FÖRSKRIVAREN. Ordnat införande av nya läkemedel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRSKRIVAREN. Ordnat införande av nya läkemedel"

Transkript

1 FÖRSKRIVAREN. I n f o r m a t i o n f r å n L ä k e m e d e l s k o m m i t t é n, L a n d s t i n g e t i J ö n k ö p i n g s l ä n Kvalitetsproblem drar in läkemedel Kärlkrampsmedicinen Nitroglycerin Recip har dragits in från marknaden på grund av kvalitetsproblem. Läkemedlet beräknas vara indraget under cirka tre månader. Patienter som för närvarande använder medlet rekommenderas kontakta sjukvården för att få alternativt läkemedel utskrivet. Hjälp vid reflektioner över läkemedel för äldre Läkemedelskommittén har tagit fram frågor att ställa och en lista med läkemedel, utifrån Socialstyrelsens indikatorer för äldre, att reflektera över vid genomgångar av äldres läkemedelsbehandling. På landstingets hemsida/ läkemedelskommittén finns listor för såväl läkare som sjuksköterskor. Ordnat införande av nya läkemedel Över femtusen biverkningsrapporter Varje år sammanställer Läkemedelsverket de biverkningar som hälso- och sjukvården samt allmänheten har rapporterat till myndigheten. Under 2011 tog Läkemedelsverket emot 4919 rapporter om biverkningar från den svenska hälso- och sjukvården och 597 från allmänheten. Från den svenska hälso- och sjukvården inkommer årligen biverkningsrapporter till Läkemedelsverket. Dessa rapporter matas in i SWEDIS, den svenska biverkningsdatabasen. Av dessa rapporter var 4538 spontanrapporter och resten, 381 rapporter, kom från icke-interventionsstudier, till exempel registerstudier. Restnoterade läkemedel Betapred injektionsvätska, lösning 4 mg/ml och endossprutor (Innohep) är restnoterade. Se mer info på hemsidan. Prenumerera på nyhetsflödet på nätet. Nr 1,

2 L Flera exempel på förbättrad läkemedelshantering inom länet äkemedel utgör en av våra främsta behandlingsmöjligheter. Samtidigt har vi en budgetmässigt decentraliserad styrning och på respektive enheter därför en rörlig post som har betydelse för verksamheten. Ökar kostnaderna får man svårare att hålla budgetramarna. Sedan länge bedrivs ett upphandlingsarbete för läkemedel i sluten vård via inköpsavdelningen och landstingsapotekarna vilket innebär miljoner kr i lägre kostnader. Det har också etablerats en regional inköpsgrupp som kommer att ge positiva samordningsresultat. När man gick över från ett system med statsfinansiering till nuvarande modell måste man ha varit medveten om risken för den svenska läkemedelsindustrin. Vi har att leva med den verklighet som kostnadseffektivitet innebär. Hälsoekonomer har myntat begreppet QUALY som maximal läkemedelskostnad för samhället för en individ ur ett hälsoekonomiskt begrepp. I princip använder man kostnaden för dialysvård som ett övre kostnadstak. Vi har en myndighet, TLV, som granskar öppenvårdspreparat beträffande subventionsrätten från detta perspektiv. De ska nu även granska rekvisitionssidan enligt ett regeringsbeslut. Det höga tempot i nya läkemedelsregistreringar gör att nationell analys (Läkemedelsverket) inte alltid hinner värdera Europeiska läkemedelsverkets godkännanden och det kommer att kräva resurser hos landstinget. Denna punkt utgör en avsevärd utmaning då internet erbjuder omedelbar information och myndigheterna därmed inte hinner reagera på de produktlanseringar som kommer. TLV hinner inte heller bedöma subventionsrätten. Ett exempel på detta är Zytiga vid prostatacancer. Sista året har vi tagit flera initiativ för att förbättra inom Landstinget i Jönköpings Län. Här några exempel: Faktaarbetet har i princip ersatt rådgivande listan och Cosmics mallar förenklar följsamheten till rekommenderade preparat. Våra uppföljningsinstrument, Diver och läkemedelsregistret, ger oss möjlighet att följa förskrivningen på respektive enhet. Man kan följa förskrivning avseende nya preparat och även på förskrivarnivå. Den önskvärda geografiska jämlikheten vad avser läkemedelsbehandlingen bör belysas mer eftersom det finns skillnader beträffande förskrivningsmönstret inom landstinget. Samtliga sjukhus har årliga läkemedelsrevisioner i form av dialoger på verksamhetsnivå. Vårdgivarnas, främst läkarnas uppdrag som bisysslor för industrin, har under 2011 reglerats beträffande advisory board och föredrag och läkemedelsstudier ska registreras via läkemedelskommitten. Vi försöker utveckla en modell att med faktadokumenten som grund gå igenom öppenvårdspreparaten. En modell för läkemedelsdialog i primärvård bas har tagits fram. Vi har ändrat våra förskrivningsmål och anpassat dem till politiskt fastställda mål för antibiotika och läkemedel till äldre. Landstinget kommer att överta läkemedelsförsörjningen till sluten vård i egen regi. Mårten Lindström Läkemedelsstrateg Nya läkemedel blir föremål för ordnat införande. Det finns en landstingsrutin utarbetad. Regionalt samarbete är nödvändigt och genomförs. maj 2012 Mårten Lindström Förskrivaren innehåller information från Läkemedelskommittén, Landstinget i Jönköpings län. Produktion: Informationsavdelningen Ansvarig utgivare: Sören Hansen, ordförande i Läkemedelskommittén Läkemedelskommittén Landstingets kansli Box 1024, Jönköping Tel vx Redaktör: Sven Magnusson 2

3 Nya dyra läkemedel kräver en dialog Nya medicinska metoder och läkemedel utvecklas i snabb takt. Det är i grunden någonting positivt eftersom det innebär att fler sjukdomar kan behandlas mer framgångsrikt. Maria Bergelin Axelsson vid den lilla mottagningen där MS-patienter i Värnamo idag får tysabribehandling genom dropp. En behandling som kan kompletteras av tabletter i form av Gilenya, som ingår i högkostnadsskyddet sedan i höstas och som fått klartecken för viss behandling inom länet. Som ensam neurologspecialist på ett länsdelssjukhus håller jag mig uppdaterad, men det kan aldrig vara vi som börjar med de nyare läkemedlen, säger hon. Ordnat införande av läkemedel underlättar Nya läkemedel introduceras i snabb takt. Patienter är alltmer välinformerade och ställer krav och läkemedelsindustrin ser möjligheter till en spridning av nya preparat och behandlingsmetoder. För läkarna gäller det att prioritera det som ger mest nytta för patienterna. Genom ett så kallat Ordnat Införande hoppas landstingen att resurserna i första hand används till metoder och läkemedel som skapar verklig patientnytta genom ökad överlevnad och förbättrad hälsorelaterad livskvalitet. En strukturerad process där nya och dyra läkemedel (som kostar mer än 0,5 miljoner/år) och metoder granskas, för ett jämlikt införande. Principen ska vara tydlig och enhetlig. En läkare begär - när behov uppstår - centrala pengar från sin verksamhetschef och via förvaltningschefen går äskandet vidare till landstingets kansli för bedömning. En förtyckt mall med en checklista värderas, och beslut tas på landstingsdirektörsnivå. Checklistan innehåller uppgifter om indikation, antal patienter, uppföljning, förväntad kostnad, och kostnadseffektivitet mm. Men här finns också en matris för bl a evidensstyrka och ev risker. Gilenya är ett nytt läkemedel som har fått centrala budgetpengar anvisade. I Värnamo arbetar Maria Bergelin Axelsson som ensam neurologspecialist, där hon har ansvar för MS-patienter sedan snart tio år. Även om jag är ensam just nu så har vi ytterligare en på gång från Polen, ett bra samarbete inom länet och jag har ofta kontakt med neurologkollegor i Jönköping och Linköping för att hålla mig uppdaterad, säger Maria som under STutbildningen tjänstgjorde i både Jönköping och Linköping. Uppföljning av varje patient En årsbehandling med MS-medicinen Gilenya kostar runt kronor, de centrala pengarna räcker för två patienter, men Maria Bergelin Axelsson poängterar att ekonomin inte får vara avgörande: Men vi följer de riktlinjer vi har med ansökan, rapportering av indikationer och uppföljning av varje enskild patient. Alternativet idag är ofta Tysabri, också den en kostsam behandling där sex patienter idag får regelbunden droppbehandling i Värnamo. Vi gör uppföljning, både genom rapportering och medicinskt med hjälp av arbetsterapeuter som följer den kognitiva utvecklingen för att tidigt se varnande symptom. Den lilla klinikens speciella förutsättningar, där ansvar och arbetsbelastning ibland kan vara stor, uppvägs av mycket annat, anser Maria Berelin Axelsson: De korta beslutsvägarna är viktiga för mig. Men det finns ett dilemma - de medicinska framstegen sker i allt snabbare takt samtidigt som de ekonomiska resurserna är begränsade. Vi sträver efter ett ordnat införande av nya läkemedel i länet, säger Sören Hansen, ordförande i Läkemedelskommittén. Då är det också viktigt att vi har en jämlik behandling med nya läkemedel i länet. Nya terapier är ofta kostsamma. När det rör sig om helt nya terapier finns det möjlighet att ansöka om resurser för det, säger Sören Hansen, som hoppas att länets förskrivande doktorer inte är för snabba när det kommer nya dyra läkemedel på marknaden: Poängterar dialogen Därigenom minskar vi risken för ett hafsigt införande av ny behandling och kan också ta hänsyn till hur man ser på det i omvärlden. De medicinska framstegen går fort men dilemmat är ju att om nya dyra mediciner och metoder ska införas måste det tillföras extra resurser och gamla terapier bör utmönstras. Han poängterar att en dialog mellan till exempel specialister, patientföreningar, ekonomer, media, terapigrupper, läkemedelsindustri och även politiker är nödvändig för att stävja allt för snabbt införande av nya läkemedel som endast provats i läkemedelstudier där den behandlade population ofta avviker från verkligheten. 3

4 Den medicinskt ansvarige läkaren i Vetlanda, Michael Fredman, diskuterar med Mårten Lindström, läkemedelstrateg inom Läkemedelskommittén. Läkarna uppmanas att analysera sina egna förskrivningar Läkemedelsstrategen Mårten Lindström är tydlig när han möter vårdcentralens läkare i Vetlanda: Jag kan inte säga om ni skriver ut rätt eller fel läkemedel, jag kan bara erbjuda er ett antal verktyg för att göra egna analyser. vårdcentralen som finns på orten. För Mårten Lindström handlar det om att visa upp vilka statistiska fakta som finns att utnyttja för vårdcentralens egen diskussion: Avsätt en eftermiddag, är hans råd. Och skapa en dialog inom läkarkollektivet om de speciella villkor som ni upplever att ni har. Verksamhetschef för Vetlanda vårdcentral Anna- Lena Krohn vill ha en diskussion om läkemedelskostnaderna inom den egna vårdcentralen i Vetlanda. 4 Runt konferensbordet i Vetlanda sitter vårdcentralens läkare tillsammans med verksamhetschef för vårdcentralen, Anna- Lena Krohn. Hon är bekymrad över stigande kostnader för läkemedel och vill ha en dialog om möjligheterna att hitta ekonomiska besparingar som inte går ut över kvaliteten. Vid bordet sitter också den medicinskt ansvarige läkaren, Michael Fredman, och sex av hans kollegor. Under en intensiv timma diskuterar gruppen allt från statiner och utgående patent på Lipitor till mixen av patienter vid vårdcentralen i jämförelse med den privata Jämförelse med andra Men han tar också fram grunddata för en sådan diskussion. Och då handlar det fram för allt om förskrivningsmålen och listan på dyraste läkemedlen på den egna vårdcentralen men också en jämförelse med länets övriga vårdcentraler. Förskrivningsmålen finns på landstingets hemsida under länken läkemedel. Han plockar sedan fram siffror som visar den egna förskrivningen av basläkemedel, alltså inte rekvisitionsläkemedlen som skrivs ut inom slutenvården. Med sig har han också en sammanställ-

5 Bättre styrning av föreläsningar om nya läkemedel Ibland behöver vi bli provocerade, anser Anna-Lena Krohn (med ryggen mot kameran). ning som visar en tio-i-topp lista över de dyraste läkemedlen just här. Som på så många andra vårdcentraler ligger inhaltionspreparat vid obstruktiva lungsjukdomar högt. Ett tecken på att vi är bra på att behandla KOL, tycker någon. En tredje statistisk enhet som Mårten Lindström har med sig är en excelfil som bygger på Diver, den statistiska databasen, som har all basdata om läkemedel. Excelfilen visar - i stapeldiagram - hur vårdcentralen ligger till i jämförelse med länets övriga vårdcentraler för Återigen, vi kritiserar inte, ni måste göra en självanalys och vi ska vara ödmjuka med siffrorna varje enskilt läkemedel per listad invånare. Här finns cirka tusen preparat att klicka fram. Gruppen tittar på hur förskrivningen i Vetlanda ser ut bland annat för Crestor, som bör ersättas med Lipitor när patenten snart går ut. Fast det kan ju finnas en del - kanske procent - som inte tål annat än Crestor, säger Mårten Lindström. Även Lyrica analyseras. Här är Gabapentin förstahandsval för neuropatisk smärta. Återigen, vi kritiserar inte, ni måste göra en självanalys och vi ska vara ödmjuka med siffrorna, säger Mårten Lindström. Det kan finnas många patienter med specifika problem. Han går in på internet och visar en ungdomssida där unga människor diskuterar just Lyrica och hur medicinen kan användas som drog på ett effektivt sätt. Chockerande att se Chockerande att se, kommenterar flera av läkarna när missbruket plötsligt blir väldigt tydligt. Det är ett fokuspreparat för Läkemedelskommittén, fortsätter Mårten Lindström. Vi ligger näst högst i landet och vi ser ett missbruk, eller har jag fel? Enligt tillverkaren ger Lyrica inget långvarigt missbruk, kommenterar en i gruppen. Bara på den här ungdomssidan finns 500 noteringar om Lyrica. Det finns anledning till oro, svarar Mårten Lindström. Men ett problem kan vara att smärtkliniken redan skrivit ut och det kan vara ett problem om vi sedan ifrågasätter, säger Michael Fredman. Vi har en dialog med smärtklinikerna om just Lyrica, svarar Mårten Lindström, som innan gruppen skingras igen poängterar vårdcentralens eget ansvar. Det blir lätt provocerande om vi kommer utifrån med pekpinnar, säger han. Viljan måste komma inifrån, analysen måste göras av er själva. Men verktygen finns här, avslutar han. Som en hjälp till självhjälp. Med hjälp av stapeldiagram kan läkargruppen i Vetlanda ser hur deras förskrivning ser ut i jämförelse med övriga vårdcentraler i länet. Landstingsanställda läkare som arbetar på uppdrag av läkemedelsföretag kan idag inte göra det utan en första kontakt med Läkemedelskommittén. Det kan också bli så att kommittén utser någon annan - bättre lämpad - att utföra tjänsten. Allt vi eftersträvar är största möjliga transparens, säger Läkemedelskommitténs ordförande Sören Hansen. Det har länge varit tradition att yrkesverksamma läkare gjort allt från enskilda föreläsningar till omfattande insatser i advisory boards eller läkemedelsstudier. Idag styrs all liknande verksamhet upp och ska gå via läkemedelskommittén. Sören Hansen har sett en omfattande okunskap inom området: Jag talade så sent som idag med en verksamhetschef som inte hade några som helst kunskaper inom området. Han har också sett kontrakt på enskilda föreläsningar men också andra, mer komplicerade, kontrakt: Föreläsningar vid behov De är av typen årskontrakt, som mer påminner om bisysslor där kollegan förbinder sig att göra ett antal föreläsningar med mera vid behov till en viss timpenning samt förberedelsetid och annat. Ganska knepiga kontrakt, egentligen. Det som emellertid har vållat mer bekymmer är att många av föreläsarna inte vet något om hur inbjudan till deras föreläsning ser ut - allt från ren läkemedelsreklam till mer balanserade invitationer. Vi har därför i en del fall bett om ordentliga förändringar och det har orsakat en del irritation och förseningar. Framöver kommer Läkemedelskommittén i den omfattande excelfil, som redan finns, att ange datum när ärendet dök upp, när det hanterats första gång och när det är färdigt. Om det inte kan expedieras direkt får vi också ange skälet. Vi är emellertid medvetna om att vi rör oss på minerad mark och därför sannolikt inte alltid kan leva upp till bolagens förväntningar. Men vi ska göra allt vad vi kan, säger Sören Hansen. 5

6 Carina Linderfalk och Gullvi Almgren från Landsbro Vårdcentral under Ledningskraftsträffen i Eksjö. Carina är distriktsläkare och Gullvi är distriktssköterska och verksamhetschef. Ett tydligt regelverk kan också vara ett bra stöd Innebär regelverk för läkemedel en minskad frihet för den enskilde läkaren? Nej, inte om regelverket bygger på relevant faktakunskap, säger Carina Linderfalk, distriktsläkaren och biträdande verksamhetschef på Landsbro vårdcentral. Ett regelverk byggt på fakta är bra för patienten. Däremot blir det problem när det blir ekonomiska incitament som styr. Carina Linderfalk var en av deltagarna på Ledningskrafts seminarium om god och säker vård i Eksjö i slutet av februari. Liknande seminarium har också hållits i Jönköping och Värnamo. Under dagen diskuterade deltagarna patientsäkerhet ur olika aspekter; ur patientens synvinkel, rätt medicin till rätt patient, sjukhusrelaterade infektioner med mera. En av tre läkare Carina, som också arbetar inom Företagshälsovården, är en av tre läkare på vårdcentralen i Landsbro. 6 Vi har samma budskap, drar åt samma håll, säger hon. När vi sköterskor tar emot samtal säger vi aldrig... du kanske behöver antibiotika. Vi påverkar inte. Vi har en bra intern dialog och försöker hålla kompetensen uppe, säger hon. Men medicinfältet är så oerhört brett och det är svårt att ständigt hålla sig uppdaterad när det gäller behandlingsrutiner. Där blir Faktadokumenten ett stöd. Inom vårdcentralen är antibiotikaförskrivningen relativt sett låg. Det gäller också för långtidsverkande bensodiazepiner för äldre, där man ligger lägst bland alla Bra Liv-vårdcentraler i länet. När det gäller antibiotikaförskrivningen tror jag vi lärt upp patienterna vad som gäller genom en aktiv dialog, kontinuitet och bra uppföljning. Gullvi Almgren, verksamhetschef och distriktssköterska håller med: Vi har samma budskap, drar åt samma håll, säger hon. När vi tar emot samtal säger vi aldrig... du kanske behöver antibiotika. Vi påverkar inte. När det gäller bensodiazepiner har Carina Linderfalk en tydlig filosofi innan hon skriver ut: Vi försöker se orsakerna bakom i första hand. Allt botas inte med piller. Men skriver vi ut är det efter en dialog, under en kort tid vid en tillfällig kris. Aldrig annars.

7 Stora förskrivare av antibiotika måste förklara sig Inom länet finns en handfull vårdcentraler som har en markant ökad förskrivning av antibiotika, framför allt till barn,. Vi vill veta varför och har därför bjudit in verksamhetscheferna för dessa vårdcentraler för en diskussion med Hälso- och Sjukvårdsavdelningen, säger smittskyddsläkaren Peter Iveroth. Målet är en dialog, men vi vill förstås gärna veta varför en del har fyra gånger större förskrivning än andra, säger han. Det ser konstigt ut och vi vill diskutera indikationerna. Han är medveten om att det kan se ut som pekpinnar: Doktorer gillar inte pekpinnar och det handlar om hur mycket polis vi kan vara. Det är en balansgång. Överanvändning Målet är 250 recept/tusen invånare. Idag kan siffran ligga uppåt 800 recept. En siffra som Peter Iveroth tolkar som överanvändning. I hela landet minskar antibiotikaförskrivningen till barnen med tio procent, Här ligger den still. Det speglar inte sjukligheten, säger han. Samtidigt vill han se fler smala antibiotika istället för bredspektra. Ett annat problemområde inom vården är de vårdrelaterade infektionerna. Inom vårt landsting har idag var tionde patient någon form av sjukhusrelaterad infektion. Det kan röra sig om postoperativa sårinfektioner, urinvägsinfektioner av en kateterbehandling eller lunginflammationer efter respiratorbehandling. Ett bekymmer som blivit större på sjukhusen är Clostridium difficile infektioner (tarmsjukdomar) där Peter Iveroth ser ett direkt samband med ett ökande antibiotikabruk Detta trots att vi är bäst i landet på basala hygienrutiner, säger Peter Iveroth. Multiresistenta bakterier. Han ser hur det upptäcks allt fler multiresistenta bakterier i det screeningprogram landstinget har för att skydda patienterna och vården mot spridning av den här typen av bakterier. Det ökande antalet multiresistenta bakterier är också ett resultat av ett ökat antibiotikabruk, säger Peter Iveroth. Smittskyddsläkare Peter Iveroth är orolig för den ökande förskrivningen av antibiotika och ser ett samband med fler vårdrelaterade infektioner och multiresistenta bakterier, bl a tarminfektioner där Höglandssjukhuset har problem idag. Peter Iveroth pekar på antibiotikaanvändningen som minskar i övrga landet - men inte i vårt län. 7

8 På Tranås vårdcentral diskuterar verksamhetschefen Peter Nilsson med den medicinskt ansvarige läkaren Nailil Skoog och apotekare Anna Wiberg hur inte minst dospatienter ska få rätt läkemedel. Och hur de medicinska övergångarna ska bli säkrare. Mer samarbete skapar säkrare vård Det var en studie gjord på Höglandet som fick Peter Nilsson, verksamhetschef, att ta ett beslut: Jag insåg hur mycket fel det blir i läkemedelshanteringen, inte minst när dospatienter är inblandade, säger han. Och att vi måste förstärka våra rutiner. Vi möter Peter på hans arbetsrum där han diskuterar hur man ska gå vidare tillsammans med den medicinskt ansvarige läkaren Nailil Skoog och en av landstingets apotekare, Anna Wiberg. De tre söker rutiner och diskuterar de läkemedelsgenomgångar som Anna Wiberg poängterar vikten av. Läkemedelsgenomgångar tar tid första gången de görs. Men revisionen året efter går däremot snabbare. Det är viktigt att vi kommunicerar mel- lan olika yrkesgrupper och samarbetar mellan kommun och landsting, säger hon. Och att detta görs kontinuerligt. Interaktioner och läkemedel som inte följs upp och utvärderas är ett problem. Datoriserade system som inte kommunicerar med varandra är ett annat. Det händer till exempel att läkemedel som sätts in inom slutenvården ibland inte skrivs in i e-dos och därför inte följer med när patienten lämnar sjukhuset. Det är en följd av att Cosmic och e-dos inte är integrerade med varandra. Läkemedel i e-dos syns inte i landstingets journalsystem och kommunens sjukvård har inte tillgång till Cosmic. Ha ett ansvar När äldre människor kommer från särskilda boenden till akutmottagningar visar Cosmic att de inte står på några läkemedel trots att de ofta har uppåt tio läkemedel, inte sällan ännu fler. Den som ordinerar måste ta ansvar för att medicinen också skrivs in i e-dos, säger Nailil Skoog. Samordna vården - Vi måste samordna den offentliga vården och ge patienterna ett mervärde, säger Peter Nilsson. Det kan vi göra genom att hålla ihop verksamheten bättre, säger han. Ökad kontroll av förskrivning ger statliga pengar EN MINSKAD FÖRSKRIVNING av Tramadol/ Tradolan till äldre, färre äldre som får Propavan och rent allmänt färre läkemedel till äldre där riskerna för interaktioner är stora. Det finns 325 miljoner att hämta från 8 staten för landsting och kommuner som visar på en tydlig minskning, säger läkemedelskommitténs ordförande Sören Hansen. Men det är bråttom. Vi måste visa resultat före september 2012, säger han. Vi behöver samla alla de professioner vi har inom vården för att erbjuda patienterna hög kvalitet, säger verksamhetschefen Peter Nilsson.

Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015

Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015 Dnr HSS 2015-0008 Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015 Läkemedelskommittén arbetar på uppdrag av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Enheten för kunskapsstyrning utgör kommitténs administrativa stöd i

Läs mer

Presentation av riskanalys ApoDos - PASCAL

Presentation av riskanalys ApoDos - PASCAL Presentation av riskanalys ApoDos - PASCAL Läkemedelskommittén, Landstinget i Jönköpings län rekommenderar att inte ansluta nya patienter till ApoDos Rubrik Vilka patientsäkerhetsrisker finns idag med

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

DOSDISPENSERADE LÄKEMEDEL

DOSDISPENSERADE LÄKEMEDEL DOSDISPENSERADE LÄKEMEDEL Carola Bardage, Enheten för Läkemedelsanvändning, Läkemedelsverket Anders Ekedahl, Enheten för Läkemedelsanvändning, Läkemedelsverket Lena Ring, Enheten för Läkemedelsanvändning,

Läs mer

Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s

Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-03 Anders Pramborn Verksamhetschef Läkarhuset Tranås Jon Tallinger Tillförordnad verksamhetschef Läkarhuset

Läs mer

Läkemedel - trender och utmaningar

Läkemedel - trender och utmaningar Läkemedel - trender och utmaningar Landstingsfullmäktige utbildning 16 april 2015 Anders Bergström Läkemedelschef anders.bergstrom@nll.se Läkemedel Förebygga Bota Kompensera Lindra Läkemedel och lagstiftningen

Läs mer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer 1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket

Läs mer

Läkemedelskommitté PROTOKOLL

Läkemedelskommitté PROTOKOLL Tid: 2013-11-19,kl 13-16 Plats: sal B, Landstingets kansli Närvarande: Lars Abrahamsson Mats Bojestig Jonatan Buhr Juris Marie Bäckström-Andersson Sören Hansen Helene Frisk-Carlsson Jörgen Kuylenstierna

Läs mer

Motion: Plånboken avgör om du blir impotent I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Urban Persson, Moderaterna

Motion: Plånboken avgör om du blir impotent I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Urban Persson, Moderaterna YTTRANDE 1(2) Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Urban Persson, Moderaterna Att Landstinget tillskriver Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket att läkemedlet

Läs mer

Gunnar Dahlberg, Elma Tajic, Anders Wickberg, Annika Olsson

Gunnar Dahlberg, Elma Tajic, Anders Wickberg, Annika Olsson 1 (5) 1 Syfte Syftet med instruktionen är att tydliggöra samverkan och ansvarsfördelning mellan kommuner och landsting avseende akutläkemedelsförråd inom hemsjukvård och särskilda boenden i Västmanland.

Läs mer

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län?

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? LEDNINGSKRAFT Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? EMA Social dept LOK K K K K K K Landstinget i Jönköpings Län K K K K K K K 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Norrbottens

Läs mer

Generiska läkemedel. Same same different name

Generiska läkemedel. Same same different name Generiska läkemedel Same same different name Vad är generika? de 5 miljarder som samhället sparar årligen på generika motsvarar 11 000 sjuksköterskor* *(inkl. sociala avgifter) En del patienter som står

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2015

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2015 Regionens hus Ansvarig Andreas Lägermo Titel Strama-koordinator Fastställt 2015-02-06 Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2015 Övergripande mål Att arbeta med att sammanställa och aktivt förmedla kunskap

Läs mer

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 92-28 43 3 Nr 2 25 INNEHÅLL Antibiotikaförbrukning i Norrbotten...1 Antibiotikaförbrukning

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar primärvården

Läkemedelsgenomgångar primärvården Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) 2016-07-12 2015-01-12 Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) Fastställt av Anders Johansson (ljn043) Gäller

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2007:37 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:17 av Andres Käärik och Maria Wallhager (fp) om försök med utökad förskrivningsrätt för distriktssköterskor Föredragande landstingsråd:

Läs mer

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Kloka rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta bestämmelser riktas till läkare,

Läs mer

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2017

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2017 Smittskydd Vårdhygien Ansvarig Andreas Lägermo Titel Strama-koordinator Fastställt 2017-02-09 Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2017 Övergripande mål Att arbeta med att sammanställa och aktivt förmedla

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:61 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:29 av Dag Larsson (s) om producentoberoende tester av läkemedel Föredragande landstingsråd: Birgitta Rydberg Ärendet Motionären

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

Rutin för dosdispenserade läkemedel

Rutin för dosdispenserade läkemedel Redaktör och ansvarig utgivare:. Redaktion: Järpens hälsocentral. Skolvägen 29. 830 05 Järpen. per.magnusson@jll.se 1(5) De regionala anvisningarna för dosdispenserade läkemedel har nedan omsatts i lokal

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

FÖRSKRIVAREN INFORMATION FRÅN LÄKEMEDELSKOMMITTÉN l REGION JÖNKÖPINGS LÄN

FÖRSKRIVAREN INFORMATION FRÅN LÄKEMEDELSKOMMITTÉN l REGION JÖNKÖPINGS LÄN FÖRSKRIVAREN INFORMATION FRÅN LÄKEMEDELSKOMMITTÉN l REGION JÖNKÖPINGS LÄN Det bästa för patienten NR 1 2015 Välkommen till ett nytt nummer av Förskrivaren! Den här gången har tidningen en ny layout, anpassad

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro

Läs mer

Åtgärder för att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker)

Åtgärder för att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker) Förvaltningen Handläggare: Dane Jinnerot HSN 2008-02-05 P 19 1 (3) 2008-01-07 HSN 0711-1793 Åtgärder för att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker) Ärendet I en motion föreslår

Läs mer

Falu lasarett, hus 17 adm, sammanträdesrum Dialogen. Ordförande

Falu lasarett, hus 17 adm, sammanträdesrum Dialogen. Ordförande LÄKEMEDELSKOMMITTÉ MÖTESANTECKNINGAR 2010-01-19 Tid Tisdag den 19 januari 2010, kl 13.30 16.45 Plats Falu lasarett, hus 17 adm, sammanträdesrum Dialogen Närvarande Annika Braman Eriksson Åsa Wiberg Kristin

Läs mer

Jönköpings sjukvårdsområde

Jönköpings sjukvårdsområde Tid: Plats: Närvarande: Marianne Frånvarande: 21 Läkemedelskommitten PROTOKOLL sid 1 07-04-26 Apoteket, Qulturum Maroti ordf Carin Svensson, sekr Lars Abrahamsson Mats Bojestig Jonatan Buhr Juris Lars-Göran

Läs mer

Kunskapsstödsutredningen

Kunskapsstödsutredningen Kunskapsstödsutredningen QRC 17 oktober 2016 Bakgrund utredningen Vårt uppdrag Utredningen ska lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås Syftet

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:50 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:6 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om läkemedelsinformation Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet Motionärerna föreslår att

Läs mer

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR

Läs mer

Protokoll fört vid Läkemedelskommitténs i Blekinge sammanträde den 26 maj 2015

Protokoll fört vid Läkemedelskommitténs i Blekinge sammanträde den 26 maj 2015 Protokoll fört vid Läkemedelskommitténs i Blekinge sammanträde den 26 maj 2015 Närvarande Familjeläkare Anna Janson, ordförande Överläkare Maria Söderlin Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Maud Janzon

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Mars 2012 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Arbetsgrupp... 3 Läkemedelsdokumentation...

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-72219 Fastställandedatum: 2016-03-18 Giltigt t.o.m.: 2017-03-18 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Björn Ericsson Läkemedelsgenomgång, enkel

Läs mer

just kostnader för sjukdom. Man jämför inte olika alternativ utan man tittar på sjukdomskostnaden och jag kommer snart att visa ett sådant exempel.

just kostnader för sjukdom. Man jämför inte olika alternativ utan man tittar på sjukdomskostnaden och jag kommer snart att visa ett sådant exempel. Hälsoekonomi Det är säkert många av er som i vårddebatten hört talas om kostnadseffektivitet, men vad är egentligen kostnadseffektivitet och hur beräknar man kostnadseffektivitet? Det och lite till kommer

Läs mer

Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna

Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna YTTRANDE Vårt dnr: 2015-08-28 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Susanna Eklund Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Slutrapport

Läs mer

Äldre och läkemedel Landstinget Västernorrland

Äldre och läkemedel Landstinget Västernorrland Äldre och läkemedel Landstinget Västernorrland Emelie Fagerberg, apotekare Eva Oskarsson, geriatriker 141030 Smarta råd om läkemedel för äldre Samarbete LVN, SPF och PRO Information till äldre och anhöriga

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse

Rutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse Rutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse Syfte och omfattning Syftet är minskade läkemedelsrelaterade problem med mål att samtliga patienter ska få en väl avpassad läkemedelsbehandling. Alla

Läs mer

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbro. Problembeskrivning. Hög andel äldre med psykofarmaka

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbro. Problembeskrivning. Hög andel äldre med psykofarmaka Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre Annika Braman Eriksson Distriktsläkare Vansbro, Ordförande Läkemedelskommittén Dalarna Malin Österberg Leg Apotekare Läkemedelsavdelningen

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:21 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:2 av Aram El Khoury m.fl. (kd) om farmacevten i vården - sjukvårdsintegrerad farmaci Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet

Läs mer

Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013

Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013 Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013 Dessa riktlinjer har utarbetats av Läkemedelskommittén i Landstinget Sörmland på uppdrag av HoS-ledningen, godkänts av Hälsoval, Division

Läs mer

Apotekets revision för säkrare läkemedelsprocess - HPMM

Apotekets revision för säkrare läkemedelsprocess - HPMM Apotekets revision för säkrare läkemedelsprocess - HPMM High Performance Medicines Management Ett unikt verktyg för kvalitetsrevision av läkemedelsprocessen Lars-Åke Söderlund Senior Rådgivare Apoteket

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Handlingsplan för att minska den negativa miljöpåverkan från Landstinget i Värmlands läkemedelsanvändning

Handlingsplan för att minska den negativa miljöpåverkan från Landstinget i Värmlands läkemedelsanvändning 1 (6) Miranda Fredriksson 2011-12-05 LK/111831 Tove Tevell Handlingsplan för att minska den negativa miljöpåverkan från Landstinget i Värmlands läkemedelsanvändning Inledning Denna handlingsplan har utarbetats

Läs mer

Motion till riksdagen. 1989/90:So433 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (båda s) Åtgärder mot läkemedelsmissbruk

Motion till riksdagen. 1989/90:So433 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (båda s) Åtgärder mot läkemedelsmissbruk Motion till riksdagen 1989/90:So433 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (båda s) Åtgärder mot läkemedelsmissbruk Mer än 200 000 svenskar är beroende av lugnande och sömngivande medel. År 1987 skrevs

Läs mer

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering 1(7) 2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering Innehåll 2.1 Ledningssystem... 1 2.2 Vårdgivarens ansvar... 2 2.3 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar... 3 Legitimerad läkares/tandläkare ansvar

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda År 2015 Katharina Martinsson tf verksamhetschef 20150219 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014

Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014 Struktur Aktivitet Tidplan Roller och ansvar Uppföljning Styrning och ledning Utvecklingsarbetet om Bättre liv för sjuka äldre ska förankras i de strukturer för styrning, ledning och samverkan som finns

Läs mer

Program Patientsäkerhet

Program Patientsäkerhet PROGRAM 1 (5) INLEDNING Landstinget Västmanland arbetar målmedvetet för att öka patientsäkerheten och successivt utveckla en säkerhetskultur, som kännetecknas av hög riskmedvetenhet och ett aktivt riskreducerande

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på. TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2011-06-28 Dnr HSS110082 Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och

Läs mer

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer dosförpackade läkemedel Riktlinjerna vänder sig till sjukvården i öppenoch slutenvård, förskrivare, kommunal vårdpersonal samt Apotekets personal.

Läs mer

Apotekarsocietetens policyprogram för läkemedelsområdet

Apotekarsocietetens policyprogram för läkemedelsområdet Apotekarsocietetens policyprogram för läkemedelsområdet Antaget av föreningens fullmäktige 24 maj 2014 Apotekarsocietetens policyprogram för läkemedelsområdet Apotekarsocieteten (APS) är en ideell förening

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer. Jönköpings län

Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer. Jönköpings län Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer Jönköpings län Kommunalt forum 2015 Inledning Målet med hälso-och sjukvården är god hälsa och vård på

Läs mer

I n f o r m a t i o n f r å n L ä k e m e d e l s k o m m i t t é n, L a n d s t i n g e t i J ö n k ö p i n g s l ä n

I n f o r m a t i o n f r å n L ä k e m e d e l s k o m m i t t é n, L a n d s t i n g e t i J ö n k ö p i n g s l ä n FÖRSKRIVAREN. I n f o r m a t i o n f r å n L ä k e m e d e l s k o m m i t t é n, L a n d s t i n g e t i J ö n k ö p i n g s l ä n Utbildningsdag I november arrangeras en utbildningsdag angående generellt

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Motion Riktlinjer och omvårdnadsansvarig för äldre på akuten

Motion Riktlinjer och omvårdnadsansvarig för äldre på akuten ÄRENDE 8 LF februari Motion Riktlinjer och omvårdnadsansvarig för äldre på akuten Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,

Läs mer

SBU-rapport 1 okt -09

SBU-rapport 1 okt -09 SBU-rapport 1 okt -09 Sten Landahl Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande Läkemedelskommitten i Västra Götaland Bakgrund Hög läkemedelsförbrukning Vanligt med olämpliga

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre

Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre Förslag till upplägg av en studiecirkel Studiecirkeln är en grupp om minst tre personer med gemensamt intresse för det aktuella ämnet. Cirkelledaren håller

Läs mer

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel Special läkemedels PROJEKTET På spaning mot nya läkemedel Målet är att säkerställa effekten och nyttan Under de närmaste åren kommer flera nya läkemedel att introduceras i sjukvården. Många av dem innebär

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar. Presenterades 12 februari 2009 Besluten träder i kraft den 1 juni 2009

Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar. Presenterades 12 februari 2009 Besluten träder i kraft den 1 juni 2009 Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar Presenterades 12 februari 2009 Besluten träder i kraft den 1 juni 2009 Det här gör TLV TLV är en myndighet under Socialdepartementet Beslutar om pris på

Läs mer

BILAGA 3. FÖRDELNING AV ANSVAR OCH KOSTNADER MELLAN PRIMÄRVÅRD OCH SPECIALISERAD VÅRD BAKGRUND SYFTE DEFINITIONER

BILAGA 3. FÖRDELNING AV ANSVAR OCH KOSTNADER MELLAN PRIMÄRVÅRD OCH SPECIALISERAD VÅRD BAKGRUND SYFTE DEFINITIONER DATUM 2010-12-29 BILAGA 3. FÖRDELNING AV ANSVAR OCH KOSTNADER MELLAN PRIMÄRVÅRD OCH SPECIALISERAD VÅRD BAKGRUND Hälsoval i Primärvården innebär att konkurrensneutralitet ska råda mellan privata och offentliga

Läs mer

Infektionsambassadör. Vad är det?

Infektionsambassadör. Vad är det? Välkomna! Infektionsambassadör Vad är det? Infektionsambassadör Ni kan bidra till utveckling och god medicinsk kvalité 4 Värdegrund: Ständigt bättre patienten alltid först! Andra sjukdomar Undernäring/brister

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Dosdispenserade läkemedel

Dosdispenserade läkemedel Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Läkemedelsenheten 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Susanne Carlsson Christina Ledin 2017-04-06 2019-03-31 Dosdispenserade

Läs mer

Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans

Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans Mitt namn : Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans För den som vårdas på grund av cancer är det mycket att hålla reda på, ta till sig och försöka förstå. Vilken cancerform är det?

Läs mer

Handlingsplan Modell Västerbotten

Handlingsplan Modell Västerbotten Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan

Läs mer

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall 2012-11-09 Dnr 5.2-42980/2012 1(6) Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har träffat en överenskommelse, Patientsäkerhetssatsning

Läs mer

Glukosamin utesluts ur högkostnadsskyddet Tidigarelagda beslut i TLV:s genomgång av smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel

Glukosamin utesluts ur högkostnadsskyddet Tidigarelagda beslut i TLV:s genomgång av smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel Glukosamin utesluts ur högkostnadsskyddet Tidigarelagda beslut i TLV:s genomgång av smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel Presenterades 16 februari 2010 Besluten träder i kraft den 15 maj

Läs mer

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen Landstingsdirektörens stab 2015-01-09 Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad 2015-01-12 Kristine Thorell Anna Lengstedt Landstingstyrelsen För en bättre läkemedelsanvändning i Landstinget Blekinge Sammanfattning

Läs mer

Läkemedelsstämma 2015

Läkemedelsstämma 2015 Läkemedelsstämma 2015 Hålltider: Inledning Karin Lindgren, läkemedelsstrateg 08.30- Förebyggande av hjärtkärlsjukdom - levnadsvanor och farmakologi Jan Håkansson, distriktsläkare 09.30 Fika 10.00 forts

Läs mer

Fördom 1: Det kan aldrig vara bra att ta läkemedel

Fördom 1: Det kan aldrig vara bra att ta läkemedel Säkra läkemedel? Säkra läkemedel? Det finns många missuppfattningar om läkemedel. Bristande kunskap kan göra att behandlingen inte genomförs på rätt sätt och därmed leda till försämrad hälsa och livskvalitet.

Läs mer

Visualisering av mått

Visualisering av mått Visualisering av mått Utvecklingskraft 11 5 18 Vilka resultat visualiserar vi? Nationella och landstingsövergripande mätningar BSC kliniknivå Värdekompasser i processerna Mätningar utifrån pågående förbättringsarbeten

Läs mer

Bilaga Uppföljning 2014

Bilaga Uppföljning 2014 Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning 2014 Innehåll 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...2 2 Former för uppföljning...3 2.1 Vad som skall

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg.

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. 2014-10-20 Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I FOLKTANDVÅRDEN LANDSTINGET

Läs mer

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar Diskussionsunderlag för patientorganisationer inför möten med vårdcentraler Mål Att skapa en modell för hur patientorganisationer

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Vers 20110531 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den 2011 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna

Läs mer

Sammanhållen journalföring

Sammanhållen journalföring SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-06-28 Beslutad av SN 84 2016-08-31 Sammanhållen journalföring Via nationella e-tjänster, t.ex. NPÖ, Pascal eller Svevac Gäller för

Läs mer

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro Riktlinjer för Klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro Denna folder utgör ett utdrag ur sjukhusledningsbeslut 110309 Riktlinjer för klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro

Läs mer

Smittskydd Värmland. Ingemar Hallén, bitr smittskyddsläkare

Smittskydd Värmland. Ingemar Hallén, bitr smittskyddsläkare Välkommen som patient till sjukhuset i Arvika och Torsby Här får ungefär var tjugonde patient en komplikation med en vårdrelaterad infektion under vårdtiden. Personalen följer de flesta hygienrutinerna.

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Åsa Bondesson Apotekare 040-675 36 99 Asa.C.Bondesson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-08-26 Dnr 1602223 1 (5) Socialstyrelsen Dnr: 4.1.1-14967/2016 Yttrande om Remiss avseende

Läs mer

TNF alfahämmare rekommendationsavtal

TNF alfahämmare rekommendationsavtal TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Lars Stéen Läkemedelskommittén +46767803787 2013-08-23 LS-LED13-489-1 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen M Ö T E S D A T U

Läs mer

Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting

Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting Läkemedelscentrum - LMC Information och utbildning i läkemedelsfrågor för hälso-

Läs mer

Ordinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett

Ordinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-05-10 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Primärvård, Hälsa och habilitering Fastställt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-21 Anita Segerslätt Lars Tengryd Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer