EXAMENSARBETE. En jämförande studie av miljöcertifiering och lågenergihuskoncept för lokalbyggnader. Frida Lindberg 2013

Transkript

1 EAMENSARBETE En jämförande studie av miljöcertifiering och lågenergihuskoncept för lokalbyggnader Frida Lindberg 203 Civilingenjörsexamen Arkitektur Luleå tekniska universitet Instutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

2 & miljöcertifiering En jämförande studie av lågenergihuskoncept för lokalbyggnader Frida Lindberg Luleå tekniska universitet

3 Titel: En jämförande studie av miljöcertifieringssystem och lågenergihuskoncept för lokalbyggnader Författare: Frida Lindberg Omfattning: Examensarbete 30 hp Program: Civilingenjör Arkitektur 300 hp Företag: Galären AB, Luleå Handledare: Sofia Lidelöw (Ltu) Extern handledare: Ewa-Marie Johansson, Galären AB Examinator: Helena Jonsson Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Avdelningen för Byggkonstruktion och -produktion Träbyggnad 2

4 Förord I och med detta examensarbete avslutar jag den sista terminen av mina fem år av studier Civilingenjör Arkitektur vid Luleå Tekniska Universitet. Arbetet omfattar 30 hp, vilket motsvarar en termin. Examensarbetet har utförts till största del under hösten 202. Ämnesvalet, att skriva om miljöcertifiering var ett enkelt val för mig. Det är något som intresserar och engagerar mig, och som jag finner mycket aktuellt. Att få möjligheten att samarbeta med fastighetsföretaget Galären som är en stor inspiratör inom hållbart byggande i Luleå har gjort att denna period har känts mycket givande, och vidare inneburit att jag har många bra erfarenheter att ta med mig vidare ut i arbetslivet. Jag skulle vilja rikta ett stort tack till min handledare vid Luleå tekniska universitet, Sofia Lidelöw, som kommit med värdefulla tips och snabba svar på mina frågor. Jag vill även tacka min externa handledare Ewa-Marie Johansson och alla andra på Galären som svar på mina funderingar, och tillhandahållit information och data. Sist men inte minst vill jag tacka min familj och vänner som varit ett stort stöd under hela min studietid, speciellt vill jag tacka min mormor Ulla-Maj Lindström som varit en stor inspiratör och aldrig slutat motivera mig, speciellt under denna avslutande del av min utbildning. Tack! Frida Lindberg Luleå 203 3

5 Sammanfattning Vår värld är i behov förändring för att de internationella och nationella miljö- och klimatmålen ska uppnås. För att en förändring ska kunna ske måste utsläppen börja minska, inom en snar framtid. Men vems ansvar är det att förhindra globala klimatförändringarna? Den svenska bygg och fastighetssektorn står idag för ca 40 procent av energianvändningen i Sverige, därmed har sektorn ett stort och viktigt ansvar för det nationella miljöarbetet. Detta arbete bygger på en inledande litteraturstudie och vidare på en specifik fallstudie. En lokalbyggnad ägd av ett fastighetsföretag i Luleå har studerats. Studieobjektet kan beskrivas som en typisk lokalbyggnad från 60-talet som är i behov av en energirenovering. Syftet med studien är att kartlägga och jämföra de miljöcertifieringssystem som används för att certifiera byggnader i Sverige. Fyra olika certifieringssystem och två lågenergihuskoncept har studerats och analyserat till en början för att sedan appliceras på lokalbyggnaden i Luleå. De olika systemen är olika avancerade och kräver olika mycket av fastighetsägare, brukar och driftsansvariga. EU Greenbuilding är ett system som syftar till att fokusera på energianvändningen och bedöms vara fullt möjlig att använda vid certifiering av den studerade byggnaden. Miljöbyggnad är ett system som kräver mer åtgärder och arbete under drifttiden men genom omfattande renovering, långsiktig planering och kunskap bedöms det fortfarande vara möjligt att certifiera enligt Miljöbyggnad. LEED och BREEAM är två utländska system som ännu inte är vanliga i Sverige. Det saknas kunskap och underlag av tidigare referensobjekt. Vid certifiering med dessa system måste en specifik svensk anpassning tas fram och det kan antas bli komplicerat och omfattande. De lågenergihuskoncept som tillhandahålls i Sverige idag bygger på en teknik som ge till resultat ett mycket energisnåla hus. Dessa koncept är mycket svåra att applicera på redan befintlig byggnader från 60-talet genom renovering. Det oftast enklare, resurssnålare och mer ekonomiskt att bygga nytt från grund. Idag är det Sweden GreenBuilding Council och Sveriges centrum för nollenergihus som tillhandahåller och administrerar dessa certifieringssystem och koncept. De har olika strategier och varierande upptagningsområden. Det krävs en förändring i hur vi använder oss av jordens resurser, miljöcertifiering är ett bra steg på vägen. De olika certifieringssystemen och koncept som idag finns tillgängliga riktar sig till och är lämpliga för olika intressenter och marknader. Ett problem som finns är att det kan vara komplicerat och svårt att veta vilket system eller koncept som lämpar sig bäst för just en specifik byggnad. Vid certifiering av en byggnad läggs den största fokusen på byggnadens tekniska lösningar och dess funktion. Men även verksamheten påverkar energianvändningen och bör bedömas och viktas högre. Medvetenhet genom visualisering är en viktig aspekt att beakta i framtiden. Genom att separat mäta och sedan visualisera en byggnad energiåtgång görs brukaren och ägaren medveten om hur deras handlingar och beteende påverkar användningen av energi i byggnaden och därmed kan stora energiförtjänster göras. En energisnål byggnad är inte energisnål om den inte brukas på rätt sätt. 4

6 Abstract Our world is in need of change, to live up to the international and national environmental and climate objectives. For change to happen, a steep decline in emissions of environmentally hazardous compounds is necessary, in the close future. But whose responsibility is it to prevent global climate change? The Swedish construction and real estate sector accounts for about 40 % of energy use in Sweden, therefore, the sector has a large and important responsibility of the national environmental management. This analyze builds on an initial literature review and further on a specific case study. A local building owned by a property company in Luleå, has been studied. The building of study can be described as a typical local building from the 960 s and in need of an energy renovation. Six different certifications has been studied and analyzed and then applied to the local building in Luleå. The main purpose with the study is to identify and compare the environmental certification used to certify buildings in Sweden. The systems require different amounts of recourses and knowledge, EU Greenbuilding is a system that aims to focus on energy and determined to be fully available for use in the certification of the studied building. The Swedish program Miljöbyggnad is a system that requires more steps and work during the operating period but through extensive renovations, long-term planning and knowledge deemed it still possible to certify under Miljöbyggnad. LEED and BREEAM are two foreign systems that are not yet common in Sweden. There is a lack of knowledge and evidence of past reference objects. The certification of these systems need a specific Swedish adaptation produced and it is likely to be complicated and extensive. The concept of zero energy buildings is provided in Sweden and builds on a technology that give the results a very energy efficient house. These concepts are very difficult to apply to existing buildings from the 960s through renovation. It is usually simpler, leaner and more economical to build new from the foundation. Sweden Green Building Council and the Swedish center for nollenergihus provides and administer these certification schemes and concepts. They have different strategies and different catchment areas. Environmental certification is a good step forward. The various certification schemes and concepts that are available today are addressed and suitable for various markets. One problem that exists is that it can be complicated to know which system or concept that is best suited for just one specific building. When certification of a building the biggest focus is on technical solutions and its function. But also the variation of activity in the building impact of energy use, and should be assessed and weighted. Awareness through visualization is an important aspect to consider in the future. By separately measuring and then visualize a buildings energy consumption the user can be aware of how their actions and behavior affects the use of energy in the building, and thus can be huge energy profits. An energy efficient building is not energy efficient if it is not managed properly. 5

7 Innehåll INLEDNING 8. BAKGRUND 8.2 SYFTE OCH MÅL 9.3 FRÅGESTÄLLNING 9.4 AVGRÄNSNING/FOKUS 9 2 METOD 2. LITTERATURSTUDIE 2.2 FALLSTUDIE 3 3 TEORI HÅLLBAR UTVECKLING KYOTO-PROTOKOLLET EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 200/3/EU SVERIGES MILJÖMÅL EN BYGGNADS FUNKTION BOVERKETS BYGGREGLER KLIMATSKAL HÅLLBART BYGGANDE BYGG- OCH FASTIGHETSBRANSCHENS PÅVERKAN PÅ MILJÖN MILJÖCERTIFIERADE BYGGNADER BRUKARENS ANSVAR SWEDEN GREENBUILDING COUNCIL FORUM FÖR ENERGIEFFEKTIVA BYGGNADER MILJÖCERTIFIERING VARFÖR MILJÖCERTIFIERA EN FASTIGHET MILJÖCERTIFIERINGSSYSTEM ENLIGT SGBC EU GREENBUILDING MILJÖBYGGNAD BREEAM LEED LÅGENERGIHUSKONCEPT ENLIGT SCN PASSIVHUS MINIENERGIHUS SAMMANSTÄLLNING CERTIFIERINGSSYSTEM 30 4 FALLSTUDIE BILEN GALÄREN LOKALFASTIGHETEN BILEN BYGGNADENS UTFORMNING DRIFT OCH ELANVÄNDNING 34 6

8 4.2.3 FJÄRRVÄRME 34 5 RESULTAT OCH ANALYS EU GREENBUILDING OCH BILEN MILJÖBYGGNAD OCH BILEN ENERGI INOMHUSMILJÖ OCH MATERIALVAL BREEAM OCH BILEN DRIFT OCH FÖRVALTNING INOMHUSMILJÖ, HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE ENERGIANVÄNDNING RESURSHANTERING OCH EKOLOGISKT AVTRYCK LEED OCH BILEN HÅLLBARA PLATSER VATTENANVÄNDNING DRIFT OCH ENERGIANVÄNDNING AVFALLSHANTERING INOMHUSMILJÖ PASSIVHUS OCH BILEN MINIENERGIHUS OCH BILEN DISKUSSION OCH SLUTSATSER MILJÖCERTIFIERING AV FASTIGHETEN BILEN GREENBUILDING MILJÖBYGGNAD BREEAM LEED PASSIVHUS OCH MINIENERGIHUS VISUALISERA BEDÖMNINGSPROCESSEN OCH VAL AV PROGRAM VAL AV OBJEKT TILL FALLSTUDIEN ADMINISTRERING AV MILJÖCERTIFIERING MER KUNSKAP BEHÖVS 55 7 REFERENSER 56 BILAGA A MILJÖBYGGNAD BILAGA B BREEAM BILAGA C LEED BILAGA D U-VÄRDE BERÄKNINGAR BILAGA E BERÄKNINGAR EU GREEANBUILDING BILAGA F BERÄKNINGAR VÄRMEEFFEKTBEHOVET 7

9 INLEDNING Detta kapitel ämnar ge en inledande introduktion, genom att beskriva en bakgrund, ett syfte samt presentera ställda forskningsfrågor och avgränsningar för det valda ämnet.. Bakgrund De senaste 50 åren har utsläppen av koldioxid till atmosfären ökat på grund av oss människor, till följd av detta stiger den globala temperaturen. (Kellberg, 202). Vid förbränning av fossila bränslen utvinns energi men också koldioxid. Fossila bränslen används framförallt vid uppvärmning och som drivmedel i fordon. (Miljöportalen 2007). Vår värld är i behov av global förändring, för att de internationella och nationella klimatmålen ska uppnås. För att en förändring ska kunna ske måste utsläppen börja minska, inom en snar framtid. Men vems ansvar är det att förhindra globala klimatförändringarna? Den svenska bygg och fastighetssektorn står idag för ca 40 procent av energianvändningen i Sverige (Wall, 2008). Enligt en miljöutredning av Byggsektorns kretsloppsråd (200) är det under driftstiden av en fastighet som den största miljöpåverkan sker. Därmed har sektorn ett stort och viktigt ansvar för det nationella miljöarbetet. Det krävs samling inom branschen och tydliga riktlinjer, ett hållbart miljöarbete efterfrågas (Björs, 2009). Ett direktiv för byggnaders energiprestanda har tagits fram av Europeiska Unionen (EU). Direktivets syfte 8

10 är att minska energianvändningen samt stödja användningen av förnyelsebar energi inom byggsektorn, i unionen. Detta för att uppfylla sin del av miljöarbetet, i och med Kyotoavtalet. I direktivet beskrivs att EU:s medlemsländer ska se till att alla byggnader som uppförs från och med år 2020 ska vara extremt energieffektiva. Direktivet säger även att byggnader som ägs och används av offentliga myndigheter ska föregå med gott exempel och vara energieffektiviserade redan år 208. För att EU ska kunna följa upp direktivets verkan, har medlemsländerna åtagit sig att återrapportera hur utvecklingen av beståndet lågenergihus fortskrider. Det kan göras exempelvis genom olika certifieringssystem. (200/3/EU). I Sverige finns sedan 2009 Sweeden Green Building Council (SGBC). SGBC är en medlemsägd ideell förening som grundats av tretton svenska företag inom bygg och fastighetsbranschen. Föreningen verkar för att införa och administrera flera olika miljöcertifieringssystem i Sverige, anpassade för den svenska marknaden. Idag tillhandahåller SGBC fyra olika certifieringssystem för olika typer av byggnader i Sverige. (Sweden GBC, 202). En annan organisation som valt att arbeta med lågenergihuskonceptet är Sveriges centrum för nollenergihus. Organisationen har ansvaret för de kravspecifikationer som finns för passivhus, minienergihus och nollenergihus. Föreningens syfte är att främja energieffektivt byggande för en hållbar framtid. (SCN, 20).2 Syfte och mål Syftet med denna rapport är att kartlägga och jämföra de miljöcertifieringssystem som används för att certifiera byggnader i Sverige. Med miljöcertifieringssystem avses i denna rapport både de certifieringssystem som SGBC tillhandahåller och de kravspecifikationer för lågenergihuskoncept som SCN ansvara för. Ett andra syfte är att granska möjligheter att miljöcertifiera en lokalbyggnad genom större renovering, denna granskning sker genom en fallstudie av en lokalbyggnad från 60-talet. Målet är att öka kunskapen om olika miljöcertifieringssystemen i teorin, men också jämföra den praktiska tillämpningen av dem, ur ett fastighetsbolags perspektiv. Ett annat mål är att identifiera och förtydliga processen kopplad till miljöcertifiering av en lokalbyggnad..3 Frågeställning Detta examensarbete syftar till att svara på dessa forskningsfrågor:. Vilka åtgärder behöver ett fastighetsbolag ta för att miljöcertifiera en byggnad med de olika miljöcertifikat som idag tillämpas för lokalbyggnader, vid renovering i Sverige? 2. Hur ser process och resultat ut vid tillämpning av de studerade certifieringssystemen i samband med renovering av en lokalbyggnad?.4 Avgränsning/Fokus Det är endast lokalbyggnader som studeras i detta examensarbete, därför är det endast miljöcertifieringssystem som är ämnade för just lokaler som undersökts. Vidare har valts att avgränsa studien till befintliga byggnader och certifiering genom renovering av dessa. Galären AB är ett Luleåbaserat fastighetsföretag som bestämt sig för att ta sitt miljöansvar inför framtiden. De senaste åren har stora satsningar gjort på effektiva energibesparingar och Galären är idag det enda 9

11 fastighetsbolaget i Norrbotten som tilldelats miljöcertifieringen EU GreenBuilding. Galären AB äger och förvaltar över 400 bostäder, och därtill över kvadratmeter lokaler. Miljöarbetet är planerat att utvecklas och fler miljöcertifieringar av företagets olika fastigheter ligger i linje med företagets policy om hållbart byggande. (Galären AB, 202). I denna studie har fokus under fallstudien varit på en av Galärens lokalfastigheter i Luleå. EU-direktivet som en del av teorin baserats på befinner sig idag i en brytpunkt då direktivet är gällande till och med år 202. I skrivandets stund arbetas nya direktiv och regelverk fram och framtiden kan därför anses oviss. I detta examensarbete har det fokuserats på de direktiv som idag är aktuellt och finns tillhands. De utländska certifieringssystemen som finns representerade av SGBC finns som flera olika program, riktade till olika byggnader eller tänkta åtgärder. De certifieringsprogram som valdes ut i denna studie valdes främst för att de skulle kunna jämföras med de liknande svenska versionerna av miljöcertifieringssystem, (GreenBuilding, Miljöbyggnad, Passivhus och Minienergihus). Exempelvis finns det en version för LEED drift och underhåll som inte analyserats i denna studie. Av de certifieringssystem som SCN tillhandahåller studerades passivhus och minienergihus, men inte nollenergihus, då studien blir för omfattande. Den ekonomiska sidan är av stor vikt vid renovering för att förbättra vår miljö. Det har helt bortsetts ifrån de ekonomiska aspekterna i denna studie då frågar då blir för komplex och stor och tiden ej räcker till. 0

12 2METOD Detta kapitel beskriver de metoder och tillvägagångssätt som används för att uppnå studiens mål och svara på de tidigare ställda forskningsfrågorna. 2. Litteraturstudie Metoden beskriver tillvägagångssätt att angripa ett beskrivet problem. En frågeställning ställs upp med riktlinjer och hållpunkter för arbetet, det är dock inte alltid dessa linjer i slutändan följs och vägen kan anses krökt. I slutändan kan jag ha förståelse för att det var just denna väg som behövde gås för att slutsatser kunna dras och resultat skapas, samt att det var just det som blev min metod för detta examensarbete. För att kunna besvara de tidigare ställda forskningsfrågorna krävs en teoretisk djupgående förståelse, samtidigt som mycket av analysen är basers på tidigare dokumenterad statistik. Forskningsansatsen för denna studie kan varken bedömas vara rent kvantitativ eller kvalitativ. Studien sker under en relativt kort tidsperiod vilket också begränsar dess omfattning. Övergripande har jag använt mig av litteraturstudie samt en specifik fallstudie, i figur beskrivs hur arbetet delats upp för att uppnå studiens mål. I tabellen (Tabell ) beskrivs vilken metod och tillvägagångssätt jag använt mig av för att besvara de ställda forskningsfrågorna i kapitel.2. En litteraturstudie i kombination med en fallstudie syftar att svara på en komplex fråga och ge ett djupgående resultat.

13 Litteraturstudie Miljöcertifiering Fallstudie Miljöcertifiering Historia Situationen idag Fallstudie Galären fastighet Bilen 25 Framtiden Figur Metodens indelning För att uppfylla examensarbetets mål inleddes arbetet med att göra en litteraturstudie över ämnet. Till en början studerades dokumenterad information inom området energianvändning i Sverige och Europa, vidare sökte jag information för att kartlägga de miljöcertifieringssystem som idag finns, samt den historiska bakgrunden till dessa. Jag tog del av certifieringsprocessen inom de olika systemen. En jämförande bild över aktuella aktörer och dagens process kunde skapas. Galären AB bjöd in mig att delta vid en utbildningsdag, ledd av certifieringskonsulten WSP, inom miljöcertifiering. Under denna utbildningsdag kunde en övergripande bild av EU GreenBuilding och Miljöbyggnad skapas, de två certifieringssystemen som Galären använder sig av idag. Vidare studerade jag de övriga certifieringssystem som SGBC tillhandahåller information om, samt SCN kravspecifikationer för Passivhus och Minienergihus. Utifrån detta startade jag parallellt en fallstudie på en av Galärens lokalfastigheter, Bilen 25 på Skutviken i Luleå. Tabell Beskrivning av vilken metod som använts för att besvara forskningsfrågorna. Forskningsfråga Vad innebär det att certifiera en byggnad med de olika miljöcertifikat som idag tillämpas i Sverige Hur ser process och resultat ut vid tillämpning av de studerade certifieringssystemen i samband med renovering av en lokalbyggnad? Metod Litteraturstudie Fallstudie 2

14 2.2 Fallstudie Fallstudien på lokalbyggnaden Bilen 25 inleddes med en övergripande studie av material som bygghandlingar, besiktningsprotokoll samt energistatistik från Luleå Energi. Bilen 25 anses av Galären vara en potentiell byggnad att certifiera i framtiden (Galären AB, 202). En mindre ROT-renovering av delar av byggnaden har genomförts 200, detta är av betydelse då Bilen 25 valdes som studieobjekt. Eftersom delar av byggnaden var från 967 och andra delar från 200 var det svårt att få fram exakta konstruktioner för hela byggnaden. Därför är många tjocklekar och material antagna i dialog med personal på Galären, som har kunskap om dessa byggnader. Att det specifika objektet Bilen 25 valdes att studeras i denna studie är just efter som det representerar en typisk lokalbyggnad byggd på 60-talet i Sverige. Eftersom det inte fanns kompletta konstruktionshandlingar för byggnaden har vissa antagande gjort efter att studerat typiska lokalbyggnader från samma tidsperiod, resultatet kan därför antas vara relativt generellt. (Galären, 202). Beräkningar För att bilda en uppfattning om byggnadens nuvarande isoleringsgrad, skapades en tabell i Excel med ett beräkningsschema för att få fram ett genomsnittligt U-värde för byggnaderna, se Bilaga D. Information om ventilationssystem framgick av personal på Galären. Genom Luleå Energis statistik kunde jag ta del av förbrukningshistorik sedan 200 angående energianvändningen i byggnaden (el och fjärrvärme). Vidare har också certifieringssystemet Miljöbyggnads beräkningsverktyg används för att beräkna byggnadens värmeeffektbehov, se Bilaga F. För övriga beräkningar har jag använt mig av de beräkningsmetoder som anges i respektive certifieringsprogram. Formelhäftet Formel- och tabellsamling, byggnadsfysik W0008B, 202 har används vid exempelvis luftflödesberäkningar. 3

15 3TEORI Detta kapitel beskriver den teoretiska bakgrunden som behövs för att djupgående kunna analysera de miljöcertifierings-system, för lokalbyggnader, som idag finns i Sverige. 3. Hållbar utveckling 987 definierade Bruntlandkommissionen i sin rapport Vår gemensamma framtid begreppet Hållbar Utveckling som; En utveckling som tillgodoser våra behov idag utan att äventyra att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. (UN Documents, 202) 3.. Kyoto-protokollet För att skapa ett hållbart klimat på vår jord, oavsett var, krävs ett internationellt samarbete. I december 997, efter långa förhandlingar antogs Kyotoprotokollet, som en fortsättning av Förenta Nationens ramkonvention om klimatförändringar. Avtalet är upprättat för att världens industrialiserade länder ska samverka för att minska växthusgasutsläppen, (främst koldioxid) med drygt fem procent, jämfört med nivåerna 990. Utsläppen ska minskas för att bidra till att motverka den globala uppvärmningen. (Kellberg, 202). Generellt kan sägas att EU:s gande är att minska växthusgasutsläppen med åtta procent, jämfört med 990, inom medlemsländerna. (Miljödepartementet, 202). 4

16 I Sverige släpps idag ut ca sju ton koldioxid per capita och år, vilket kan beskrivas som lågt jämfört med andra industriländer. Genomsnittsutsläppet av koldioxid i EU ligger på ca tio ton per capita och år. De svenska utsläppen av koldioxid står för ca 0,2 procent av världens utsläpp. (Kellberg, 202). I och med Kyotoavtalet är Sveriges internationella åtagande att inte öka utsläppen av växthusgaser med mer än fyra procent. Detta är ett mål de svenska myndigheterna beräknar klara, med marginal. De individuella åtagandena för de olika medlemsländerna baserad på en beräknad medelnivå för utsläpp. Den svenska riksdagen har beslutat att trots de generösa EU-direktiven, ha som nationell målsättning att sänka växthusgasutsläppen med fyra procent. (Energimyndigheten och Naturvårdsverket, 2004) Kyotoavtalet är ett internationellt rättsligt verktyg vilket medför att de länder som skrivit under, åtagit sig att nationellt handla för avtalets uppsatta mål. (200/3/EU). Sverige använder EU som plattform för sin internationella klimatpolitik och har därmed genom EU antagit Kyotoprotokollet. Den första åtagandeperioden av avtalet löper ut 202 och just nu pågår förhandlingar angående vilka internationella regler som ska gälla efter 202. Sverige arbetar för att EU ska ha en drivande roll och ingå i en andra åtagande av Kyotoprotokollet. (Miljödepartementet, 202) 3..2 Europaparlamentets och rådets direktiv 200/3/EU Sedan 995 är Sverige ett av medlemsländerna i Europeiska Unionen vilket innebär att det finns lagar och förordningar att följa från denna distans. De beslut som fattas kan vara bindande eller icke-bindande samt lagstiftande eller icke-lagstiftande. Det som i vardagligt tal kallas EU-lagar är enligt EUs institution rättssaker som är rangordnade i fem steg, Förordningar, direktiv, beslut, rekommendationer och yttranden. De tre första är bindande. Ett direktiv sätts upp av en EUs institution och kan beskrivas som ett mål som medlemsländerna ska uppnå, men det är upp till länderna själv att besluta om hur. I direktivet framgår när senast målet skall vara uppfyllt. (EU-upplysningen, Sveriges riksdag, 202) I mars 2007 tog det Europeiska rådet upp behovet av att öka energieffektiviteten i EU. Detta var nödvändigt dels för att kunna uppfylla Kyoto-protokollet, samtidigt som unionen satt upp egna långsiktiga miljöåtaganden. Målet är att senast år 2020 minska unionens energianvändning med 20 % jämfört med energianvändningen 990, (30 % om en internationell överenskommelse kan ingås) En minskad energianvändning och en ökad energianvändning från förnyelsebara källor ska samtidigt bidra till en tryggare energiförsörjning för länderna. (200/3/EU). Då byggnader står för ca 40 % av den totala energianvändningen inom unionen, och är en sektor som expanderar kommer det leda till att energianvändningen ökar. Därför är åtgärder inom bygg- och fastighetssektorn en mycket viktig åtgärd för att kunna säkra en hållbar utveckling. Miljöproblem inom byggsektorn är till högsta grad en stor del av samhällets miljöproblem. (Åkerstedt, 2009) Ett nytt direktiv togs år 200 fram, direktiv 200/3/EU. Det nya direktivet leder till att stora krav ställas på bygg och fastighetssektorn. EUs medlemsländer har själv ansvar för att fastställa nya minimikrav avseende byggnaders energiprestanda gällande i det egna landet, vilka kan när detta är färdigställt se olika ut i olika länder. Vidare beskrivs i artikel 9 i direktivet att medlemsstaterna ska se till att alla byggnader som uppförs efter den 3 december år 2020 ska vara nära-nollenergibyggnader och att alla byggnader som. nära-nollenergibyggnad: en byggnad som har mycket hög energiprestanda, Nära nollmängden eller den mycket låga mängden energi som krävs bör i mycket hög grad tillföras i form av energi från förnybara energikällor, inklusive energi från förnybara energikällor som produceras på plats, eller i närheten. (200/3/EU). 5

17 ägs och används av offentliga myndigheter är nära-nollenergibyggnade efter den 3 december år 208. Direktivet behandlar även hanteringen och utdelning av energicertifikat. Medlemsländerna ska upprätta system för certifiering av byggnaders energiprestanda, för att kunna jämföra, mäta och återrapportera hur utvecklingen i landet fortgår. (200/3/EU) Sveriges Miljömål En av den svenska miljöpolitikens grundpelare är de nationella miljökvalitetsmålen som upprättats. Det är sexton preciserade miljökvalitetsmål som tagits fram för att beskriva tillstånd i den svenska miljön som dagens miljöarbete ska leda till. Tabell 2 Sveriges nationella miljökvalitetsmål (Naturvårdsverket, 202) De sexton nationella miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Genom dessa miljömål ska olika myndigheter ansvara för de olika målen. Målen är en vision för år 2020 och ska varje år följas upp. Alla miljömål har att antal indikatorer som möjliggör uppföljning och ska visa åt vilket håll utvecklingen går. Detta för att kunna göra en bedömning över vilka åtgärder som ska antas. Byggbranschen har en viktig del i möjligheten att nå de flesta miljömålen men kanske störst i målet en god bebyggd miljö. (Naturvårdsverket, 202). Målet - God bebyggd miljö, har myndigheten Boverket ansvar över. Riksdagen definierar målet God bebyggd miljö; Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas (Miljömål, 202) 6

18 3.2 En byggnads funktion Att definiera orden fastighet eller byggnad är inte helt enkelt, även om det i vardagen kan anses självklart. I vanligt tal används ofta orden hus, byggnad och fastighet likvärdigt. Jordabalken beskriver definition av en fastighet som ett stycke mark eller vatten som avgränsats vertikalt eller horisontellt, samt ägs av en juridisk eller fysisk person. Byggnader, anläggningar och andra objekt som tillförts för definitivt bruk räknas till fastigheten, så kallade fastighetstillbehör. Jordabalk (970:994). I fortsättningen av denna rapport menas med ordet byggnad ett fastighetstillbehör definierat som en byggnad avsedd för kommersiell eller privat verksamhet, uppförd för beständigt bruk och enligt svenskt regelverk. Det ställs krav på våra fastigheter, de ska ge oss skydd mot exempelvis väder i en behaglig inomhusmiljö samtidigt som energihushållningen ska vara så god som möjligt. En byggnads tak, väggar och grund utsätts för byggnadsfysikaliska laster i form av värme, luft och fukt. De generella funktionskrav som ställs på en byggnad kan beskrivas som att byggnaden ska vara tillräckligt värmeisolerad, tillräckligt fuktskyddande och tillräckligt hållbar. Om dessa krav uppfylls kan en termisk och fuktsäker komfort uppnås, samt en god energihushållning skapas. Utöver dessa funktionskrav ställs även krav gällande exempelvis, buller, brand, bärförmåga, estetik, resurshushållning och kretsloppsanpassning. (Petersson, 2009). Figur 2 En byggnads klimatskal samt tillförda laster och resurser. 7

19 En god värmeisolering innebär oftast en isolering som bromsar upp värmetransporter inifrån och ut, för att minska energiförluster. Ett materials U-värde (värmegenomgångskoefficient) beskriver materialets isoleringsförmåga, ju bättre isolering desto lägre U-värde. Då en konstruktion är tillräckligt värmeisolerad förhindras temperatursänkningar på inomhusytor vilket i sin tur bidrar till att strålningsutbytet minskar och därmed förbättras den termiska upplevelsen inomhus. Det blir helt enkelt mindre dragit. Fuktskyddet ska skapa en barriär för fukttransporter in och ut genom konstruktionen, gällande vattenånga och fritt vatten. Fukttillståndet hänger ihop med temperaturen och därför måste dessa studeras tillsammans. Ett fuktskydd ska skydda konstruktionen från fuktskador samt inte äventyra konstruktionens funktion. Ett fuktlagrande material som tillåter lagring av vatten och därefter torkas ut kan också fungera som fuktskydd. Eftersom luften för med sig både värme och fukt har luftströmningar i en byggnad stor betydelse för dess funktion. För att luftrörelser ska kunna ske krävs att det finns material som tillåter luftgenomsläpp, otätheter i konstruktionen eller lufttrycksskillnader som kan fungerar som drivkraft. (Petersson, 2009) Boverkets byggregler Boverkets byggregler är baserade på funktionskrav vilket innebär att innebär att byggnadens funktion ska uppfyllas där det inte tas hänsyn till några speciella system eller installationer. Syftet med detta är att innovativa lösningar ska uppstå. BBRs krav är upprättade för alla involverade parter i Sveriges bygg och fastighetsbransch och ska enligt svensk lag följas. (Boverket, 20a) 995 gjordes en uppdatering av BBR där krav gällande energihushållning och värmeisolering togs upp. I avsnitt 9: togs det upp att energibehovet ska minimeras, med låga värmeförluster och en effektiv el och värmeanvändning. I och med detta krävdes att beräkningar av U-värden görs. (Boverket, 20a) definierade Boverket en maximal energianvändning per kvadratmeter och år, och Sverige delades in i två olika klimatzoner. BBR skilde även på energikraven för bostäder och lokaler. (Boverket, 20a) infördes en skärpning av energikraven främst vid elvärme, samt att klimatzonerna utökades till tre (den norra klimatzonen delades i två delar). Skärpningen av BBRs energikrav kan kopplas till det EU-direktiv från 2002 som syftar till att förbättra byggnaders energiprestanda. Vid denna skärpning skedde också en uppdelning av energisort, det skildes alltså på byggnader som hade elvärme som huvudsaklig uppvärmning eller ej. (Boverket, 20a). 202 har BBRs krav skärpts ytterligare och de energikrav som gäller för övriga uppvärmningsformer har specificerats ytterligare. Under övergångsåret 202 är det upp till byggherren att välja att tillämpa gamla eller nya BBR. Från och med den januari 203 gäller de nya reglerna fullt ut. Nedan definieras de krav som är ställda av BBR 9. (Boverket, 20a). Figur 3 Aktuella klimatzoner (202) Enligt BBR. 8

20 BBR skriver att med energi menas den energi som behöver levereras till en byggnad för; Uppvärmning, komfortkyla, tappvatten och byggnadens fastighetsenergi, dvs. den del av elen som är relaterad till byggnadens behov där el-användande apparaten räknas in som finns inom, under eller fäst på eller intill utsidan av byggnaden. Med elvärme menas att uppvärmningen sker med elektrisk energi där den installerade eleffekten för uppvärmning är större än 0W/m2Atemp. (Boverket, 20b). Den specifika energianvändningen för en byggnad beräknas genom Ekvation. Ekvation () Uppvärmd area definieras som golvarean av samtliga våningsplan, vindsplan och källarplan för temperaturreglerande utrymmen, avsedda att värmas till mer än 0 ºC och som innefattas av klimatskärmens insida, enligt BBR (Boverket, 20b). Med U-värde menas den specifika värmegenomgångskoefficienten, detta kan räknas ut för en byggnadsdel eller ett material genom materialets värmeledningsförmåga, λ, som anges i W/m K, samt den angivna diametern, d, dvs. tjockleken på materialet eller byggnadsdelen, som anges i mm. Genom att dela diametern på värmeledningsförmågan kan ett värmemotstånd beräknas och ett U-värdet tas fram. Se ekvation 2 och ekvation 3. R= d [m 2 K / W] Ekvation (2) l U = R [W / m2 K] Ekvation (3) De krav som ställs på värmeisoleringen av en byggnad, alltså det genomsnittliga U-värdet beräknas genom att lägga samman alla delareor U-värden, U-värdena för alla linjära köldbryggor samt alla U-värden för punktformiga köldbryggor och sedan dela samtliga U-värden med den omslutande arean av byggnaden. Se ekvation 4. U m = U alladelareor +U allalinjäraköldbryggor +U allapunktformadeköldbryggor DenTotalaOmslutningsarean Ekvation (4) 9

21 I BBR 9 avsnitt 9:2 bestäms kravnivåer för bostäder, samt i avsnitt 9:3 kravnivåer för lokaler. De energikrav samt U-värden som är ställda på lokaler kan läsas ur Tabell 3, det görs skillnad på lokaler som värms upp med el eller på annat sätt. (Boverket, 20b). Tabell 3 redogör de gällande energikrav (BBR9) samt U-värden för lokaler som har annat uppvärmningssätt än elvärme Klimatzon I II III Specifik energianvändning [] 20 kwh/m 2 år 00 kwh/m 2 år 80 kwh/m 2 år U-värde 0,60 W/m 2 K 0,60 W/m 2 K 0,60 W/m 2 K Klimatskal Med klimatskal menas de ytor på huset som gränsar mot utsidan och därför är utsatt för vind, regn, sol, mm. Ett hus klimatskal är alltså dess väggar, tak golv, fönster och dörrar. (Passivhuscentrum) Ett hus tak utgör en stor yta som kräver god isolering. Varm luft stiger upp och ger därför möjligheter för värmeläckage. (Nilsson, 2005) Det är viktigt att fukt hanteras i en takkonstruktion, detta så att inte kondens, fuktskador eller mögel uppstår. (Petersson, 2009) En välisolerad vägg ger bra förutsättningar för att förhindra värmeförluster, men även tätheten i en väggkonstruktion spelar roll, väggarna bör vara så täta som det är möjligt för att inte fukt ska kunna tränga in, samt för att värme inte ska kunna tränga ut. (Petersson, 2009) Grunden till en byggnad utsätts ständigt för fukt. Grundkonstruktionen skiljer sig från de övriga byggnadsdelarna då den inte vetter mot uteluften utan ofta direkt mot marken. Markens värmetröghet dämpar utomhusklimatets temperaturvariationer. (Petersson, 2009) 3.3 Hållbart byggande Genom att välja miljömässigt bra material samt hushålla med ändliga resurser under hela byggnadens livslängd, från byggtiden till rivning kan en så lite påverkan som möjligt göras på vår natur. I en fastighets livscykel ingår även transport och råvaruutag, med en effektiv markanvändning och god samhällsplanering kan transporter minimeras och nyttjanden av sol och vindenergi ske effektivt. Att skapa förutsättningar för kretslopp gör att fastigheten ges möjligheten att minimera sin påverkan på naturen, detta gäller både under drift samt vid rivning. (Åkerstedt, 2009) 3.3. Bygg- och fastighetsbranschens påverkan på miljön tog Boverket fram en rapport som beskrivet bygg och fastighetsbranschens påverkan på miljön. Rapporten bekräftar det som sagts i tidigare undersökningar, att bygg och fastighetsbranschen står för en stor del av Sveriges totala miljöpåverkan. Boverkets rapport tyder på att uppvärmningen av fastigheter står för en betydande del av energianvändningen, ( TJ, det vill säga 28 % av Sveriges totala. Tillägg då utluftsflödet är utökat till större än 0,35l/s per m2 Atemp 20

22 energianvändning, Toller m.fl 2009). Uppvärmningen bidrar samtidigt till utsläpp av växthusgaser, (,4 Mton co2-ekvivalenter, vilket utgjorde nästan 6 % av Sveriges växthusgasutsläpp). Dock inte i lika stor utsträckning som tidigare då Sveriges el och fjärrvärmeproduktion blir allt effektivare. (Toller m.fl, 2009) Andra faktorer inom bygg och fastighetsbranschen som påverkar miljön är användningen av farliga kemiska produkter, genereringen av avfall samt viss emission av växthusgaser. Även transport är en stor belastning inom branschen och står för en stor del av utsläppen. Inköp av varor som fraktas från produktion till byggarbetsplats påverkar koldioxidutsläppen, men också kvävedioxidutsläppen och svaveldioxid, eftersom en del transport sker via sjöfart. (Toller m.fl, 2009) Miljöcertifierade byggnader I den svenska akademins ordlista beskrivs certifiering som ett intyg om kvalitet på viss verksamhet eller produkt (Svenska Akademin, 202). En certifiering är alltså en redogörelse för vilka egenskaper en beskriven verksamhet, process eller objekt besitter. En certifiering måste ha uppsatta riktlinjer och väl formulerade indikatorer så olika objekt eller verksamheter han bedömas objektivt helst från en extern part, och enligt samma system. En miljöcertifierad fastighet har genom en objektiv bedömning av dess miljömässiga hållbarhet prövats utifrån ett bestämt certifieringssystem. (Sweden GCB, 202). Enligt EU-direktivet 200/3/EU har Sverige åtagit sig att upprätta ett system för certifiering av byggnaders energiprestanda. (200/3/EU). Ett miljöcertifikat för fastigheter har efterfrågats länge av den svenska bygg och fastighetsbranschen, dels som riktlinje vid hållbart byggande, som styrmedel av projektledaren samt för att kunna kvalitetssäkra objekt. (Åkerstedt, 2009). Detta ska göra det möjligt för ägare, förvaltare och hyresgäster att jämföra och bedöma byggnadens hållbarhet och därigenom göra miljömässigt smarta val. Vidare finns det fler krav och rekommendationer hur ett certifikat ska upprättas och utfärdas. (200/3/EU). I Sverige har den ideella föreningen Sweden GreenBuilding Council (SGBC) som uppgift att verka för en hållbar utveckling inom den svenska bygg och fastighetsbranschen. Därför har SGBC åtagit sig att tillhandahålla certifieringar för svenska fastigheter. Enligt direktivet 200/3/EU kommer i slutat av 202 den Europeiska Kommissionen att presentera en rapport över unionens framsteg med antalet energieffektiva och så kallade nära-nollenergihus i unionen. (200/3/EU). Förutom de krav som ställs idag, och i framtiden är planerade att ställas från de Svenska myndigheterna men också från den Europeiska unionen, finns många skäl att många fastighetsägare är intresserade av att miljöcertifiera sina fastigheter. De ekonomiska incitament som finns är bara en anledning. (Sweden Green Building Council, 202a) Brukarens ansvar Den största delen energi, ca 85 %, av en byggnads totala energi (LCA-analys) används under byggnadens driftstid. Energiförbrukningen kan delas in i två kategorier, dels den som beror av byggnadsteknik och dels den som är verksamhets- och brukaranknuten. Under driftsfasen av byggnadens livstid är byggnadstekniken svår att förändra utan en ombyggnation, men energiförbrukningen knuten till verksamheten i byggnaden går däremot att påverka av dem som brukar byggnaden. (Persson A, 2002) Därför är det av mycket stor vikt att de som brukar fastigheter är väl informerade och besitter den kunskap som behövs för att sköta sin fastighet och fortsätta värna om en låg energiförbrukning. Exempelvis behövs kunskap om hur vädring ska ske, då 2

23 en kraftfull vädring, helst med korsdrag, en kort stund förbrukar mycket mindre energi än då ett fönster öppnas och drag får stå en längre stund. I byggnader som har täta klimatskal måste brukare vara medvetna om risker med att exempelvis spika i väggar och därigenom orsaka hål på lufttätaande sikt. För att påverka en byggnad brukare menar D. Waluszewski (200) att det finns fem olika punkter som kan påverka brukares beteende; - Drivande personer inom organisationen - Kunskap - Ekonomiska drivkrafter - Långsiktig syn på brukandet - Kommunikation Drivande personer behövs för att frågan om energieffektivisering ska tas upp, drivas framåt och hållas levande inom ett projekt. Det är även viktigt att veta hur energiförbrukningen ser ut idag. Samt att det måste finnas en förståelse för hur systemen och klimatet i byggnaden hänger ihop och hur det påverkas av det egna beteendet. Brukare behöver veta hur det är tänkt att byggnaden ska användas Med den kunskapen är det lättare att se vilka vinster, både ekonomiska och miljömässiga, som handlingarna kan ge. Då en långsiktig syn finns av både ägande och brukande av en byggnad är motivationen att investera i energisparande åtgärder större. Ekonomi är ofta en stark drivkraft och kan fungera på alla nivåer i en byggnad, från ledning till hyresgäster. (Solid, 2009). Ett helhetstänkande är viktigt när det gäller frågor om energibesparingar Om en brukare inte kan se mer än sin egen del i energiförbrukningen är det lätt att den missar den fulla effekten av besparingsåtgärderna Därför är kommunikation mellan olika parter viktig. En bra kommunikation ger även utgångspunkten att alla ska få information om vilken effekt ändrade beteenden och andra åtgärder för en minskad energiförbrukning faktiskt haft Sweden GreenBuilding Council Sweden Green Building Council (SGBC) är den svenska föreningen som verkar enligt World Green Building Council. Föreningen ägs av dess ca 70 medlemmar som består av företag inom den svenska bygg- och fastighetssektorn. SGBC skapades för att främja och verka för grönt byggande i Sverige, detta genom att tillhandahålla, utveckla och marknadsföra certifieringssystem i Sverige med svenska förutsättningar. En annan uppgift som föreningen har är att genom sina medlemsföretag agera som en viktig option som främjar hållbart byggande, dels genom lagstiftning. (Sweden GreenBuilding Council, 202a) Forum för energieffektiva byggnader Forum för Energieffektiva byggnader (FEBY) är en svensk organisation som arbetar med energieffektiva byggnader. Organisationen är till för olika aktörer inom den svenska bygg och fastighetsbranschen som arbetar med lågenergihus. FEBY samlar information, ger utbildning samt på uppdrag av energimyndigheten tillhandahåller svenska kravspecifikationer för lågenergihus. Sveriges centrum för Nollenergihus. (SCN, 20). 22

24 3.4 Miljöcertifiering Intresset för miljöcertifiering kan härledas till oljekrisen på 70-talet, då oljepriserna steg började det talas om gröna byggnader och energieffektivisering. I USA erbjöds skattelättnader vid investering i solenergi och andra miljövänligare alternativ. Gröna byggnader blev ett populärt uttryck i början av 90-talet och 993 bildades World Green Building Council, krav arbetades fram för att kunna specificera en miljöcertifiering av en byggnad. Förutom den kvalitetssäkring som en miljöcertifierad byggnad garanterar ger det även en stark konkurrensfördel vid uthyrning då många myndigheter, organisationer samt företag, redan idag har som antagen policy att välja miljöcertifierade lokaler om det är möjligt på orten. Idag finns det många projektledare som anser att det är en god metod att använda en miljöcertifiering som styrande verktyg vid nyproduktion eller renovering. (Sweden Green Building Council, 202a) 3.4. Varför miljöcertifiera en fastighet Det finns många anledningar att miljöcertifiera en fastighet. Det ger fastighetsföretagen en möjlighet att göra något bra för miljön, öka komforten inomhus, men även på lång sikt främja företagets ekonomi. Genom en grundlig genomgång av byggnaden vid en certifiering ökar kunskapen om byggnaden. Byggnadens skick och förutsättningar kan kartläggas och därigenom kan problem tidigt avvärjas samt en bättre kontroll på underhåll och drift kan skapas. Det finns studier som visar på att de företag som, aktivt använder sig av och engagerar sig i miljöcertifieringsfrågor får en bra profil och kan skapa ett mervärde genom detta Miljöcertifieringssystem enligt SGBC SGBC har valt att arbeta med fyra olika certifieringssystem för att uppnå målet att så många svenska fastigheter som möjligt ska miljöcertifieras för ett hållbart samhälle. De utvalda certifieringssystemen är anpassade för att passa olika svenska fastigheter och byggnadsägare. (Sweden GCB, 202). Som tidigare nämnts driver Sweden Green Buildning Council ett arbetat med att miljöcertifiera fastigheter i Sverige. (Sweden Green Building Council, 202a) EU GreenBuilding Det finns idag (oktober 202) totalt 259 stycken svenska byggnader certifierade enligt GreenBuilding. (Sweden Green Building Council, 202e) Organisationen och historia GreenBuildings certifieringssystem är väl använt i Europa och riktar sig till företag, fastighetsägare och förvaltare inom EU som vill energieffektivisera sina byggnader. I juli 202 fanns 249 certifierade fastigheter i Sverige enligt EU GreenBuildning. (Sweden GCB, 202). För företag som är engagerade i miljöcertifiering genom GreenBuilding finns det tre olika medlemsformer. GreenBuilding Partner är den första nivån. Begreppet partner betyder att det är nödvändigt att företaget att engagerat sig i byggnadens energianvändning för en certifiering. Fastighetsbolag som äger minst tio byggnader och fler än 30 % är GreenBuilding certifierade har möjligheten att bli så kallad Corporate Partner, en plan för framtida certifieringar ska finnas. GreenBuilding stödjande företag hjälper till med energieffektivisering, ansökningar, marknadsföring m.m. av GreenBuilding. (Sweden Green Building Council, 20b). 23

25 Bedömningsområden GreenBuildnig har valt att rikta sig till företag och organisationer som vill energieffektivisera sina lokaler. Systemet fokuserar på att arbeta med att genom energianvändningen sänka driftkostnader. För att certifiera en fastighet enligt GreenBuilding ställs krav på både på det byggtekniska och det administrativa arbetet. Greenbuildningsystemet certifierar endast lokalbyggnader, dvs. inte bostadsfastigheter. Energianvändningen skall reduceras men samtidigt åtar sig fastighetsägaren att årligen återrapportera den certifierade fastighetens energiförbrukning till SGBC. För att certifiera en fastighet enligt systemet är kraven olika vid nybyggnation och renovering. De krav som ställs på en befintlig byggnad som ska renoveras är att energianvändningen kan sänkas med 25 %, antingen jämfört med de gällande energikraven i BBR vid tiden för byggnadens uppförande, alternativt enligt byggnadens energideklaration, (uppmätt eller beräknad), med ett referensår då ansökan kommer in till SGBC. Fastighetens företagsledning ska ha tagit fram ett energiledningssystem som finns knutet till den certifierade fastigheten. Den administrativa delen kräver att en plan för återrapportering samt ett skriftligt åtagande ska upprättas av ledningen. (Sweden Green Building Council, 20a). För att miljöcertifiera en byggnad enligt GreenBuildningsystemet vid nyproduktion kärvs att energianvändningen är minst beräknad till 25 % mindre än nybyggnadskraven i BBR. Som vid certifiering av en befintlig byggnad krävs att ett energiledningssystem bundet till fastigheten finns även en plan för återrapportering samt ett skriftligt åtagande. (Sweden Green Building Council, 20a) Certifieringsprocessen Bedömningsprocessen för GreenBuilding handskas av SGBC och är specificerad för att fungera i Sverige, regelverket styrs från EU. En bedömning börjar med att en registrering sker som bekräftas av SGBC. Vidare lämnas en ansökan in där företaget, energiledningssystemet, och byggnaden beskrivs. Vid certifiering av en befintlig byggnad skall en generell samt teknisk beskrivning av byggnaden, ett referensår högst 5 år tillbaka i tiden ska finnas med i ansökan. En redogörelse av energianvändningen referensåret samt efter ombyggnad samt ett åtgärdspaket med genomförandeplan ska redovisas. Om energibesparingen är verksamhetsstyrd ska även en redovisning av detta finnas med. SGBC tillhandahåller ansökningsformulär med tabeller som fylls i av den sökande. En gång per månad tillträder SGBCs certifieringsråd som behandlar ansökningar. När detta är gjort får den sökande besked om några kompletteringar behövs, för att sedan kunna skicka ansökan för slutgiltig kontroll till EU. SGBC registrerar certifieringen och då skickas intyg och logotyp för fasader ut samt en publicering på SGBCs hemsida sker. För att upprätthålla den bedömda energibesparingen är en verifiering av certifieringen viktig, detta sker genom en årlig återrapportering till SGBC. (Sweden Green Building Council, 20a) Miljöbyggnad Det finns idag (oktober 202) totalt 37 stycken svenska byggnader certifierade enligt Miljöbyggnad. (Sweden Green Building Council, 202f) Organisationen och historia Certifieringssystemet Miljöbyggnad är ett system speciellt framtaget för de svenska bygg och myndighetsregler. Systemet är framtaget för att producera miljömässigt hållbara byggnader. Detta 24

26 certifieringssystem ser till flera olika aspekter vid en kvalitetsbedömning och är anpassat för alla verksamheter och lokalstorlekar. Hanteringen av miljöbyggnad sköter SGBC och certifieringssystemet är anpassat för nyproduktion, tillbyggnad och renovering av befintliga byggnader. Tre olika betyg av certifieringen går att erhålla, brons, silver och guld, beroende på vilken kvalité byggnaden uppnår. (Sweden Green Building Council, 202b). Bedömningsområden Byggnaden som ska certifieras bedöms efter 5 indikatorer som värderar fastighetens energianvändning, inomhusmiljö och materialval. Energianvändningen ska vara låg. Inomhusmiljön ska vara god vad gäller ljud, luftkvalité, termiskkomfort samt ljusinsläpp. Fastigheten ska vara byggd av miljömässigt bra materia och med en kunskap om vilka material och varor som använts i byggnaden. Var och en av de olika indikatorerna värderas och vägs sedan samman till ett slutbetyg. För att erhålla högsta betyget krävs även att fastighetens brukare eller boende är nöjda, vilket ska visas genom en enkätundersökning. Det är de olika indikatorerna som gör systemet mätbart och därmed kan kvantifiera kvalitén. (Sweden Green Building Council, 202c) De 5 indikatorerna beskrivs i Bilaga A, Tabell 6. Certifieringsprocessen Vid projektering av en fastighet eller renovering startar arbetet med dessa indikatorer. Sedan sker ett fortlöpande arbete där planering och avstämning följs upp för att uppnå önskad nivå på alla indikatorer. Miljöbyggnad har sedan tagit fram ett viktningssystem där de olika indikatorbetygen beräknas till ett slutbetyg för byggnaden. Det innebär att för betyget guld behöver inte alla indikatorer uppnå betyget guld. Dock är systemet utformat så att för betyget guld får inte någon indikator vara värderad till brons, utan silver som lägst. Certifieringsprocessen startar med att en registrering av fastigheten som ska miljömärkas görs, en ansökan skickas in till SGBC. Ansökan granskas och bedöms av oberoende part och ett preliminärt beslut fattas. Certifieringen kan ske och diplom och plakat för montering på fastighet skickas ut till fastighetsägaren. Senast två år efter certifiering ska en verifiering av certifikatet ske. Detta betyder att en verifiering av de antagande som gjort kan bevisas stämma. Certifieringen är giltig i max tio år eller tills någon större förändring i konstruktionen görs. (Sweden Green Building Council, 202b) BREEAM Det finns idag (oktober 202) totalt 2 stycken svenska byggnader certifierade enligt BREEAM. (Greenbook live, 202) Organisationen och historia BRE Environmental Assessment Method (BREEAM) kommer ifrån Storbritannien och är det mest spridda internationella miljöcertifieringssystemet i Europa. Idag fungerar BRE som en ickevinstdrivande organisation som har klassificerat över byggnader. BREEAM är applicerbart på både kommersiella samt bostadsfastigheter, vid såväl nybyggnation, renovering och tillbyggnad. SGBC har anpassat systemet till svensk standard, BREEAM-SE, under kontroll av BREEAM. Arbetet med den svenska manualen pågår just nu och är ute på remiss hos utvalda testpiloter. SGBC kommer under hösten starta upp utbildning av Svenska BREEAM certifierare. (The Green Building Certification Institute, 20) 25

27 Tabell 4 Viktning av de olika indikatorerna enligt BREEAM office 2008, större renovationer. Källa: (BRE Global, 202) Område Miljöfaktor Energi 9,00% Ledning 2,00% Hälsa och välbefinnande 5,00% Transport 8,00% Vatten 6,00% Material 2,50% Avfall 7,50% Föroreningar 0,00% Markanvändning & Ekologi 0,00% Bedömningsområden BREEAM har tagit fram olika system för olika typer av projekt, enligt BREEAM kan certifiering göras på olika stadier i en byggprocess. Om certifiering ska ske under byggprocessen görs bedömningarna efter ritningar och planer, denna typ av certifiering måste bekräftas senare när byggnaden fysiskt finns på plats. Tio olika områden poängsätts för att sedan jämföras med maxpoängen och därigenom räknas samman till en slutprocent. För lägsta betyget, (PASS) krävs att byggnaden uppfyller 30 % av indikatorerna. De olika betygen är pass, good (45 %), very good (55 %), excellent (70 %) och outstanding (85 %). De olika områdena som bedöms är; energi, transport, management, hälsa/inomhusmiljö, vattenhushållning, material, avfall, markanvändning och ekologi och föroreningar. En poängsättning ges på hur byggnaden ligger till i förhållande till allmänna kommunikationsmedel, val av byggnadsmaterial och vilka föroreningar byggnaden kan ge upphov till. För speciell innovation delas bonuspoäng ut, det kan exempelvis vara tekniska lösningar som ligger i linje med BREEAMs certifiering eller speciella drift och underhålls mål. Den poäng som en indikator uppnår vägs sedan mot en miljöfaktor, för att slutligen vägas samman till en slutpoäng. BEEAM skiljer sig något från andra certifieringssystem då en certifiering kan göras av på en del av en byggnad exempelvis på ett våningsplan eller en annan mindre del av en byggnad. Tabellen nedan (Tabell 4) visar ett exempel på hur de olika bedömningsområdena viktas med BREEAM office. BREEAM office kan används för befintliga fastigheter. (BRE Global, 202). Se Bilaga B för alla indikatorer. Certifieringsprocessen Vid certifiering med BREEAM Görs först en utredning om vilken av BREEAMs manualer som ska användas, sedan kontaktas en BREEAM-bedömare och en bedömning om en certifiering kan sedan genomföras. (The Green Building Certification Institute, 20) 26

28 3.4.6 LEED Det finns idag (oktober 202) totalt 28 stycken svenska byggnader certifierade enligt LEED. (Sweden Green Building Council, 202g). Organisationen och historia Enligt SGBC är The LEED Green Building Rating System det mest kända certifieringssystemet i världen. Det finns registrerade LEED-byggnader i över 00 länder. Systemet är utvecklat av den amerikanska föreningen U. S Green Buildings Council. USGBC är en organisation som arbetar för en mer hållbar framtid genom byggande, design, drift och underhåll och samhällsplanering. Det första LEED-systemet (LEED.0) lanserades i augusti 998. Flera uppdateringar har sedan dess skett och den senaste modellen LEED 2.2 släpptes (Sweden GreenBuilding Council, 202e). Systemet har utvecklats så att olika bedömningsprogram finns framtagna för olika områden, exempelvis LEED Schools, LEED Homes, LEED Neighborhood development m.fl. Då LEED finns i flera olika versioner är det anpassat för alla olika typer av byggnader. (U.S Green Building Council, Inc, 20) Det systemet som är aktuellt i denna studie beskrivs i figuren (Figur 4) nedan. LEED-systemet är baserat på befintliga och tidigare prövade metoder som ser till hela byggnaden, under hela dess livscykel. LEED har tagit fram en kravlista med de punkter som en potentiell LEED-certifierad byggnad måste uppfylla. (Fedrizzi S. Richard, 20) Byggnaden måste uppfylla befintliga miljölagar. Byggnaden måste vara permanent samt färdigställd. Byggnaden måste sätta rimliga krav för markanspråk som göra i och med byggnaden/byggandet. Byggnaden måste vara minst 93 m2 (22 m2 vid kommersiell invändig-certifiering) Byggnaden måste ha minst en heltids hyresgäst Data över vatten och energiåtgång måste delas med USGBC eller GBCI minst 5 år från och med certifiering Just nu pågår ett arbete med att ta fram en svensk version av den befintliga LEED-certifieringen. (Sweden GreenBuilding Council, 20c). The LEED for New Construction and Major Renovations Främst framtagen för kommersiella lokalbyggnader. Används vid större (design och konstruktions) renoveringar av befintliga byggnader. Figur 4 LEEDs program för nya byggnader och större renoveringar 27

29 Bedömningsområden LEED för befintliga kommersiella byggnader ser till bedömningsområden som närmiljö, vattenanvändning, energianvändning, material, inomhusklimat, läge och kommunikationer, kunskap och utbildning, innovation och design och regional anpassning. Inom varje område delas poäng ut efter hur väl de olika kriterierna uppfyllts. Den maximala poängen är 00. Bonuspoäng (max0) delas ut vid speciella innovationer eller extra hänsynstagande. De olika områdena är värda olika mycket poäng för att återspegla miljöpåverkan som just det området innebär. Den lägsta nivån som kan uppnås är certifierad, för att uppnå denna krävs 40 poäng. Vidare finns nivåerna silver, guld och platinum. Platinum kräver minst 80 poäng. (U.S Green Building Council, Inc 202a) Se Bilaga C för alla bedömningsindikatorer. Certifieringsprocessen När en byggnad ska certifieras enligt The LEED sker först en registrering av projektet hos The Green Building Certification Institut (GBCI). Till en början görs en bedömning över vilka områden som ska dokumenteras och information börjar samlas in. En ansökan kan sedan skickas in när informationen är tillräcklig, denna bedöms av en oberoende part om certifiering kan se eller om komplettering behövs göras Lågenergihuskoncept enligt SCN Lågenergihus är ett samlingsnamn för en mängd andra begrepp. Gemensamt för dem är att de använder mindre energi än byggnormen, BBR, kräver. Två begrepp som Forum för energieffektivt byggande, FEBY, satt upp kravspecifikationer för är passivhus och minienergihus. (IVL Svenska miljöinstitutet, 2009) Passivhus Historia Idén Passivhus utvecklades i Tyskland under 990-talet. Där insågs vikten av att ta till vara på den energi som genereras i en byggnad. Genom välisolerade hus med minimala värmeförluster kan husbyggnader värmas upp av den energi som människor och hushållsapparater alstrar. (Passivhuscentrum, 202). Definitionen passivhus kan beskrivas som ett hus inte beror av någon tillförd energi utan värms passivt av den interna värmen samt solvärme. Byggprincipen går ut på att värmeisolera huset kraftigt samt genom tätning behålla en mycket hög lufttäthet inomhus, och därigenom ta tillvara på värmen från bland annat personer, elektriska apparater och instrålad sol så effektivt som möjligt. (Petersson, 2009) För att kvalitetssäkra begreppet passivhus finns ett antal grundläggande funktionskrav uppsatta, dessa är specificerade för svenska klimatförhållanden. Bedömningsområden I januari 202 tog SCN fram en uppdaterad kravspecifikation för passivhus. Specifikationen som beskriver de byggnadskrav som ställs på lokaler är framtagen av en expertgrupp bestående av personer inom miljö, fastighet och byggbranschen. Den nya reviderade versionen kallas FEBY2 lokaler. De krav som ställs på lokaler enligt FEBY2 beskrivs nedan; Byggnadens värmeförlusttal vid en dimensionerad utomhustemperatur (DUT) i klimatzon får ej överstiga 7 W/m2Atemp. (ett tillägg kan göras för byggnader med en lägre verksamhetstid än 60 h/ vecka). 28

30 Byggnadens specifika energianvändning (värme, varmvatten, fastighetsenergi) i klimatzon får ej överstiga 53kWh/m2Atemp, år, då byggnaden värms upp med annat än elvärme. (29kWh/m2Atemp, år, vid eluppvärmning). Ljudmiljön inomhus skall klara minst ljudklass B enligt SS Den termiska komforten skall bedömas under perioden april-september, detta kan göras genom en redovisning av solvärmelasttalet. Solvärmefaktorn ska för tyngre byggnader vara mindre än 0,042W/ m2, och för lättare byggnader mindre än 0,036W/m2. Luftläckaget genom klimatskärmen får maximalt vara 0,30 l/s m2 Genomsnittliga U-värdet för fönster får ej överstiga 0,80 W/m2K För att i efterhand kunna verifiera byggnadens tekniska förutsättningar ska energianvändning och elanvändning mätas och redovisas på månadsbasis. Uppfylls kraven för lokalbyggnader, som ovan beskrivs kan huset klassas som Passivhus (SCN, 202) För beräkningar se Bilaga D och Bilaga F Minienergihus Historia Kravspecifikationen för passivhus i Sverige har tagits fram av FEBY med finansiering från Energimyndigheten. FEBY har även parallellt tagit fram en kravspecifikation för så kallade Minienergihus. Energikraven för Minienergihus tillåter högre energianvändning än motsvarande krav på passivhus. (Erlandsson, 2009b) Bedömningsområden Minienergihus är en kravnivå mellan kravnivån för Passivhus och de krav som ställs i BBR9. Kraven följer kravmodellen för passivhus. (SCN, 202). Värmeförlusttalet kan beräknats till värmeförlusttalet för passivhus + 5W/m2Atemp. D.v.s. värmeförlusttalet för klimatzon får ej överstiga 22W/m2Atemp Den levererade årsenergin till byggnaden beräknas till årsenergin för passivhus + 20kWh/m2Atemp vid annan uppvärmning är elvärme.(+8kwh/m2atemp vid uppvärmning med elvärme) D.v.s. den levererade årsenergin för en byggnad i klimatzon får ej överstiga 73kWh/m2Atemp (alt 37kWh/ m2atemp). Ljudmiljö ska följa standard enligt SS Den termiska komforten ska redovisas, genom att beräkan inomhustemperatur april till maj. Redovisningen kan även ske genom att se till solvärmefaktorn, se bilaga D. Fönsternas genomsnittsliga U-värde ska vara mindre än 0,9 W/m2K Luftläckning genom klimatskärmen får vara maximalt 0,30 l/s m2 omslutande area vid en tryckdifferens på 50 Pa 29

31 För att i efterhand kunna verifiera byggnadens tekniska förutsättningar ska energianvändning och elanvändning mätas och redovisas på månadsbasis. Uppfylls kraven för lokalbyggnader, som ovan beskrivs kan huset klassas som Minienergihus enligt SCN (SCN, 202) För beräkningar se Bilaga D och Bilaga F. 3.5 Sammanställning certifieringssystem I tabellen (Tabell 6) nedan visas en övergripande sammanställning av de olika miljöcertifieringssystemen och lågenergihuskoncept som har studerats för lokalbyggnader. Tabell 5 Sammanställning av studerade certifieringssystem och lågenergihuskoncept. Certifieringssystem Värderingsområden Typ av byggnad Betygsskala Energi Kommersiella Outstanding Ledning Kontor Excellent Hälsa Handel Very good BREEAM Transport Good Storbritannien Vatten Pass Material Avfall Förorening Markanvändning & Ekologi Admin Organ SGBC Green building EU Energi Endast Lokaler EU Green Building SGBC Markanvändning Platinum Vatten Guld Alla LEED Energi Silver U.SGBC USA Material Certifierad Inomhusmiljö Energi Guld Inomhusmiljö Silver Miljöbyggnad Byggnads- Alla Brons SGBC Sverige Material Dokumentation Energi Passivhus Inomhusmiljö Norden Dokumentation och visualisering Alla Passivhus SCN Minienergihus Norden Energi Inomhusmiljö Dokumentation och visualisering Alla Minienergihus SCN 30

32 4FALLSTUDIE BILEN 25 Första delen i detta kapitel beskriver den tekniska informationen som tagits fram i och med fallstudien av fastigheten Bilen 25 i Luleå. Vidare gör sen analys av fallstudien ur ett certifieringsperspektiv. 4. Galären Galären är ett Luleåbaserat fastighetsföretag med kontor i Luleå och Stockholm. Galären arbetar med utveckling och förvaltning av bostäder och kommersiella lokaler ur ett grönt perspektiv. Företaget har 26 anställda och omsätter drygt en miljard kronor. Luleåkontoret förvaltar idag ca m2 lokaler och äger ca 370 bostäder. 200 blev galären EU Green Buildning partner i samband med att deras första fastighet certifierades. (Galären AB, 202). 4.2 Lokalfastigheten Bilen 25 Fastigheten Bilen 25 ligger på Skutviken i Luleå och är en typisk lokalfastighet. Bilen 25 uppfördes 967. Byggnaden är tidstypisk från slutet av 60-talet. (Galären, 202). Det svenska byggbeståndet består till ca 30 % av lokalfastigheter (Svensk fjärrvärme, 2008). År 2009 förvärvades fastigheten av Galären AB med syfte att förädla denna genom renovering och ombyggnation. 200 genomfördes en ROT-renovering på delar av fastigheten Bilen 25 består av två byggnader med totalt 396 m2 uppvärmda ytor som idag (oktober 202) inhyser hyresgästerna Solar, Goodtech, IMA och Golfgarden. Fastigheten är kopplad till Luleå Energis fjärrvärmesystem. 3

33 4.2. Byggnadens utformning I Bilaga D redovisas det material som används som underlag till energiberäkningarna Utifrån konstruktionsritningar samt vissa antaganden har fyra olika väggkonstruktioner identifierats. Grundläggningen är i betong. I ett av husen finns ett parkeringsutrymme i en källarvåning som också är uppvärmt, den totala uppvärmningsytan är ca 396 m m2 under mark och 2227 m2 fördelat på 2 byggnader (228 m2 byggnad, 999 m2 byggnad 2) I Figur 5 Beskrivs byggnadernas placering i en situationsplan. Figur 5 Situationsplan Bilen 25 Byggnad (Solar och Goodtech) Bild Byggnad, Bilen 25. Byggnad består av två plan. En källarvåning delvis under mark med uppvärmt garage samt förrådsutrymmen, samt en entrévåning som är uppdelad i två lokaler. En med varmvind som tak och en med kallisolerat tak. Den uppvärmda ytan i källarvåningen är ca 969 m2 samt den uppvärmda ytan på entréplanet är ca 228 m2. Byggnaden värms upp med Luleås fjärrvärmesystem. Värmeanläggningen består av radiatorer, år 200 sattes en värmeväxlare med verkningsgrad på ca 70 % för ventilationen in. 32

34 Tabell 6 Beskrivning av klimatskalets ytor, samt aktuella väderstreck som Bilen 25, (byggnad ) ytterväggar står i. Väderstreck Väggyta golv (tak) golv (tak) Fönsteryta Norr 7,5 m 2 22, m 2 Söder 90 m 2 48,6 m 2 Öst 4 m 2 33,7 m 2 Väst 38,4 m 2,6 m 2 (Tak GoodTech) (550 m 2 ) (Tak Solar) (678 m 2 ) (Platta på mark) (968 m 2 ) Byggnad 2 (IMA och Golfgarden) Bild 2 Byggnad 2, Bilen 25. Byggnad 2 har ett plan som är uppdelad i två lokaler. På en del (IMAs) har viss renovering skett 200, den andra delen Golfgarden är i befintligt utförande sedan 967. Den uppvärmda ytan är ca 000 m2. Byggnaden värms upp genom Luleås fjärrvärmesystem. Värmeanläggningen består av radiatorer. Ingen värmeväxlare med värmeåterinföring finns idag för ventilationen. Tabell 7 Beskrivning av klimatskalets ytor, samt aktuella väderstreck som Bilen 25, (byggnad 2) ytterväggar står i. Väderstreck Väggyta (golv och tak) (golv och tak) Fönsteryta Norr 8 m 2 2,9 m 2 Söder 8 m 2 4,4 m 2 Öst 50 m 2 2,9 m 2 Väst 35 m 2 0 (Tak golfgarden) (600 m 2 ) (Tak IMA) (399 m 2 ) (Platta på mark) (999 m 2 ) 33

35 4.2.2 Drift och elanvändning När Galären tog över förvaltande av fastigheten vad den kopplad till fjärrvärmesystemet. Vid den ROT-renoveringen som skedde 200 byttes ventilationsanläggningen ut på en av byggnaderna (byggnad ) då även med värmeväxlare. De fasader som renoverats 200 är den sydliga, östliga och nordliga på byggnad samt fasen som omger IMA på byggnad 2, se Bild 2. Nedan i tabellen (Tabell 8) visas energianvändningen, för fjärrvärme och el för Bilen 25. Tabell 8 Total förbrukning av fjärrvärme och el för Bilen 25 (byggnad och byggnad 2) år År Förbrukningssort 405 MWh Fjärrvärme 2007 (0,36 kbm) El 99,500 kwh 343 MWh Fjärrvärme 2008 (0,958 kbm) El 82,33 kwh 377 MWh Fjärrvärme 2009 (6,53 kbm) El 257,53 kwh 365, MWh Fjärrvärme 200 (2,99 kbm) El 206,580 kwh 20 Fjärrvärme 337,4 MWh (2,99 kbm) Fjärrvärme Luleå Energi levererar fjärrvärme till Bilen 25, i Tabell 8 beskrivs förbrukningen sedan Varje månad mäts fjärrvärmeförbrukningen både i MWh och kubikmeter. Genom detta kan en verkningsgrad beräknas, det eftersträvade är att ha så hög energiutvinning per utskickad kubikmeter. Figur 6 Fjärrvärmeförbrukningen i MWh och kbm samt beräknad verkningsgrad. 34

36 5RESULTAT & ANALYS I detta kapitel redogörs resultatet av analysen, där den tidigare teorin har studerats genom en fallstudie av fastigheten Bilen 25. En sammanställning av de olika certifieringssystemens applicerbarhet på den studerade fastigheten presenteras. 5. EU GreenBuilding och Bilen 25 För att vid renovering certifiera en fastighet enligt GreenBuildingsystemet är det krav som ställs att energianvändningen ska sänkas med minst 25 %, antingen jämfört med de gällande energikraven i BBR vid tiden för byggnadens uppförande, alternativt enligt byggnadens energideklaration, (uppmätt eller beräknad), med ett referensår högst fem år tidigare. (Sweden Green Building Council, 20b). Enligt tabell 8 var fjärrvärmeförbrukningen år MWh för Bilen 25. En sänkning av energianvändningen med 25 % innebär att den år 202 inte får överstiga 304 MWh/år. Korrigering kan antas behöva göras då fjärrvärmeförbrukningen endast representerar energiåtgången för uppvärmning, även el, ventilation, varmvatten mm. ska inkluderas. De krav som ställs enligt BBR på en byggnad som byggs år 202 är enligt Tabell 3 20 kwh/m2 år. Den totala energiförbrukningen enligt BBR, för Bilen 25 kan då beräknas med hjälp av den totala uppvärmda arean, vilket blir 384 MWh/år En sänkning med 25 % av BBRs krav skulle 35

37 Figur 7 Bilen 25s energianvändning år 20, samt kravnivåer för certifiering enligt GreenBuilding. innebära att energiförbrukningen år 202 inte får överstiga 288 MWh/år. För beräkningar se Bilaga E Tabell 9. Tabellen visar en bedömning av möjligheten att uppfylla certifiering enligt EU GreenBuilding för Bilen 25 i Luleå. Minimikrav Finns idag Kan säkerställas med mindre ingrepp Kan säkerställas med större ingrepp Ej möjligt Sänka energianvändningen med 25 % x 5.2 Miljöbyggnad och Bilen 25 Byggnader som ska certifieras enligt Miljöbyggnad bedöms efter 5 stycken indikatorer som värderar fastighetens energianvändning, inomhusmiljö och materialval. Inom kategorin energianvändning bedöms indikatorerna energianvändning, värmeeffektbehovet, solvärmelast och energislag. (Sweden GBC, 202c) Energi Denna första indikator ställer krav på antalet kwh/m2 som byggnaden får förbruka per år. I figuren nedan redovisas de olika kraven som ställs på en lokalbyggnad, för de olika betygen, samt Bilen 25s energiåtgång de senaste åren. Enligt Tabell 8 var energiförbrukningen år 20 ca 05 kwh/m2 och år. Den genomsnittliga energiförbrukningen 2007 till 20 kan beräknas till ca 4Wh/m2 och år. Detta innebär att 36

38 Figur 8 Energianvändning Bilen 25 samt kravnivåer Miljöbyggnad, lokalbyggnader. energiåtgången på Bilen 25 kan anses vara låg, exempelvis uppfylls BBRs krav med marginal. Det kan även konstateras att bronsnivån är uppfylld och att det skiljer mycket lite upp till certifiering silver. Med ytterligare enrgirenoveringar skulle ett högt betyg på denna indikator kunna uppnås. Korrigering kan antas behöva göras då fjärrvärmeförbrukningen endast representerar energiåtgången för uppvärmning, även el, ventilation varmvatten, m.m. ska inkluderas. Värmeeffektbehovet beräknades med det beräkningsverktyg som Miljöbyggnad tillhandahåller, se Bilaga F. Det beräknade värmeeffektbehovet för byggnad och 2 skiljer sig då ventilationen på byggnad har värmeåtervinning på ventilationen. Värmeeffektbehovet för byggnad beräknades till 73 W/ Figur 9 Värmeeffektbehovet Bilen 25 samt kravnivåer Miljöbyggnad, lokalbyggnader 37

39 m2atemp samt för byggnad 2 till 6 W/m2 Atemp (vid en dimensionerad utomhustemperatur på -22,4 C). Luftomsättningen antogs vara till 0,5, det vill säga varannan timme byts luften ut i byggnaden. Värmeeffektbehovet för Bilen 25 kan bedömas vara långt ifrån de nivåer som krävs för certifiering enligt Miljöbyggnad. Se figur 0 ovan. Solvärmelasten bestäms genom att ta hänsyn till den horisontella solinstrålningen och golvarean. Med ett schablonvärde på solinstrålningen på 800 W/m2 och om det antas att solfaktorn (g) på de glas som är monterade idag (utan persienner eller markis) är ca 0,5. (Sweden Green Building Council, 202c) kan solvärmelasttalet beräknas till 03 W/m2 samt 39W/m2. Solvärmelasttalet har beräknats i det rum som ligger i nordöstlig riktning och har fönster i båda riktningarna. Detta rum har stor fönsteryta, och liten golvyta, därför bedöms det vara det rum som är mest utsatt för solinstrålning. För byggnad gäller att, fönsterarean uppmättes upp till 9 m2 och golvytan i rummet som studeras uppmättes till 35 m2. För byggnad 2 gäller att fönsterarean uppmättes till 34 m2 och golvytan i rummet som studeras uppmättes till 350 m2. SVL = 800 g Afönster A golv = W / m 2 Ekvation (5) Figuren nedan, figur 0, visas de kraven för de olika betygen vid certifiering samt det beräknade solvärmelasttalet för Bilen 25. Solvärmelast talet är beräknat till 03 W/m2 och 39 W/m2. För byggnad respektive byggnad 2 Figur 0 Solvärmelasttal Bilen 2, byggnad och byggnad 2, samt kravnivåer Miljöbyggnad, lokalbyggnader. 38

40 Den energikälla som försörjer Bilen 25 är Luleås fjärrvärmesystem, värmen kommer som restprodukter från industrin SSAB och leds ut i ett slutet vattensystem som försörjer staden med värme. (Luleå Energi, 202). Bedömningsindikatorn energislag är till för att premiera hållbara energikällor. De olika energikällor som idag finns klassas i fyra olika miljökategorier. (Sweden Green Building Council, 202c). Uppvärmning genom fjärrvärmen från SSAB klassas som en bra energikälla. Detta eftersom Miljöbyggnad vid uppvärmning genom fjärrvärmesystem tar hänsyn till den ursprungliga energikällan som ursprungligen genererat fjärrvärmen, vilket i SSABs fall är till bedömd att vara till 89 % rötgas, deponigas och avfallsgas, resterande % från olja. Därför kan energikällan som driver Luleås fjärrvärmesystem klassas som miljökategori 2, enligt Miljöbyggnad. (Sweden Green Building Council, 202d) Inomhusmiljö och materialval Kategorin inomhusmiljön syftar till att premiera byggnader med en god och hälsosam inomhusmiljö. Den första indikatorn, ljudmiljö bedömer ljudmiljön enligt ljudstandarderna SS25267 eller SS25268, alternativt genom ett lyssningstest av sakkunnig person. (Sweden Green Building Council, 202c). Byggnad ligger relativt skyddad från större vägar och bedöms därför kunna få ett högre betyg än byggnad 2, som ligger precis bredvid en av Luleås mest trafikerade leder. Bilen 25 ligger ca 00 m från det rälsspår som leder ut ur Luleå där tågen till och från Kiruna passerar flera gånger i timmen. (Figur 5) För det högsta betyget ska även en enkätundersökning genomföras där minst 80 % av byggnadens brukare ska bedömas vara nöjda med ljudmiljön inomhus. Med en god ljudisolering utifrån samt med akustiskfrämjande inredning kan en bättre ljudmiljö uppnås inomhus. Denna indikator bör noggrant studeras då byggnaden anses ligga i ett bullerutsatt område. För att undvika problem med radon, undersöks radonhalten. Inga för denna studie kända radonmätningar har gjorts i området men området Skutviken som Bilen 25 ligger i har stora problem med förorenad mark sedan tidigare. (Sjölund, 200) Därför kan problem uppstå med denna indikator. Ventilationen ska för betyget brons ha ett uteluftsflöde på minst 35 l/s, m2. För de högre betygen ska ventilationssystemen vara behovsstyrda i de rum där ventilationsbelastningen kan variera, samt eventuellt en installation av ett VAV-system. (Sweden Green Building Council, 202c). 200 installerades ett nytt ventilationssystem i Byggnad, med en värmeåtervinning på 70 %. Ventilationen på byggnad 2 är fortfarande helt utan värmeväxlare. För att effektivisera ventilationen på Bilen 25 krävs att hela ventilationssystemet byts ut i byggnad 2. På byggnad bör dimensioneringar ses över, och luftflödet mätas. Samtal med brukare för att säkerställa nöjda brukare är också viktig att genomföra. Det finns risk att Bilen 25 är utsatt för kvävedioxid då området ligger kring tungt trafikerade leder, ingen mätning har gjorts på fastigheten men kvävedioxidhalten kring de mest trafikerade lederna i centrala Luleå ligger på mellan 25 μg/m3 och 35 μg/m3. (Haupt, 200). Därför antas i denna studie att kvävedioxidhalten kring byggnaden Bilen 25 ligger någonstans mellan 20 μg/m3 och 40 μg/m3. Vilket betyder att nivån silver kan antas rimlig att uppnå. Fuktsäkerheten i en konstruktion bedöms för att försäkra att inga fuktskador uppkommer. För betyget brons ska byggnadens våtrum vara i gott skick och inga fukt- eller vattenskador får förekomma. För de högre betygen ska en sakkunnig person bedöma konstruktionen och dess genomförande vara långsiktigt 39

41 hållbara. För guld krävs även att inte mer än 0 % av brukarna får uppleva hälsobesvär eller mögellukt kopplat till byggnaden. (Sweden Green Building Council, 202c). Detta bedömas vara möjligt att uppnå på Bilen 25 vid en renovering i samråd med kunnig person inom fuktsäkerhet, dock krävs stora renoveringar för att säkerställa att inga fuktskador uppstår. Det är främst byggnad 2 som behöver högre standard på våtutrymmen. En sammanställd fuktsäkerhetsdokumentation bör tas fram som ska innehålla exempelvis checklistor och resultat från kontrollmätningar. För att inomhusmiljön ska vara tillfredsställande bedöms det termiska vinterklimatet genom en datorsimulering utifrån PPD-index (Predicted precentage dissatisdied). För att uppnå betyget brons krävs att det simulerade PPD-indexet är beräknad till mindre än 20 %, för betyget silver krävs mindre än 5 % och för betyget guld krävs mindre än 0 %. Dessutom ska en enkätundersökning visa att minst 80 % av brukarna är nöjda med det termiska vinterklimatet. Även tramsmissionsfaktorn beräknas genom att ta fönstrens U-värde gånger förhållandet mellan fönsteryta och golvyta. Gränsvärdena för transmissionsfaktor för de olika betygen, brons, silver, guld är under 0,45, 0,35 och 0,35 samt en uppmätt lufthastighet under 0,5 m/s. (Sweden Green Building Council, 202c). Byggnad, Bilen 25 är nyligen renoverad och bedöms klara minst ett högt betyg, även byggnad 2 kan uppnå ett högt betyg enligt denna indikator, detta eftersom fönsterandelen är så låg jämfört med andelen golvyta. Denna beräkning ska utföras på det rum med störst fönsteryta. På Bilen 25, byggnad är denna beräkning gjord på rummet i nordöstlig riktning med en fönsteryta på 9 m2 och golvyta på 35 m2., vilket resulterade i en transmissionsfaktor på ca 0,3. I byggnad 2 är denna beräkning gjord på rummet i sydlig riktning med en fönsteryta på 34 m2 och golvyta på 350 m2, vilket resulterar i en transmissionsfaktor på ca 0,5, vilket är ett väldigt lågt värde. Blir transmissionsfaktorn för hög i något rum kan radiatorer placeras under aktuellt fönster. Även det termiska sommarklimatet bedöms på ett liknande sätt som det termiska vinterklimatet bedöms. Skillnaden är att solvärmefaktorn beräknas genom att gångra solfaktorn (som antas vara 0,5 på de fönster som idag är monterade, utan persienner och markiser) med förhållandet mellan fönsterytan och golvytan. Detta värde får inte överstiga för brons 0,06, silver 0,054. För det högsta betyget ska silverkravet uppfyllas, samtidigt ska en enkätundersökning visa att minst 80 % av byggnadens brukare är nöjda med det termiska sommarklimatet (Sweden Green Building Council, 202c). Då Bilen 25 har få fönster, främst i söder och kan därför hanterar vämerlaster bra, och därför bedöms ett högt betyg kunna uppnås på denna indikator. På det rum i byggnad som beräkningar gjort kunde solvärmefaktorn beräknas till 0,3, (fönsterarea 9 m2, golvarea 35 m2). En annan faktor som påverkar inomhusmiljön är tillgängligheten till dagsljus, för att en god miljö ska kunna uppnås bedöms dagsljusfaktorn och fönsterglasandelen. Dagsljusfaktorn är ett mått på förhållandet mellan ljusstyrkan inomhus och utomhus, en mulen dag. (Sweden Green Building Council, 202c). Det finns rum som är utsatta och inte får in tillräckligt med dagsljus och inte få tillräckligt med dagsljus idag i Bilen 25, exempelvis det stora rummet som Golf Garden idag hyr, är idag både djupt och brett med endast små fönster i söder. Därför kan denna indikator bli svår att få högt betyg på om inte förändring i konstruktionen sker, genom exempelvis öppning i yttervägg och mer fönsteryta. För att legionella inte ska spridas ställs krav på kranvattenhanteringen, för betyget brons ska vattentemperaturen vara över 50 graden Celsius efter 30 sekunders tappning, för betyget silver ska kall och varmvattenledningar i samma schakt isoleras väl. För betyget guld krävs att inga kallvattenledningar är förlagda i bjälklag med golvvärme, eller i väggar eller bjälklag som är varmare än normalt exempelvis 40

42 bastu. (Sweden Green Building Council, 202c). Det är svårt att göra en bedömning övre hur vattenledningar idag är konstruerade i byggnaden, och ingen mätning av vattentemperaturen har utförts. För att de sista indikatorerna ska uppnå ett högt betyg krävs att noggranna val görs när material väljs. Samtidigt är det viktigt att under byggtiden dokumentera vilka material, mängd samt vart olika material installeras. (Sweden Green Building Council, 202c). Detta anses inte vara något problem att genomföra då galären har tidigare erfarenhet av att arbeta med miljöcertifiering av byggnader och vet vad som förväntas, det finns idag materialregister med väl dokumenterad miljöpåverkan. Tabell 0 Samanställning av minimikraven för Miljöbyggnad-certifiering av fastigheten Bilen 25, i Luleå. Tabellen visar en bedömning av möjligheten att uppfylla de olika indikatorerna Minimikrav Finns idag Kan säkerställas med mindre ingrepp Kan säkerställas med större ingrepp Ej möjligt Energianvändning Värmeeffektbehovet Solvärmelast Energislag Ljudmiljö Radon Ventilationsstandard Kvävedioxid Fuktsäkerhet Termiskt klimat vinter Termiskt klimat sommar Dagsljus Legionella Dokumentation av byggvaror Utfasning och sanering av farliga ämnen 4

43 5.3 BREEAM och Bilen 25 I den valda BREEAM versionen, för kontor finns tolv stycken indikatorer som är kravindikatorer, de måste vara godkända för att en certifiering ska kunna genomföras. (BRE Global, 202). De tolv kravindikatorerna har studerats i nedan Drift och förvaltning Inom området förvaltning är indikatorn Driftsättning en kravindikator, den syftar till att det ska finnas en utvald person som ansvarar för byggnadens drift och dess komplexa system. Utnämningen ska bekräftas genom ett dokument eller brev. Vidare är även den andra indikatorn inom området förvaltning en så kallad kravindikator, den syftar till att under byggtiden ska de kontraktioner som är involverade i projektet vara medvetna om hur, samt aktivt arbeta för en miljömässigt hållbar byggarbetsplats. Detta ska accepteras av alla underentreprenörer och bekräftas genom individuella dokument som behandlar ansvarsfullt arbete under byggtiden. En annan indikator som ska uppfyllas är att en byggnadsguide ska finnas tillgänglig när byggnaden är färdigställd, som beskriver byggnadens tekniska information på ett sätt som gör den förståelig för även icke tekniskt kunniga personer, som vistas i och brukar byggnaden. (BRE Global, 202). Dessa tre indikatorer bör inte Galären ha några problem att klara av att uppfylla, då företaget är vana att arbeta hållbart, med ett miljötänk, samt tidigare har gått igenom processen med att miljöcertifiera byggnader (kvarteret Ormen Luleå, kv. Hägern Luleå, kv. Staget 3 Luleå, kv. Vargen 2 Luleå.). Genom att informera och prioritera miljömedvetna underentreprenörer kan med administrativt arbete denna indikator genomföras. Ett tänkbart problem kan vara att det idag, (oktober 202) råder brist på vissa underentreprenörer inom byggbranschen och därför kan det vara svårt att välja fritt bland de underentreprenörer som finns tillgängliga för arbete Inomhusmiljö, hälsa och välbefinnande En belysningsstrategi krävs som innebär att alla lysrör och kompaktlysrör är utrustade med högfrekvensdon (HF) som ger en bättre verkningsgrad på lamporna, samt en lägre energiförbrukning. De flesta lysrörsarmaturer som säljs i Sverige idag är HF-märkta.(Ljuskultur, 2009). För att förhindra spridning av legionella och andra vattenbakterier ska vattenledningarna i byggnaden byggas enligt en nationell standard som förhindrar detta. Vattenledningarna i Bilen 25 är från 967 och kan därför behöva rustas. (BRE Global, 202) Energianvändning Genom mätning av koldioxid (CO2) och sedan jämföra det med ett index kan en bedömning göras över hur energieffektiv byggnaden är. Denna beräkning sker med en simulering som ger mellan noll och 5 poäng, Bilen 25 har sedan renoveringen 200 förbättrat verkningsgraden, se figur 4.2 4, för sin energiåtgång och har därför potential att få poäng genom denna indikator. Om de ej renoverade delarna av byggnad 2 skulle ses över och isoleringen förbättras både i väggar och tak skulle en lägre energiåtgång kunna uppnås och en högre verkningsgrad på det energisystem som idag är installerat. Därigenom skulle fler BREEAM-poäng nås då ett lägre CO2 index skulle uppnås. Detta är en mycket viktig indikator att se över då den viktas högt och därmed har stor betydelse för slutbetyget (BRE Global, 202). 42

44 Separata namngivna mätare för energiåtgången ska finnas installerat för värme, varmvatten, luftfuktare, kylning, fläkt, belysning mm. (BRE Global, 202). Detta för att det ska blir tydligt för alla brukare, till vad och hur mycket energi som går åt, för att då kunna styra invanda beteenden och bidra till en minskad energiåtgång. Galären har sedan tidigare arbetat med individuell mätning av varmvatten och har därför erfarenhet av detta. Då det är två olika hyresgäster i varje byggnad kräver det viss omstrukturering för att den individuella mätningen ska kunna genomföras. För att minska koldioxidutsläppet premieras energi från förnyelsebara källor, samt energi producerat i den lokala regionen, genom ett minimikrav enligt indikatorn låg eller ingen kolteknik. (BRE Global, 202). Detta kräver att närmiljön studeras, exempelvis finns det möjlighet att installera solceller eller små vindturbiner i anslutning till byggnaden. Den energikälla som idag förser Bilen 25 med energi är Luleå Energis fjärrvärmesystem, som värmer delar av Luleå stad med restprodukter från industrin SSAB. Enligt bedömningen för certifiering med Miljöbyggnad kan primärkällan till denna energi bedömas vara bra (miljöklass 2 av 4, indikerar lägst miljöpåverkan). Se kap Resurshantering och ekologiskt avtryck Det ställs krav på vattenanvändningen i och med indikatorn vattenkonsumtion, ett BREEAM poäng ges om användningen kan bevisas vara mindre än 5,5 m3 per person och år, vilket motsvara ca 25 liter per arbetsdag (225 st./år) per person. Två poäng ges om användningen är mindre än 4,4 m3 per person och år vilket motsvara ca 9,5 liter per arbetsdag (225 st./år) per person. Tre poäng delas ut om användningen kan bevisas vara mindre än,5 m3 per person och år, vilket motsvara ca 7 liter per arbetsdag (225 st./år) per person. De olika områden som ska ses till är toaletter, urinoarer, kranar och duschar. (BRE Global, 202). Det uppskattas att en människa i Sverige använder i snitt 60 liter vatten om dagen. Den största delen åtgår till personlig hygien men också disk och WC-spoling kräver en stor andel. (Svenskt vatten, 20). Det kan antas att en stor del av dessa 60 liter används i hemmet, dock krävs det en stor förändring för att sänk vattenanvändningen till under 7 lite per person per arbetsdag. Med hjälp av snålspolande toaletter och duschar samt välinformerade och medvetna brukare kan vattenanvändningen sänkas mycket. 25 liter per arbetsdag kan anses som ett rimligt mål. Även en vattenmätare ska installeras som är tillgänglig och lättförstådd för alla husets brukare, viket Galären sedan tidigare har erfarenhet av. Kravindikatorn förvaring av återvinningsbart avfall syftar till att ett speciellt område ska avsättas för avfallssortering av återvinningsbart avfall. Området ska vara tillräckligt stort och lättillgängligt för alla brukare av huset. Det är även viktigt att tänka på hur avfallet ska transporteras ut ur byggnaden. (BRE Global, 202). I Sverige har vi sedan en längre tid sorterat vårt avfall. Luleå kommun har sedan 90-talet krävt att innevånarna sorterar sitt avfall, detta innebär att en förståelse för källsortering finns och är redan är accepterat av de flesta brukare, därför anses denna indikator inte vara något problem att för Bilen 25. För att mildra den ekologiska påverkan ska en plan tas fram som beskriver arbetet för att en minimal eller obefintlig påverkan på den ekologiska närmiljön ska ske. Detta görs genom att räkna den biologiska mångfalden på området före och efter byggnation. (BRE Global, 202). Eftersom området som Bilen 25 ligger i redan är exploaterat, liksom närområdet omkring, kommer en renovering av Bilen 25 inte påverka den lokala ekologin nämnvärt ur denna synpunkt. Det finns ett utlopp till Luleå älv ca 00 m från fastigheten där eventuellt en skör ekologi kan finnas, vilket bör undersökas noggrannare. 43

45 Tabell Sammanställning av minimikraven för BREEAM-certifiering av fastigheten Bilen 25, i Luleå. Tabellen visar en bedömning av möjligheten att uppfylla de olika Minimikrav Finns idag Kan säkerställas med mindre ingrepp Kan säkerställas med större ingrepp Ej möjligt Driftsättning Medvetna kontraktorer Användarguide byggnad Högfrekvensbelysning Mikrobakteriell kontamination (legionella) Reducering av CO 2 emissioner Separat mätning av betydande energianvändning Låg eller ingen kolteknik Vattenförbrukning Vattenmätare Förvaring av återvinningsbart avfall Mildra den ekologiska miljöpåverkan indikatorerna. Övriga indikatorer En sektion som viktas högt enligt BREAM för kontor är energi, även Hälsa och välbefinnande samt drift är områden som bedöms vara av stor vikt och därmed ger ett högre slutpoäng. (BRE Global, 202). Eftersom Bilen 25 är en relativt gammal byggnad och stora delar är i originalskick från 967 kan det vara svårt att sänka energianvändningen. Med mer isolering, tätare väggar, fönster och dörrar samt ändrade beteenden av byggnadens brukare kan husets energianvändning sänkas, men det kan resultera i så stora ekonomiska belastningar i och med renoveringen att total nybyggnation kan bedömas vara lämpligare. (Björk Ausirn, Pettersson, 20). Att sänka energianvändningen så att godkända resultat uppnås för certifiering bedöms vara möjligt, men mycket kostsamt och resurskrävande. Övriga krav som certifieringen ställer inom energiområdet är exempelvis individuell energimätning, dels för olika ändamål men också för olika hyresgäster. Detta har Galären erfarenhet av sedan tidigare. En god inomhusmiljö skapas exempelvis genom att kvalitén på luften ska vara god, möjligheten till naturlig ventilation (vädring), behaglig ljussättning och ett gott termiskt klimat, vinter och sommar. (BRE Global, 202). Genom att låta brukarna av huset ha stor kontroll på styrningen av exempelvis det 44

46 termiska inomhusklimatet och belysning kan en hög nöjdhetsfaktor nås. Det är samtidigt viktigt att även automatstyrda system finns för att undvika slöseri, exempelvis avstängning under natten. En kombination av auto och brukarstyrda system är något att beakta i och med driftplanering av Bilen 25, vilket ska verifieras genom dokumenterade driftsplaner. För att få ett högt betyg på certifieringen ska driften skötas på ett hållbart sätt med brukare och miljö i åtanke. Eftersom Galären tidigare har arbetat med miljöcertifiering och har en välformulerad företagspolicy angående miljö antas höga poäng inom denna kategori kunna uppnås. Det krävs administration och en del arbete kring dokumentation och uppföljning. Med väl utarbetade rutiner kan det ge ett stort mervärde till byggnaders drift och skötsel och onödiga miljöpåfrestningar kan undvikas. Vidare kan fler poäng tjänas in genom att exempelvis se över hur gång och cykeltrafiken på området löper. Vid val av material främjas först och främst återanvändning, om material exempelvis från fasader kan återanvändas från det lokala området delas certifieringpoäng ut, om detta inte är möjligt ska materialen vara miljöcertifierade och långsiktigt hållbara, från certifierade källor, exempelvis Sunda Hus. (BRE Global, 202). Om antalet parkeringar begränsas för att främja kollektivt resande erhålles certifieringspoäng. Bilen 25 ligger nära (<00 m) flera busshållplatser och nära (< km järnväg/regionalbuss) till stora knytpunkter i Luleå stad, detta premieras genom poäng till certifiering. Poäng delas även ut om det finns möjlighet att säkert förvara cyklar samt omklädningsrum för byggnadens brukare. (BRE Global, 202). 5.4 LEED och Bilen 25 LEED för större renoveringar av befintliga byggnader ser till bedömningsområden som närmiljö, vattenanvändning, energianvändning, material, inomhusklimat, läge och kommunikationer, kunskap och utbildning, innovation och design och regional anpassning. Inom varje område delas poäng ut efter hur väl de olika kriterierna uppfyllts. Den maximala poängen är 00. För att en certifiering ska kunna genomföras finns det ett antal förkrav som först måste bedömas vara genomförbara. Enligt certifieringssystemet LEED för nybyggnation och större renoveringar finns det åtta stycken förkrav som ska vara genomförbara. (U.S Green Building Council, Inc, 202a). Dessa förkrav har studerats i denna studie Hållbara platser Det första förkravet inom området hållbara platser Reducera föroreningar från byggarbetsplatsen syftar till att reducera föroreningar i samband med byggtiden. Detta genom att kontrollera erosion, sedimentering i vatten samt luftburen dammbildning. (U.S Green Building Council, Inc, 202a). Vid en eventuell renovering av Bilen 25 skulle det vara av stor vikt att välja miljömedvetna koktraktorer som sedan tidigare har en miljöpolicy. Det kan vara av värde att utföra exempelvis en miljökonsekvensbeskrivning i ett tidigt stadium av projekteringen, för att kartlägga direkta och indirekta effekter den planerade verksamheten samt iordningställandet av detta kommer att ha på närmiljö och ekologin. (Wahlström A, 202) 45

47 5.4.2 Vattenanvändning För att minska vattenanvändningen finns det krav uppsatta på att byggnadens brukare ska strategiskt arbeta för att vattenförbrukningen (ej bevattning) ska vara 20 % lägre än beräknade för byggnaden. Riktlinjer som är uppsatta kräver klosetter och duschar som är snålspolande. (U.S Green Building Council, Inc, 202a). Direktiven säger att mindre än sex lite per spolning är ett krav för offentliga toaletter, att få tag på snålspolande klosetter som förbrukar betydligt mindre mängd vatten är inte något problem. (WRS, 200) Drift och energianvändning Den grundläggande driften av byggnadens energisystem ska vara effektivt anpassat där driften och det administrativa arbetet sköts av personer med tidigare dokumenterad erfarenhet av fastighetsdrift. Noggrann dokumentation och rapportering till rätt person är också en förutsättning, det administrativa system ska bekräftas skriftligt innan påbörjat arbete. (U.S Green Building Council, Inc, 202a). För att säkerställa en låg energiprestanda ska hela byggnaden energisimuleras. Genom att demonstrera en förbättring på minst 5 % i jämförelse med simulerad beräkning, i energiprestandan vid renovering kan denna indikator verifieras. All energiåtgång för hela byggnaden ska inkluderas. Kostnaderna för den förvalda processenergin (exempelvis motorvärmare eller datorcentral) ska inte överstiga 25 % av totalkostnaderna. Ytterligare ett energikrav för kontor enligt LEED-certifieringen är att inga klorfluorkarbon-baserade kylsystem får användas. (U.S Green Building Council, Inc, 202a). Användningen av klorfluorkarboner i Sverige minskar och det bedöms att år 202 har utsläppen uppgått till ca 80 ton (år 990, ca 400 ton). Arbetet med alternativa kylmedel har påbörjats och idag finns det stora valmöjligheter inom miljövänliga val. (Klintwall, 202) Avfallshantering Förkravet lagring och uppsamling av återvinningsbart material, syftar till att ett lättillgängligt område ska finnas utmärkt för förvaring av material som går att återvinna, främst papper, kartong plast och metall. Luleå kommun har sedan 90-talet krävt att innevånarna sorterar sitt avfall, detta innebär att en förståelse för källsortering finns och är redan accepterat av de flesta brukare, därför anses det inte vara något problem att klara av denna indikator för Bilen Inomhusmiljö Även krav på inomhusluften ställs, de internationella krav som ställs säger att den aktuella nationella kravstandarden som finns ska följas. BBR tar upp de krav som gäller inomhusluften i kapitel 3.2. För att inte röklukt ska uppstå ska strikta åtgärder åttas, speciella ytor för rökning ska markeras ut, på tillräckligt avstånd från närmaste insug av luft till byggnaden, detta enligt minimikravet kontroll tobaksrök. (U.S Green Building Council, Inc, 202a). För Bilen 25, byggnad bedöms inomhusluften inte vara något problem eftersom ventilationen där idag är god, det är i byggnad 2 en större renovering kan krävas för att uppnå målet. 46

48 Tabell 2 Sammanställning av minimikraven för LEED-certifiering av fastigheten Bilen 25, i Luleå. Minimikrav Reducering av föroreningar under byggtiden Begränsa vattenanvändningen Grundläggande drift av byggnadens energisystem Minimal energiprestanda Grundläggande drift av kylsystemet Lagring och uppsamling av återvinningsbart material Minsta inomhusluft - prestanda Kontroll av tobaksrök Finns idag Kan säkerställas med mindre ingrepp Kan säkerställas med större ingrepp Ej möjligt Övriga indikatorer LEEDs certifieringssystem delar ut olika antal poäng för olika indikatorer, om en indikator är ansedd vara av större betydelse delas ett högre antal poäng ut, se Bilaga 8.3. Indikator utvecklingsdensitet samt gemensam anslutningsmöjlighet syftar till att inte exploatera mer ny oexploaterad mark. Denna indikator delar ut poäng om det är möjligt att placera byggnaden på redan exploaterad mark, vidare premieras också om den plats som bebyggs ligger inom ett område med god service, (<800 m till exempelvis post, mataffär, restauranger, apotek mm.). (U.S Green Building Council, Inc, 202a). Den plats som Bilen 25 ligger på bedöms vara mycket bra ur denna synpunkt, det är nära till flera olika serviceställen och området är sedan tidigare exploaterat, ingen ny mark behöver tas i anspråk för att fylla nya behov. Gång och cykelvägnätet är bra utvecklat och ihopkopplat med de serviceområden som finns i närområdet vilket ger extrapoäng. För att främja hållbart resande finns det flera indikatorer som premierar detta. Exempelvis bör antalet parkeringsplatser begränsas för att byggnadens brukare ska välja att resa kollektivt till och från byggnaden. Om fastighetsägaren kan tillhandahålla cykelförvaring och omklädningsrum till byggnadens brukare delas certifieringspoäng ut. Vidare är det också viktigt att accessen till lokaltrafiken är god. I området där Bilen 25 ligger går flera lokala busslinjer frekvent förbi. Det är mindre än 00 m till minst 47

49 3 busshållplatser och mindre än km till järnväg och regionalbussar, vilket gör att certifieringspoäng kan erhållas. Omklädningsrum med bastu finns idag redan tillgängligt och att ordna säker cykelförvaring kan med enkla medel ordnas av Galären. Antalet parkeringsplatser i anslutning till Bilen 25 kan idag bedömas vara i överflöd, detta kan begränsas genom att exempelvis plantera eller omstrukturera en del av utomhusområdet. Om vattenanvändningen i byggnaden kan minskas finns certifieringspoäng att erhålla. Minskningen kan ske genom ändrade beteenden av brukare eller genom återanvändning av exempelvis regnvatten. En tabell är framtagen där minskningen med vatten belönas med poäng, exempelvis minskning med 30 % ger 2 p 35 % ger 3p och 40 % ger 4p. (U.S Green Building Council, Inc, 202a). Genom att införa separat mätning och göra byggnadens brukare uppmärksamma på detta kan en minskning av vattenanvändningen ske på Bilen 25. Genom att optimera energianvändningen kan ett stort antal poäng erhållas. Detta kan ske genom högre verkningsgrad av fjärrvärmen. En energieffektivare byggnad minskar användningen av energi som tillförs till byggnaden. För att minska mängden köpt energi kan energi produceras i lokalt i byggnadens område, genom exempelvis solceller eller vindsnurror som bidrar eller till byggnadens energiförsörjning. En tabell där energiminskningen poängbedöms finns, en minskning på 8 % ger p och en minskning på 44 % ger 9 p, vid renovering. Även en tabell som beskriver utdelningen av poäng efter andel (av totala energitillförseln) förnyelsebar energi producerat i närområdet. En tabell där andelen förnyelsebar energi producerade i närområdet belönas med poäng, en andel på % ger p och en andel på 3 % ger 7 p, vid renovering. (U.S Green Building Council, Inc, 202a). Genom att energirenovera byggnaden med exempelvis lufttätning, tilläggsisolering och energismarta materialval kan energianvändningen sänkas på Bilen 25. Även brukarnas beteende bör ses över och men hjälp av information och kunskap kan slöseri med energi förhindras. Även ytterligare åtgärder kan vidtas som exempelvis fönsterbyte och verkningsgraden på ventilations värmeåtervinning. Ett gott inomhusklimat premieras med certifieringspoäng LEED systemet ser då bland annat till miljövänliga materialval, brukarnas möjlighet att kontrollera belysning och termisk komfort och dagsljusinsläpp. (U.S Green Building Council, Inc, 202a). Detta är indikatorer som Galären har goda möjligheter att uppfylla genom planering och genomtänkta lösningar. 5.5 Passivhus och Bilen 25 Den senaste versionen av kravspecifikation för Passivhus kallas FEBY2 lokaler. De nya krav som ställs på lokaler enligt FEBY2 beskrivs nedan; (SCN, 202). Byggnadens värmeförlusttal vid en dimensionerad utetemperatur (DUT) i klimatzon får ej överstiga 7 W/m2Atemp (ett tillägg kan göras för byggnader med en lägre verksamhetstid än 60 h/vecka). Som tidigare uträknat med miljöbyggnads beräkningsverktyg, (se Bilaga F) kan byggnad värmeförlusttal estimeras till ca 72 W/m2Atemp och byggnad 2 värmeförlust tal till 6 W/ m2atemp. Vilket är mycket långt ifrån de kravnivåer som ställs för passivhus. Se sammanställande Figur 2. Byggnadens specifika energianvändning (värme, varmvatten, fastighetsenergi) i klimatzon får ej överstiga 53kWh/m2Atemp, år. Eftersom energianvändningen för Bilen 25 uppgår till ca 05 kwh/ 48

50 m2 Atemp krävs stora ingrepp för att minska energiåtgången till under kravnivå. Detta kan göras exempelvis genom tilläggsisolering, lufttätning av byggnaden och/eller ändringar av brukarnas beteende. För att minska energiåtgången till passivhusstandard krävs omfattande renovering. De ytor som anses vara kritiska är främst byggnad 2 där stora konstruktionsdelar av byggnaden är över 20 år gamla. Även den västra ytterväggen på byggnad är i originalskick sedan Galären förvärvade bygganden och hade behövts ses över och minska U-värdet och eventuella köldbryggor. Figur Värmeförlusttal för Bilen 25 samt kravnivåer för Passivhus och Minienergihus gällande lokalbyggnader. Figur 2 Energianvändning för Bilen 25 samt kravnivåer för Passivhus och Minienergihus gällande lokalbyggnader. 49