Medialisering av mat och måltider

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Medialisering av mat och måltider"

Transkript

1 Medialisering av mat och måltider Vad vi väljer att äta, hur och när är frågor som är ständigt närvarande i våra vardagsliv. Mat är nödvändigt för oss människor och att äta är en av de mest vardagliga företeelser vi kan tänka oss (Counihan, 1999). Måltider följer återkommande mönster och är en aktivitet som strukturerar vardagslivet (Douglas, 1975; Douglas & Nicod, 1974). De val vi gör kopplade till mat och måltider kan många gånger framstå som okomplicerade och för oss själva som närmast självklara, men sådana val är invävda i komplexa system av betydelser (Mintz, 1997) och kopplade till identitetskapande processer; vad man äter och hur är val som definieras genom de diskurser som cirkulerar i samhället och våra val är medel för att kommunicera något om vilka vi är eller vill vara (jfr Bourdieu, 1984). Våra idéer om mat och ätandet som social praktik formas i många olika sammanhang, men medier av olika slag har stor betydelse för de diskurser om mat som cirkulerar i samhället. Mat har alltid varit en viktig del av medierna, men under de senaste decennierna har det skett något av en matexplosion (Greene and Cramer, 2011; Lindenfeld, 2011). På TV har antalet format som på ett eller annat sätt är organiserat omkring mat/matlagning ökat väsentligt (Phillipov, 2013); det finns idag ett stort antal livstilsorienterade magasin som helt eller delvis handlar om mat och måltider; och antalet bloggar som behandlar detta är nästintill oöverskådligt. Under senare år har sociala medier utvecklats till en arena där mat och måltider ofta står i fokus för kommunikation. I allt fler sammanhang möter vi idag representationer oftast multimodala av mat och ätandet som vi relaterar till och värderar utifrån våra sociala positioner. Denna mediala matexplosion kan betraktas som en medialiseringsprocess med konsekvenser för mat/måltidskultur och samhällsliv. Matexplosionen är en del i en mer omfattande utveckling av livsstilsmedier som sköt fart på 1980-talet (Bell and Hollows, 2005, 2006) och som ska ses som en del i en mer omfattande samhällsutveckling som beskrivits som en utveckling mot en konsumtionskultur (Featherstone, 1991; Chaney, 1996; Lury, 1996). I denna kultur blir konsumtionen central för människors identitetskapande; vi berättar om oss själva, vilka vi är, genom den konsumtion vi företar oss. Mat och matlagning förknippas med vissa värderingar och livsstilar. Att propagera för veganmat eller slow food är uppenbara exempel på det. Även andra, till synes mindre iögonfallande val som görs i vardagen är val som på ett eller annat sätt är en del i våra livsstilar och kopplade till vilka vi är eller vill vara. Men mat och måltider har delvis olika betydelser i olika nationella kontexter (jfr. Tominc, 2014). T.ex. Bildgård (2008) visar att i 1

2 Frankrike förknippas bra mat med den sociala samvaron under måltiden, medan man i Sverige knyter det till näringsfysiologiska aspekter. Matexplosionen har lett till en större mångfald av perspektiv på mat och matlagning. Det finns idag en uppsättning av komplexa och ibland motsägelsefulla diskurser, inte minst när det gäller hälsosam mat och matlagning. Ska man äta mindre fett? vilka grönsaker är nyttigast? hur ska de tillagas för att behålla sin näring? hur ofta ska man äta och i vilken miljö? är frågor som ges olika svar i olika sammanhang. Denna utveckling går hand i hand med en tilltagande globalisering av mat och matkultur. Utbudet av olika mattraditioner är omfattande. Influenser från olika håll vävs samman och kök anpassas till sin särskilda kontext. I Sverige har det under denna tid skett något av en gastronomisk revolution med ett tilltagande uteätande, ett mer varierat restaurangutbud som rymmer såväl fine som fun dining, men även ett familjärt ätande (Jönsson 2011, 2013). Restaurangnäring har blivit en del i den globala upplevelseindustrin och en central aspekt av turismen. Samtidigt finns också en orientering mot det traditionella och lokala; gamla traditioner värnas och lokala egenarter framhålls (inte minst i turistsammanhang). Restauranger är djupt involverade i skapandet av symbolvärden som signalerar regional och nationell/etnisk tillhörighet. Matens betydelse för vardagsliv och samhälle har varit föremål för omfattande studier inom antropologi (se t.ex. Counihan 1999, sociologi (t.ex. Warde 1997) och Cultural Studies (se t.ex Lupton 1996; Mäkelä, 2000). Food Studies (som inbegriper ovan nämnda discipliner), men även andra (som arkeologi, etnologi, företagsekonomi, måltidskunskap) är idag ett etablerat tvärtvetenskapligt fält med återkommande konferenser som berör detta tema. Mediernas betydelse för matdiskurser och vardagslivets organisering har också studerats, men i begränsad utsträckning (jfr. Greene och Cramer, 2011). Till undantagen hör bl.a. studier utförda inom lingvistik (se t.ex. Tominc, 2014) och Cultural Studies (se t.ex. Ashley m.fl., 2004). De senare studierna är i första hand fallstudier av enskilda fall, som t.ex. analyser av The Naked Chef (Hollows, 2003; Moseley 2001) eller programutbudet på TFN (se Ketchum 2005; Adema 2000; Swensson, 2009). Mer omfattande och systematiska studier är en bristvara. Internationella jämförelser saknas. De nedanstående forskarna tillhör en sammanslutning bildad Vi är forskare från Food Studies och medie- och kommunikationsvetenskap som med delvis olika ingångar intresserar oss för att studera medialiseringen av mat och måltider i olika medier och samhälleliga kontexter. Gruppen rymmer både juniora och seniora forskare. Vi har för avsikt att utveckla 2

3 ett internationellt samarbete som adresserar frågor kopplade till den mediala matexplosionen, vardagsliv och (mat-)kultur. En viktig utgångspunkt för oss är att mat förekommer i globala genrer som fylls med ett lokalt innehåll (se Machin och van Leeuwen, 2003). Ett gemensamt forskningsintresse för oss är hur representationer av mat och måltider reproducerar eller transformerar våra idéer om dessa företeelser och hur de kan etablera särskilda värderingar. Flera av oss har därför jobbat med olika typer av diskursanalyser, främst av olika medier (traditionella, sociala, reklam), men det är viktigt att betona att vi i vårt intresse för matexplosionen vill arbeta med ett brett mediebegrepp och undvika ett alltför mediecentriskt perspektiv. 11 till 12 september 2015 genomför gruppen en workshop med presentationer och diskussioner. Syftet är att initiera ett mer omfattande forskningssamarbete. Workshopen äger rum vid Örebro universitet och är finansierad av områdesgruppen Vardagslivet och kulturens medialisering. Gruppen har följande medlemmar: Helen Andersson, lektor, medie- och kommunikationsvetenskap, Örebro universitet. Francesco Buscemi, Lecturer, gastronomi, Queen Margaret University, Edinburgh, Skottland., Göran Eriksson (huvudsökande), professor, medie- och kommunikationsvetenskap, Örebro universitet. Inger M Jonsson, Docent och ämnesföreträdare, Restaurang- och hotellhögskolan, Örebro universitet. Tanja Kamin, Assistant professor, marknadskommunikation, Universitetet i Ljubljana. David Machin, professor, Medie- och kommunikationsvetenskap, Örebro universitet Ana Tominc, Lecturer i gastronomi, Queen Margaret University, Edinburgh, Skottland. Andreja Vezovnik, Assistant professor, Media Studies, universitetet i Ljubljana. 3

4 4

5 Referenser Adema, Pauline (2000) Vicarious Consumption: Food, Television and the Ambiguity of Modernity, Journal of American and Compartive Cultures, 23(3) Ashley, B, Hollows, J, Jones, S och Taylor, B (2004) Food and Cultural Studies. London: Routledge. Bell D and Hollows J (2005) Ordinary Lifestyles: Popular Media, Consumption and Taste. Maidenhead: Open University Press. Bell D and Hollows J (2006) Historicizing Lifestyle: Mediating Taste, Consumption and Identity from the 1900s to 1970s. Aldershot: Ashgate. Bildtgård, T. (2008) "Trust in food in modern and latemodern societies", i Social Science Information, vol 47 (1). London: Sage. Bourdieu, P (1984) Distinctions. Abingdon: Routledge. Chaney D (1996) Lifestyles. London: Routledge. Counihan, Carole M (1999) The Anthropology of Food and Body: Gender, Meaning, and Power Douglas, M (1975) Implicit meanings: Essays in antropolgy. London: Routhledge & Keagan- Douglas, M & Nicod, M. (1974) Taking the Biscuit: The Structure of British Meals. New Society, 19, pp Featherstone, M (1991) Consumer Culture and Postmodernism. London: Sage. Green, Carlnita P and Cramer, Janet, M (2011) Beyond mere sustenance: Food as communication/communication as food. In Cramer, Janet, M., Greene, Carlnita P. and Walters, Lynn M (eds). Food as communication. Communication as food. New York: Peter Lang. Hollows, J (2003) Oliver s Twist: leisure, labour and domestic masculinity in The Naked Chef. International Journal of Cultural Studies 6(2). Jönsson, Håkan (2011) Den gastronomiska revolutionen. Stockholm: Carlssons Jönsson, Håkan (2013) Chef Celebritires, Foodstuff Anxieties and (Un) Happy meals. An Introduction to Foodways Redux. Ethnologia Europeea. Journal of European Ethnology. Special Issue: foodways Redux. 43 (2), pp Ketchum, Cheri (2005) The Essence of Cooking Shows: How the Food Network Constructs Consumer Fantasies. Journal of Communication Inquiry, 29(3): Lindenfeld, Laura A. (2011) Feasts for our eyes: Viewing films on food through new lenses. In Cramer, Janet, M., Greene, Carlnita P. and Walters, Lynn M (eds). Food as communication. Communication as food. New York: Peter Lang. Lupton, D (1996) Food, the Body and the Self. London: Sage. Lury, C (1997) Consumer Culture. Cambridge: Polity Press. 5

6 Machin, D och Van Leeuwen, T (2003) Global schemas and local discourses in Cosmopolitan. Journal of Sociolinguistics 7: Mintz, SW (1997) Tasting food, Tasting Freedom. Excursions into Eating, Culture and the Past. Boston: Beacon. Moseley, R (2001) Real Lads Do Cook But some things are still hard to talk about: the gendering of 8-9. European Journal of Cultural Studies 4 (1). Mäkelä, (2000) Cultural Definitions of the Meal. In Meiselman H. L. (Ed) Dimensions of the Meal. The Science, Culture, Business sand Art of Eating. Gaitersburg, Maryland: Aspen Publications. Tominc, A (2014) Legitimising amateur celebrity chefs' advice and the discursive transformation of the Slovene national culinary identity. European Journal of Cultural Studies. 17 (3): Phillipov, Michelle (2013) Mastering obesity: MasterChef Australia and the resistance to public health nutrition. Media, Culture and Society, 35(4), Swenson, Rebecca (2009) Domsetic Divo? Televised Treatments of Masculinity, Femininity and Food. Critical Studies in Media Communication 1(1), p Warde, A (1997) Consumption, Food and Taste. London: Sage. 6

Kurskod: Giltig fr.o.m.: VT 2010. Ämne (f-ämne): Sociologi Beslutad av: Gullan Gidlund, akademichef Högskolepoäng: 7,5 p

Kurskod: Giltig fr.o.m.: VT 2010. Ämne (f-ämne): Sociologi Beslutad av: Gullan Gidlund, akademichef Högskolepoäng: 7,5 p 1 Kursplan/Syllabus Modern sociologisk teori, 7,5 p Modern Sociological Theory, 7,5 ECTS credits Kurskod: Giltig fr.o.m.: VT 2010 Utbildningsnivå: Forskarnivå Third level Fastställd: 2009-11-24 Ämne (f-ämne):

Läs mer

Kulturbegrepp, kulturteori, kulturhistoria, 15 hp

Kulturbegrepp, kulturteori, kulturhistoria, 15 hp Q Linköpings universitet Tema Kultur och samhälle 2012-08-23 Forskarutbildningskurs, ht 2012 Kulturbegrepp, kulturteori, kulturhistoria, 15 hp Concepts of Culture in Theory and History, 15 credits Kursansvarig

Läs mer

Att skriva referenser. Citera och referera Referenssystem Referensverktyg

Att skriva referenser. Citera och referera Referenssystem Referensverktyg Att skriva referenser Citera och referera Referenssystem Referensverktyg 1 Citera och referera Citering Författarnas exakta ord Citera i texten Ett par ord eller en mening Använd citationsmarkeringar Horror

Läs mer

2014-06-26. Rönnström, Niclas (2006) Kommunikativ naturalism. HLS Förlag. Kapitel 7.

2014-06-26. Rönnström, Niclas (2006) Kommunikativ naturalism. HLS Förlag. Kapitel 7. 1(5) 2014-06-26 Schema UCA433 Kommunikativt ledarskap, 7,5 hp Communicative leadership, 7,5 ECTS Vårtterminen 2014 Kursansvarig: Klas Roth Seminarium 1 (Klas) Tema: Introduktion: Presentation av kursens

Läs mer

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Participatory Research Doktorandkurs/praktikerkurs vid Mälardalens högskola, Eskilstuna Hur forska i samverkan och samproduktion mellan högskola och samhälle?

Läs mer

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Gäller från 2012 Teorier och metoder för forskning om sociala representationer,

Läs mer

Nordplus-kurs, läsåret 2006-07: Food and learning in a changing society - food is not only nutrition

Nordplus-kurs, läsåret 2006-07: Food and learning in a changing society - food is not only nutrition 1 Nordplus-kurs, läsåret 2006-07: Food and learning in a changing society - food is not only nutrition Mat och lärande i ett föränderligt samhälle - mat är mera än näring Bakgrund De nordiska länderna,

Läs mer

Kursplan. Institutionen för samhällsvetenskap. Kurskod SOD542 Dnr 92/93:88 Beslutsdatum 1993-06-02. Magisterprogram i Sociologi, 61-70 poäng

Kursplan. Institutionen för samhällsvetenskap. Kurskod SOD542 Dnr 92/93:88 Beslutsdatum 1993-06-02. Magisterprogram i Sociologi, 61-70 poäng Kursplan Institutionen för samhällsvetenskap Kurskod SOD542 Dnr 92/93:88 Beslutsdatum 1993-06-02 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Magisterprogram i Sociologi, 61-70 poäng Sociology, 61-70 points

Läs mer

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su. Litteracitet på flera språk Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.se Brian Street 1984, 1993 New Literacy Studies (tidigt 80 tal) New

Läs mer

Kurs-PM. Mediernas utveckling och förändring VT 2008. Tobias Olsson och Lowe Hedman

Kurs-PM. Mediernas utveckling och förändring VT 2008. Tobias Olsson och Lowe Hedman Kurs-PM Mediernas utveckling och förändring VT 2008 Tobias Olsson och Lowe Hedman Innehåll Sida Detaljschema 3 Föreläsningarna 4 Seminarieer 4 Examination 5 Kursplan 6 Litteraturlista 7 2 Detaljschema

Läs mer

Disciplinära diskurser i naturvetenskap och matematik

Disciplinära diskurser i naturvetenskap och matematik Disciplinära diskurser i naturvetenskap och matematik Jonas Forsman, Staffan Andersson, Jannika Andersson Chronholm, Cedric Linder Avdelningen för fysikens didaktik, Institutionen för fysik och materialvetenskap,

Läs mer

Från risk till hot Sociala representationer av klimatförändring bland medier och medborgare

Från risk till hot Sociala representationer av klimatförändring bland medier och medborgare Från risk till hot Sociala representationer av klimatförändring bland medier och medborgare Ett forskningsprojekt finansierat av Formas Energisession 2010, Uddevalla 4-5 februari. Ulrika Olausson. Docent

Läs mer

Litteraturlista för SOCA04, Sociologi: Fortsättningskurs gällande från och med höstterminen 2015

Litteraturlista för SOCA04, Sociologi: Fortsättningskurs gällande från och med höstterminen 2015 Litteraturlista för SOCA04, Sociologi: Fortsättningskurs gällande från och med höstterminen 2015 Litteraturlistan är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse 2015-03- 05 att gälla från och med

Läs mer

The Creative Sector Makes It Happen! A presentation of the work with the creative sector in Östergötalnad ( East Sweden)

The Creative Sector Makes It Happen! A presentation of the work with the creative sector in Östergötalnad ( East Sweden) The Creative Sector Makes It Happen! A presentation of the work with the creative sector in Östergötalnad ( East Sweden) Where is Östergötland? Östergötland, Fourth largest county in Sweden What are Östergötland?

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2014 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2014 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse

Läs mer

En betraktelse kring form som syftar till att stärka samverkan mellan forskning och beslutsfattare

En betraktelse kring form som syftar till att stärka samverkan mellan forskning och beslutsfattare En betraktelse kring form som syftar till att stärka samverkan mellan forskning och beslutsfattare Iréne Bernhard Universitetsadjunkt i medie- och kommunikationsvetenskap Högskolan Väst, Trollhättan irene.bernhard@hv.se

Läs mer

Kulturarvets värden. mellan affektion och attraktion. Historiens betydelse i kulturmiljöförvaltningen. af Beate Feldmann Eellend, ph.d.

Kulturarvets värden. mellan affektion och attraktion. Historiens betydelse i kulturmiljöförvaltningen. af Beate Feldmann Eellend, ph.d. af Beate Feldmann Eellend, ph.d. i etnologi* Kulturarvets värden mellan affektion och attraktion När platser utsätts för stora strukturella förändringar påverkas i synnerhet människors vardagsliv men omformningarna

Läs mer

Studiehandledning. 7,5 högskolepoäng Global society, lifelong learning and digital media, 7,5 ECTS credits. Termin och år Höstteminen 2013

Studiehandledning. 7,5 högskolepoäng Global society, lifelong learning and digital media, 7,5 ECTS credits. Termin och år Höstteminen 2013 1(7) Studiehandledning Kursens titel Det globala samhället, livslångt lärande och digitala medier 7,5 högskolepoäng Global society, lifelong learning and digital media, 7,5 ECTS credits Termin och år Höstteminen

Läs mer

Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet

Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet Olof Sundin, Lunds universitet & Göteborgs universitet, olof.sundin@gu.se Helena Francke, Högskolan i Borås, helena.francke@hb.se The Linnaeus

Läs mer

Peter Sohlberg Vetenskapsteori i forskningspraktiken

Peter Sohlberg Vetenskapsteori i forskningspraktiken Peter Sohlberg Vetenskapsteori i forskningspraktiken Allmänt om kursen Kursen syftar till: 1) att ge en bred översikt över det vetenskapsteoretiska fältet samt att ge kunskap om centrala vetenskapsteoretiska

Läs mer

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan Upplägg 12 oktober Del 1: Föreläsning ca 30 min Nya reformer i den obligatoriska skolan Kort jämförelse mellan kursplan 2000 och kursplan 2011 Syfte kursplan 2011 Centralt innehåll kursplan 2011 Del 2:

Läs mer

CENTRUM FÖR BARNKULTURFORSKNING SCHEMA KANDIDATKURS HT 2015 (Kursansvarig: Catharina Hällström)

CENTRUM FÖR BARNKULTURFORSKNING SCHEMA KANDIDATKURS HT 2015 (Kursansvarig: Catharina Hällström) STOCKHOLMS UNIVERSITET, SE-106 91 STOCKHOLM. TELEFON 08-163687, MAIL cbk@barnkultur.su.se, WEBB www.barnkultur.su.se Centre for the Study of Children s Culture, University of Stockholm CENTRUM FÖR BARNKULTURFORSKNING

Läs mer

Artikelskrivandets konst, 7.5 hp

Artikelskrivandets konst, 7.5 hp Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier HT 2014 KURSPLAN Artikelskrivandets konst, 7.5 hp Huvudområde: Pedagogik Utbildningsnivå: Forskarutbildning Betygsskala: För denna kurs ges

Läs mer

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa

Läs mer

Kurskod: MK003G Utbildningsområde: Tekniska området Humanistiska området Huvudområde: Medie- och

Kurskod: MK003G Utbildningsområde: Tekniska området Humanistiska området Huvudområde: Medie- och 1(5) Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Medie- och kommunikationsvetenskap grundkurs, inriktning film, 30 högskolepoäng Media and Communication Studies, Film Studies,

Läs mer

KOST, FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA - EN EUROPEISK HANDLINGSPLATTFORM

KOST, FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA - EN EUROPEISK HANDLINGSPLATTFORM 15.3.2005 KOST, FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA - EN EUROPEISK HANDLINGSPLATTFORM 1 - Problemet Medborgarna i Europeiska unionen rör sig för litet och konsumerar för mycket: för mycket energi, för många kalorier,

Läs mer

Välkommen till Nytt från 10 YFP Tema: Hållbara livsstilar

Välkommen till Nytt från 10 YFP Tema: Hållbara livsstilar NR 1 / JUNI 2015 WWW.UNEP.ORG/10YFP WWW.SCPCLEARINGHOUSE.ORG WWW.NATURVARDSVERKET.SE/10YFP Välkommen till Nytt från 10 YFP Tema: Hållbara livsstilar Visst är det viktigt att tänka på hur vi lever, hur

Läs mer

INVEST IN NORDIC CLEANTECH

INVEST IN NORDIC CLEANTECH INVEST IN NORDIC CLEANTECH Sedan 2009 En unik och oslagbar kanal i världen för att sälja och marknadsföra svensk miljöteknik utomlands och nationellt. F R O M S W E D E N A N D T H E N O R D I C S Bakgrund

Läs mer

Både förslag till manuskript och färdiga manuskript ska skickas till redaktionen som elektronisk post. E-postadressen är:

Både förslag till manuskript och färdiga manuskript ska skickas till redaktionen som elektronisk post. E-postadressen är: Författarvägledning Både förslag till manuskript och färdiga manuskript ska skickas till redaktionen som elektronisk post. E-postadressen är: uod.red@oru.se Antagna artiklar måste förses med en överenskommelse

Läs mer

PLANERING FÖR ENGELSKA LAG SYD ÅK 7

PLANERING FÖR ENGELSKA LAG SYD ÅK 7 PLANERING FÖR ENGELSKA LAG SYD ÅK 7 TID: VECKA 45-51 S7:1 LEKTION 1: TORSDAGAR LEKTION 2: FREDAGAR S7:2 LEKTION 1: MÅNDAGAR LEKTION 2: TORSDAGAR ÄMNESOMRÅDE: FOOD, EATING OUT, TABLE TALK. Review of a movie.

Läs mer

Kursplan Utbildning på forskarnivå. Kvalitativ metod, 7,5 högskolepoäng. 1 Kursens innehåll. 2 Mål. Qualitative method, 7.

Kursplan Utbildning på forskarnivå. Kvalitativ metod, 7,5 högskolepoäng. 1 Kursens innehåll. 2 Mål. Qualitative method, 7. Kursplan Utbildning på forskarnivå Kvalitativ metod, 7,5 högskolepoäng Qualitative method, 7.5 credits Kurskod 15MK065 Forskarutbildningsämne Medie- och kommunikationsvetenskap Institution/motsvarande

Läs mer

Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp

Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp Education MA, On-line learning Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn) Högskolepoäng PE021A Pedagogik Avancerad

Läs mer

Interkulturell pedagogik, identitet och globalisering

Interkulturell pedagogik, identitet och globalisering Interkulturell pedagogik, identitet och globalisering Välkommen till höstens kurs! Startseminariet äger rum fredagen den 2/9 kl. 10.00-16.00 i sal I:206, I-huset, Campus Valla,. För att underlätta kommunikationen

Läs mer

Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens

Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens TV-tittarnas programpreferenser och den 11 september TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH DEN 11 SEPTEMBER KENT ASP Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens med

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 12 mars 2014 om Europas gastronomiska arv: kultur- och utbildningsaspekter (2013/2181(INI))

Europaparlamentets resolution av den 12 mars 2014 om Europas gastronomiska arv: kultur- och utbildningsaspekter (2013/2181(INI)) P7_TA(2014)0211 Europas gastronomiska arv Europaparlamentets resolution av den 12 mars 2014 om Europas gastronomiska arv: kultur- och utbildningsaspekter (2013/2181(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna

Läs mer

Vision bortom Kerstin Öhrn

Vision bortom Kerstin Öhrn Vision bortom 2015 Styrgruppen för vision bortom 2015 Marita Hilliges, rektor Elin Holmsten, akademichef Marie Elf, områdesnämndsordförande Ulrica Momqvist, informationschef Caroline Bastholm, doktorand

Läs mer

Hemadress: Arbete adressuppgifter: Rektors e-post/tel.nr:

Hemadress: Arbete adressuppgifter: Rektors e-post/tel.nr: Skattningsschema för Hem och lärare åk 1 3, 30 hp (1 30). Ingår i Lärarlyftet. Skattningen föregås av en innehållsdiskussion vid ett fysiskt möte angående de aktuella lärandemålens innebörd och funktion.

Läs mer

Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen

Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen Maria Simonsson och Lina Lago, Linköpings universitet Sexton år efter att förskoleklassen införs som en egen skolform ger

Läs mer

presentation av aktuell forskning

presentation av aktuell forskning Den ojämlika barnfetman presentation av aktuell forskning Maria Magnusson Leg dietist med specialisering inom folkhälsa Leg sjuksköterska, Med dr Vårdcentralen Angered Enheten för Folkhälsoepidemiologi,

Läs mer

Genuspsykologi, 6 hp

Genuspsykologi, 6 hp Psykologprogrammet, HT 2010 Kursansvarig Anvisningar och schema Genuspsykologi, 6 hp 6 december 2010 14 januari 2011 Innehåll Välkomna till denna kurs! Delkursen är en introduktion i genuspsykologi. Kursen

Läs mer

Kulturella och kreativa näringar vad menar vi? SERVICE MANAGEMENT

Kulturella och kreativa näringar vad menar vi? SERVICE MANAGEMENT Kulturella och kreativa näringar vad menar vi? DEFINITION OCH ÖVERSIKT AV KKN KATJA LINDQVIST, SERVICE MANAGEMENT Det politiska intresset för kulturella och kreativa näringar creative industries, upplevelseindustri,

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1111 Sociologi: Introduktion till studier av samhället, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

`êé~íáîé=`çããçåë=pkmi=omnmi=oáåü~êç=d~í~êëâá

`êé~íáîé=`çããçåë=pkmi=omnmi=oáåü~êç=d~í~êëâá en liten värderingsmätning marknadsföring 2.0 SEMINARIET RICHARD GATARSKI pappa ekonomie doktor rådgivare, inspiratör, provokatör Mikael Persbrandt Alice Bah Kuhnke Les valeurs personnelles (streched)

Läs mer

OBS. Förutom introduktionsblocket undervisas kursen på engelska, men kan redovisas på svenska.

OBS. Förutom introduktionsblocket undervisas kursen på engelska, men kan redovisas på svenska. DANSANALYS, 15 hp Stockholms Universitet Teater- och dansvetenskap HT 2014/Franziska Bork Petersen Kursen syftar till att ge en övergripande presentation av begrepp och analysmodeller som används i ämnet

Läs mer

CODEartgroup Cacak - Serbien: Lela Tomasevic, Snezana Pesic, Aleksandra Cosic-Marinkovic, Jovana Cosic, Dragan Dobrosavljevic, Vojislav Nedeljkovic

CODEartgroup Cacak - Serbien: Lela Tomasevic, Snezana Pesic, Aleksandra Cosic-Marinkovic, Jovana Cosic, Dragan Dobrosavljevic, Vojislav Nedeljkovic u n ungrafik u n Vägskäl 2009 Vägskäl 2009 Vägskäl 2009 Falu Konstgrafiska Verkstad: Sofie Berg. Lars Tors. Ylva Nyblom, Hilda Lindris, Nova Juneholm CODEartgroup Cacak - Serbien: Lela Tomasevic, Snezana

Läs mer

BIP Allt är möjligt!

BIP Allt är möjligt! Hej! BIP Allt är möjligt! Övergripande frågor Hur planerar du din undervisning så att den blir inkluderande? Hur återkopplar du så att elever utvecklar sitt lärande? Hur organiserar du klassrummet så att

Läs mer

Hemadress: Arbete adressuppgifter: Rektors e-post/tel.nr:

Hemadress: Arbete adressuppgifter: Rektors e-post/tel.nr: Skattningsschema för Hem och konsumentkunskap för lärare åk 7 9, 45 hp (1 45). Ingår i Lärarlyftet II. Skattningen föregås av en innehållsdiskussion vid ett fysiskt möte angående de aktuella lärandemålens

Läs mer

Föreläsning 1 2i1029 / MDI - Människa DatorInteraktion. Vem är jag någonstans? Vad är MDI?

Föreläsning 1 2i1029 / MDI - Människa DatorInteraktion. Vem är jag någonstans? Vad är MDI? Föreläsning 1 2i1029 / MDI - Människa DatorInteraktion Göra teknik för människor - eller göra människor för teknik? Patric Dahlqvist &Ulrika Norman 1 Vem är jag någonstans? Patric Dahlqvist, patricd@dsv.su.se,

Läs mer

Samverkan med civilsamhället i förändring

Samverkan med civilsamhället i förändring Samverkan med civilsamhället i förändring - Att hantera komplexa frågor, delaktighet och innovation 4 december 2014 Anna-Karin Berglund Avd. för ekonomi och styrning Demografins krav ekonomiska utmaningar

Läs mer

Vad texter gör. Om aktörnätverksteori och andra ramar för att förstå texters roller (funktioner, makt, kraft )

Vad texter gör. Om aktörnätverksteori och andra ramar för att förstå texters roller (funktioner, makt, kraft ) Vad texter gör Om aktörnätverksteori och andra ramar för att förstå texters roller (funktioner, makt, kraft ) Forum för textforskning 2008 Anna-Malin Karlsson anna-malin.karlsson@nordiska.su.se Sagt och

Läs mer

Studerande i fjordernas och trollens land

Studerande i fjordernas och trollens land Studerande i fjordernas och trollens land Att studera utomlands är en vacker och spännande upplevelse. Det ger dig möjlighet att träffa och umgås med människor från många olika delar av världen, skaffa

Läs mer

Kursplan för kurs på grundnivå

Kursplan för kurs på grundnivå Institutionen för orientaliska språk STOCKHOLMS UNIVERSITET Kursplan för kurs på grundnivå Koreanska II Korean II 30 högskolepoäng 30 ECTS credits Kurskod: JKB200 Gäller från: VT 2008 Fastställd: 2007-11-12

Läs mer

Leader s guide to storytelling Mastering the Art and Discipline of Business Narrative. S Denning

Leader s guide to storytelling Mastering the Art and Discipline of Business Narrative. S Denning Leader s guide to storytelling Mastering the Art and Discipline of Business Narrative S Denning BENGT- ÅKE GUSTAFSSON HT 2011 1 Berä:elser? Stories reveal ( klarlägger ) Stories motivate. Stories bind

Läs mer

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP 120 HÖGSKOLEPOÄNG MÅL - självständigt och kritiskt med teori och metod identifiera och analysera centrala problem inom det statsvetenskapliga kunskapsområdet;

Läs mer

Marta Reuter, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet Europeisering i ord och handling: institutionell förändring inom civilsamhället

Marta Reuter, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet Europeisering i ord och handling: institutionell förändring inom civilsamhället Marta Reuter, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet Europeisering i ord och handling: institutionell förändring inom civilsamhället 2008-2014 Syftet med projektet har varit att utforska

Läs mer

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Eva Ärlemalm-Hagsér Förskollärare, doktorand vid Göteborgs universitet samt universitetsadjunkt Mälardalens högskola Innehåll Förskolans roll för en hållbar nutid

Läs mer

Interkulturell kompetens och vikten av ett normmedvetet förhållningssätt

Interkulturell kompetens och vikten av ett normmedvetet förhållningssätt Normkritik och hälsobudskap Interkulturell kompetens och vikten av ett normmedvetet förhållningssätt Moa Hallmyr Lewis, folkhälsovetare Maria Magnusson, med. dr, dietist, sjuksköterska Ojämlikhet i hälsa

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 3, 33, 25, 8 DEFINITION, TEORI OCH CENTRALA BETEENDEN Catrin johansson Vernon D. Miller Solange Hamrin CORE COMMUNICATION, ORGANIZATION, RESEARCH, EDUCATION DEMICOM DEPARTMENT OF

Läs mer

Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa. Cristina Mattsson Lundberg

Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa. Cristina Mattsson Lundberg Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa Cristina Mattsson Lundberg WHO:s definition av hälsokonsekvensbedömningar (HKB) En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, ett

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad

Läs mer

Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor

Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor Regioner och innovationsfrämjande 2011-05-27 Maria Lindqvist, Nordregio Innovation "An 'innovation' is the implementation of a new or significantly improved

Läs mer

Genuspsykologi, 7. 5 hp

Genuspsykologi, 7. 5 hp Psykologi II, HT 2010 Kursansvarig Anvisningar och schema Genuspsykologi, 7. 5 hp 8 november 2010 14 januari 2011 Innehåll Välkomna till denna kurs! Delkursen är en introduktion i genuspsykologi. Kursen

Läs mer

PUBLICATIONS 1. Peer- reviewed original articles 2. Peer- reviewed conference contributions

PUBLICATIONS 1. Peer- reviewed original articles 2. Peer- reviewed conference contributions PUBLICATIONS 1. Peer- reviewed original articles * Lundegård, I. & Wickman, P.- O. (2007) Conflicts of interest: an indispensable element of education for sustainable development. Environmental Education

Läs mer

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Kontorsarbetsplatsernas miljö och utformning är under ständig omprövning. Historiskt ser vi fem pendelsvängningar som gett upphov till varsin kontorstyp. Med start från förrförra

Läs mer

Referenser Ambjörnsson, F. (2006). Vad är queer? Stockholm: Natur och kultur.

Referenser Ambjörnsson, F. (2006). Vad är queer? Stockholm: Natur och kultur. Referenser Ambjörnsson, F. (2006). Vad är queer? Stockholm: Natur och kultur. Battersby, C. (1989). Gender and genius: towards a feminist aesthetics. London: Women's Press. Brown, W. (1995). States of

Läs mer

Spelifikation marknadskommunikationens nya (spel)regler

Spelifikation marknadskommunikationens nya (spel)regler Mikolaj Dymek Spelifikation marknadskommunikationens nya (spel)regler 2010-2015 I min forskningsplan från 2011 definierades följande tre breda forskningsteman inom ramen för projektplanens syfte och frågeställning:

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

LÄSÅRSPLANERING I HEM OCH KONSUMENTKUNSKAP Lpo 94

LÄSÅRSPLANERING I HEM OCH KONSUMENTKUNSKAP Lpo 94 Årskurs 9 Arbetsområde: Matlagning och Bakning i teori och praktik Strävansmål: utvecklar tilltro till den egna förmågan att självständigt och tillsammans med andra utföra uppgifter i hushållet samt utvecklar

Läs mer

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Därför valde jag denna workshop Berätta för personen bredvid dig social hållbarhet definition

Läs mer

Sociala innovationer och socialt entreprenörskap. Omvärldsförändringar Projekt Mittuniversitetet Hur ser vi på området? Specifika faktorer Slutsatser

Sociala innovationer och socialt entreprenörskap. Omvärldsförändringar Projekt Mittuniversitetet Hur ser vi på området? Specifika faktorer Slutsatser Sociala innovationer och socialt entreprenörskap Omvärldsförändringar Projekt Mittuniversitetet Hur ser vi på området? Specifika faktorer Slutsatser Några förändrade perspektiv påverkar inriktningen på

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation. Medier och kommunikation Media and Communication

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation. Medier och kommunikation Media and Communication Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Medier och Kommunikation Programkod: SGMKV Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: 180 Beslut om inrättande: Medier och kommunikation Media

Läs mer

Terminsplanering i Hem- och konsumentkunskap årskurs 8 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Hem- och konsumentkunskap årskurs 8 Ärentunaskolan Genom undervisningen i ämnet Hem- och konsumentkunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang

Läs mer

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 6 Hem- och konsumentkunskap

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 6 Hem- och konsumentkunskap Syfte: Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 6 Hem- och konsumentkunskap Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse

Läs mer

Kollegialt lärande i skolan

Kollegialt lärande i skolan Kollegialt lärande i skolan kunskap utveckling inspiration Så arbetar du framgångsrikt med kollegialt lärande på vetenskaplig grund Observationer och kollegial utvärdering hur går vi tillväga? Hur skapar

Läs mer

Komplettering till ansökan om statligt stöd till utvärdering av två arbetsmarknadssatsningar

Komplettering till ansökan om statligt stöd till utvärdering av två arbetsmarknadssatsningar Komplettering till ansökan om statligt stöd till utvärdering av två arbetsmarknadssatsningar Angående beslut om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling enligt

Läs mer

Terminsplanering HKK VT 2015 årskurs 8

Terminsplanering HKK VT 2015 årskurs 8 Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse

Läs mer

Forskarhandledarutbildning Behörighetsgivande kurs i forskarhandledning, 3 veckor

Forskarhandledarutbildning Behörighetsgivande kurs i forskarhandledning, 3 veckor Forskarhandledarutbildning Behörighetsgivande kurs i forskarhandledning, 3 veckor (Supervising Research Students) 1 ALLMÄNT Utbildningen vänder sig till handledare, och personer som har för avsikt att

Läs mer

Publikationer Vetenskapliga artiklar

Publikationer Vetenskapliga artiklar Publikationer Vetenskapliga artiklar Larsson, G., Sjöberg, M., Vrbanjac, A., & Björkman, T. (). Indirect leadership in a military context: A qualitative study on how to do it. The Leadership & Organizational

Läs mer

Kursplan. Medie- och kommunikationsvetenskap, 1-20 poäng. Media and Communication Studies, 1-20 points. Medie- och kommunikationsvetenskap

Kursplan. Medie- och kommunikationsvetenskap, 1-20 poäng. Media and Communication Studies, 1-20 points. Medie- och kommunikationsvetenskap Kursplan Institutionen för samhällsvetenskap Kurskod MKA515 Dnr 2003: 37au Beslutsdatum 2003-06-16 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Medie- och kommunikationsvetenskap, 1-20 poäng Media and Communication

Läs mer

Proklameringen av TV:s död hade knappt ekat ut (Gilder, 1994) förrän den

Proklameringen av TV:s död hade knappt ekat ut (Gilder, 1994) förrän den Ljusning för den individuella TV-tittaren LJUSNING FÖR DEN INDIVIDUELLA TV-TITTAREN JAKOB BJUR Proklameringen av TV:s död hade knappt ekat ut (Gilder, 1994) förrän den drunknade i en allt stridare ström

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Forskning pågår om äldre och åldrande 2015-03-11

Forskning pågår om äldre och åldrande 2015-03-11 Forskning pågår om äldre och åldrande 2015-03-11 Seminarium Kost och fysisk aktivitet hur åstadkommer man hälsosam förändring? Margaretha Nydahl Institutionen för kostvetenskap Uppsala universitet Institutionen

Läs mer

Vårterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap

Vårterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse

Läs mer

Student Living Lab. Förstudie

Student Living Lab. Förstudie Student Living Lab Förstudie Samhällstrender Globala trender uppstår och förändras i en allt snabbare takt. Dessa trender påverkar regioner snabbare än någonsin tidigare. Trender som sociala medier och

Läs mer

LPP Tema Må Bra vecka 35-41

LPP Tema Må Bra vecka 35-41 LPP Tema Må Bra vecka 35-41 Tema Må Bra tar sin utgångspunkt ur olika hälsomässiga perspektiv - såväl individuellt, lokalt och globala perspektiv. Hur ska vi människor leva för att må bra i vardagen? Vad

Läs mer

Medie- och kommunikationsvetenskap A, 30 högskolepoäng Media and Communication Studies, Basic Course, 30 Credits

Medie- och kommunikationsvetenskap A, 30 högskolepoäng Media and Communication Studies, Basic Course, 30 Credits 1(5) Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan. Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Medie- och kommunikationsvetenskap A, 30 högskolepoäng Media and Communication

Läs mer

KURSPLAN. Medie- och kommunikationsvetenskap, 1-20 poäng. Media and Communication Studies, 1-20 points

KURSPLAN. Medie- och kommunikationsvetenskap, 1-20 poäng. Media and Communication Studies, 1-20 points Dnr: 2005:57au Institutionen för samhällsvetenskap KURSPLAN Medie- och kommunikationsvetenskap, 1-20 poäng Media and Communication Studies, 1-20 points Kurskod Beslutsdatum Gäller från MKA515 2005-08-29

Läs mer

http://www.wcrf.org/

http://www.wcrf.org/ http://www.wcrf.org/ Non communicable disease - NCD Allt fler lever längre med kroniska sjukdomar Den tyngsta sjukdomsbördan i världen Ca 40% alla >15 år har minst en kronisk sjukdom Av dem > 65 år har

Läs mer

At the end of the rainbow. Post-winning life among Swedish lottery winners

At the end of the rainbow. Post-winning life among Swedish lottery winners RECENSION Ann-Mari Sellerberg Ann-Mari Sellerberg, professor i sociologi vid Sociologiska institutionen, Lunds universitet ann-mari.sellerberg@soc.lu.se Anna Hedenus: At the end of the rainbow. Post-winning

Läs mer

Fable, headshot, creeper rap och annat svenskt kulturarv

Fable, headshot, creeper rap och annat svenskt kulturarv Språk- och kunskapsutvecklande arbete NCS Göteborg 9 november, Stockholm 16 november 2016 Fable, headshot, creeper rap och annat svenskt kulturarv stefan.lundstrom@ltu.se Bigby Wolf/Big bad wolf från FABLES

Läs mer

samhälle Susanna Öhman

samhälle Susanna Öhman Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

Psykologi för effektivt lärande

Psykologi för effektivt lärande Psykologi för effektivt lärande Jenny Friedl och Lars Eriksson Bakgrund Projekt inom Högskolepedagogikkurs Resultat: Projektrapport Psykologi för effektivt lärande Presentationen: Sammanfattning av rapporten

Läs mer

K U R S P L A N. Empirisk forskning och Teoribildning. Emperical research and theories. Svenska. Pedagogik. 15 högskolepoäng.

K U R S P L A N. Empirisk forskning och Teoribildning. Emperical research and theories. Svenska. Pedagogik. 15 högskolepoäng. 1 Institutionen för pedagogik K U R S P L A N Empirisk forskning och Teoribildning Emperical research and theories Kurskod PE2874 Dnr 220/2007-514 Beslutsdatum 2007-06-20 Beslutande organ Institutionsstyrelsen

Läs mer

VAD ÄR NUDGING, VEM ANVÄNDER DET OCH VARFÖR?

VAD ÄR NUDGING, VEM ANVÄNDER DET OCH VARFÖR? VAD ÄR NUDGING, VEM ANVÄNDER DET OCH VARFÖR? MATTHIAS LEHNER, PHD INTERNATIONAL INSTITUTE FOR INDUSTRIAL ENVIRONMENTAL ECONOMICS MATTHIAS.LEHNER@IIIEE.LU.S E STRUKTUR AV PRESENTATIONEN 1. Vad är nudging?

Läs mer

Offentliga Sektorns Managementprogram

Offentliga Sektorns Managementprogram Offentliga Sektorns Managementprogram OFFENTLIGA SEKTORNS MANAGEMENTPROGRAM Utveckling för dig som är högre chef inom offentlig sektor Som högre chef i den offentliga sektorn lever du i en spännande och

Läs mer