Medialisering av mat och måltider

Transkript

1 Medialisering av mat och måltider Vad vi väljer att äta, hur och när är frågor som är ständigt närvarande i våra vardagsliv. Mat är nödvändigt för oss människor och att äta är en av de mest vardagliga företeelser vi kan tänka oss (Counihan, 1999). Måltider följer återkommande mönster och är en aktivitet som strukturerar vardagslivet (Douglas, 1975; Douglas & Nicod, 1974). De val vi gör kopplade till mat och måltider kan många gånger framstå som okomplicerade och för oss själva som närmast självklara, men sådana val är invävda i komplexa system av betydelser (Mintz, 1997) och kopplade till identitetskapande processer; vad man äter och hur är val som definieras genom de diskurser som cirkulerar i samhället och våra val är medel för att kommunicera något om vilka vi är eller vill vara (jfr Bourdieu, 1984). Våra idéer om mat och ätandet som social praktik formas i många olika sammanhang, men medier av olika slag har stor betydelse för de diskurser om mat som cirkulerar i samhället. Mat har alltid varit en viktig del av medierna, men under de senaste decennierna har det skett något av en matexplosion (Greene and Cramer, 2011; Lindenfeld, 2011). På TV har antalet format som på ett eller annat sätt är organiserat omkring mat/matlagning ökat väsentligt (Phillipov, 2013); det finns idag ett stort antal livstilsorienterade magasin som helt eller delvis handlar om mat och måltider; och antalet bloggar som behandlar detta är nästintill oöverskådligt. Under senare år har sociala medier utvecklats till en arena där mat och måltider ofta står i fokus för kommunikation. I allt fler sammanhang möter vi idag representationer oftast multimodala av mat och ätandet som vi relaterar till och värderar utifrån våra sociala positioner. Denna mediala matexplosion kan betraktas som en medialiseringsprocess med konsekvenser för mat/måltidskultur och samhällsliv. Matexplosionen är en del i en mer omfattande utveckling av livsstilsmedier som sköt fart på 1980-talet (Bell and Hollows, 2005, 2006) och som ska ses som en del i en mer omfattande samhällsutveckling som beskrivits som en utveckling mot en konsumtionskultur (Featherstone, 1991; Chaney, 1996; Lury, 1996). I denna kultur blir konsumtionen central för människors identitetskapande; vi berättar om oss själva, vilka vi är, genom den konsumtion vi företar oss. Mat och matlagning förknippas med vissa värderingar och livsstilar. Att propagera för veganmat eller slow food är uppenbara exempel på det. Även andra, till synes mindre iögonfallande val som görs i vardagen är val som på ett eller annat sätt är en del i våra livsstilar och kopplade till vilka vi är eller vill vara. Men mat och måltider har delvis olika betydelser i olika nationella kontexter (jfr. Tominc, 2014). T.ex. Bildgård (2008) visar att i 1

2 Frankrike förknippas bra mat med den sociala samvaron under måltiden, medan man i Sverige knyter det till näringsfysiologiska aspekter. Matexplosionen har lett till en större mångfald av perspektiv på mat och matlagning. Det finns idag en uppsättning av komplexa och ibland motsägelsefulla diskurser, inte minst när det gäller hälsosam mat och matlagning. Ska man äta mindre fett? vilka grönsaker är nyttigast? hur ska de tillagas för att behålla sin näring? hur ofta ska man äta och i vilken miljö? är frågor som ges olika svar i olika sammanhang. Denna utveckling går hand i hand med en tilltagande globalisering av mat och matkultur. Utbudet av olika mattraditioner är omfattande. Influenser från olika håll vävs samman och kök anpassas till sin särskilda kontext. I Sverige har det under denna tid skett något av en gastronomisk revolution med ett tilltagande uteätande, ett mer varierat restaurangutbud som rymmer såväl fine som fun dining, men även ett familjärt ätande (Jönsson 2011, 2013). Restaurangnäring har blivit en del i den globala upplevelseindustrin och en central aspekt av turismen. Samtidigt finns också en orientering mot det traditionella och lokala; gamla traditioner värnas och lokala egenarter framhålls (inte minst i turistsammanhang). Restauranger är djupt involverade i skapandet av symbolvärden som signalerar regional och nationell/etnisk tillhörighet. Matens betydelse för vardagsliv och samhälle har varit föremål för omfattande studier inom antropologi (se t.ex. Counihan 1999, sociologi (t.ex. Warde 1997) och Cultural Studies (se t.ex Lupton 1996; Mäkelä, 2000). Food Studies (som inbegriper ovan nämnda discipliner), men även andra (som arkeologi, etnologi, företagsekonomi, måltidskunskap) är idag ett etablerat tvärtvetenskapligt fält med återkommande konferenser som berör detta tema. Mediernas betydelse för matdiskurser och vardagslivets organisering har också studerats, men i begränsad utsträckning (jfr. Greene och Cramer, 2011). Till undantagen hör bl.a. studier utförda inom lingvistik (se t.ex. Tominc, 2014) och Cultural Studies (se t.ex. Ashley m.fl., 2004). De senare studierna är i första hand fallstudier av enskilda fall, som t.ex. analyser av The Naked Chef (Hollows, 2003; Moseley 2001) eller programutbudet på TFN (se Ketchum 2005; Adema 2000; Swensson, 2009). Mer omfattande och systematiska studier är en bristvara. Internationella jämförelser saknas. De nedanstående forskarna tillhör en sammanslutning bildad Vi är forskare från Food Studies och medie- och kommunikationsvetenskap som med delvis olika ingångar intresserar oss för att studera medialiseringen av mat och måltider i olika medier och samhälleliga kontexter. Gruppen rymmer både juniora och seniora forskare. Vi har för avsikt att utveckla 2

3 ett internationellt samarbete som adresserar frågor kopplade till den mediala matexplosionen, vardagsliv och (mat-)kultur. En viktig utgångspunkt för oss är att mat förekommer i globala genrer som fylls med ett lokalt innehåll (se Machin och van Leeuwen, 2003). Ett gemensamt forskningsintresse för oss är hur representationer av mat och måltider reproducerar eller transformerar våra idéer om dessa företeelser och hur de kan etablera särskilda värderingar. Flera av oss har därför jobbat med olika typer av diskursanalyser, främst av olika medier (traditionella, sociala, reklam), men det är viktigt att betona att vi i vårt intresse för matexplosionen vill arbeta med ett brett mediebegrepp och undvika ett alltför mediecentriskt perspektiv. 11 till 12 september 2015 genomför gruppen en workshop med presentationer och diskussioner. Syftet är att initiera ett mer omfattande forskningssamarbete. Workshopen äger rum vid Örebro universitet och är finansierad av områdesgruppen Vardagslivet och kulturens medialisering. Gruppen har följande medlemmar: Helen Andersson, lektor, medie- och kommunikationsvetenskap, Örebro universitet. Francesco Buscemi, Lecturer, gastronomi, Queen Margaret University, Edinburgh, Skottland., Göran Eriksson (huvudsökande), professor, medie- och kommunikationsvetenskap, Örebro universitet. Inger M Jonsson, Docent och ämnesföreträdare, Restaurang- och hotellhögskolan, Örebro universitet. Tanja Kamin, Assistant professor, marknadskommunikation, Universitetet i Ljubljana. David Machin, professor, Medie- och kommunikationsvetenskap, Örebro universitet Ana Tominc, Lecturer i gastronomi, Queen Margaret University, Edinburgh, Skottland. Andreja Vezovnik, Assistant professor, Media Studies, universitetet i Ljubljana. 3

4 4

5 Referenser Adema, Pauline (2000) Vicarious Consumption: Food, Television and the Ambiguity of Modernity, Journal of American and Compartive Cultures, 23(3) Ashley, B, Hollows, J, Jones, S och Taylor, B (2004) Food and Cultural Studies. London: Routledge. Bell D and Hollows J (2005) Ordinary Lifestyles: Popular Media, Consumption and Taste. Maidenhead: Open University Press. Bell D and Hollows J (2006) Historicizing Lifestyle: Mediating Taste, Consumption and Identity from the 1900s to 1970s. Aldershot: Ashgate. Bildtgård, T. (2008) "Trust in food in modern and latemodern societies", i Social Science Information, vol 47 (1). London: Sage. Bourdieu, P (1984) Distinctions. Abingdon: Routledge. Chaney D (1996) Lifestyles. London: Routledge. Counihan, Carole M (1999) The Anthropology of Food and Body: Gender, Meaning, and Power Douglas, M (1975) Implicit meanings: Essays in antropolgy. London: Routhledge & Keagan- Douglas, M & Nicod, M. (1974) Taking the Biscuit: The Structure of British Meals. New Society, 19, pp Featherstone, M (1991) Consumer Culture and Postmodernism. London: Sage. Green, Carlnita P and Cramer, Janet, M (2011) Beyond mere sustenance: Food as communication/communication as food. In Cramer, Janet, M., Greene, Carlnita P. and Walters, Lynn M (eds). Food as communication. Communication as food. New York: Peter Lang. Hollows, J (2003) Oliver s Twist: leisure, labour and domestic masculinity in The Naked Chef. International Journal of Cultural Studies 6(2). Jönsson, Håkan (2011) Den gastronomiska revolutionen. Stockholm: Carlssons Jönsson, Håkan (2013) Chef Celebritires, Foodstuff Anxieties and (Un) Happy meals. An Introduction to Foodways Redux. Ethnologia Europeea. Journal of European Ethnology. Special Issue: foodways Redux. 43 (2), pp Ketchum, Cheri (2005) The Essence of Cooking Shows: How the Food Network Constructs Consumer Fantasies. Journal of Communication Inquiry, 29(3): Lindenfeld, Laura A. (2011) Feasts for our eyes: Viewing films on food through new lenses. In Cramer, Janet, M., Greene, Carlnita P. and Walters, Lynn M (eds). Food as communication. Communication as food. New York: Peter Lang. Lupton, D (1996) Food, the Body and the Self. London: Sage. Lury, C (1997) Consumer Culture. Cambridge: Polity Press. 5

6 Machin, D och Van Leeuwen, T (2003) Global schemas and local discourses in Cosmopolitan. Journal of Sociolinguistics 7: Mintz, SW (1997) Tasting food, Tasting Freedom. Excursions into Eating, Culture and the Past. Boston: Beacon. Moseley, R (2001) Real Lads Do Cook But some things are still hard to talk about: the gendering of 8-9. European Journal of Cultural Studies 4 (1). Mäkelä, (2000) Cultural Definitions of the Meal. In Meiselman H. L. (Ed) Dimensions of the Meal. The Science, Culture, Business sand Art of Eating. Gaitersburg, Maryland: Aspen Publications. Tominc, A (2014) Legitimising amateur celebrity chefs' advice and the discursive transformation of the Slovene national culinary identity. European Journal of Cultural Studies. 17 (3): Phillipov, Michelle (2013) Mastering obesity: MasterChef Australia and the resistance to public health nutrition. Media, Culture and Society, 35(4), Swenson, Rebecca (2009) Domsetic Divo? Televised Treatments of Masculinity, Femininity and Food. Critical Studies in Media Communication 1(1), p Warde, A (1997) Consumption, Food and Taste. London: Sage. 6