Regionalt arbete för minskade alkoholskador

Transkript

1 Regionalt arbete för minskade alkoholskador SLUTRAPPORT - FAS 1 1

2 Sammanfattning Mot bakgrund av att svensk alkoholpolitik och våra alkoholvanor har förändrats under de senaste tio åren har Jämtlands läns landsting (under tiden ) drivit ett utvecklingsprojekt för att implementera Nationell handlingsplan för minskade alkoholskador. Detta sker i samverkan mellan Kommunförbundet Jämtlands län, Jämtlands läns Landsting, Polismyndigheten i Jämtlands län, Länsstyrelsens sociala funktion och Socialdepartementets alkoholkommitté.för att samordna arbetet bildades en projektorganisation (se bilaga 1). Vi dricker oftare och mer nu än tidigare. Det gäller särskilt yngre personer, såväl män som kvinnor, i åldrar mellan år. Länets gemensamma arbete med att omsätta den nationella handlingsplanen på regional och lokal nivå har i huvudsak handlat om att stimulera länets kommuner och primärvård till fortsatta satsningar men även omfattat delprojekt kring alkohol/trafik, stöd till barn/unga/ familjer och studenter. Syftet med de två större delprojekten (kommunerna och primärvården) har varit att stimulera till att arbeta i linje med regeringens nationella handlingsplan för att minska alkoholskadorna. Delprojekt kommunerna: Syftet har varit att ge stöd till det lokala drogförebyggande arbetet i Jämtlands län i form av; utbildning, metodutveckling, erfarenhetsutbyte mellan kommunerna, uppbyggnad av en kunskapsbank, en gemensam kartläggning (kommunvisa drogvaneundersökningar etc) och utveckla samarbetet mellan kommunerna och andra myndigheter och organisationer. Kommunerna ville särskilt lyfta det alkoholförebyggande arbetet bland barn och ungdomar. Detta resulterade i att så gott som alla länets kommuner skapade samverkansgrupper vars uppgift var att samordna arbetet. Delprojekt primärvården: Huvudsyftena med delprojektet var att öka kunskapen om missbruk/beroende, implementera metoder för tidig intervention och utveckla samverkan med andra berörda intressenter. Motivet till denna ambition var att: * primärvården utgör en viktig arena för det alkoholförebyggande arbetet (sedan 1994 har ca personer i länet genomgått en 4-dagarsutbildning.) * alkoholkonsumtionen hade gått upp ca. 30 procent under de senaste sju åren. * en svensk studie visade att var tredje kvinna fortsatte att dricka alkohol efter det att hon fått veta att hon väntar barn och att en femtedel av alla gravida kvinnor dricker alkohol tre till fyra gånger per vecka. En viktig del i att utveckla hälsocentralerna när det gäller alkohol och droger har varit samarbetet, som inleddes med docent Sven Andreasson vid Folkhälsoinstitutet, kring patientenkäter. Andra insatser har varit att implementera arbetsmetoder för tidig upptäckt och intervention samt att utveckla lokala vårdprogram i samverkan med socialtjänst och försäkringskassa ute i kommunerna. Under hösten 2004 genomfördes en undersökning, bland gravida kvinnor och deras män samt unga barnfamiljer, där föräldrarna fick deklarera sin alkoholkonsumtion. Resultatet från undersökningen visade att en stor andel av länets unga blivande föräldrar och småbarnsföräldrar konsumerar alkohol på ett riskabelt sätt. Folkhälsoplan för Jämtlands län : Samtidigt med att de nationella alkoholoch drogmålen skrivits in i lokala ambitioner har nationella folkhälsomål (bl.a. om alkohol- och droger i målområde 11) skrivits in i Folkhälsoplan för Jämtlands län (antagen av landstingsfullmäktige ). 2

3 Förord Att arbeta förebyggande med alkohol och droger är en ständigt pågående utmaning. Det har skett på olika sätt under årens lopp. Vid förra sekelskiftet växte nykterhetsrörelsen sig stark och Östersund fick ett landets största ordenshus (nuvarande Hotel Gamla teatern). Denna rörelse hade under lång tid många anhängare ute i bygderna. Under 1950-talet kom motboken som en åtgärd för att kontrollera bruket. Under hela denna tid och en bit in på 1990-talet bedrevs en restriktiv svensk alkoholpolitik för att minska skadorna av alkoholen. I Jämtlands län utarbetades drogpolitiska program för att erbjuda bra vård och förebyggande arbete. Efter Sveriges EU-inträde 1994 har den svenska alkoholpolitiken blivit alltmer liberal, allt för att passa in i det nya Europa. Vi fick en ny alkohollag, verksamheter och beslut flyttades från stat till kommun, sänkt alkoholskatt, utökat öppethållande på Systembolaget och inte minst ändrade värderingar i samhället. För att motverka detta beslutade regering och riksdag (2001) om en Nationell handlingsplan för minskade alkoholskador. I planen pekades nya strategier ut för att motverka skadeutvecklingen. Det handlade om att; begränsa konsumtionen, minska berusningsdrickandet och samordna/effektivisera samhällets insatser samt att förstärka riktade insatser mot storkonsumenter och grupper/situationer där alkohol inte bör förekomma (barn, gravida, trafik och arbetsliv). Arbetet med att implementera den nationella handlingsplanen i Jämtlands län startade och kom i en första fas att pågå fram till Från och med båbörjas fas 2. Under det kommande året kommer fokus att läggas på vidareförsäljning (langning), barn i missbruksmiljöer samt på alkohol på restaurang och arbetsplats. Undertecknade vill framföra ett stort tack till alla som på olika sätt medverkat till att vi kommit en bra bit på väg i vår strävan att nå handlingsplanens målsättningar. Östersund Alf Lerner Primärvårdsöverläkare Jämtlands läns landsting Sven Jonasson Förbundssekreterare Kommunförbundet Thomas Andersson Alkohol- och drogpolitisk samordnare Jämtlands läns landsting 3

4 Innehållsförteckning BAKGRUND 5 Sveriges EU-inträde 5 Europeiskt, nationellt och regionalt/lokalt alkoholförebyggande arbete 5 Kommunerna 5 Primärvården 6 En jämtländsk Skelleftemodell 7 Hotbilder 7 Svensk alkoholpolitik i förändring 7 Ansvar på flera aktörer 8 Bristande samordning/samverkan på regional och lokal nivå 8 Projektdirektiv 9 SYFTE/MÅL 10 Svensk alkoholpolitik 10 Nationell handlingsplan i Jämtlands län 10 En jämtländsk Skelleftemodell 11 RESULTAT 12 Aktivitetsbeskrivning Kommunerna 12 Primärvården - MVC/BVC 14 Polisen/Vägverket 15 Övrigt 16 DISKUSSION/SLUTSATS 18 Kommunernas alkoholförebyggande arbete 18 Primärvårdens alkoholförebyggande arbete 19 Myndighetssamverkan för ökad trafiknykterhet 21 Länsstyrelsens roll 22 Kompetensförsörjning Tydligare organisering av det alkoholförebyggande arbetet 24 BILAGOR 25 Bilaga 1 - Projektorganisation 25 Bilaga 2 - Informationsmaterial Jämtlandsmodellen 26 Text och layout: K. Bergström

5 Bakgrund Sveriges EU-inträde Europeiskt, nationellt och regionalt/lokalt alkoholförebyggande arbete I slutet av 1990-talet fanns behov av att revidera länets drogpolitiska program från LAKO-gruppen (den politiska ledningsgruppen mellan länets kommuner och landstinget) beslutade år 2000 att arbeta på ett delvis nytt sätt. Det fanns ett antal skäl till detta ställningstagande; Sveriges EU-inträde, Nationell handlingsplan för minskade alkoholskador och projektet Hälsosam länsutveckling med syfte att ta fram en ny folkhälsoplan. Efter Sveriges EU-inträde 1994 förändrades möjligheterna att bedriva en oberoende alkoholpolitik med ökad konsumtion och skador som följd. För att möta denna utveckling beslutade riksdagen, våren 2001, om en handlingsplan för att förebygga alkoholskador, med relativt detaljerade mål och strategier. Den byggde delvis på de strategier för nationella handlingsplaner som antogs vid EU:s ministerkonferens i Paris Att föregå beslutet om den Nationella handlingsplanen i Jämtlands län bedömdes inte vara meningsfullt, eftersom de nationella målen skulle omsättas i praktisk verksamhet på lokal nivå, dvs. ute i kommunerna. Något regionalt program bedömdes således inte vara nödvändigt. Ansvaret på den regionala nivån ansågs i stället vara att ge stöd och stimulans till det lokala arbetet. Detta tydliggjordes även i den Nationella folkhälsokommitténs förslag till nationella folkhälsomål. Man menade att arbetet måste bedrivas på såväl nationell som regional och lokal nivå för att nå de uppsatta målen. Ytterligare ett skäl till att arbeta på annat sätt än tidigare var att det sedan 2001 hade inletts ett brett partssammansatt arbete med att ta fram ett förslag till en ny folkhälsoplan för Jämtlands län (projektet Hälsosam länsutveckling). I detta arbete fick drogfrågorna en given plats. Arbetet med den nya folkhälsoplanen slutfördes under Kommunerna Vid en arbetskonferens i maj 2001 uttryckte länets kommuner tydliga önskemål om att det alkoholförebyggande arbetet i första hand skulle ha fokus på barn och ungdomar. Dessutom visade det sig finnas behov av stöd i form av utbildning, metodutveckling, erfarenhetsutbyte mellan kommunerna, uppbyggnad av en kunskapsbank samt av en gemensam kartläggning (kommunvisa drogvaneundersökningar). Vid arbetskonferensen uttalades också önskemål om att utveckla samarbetet mellan kommunerna och andra myndigheter/organisationer. Nu har så gott som alla kommuner i länet samverkansgrupper eller motsvarande för att samordna frågor rörande barn och ungdomar i kommunen. Grupperna representeras av personer från socialtjänst, skola, EU:s mininsterkonferens i Paris 1995 Vid en europeisk ministerkonferens i Paris 1995 om hälsa och alkohol antogs tio strategier för nationella handlingsplaner för alkoholförebyggande arbete: 1. Information 2. Skapa stödjande miljöer 3. Lagstiftning 4. Begränsa tillgången 5. Kontroll av reklam 6. Effektiv behandling och rehabilitering 7. Ökad medvetenhet kring försäljning och servering 8. Utbildning av yrkesfolk 9. Stöd till ideella organisationer och självhjälpsgrupper 10. Utarbeta program med klara mål Nationell handlingsplan för minskade alkoholskador År 2001 beslutade riksdagen om en nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador (prop.2001/01:20). Handlingsplanen gäller fram till och med Huvudinriktningen var att alkoholens skadeverkningar skulle minskas genom att den totala konsumtionen i landet skulle ha sänkts till Målet skulle uppnås genom påverkan på storkonsumenters dryckesbeteende, framför allt ungdomar och unga vuxna. Under tre år ( ) avsatte statsmakterna 550 miljoner kronor för att förstärka den svenska alkoholpolitiken. Ändrade förutsättningar krävde dock delvis nya metoder och strategier. Hälsosam länsutveckling Hälsosam länsutveckling var ett EUfinansierat projekt som tog sin utgångspunkt i Jämtlands läns tillväxtavtal. Projektet var ett partnerskap som bildades för att utveckla folkhälsan i Jämtlands län. Partnerskapet bestod av representanter från bl. a landstinget, kommunerna, näringslivet och idrottsrörelsen. Syftet med arbetet i partnerskapet var att ta fram en regional folkhälsoplan med folkhälsomål och strategier. Planen antogs i mars Handlingsplanen omfattade målgrupperna BARN OCH UNGDOMAR, VUXNA I ARBETSLIVET, VUXNA UTANFÖR ARBETSLIVET samt gruppen ÄLDRE. Regeringens nationella handlingsplan för att minska alkoholskadorna har vävts in i länets nya folkhälsoplan. 5

6 fritidsgård, närpolis mfl. Samverkansgrupperna har en operativ uppgift och det drogförebyggande arbetet är centralt. Under senare år ingår även externa yrkesgrupper som t.ex. kyrkan och idrottsrörelsen. Parallellt med vad som nämnts ovan, har Polismyndigheten i länet inlett ett arbete för att stimulera till inrättande av brottsförebyggande råd i länets kommuner. Patientstudie om alkoholvanor Under november 2000 genomfördes en patientstudie på patienter på hälsocentralerna i Krokom, Odensala, Z- gränd, Backe och Sveg samt en motsvarande undersökning på Akka vårdcentral i Haninge utanför Stockholm. Studien visade att: 13 procent män och 5 procent kvinnor hade hög alkoholkonsumtion samt att 26 procent män och 11 procent kvinnorna berusar sig två gånger per månad eller oftare procent av patienterna ansåg att levnadsvanorna har stor betydelse för hälsan och att det är viktigt att få diskutera dessa vid besök i sjukvården ca. 70procent av patienterna hade aldrig fått frågor om sina levnadsvanor På grund av att kommunerna i Jämtlands län är förhållandevis små och därmed saknar specialkompetens inom alkohol- och drogområdet bedömdes det vara av stor vikt att Kommunförbundet och Landstinget, i samverkan med andra intressenter utredde frågan hur man tillsammans kan stödja lokala insatser. Primärvården Sedan 1994 har länets komuner tillsammans med landstinget drivit ett utvecklingsprojekt, i vilket bl.a personer inom primärvården, socialtjänsten, försäkringskassan, företagshälsovården och AMI deltagit i en 4-dagarsutbildning med syfte att: öka kunskaperna om missbruk och beroende ge befattningshavarna från de olika myndigheterna en gemensam referensram öka förutsättningarna för konkret samarbete utifrån gemensamt förhållningssätt och metoder öka insikten om och förståelsen för de olika myndigheternas roll och möjligheter i missbruksärenden att ge ordentlig grund för fortsatt samarbete kommunvis/ områdesvis Inspirationen till denna omfattande utbildningssatsning var erfarenheter som hämtats från andra länder. Ett flertal studier från bl.a. England och Kanada visade tydligt att det går att minska alkoholkonsumtionen hos de patienter som besöker primärvården, eftersom läkarens och sköterskans ord väger tungt. Man lyssnar och litar på den information som förmedlas. Mot bakgrund av detta valde landstinget att utveckla arbetet inom primärvården. I länet finns 28 hälsocentraler med ca. 100 distriktsläkartjänster och 350 distriktssköterskor samt ett länssjukhus. I november 2000 inleddes ett samarbete med docent Sven Andreasson (Folkhälsoinstitutet), i Stadsprojektet i Stockholm. Det handlade om en patientstudie vid hälsocentralerna i Odensala och Z-gränd i Östersund, Backe och Sveg, Krokom och Akka vårdcentral i Haninge. Syftet med studien var att få en tydligare bild av patienternas alkoholvanor och behov av stöd samt av hur hälsocentralerna arbetar förebyggande. Det kan knappast ha undgått någon att den svenska alkoholkonsumtionen har förändrats dramatiskt de senaste åren. Idag dricker vi alkohol på ett helt annat sätt än för bara tio år sedan. I synnerhet gäller detta män och kvinnor mellan 20 och 30 år. Vi dricker oftare och mer än tidigare. Alkoholkonsumtionen har gått upp ca 30 procent bara de senaste sju åren vilket lett till att en stor andel av våra unga blivande föräldrar och småbarnsföräldrar i Jämtland konsumerar alkohol på ett riskabelt sätt. En svensk studie visar att var tredje kvinna fortsätter att dricka alkohol efter att hon fått veta att hon väntar barn och att en femtedel av alla gravida kvinnor dricker alkohol tre till fyra gånger per vecka. Under hösten 2004 genomfördes en inventering bland gravida kvinnor och deras 6

7 män samt unga barnfamiljer. Med hjälp av AUDIT-blanketter fick föräldrarna deklarera sin alkoholkonsumtion. Resultatet från undersökningen visade att ca 13 procent av kvinnorna har en hög alkoholkonsumtion och att gruppen helnyktra verkar vara ett utdöende släkte. En jämtländsk Skelleftemodell Sedan Sveriges EU-inträde har alkoholkonsumtionen stadigt gått uppåt uppgick den totala alkoholkonsumtionen per svensk (äldre än 15 år) till ca. 8 liter 100-procentig alkohol per år. Fram till 2001 ökade konsumtionen med omkring 14 procent vilket gav en årlig konsumtion av ca. 9,1 liter per person (äldre än 15 år). Denna ökning av totalkonsumtionen kommer med all sannolikhet att få stor betydelse både för folkhälsan men även för andelen skadade och dödade i olyckor, inte minst i trafiken. Vid Stockholms Universitet har man gjort beräkningar som visar att det finns ett tydligt samband mellan totalkonsumtion av alkohol och olyckor, såväl i hemmen som på arbetsplatserna och i trafiken. En ökning av alkoholkonsumtionen med 1 liter 100-procentig alkohol//person och år beräknas öka rattfylleribrotten med 11 procent och dödsolyckorna i trafiken med 8 procent. Samma studie visar att när alkoholkonsumtionen ökar med 1 procent så kommer andelen rattfylleribrott att öka med 0,7 procent. Mot denna bakgrund har Vägverket fått regeringens uppdrag att stimulera till samverkan mellan de myndigheter och andra aktörer som arbetar drogförebyggande. I dokumentet Förslag till inriktningsdokument för påverkansåtgärder inom området alkohol, droger och trafik, så uttalas att Vägverket ska aktivt arbeta för att den s.k. Skelleftemodellen ska inarbetas som en permanent arbetsmetod i hela landet. Modellen innebär att personer skyldiga till rattfylleribrott erbjuds samtal, råd och stöd för behandling av sitt missbruk i omedelbar anslutning till brottet. Syftet är att förhindra det starka förnekandet som ofta finns bland missbrukare. I Jämtlands län inleddes en samverkan mellan Polismyndigheten, kommunernas socialtjänst och Jämtlands läns landsting för att komma tillrätta med framför allt den stora andelen rattfyllerister med missbruksproblem. Syftet med det regionala arbetet var att inarbeta en Jämtlandsmodell när det gäller alkohol och trafik, liknande den i Skellefteå. Vägverket beviljade därför Jämtlands läns landsting särskilda medel, under två år ( ), för att i varje kommun utveckla stöd och behandling för de rattfyllerister som polisen påträffar. Alkohol i trafiken I Sverige dör cirka personer varje år på grund av olyckor och ca. en tredjedel hänger samman med alkohol. Trafikolyckor är den vanligast olyckstypen med dödlig utgång och låg- och måttlighetskonsumenter står för en betydande del av de alkoholrelaterade olyckorna. Ett flertal experiment har visar att redan vid mycket låga promillenivåer (0,2 promille och i vissa fall 0,1 promille) försämras många kognitiva och motoriska funktioner som är vitala för säker bilkörning. I Sverige har cirka 25 procent av omkomna bilförare alkohol i blodet. När alkoholhalten i blodet ökar med 0,2 promille fördubblas risken för dödsolyckor i trafiken. Riskökningen är störst bland yngre män (under 21 år). I den gruppen ökar risken att dö i trafiken 50 gånger vid en promilleökning från 0,4 till 1,3. Studier har visat att sambandet mellan totalkonsumtion och dödolyckor i trafiken är starkast i de nordiska länderna och svagast i Sydeuropa. I Norden gav en konsumtionsökning på en liter alkohol per capita en ökning av olyckorna bland män med 8 procent, medan motsvarande siffra för Sydeuropa var 2 procent. Denna skillnad kan sannolikt förklaras av ett starkare inslag av berusningsdrickande i Norden. Källa: Alkohol och olycksfall (Folkhälsoinstitutet) Hotbilder Svensk alkoholpolitik i förändring Målet med den svenska alkoholpolitiken är att begränsa alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Prisinstrumentet och detaljhandelsmonopolet har visat sig vara effektiva insatser för alkoholprevention, tillsammans med ambitionen att fördröja ungdomars alkoholdebut. Andra viktiga komponenter i den svenska alkoholpolitiken har varit att begränsa tillgängligheten samt att arbeta med information och hälsoupplysning. 7

8 Konsumtionsutvecklingen Undersökningar visar att : ca. tio procent av den vuxna befolkningen konsumerar omkring hälften av all alkohol omkring två tredjedelar sker på fredag och lördag konsumtionen under 2004 var ca. tio liter ren alkohol per person äldre än 15 år kvinnors alkoholkonsumtion har ökat mer än mäns sedan 1960-talet var kvinnornas andel av den totala alkoholkonsumtionen 20 procent för att 1998 ha ökat till 31 procent. för båda könen gäller att konsumtionen är som högst i åldersgruppen år. antal storkonsumtionstillfällen har ökat vi dricker mer vin och starköl och mindre mängd spritdrycker. Effektiva insatser för alkoholprevention Forskning visar att de mest effektiva insatserna är (i fallande ordning): priset monopolet åldersgränsen låga promillegränser i trafiken sekundärprevention inom hälsooch sjukvården stödinsatser för högriskgrupper individer alkoholpolicy på restauranger skolundervisning Insatserna kan delas in i : 1. Primär prevention Innan problem uppstår 2. Sekundär prevention Identifiera och stödja personer i risksituationer och/eller med riskbeteende 3. Tertiär prevention Rehabilitera personer med missbruks- eller beroendeproblem Under 1990-talet skedde stora förändringar vilka kom att påverka Sveriges alkoholpolitik: ny alkohollag trädde i kraft i samband med Sveriges EU-inträde verksamheter och beslut flyttades från stat till kommun alkoholskatten sänktes öppethållandet på Systembolaget utökades värderingarna i samhället förändrades Allt detta förde med sig att det krävdes nya strategier för att förhindra en ökad skadeutveckling, t.ex.genom att: begränsa alkoholkonsumtionen minska berusningsdrickandet samordna och effektivisera samhällets insatser förstärka insatserna som riktas till storkonsumenter och grupper/ situationer där alkohol inte bör förekomma (barn, gravida, trafik och arbetsliv) Ansvar på flera aktörer Ett annat mörkt moln ansågs vara att ansvaret för det alkoholförebyggande arbetet vilar på flera olika aktörer. För att bli framgångsrik krävs både samordning och samverkan. Landstinget har enligt Hälso- och sjukvårdslagen ett ansvar för att ge hälsoupplysning i syfte att öka kunskapen om livsstil och eget ansvar. Det kan t.ex. handla om att diskutera alkoholvanor med patienter. Det finns dock ett starkt forskningsstöd för att alkoholprevention inom hälsooch sjukvården har positiva effekter. När läkare och sköterskor tar sig tid att ställa frågor kring konsumtion får det positiva effekter på såväl alkoholkonsumtion som vårdkonsumtion, sjukskrivning och dödlighet. Kommunerna ska verka för kommuninvånarnas bästa. I detta ansvar ingår bl.a. att förebygga alkohol- och drogmissbruk. Kommunernas direkta ansvar regleras i Socialtjänstlagen och i Alkohollagen. Kommunen skall bl.a. upprätta lokala alkoholpolitiska program och utföra tillsyn över serveringstillstånd. Bristande samordning/samverkan på regional och lokal nivå Alkoholen utgör samma hot mot folkhälsan i vårt län som på nationell nivå. Detta kom till uttryck vid en arbetskonferens i maj 2001 mellan länets kommuner och landstinget då det slogs fast att: det satsas för lite på alkoholförebyggande arbete bland barn och ungdomar det satsas för lite på stöd i form av utbildning, metodutveckling, erfarenhetsutbyte mellan kommunerna, uppbyggnad av en kunskapsbank samt gemensamma kartläggningar samarbetet med andra myndigheter och organisationer bör förbättras kommunerna i Jämtlands län är för små för att själva inneha specialkompetens och att Kommunförbundet och Landstinget därmed, i samverkan med andra intressenter, måste utreda hur det lokala insatserna skall utformas primärvården som arena för alkoholförebyggande arbete måste utvecklas. 8

9 Projektdirektiv Under projekttiden ( ) skall: * regeringens Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador implementeras i Jämtlands län * beprövade metoder för tidig upptäckt och intervention vad avser alkohol, droger och tobak implementeras för att därefter bli en del av den ordinarie verksamheten inom länets primär- och akutsjukvård. * nationella handlingsplanen inarbetas i lokala handlingsprogram i varje kommun * väl fungerande lokala samverkansgrupper etableras/utvecklas i varje kommun/område med uppgift att påbörja/genomföra arbetet * fortbildningsinsatser genomföras inom primär- och akutsjukvården * ett kvalitetssystem utvecklas inom primärvården med enkla kvalitets-, process- samt resultatmål * lokala vårdprogram utvecklas i samverkan med socialtjänsten och försäkringskassan i kommunerna. 9

10 Särskilt prioriterade delmål Till särskilt prioriterade delmål hör: Ingen alkohol i trafiken, på arbetsplatser och under graviditet Alkoholfri uppväxt Skjuta upp alkoholdebuten Minskat berusningsdrickande Fler alkoholfria miljöer Undanröja illegal alkoholhantering Särskilda stödinsatser för riskgrupper och individer med riskbeteende Stödet utvecklas och förstärks i syfte att motverka ökade alkoholskador. Det är särskilt angeläget att: Öka kompetensen bland yrkesgrupper som arbetar med barn och unga Erbjuda tidiga stödåtgärder till barn och unga med behov Utveckla samverkan mellan kommuner och landsting till stöd för barn och unga med behov Ökade insatser för att göra storkonsumenter och personer med riskbeteende uppmärksamma på skadligt dryckesbeteende Vård och behandling Vård och behandling för missbrukare och storkonsumenter bör utvecklas och förstärkas. Insatserna skall syfta till att flera missbrukare kommer ifrån sitt beroende. Behovsanpassad vård bör erbjudas i ett tidigare skede av missbruket. Kunskapen om missbruksvårdens resurser, insatser och resultat bör öka. Information och opinionsbildning Information och opinionsbildning kring alkoholbruk bör förstärkas i syfte att öka det individuella ansvarstagandet när det gäller beteende, attityder kring å ena sidan alkohol och å andra sidan trafik, arbete, graviditet och illegal hantering. Syfte/Mål Svensk alkoholpolitik Riksdagen antog i februari 2001 en nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador. Enligt handlingsplanen ligger målet för Sveriges alkoholpolitik fast, d.v.s. att minska de medicinska och sociala skadorna samt den totala konsumtionen. Det övergripande målet för alkoholpolitiken är att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Målet nås genom att vidta åtgärder mot skadligt dryckesbeteende och hög alkoholkonsumtion. Huvudinriktningen för den nationella alkoholpolitiken är att stimulera utvecklingen av målinriktade och samordnade förebyggande insatser på kommunal nivå och stimulera till ökad samverkan mellan lokala aktörer. Det bestämdes att förstärkta åtgärder bör genomföras fram till 2005 när det gäller: särskilda stödinsatser för riskgrupper och individer med riskbeteende vård- och behandlingsinsatser opinionsbildning och information begränsning av tillgången på alkoholdrycker på vissa områden begränsning av marknadsföring av alkoholdrycker m.m. fördjupad kompetens bland de yrkesgrupper som kan förebygga alkoholskador uppföljning av konsumtions- och skadeutvecklingen alkoholforskning Nationell handlingsplan i Jämtlands län De nu genomförda delen av implementeringen av den nationella handlingsplanen har pågått under tiden och har bestått av fem delprojekt, två stora (Kommunerna och Primärvården) och tre mindre (Studenthälsan, Vägverket och BVC/MVC). Syftet med delprojekt Kommunen har varit att ge regionalt stöd till den lokala implementeringen av den nationella handlingsplanen. Kommunerna har en avgörande roll när det gäller att utveckla det främjande och förebyggande arbetet. När det gäller delprojekt Primärvården har syftet varit att vidareutveckla de steg som redan tagits i länet. Det gäller samverkan och metodutveckling avseende drogfrågor inom primärvården. Syftet med de mindre delprojekten har varit att minska konsumtionen och berusningsdrickandet bland studenter och att verka för helnykterhet bland gravida.när det gäller alkohol och trafik pekar Vägverket på vikten av samverkan mellan berörda myndigheter. Ett gott exempel startades i Skellefteå med samverkan mellan polis, socialtjänst och primärvård. 10

11 Projektet kom att benämnas Skelleftemodellen. Jämtlands läns landsting har slutit ett samarbetsavtal med Vägverket om att implementera en liknande modell för samverkan i vårt län. Detta utvecklingsarbete påbörjades 2002, med stöd av Vägverket. Huvudsyftet är att skilja ut rattonyktra med missbruksproblem och att snabbt erbjuda dem behandling. En jämtländsk Skelleftemodell Syftet med att utveckla en Jämtlandsmodell, liknande den i Skellefteå, var att: - skapa förutsättningar för en snabb samtalskontakt, om ev. beroendeproblematik, mellan rattfyllerist och personal som arbetar med missbruksfrågor för att därigenom minska risken för ett accelererande missbruk, familjeproblem och framför all för återfall i rattfylleribrott - ge poliser redskap för effektivare rattfylleribekämpning - öka insikten och kunskapen om de speciella problem som följer med ett rattfylleribrott - omedelbart informera om möjligheten till villkorlig körkortsåterkallelse och användning av alkolås - minska antalet dödade och svårt skadade i alkohol- och drogrelaterade olyckor samt att det på sikt inte ska förekomma alkohol och /eller andra droger i trafiken - minska antalet dödade i trafikolyckor, vilka varit alkohol- och/eller drogpåverkade - förbättra kunskapen om alkohol och/eller andra droger i samband med andra olyckor än dödsolyckor - verka för att rattfylleridömda missbrukare, efter rehabilitering, ska vara nyktra alkoholister på våra vägar - genomföra kurser för att presentera den senaste kunskapen om alkohol, droger och trafik samt exemplifiera Skelleftemodellen som en konkret åtgärd - samverkan mellan myndigheter skall bli en del av ordinarie verksamhet. 11

12 Resultat Aktivitetsbeskrivning Kommunerna Seminarier Under våren 2002 hölls sex seminarier i vardera kommunerna; Berg, Bräcke, Krokom, Strömsund, Ragunda och Åre kring alkohol- och brottsförebyggande arbete. Härjedalen och Östersunds kommun valde att genomföra seminarierna under hösten Målsättningen med seminarierna var att diskuterar hur man i en kommun ska kunna bedriva ett mer samordnat, långsiktigt och framgångsrikt, förebyggande arbete för att därigenom undvika parallella processer. Seminarierna inleddes med en presentation av tre av regeringens handlingsplaner; Handlingsplan för minskade alkoholskador, Handlingsplan om brottsförebyggande arbete samt Handlingsplanen mot narkotika. Med utgångspunkt från dessa handlingsplaner fick intressenter/grupperingar i kommunen möjlighet att diskutera hur man skulle strukturera arbetet, formulera mål och strategier samt organisera det fortsatta arbetet. Vidare fördes diskussioner om vilket stöd som behövdes för att bedriva arbetet. Resultatet från dessa seminarier visade att de flesta av länets kommuner saknade drogpolitiska handlingsprogram och tydliga mål för sitt arbete. Diskussionerna handlade till stor del om hur man kortsiktigt ville lösa vardagsproblematiken dvs. behovet av mera resurser etc. Det framkom även att arbetssituationen blivit allt tyngre och att det därmed blivit svårare att prioritera insatser utöver det man redan gjorde. Diskussionerna visade också att; en del yrkesgrupper saknade tillräckligt stöd från sina chefer, de olika yrkesgrupperna i många fall hade olika mål med sin verksamhet och att kommunens gemensamma mål inte hade diskuterats. SBU Konferens I februari 2002 arrangerade Jämtlands läns Landsting tillsammans med SBU (Statens Beredning för medicinsk Utvärdering) en konferens kring behandling av alkohol- och narkotika problem. En av de övergripande slutsatserna från konferensen var att alkoholskador kan förebyggas inom sjukvården genom enkla och effektiva metoder, men att dessa metoder inte tillämpas i den utsträckning som är motiverat. LAKO - gruppens möte Den 30 september 2002 presenterade Sven Andréasson (Statens folkhälsoinstitut) regeringens handlingsplan för att minska alkoholskadorna samt erfarenheter från förebyggande arbete i kommunerna för LAKO-gruppen. Kåre Unosson (socialdirektör från länsstyrelsen) informerade om de särskilda statliga stimulansmedel som kunde sökas för att påbörja ett mer långsiktigt arbete. Mötet resulterade i att Kommunförbundets styrelse samma dag gav i uppdrag till Kommunförbundet och Jämtlands läns landsting att planera och genomföra en fortbildningsdag under våren 2003, på temat Alkoholprevention och politikernas roll, för ledamöterna i kommunstyrelserna i länets kommuner. En motsvarande dag kommer även att planeras för berörda politiker inom landstinget. 12

13 Politikerseminarium I september 2003 genomfördes ett politikerseminarium. Syftet med seminariet var att fokusera på det politiska ledarskapets ansvar och betydelse för ett framgångsrikt och långsiktigt drogförebyggande arbete. Inbjudna föreläsare var Sven Andreasson (Statens folkhälsoinstitut) och Björn Fries (Mobilisering mot narkotika). En av programpunkterna var bl.a. att redovisa erfarenheter från förebyggande arbete på kommunal nivå. Under seminariet redovisades den tidigare genomförda drogvaneundersökningen. Till seminariet kom ett tjugotal kommunstyrelseledamöter från länet. Dagen avslutades med att samtliga ledamöter fick möjlighet att redovisa enligt nedanstående frågor: finns lokala drogpolitiska handlingsplaner? finns det uttalat uppdrag och är det tillräckligt tydligt? vem/vilka har fått uppdraget? hur följer man arbetet? vad händer efter seminariet? I redovisningen framgick att flertalet av länets kommuner saknade drogpolitiska handlingsplaner. I de kommuner där det fanns handlingsplaner visade det sig att de inte längre var aktuella. Det bestämdes att efter seminariet skulle samtliga kommuner se över sina program. Arbetet skall fortlöpande redovisas till kommunförbundets styrelse. Länssamordnaren och kommunala samordnaren Som en del i strategin i regeringens handlingsplan för att minska alkoholskadorna har kommunala alkoholsamordnare lyfts fram. I jämtlands län har tre av länets kommer tillsatt alkoholsamordnare med ekonomiskt stöd från Länsstyrelsen. Dessa kommuner är, Berg, Bräcke och Östersunds kommuner. En viktig arbetsuppgift i länsprojektet har varit att stödja dessa personer i deras arbetsuppgifter. Genom regelbundna träffar har, med stöd av Statens folkhälsoinstituts handbok Hjälpreda för kartläggning av alkoholsituationen i kommuner, en kartläggning över alkoholkonsumtionen i respektive kommuner skett samt arbetet med att ta fram kommunala drogpolitiska handlingsplaner påbörjats. Kommunbesök tillsammans med Alkoholkommittén och länsstyrelsen Under hösten 2003 genomfördes tre kommunbesök tillsammans med Gunborg Brännström (Alkoholkommittén) och Kåre Unosson (Länsstyrelsen). Syftet med kommunbesöken var att tillsammans med ansvariga politiker och tjänstemän få möjlighet att diskutera hur man i kommunens olika verksamheter såg på sitt förebyggande arbete och vilka tankar man hade inför framtiden. De kommuner som besöktes var Berg, Ragunda och Östersund. Kommunbesöken var mycket uppskattade. Under våren 2004 gjordes fler kommunbesök. Modellskolor Under hösten 2003 startade Alkoholkommittén ett utvecklingsarbete med alkoholförebyggande insatser på högstadieskolor i tre kommuner i Sverige; Högbyskolan på Gotland, Anders Olofsskolan och Hansåkerskolan i Ragunda och Klöxhultskolan i Älmhult. Skolorna fick möjlighet att utveckla; samverkan med föräldrar, strukturerade fritidsaktiviteter kopplade till skolan, social/emotionell kompetens och elevhälsan. Dessa områden hade pekats ut i det regeringsuppdrag som Myndigheten för Skolutveckling och Statens Folkhälsoinstitut överlämnade till regeringen. Skolorna skulle också utveckla en alkohol- och narkotikapolicy som innehöll både främjande och förebyggande insatser och en handlingsplan för vilka åtgärder som skulle vidtas om någon fick drogproblem. Verksamheten skulle följas noggrant av utvärderare och resultaten skulle återrapporteras och senare spridas till andra skolor. Under hösten 2003 genomfördes intervjuer med resurspersoner i kommunen, som ett delmoment i utvärderingen av Modellskolor. Under hösten 2004 bestämdes att en processutvärderingsstudie (i form avintervjuer av nyckelpersoner i kommunen) skulle genomföras. Den kommer att ske under

14 Samverkansgrupper i kommunerna De flesta av länets kommuner har samverkansgrupper eller motsvarande för att samordna frågor rörande barn och ungdomar i kommunen. I grupperna finns representanter från socialtjänste, skola, fritidsgård och närpolis m.fl. Grupperna har en operativ uppgift, där drogförebyggande arbetet är en central uppgift. Under senare år ingår allt fler externa yrkesgrupper i samverkansgrupperna som t.ex. kyrkan och idrottsrörelsen. Parallellt med bildandet av samverkansgrupper ute i kommunerna har Polismyndigheten i länet inlett ett arbete för att stimulera till inrättande av brottsförebyggande råd i länets kommuner. Primärvården - MVC/BVC Fortbildning av primärvårdens personal Personal inom hälso- och sjukvården betraktar det fortfarande som besvärande att ställa frågor kring patienters alkoholvanor. För att kunna påverka och förändra detta har styrgruppen under året genomfört olika fortbildningsinsatser för hela personalgrupper. Primärvårdens alkoholförebyggande arbete Alkoholförebyggande arbete handlar inte enbart om mer tid och resurser utan också hur arbetet är organiserat. Det har därför varit viktigt att titta närmare på hur arbetet är organiserat och hur det påverkar möjligheterna att arbeta förebyggande. De flesta enhetschefer inom primärvården menade att de bedriver alkoholförebyggande arbete i någon form. Däremot saknades en tydlig bild av hur arbetet genomförs. Den som kan förmedla kunskap om alkoholvanor är patienten själv och han/ hon behöver därför tillfrågas. Det är dock svårt att få kunskap om läkaren eller sköterskan verkligen frågar sina patienter om deras alkoholvanor. Fortbildningsdagar Efter avslutad studie genomfördes en fortbildningsdag på fyra av de berörda hälsocentralerna. Syftet med fortbildningsdagen var att ge personalen: 1. Översikt över aktuell behandlingsforskning: Vad fungerar? 2. Motivationshöjande behandling vid alkoholproblem, med praktiska tillämpningsövningar 3. Farmakologisk behandling av alkoholberoende - Kliniska riktlinjer Hälsocentralen Z-gränd tvingades dock skjuta på fortbildningen till hösten Fortbildningsdagarna har varit mycket uppskattade av såväl distriktsläkare som övrig vårdpersonal. Datastödd livsstilstest Under våren 2002 introducerades, på försök, en datorstödd livsstilsanamnes (DSLA). Patienter får möjlighet att testa sin livsstil på en datorn i väntrummet på olika hälsocentraler. Testet innehåller frågor om levnadsvanor som påverkar hälsan; t.ex. alkohol, tobak, droger, mat, motion och vikt. Patienten kan sedan skriva ut testresultatet och, om han eller hon så önskar, ta med det till sin läkare eller sjuksköterska för rådgivning och eventuell behandling. Patientbroschyr Som en viktig del i det fortsatta arbetet, med att uppmärksamma skadlig alkoholkonsumtion, utarbetades en särskild patientbroschyr vilken ska finnas tillgänglig i väntrummen. Den förväntade effekten av broschyren var att patienten skulle ges bättre möjligheter att, tillsammans med läkare eller sköterska på hälsocentralen, hitta former för att diskutera alkoholvanor på ett avdramatiserat sätt. Broschyren har rönt ett stort intresse från andra vårdcentraler runt om i landet. Patientundersökning Under november månad 2002 genomfördes en uppföljning av en tidigare genomförd patientundersökning tillsammans med Karolinska institutet. 800 patienter tillfrågades om de anser att de har möjlighet att diskutera sina levnadsvanor med sin behandlande läkare eller sköterska (resultatet publicerades i Läkartidningen 2002 nr 43 sidan ). 14

15 MVC/BVC - Enkätundersökning Mödra- och barnhälsovården/familjecentralen har en viktig funktion i det förebyggande arbetet när det gäller att stödja unga föräldrar i deras föräldraroll. Syftet är att uppmuntra föräldrar till reflektion och ställningstagande till sina alkoholvanor utifrån barnets perspektiv. Som en del att stödet till verksamheten genomfördes under hösten en enkätundersökning bland ett 80-tal barnmorskor och distriktssköterskor i länet. Syftet var att ta reda på hur man i dag tar upp frågan om alkohol och vilka behov av kunskap och kompetens som finns för att bl.a. diskutera föräldrarnas inställning till sina alkoholvanor. Undersökningen visade att det saknades organiserad samverkan mellan MVC/BVC och kommunens socialtjänst och den öppna förskolan. Resultatet visade att det finns ett utbildningsbehov. Mot den bakgrunden planerades fortbildningsinsatser/handledning med samtliga berörda yrkesgrupper under Mödra-och barnhälsovården har för avsikt att utarbeta en tydligare policy. Syftet är att identifiera gravida kvinnor med riskbruk/alkoholproblem och att erbjuda dem stöd, samt ge information och föra samtal med föräldrar om sambanden mellan alkoholkonsumtion och risker för skador hos fostret och det späda barnet. Arbetet beräknas att pågå under tiden Folkhälsovecka med livsstilsdator Under 2004 utrustades alla länets hälsocentraler med en livsstilsdator. De utgör en viktig komponent i det förebyggande arbetet. Möjligheterna med datorerna har särskilt lyfts fram i samband med de hälsoveckor som, tillsammans med Apoteksbolaget, genomfördes under våren och hösten Under hälsoveckan marknadsfördes livsstilsdatorerna via reklam i TV4 och genom annonser i lokalpressen. Polisen/Vägverket Samarbete för nya rutiner Under våren 2002 påbörjades ett samarbete mellan Vägverket Region Mitt, Polismyndigheten i Jämtlands län, kommunerna i Jämtlands län och Jämtlands läns Landsting. Syftet var att utarbeta rutiner för att tidig upptäcka och komma i kontakt med bilförare som har missbruksproblem samt erbjuda dem behandling för att därigenom förhindra återfall i rattfylleri. Arbetet, som tog sin utgångspunkt i vunna erfarenheter från den s.k. Skelleftemodellen, kan ses som ett led i kampen för en bättre folkhälsa i Jämtlands län. Arbetet bedrivs i dag utifrån ett processorienterat arbetsätt. En jämtländsk Skelleftemodell Tidigt under våren 2003 påbörjades ett samarbete med Vägverket region mitt, Polismyndigheten i Jämtlands län och Jämtlands läns Landsting. Målsättningen med arbetet var att genom ett tidigt samordnat arbete etablera effektiva rutiner i syfte att förhindra återfall i rattfylleri i Jämtlands län. Arbetet inleddes med en arbetskonferens som vände sig till personer inom socialtjänst, polis, och primärvård. Därefter tillskapades en arbetsgrupp, med representation från berörda yrkesgrupper, vilken hade till uppgift att arbeta fram konkreta strategier/rutiner för de olika verksamheterna. Kommunala arbetskonferenser Med ett strategidokument som utgångspunkt genomfördes sju kommunala konferenser där målgruppen var närpolischef, chef för primärvården, chef för kommunens individ och familjeomsorg m.fl. Inför verksamhetsåret 2004 planerades Östersunds kommun att bjudas in till motsvarande arbetskonferens. Det fortsatta arbetet planerades bli processorienterat. Kvalitetsmätning och verksamhetsuppföljning blir viktiga delar i det fortsatta arbetet. Presskonferens och informationsmöte Under oktober 2003 hölls en presskonferens och ett informationsmöte kring temat En ny modell för ökad trafiknykterhet. 15

16 Övrigt Drogvaneundersökning Det finns en lång tradition att genomföra enkäter beträffande barns och ungdomars alkoholoch drogvanor. Den kanske mest kända undersökningen som görs på nationell nivå är CAN:s (Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning) enkät som riktar sig till elever i åk 6 och 9. I Jämtlands län har dessa undersökningar genomförts vartannat år sedan På landstingets initiativ har undersökningen utvidgats till att även visa förhållandena i Östersunds kommun och övriga länet i jämförelse med riket. På grund av materialets storlek har det inte varit möjligt att göra lokala analyser. Undersökningen har främst berört drogfrågor, men från länet har vi känt ett behov av att belysa frågeställningar som lyfter fram hälsa i ett vidare perspektiv. Enkätundersökningar har även utförts av andra aktörer, t.ex. kommuner, skolor, lokala brottsförebyggande råd och närpolisen. Mot bakgrund av dettta såg vi ett stort behov av att samverka kring undersökningar av liknande karaktär. Enkäten Att vara ung i vårt län I april 2002 genomfördes på initiativ av Jämtlands läns landsting en enkätundersökning Att vara ung i vårt län bland länets samtliga elever i grundskolans årskurs 6 och 9 samt gymnasiets årskurs 2 (totalt ca elever). Syftet med undersökningen var att få bättre kännedom om barn och ungdomars vanor i varje kommun och att identifiera behov av insatser. Ambitionen var att upprepa undersökningen med 2-3 års mellanrum för att på så sätt dels kunna följa utvecklingen lokalt och dels kunna utvärdera lokala insatser. Under hösten 2002 skedde redovisningar i kommunerna. Enkätundersökning /Kommunala redovisningar Under våren 2003 avslutades den tidigare genomförda drogvaneundersökningen för länets elever i årskurs 9. Resultatet från undersökningen påvisade inga större förändringar sedan tidigare genomförda undersökningar. Däremot kunde vi notera vissa regional skillnad. Till skillnad från tidigare drogvaneundersökningar hade vi den här gången valt att titta på olika samband när det gäller risk och skyddsfaktorernas betydelse för ungdomarnas alkohol och tobaksvanor. Vi kunde som många andra undersökningar, påvisa att ungdomar som är dagligrökare, dricker ofta sig berusad än andra, oftare använder narkotika än andra ungdomar, trivs i allmänhet sämre i skolan, gör sällan eller aldrig roliga saker med sina föräldrar. Resultatet av drogvaneundersökningen har under verksamhetsåret redovisats i samtliga kommuner. Förväntningen var att detta skulle öka på motivationen till att skapa lokala handlingsplaner samt att i större utsträckning tillämpa arbetsmetoder som visar sig effektiva. En annan viktig uppgift har varit att uppmuntra såväl politiker som tjänstemän att söka ekonomiskt stöd för inrättande av alkoholsamordnare. Kompetensmässa Under hösten 2002 genomfördes en kompetensmässa kring alkohol och drogförebyggande arbete bland för barn och ungdomar i Jämtlands län. Syftet var att lyfta fram olika verksamheter och projekt som jobbade med förebyggande arbete i länets kommuner, landstinget och i frivilligorganisationerna. Besökarna fick möjlighet att lyssna till intressanta och aktuella föreläsare, gå runt bland utställare, ta del av erfarenheter och knyta kontakter. Vidare fanns representanter från centrala myndigheter och organisationer vilka visade upp intressant material, som stöd i det förebyggande arbetet. 16

17 Mässan vände sig till politiker och chefstjänstemän i kommunerna (berörda nämnder) och landsting samt till alla som arbetar med barn och ungdomar (lärare, elevvårdande personal, socialsekreterare, fritidsledare, barnmorskor med flera). Föräldrar och ungdomar var också en viktig målgrupp. Utbildning: Beroendelära och preventionsvetenskap Under hösten 2003 genomfördes tre stycken fyradagars-utbildningar i preventionsvetenskap och beroendelära. Utbildningen vände sig till personer som i sin dagliga verksamhet kommer i kontakt med ungdomar och med personer med missbruksproblem. I utbildningen presenterades kända erfarenheter från förebyggande arbete (dvs. preventionsvetenskap) och erfarenheter av effektiva behandlingsmetoder för alkohol och drogmissbruk. Den utvärdering som genomfördes efter varje utbildningsdag visade sig var mycket uppskattad bland deltagarna. Under våren 2004 genomfördes ytterligare några fyradagarsutbildningar. Hälsosam länsutveckling Ny folkhälsoplan Det EU-finansierade projektet Hälsosam länsutveckling, vilket pågick mellan , syftade till att arbeta fram en regional folkhälsoplan för Jämtlands län. Det var ett samverkansprojekt mellan landstinget, kommunförbundet, försäkringskassan, länsarbetsnämnden, näringslivet, Arbetslivsinstitutet och Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund. Innehållet i planen formulerades med hjälp av synpunkter från såväl professionen som från länsinvånare. Fokus var inställt på vad som främjar en god hälsa och positiv livsmiljö i Jämtlands län. Folkhälsoplanen antogs av landstingsfullmäktige den 17 februari 2004, med förslag om att landstinget inledningsvis ska prioritera: målområde 1 (Delaktighet och inflytande i samhället) målområde 4 (Ökad hälsa i arbetslivet) målområde 6 (En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård) målområde 7 (Gott skydd mot smittspridning) i enlighet med vårdens ansvar målområde 11 (Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande) samt barn och ungdomars hälsa inom övriga målområden Riskbruk Under senare delen av 2005 började planerna kring en webbaserad mötesplats - Riskbruk - att ta form. Adressen till hemsidan är På hemsidan finns information och verktyg för yrkesfolk, som kan vara användbara i det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Nyheter, utbildningserbjudanden, tips på fortbildningsmaterial, statistik, rapporter och länkar är några exempel. Dessutom ges yrkesspecifik information. Ett bra alkohol- och drogförebyggande arbete förutsätter samverkan över myndighetsgränser och därför finns det riskbruksmedarbetare inom såväl landstinget som kommunerna, polisen och länsstyrelsen. 17

18 Diskussion/Slutsats Kommunernas alkoholförebyggande arbete Under projektets gång visade det sig att det förebyggande arbetet är dåligt definierat ute i kommunerna och att det handlar om brister beträffande Vad-vill-vi-frågorna. Effekten av detta har blivit att arbetet med alkoholprevention blivit otydligt. Vad vill vi? Vilka ska delta? Vad gör vi? Det är frågor som få kunde svara på ute i kommunerna. En viktig slutsats blir därför att om de alkoholrelaterade folkhälsomålen ska kunna nås är det viktigt att det förebyggande arbetet i kommunerna samordnas. Arbetet måste bedrivas över förvaltningsgränserna och involvera alla viktiga intressenter i kommunen. Ett samordnat kommunalt förebyggande arbete kräver en tydlig ledning på såväl politisk nivå som tjänstemannanivå. Arbetet måste utgå från en alkoholpolitisk handlingsplan, antagen av kommunstyrelse eller kommunfullmäktige. Planen måste kontinuerligt följas upp och uppdateras. Om ett drogförebyggande arbete skall bli framgångsrikt och långvarigt behöver det bli en naturlig del i vardagsarbetet i kommunernas olika verksamheter och bygga på vetenskapligt beprövade metoder. Utvärdering av insatser behöver göras för att se om insatserna har någon effekt. Det är också nödvändigt att såväl chefer som politiker visar sitt engagemang kring förebyggandefrågor. En viktig framgångsfaktor i det förebyggande arbetet är engagemanget från förvaltningschefer etc. Budget och personalfrågor har i dag en sådan omfattning i förvaltningsarbetet att utrymme sällan medges för den typen av frågor. Att inte kunna se direkta effekter av vad som görs i dag är troligtvis en bidragande orsak till det måttliga engagemanget. I dag görs en del bra saker runt om i länets kommunen när det gäller alkoholförebyggande arbete. De insatser som görs är oftast riktad mot barn och ungdomar, som ju är en mycket viktig grupp, medan det görs få insatser mot den övriga befolkningen. Insatserna är sällan samordnade och kan därmed uppfattas som olika punktinsatser. Ovanstående kräver politiska överväganden, en bred politisk representation och behöver bedrivas över förvaltningsgränserna. Det är därför viktigt att berörda förvaltningschefer och övriga nyckelpersoner i kommunen medverkar. 18

19 Primärvårdens alkoholförebyggande arbete Hälso- och sjukvården kan förebygga alkoholskador genom enkla och effektiva metoder. Tyvärr tillämpas inte dessa i den utsträckning det är motiverat. Man kan därför fundera på vad som mer behövs för att det alkoholförebyggande arbetet ska bli en ordinarie arbetsuppgift inom vården. Mot bakgrund av borde landstinget tydliggöra vilka mål man vill uppnå i det förebyggande arbetet i primärvården när patienter överkonsumerar alkohol. Ett viktigt steg för att bli ett effektivare alkoholförebyggande arbete är att det skall processorienteras. Jämtlands läns landstings verksamhet ska enligt beslut processorienteras. I landstingsplanen för anges alkoholprocessen som en strategiskt viktig folkhälsoprocesser. Detta arbete startar under april månad 2005 med syfte att analysera och utveckla alkoholprocessen. Arbetet med processorientering skall genomföras utifrån två olika inriktningar: tillgodose medborgarnas/patienternas behov av en väl fungerande vård, oberoende av utförare. eliminera flaskhalsar, förbättra logistiken och effektivisera resursanvändningen Alkoholprocessen syftar till att utveckla arbetet inom primärvården i linje med regeringens nationella handlingsplan för att minska alkoholskadorna. Projektet är ett utvecklingsprojekt i samverkan mellan Jämtlands läns Landsting, Kommunförbundet Jämtlands län, Polismyndigheten i Jämtlands län, Socialdepartementets Alkoholkommitté och Familjemedicinska institutet (FAMMI). Policy- och processinriktat arbete Med policyinriktat arbetssätt avses när man med politiska beslut t.ex. begränsar antalet restauranger i ett problemområde. Vid ett processorienterat arbetssätt läggs tonvikten på individuell påverkan och samverkan mellan samhällets olika aktörer. En metod som alltmer kommit till användning för att åstadkomma långsiktiga beteendeförändringar är Community Intervention. Man utnyttjar den kompetens som redan finns i befintliga grupper (både formella och informella) och försöker även skapa grupper som kan bidra till att målsättningarna uppnås. Det behövs dock både policy- och processinriktade kommunikationsinsatser. Det som avgör om ett arbete kan kallas process är att det; ska sträcka sig över flera huvudmän och att det ska finnas förbättringspotentialer i flödet mellan olika huvudmän för att förkorta handläggningstiden för medborgare/patient. Processen ska dessutom vara vanligt förekommande och möjlig att följa upp. Målgruppen är patienter med högt blodtryck, krisreaktion, depression och ångest. Motivet till denna begränsning är att först utveckla arbetsrutinerna för att därefter även omfatta andra. Att bedriva verksamhet utifrån ett processorienterat arbetssätt innebär att det finns en person som är processansvarig, vars uppgift är att se till att processen i sin helhet är både effektiv och ändamålsenlig. Det betyder att den processansvarige ansvarar för att kanalen eller vägen är lättframkomlig och utan hinder. I den processansvariges roll ingår att: ansvara för att processen är definierad, dokumenterad, säkrad och känd värdera processens lämplighet och tillämpning initiera och leda förbättringsarbetet utifrån tydliga mål utbilda och stödja utförarna Rutinerna inom Primärvården kommer att kartläggas, förslag till förbättringar kommer att lämnas och ett system för verksamhetsuppföljning kommer att utvecklas. Projekten beräknas pågå från till Projektet skall vara slutrapporterat den 31 december Arbetet genomförs i tre steg: kartläggning implementering uppföljning. 19

20 Alkoholvanorna hos definierade patientgrupper kartläggs genom alkoholanamnes, alkoholscreening, laboratorieprover och livsstilstest. Patienterna ska förmås ändra sina vanor samt uppnå och behålla en icke skadlig alkoholkonsumtion genom motiverande samtal, farmakologisk behandling och psykosocialt stöd. De utbildnings- och fortbildningsinsatser som kommer att lyftas fram under processarbetet ska integreras i den reguljära utbildningen. I dag är fortbildningsgrupperna och vårdstrategen beställare av såväl intern som extern fortbildning. Utbildningsbehovet bör även finnas med i yrkesgruppernas idividuella utvecklingsplaner. De utbildningsbehov som kan vara aktuella är i första hand motiverande samtal (MI) för såväl distriktsläkare som distriktsköterskor och personal inom barn- och mödrahälsovården. Berörda yrkesgrupper ska också utbildas i specifika behandlingsmetoder, i enlighet med SBU:s rekommendationer, för psykosocialt stöd i kombination med farmakologisk behandling. Uppföljningen av processen kommer att genomföras inom ramen för landstingets verksamhetsuppföljning. En politisk styrgrupp med ledamöter från landstingets sjukvårds- och folkhälsoberedning har tillskapats för att följa och stödja processen. Under arbetet med att utveckla processen ingår även att utveckla mätetal som ger tidig indikation på processens resultat. Arbetet kommer även att följas i datajournalen. Detta gör det möjligt att i efterhand gå in i journalen och söka på ovannämnda koder etc. Även patientenkäter kommer att vara behjälpliga i uppföljningsarbetet. Under arbetet med att utveckla processen försöker vi hitta mätetal som ger tidig indikation på processens resultat. Det är också väsentligt att sätta effektmål för processen. Utifrån de mått och mätpunkter som har identifierats sätter vi mål som processen ska uppnå på kort resp. lång sikt. Målen ska vara i linje med verksamhetens övriga mål och de kundbehov vi identifierat. De mål vi finner realistiska måste vara mätbara och tidsatta. Dessutom bör en kostnads- och intäktskalkyl tas fram där man väger de nyttor/intäkter mot de kostnader som införandet av den förbättrade processen kommer att innebära. Trots insatser i form av kompetensutveckling av distriktsläkare och sköterskor så har det varit svårt att implementera erfarenheterna i den reguljära vården. Nu har dock läget blivit betydligt gynnsammare. Under hösten 2004 har Jämtlands läns landsting, i landstingsplanen för åren , beslutat att bl.a. prioritera insatser för patienter som överkonsumerar alkohol. Vidare har ny kunskap tillkommit inom det preventionsvetenskapliga området. Många högkonsumenter av alkohol identifieras av sjukvården genom att de inom loppet av några år möter en stor andel av befolkningen. I dag råder ingen som helst tvekan om att sekundärprevention är mycket effektiv. En kostnads- och effektivitetsanalys visar att om en procent av alla patienter som får alkoholrådgivning ändrar sina alkoholvanor, innebär det en stor vinst i form av antal vunna levnadsår. Om tio procent ändrar sina alkoholvanor skulle rådgivningen dessutom leda till en nettobesparning för sjukvården. Polisens roll Ge en första information till berörd person om: - Jämtlandsmodellen - andelen rattfyllerister med alkoholproblem i Jämtlands län - att socialkontoret i respektive kommun kommer att underrättas. Ge den berörde information om AUDIT-blanketten och om hur den ska fyllas i. Ge förslag till stöd och hjälp samt informera om möjligheten att få direktkontakt med Tillnyktringsenheten (TNE). Överlämna en broschyr med beskrivning av vad som kommer att hända samt med namn och telefonnummer till kontaktpersoner vid respektive kommuns socialkontor m.fl. Informera berörda yrkesgrupper i länet om: - Jämtlandsmodellen - påföljder och om möjligheten med alkolås. Socialtjänstens rutiner Några timmar efter polisens omhändertagande av en rattfyllerist faxas en kopia på polisens protokoll till kommunens socialtjänst. Handläggaren tar del av polisens anteckningar och ordnar en samtalskontakt med personen så snabbt som möjligt. När handläggaren har kontaktat den omhändertagne och kommit överens om ett möte hålls ett första samtal för att utreda eventuellt missbruk. Därefter informerar handläggaren om den fortsatta gången och erbjuder sig att hjälpa till vid kontakt med hälsocentral (ambitionen är att det ska ske inom 24 timmar) eller alkoholmottagning. Om personen är inne i ett aktivt missbruk kan en avgiftning bli nödvändig. Handläggaren kan också, i samråd med den omhändertagne, erbjuda ett gemensamt samtal tillsammans med anhöriga/familj och ibland arbetsgivare, (om den omhändertagne kör bil i tjänsten). 20