Wachtelhunden. medlemstidning för svenska wachtelhundklubben årgång 28 nr Trevlig sommar! Wachtelhunden 1.

Transkript

1 Wachtelhunden medlemstidning för svenska wachtelhundklubben årgång 28 nr Trevlig sommar! Ansluten till SKK Wachtelhunden 1

2 Styrelse och funktionärer Ordförande/AU, Arkivarie Roger Mårtensson, Knestorp, Dalstorp Tel Vice ordförande/info- och mediaansvarig Göran Hellberg, Ängatorpgård 1, Alingsås Tel Sekreterare/AU/VU Jörgen Larsson, Valsarevägen 20, Linköping Tel Kassör/ AU/VU/Suppleant (1) Fredrik Throzell, Sättertorp 212, Örebro Tel Avelsansvarig Elisabeth Kärnestam, Smultronstället 9, Löddeköpinge Tel Jaktprovssekreterare Mirko Tillmann, Vintergatan 2, Holsbybrunn Tel Avelsgruppsmedlem Marcus Löfström, Ålabodsvägen 206, Glumslöv Tel Utställningsansvarig Madelen Norström, Ålabodsvägen 206, Glumslöv Tel Medlemsansvarig Kristoffer Bieder, Aspavägen 426, Vallåkra Tel Suppleant (2) Biträdande Jaktprovsekr. Erik Klockar, Eknäs 20, Stallarholmen Tel Valberedning Monica Holmberg (sammank.), , Per Kristoffersson, Eric Sinclair, Revisor Jeanette Lindstrand, Tel Revisor Karin Hederstierna Tel Web-redaktör Mikael Lindstrand, Web-teknik Jonas Jagenheim, , SWKs plusgirokonto SWKs hemsida Medlemsskap SWK, SKK plusgiro: (ange Wachtelhundklubben) Wachtelhunden utkommer 4 ggr/år och utges av Svenska Wachtelhundklubben Tryck: LH-Tryck AB, Ulricehamn Ansvarig utgivare Roger Mårtensson Knestorp Dalstorp Tel Redaktör Jessica Björling Brännlund Lindom Härnösand Tel wachtelhunden@jessling.com Annonspriser 2014 Helsida Halvsida Manusstopp 15 januari 15 april 15 juli 1 november 2000 kr/nr 1200 kr/nr Tidningen beräknas utkomma 15 februari 15 maj 15 augusti 1 december Material skickas med fördel in via e-post. Även fotografier kan skickas in på samma sätt. Redaktören svarar gärna på frågor om detta. Här dock några enkla regler: All text skrivs i Word och får inte innehålla manuella radbrytningar (annat än vid nytt stycke), manuella indrag eller tabbar. Inga bilder inmonterade i dokumentet. Foton skall vara i upplösning 300 dpi och sparade i jpg-format. Bilder från hemsidor tas ej in för tryck. Medlemsavgift Helbetalande Familjemedlem Framsidan: Schakalens Rut, 10 månader. Foto: Sara Hortlund 350 kr/år 50 kr/år 2 Wachtelhunden Ansluten till SKK

3 Ledare... Mitt i påskfirandet med mat och trevnad har jag lurat till mig litet egentid att dela med Dig. Ja just Du! Vi kanske har träffats på något unghundsprov eller utställning eller rent av på förra årets Fullmäktige. Om posten sköter sig så borde du ha den här ledaren i din hand 14/5 å då finns chansen att träffa mig på lördag på Öster Malma. Oavsett om vi träffats eller inte så är troligtvis vår minsta gemensamma nämnare jakt med hund och säkerligen som förare av egen wachtel. Dessutom är jag helt övertygad om att du jagar mer, mycket mer än gemene man, jag har för mig att jag läste en artikel för några år sedan där det var framräknat att snittjägaren bara var i skogen dagar om året. Säkerligen har du också minst ett antal dagar varje höst när du och din hund är inbjudna till att delta på jakter hos andra jaktlag. Det är kanske till och med på det viset att du redan nu vet vilka datum du ska vara hos John bort i kröken. De här faktorerna sammanvägt gör att du, precis som jag, redan nu är uppe i förberedelserna för hösten. Vad var du inte riktigt nöjd med i fjol? Allt för att vara så bra förberedd som möjligt när det blir skarpt läge. Vi kan väl stämma av var vi står? Kondition. Efter en slapp och slö februari och mars med välbehövlig vila och återhämtning har cykelträningen börjat. Inget överambitiöst bara en halvtimma ett per gånger i veckan. Så snart värmen kommer ligger båten i sjön som komplement till cykeln. Innehåll... Styrelse och funktionärer...2 Ledare...3 Avelsrådet informerar...5 Avelskonferensen Utvärdering av hanhundar Utvärdering av tikar...11 Avelsrapport Förbered din hund inför UKL prov...18 Björn är ny jaktexpert på SKK...22 Jaktprovsresultat...25 Lokalavdelningar...31 Viltspår/Släpspår. Ja jag vet. Det är väl ingen konst och min hund spårar minsann inte konstgjorda spår. Hört det förut och säger bara att då spårar han/hon troligtvis inte alls, åtminstone inte i lina och minst lika troligt INTE det du vill! Glöm inte bort att viltspåret på många sätt liknar de släpspår vi har som provmoment. Lydnadskurs. Jag som bor litet vid sidan av och har hundar som inte träffar så många andra hundar i koppel brukar hänga på någon träningsgrupp eller kurs. 5-6 kvällar under våren eller en intensivhelg brukar friska upp minnet hos både mig å min jycke. Se upp här, gå gärna utanför komfortzonen men det finns bättre och sämre hundviskare. Själv är jag allergisk mot Frolic och Klick. Sök upp någon som åtminstone har ett genuint jaktfokus. Utställning. Nä, tänkte väl att du ryggade tillbaka. Här måste jag erkänna min svaga punkt. Släpp mig i en granplantering i Mellansverige så vet jag hur det fungerar. Men Wachtelhunden 3

4 en utställningsring är oerhört skrämmande. Fullt med folk och andra hundar som tittar och bedömer precis allt du presterar på 5 minuter. Dessutom får du papper på det!! Nä det är tungt. Men, för rasens skull är det ofantligt viktigt att vi kan ha koll på exteriörutvecklingen. Dels för att vi har att förhålla oss till en rasstandard men också för att se till att rasen förblir funktionell. Vildsvinshägn. Hit ska man åka av flera orsaker, men den viktigaste är nog att låta unghunden bekanta sig med svin under någotsånär kontrollerade former. Det är fortfarande inte riskfritt, passa på att låna och prova väst om det finns möjlighet till det. Den andra poängen är att lära sig läsa sin hund, hur den låter, hur nära den ligger eller inte. Själv har jag en hund som älskar jakten men är tyst och gör en metkrok när svinen står/stannar. Han lämnar dem inte men ligger inte heller på, det är sådana detaljer du kan lära dig i hägn. Apportering. Nog tog du väl till vara på några änder i höstas eller kanske du rent av skjutit kråkor nu på vårkanten? Apportering är en het potatis internt i klubben men om du frågar mig så är det där nyckeln till framgång ligger. Eftersom vi mer och mer fokuserar jakten på hårvilt (för visst jagar väl din hund både hare och räv?). Därför har också aveln svängt åt att ta vara på de skogliga egenskaperna. Det finns ibland tendenser till att vår ras är på väg mot drevtider som närmar sig både tax och drever. Detta är inget HUNDPRO- BLEM men ett angenämnt FÖRARPRO- BLEM! Det är också därför rätt utförd apporteringsträning är så viktig, det är här man får hunden att förstå värdet av samarbete! Det är också här som många av de sammantagna jaktliga instinkterna visar sig inom ett rimligt och korrigerbart avstånd. Hur ser det ut i din marginal? Är det avbockat? Skönt då är vi minst två som har resten av våren och sommaren fullbokad med våra hundar. Ta kontakt med DIN lokalavdelning och hör vad som händer. Att träffa andra jägare i träningsgrupper med annan kunskap och erfarenhet leder alldeles säkert till andra och nya insikter. För vi är väl alla helt överens om att den bästa reklam vi kan ordna åt oss själva och rasen är att komma väl förberedd med välutbildade och samarbetsvilliga hundar. När vi samtidigt tar våra hundar till olika provstarter lämnar vi troende och anande för vetande och mätande. Dvs en provstart med pris är det bästa redskap vi har för framtida avelsarbete. Sedan får vi inte glömma bort oss själva, en gnutta konditions och styrketräning gör ingen skada. Visst, att göra i ordning nya foderplatser, sätta upp saltstenar, bygga andflottar, fixa med knipholkar, röja pass och bygga/flytta torn samt klyva den ved vi ska grilla korv över duger som uppvärmning. Avsätt sedan gärna ett par timmar på någon lämplig skjutbiograf tillsammans med jaktlaget eller kamrater i hundfögderiet. Ett par timmar med varierade skjutsekvenser i olika svårighetsgrad leder garanterat till att du bättre kan ta vara på de tillfällen som ges under praktisk jakt. Dessutom när det nu också går att skjuta godkänt för älgmärket på de flesta inomhusbanor är det ju ännu bättre. Så håll ut, sommaren är snart över och vi kan börja andas litet lättare. Nätterna blir snart mörkare och svalare å vips är vi framme i augusti. Med de orden får jag tacka för DIN tid och önska en skön sommar så kanske VI träffas i höst på någon bra jakt. Fredrik Throzell 4 Wachtelhunden

5 Avelsrådet informerar... Avelsansvarig: Elisabeth Kärnestam Har du en sjuk wachtelhund? Om din hund har en ärftlig sjukdom ska du alltid anmäla detta till din uppfödare och till avelsansvarig i SWK, elisabeth.k@spray.se Vi kan inte ta hänsyn till sjukdomar i avelsarbetet om vi inte vet var de sjuka hundarna finns. Allergi visar sig som ett eller flera av nedanstående symptom: - återkommande öroninflammationer - återkommande klåda och/eller hudinfektioner - hunden kliar, slickar, gnager på öron, ansikte, tassar, buk, ljumskar, armhålor och rumpa. Huden blir röd och inflammerad och till slut sekundärt infekterad. - återkommande problem med kräkning och diarré (känslig mage). Avla aldrig på en hund med dessa problem! Köpa valp utomlands De regler som infördes i december 2014 innebär att om man t.ex. köper en valp i Tyskland så kan man ta hem den tidigast när den är 15 veckor gammal. Alla EU-länder kontrollerar resande djur och du ska meddela i tullen att hund införs. För fullständiga och aktuella regler se: Förbjudet att ta bort sporrar Enligt Jordbruksverkets Föreskrifter om operativa ingrepp är det sedan 1 januari 2014 förbjudet att avlägsna sporrar i förebyggande syfte, alltså även för att minska risken för att sporrarna fastnar och slits av exempelvis i samband med jakt. Wachtelhunden 5

6 Avelskonferensen 2015 med presentation av avelshundar Text: Monica Holmberg och Linda Hermansson Foto: Mary G-Carlsson Lördagen 11 april samlades ett 90 tal wachtelhundsintresserade i Jönköping för avelskonferens. Avelsgruppen med Elisabeth Kärnestam i spetsen hade bjudit in till en dag med föreläsning av Jessica Åberg från Scandinavian Working Dog Institute och en presentation av Norska Wachelhundsklubbens avelsråd. Hanhundar och tikar som uppfyller A listans avelskriterier var inbjudna till visning. Jessica Åberg arbetar med rovdjursspårning på SWDI, och berättade för oss om hur de spårtränar och utbildar sina hundar så att de ska lyckas med sitt arbete. Hon nämnde Errorless learning felfri inlärning, som gav oss nya tankar om hur vi kan påverka och planera utbildningen av våra hundar. I spårträningen underlättar det att vi ser till att hunden inte tillåts göra fel, utan att träningen är så lätt att den alltid blir rätt. Träna med kvalité! Det som kännetecknar en bra träningsmetod är det som tar oss till målet snabbast!! Ha r kan alla konferans deltagare ha mta sin Hanhundskatalog. Siv Sveindal och Inger Nina Farstad från Norge presenterade hur Norska Wachtelhundsklubben arbetar målmedvetet med Forts. på sidan 14 >> 6 Wachtelhunden

7 Digeshults Oskar med husse Ulf går ett varv. Många va ntar i baakgrunden. (Nedan) A ven en del inbjudna tiak va ntar på att få visa upp sej. Ha r a r det Carl-Hermans Wizzla och Sita med hussarna Hasse o Peter. Wastel Von Dreiannen en hane med många avkommor var på plats fo r att visa upp sej. Vi tackar Per W fo r att han kom med den gamle mannen. Wachtelhunden 7

8 Elisabeth går igenom utva rderingen av avelshundar. Jessica A berg från SWDI som svarar på frågor från intresserade åho rare. rasen i områdena jaktprov, avel och hälsa. Även Roy Krook och Frida Broo från Finska Wachtelhundsklubben medverkade på konferensen. Elisabeth Kärnestam redovisade utvärderingen av svenska avelshundar innan vi på eftermiddagen hade visning av de inbjudna A listehundarna. Både eftermiddagsfikat och hundvisningen skedde utomhus i det vackra vädret. Det var över 20 C varmt. En givande dag avslutades med gemensam middag på kvällen. Nya stamboken , 100 kr och en Hanhundskatalog på dagens A-listehanar, 50 kr finns nu att beställa för er som är intresserade, porto tillkommer. Kontakta: Elisabeth K, elisabeth.k@spray.se Inger-Nina o Siv som presenterade Norsk Wachtelhundsklubb. 8 Wachtelhunden

9 Ha r a r det Lockfågelns Pralin som visas fram av matte Madelene. Dagen avslutades med en trevlig och god middag på kva llen. Wachtelhunden 9

10 % & & " / & ' ' & ' ' 0 2 3! / ' ' % ( ) & 4 5* * 8' # 8 ) 9 / : ';; (! " # 3' * / < )* = ; % / # > ' &' % / * - $% $% % &' ( " *,- 7 ' ) ' )'# $ ' $%? ' &' " / 9 / ' % / # $! < # $! + ) ' : '/ 1 ' &' % / ( )* +*, ' &' > 1 ' &' % / ' A ' AB % &' $ 6' &' % / )* A /'?! ' &' C $%, 3 /' &' " # ' -, 6 &' % / * -./ 0 1& ' ' / &* / * % +, + ' +,! "! " #! # # $ " 10 Wachtelhunden

11 % & ) ) % 6 0 % * & & ' ( 7 %* ' %* '! "# +! "# + :-**% $ ;)* % ** -' + ** -' 23 : < $%& ' ( ) # * ' = : / > = : /. <) 3 0. <) 3 +, # % ; -/ 32% #, ( #, 1 &) # : ) -%& % 8 &) < : +, $ %? / + )! "#. / -"0)&! "# +, 1 % 23 3% 5& 5& 2,* 7 = < ) )* A * 4 / A * ** -'.)& ** -' >235 8, >235! "# >, ".) /! "# /.. %-.)) / ( ) ( &)? * A * ( B &). %C * /.3& 3 ' ( 0 &) 4 ) A * 3% 5 $& ) ) % &, %, )*!) & )*!! " # " # $ " $ $ %! # 6-2 & 3 $" Wachtelhunden 11

12 Avelsrapport för 2014 Registreringar Under 2014 föddes 354 (357) wachtelhundvalpar i Sverige. (Inom parentes anges siffrorna för 2013.) De senaste 10 årens registreringssiffror visas i figur 1. Valparna var fördelade på 52 (62) kullar, vilket ger en kullstorlek på i medeltal 6,7 (5,8) valpar/kull. Under året importerades dessutom 21 (11) wachtelhundar, varav 15 från Tyskland, 5 från Norge och en från Polen. Figur 1. Antalet registrerade wachtelhundar , inklusive importer. Den genomsnittliga inavelsgraden var 1,3 % (1,0 %). Medelvärdet för de senaste 10 åren är 1,5 %. Vi uppfyller därmed målet i RAS att ligga på en inavelsgrad under 1,7 %. 43 (49) hanhundar användes i avel 2014, vilket motsvarar 1,2 kullar per hanhund. Fyra hanar hade två kullar, en hade tre kullar och en hane hade fyra kullar. 13 tyskfödda hanar hade sammanlagt 20 kullar Det högsta antalet valpar efter en enskild hund ska inte överstiga 50 valpar, detta är ett av målen i RAS. De hanar som under 2014 hade mer än två kullar eller som nu har 50 valpar listas nedan. Ev. kullar i Norge och Finland är ej inräknade. Namn Reg.nr Ant.kullar 2014 (totalt i Sv.) Nando vom Hubertuskopf SE45203/ (5) 38 Foppa vom Wildererstein S53996/ (6) 28 Wille vom Sirius S47812/ (8) 50 Totalt antal avkommor (Sv.) 12 Wachtelhunden

13 SWK rekommenderar att hundar som går i avel har uppnått en ålder av minst 2 år och 6 månader, för hanar gärna drygt tre år. Detta beror på att flera ärftliga sjukdomar, såsom allergier och epilepsi, oftast har hunnit visa sig i den åldern. Hunden har då också hunnit mogna mentalt och har jaktligt visat sin verkliga potential. Åldersfördelningen för avelshanar visas i figur 2. Det är glädjande att majoriteten av avelshanarna är 4-6 år gamla. Figur 2. A lderfo rdelning fo r avelshanar Av de 52 (62) kullarna som registrerades 2014 var 35 (36) kullar efter föräldrar med godkänt jaktprov i minst unghunds- eller nybörjarklass (21 A B-lista). Ytterligare 2 kullar hade hamnat i denna grupp om inte hanarna haft avkommor med anmärkning på skott i minst två olika kullar. Hos 8 (11) kullar hade endast en förälder godkänt unghundsprov och av dessa var det i 6 fall tiken som var omeriterad. Hos 8 (9) kullar var ingen av föräldrarna jaktprovsmeriterad. Av de meriterade hundarna uppfyller 58 % (55 %) av hanarna kraven för A-listan, se figur 3, medan motsvarande siffra för tikarna är 57 % (52 %). Wachtelhunden 13

14 Figur 3. Avelshundarna indelade efter kraven fo r SWKs valpfo rmedling. Hälsa Har man en frisk och jaktligt duktig hund som man vill använda i avel är det viktigt att man tar reda på om syskonen har några ärftliga sjukdomar. Har flera syskon en sjukdom bör man fundera en gång till. Vid en eventuell parning måste man undvika att para med en hund som har samma sjukdomar i sin familj. Har du en hund som drabbats av en ärftlig sjukdom är det viktigt att du meddelar både din uppfödare och avelsansvarig i SWK. HD och ED Andelen hundar födda 2010 som höftledsröntgats är endast 40 %. Åren därpå skedde en ökning till 45 % och av födda 2013 är hittills 37 % röntgade. En del röntgar sina hundar lite senare, vilket medför att andelen kommer att öka för sistnämnda år. Andelen armbågs-röntgade hundar ligger samtliga år tyvärr ett par % lägre. Vi når inte upp till vårt mål i RAS, som är 55 % röntgade hundar. Beträffande HD-resultaten har drygt 86 % av antalet röntgade hundar födda diagnosen A eller B. Andelen C-hundar i dessa årgångar är 8 % och grav dysplasi, grad D och E, har 5,5 % av hundarna. Se figur 4. Röntgenresultaten har för hundar födda 2013 varit något sämre än tidigare. Vårt mål i RAS är att minst 84 % av wachtelhundarna ska ha A+B och högst 3 % grav dysplasi (D+E). 14 Wachtelhunden

15 Figur 4. Resultat av HD-ro ntgen fo r wachtelhundar fo dda Andelen hundar fria från ED ligger för födda på i genomsnitt 88 %. Andelen med ED 1 (= lindrig benpålagring) är ca 8 % och ED är ca 4 %. Det är ungefär samma nivåer som tidigare år. Målet i RAS är att 92 % av wachtelhundarna ska vara ED-fria och högst 2 % ha grav ED (grad 2+3). Patellaluxation Det är frivilligt att undersöka patellastatus på sin hund. Det registreras centralt och kan finnas i grad 1-3. Av födda har 48 hundar undersökts och av dessa har 4 haft patellaluxation grad 1. Hundar med patellaluxation ska inte gå i avel. Allergier Allergier är rasens största hälsoproblem. Ungefär en tredjedel av våra hundar har återkommande problem med öroninflammation, klåda och/ eller hudproblem, samtliga symptom kan relateras till allergier. Detta är ett stort problem för rasen, men inte minst är det plågsamt för hunden. Allergi är ärftligt och den viktigaste åtgärden är att drabbade hundar inte används i avel. Allergier brukar visa sig före tre års ålder och därför bör alltför unga hundar inte gå i avel. Epilepsi Epilepsi (EP) är en ärftlig sjukdom, men ärftlighetsgången är inte helt klarlagd. Mönstret ser olika ut i olika raser. EP debuterar ofta ganska sent hos wachtelhundar, de flesta får sin diagnos vid 3-5 års ålder. Många hundar har därför redan hunnit gå i avel innan sjukdomen visar sig. Detta är en anledning att senarelägga avelsdebuten. Wachtelhunden 15

16 IOHC (Incomplete Ossification of the Humeral Condyle) Detta innebär en ofullständig sammanväxning av de båda överarmskondylerna. Symptomen är en ihållande hälta oftast på båda frambenen. Man kan inte upptäcka detta vid normal ED-röntgen. Under året har ett par fall konstaterats i Sverige. I Tyskland ser man allvarligt på detta och alla avelshundar födda fr.o.m måste röntgas och befinnas fria från IOHC. Man förmodar att arvsgången är liknande som för HD och ED. Hundar med IOHC ska inte gå i avel! Jaktödem Lungödem, eller jaktödem som det ibland kallas, leder till att hundens lungor fylls med vätska vid ansträngning. Efter en hård jaktdag vägrar hunden plötsligt lägga sig ned. Den sitter med högt huvud och bara flämtar. Den kämpar få att få luft. Tillståndet är allvarligt. Sjukdomen har omkring 30 procents ärftlighet. Hundar som insjuknat ska inte gå i avel. Vi har fått kännedom om två fall i vår ras men det finns säkert flera. Jaktliga egenskaper 2014 har 45 %, ungefär samma som de senaste åren, av unghundarna startat på unghundsprov. Det är en glädjande hög andel. I tabell 1 visas hur resultaten i de enskilda momenten i unghundsklass har varierat under de senaste 5 åren. Vi når inte riktigt upptill RAS-målen på 5 p för vilja och skogssök, även om söket varit snubblande nära de tre senaste åren. näsa skall* vilja säkerhet skogssök vatten förighet skott apport S:a ,8 6,7 4,4 4,2 4, ,5 7,7 3,3 48, ,9 6,7 4,4 4,2 4,6 6,8 7,7 7,6 3,1 49, ,1 6,6 4,3 4,4 4,9 6,9 7,5 7,6 3,3 50, ,9 6,4 4,3 4,3 4,8 7,0 7,6 7,8 3,0 48, ,2 6,1 4,7 4,6 4,9 6,9 7,6 7,6 3,1 50,1 Tabell 1. Medelva rde av resultaten på unghundsproven de senaste fem åren. * kompensation har gjorts fo r lo sa skall. 13 (8) hundar var 10 skottberörda och 3 skotträdda på unghundsklassproven Det innebär ca 7 % av antalet startande hundar i unghundsklass. De senaste åren har andelen hundar med nedsatt poäng på skott varierat mellan 5 och 9 %. Avelskommittén/E.Kärnestam 16 Wachtelhunden

17 Du finns väl med i DjurID.se? DjurID.se är Svenska Kennelklubbens stora ägarregister, som rymmer över en miljon hundar och katter. Registret hjälper oss att snabbt återföra upphittade hundar och katter till sina ägare. Du har väl inte missat att anmäla dig? Din valp var säkert redan chipmärkt när du hämtade den hos uppfödaren. Eller så har du själv varit hos veterinären för att ordna den saken. Du trodde kanske att du samtidigt registrerades som hundens ägare att ditt namn och dina kontaktuppgifter automatiskt fördes in i ett ägarregister. Men så är det inte! Själva id-märkningen är bara första steget. Nästa steg är ägarregistreringen. Många uppfödare hjälper till med att fylla i och skicka in blanketten för ägaranmälan, men det går också utmärkt att göra det själv. Ägarregistret DjurID.se Varför är det så bra att ägarregistrera sig, då? Att du och din hund finns med i DjurID.se är en trygghet om hunden skulle springa bort. Med hjälp av hundens id-nummer och uppgifterna i registret kan vi förhoppningsvis se till att ni snabbt återförenas. Ägarregistret används även till annat, bland annat är uppgifterna i registret en tillgång i forskningen kring ärftliga hundsjukdomar. Och om du planerar att tävla med din hund eller delta på utställning i ett annat land är ett intyg om att din hund är ägarregistrerad ofta en förutsättning för att få delta. Du finns väl med? Är du osäker på om du och din hund finns med i DjurID.se? Du kan själv kontrollera uppgifterna direkt på nätet hundar.skk.se/ agarreg. Eller ring oss på , så hjälper vi dig. Saxat från Sök stipendium åt eldsjälarna! Vem får SKKs stipendium för jaktprovsfunktionärer 2015? Nu är det hög tid för jakthundsklubbarna att föreslå medlemmar som förtjänar extra uppmärksamhet. Har ni eldsjälar i klubben? Människor som jobbar som jaktprovsfunktionärer på sin fritid och som brinner för verksamheten? Då kan klubben ansöka om att han eller hon eller de ska tilldelas Svenska Kennelklubbens stipendium för jaktprovsfunktionärer. Stipendiet delas ut av SKKs jakthundskommitté och ska gå till jaktprovsarrangörer, provledare, jaktprovsdomare eller andra jaktprovsfunktionärer som är värda att uppmärksammas. Det finns många ute i klubbarna som lägger ner en otrolig mängd timmar på att se till att medlemmarna kan få sina hundar bedömda på jaktprov. De gör en ovärderlig insats! Med det här stipendiet vill vi ge dem chansen att få något tillbaka, säger Britt-Marie Dornell, ordförande för SKKs jakthundskommitté. Sista ansökningsdag är Läs mer på Wachtelhunden 17

18 Förbered din hund inför höstens UKL prov Text: Mirko Tillmann, Jaktprovsansvarig HS Foto: Sara Hortlund I Ukl provar man hundens förmåga att följa ett spår, man har valt harspår på fält, för den är lagom svår att reda ut för en unghund samt lätt för domaren att se och bedöma. Man drevar av ett fält och då en hare springer upp, som hunden inte ska se, släpps hunden på spåret. Under detta arbete bedömer jaktprovsdomaren hundens näsa, skall, vilja och spårsäkerhet. Näsa bedöms som spårarbetets längd, ju längre spåret är desto bättre är näsan. Skallet bedöms när hunden börja skalla, hur mycket skall (inklusive dess intensivitet) hunden presenterar och var hunden sluta skalla. Vilja bedöms som den tid hunden arbetar med spåret, det vill säga en hund som vill ta sig fram och inte ger upp så lätt. Spårsäkerheten bedöms hur hunden anpassar sin hastighet till näsans kvalité, en hund som jagar för snabbt kommer att förspringa sig. Jag rekommenderar att man tränar sin hund på alla möjliga spår släpspår, harspår med lös hund samt med hund i långa lina. I Ukl bedöms också sök. Då sänds hunden i ett skogsområde, som hunden har ca 10 minuter på sig att söka av. Sökets bredd, djup och systematik bedöms. För detta moment rekommenderar jag, att man har hunden lös så mycket som möjligt, så hunden lär sig att frigöra sig från hundföraren. 18 Wachtelhunden

19 Ett annat moment i Ukl är vatten och här bedöms hundens vattenpassion det vill säga hur hunden tar an vattnet (går i vattnet) och simförmågan. Här rekommenderar jag att gå och bada själv med hunden under sommaren; gör något roligt vid vattnet men undvik att kasta saker i vattnet, hunden kommer senare bara vänta på kast. Vid prövning av skottsäkerhet träffas hunden och skytten. Därefter går skytten iväg och hunden släpps i fritt sök i täckt terräng. Då hunden befinner sig på ungefär 30 m avstånd från förare och skytt avlossas skott och den reaktionen bedöms. Om detta går bra skjuts ännu ett skott. Träna detta moment väldigt försiktig med hunden. Jag brukar släppa mina hundar på jakter under säsongen innan och då kommer de höra några skott. Har jag möjlighet och träna samtidigt med en vuxen skottfast hund underlättar detta. Jag avlossar första skottet på ca 150 m. Sedan minskas avståndet långsamt under flera dagars träning. I Ukl bedöms också förighet vilket betyder hur hunden reagerar och samarbetar med sin förare samt återgångar vid harmomentet och uppträdanden i olika situationer under hela dagen. Här kan jag bara säga vardagslydnad. I moment Apport kastas en fågel på ca 30 m avstånd som är synligt för hunden. Då viltet landat släpps hunden för att apportera viltet. Detta moment är det inte ett krav att bli godkänd i UKL. Jag brukar inte träna detta moment innan UKL då det är för lätt att förstöra hunden. Till efterföljande prov (Ökl, EPB, GP) gäller det att träna intensivt med apportering. Dags att träna på hare inför Ukl? Man får inte släppa hund på sommaren. Det är svårt att hitta harar. Jag hittar bara harar i skogen. Hur ska jag göra? Här får du några tips. 1. Träna din hund i lång lina. Då har du även möjlighet att hjälpa hunden vid svårigheter, t ex övergångar mellan olika underlag och markvägar. 2. Träna i skog om du inte hittar hare på fältet. Det är viktigt att hunden följer harvittring. Använd om möjligt lång lina även här för att undvika att hunden går över i fritt sök. 3. Gör släpspår med harskinn och träna hunden på det. Torka ett harskinn och fukta upp det inför träningen så blir det bättre vittring. 4. Träning i harhägn. Många tränar sina stövare i harhägn. Har du ett hägn inom rimligt avstånd så åk dit och släpp din hund. Wachtelhunden 19

20 Schakalens Lilla Lady Loo. Foto: Sara Hortlund. Schakalens A ska. Foto: Sara Hortlund. 20 Wachtelhunden

21 Congratz og Heros Snotra, kallas fo r Merkel och fyllde ett år 15 mars. A gare a r Lars Hedman i Ljustorp. Wachtelhunden 21

22 Björn är ny jaktexpert på SKK Text & foto: Eliza Kajanus Sedan slutet av 2014 har en jägare tagit plats i Svenska Kennelklubbens kansli i Rinkeby. Det är Björn Eek, ny sakkunnig i jakt- och jakthundsfrågor. Hans jobb: att vara länken mellan jakthundsklubbarna och SKK. Björn är utbildad skogsmästare vid SLU och jaktälskare ända ut i avtryckarfingret. Han kommer närmast från skogsägarföreningen Mellanskog, där han var skogsinspektor, och dessförinnan från Svenska Jägareförbundet, där han arbetade som jaktvårdskonsulent. Björn tar över efter Kjell Bräster, som ju gick bort i början av Till skillnad från Kjell är Björn anställd på heltid och kommer därför att ha fler jaktrelaterade arbetsuppgifter. Primärt handlar det om att ansvara för alla löpande ärenden och frågor som SKKs jakthundsklubbar behöver hjälp med. Den andra huvuduppgiften är att stötta klubbarna i utvecklingen av det nya, efterlängtade it-stödet med arbetsnamnet Jaktdata som planeras just nu, berättar SKKs vd Ulf Uddman. I det arbetet kommer Björn ha en central roll och samordna kontakterna mellan SKK och jakthundsklubbarna. I Björns uppdrag ingår också att företräda SKK gentemot myndigheter, främst Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Polisen. Den typen av offentliga kontakter har intensifierats på senare år, bland annat i och med att SKK medverkar i Nationella Viltolycksrådet med mera. Den allra viktigaste uppgiften för Björn är att, med stöd från Jakthundskommittén, vara länken mellan SKK och jakthundsklubbarna, betonar Ulf Uddman. Klubbarna ska känna att de har en tydlig kanal in till SKK. Det ska vara enkelt att ta kontakt och kunna diskutera frågor med en person som förstår jägarnas frågor och kan verksamheten. Björn Eek är sekreterare åt Jakthundskommittén, men han kommer också att jobba ihop med andra delar av SKKs organisation, bland annat avelsavdelningen. Avsikten är att utveckla SKKs databas Avelsdata så att uppgifter om de olika rasernas jaktfunktion, till exempel egenskapsbedömningar och annat som klubbarna vill kunna följa, ska finnas med. Britt-Marie Dornell, ordförande i Jakthundskommittén, hoppas att jakthundsfolket och jakthundsklubbarna ska höra av sig till SKK och Björn Eek när de har frågor, vill kolla något eller behöver råd inte bara när något har gått fel. Tar man kontakt på ett tidigt skede kan man ofta undvika att saker eskalerar och blir till ett ärende. Det mesta går det att lösa mycket enklare än vad folk tror, säger hon. Många gånger uppfattas SKK som någon som bara ställer en massa krav på klubbarna, tror Britt-Marie. Men det vill jag ändra på. Jag jobbar för att klubbarna ska se SKK som en resurs, som finns här för dem och som kan hjälpa till med det mesta när det gäller jakt. Kontakta Björn! Tel: , fax: E-post: bjorn.eek@skk.se 22 Wachtelhunden

23 Hallå där, Björn Eek. Hur mycket jägare är du? - Jag är jaktfanatiker! Jag jagar i princip all ledig tid, mest älg och vildsvin, men jag jagar även gärna med stövare. Totalt blir det jaktdagar per år. Det är nödvändigt om man ska komma någonstans med hundarna. En helg då och då räcker inte, man måste fokusera. Hur länge har du jagat? - Intresset för jakt väcktes redan när jag var barn. Min morbror, som bodde granne med oss i Jämtland, var fällfångstjägare och även jag började min jaktliga bana så, med fällfångst på mink, mård och räv. Den första älgen sköt jag när jag var 18 år. Hur viktig är hunden i jakten för dig? - Jätteviktig! Hundarbetet är halva jakten. Förr, när jag jagade utan hund, var själva skjutandet det centrala. Idag är det mer värt för mig att lyssna på ett bra ståndskall än att skjuta när jag sitter på pass. Jag avstår gärna skott om hunden inte skött sig. Du är från Jämtland men har gråhundar. - Ja, jag var ju tvungen att välja en ras som inte alla andra har (skratt). Gråhunden är en bra jakthund med trevlig mentalitet. Dessutom har den ett väldigt behändigt format. Även när man som jag jagar väldigt mycket så är hundarna sällskapshundar de flesta av årets dagar. Då är det praktiskt med en lite mindre hund. Hur intresserad är du av jaktprov? - Att gå jaktprov är en självklarhet för mig. Målet är att alla egna hundar blir jaktchampion. Min tax som jag hade fick jag till jaktchampion. Namn: Björn Eek Aktuell: Som ny sakkunnig i jakt- och jakthundsfrågor hos SKK. Ålder: 45 år Bakgrund: Utbildad skogsmästare vid SLU. Jobbat bland annat på skogsbolag, som jakthandläggare vid Länsstyrelsen och jaktvårdskonsulent och hundansvarig vid Svenska Jägareförbundet. Familj: Fru och en fyraårig son Bor: Örsundsbro Hund: Gråhunden Aya, 6 år och ny gråhundsvalp på gång. Har tidigare haft tax och även fött upp rasen under kennelnamnet Lårstavikens. Wachtelhunden 23

24 Finns det någon jaktform som du inte har provat? - Ja, jakt med stående fågelhund. Men jag hoppas det kommer! Vilket är ditt bästa jaktminne? - När jag sköt två älgkalvar för min gråhund Dina. Hon var ett och ett halvt år och det var hennes första riktiga ståndskall. Samtidigt var det första gången jag själv sköt älg på ståndskall. Dina skötte sig exemplariskt, allt stämde. Det var en otrolig upplevelse. Och din bästa jakthund? - Också Dina. Hon var ingen superstjärna, men en väldigt bra medelmåtta. Jämn i sitt sätt och sitt arbete, pålitlig och mycket spårnoga. Hon släppte aldrig! Sveriges viktigaste jaktfråga just nu? - Etiken i jakten! Alla jaktutövare måste ta det ansvar som omvärlden ställer i det här avseendet. Många lägger ut bilder och filmer på sociala medier utan att tänka på möjliga konsekvenser. Ska vi få behålla den frihet under ansvar som gäller idag måste vi visa att vi jagar på ett etiskt riktigt sätt. Hur ser du på SKKs roll i jaktfrågor? - SKK är jakthundsägarnas röst och har en viktig uppgift när det gäller att företräda deras intressen. Att värna om vår urgamla tradition att jaga med löshund är en mycket aktuell uppgift just nu, liksom att jobba för att vi får en rovdjursförvaltning där vargjakt är ett naturligt inslag. Vad kan SKK förbättra när det gäller det jaktliga arbetet? - Framför allt kan vi bli bättre på att kommunicera hur processen gällande regler för jakthundar och jaktprov går till. Många tror att SKK bestämmer allt, men det är ras- och specialklubbarna som gör det, och reglerna förändras utifrån deras behov. SKK har bara det övergripande ansvaret. En vanlig reaktion när man berättar detta är: Det hade jag ingen aning om! Dessutom behöver SKKs egna medarbetare och funktionärer lära sig mer om jakt och jakthundar. Information åt båda hållen är något jag tänker ägna mig åt. Vad ska jakthundsägarna känna till om de behöver kontakta SKK? - Att de får prata med en jägare! Jag har bred jaktkunskap och förstår jägarnas frågor. Min förhoppning är att bidra till att skapa kontakter mellan jakthundsfolket och SKK-sfären. Den som vill veta något är välkommen att höra av sig till mig och prata jägare emellan. Somvik/Boxholm skogar 24 januari 2015 No jda ja gare efter jaktprovets slut. Från va nster Joakim Samuelsson med Tjurtorpets Brolle med klarat vildsvinsprov, domare Stefan Ek, domaraspirant Markus Eriksson och Niklas Östh med Ka rrmarkens Olivia med klarat skogsprov. Inskickat av Christer Samuelsson 24 Wachtelhunden

25 Jaktprovsresultat Skogsprov Klingstorp Domare: Per Kristoffersson Kommissarie: Jeanette Lindstrand Väder: Växlande molnighet, 2 grader. Utfört som: Praktisk jakt Terräng: Barmark 1 Startande 1 Godkänd 1. Digeshults Marcus S54700/2009 H brun e. Enno Vom Zerling S69086/2008 u. Junkerns Aroma S34045/2005 Uppf: Bengtsson Sara o Roger Oskarström Äg: Sven-Arne Nilsson, Eslöv Sök 3: Sökrundor om 3-5 minuter, godtagbar sökvilja Upptagsförmåga 4: Visar mycket god förmåga och vilja att finna vilt Drevtid 3: Drevtider 5-10 minuter. Lämpligt drevsätt Skall 4: Hund med tätt ärligt drevskall Samarbete 4: Hund som snabbt finner föraren, kommer snabbt på inkallning vid sök Övriga observationer/noteringar: Söker frimodigt. Finner snabbt vilt som drivs. Gör förutom noterade drev ytterligare ett antal drev med upptag på återgång. Drevdjur 1: Okänt Drevtid: 10 min Drevdjur 2: Rådjur Drevtid: 8 min Drevdjur 3: Vildsvin Drevtid: 8 min Beskrivning av skall: Grovt, bra hörbarhet Skogsprov Koberg Domare: Göran Hellberg Kommissarie: Daniel Franzén Väder: + 2 grader Utfört som: Praktisk jakt Terräng: Kuperat 1 Startande 1 Godkänd Bamse SE37222/2010 H brun e. Aston S42186/2006 u. Assie S36186/2005 Uppf: Britt- Marie Johansson Herrljunga Äg: Britt-Marie Johansson Herrljunga Sök 3: Sökrundor om 3-5 minuter, godtagbar sökvilja Upptagsförmåga 4: Visar mycket god förmåga och vilja att finna vilt Drevtid 4: Drevtider minuter. Lämpligt drevsätt Skall 4: Hund med tätt ärligt drevskall Samarbete 3: Hund som visar godtagbar samarbetsvilja Övriga observationer/noteringar: Hunden släpps i mark med stor förekomst av dovhjort. Presterar 5 drev varav en dov, fälls av passkytt efter 3 minuters drev. Snabbt åter efter att ha varit framme hos viltet. Arbetar självständigt under provtiden, 120 minuter Drevdjur 1: Okänt Drevtid: 20 min Drevdjur 2: Dovhjort Drevtid: 3 min hjorten skjuts Drevdjur 3: Okänt Drevtid: 12 min Beskrivning av skall: Ljust, bra hörbarhet Skogsprov Dalstorp Domare: Roger Mårtensson Väder: Uppehåll, 0 grader. Utfört som: Praktisk jakt 1 Startande 1 Godkänd Sjörröds Cajsa SE62548/2012 T Röd e. Sippolas Ligist S33280/2009 u. Kärrmarkens Indra S51110/2007 Uppf: Mattias Modén Hässleholm Äg: Mattias Svensson Hestra Sök 4: Sökrundor om 5-10 minuter, självständigt sök med bra sökvilja Upptagsförmåga 4: Visar mycket god förmåga och vilja att finna vilt Drevtid 4: Drevtider minuter. Lämpligt drevsätt Skall 4: Hund med tätt ärligt drevskall Samarbete 4: Hund som snabbt finner föraren, kommer snabbt på inkallning vid sök Övriga observationer/ noteringar: Cajsa finner snabbt rå o kid som drivs säkert i och i närheten av såten. Hon bryter ca 1,2 km ut, bra återgång. Söker sedan energiskt inom 200 meters radie. Går sedan ut och tar upp get o bock ca 600 meter ut. Bocken skjuts efter 15 minuters drev. Provas i 95 minuter. Drevdjur 1: Rådjur Drevtid: 19 minuter Drevdjur 2: Rådjur Drevtid: 15 minuter Beskrivning av skall: Ljust, bra hörbarhet Skogsprov Sturefors Domare: Mikael Anjou Kommissarie: Stefan Ek Väder: Snö, 2 grader Utfört som prov 1 Startande - 1 Godkända 1. Triggerhappy s Ofelia SE36795/2013 T brun e. Ximon Weidelsburg VDHDW u. Triggerhappy s Lova SE38716/2008 Uppf. Christer Von Goes, Huskvarna Äg : Åza Vikström Sturefors Wachtelhunden 25

26 Sök 4: Sökrundor om 5-10 minuter, självständigt sök med bra sökvilja Upptagsförmåga 4: Visar mycket god förmåga och vilja att finna vilt Drevtid 5: Drevtider över 20 minuter, drevet övervägande del inom såten. Längre arbeten på vildsvin, älg, kronhjort, räv och hare utanför såten. Lämpligt drevsätt Skall 4: Hund med tätt ärligt drevskall Samarbete 4: Hund som snabbt finner föraren, kommer snabbt på inkallning vid sök Övriga observationer/noteringar: En hund med noggrant sök drev 1 och 3 dovhjort 30 min resp. 15 min mycket snabb återgång. Drev 2 hittar större galt (vildsvin) som attackerar hunden direkt och sedan går vidare hunden förföljer efter uppmuntran men bryter efter några min Drevdjur 1: Dov Drevtid: 30 minuter Drevdjur 2: Vildsvin Drevtid: 2 minuter Drevdjur 3: Dov Drevtid: 15 minuter Beskrivning av skall: Grovt, dålig hörbarhet Skogsprov Skövde Domare: Torbjörn Wahlqvist Kommissarie: Daniel Franzén Väder: Snö 15 cm, - 1 grad. Utfört som: Praktisk jakt 1 Startande 0 Godkänd 1. Cannervikens Chili SE44759/2012 T brun e. Junkerns Aktiv S34042/2005 u. Carl-Hermans Lystra S50648/2007 Uppf: Cannervik Sara Vikingstad Ägare: Jonas Holmén Mariestad Sök 2: Sökrundor under 2 minuter, bristande sökvilja Upptagsförmåga 3: Visar god förmåga och vilja att finna vilt Drevtid 3: Drevtider 5-10 minuter. Lämpligt drevsätt Skall 3: Hund med något gles skallgivning Samarbete 4: Hund som snabbt finner föraren, kommer snabbt på inkallning vid sök Övriga observationer/noteringar: Önskas bättre sök. 2 bra drev på rådjur, bryter när det går ur såten. Bra återgångar. Provas i 110 minuter. Drevdjur 1: Rådjur Drevtid: 8 minuter Drevdjur 2: Rådjur Drevtid: 7 minuter Beskrivning av skall: Ljust, bra hörbarhet Pris: Ej godkänd Skogsprov Somvik/Boxholm skogar Domare: Stefan Ek Domaraspirant: Marcus Eriksson Kommissarie: Stefan Ek Väder: Snö, - 2 grader Utfört som: Praktisk jakt 1 Startande - 1 Godkänd 1. Kärrmarkens Olivia SE41032/2012 T röd e. Wastel Von Dreiannen S34895/2009 u. Gitte Vom Birkenbrink S44572/2007 Uppf: Per Westergren Kristianstad Äg: Niclas Östh Tranås Sök 3: Sökrundor om 3-5 minuter, godtagbar sökvilja Upptagsförmåga 4: Visar mycket god förmåga och vilja att finna vilt Drevtid 4: Drevtider minuter. Lämpligt drevsätt Skall 4: Hund med tätt ärligt drevskall Samarbete 4: Hund som snabbt finner föraren, kommer snabbt på inkallning vid sök Övriga observationer/noteringar: Tar på första sökrundan upp ensam älgkalv, bryter vid väg/såtgräns 6 minuters jakt. Efter byte till ny såt finner rådjur som jagas 20 min inom såten korrekt och snabb återgång Drevdjur 1: Älg Drevtid: 6 min Drevdjur 2: Rådjur Drevtid: 20 min Beskrivning av skall: Ljust, bra hörbarhet Skogsprov Bellinga Domare: Laila Kalling Kommissarie: Jeanette Lindstrand Väder: Spårsnö, 1 grad Utfört som: Praktisk jakt Terräng: Kuperat, blandskog 2 Startande 2 Godkända 1. Harsätras Hugo Boss SE31938/2013 H brunskimmel e. Anton Vom Weidig S70022/2008 u. Harsätras Ella S17236/2007 Uppf: Ola Eriksson, Mellösa Äg: Tomas Ringdahl, Bjärred Sök 5: Sökrundor om 10 minuter och däröver, självständigt sök med utmärkt sökvilja Upptagsförmåga 5: Visar utmärkt viltfinnarförmåga Drevtid 4: Drevtider minuter. Lämpligt drevsätt Skall 4: Hund med tätt ärligt drevskall Samarbete 4: Hund som snabbt finner föraren, kommer snabbt på inkallning vid sök Övriga observationer/ noteringar: Välutvecklat sökmönster. Driver i bra tempo, viltet buktar bra. Utmärkt maskulint skall. Vid två tillfällen under jakten visar Hugo skärpa. Fullföljer och avslutar adekvat skadat vilt på ett bra sätt. Arbetar utan att mattas under hela jakten. Drevdjur 1: Dovhjort Drevtid: 23 min Drevdjur 2: Dovhjort Drevtid: 20 min Drevdjur 3: Rådjur Drevtid: 20 min Beskrivning av skall: Grovt, bra hörbarhet 2. Brantelids Bissie SE40486/2012 T brun e. Enno Vom Zerling S69086/2008 u. Tskogens Yaffa S32297/2008 Uppf: Karlsson Bengt, Båstad Äg: Bengt Karlsson, Båstad 26 Wachtelhunden

27 Sök 5: Sökrundor om 10 minuter och däröver, självständigt sök med utmärkt sökvilja Upptagsförmåga 5: Visar utmärkt viltfinnarförmåga Drevtid 4: Drevtider minuter. Lämpligt drevsätt Skall 4: Hund med tätt ärligt drevskall Samarbete 4: Hund som snabbt finner föraren, kommer snabbt på inkallning vid sök Övriga observationer/ noteringar: Välutvecklat sökmönster. Arbetar i bra tempo, under hela jakten. Visar mod, skärpa på bra sätt. Smidig orädd liten tik med utmärkt jaktlust. Drevdjur 1: Dovhjort Drevtid: 20 min Drevdjur 2: Vildsvin Drevtid: 15 min Drevdjur 3: Vildsvin Drevtid: 20 min Beskrivning av skall: Ljust, bra hörbarhet Skogsprov Kärda - Åminne Domare: Torbjörn Wahlqvist, Claes Roslund Kommissarie: Mattias Svensson Väder: Snöbyar, 0 grader Utfört som: Praktisk jakt 6 Startande 5 Godkänd 1. Knestorps Kajsa SE44470/2011 T Röd e. Foppa Vom Wildererstein S53996/2009 u. Akela Aus Der Zauche S46258/2007 Uppf: Roger o Pia Mårtensson Dalstorp Äg: Claes Lid Ölsremma Sök 3: Sökrundor om 3-5 minuter, godtagbar sökvilja Upptagsförmåga 3: Visar god förmåga och vilja att finna vilt Drevtid 4: Drevtider minuter. Lämpligt drevsätt Skall 4: Hund med tätt ärligt drevskall Samarbete 4: Hund som snabbt finner föraren, kommer snabbt på inkallning vid sök Övriga observationer/noteringar: Snöat under natten. Hunden startar något trångt i början men jobbar på och förbättrar sej hela tiden. Bra skall. Bra kontakt mellan hund o förare. Drevdjur 1: Rådjur Drevtid: 11 minuter Beskrivning av skall: Ljust, bra hörbarhet 2. Knestorps Kalle SE44472/2011 H Röd e. Foppa Vom Wildererstein S53996/2009 u. Akela Aus Der Zauche S46258/2007 Uppf: Roger o Pia Mårtensson Dalstorp Äg: Roger Mårtensson Dalstorp Sök 3: Sökrundor om 3-5 minuter, godtagbar sökvilja Upptagsförmåga 4: Visar mycket god förmåga och vilja att finna vilt Drevtid 4: Drevtider minuter. Lämpligt drevsätt Skall 4: Hund med tätt ärligt drevskall Samarbete 4: Hund som snabbt finner föraren, kommer snabbt på inkallning vid sök Övriga observationer/noteringar: Snöat på natten. Drev 1: Dov som ses med hunden 1 minut efter. Drev 2: Rådjur som avspåras. Hörbart skall, bra återgång. Provas i 90 minuter Drevdjur 1: Dov Drevtid: 15 minuter Drevdjur 2: Rådjur Drevtid: 6 minuter Beskrivning av skall: Grovt, bra hörbarhet 3. Knestorps Kaxe SE44475/2011 H Röd e. Foppa Vom Wildererstein S53996/2009 u. Akela Aus Der Zauche S46258/2007 Uppf: Roger o Pia Mårtensson Dalstorp Äg: Ulf Pettersson Mjölby Sök 3: Sökrundor om 3-5 minuter, godtagbar sökvilja Upptagsförmåga 4: Visar mycket god förmåga och vilja att finna vilt Drevtid 5: Drevtider över 20 minuter, drevet övervägande del inom såten. Längre arbeten på vildsvin, älg, kronhjort, räv och hare utanför såten. Lämpligt drevsätt Skall 4: Hund med tätt ärligt drevskall Samarbete 3: Hund som visar godtagbar samarbetsvilja Övriga observationer/noteringar: Snöat på natten. Startar trögt, frigör sej efterhand. Svårt att finna vägen hem. Drevdjur 1: Rådjur Drevtid: 30 minuter Drevdjur 2: Rådjur Drevtid: 20 minuter Beskrivning av skall: Grovt, bra hörbarhet 4. Knestorps Lystra SE32296/2013 T Brun e. Digeshults Jens S32670/2008 u. Akela Aus Der Zauche S46258/2007 Uppf: Roger o Pia Mårtensson Dalstorp Äg: Roger Mårtensson Dalstorp Sök 4: Sökrundor om 5-10 minuter, självständigt sök med bra sökvilja Upptagsförmåga 5: Visar utmärkt viltfinnarförmåga Drevtid 5: Drevtider över 20 minuter, drevet övervägande del inom såten. Längre arbeten på vildsvin, älg, kronhjort, räv och hare utanför såten. Lämpligt drevsätt Skall 4: Hund med tätt ärligt drevskall Samarbete 4: Hund som snabbt finner föraren, kommer snabbt på inkallning vid sök Övriga observationer/noteringar: Snöat på natten. Drev 1; Rådjur ses med hunden 1 minut efter flera gånger. Drev 2; Ses en minut efter upptag. Bra återgångar. Provas 117 minuter, energiskt arbete. Drevdjur 1: Rådjur Drevtid: 30 minuter Drevdjur 2: Rådjur Drevtid: 28 minuter Beskrivning av skall: Ljust, bra hörbarhet 5. Knestorps Luna SE32298/2013 T Brun e. Digeshults Jens S32670/2008 u. Akela Aus Der Zauche S46258/2007 Uppf: Roger o Pia Mår- Wachtelhunden 27

28 tensson Dalstorp Äg: Niklas Elf Vaggeryd Sök 3: Sökrundor om 3-5 minuter, godtagbar sökvilja Upptagsförmåga 5: Visar utmärkt viltfinnarförmåga Drevtid 4: Drevtider minuter. Lämpligt drevsätt. Skall 4: Hund med tätt ärligt drevskall Samarbete 4: Hund som snabbt finner föraren, kommer snabbt på inkallning vid sök Övriga observationer/noteringar: Snöat på natten. 3 drev på rådjur med bra skall. Bra återgångar. Provas i 105 minuter, energiskt arbete hela provtiden. Drevdjur 1: Rådjur Drevtid: 11 minuter Drevdjur 2: Rådjur Drevtid: 10 minuter Drevdjur 3: Rådjur Drevtid: 13 minuter Beskrivning av skall: Ljust, bra hörbarhet 6. Knestorps Loke SE32295/2013 H Brun e. Digeshults Jens S32670/2008 u. Akela Aus Der Zauche S46258/2007 Uppf: Roger o Pia Mårtensson Dalstorp Äg: Jonny Karlsson Brokind Sök 3: Sökrundor om 3-5 minuter, godtagbar sökvilja Upptagsförmåga 3: Visar god förmåga och vilja att finna vilt Drevtid 5: Drevtider över 20 minuter, drevet övervägande del inom såten. Längre arbeten på vildsvin, älg, kronhjort, räv och hare utanför såten. Lämpligt drevsätt Skall 4: Hund med tätt ärligt drevskall Samarbete 1: Hund som släpper förarkontakt, ej återvänder inom 2 timmar, kan ej kallas in. Övriga observationer/noteringar: Snöat under natten. Hunden söker ut direkt, upptag efter 3 minuter. Jagar i 27 minuter. Efter drevet kommer inte hunden hem, får hämtas efter 2,5 timmar. Svårt att hitta hem. Drevdjur 1: Rådjur Drevtid: 27 minuter Beskrivning av skall: Grovt, dålig hörbarhet Pris: Ej godkänd Skogsprov Trollenäs Domare: Laila Kalling Jaktledare: Mats Jönsson Kommissarie: Jeanette Lindstrand Markvärd: Trollenäs Väder: Skånsk vinter, + 4 grader Utfört som: Praktisk jakt Terräng: Hygge, blandskog, slyområde 1 Startande 1 Godkänd 1. Mjöåns Kricka SE60671/2012 T brunskimmel e. Sippolas Ligist S33280/2009 u. Mjöåns Hälga S59953/2009 Uppf: Håkan Larsson, Huaröd Äg: Michael Persson och Alexandra Nordengren, Höganäs Sök 3: Sökrundor om 3-5 minuter, godtagbar sökvilja Upptagsförmåga 3: Visar god förmåga och vilja att finna vilt Drevtid 4: Drevtider minuter. Lämpligt drevsätt Skall 4: Hund med tätt ärligt drevskall Samarbete 4: Hund som snabbt finner föraren, kommer snabbt på inkallning vid sök Övriga observationer/noteringar: Smidig, snabb tik som på kort tid presenterar bra sökrundor. Arbetar marknära. Reser och driver grisar och avslutar med en råbock som drivs ca 1 km runt i såten. Tiken störs inte av skottlossning eller andra hundars drev i annan såt. Drevdjur 1: Vildsvin Drevtid: 16 min Drevdjur 2: Vildsvin Drevtid: 9 min Drevdjur 3: Rådjur Drevtid: 15 min Beskrivning av skall: Ljust, bra hörbarhet Skogsprov Kilsmo Domare: Mikael Grennard Väder: Mulet, - 2 grader. Skare Utfört som: Praktisk jakt 2 Startande 1 Godkänd 1. Triggerhappy s Obelix SE36792/2013 H brun e. Ximon Weidelsburg VDHDW u. Triggerhappy s Lova S38716/2008 Uppf: Christer Von Goes, Huskvarna Ägare: Bo Andersson, Forsbacka Sök 5: Sökrundor om 10 minuter och däröver, självständigt sök med utmärkt sökvilja Upptagsförmåga 5: Visar utmärkt viltfinnarförmåga Drevtid 5: Drevtider över 20 minuter, drevet övervägande del inom såten. Längre arbeten på vildsvin, älg, kronhjort, räv och hare utanför såten. Lämpligt drevsätt Skall 4: Hund med tätt ärligt drevskall Samarbete 4: Hund som snabbt finner föraren, kommer snabbt på inkallning vid sök Övriga observationer/noteringar: Släpps 09,50 Tar snabbt upp, driver ett djur genom såten men utom synhåll för passkyttar. Åter efter 5 minuter. Söker ut och tar upp 600 m från föraren. Driver dovhjort förbi domare och flera skyttar under 18 minuter. Bryter och är åter föraren efter 5 minuter. Drevdjur 1: Okänt Drevtid: 25 minuter Drevdjur 2: Dovhjort Drevtid: 18 minuter Beskrivning av skall: Grovt, bra hörbarhet 2. Triggerhappy s Ossy SE36793/2013 T röd e. Ximon Weidelsburg VDHDW u. Triggerhappy s Lova S38716/2008 Uppf: Christer Von Goes, Huskvarna Ägare: Christer Von Goes, Huskvarna 28 Wachtelhunden