logistik ett lyckat julbord magasinet Vinjett grå E-handeln på väg mot nya rekord DB Schenker satsar på solceller i Jönköping

Transkript

1 logistik NR 4 DEC 2011 SVERIGES STÖRSTA TIDNING OM TRANSPORT OCH LOGISTIK Vinjett grå magasinet Logistikrecept för ett lyckat julbord E-handeln på väg mot nya rekord DB Schenker satsar på solceller i Jönköping Inte alltid billigast att tillverka i låglöneländer

2 VD har ordet BERNTZONBYLUND Ingvar Nilsson CEO Schenker Region North Paketets förlovade tidevarv I en transport- och logistikkoncern som vår, ingår det i jobbet att tänka mycket på paket. Såhär i juletider är det förstås inte bara vi utan framförallt många barn och unga som också tänker mycket på paket. Och handeln, de tänker förstås också mycket på paket. I år har de kanske dessutom orsak att vara lite oroliga. I november redovisade HUI Research (tidigare Handelns Utredningsinstitut) att man trodde att julhandeln återigen skulle slå rekord; man räknar med att vi i snitt handlar för nästan kronor per person under december månad. Det kan ju låta väldigt mycket pengar, men prognosen är egentligen bara en procents ökning jämfört med förra året, om det ens blir så mycket. Den växande oron över världsekonomin får hushållen att hålla extra hårt i plånboken och i kombination med den ljumma hösten blev till exempel flera av jättarna inom klädhandeln tvungna att rea ut vinterplaggen i förtid. Men tillbaka till paketen. Vi har varit i paketbranschen i många år nu (paketverksamheten fyller 35 år nästa år, grattis!), men det upphör aldrig att förvåna mig hur snabbt marknaden utvecklas och hur kraven och förutsättningarna ständigt förändras tog vi alltså våra första försiktiga steg in på paketmarknaden och idag levereras vart fjärde svenskt affärspaket av oss. Under det tidiga nittiotalet började vi titta på leveranser till privatpersoner och fokuserade på att distribuera paket från framförallt distanshandelsföretag (som då marknadsförde sig via postorderkatalog). Den verksamheten firar 20 år nästa år och växer stadigt tillsammans med svenska e-handelsföretag. Idag är det för oss handeln mellan privatpersoner (till exempel mellan två köpare på en annonssajt) som växer snabbt. Med den typen av handel kommer också kringtjänster: i oktober lanserade vi till exempel det så kallade Blocketpaketet en kombination av frakt och säker betalning, tillsammans med Blocket.se. Men inte ens för mig som är nästintill uppväxt i transportbranschen handlar julen bara om paket. I min familj har vi sedan länge dragit ner på julklapparna och låter istället julen vara en tid för oss allihop att umgås. De eventuella extra pengar som spenderas lägger vi i så fall på mat. Att laga mat tillsammans och att ta sig tid att äta och prata är ett alldeles speciellt sätt att umgås som jag och min familj verkligen tycker om. God jul! Varje dag passerar stora mängder gods och varor Stockholms infarter och det finns ett stort behov av mer hållbara och effektiva lösningar för transporter. Därför bygger Jernhusen en ny omlastningsterminal i Årsta partihandelsområde. Ett toppmodernt logistikcenter där transporter kan ta sig nästan hela vägen in till city via järnväg. Närheten till E4, Södra länken, Huddingevägen och Liljeholmsbron sparar både tid och pengar. Och väljer man eleller biogasbilar för lokal distribution blir leveranskedjan i princip koldioxidfri. En satsning som kan göra stor skillnad för företag, människor och miljö. Nästa Årsta? Nu letar vi efter företag som vill vara med och påverka både utformning och användning av det nya logistikcentret tillsammans med oss. Inflyttning beräknas till första kvartalet Anmäl ditt intresse på tagplats@jernhusen.se 2 LOGISTIKMAGASINET Snabba fakta! Scanna QR-koden med din smartphone för detaljinformation om det planerade logistikcentret, eller besök och se ytterligare 12 orter där våra godsterminaler kan utvecklas till moderna logistikcenter. LOGISTIKMAGASINET

3 Vinjett grå Innehåll Det bästa julbordet är flödesoptimerat... Det är fascinerande hur mycket logistik som utvecklas, utan att de som utför den har en aning om vad termen supply chain betyder. På gott och ont. Ta ett julbord till exempel. Jag är helt övertygad om att de restauranger som tänkt till när det gäller logistiken (optimerade flöden) också har de nöjdaste gästerna. Jag har varit missnöjd med fler restaurangbesök på grund av logistiken, än på grund av prestationen i köket. Det krävs bra service (logistikupplägg) för att klara den service som gästerna förväntar sig på ett julbord utan att ruinera restaurangen (demand chain). Det är viktigt att sortimentet är rätt, (rätt artikelstruktur) och att det är påfyllt (rätt kvantitet). Det är irriterande när det bara ligger några slafsiga strimlor av skinkan (volymartikel) på serveringsfatet (exponeringsytan), eller om det inte finns någon sylta (sällanköpsvara) även om jag inte äter sylta ska den finnas där. Sen handlar det om hur mycket mat (volym) som ska ställas ut. Det gäller att hitta rätt balans mellan att inte ställa fram mer mat än som går åt som man sedan tvingas slänga och att riskera att maten tar slut (push & pull). En restaurang som serverar julbord har ju den fördelen att kunna ha ett kylskåp (säkerhetslager) nära matsalen (verksamheten). Skinkan får bara inte ta slut. Om gästerna äter mellan en halv och en och en halv skinka (sales planning) måste köket ha möjlighet att ställa fram två om det behövs. Så länge man fyller på ofta och skinkan förvaras i kylen fram till påfyllningen (just in time), minimerar man risken att slänga mat i onödan (Muda/Lean). Men det är inte bara påfyllningen som är viktig. Även ordning rätterna ligger i är viktigt (ruttoptimering). Här om året var jag på ett julbord där man dukat ett långt bord i två våningar i mitten av restaurangen. På bordet låg alla fiskrätter, och på våningen ovanför kötträtterna. Problemet var att man tvingades stå i samma kö oavsett om man skulle hämta kött eller fisk. Eftersom alla inte började äta samtidigt fungerade inte upplägget. Det blev onödigt långa och irriterade köer på båda sidor. Även om själva maten var fantastisk (state of the art) räckte det inte för att skapa en positiv helhetsbild av restaurangen. Visst kan de flesta människor skapa fungerande logistikupplägg (optimerade flöden). Med sunt förnuft kommer man ofta långt. Men när det handlar om riktigt stora flöden är det dumt att chansa. Pierre Olsson Redaktör Omslagsbild: Pierre Olsson Bilder detta uppslag: istockphoto, Pierre Olsson 16 Nye landchefen ser ljust på framtiden Nytt och noterat Nya direktflyg till Nordamerika. 7 Nu går tåget från Europa till Kina varje dag. 7 Vi shoppar på nätet för miljarder 30 Säker affär med Blocketpaketet DB Schenker Privpak och Blocket samarbetar för större trygghet. 36 Vanligaste nätkunden kvinnlig 70-talist Logistikmagasinet ges ut av DB Schenker och är Sveriges största tidning om transport och logistik. Den utkommer med fyra nummer om året. ISSN Årgång 16. TS-kontrollerad upplaga 2010: Citera oss gärna, men ange källan. Ansvarig utgivare: Bo Hallams, DB Schenker. bo.hallams@dbschenker.com 24 Julbordets logistik: Att planera åtgång och sortiment kräver en hel del både av krögare och leverantörer Logistiken styr kundupplevelsen Så kan du möta kunden på rätt sätt genom hela köpprocessen. Måste vara enkelt. Varannan svensk har avbrutit e-köp för att det varit för krångligt eller tog för lång tid. 32 Redaktör: pierre.olsson@dbschenker.com I redaktionen: inger.brunback@dbschenker.com monica.holm@dbschenker.com ann.karlsson@dbschenker.com ebba.lilja@dbschenker.com karin.andreen@longtallsally.se 38 Global sourcing inte alltid mest lönsamt Nytt och noterat Mercedes och Swarovski gnistrar ihop. 8 Redaktionen: Logistikmagasinet, DB Schenker, Göteborg. Tel: Fax: Produktion: Long Tall Sally PR Tryck och repro: Eskils Tryckeri AB, Borås. Ny tjänst klarar tunga paket LIKA-spelet lockar till skratt och eftertanke Korsord Lös vinterkrysset och vinn ryggsäck. 58 Prenumerera: Vill du ha en kostnadsfri prenumeration eller om du har ny adress, skicka namn och adress till: pierre.olsson@dbschenker.com, fax Annonsera: Stefan Alneberg Tel: , , stefan@adviser.se LOGISTIKMAGASINET

4 Nytt och noterat Flera nya direktflyg till Nordamerika DB Schenker startar nya flygförbindelser mellan Europa och Nordamerika. De nya flygfraktrutterna trafikerar Toronto, Chicago, Atlanta och Houston direkt från Luxemburg. Flyg avgår varje söndag till Toronto och Chicago (bilden) samt varje onsdag och lördag till Atlanta och Houston. För att mini mera CO2-utsläppen används bränslesnålaboeing 777F. Planen flyger direkt och mellanlandar alltså inte, vilket också hjälper till att hålla emissionerna nere. Förra året introducerade DB Schenker en direktflight mellan Amsterdam och Chicago med avgång varje onsdag och lördag. istockphoto Tågavgångar från Europa till Kina varje dag DB Schenker Dagliga avångar med godståg från Leipzig i Tyskland till Shenyang i Kina via den Transsibiriska järnvägen. Det är verklighet sedan slutet av november. DB Schenker Rail Automotive har fått i uppdrag att transportera fordonskomponenter till BMW:s monteringsanläggning i Shenyang i nordöstra Kina, en resa på närmare mil. Resan tar 23 dagar, vilket är mer än dubbelt så snabbt som det tar via sjö och sedan landtransport till det kinesiska inlandet, säger Karl-Friedrich Rausch, ledamot i styrelsen för DB Mobility Logistics AG, med ansvar för transport och logistik. På hög höjd. Från DB Schenkers terminal i Leipzig avgår dagliga tåg till BMWs anläggning i Kina. Resan går via Polen, Vitryssland och Ryssland till Kina. På resan måste con-tainrarna lyftas med kran till olika lastbärare två gånger. Först till den ryska breda spårvidden vid den polsk-vitryska gränsen och sedan tillbaka till standardbredd igen vid den rysk-kinesiska gränsen. DB Schenkers logistikcentrum i norra Leipzig är specialbyggt för att försörja BMW:s anläggningar i Shenyang och Rosslyn i Sydafrika med komponenter. När logistikcentret körs med full kapacitet kommer man att kunna lasta cirka 50 containrar om dagen. DB Schenker är en av bilindustrins största logistikpartners över hela världen och transporterade cirka tre miljoner färdiga fordon på järnväg under LOGISTIKMAGASINET

5 Nytt och noterat Bling-bling. En Mercedes helt täckt i kristaller från juvelerarföretaget Swarovski. Knappast en bil man parkerar var som helst... Glitter i massor på El Corte Ingles Under några få dagar i visade det spanska varuhuset El Corte Ingles i Madrid en samling av unika verk av det österrikiska juvelerarföretaget Swarovski, bland annat den mest blänkande Mercedesen Rekordlångt tåg genom Sverige I september slog DB Schenker ett nytt rekord på järnvägen mellan Oslo och Narvik. Det var första gången ett 600 meter långt tåg avgick från Oslo via Sverige till Narvik. Normalt är tågen 520 meter. Tåget hade två lok och var lastat med 64 containrar som väger ton vilket motsvarar 32 lastbilar. North Rail Express startades i januari i år och trafikerar sträckan Oslo-Narvik-Oslo via Sverige fem dagar i veckan. På årsbasis fraktar tåget över containrar och ersätter därmed lastbilsfrakter mellan Narvik och Oslo. i världen. Bilen är helt täckt med kristaller. Totalt visades fler än kristaller i utställningen på första våningen i El Corte Ingles. Förberedelserna för utställningen startade nästan ett halvår i förväg och DB Schenker Spain-Tir fick uppdraget att skeppa bilen via sjöfrakt till och från Osaka i Japan. 600 meter. Det rekordlånga tåget mellan Oslo och Narvik motsvarar 32 lastbilslaster. Einar Spurkeland DB Schenker Ny paketlösning klarar kylskåp DB Schenker Privpak lanserar ytterligare en tjänst för privatpersoner och mindre företag. I stället för att skicka ett kolli till något ombud kan försändelser mellan 20 och 999 kilo skickas för avhämtning på någon av DB Schenkers terminaler. Tjänsten vänder sig främst till företag som skickar lite dyrare och tyngre produkter som till exempel TV-apparater eller möbler som är för stora och skrymmande för att ett vanligt paketombud ska kunna ta hand om dem. Men tjänsten kan även vara ett bra alternativ när mottagaren är en servicetekniker eller liknande, som vill ha sin försändelse tidigt på morgonen. Tjänsten kallas DB Schenker Privpak Terminal. När sändningen kommer fram till terminalen sker avisering via SMS och/eller e-post och mottagaren kan åka och hämta sitt gods. Italiensk hall för tåg i alla väder En 250 meter lång inomhusbana möjliggör multimodala lösningar för väderkänslig frakt i norra Italien. DB Schenker har öppnat ett nytt logistikcentrum intill DB Schenkers befintliga anläggning i Dinazzano i norra Italien. Centret är specialiserat på järnvägslogistik och kan nu erbjuda kompletta multimodala lösningar. Den nya terminalen är 250 meter lång och 26 meter bred och har en takhöjd inomhus på tio meter. Det gör att känsligt gods kan lastas om mellan järnvägvagnar och lastbilar i alla väder. Centret ligger nära Bologna och Modena i en av Italiens viktigaste ekonomiska regioner. Förutom bilindustrin är regionen också hemvist för över 200 företag som tillverkar kakel och terrakottaprodukter. Nytt och noterat Skifferbuddha. 500 f Kr blomstrade Gandha raregionen i nuvarande Pakistan och Afghanistan. Många konstverk från den tiden visades i New York, bland annat denna Buddhabild i skiffer. Lika tung som ömtålig. Lika tung som ömtålig Buddha När ett 70-tal konstobjekt skulle skickas från Pakis tan till New York för utställningen The Buddhist Heritage of Pakistan: The Art of Ghandara, var det DB Schenker som fick uppdraget. DB Schenker har ett team som specialiserat sig på just transporter av ömtåliga konstföremål. Gandhara är namnet på en historisk region i dagens Pakistan och Afghanistan som blomstrade fram till 500 f Kr och var en smältdegel av många olika kulturer. Därför återfinns många grekiska och romerska motiv i utställningen. Konstverken är gjorda av guld, brons eller skiffer. Det tyngsta och mest ömtåliga objektet är en skiffertavla som mäter 120x100x35 centimeter och väger 350 kilo. DB Schenker 8 LOGISTIKMAGASINET LOGISTIKMAGASINET

6 Nytt och noterat Nytt och noterat vagnar från Turkiet till Tjeckien Ett omfattande projekt har pågått ända sedan november DB Schenker transporterar över rör från Turkiet till pipelineprojektet Gazelle i Tjeckien. När rörledningen är färdig kommer den att ha en total längd av 142 kilometer över Tjeckien från norr till söder. Totalt 130 tåg, eller vagnar, används för att transportera rören i etapper från Arifiye och Halkali i Turkiet till Pardubice i Tjeckien, ett avstånd på mer än 200 mil. Efter tullklarering i Pardubice separeras vagnarna för att sedan fortsätta till ett tiotal olika destinationer i Tjeckien, där rören slutligen transporteras till olika byggnadsplatser med lastbil. Ett tåg kommer lastat. Över rör har transporterats mellan Turkiet och Tjeckien för Gazelle-projektet. DB Schenker Polen och England knyts ihop med tågpendel Handeln mellan Polen och Storbritannien stärktes i november med införandet av regelbundna godstrans-porter på järnväg av DB Schenker Rail. Ett tåg per vecka kommer att trafikera sträckan mellan Wroclaw i Polen och London i Storbritannien. Efterfrågan är stark från kunder främst inom fordons-, textiloch livsmedelsindustrin. Det första tåget lämnade Polen på kvällen den 8 november och anlände till Storbritannien tidigt på morgon den 11 november. Redan samma dag lämnade tåget Storbritannien med gods till Polen. Pendeln är den första reguljära godstrans-porten som använder High Speed 1, den enda järnvägen i Storbritannien som har centraleuropeisk spårbredd. Det betyder att man kan använda europeiska växelflak som har betydligt större transportkapacitet än brittiska standardvagnar. info@vetek.se

7 KNEG ton koldioxid. Så mycket har utsläppen från KNEG:s medlemmar minskat under Det motsvarar två tredjedelar av DB Schenkers årliga utsläpp av koldioxid från lastbilar i den svenska inrikestrafiken. Det är en imponerande siffra, men vi måste prestera ännu bättre om vi ska nå våra mål, säger Bo Hallams, marknadsdirektör på DB Schenker. KNEG DB Schenker, Pierre Olsson Text: Pierre Olsson Minskade utsläpp men takten måste öka Den 24 oktober presenterades KNEG:s resultat för Rapporten visar att man är på väg mot målet, men också att det är en bit kvar. De totala emissionerna från personbilstrafiken minskar, men från lastbilar fortsätter de att öka. Det beror på att transportarbetet ökar, trots att den totala godsmängden som transporteras i Sverige är konstant. Allt mer gods transporteras allt längre sträckor vilket gör att de totala utsläppen ökar, säger Anders Ahlbäck, projektledare på Chalmers, som presenterade delar av rapporten på konferensen. De tre områden som KNEG arbetar med för att minska emissionerna är effektivare fordon, alternativa bränslen och effektivare transporter. I rapporten presenteras en uppskattning av hur stora besparingar som kan göras genom olika åtgärder på de områdena. Jag tror att rapporten underskattar effekterna av sparsam körning, jag tror att man kan få ut den dubbla effekten. Det är extremt lönsamt för åkarna om man kan minska bränsleåtgången med 15 procent, säger Per Kågeson, professor på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Han tycker att det är anmärkningsvärt att många åkerier nöjer sig med att hastighetsbegränsarna är satta på 89 km/tim från fabriken trots att det inte är tillåtet att köra lastbil med släp fortare än 80 i Sverige. Bilarna borde naturligtvis strypas vid 80, det skulle minska bränsleförbrukningen samtidigt som trafiksäkerheten ökar och slitaget på såväl bilar som vägar Catharina Elmsäter-Svärd, infrastrukturminister:»ribban ligger väldigt högt, men vi är på väg åt rätt håll.«minskar. Det är konstigt att inte fler bilar stryps eftersom det finns stora pengar att spara för åkarna, säger Per Kågeson. Det är naturligtvis bra att ersätta fossila bränslen med förnybara, men det är ännu bättre om man kan spara en liter bränsle än att ersätta den med något annat, säger Ulf Svahn, VD för Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet. Också Lars Stenqvist, Senior Vice President Vehicle Definition Research and Development, på KNEG:s färskaste medlem Scania, tycker att rapporten varit för blygsam i uppskattningen av vilka besparingar som kan göras. Jag saknar beräkningar på fler bränslealternativ än dem som nämns i rapporten. Elektricitet till exempel. Jag saknar platooning, alltså möjligheten att köra så tätt med lastbilar att luftmotståndet minskar, ungefär som tävlingscyklister gör. Vi på Scania hoppas få testköra fyra lastbilar i klunga nästa år. Enligt våra beräkningar kan man spara upp till tio procent bränsle på det viset, säger han. Flera av talarna på resultatkonferensen efterlyste styrmedel och en bättre infrastruktur för alternativa drivmedel. Idag finns det till exempel bara fyra tankstationer för DME (dimetyleter) i Sverige i Stockholm, Göteborg och Malmö. Det gör att det fungerar att köra distributionsbilar i storstäderna på DME. Men 80 procent av utsläppen från lastbilar kommer från fjärrtrafiken. Problemet är att transporter är för billiga, det finns inget incitament att jobba med förbättringar. Det krävs styrmedel som exempelvis en skatt på fossila bränslen och investeringar i infrastruktur för att det ska hända något, menar Sven Hunhammar, klimatchef på Naturskyddsföreningen. Regeringen har satt som mål att Sveriges fordonsflotta ska vara oberoende av fossila bränslen år Jag tror att det är viktigt att sätta höga mål. Jag var först motståndare till Trafikverkets nollvision, men jag ser att den har effekt. Nu är vi bäst i världen på trafiksäkerhet. Det samma gäller klimatmålen. Ribban ligger väldigt högt, men vi är på väg åt rätt håll, det visar inte minst KNEG:s resultat, säger infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd. Hon var tydlig på konferensen med att inget enskilt bränsle ska gynnas av regeringen utan att marknaden ska få bestämma vad som ska satsas på framöver. Om vi verkligen vill, kan vi göra oss fossiloberoende redan nu. Vi på Scania och Volvo har motorerna, och bränsle finns om bara efterfrågan finns, säger Lars Stenqvist. Pierre Olsson FAKTA KNEG KNEG står för Klimatneutrala godstransporter på väg och startades 2007 på initiativ av Bo Hallams, marknadsdirektör på DB Schenker. Målet för KNEG är att utsläppen från en typisk svensk fjärrtransport på väg ska halveras till år 2020 jämfört med år Det är ett samarbete Tekniken inte problemet. Lars Stenqvist, Scania, menar att de tekniska lösningarna för ett fossiloberoende redan är på plats. mellan olika aktörer inom transportsektorn, näringslivet, myndighet och forskning där aktörerna tillsammans arbetar fram användbara lösningar som bidrar till att minska klimatpåverkan från svenska transporter. Med nykomlingen Scania består nu KNEG av 15 medlemmar: Chalmers tekniska högskola/göteborgs universitet, DB Schenker, FordonsGas, ICA Sverige AB Logistik, OKQ8, Posten Logistik, Preem, Ragn-Sells, Renova, Scania, Stora Enso, Volvo Lastvagnar, Volvo Logistics, Trafikverket och Sveriges Åkeriföretag. Informella möten. Catharina Elmsäter-Svärd diskuterar med Bo Hallams, DB Schenker, och Bo Pilskog, Volvo Lastvagnar, under en paus. 12 LOGISTIKMAGASINET LOGISTIKMAGASINET

8 Miljö Miljö Terminaltaket en riktig solskenshistoria DB Schenker har installerat på terminalen i Jönköping. Förhoppningen är att de på sikt ska försörja hela verksamheten med energi. Solenergi har mycket bättre förutsättningar i Sverige än vad man skulle kunna tro. Text: Pierre Olsson Vi såg att vi hade outnyttjad takyta och hade funderat en tid på vad vi kunde göra med den. Vi har ju alltid behov av elektricitet och tänkte att vi kanske kunde använda solpaneler för att värma vatten i huset, säger Bertil Hugander, fastighetsansvarig och säkerhetssamordnare på DB Schenker i Jönköping. Tillsammans med fastighetsteknikern Birger Andersson blev han inbjuden till energiseminarium hos länsstyrelsen. Det resulterade efter att antal olika turer i ett projekt med solceller. I detta projekt kontaktades Linköpings universitet för att se om de kunde hitta ett sätt att samarbeta och där tände man på idén med solceller. Andreas Molin på avdelningen för Energisystem hjälpte DB Schenker med en energikartläggning. När han sökte upp företaget på Google Earth upptäckte han det enorma taket med kvadratmeter och ville testa solceller. Nu har vi solceller som levererar energi rakt in i huset, utan att ta omvägen via det allmänna nätet, säger Thomas Hedén, projektledare på Schenker Property som äger huset. Projektet är ett samarbete mellan DB Schenker distrikt Jönköping, Schenker Property, Jönköpings kommun och Linköpings universitet. Solceller har bättre förutsättningar i Sverige än många tror. Mälardalen har faktiskt lika många soltimmar som norra Frankrike, och Gävle har bättre förutsättningar än en stad som exempelvis Essen i mellersta Tyskland. Tekniken går också framåt hela tiden vilket gör solcellerna mer och mer effektiva. I dag är det här en investering som vi kan räkna hem på 10 till 13 år, om vi får bidrag från länsstyrelsen. Men på lite längre sikt är detta något vi räknar med att tjäna pengar på när vi kan producera mer elektricitet än vi förbrukar, säger Thomas Hedén. Just nu testar man fyra olika typer av solceller på taket. Vi vill prova lite olika vinklar på panelerna för att se vad det gör för skillnad och kolla om man kan ta till vara på mer energi om man exempelvis målar taket vitt, eller använder plåtar som reflektorer, säger Andreas Molin. I Jönköping är årsförbrukningen på terminalen och kontoret sammanlagt på cirka kwh. Testet i Jönköping utförs på cirka 200 kvadratmeter och ger cirka kwh per år enligt beräkningarna, vilket motsvarar en normalstor villas årsförbrukning av el och betyder att varje kvadratmeter ger 100 kwh om året. Det innebär att taket i Jönköping på cirka kvadrat teoretiskt skulle kunna leverera två miljoner kwh om året. Det skulle alltså både räcka till och bli över. Den totala takytan på DB Schenkers terminaler i Sverige är på cirka kvadratmeter. En vision vi har är att kunna ladda elbilar, både tjänstebilar och lättare lastbilar, i framtiden, säger Thomas Hedén. Det behövs mer energi till värme och ljus på vintern än på sommaren, men även då behövs energi till att ladda truckar och till varmvatten i duscharna till exempel. Sen hoppas vi naturligtvis på att fordonstillverkarna snart ska komma fram med vettiga elbilsalternativ som vi kan ladda med vår egen ström. Det som eventuellt blir över säljer vi till olika nätoperatörer, säger Bertil Hugander. Men än så länge är det bara visioner. Till sommaren ska projektet utvärderas. I och med att de inte har några rörliga delar är solceller mycket driftsäkra. De Reflekterande. Teoretiskt skulle solcellerna på DB Schenkers tak på terminalen kunna leverera två miljoner kilowattimmar per år mer än vad som förbrukas i terminalen dag. Birger Andersson, Bertil Hugander och Thomas Hedén är uppe på taket och inspekterar. anläggningar som varit i drift uppemot 20 år producerar fortfarande nästan lika mycket energi som när de monterades, säger Andreas Molin. Fotnot: Beräkningarna på när man kan räkna hem installationerna av solceller grundas på att elpriset följer samma utveckling som de senaste åren, samt att länsstyrelsen lämnar samma bidrag som idag till energisparåtgärder. Dubbelt upp på nya paketbanan Paket är en växande marknad för DB Schenker. Inte bara via e-handel till privatkunder utan även företagskunder skickar allt fler paket. För att möta de växande volymerna investerar DB Schenker i flera sorteringsanläggningar. I somras började paketbanan i Jönköping att rulla på riktigt. Den gamla kunde sortera cirka 800 paket i timman, den nya klarar nästan dubbelt så många paket. Vi såg att det skulle vara svårt att möta de volymökningar vi har om vi behållit den gamla banan, säger Jan Farbotko, produktionschef på DB Schenker i Jönköping. Thomas Hedén, Schenker Property:»En vision vi har är att kunna ladda elbilar, både tjänstebilar och lättare lastbilar, i framtiden.«och den nya paketbanan rullar i stort sett dygnet runt. Den står stilla några timmar tidigt på morgonen och på kvällen, i övrigt är den igång, säger Jan Farbotko. Utöver satsningen på solceller och den nya paketbanan har även terminal ytan i Jönköping expanderats med kvadratmeter. Man har också investerat i en ny värdebur på cirka 400 kvadratmeter som en del av den säkerhetscertifiering enligt TAPA (Transported Asset Protection Association) som ska göras nästa år. Paketlösning. Nya paketbanan i Jönköping hanterar dubbelt så många paket som den gamla. Pierre Olsson 14 LOGISTIKMAGASINET LOGISTIKMAGASINET

9 Det går alltid att bli ytterligare lite bättre Ökad efterfrågan på kvalificerade logistiktjänster från större kunder samtidigt som mindre kunder efterfrågar enkelhet. Ökad andel tempererat gods som livsmedel och läkemedel. Fler leveranser till privatpersoner och mindre företag. Fortsatt fokus på leveranskvalitet. Det är vad Mats Grundius ser när han tittar framåt som ny chef för DB Schenkers Division Land. Text: Pierre Olsson Vi har utlämningsställen på våra terminaler där privatpersoner eller småföretagare själva kan komma och hämta det de beställt när det passar dem. Det kan till exempel vara en resemontör som beställer en reservdel till närmaste terminal och hämtar det där på en tid som passar just honom eller henne. I och med en ökande efterfrågan utvecklar vi nu utlämningsställena och uppgraderar dem när det gäller säkerhet och service, säger Mats Grundius. (Se notis om utökad utlämningsservice på sidan 9.) Han har varit divisionschef sedan i maj i år och trivs bra i sin nya roll. Tidigare var han VD för Schenker Åkeri AB. Det är klart att det krävts lite tid för att sätta sig in i olika frågeställningar och de utmaningar vi har framför oss. Det har inte varit svårt att få tiden att gå, säger Mats Grundius. När det gäller avvecklingen av lagerverksamheten inom kylt och fryst var det ett beslut som fattades innan Mats Grundius tillträdde. Men DB Schenker finns i allra högsta grad kvar på marknaden inom livsmedelssegmentet. Istället för lagerhantering har vi valt att fokusera på transporter och crossdocking på våra terminaler. Vi har ju kvar våra cirka 800 bilar som är utrustade för Kall omlastning. DB Schenker forsätter att att köra gods som kräver satsa inom livsmedelssegmentet. Bland annat temperaturkontroll och har man byggt en ny kyl och frys i Örebro för våra 28 terminaler över att kunna hantera omlastningar utan att bryta kylkedjan. hela landet där vi kan göra omlastningar. Det är bara de rena lagringsuppdragen av kylt och fryst som vi inte längre ägnar oss åt, säger han. senaste åren och det är viktigt att vara flexibel som transportör. Fortfarande är alla stora aktörer på livsmedelsmarknaden kunder till DB Schenker i olika utsträckning. Det är ett segment vi satsar på. Vi har en speciell avdelning inom KAM med specialister som enbart jobbar med kunder inom livsmedelssegmentet. Och vi har utbildat cirka personer hos oss och våra samverkande åkerier i livsmedels- och läkemedelshantering, säger Mats Grundius. Även läkemedelshantering kräver tempererade transporter. En del kräver kyla, andra värme. Det är också ett område vi fokuserar på. Nu när marknaden avregleras finns det möjligheter att expandera där. Vi satsar brett inom läkemedel även vår lagerverksamhet inom DB Schenker Logistics är aktiv i segmentet. En annan växande marknad är leveranser till privatpersoner. Leveranser till ombud finns redan via DB Schenker Privpak, men via ombuden går det inte att skicka större kollin som till exempel en TV-apparat eller ett kylskåp. FAKTA Mats Grundius Att utveckla erbjudandet till marknaden och att arbeta med kvalitetsförbättringar är ett ständigt pågående arbete inom DB Schenker. Kvalitetsarbetet sker inom ramen för vad man kallar 100-programmet. Det är en egen variant av den så kallade Toyota-modellen där man ständigt jobbar med små förbättringar i den egna verksamheten. Vi jobbar mycket målinriktat med kvalitetsfrågor i såväl Sverige som övriga världen. I Europa har vi en gemensam tidtabell som vi ständigt mäts mot där det gäller att prestera och ständigt bli bättre. Vi ligger bra till i Sverige vid en jämförelse. Men vi är naturligtvis inte nöjda med det. Att arbeta med kvalitet är ett ständigt pågående arbete. Det går alltid att bli ytterligare lite bättre. Sammantaget ser Mats Grundius ljust på framtiden, trots osäkerheten på finansmarknaden. Det är klart att oron påverkar marknaden och efterfrågan på transporttjänster. Hittills har vi inte märkt av någon nedgång i volymerna, men däremot har vi sett en avmattning i tillväxten. Men än så länge ser det bra ut. Pierre Olsson Som ett led i att vara fortsatt konkurrenskraftiga som transportör av livsmedel ser man nu över terminalstrukturen i Sverige. Terminalen i Örebro har till exempel nyligen byggt till ett kylrum med en omlastningsyta och en frys för att kunna erbjuda splitpointlösningar för kylt och fryst gods i Örebro. Och det finns möjlighet att utöka de ytorna. Vi tittar på olika alternativ och ser över var behoven av utökad kapacitet finns. Men i och kring storstäderna sker en uppgradering av våra möjligheter att möta marknadens behov. Strukturen har ju förändrats de Mats Grundius började 1981 på dåvarande Skandiatransport som så småningom blev en del av DB Schenker. Han har bland annat varit säljare och trafikansvarig på Schenker Transport, marknadschef på Scansped, produktchef utrikes och under en period stabschef på koncernnivå där han arbetade med nätverksutveckling i Europa. Han har också varit VD för Skandiatransport Logistics AB och från 2005 till i år var han VD för Schenker Åkeri AB. Den 1 maj började han som chef för Division Land inom Schenker AB. 16 LOGISTIKMAGASINET

10 Julbordets egen logistik Hur vet en restaurang hur mycket skinka man ska lägga upp på ett julbord? Lägger man fram för mycket måste man slänga mat, och lägger man för lite blir gästerna missnöjda. Vi har hälsat på restaurang Storgatan 1 i Kungsbacka och grossisten Martin Olsson, som levererar 30 ton skinka i veckan under julbordstider, för att se hur logistiken bakom ett klassiskt svenskt julbord fungerar. Text: Pierre Olsson Bild: Åke Wivänge och Pierre Olsson >

11 Krögarnas eget logistikrecept Att veta hur mycket som går åt av allt på ett julbord är inte lätt även om man har 20 års erfarenhet. Man vet på ett ungefär, men det kan variera mycket också. Jag brukar beställa mellan 150 och 180 kilo lutfisk till exempel. För två år sedan gick i princip allt åt, förra året fick vi slänga hälften, säger Antonio Nogueira. Text: Pierre Olsson Tillsammans med Tina Strandberg äger och driver han restaurang Storgatan 1 i Kungsbacka söder om Göteborg. De serverar ett klassiskt julbord med i stort sett samma ingre dienser från år till år. Gästerna vill ha det så, men vi har alltid något nytt, några nya sillar till exempel så att det blir lite variation, säger Antonio Nogueira. Tillsammans med Tina Strandberg driver han restaurang Storgatan 1 i Kungsbacka. Mycket på julbordet levereras färdigt från Martin Olsson, som till exempel charkvaror och sillar. Men köttbullar, gravad lax och Jansson är sådant som görs i det egna köket. En specialitet som det är stor åtgång på är den egna silltårtan. Det finns vissa saker som bara måste finnas på ett klassiskt svenskt julbord även om väldigt få äter det. Pressylta till exempel. Och så finns det saker som folk kanske borde äta på ett julbord, men som väldigt få tar för sig av. Ett år hade jag grönsaker på julbordet, men det gör jag inte om. Det enda gästerna tog för sig av var grönkålen, säger Antonio Nogueira och skrattar. Ett problem som nog de flesta som äter julbord känner igen är att det är lätt att ta mer mat än man orkar äta upp och som sedan måste slängas. Vi har satt upp små skyltar på serveringsborden där det står: Här äter vi upp maten. Inga stränga skyltar utan bara som en liten påminnelse att försöka inte ta mer än man orkar äta. Gästerna kan ju faktiskt gå hur många gånger de vill och fylla på sina tallrikar. Det är bättre än att man tar för mycket som sedan måste slängas, säger Tina Strandberg. Att det blir mer disk om man tar fler gånger är inget problem, och skyltarna haft effekt. Vi har två komposter där vi slänger all mat, och det märks faktiskt stor skillnad mot när vi inte hade skyltarna, säger Antonio Nogueira. Samtidigt som man inte vill slänga mat, vill man att det ska se mycket ut på julbordet. En del mat som till exempel rökta korvar går att servera även dagen efter eftersom man har kyla i serveringsborden. Men mycket av det som är kvar när gästerna går hem slängs. För att minska spillet använder vi ganska små fat som vi fyller på så ofta det behövs, säger Tina Strandberg. Eftersom alla kvällar är olika och det varierar vad som går åt mest, gäller det att så snabbt som möjligt skaffa sig en uppfattning om kvällens gäster. Vi ser redan när de kommer vad som kommer att gå åt olika kvällar. Jag kan inte förklara det, men jag ser hur de tittar på maten, jag ser vem som är vegetarian eller glutenallergiker. Då gäller det att snabbt förvarna köket så att de vet vilken mat som kommer att behöva påfyllning. När gästerna tar första tallriken får jag i allmänhet bekräftat vad jag redan sett, säger Tina Strandberg. Män och kvinnor äter olika mycket av olika saker så beroende på sammansättningen kan man räkna ut vad det kommer att gå mest av. Om man generaliserar äter män kött, kvinnor äter fisk, män äter sill, kvinnor lax, män tar två ägghalvor, kvinnor en, äldre män äter inte sallad och lutfisk äts mest av kvinnor, säger Tina Strandberg. Ordningen på julbordet är viktig. Först ska det vara rökt fisk som ål och makrill och lite omelett till det. Efter det kommer sillarna, skaldjur, olika laxar, silltårtan och kaviar. Charkuterierna börjar med en mängd olika korvar, pressylta, patéer, skinka och avslutas med renfiol och senap. Det varma kommer alltid sist med köttbullar, korv, revbensspjäll, Jansson och lutfisk och potatis. Det är inte mycket potatis som går åt, men det måste finnas potatis på julbordet, annars reagerar gästerna. Även om de inte vill äta potatisen ska den finnas där, säger Tina Strandberg. Sist kommer efterrätterna med choklad, ris à la Malta, marsipan, ostkaka, skumtomtar och ischoklad. Men själva äter de inte så mycket av julmaten. Det blir kanske lite lutfisk på kvällen innan jag går hem, men hemma vill jag helst slippa det, säger Tina Strandberg. Jag äter julbord hemma med hela släkten. Då är jag avslappnad, här på restaurangen kan jag inte sätta mig ner och njuta på det viset, säger Antonio Nogueira. Sillbord och kött. Alla rätter ska finnas, men de läggs medvetet upp på mindre fat, vilket minskar slöseriet. Tina Strandberg, krögare:»om man generaliserar äter män kött, kvinnor äter fisk, äldre män äter inte sallad och lutfisk älskas mest av kvinnor. «20 LOGISTIKMAGASINET

12 Här finns allt ett julbord behöver Utan Martin Olsson skulle många svenskar bli utan julbord. Under säsongen levererar de mat till cirka julbord*. En vanlig julbordsvecka levererar vi cirka 30 ton julskinka till restauranger över hela Sverige, säger Mikael Lundin, logistikutvecklare på Martin Olsson. Alla restauranger har inte julbord, men de som har det dubblar omsättningen hos Martin Olsson under säsongen. Martin Olssons huvudlager ligger i Årsta i Stockholm. Härifrån försörjer man restauranger i hela Sverige med allt som en restaurang kan behöva. Inte bara rena livsmedel utan också köksutrustning, tobak, alkohol och diskmedel till exempel. Tanken är att en restaurang ska klara sig med en enda leverantör. Därför är det viktigt för oss att lyssna av våra kunder och hela tiden jobba med vårt sortiment, säger Mikael Lundin. Man lagerhåller produkter i sortimentet för dag-ett-leverans och har ytterligare cirka som beställningsvaror med lite längre ledtid. Kunder i centrala Stockholm kan beställa fram till klockan 10 och få leveransen vid tiden, eller beställa fram till klockan 17 och få leverans dagen efter mellan 07 och 11. Det vill till att det blir rätt då. Många kunder har det som ska serveras som dagens lunch på våra bilar, säger Mikael Lundin. Martin Olsson har valt att enbart arbeta med privata kunder, inte mot offentliga inrättningar som skolor, daghem, äldrevård etc. Martin Olsson utsågs till landets bästa leverantör på årets Restauranggala på Grand Hotel i Stockholm, bland annat för sin smarta, och tidiga, satsning på lokalproducerade och ekologiska råvaror, som nu börjar få ett ordentligt genomslag i Restaurangsverige. Eftersom vi inte jobbar med skolor har vi inte har så enormt stora svängningar i volymerna under sommarlovet till exempel, säger Mikael Lundin. Men vissa säsongssvängningar har man. December är inte så intensiv om man ser till hela månaden. Det är hektiska veckor fram till jul, men de sista veckorna är ganska lugna. Istället är det i maj och september som flest svenskar går på restaurang. De flesta transporter sker på tisdagar och fredagar. Restaurangerna lägger i allmänhet sina beställningar på måndagar när de ser vad som gått åt i helgen, och på torsdagar för att fylla på inför kommande helg. Måndagar plockar vi 30 procent av veckovolymen på lagret. När det är riktigt högtryck skickar vi ut 200 ton om dagen från lagret i Årsta. Cirka hälften av volymerna går till kunder i Stockholmsområdet. Varje dag lämnar 16 bilar lagret för distribution i Stockholm, de fem som kör i centrala staden hinner dessutom med en extra leverans på eftermiddagen. Dessutom lämnar 15 fjärrbilar med släp för leveranser till övriga Sverige varje dag. Men alla är inte fulla när de lämnar Årsta utan plockar upp gods längs vägen. Många julbord blir det *Siffran är en uppskattning. Martin Olsson prisas för lokalproducerat Martin Olsson letar, tillsammans med Svenska Kocklandslaget och Svenska Kockars Förening, hela tiden efter nya producenter och produkter som kan ingå i deras småskaliga sortiment som de samlat under två olika varumärken: Smakriket Jämtland och Gårdsbutiken som idag består av ett 100-tal småskaliga leverantörer. Vällagrat i Årsta. Mikael Lundin är logistikutvecklare hos Martin Olsson. Härifrån försörjer man restauranger i hela Sverige med allt som behövs produkter för omedelbar leverans, dubbelt så många som beställningsvaror. Deras största problem är ofta logistiken. De har för små volymer för effektiva lösningar, men där kan vi hjälpa till. Tack vare att vi samarbetar med stora transportbolag som till exempel DB Schenker kan vi samlasta deras produkter med andra leverantörer och få en helt annan prisbild, säger Mikael Lundin, logistikutvecklare. FAKTA Från kryddkramhandel till storgrossist 3 januari 1897 övertog Martin Olsson sin brors kryddkramhandel (Kryddkrämare fick även sälja varor som kaffe, salt, porslin och tidningar) på Hötorget i Stockholm. I början var det mest kaffe han satsade på. I början av 30-talet bearbetades nya kunder via telefon för leverans med droska innan första egna bilen skaffades. Fram till 1980 utvecklades butiks- och grossistverksamheten parallellt men då såldes butiksverksamheten och Martin Olsson blev en renodlad restauranggrossist. Servera och Martin Olsson bildar nu företaget Martin & Servera. 1 januari 2012 sjösätts en ny organisation, som bland annat omfattar en ny lager- och logistikhantering. Då blir Martin & Servera Sveriges ledande grossist till restauranger och storkök. Företaget har totalt anställda på 15 orter och bedöms nå en årsomsättning på cirka 11 miljarder SEK. Kunderna återfinns i både privat och offentlig sektor. FAKTA En julbordsvecka Första julbordsveckan 2010 levererade Martin Olsson så här mycket till landets restauranger: 30 ton julskinka 15 ton prinskorv 10 ton risgrynsgröt 10 ton lax istockphoto 22 LOGISTIKMAGASINET LOGISTIKMAGASINET

13 E-handel E-handel Idag kan allt handlas på nätet. Varannan svensk handlar minst en gång i månaden n och nio av tio barnfamiljer har någon gång handlat på Blocket. Och det finns inget som tyder på att näthandeln mattas av. Tvärtom bara under 2011 har handeln ökat med mare 20 procent. I det här numret av Logistikmagasinet asinet när- tar vi ett grepp på e-handelsutvecklingen. Av Mats Fahlgren E-handeln går mot ständigt nya rekord Matkassar, möbler och musik. Men mest av allt böcker, kläder och hemelektronik. Svenskarna shoppade på nätet för 24 miljarder kronor förra året. I år väntas det bli 28 miljarder. Och mest handlar vi på måndag förmiddag. Historiskt har vi sett en ökning i näthandeln på måndag förmiddag, säger Malin Sundström, forskare i distanshandel vid högskolan i Borås. När man kommer till jobbet efter helgen är det lätt att trycka in en del praktiska inköp när man ändå sitter vid datorn. Måndagsuppgången är generell, alltså inte kopplad till vissa branscher. Fast när mobilerna nu gör entré i näthandeln kanske det köpmönstret försvinner. Jag misstänker att det inte blir lika tydligt längre. Mobilen har man ju med sig hela tiden och kan handla när som helst, säger Malin Sundström. Näthandeln förlänger inte bara shoppinghelgen in i arbetsveckan. Den gör också att julhandeln numera börjar i mitten av oktober. Då ökar mängden julsökningar på Google och näthandlarna ser en ökad aktivitet. Ett av våra medlemsföretag säger att julhandeln startar 17 oktober. Då börjar kunderna söka på julrelaterade ord, presenter och klappar, säger Linda Hedström, e-handelsansvarig på Svensk Handel. Tror på ökning. Linda Hedström, e-handelsansvarig, Svensk Handel. Den svenska e-handelns historia startade runt Ginza, Dustin och Ad Libris var bland de första att följa i spåren på Amazon.com, boksajten som blev världens första stora e-handelssuccé. Även om e-handeln idag växer mycket snabbare än övrig handel i Sverige, är den fortfarande relativt liten. År 2003 stod den för 1,2 procent av den totala detaljhandeln hade andelen vuxit till 4,6 procent. Det går sakta men säkert uppåt. Jag tror att vi kommer att se en dubbling upp till tio procent inom fem år, säger Linda Hedström. I början var det böcker, tidningar och musik som såldes mest. Platta paket, lätta att skicka. Nu har musiken åkt ner på grund av Spotify, fildelning och annat, medan hemelektronik och kläder åkt upp i toppen. Kläder låg inte i topp i början, men har alltid funnits med ganska högt, med den gamla postorderhandeln i ryggen, säger Linda Hedström. Idag kan allt säljas och köpas på nätet. Och de flesta stora branscher finns med på nätet. Linda Hedström, Svensk Handel:»Det går sakta men säkert uppåt. Jag tror vi kommer att se en dubbling upp till tio procent inom fem år.«hälften av svenskarna handlar på nätet minst en gång i månaden. Oftast alltså böcker, skor, kläder och hemelektronik. Men matkassarna, med färdiga ingredienser och recept, har kommit snabbt och omsätter nu en halv miljard kronor, enligt Svensk Handel. För tio år sedan gick det inte alls. Då skulle det vara billigt att handla på nätet, absolut inte dyrare än i butiken. Många företag som försökte då var för tidigt ute. Dels var konsumenterna inte redo och dels hade man inte löst lönsamheten och logistiken, säger Linda Hedström. E-handelsexperten och konsulten Urban Lindstedt håller med och kallar matkassarna ett exempel på en konsumentdriven utveckling, tvärtemot hur det var i slutet > 24 LOGISTIKMAGASINET LOGISTIKMAGASINET

14 E-handel E-handel Bilderna är hämtade från: adlibris.se, bokus.com, bybloom.com, cdon.se, clasohlson.se, elgiganten.se, hm.se, ikea.se, inwarehouse.se, iphoneaccessories.com, lindex.se, nelly.com, siba.se, stadium.se > av 90-talet, då många nätbutiker drevs fram av entreprenörer och riskkapitalister. Alla livsmedelskedjorna hade e-handelsprojekt runt år 2000 som lades ner och därför är de nu ovilliga att satsa igen. Nu är det konsumenterna som driver på och vill köpa mat på nätet. Det spännande är att detta började fungera när man gjorde om erbjudandet från ren varuleverans till en hel tjänst. Då blir det också lättare att ta betalt, konstaterar Urban Lindstedt. Urban Lindstedt, e-handelsexpert:»om 20 procent av besöken sker från mobiler, bör man ha en sajt som är lätt att navigera med dem också.«mest påverkan på de fysiska butikerna har näthandeln haft för böcker, musik och resor. I resebranschen går 70 procent av alla affärer via nätet. Där har man i princip stängt ner butikerna. Ving hade kanske 50 kontor, nu har de bara en handfull kvar, säger Urban Lindstedt. Inom bokbranschen går procent av försäljningen nu via nätet. Många bokhandlare på mindre orter har försvunnit. Det beror inte bara på näthandeln utan också på att böcker numera säljs på mackar, i mataffärer och andra ställen, säger Urban Lindstedt. Idag anser nio av tio konsumenter att det är säkert att handla på nätet. En färsk rapport från EU:s konsumentnätverk ECC visar också att tryggheten i leveranserna blivit bättre. Konsumenter i 29 länder fick provköpa 305 varor, med resultatet att 94 procent levererades. En klar förbättring jämfört med 2003, då bara 66 procent levererades. Och vi köper allt mer från utlandet var tredje svensk e-handlade på utländska sajter under det senaste året, för totalt 1,25 miljarder kronor. Här ingår bland annat köpen av öl, vin och sprit från utlandet. Fortfarande finns en rädsla för att handla på nätet. Men ju mer folk handlar, desto mer kommer de över den. Och jag tror faktiskt att fler konsumenter försöker lura näthandlarna än tvärtom, säger Urban Lindstedt. Han påpekar att Sverige inte är bäst i Europa på e-handel trots vår höga IT-penetration. I England handlar man mest per capita, främst därför att alla de stora detaljhandelskedjorna finns på nätet där. Det känns mycket tryggare att handla i en stor kedjas nätbutik, då kan du alltid gå in i en butik i närheten om det blir problem. I England har detaljhandelskedjorna sopat mattan med de renodlade näthandlarna i kraft av sin storlek och trovärdighet, säger Urban Lindstedt. Han är förvånad över att många av de svenska klädjättarna inte har näthandel. Kläder är en tacksam nätprodukt. Det är lätt att nischa in sig, koncentrera sig på vissa varumärken och stilar och appellera till subgrupper. H&M och Lindex har näthandel men inte andra stora kedjor som till exempel Dressman och JC. KappAhl har nyligen gått ut med att man nu satsar på e-handel, eftersom tiden är mogen. Och påpekar särskilt att e-handelskunderna kommer att kunna byta varor i kedjans fysiska butiker. Vad ser Urban Lindstedt mer i spåkulan? Jo, att allt mer av e-handeln blir m-handel, alltså köp via mobilen. Det har kommit väldigt starkt senaste året, tack vare alla smartphones, och utgör nu mellan fem och 15 procent av trafiken till näthandlare, säger Urban Lindstedt. Mobilerna kommer väl aldrig att stå för alla köp, men om mer än 20 procent av besöken sker från mobiler, bör man ha en sajt som är lätt att navigera med dem också. E-handel blir m-handel. Köp via mobilen ökar tack vare alla smartphones. 26 LOGISTIKMAGASINET

15 E-handel Blocket en vinstmaskin på export På 15 år har Blocket blivit en svensk institution, en marknadsplats på nätet där allt går att sälja. Nu har idén gått på export till 23 länder. Text: Mats Fahlgren»Vi har ökat hela marknaden, inte bara tagit över större delen av tidningarnas radannonser.«28 LOGISTIKMAGASINET Förra året annonserades varor för 212 miljarder kronor ut på Blocket. Hur mycket av det som inte såldes är oklart. På Blocket finns ju även företag som bjuder ut lägenheter, husvagnar och nya bilar. Men enligt företagets mätningar säljs 25 procent av det som privatpersoner lägger ut inom ett dygn och 60 procent säljs inom en vecka. Hela 80 procent av affärerna på Blocket görs upp sedan köpare och säljare träffats. Fast stora volymer sker på distans, en marknad som kommer att öka i takt med bättre lösningar för betalning och transporter som gör det säkrare och enklare att handla, säger Martin Frey. Säker betalning i mobilen är en stor framtidsfråga. Redan nu kommer 20 procent av besöken på Blocket från mobiltelefoner. En del experter spår att näthandeln på sikt går in hos de sociala medierna, där det ska finnas massor kterna av nätbutiker. Vi ska alltså sköta de sociala kontakterna och shoppa på samma ställe. Första av svenska företag att sälja på Facebook var Pocketshop, i maj i år. Det var mest som en kul marknadsföringsgrej. Och vår hemsida var så gammal och behövde göras om, säger Emma Danielsson, marknadsförare på Pocketshop. Någon större fart på nätförsäljningen är det inte. Hela vår näthandel omsätter lika mycket på en månad som en av våra större butiker på en dag, säger Emma Danielsson..se Martin Frey, VD, Blocket: är bättre för miljön än att köpa nytt och att det blivit mer socialt accepterat. Vi har alltså ökat hela den marknaden, inte bara tagit över större delen av tidningarnas radannonser, säger Martin Frey. Blocket finns också på Facebook, men enbart som ett forum för användarna. Där sker inget köp och sälj. Och Martin Frey tror att det kommer att förbli så. Blocket har bättre sök- och filtreringsmöjligheter och en struktur som lämpar sig bättre för köp och sälj än till exempel Facebook, säger Martin Frey. Men Blocket ska utvecklas på andra sätt och pengar finns. Förra årets omsättning på 558 miljoner gav en smått fantastisk vinst på 250 miljoner kronor. Det är vi glada för. Det gör ju att vi kan satsa vidare och utveckla våra produkter. Vi har även lanserat Blocket-konceptet i 23 länder utanför Sverige, säger Martin Frey. Ett av länderna är Malaysia, där en storsäljare är blodiglar (!) som används mot många krämpor och sjukdomar. istockph oto, block et Blocket startade som en skånsk prylmarknad i Fjälkinge 1996 och blev nationell Först var annonserna gratis men 2001 började man ta betalt. År 2003 köptes Blocket av norska mediekoncernen Schibsted som äger bland andra Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Då var omsättningen under 100 miljoner. Förra året var den uppe i 558 miljoner. Ja, det har exploderat, konstaterar Blockets VD Martin Frey. Bilar är den klart största kategorin på Blocket men möbler och heminredning är också stort. Några större förändringar i köpmönstren går inte att se. CD-skivor, LP och dataspel har minskat, annars ser det ut som det alltid gjort, fast i större skala: Allt som kan köpas nytt kan också köpas begagnat på Blocket, säger Martin Frey. Blockets enkäter till kunderna visar att de näthandlar med begagnade prylar mer idag än tidigare. De främsta skälen är att det är enkelt och öppet dygnet runt, att det LOGISTIKMAGASINET

16 E-handel Blocketpaketet gör affären säker Nu behöver ingen som köper eller säljer på Blocket vara rädd för att bli blåst. DB Schenker Privpak har tillsammans med Blocket tagit fram Blocketpaketet, en kombinerad frakt- och betalningslösning som garanterar att säljaren får betalt och köparen får sin vara. Tryggare kan det inte bli, säger Tina Rundström, VD för DB Schenker Privpak. Av de miljontals affärer som genomförs på Blocket mellan privatpersoner varje år sker 20 procent på distans. Det innebär att sakerna skickas som paket från säljare till köpare. Uppemot svenska företag sysslar med e-handel. Några är storföretag men de flesta hobbyhandel. Och de finns i storstäderna. Drömmen om e-handelskluster som ger jobb i glesbygd har inte blivit verklighet ännu. Text: Mats Fahlgren I Sverige finns företag registrerade i kategorin Postorderhandel och detaljhandel på Internet. Men alla är inte med där och uppskattningsvis finns ytterligare mellan och Ganska få av dem är stora, och många är hobbyverksamheter, säger Linda Hedström, e-handelsansvarig på Svensk Handel. Kanske provar man e-handel som ett test innan man kör igång på riktigt. Eller också har man en fysisk butik och lägger till en e-handel som ett skyltfönster för att hitta nya marknader. Sett till omsättning och lokalisering är koncentrationen stor. Cirka 100 företag står för 95 procent av omsättningen. Och 39 procent av företagen finns i tio storstadskommuner. Jag hade nog trott att man skulle kunna se e-handelskluster. Men det enda riktigt tydliga centrat är Borås, med sina Blocketpaketet fungerar så att säljaren skickar varan via DB Schenker Privpak. Köparen betalar när paketet hämtas ut hos ombudet och har sedan 24 timmar på sig att godkänna varan innan pengarna förs över till säljaren. Det här är en unik tjänst som ingen annan transportör i Sverige erbjuder i dagsläget. Det är roligt att vara med att utveckla en tryggare handel mellan köpare och säljare på nätet en fråga som jag vet traditioner från postordern, säger Linda Hedström. Kalmar har dock gått ut och förklarat sig som e-handelsvänlig kommun och i Jämtland finns många företag med stora e-handelsplaner, även för avlägsna marknader. Så om några år kanske vi kan få se sådana kluster. Men om vi ska sälja mycket ute i Europa gäller det att vi hänger med i logistiken, säger Linda Hedström. Hon påpekar att det till exempel är billigare att skicka ett paket från Tyskland till Sverige än från Sverige till Tyskland. Orsaken är att Tyskland har fler företag och mer e-handel, vilket ger en helt annan prisnivå än i Sverige. Och finns man då i Jämtland gäller det att Blocket jobbar hårt med, säger Tina Rundström. Begagnatmarknaden har vuxit kraftigt de senaste åren. Sedan 2006 har antalet annonser på Blocket ökat med 78 procent. I dag har sju av tio svenskar köpt eller sålt någonting på Blocket och bland barnfamiljer är siffran ännu högre nio av tio har handlat på Blocket. De allra flesta av våra köpare och säljare är nöjda med sina affärer och vi arbetar ständigt med att minimera risken för missförstånd och lurendrejerier. Därför är vi jätteglada att kunna presentera Blocketpaketet där vi kan garantera att säljaren får betalt och att köparen får sin vara, säger Thomas Bäcker, kundsäkerhetsansvarig på Blocket. Borås Sveriges hittills enda egentliga e-handelscentrum Superstudio/Borås Stad Lovar trygga köp. Tina Rundström, VD för DB Schenker Privpak. verkligen att logistiken hänger med för att inte konkurrensnackdelen ska bli för stor. FAKTA E-handel i Sverige Av 4500 registrerade e-handelsföretag finns 39 procent i tio kommuner: Stockholm: 652 Göteborg: 341 Malmö: 222 Uppsala: 110 Helsingborg: 88 Störst på e-handel. Borås tradition av modeindustri och postorder gör att Sveriges hittills enda e-handelskluster finns här. Borås: 80* Jönköping: 74 Linköping: 65 Umeå: 59 Västerås: 55 * Omsättningsmässigt har Borås större andel av marknaden tack vare företagens storlek. Milj SEK 600 Dreamstime, blocket.se Tyskland Så mycket handlar Europa på nätet Storbritannien 333 Frankrike 25...miljarder kronor omsatte e-handeln med privatpersoner Prognos 2011: 28 miljarder. Källa: e-barometern Vanligast köpa från företag Köp mellan privatpersoner (C2C) omsätter cirka 7,6 miljarder kronor per år. Källa: Posten Den totala e-handeln, alltså även mellan företag (B2B) räknas vara 20 procent av företagens omsättning och når den svindlande summan av miljarder. Källa: Svensk Handel Privatpersoners köp från företag inklusive resor, (B2C) omsätter cirka 77 miljarder kronor per år. Källa: DIBS e-handelsindex 2011 Den genomsnittlige svensken e-handlar för drygt kronor per år. E-handeln i Sverige ökade med 17 procent från 2010 till I hela Europa ökade den med 11 procent. Hela 20 procent av de svenska e-handlarna planerar att snart lansera e-handel via mobiler, så kallad m-handel. Ungefär dubbelt så stor andel av de svenska konsumenterna har handlat med mobil jämfört med brittiska, franska och tyska konsumenter. De enda i Europa som handlar mer med mobilerna än svenskarna är polackerna. 169 Spanien 93 Polen Allting går att sälja Den här hemsidan listar de mest udda annonserna på Blocket, som motordrivna soffor, gasoldrivna TV-apparater, skottkärror för enarmade och racersvanar från Gröna Lund Sverige Norge Källa: DIBS e-handelsindex 2011 E-handelns storlek, baserat på enkäter till konsumenter. Blockets omsättning i miljoner kronor: 2004 : : : : : : : 558 Källa: Blocket Antalet mobilbetalningar i världen ökar nu i snabb takt. Om nuvarande utveckling håller i sig, har de passerat kortbetalningarna om tio år. Antalet betalningar med mobiler var 4,6 miljarder år 2010 och förutspås växa till 15,3 miljarder Källa: Dagens Handel refererar World Payments Report 2011 Danmark Finland E-handel i siffror 1996 förekom ordet e-handel två gånger i svenska tidningar nämndes det gånger. Källa: Mediearkivet Snabbt & enkelt Vanligaste skälen för att handla på nätet: 1. Enkelt och spar tid 2. Lägre priser 3. Alltid öppet 4. Lätt att jämföra produkter och priser. Källa: DIBS e-handelsindex 2011 Storstadskvinnor gillar böcker Adlibris genomsnittskund: 37 år. Cirka 64 procent är kvinnor. Bor i Stockholm. Köper i genomsnitt 5 böcker per år. De mest säljande titlarna står för 22 procent av försäljningen. Resterande 8 miljoner titlar står för 78 procent. 30 LOGISTIKMAGASINET LOGISTIKMAGASINET

17 E-handel E-handel Så styr logistiken kundupplevelsen Det är också vettigt att redovisa företagets miljöprofil i Inom e-handel är logistikprocesserna närmare knutna till köpsituationen än köpgränssnittet. 73 procent av konsumenterna i en engelsk studie av IMRG, Interactive Media in Retail Group, hos en vanlig återförsäljare. Möjligheterna är stora att påverka kundens upplevelse genom hur företaget möter kunden genom hela kedjan från beställ- butikshandel. E-kunder förutsätter i hög utsträckning uppfattar e-handel som ett mer miljövänligt alternativ än att olika företag tar ett miljöansvar vilket gör att det kommer att bli allt svårare att ta extra betalt för miljövänliga ning till leverans. Här ger Niklas Ward, DB Schenker Consulting, och Andreas Thieme, alternativ. Det kommer också att bli allt viktigare att förse kunder med enkla förklaringsmodeller som tål en DB Schenker Privpak, några råd kring hur din e-handel kan bli framgångsrik. öppen kunddialog i sociala medier. > Det finns fem generella områden där en kund möter ett e-handelsföretag. Inom varje område gränssnitt påverkas kundens upplevelse av ett antal faktorer. 1. Inför köpet Internet och sociala media är idag konsumenternas mest effektiva verktyg för att sprida och dela sina åsikter och omdömen, goda som dåliga. Det innebär inte nödvändigtvis att varje del av kundupplevelsen måste hålla toppklass men produkten och den miljö som omgärdar köpupplevelsen måste motsvara»en undersökning från Silentium visar att varannan svensk avbrutit köp på internet för att det var för krångligt eller tagit för lång tid.«varannan svensk har avbrutit köp på internet för att det varit för krångligt eller tagit för lång tid. Så när varje klick innebär potentiellt tappade affärer blir det extra viktigt att ha rätt balans mellan valfrihet och enkelhet. Ett bra sätt är att helt enkelt bara visa de alternativ som är relevanta för det aktuella köpet, baserade på var mottagaren bor, ordervikt och tidskrav. Transportkostnaden är också en del av den totala bedömningen från köparens sida, och precis som i alla andra affärer varierar priskänsligheten mellan olika kund- och varusegment. istockphoto, laredoute.se förväntningar och rimma med den bild som säljaren vill förmedla. Det område inom e-handelslogistik som är mest i fokus för missnöje är oklara besked vid leverans avvikelser. Det betyder att det är mycket värre att leverera inom fyra dagar om man lovat leverans inom två dagar, än att vara tydlig med att leveransen tar fyra dagar. Det är oerhört viktigt att hålla det man lovar och att använda öppna kunddialoger för att visa lyhördhet för kvalitetsförbättringar. 2. Under köpet Här får köparen välja leveransalternativ och eventuella tillvalstjänster. Då, om inte förr, får köparen information om hur köp och leverans slutförs, prisbild och företagets miljöprofil. En undersökning från Silentium visar att 32 LOGISTIKMAGASINET

18 E-handel E-handel»Genom att leverera det sålda så nära köparen som möjligt och på passande tider, uppfyller man det behov som rankas som viktigast bland e-kunder.«db Schenker Privpak > 3. I väntan på leverans När vi tittar närmare på e-kundernas beteenden i väntan på leverans finner vi två grupper som utmärker sig: 1. De som i mycket hög grad använder spårningsfunktioner och inte sällan till och med försöker föregripa eventuella aviseringar. 2. De som är totalt ointresserade av att verifiera att leveransen går enligt plan, utan istället förväntar sig tydlig och proaktiv signal om avvikelser äventyrar leveransen. I den första gruppen står yngre män för en stor andel, ofta med beställningar av hemelektronik. Gemensamt för de två grupperingarna är att bevakning och uppföljning av leveranskedjan är nödvändig. 4. Vid leverans Vid hem- och ombudsleveranser upplevs själva överlämnandet som en del av säljarens verksamhet. Det är den sista och ofta avgörande möjligheten för säljaren att påverka köpupplevelsen och få köparen att vilja handla fler gånger. Genom att leverera det sålda så nära köparen som möjligt och på passande tider, uppfyller man det behov som rankas som viktigast bland e-kunder. Utöver det bör man också fundera på: Hur sker aviseringen, rimmar kommunikationen med hur företaget vill att verksamheten ska uppfattas? Kan leveranssättet hantera efterkrav på ett bra sätt? Hur goda är förutsättningarna att den som levererar till slutkunden kan agera som en god ambassadör för säljarens verksamhet och hur viktigt är det i förhållande till prisbild och tillgänglighet? 5. Vid returbehov Returflöden från kunder motsvarar idag cirka 13 procent av e-handelns utgående volymer, (genomsnitt 2010, DB Schenker Privpak) men betydelsen av väl fungerande returflöden är större än så. Som e-handlare bör man skapa en lösning för retursändningar som innebär maximal enkelhet för kunden samtidigt som kontroll och styrning bibehålls. Många lyckade lösningar på detta område har utmärkt sig genom att tydligt skilja på informationsflödet och det fysiska flödet. Behöver till exempel verkligen den fysiska produkten alltid returneras och i så fall vart och hur snabbt? E-kundens upplevelser instoppade i KANO-modellen För att bättre förstå de olika komponenterna i kundupplevelsen kan vi använda oss av KANO-modellen. Denna modell utvecklades under 1980-talet av professor Noriaki Kano och är ett utmärkt sätt att åskådliggöra skillnaderna mellan olika typer av kundbehov och upplevelser. Modellen innehåller tre förenklade typfall på hur olika behov påverkar en kundupplevelse. Basbehoven omfattar förväntade men outtalade behov, vilket ofta kan likställas med hygienfaktorer till exempel varsam hantering och leverans i tid. Om det inte fungerar uppstår ett missnöje som är mycket större i proportion till den belåtenhet som skapas när det fungerar. Samtidigt är det svårt att skapa en extraordinärt positiv kundupplevelse hur mycket man än anstränger sig. Om du uppfyller en kunds omedvetna behov ger du en positiv överraskning som kan skapa en känsla av guldkant på ett erbjudande. Överraskande kompensation vid ett brustet kundlöfte kan göra att felet inte ens upplevs som störande av kunden. Eftersom detta inte ligger i förväntningarna skapas heller ingen direkt negativ effekt av dess frånvaro. Till prestandabehoven hör de faktorer som oftast återspeglar uppfattningen om hur ett erbjudande konkurrerar med andra till exempel pris och ledtider. Alla tre områdena kan innehålla effektiva konkurrensfaktorer men de rattas på olika villkor: Det är till exempel ineffektivt att skapa den dominerande kundupplevelsen inom ett område som kunderna ändå upplever som en självklar hygienfaktor, till exempel Vi levererar dina paket utan skador. Effektiv logistik för e-handlarens affär Det finns ingen generell logistiklösning som är bäst för e- handeln. Hur ska man då veta vilken logistiklösning som är bäst när man startar upp, eller ännu viktigare, hur ska man vidmakthålla sin konkurrensfördel? Självklart finns det inget universalrecept på detta men om man återkommande gör en kundsegmentering stå man mycket bättre rustad för framtiden. Kundsegmentering Det viktiga här är att ta med alla parametrar som hör ihop med logistiken. Vilka är, och vilka är inte, dina kunder? Ålder, kön, inkomst och var de bor, hur och var kommunicerar de om företagets produkter, vilka produkter köper de? Varför handlar de, eller inte, av er? De logistiska parametrarna är då fraktpris, tillgänglighet, miljöprofil, leveranstid och leveranssäkerhet. Utifrån ovanstående fakta tas beslut om vilka kunder som är nyckelkunder. Koll på hela kedjan. En e-handlares möjligheter att påverka hur en kund upplever ett köp fortsätter ända fram till själva mottagandet av varan och i vissa fall när varan ska returneras. Därför är det viktigt att se över bemötandet i varje del av kedjan. Kundernas behov Kundsegmenteringen har gett de flesta svaren på vilka logistiska behov ett företags kunder har och kommer att ha i framtiden. Klassificera sedan behoven enligt KANOmodellen för att ta fram kravspecifikationen till en logistikleverantör. Vilka är kundens basbehov? Vilka är kundens omedvetna behov? Vilka prestandabehov kräver kundsegmentet? Detta bildar första delen av kravspecifikationen till logistikleverantören. E-handlarens behov Även e-handlaren har behov som logistikleverantören ska leva upp. De viktigaste områden är grad av outsourcing, betalning, administration, IT-integrering och reklamationshantering. Logistikleverantörernas utbud Med kundernas och e-handlarens behov gäller det nu att finna den eller de logistikleverantörer som på bästa sätt utför de tjänsterna som efterfrågas. Sammantaget gäller det att vara lyhörd för sina kunder, och då framförallt mot deras omedvetna behov och utifrån det ständigt förändra sin logistik. Snart kanske vissa kundgrupper vill ha sina nya exklusiva sneakers levererade på innekrogen klockan ett på natten och att leveransen filmas och läggs ut på YouTube som en tilläggstjänst. Det enda vi vet är att det som är den effektivaste logistiklösningen idag troligtvis inte är det i morgon. Andreas Thieme Andreas Thieme är Business Development Manager på Schenker Privpak AB. Han har mer än 14 års erfarenhet av supply chain management och logistikoptimering och en Bachelor of Science från Chalmers. Niklas Ward Niklas Ward är VD på Schenker Consulting AB och har över 15 års erfarenhet av supply chain management. Han har en Master in Mechanical Engineering från Chalmers. 34 LOGISTIKMAGASINET LOGISTIKMAGASINET

19 E-handel Mest kvinnor på distans En genomsnittlig svensk som handlar via nätet är en kvinna som är född på 70-talet. Hon bor i Mellansverige och köper kläder, skor eller accessoarer. Inte helt oväntat är däremot män födda på 20-talet de minst flitiga näthandlarna och att de produkter som inte säljs i någon större utsträckning via nätet är bygg-, samt hus- och hemprodukter. Kvinnlig 70-talist handlar mest DB Schenker Privpaks vanligaste kund: Kvinna Född på 70-talet Köper kläder, skor eller accessoarer Född i oxens tecken E-handel Manlig 20-talist handlar minst DB Schenker Privpaks ovanligaste kund: Man Född på 20-talet Köper bygg, hus eller hemprodukter Född i skorpionens tecken Dyrast och billigast mot efterkrav Efterkrav kallas det när mottagaren betalar försändelsen vid uthämtningen. Det är framför allt vanligast vid köp mellan privatpersoner. I Uppsala finns det enskilda ombud som har de dyraste snittpaketen på kronor. Näst dyraste snittet har ett ombud i Bromma på kronor följt av ett ombud i Fjällbacka i Bohuslän på kronor. Billigaste genomsnitt för ett enskilt ombud ligger på 459 kronor i Sollebrunn, Västra Götaland, följt av Bjuv i Skåne med 481 kronor och Röke, Skåne, på 485 kronor kr kr kr kr kr kr Öckerö, Göteborg Jonstorp, Skåne Alafors, V Götaland Här hämtas de dyraste respektive billigaste paketen ut mot efterkrav. (Genomsnitt) 485 kr 502 kr 516 kr Röke, Skåne Björketorp, V Götaland Skottorp, Halland Flest paket med efterkrav lämnas ut i Järvsö i Hälsingland, Rödeby i Blekinge och Arjeplog i Norrbotten. Mellansverige 30% Norra Sverige 10% Dominans i söder. Här bor de som tar emot paket via DB Schenker Privpak. 1001:- är genomsnittspriset för efterkravspaket. Storstockholm 19% Södra Sverige 27% Malmö 7% Storgöteborg 7% Kvinnor/män Hela Sverige Flest kvinnor Södra och Mellansverige Män 28% Män 27% Män 36% Äldre kunder norrut yngre i storstad. Störst andel kunder födda på 20-, 30- eller 40-talet bor i norra eller Mellansverige 21 procent. Göteborg har minst 14 procent. Störst andel kunder födda på 70- eller 80-talet bor Stockholm 47 procent. Norra Sverige har minst 37 procent. Kvinnor dominerar i varugrupperna 1, 3, 5, 6, 7 och 8. Män dominerar i 2, 4 och 9. Grupp 8 har 92 procent kvinnliga kunder, grupp 9 har 89 procent manliga. Varugrupperna 4, 6, 7 och 9 har mellan 1 och 3 procent vardera av paketen i Sverige, 4 och 7 har tyngdpunkt på kunder födda på 60-, 70- och 80-talet. 6 och 9 är lite äldre och födda på talet. Flest män Göteborg Kvinnor 72 % Kvinnor 73 % Kvinnor 64 % 0 Odefinierat (till största delen privatpersoner som köper och säljer av varandra) Ålder Hela Sverige Födda före 50-talet 20% Födda på 50-talet eller senare 80 % Var du bor avgör vad du köper men alla handlar på Blocket 1 Kläder/skor/accessoarer 2 Hemelektronik/hushållsartiklar 3 Hobby (hästar, leksaker etc) 4 Sport & fritid 5 Böcker/skivor/film/spel 6 Bygg/hus/hem 7 Heminredning 8 Kosmetik/kropp & själ/hälsokost 9 Bil/MC/båt/verktyg Varugrupp 5 är störst i Stockholm 14 procent mot 8 procent i norra respektive södra Sverige. Kunderna är födda på 60-, 70- och 80-talet. 62 procent är kvinnor. Varugrupp 3 är störst i norra Sverige, 8 procent mot 4 procent i Göteborg och Malmö. Det här är tillsammans med grupp 8 den enda varugrupp som har flest kunder födda på 40-talet. Två tredjedelar är kvinnor. DB Schenker, Max Factor, H&M, Bosch, istockphoto Ligger inte länge. 94 procent av mottagarna hämtar ut sina paket direkt 6 procent behöver en påminnelse eller två. Störst volymer i december Julrusch förstås. Paketvolymerna ökar från år till år, men kurvan ser ungefär likadan ut med lägstanivå i juli och topp i december. Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Fotnot: Uppgifterna på det här uppslaget är hämtade ut DB Schenker Privpaks statistik från två veckor i maj Varugrupp 0 är jämnt fördelad över landet, även könsfördelningen är jämn genom åldrarna. Tyngdpunkt åldersmässigt på 70-och 80-tal. Varugrupp 1 är också jämnt fördelad över Sverige, flest är födda på 70- och 80-talet. 88 procent kvinnor. Varugrupp 8 har 22 procent av paketen i södra och Mellansverige bara 14 i Storstockholm. Ålder: tal. 92 procent är kvinnor. Varugrupp 2 är störst i storstäderna, allra störst i Stockholm med 12 procent, minst i södra och norra Sverige, bara 4 procent. Kunderna är födda på 60-, -70- och 80-talet och två tredjedelar är män. Ålder i förhållande till varugrupp: Född Mest Minst 20-talet 8 7 och 9 30-talet 3 och 8 7 och 9 40-talet 3 och talet talet talet 1 och 7 3 och 8 80-talet 1 3, 6 och 8 90-talet 1 3 Mogna kvinnor? 92 procent av alla som handlar kosmetik, hälsokost med mera är kvinnor. De flesta födda på 40-, 50- och 60-talen. 36 LOGISTIKMAGASINET LOGISTIKMAGASINET

20 Ser inte alla kostnader. Tillverkningskostnaderna är ofta mycket lägre i Kina än i Sverige, därför förlägger många svenska företag sin tillverkning där. Men många företag vet inte hur mycket de sparar, om de sparar alls. DB Schenker Consulting har gjort en undersökning som visar att många företag exempelvis inte tar hänsyn till ökade logistikkostnader i samband med sourcingen i låglöneländer. istockphoto, Port of Göteborg, Hapag-Lloyd, DB Schenker Global sourcing inte alltid mest lönsamt Många svenska företag är förlorare i dubbel bemärkelse i den globala expansionen. När fler och fler företag väljer att sourca (köpa eller tillverka) från länder allt längre från den svenska marknaden missgynnas inte bara de svenska producenterna. De företag som väljer global sourcing kan även vara förlorare utan att ens veta om det, menar Ann Karlsson, konsult på DB Schenker Consulting. Och orsaken stavas LOGISTIK. Hur står sig de svenska företagen i en allt mer globaliserad värld? Trenden de senaste åren har varit att allt fler företag i Sverige (och världen) har valt bort svenska leverantörer med tillverkning i Sverige till förmån för leverantörer i framför allt Asien och Öst europa. Detta har sedan motiverats med att tillverkningskostnaden är mycket lägre i dessa länder och att företaget inte överlever utan att dessa åtgärder vidtas. Många gånger är det ingen som ifrågasätter företagens val att sourca från dessa länder, åtminstone inte på ekonomiska grunder. Tillverkningskostnaderna blir ju lägre. Exempelvis så tjänar en kinesisk produktionsarbetare i snitt sju procent av vad en svensk gör. Mot bakgrund av detta är det inte konstigt att svenska företag i allt större utsträckning ser sig om efter alternativ. En undersökning från 2008 genomförd av PricewaterhouseCoopers visar att 25 procent av de företag som uppger kostnadsbesparing som främsta argument till global sourcing inte ens visste hur mycket de faktiskt sparade på detta. En annan undersökning från 2009, utförd på uppdrag av Exportrådet, visar på liknande samband. I undersökningen jämfördes olika komponenter inom fordonsindustrin, och vilken totalkostnad de egentligen hade då alla parametrar vägdes samman, inklusive logistikkostnaden. Studien gav inget entydigt svar, utan visade på att det i vissa fall lönade sig att sourca globalt, och att det i vissa fall var billigare att sourca från Sverige. Den logistikkostnad som togs med vid beräkningen tog dock inte höjd för de kostnader som uppstår vid varubrist på grund av försenade leveranser, produktionsfel, utökat säkerhetslager etc. Om en leverans från Asien visar sig vara felaktig tar det minst tre veckor att få fram en ny om man ska skicka den via fartygsfrakt. Så för att vara säker på att inte en felaktig leverans ska stoppa produktionen bör man ha ett säkerhetslager som klarar produktionen i tre veckor. Alternativet är den betydligt dyrare flygfrakten. Om leverantören däremot finns i Sverige går det att lösa på betydligt kortare tid och alltså behöver man mindre säkerhetsmarginaler. Att varubrist, som anses vara den enskilt största logistikkostnaden (mellan 10 och 40 procent enligt McKinsey Quarterly), inte tas i beaktande är anmärkningsvärt. Under våren 2011 har DB Schenker Consulting genomfört en undersökning med»de företag som idag ser sig om efter nya leverantörer i låglöneländer bör ta hela logistikkedjan i beaktande.» fokus på hur stor hänsyn det tas till logistiken vid val av leverantör. I undersökningen medverkade 89 medel stora svenska företag från vitt skilda branscher. De vanligaste logistikfaktorer som beaktas vid ett leverantörsval är enligt undersökningen fraktkostnad och leveranssäkerhet. Andra viktiga logistiska parametrar, så som kapitalbindning under transport och ökade säkerhetslager, kommer långt ner på listan. Det är förvånande att mindre än hälften av dessa företag tar med behovet av säkerhetslager som en viktig aspekt vid leverantörsval. Undersökningen visar även att 25 procent av företagen får sina frakter fritt levererade, och kan på så sätt undvika att ens ta med transportkostnaden som en parameter. Men vad innebär detta fritt levererat? Rent teknisk innebär det att kunden köper en vara, och får denna levererat till sig, utan att behöva betala fraktkostnaden. Men är det hela sanningen? Ett gammal känt uttryck säger att det finns inga gratisluncher. I det här fallet innebär > 38 LOGISTIKMAGASINET LOGISTIKMAGASINET