Matematiska baskunskaper hos studerande i slutskedet av en yrkesutbildning. Jenny Rönnqvist

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Matematiska baskunskaper hos studerande i slutskedet av en yrkesutbildning. Jenny Rönnqvist"

Transkript

1 Matematiska baskunskaper hos studerande i slutskedet av en yrkesutbildning Jenny Rönnqvist Avhandling i specialpedagogik för pedagogie magisterexamen Åbo Akademi Pedagogiska fakulteten Vasa, 2008

2 ABSTRAKT Författare Årtal Rönnqvist Jenny 2008 Arbetets titel Matematiska baskunskaper hos studerande i slutskedet av en yrkesutbildning Opublicerad avhandling i specialpedagogik för pedagogie magisterexamen. Sidoantal (tot) Vasa: Åbo Akademi. Pedagogiska fakulteten 89 Referat (avhandlingens syfte, problemformulering, metoder, respondenter, huvudsakliga resultat, slutsatser) Syftet med denna avhandling är att få en bredare kunskap om hurdana matematiska baskunskaper elever i slutskedet av en yrkesutbildning besitter. Vidare syftar undersökningen till att jämföra kön och studieområden samt göra en noggrannare analys av den svagpresterande gruppens resultat. Jag vill med denna avhandling poängtera vikten av matematiska baskunskaper och dess betydelse inom praktiska yrkesutbildningar och arbetslivet. Särskilt intresse har funnits för att studera den svagpresterande gruppen eftersom dessa lider störst risk att drabbas av de negativa effekter som bristande matematikfärdigheter för med sig. Utgående från syftet har följande forskningsfrågor formulerats: 1. Hurdana matematiska baskunskaper har elever i slutskedet av en yrkesutbildning? Finns det skillnader mellan kön? Finns det skillnader mellan studieområden? 2. Hur stor andel av de studerande är svagpresterande och vilka testuppgifter har varit lätta respektive svåra för denna elevgrupp? För att få svar på forskningsfrågorna har kvantitativ metod använts i form av ett test som utvärderar räknefärdigheter, KTLT (koulutuksen tukimuslaitoksen testi). Undersökningsgruppen består av 164 studerande från ett stort yrkesinstitut i Svenskfinland. Resultaten visar att majoriteten (78 %) av de studerande har presterat resultat på medelnivå för vad elever antas behärska i matematik när de går ut grundskolan. Andelen svagpresterande elever är större än andelen goda prestationer och bland de svaga prestationerna är flickorna tre gånger fler (26,4 %) än pojkarna (8,7 %). Pojkarna har nästan tre gånger fler goda prestationer i testet än flickorna men pojkarna står även för de sämsta prestationerna i testet. Inom den svagpresterande gruppen är flickorna en betydligt större grupp än pojkarna men i övrigt förekommer endast små skillnader mellan könen gällande kunskaper inom de olika matematiska delområdena. På basen av resultaten kan man konstatera att en stor del av studerande i slutskedet av en yrkesutbildning har mycket stora luckor i de matematiska baskunskaperna. Dessa brister kan med största sannolikhet vara ett hinder i studier och arbetsliv. Anmärkningsvärt är att andelen flickor i denna grupp är betydligt större än andelen pojkar. Sökord Matematik, baskunskaper, yrkesutbildning, könsperspektiv, svaga basfärdigheter

3 Innehåll Förteckning över tabeller Förteckning över figurer 1 Inledning Bakgrund och val av ämne Syfte Begreppsutredning Arbetets uppläggning Matematik som skolämne Matematikens status och betydelse Faktorer som påverkar matematikinlärningen Sammanfattning Yrkesutbildning på andra stadiet och matematik inom yrkesutbildningen Yrkesutbildningen på andra stadiet i Finland Matematikens läroplan inom yrkesutbildningen på andra stadiet Matematikfärdigheter i slutet av och efter genomgången grundskola Utvärderingar av matematiska färdigheter i slutskedet av grundskolan Utvärderingar av matematikfärdigheter inom andra stadiets yrkesutbildning Matematikens betydelse i arbetslivet Sammanfattning Matematik ur ett könsperspektiv Skillnader i matematikprestationer i Finland Kön och attityder till matematik Sammanfattning... 31

4 5. Metod och genomförande Syfte och forskningsfrågor Forskningsansats och metod Undersökningsgrupp Undersökningens mätinstrument och genomförande Bearbetning och analys av data Reliabilitet, validitet och forskningsetik Resultatredovisning Resultat i KTLT Resultat i KTLT för flickor Resultat i KTLT för pojkar Jämförelse mellan könen Jämförelse mellan studieområden Sammanfattning Analys av den svagpresterande gruppens resultat Svagpresterande flickor Svagpresterande pojkar Jämförelse mellan svagpresterande flickors och pojkars resultat Analys av de mycket svaga studerandena Sammanfattning Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Förslag på fortsatt forskning Litteraturförteckning... 84

5 Figurer Figur1. Resultat i KTLT för hela undersökningsgruppen (N=164) Figur 2. Fördelning av resultat i KTLT enligt prestationsnivå för hela undersökningsgruppen (N=164) Figur 3. Testresultat i KTLT, flickor (N=72) Figur 4. Resultat i KTLT enligt prestationsnivå för flickor (N=72) Figur 5. Resultat i KTLT, pojkar (N=92) Figur 6. Resultat i KTLT enligt prestationsnivå. Pojkar (N=92) Figur 7. Resultat i KTLT enligt prestationsnivå. Jämförelse mellan könen (N=164) Figur 8. Svagpresterande elevernas fördelning inom de olika prestationsnivåerna. Jämförelse mellan kön. (N=27) Figur 9. Svagpresterande elevers resultat i KTLT, procentuell jämförelse mellan könen i procentuell andel rätt svar (N = 27) Figur 10. Procentuell jämförelse mellan svagpresterande flickors och pojkars procentuella andel korrekta lösningar i testets uppgifter (N=27)... 66

6 Tabeller Tabell 1. Utbildningsområden och studielinjer som är representerade i undersökningen samt fördelning enligt kön inom dessa Tabell 2. Fördelning av resultat enligt prestationsnivå för hela gruppen (N=164) Tabell 3. Resultat i KTLT enligt prestationsnivå för flickor (N=72) Tabell 4. Resultat i KTLT enligt prestationsnivå. Pojkar (N=92) Tabell 5. Resultat i KTLT enligt studieområde. Antal, könsfördelning, medelvärde och standardavvikelse (N=158) Tabell 6. Resultat i KTLT enligt prestationsnivå. Jämförelse mellan studieoråden (N=164) Tabell 7. Resultat i KTLT för svagpresterande flickor. Fördelning av andel rätta svar och redogörelse för uppgifternas innehåll. (N = 19) Tabell 8. Resultat i KTLT för svagpresterande pojkar. Fördelning av andel rätta svar och redogörelse för uppgifternas innehåll. (N = 8)

7 1 Inledning I inledningen presenteras avhandlingens bakgrund och val av ämne. Vidare presenteras och förklaras centrala begrepp och slutligen redovisas avhandlingens uppläggning. 1.1 Bakgrund och val av ämne Idag är det viktigare än någonsin att få en yrkesutbildning. Andra stadiets utbildning är en viktig språngbräda in på arbetsmarknaden eller till fortsatta studier på högskole- och universitetsnivå. Det är svårt att få arbete med enbart grundskolebetyg i handen och i Finland söker sig idag ca 95 % av alla ungdomar till fortsatta studier vid gymnasium eller yrkesinstitut (Statistikcentralen, 2006). Studier har visat att elever som har inlärningssvårigheter och svårigheter med matematik oftare söker sig till en praktiskt yrkesinriktad utbildning än till gymnasiet (Korhonen, 2001; Yrjölä, 2004). Trots detta är matematiken en viktig del av yrkesutbildningen och matematiska färdigheter behövs i högsta grad även i arbetslivet. Att ha svårigheter med matematiken kan därför vara ett stort hinder både i vidare utbildning efter grundskolan och i det kommande arbetslivet. På senare tid har PISA undersökningarna fäst uppmärksamhet vid finländska ungdomars goda färdigheter i matematik. Finland ligger i topp och elevernas prestationer är i världsklass. Trots detta visar undersökningar som gjorts på senare år att nivån på matematikkunskaperna hos studerande inom yrkesutbildningen är mycket låga och att det finns tydliga brister i de studerandes basfärdigheter (Räisänen & Frisk, 2002; Ilveskoski & Suvilehto, 2004; Laurén, 2000; Wuolijoki, 1999). Samtidigt visar Parsons och Bynner (1997, 1998) forskning att matematikkunskaperna spelar stor roll för att lyckas på arbetsmarknaden och att personer med bristande kunskaper löper större risk för att bli arbetslösa och har sämre yrkesmässiga karriärer än jämnåriga med goda matematiska färdigheter. Matematiken är alltså viktig för att lyckas i fortsatta studier och yrkesliv och ändå är de svaga eleverna överrepresenterade inom yrkesutbildningen. 1

8 Med detta i åtanke valde jag att undersöka vilka matematiska baskunskaper studerande i slutskedet av en yrkesutbildning besitter. Jag ville se vilka kunskaper dessa studerande har och om de besitter de kunskaper som behövs för framtida behov. Särskilt intresserad var jag av att studera de svagpresterande studerandes kunskaper för att se hur många studerande som har svårigheter samt vilka kunskaper dessa besitter. Dessa studerande har den största risken att utsättas för de negativa följder som bristande matematikkunskaper kan föra med sig. Jag ville se om dessa elever ändå besitter de baskunskaper som behövs i vardagen och för framgång i yrkeslivet. Detta ger kunskap om hur väl det finländska skolsystemet lyckas hjälpa elever med svårigheter i matematik, samt vilka områden som lärare eventuellt borde fokusera mera på för att förbättra studerandes matematikinlärning och möjligheter att klara studierna och behärska den matematik som behövs för att lyckas i arbetslivet. Matematiksvårigheter är ett område som inte undersökts i lika stor utsträckning som läs- och skrivsvårigheter. De undersökningar som gjorts är främst fokuserade på grundskolan och forskningen inom andra stadiets yrkesutbildning är relativt liten. Särskilt undersökningar om färdigheterna i slutskedet av en yrkesutbildning är mycket fåtaliga. Det finns en brist på forskning som undersöker studerandes färdigheter i matematik när de studerat klart och är på väg in i arbetslivet. (Niilo Mäki Institutet, opublicerad; Laurén, 2000, Wuolijoki, 1999) PISA undersökningarna och andra nationella undersökningar (OECD, 2004, 2007; Kupari & Välijärvi, 2005; Utbildningsstyrelsen, 2005) visar att det förekommer få könsskillnader när det gäller matematik i de finska skolorna och att de skillnader som förekommer är relativt små. I en internationell jämförelse ligger Finland i topp i detta avseende. Trots detta visar andra undersökningar (Wuolijoki, 1999, Laurén, 2000) att denna utjämning mellan könen inte är lika tydlig inom yrkesutbildningen. Därför har jag valt att även undersöka pojkars och flickor resultat separat för att få en korrekt bild av resultaten. Detta kan också ge en förståelse för hur man ska bemöta de olika behov som eventuellt finns. 2

9 Undersökningen är kvantitativ och genomfördes med hjälp av KTLT (Koulutuksen tukimuslaitoksen testi), ett test som utvärderar färdighet i grundläggande matematiska beräkningar. Testet är utarbetat av Niilo Mäki Institutet. 1.2 Syfte Syftet med föreliggande undersökning är att undersöka hurdana matematiska baskunskaper studerande i slutskedet av en yrkesutbildning besitter samt att ta reda på om det förekommer resultatskillnader mellan kön och studieområden. Vidare syftar undersökningen till att studera testresultaten för den svagpresterande studerandegruppen och även här undersöka flickors och pojkars resultat separat. Studien vill poängtera vikten av matematiska kunskaper och deras betydelse inom praktiska yrkesutbildningar och inom arbetslivet. Studien belyser även behovet av stödåtgärder för att hjälpa studerande vars matematikkunskaper är bristande redan när de påbörjar yrkesutbildningen för att kunna fylla de luckor som finns. I min avhandling har jag valt att undersöka studerande i slutskedet av en yrkesutbildning som har läst alla obligatoriska matematikkurser som ingår i utbildningen. I studien har 164 studerande deltagit. 1.3 Begreppsutredning I föreliggande avhandling används två begrepp som behöver en noggrannare beskrivning för att avhandlingens innehåll ska förstås på rätt sätt. Dessa begrepp är svagpresterande och baskunskaper/basfärdigheter. Med baskunskaper/basfärdigheter menas i denna undersökning kunskaper om och färdigheter i grundläggande beräkningar och tillämpningar av de fyra räknesätten. Uträkningarna syftar främst på beräkningar med heltal. Dessutom beaktas i någon mån kunskaper i geometri, koordinatsystem, bråk- och decimaltal samt förståelse för algebraiska grundbegrepp. Baskunskaperna lärs ut redan i grundskolans lägre klasser och fördjupas i de högre klasserna. Dessa baskunskaper förväntas eleverna 3

10 behärska efter avslutad grundskoleutbildning och de repeteras och fördjupas ytterligare i matematikkurserna inom yrkesutbildningen där de används i uppgifter som är kopplade till yrket. En studerande som i denna undersökning betraktas som svagpresterande har erhållit så låga poäng i KTLT att de enligt testets normerade skala anses ha svaga kunskaper i matematik. Skalan är normerad för finlandssvenska elever på vårterminen av grundskolans årskurs nio. 1.4 Arbetets uppläggning I avhandlingens första kapitel redogörs för bakgrunden till mitt val av tema. Vidare presenteras undersökningens syfte samt forskningsfrågor. Det andra, tredje och fjärde kapitlet refererar till litteratur på området. Kapitel två behandlar karaktären på skolämnet matematik samt faktorer som kan försvåra inlärningen. Kapitel tre redogör för andra stadiets utbildning i Finland samt matematikens roll inom och efter utbildningen. Kapitel fyra behandlar matematik ur ett könsperspektiv. I kapitel tre är litteraturen främst fokuserad på finländsk och finlandssvensk forskning i den mån dessa finns att tillgå. Detta på grund av att andra stadiets utbildning i andra länder är annorlunda uppbyggda vilket inte möjliggör en direkt jämförelse av resultaten. Kapitel fem inleds med en redogörelse för syfte och forskningsfrågor och följs därefter av en presentation av undersökningen, dess metod, mätinstrument och genomförande. I femte kapitlet ges även en noggrann beskrivning av det test som använts i undersökningen. I det sjätte kapitlet redogörs för undersökningens resultat. I det sjunde och avslutande kapitlet diskuteras och granskas undersökningens metod och resultat. Resultaten jämförs även med tidigare forskning. Slutligen ges förslag på fortsatt forskning. 4

11 2. Matematik som skolämne I detta kapitel redogörs för matematiken som ämne, vad i dess karaktär som kan försvåra inlärning samt andra faktorer som kan påverka inlärningen. Kapitlets syfte är att belysa matematiken roll och betydelse i skolan samt vad som gör att matematik är svårt för många elever. 2.1 Matematikens status och betydelse Matematik är och har alltid varit ett mycket viktigt ämne. Matematiska grundbegrepp som antal, ordning, samband, yta, förändring osv. har sedan urminnes tider varit ett redskap för människan att kategorisera, uppfatta och hantera omgivningen runt omkring. I dagens samhälle är matematiken en del av många tekniska och sociala konstruktioner och många avgörande beslut som tas i samhälle och näringsliv bygger på matematiska analyser och bedömningar. Alla bör idag ha matematiska färdigheter för att kunna ta del av och kritiskt granska all samhällsinformation som presenteras med hjälp av matematik. Behoven av att kunna tolka och dra slutsatser samt av kritiskt tänkande har på senare tid ökat medan bruket av standardalgoritmer minskat. Matematikens uppgift i dagens samhälle är att bidra till självförtroende, kompetens och möjlighet till påverkan och utveckling (Sterner & Lundberg, 2002, Gustafsson & Mouwitz, 2002). Matematiken är också ett av våra äldsta skolämnen. Det är ett ämne som enligt tradition har en mycket hög status och har setts som ett mätinstrument för begåvning. Enligt Unenge, Sandahl och Wyndhamn (1994) är matematiken som skolämne unikt i det avseendet att det torde vara det enda ämnet som finns på schemat i alla årskurser i alla skolor runt om i världen. Detta bidrar till att matematiken har en mycket hög status och att man lägger stor vikt vid betyget i matematik. Även Linnanmäki (2003) anser att matematik är ett ämne med hög status i skolan. Många barn i förskolan och de lägre årskurserna tycker att matematik är roligt. Dock poängterar Linnanmäki att ämnets popularitet sjunker kraftigt i de högre årskurserna. 5

12 2.2 Faktorer som påverkar matematikinlärningen Inlärningen av matematiska färdigheter påbörjas redan när barnen är små. Enligt Magne (1996) har ingen nybörjare i grundskolan total okunskap i matematik, alla har någon erfarenhet av ämnet. Däremot förekommer stora skillnader mellan eleverna. En del barn har ringa erfarenheter av matematiken, ett litet ordförråd av kvantitetsord och dålig kännedom om siffror och tals egenskaper medan andra har avancerade kunskaper och kan räkna mer avancerade aritmetiska problem. Trots att Finland klarat sig bra i internationella jämförelser så finns det många elever som har stora svårigheter med de mest grundläggande matematiska färdigheterna (Mattila, 2002, 2004). Flera undersökningar har visat att elever som har svårigheter med matematik inom andra stadiets utbildning eller som vuxna ofta haft svårigheter redan i årskurs ett i grundskolan och att svårigheterna tenderar att fortsätta eller bli värre med åren (Bl.a. Dowker 2004 och Parsons & Bynner, 1998). Vad är det som påverkar matematikinlärning från barndomen till vuxen ålder? Vilka faktorer ligger bakom goda eller bristfälliga matematikkunskaper? Vad är det som gör att matematik är så svårt för en del elever? Det finns inget absolut rätt svar på dessa frågor och för varje elev finns det en mängd faktorer som samverkar och påverkar. Nedan tas några faktorer upp indelade i kategorierna: hemmiljö, elevens egenskaper, skolmiljö samt karaktäristiska drag hos skolämnet matematik. Denna redogörelse belyser faktorer runt barn och ungdomar som kan orsaka och förvärra inlärningssvårigheter i matematik och ses som bakgrund till att så många elever har brister i matematikkunskaperna och upplever matematik som ett svårt ämne. De ger en förståelse för hur svårigheter kan uppstå och vad som är viktigt att tänka på i förebyggande syfte. Hemmiljön I PISA undersökningen 2003 undersöktes faktorer i miljön runt eleverna som påverkar inlärningen i matematik och läsning. Brunell (2005) har analyserat resultaten och funnit flera faktorer som påverkar matematikinlärningen. Hemmet och hemförhållande spelar stor roll för barnets studieframgångar. Elevens resultat i skolan är ett direkt resultat av hemmets sociala, ekonomiska och kulturella situation. Inlärningen påverkas av hurudana pedagogiska resurser som finns att tillgå i hemmet. 6

13 Barnet bör har tillgång till ett eget skrivbord på en lugn och ostörd plats och till kalkylator. Parsons och Bynner (1998) har funnit liknande resultat och hävdar att hemförhållanden i bardomen spelar en viktig roll i barnets utveckling av matematikfärdigheter. Deras undersökning visar att fattigdom och ofördelaktiga hemförhållande i barndomen var mer förekommande hos vuxna som hade svårigheter med läsning och skrivning samt matematik jämfört med vuxna som inte uppvisade svårigheter. Dålig ekonomi behöver inte i sig betyda att barnen har dåliga förutsättningar för inlärning. Dock förekommer ofta fattigdom tillsammans med andra faktorer som påverkar barnens utbildning negativt. Föräldrarna hade i sådana fall mer sällan fortsatt utbildning efter grundskolan och saknade kunskap om hur de skulle ge förutsättningar för, samt hjälpa och stöda barnen i deras matematikinlärning. Författarna menar att föräldrarna till barn med goda matematikkunskaper lade stor vikt vid att barnen ska lära sig nya saker och erbjöd många tillfällen för inlärning redan före skolåldern. Dessa föräldrar läste mycket för barnen och lekte med dem till skillnad från föräldrarna till barn med svaga matematikkunskaper som inte lade lika stor vikt vid barnens inlärning. Föräldrarnas egna kunskaper och intresse för barnens utbildning påverkar barnens inlärning (Parsons & Bynner, 1998). Magne (1996) påpekar också att barn vars föräldrar har en matematiskt låg utbildning presterar sämre i förhållande till sin inlärningspotential än barn vars föräldrar är matematiskt välutbildade. Föräldrarnas matematikkunskaper påverkar deras förmåga att hjälpa sina barn och föräldrar med låga matematikkunskaper kanske helt avstår från att hjälpa och uppmuntra sina barn i matematik. Magne påpekar dock samma sak som Parsons och Bynner, att låg socioekonomisk status i hemmet inte ensamt orsakar svårigheter, utan bara i kombination med andra faktorer. Elevens egenskaper Uppväxtmiljön betyder mycket för de förutsättningar som barnet har när det ska lära sig nya saker, men även egenskaper hos barnet spelar en viktig roll för inlärningen. Varje barn har genetiska anlag som påverkar och utgör en grund för barnets inlärning. Sådana anlag kan enligt Sterner och Lundberg (2002) vara låg intelligens, dåligt arbetsminne, svårt med automatiseringen, ADHD och så vidare. Dessa egenskaper utgör en grund, men det förekommer också många andra faktorer och egenskaper hos barnet som påverkar inlärningen. 7

14 Brunell (2005) poängterar vikten av elevers vilja att anstränga sig och motivation till att lära sig. PISA undersökningen visar att det finns ett starkt samband mellan denna vilja att anstränga sig och matematikresultaten. Viljan att prestera bra var den faktor som hade störst inverkan på matematikresultaten. Motiverade elever arbetar hårdare och anstränger sig mer i sina studier, vilket påverkar resultaten i allra högsta grad. Även Magne (1996) poängterar vikten av motivation och skriver att graden av vilja, ansträngning, intresse och motivation har stor betydelse för framgångarna i matematikstudierna. Utöver detta beskriver han tre andra faktorer som påverkar matematikinlärningen: Grad av allmän begåvning eller eventuell specialbegåvning i matematik är avgörande för hur framgångsrik inlärningen blir. Grad av självkänsla, koncentrationsförmåga och uthållighet Grad av positivt inlärningsklimat sporrar till motivation och vilja till inlärning. Elevens självuppfattning och självbild påverkar också matematikinlärningen. Enligt Forsell (2005) har elever som haft inlärningssvårigheter hela grundskolan ofta lägre självkänsla och lägre ambitioner. De saknar motivation och förlorar med tiden viljan att anstränga sig vilket resulterar i att inlärningen blir lidande. Vidare framhåller Forsell att svaga och omotiverade elever inte upplever någon personlig meningsfullhet med studierna och utvecklar ett passivt förhållningssätt till inlärning. Linnanmäki (2003) tar upp problemet med matematikängslan. Följderna av svårigheter i matematik är mycket mera än svaga resultat och låga vitsord på betyget. När en elev som har svårigheter gång på gång upplever att han misslyckas i matematik påverkar det hans sett att se på sig själv som elev. Elever med matematiksvårigheter måste gång på gång träna på det som de har svårt med. Dessutom blir uppgifterna svårare och svårare ju äldre eleven blir. Resultatet blir att de upplever sig själva som dåliga eller misslyckade elever som inte duger sådana som de är. Den konkreta feedback som eleverna får i skolan påverkar starkt deras sätt att se på sig själva. Linnanmäki framhåller att matematik torde vara ett av de få ämnen som har ett särskilt forskningsområde för oro och ångest, dvs. matematikängslan. Även Sterner och Lundberg (2002) tar upp självbildens betydelse 8

15 för inlärningen och tvärtom. Om en elev redan i ett tidigt skede av sin skolgång får uppleva ständiga besvikelser och misslyckanden när det gäller skolämnen som är högt värderade, såsom matematik eller läsning och skrivning, så sätter det tydliga spår i elevens självuppfattning. Det är lätt hänt att en elev kommer in i onda cirklar där nederlag föder nya nederlag vilket gör att eleven upplever att han inte förstår någonting och inte duger. Detta kan i sin tur leda till att eleven tappar modet och lusten till att möta nya utmaningar i skolan. Inlärning kräver motivation, lust och energi, något som en elev fylld av missmod och uppgivenhet och med dålig självkänsla inte har. Skolmiljö Det råder delade meningar kring lärares och klassrumsmiljöns påverkan på elevernas inlärningsresultat. Enligt Brunell (2005) tyder resultaten från PISAundersökningarna på att lärare och rektorer kan påverka elevernas inlärning, men att denna påverkan är rätt så liten. Lärarnas krav, förväntningar och kompetens visade sig ha endast liten betydelse för elevernas resultatnivå. Mattila (2005) hävdar också, utgående från utbildningsstyrelsens utvärdering från år 2004, att lärares kompetens och undervisningens omfattning inte visat sig har någon större effekt på inlärningsresultaten hos eleverna. Huhtala & Laine (2004) menar däremot att läraren spelar en stor roll i hurudana upplevelser av matematiken eleverna får, vilket i sin tur påverkar inlärningsresultaten. Om eleverna upplever att läraren inte hjälper tillräckligt och inte ger det stöd och uppmuntran som behövs så påverkar det elevernas upplevelser negativt. Enligt Sterner och Lundberg (2002) kan läraren och olämplig pedagogik påverka en elevs svårigheter. Undervisningen måste vara strukturerad och på lämplig nivå och eleven måste få stöd och tillräcklig tid på sig att lära sig grundläggande begrepp. Detta är att förebygga svårigheter och misslyckanden samt hjälpa eleven att behålla motivationen Helakorpi (2004) hävdar att undervisningens organisering och kvalitet spelar stor roll för inlärningsresultaten och att detta utgör en stor utmaning för lärare på andra stadiets yrkesutbildning. Studerande inom yrkesutbildningen är en mycket heterogen grupp och de studerande har mycket olika bakgrund. En stor del kommer direkt från grundskolan. Många av dessa har negativa erfarenheter av matematik och saknar motivation för att lära sig och många har stora brister i matematikkunskaperna. 9

16 Sedan finns det studerande som först har gått i gymnasiet och har läst kort eller lång gymnasiematematik före de kommer till yrkesutbildningen. Dessa behöver visserligen inte läsa de grundläggande matematikkurserna, men matematikkunskaperna används även i andra kurser. Vidare finns det även vuxenstuderande med varierande bakgrund. Alla dessa har med sig olika erfarenheter och kunskaper i matematik vilket gör att lärare i yrkesutbildningen har en stor utmaning i att anpassa undervisningen så att den passar alla elever. Laurén (2000) betonar vikten av en positiv inlärningsmiljö, klara spelregler i klassrummet, variation i undervisningen där eleverna kan se sambandet mellan matematik och deras verklighet samt ett gott samarbete mellan stadierna. Laurén poängterar speciellt matematikens verklighetsförankring, att den integreras även i andra ämnen och att eleverna ska se att matematikfärdigheterna behövs även utanför skolan. Dessa faktorer spelar en stor roll för att undervisningen ska vara effektiv. Matematikens karaktäristiska drag Matematik är ett ämne som berör. Många elever älskar logiken, reglerna och systematiken medan andra inte alls förstår sig på dessa. Linnanmäki (2003) menar att matematiken är ett ämne som väcker starka reaktioner. I matematik är attityderna knutna till de egna prestationerna istället för till innehållet som det är i andra ämnen. Många elever har varit med om negativa upplevelser under matematiklektionerna och elever kan känna en oro för matematiken som de inte gör i andra ämnen. Dumbrajs (2001) anser att många elever upplever matematik som ett ämne där man manipulerar siffror och symboler som de egentligen inte förstår. Eleverna upplever matematiken som ett regelsystem som innehåller en mängd obegripliga symboler. Ofta lär sig eleverna regler, fakta och beteckningar men de saknar förståelse och förmågan att analysera och tänka själva. Matematiken blir ett ämne där eleverna lär sig saker utantill men saknar förståelse för hur saker och ting hänger ihop. Haylock (1991) har försökt besvara frågan varför en del elever presterar så dåligt i matematik. Han lyfter fram en omfattande beskrivning av karaktäristiska drag hos själva ämnet matematik som kan påverka att en elev har svårigheter. Matematiken är en mycket exakt vetenskap, det finns endast rätt eller fel svar (Haylock, 1991). Matematiken är det enda ämnet i skolan där elevernas svar bedöms 10

17 antingen som helt rätt eller helt fel. För de elever som är bra på matematik är det motiverande att få direkt respons på att svaret är rätt. För de svaga eleverna däremot kan detta resultera i att de oftast känner sig dåliga och misslyckade och när de får responsen att deras svar är fel. Den konstanta negativa feedbacken är frustrerande och deprimerande för eleven. Matematiken är hierarkiskt uppbyggd. Ny kunskap bygger på de kunskaper som eleven har från tidigare. Om en elev har svårigheter tidigt i skolan och inte lär sig de grundläggande baskunskaperna så kommer detta att utgöra ett hinder för senare inlärning. Detta leder till att eleven har svårt att gå vidare och för en svag elev innebär det många nya misslyckanden och att svårigheterna tenderar att växa med åren. Detta är ett typiskt drag för matematiken och förekommer inte på samma sätt inom andra skolämnen. Haylock (1991) jämför svårigheter i matematik med svårigheter med stavning och läsning. Har en elev svårt att stava ett ord så kan han ändå använda ordet när han talar eller gå vidare och lära sig att stava nästa ord. När det gäller matematik så fungerar det inte på samma sätt eftersom svårare uppgifter bygger på tidigare kunskap och förutsätter att eleverna behärskar det som tidigare gåtts igenom. För att lyckas i matematik krävs noggrannhet och omsorg från eleven när han utför matematiska uppgifter. Detta förutsätter en viss mognad och framför allt koncentrationsförmåga vilket kan vara svårt för en del elever. (Haylock, 1991) Ett stort problem för många elever är att matematiken är ett mycket abstrakt ämne (Haylock, 1991). Från första klass är begrepp och symboler som används på en abstrakt nivå vilket kan vara svårt för eleverna att förstå och koppla till sin egen verklighet. Symbolerna kan också vara ett problem i sig eftersom de används för att representera och laborera med abstrakta begrepp. När laboreringarna blir mer avancerade och får mindre anknytning till verkligheten blir det svårare för en del elever att förstå vad det handlar om. Dessutom kan en symbol betyda olika saker i olika sammanhang och ett begrepp kan beskrivas med många olika symboler vilket ytterligare gör matematiken mer komplicerad. På samma sätt kan regler revideras eller omformuleras vilket gör att det som de lärt sig att är rätt visar sig vara felaktigt i ett annat sammanhang. Även Linnanmäki (2003) tar upp problemet med att 11

18 matematikens abstrakta egenskap orsakar problem för en del elever. Undervisningen i förskolan och grundskolans lägre årskurser ofta är konkret och verklighetsbaserad medan den i de högre årskurserna blir alltmer abstrakt och de verklighetsbaserade aktiviteterna blir mer sällsynta. Eleverna börjar då uppleva matematiken som teoretisk och verklighetsfrämmande. Språket som används i matematik är avancerat och ofta abstrakt. Även det enklaste språket i nybörjarundervisningen är väldigt komplext och kräver en god förståelse av matematiska begrepp. Språket och begreppen kan orsaka problem för en del elever (Haylock, 1991). Malmer och Adler (1996) betonar språkets betydelse för undervisning av och förståelse för matematik. I matematiken finns det många ord och uttryck som används enbart inom matematiken och uttryck som används annorlunda inom matematik än inom andra områden. Dessa speciella ord och uttryck kan göra att matematiken fjärmas från elevernas verklighet och blir enbart ett skolämne. Ett stort ordförråd behövs inte bara för att en elev ska lära sig och förstå matematik, utan även då en elev skall förklara vad han eller hon har gjort eller tänkt. 2.3 Sammanfattning Matematik är och har alltid varit ett mycket viktigt skolämne med hög status. Det har lagts mycket värde vid vitsord i matematik som ofta har använts som ett mått på intelligens. Matematikkunskaper är viktiga i dagens samhälle och behövs för att kunna ta del av, tolka och förstå information som presenteras med hjälp av matematik, och i vardagslivet förekommer många situationer där matematikkunskaper behövs. Matematik är också ett ämne som berör och som många känner avsky och ångest inför. Även om elever i de lägre klasserna gilla ämnet så sjunker populariteten kraftigt i de högre årskurserna. Det finns ett antal faktorer som är viktiga för matematikinlärningen, sådana faktorer är: hemmiljö: tillgång på stöd och uppmuntran, familjens socioekonomiska status och föräldrars utbildning. 12

19 elevens egenskaper: genetiska anlag, motivation och intresse, koncentrationsförmåga och uthållighet samt attityd till ämnet. Skolmiljö: undervisningens organisering och kvalitet, klara spelregler, gott samarbete mellan olika stadier och krav från läraren. matematiken karaktär: exakt vetenskap, hierarkiskt uppbyggd, kräver noggrannhet och omsorg, abstrakt ämne, många symboler, regler revideras samt ett svårt och abstrakt språk. Matematikens karaktär gör att en del elever älskar matematik medan andra har stora svårigheter med ämnet. De övriga faktorerna kan om de är negativa, göra matematiken ännu svårare och ofta är det en kombination av flera faktorer som gör att svårigheter uppstår. 13

20 3. Yrkesutbildning på andra stadiet och matematik inom yrkesutbildningen I detta kapitel ges en kort översikt över andra stadiets yrkesutbildning i Finland och matematikundervisningen inom utbildningen. Eftersom studien berör finlandssvenska studerande är litteraturen fokuserad främst till finlandssvenska och finska förhållanden i den mån det finns att tillgå. I detta kapitel redogörs även för tidigare utvärderingar av finländska elevers matematikfärdigheter, både på grundskolenivå och inom yrkesutbidlningen. 3.1 Yrkesutbildningen på andra stadiet i Finland Andra stadiets utbildning i Finlands består av en allmänbildande gymnasieutbildning och av yrkesinriktade grundexamina vars mål är att ge de studerande yrkeskompetens. Den treåriga grundläggande yrkesutbildningen bygger på grundskolans lärokurs och dess mål är att ge de studerande basfärdigheter, yrkesskicklighet och för branschen specifikt kunnande som förutsätts i arbetslivet. Efter en avslutad utbildning ska den studerande kunna sköta branschspecifika uppgifter på ett självständigt och ansvarsfullt sätt. Yrkesutbildningen ger även behörighet för fortsatta studier på högskolenivå vid en yrkeshögskola. En yrkesexamen kan avläggas vid en läroanstalt, genom läroavtal eller som en fristående examen (Utbildningsstyrelsen 2001, 2006). Syftet med en grundläggande yrkesutbildning är enligt lagen om yrkesutbildning (L 630/98, 2, 5 ) att höja befolkningens yrkeskunnande, utveckla arbetslivet, främja sysselsättningen, möta behoven av kunnande på arbetsmarknaden samt stöda ett livslångt lärande. Yrkesutbildningens utformning, undervisning, mål, läroplan och utvärdering samt studerandes rättigheter och skyldigheter bygger alla på ovannämnda lag (L 630/98) som trädde ikraft Enligt Statistikcentralen (2006) fortsatte 95 procent av alla elever som gick ut grundskolan år 2005 vidare till andra stadiets utbildning. Drygt hälften av eleverna 14

Figur 1. Poängfördelning i uppföljningsutvärderingen i matematik (alla uppgifter sammanslagna).

Figur 1. Poängfördelning i uppföljningsutvärderingen i matematik (alla uppgifter sammanslagna). SAMMANDRAG Utbildningsstyrelsen utvärderade inlärningsresultaten i matematik i slutet av den grundläggande utbildningen våren 2011. Informationen samlades in med hjälp av ett sampel, som på ett heltäckande

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

MATEMATIK. Läroämnets uppdrag

MATEMATIK. Läroämnets uppdrag MATEMATIK Läroämnets uppdrag Syftet med undervisning i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematisk tänkande hos eleven. Undervisningen skapar en grund för förståelsen av matematiska

Läs mer

PIAAC. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter. Finländska vuxnas 2012. grundläggande färdigheter bland de bästa i OECD-länderna

PIAAC. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter. Finländska vuxnas 2012. grundläggande färdigheter bland de bästa i OECD-länderna Jan Strandström / Folio Bildbyrå Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter PIAAC Finländska vuxnas 202 grundläggande färdigheter bland de bästa i OECD-länderna PIAAC 202 I den internationella

Läs mer

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Matematik, 600 verksamhetspoäng Ämnet handlar bland annat om mängder, tal och geometriska figurer. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska

Läs mer

Identifiering av stödbehov

Identifiering av stödbehov Identifiering av stödbehov Bedömning i matematik Årskurs 2 Handbok Niilo Mäki Institutet, 2011 Koponen, T., Salminen, J., Aunio, P., Polet, J., & Hellstrand, H. LukiMat - Bedömning av lärandet: Identifiering

Läs mer

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR Förberedande och orienterande utbildningar Med hjälp av förberedande utbildningar kan de studerande förbättra sina studiefärdigheter och förbereda sig för en

Läs mer

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 Kurs: Matematik Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk verksamhet är till sin lad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen. Kunskaper

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 357/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning, av 11 i lagen

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

Sökande till utbildning 2012

Sökande till utbildning 2012 Utbildning 2014 Sökande till utbildning 2012 Nya studerandes tidigare utbildning och överlappande sökande Något under hälften av nya studerande inom yrkesutbildning kom direkt från grundskolan Av dem som

Läs mer

UTBILDNINGEN I FINLAND

UTBILDNINGEN I FINLAND UTBILDNINGEN I FINLAND 1 Utbildningen i Finland Universitet Gymnasieutbildning Läropliktsutbildning Grundläggan ÅLDER LÄSÅR Förskoleunde eller daghem Påbyggnadsexamina vid yrkeshögskolor Yrkeshögskolor

Läs mer

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson Hemsida A Rektorer behöver stärka sitt ledarskap Elever lär sig utan att förstå Skolan sätter betyg på olika grunder Skolan utvärderar

Läs mer

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING Fastställda 6.4.2011 för försöksperioden 2011-2015 ÅLR 2011/2564 Grunder för förberedande utbildning för grundläggande

Läs mer

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING DNr 6/011/2000 FÖRESKRIFT Iakttas som förpliktande DATUM 21.1.2000 Giltighetstid från 21.1.2000 tills vidare L 630/98 25 2 mom F 811/98, ändring 10, 4 mom., F 1139/99 Tillägg till föreskriften 9/011/99,

Läs mer

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24 Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass 1 Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven S11 utvecklar intresse för matematik

Läs mer

Kursplan Grundläggande matematik

Kursplan Grundläggande matematik 2012-12-06 Kursplan Grundläggande matematik Grundläggande matematik innehåller tre delkurser, sammanlagt 600 poäng: 1. Delkurs 1 (200 poäng) GRNMATu, motsvarande grundskolan upp till årskurs 6 2. Delkurs

Läs mer

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Matematik Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret läsa och skriva tal inom talområdet 0 10 000 räkna de fyra räknesätten med olika metoder

Läs mer

Matematiksvårigheter en trasslig historia

Matematiksvårigheter en trasslig historia Matematiksvårigheter en trasslig historia Föreläsning 4/5 Helena Roos Vad är matematiksvårigheter? Matematiksvårigheter är ett relativt begrepp, vi ställer elevers kunskaper i matematik i relation till

Läs mer

Lärarutbildning i matematik - möjligheter och begränsningar

Lärarutbildning i matematik - möjligheter och begränsningar Lärarutbildning i matematik - möjligheter och begränsningar Lisen Häggblom Åbo Akademi, Vasa Lärarutbildningen är en stor utbildning - komplex - har politiskt intresse - många vill vara experter på utbildning

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan 3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet

Läs mer

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Social bakgrund har visat sig ha stor betydelse för elevers läsande i ett flertal studier. Social bakgrund är komplext att mäta då det

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik Övergripande Mål: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Dyskalkyli & Matematik

Dyskalkyli & Matematik Björn Adler Dyskalkyli & Matematik En handbok i dyskalkyli NU-förlaget Förord Matematik är livet. Den finns runt omkring oss på olika sätt och genomsyrar hela vår vardag. Den finns i samtalet om hur man

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Sammanfattning. Rapportens syfte

Sammanfattning. Rapportens syfte Sammanfattning En viktig källa till information om utvecklingen av kunskaper och färdigheter i den svenska skolan är de återkommande internationella jämförande studierna. Dessa studier har under 2000-talet

Läs mer

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Regeringsprogrammets insatsområden bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisering av den offentliga ekonomin

Läs mer

Yrkesprovsplaner Grundexamen i visuell framställning, bildartesan

Yrkesprovsplaner Grundexamen i visuell framställning, bildartesan splaner Grundexamen i visuell framställning, bildartesan Grafisk planering Fastställda av Yrkesteam Inveon Kultur 28.11.2012 Östra Nylands yrkesinstitut Inveon 1 Innehåll och lärdomsprov... 2 1 Sammanfattning

Läs mer

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt Lokal pedagogisk planering Matematik år 2 Syfte Undervisningen i matematikämnet ska syfta till att eleverna ska utveckla kunskaper om matematik och visa intresse och tilltro till sin förmåga att använda

Läs mer

NYA KURSPLANER FÖR GRUNDSKOLAN MATEMATIK GRUNDSKOLAN

NYA KURSPLANER FÖR GRUNDSKOLAN MATEMATIK GRUNDSKOLAN NYA KURSPLANER FÖR GRUNDSKOLAN Den 17 mars 1994 fastställde regeringen KURSPLANER FÖR GRUNDSKOLAN att gälla i årskurserna 1 7 från läsåret 1995/96, i årskurs 8 läsåret 1996/97 och i årskurs 9 läsåret 1997/98.

Läs mer

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11 en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 8: 1 1.1 ANDELEN 2 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 3 FORTS. 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 4 1.3 HUR STOR ÄR DELEN 1 5 AKTIVITET + 1.4 HUR STOR ÄR

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN FOU-ENHETEN BILAGA DNR 12-007/10005 SID 1 (6) 2013-02-26 För att säkerställa ett strategiskt, långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete som bidrar till en

Läs mer

4 BEDÖMNING AV DE STUDERANDE

4 BEDÖMNING AV DE STUDERANDE Y R K E S P R O V E N T A S I B R U K BILAGA 3 GRUNDER FÖR LÄROPLANEN OCH FÖR FRISTÅENDE EXAMEN INOM DEN YRKESINRIKTADE GRUNDUTBILDNINGEN (godkänd i direktionen 30.9.2005) B I L A G O R 4 BEDÖMNING AV

Läs mer

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor Februari 01 / Solveig Friberg 1. Allmänt Under slutet av 01 har elever i årskurs 8 och 9 besvarat en enkät om hur de ser på val av

Läs mer

Lässvårigheter och räknesvårigheter pedagogiska förslag och idéer

Lässvårigheter och räknesvårigheter pedagogiska förslag och idéer Lässvårigheter och räknesvårigheter pedagogiska förslag och idéer Görel Sterner Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Höga läsfärdigheter bland unga

Höga läsfärdigheter bland unga Höga läsfärdigheter bland unga Foto: Anne Dillner, Bildarkivet Sex av tio unga svenskar har goda kunskaper i läsning, jämfört med fyra av tio bland äldre. Det framgår av en internationell undersökning

Läs mer

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Plan för Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Innehållsförteckning Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun... 2 Definition av studie- och yrkesvägledning... 2 Mål för studie- och yrkesvägledningen...

Läs mer

Vad säger internationella kunskapsundersökningar om förändringarna i den svenska skolan?

Vad säger internationella kunskapsundersökningar om förändringarna i den svenska skolan? Torsdagen den 27 november kl 10:00 11:45 Vad säger internationella kunskapsundersökningar om förändringarna i den svenska skolan? JAN-ERIC GUSTAFSSON, professor i pedagogik, Göteborgs universitet ERIK

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning Torskolan i Torsås Mars 2007 Matematik Kriterier för betyget godkänd Metoder: Arbetssätt Ta ansvar för sin egen inlärning. Göra läxor. Utnyttja lektionstiden (lyssna, arbeta). Utnyttja den hjälp/stöd som

Läs mer

HANDLEDANDE UTBILDNING FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN

HANDLEDANDE UTBILDNING FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN Utbildningsgrunder HANDLEDANDE UTBILDNING FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN Föreskrift 5/011/2015 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2015 Innehåll INLEDNING... 1 1 HANDLEDANDE UTBILDNING FÖR DEN

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 UTBILDNINGSPLAN för Västerås stad 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 Innehåll Utbildningsplan 3 En ledande skolstad 4 Vägen till en ledande skolstad 5 Kunskaps- och utvecklingsuppdrag

Läs mer

Dyskalkyli Matematiksvårigheter

Dyskalkyli Matematiksvårigheter Dyskalkyli Matematiksvårigheter Artikel från Lärartidning våren 2003 Neuropsykolog Björn Adler, 2003 Det finns nog inte något annat ämne i skolan som är så förknippat med begåvning som just matematik.

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Ålands vårdinstitut. Läroplan för utbildningsprogrammet Vård och fostran av barn och unga 40 sv

Ålands vårdinstitut. Läroplan för utbildningsprogrammet Vård och fostran av barn och unga 40 sv Ålands vårdinstitut Läroplan för utbildningsprogrammet Vård och fostran av barn och unga 40 sv Fastställd av direktionen 7.6.2005 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. FÖRORD... 3 2. ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR UTBILDNINGSPROGRAMMET

Läs mer

Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg.

Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg. INFÖR Läsåret 2013-2014 Förskoleklass - Åk 6 Varje elev till nästa nivå. Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg. 1 Välkommen till JENSEN - skolan som tränar

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR. Grundexamen i audiovisuell kommunikation Medieassistent

VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR. Grundexamen i audiovisuell kommunikation Medieassistent VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR Medieassistent Dokumentuppgifter Dokumentets namn Läroplan för grundexamen i audiovisuell kommunikation USB:s föreskrift 38/011/2014, 28.10.2014

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen 1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2010 Uppgifter om skolhuvudmannen Kommunens namn (om huvudmannen är en kommun) Den fristående huvudmannens

Läs mer

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN Internationella färdigheter för alla Innehåll Varför internationalisering på hemmaplan?...3 Internationalisering på hemmaplan utmanar att reflektera över värden och attityder...

Läs mer

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING En forskningsinriktad ansats

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING En forskningsinriktad ansats Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING En forskningsinriktad ansats Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014 Publikationen

Läs mer

Läsläget. Alla Läser! Erica Jonvallen 121018

Läsläget. Alla Läser! Erica Jonvallen 121018 Läsläget Alla Läser! Erica Jonvallen 121018 Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS) På Skolverket Uppdrag att stimulera huvudmän och skolor att arbeta med barns och elevers språk-,

Läs mer

Svenskspråkiga skolan som leverantör av Axlar och Stinor

Svenskspråkiga skolan som leverantör av Axlar och Stinor Svenskspråkiga skolan som leverantör av Axlar och Stinor Bengt Stenlund Alumnidagen 26.10.2012 RC 1 DISPOSITION Nationella prov i nian i matem. resp. nat. vet. Gymnasieranking i Svenskfinland Svenskspråkiga

Läs mer

ANTAGNINGSGRUNDER FÖR DET HUMANISTISKA OCH PEDAGOGISKA OMRÅDET 2014

ANTAGNINGSGRUNDER FÖR DET HUMANISTISKA OCH PEDAGOGISKA OMRÅDET 2014 ANTAGNINGSGRUNDER FÖR DET HUMANISTISKA OCH PEDAGOGISKA OMRÅDET 2014 ANTAGNING AV STUDERANDE Antagningen av studerande till det humanistiska och pedagogiska området sker i två steg. Alla behöriga sökande

Läs mer

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament?

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament? Psykologi 14.9.2009 1. Den positiva psykologins idé är att betona människans resurser och starka sidor snarare än hennes svagheter, brister och begränsningar. Vad kan den positiva psykologin bidra med

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Investera i utbildning

Investera i utbildning Socialdemokraterna Investera i utbildning Politik för en kunskapsbaserad ekonomi 2 (12) Innehållsförteckning Investera i utbildning... 3 Nya utbildningspolitiska mål... 3 Högre resultat genom investeringar

Läs mer

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande.

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Enkäten har skickats till dig för att du har avlagt kandidatexamen

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Hur läser år 8-eleverna i Stockholm?

Hur läser år 8-eleverna i Stockholm? Hur läser år 8-na i Stockholm? av professor Karin Taube (Språka loss 2003) Som ett led i Stockholms skolors arbete med att utvärdera undervisningen har Högskolan i Kalmar genomfört en kartläggning av läsförmågan

Läs mer

Yrkesprovsplaner. Grundexamen inom husteknik. Rörmontör. Fastställda av Yrkesteam Husteknik 20.11.2012 Östra Nylands yrkesinstitut Inveon

Yrkesprovsplaner. Grundexamen inom husteknik. Rörmontör. Fastställda av Yrkesteam Husteknik 20.11.2012 Östra Nylands yrkesinstitut Inveon splaner Grundexamen inom husteknik Rörmontör Fastställda av Yrkesteam Husteknik 20.11.2012 Östra Nylands yrkesinstitut Inveon 1 Innehåll och lärdomsprov... 2 1 Sammanfattning av yrkesprov... 3 2 splaner...

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Affektiva faktorer, attityder, kön och social bakgrund i högskolans matematikundervisning. Översikt. Matematik väcker känslor

Affektiva faktorer, attityder, kön och social bakgrund i högskolans matematikundervisning. Översikt. Matematik väcker känslor Affektiva faktorer, attityder, kön och social bakgrund i högskolans matematikundervisning Föreläsning i kursen Matematikdidaktik för högskolan Matematikcentrum, Lunds universitet Gerd Brandell Översikt

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Utbildning med hög kvalitet Alla människors lärande Kunskap ger människor förutsättningar

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Sökande till utbildning 2009

Sökande till utbildning 2009 Utbildning 2010 Sökande till utbildning 2009 Direkt placering i fortsatta studier var år 2009 svårare än året innan både för dem som gick ut grundskolans nionde klass och för nya studenter Enligt Statistikcentralen

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen MATEMATIK Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den

Läs mer

Att lyckas med problemlösning huvudmålet i grundskolans matematik

Att lyckas med problemlösning huvudmålet i grundskolans matematik Att lyckas med problemlösning huvudmålet i grundskolans matematik Ingrid Olsson. Har du några funderingar så är min mailadress: ingrid.olsson5@bredband.net Problemlösning som huvudmål Problemlösning har

Läs mer

Integrations- och Arbetsmarknadsförvaltningen Vuxenutbildningen. skolan som ger dig extra stöd

Integrations- och Arbetsmarknadsförvaltningen Vuxenutbildningen. skolan som ger dig extra stöd Integrations- och Arbetsmarknadsförvaltningen Vuxenutbildningen skolan som ger dig extra stöd Hösten 2015 och våren 2016 1 Välkommen till SärVux SärVux (Särskild utbildning för vuxna) Det är en frivillig

Läs mer

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping Enhet 591 Ekholmen Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping Fakta Förståelse Färdighet Förtrogenhet De olika formerna samspelar och utgör varandras förutsättningar. För att

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Arbetsområde 1. Procent och statistik Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. reflektera

Läs mer

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning

Läs mer

Toppkompetens genom professionellt samarbete

Toppkompetens genom professionellt samarbete PROJEKTPLAN 16.11.2012 Toppkompetens genom professionellt samarbete Utbildningsstyrelsens verksamhetsenhet för svenskspråkig utbildning Utbildningsstyrelsens projekt Toppkompetens är ett samordningsprojekt

Läs mer

Föra och följa matematiska resonemang, Berätta för andra hur du tänker och lyssna på andras matematiska tankegångar.

Föra och följa matematiska resonemang, Berätta för andra hur du tänker och lyssna på andras matematiska tankegångar. Sparsörskolan Lokal pedagogisk planering Klass: 6A Ansvarig lärare: Fanny Olausson och Linda Wahlberg Ämne/område: Ja mfo relse, uppskattning och ma tning av vikt och volym samt avrundning och o verslagsra

Läs mer

Konstnärens ställning - rapport om arbete och inkomstbildning på olika konstområden

Konstnärens ställning - rapport om arbete och inkomstbildning på olika konstområden Konstnärens ställning - rapport om arbete och inkomstbildning på olika konstområden Avsikten med undersökningen är att kartlägga konstnärskårens struktur, dess inkomstnivå samt inkomstkällorna för konstnärer

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Freinetskolan Bild & Form Box 7115 402 32 Göteborg 1 (10) Dnr:40-200-:1773 Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Box 7115 402 32 Göteborg Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman

Läs mer

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014 Suomi Svenska English Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande

Läs mer

Arbetsplan för nyanlända elever

Arbetsplan för nyanlända elever Förskola & Skola Arbetsplan för nyanlända elever Om vissa skolor i Nacka kommun fick profilera sig på olika språk, kunde en nyanländ elev placeras på en skola som valt att profilera sig på elevens modersmål.

Läs mer

Yrkesprovsplaner. Grundexamen inom el- och automationsteknik. Elmontör Automationsmontör

Yrkesprovsplaner. Grundexamen inom el- och automationsteknik. Elmontör Automationsmontör splaner Grundexamen inom el- och automationsteknik Elmontör Automationsmontör Fastställda av Yrkesteam Husteknik 20.11.2012 Östra Nylands yrkesinstitut Inveon 1 Innehåll och lärdomsprov... 2 1 Sammanfattning

Läs mer

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag HUSLIG EKONOMI Läroämnets uppdrag Läroämnet huslig ekonomi har som uppdrag att stödja elevens tillväxt och utveckling till en konsument som tar hand om de grundläggande förutsättningarna för att underhålla

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer