Sverigedemokraternas kommunfullmäktigegrupp i Norrköping

Transkript

1 11

2 22

3 Sverigedemokraternas kommunfullmäktigegrupp i Norrköping Under våren 2011 lämnade fullmäktigeledamoten Ingemar Sleman sin plats på grund av flytt, och blev ersatt av Daniel Bergsten som var första ersättare. Detta innebar att Lennart Isaksson kom in i gruppen som andra ersättare. I skrivande stund ser kommunfullmäktigegruppen ut så här: Markus Wiechel, ledamot Ingvar Våxmo, ledamot Patrik Rubindal, ledamot Daniel Bergsten, ledamot Cornelia Dahlberg, första ersättare Lennart Isaksson, andra ersättare I Norrköpings kommunfullmäktige har Sverigedemokraterna med våra fyra platser varit mycket aktiva. Totalt 30 motioner har lämnats in sedan februari 2011 vilket är fler än alla andra partier tillsammans och gör att vi med råge är Norrköpings mest aktiva parti. Vi har även varit delaktiga i de debatter som förts, lämnat in fem interpellationer samt fått sex debattartiklar publicerade. Fem i Norrköpings Tidningar, som är den största tidningen i Norrköpingsområdet och en i gratistidningen Extra som delas ut inom kollektivtrafiken i länet. I flera av våra förslag har vi fått stöd från delar av oppositionen bestående av Folkpartiet, Kristdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet. Vi fick nästan igenom en motion om att utreda möjligheten till att införa terapihundar inom den kommunala äldreomsorgen men blev nedröstade av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet med rösterna 43 mot 42. Vår motion om att bygga ut infrastrukturen för elfordon blev bifallen av en enig stadsplaneringsnämnd, men ansågs senare vara besvarad i kommunfullmäktige. Vi har jobbat med frågor inom alla möjliga områden, alltifrån att underlätta för kommunens småföretagare och öka den kommunala demokratin, till att förbättra pensionärernas villkor och den kommunala skolan. Just nu har vi flertalet nya motioner på gång och kommer att fortsätta att hålla tempot på topp. Markus Wiechel Gruppledare för kommunfullmäktigegruppen 33

4 44

5 Interpellation till ansvarigt kommunalråd i Norrköpings kommun Vilka gatukostnader blir villaägare skyldiga att betala? Norrköping är en av två kommuner i Östergötland som enligt en artikel i Norrköpings Tidningar den 14/ i framtiden planerar att ta ut gatukostnader direkt från villaägarna istället för att som idag ta ut kostnaderna skattevägen. I praktiken innebär detta att villaägare plötsligt, förutom räntan och amorteringen på villalånet, skatt och andra avgifter även måste betala kommunens räkning för exempelvis grävarbeten. Detta är kostnader som villaägarna inte har beställt, men som kommunens politiker och/eller tjänstemän har beslutat om och notan kan bli väldigt hög. Med undantag för Mjölby kommun är det ingen annan östgötsk kommun som har för avsikt att ta betalt av privatpersoner för gatuarbeten. Förutom kommunalskatten, som bland annat är avsedd att bekosta utbyggnad av kommunens gator, skall alltså villaägare särbehandlas och betala dubbelt för vägar som utnyttjas av alla. Nyetableringar av villafastigheter i Norrköping är redan ekonomiskt belastade av höga kostnader för lagfart och pantbrev, bygglovavgift samt anslutningskostnader för vatten och avlopp. Sammanlagt handlar det om hundratusentals kronor bara i form av avgifter och skatter redan innan första spadtaget kan tas för den tänkta villans grund. Med bakgrund av ovanstående vill vi ställa följande frågor: 1. Avser Norrköpings kommun att göra verklighet av planen? 2. Om svaret är ja, varför skall just denna grupp betala dubbelt? 3. Om man nu tycker förslaget är rimligt, varför gäller det då inte alla bostadsinnehavare? 4. Är det rimligt att tvinga barnfamiljer att ta ytterligare lån för att kunna finansiera sin oftast redan höga boendekostnad? Cornelia Dahlberg (SD) Ingvar Våxmo (SD) 55

6 Interpellation till ansvarigt kommunalråd i Norrköpings kommun Kommer kommunen att öka den brottsförebyggande verksamheten? I det socialdemokratiskt styrda Malmö stad valde kommunen att mer än halvera stödet till föreningen Kriminellas Revansch i Samhället (KRIS) som arbetar med brottsförebyggande verksamhet. Detta trots att Malmö har skakats av ett flertal dödsskjutningar den senaste tiden och generellt sett har blivit allt mer av en problemstad de senaste åren. Efter att detta har uppmärksammats och Malmö stad fick hård kritik för prioriteringarna valde lyckligtvis kommunen att ge KRIS fullt stöd igen. Det finns många fördelar med fristående föreningar som KRIS, men främst är deras sätt att arbeta något som uppskattas av dem som inte längre har en tro på myndigheternas möjlighet att sköta brottsförebyggande arbete. KRIS är en förening för och av personer som begått brott och som vill leva lagligt. De kan ofta se problem med kriminalitet med ett annat perspektiv än vad vi politiker eller vad personer som jobbar inom kriminalvården gör. Sedan starten 1997 har KRIS kommit att bli ett av Sveriges mest lyckade behandlingsprojekt för kriminella och hjälper idag ett hundratal interner varje år med att komma tillbaka till ett hederligt liv i samhället. Det är viktigt att kommuninvånarna får se vad vår kommun gör för att stoppa att något liknande som skett i Malmö sker i Norrköping. Med bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande frågor: 1. Vad gör kommunen idag för att stötta brottsförebyggande verksamheter och förhindra att Norrköping blir en grogrund för gängkriminalitet? 2. Kommer kommunen att bistå KRIS med mer resurser i framtiden än vad som görs idag? 66

7 Interpellation till ansvarigt kommunalråd i Norrköpings kommun Bekämpa spontankriminaliteten Bara för att ge exempel på det man kan benämna spontankriminalitet vill jag återge några fall. Den 13 juli i 2011 kom en 37 årig kvinna fram till en 68-årig dam vid en bankomat i centrala Norrköping. Jag kallar dem nedan för 37-åringen och 68-åringen. Den senare använde rollator på grund av sin reumatism. 37-åringen bad om pengar och 68-åringen svarade att hon inte hade tillräckligt med pengar för sig själv. 37-åringen slet ifrån henne plånboken på ett mycket bryskt sätt. 68-åringen ramlade omkull och förlorade sina sista pengar. Händelsen har medfört ett stort obehag när hon i fortsättningen ska ta ut pengar från bankomater. Det hela fångades lyckligtvis på kamera, vilket resulterade i att 37-åringen kunde gripas. Den 29 juni 2011 antastade samma 37-åriga kvinna en 17-årig tjej på en bänk i Hörsalsparken. Efter att 17-åringen vägrade att lämna ifrån sig pengar blev hon slagen av 37-åringen. Den 5 augusti 2011 mötte 37-åringen och hennes pojkvän en 15-åring på Riksbron. Paret erbjöd 15-åringen att köpa en stulen dator. När denne avböjde kastade paret hans cykel i strömmen. 37-åringen försökte också sälja samma dator till en man på en uteplats och när denna också avböjde resulterade det i dödshot. Var och varannan helg sker det slagsmål och otrevligheter runt Norrköpings krogar. Fredagen den 30 september greps en 19 åring misstänkt för misshandel och en 24åring greps misstänkt för våld mot tjänsteman. Lördagen den 1 oktober greps en 18åring efter slagsmål i krogkön. Särskilt det som man kan se som spontana brott, mer eller mindre oplanerade av brottslingarna själva, är svåra för polisen att komma åt utan vittnen eller övervakningskameror. Med bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande frågor: 1. Kommer kommunen arbeta för att installera fler övervakningskameror i områden som idag anses stökiga för att stötta polisen i sitt arbete? 2. Vad avser kommunen göra för att hjälpa polisen att förhindra och lösa den spontana brottsligheten samt öka tryggheten och minska rädslan för spontankriminalitet hos Norrköpings invånare? 77

8 Interpellation till Kommunfullmäktiges presidium i Norrköping Konsekvenser efter demokratiberedningens avveckling Demokratiberedningen avvecklades i juli 2011 och Kommunfullmäktiges presidium har övertagit demokratiberedningens uppgifter. Demokratin är ingen självklarhet, vilket man kan förledas att tro eftersom vi kallar vårt styrelseskick för demokrati. Demokratin behöver hållas levande för att fungera, annars tycks den kunna förvandlas till motsatsen, en skendemokrati. Med bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande frågor: Vad innebär begreppet demokrati för Kommunfullmäktiges presidium i praktiken och på vilket sätt kommer medborgarna påverkas av förändringen? Hur vill Kommunfullmäktiges presidium förverkliga demokratiarbetet? Cornelia Dahlberg (SD) 88

9 Interpellation till ansvarigt kommunalråd i Norrköpings kommun Underlätta för att panta fler burkar och flaskor Returpack AB har sitt huvudkontor i Norrköping och startade för ett par år sedan ett projekt för att fler returförpackningar skulle pantas. Projektet gick ut på att Returpack erbjöd flera kommuner, däribland Norrköping, 100-tals pantbehållare som kunde sättas upp intill soptunnor på olika håll i kommunen. Under 2010 accepterade Norrköpings kommun 70 erbjudna pantbehållare. I år har kommunen erbjudits 100 stycken behållare helt kostnadsfritt, men har inte accepterat erbjudandet. I skrivande stund har kommunen endast ett par veckor på sig att acceptera erbjudandet för att överhuvudtaget få några av dessa behållare innan de tagit slut. Returpack har erbjudit tre olika modeller som kostar dem mellan kronor per styck. De har även erbjudit pressmaterial, målning av behållarna så att de ska passa Norrköpings parker, samt se till att kommunens logga finns på dem. Behållarna gör att det blir mindre sopor att ta hand om samtidigt som barn eller folk som inte har det så gott ställt har en möjlighet att samla in panten för en extra slant. Samtidigt innebär detta en stor insats för miljön eftersom returförpackningar kommer tillbaka in i kretsloppet istället för att brännas upp tillsammans med andra sopor. Idag använder ett 40-tal kommuner dessa behållare med stor framgång och Returpacks undersökningar pekar på att detta är ett av de bästa sätten att se till att fler burkar och flaskor pantas. Enligt undersökningarna pantar folk allmänt ur miljösynpunkt och om det då är dålig tillgänglighet så slängs burken/flaskan istället. Med bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande frågor: 1. Varför har inte Norrköpings kommun tackat ja till Returpacks generösa erbjudande i år? 2. Vilka specifika insatser avser kommunen göra för att öka återvinningen av returförpackningar? 3. Kommer kommunen i framtiden acceptera liknande erbjudanden? 99

10 1 10

11 Alkolås på kommunens fordon I en majoritet av alla fall där någon omkommit i en trafikolycka har alkohol varit inblandat. Dagligen stoppas personer som har alkohol i blodet i polisens stickkontroller vilket är mycket allvarligt då alkohol kraftigt ökar risken för trafikolyckor. Norrköpings kommun ska vara en förebild. Norrköpings kommun bör även garantera sina medborgare att dem som är i kommunens tjänst inte heller bryter mot lagen eller utsätter någon annan människa för fara. Det kan tyckas vara en självklarhet att kommunens anställda inte ska vara alkoholpåverkade när de är i tjänst, men vi kan aldrig vara helt säkra på att så är fallet. Extra viktigt är att de kommunanställda som kör ett motordrivet fordon inte är påverkade av alkohol. På sikt är det bra om hela landets fordon har alkolås, men som en början skulle Norrköping kommun kunna vara ett föredöme genom att se till att alla fordon som i framtiden köps in av kommunen är utrustade med alkolås. Med hänvisning till ovanstående föreslår vi: Att alla fordon som kommunen köper in i framtiden är utrustade med alkolås. Att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att utreda vad kostnaden blir om samtliga fordon i kommunens ägo skulle utrustas med alkolås. 1 11

12 Motion till Norrköpings kommunfullmäktige Förbud mot maskering på kommunala inrättningar Vi Sverigedemokrater anser att vikten att kunna identifiera sina medmänniskor är djupt underskattad. I Sverige finns det maskeringsförbud vid demonstrationer, på en och annan bensinmack kan man se skyltar där motorcyklister ombeds ta av sig hjälmen när de ska handla och för inte allt för länge sedan fanns en het debatt om huruvida niqab och burka skulle tillåtas i skolan. Det finns flera skäl till varför det kan uppstå problem när någon maskerar sig eller täcker sitt ansikte i den offentliga miljön. Kontakten mellan människor sker inte bara genom sitt kroppsspråk eller genom muntligt samtal, det sker även via ögonkontakt. Det är inte någon slump att otryggheten ökar när människor är maskerade. Eftersom man inte vet vem som döljer sig bakom maskeringen blir det betydligt svårare att lita på vederbörande och av säkerhetsskäl är heltäckande klädsel förbjudet i olika delar av världen. I skolan är kontakten mellan lärare och elev inte bara viktig för att de båda ska känna sig säkra, det är också en viktig del av undervisningen som ofta går ut på att se olika ansiktsutryck och bilda en ögonkontakt. Att tillåta maskering vid eventuella prov öppnar för att eleverna enkelt kan fuska och bör inte accepteras i en modern skola. Heltäckande slöjor så som burka och niqab är en symbol för ett hemskt kvinnoförtryck som förekommer inom vissa kulturer och som inte är förenligt med svensk kvinnosyn. Viktigt att påpeka är att varken burka eller niqab har någon som helst religiös förankring och klädseln är helt förbjuden i ett flertal länder, bland annat i de muslimska länderna Egypten och Turkiet. I flera andra länder finns det lagar som tydligt förbjuder klädesplagget inom statliga inrättningar. Med hänvisning till ovanstående föreslår vi: Att all maskering, inklusive burka och niqab, ska förbjudas i samtliga inrättningar i Norrköpings kommun. 1 12

13 Avskaffad avgift för trygghetslarm För närvarande betalar brukarna av trygghetslarm en avgift på 300 kronor i månaden. Kostnaden landar alltså på 3600 kronor per år. För en normalinkomsttagare går det kanske bra att betala en sådan summa, men för en fattigpensionär är detta väldigt mycket pengar. Idag finns det en behovsprövning av dem som ansöker om att få ett trygghetslarm. Det tycker vi är bra, och behovsprövningen bör finnas kvar. Vid ett avskaffande av avgiften kommer antalet ansökningar om trygghetslarm troligtvis att öka något, men då behovsprövningen kvarstår kommer andelen beviljade ansökningar ändå vara måttlig. Därmed kan det sammanlagda antalet trygghetslarm motsvara det verkliga behovet i kommunen. I Östergötland kommer Norrköpings kommun på en skamlig andra plats, efter Finspång, som toppar listan på hur hög månadskostnad det är på trygghetslarmen. Larmkostnad per månad i Östgötska kommuner: Linköping: 150 kr Kinda: 150 kr Mjölby: 169 kr Åtvidaberg: 175 kr Vadstena: 175 kr Ydre: 200 kr Motala: 200 kr Ödeshög: 208 kr Söderköping: 274 kr Valdemarsvik: 300 kr Boxholm: 300 kr Norrköping: 300 kr Finspång: 350 kr Det är inte rimligt att Norrköping med så många invånare idag har bland Östergötlands dyraste månadskostnader för trygghetslarm. De fattigpensionärer som tvingas skaffa trygghetslarm ska inte behöva betala en sådan hög kostnad som de idag tvingas betala. Det ska inte vara ett straff att bli gammal. Med hänvisning till ovanstående föreslår vi: Att månadskostnaden för trygghetslarm i Norrköpings kommun ska avskaffas 1 13

14 Inför ett modernare och smidigare system för trygghetslarm i Norrköpings kommun Idag är trygghetslarmen i Norrköpings kommun uppkopplade till brukarnas hemtelefon vilket är osmidigt av flera skäl. Dels är det ett omodernt system då samhället hela tiden utvecklas till det digitala och till det trådlösa. I takt med att vanlig telefoni i en allt större utsträckning försvinner, behövs en säker larmhantering som inte är beroende av hur bostadens telenät hos brukaren är uppbyggt. Förutom de traditionella trygghetstelefonerna som är monterade hemma finns det även en del bärbara produkter med GSM och GPS ute på marknaden. Med bärbara larm kan brukare som reser få chansen att känna trygghet. Phoniro Systems är ett företag som har trygghetstelefoner med GSM-system. Dessa kan fungera i brukarens sommarstuga, bostad eller någon annanstans eftersom det mobila nätet har dubblerad säkerhet. Om strömmen skulle försvinna finns det en inbyggd backup i upp till 7 dagar. Dessa trygghetstelefoner kan idag komplettera eller ersätta de befintliga trygghetstelefonerna som finns i Norrköpings kommun. Med hänvisning till ovanstående föreslår vi kommunfullmäktige besluta: Att ge vård- och omsorgsnämnden i uppgift att undersöka möjligheten att byta ut eller komplettera det gamla systemet för trygghetslarm, som är uppkopplat till brukarens hemtelefon, till mobila trygghetstelefoner med inbyggd GPS eller liknande system. 1 14

15 Inför sprinklersystem i Norrköpings demens- och äldreboenden Ett väl fungerande brandskydd kan rädda liv. Alla demens- och äldreboenden i Norrköping bör vara utrustade med sprinklersystem. Det är oacceptabelt att gamla i Norrköping skall utsättas för större risk att omkomma i en brand för att de flyttar in i ett av kommunens serviceboenden. I Varbergs kommun genomfördes det en övning där räddningstjänsten simulerade en brand i ett demensboende för att se hur brandsäkerheten såg ut. I boendet fanns åtta brukare, som inte kunde utrymma lokalen själva, och förutom dem fanns två vårdare på plats. Övningen fick avslutas redan efter tolv minuter då hela avdelningen var rökfylld och de två vårdarna endast lyckades evakuera en av de åtta brukarna. Övningen i Varberg resulterade att 20 miljoner kronor avsattes för att utrusta 20 äldreboenden med sprinklersystem. Ett sprinklersystem kostar mellan 100 och 150 kronor per kvadratmeter och förutom att försäkringspremien sänks kan kommunen spara pengar vid nybyggnation efter en sådan installation då exempelvis väggar kan byggas med lägre brandklass. Vattenskadorna efter att ha släckt en brand blir också mindre. Enligt installationsföretaget NVS, som var först i Sverige med sprinklersystem krävs det sex till sju gånger mer vatten för att släcka en brand i en byggnad som saknar sprinklersystem än i en likadan byggnad med sprinklersystem. Norrköpings kommun bör följa det goda exemplet. De äldres säkerhet kan inte ignoreras längre, deras säkerhet borde garanteras av kommunen. Med hänvisning till ovanstående föreslår vi kommunfullmäktige besluta: Att ge kommunstyrelsen i uppgift att kartlägga och utreda brandsäkerhetsutrustningen och utbildningen för personal anställd inom den kommunala demens- och äldreomsorgsverksamheten. Att samtliga kommunala demens- och äldreboenden i Norrköping som inte har sprinklersystem ska utrustas med det. Att samtliga kommunala demens- och äldreboenden som i framtiden byggs inom Norrköpings kommun ska utrustas med sprinklersystem. 1 15

16 Terapihundar inom äldreomsorgen Terapihundar är främst till för att förbättra livskvaliteten hos brukare och är specialtränade för att klara av socialterapeutiska uppgifter. Det är väl dokumenterat att samvaro med dessa hundar påverkar de äldres och andras hälsa positivt. Enligt svenska terapihundsföreningen kan en hund underlätta samtal, öka livsglädjen, lätta upp stämningen samt minska människors känsla av isolering och utanförskap. Ett flertal vetenskapliga undersökningar visar även att en terapihund kan sänka pulsen hos människor och kan fungera lugnande när man är stressad eller oroad. I en avhandling har Ingmar Norling, som är docent vid sektionen för vårdforskning vid Sahlgrenska sjukhuset, visat att livskvaliteten höjs, depressionerna minskar samt att kolesterolvärden och blodtryck sjunker om de äldre har ett djur i sin närhet. I avhandlingen framgår det att äldre personer som har en hund att gå ut med lever ett aktivare liv och att vårdtagare på äldreboenden mår bra av att ha en hund i närheten. Brukare med Alzheimers sjukdom blir enligt Norling dessutom mindre deprimerade. Tyvärr är det idag ganska ovanligt med hundar inom äldreomsorgen. När det förekommer är det ofta frivilliga organisationer som ställer upp med terapihundar till brukarna. I Avesta kommun infördes dock dessa år 2003 och det finns idag åtta terapihundar i kommunens tjänst. Projektet har ansetts lyckat av så väl brukare som vårdpersonal och år 2008 fick Avesta och Dalarna sina första diplomerade terapihundsteam. Med hänvisning till ovanstående föreslår vi: Att kommunfullmäktige ger vård- och omsorgsnämnden i uppdrag att utreda hur en verksamhet med terapihundar skall kunna inrättas inom den kommunala äldreomsorgen i Norrköping. 1 16

17 Värdighetsgarantier för Norrköpings äldre Pensionärerna i Sverige är alla unika och har bidragit till samhället på många vis. De äldre medborgarna, som har byggt upp den välfärd vi idag lever i, förtjänar respekt av kommunen och får inte bli behandlade som boskap. Att få komma ut och känna vinden eller naturens olika dofter och följa årets olika årstider är djupt underskattat. Idag finns tyvärr många äldre som inte får komma ut varje dag och njuta av naturen och den friska luften. Enligt socialstyrelsen upplever upp emot hälften av brukarna inom äldreomsorgen att de inte får komma ut när de vill och endast en av fyra brukare är nöjda med sina möjligheter till frisk luft. Inom hemtjänsten är det idag just kring detta område som brukarna känner störst missnöje med. Det är ovärdigt en modern och väl fungerande äldreomsorg att gamla inte garanteras daglig vistelse utomhus. Att mot sin vilja tvingas stanna inomhus en varm sommardag kan endast betraktas som grymt och liknar snarare något som sker i köttfabriker än vad som bör ske i den kommunala äldreomsorgen. Sedan år 2006 innehåller socialtjänstförordningen en paragraf som säger att makar, sambor eller registrerade partners som har beviljats särskilt boende ska beredas plats i sammanboende om de så önskar. Detta gäller dessvärre inte när bara en partner har rätt till omsorg utan då är det upp till kommunens goda vilja om äldre par ska få fortsätta leva tillsammans på särskilt boende. Kommunerna har alltså sorgligt nog rätt att splittra äldre par mot deras vilja. Ensamheten kan bli mycket svår när man blir äldre och om man dessutom lever med en partner är det extra grymt av myndigheterna att separera ett par. En sådan händelse är mycket tragisk och kan även försämra hälsotillståndet för paret som drabbats. Att som gammal bli separerad från sin man eller hustru bara för att den ena är i behov av vård och inte den andra är oacceptabelt i en modern kommun som säger sig värna om sina invånare. Även om det i dagsläget inte finns någon efterfrågan från en frisk partner att flytta in med en maka/make i ett särskilt boende, anser vi att det är självklart att Norrköping, likt 44 andra kommuner i Sverige, också garanterar att äldre ska få leva tillsammans med sin partner även under sina sista år i livet. Med hänvisning till ovanstående föreslår vi kommunfullmäktige besluta: Att en ut och gå garanti införs i Norrköpings kommun som garanterar äldre med hemtjänst eller brukare inom trygghets- och äldreboenden chansen att komma ut i den friska luften minst en timma varje dag. Att en parboendegaranti införs i Norrköpings kommun som garanterar alla äldre i kommunen att få leva med sin partner även om bara den ena är i behov av att bo i ett särskilt boende. 1 17

18 Inför äldreombudsman i Norrköpings kommun Sverigedemokraterna ser mycket positivt på Norrköping kommuns pensionärsråd. Vi ser det som en bra kanal för äldre att påverka sin vardag. Tyvärr finns det brister. Vi anser att det borde vara lättare för alla pensionärer i Norrköping att få kontakt med kommunen för att ställa frågor eller komma med synpunkter. En äldreombudsman skulle kunna tillgodose behoven bland de pensionärer som inte har fått göra sig hörda eller fått svar på sina frågor. Äldreombudsmannen är till för både de äldre och deras anhöriga. Man ska kunna vända sig dit för frågor, önskemål eller synpunkter som rör kommunens äldreomsorg. Äldreombudsmannen skall uppmärksamma eventuella brister och föreslå förbättringar för att på så sätt stärka de äldres inflytande över hur äldreomsorgen sköts i Norrköping. Med hänvisning till ovanstående föreslår vi: Att Norrköpings kommun tillsätter en äldreombudsman med uppgiften att lyssna till äldres frågor, önskemål och synpunkter. Att äldreombudsmannen har närvaro- och yttranderätt vid Vård- och omsorgsnämndens sammanträden samt närvaro- och yttranderätt när Norrköping kommuns pensionärsråd sammanträder. 1 18

19 Handlingar i digitalt format Världen och Sverige förändras. Vi har under de senaste åren och årtionden sett hur utvecklingen, och inte minst den digitala, gått framåt med stormsteg. Norrköpings kommun skulle kunna vinna mycket på ett nytt steg mot det digitala samhället och att kommunen fortfarande inte erbjuder de förtroendevalda handlingar via e-post är endast att betrakta som tråkigt och omodernt. Förtroendevalda kan slippa gå runt med tjocka buntar med papper inför varje möte. Istället får de dokumenten via sin mejl bara några sekunder efter att det skickats ut. Handlingarna behöver aldrig skrivas ut, utan kan för dem som vill, läsas direkt på bärbara datorer eller på de allt vanligare läsplattorna. Att vissa människor har mer att lära innan de fullt ut kan använda sig av de digitala verktyg vi har idag är förståeligt, men att så väl ekonomiska som miljömässiga besparingar kan nås genom att införa digitala handlingar till anställda i Norrköpings kommun är ett faktum. Med hänvisning till ovanstående föreslår vi: Att fullmäktige beslutar att de inom kommunstyrelsen, kommunfullmäktige, nämnder, och övriga förtroendevalda i Norrköpings kommun ska ha möjligheten att få kommunhandlingar i digitalt format via e-post istället för i pappersformat. 1 19

20 Inköp av läsplattor och ändrad praxis gällande kommunala handlingar Andra kommuner i landet visar vägen. Halmstad och Ystad har gjort bra satsningar som inneburit att respektive kommun idag sköts på både ett mer miljövänligt, effektivt och ekonomiskt hållbart sätt. Tryckkostnader för handlingar och beslutsunderlag har i Halmstad skjutit i höjden de senaste åren och sedan april 2011 är samtliga kommunstyrelsedokument i kommunen digitaliserade. Visionen i denna kommun är att alla kommunpolitiker ska arbeta med läsplattor för att de sedan på sikt helt kan övergå till digitala handlingar. Då en I-pad kostar kronor styck och lånas av politikerna är detta en investering för kommunen som på sikt kommer spara stora summor pengar. I Ystad kommun räknar kommunen också med stora miljövinster och ekonomiska besparingar. Alla dokument som behövs inför kommunens sammanträden tillhandahålls via en läsplatta istället för att de trycks upp och skickas per post till varje ledamot som här i Norrköping. Beräkningarna från Ystad pekar på att de årliga besparingarna på pappershanteringen ligger på kronor, minst. Förutom dessa besparingar ses det som en stor vinst då det innebär förenklad hantering. Totalt ska investeringen på ca 1,1 miljoner kronor betala sig på mindre än tre år. I Norrköping har cirka 250 personer i nämnderna, kommunfullmäktige och kommunstyrelsen sammanträden cirka 125 gånger per år. Detta innebär ungefär utskick per år till kommunens alla ledamöter och ersättare utskick beräknas kosta kronor och sedan tillkommer porto för brevutskick, verktyg och personal för hanteringen av utskicken. Totalt sett beräknas det hela kosta Norrköpings kommun cirka kronor varje år. Om kommunen köpte så många som 250 Ipads skulle det medföra en engångskostnad på kronor vilket betyder att kommunen redan efter två år sparat ungefär kronor. De som idag arbetar med utskicken har även andra arbetsuppgifter. I och med en digitalisering av handlingarna skulle dessa få mer tid till att sköta sina andra sysslor. Förutom ekonomiska och miljömässiga vinster innebär en övergång från de gamla pappersutskicken till digitala handlingar en stor effektivisering och förtroendevalda eller tjänstemän inom kommunen slipper gå runt med tjocka pappersbuntar inför varje sammanträde. Bara några sekunder efter att handlingarna skickats ut kan tjänstemän och förtroendevalda börja jobba och väljer då själva vad som är lönt att skriva ut och inte. Med hänvisning till ovanstående föreslår vi fullmäktige besluta: Att alla förtroendevalda och tjänstemän i Norrköpings kommun i framtiden ska få kommunhandlingar i digitalt format via e-post och endast få dem i pappersformat efter begäran. Att läsplattor köps in för att lånas ut till förtroendevalda och tjänstemän i Norrköpings kommun. 2 20

21 Motion till Norrköpings kommunfullmäktige Utbyggnad av infrastruktur för elfordon Norrköping bör vara en ren och grön stad, med mycket natur och lite utsläpp. Att vara en miljövänlig kommun behöver dock inte vara en motsats till en kommun med bra infrastruktur och goda möjligheter till att förflytta sig. Malmö kommun har genom ett samarbete med Eon startat ett projekt som kallas Emobility. Projektets syfte är att stimulera användandet av elfordon i kommunen och målsättningen är att ersätta de fordon som idag drivs av diesel och bensin med eldrivna fordon. E-mobility bygger i huvudsak på att laddstolpar uppförs i kommunen, men även att Malmö stad köper in elfordon. Intresset för liknande projekt har funnits på flera håll i landet, inte minst i de södra delarna där bland annat Region Skåne undersökt möjligheten till detta. Norrköping har potential att i framtiden bli en allt grönare stad. Allt eftersom fler blir miljömedvetna och bensin- och dieselpriserna blir högre kommer utvecklingen gå till eldrivna fordon gå riktigt fort. Inom en snar framtid kommer fler kommuninvånare vilja ha möjligheten att köra elbil och då är det viktigt att det finns en möjlighet för invånarna att göra det. Det finns stora möjligheter att öka användandet av elbilar, men tyvärr begränsas användandet på grund av frånvaron av laddstolpar. För att snabbt kunna ladda ett elfordon krävs det en laddstolpe som gör att batteriet laddas på några minuter. Med ett vanligt eluttag skulle en laddning kunna ta upp till 12 timmar. Med hänvisning till ovanstående föreslår vi: Att fullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att undersöka möjligheterna till uppförande av laddstolpar i Norrköpings kommun. Att fullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att undersöka möjligheterna till ett samarbetsprojekt liknande E-mobility. 2 21