FÖRSKRIVAREN. Ordnat införande av nya läkemedel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRSKRIVAREN. Ordnat införande av nya läkemedel"

Transkript

1 FÖRSKRIVAREN. I n f o r m a t i o n f r å n L ä k e m e d e l s k o m m i t t é n, L a n d s t i n g e t i J ö n k ö p i n g s l ä n Kvalitetsproblem drar in läkemedel Kärlkrampsmedicinen Nitroglycerin Recip har dragits in från marknaden på grund av kvalitetsproblem. Läkemedlet beräknas vara indraget under cirka tre månader. Patienter som för närvarande använder medlet rekommenderas kontakta sjukvården för att få alternativt läkemedel utskrivet. Hjälp vid reflektioner över läkemedel för äldre Läkemedelskommittén har tagit fram frågor att ställa och en lista med läkemedel, utifrån Socialstyrelsens indikatorer för äldre, att reflektera över vid genomgångar av äldres läkemedelsbehandling. På landstingets hemsida/ läkemedelskommittén finns listor för såväl läkare som sjuksköterskor. Ordnat införande av nya läkemedel Över femtusen biverkningsrapporter Varje år sammanställer Läkemedelsverket de biverkningar som hälso- och sjukvården samt allmänheten har rapporterat till myndigheten. Under 2011 tog Läkemedelsverket emot 4919 rapporter om biverkningar från den svenska hälso- och sjukvården och 597 från allmänheten. Från den svenska hälso- och sjukvården inkommer årligen biverkningsrapporter till Läkemedelsverket. Dessa rapporter matas in i SWEDIS, den svenska biverkningsdatabasen. Av dessa rapporter var 4538 spontanrapporter och resten, 381 rapporter, kom från icke-interventionsstudier, till exempel registerstudier. Restnoterade läkemedel Betapred injektionsvätska, lösning 4 mg/ml och endossprutor (Innohep) är restnoterade. Se mer info på hemsidan. Prenumerera på nyhetsflödet på nätet. Nr 1,

2 L Flera exempel på förbättrad läkemedelshantering inom länet äkemedel utgör en av våra främsta behandlingsmöjligheter. Samtidigt har vi en budgetmässigt decentraliserad styrning och på respektive enheter därför en rörlig post som har betydelse för verksamheten. Ökar kostnaderna får man svårare att hålla budgetramarna. Sedan länge bedrivs ett upphandlingsarbete för läkemedel i sluten vård via inköpsavdelningen och landstingsapotekarna vilket innebär miljoner kr i lägre kostnader. Det har också etablerats en regional inköpsgrupp som kommer att ge positiva samordningsresultat. När man gick över från ett system med statsfinansiering till nuvarande modell måste man ha varit medveten om risken för den svenska läkemedelsindustrin. Vi har att leva med den verklighet som kostnadseffektivitet innebär. Hälsoekonomer har myntat begreppet QUALY som maximal läkemedelskostnad för samhället för en individ ur ett hälsoekonomiskt begrepp. I princip använder man kostnaden för dialysvård som ett övre kostnadstak. Vi har en myndighet, TLV, som granskar öppenvårdspreparat beträffande subventionsrätten från detta perspektiv. De ska nu även granska rekvisitionssidan enligt ett regeringsbeslut. Det höga tempot i nya läkemedelsregistreringar gör att nationell analys (Läkemedelsverket) inte alltid hinner värdera Europeiska läkemedelsverkets godkännanden och det kommer att kräva resurser hos landstinget. Denna punkt utgör en avsevärd utmaning då internet erbjuder omedelbar information och myndigheterna därmed inte hinner reagera på de produktlanseringar som kommer. TLV hinner inte heller bedöma subventionsrätten. Ett exempel på detta är Zytiga vid prostatacancer. Sista året har vi tagit flera initiativ för att förbättra inom Landstinget i Jönköpings Län. Här några exempel: Faktaarbetet har i princip ersatt rådgivande listan och Cosmics mallar förenklar följsamheten till rekommenderade preparat. Våra uppföljningsinstrument, Diver och läkemedelsregistret, ger oss möjlighet att följa förskrivningen på respektive enhet. Man kan följa förskrivning avseende nya preparat och även på förskrivarnivå. Den önskvärda geografiska jämlikheten vad avser läkemedelsbehandlingen bör belysas mer eftersom det finns skillnader beträffande förskrivningsmönstret inom landstinget. Samtliga sjukhus har årliga läkemedelsrevisioner i form av dialoger på verksamhetsnivå. Vårdgivarnas, främst läkarnas uppdrag som bisysslor för industrin, har under 2011 reglerats beträffande advisory board och föredrag och läkemedelsstudier ska registreras via läkemedelskommitten. Vi försöker utveckla en modell att med faktadokumenten som grund gå igenom öppenvårdspreparaten. En modell för läkemedelsdialog i primärvård bas har tagits fram. Vi har ändrat våra förskrivningsmål och anpassat dem till politiskt fastställda mål för antibiotika och läkemedel till äldre. Landstinget kommer att överta läkemedelsförsörjningen till sluten vård i egen regi. Mårten Lindström Läkemedelsstrateg Nya läkemedel blir föremål för ordnat införande. Det finns en landstingsrutin utarbetad. Regionalt samarbete är nödvändigt och genomförs. maj 2012 Mårten Lindström Förskrivaren innehåller information från Läkemedelskommittén, Landstinget i Jönköpings län. Produktion: Informationsavdelningen Ansvarig utgivare: Sören Hansen, ordförande i Läkemedelskommittén Läkemedelskommittén Landstingets kansli Box 1024, Jönköping Tel vx Redaktör: Sven Magnusson 2

3 Nya dyra läkemedel kräver en dialog Nya medicinska metoder och läkemedel utvecklas i snabb takt. Det är i grunden någonting positivt eftersom det innebär att fler sjukdomar kan behandlas mer framgångsrikt. Maria Bergelin Axelsson vid den lilla mottagningen där MS-patienter i Värnamo idag får tysabribehandling genom dropp. En behandling som kan kompletteras av tabletter i form av Gilenya, som ingår i högkostnadsskyddet sedan i höstas och som fått klartecken för viss behandling inom länet. Som ensam neurologspecialist på ett länsdelssjukhus håller jag mig uppdaterad, men det kan aldrig vara vi som börjar med de nyare läkemedlen, säger hon. Ordnat införande av läkemedel underlättar Nya läkemedel introduceras i snabb takt. Patienter är alltmer välinformerade och ställer krav och läkemedelsindustrin ser möjligheter till en spridning av nya preparat och behandlingsmetoder. För läkarna gäller det att prioritera det som ger mest nytta för patienterna. Genom ett så kallat Ordnat Införande hoppas landstingen att resurserna i första hand används till metoder och läkemedel som skapar verklig patientnytta genom ökad överlevnad och förbättrad hälsorelaterad livskvalitet. En strukturerad process där nya och dyra läkemedel (som kostar mer än 0,5 miljoner/år) och metoder granskas, för ett jämlikt införande. Principen ska vara tydlig och enhetlig. En läkare begär - när behov uppstår - centrala pengar från sin verksamhetschef och via förvaltningschefen går äskandet vidare till landstingets kansli för bedömning. En förtyckt mall med en checklista värderas, och beslut tas på landstingsdirektörsnivå. Checklistan innehåller uppgifter om indikation, antal patienter, uppföljning, förväntad kostnad, och kostnadseffektivitet mm. Men här finns också en matris för bl a evidensstyrka och ev risker. Gilenya är ett nytt läkemedel som har fått centrala budgetpengar anvisade. I Värnamo arbetar Maria Bergelin Axelsson som ensam neurologspecialist, där hon har ansvar för MS-patienter sedan snart tio år. Även om jag är ensam just nu så har vi ytterligare en på gång från Polen, ett bra samarbete inom länet och jag har ofta kontakt med neurologkollegor i Jönköping och Linköping för att hålla mig uppdaterad, säger Maria som under STutbildningen tjänstgjorde i både Jönköping och Linköping. Uppföljning av varje patient En årsbehandling med MS-medicinen Gilenya kostar runt kronor, de centrala pengarna räcker för två patienter, men Maria Bergelin Axelsson poängterar att ekonomin inte får vara avgörande: Men vi följer de riktlinjer vi har med ansökan, rapportering av indikationer och uppföljning av varje enskild patient. Alternativet idag är ofta Tysabri, också den en kostsam behandling där sex patienter idag får regelbunden droppbehandling i Värnamo. Vi gör uppföljning, både genom rapportering och medicinskt med hjälp av arbetsterapeuter som följer den kognitiva utvecklingen för att tidigt se varnande symptom. Den lilla klinikens speciella förutsättningar, där ansvar och arbetsbelastning ibland kan vara stor, uppvägs av mycket annat, anser Maria Berelin Axelsson: De korta beslutsvägarna är viktiga för mig. Men det finns ett dilemma - de medicinska framstegen sker i allt snabbare takt samtidigt som de ekonomiska resurserna är begränsade. Vi sträver efter ett ordnat införande av nya läkemedel i länet, säger Sören Hansen, ordförande i Läkemedelskommittén. Då är det också viktigt att vi har en jämlik behandling med nya läkemedel i länet. Nya terapier är ofta kostsamma. När det rör sig om helt nya terapier finns det möjlighet att ansöka om resurser för det, säger Sören Hansen, som hoppas att länets förskrivande doktorer inte är för snabba när det kommer nya dyra läkemedel på marknaden: Poängterar dialogen Därigenom minskar vi risken för ett hafsigt införande av ny behandling och kan också ta hänsyn till hur man ser på det i omvärlden. De medicinska framstegen går fort men dilemmat är ju att om nya dyra mediciner och metoder ska införas måste det tillföras extra resurser och gamla terapier bör utmönstras. Han poängterar att en dialog mellan till exempel specialister, patientföreningar, ekonomer, media, terapigrupper, läkemedelsindustri och även politiker är nödvändig för att stävja allt för snabbt införande av nya läkemedel som endast provats i läkemedelstudier där den behandlade population ofta avviker från verkligheten. 3

4 Den medicinskt ansvarige läkaren i Vetlanda, Michael Fredman, diskuterar med Mårten Lindström, läkemedelstrateg inom Läkemedelskommittén. Läkarna uppmanas att analysera sina egna förskrivningar Läkemedelsstrategen Mårten Lindström är tydlig när han möter vårdcentralens läkare i Vetlanda: Jag kan inte säga om ni skriver ut rätt eller fel läkemedel, jag kan bara erbjuda er ett antal verktyg för att göra egna analyser. vårdcentralen som finns på orten. För Mårten Lindström handlar det om att visa upp vilka statistiska fakta som finns att utnyttja för vårdcentralens egen diskussion: Avsätt en eftermiddag, är hans råd. Och skapa en dialog inom läkarkollektivet om de speciella villkor som ni upplever att ni har. Verksamhetschef för Vetlanda vårdcentral Anna- Lena Krohn vill ha en diskussion om läkemedelskostnaderna inom den egna vårdcentralen i Vetlanda. 4 Runt konferensbordet i Vetlanda sitter vårdcentralens läkare tillsammans med verksamhetschef för vårdcentralen, Anna- Lena Krohn. Hon är bekymrad över stigande kostnader för läkemedel och vill ha en dialog om möjligheterna att hitta ekonomiska besparingar som inte går ut över kvaliteten. Vid bordet sitter också den medicinskt ansvarige läkaren, Michael Fredman, och sex av hans kollegor. Under en intensiv timma diskuterar gruppen allt från statiner och utgående patent på Lipitor till mixen av patienter vid vårdcentralen i jämförelse med den privata Jämförelse med andra Men han tar också fram grunddata för en sådan diskussion. Och då handlar det fram för allt om förskrivningsmålen och listan på dyraste läkemedlen på den egna vårdcentralen men också en jämförelse med länets övriga vårdcentraler. Förskrivningsmålen finns på landstingets hemsida under länken läkemedel. Han plockar sedan fram siffror som visar den egna förskrivningen av basläkemedel, alltså inte rekvisitionsläkemedlen som skrivs ut inom slutenvården. Med sig har han också en sammanställ-

5 Bättre styrning av föreläsningar om nya läkemedel Ibland behöver vi bli provocerade, anser Anna-Lena Krohn (med ryggen mot kameran). ning som visar en tio-i-topp lista över de dyraste läkemedlen just här. Som på så många andra vårdcentraler ligger inhaltionspreparat vid obstruktiva lungsjukdomar högt. Ett tecken på att vi är bra på att behandla KOL, tycker någon. En tredje statistisk enhet som Mårten Lindström har med sig är en excelfil som bygger på Diver, den statistiska databasen, som har all basdata om läkemedel. Excelfilen visar - i stapeldiagram - hur vårdcentralen ligger till i jämförelse med länets övriga vårdcentraler för Återigen, vi kritiserar inte, ni måste göra en självanalys och vi ska vara ödmjuka med siffrorna varje enskilt läkemedel per listad invånare. Här finns cirka tusen preparat att klicka fram. Gruppen tittar på hur förskrivningen i Vetlanda ser ut bland annat för Crestor, som bör ersättas med Lipitor när patenten snart går ut. Fast det kan ju finnas en del - kanske procent - som inte tål annat än Crestor, säger Mårten Lindström. Även Lyrica analyseras. Här är Gabapentin förstahandsval för neuropatisk smärta. Återigen, vi kritiserar inte, ni måste göra en självanalys och vi ska vara ödmjuka med siffrorna, säger Mårten Lindström. Det kan finnas många patienter med specifika problem. Han går in på internet och visar en ungdomssida där unga människor diskuterar just Lyrica och hur medicinen kan användas som drog på ett effektivt sätt. Chockerande att se Chockerande att se, kommenterar flera av läkarna när missbruket plötsligt blir väldigt tydligt. Det är ett fokuspreparat för Läkemedelskommittén, fortsätter Mårten Lindström. Vi ligger näst högst i landet och vi ser ett missbruk, eller har jag fel? Enligt tillverkaren ger Lyrica inget långvarigt missbruk, kommenterar en i gruppen. Bara på den här ungdomssidan finns 500 noteringar om Lyrica. Det finns anledning till oro, svarar Mårten Lindström. Men ett problem kan vara att smärtkliniken redan skrivit ut och det kan vara ett problem om vi sedan ifrågasätter, säger Michael Fredman. Vi har en dialog med smärtklinikerna om just Lyrica, svarar Mårten Lindström, som innan gruppen skingras igen poängterar vårdcentralens eget ansvar. Det blir lätt provocerande om vi kommer utifrån med pekpinnar, säger han. Viljan måste komma inifrån, analysen måste göras av er själva. Men verktygen finns här, avslutar han. Som en hjälp till självhjälp. Med hjälp av stapeldiagram kan läkargruppen i Vetlanda ser hur deras förskrivning ser ut i jämförelse med övriga vårdcentraler i länet. Landstingsanställda läkare som arbetar på uppdrag av läkemedelsföretag kan idag inte göra det utan en första kontakt med Läkemedelskommittén. Det kan också bli så att kommittén utser någon annan - bättre lämpad - att utföra tjänsten. Allt vi eftersträvar är största möjliga transparens, säger Läkemedelskommitténs ordförande Sören Hansen. Det har länge varit tradition att yrkesverksamma läkare gjort allt från enskilda föreläsningar till omfattande insatser i advisory boards eller läkemedelsstudier. Idag styrs all liknande verksamhet upp och ska gå via läkemedelskommittén. Sören Hansen har sett en omfattande okunskap inom området: Jag talade så sent som idag med en verksamhetschef som inte hade några som helst kunskaper inom området. Han har också sett kontrakt på enskilda föreläsningar men också andra, mer komplicerade, kontrakt: Föreläsningar vid behov De är av typen årskontrakt, som mer påminner om bisysslor där kollegan förbinder sig att göra ett antal föreläsningar med mera vid behov till en viss timpenning samt förberedelsetid och annat. Ganska knepiga kontrakt, egentligen. Det som emellertid har vållat mer bekymmer är att många av föreläsarna inte vet något om hur inbjudan till deras föreläsning ser ut - allt från ren läkemedelsreklam till mer balanserade invitationer. Vi har därför i en del fall bett om ordentliga förändringar och det har orsakat en del irritation och förseningar. Framöver kommer Läkemedelskommittén i den omfattande excelfil, som redan finns, att ange datum när ärendet dök upp, när det hanterats första gång och när det är färdigt. Om det inte kan expedieras direkt får vi också ange skälet. Vi är emellertid medvetna om att vi rör oss på minerad mark och därför sannolikt inte alltid kan leva upp till bolagens förväntningar. Men vi ska göra allt vad vi kan, säger Sören Hansen. 5

6 Carina Linderfalk och Gullvi Almgren från Landsbro Vårdcentral under Ledningskraftsträffen i Eksjö. Carina är distriktsläkare och Gullvi är distriktssköterska och verksamhetschef. Ett tydligt regelverk kan också vara ett bra stöd Innebär regelverk för läkemedel en minskad frihet för den enskilde läkaren? Nej, inte om regelverket bygger på relevant faktakunskap, säger Carina Linderfalk, distriktsläkaren och biträdande verksamhetschef på Landsbro vårdcentral. Ett regelverk byggt på fakta är bra för patienten. Däremot blir det problem när det blir ekonomiska incitament som styr. Carina Linderfalk var en av deltagarna på Ledningskrafts seminarium om god och säker vård i Eksjö i slutet av februari. Liknande seminarium har också hållits i Jönköping och Värnamo. Under dagen diskuterade deltagarna patientsäkerhet ur olika aspekter; ur patientens synvinkel, rätt medicin till rätt patient, sjukhusrelaterade infektioner med mera. En av tre läkare Carina, som också arbetar inom Företagshälsovården, är en av tre läkare på vårdcentralen i Landsbro. 6 Vi har samma budskap, drar åt samma håll, säger hon. När vi sköterskor tar emot samtal säger vi aldrig... du kanske behöver antibiotika. Vi påverkar inte. Vi har en bra intern dialog och försöker hålla kompetensen uppe, säger hon. Men medicinfältet är så oerhört brett och det är svårt att ständigt hålla sig uppdaterad när det gäller behandlingsrutiner. Där blir Faktadokumenten ett stöd. Inom vårdcentralen är antibiotikaförskrivningen relativt sett låg. Det gäller också för långtidsverkande bensodiazepiner för äldre, där man ligger lägst bland alla Bra Liv-vårdcentraler i länet. När det gäller antibiotikaförskrivningen tror jag vi lärt upp patienterna vad som gäller genom en aktiv dialog, kontinuitet och bra uppföljning. Gullvi Almgren, verksamhetschef och distriktssköterska håller med: Vi har samma budskap, drar åt samma håll, säger hon. När vi tar emot samtal säger vi aldrig... du kanske behöver antibiotika. Vi påverkar inte. När det gäller bensodiazepiner har Carina Linderfalk en tydlig filosofi innan hon skriver ut: Vi försöker se orsakerna bakom i första hand. Allt botas inte med piller. Men skriver vi ut är det efter en dialog, under en kort tid vid en tillfällig kris. Aldrig annars.

7 Stora förskrivare av antibiotika måste förklara sig Inom länet finns en handfull vårdcentraler som har en markant ökad förskrivning av antibiotika, framför allt till barn,. Vi vill veta varför och har därför bjudit in verksamhetscheferna för dessa vårdcentraler för en diskussion med Hälso- och Sjukvårdsavdelningen, säger smittskyddsläkaren Peter Iveroth. Målet är en dialog, men vi vill förstås gärna veta varför en del har fyra gånger större förskrivning än andra, säger han. Det ser konstigt ut och vi vill diskutera indikationerna. Han är medveten om att det kan se ut som pekpinnar: Doktorer gillar inte pekpinnar och det handlar om hur mycket polis vi kan vara. Det är en balansgång. Överanvändning Målet är 250 recept/tusen invånare. Idag kan siffran ligga uppåt 800 recept. En siffra som Peter Iveroth tolkar som överanvändning. I hela landet minskar antibiotikaförskrivningen till barnen med tio procent, Här ligger den still. Det speglar inte sjukligheten, säger han. Samtidigt vill han se fler smala antibiotika istället för bredspektra. Ett annat problemområde inom vården är de vårdrelaterade infektionerna. Inom vårt landsting har idag var tionde patient någon form av sjukhusrelaterad infektion. Det kan röra sig om postoperativa sårinfektioner, urinvägsinfektioner av en kateterbehandling eller lunginflammationer efter respiratorbehandling. Ett bekymmer som blivit större på sjukhusen är Clostridium difficile infektioner (tarmsjukdomar) där Peter Iveroth ser ett direkt samband med ett ökande antibiotikabruk Detta trots att vi är bäst i landet på basala hygienrutiner, säger Peter Iveroth. Multiresistenta bakterier. Han ser hur det upptäcks allt fler multiresistenta bakterier i det screeningprogram landstinget har för att skydda patienterna och vården mot spridning av den här typen av bakterier. Det ökande antalet multiresistenta bakterier är också ett resultat av ett ökat antibiotikabruk, säger Peter Iveroth. Smittskyddsläkare Peter Iveroth är orolig för den ökande förskrivningen av antibiotika och ser ett samband med fler vårdrelaterade infektioner och multiresistenta bakterier, bl a tarminfektioner där Höglandssjukhuset har problem idag. Peter Iveroth pekar på antibiotikaanvändningen som minskar i övrga landet - men inte i vårt län. 7

8 På Tranås vårdcentral diskuterar verksamhetschefen Peter Nilsson med den medicinskt ansvarige läkaren Nailil Skoog och apotekare Anna Wiberg hur inte minst dospatienter ska få rätt läkemedel. Och hur de medicinska övergångarna ska bli säkrare. Mer samarbete skapar säkrare vård Det var en studie gjord på Höglandet som fick Peter Nilsson, verksamhetschef, att ta ett beslut: Jag insåg hur mycket fel det blir i läkemedelshanteringen, inte minst när dospatienter är inblandade, säger han. Och att vi måste förstärka våra rutiner. Vi möter Peter på hans arbetsrum där han diskuterar hur man ska gå vidare tillsammans med den medicinskt ansvarige läkaren Nailil Skoog och en av landstingets apotekare, Anna Wiberg. De tre söker rutiner och diskuterar de läkemedelsgenomgångar som Anna Wiberg poängterar vikten av. Läkemedelsgenomgångar tar tid första gången de görs. Men revisionen året efter går däremot snabbare. Det är viktigt att vi kommunicerar mel- lan olika yrkesgrupper och samarbetar mellan kommun och landsting, säger hon. Och att detta görs kontinuerligt. Interaktioner och läkemedel som inte följs upp och utvärderas är ett problem. Datoriserade system som inte kommunicerar med varandra är ett annat. Det händer till exempel att läkemedel som sätts in inom slutenvården ibland inte skrivs in i e-dos och därför inte följer med när patienten lämnar sjukhuset. Det är en följd av att Cosmic och e-dos inte är integrerade med varandra. Läkemedel i e-dos syns inte i landstingets journalsystem och kommunens sjukvård har inte tillgång till Cosmic. Ha ett ansvar När äldre människor kommer från särskilda boenden till akutmottagningar visar Cosmic att de inte står på några läkemedel trots att de ofta har uppåt tio läkemedel, inte sällan ännu fler. Den som ordinerar måste ta ansvar för att medicinen också skrivs in i e-dos, säger Nailil Skoog. Samordna vården - Vi måste samordna den offentliga vården och ge patienterna ett mervärde, säger Peter Nilsson. Det kan vi göra genom att hålla ihop verksamheten bättre, säger han. Ökad kontroll av förskrivning ger statliga pengar EN MINSKAD FÖRSKRIVNING av Tramadol/ Tradolan till äldre, färre äldre som får Propavan och rent allmänt färre läkemedel till äldre där riskerna för interaktioner är stora. Det finns 325 miljoner att hämta från 8 staten för landsting och kommuner som visar på en tydlig minskning, säger läkemedelskommitténs ordförande Sören Hansen. Men det är bråttom. Vi måste visa resultat före september 2012, säger han. Vi behöver samla alla de professioner vi har inom vården för att erbjuda patienterna hög kvalitet, säger verksamhetschefen Peter Nilsson.

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län?

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? LEDNINGSKRAFT Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? EMA Social dept LOK K K K K K K Landstinget i Jönköpings Län K K K K K K K 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Norrbottens

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Kloka rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta bestämmelser riktas till läkare,

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

I n f o r m a t i o n f r å n L ä k e m e d e l s k o m m i t t é n, L a n d s t i n g e t i J ö n k ö p i n g s l ä n

I n f o r m a t i o n f r å n L ä k e m e d e l s k o m m i t t é n, L a n d s t i n g e t i J ö n k ö p i n g s l ä n FÖRSKRIVAREN. I n f o r m a t i o n f r å n L ä k e m e d e l s k o m m i t t é n, L a n d s t i n g e t i J ö n k ö p i n g s l ä n Utbildningsdag I november arrangeras en utbildningsdag angående generellt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Apotekets revision för säkrare läkemedelsprocess - HPMM

Apotekets revision för säkrare läkemedelsprocess - HPMM Apotekets revision för säkrare läkemedelsprocess - HPMM High Performance Medicines Management Ett unikt verktyg för kvalitetsrevision av läkemedelsprocessen Lars-Åke Söderlund Senior Rådgivare Apoteket

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer dosförpackade läkemedel Riktlinjerna vänder sig till sjukvården i öppenoch slutenvård, förskrivare, kommunal vårdpersonal samt Apotekets personal.

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Nyhetsbrev Nr 1, 2013. Vad får ett nytt läkemedel kosta? HÄLSOEKONOMISKA NÄTVERKET I VÄSTSVERIGE www.henv.se

Nyhetsbrev Nr 1, 2013. Vad får ett nytt läkemedel kosta? HÄLSOEKONOMISKA NÄTVERKET I VÄSTSVERIGE www.henv.se HÄLSOEKONOMISKA NÄTVERKET I VÄSTSVERIGE www.henv.se Nyhetsbrev Nr 1, 2013 Vad får ett nytt läkemedel kosta? Årets första nätverksträff ägde rum den 20 februari. Mötet inleddes med att moderator Krister

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av Landstingets styrning av läkemedelsförskrivning

Revisionsrapport Granskning av Landstingets styrning av läkemedelsförskrivning MISSIV 2013-08-06 LJ 2013/108 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsstyrelsen Revisionsrapport Granskning av Landstingets styrning av läkemedelsförskrivning Bakgrund Landstingets revisorer har i skrivelse

Läs mer

Visualisering av mått

Visualisering av mått Visualisering av mått Utvecklingskraft 11 5 18 Vilka resultat visualiserar vi? Nationella och landstingsövergripande mätningar BSC kliniknivå Värdekompasser i processerna Mätningar utifrån pågående förbättringsarbeten

Läs mer

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel Special läkemedels PROJEKTET På spaning mot nya läkemedel Målet är att säkerställa effekten och nyttan Under de närmaste åren kommer flera nya läkemedel att introduceras i sjukvården. Många av dem innebär

Läs mer

Infektionssjuklighet i barnfamiljer

Infektionssjuklighet i barnfamiljer Infektionssjuklighet i barnfamiljer Populärversion av Katarina Hedins avhandling Infections in small children and their families - symptoms consultations and antibiotics. Studien Syftet med studien var

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar

Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar blodfettrubbningar Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar En sammanfattning Författare: Medicinsk utredare Gunilla Eriksson Hälsoekonom Douglas Lundin Därför gör TLV läkemedelsgenomgångar Den

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Förslag till myndighetsövergripande handlingsplan Karin Carlin 2015-03-13 1 Tvärsektoriell handlingsplan Sid 2. Bakgrund Förslag till Svensk handlingsplan

Läs mer

Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten

Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Vårdhygien i primärvård Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Plan för passet med primärvård 10.30 11.30 Kort om såromläggning som ett exempel på risk för spridning mellan patienter Vad

Läs mer

Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre

Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre Förslag till upplägg av en studiecirkel Studiecirkeln är en grupp om minst tre personer med gemensamt intresse för det aktuella ämnet. Cirkelledaren håller

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg.

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. 2014-10-20 Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I FOLKTANDVÅRDEN LANDSTINGET

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 2013

Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 2013 Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 213 Folkhälsocentrum Linköping augusti 213 Ann-Charlotte Everskog Katarina Åsberg Maria Elgstrand www.lio.se/fhc Resurser till tobaksavva

Läs mer

LOB, tillnyktring och abstinensvård

LOB, tillnyktring och abstinensvård LOB, tillnyktring och abstinensvård Bakgrund 2014-2016 Satsning beträffande förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer. (Regeringsbeslut II:6) Utveckla alternativa

Läs mer

Modell Västerbotten. Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad. Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20)

Modell Västerbotten. Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad. Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20) Modell Västerbotten Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20) Samverkansgruppen för Läkemedelsgenomgångar i Västerbotten med representanter från landsting och kommuner

Läs mer

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Per-Åke Jarnheimer, överläkare Smittskydd och Vårdhygien Thomas Neumark, disktriktsläkare/forskare Ola Nordqvist, apotekare och Stramakoordinator

Läs mer

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Landstinget Gävleborg Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Mars 2014 Mars 2014 Landstinget Gävleborg Uppföljning av

Läs mer

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro Riktlinjer för Klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro Denna folder utgör ett utdrag ur sjukhusledningsbeslut 110309 Riktlinjer för klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2013-05-29 Protokollsutdrag

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Offentliggörs 101020 TLV:s utredning och beslut om subvention av Nexium 1.Vad har TLV kommit fram till i omprövningen

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Jävsregler, praktiska anvisningar och jävsblankett, Läkemedelskommittén i Värmland

Jävsregler, praktiska anvisningar och jävsblankett, Läkemedelskommittén i Värmland Jävsregler, praktiska anvisningar och jävsblankett, Läkemedelskommittén i Värmland Dessa regler och anvisningar riktar sig i första hand till ledamöter i Läkemedelskommittén i Värmland (LKV) och dess terapigrupper.

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Esther ledningsgrupp

Esther ledningsgrupp MÖTESANTECKNINGAR 1(6) Plats: Ulfsparresalen, gula villan, hus 17, Höglandssjukhuset Eksjö Närvarande: Kerstin Carlsson, Eksjö kommun Ann-Katrin Henrysson, Eksjö kommun Jill Malmqvist, Eksjö kommun Ingela

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Protokoll fört vid Läkemedelskommitténs i Blekinge sammanträde

Protokoll fört vid Läkemedelskommitténs i Blekinge sammanträde Protokoll fört vid Läkemedelskommitténs i Blekinge sammanträde den 3/2 2015 Närvarande Familjeläkare Anna Janson, ordförande Familjeläkare Elisabet Ekman Överläkare Maria Söderlin Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Läs mer

ETT fönster mot informationen visionen tar form

ETT fönster mot informationen visionen tar form Det pågår 2006 ETT fönster mot informationen visionen tar form IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice PÅ GÅNG UNDER 2006 Patientnyttan

Läs mer

Äldres läkemedelsbehandling -

Äldres läkemedelsbehandling - Äldres läkemedelsbehandling - förbättringsinsatser och samarbetsformer Lydia Holmdahl Skånes universitetssjukhus lydia.holmdahl@skane.se Äldre och läkemedel Äldres användning av läkemedel har fördubblats

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Halland Alingsås Kungsbacka Göteborg Borås Jönköping Varberg Falkenberg Hyltebruk Halmstad Laholm Värnamo Ljungby Växjö Ängelholm Helsingborg Kristianstad

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring Delprojekt 3.3. i Nationella läkemedelsstrategin Sevim Barbasso Helmers 2014-03-26 Socialstyrelsen i samverkan med berörda

Läs mer

Läkemedelsfakturor intern kontroll

Läkemedelsfakturor intern kontroll 1 Revisorerna Johan Magnusson 2005-09-29 Rev/05045 Läkemedelsfakturor intern kontroll Rapport 4-05 2 Läkemedelsfakturor intern kontroll Bakgrund Landstingets revisorer har att genomföra årlig granskning

Läs mer

Studiecirkel Säker vård alla gånger

Studiecirkel Säker vård alla gånger Studiecirkel Säker vård alla gånger Område 5 och 8 Förebygga kirurgiska komplikationer och postoperativa sårinfektioner OP/ IVA,ortoped- och reumatologkliniken och kirurgkliniken, Länssjukhuset Ryhov I

Läs mer

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp 1(8) Termer och definitioner så som de ser ut i termbanken idag (före revidering) indikation omständighet som utgör skäl för att vidta en viss åtgärd I läkemedelssammanhang avses med indikation omständighet

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

God läkemedelsbehandling hos äldre i öppenvård i Jämtlands län

God läkemedelsbehandling hos äldre i öppenvård i Jämtlands län jämtmedel 4/10 Styrdokument för säkrare läkemedelsbehandling I arbetet med att minska läkemedelsfel i vården övergångar har två styrdokument tagits fram: God läkemedelsbehandling hos äldre i öppen vård

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Övriga frågor: Singapore Fokusambulans

Övriga frågor: Singapore Fokusambulans MÖTESANTECKNINGAR 1(6) Plats: Ulfsparresalen, hus 17, Höglandssjukhuset Eksjö Närvarande: Johanna Svahn, Eksjö kommun Magdalena Fritzon, Nässjö kommun Malin Johansson, Nässjö kommun Jeanette Öhrlund, Nässjö

Läs mer

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19 2012-09-19 Medicinsk grupp tandvård Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen

Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen

Läs mer

INFORMATION - PENSIONÄRSRÅD 2013-10-17 VÅRDUTVECKLARE: MARIANNE NILSSON

INFORMATION - PENSIONÄRSRÅD 2013-10-17 VÅRDUTVECKLARE: MARIANNE NILSSON INFORMATION - PENSIONÄRSRÅD 2013-10-17 VÅRDUTVECKLARE: MARIANNE NILSSON HÄLSOCENTRALER I JÄMTLAND 28 enheter distriktsläkare distriktssjuksköterskor sjuksköterskor med annan vidarutb. barnmorskor undersköterskor

Läs mer

Äldres hälsa riskeras genom ständiga byten av läkemedel

Äldres hälsa riskeras genom ständiga byten av läkemedel Äldres hälsa riskeras genom ständiga byten av läkemedel Äldres hälsa riskeras genom ständiga byten av läkemedel Moderator - Eva Fernvall, Apoteket AB Koll på Läkemedel har som mål att: 1. Halvera multimedicineringen

Läs mer

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA SMA Instrument för bedömning av patientens läkemedelsanvändning Instrumentet SMA är framtaget som ett hjälpmedel i distriktssköterskans arbete med

Läs mer

Biosimilarer Vad är det?

Biosimilarer Vad är det? Biosimilarer Vad är det? Biosimilarer Vad är det? Introduktion Läkemedel är en viktig del av en god hälso- och sjukvård. Traditionellt har läkemedel tillverkats på kemisk väg men under de senaste decennierna

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS)

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS) Gunilla Hjelm-Wahlberg Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS) Kortfattade anteckningar från dialogkonferens 2015-06-02 LÄGESRAPPORT (Elisabeth Höglund) Hälso- och

Läs mer

Bengt Petersson Projektledare Offentlig upphandling Läkemedel och läkemedelstjänster Västra Götalandsregionen. Bengt Petersson

Bengt Petersson Projektledare Offentlig upphandling Läkemedel och läkemedelstjänster Västra Götalandsregionen. Bengt Petersson Bengt Petersson Projektledare Offentlig upphandling Läkemedel och läkemedelstjänster Västra Götalandsregionen Bengt Petersson Föredragningen Del 1, allmänt om läkemedelsområdet Del 2, Uppföljningen av

Läs mer

Halland stora förändringar strategier och förklaringar

Halland stora förändringar strategier och förklaringar Europeiska antibiotikadagen 18/11 2008 Halland stora förändringar strategier och förklaringar Mats Erntell och Cecilia Stålsby Lundborg 1 Gävleborg Jämtland Dalarna Västerbotten Hela Sverige Hälsa Sjukvård

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Tredje delen; tema Egenansvar och läkemedel av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2006-03-05 Enkätstudie Under hösten har enkäter skickats ut till drygt

Läs mer

Inbjudan till anbudsgivning Neuropsykiatriska utredningar

Inbjudan till anbudsgivning Neuropsykiatriska utredningar 1(6) Inbjudan till anbudsgivning Neuropsykiatriska utredningar Härmed inbjuds Ni att inkomma med anbud om Neuropsykiatriska utredningar. Bifogat förfrågningsunderlag innehåller samtliga förutsättningar

Läs mer

Blandade övningsuppgifter i Författningar

Blandade övningsuppgifter i Författningar Blandade övningsuppgifter i Författningar Besvara följande frågor med hjälp av kursmaterialet. 1. Vad ingår i begreppet författningar? Förklara kort hur den inbördes hierarkin ser ut. 2. Vad betyder följande

Läs mer

Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans

Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans Mitt namn : Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans För den som vårdas på grund av cancer är det mycket att hålla reda på, ta till sig och försöka förstå. Vilken cancerform är det?

Läs mer

Återföring. Remisshantering

Återföring. Remisshantering Handläggare: Renate Cremer PaN 2013-09-19 P 10 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-09-04 PaN V1112-0487558 PaN V1112-0488858 PaN V1112-0503458 PaN V1206-0255458 PaN V1207-0303458 PaN V1207-0303558 Återföring Remisshantering

Läs mer

Presentation: Margareta Jansson ersättare för Guy Lööv, deltagit i framtagandet av Äldrevårdsprogrammet

Presentation: Margareta Jansson ersättare för Guy Lööv, deltagit i framtagandet av Äldrevårdsprogrammet Råd för råden Presentation: Margareta Jansson ersättare för Guy Lööv, deltagit i framtagandet av Äldrevårdsprogrammet Sjuksköterska Barnmorska Vårdlärare Utvecklingschef Närsjukvårdschef Presentation Förväntningar

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Landstingssubventionerade läkemedel utöver läkemedelsförmånerna

Landstingssubventionerade läkemedel utöver läkemedelsförmånerna Läkemedelskommittén Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Landstingssubventionerade läkemedel 2.0 Rutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Landstingsdirektörens stab 2015-04-01 Utfärdande enhet:

Läs mer

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 3 juni 2014 ett principärende rörande bristande samverkan kring ett flerfunktionshindrat barn.

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 3 juni 2014 ett principärende rörande bristande samverkan kring ett flerfunktionshindrat barn. 1 (4) Handläggare: Agneta Calleberg PaN 2015-02-03 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-12-18 PaN 1210-04469-52 K 2852-2012 HSN 1210-1310 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Primärvårdsforum. Fjällstugan 6 november 2014

Primärvårdsforum. Fjällstugan 6 november 2014 Primärvårdsforum Fjällstugan 6 november 2014 Dagens program Ny patientlag 1177 Förebyggande folkhälsoarbete Systematiskt förbättringsarbete Frågor och svar Ansökningsprocessen Justeringar i förfrågningsunderlaget

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-02-11 Socialnämnden den 8 mars 2010. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Margareta Funemyr

Tjänsteutlåtande 2010-02-11 Socialnämnden den 8 mars 2010. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Margareta Funemyr DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Margareta Funemyr Tjänsteutlåtande 2010-02-11 Socialnämnden den 8 mars 2010 1(8) SN 2010/0022 Kvalitetsuppföljning av hälso- och sjukvården på bostäder med

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-08 Lena Bölander verksamhetschef i samarbete med Camilla Furuskär sjuksköterska Mallen är anpassad av Nytida

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Ögonkliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Årsredovisning 2014, Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet

Årsredovisning 2014, Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 1(4) Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsfullmäktige Årsredovisning 2014, Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014 är det fjärde och sista året i mandatperioden. Organisation och uppgifter Hälso-

Läs mer

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel Planeringsenheten Läkemedelssektionen TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(3) Datum 2015-03-25 Diarienummer 150097 Landstingsstyrelsen Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer