Resedagbok Skottland Arkitektur och teknik, årskurs 2 Chalmers

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Resedagbok Skottland 2012. Arkitektur och teknik, årskurs 2 Chalmers"

Transkript

1 Resedagbok Skottland 2012 Arkitektur och teknik, årskurs 2 Chalmers

2 2

3 Resedagbok Skottland 2012 Årskurs 2 Arkitektur och teknik Chalmers Tillsammans med: Morten Lund och Karl-Gunnar Olsson, Arkitektur Björn Engström och Mario Plos, Bygg och miljö Redaktörer: Ellen Simonsson, Evelina Peterson

4 Innehåll Förord 6 Buck s Head Building 36 Tyne Bridge 66 Resväg 10 Jonathan Granderg och Alexander Gösta Katrin Vikner Sjöblom och Ninja Westberg Durham Cathedral Johanna Riad och Ellen Simonsson 12 Forth Rail Bridge Andrea Alexandersson och Evelina Peterson 42 Kingsgate Bridge Emma Blomqvist och Emna Hachicha 72 Delavine, Tornahaish & Allt Damh Bridges Emma Johansson och Maike Lühhr 18 Glasgow Schcool of Art Niklas Nordström och Joakim Sä erman 48 The Byker Wall Samuel Eliasson och Hamlet Mirjamsdo er 78 Fyra utvalda verk av Thomas Telford Hjalmar Kaudern och Isak Näslund 24 Connel Bridge Emma Holm och Ylva Wilder 56 Gatshead Millenium Bridge Philip Hedberg och Kristo er Lang 84 Charlotte Square Carl Ho och Samuel Hofverberg 30 Scotland Street School Sara Bergström och Caroline Bristulf Norén 60 Falkirk Wheel Arvid Söderholm Referenslista

5 Skiss: Hjalmar Kaudern Skiss: Alexander Gösta Skiss: Emma Johansson Skiss: Ellen Simonsson

6 Förord Kandidatutbildningen inom Arkitektur och teknik har för varje årskurs e ledmo v, e tema. Under första årskursen är mo vet Rum. Här tränas rumsbegreppet och sinnenas förmåga a uppfa a rummets och materiens olika nyanser. Andra årskursen har temat Byggnad. Utgångspunkten är a organisera rum och skapa funk onella rumssamband i olika dimensioner och sam digt se och förstå byggnaden som e tekniskt system. E övergripande hållningssä är empa : a kunna tänka sig in i olika människors behov och förutsä ningar. Tredje årets tema är Arkitektur. Här är två centrala begrepp kontext och koncept. Kontext-begreppet handlar om knyta an byggnaden ll olika sammanhang. Det kan vara platsen med dess olika förutsä ningar, och den d som byggnaden blir en del av. Koncept-begreppet hjälper studenten a med e experimenterande och undersökande arbetssä metodiskt bearbeta en komplex designuppgi för a nå fram ll e genomarbetat förslag ll en byggnad. Genom konceptstudier prövas uppgi ens kärnfrågor och väsentliga kvalitéer formuleras. I skissmodeller prövas alterna va rums- och form-idéer. En av skissmodellerna väljs ut och utvecklas vidare ll e presenterat förslag. Tredje årets tema inleds under sommarens studieresa. Studieresandet i sig handlar om a utveckla en repertoar av byggnadsverk liksom av förebildliga människor från våra professioner och framgångsrika arbetskulturer. Sam digt inleds en systema sk träning av kontext- och konceptbegreppen genom upprepade dialoger mellan studenter och lärare. Studenterna förbereder en broschyr som presenteras och diskuteras på plats. Intrycken samlas i en resedagbok med e förbestämt format och en upprepad bearbetning sker av dagbokens texter. I studenternas resedagbok har varje studieobjekt tre uppslag - byggnadsverket, dess kontexter och dess koncept. Det första uppslaget ger basfakta: vilket byggnadsverk det är, när byggnadsverket är skapat, vem/vilka var arkitekter, ingenjörer och de som byggde, och vilka referenser bakåt och framåt i den kan associeras ll byggnadsverket ifråga. Det andra uppslaget handlar om byggnadens kontexter, om den och platsen. Tidskontexten innefa ar den poli ska situa onen, om mak örhållanden och poli ska ambi oner som varit drivande för byggnadsverket; den ekonomiska och sociala historia med ekonomiska villkor för byggandet och levnadsvillkor för dem som på olika sä berördes av byggnadsverket; dsandan med dess kulturella strömningar och värderingar samt dens kunskaper, såväl teore ska som byggnadstekniska. Platsens kontexter kan handla om det fysiska landskapets karaktär, naturlandskapets eller stadslandskapets, om topogra, geologi, va en, solljus, vindförhållanden, 6

7 jordbävningar, ljudlandskap, etc. Kontexter kan också vara kulturlandskapet: var platsen e kyrkligt centrum? industrilandskapet: fanns här en vik g hamn, en transportnod, kolfyndigheter och/eller e industriellt centrum för tex l llverkning? Det tredje uppslaget handlar om koncept som varit drivande vid byggnadens llkomst. Fanns tydliga idéer om rum och rumsorganisa on och om kopplingar ll den be ntliga omgivningen. Fanns idéer om form och mönster. Hur fördes resonemangen kring ljus, ljud, inneklimat och bärande struktur. Fanns u alade ambi oner kring miljö och hållbarhetsfrågor och var byggtekniken e koncept som ck påverka u ormningen? Fanns en medvetenhet kring materialval och materialbearbetning och hur i de a som materialens egenskaper skulle utny jas? Hur påverkades byggnadens u ormning av llgången på lokala material och kostnader för eventuella materialtransporter? Resedagboken är främst e levande dokument. E dokument som visar vår glädje och ny kenhet över de många broar och byggnader vi upplevt llsammans under denna resa, och e dokument som vill locka oss och alla läsare ll vidare upptäcktsfärder. Vi har iak agit propor oner och form, vi har mä upp och känt e er, och vi har framför allt samtalat med studenter och kollegor vid några av arkitekturens och ingenjörskonstens många stora och små mästerverk. Göteborg Karl-Gunnar Olsson Morten Lund

8 Foto: Arvid Söderholm Foto: Arvid Söderholm Foto: Niklas Nordström Foto: Evelina Peterson 8

9 Foto: Hamlet Mirjamsdotter Foto: Niklas Nordström Foto: Evelina Peterson Skiss: Hjalmar Kaudern Foto: Niklas Nordström Foto: Arvid Söderholm

10 Resväg Inverness 8 Aviemore 9, SKOTTLAND 15 Glasgow 12,13,14 7 Aberdeen Dundee 1 Edinburgh 16 Alnwick Durham 2 Newcastle 3,4,5,6 ENGLAND 1. Fort Rail Bridge 2. Durham Cathedral 3. Kingsgate Bridge 4. Tyne Bridge 5. Milennium Bridge 6. Byker Wall 7. Delavine, Tornahaish, Allt Damh Bridges 8. Telford Bridge, Invermoriston 9. Moy Swing Bridge 10. Caledonian Canal, slussar 11. Connel Bridge 12. Buck s Head Building 13. Glasgow School of Art 14. Scotland Street School 15. Falkirk Wheel 16. Charlo e Square 10

11 Foto: Arvid Söderholm Foto: Arvid Söderholm Skiss: Evelina Peterson

12 Durham Cathedral Johanna Riad och Ellen Simonsson Platsen Durham ligger strax söder om Newcastle i nordöstra England. Katedralen ligger i anslutning ll slo et på en halvö vid oden Wear (durhamcathedral,2012). När katedralen byggdes låg Durham längs upp i norr i det rike som normanderna härskade över.platsen för Durham Cathedral var naturlig då det det redan låg en mindre, enklare kyrka på denna plats som byggdes runt år 995 av munkarna från Lindisfarne som y på grund av vikingaräder. Legenden säger a munkarna bar med sig relikerna av helgonet Saint Cuthbert och a kistan som innehöll relikerna helt plötsligt blev omöjlig a ly a på platsen där Durham Cathedral står idag. Munkarna förstod a de a var e tecken från ovan, och bestämde sig för a bygga sin nya kyrka där. (wikipedia,2012) 1093 Bygget av katedralen påbörjades år 1093 och tog ungefär 40 år a färdigställa. Det har emellerid ske en del ombyggna oner och repara oner under årens gång, och idag kan man se arkitektoniska inslag från många olika dsepoker. (Michael Sadgrove,2011) Arkitekt/ingenjör Några självklara namn på arkitekter och ingenjörer som medverkade vid kyrkans byggande nns tyvärr inte a llgå. Vid denna d var det o a en byggherre som ansvarade för bygget. Byggherren var kunnig i både ingenjörs- och arkitektämnen, och i denna katedral var det förstås speciellt vik gt a behärska stenarbeteskonsten. Beställare Vilhelm Erövraren var under denna d makthavaren över England. För a stärka sin makt i landet hade han hjälp av män som hade ansvar för olika regioner i landet. En vik g faktor i sin strävan a hålla sig vid makten var a använda sig av kyrkan och dess in ytande. William av St Calais var biskop i Durham och beställde katedralens uppförande. (wikipedia, 2012) Referensobjekt Det kan vara intressant a jämföra Durham Cathedral med klosterkyrkan Saint-Denis utanför Paris. Den invigdes 1144 och räknas o a som den första renodlat go ska byggnaden (Columbia,2012). Det som är speciellt för katedralen i Durham är a den både innehåller element från denna nya byggnadss l, sam digt som den digare romanska s len är tydlig. För a se dessa kontraster kan man också jämföra med digare byggnader som har en klar romansk s l. 12

13 Aberdeen Dundee Glasgow Edinburgh Newcastle Katedralen höjer sig ovanför det skiftande landskapet, och är väl synlig från staden. Foto: Durham Cathedral the shrine of St Cuthbert

14 Normanderna vid makten Normanderna tog över makten i England från Saxarna år Motsä ningar fanns självklart kvar i landet e er maktski et och det var vik gt för normanderna a på olika sä hävda sin makt och visa sin överlägsenhet. Speciellt i de norra delarna av riket var det vik gt a visa sin makt gentemot sko arna. Durham Cathedral byggdes delvis som en manifesta on av normandernas storhet. Platsen var redan sedan digare vik g då där stod en saxisk kyrka, som man nu rev och överglänste med en betydligt större och ståtligare byggnad (wikipedia,2012).det är lä a tänka sig hur katedralen måste ha imponerat med sin storlek och nytänkande u ormning. Nya tekniska lösningar Med sina katedralbyggen ville man under medel den u rycka guds och kyrkans storhet. Man ville ge folk en andlig upplevelse och en känsla av hänförelse så fort man steg in i katedralen. För a uppnå denna känsla strävade man e er en lä are, ljusare och högre konstruk on. Denna arkitektoniska önskan gjorde a tekniken var tvungen a utvecklas för a byggnader med dessa egenskaper skulle kunna genomföras. Tidigare hade man använt romanska rundvalv som begränsade hur höga valven kunde bli, på grund av de stora laterala kra er som uppstår då bredden tvingas bli större då man vill nå högre höjder. De a problem löstes av uppkomsten av den go ska spetsbågen, som kunde nå högre utan a basen breddades. Då man frångick rundbågens strikta geometri förändrades förutsä ningarna för byggandet. Man kunde ll exempel u orma tak på helt nya sä. Skillnaden mellan tak med och utan spetsbågar kan man studera om man jämför mi skepp och sidoskepp hos Durham Cathedral. Sidoskeppen byggdes först och därför har dessa romanska valv enligt den teknikens förutsä ningar. När man påbörjade mi skeppet hade kunskapen om den nya tekniken nå Durham, och man bestämde sig för e mi skeppstak i den nya s len. (Michael Sadgrove, 2011) Kapellet längst in i katedralen, där Saint Cuthberts reliker förvaras var tvunget a byggas om dels för a det var i e stort behov av repara on, dels för a rymma er pilgrimer. (wikipedia,2012) De a gjordes under åren av arkitekten Richard Farnham och har få en lite annorlunda arkitektonisk prägel (Durham Cathedral). Vid denna d hade kunskaperna och tekniken y erligare utvecklats sam digt som modet hade förändrats. Man byggde knippepelare för a få e ännu lä are u ryck, och man använde sig av både färger och ljusspel för a få byggnaden a verka så smäcker som möjligt. Kyrkan som maktfaktor Under denna dsepok var kyrkan väldigt rik och in ytelserik, och det byggdes många stora kyrkor runt om i England. Munkar var denna dens lärda och det fanns många munkordnar som verkade på era ställen runt om i landet. I Durham var det benedik nermunkar som verkade och hade hand om katedralen. Kyrkan var mycket mer än bara religion för folk under den här den. Dels var det kyrkan som bestämde vad som var rä och fel, och dessutom var det de som sa inne på all kunskap om bland annat läkedom och medicin. Vi kan bara spekulera i vad folket tyckte om katedralens uppförande, men det måste ha en stor påverkan på deras liv, oavse vad åsikterna var. En perfekt plats Katedralen ligger på en höjd ovanför odkröken och är väl synlig från landskapet runtomkring. Platsen är också strategisk ur försvarssynpunkt då den är omgärdad av va en på tre sidor och med tanke på topogra n. Som brukligt ligger kyrkan i en öst-västlig riktning, underligt är dock a huvudentrén ligger på norrsidan istället för kortsidan åt väst. 14

15 Bild till höger visar det höga och ljusa mittskeppet i katedralen. Taket är uppbyggt med både spets- och rundbåge och skapar ett ljust och luftigt inrtyck. Foto: Durham Cathedral the shrine of St Cuthbert Skisser ovan visar exteriör och interiör av Durham Cathedral. Skisser: Johanna Riad Durham Cathedral Durham Cathedral ligger i en odkrök vilket var en strategisk placering i de oroliga tider då katedralen byggdes. Idag är detta en central plats i staden.

16 Ljus Ljuset är extremt vik gt för hur man upplever Durham Cathedral. När man byggde katedralen ville man arbeta med ljuset och det var en vik g aspekt i byggandet a få in så mycket ljus som möjligt. Det känns betydligt ljusare i mi skeppet än i sidoskeppen. Rumsligheter skapas av hur ljuset faller in i katedralen, och trots a katedralen består av e enda stort rum, får man känslan av en uppdelning av rummet. I vissa fönster är glaset färgat och mönstrat, i vissa helt transparent. Även de a gör a ljuset tas in på olika sä och skapar e intressant ljusspel inne i katedralen. Material Katedralen är i princip uteslutande byggd av sten. Sten var e rela vt lä llgängligt material i området, och det fanns goda kunskaper om hur man byggde med den, speciellt med intåget av duk ga stenhuggare från norra Frankrike. (Durham Cathedral) Hur materialen upplevs Trots a katedralen är byggd med så mycket sten känns byggnaden mycket lä, och varia onen på väggar och pelare är stor. Mönster på massiva pelare får en a se dem som e konstverk mer än som bärande starka pelare. Dessutom har man valt a putsa vissa stenytor helt blanka medan andra har få en grövre yta. Man inser a stenhuggarna inte bara ha kunskaper i byggandet med sten utan även en stark konstnärlig kunskap. I den nyare delen av katedralenkan man se hur det har arbetats ännu mer med a förändra u rycket hos stenen, från något tungt och massivt ll något lä och smäckert. Hur materialen utnyttjats Sten är hårt och sprö, och lämpar sig därför för byggande med tryck hellre än drag. Valvens u ormning gör a det blir rent tryck i stenbitarna, och det nns ingen risk för drag som kan leda ll knäckning. Sten är också e material som går a hugga ll många olika former. De a har utny jats i bygget av Durham Cathedral och gör a katedralen har en stark detaljrikedom. Bärande struktur Den bärande strukturen består av pelare och valv. Som nämnts innan är katedralen byggd med två olika valvstyper, rundvalv och spetsvalv. Tyngden ovanför valven leder ll både ver kala och horisontella kra er. De ver kala kra erna leds ner i marken av pelarna medan de horisontella måste hanteras för a inte skapa problem. I Durham Cathedral nns strävbågar inbyggda ovanför sidoskeppen. Under dessa leder en smal gång som gör det möjligt a promenera runt största delen av katedralen. De a ger möjlighet a uppleva kyrkan från e helt annat perspek v. Strävbågar gör det möjligt a hålla nere dimensionerna på väggar och pelare. De a gör a man kan få in mer ljus och a konstruk onen känns lä are. Miljö och hållbarhet Sten är e naturligt material som håller väldigt länge. Det tål miljöpåfrestningar bra och angrips inte av problem som röta och mögel, som ll exempel trä. Det frostsprängs inte och har i och med sin tunga konstruk on en utjämnande e ekt på inomhusklimatet. Då materialet fanns a llgå i närheten blev det ekonomiskt hållbart a bygga i sten. Inga kostnader gick ll llverkning och frakt. Arbetskra, som det krävs mycket av vid stenbearbetning, var vid denna d rela vt billig. Konstruk onen av katedralen har visat sig hållbar då den har stå i nästan 1000 år. 16

17 Bilden ovan visar plan över katedralen med tillhörande kloster. Lägg märke till Chapel of Nine Altars som gjordes större i en ombyggnation år Ritning: Durham Cathedral The Shrine of St Cuthbert Bild närmast till vänster är en skiss av en sektion som visar hur strävbågen är inbyggd. Skiss: Johanna Riad Bilder längst till vänster visar variation i mönster på pelare. Dessa gör att ljusspelet i katedralen blir spännande, och gör att pelarna blir mer ett konstverk än en bärande konstruktion. Bilder: Durham Cathedral The Shrine of St Cuthbert

18 Delavine, Tornahaish, Allt Damh Bridges Emma Johansson och Maike Lühr Cairngorms National Park I det skotska höglandet å a mil rakt västerut ifrån Aberdeen nner man Cairngorms Na onal Park. Längs en gammal militärs g i östra delen av parken ligger de tre broarna Delavine bridge, Tornahaish bridge och Allt Damh bridge med promenadavstånd mellan varandra. Trots sin ringa storlek och enkla konstruk onsprincip är de absolut värda en närmare, inte minst på grund av sin höga ålder och sin historiska bakgrund De tre broarna och e ertal där ll byggdes år 1753 av den bri ska armén bakom George II, kung av Storbritannien och Irland vid dpunkten. Broarna behövdes för a kontrollera skotska uppror och den vilda lokalbefolkningen. Exakt hur lång d det tog a bygga dessa broar vet man inte men då de byggdes för a snabbt kunna användas av armén e ersträvade man kortast möjliga bygg d. Major William Caulfeild William Caulfeild anställdes som väginspektör år 1732 av den kände fältmarskalken George Wades (canmore) och blev senare hans e erträdare som ansvarig väginspektör. Han ansvarade för utbyggnad och underhåll av det militära vägnätet på det skotska höglandet och byggde upp emot 1400 km av nya vägar och broar i landet under sin anställnings d (oldroadsofscotland). Huruvida Caulfeild agerade som arkitekt, ingenjör och/ eller byggare kan vi bara gissa oss ll. Förmodligen var det lokala arbetare som med sin erfarenhet byggde broar med fokus på lång hållbarhet under hög belastning. Säkerligen arbetade de under ledning av en ingenjör anställd av armén som hanterade problem som uppstod. Det är tvivelak gt om någon arkitekt var inblandad då det inte fanns något fokus på den este ska delen av u ormningen och byggandet. Trots de a har broarna idag en charmig arkitektonisk utstrålning i harmoni med dess omgivning. Broar längs de militära vägarna Under denna period byggdes många broar i samma s l utmed militärens vägar runt om i landet, alla med sy e a underlä a framkomligheten över ll exempel va endrag och större diken i det o a svårframkomliga landskapet. Då dessa hade gemensamma önskade egenskaper, som a snabbt bli llgängliga, vara billiga a konstruera och hålla för tunga laster även under en längre dsperiod, ck de esta också e gemensamt u ryck i form och konstruk on. U rycket landade i små, charmiga stenbroar som smälter in i det omgivande landskapet på e sä som sällan uppnås i det moderna byggandet. Än idag nns många broar kvar, utspridda i det skotska höglandet, o a utan kontakt varken med den dåvarande vägen eller va endraget de en gång korsade. Deras funk on har under år ondena ändrats från oumbärlig transporthjälp ll a idag utgöra landskapsdekora on med minnesvärde. 18

19 Aberdeen Dundee Glasgow Edinburgh Newcastle Fotograf: Evelina Peterson

20 Jakobitupproren E er jakobitupproren i slutet av 1600-talet och början av 1700-talet byggde den bri ska regeringen ut vägnätet på skotska höglandet för a förbä ra möjligheten ll in ytande och kontroll över Sko land och dess o a inte så regeringsvänliga befolkning, särskilt den då i höglandet. (oldroadsofscotland.) E er betvingandet av Bonnie Prince Charlies (Prince Charles Edward Stewart, den rä mä ge arvingen ll tronen enligt Jakobiterna) sista stora uppror år 1745 gjordes en ny satsning på vägnätet och det byggdes även e ny försvarsfort i Fort George. Broarna Tornahaish, Delavine och Allt Damh upprä ades längs en av de nya vägarna ll fortet som löpte mellan Fort George och Coupar Angus (biggrowl). Statute labour system Till de statliga vägbyggena tvångsrekryterades lokalbefolkning med blandad kunskap och arbetsvilja. Systemet innebar a alla arbetskunniga civila skulle jobba på statliga vägbyggen sex dagar om året utan betalning (oldroadsofscotland). De a bidrog ll a arbetsmoralen var låg och väg- och brobyggen höll därmed en lägre kvalitet än önskat. Senare infördes möjligheten a köpa sig ur arbetstvånget och därmed kunde arbetskra med bä re kunskap anställas. Som följd av det ursprungliga systemet var varia onerna i kvalitet stora och ertalet broar förföll och nns idag inte kvar. Romerska kunskaper förs vidare Kunskapen om stenvalvsbroar förde romarna med sig då de erövrade dåvarande England som blev en del av provinsen Britannien i det romerska riket under ca e.kr (britainexpress). Romarna hade redan utvecklat och llämpat valvprincipen i deras arkitektur under era hundra år. Det självklara alternativet Broarna i Wades och Caulfeilds vägnät skulle hålla för stora arméer som passerade med vapen, hästar och packning. Dessutom skulle de gå snabbt a bygga och helst bestå av lokala material för a spara y erligare d och pengar. Den tradi onella stenbron med anor från romar den uppfyller dessa krav och blev det naturliga valet u från förutsä ningarna. Det skotska höglandet Sko land delas upp i två delar av Highland Boundary Faults där den norra delen betecknas höglandet. Höglandet är i sin tur uppdelat i två områden där den södra delen är Grampian Mountains. De tre broarna ligger i nordöstra delen av denna bergskedja. Här har ertalet bäckar si ursprung och en varia on av olika sorters sten åter nns, däribland både magma ska och metamorfa bergarter. (wikipedia). Transportmöjligheter öppnas Vägarna i höglandet byggdes ut för ökad kontroll i landet, men möjliggjorde också en ökad transport och handel. Det blev allt vanligare a färdas med häst och vagn då vägarna nu llät det. Handeln ökade med varor som tex lier och tobak vilket innebar e uppsving för ekonomin. Kuriosa I murverket i Delavine Bridge hade det under årens gång bildats sprickor. I en utav de större sprickorna hade en addermusfamilj bosa sig, den tog man hänsyn ll under restaureringen och de bor där än idag. 20

21 Delavine Bridge Fotograf: Hamlet Mirjamsdotter Tornahaish Bridge Skiss: Emma Johansson Delavine Bridge Fotograf: Hamlet Mirjamsdott er

22 Valvprincipen Valvprincipen bygger på a varje stenblock har en egentyngd som balanseras av normalkra er i stenblockets kontaktytor. Normalkra erna skapar llsammans en kra linje som ändrar riktningen av egentyngden. Man kallar denna kra linje för bågens trycklinje. Så länge denna trycklinje håller sig inom valvets tjocklek är valvet stabilt. (Meistermann A. s 51-54) Alltså gäller det a bron har en så pass stor egentyngd a llfälliga laster som passerar bron inte påverkar trycklinjen nämnbart (se bilder) Byggnadsteknik De tre broarna är murade valvbroar av sten och är rela vt små med en spännvid på 6-10 m. Till konstruk onen användes en bågform av trä som stenvalvet byggdes på lls sista stenen sa s på plats och valvet kunde bära sig självt. Broarna spände över va endrag som dvis kunde vara ordentligt strömma, därför var det vik gt med en stabil grund som kunde stå emot belastningarna. Lokala tillgångar I bergskedjan Grampian Mountains åter nns bland annat granit, gnejs, marmor, glimmerski er och kvartsit. (wikipedia). Av dessa har huvudsakligen gnejs och ski er använts i broarnas bygge. A använda lokalt funnen sten var av ekonomisk fördel då det inte kostade något förutom arbetskra. Dessutom var det en dsbesparande åtgärd då man kunde undvika lång väntan på materialleveranser. Därmed kunde man uppnå de vik gaste målen för just militärbroarna - de blev billiga a bygga och kunde uppföras snabbt. Material som användes Valvet i Delavine Bridge utgörs av stora ski erblock och är 0,8 meter tjockt. Mellan ski erblocken ligger mindre sten och grus som u yllnad. Resterande delar av bron består av gnejs i större och mindre format. Stenen hämtades i det omkringliggande området av de lokala arbetarna och än idag kan man se ansamlingar av ski er här och var i landskapet då man promenerar längs s garna. Det mest främmande materialet i brobyggena är kalkbruket som använts i alla tre broar och hämtats från andra håll i landet. Kalkbrukets höga elas citet och livslängd gör det ll e bra alterna v för brobyggen då dessa ska hålla för tunga laster och rörelser orsakade av dessa belastningar. Broarna idag Vägen vilken broarna byggdes utmed togs senare inte med som del i det moderna o entliga vägnätet. Broarna glömdes därför bort och försummades under många år. När de en lång d senare återupptäcktes var de överlag i dåligt skick och regeringen beslutade a kulturmärka dessa broar samt a genomföra en grundlig restaurering. Den mest skadade utav de tre broarna var Delavine bridge medan Tornahaish bridge var i bäst skick och for arande kunde bära för tra k. Restaureringen påbörjades år 1997 och pågick under tre år framåt. När restaureringen av Delavine Bridge påbörjades var bron mycket illa däran, hela strukturen var förvriden och en bit av dess översta del hade rasat. Drygt halva bron kunde bevaras medan den nordvästra sidan ck byggas upp på ny. I det ursprungliga kalkbruket under valvet syns for arande avtrycken av den första stödformen av trä som användes vid konstruk onen av valvet. Det hade även ske u ällningar i kalkbruket som bildat kalkstalak ter längs undersidan av bron (se gur 4). Det nyvakna intresset för dessa historiska broar ökar inte bara turismen utan förhindrar förhoppningsvis a dessa återigen försummas och förfaller. En promenad bland dessa snart trehundra år gamla broar väcker minnen om forna der och tydliggör det värdefulla historiska arv som Delavine, Tornahaish och Allt Damh bridges bär på. 22

23 Kraftanalys av bro Skiss: Emma Johansson & Maike Lühr Bild högst upp till höger: Kalkstalaktiter på undersidan av Delavine Bridge Foto: Hamlet Mirjamsdotter Kraftanalys av valvprincip Skiss: Maike Lühr & Emma Johansson Bild till höger: Detalj av ski ervalvet på Delavine Bridge Foto: Hamlet Mirjamsdotter

24 Tre utvalda verk av Thomas Telford Hjalmar Kaudern och Isak Näslund Telford Ingenjören Thomas Telford var en skotsk arkitekt och ingenjör som verkade från sent 1700-tal ll digt 1800-tal. Han började sin karriär som murarlärling och då ingenjörskonsten ännu låg i sin vagga, utbildade han sig ll arkitekt. Det Telford framförallt är känd för är sin gärning i termer av infrastruktur; och med de a framförallt menat broar, vägar, kanaler och slussar. Det Telfordska arvet var och är än idag av stor betydelse för bri sk ingenjörskonst. En tid i förändring Vid den för Telfords födelse var Sko land e fa gt land med en befolkning som i huvudsak levde e ruralt liv med jordbruk som försörjning. Det ekonomiska uppsvinget som man förväntat sig e er unionen 1707 hade uteblivit - även om det var något bä re i låglandet och nya karriärmöjligheter uppstod för en mindre medel- och överklass. Under slutet av 1700-talet och in på 1800-talet skulle dock landet, i takt 24 med industrialismens utbredning, komma a inleda en has g utveckling med ökat välstånd, urbanisering och nya sociala villkor. (Wikipedia, 2012) Industrierna Tex lindustrin var ledande i Sko land under 1700-talet men tog verklig fart med de teknologiska framsteg som den industriella revolu onen förde med sig. I fabrikerna spanns och vävdes rå bomull som man ck ur handeln med Amerika. Inbördeskriget på andra sidan Atlanten kom dock vid 1800-talets mi a innebära e slut på tex leran, men då hade parallellt en stark kolindustri utvecklats i Sko land tack vare landets stora natur llgångar. I och med koloch järneran blir Sko land e centrum för ingenjörskonst, skeppsbyggnad och senare även produk on av lokomo v. (Wikipedia, 2012) De sociala följderna Med industrialismen följde naturligen stora förändringar även socialt. Runt sekelski et 1800 var Sko land redan e av Europas mest urbaniserade samhällen med Glasgow och Edinburgh som ledande städer, där den senare även var e centrum för landets administra on och intellektuella verksamhet. Den has ga utvecklingen innebar ökat välstånd för den nya dens arbetarklass, men livet i städerna var sam digt hårt. Överbefolkning, hög barnadödlighet och tuberkulos var bara några av de problem som bidrog ll svåra livsvillkor. (Wikipedia, 2012) Järnet och kapitalet Tiden i samband med Napoleonkrigen och industrialiseringen runt sekelski et 1800 gav llväxt och välfärd ll höglandet. De a ledde ll högre löner och satsningar på infrastruktur, och i samband med de a konstruerar Telford e antal broar, slussar och kanaler. Det är också en d när man precis har börjat använda gjutjärn i konstruk oner, vilket startade i och med bygget av Ironbridge i Coalbrook dale världens första järnbro.

25 SKOTTLAND Aberdeen Dundee Glasgow Edinburgh Newcastle Thomas Telford ( ) Skiss: Hjalmar Kaudern ENGLAND

26 Telford - Brobyggaren Under sin livs d var Telford delak g i konstruk onen av tusentals broar i olika u öranden och material. Hans design är nästan all d unik för platsen och dess förutsä ningar, men de bär sam digt all d en gemensam nämnare. Telford löser inte bara konstruk onen, han förstår och kan u rycka arkitekturen i bron som byggnadsverk och ingrepp i landskapet. Den industriella framställningen av gjutjärn revolu onerade brobyggarkonsten med Ironbridge som första exempel. Telford hade studerat just Ironbridge, och noterade många saker som kunde göras bä re, med tanke på järnets materialegenskaper. Framförallt, ansåg han, hade man överdimensionerat konstruk onen och han noterade a många delar var undermåligt gjutna. Telford konstruerade sin första järnbro år 1796 i Buildwas, som därmed blev den andra i Storbritanniens historia. Genom a stödja sig på träbyggnadsprinciper istället för murarprinciper som gjorts i Ironbridge, tog han fram en struktur som vägde mindre, krävde mindre material och som gav lägre belastning på sina fundament. Telford Bridge (1813) Även om järnet som material kom a revolu onera brobyggarkonsten bemästrade Telford även äldre konstruk onstekniker. Telford Bridge i Invermoriston är e lysande exempel på de a, då det är en tryckvalvsbro i sten, inte olik i princip från broar man ser från medel den. Spektakulärt insprängd i landskapet över River Moriston var bron e led i Telfords arbete för a bygga kommunika onsvägar längs med och över dalgången Great Glen. På så sä sammanlänkades samhällena på dalgångens sidor. Bygget inleddes 1805 men drog ut på den - i hela å a år på grund av problem med både arbetskra och arbetsledning. Troligtvis användes lokala material och stenar för uppförandet. För a underlä a byggandet och för a överhuvudtaget klara spannet består bron av två valv och tar stöd i mi en mot en klippö som reser sig ur va net. (Crisholm, 2008) Moy Swing Bridge (1820) Moy Swing bridge är en svängbro i järn som löper över Caledonian Canal. Den har e spann på 12,2 meter och är 3 meter bred. Bron öppnas för hand och de a skö es förr av en brovakt som bodde i en liten stuga vid ena påfarten. När bron skulle öppnas var man tvungen a först öppna den ena sidan för a sedan ro över kanalen och öppna den andra. Vid brofästena har man i form av en utbyggd stengrund lå t smalna av kanalen ll bredden av kanalens slussar för a erhålla en så kort spännvidd som möjligt. Brons båda delar bärs upp med hjälp av motvikter som si er på motstående sida om den pivot kring vilken brohalvan svängs, vilket kan ses i skissen över kra spelet i bron. Skissen på momentdiagrammet ger en bild av e problem som uppstår på grund av konstruk onens design i form av en konsol, vilket ger väldigt stora anspänningar i brodelen över stödet. De a hanteras delvis genom a konstruk onen gradvis ökar i höjd vilket gör a spänningarna orsakade av momentet minskar och delvis genom användning av grövre godstjocklekar. Moy Swing bridge var vid byggandet bara en av många svängbroar i järn, men är idag den enda återstående. Brotypen hade presenterats 1805 i London och Telford arbetade vidare på konceptet. Öppningsbarheten gör a man kan hålla brobanan mycket lägre och därför även få en kortare bro, sam digt som båtar såklart måste kunna passera den nyöppnade kanalen. Moy Swing Bridge är byggd i gjutjärn Man kan tydligt se a Telford börjat förstå järnets kvalitéer i den väldigt nä a konstruk onen. Järnet kommer från Wales och transporterades via havet ll byggplatsen. Staketet på brons sidor llkom 1850 e er a en man blivit avkastad från sin häst när han passerade bron. Det är gjort av vitmålat järn. 26

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Knak och brak. ett kraftfullt avsnitt

Knak och brak. ett kraftfullt avsnitt Knak och brak ett kraftfullt avsnitt Knak och brak kan höras när något går sönder. Saker går sönder varje dag. Ofta gör det inte så mycket, men ibland blir det katastrof. Det kan också vara meningen att

Läs mer

Hållfasthet. Kommer det bära eller brista?

Hållfasthet. Kommer det bära eller brista? Hållfasthet Kommer det bära eller brista? Kommer det bära eller brista? Vad är det som avgör om ett föremål håller eller går sönder? Vilket eller vilka material är föremålet gjort av? Vilken form har föremålet?

Läs mer

Stadslifv in real life!

Stadslifv in real life! Stadslifv in real life! Hej! Du kommer nu att gå en stadsrundvandring på egen hand. Har du karta, penna, klisterprickar och instruktionsblad och någon sorts kamera så är det bara att sätta igång. 1. Stortorget

Läs mer

Bli din egen, i skyltbranschens starkaste koncept

Bli din egen, i skyltbranschens starkaste koncept Bli din egen, i skyltbranschens starkaste koncept Vi arbetar med synlighet! Värdegrund i Skyltställets säljprocess Vår idé är lika enkel som den är tydlig vi vill få dig a synas. Med våra innova va skylt-

Läs mer

markbädd på burk Avloppsva enrening på burk

markbädd på burk Avloppsva enrening på burk markbädd på burk Avloppsva enrening på burk Hur fungerar? Det första som sker är a avloppsva net avskiljs i en slamavskiljare/trekammarbrunn som är placerad framför BIOROCK. De a reningssteg separerar

Läs mer

Antikens Grekland förr och nu

Antikens Grekland förr och nu Antikens Grekland förr och nu Namn: Lisa Söderberg Klass: 9an Innehållsförteckning Antikens Grekland då och nu..1 Innehållsförteckning...2 Sammanfattning..3 Varför har jag valt att skriva om det här.4

Läs mer

- - - - - FEM VÅNINGAR KONST/ DIAGNOSTISKT CENTRUM OM KONSTEN PÅ DIAGNOSTISKT CENTRUM / UNIVERSITETSSJUKHUSET MAS

- - - - - FEM VÅNINGAR KONST/ DIAGNOSTISKT CENTRUM OM KONSTEN PÅ DIAGNOSTISKT CENTRUM / UNIVERSITETSSJUKHUSET MAS - - - - - FEM VÅNINGAR KONST/ DIAGNOSTISKT CENTRUM OM KONSTEN PÅ DIAGNOSTISKT CENTRUM / UNIVERSITETSSJUKHUSET MAS 1 - - - - - FEM VÅNINGAR KONST/ DIAGNOSTISKT CENTRUM Region Skåne vill att det ska finnas

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

Program NTPR-resan 2009 U B C C. British Car. United

Program NTPR-resan 2009 U B C C. British Car. United Program NTPR-resan 2009 U B C C United British Car Clubs Gothenburg Sweden 9 januari 2009 NTPR 2009 dag för dag - en preliminär tankeställare Onsdag 10 juni Anglo Bridge kallas DFDS fraktrutt mellan Göteborg

Läs mer

Av: Johanna Åberg 9B. Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr

Av: Johanna Åberg 9B. Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr Av: Johanna Åberg 9B Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr Antiken Grekisk stil 800 f.kr-200 f.kr Den grekiska antiken bestod av grekisk mytologi och gudatro. Grekerna var mycket duktiga

Läs mer

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet?

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Norrmalmsmoderaternas Stadsbyggnadsgrupp Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se Exempel: Kvarteret Riddaren Pågående planering

Läs mer

Mitt drömhus. Den romerska arkitekturen påverkar oss än idag, se intervju med en arkitekt student i slutet.

Mitt drömhus. Den romerska arkitekturen påverkar oss än idag, se intervju med en arkitekt student i slutet. Teknikprojekt Sofia Distans våren 2012. Mitt drömhus Efter att ha bott i Italien nästan ett år har jag gjort mitt drömhus baserat på den gamla romerska arkitekturen. Att bygga huset har varit svårt med

Läs mer

Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5

Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5 Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5 INLEDNING... 3 Administrativa uppgifter... 3 BYGGNADSBESKRIVNING...

Läs mer

Irland. Dublin och andra städer Maj 2015

Irland. Dublin och andra städer Maj 2015 Irland Dublin och andra städer Maj 2015 Medan andra är på väg till jobbet ser vi turister oss omkring i Dublin. Härifrån regeringsbyggnaderna i Dublin styrs idag republiken Irland. Men den långa kampen

Läs mer

Måla träfasad. Skydda och försköna ditt hus

Måla träfasad. Skydda och försköna ditt hus Måla träfasad Skydda och försköna ditt hus Jag har 96 favoriter I vår utomhusfärgkarta för träfasad har vi på Beckers noga valt ut 96 kulörer som på bästa sätt smälter in i vår nordiska natur och arkitektur.

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN SOMMAR 2015 Tema ska fördjupningar Ökad befolkning beror på utländsk infly ning Kan arbetspendling lösa kompetensförsörjningen? Ökning av investeringar i Västerbo en Bostadsbrist

Läs mer

Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014

Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014 Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014 Reviderad 24 april 2014 Andersson Arfwedson arkitekter ab www.andersson-arfwedson.se Sibyllegatan 52b, 114 43 Stockholm 08-54 52 60

Läs mer

UNIT. unitark.se. STORLEK: 270m 2. STATUS: Färdigställande 2012. K: RH Byggteknik. Ansvarig Mikael Frej & Klas Moberg. Medverkande Frans Magnusson

UNIT. unitark.se. STORLEK: 270m 2. STATUS: Färdigställande 2012. K: RH Byggteknik. Ansvarig Mikael Frej & Klas Moberg. Medverkande Frans Magnusson ? Knappt 20 km söder om Göteborg ligger Billdal med sin brokiga villabebyggelse och ett mindre närcentrum. Villorna ligger på pendlingsavstånd till Göteborg men den stora attraktionen är havet, det är

Läs mer

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt.

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. Astoriahuset Att bevara och utveckla Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. En ny mötesplats mitt på Nybrogatan Astoriahuset på Nybrogatan ett känt och omtyckt inslag i stadsbilden.

Läs mer

Bedömningsgrupp: Abelardo Gonzalez; Examinator Morten Lund; Handledare Gunilla Kronvall Ingegärd Johansson

Bedömningsgrupp: Abelardo Gonzalez; Examinator Morten Lund; Handledare Gunilla Kronvall Ingegärd Johansson HÄGRING- Ett Hotell i drömformat EXAMENSARBETE INOM ARKITEKTUTBILDNING ARKITEKTSKOLAN I LUND, VT 2008 ZIA POUREMAMALI ziasiavani@hotmail.com Bedömningsgrupp: Abelardo Gonzalez; Examinator Morten Lund;

Läs mer

Vatten och avlopp. i Hörby och Höörs kommun. Information till dig som vill ansluta till kommunens vatten och avlopp

Vatten och avlopp. i Hörby och Höörs kommun. Information till dig som vill ansluta till kommunens vatten och avlopp Vatten och avlopp i Hörby och Höörs kommun Information till dig som vill ansluta till kommunens vatten och avlopp Tomtgräns/förbindelsepunkt Servisven l Servisledning Fas ghetsägarens ansvar Mi skåne Va

Läs mer

Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad

Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad A R K E O L O G I S K F Ö R U N D E R S Ö K N I N G 2 0 14 Fredrik Larsson Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad Halland, Halmstad stad, Kirsten Munk 1, Kv. Kirsten Munk,

Läs mer

Magiskt. i cederträ. Text Micaela Nordberg Foto Richard Powers & Shai Gil. Vårt Nya Hus 41

Magiskt. i cederträ. Text Micaela Nordberg Foto Richard Powers & Shai Gil. Vårt Nya Hus 41 Magiskt i cederträ Med vackra vandringsstråk och branta skidbackar inpå knuten har arkitektbyrån AKB ritat ett modernt hus med fantastiskt ljusinsläpp. Som fasad har man valt cederträ - ett doftande träslag

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela Den hårda attityden slog mot huden. Stenhård. Den kvävde lungorna som desperat försökte undvika den smutsiga luften. Cykelturen hade varit ansträngande och den varma kroppen började kylas ned. Fanns det

Läs mer

Cykelställen i Vaxholm

Cykelställen i Vaxholm Cykelställen i Vaxholm Vaxholms turistbyrå Vaxön 1.Start: Västerhamnen Följ kajen från Västerhamnen till rondellen, vid Söderhamnsplan tag höger och följ Strandgatan mot Kastellet. 2. Kastellet År 1548

Läs mer

Husarviken - den lugna viken. Medeltiden

Husarviken - den lugna viken. Medeltiden Husarviken - den lugna viken Uppgifterna och bilderna nedan är hämtade från följande böcker, flera av dem bara tillgängliga på bibliotek eller antikvariskt. Staffan Tjerneld: En bok om Djurgården under

Läs mer

Uppdraget från planavdelningen var utföra en byggteknisk bedömning och konstatera:

Uppdraget från planavdelningen var utföra en byggteknisk bedömning och konstatera: Strömstads Kommun 2014-10-03 Planavdelningen 452 80 Strömstad Utlåtande över Rosa huset På uppdrag av Planavdelningen genom AB Strömstadbyggen har 2014-10-02 en byggteknisk utredning utförts, deltagande

Läs mer

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré!

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! driving range bv 1500 bv 10000 3500 lastzoner 10000 2000 gröna skärmar 8000 5000 2000 parkeringar lastzoner 4500 3000 3000 Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! Den spännande

Läs mer

Studentbostäder på KTH Campus

Studentbostäder på KTH Campus Studentbostäder på KTH Campus karta över planerade studentbostäder DROTTNING KRISTINAS VÄG NORRA Byggherre: ByggVesta Arkitekt: Utopia Arkitekter TEKNIKRINGEN (RÖDA KORSET-PARKEN) Landskapsarkitekt: Urbio

Läs mer

Teknisk data. Storlek (mm) 318 x 319 x 155. Anslutningar

Teknisk data. Storlek (mm) 318 x 319 x 155. Anslutningar Produk nforma on om BC60/6 ven len Teknisk data Nominellt flöde Max flöde Nominellt tryck Max tryck vid portarna ( och B) Max tryck vid tanklinjen Max servotryck Vikt 60 l/min 70 l/min 300 bar 320 bar

Läs mer

efem arkitektkontor ab

efem arkitektkontor ab HERRGÅRDSBACKEN FLODA Sävespången Det sägs att man förr var tvungen att ta av mössan vid Floda Portar. På ett likande sätt skall de nya byggnaderna trappa ner och huka sig hövligt, för att inte störa viktiga

Läs mer

UFO - Utbildning För Organisationsledare

UFO - Utbildning För Organisationsledare Köpings Idrottsliv - Sveriges bästa? Aktiviteter 2013 UFO - Utbildning För Organisationsledare För a kunna leda och utveckla föreningslivet krävs god kompetens och sunda värderingar. Den här utbildningen

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VÅREN 2012 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras av Region Västerbo en. Här analyseras den regionala konjunkturutvecklingen och de långsik ga förutsä ningarna för fram da llväxt

Läs mer

En berättelse om Järfälla förr och idag

En berättelse om Järfälla förr och idag En berättelse om Järfälla förr och idag Arbetshäfte ARBETSHÄFTE Text och layout: SARAH MAGNUSSON Illustra on: EMILIE MAGNUSSON Järfälla Kultur, 2010 INNEHÅLL FRÅGOR ATT PRATA OM OCH ATT ARBETA MED Kommunen...

Läs mer

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862 1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Tiunda Park. www.rosendaluppsala.se

Tiunda Park. www.rosendaluppsala.se Tiunda Park www.rosendaluppsala.se : 55 55 20 MITT I STADEN Ditt nya hem i Tiunda Park Mitt i Uppsalas historiska studentkvarter, ca fem minuter från Universitetshuset, Ekonomikum, Carolina Rediviva och

Läs mer

Yttrande om tre översiktsplaner

Yttrande om tre översiktsplaner Yttrande om tre översiktsplaner (Gemensam Öp Linköping/Norrköping, Öp Staden och Öp Kallerstad) Storstad Linköping 2010-02-19 www.storstadlinkoping.se INLEDNING Det här yttrandet gäller samtliga tre aktuella

Läs mer

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11.

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11. Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:11 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING

Läs mer

FRP 2015 - Information

FRP 2015 - Information FRP 2015 - Information Innehåll Allmänt... 2 Resa och samling... 3 Boende... 4 Historia... 5 1 Allmänt Årets FRP-mästerskap kommer att äga rum 10-13 september i Köpenhamn. Årets arrangörer är Mats, Fred

Läs mer

FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC.

FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC. 4 DRÖMMEN OM Thomas och Helen har byggt tre hus i New England-stil FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC. 5 NEW ENGLAND l med Willa

Läs mer

INSTRUMENT- FABRIKEN

INSTRUMENT- FABRIKEN KONTOR LAGER Projekt INSTRUMENT- FABRIKEN 12-4000m 2 NORRA ULVSUNDA I BROMMA erbjuder ett fantastiskt läge i ett expansivt och centralt område med goda kommunikationer - till mycket konkurrenskraftiga

Läs mer

Nya tider nya strategier

Nya tider nya strategier malin.frojelin@vxa.se, torbjorn.lundborg@vxa.se Under den senaste den har vi ha en situa on där frågan om foderpris och mjölkpris aktualiserats och sä et a hantera de a på gårdsnivå har varierat. A svara

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VINTER 2014 Konjunkturläget Sysselsa a Varsel Hotellnä er Personbilar Bygglov, area +2,5 % +160 % +9 % +13 % +4,5 % Tema ska fördjupningar Industrins betydelse för sysselsä

Läs mer

Bygg en bättre tillvaro med GRÖN FORM

Bygg en bättre tillvaro med GRÖN FORM Bygg en bättre tillvaro med GRÖN FORM Vi gör alla våra val i livet. En upptäckt lockar fram en annan och snart uppstår ett mönster som vi tidigare inte varit medvetna om. Så var det för oss. Vi var intresserade

Läs mer

SKOTTLANDSRESAN. Vi som skulle åka var jag Thomas på en Moto Guzzi 650 årsmodell 84. Anders på en Yamaha 400 enstånka.

SKOTTLANDSRESAN. Vi som skulle åka var jag Thomas på en Moto Guzzi 650 årsmodell 84. Anders på en Yamaha 400 enstånka. SKOTTLANDSRESAN Året var 1984 och vi var 4 st. killar som för första gången skulle åka på Mc-semester. Hela våren hade gått åt till att planera resan, beställa färjebiljetter med hjälp av resebyrån i Mariestad,

Läs mer

Läs översättninig till svenska efter artikeln.

Läs översättninig till svenska efter artikeln. Läs översättninig till svenska efter artikeln. Översättning; Disenart Översättning; Disenart P2 PROJEKT 2 VILLA JENSEN VILLA JENSEN/FRANSON WRELAND NATURLIG KONSTRUKTION MED ETT BEGRÄNSAT ANTAL ELEMENT

Läs mer

SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA

SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA Vägga Vuxenutbildning Karlshamn SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA Kurskatalog Särskild utbildning för vuxna Särskild utbildning för vuxna vänder sig till dig som vill förbättra dina kunskaper på träningsskolenivå,

Läs mer

UNIT. unitark.se. Anna och Marcus. MEDVERKANDE ARKITEKT: Anders Holmér. STATUS: Inflyttat 2007. ENERGIFÖRBRUKNING: 45 kwh/m 2 /år (köpt el)

UNIT. unitark.se. Anna och Marcus. MEDVERKANDE ARKITEKT: Anders Holmér. STATUS: Inflyttat 2007. ENERGIFÖRBRUKNING: 45 kwh/m 2 /år (köpt el) IDÉ? I Hjuvik, strax utanför Göteborg köpte Anna och Marcus Bohlin en fastighet med ett tillhörande äldre 1 ½-planshus. Området är ett renodlat villaområde som exploaterats hårt under de senaste 20 åren

Läs mer

rafiskt hus modern karaktär med

rafiskt hus modern karaktär med med rafiskt hus modern karaktär På den branta tomten i stadsdelen Fresnaye i Kapstaden, Sydafrika, skapade arkitektbyrån Saota ett hus i flera våningsplan med spännande grafiskt uttryck. text mia storm

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

Kusten är. av jonas mattson. 58 home & country

Kusten är. av jonas mattson. 58 home & country Kusten är klar av jonas mattson Thomas och Helen i Göteborg har genom åren byggt flera hus i New England-stil. Om man inte visste bättre skulle man vid åsynen av deras lyckade byggnationer kunna svurit

Läs mer

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

Den putsade staden. Eftersom Puts & Plattsättning. Sedan ett par decennier

Den putsade staden. Eftersom Puts & Plattsättning. Sedan ett par decennier Kvarteret Venus Den putsade staden Att Puts & Plattsättning är ett företag med anor skvallrar faktiskt namnet om. För 50 år sedan var det murarna som både putsade och satte kakel. Men i och med miljonprogrammens

Läs mer

Sydafrikansk. med andäktig vy

Sydafrikansk. med andäktig vy Sydafrikansk sensuell elegans med andäktig vy Uppdraget innehöll nästa alla utmaningar som man bara kan råka ut för som arkitekt. Kunden hade tydliga krav på sin lista. En stor trädgård på berget utan

Läs mer

Palm Village, Strömstad

Palm Village, Strömstad Exclusive Living Detta designprogram omfattar 12 vackra tomter intill Strömstads Golfklubb, granne med nybyggda Strömstad Quality Spa. Designprogrammet ger en gemensam minimalistisk karaktär åt husen på

Läs mer

Kristianstad bygger för framtiden

Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad behöver bygga och växa Kristianstad växer. Nu är vi nära 80 000 invånare i kommunen. Men de äldre ökar snabbare än de yngre. I praktiken innebär en ökad andel

Läs mer

Maria. Trädgårdsstad BOSTAD HELSINGBORG

Maria. Trädgårdsstad BOSTAD HELSINGBORG BOSTAD HELSINGBORG Jurymotivering: Mariastaden i Helsingborg fortsätter att växa. Under året har NCC färdigställt ett 100-tal bostäder i en attraktiv mix av villor, radhus och kedjehus. Allt med den engelska

Läs mer

Laxbrogatan 7, Sternerska huset

Laxbrogatan 7, Sternerska huset Laxbrogatan 7, Sternerska huset Kopparberg 1:9, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Restaurering av fönster och dörr, år 2006-2007 Charlott Hansen Mia Jungskär Örebro läns museum Rapport

Läs mer

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A.

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A. 5.3 H3 - Strandbacken På fastlandssidan vid sundets norra del är tomterna mindre på grund av att berget ligger närmare inpå strandlinjen. Husen klättrar upp efter bergskanten. Av den äldre bebyggelsen

Läs mer

Hade jag sextusende daler (sång nr 14)

Hade jag sextusende daler (sång nr 14) Hade ag sextusde daler (sång nr 14) Text och musik: Carl Michael Bellman Tor 1 c Arr: Eva Toller 2009. Tor 2 c. och Basso 1 c 1.Ha - de ag sex - tu - s - de. da - ler i kvar - ta - ler, i kvar - ta - ler.

Läs mer

En modern klassiker 6.10 2007-6.1 2008

En modern klassiker 6.10 2007-6.1 2008 Det finns restaurang, café och espressobar i museet. Det finns plats för att sitta och äta matsäck på plan 1. Dit kommer man genom ingången som ligger mot vattnet. 30 personer får plats. Det går inte att

Läs mer

Programförslag. Gruppresa för 10 personer till Palma de Mallorca

Programförslag. Gruppresa för 10 personer till Palma de Mallorca Programförslag Gruppresa för 10 personer till Palma de Mallorca 2013 En vacker och sofistikerad pärla Palma De Mallorca Vackra Palma de Mallorca har under årtionden varit ett mycket populärt resmål. Som

Läs mer

Januari 2015. Oxnäs, Fjällbacka, Kville socken. måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag. v 1. v 2. v 3. v 4. v 5

Januari 2015. Oxnäs, Fjällbacka, Kville socken. måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag. v 1. v 2. v 3. v 4. v 5 Kalender 2015 Funderar du på att renovera? Sätt dig in i hur ditt hus fungerar; var försiktig med att blanda nya och gamla konstruktioner. Nya och gamla material och tekniker fungerar på olika sätt. Lita

Läs mer

Linköpings- pirken ett symmetriskt mästerverk. Av Björn Borg

Linköpings- pirken ett symmetriskt mästerverk. Av Björn Borg Linköpings- pirken ett symmetriskt mästerverk. Av Björn Borg Jag träffade upphovsmannen av Linköpingspirken, Börje Nilsson, en vacker sommardag hemma i hans trevliga lägenhet i södra Linköping. När vi

Läs mer

Bygg i limträ. Vi har gjort det enklare.

Bygg i limträ. Vi har gjort det enklare. Bygg i limträ. Vi har gjort det enklare. Limträ. Styrka, formstabilitet och skönhet. Limträ är ett byggmaterial som skapar möjligheter. Både för professionella yrkesmän och hemmabyggare med visioner om

Läs mer

Boendestrategi - D e l 2

Boendestrategi - D e l 2 1.1 Verka för a skapa fler arbets llfällen inom kommunen 1.1.2.1 Ta fram en plan för utbyggnad av bredband 2.4 Verka för e rikt fri ds- och kulturutbud m.m. (se 5.2) 4.3 Verka för a få ll stånd bä re vägar,

Läs mer

Centrum. Östra Hamngatan 30-34, 230 kvm. Ditt nästa kontor?

Centrum. Östra Hamngatan 30-34, 230 kvm. Ditt nästa kontor? Centrum Östra Hamngatan 30-34, 230 kvm Ditt nästa kontor? Östra Hamngatan 30-34, Centrum Ledig yta Typ: kontor 230 m 2 Antal arbetsplatser: 12 15 Tillträde: omgående Restaurang Utsikt Buss 10 m Ett stenkast

Läs mer

STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN

STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN KONVERTERING AV VÄRMESYSTEM Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:10 Bodil Mascher 2 Innehåll INLEDNING 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens

Läs mer

Inredningsmåleri i Vimmerby

Inredningsmåleri i Vimmerby Inredningsmåleri i Vimmerby Som så många andra städer har Vimmerby under seklernas lopp härjats av eldsvådor. Gammal träbebyggelse brann ner, ny byggdes upp. När den välborne stadsbon återigen fått tak

Läs mer

Matematikvandring på Millesgården

Matematikvandring på Millesgården Matematikvandring på Millesgården Kort beskrivning Detta är en matematikvandring på Millesgården där läraren går runt tillsammans med klassen och gör gemensamma stopp där eleverna löser olika matematikuppgifter

Läs mer

Båten. Våran båt modell

Båten. Våran båt modell Båten Våran båt modell Vassbåten är bland dom äldsta båtarna som funnit tillsammans med flottar och kanoter. Båtar är inte den första farkost som människan konstruerat för att färdas över vatten. Det var

Läs mer

historien om jaktvillans resa nedför berget

historien om jaktvillans resa nedför berget historien om jaktvillans resa nedför berget Det var en gång... Runt förra sekelskiftet var jakt och friluftsliv mycket populärt bland överklassen. På den tiden var Åre en kurort. Högsäsong var sommartid

Läs mer

SKAPA RUM FÖR SOPTUNNAN

SKAPA RUM FÖR SOPTUNNAN SKAPA RUM FÖR SOPTUNNAN -Designerns bästa tips Underhållsfri mur En solid och prydlig lösning som du kanske inte bygger på egen hand. Men när den väl är på plats klarar den sig utan underhåll. En mur är

Läs mer

Nya balkonger på flerbostadshus i innerstaden

Nya balkonger på flerbostadshus i innerstaden Balkonger, flerbostadshus Nya balkonger på flerbostadshus i innerstaden Stadsbyggnadskontorets tolkning av krav på lämplighet, varsamhet mm Allmänt Stadsbyggnadskontorets strävan är att tillstyrka balkonger

Läs mer

UT o IN DALSLANDSSTUGAN 2.0

UT o IN DALSLANDSSTUGAN 2.0 UT o I DLSLDSSTUG 2. 2 2 HUSET Skala 1: [1] 2 2 Ett boende nära vatten ställer krav på en varsam hantering av skala, material och uttryck. Typhuset Ut o In vänder sig mot vattnet utan att breda ut sig

Läs mer

Kapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron

Kapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron Kapitel 4 Från Damsängen till Stadshusbron Damsängen. Här promenerade man förbi torpet Dämsängen när man gick stora eller lilla jorden runt. Östanåbron, Så här såg den gamla bron ut som gick över till

Läs mer

Kuststäder i nordost Portland, Boston, Newport och New Haven

Kuststäder i nordost Portland, Boston, Newport och New Haven Kuststäder i nordost Portland, Boston, Newport och New Haven Längs New Englands östkust finns städer med prestigefyllda universitet, pampiga byggnader och mycket historia. Innanför ö-och hummerrika CascoBay

Läs mer

Kors vad det vimlar av segel idag...

Kors vad det vimlar av segel idag... 1 ors vad det vimlar av segel idag... Det är med glädje vi vill ge vårt förslag på bostäder i ett så fantastiskt läge som Lindö Strand. Vår målsättning är att skapa ett unikt boende med egen karaktär där

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Kontinentalt på Österlen

Kontinentalt på Österlen inredning På sommaridylliska Österlen kryllar det av vackra hus. Ett av dem är med sina 100 år på nacken en stilsäker arkitekturpärla, och bakom den röda tegelfasaden gömmer sig ett vackert hem där inget

Läs mer

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre?

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Vi vill fördjupa oss i ämnet för att undersöka om man genom att vara både arkitekt och byggherre kan uppnå en arkitektur med högre kvalité. I sådant fall på

Läs mer

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare Antiken 700 f Kr 500 e Kr Greker och Romare Varför dessa årtalsgränser? Händelser som traderats muntligt från 1200- talet f Kr, krig o myter m hjältar skrivs ned i Iliaden/Odysseen äldsta diktverken i

Läs mer

Baltikum. Guidad Rundresa Max. 8 resenärer. www.vespucci-tours.com

Baltikum. Guidad Rundresa Max. 8 resenärer. www.vespucci-tours.com Baltikum Guidad Rundresa Max. 8 resenärer www.vespucci-tours.com G u i d a d R e s a - B a l t i k u m Baltikum - Guidad Rundresa Upplev det kulturella och historiska arvet i Lettland och Estland på vår

Läs mer

Cliff House. Längst ut på en klippa, med en milsvid. utsikt över Atlanten, ligger ett hem som. får oss att tappa andan.

Cliff House. Längst ut på en klippa, med en milsvid. utsikt över Atlanten, ligger ett hem som. får oss att tappa andan. VÅRT VÄRLDSOMSPÄNNANDE SÖKANDE EFTER INSPIRERANDE ARKITEKTUR HAR DEN HÄR GÅNGEN FÖRT OSS TILL DET VÄSTLIGASTE LANDET PÅ AFRIKAS FASTLAND, NÄRMARE BESTÄMT TILL SENEGAL. DÄR HAR VI HITTAT ETT HUS MED ETT

Läs mer

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut.

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut. Så här kan möjligen ett utav de första hemmen ha sett ut på stenåldern- en grotta. Egentligen är det ingen specifik person som har uppfunnit huset, det har utvecklats av människor igenom tiderna allteftersom

Läs mer

DETALJPLAN 5306 kv CEMENTEN 4 och 5, MALMÖ 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM FÖR KVARTER CEMENTEN 4 OCH 5 DP5306

DETALJPLAN 5306 kv CEMENTEN 4 och 5, MALMÖ 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM FÖR KVARTER CEMENTEN 4 OCH 5 DP5306 DETALJPLA 5306 kv CEMETE 4 och 5, MALMÖ 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM KVALITETSPROGRAMMETS SYFTE OCH UPPLÄGG Kvalitetsprogrammet är framtaget som en del i detaljplanearbetet för fastigheterna Cementen 4

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor

Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-02-19 Handläggare Renoir Danyar Telefon: 08-508 26 659 Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor Förslag till beslut

Läs mer

Minnet bästa läget centralt på Väster

Minnet bästa läget centralt på Väster Minnet bästa läget centralt på Väster Stadsdelen Väster från ovan. Från Minnet tar du dig snabbt in till city. Lummigt och lugnt på Regementsgatan. Nytt boende i gammal stadsdel I utkanten av Väster, med

Läs mer

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full 2 MALMÖS UTVECKLING 2.1 Malmö från industristad till kunskapsstad Malmö var länge starkt förknippat som industristad med arbetarrörelsen och varvet. I Malmö var industrin främst koncentrerad till textil,

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt

Läs mer

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 De i planen föreslagna nya utbyggnadsområdena är grovt avgränsade. Vid detaljplaneläggning

Läs mer

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget 5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget Namnet på vägen syftar på att detta helt enkelt var den gamla vägen från Kville ner till sundet. Vägen går längs med Kvarnbergets norra sida. Byggnaderna följer

Läs mer

röst hörd arkitekturprojekt stadsp arken lund TAL I KVADRAT

röst hörd arkitekturprojekt stadsp arken lund TAL I KVADRAT röst hörd arkitekturprojekt stadsp arken lund TAL I KVADRAT LUNDS KONST- OCH DESIGNSKOLA Projekt rumsgestaltning med arkitektur. LUNDS KONST & DESIGNSKOLA Arkitekturprojektet går ut på att studera och

Läs mer