Nr Mot Mo tioner nr är av herr He len m. fl. angående skattepolit i.ken. Folkp artiets s kattepolitik

Transkript

1 Mo tioner nr är 1974 Mot Nr 1219 av herr He len m. fl. angående skattepolit i.ken. Folkp artiets s kattepolitik skattepo litiken har under lång tid va rit ett central t inslag i folkpa rtiets po litik. Folkpartie t drev länge och energiskt kravet på att sambeskattningen skulle e rsättas av individuell beskattning. Detta krav tillgod osågs till en del i och med 1970 års skattebeslut. Men även efter d et beslutet kva rs tod många skattepolitiska problem. Vi kritiserade 1970 års beslut bl. a. därför att barnfamiljerna inte fick någon verklig fö rbättring, fö r at t marginalskatterna inte lättades utan tvärtom skärptes k raftigt i vanliga inkom stlägen och fö r att det rådde så stor bris t på samordning mellan skat te- och bidragssystemen att orimliga marginaleffekter kunde uppstå för sto ra grupper. Dessutom begärde vi ett inflatio nsskydd i skattesys teme t. Utvecklingen från 1970 har bekräft at att vår kritik var rik tig och befogad. l ställe t för skattelindring, som 1970 års beslu t utlovade för lågoch m ellaninkoms tgrupperna, har skattetrycke t skärpts i de vanliga inkom stlägena. Barnfamiljernas, pensio närernas och lågin koms!tagarnas eko no miska s ituatio n har inte förbättrats; i m ånga fall har no minellt sto ra lö neökningar genom olycklig kombinatio n av inflatio n sam t skatteoch bid ragssysteme ns ko nstruktion in te kunnat medverka till faktiska stand ard förbät tri nga r. Aktuella fo lkpartikrav Många grupper och enskilda har upptäckt att det lö nar sig säm re att arbeta än det tidigare gjort. Den kraftiga inflationen leder med nuvarande skattesystem automatiskt till höjda skatter. Om man ökar sin inkomst, försvinner fö r st ora grupper nästan hela löneökningen geno m högre skatter, lägre bostadstillägg och högre daghemsavgifter. Detta är s ituationen för barnfamiljerna i dag. Folkpartie t har krävt en rad åtgärder för att det på nytt skall vara möjligt att genom egna arbe tsinsatser förbättra sin egen situation : o Prisökningarna mås te håll as tillbaka, särskilt gäll er de t livsm edelspriserna. Därför bör momsens fö rdyrand e inverkan på dc viktigaste livsmed len neutraliseras. o Skatter och bidrag mås te inflationsskyddas så at t prisökningar inte autom at isk t höjer inkomstskatten eller att t. ex. barnbidragens kö pkraft urholkas. o Skattc- och bidragssystemen måste sa mordnas bättre. Dessutom l Riksdagen J sam/. Nr

2 Mot : måste avtrappnings- eller skärpningsreglerna för bostadsstödet och daghemstaxorna ändras så att nettoresultatet av en löneökning blir rimligt. o Marginalskatterna i vanliga inkomstlägen måste sänkas väsentligt. o Regeringen bör i god tid inför varje avtalsomgång tillsammans med riksdagen, lö ntagarna och arbetsgivarna överlägga om de samhällseko nomiska förutsättningarna. Detta har folkpartiet kallat för stabiliseringskonferenser. Det yttersta syftet är att med bevarande av samhällsekonomisk balans garantera löntagarna e n reell andel av den samhällseko nomiska tillväxten. Et t bättre skattesystem Det nuvarande skattesystemet svarar inte mot de krav som kan ställas på ett fungerande skattesystem. Genom de tilläggsdirektiv som den sittande skatteutredninge n nu har fått torde flera av de krav, som folkpartiet drivit under senare å r bli förem ål för överväganden och förslag. Det är självfallet nu inte möjligt att bedöma i vilken utsträckning förslagen kan komma att tillgodose våra krav. Till detta får vi återkomma när utredningen är klar och när en regeringsproposition föreligger. Vi förutsätter att utredningen och sedermera regeringen under år 1974 kommer att lägga fram förslag som innebär e n rejäl lindring av marginalskatt och marginaleffekt, e n skattesänkning för inkomsttagare med lägre inkomster och e n bättre samordning mellan skatte- och bidragssys tern en. Vi kommer i det följande att beröra några punkter, där vi vill genomföra sn abba förändringar. Förenklad löntagarbeskattning I e n offentlig utredning - kallad "Förenklad löntagarbeskattn ing", SOU 1972: 11 - har man undersök t möjligheterna att infö ra ett förenk lat system för löntagarnas beskattning. Enligt utredningsdirekt i ven skulle utredningsarbetet och även eventuella förslag hållas inom den ram, som utgörs av vårt nuvarande skattesystem och nuvarande taxe rings- och uppbördsförfarande. Utredningens möjligheter att komma m ed verkli gt avgörande förslag till föränd ri nga r har starkt hämmats av de snäva direktive n. Likväl har utredningen genomlyst e tt a ngeläget område och ko mmit med flera förslag som nu successivt få r prövas i praktiskt arbete. Några avgörande möjligheter till förenklingar har inte bedömts vara m öjliga med nuvarande skattesystem. Därför måste det vara e n av flera viktiga uppgifter för de n nu arbetande skatteutredningen att beakta möjlighe te rna till förenklad lö ntagarbeskattning.

3 Mot. 1974: Faktiskt sambeskattade Företagarinkomste rna redovisas i det helt övervägande antalet fall hos den ene av makarna, även när den andra utfört en betydande arbetsinsats i företaget. l inkomstlägen över ca kr. innebär detta en alltmer ökad skattebelastning jämfört med o m makarna skulle beskattas var för sig efter vars och ens arbetsinsatser. De t är därför från både principell o ch praktisk synpunkt angeläget at t öppna möjligheter till individuell beskattning, o m båda makarna varit verksamma i förvärvskällan i ej blott ringa o mfattning. De t är o rimligt att m a n i ett skattesystem, som bygger på den individuella principen, fortfarande sambeskattar makar som arbetar tillsammans i det egna företaget. Särskil t stötande ter detta sig vid en jämförelse med de företag som bedrivs som handelsbo lag eller aktiebolag, där individue ll beskattning redan är möjlig. Borttagandet av den s. k. faktiska sambeskattningen hör till dc ändringar i skattesystemet som bör genomföras med förtur. Vi tar utförligare upp denna fråga i en m ot io n ang. familjeföretagens situa ti on ( 1974:190) och kräver där förslag om slopad faktisk sambeskattning av makar verksamm a i den egna rörelsen. Förslag bör läggas fram för årets riksdag. Barnfamiljernas situation En förstärkning av stödet till barnförsörjarna måste utgöra ett av de viktigaste leden i en kommande omläggning och förbättring av skattesysteme t. Barnbidragen är en viktig del av det familjepolitiska stödet och måste liksom hittills utgöra e tt centralt inslag i samhällets åtgärder för att utjämna standarde n mellan dem som har barn och dem som inte har barn. Barnbidragen motsvarar emellertid endast e n mindre del av de totala barnkostnaderna. De höjningar som genomförts i samband med skatteomläggningarna 1970 och 1972 innebär ingen s tandardhöjning för barnfamiljerna. Värde t av ökninge n var från början konsumerat av fortlöpande pe nningvärdeförsämringar. Endast genom starkt utbyggda barnbidrag kan i alla inkoms tlägen en rimlig utjämning ske mellan barnförsörjare och icke-barnförsörjare. De t är också angeläget att barnbidragens värdebeständighet tryggas på samma sätt som för länge sedan skett beträffande folkpe nsionerna. Barnfamilje rna m åste få kompensation för kostnadsökningarna. Detta kan ske genom en indexreglering av barnbidragen. För familjer i låg- och mellaninkomstlägen utgör dc statliga och kommunala bostadstilläggen ett komplement till barnbidragen och samhällets övriga barnstöd. Genom kombinationen av minskade bidrag och ökade skatter vid inkomsthöjningar blir emellertid i betydande mellaninkomstlägen ofta en ökad inkomst lika med mins kad köpkraft. Sådana effekter är givetvis inte acceptabla. Det är synnerligen angeläget att de avsevärda tröskeleffekte r som den nuvarande utformningen innebär kan nedbringas.

4 Mot. 1974: Det är enligt vår mening viktigt att i så stor utsträckning som möjligt ge e n förälder valfrihet mellan hemarbete och förvärvsarbete utanför hemmet. Stat och kommun måste därför vid utformningen av det familjepolitiska stödet ta särskild hänsyn till kostnaderna för vården av barn i de åldrar där regelbunden tillsyn är nödvändig. Samhällsstödet till vård och tillsyn av barn är huvudsakligen inriktat på att minska fö räldrarnas kostnader för den av samhäll et organiserade barntillsynen. Denna har också byggts ut kraftigt under senare år. Däremot har samhället hittills inte med tillräcklig konsekvens värderat tillsyne n och vården som utövas i hemmet. Vi finner det angeläget att dc föräldrar som vill vårda barn i lägre ålder i hemme t ock så skall få samhällets stöd. Genom ett vårdnadsbidrag skulle en större valfrihet vara möjlig. Ett vårdnadsbidrag kan utnyttjas antingen som en ersättning till den förälder som svarar för vård och tillsyn av barn i hemmet eller användas för den vårdnadsinsats som någon annan än föräldrarna fullgör. Förslag om vårdnadsbidrag och indexskydd av barnbidragen framfö rs i annan motion till årets riksdag ( 1974 :424). Pensionärernas situation Forfarande drabbas en pensionär av betydande avbränningar av en extrainkomst. Skatte- och bidragssystemen är så konstruerade att det knappast lönar sig för en pensionär att arbeta. Den nu aktuella om läggningen av folkpensionsavgiften innebär relativt sett små förbät t ringar för folkpensionärerna jämfört med flertalet inkomsttagare. Särskilt ogynnsam har utvecklingen blivit för statspensionärerna. Vi förutsätter att skatteutredningen tar hänsyn till utvecklingen av pens ionärernas ekonomiska förhållanden och snart fram lägger förslag som innebär väsentliga fö rbättringar av pe nsionäre rnas situatio n. Skattefusk och skatteflykt En energisk kamp m o t skattefusk och skatteflykt är nödvändig. Alltför länge har regeringen åsidosatt denna vikttga fråga. skattelagstiftningen maste vara så utformad att skattefusk och skatteflykt försvåras. Respekten för lagstiftningen m åste upprät t h ållas också på skat te om rådet. Härtill kommer att en mera energisk kamp mot skattefusk och skatteflykt kan medföra att lojala skattebetalare kan få lägre skatt. In f/a t ionsskydd skatteutredningen komme r uppenbarlige n inte att nu lägga fram fö rslag till inflationsskydd i skattesystemet. Departementschefen har uttryckligen förbjudit skatteutredningen att e ns ta upp och pröva denna viktiga fråga. Riksd agen bör därför snaras t besluta att begära att utredningen får tilläggsdirektiv så att frågan o m hur skattesystemet skall skyddas från inflationens verkningar kan tas upp till seriös, allsidig och

5 Mot. 1974: fö rutsä ttningslös p rövning. Löneska/1 Under senare å r har i snabb takt genom löneskatt - och den skatt på arbe tskraft som officiellt kallas allmän arbetsgivaravgift - en övervältring av allmänna utgifter skett på företagen, k ommune rna och lands tingen m. fl. arbe tsgivare. Fo lkpartiet h a r kritise rat lö neskatten framfö r allt för all den höjts unde r tide r av hög arbetslöshet. Finansieringsbördan har alltför lättvindigt kastats öve r p å arbetskraften och detta utan all man känt till konsekvenserna p å kort och lång sikt fö r sysselsättningen. Sänkt moms l de n all männa d ebatten framförs allt oftare och all t starkare krav på en differentiering av m ervärdeskatten, framfö r allt att m om sen p å samtliga eller vissa livsmed el slopas eller sänks. Vi har för vår del sagt att en sänkning av livsmedelsprise rna bättre kan uppnås gen om all via statsbudge ten ta bo rt momsens prishöjande effekter på livsmedlen. De t blir emellertid alltme r nödvändigt att få e n grundlig belysning av en rad problem i samband med en differentiering av me rvärdeskatten. Vi anser d ä r fö r all 1972 års skat te ut redning bö r få i uppdrag att med förtur kartlägga d e sociala verkningarna och de administrativa konsekvenserna av slop ad eller sänkt me rvärdeskatt på samtliga livsmedel eller på b aslivsmedel samt av dc höj ningar av m omsen p å andra varor som i så fall kan bli erforde rliga. Sådana undersökningar är nödvändiga som underlag för eventuellt kommande beslut om differentiering av m omsen. Å t gärder i ett längre perspektiv Vi har i tidigare skattem o ti one r utvecklat vi ssa allmänna riktlinjer fö r en mera långtgående skalte reform. Vi har bl. a. sagt följande: T yngdpunkte n i e n kommande stö rre skattereform m åste e nligt vår uppfattning ligga p å förändringar i den personliga inko mstbeska ltningen. Jämsides med detta kan de t också finnas skäl att gö ra ändringar in om och me ll an o lika delar av skattesyste met. Därigenom bör det bli möjligt att inte bara uppnå den ändrade fördelningen av skallebörd a n mellan olika inkomstgrupper som är nödvändig utan också att uppnå en bättre samordning mellan olika ska tteforme r samt me ll an skatte r och bidrag. Det är viktigt att utred ningsarbetet här bedri vs i nära samarbe te med andra verksamma utredningar på skatteområdet, bl. a. utredningarna om företagsbeskattningen, realisationsvinstbt:skaltninge n och dt:n k ommunala ek o nomin. En kommande skatterevision m åste ta sikte på att fö rverkliga intentione rna om e n o mfördelning av skallebördan till låginkumsuagarnas förmän. Inte minst avvägningen me llan statlig och kommunal beska ttning och den fortsatta utvecklinge n på kommunalskatteområdet är här av stor be tydelse. De allra lägsta inkoms ttagarnas fö rhållanden mås tt: i detta sammanhang särskilt beaktas.

6 Mot. 1974: l mella ninko mstlägcna m åste särskilt de starka marginaleffekterna uppmärksam mas såväl när det gälle r själva skattesystemet som avtrappninge n av o lika sociala förmåner. Marginalskalleproblemen är inte minst p åfallande i inkomstlägena omkring kronor. Inko mstrelate rade bidrag m åste ses i samband med skattesyste mets utformning. Vi anser att utredningen bör analysera dc särskilda proble m som hänge r samman med att en inflationsutveckling kan leda till ökat skattcul tag. Måle t bör vara att skattesystemet få r en sådan utformning, att inkomstö kningar som enbart utgör kompensation för prisökningar inte slå r igenom i ökat skatteuttag. Utredningen bö r också söka utforma ett framtida skattesystem så att det befrämjar e n jiirnn ekonom isk tillväxt. skattefusk och skatteflykt m åste effektivt bekämpas. En huvuduppgift för 1972 års skatteutredning m åste också vara att försöka åstad ko rn m a förändringar, som ger barnfamiljerna en j ä m fö rt med icke barnfamilje r förbättrad eko nomisk ställning. Att jämförelser och förhällringar m åste ske även horisontellt mella n barnfamiljer och icke barnfamiljer i samma inkomstlägen är självklart. Skattcr och bidrag har t rad itio nellt ett mycke t nära samband och dc påtalade samo rdningsproblemen berör därför inte minst detta o mråd e. En om läggning av en del av socialfö rsäkringssystemet till ett bruttosystem, dvs. e tt sys tem d ä r f örmånerna beskattas är viktig. Med e n sådan ordning, ö kar jämförbarheten mellan olika inkomstsituationer och ett rättvisa re skatteuttag kan erhållas. Möjlighe ten att gå vidare på denna väg bör också prövas. Till de principiella utgå ngspunkterna för arbete t med ett mo dernt skattesystem för fysiska pe rsoner hör alltså att skattesystemet skall vara tillväxtbefrämjande och stimulera de e nskilda människo rnas arbetsvilja. Det måste också fylla högt ställda krav på rättvisa både mer formellt och socialt. Utöver dessa allmänna riktlinjer, som fortfarande är aktuella, skall vi här ta upp ytterligare några problem, som hör samman med utarbetandet av e tt reformerat skattesystem. En rad a llvarliga svårlösta problem uppko mmer vid utformningen av ett fram tida skattesystem. Att väsentligen minska det direkta skattetrycke t fö r fysiska personer (inkomstskatten) utan a tt samtidigt höja skatter och avgifter på andra områden går inte, om man vill behålla e n hög socialliberal m ålsättning. Samtidigt är d e t viktigt att en tillväxtbefrämjande politik led er till ökade intäkter för det allmä nna utan att skattetrycket behöver öka. Bättre plane ring och bä ttre hushållning med de off en t liga resurserna är nödvändiga. Garanterad minimiinkomst Det brister i det eko nomiska och sociala trygghetssystemet som fortfarande finns, skulle e nligt vår uppfattning kunna rättas till i betydande grad, om den fortsatta utbyggnaden av socialförsäkringssystemet och övriga sociala välfärdsa nord ningar mera medve tet inriktas på att stärka d e fö rm åner som i första hans är avsedda att skapa e n allmän ekonomisk och social grundtrygghet. Detta bö r naturligtvis i första hand ske genom en utbyggnad av de nuvarande ge nerella stödformerna, t. e x. folkpensione r och de allmänna barnbidragen. Inte minst viktigt är därvid

7 Mot : att undersöka om resp. stödform kan utvidgas till nya grupper. Därmed bör behovet av behovsprövad socialhjälp minska. Det finns anledning att analysera de faktiska och ekonomiska m öjligheterna att i de t lå nga pe rspektive t ås tadkomma någon form av "garanterad minimiinkomst" för dem som inte är i stå nd att försörja sig själva. l princip kan ett sådant system antingen knytas till s kattesys temet, då det delvis få r fornlen av negativ s katt, eller utformas som e tt bidragssystem. Genom att införa ett generellt system kan resurserna inom den egentliga socialvården i ökad utsträckning i ställe t ko ncentre ras på rådgivande, uppsökande, förebyggande och rehabiliterande ve rksamhe t. Energi- och resursskatt l debatten om vårt framtida skat tesystem har då och då höjts röste r fö r att lägga e n väsentlig d el av skatten i produktionsledet. Den nu aktuella energikrisen har också aktualiserat tanken på att via skatter och avgifter styra förbrukningen av e nergi och råvaror. Vad beträffar praktiska, politiska å tgärder för att stimulera en bättre energi- och miljöpolitik, är d et nödvändigt att noga ta unde r övervägande ekonomiska å tgärde r fö r att stimulera e n bättre energianvändning. Maskinerna kan inte gö ra sit t jobb utan att tära på e nergiresurserna. En skatt på arbetskraft kan g~:: vissa inkomster på k ort sikt till statskassan, me n är från andra synpunkter lagd på fe l plats: dt:n kan dels leda till att ännu fle r arbe tsm öjligheter rationaliseras bort, dels till att energiresurserna utnyttjas ännu h årda re. En "energi skatt" stimulerar däre m ot till att skapa energisnå l teknik p å e n mängd olika sätt. Proble me t skulle kunna sammanfattas så här: För att långsiktigt leda produktion och ko ns umtio n in i mer e ne rgioch råvarusnål riktning bör man överväga en annan beskailning av energi och råvaror. De nna beskattning bör också väga in dc miljöko nsekvenser som e nergi- och råvaruproduktion m edfö r. Därmed kan man också skapa en rimligare avvägning m ellan skall på energi och råvaror. arbete och kapital, vilket på sikt kan ge en mer tryggad sysselsättning. Detta m ål kan inte nås med en h ög skatt på arbete. Riksdage n bör besluta att begära att skatteut redningarna, i första hand företagsskattebc redningcn, får tilläggsdirek tiv att utforma ett framtida reforme rat skattesystem i de n riktning som här skisserats. Med hänvis ning till det anförda hem ställer vi l. att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhå ll er o m tilläggsd irektiv till 1972 års skatteutredning om införandet av ett inflationsskydd i det direkta skattesyste me t, 2. att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om tilläggsdin::ktiv till 1972 års skatteutredning at t kartlägga de sociala ve rkninga r na och administrativa konsekvenst:rna av slopad eller sänkt m ervärdeskatt på sam tl iga livsmedel eller å baslivsmedel, 3. att riksd agen h os Kungl. Maj: t a nhåller om tilläggsd irektiv till skatteutredningarna, i första hand företagsskatteberedningen,

8 Mot. 1974: att utreda förutsättningarna för sådana inslag i ett nytt skattesystem som beaktar kravet på hushållning med knappa resurser och i övrigt innebär en rimligare avvägning mellan beskattning av energi, råvaror, arbete och kapital, 4. att riksdagen ger Kungl. Maj :t till känna vad som i övrigt anförts i denna m otion beträffande skattep olitikens allmänna inriktning p ä kort och lång sik t. Stockholm den 26 januari 1974 GUNNAR HELEN ( fp ) ERIC ENLUND (fp) INGEMAR M UNDEBO (fp) OLA ULLSTEN (fp) KARL E RIK ERIKSSON (fp) iarvika INGEGÄRD FRIENKEL (fp) CECILIA NETTELBRANDT (fp) ROLF WIRTEN (fp) SVEN GUSTAFSON (fp) i Göteborg ANDERS JONSSON (fp) i Mora