BIOENERGINYTT med Bioenergi i Pressen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BIOENERGINYTT med Bioenergi i Pressen"

Transkript

1 BIOENERGINYTT med Bioenergi i Pressen Nr 9 / 2012 NYHETER, KOMMENTARER OCH PRESSKLIPP EU-kommissionen vill begränsa användningen av biodrivmedel En läcka av ett dokument på cirkulation i EU-kommissionen visar att kommissionen tänker föreslå en dramatisk förändring av villkoren för biodrivmedel. Inriktningen bekräftas i tidningsintervjuer med klimatkommissionär Connie Hedegaard. Kommissionens förslag innebär följande: Medlemsländerna ska bara få räkna med 5 procent biodrivmedel från jordbruksgrödor (så kallade första generationens biodrivmedel) i 10-procentsmålet 2020 och i rapporteringen enligt förnybarhetsdirektivet. Införande av ILUC-faktorer för biodrivmedel (ILUC = Indirect Land Use Change). Faktorn ska i första omgången bara gälla ländernas rapportering och beräkningen för bränslekvalitetsdirektivet, men kan även gälla för alla styrmedel från FORTS. s.2 4 Allt mindre is i Norra Ishavet Istäcket i Norra Ishavet har i år varit lägre än vid något tillfälle tidigare sedan man började göra detaljerade mätningar Istäcket var i slutet av september bara drygt hälften så stort som medeltalet under åren Läs mer på s.5. Källa: nsidc.org/arcticseaicenews Statsbudget med få nyheter på energiområdet Statsbudgeten för 2013 lades i riksdagen 20 september, men redan under flera veckor hade regeringen presenterat olika utspel och avslöjat godbitar ur budgeten. Det återstod inte många överraskningar när det tjocka dokumentet lades fram. Mycket var också redan känt från tidigare remissbehandlingar. SID 3. Obama eller Romney valet har stor betydelse för klimatpolitiken Den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature publicerade 11 september en artikel med frågor till de två presidentkandidaterna Barack Obama och Mitt Romney. Svaren avslöjar stora skillnader i synen på klimatpolitik och energipolitik. SID 6. Innehållsförteckning EU-kommissionen vill begränsa användningen av biodrivmedel 1 Kommentarer från AEBIOM om ILUC-förslaget 3 Statsbudget med få nyheter på energiområdet 3 Aldrig tidigare så lite is i Norra Ishavet 5 Kina passerar USA som ledande vindkraftsnation 6 Obama eller Romney valet har stor betydelse för klimatpolitiken 6 CDM-systemet nära kollaps 7 Ytterligare försening av Olkiluoto 3 7 Marknaderna 8 Låga elpriser 8 Oljepriset pendlar mellan 100 och 115 dollar 8 Pressmeddelanden 9 Maud Olofsson kommer till Elcertifikatsdagen 9 Usel klimatpolitik att svälta ut biodrivmedel 9 Osäkerheten består kring biodrivmedel 9 Remissyttranden 10 Bioenergi i pressen 11 BIOENERGINYTT utkommer med 11 nummer per år Ansvarig utgivare: Gustav Melin, redaktör: Kjell Andersson Redaktion och prenumerationer: SVEBIO, Torsgatan12, Stockholm Tel , Fax , Manusstopp för detta nummer:

2 FORTS FRÅN SID 1. Fyrdubbelräkning för vissa biodrivmedel av andra generationen, t ex från avfall och alger. Dubbelräkning för andra andra generationen, t ex cellulosahaltiga grödor. Från 2020 ska det inte ges stöd till biodrivmedel som kommer från livsmedels- och fodergrödor. Kommissionens förslag innebär att kommissionen gör en u- sväng jämfört med de beslut som togs 2008 i paketetet. Där slogs det fast att alla medlemsstater obligatoriskt skulle ha som mål att använda 10 procent förnybara drivmedel i transportsektorn Enligt detta gällande beslut finns också möjligheten att dubbelräkna vissa biodrivmedel från avfall, restprodukter och cellulosahaltiga råvaror. Dessutom kan man räkna förnybar el till fordon i vägtrafik 2,5 gång. Men det fanns ingen begränsning av hur mycket förnybara drivmedel man kan ta från olika kategorier. Detta är upp till medlemsländerna. Här är en kortare sammanfattning av Svebios sammanfattning och analys av förslaget: 1. ILUC-faktor införs för tre grödegrupper, för spannmål och stärkelserika grödor med 12 g CO 2 /MJ, för socker med 13 g CO 2 /MJ, och för oljegrödor med 55 g CO 2 /MJ. Värdena finns i ett nytt Annex VIII till direktivet. Men det innebär inte att ILUCfaktorn införs som del av växthusgasberäkningen för stöd (dvs att klara 35 procent-gränsen för befintliga drivmedel och kommande 50 procent- resp. 60 procent-gränser). Däremot ska medlemsländerna räkna in den här ILUC-effekten när de rapporterar in sin växthusgasreduktion. 2. Kommissionen ska återkomma med en ny rapport 31 dec 2017 och kan då komma att föreslå att ILUC-faktorerna ska införas från 1 jan Eftersom jämförelsevärdet för fossilbränsle är cirka 83,8 g innebär detta ett oöverstigligt hinder för all biodiesel av första generationen, när den införs. Även för all etanolproduktion innebär det att tröskeln höjs betydligt jämfört med tidigare. 4. Införandet av ILUC-faktorer är ett tydligt politiskt ställningstagande för att inkludera indirekta effekter baserat på modellering. Det kan få långtgående effekter också på andra områden i framtiden. 5. Kommissionen får enligt en ny artikel 19 (6) delegationen att ändra ILUC-värdena i framtiden när det gäller a) ändra värdena på de tre kategorierna, b) införa nya värden genom att tillföra nya kategorier, t ex genom att göra en annan indelning eller införa värden för nya råvaror som kommer in på marknaden, och c) införa ILUC-faktorer för cellulosabaserade material. Det här skapar en stor osäkerhet för alla typer av biodrivmedel. 6. Man ska bara få räkna med 5 procentenheter förnybara drivmedel från food crops i målet för 2020 (gäller både 10-procentsmålet i transportsektorn och det samlade förnybarhetsmålet). Med food crops avses bränslen från de tre kategorierna i annex VIII: spannmål och stärkelserika grödor, socker och oljegrödor. 7. Kommissionen uttalar i inledningen av förslaget att förslaget skyddar existerande investeringar till 2020, men att för perioden efter 2020 bör biodrivmedel bara erhålla stöd om de ger påtagliga ( substantial ) minskningar av växthusgasutsläpp (inkl ILUC) och inte produceras från livsmedels- eller fodergrödor. 8. Bidrag från hushållsavfall, akvatiskt material, restprodukter från jordbruk, vattenbruk, fiske och skogsbruk, samt förnybara flytande och gasformiga bränslen av icke-biologiskt ursprung ( municipal solid waste, aquatic material, agricultural, aquaculture, fisheries and forestry residues and renewable liquid and gaseous fuels of non-biological origin ) ska få fyrdubbelräknas. Det senare är sannolikt vätgas eller metanol från vindkraft. 9. Bidrag från annat avfall och icke-livsmedels ligno-cellulosa och ligno-cellulosa-material från icke-restprodukter ( other waste and non-food ligno-cellulosic and ligno-cellulosic materials from non-residues ) ska få dubbelräknas. 10. Eftersom man också får räkna förnybar el 2,5 gång, så innebär det att man nu skapar fyra olika nivåer inom ramen för förnybarhetsmålet i transportsektorn. Slutsatsen är att vi kommer att kunna ha långt över 90 procent fossilbränsleberoende kvar 2020, men samtidigt klara 10-procentmålet. Gränsdragningen mellan olika kategorier kan skapa stor förvirring. Man har också tagit bort artikel 21, där man i dubbelräkningen hittills också inkluderat residues. Det kan tolkas som att residues från industri inte får dubbelräknas. 11. Tidplanen skärps betydligt för nya anläggningar. Nu ska alla nya anläggningar, idrifttagna efter 1 juli 2012, klara 60 procent växthusgasreduktion. Den gränsen har hittills gällt från 1 januari Det här innebär dels att man inför en retroaktiv lagstiftning, dels att alla nya biodieselanläggningar sannolikt mönstras ut, inklusive de som redan är färdigbyggda under hösten eller under uppförande. 12. Befintliga anläggningar får fortsätta att köra på 35 procents reduktion till 1 januari 2018, ett år senare än tidigare. 13. Man inför möjligheten även för biooljor (bioliquids) att använda frivilliga system som godkänns av EU-kommissionen. 14. Man avskaffar den bonus som finns i nuvarande direktiv för bioråvara från restored degraded lands, på 29 g CO 2 /MJ. 15. I annex VIII finns också en förteckning över vilka råvaror som ska anses ha noll i indirekt effekt. Det gäller främst avfall, men här nämns bl a perenna grödor med vedartad stam, dvs salix. Kan tyckas ologiskt eftersom man på annan plats betonar att man vill motverka biodrivmedel som tar odlingsmark i anspråk. 16. Det är en märklig logik att olika bioenergigrödor betraktas så olika. En gröda som ger cellulosa, som vi inte kan äta, som gräs eller salix, anses vara OK, även om den växer på åkermark. Men så fort grödan är ätbar blir det problem, även om den skulle vara en mer produktiv energigröda. 17. Sammanfattningsvis: Ny biodiesel från grödor slås ut. Etanolen klarar sig bättre, men nya anläggningar kan få svårigheter efter 2021 om man ska klara 60 procent reduktion + ILUC på 12 g (motsvarar 14,4 procent). Biogas klarar sig bättre får 4-dubbelräknas om råvaran är hushållsavfall eller gödsel, men kan drabbas lika mycket om man vill använda energigrödor. Eftersom residues inte nämns för dubbelräkning tycker vi att det finns en osäkerhet kring talloljedieseln. Andra generationens drivmedel från hushållsavfall och forestry residues får 4-dubbelräknas, medan drivmedel från waste och cellulosahaltigt material som inte är residue (skogsindustrins biprodukter?) bara får dubbelräknas. Vi tycker förvirringen är total. FORTS 4 2

3 FORTS FRÅN SID 2. Svebio kommentar: EU-kommissionens förslag är ett dråpslag mot biodrivmedlen och biodrivmedelsindustrin. I första omgången drabbas biodieseln hårdast, men hela branschen blir lidande av de förändringar som införs och den osäkerhet som skapas. För Sverige medför förslaget att vi inte ens fullt ut får räkna de framgångar som redan gjorts på drivmedelsmarknaden. EU-kommissionens oro tycks inte gälla att EU med nuvarande blygsamma mål 2020 kommer att vara till 90 procent beroende av fossila bränslen, utan dess oro gäller uteslutande de få procenten förnybara biodrivmedel. Man tvekar inför att fullfölja en politik som bara ger 10 procent förnybart transportsektorn Mot bakgrund av de stora utmaningarna att reducera klimatgasutsläppen är det förvånande. Idén bakom förslaget är att man vill bromsa användningen av första generationens biodrivmedel samtidigt som man med olika åtgärder vill stimulera andra generationens biodrivmedel t ex dubbelräkning och fyrdubbelräkningen. Den här strategin kommer inte att fungera av flera skäl: Genom att straffa ut den biodiesel och den etanol som redan etablerats på marknaden krymper man marknaden och stoppar den expansion som redan är på gång. De företag som utvecklar etanol och biodiesel från nya råvaror behöver denna expanderande marknad för att placera sin produktion. Det är ofta samma företag som arbetar med både första och andra generationens biodrivmedel. De behöver bra villkor i bägge led. Genom dubbel- och fyrdubbelräkningen minskar den totala marknaden kraftigt jämfört med det nu gällande 10-procentmålet. Fyrdubbelräkning kan visserligen leda till högre pris inom ett kvotsystem, men volymen minskar till en fjärdedel. Det finns inga riktiga drivkrafter för att investera i den nya tekniken. Det stöd för demonstrationsanläggningar som utlovats från EU är kopplat till priset på utsläppsrätter, men dessa har gått i botten, och stödet blir kraftigt urholkat. Att efter bara några år ändra spelreglerna skapar ökad osäkerhet på en marknad där det redan nu är mycket svårt att attrahera investeringskapital. Kommentarer från AEBIOM om ILUC-förslaget Den europeiska bioenergiorganisationen Aebiom har kommenterat förslaget i ett pressmeddelande från den 19 september. Här skriver man bland annat (vår översättning): ILUC-regler kommer att bestraffa biodrivmedelsproducenter och företag i Europa för aktiviteter som de inte kan påverka. Dessutom, med de föreslagna ILUC-reglerna kommer biodrivmedel som produceras med europeiska råvaror att få mycket svårt att klara kraven på CO 2 -reduktion, medan etanol från sockerrör skulle få ytterligare fördel. I verkligheten kommer de här reglerna att leda till ökad import till Europa. Det föreslagna målet om 5 procent (för grödebaserade biodriv- medel) har redan uppnåtts i de flesta EU-länder; detta innebär ett totalstopp för utvecklingen i den grödebaserade biodrivmedelssektorn. För resterande 5 procent innebär fyrdubbelräkningen att det i praktiken bara blir 1,25 procent av verkliga biodrivmedel. Detta är inte bara en statistisk manipulation, utan kommer även att leda till att det inte finns någon ekonomisk drivkraft för industrin att utveckla teknik och investera för en marknad med så liten volym. Den ökade dubbel- och fyrdubbelräkningen kommer att skapa virtuell förnybar energi, dvs energi som bara finns i statistiken men som inte existerar i verkligheten. Kommissionen borde nu undervisa oss i hur vi kan resa virtuellt med virtuella drivmedel. Statsbudget med få nyheter på energiområdet Statsbudgeten för 2013 lades i riksdagen 20 september, men redan under flera veckor hade regeringen presenterat olika utspel och avslöjat godbitar ur budgeten. Det återstod inte många överraskningar när det tjocka dokumentet lades fram. Mycket var också redan känt från tidigare remissbehandlingar. För energiföretagen är de viktigaste bitarna i budgeten: Ny miljöbilsdefinition och ändringar av fordonsskatterna. Beskattning av lågblandade biodrivmedel och principbeslut om kvotsystem för biodrivmedel. Men ingen klarhet om skattefriheten efter Avskaffad koldioxidskatt för kraftvärmeföretag och för leveranser till industrier i handlande sektorn. Förlängning av stödet till solceller. Förlängning av teknikstödet till biogas. Återställning av nivån för pengar till energiforskningen. Skatt på lågblandade biodrivmedel och kvotsystem Förslaget följer helt och hållet det förslag som regeringen presenterade i vårbudgeten och som tidigare presenterats i en departementspromemoria. Trots omfattande kritik från remissinstanserna går regeringen vidare med sitt förslag utan justeringar. För lågblandade biodrivmedel (etanol i bensin och biodiesel i diesel) ska man ta ut en reducerad energiskatt, men ingen koldioxidskatt upp till 5 procents inblandning. Därefter ska man ta ut full energi- och koldioxidskatt, för etanol i bensin upp till den tillåtna inblandningen på 10 procent, och för biodiesel (FAME) i diesel upp till den tillåtna inblandningen på 7 procent. För hydrerad biodiesel (HVO) ges full skattebefrielse upp till 15 procent. Regeringen gör också bedömningen att ett kvotpliktssystem bör införas med syfte att åstadkomma en ökad låginblandning, till 10 FORTS 4 3

4 FORTS FRÅN SID 3. procent etanol i bensin och till 7 procent FAME i biodiesel. Det bör även övervägas om högblandade biodrivmedel och rena biodrivmedel bör ingå i kvotsystemet, skriver regeringen. Om så inte skulle bli fallet bör dessa drivmedel ges fortsatt goda förutsättningar. Men inget sägs om skattebefrielse för högblandade biodrivmedel efter 2013, eller vilket system som då över huvud taget ska gälla, utöver att regeringen vill ha kvotsystem. Beskattningen av lågblandade biodrivmedel ska gälla redan från 1 januari 2013 och kvotsystemet ska vara på plats 1 maj Svebio kommentar: Trots massiv kritik från biodrivmedelsbranschen fullföljer regeringen sin linje att införa ett kvotsystem istället för den nuvarande skattebefrielsen för biodrivmedel. Och precis som i vårbudgeten saknas besked om vad som ska hända med de rena och högblandade biodrivmedlen (E85, B100, biogas) efter utgången av För de berörda företagen är det en mycket besvärlig situation. HVO-bränslen får full skattefrihet upp till 15 procent. Den gränsen har satts utifrån dagens situation och de bränslen som nu introducerats. Preems Evolution Diesel har 10 procent förnybart på vintern och 30 procent förnybart på sommaren. OKQ8 uppger att deras Diesel Bio+ håller 27 procent förnybart. Med skattebefrielse för alla förnybara bränslen skulle man slippa att trixa med procentsatser för olika bränslen. Regeringen inför nu koldioxidskatt för lågblandade bränslen över 5 procent. Redan tidigare infördes skatt över 6,5 procent för etanol och 5 procent för biodiesel. Det är förstås principlöst att ta ut koldioxidskatt på bränslen som är koldioxidneutrala. Detta bör gälla vare sig bränslena är låg- eller högblandade. Bristen på besked om vad som ska hända med de högblandade biodrivmedlen efter 2013 är det allra största plumpen i regeringens biodrivmedelspolitik. E85 har under flera år behandlats illa av regeringen, med försämrade villkor för flexifuelbilar (avskaffad reduktion av förmånsvärde, avskaffad befrielse från trängselskatt mm). Ren biodiesel (B100) är en växande marknad, men nu hotas den av brist på besked om skattevillkoren. Även biogasen, som annars omhuldas av alla politiska partier, behöver besked om skattevillkoren efter Slopad koldioxidskatt för värme från kraftvärmeverk Koldioxidskatten slopas för bränslen som förbrukas för framställning av värme i kraftvärmeanläggningar inom EU:s system för handel med utsläppsrätter. Koldioxidskatten slopas även för bränslen som i kraftvärmeverk och värmeverk förbrukas för att producera värme för industrier som ingår i handeln med utsläppsrätter. Förslaget innebär att man inte har dubbla styrmedel, dvs att koldioxidkostnaden för kraftvärmeverken ska tas ut genom utsläppsrättshandeln, inte som koldioxidskatt. När det gäller leveranser till industrin har fjärrvärmeföretagen haft svårt att konkurrera eftersom företagen kunnat använda egna pannor utan att betala koldioxidskatt. Den nu gällande koldioxidskatten är i bägge fallen redan idag kraftigt reducerad jämfört med full koldioxidskatt, och tas bara ut med 7 procent av normalnivån. Svebio kommentar: Förändringen kommer att göra det lite billigare för de fåtaliga kraftvärmeverk som fortfarande eldar med fossilt bränsle, vilket kan göra att utsläppen av koldioxid blir högre eller att reduktionen av utsläppen försenas. Men principen för skatteförändringen är rätt. Man ska inte ha dubbla system. Problemet är nu att utsläppsrättshandeln är i kris priserna är bara en bråkdel av vad de borde vara, och priset för att släppa ut koldioxid är därför för lågt inom den handlande sektorn. Det ger inget omvandlingstryck och ingen grund för investeringar i teknik som reducerar utsläppen. På några års sikt kan detta ändras, när man sänker kvoterna inom systemet och ökar andelen auktionerade utsläppsrätter. Om inte priserna på utsläppsrätter stiger bör man överväga att införa ett lägstapris. Nya miljöbilsregler Efter att miljöbilspremien avskaffades 1 juli 2009 infördes istället fem års fordonsskattebefrielse från 2010 som styrmedel för att gynna miljöfordon. Regeringen föreslår nu skärpta regler för vilka bilar som ska kvalificera som miljöfordon och få skattebefrielse. Miljöbilsdefinitionen har också betydelse i andra sammanhang, t ex för upphandling. Förändringen innebär att andelen bilar på marknaden som kvalificerar sig minskar från cirka 40 procent idag till omkring 10 procent. De bilar som faller ur systemet är framför allt diesel- och bensinbilar. Det nya systemet innebär att bilar från 1 januari 2013 befrias från fordonsskatt om de har ett högsta utsläpp av koldioxid i relation till sin tjänstevikt. Etanolbilar (flexifuel) och gasbilar (bifuel) medges högre utsläpp eftersom dessa till stor del är CO 2 -neutrala. En maxgräns för elförbrukning sätts för elbilar och laddhybrider (max 37 kwh/100 km). Systemet gör att större och tyngre bilar tillåts ha högre utsläpp, medan kraven skärps betydligt för små bilar. Svebio kommentar: Det nya systemet innebär att en uppsjö bilar som drivs med diesel och bensin och som ligger strax under den nuvarande miljöbilsgränsen på 120 gram/km nu rensas bort ur miljöbilskategorin. Det är utmärkt. Bilar som kan drivas med förnybart bränsle får också en tydlig bonus. Enligt Svebio bör de här biobränslebilarna dessutom omfattas av sänkt förmånsvärde. Man bör också införa tankningskrav för att få fordonsskattebefrielse och sänkt förmånsvärde. Bilarna bör till minst 70 procent tankas med E85 respektive biogas. På samma sätt bör elbilar drivas med förnybar el. Förlängning av stödet till biogas och solceller Under rubriken energiteknik ger staten stöd till solceller och biogas. Stödet till solvärme försvann redan i 2012 års budget. Regeringen plussar på nya pengar till både solceller och biogas. För biogasen har man lagt på 50 miljoner 2013, 50 miljoner 2014, 90 miljoner 2015 och 90 miljoner 2016, dvs sammanlagt 280 miljoner. FORTS 4 4

5 FORTS FRÅN SID 4. För stöd till solceller har man lagt in 60 miljoner 2013 och 50 miljoner vardera av åren Det här biogasstödet fördelas av Energimyndigheten och ska gå till projekt som innebär utnyttjande av ny teknik. Energimyndigheten har vid sina utlysningar fått in ansökningar långt utöver de medel som funnits tillgängliga. Vid sidan av detta stöd finns det stöd som delas ut av Jordbruksverket inom landsbygdsprogrammet, till biogasanläggningar i jordbruket, som använder gödsel som substrat. Även här finns en lång kö av sökande. Svebio kommentar: Biogasen gynnas liksom all annan bioenergi av att konkurrerande fossila bränslen betalar höga koldioxidskatter. Ändå krävs investeringsstöd för att vissa anläggningar ska komma till stånd. Det är bättre om man så långt som möjligt arbetar med generella styrmedel istället för direkta subventioner. Ett sådant generellt styrmedel för biogas är det metanreduceringsstöd för gödselbaserad biogas som föreslogs av Energimyndigheten för ett par år sedan (20 öre/kwh producerad biogas). Vi har svårt att förstå varför inte regeringen tagit upp det förslaget. Det skulle ge en extra skjuts åt planerna på biogasproduktion i lantbruket. Besvikelse i biogasbranschen 280 miljoner ytterligare i direkt stöd till biogasanläggningar men biogasbranschen är inte nöjd. Satsningen ger inte det marknaden behöver, skriver Energigas Sverige i ett pressmeddelande. Vi citerar: Regeringen satsar tyvärr fel. Stöd till teknikutveckling är i och för sig bra, men inte alls det som marknaden nu behöver. Det är istället mer biogas som behövs här och nu. Vi har en växande marknad inom fordonssektorn som skriker efter biogas. Då måste vi satsa på den teknik som finns idag och ge producenterna förutsättningar till lönsamhet och långsiktig tillväxt, säger Anders Mathiasson på Energigas Sverige. I budgeten nämns heller ingenting om den metanreduceringsersättning på 20 öre för biogasproduktion i lantbruket som föreslogs av Energimyndigheten för två år sedan och som sedan dess efterfrågats av branschen. Att 20-öringen inte kommer med i år heller är ännu en missad möjlighet till minskade utsläpp inom jordbruket. Vi har genom utredningar visat att samhällsvinsterna med dessa 20 öre vida överstiger kostnaderna för staten. En del av ökningen av teknikstödet hade kunnat läggas här istället, med större samhällsnytta som resultat, fortsätter Mathiasson. Mer pengar till energiforskningen eller lika mycket som förut? Energiforskningsanslaget är det största anslaget i energidelen av statsbudgeten. I tidigare budgetar gjordes en neddragning av anslaget. Nu återställs nivån för de kommande åren genom att anslaget tillförs miljoner kronor jämfört med tidigare ramar för åren Det har varit dragkamp om dessa pengar inom regeringen, och om vem som ska bestämma över energiforskningsanslaget, men nu verkar det vara avgjort att pengarna ligger kvar hos Energimyndigheten och att nivån ligger kvar på en nivå kring 1,3 miljarder per år. Så här skrev Näringsdepartementet i sitt pressmeddelande 12 september: Satsningen på energiforskning förstärks och förlängs Regeringen gör en stor satsning på energiforskning i höstbudgeten. De kommande tre åren satsas cirka 1,3 miljarder kronor per år på energiforskning, vilket ökar till en permanent årlig satsning på 1,4 miljarder från och med Världen befinner sig mitt i en global klimatutmaning. Vår generations moraliska uppgift är att ställa om till ett hållbart samhälle, för en hållbar framtid. Det förutsätter att vi minskar användningen av fossil energi, ställer om till förnybar energi och att vi utvecklar nya tekniker som gör att vi kan producera och använda energin mer effektivt än idag, säger it- och energiminister Anna-Karin Hatt. I budgetpropositionen för 2013 föreslår regeringen att energiforskningssatsningen ligger kvar på dagens höga nivå och successivt stärks till 2016 och därefter blir permanent för att skapa långsiktighet. Över en tioårsperiod kommer det innebära närmare 14 miljarder kronor till energiforskningen. Tidigare satsningar på energiforskning har bidragit till de svenska framgångarna med till exempel värmepumpar, smarta elnät och biodrivmedel. De kommande åren kommer energiforskningen riktas mot olika strategiska områden där vi har möjligheter att göra klimat- och energipolitisk skillnad, samtidigt som grunden läggs för nya exportframgångar. Det handlar till exempel om att utveckla effektiv solcells- och vågkraftsteknik, och om att ta fram framtidens el- och hybridbilar som på sikt kan göra oss oberoende av fossila bränslen. Läs mer om statsbudgeten i Svebios pressmeddelande Osäkerheten består kring biodrivmedel på s. 9. Aldrig tidigare så lite is i Norra Ishavet Det är kanske dags att byta namn på havet kring nordpolen. I slutet av september var havet bara till 24 procent täckt av is. Det rapporterar U.S. National Snow and Ice Data Center, ett institut som noga följer utvecklingen av isens utbredning. Det tidigare rekordet var från NSIDC har mätt istäcket i Arktis sedan 1979 och kunnat konstatera att isens utbredning minskat kraftigt under senare år. Isen täckte i medeltal 6,7 miljoner kvadratkilometer vid minimitäck- ning (i allmänhet i mitten av september) under åren Men 2007 hade istäcket 18 september minskat till 4,17 miljoner kvadratkilometer, och i år var istäcket 16 september bara 3,41 miljoner kvadratkilometer. Det betyder att istäcket under sommaren nästan halverats jämfört med tidigare normaltillstånd. Minskningen av istäcket kopplas direkt till global uppvärmning som ger ändrade vädermönster och ändrade undervattensströmmar. (Se karta på s. 1) 5

6 Kina passerar USA som ledande vindkraftsnation Hittills har USA haft mest vindkraft, räknat i installerad effekt. Men årets International Wind Energy Development Report visar att Kina nu passerat USA. Kinas vindkraft har ökat från 2000 MW till MW installerad effekt på bara sex år. Och den snabba utbyggnaden fortsätter 2020 kommer Kina att ha MW vindkraft producerade Kinas vindkraft 70,6 TWh, vilket motsvarar den svenska vattenkraftsproduktionen. Obama eller Romney valet har stor betydelse för klimatpolitiken Den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature publicerade 11 september en artikel med frågor till de två presidentkandidaterna Barack Obama och Mitt Romney. Svaren avslöjar stora skillnader i synen på klimatpolitik och energipolitik. Tidningen ställde 14 preciserade frågor, och fick långa och upplysande svar av de bägge kandidaterna (eller deras kampanjer). En av frågorna handlade om klimatförändringar och löd så här: Jordens klimat förändras och det finns en oro för vilka negativa effekter det här kan ha för livet på jorden. Vad är din uppfattning om utsläppsrättshandel, koldioxidskatt (carbon tax) och andra politiska åtgärder som föreslagits för att hantera klimatförändringarna och vilka mått och steg kan vi ta för att öka vår förmåga att tackla utmaningar som klimatförändringar som sträcker sig över nationsgränser? Barack Obama svarade relativt kort på den här frågan, och undvek helt att beröra frågan om utsläppsrättshandel och koldioxidskatt. Han säger att klimatförändringen är en av de största frågorna för denna generation. Han hänvisar till det han redan gjort för att minska utsläppen och beslutet om att kraftigt höja kraven på energieffektivitet för nya bilar, som han drev igenom. Hans regering har också infört begränsningar av utsläpp från nya fossileldade kraftverk. Till sist lägger han till att USA idag importerar mindre olja än tidigare. Han lovar att fortsätta minska USA:s beroende av oljeimport och att arbeta för att begränsa utsläppen. Mitt Romney säger att han inte är en vetenskapsman själv, men att hans slutsats är att världen håller på att bli varmare, att mänsklig aktivitet bidrar till uppvärmningen och att beslutsfattare måste ta hänsyn till risken för negativa konsekvenser. Men han anser också att det inte finns vetenskaplig konsensus i frågan om omfattningen av uppvärmningen, om hur mycket som beror på mänsklig påverkan och allvaret i riskerna varför debatten måste fortsätta inom vetenskapen. Därefter attackerar han i ett långt fortsatt svar president Obama för att denne vill skada den amerikanska ekonomin och amerikanska jobb genom att minska koldioxidutsläppen. Presidenten har försökt införa en utsläppsrättshandel (cap and trade) som skulle ha varit förödande för den amerikanska industrin. När detta misslyckades arbetade presidenten via sin miljömyndighet EPA för att begränsa utsläppen från kolkraftverk, vilket kommer att leda till konkurs för den amerikanska kolindustrin. Romney gör därefter ett hårt utfall mot Kina, som gått om USA och nu har de största utsläppen av koldioxid. Om man inför klimatrestriktioner för företagen i USA flyttar produktionen utomlands och USA förlorar jobb. Han motsätter sig bestämt utsläppshandel och koldioxidskatt, som han säger bara kommer att driva företag från USA till länder med sämre teknologi och större utsläpp. Det kommer möjligen att glädja miljövännerna men inte gynna miljön. Istället bör USA satsa på att utveckla ny teknik med låga utsläpp. Bland sådan teknik ger han ett enda exempel: kärnkraft. En annan fråga hade följande lydelse: Många politiskt sakkunniga och vetenskapsmän påstår att energisäkerhet och hållbarhet är grundläggande problem som möter USA under detta århundrade. Vilken politik vill du driva för att möta behovet av energi och samtidigt säkra en ekonomiskt och miljömässigt hållbar framtid? Barack Obama hävdar att han har bedrivit en politik som innebär att USA tar kontroll över sin energiframtid på ett säkert och ansvarsfullt sätt och utvecklar alla sina många energikällor inklusive naturgas, vind, solenergi, olja, clean coal och biodrivmedel, och investerar i rena energikällor och energieffektivisering för att minska beroendet av oljeimport. Jag vet att det land som kan fånga in kraften i rena och förnybara energikällor kommer att leda den globala ekonomin under 2000-talet. Det är därför jag föreslagit en Clean Energy Standard som ska ge oss 80 procent av vår elektricitet från rena energikällor som vind, sol, ren kol och naturgas Obama vill också fortsätta satsningen på etanol, som till 2022 ska spara 14 miljarder gallon bensin per år (cirka 55 miljoner kubikmeter). Dessutom lyfter han fram att USA under hans presidenttid åter blivit världens största producent av naturgas, med en gasreserv som räcker i 100 år och en bransch som gett nya jobb. Mitt Romney säger att en dramatiskt ökad energiproduktion i nära samverkan med Kanada och Mexiko är en central del av hans plan för att stärka den amerikanska medelklassen, och målet är att nå energioberoende för Nordamerika Han anklagar därefter Barack Obama för att ha bedrivit en osammanhängande energipolitik och slösat bort miljarder av skattebetalarnas pengar på gröna energiprojekt som bedrivits av hans egna politiska vänner och för att ha stoppat oljeledningen Keystone XL (som ska föra mer kanadensisk tjärsandsolja söderut). Romney ger ett mycket långt svar där han argumenterar för kraftigt ökad produktion och låga energipriser som ska driva en ekonomisk utveckling som skapar miljoner nya jobb från kust till kust. Bland konkreta åtgärder pekar han på ökad borrning efter olja till havs och att lämna över rätten att ge koncessioner till delstaterna, även för exploatering på federal mark (nationalparker, reservat, allmänna skogar mm). Medan presidenten anklagas för att ha använt miljölagstiftning för att blockera utveckling av energitillgångarna vill Romney att lagstiftningen ska hjälpa till att utnyttja resurserna på ett miljöriktigt sätt både olja, kol, naturgas, kärnkraft, sol, vind och biodrivmedel. FORTS 4 6

7 FORTS FRÅN SID 6. Svebio kommentar: Det finns en tydlig skillnad i synen på klimatfrågan mellan Obama och Romney. Under primärvalskampanjen ifrågasatte Romney om det över huvud taget finns en klimatförändring som kan kopplas till mänskliga aktiviteter. Nu i valkampanjen har han återgått till sin tidigare position där han erkänner att problemet finns, men han framhåller samtidigt att forskarna inte är ense. Obama ser fortfarande klimatfrågan som en ödesfråga för mänskligheten och vill satsa på förnybar energi. Men när det gäller den praktiska politiken på kort sikt är skillnaderna inte så stora. Både Obama och Romney vill satsa på naturgas med så kallad fracking, och öka utvinningen av olja inom USA:s gränser, liksom på clean coal. Båda har stora förhoppningar på kärnkraft. Synen på förnybar energi skiljer. Båda nämner sol, vind och biodrivmedel (biofuels). Men Romney missar inte ett tillfälle att förlöjliga de insatser som gjorts för att stötta solenergi med statligt stöd, och han framhåller att varken sol eller vind står på egna ben ekonomiskt. Han vill i huvudsak satsa på forskning kring förnybar energi. Utgången av det amerikanska presidentvalet har stor betydelse för hanteringen av klimatfrågan framöver. Med en klimatskeptiker som Romney i Vita huset under en eller två mandatperioder kommer USA inte att vara pådrivande för nya klimatavtal. CDM-systemet nära kollaps Nyhetsbrevet Miljörapporten berättar att det globala systemet med handel med CDM-utsläppsrätter håller på att kollapsa. Vi citerar: Handeln med utsläppsrätter från CDM (Clean Development Mechanism) är på väg att kollapsa, konstaterar en FN-panel som undersökt systemet. Handeln med CDM-krediter är en viktig del av den globala handeln med utsläppsrätter under Kyotoprotokollet, och fungerar som ett ekonomiskt stöd av till exempel vindkraft och vattenkraft i utvecklingsländer. Utredarna menar att länderna måste skärpa sina åtaganden att minska utsläppen för att få marknaden att fungera nu håller den dåliga världsekonomin i kombination med ett överutbud av CDM-krediter på att sänka hela systemet. Svårigheterna har fått marknadspriset på att få släppa ut ett ton koldioxid att sjunka från cirka 20 dollar för fyra år sedan till mindre än 3 dollar idag, rapporterar Guardian. Samtidigt får FN:s egen CDM-styrelse hård kritik för att inte ta itu med strukturella problem i systemet, främst vad gäller additionalitet, det vill säga att subventionerade projekt skulle ha kommit till stånd med eller utan ekonomiskt stöd från CDM. Ytterligare försening av Olkiluoto 3 Mitt i sommaren kom besked om att starten för den finska reaktorn Olkiluoto 3 har försenats ytterligare jämfört med tidigare besked. Nyheten har, vad vi kunnat se, inte rapporterats i svenska media. Bygget av den finska reaktorn inleddes 2005 och driftstart var från början satt till Förseningar gjorde att man steg för steg flyttade fram startdatum. Länge angavs 2012, senare sades 2014, men nu har TVO, köparen av reaktorn, gått ut med beskedet att reaktorn inte blir startklar förrän tidigast Förseningen med sex år jämfört med ursprungliga planen innebär kraftigt ökade kostnader både för leverantören, franska Areva, och för beställaren TVO, som är en koalition av kraftföretag och tung industri. Bland ägarna finns Fortum och de stora finska skogskoncernerna. Förutom förseningen i tid har även byggkostnaden skjutit i höjden. Areva bygger en reaktor med samma design i Flamanville i Frankrike. Även detta projekt är kraftigt försenat, med minst fyra år. De här två reaktorbyggena är de enda som för närvarande pågår i Västeuropa. MISSA INTE! Inblick Bioenergi oktober, Stockholm Årets Bioenergidagar 6-7 november, Kolmården, Norrköping PELLETS januari 2013, Falun SVEBIOS VÅRMÖTE MED ÅRSMÖTE 9 april 2013, Stockholm Läs mer på: 7

8 Marknaderna Låga elpriser Elpriserna föll i början av september åter tillbaka efter en uppgång i slutet av augusti. Vid några tillfällen var spotpriset nere kring eller till och med under 10 öre/kwh. Prisutvecklingen speglar den mycket starka elbalansen. Vattenmagasinen är välfyllda, ungefär som förra året vid samma tid. Kärnkraften fungerar för tillfället någorlunda bra. Vindkraften ligger nu på årstakt mycket nära 7 TWh, medan biokraften tillsammans med annan värmekraft ligger på minus, på grund av det rekordmilda gångna året. Elexporten är hittills i år omkring 14 TWh, och under den senaste 52-veckorsperioden 17 TWh. Dvs mer än tio procent av elproduktionen exporteras nu. Den inhemska elanvändningen ligger 4 procent under användningen året innan (räknat på senaste 52-veckorsperiod), men det motsvarar oförändrad konsumtion, om man gör temperaturkorrigering. Sedan många år tillbaka ligger elförbrukningen relativt stilla, snarare med svag tendens nedåt än uppåt. Samtidigt ökar tillförseln, nu till stor del genom fortsatta investeringar i vindkraft. Biokraftkartan i tidningen Bioenergis senaste nummer visar också att det finns ett 40-tal biokraftprojekt under planering eller uppförande. Många av dessa är stora projekt. Exporten går just nu främst till Finland och Danmark, men även till Polen. Kabeln till Tyskland har varit ur drift sedan flera veckor varför det inte skett någon direkt export till Tyskland. Elcertifikaten har återhämtat sig något efter rekordlåga nivåer tidigare i år och ligger nu kring öre/kwh. Oljepriset pendlar mellan 100 och 115 dollar Oljepriset har varit relativt rörligt under sommaren och början av hösten först ett kraftigt prisfall till under 90 dollar för Nordsjöoljan, därefter en snabb uppgång till omkring 115 dollar sedan åter prisfall. Bakom volatiliteten finns flera faktorer: oro kring utvecklingen i Mellanöstern (Syrien och konflikten kring Irans kärnkraftsprogram), osäkerhet om den ekonomiska utvecklingen i Europa, liksom tecken på avtagande tillväxt i Kina. Nu verkar priset åter ligga i det prisspann som var normalt under ett år fram till prisuppgången under våren mellan 100 och 115 dollar/fat. Kanske är det den prisnivå man ska räkna med i kalkyler och prognoser för de närmaste åren. Med en dollarkurs på 6,50 betyder det kr per kubikmeter eller öre/ kwh enbart i råoljepris. Till det kommer raffinering, transporter och handelsmarginal samt skatter. Försäljningen av bensin fortsätter att minska kraftigt jämfört med året innan för helåret hittills är nedgången 8 procent. Försäljningen av diesel ligger på nästan exakt samma nivå som Siffrorna återspeglar övergången från bensin till diesel i personbilsflottan och den relativt snabba effektiviseringen. Försäljningen av E85 ligger 4 procent över försäljningen 2011 men försäljningen sjönk med 2 procent i augusti jämfört med motsvarande månad Den viktigaste mötesplatsen för folk i branschen: Årets Bioenergidagar Foto: Warren Goldswain Konferens, workshops och studiebesök. 6-7 november, Kolmården, Norrköping Läs mer på Välkommen! Bioenergi Sveriges största energislag! I samarbete med: Arrangerat av:

9 PRESSMEDDELANDEN Pressmeddelande Maud Olofsson kommer till Elcertifikatsdagen Under Maud Olofssons tid som näringsminister ökades ramen för elcertifikat från 17 TWh till 25 TWh, och Sverige kom överens med Norge om ett gemensamt elcertifikatsystem, som innebär att länderna tillsammans tar fram 38 TWh ny förnybar elproduktion. Idag är Maud Olofsson aktiv i förnybar elproduktion som styrelseledamot i Arise Windpower. Maud Olofsson kommer till Svebios elcertifikatsdag för att berätta hur hon idag ser på elcertifikatsystemet. Fungerar det som politikerna tänkt? Hur ska man utveckla det i framtiden? Priserna på elcertifikat har under sommaren varit låga. Tillsammans med låga marknadspriser på el gör det att de som investerat i ny elproduktion fått dåligt betalt för sin el. Vad händer framöver? Kommer marknaden att stabiliseras? Kommer de planerade projekten att genomföras? Var kommer utbyggnaden att ske? Hur mycket av den nya produktionen hamnar i Sverige och hur mycket hamnar i Norge? Hur mycket blir biokraft, hur mycket blir vattenkraft och hur mycket blir vindkraft? Det här är frågor som kommer att diskuteras på Elcertifikatsdagen, av experter både från Sverige och från Norge. Elcertifikatsdagen hålls den 25 september på World Trade Center i Stockholm. Pressmeddelande Usel klimatpolitik att svälta ut biodrivmedel EU-kommissionen diskuterar nu ett förslag som kommer att ta död på stora delar av den europeiska tillverkningen och användningen av biodrivmedel. Det som föreslås är riktigt usel klimatpolitik, säger Gustav Melin, vd i Svebio, Svenska Bioenergiföreningen. De internationella oljebolagen är de enda vinnarna på den svältkur för biodrivmedel som nu föreslås. De får en fortsatt garanterad marknad i EU och kan ostört fortsätta att sälja sina fossila drivmedel som eldar på den globala uppvärmningen. Om förslaget i EU-kommissionen blir verklighet kommer andelen fossila drivmedel att ligga långt över 90 procent Den nödvändiga omställningen till en miljövänlig transportsektor fördröjs. Kommissionen vill begränsa andelen biodrivmedel från livsmedelsgrödor till 5 procent 2020, hälften av EU:s mål. EU-kommissionens tjänstemän har inte en riktig bild av de stora potentialer som finns för att odla både livsmedel och ener- gigrödor. Det är ingen brist på jordbruksmark i Europa. Det finns minst 10 miljoner hektar outnyttjad odlingsmark enbart i EU, tre gånger Belgiens yta. Hälften av den arealen räcker för att klara EU:s 10-procentsmål till EU-kommissionen har själv föreslagit att ännu mer mark ska läggas i träda. I Sverige har vi flera hundra tusen hektar nedlagd åkermark och mark i träda. Den här outnyttjade marken måste utnyttjas för att ersätta fossila bränslen med biobränslen, säger Gustav Melin. Globalt används bara omkring två procent av all åkermark för biodrivmedel. EU:s förslag kommer att drabba biodieseln hårdast. Det är ett memento för de svenska bilisterna som nu köper dieselbilar som aldrig förr, och inte kommer att kunna växla över till miljövänligt bränsle. Många åkerier och bussföretag satsar nu på biodiesel. Även deras bränsletillgång hotas, konstaterar Gustav Melin. Pressmeddelande Osäkerheten består kring biodrivmedel Regeringens budget skingrar inte osäkerheten för producenter och användare av biodrivmedel. Regeringen genomför de tillfälliga ändringar av skatterna som föreslogs i vårbudgeten, men skapar ingen klarhet kring styrmedlen efter Biodrivmedelsbranschen lever i total ovisshet om vad som ska hända på ett par års sikt. De stora frågorna har lagts i utredningar, och företagen får leva med tillfälliga lösningar. Regeringen föredrar att kvotera, medan branschen helst vill ha fortsatt skattebefrielse, ett system som hittills fungerat bra. Regeringen verkar mest vara intresserad av att skydda inkomsterna till statskassan, inte av att skydda klimatet. Det säger Lena Dahlman, drivmedelsexpert på Svebio. Osäkerheten har ökat de senaste dagarna efter läckor av för- slag från EU-kommissionen, som innebär att man från Bryssel vill sänka EU:s mål för biodrivmedel. Det är viktigt att regeringen tydligt markerar att Sverige har fortsatt höga ambitioner att ställa om transportsektorn och fasa ut fossila bränslen. Biodrivmedelsbranschen behöver tydliga och långsiktiga styrmedel för att utvecklas och investera i produktion av alltmer miljövänliga bränslen, säger Lena Dahlman. Svebio konstaterar att det också i denna budget saknas ett förslag om metanreduceringsstöd för biogas från gödsel. Det är angeläget att minska metanutsläppen, inte bara koldioxidutsläppen, säger Lena Dahlman. Regeringen har länge haft ett konkret förslag på sitt bord. Det är förvånande att ingenting händer. 9

10 REMISSYTTRANDEN Om EU:s mål för förnybar energi efter 2020 Svebio lämnade den 3 september ett yttrande till Näringsdepartementet över ett meddelande från EU-kommissionen om förnybar energi och målet för förnybar energi efter Vi citerar ur yttrandet: Svebio anser att kommissionens rapport innehåller en värdefull sammanfattning av vilka alternativ som står till buds för att fortsatt stimulera förnybar energi i unionen inom ramen för en radikal klimatpolitik, som innebär att klimatutsläppen kan minska med procent till Men vi ser samtidigt en del brister med rapporten: Den innehåller en stark slagsida mot elproduktion och de förnybara energialternativ som innebär ökad elproduktion (främst vind och sol), på bekostnad av alternativ som ger ökad användning av förnybar energi i uppvärmnings- och drivmedelssektorerna, i första hand bioenergi. På motsvarade sätt ägnas stor uppmärksamhet åt kraftnätets utveckling och utbyggnad av nya kraftledningar, balanseringskraft, smarta elnät etc. Det är viktiga frågor. Men lika stor uppmärksamhet borde ägnas åt utbyggnad av fjärrvärmenät för effektiv användning av förnybar värme och som underlag för kraftvärmeproduktion. Energieffektiviseringsfrågorna har också fått en undanskymd plats i rapporten, trots att dessa är nära sammankopplade med utbyggnaden av förnybara energialternativ för att skapa ett hållbart energisystem. När det gäller styrmedel tar rapporten upp en utveckling av utsläppsrättshandeln, men berör inte frågan om koldioxidbeskattning. Vi anser att det är mycket angeläget att utveckla styrmedel som sätter pris på koldioxidutsläppen i alla samhällssektorer, både inom och utanför den handlande sektorn. Utvecklingen av styrmedlen efter 2020 är lika angelägna som formuleringen av nya mål. Den svenska regeringen bör mot den här bakgrunden prioritera ett snabbt beslut om ett nytt energiskattedirektiv som ger en gemensam minsta koldioxidbeskattning i EU. Synpunkter på EU:s mål/styrmedel för förnybar energi efter 2020: Formuleringen av nationella mål för 2020 har varit både positivt och negativt. För en rad EU-länder med tidigare svaga ambitioner att utveckla förnybar energi har säkert målen fungerat pådrivande. Nästan alla länder uppger i sina handlingsplaner att man kommer att nå målet För Sveriges del har förnybarhetsmålet inte haft samma effekt. Sverige kommer, enligt Svebios beräkningar, redan i år att nå EUmålet 49 procent förnybar energi, åtta år före utsatt tid. Detta har skett i huvudsak med hjälp av redan tidigare införda styrmedel: koldioxidskatt, elcertifikat och skattebefrielse för biodrivmedel. Det har skett en viss skärpning av koldioxidbeskattningen, för industri och areella näringar, och en höjning av kvoten för elcertifikaten. Idag, när målet är uppnått, finns det stor riska att förnybarhets- målet snarare blir en broms än en stimulans för ytterligare åtgärder. En liknande situation råder i en del andra EU-länder där utvecklingen gått snabbare än förutsett, t ex Österrike. Redan mot den här bakgrunden kan man ifrågasätta att ställa upp ett nytt förnybarhetsmål Många förespråkar att man bör nöja sig med att formulera ett klimatmål 2030 och därefter låta marknaderna och de enskilda medlemsstaterna välja vilka lösningar som ska användas för att nå detta mål. De lösningar som ligger närmast till hands är energieffektivisering, förnybar energitillförsel, koldioxidlagring (CCS), kärnkraft och konvertering från kol till naturgas. En sådan lösning skulle ligga närmast EU-kommissionens alternativ 1, att enbart formulera ett klimatmål, men inga separata mål för förnybar energi eller energieffektivisering. Mot detta kan invändas: - EU:s energipolitik är inte enbart en klimatpolitik. Energipolitiken syftar också till att öka försörjningstryggheten och att öka konkurrenskraften. Alternativen med fortsatt fossilbränsleanvändning kombinerat med CCS, konvertering från kol till naturgas och kärnkraft ger samtliga fortsatt importberoende eftersom EU har liten egen produktion av fossila bränslen och uran. Inte minst är ett ökat beroende av naturgasimport en politiskt känslig fråga för EU. - En satsning på förnybar energi kombinerat med energieffektivisering tillfredsställer alla tre av EU:s energipolitiska mål. Kostnaden för förnybar energiteknik har sjunkit kraftigt på senare år, vilket också medverkar till att klara kravet på bibehållen och stärkt konkurrenskraft. Förnybar energi ger också ett robust och decentraliserat energisystem, som skapar ekonomisk utveckling i alla delar av EU. Här finns klara kopplingar till EU:s politik för regional utveckling och landsbygdsutveckling. Detta gäller inte minst bioenergisektorn. Det finns mot den här bakgrunden skäl att även i fortsättningen formulera mål kring andelen förnybar energi. På frågan om man bör formulera bindande nationella mål även för 2030 eller ett övergripande EU-mål för förnybar energi 2030 är vårt svar att ett gemensamt EU-mål är att föredra med tanke på att utbyggnaden av förnybar energiproduktion bör ske där förutsättningarna är bäst, oberoende av nationsgränser. Det förutsätter sannolikt en harmoniering av styrmedel, som då måste ligga på en ambitiös nivå. Alternativet med nationella mål förutsätter att man fortsätter med samarbetsmekanismer av den typ som föreslås i förnybarhetsdirektivet, och som ännu inte illämpas. Enligt vår uppfattning bör man undvika en lösning som förutsätter sådana samarbetsmekanismer. Man bör också undvika dubbelräkning inom målet. Över huvud taget är vi tveksamma till för många specialvillkor och administrativa överbyggnader. Omställningen av energisystemet sker bäst med hjälp av generella, långsiktiga och stabila styrmedel som ger ramarna för en väl fungerande marknad där företagen söka effektiva lösningar. 10

11 Nya regler för landsbygdsprogram Svebio yttrade sig den 14 september över förslag från Jordbruksverket och Skogsstyrelsen om utformningen av landsbygdsprogrammet efter Förslaget innehåller framför allt förenklingar av regelverket och stöden. Vi har inte kompetens att bedöma alla delar av förslaget, utan begränsar oss till att kommentera de delar som berör förnybar energi, främst bioenergi. Vi stödjer den allmänna inriktningen att så långt som möjligt förenkla regelverket. Så här skriver Svebio: I underlagsrapporten nämns de gällande målen inom energioch klimatpolitiken, exempelvis att 50 procent av energin ska vara förnybar Vi vill framhålla att Sverige redan i år kommer att nå detta mål. Det är viktigt att de mål som ställs upp är relevanta och utmanande, vilket nu inte är fallet. Enligt Svebios uppfattning är det fullt möjligt att ha ett energisystem som helt baseras på förnybar energi. Målet för förnybar energi 2020 borde sättas på 70 procent, istället för 50 procent. Målet för andelen förnybara drivmedel borde vara 25 procent istället för 10 procent Jordbruket och skogsbruket kan spela en viktig roll för att ställa om Sverige till 100 procent förnybar energi. Det kan ske genom att: Jord- och skogsbruket producerar allt mer biobränslen, både för inhemsk användning och för export. Jordbruket utnyttjar marginella resurser, som nedlagd eller dåligt utnyttjad åkermark för odling av energigrödor. Jord- och skogsbruket konverterar sin egen användning av fossila bränslen till biobränslen, t ex för traktorer, lantbruksmaskiner, torkar och byggnadsuppvärmning. Det kan bildas energiföretag inom jord- och skogsbruket för produktion, förädling och marknadsföring av energiprodukter, t ex ved, pellets, briketter, biodrivmedel, förnybar el och färdig värme. Denna omställning kommer att kräva betydande investeringar både i de enskilda företagen och i form av infrastruktur. Det är viktigt att det inom landsbygdsprogrammet kan avsättas tillräckliga resurser för sådan långsiktig företagsutveckling. Landsbygden kan inte leva på att enbart passivt vårda resurser och landskapselement som hör till en äldre näringsstruktur, utan man måste utveckla verksamheten så att den tillfredsställer de behov och krav som finns i ett framtida samhälle. Produktion av förnybar energi kommer att vara en av de viktigaste uppgifterna för de areella näringarna i ett långsiktigt hållbart samhälle. BIOENERGI I PRESSEN Norrbottens län Wibax i storaffär Piteåföretaget Wibax har tagit hem sin enskilt största affär, via en uppgörelse med Sunpine. Det senare företaget är känt för att tillverka råvaran till den diesel med biobränsleinblandning som Preem lanserat. Nu handlar det om en kompletterande verksamhet hos Sunpine. Wibax, som servar industrier med baskemikalier och andra produkter, ska under ett år leverera bioolja som företaget köper upp på olika håll i Europa till Sunpine. Biooljan, som är en vegetabilisk produkt, förs med båt till Skellefteå hamn där Wibax tankbilar hämtar den och levererar till Sunpine. För Wibax är ordern värd 90 miljoner kronor. Ur artikel i Norrbottens-Kuriren (m) Västerbottens län Här ska skogen bli den nya oljan Allt som finns i oljan finns också i granen eller tallen. Det vi gör på Processum är att utvinna mer av varje träd och utvinna så mycket som möjligt, säger Clas Engström, vd för Processum. Bolaget startades 2003, har 21 medlemsföretag och jobbar längs hela Norrlandskusten. Fokus ligger på Övik-Umeåregionen men man är med och finansierar projekt från Iggesund i söder till Piteå i norr. Det vi gör konkret är att vi försöker bygga ihop små forskningsprojekt med inriktning på det som inte är konventionella produkter, säger Engström. Biodrivmedel, gröna kemikalier eller material är vad som kan utvinnas genom att ta reda på mer från trädet. Fler produkter är på gång. Stearin och fisk är två exempel. Processum har 21 medlemsföretag och 17 anställda. Bland medlemsföretagen finns Umeå kommun, Umeå Energi, Uminova, SCA Packaging Obbola AB och Region Västerbotten som nyligen tillkommit. Umeå universitet har två professorer och fem doktorander här. Medlemsföretagen satsar tillsammans 2,5 miljoner kronor per år. Ur artikel i Västerbottens-Kuriren (frisinnad lib) Arbetet är i gång Nu är torvtillverkningen på den hektar stora Basarmyren i gång. Basarmyren ligger emellan Tallsjö och Fredrika i Åsele kommun. Myren har ett medeldjup på tre meter och ett största djup på nio meter. Torvvolymen omfattar så mycket energi att den skulle kunna värma hela Umeå stad i 65 år. Koncessionen har Umeå Energi och Vattenfall tillsammans. Ur artikel i Folkbladet (s)

12 Sekab har vänt från förlust till vinst En förlust på 42 miljoner har vänt till en vinst på 24 miljoner. Det framgår om bokslutet efter åtta månader jämförs för det Örnsköldsviksbaserade företaget Sekab. Att Sekab, som varit förlusttungt under många år, nu visar upp ett positivt resultat beror till stor del på intressebolaget Bioagra i Polen. Bioagra producerar etanol och djurfoder och Sekab äger 49 procent av anläggningen. När det gäller försäljningen av biodrivmedlet ED95 så har försäljningen varit normal för perioden, efterfrågan anses stabil. Sekab bedriver även forskning kring den så kallade andra generationens biodrivmedel och i bokslutet står att arbete nu pågår för att tillsammans med externa investerare få till stånd en referensanläggning för att verifiera teknik och utbyten i full industriell skala. Licensiering av denna teknik och annan försäljning av know-how ska återbetala och förränta de investeringar som gjorts i denna teknikutveckling. Ur artikel i Norran (fris. lib) Jämtlands län Storsjö tvätt växer så det knakar Sedan Sten Jennervall sålde det småskaliga gamla familjeföretaget Pressateljén 2007 och startade en industriell hotelltvätt i stället, har hans nya företag, Storsjö tvätt, expanderat i en rasande takt. Två anställda har blivit 13, omsättningen har fyrdubblats och företaget har tvingats flytta till större lokaler. I dagsläget har vi hand om de flesta stora hotell från Sundsvall i öster, Härjedalen i söder och Åre i väster, säger Sten Jennervall. Sten berättar att nästa steg i utvecklingen är kunna bli miljöcertifierad, genom att byta ut lokalens oljeuppvärmning mot pellets. Ur artikel i Östersunds-Posten (c) Ännu en katastrofsommar för torven Efter två år med förluster på runt 40 miljoner kronor lutar det åt ännu ett år med rejält underskott i kassan för torvföretaget HMAB i Sveg. - Det har varit för mycket regn och ingen värme i sommar, säger företagets vd Stig Holm som i dagsläget försöker minimera förlusterna. Förra hösten drog Härjedalens miljöbränsle AB, HMAB, rejält i nödbromsen och varslade runt 25 anställda, samtidigt som man lade ut mera arbeten på entreprenad. Vi har fått ihop mera torv än i fjol, men det beror på de förbättringsåtgärder vi gjort, fortsätter Stig Holm, som dagligen har kontakt med huvudägarna i Finland om det bekymmersamma läget i fabriken. Torvbrytningen berör många människor runt om i Härjedalen. Förutom de anställda i fabriken så har tolv olika entreprenörer med 100-talet anställda, varit verksamma på de blöta myrarna. Det är ju den tredje sommaren i rad som varit katastrofal vädermässigt, säger Stefan Mickelsson som under långa perioder under sommaren fått skicka hem sina anställda när regnet satt stopp för verksamheten. Ur artikel i Östersunds-Posten (c) Västernorrlands län Miljonsatsning på Bollstasågen klar Nu är den färdig; Bollstasågens nya fastbränsleanläggning som kommer att betyda mycket för både produktion och miljö. Det känns jättebra att vi nu kört igång biobränslepannan och därför kan sluta elda med olja som tidigare utgjort 30 procent av bränslet, säger sågverkschefen Katarina Levin. Under fjolåret användes kubikmeter olja till en kostnad av 18 miljoner kronor. Nu ersätts all den oljan med biobränsle. Sågspånet kommer även i fortsättningen att skickas till BioNorr för att bli pellets. Tidigare släppte vi ut 26 kilo koldioxid per kubikmeter virke vi producerade. Nu sjunker siffran till bara 1 kilo per kubikmeter. Ett tag fanns även planer på att inte bara bygga en fastbränslepanna utan även ett kraftvärmeverk, som då också skulle kunna producera el. Man räknade på den investeringen tre gånger, men kunde inte få någon lönsamhet. Det hade kostat 200 miljoner ytterligare. Men ugnarna är konstruerade på ett sätt som gör att anläggningen längre fram går att bygga om till kraftvärmeverk om förutsättningarna ändras. Då skulle vi även kunna producera 6 MW egen el. Ur artikel i Allehanda (lib) Sly och ris blir fjärrvärme i Härnösand Insamlandet av ris och sly från Härnösandsborna har blivit en succé. Hittills i år har det samlats in material som motsvarar 152 villors årsförbrukning av fjärrvärme. Det är en imponerande mängd som nu gör stor nytta i kraftvärmeverket, säger Kenneth Edholm, driftingenjör på Hemab. Hemab har en särskild upplagsyta där privatpersoner kan lämna ris, sly, trädgrenar och avverkningsrester. Hemab erbjuder också hämtning av större mängder via ett webbformulär. Under årets första sju månader har det samlats in material som omräknat ger 3000 MWh, det motsvarar totalt cirka 152 villors årsförbrukning med fjärrvärme. Ur artikel i Tidningen Ångermanland (lib/s) Gävleborgs län De prisas för hållbart odlande Gröna fingrar, lyhördhet för efterfrågan och användning av solenergi gjorde Lisbeth Wilhelmson till en vinnare. I går utsågs hennes företag Gustafsängs Trädgård i Storvik till årets lantbruk i Gävleborg. Bakom utmärkelsen står Lantbrukarnas Riksförbund i Gävleborg som vill lyfta fram jordbruken som en viktig del av länets näring. I drygt 20 år har Lisbeth Wilhelmson drivit sin handelsträdgård. Tillsammans med anställda och familj odlar hon tomater, gurka, lök, broccoli, vitkål och en mängd andra grönsaker och även utplanteringsväxter. Alla grönsaker är KRAV-certifierade sedan 1991 och säljs i gårdsbutiken. Särskilt användningen av bioenergi och solvärme föll juryn i smaken. Det tuffaste kravet för lantbruken att leva upp till är klimatanpassningen, att använda alternativa bränslen för att bidra till en uthållig produktion, säger Hans Bovin, projektledare för tävlingen. Ur artikel i Gefle Dagblad (lib)

13 Dalarnas län Potatisbonde vill se en ny biogasstation Lantbrukaren Andreas Uppgård vill se större produktion av biogas i kommunen. Uppgårds lantbruk står för cirka 15 procent av länets potatisoch spannmålsproduktion. Enligt Andreas Uppgård finns det runt 15 andra svenska gårdar som är större. På en bra dags tas ungefär 300 ton potatis upp och hans potatis går att köpa i både Halland och Skåne. I fredags besökte riksdagsledamot Irene Oskarsson (KD) gården för att diskutera möjligheter kring att sälja potatisavfall som kan användas till biogas. I länet finns redan flera biogasanläggningar och i Avesta finns en i Krylbo. Där omvandlas biogasen till el. I Hedemora produceras biogas till drivmedel för fordon. Andreas Uppgård tror att det kan vara lönsamt med en till anläggning i kommunen och är säker på att flera lantbrukare kan leverera avfall. Ett slakteri i trakten och flera hönserier föreslår han som leverantörer. Ur artikel i Avesta Tidning (obunden) Kungen såg sopbil och kände på pellets På onsdagen besökte kung Carl XVI Gustaf Dalarna. Under sitt miljöbetonade besök fick kungen bland annat känna på pellets, titta på solfångare på Högskolan Dalarnas tak och spana in en sopbil. På plats i Falun kom kungen ut från Falu Energi och Vatten iklädd orange hjälm, gul väst och hörselskydd. Kungen fick känna på pellets och veta mer om det nya bioenergikombinatet. Ur artikel i Dala-Demokraten (s) Örebro län Får kritik för bristande rutiner att hindra bränder Laxå Pellets AB har inte gjort någon ny riskbedömning och saknar fungerande rutiner för släckmedel och släckförfarande vid brand för att förhindra explosion i silos. Det påpekade Arbetsmiljöverket vid en inspektion i augusti. I juni i år exploderade en silo på Laxå Pellets AB i Röfors. Pelletsen självantände och en glödbrand uppstod. Enligt Kent Torwald, vd för Laxå Pellets, pågår arbetet med att förhindra fler glödbränder. Jag var inte med vid inspektionen, men vi ser över det som varit och vi kommer att förebygga så att det inte uppstår igen. Vi kommer även att gå igenom rutiner. Ur artikel i Nerikes Allehanda (lib) Regeringen står i vägen för Sakabs bioraffinaderi Vem vågar satsa pengar på att utveckla metanolproduktion i Kvarntorp när ingen vet vilka regler som ska gälla? Det undrar Göran Eriksson, vd på Sakab. Han får snart en färdig utredning på sitt bord, som troligen kommer att visa att de tekniska förutsättningarna för ett bioraffinaderi finns. Och att skogsråvaran räcker. Och att behoven på marknaden är tillräckliga. Trots det kan metanol och metangasproduktion i Kvarntorp stanna på idéstadiet. Det beror enligt Göran Eriksson på uteblivna besked från regeringen angående hur framtidens biodrivmedel ska beskattas. Osäkerheten kan göra att investerare drar sig för att satsa pengar på ett bioraffinaderi i Kvarntorp, som uppskattningsvis skulle kosta tre miljarder kronor. Sakab fick förra året, tillsammans med Eon gasification och Värmlandsmetanol, en miljon från energimyndigheten. Pengarna ska användas för att utreda förutsättningarna för att förgasa skogsråvara och tillverka metanol. Nerikes Allehanda (lib) Jättekross spar pengar och miljö Med den här krossen kommer vi nog att skaka om biobränslemarknaden, åtminstone lokalt, hävdar Mikael Norberg, biobränsleansvarig på Eon i Örebro. Det är kapaciteten som gjort att vi satsar på en stationär biobränslekross. Den kommer att göra skillnad. Trots att den kostar 40 miljoner har vi tjänat in den redan på tre år, fortsätter Mikael Norberg Nettot kommer att bli större för skogsägaren som säljer. Behovet av flisentreprenörer kommer nog däremot att minska. En stor del av groten inom sju mils radie ska köras in till Åbyverket, oflisad. Rundved kan transporteras längre med bibehållen lönsamhet. Den stationära biobränslekrossen vid Åbyverket i Örebro ska ta hand om merparten av de cirka kubikmeter biobränsle per dygn som fjärrvärmepannorna slukar. Ur artikel i Länsposten (c) Uppsala län SLU och Kina inleder forskningssamarbete Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, går in i ett samarbete med Kina och Chinese Academy of Agricultural Sciences, CAAS, alltså den kinesiska akademin för jordbruksvetenskaper. Det gäller särskilt forskning inom djurhållning, livsmedelsvetenskap, olika veterinära områden och inom bioenergiområdet, framför allt kring biogas, säger SLU:s Johan Schnürer, vicerektor vid SLU. Ur artikel i Upsala Nya Tidning (lib)

14 Utbyggd hamn i sikte Hargs Hamn AB vill bygga ut. En farledsfördjupning och en längre kaj ska ge plats åt större malmfartyg. Projektet tros kosta upp emot 200 miljoner och nu vill kommunen ta del av regeringens gruvmiljarder. De framtida satsningarna beräknas enligt vd Curt Nilsson kosta cirka 200 miljoner. En ansökan är inlämnad till mark- och miljödomstolen och en dom ska lämnas i oktober i höst. Nu kan varje båt ta emot ton malm och i framtiden vill vi kunna ta emot dubbelt så stora fartyg. Genom att vidga hamnen kan vi föra in större exportfartyg och därmed minska belastningen på miljön, hamnen kan också fungera som en exporthamn för biobränslen, något som behöver prioriteras i alla landets kommuner, säger han. Ur artikel i Upsala Nya Tidning (lib) Stockholms län KMW energi flyttar 30 jobb Ett 30-tal jobb försvinner från Norrtälje när KMW energi flyttar delar av verksamheten till Mörby norr om Stockholm. Företaget, som levererar hetvatten- och kraftvärmeanläggningar som eldas med biobränsle, behåller sitt säte i Norrtälje. Här ska även anställda verksamma inom konstruktion och verkstad fortsätta att jobba. Övriga avdelningar som ledning, försäljning, utveckling, inköp, teknik och administration flyttar till Mörby. Totalt handlar det om ett 30-tal tjänster. Bara det senaste året har företaget fyllt på med tio anställda och fler rekryteringar är på gång. KMW:s expansion har inneburit att bolaget vuxit ur sina nuvarande lokaler. Just nu bygger KMW kraftvärmeverk i Vetlanda och Tranås samtidigt som bolaget färdigställer leveranserna av biobränsleanläggningar i Varberg och norska Brumunddal Ur artikel i Norrtelje Tidning (c) Mer plats för biobränsle i Värtahamnen En ny silo för biobränsle, bland annat olivkärnekross, och ett nytt transport- och lossningssystem i Värtahamnen ska öka andelen biobränsle i Värtaverkets från 6 till 20 procent. Fortum har rivit en av sina oljecisterner i området och håller just nu på med bygget av den nya som kommer rymma cirka kubikmeter biobränsle och de nya systemen beräknas tas i bruk årsskiftet 2013/2014. Ur artikel i Östermalmsnytt Ris och ros ska värma 08:or På måndag öppnar ÅVC Trädgård för allmänheten i Högdalens industriområde. Då blir det fritt fram för stockholmarna att lämna sitt trädgårdsavfall här. Här i Högdalen lämnar man trädgårdsavfall som ris, grenar, gräs, kompost, löv, blommor och fallfrukt som äpplen, päron och plommon. Trädgårdsriset blir till biobränsle som används för att producera el och värme. Trädgårdskomposten ska återvinnas till kompostjord, en naturlig och näringsrik jord för många ändamål. Fallfrukten materialåtervinns till biogas som ersätter bensin och diesel. Ur artikel i Dagens Nyheter (ober lib) Södermanland Än lever hoppet för sågverket i Forssjö Sågverket i Forssjö står still. Produktionen ligger nere. Men vd Mats Sigvant är övertygad om att en ny köpare kommer att ta över verksamheten. Vi har inte färre än 10 och inte fler än 20 intressenter, säger Bredelius, som berättar att det är skillnad på att sälja ett väl fungerande företag och ett konkursdrabbat. Just nu står sågverket stilla och det är inte bra, enligt konkursförvaltaren. Det sista som stoppas är pelletsproduktionen, det kommer att ske under onsdagen. I Forssjö finns 17 personer kvar, som arbetar med drift, lokaler och säkerhet. Ur artikel i Katrineholms-Kuriren (lib) Östergötlands län Ny ledning ska ge varmare Sturefors Redan nästa höst kan Sturefors få en en ny fjärrvärmeledning, som kan anslutas till det stora fjärrvärmenätet i Linköping. Fjärrvärme har redan byggts ut i ett nytt område i Ullstämma. Det känns väldigt bra och det blir ett naturligt steg att ansluta Sturefors till den ledningen. Vi har diskuterat det i många år och förberedelserna är redan igång, säger Mile Elez. Om den går åt rätt håll ser han Linghem som nästa möjliga ort att få fjärrvärmeledning inom tio år. Ur artikel i Östgöta Correspondenten (ober borg) Agroetanol räddat av högre priser Just som Lantmännens tålamod med den förlusttyngda etanolfabriken i Norrköping började ta slut har priserna och lönsamheten vänt uppåt. Och fabriken slår produktionsrekord! Under sommaren har förutsättningarna för Agroetanols affärer förändrats radikalt. Tilltäppta kryphål i tullen och minskad majsskörd i USA har pressat upp priserna på etanol rejält, från under 600 euro per kubikmeter vid midsommar till 720 euro nu. Även om svenska kronan samtidigt stärkts mot euron så får Lantmännen mer betalt för etanolen. Samtidigt som Lantmännen funderat över att stänga etanolfabriken i Norrköping har fabriken aldrig gått bättre. I juli slogs produktionsrekord, årstakten ligger på kubikmeter, vilket är mer än fabriken är byggd för. Ur artikel i ATL Lantbrukets affärstidning

15 Västra Götaland Olja ska ersättas av biobränsle Den biobränsleeldade pannan i panncentralen i Skultorp räcker inte till. Nu finns planer på ytterligare en biobränsleeldad panna för att minska oljeförbrukningen. Förbrukningen av eldningsolja ökat till kubikmeter per år. Panncentralen i Skultorp är byggdes för främst biobränsle och med en oljepanna att ta till vid korta perioder när det är extra kallt. Fjärrvärmenätet i Skultorp har byggts ut och nu används oljepannan allt oftare. För att minska användningen av fossila bränslen planerar Skövde Värmeverk AB att installera ytterligare en biobränsleeldad panna med total tillförd effekt på ca 2,2 MW. Ur artikel i Skövde Nyheter (borg) FEAB:s fjärrvärmeproduktion fossilfri Från den 1 augusti 2012 är värmen som produceras i Falbygdens Energis fjärrvärme panncentraler totalt fossilfri. Framtidens eldningsolja för FEAB kommer endast att bestå av olika typer av biooljor. Övrigt bränsle som används i värme produktionen är träflis, träbriketter och träpellets som kommer från närområdet. Ur Energinyheter.se Nytt kraftvärmeverk på Holmens i Vargön En enig kommunstyrelse anser att det är positivt att Vattenfall bygger ett kraftvärmeverk på Holmens tidigare industriområde i Vargön. Det svarar Vänersborgs kommun länsstyrelsen, som har sänt frågan på remiss. Verket ska eldas med biomassa, varav upp till hälften kan vara returträ. En del av det kan i sin tur vara rivningsavfall. Vattenfall räknar med cirka lastbilstransporter till och från verket varje år. Ur artikel i TTELA Biogasanläggning invigd Hundra kubikmeter olja ersätts med biogas på Hjordnäras mejeri. Idag invigdes anläggningen och det större mejeriet återinvigdes. Hjordnära mejeri har invigt den biogasanläggning som förser verksamheten med klimatneutral energi. Korna som producerar mjölken bidrar också med sitt bajs till biogasframställningen. Vi producerade mjölk och fil förut och det har varit en väldig efterfrågan. Nu kan vi utöka med bland annat creme fraiche och gräddfil, berättar Hjordnäras vd, Ove Konradsson. Totalt är det ungefär tusen kor från sju gårdar inom 2,5 mil ifrån mejeriet som bidrar med mjölk till produkterna. Vi är Sveriges första mejeri som är näst intill självförsörjande på energi. Av kornas skit kan vi värma mejeriet och få energi till processerna, säger vd:n nöjt. Ur artikel i Västgöta-Bladet Så blir svart asfalt grönare Lite kryptiskt var det i föredragningslistan till Samhällsbyggnadsnämndens möte i dag: Information: Grön miljövänlig asfalt. Det är inte själva asfalten som blir grön. Vi har kommit överens med entreprenören Skanska om att det skall användas biobränsle när materialet värms upp. Det är själva processen som blir grönare inte asfalten. Ur artikel i Lidköpings-Nytt Lyftet som ger säkrare drift På tisdagsmorgonen lyftes en 18 ton tung flispanna på plats i Nossebro Energis fjärrvärmecentral i Nossebro. Precisionslyftet skedde i hällregn men utan incidenter. Pannan ersätter en tidigare panna från 1980-talet. Den nya pannan från skånska tillverkaren Osby-Parca har en effekt på upp till två megawatt. Den gamla hade tjänat ut. Den nya har bättre verkningsgrad och högre effekt, berättar Peter Johansson, driftchef på Nossebro Energi värme. Värmeverket, beläget strax invid Nya IP nedanför badet i Nossebro, har två flispannor. Ur artikel i Nya Lidköpings Tidningen (ober lib) Jönköpings län Provflisning vid värmeverket Vaggeryds Energi har fått klartecken av miljö- och byggnämnden till provverksamhet med flisning vid värmeverket i Vaggeryd. Upp till ton biobränsle ska lagras norr om värmeverksbyggnaden och sedan flisas vid minst fem tillfällen under eldningssäsongen som startar 1 september. Under försöksperioden ska bullret mätas och efter två provflisningar ska rapport lämnas. Ur Skillingaryd.nu Biogasanläggningen igång Igår eftermiddag invigde landshövding Minoo Akhtarzand Sävsjö Biogas anläggning. Vi har sett fram emot den här dagen och vi är både stolta och glada över biogasanläggningen, sa Ann-Charlotte Frick, vd för Sävsjö Biogas. Krister Ek var en av de fem bönder som var med från början och han berättade om hela resan från det första seminariet 2004 via studieresor, flera ansökningar om Klimp-pengar, hur Göteborg Energi kom in som finansiär och så småningom huvudägare fram till gårdagens invigning av den färdiga anläggningen. Ur artikel i Smålands-Tidningen (ober lib)

16 Miljonsatsning i Gränna invigd I dag på förmiddagen invigdes en mångmiljonsatsning i Gränna. Det handlar om Gränna Panncentral som varit i drift sedan i vintras. Panncentralen eldas med biobränsle för fjärrvärmekunder i Gränna och förväntas minska oljeförbrukningen med 80 procent. Satsningen som har kostat 45 miljoner kronor ska enligt Jönköpings Energi göra att den mindre miljövänliga oljepannan bara ska behöva användas vid riktigt kalla vinterdagar eller som reserv. Ur Nyheter P4 Jönköping Härifrån ska Vetlanda få sin värme När det nya kraftvärmeverket står klart i november kommer hela Vetlandas centralort att kunna värmas upp med egen värme och runt 15 procent av elförbrukningen kommer man att vara självförsörjande på, berättar Peter Nilsson, som är VA- och fjärrvärmechef på Vetab. Den stora vinningen är att vi minskar oljeeldningen plus att vi får en betydligt säkrare värmeleverans, säger Nilsson. Förra sommaren startade därför bygget av det nya kraftvärmeverket. I november ska det tas i drift och om allt går enligt planerna har det då kostat 316 miljoner kronor att bygga. Ur Nyheter P4 Jönköping Kalmar län Sågverk vill behålla förbränningspanna Sågverket Jarl Timber ansöker hos länsstyrelsen om att företagets panna för förbränning av biobränsle ska kunna behållas. I december 2008 utfärdade länsstyrelsens miljöprövningsdelegation tillstånd för driften på sågverket. Då stipulerades också att pannan skulle bytas ut till den 31 december i år. I ansökan pekar dock företaget på att Jarl Timber sedan 2008 genomgått stora förändringar. Bland annat så har man gått från att vara ett växande bulksågverk till att bli ett mindre nischsågverk. Bolaget har en budgeterad produktion 2012 på cirka kubikmeter sågad vara, vilket motsvarar 30 procent av den produktion vi har tillstånd till, heter det i ansökan. Företaget menar, att den befintliga pannanläggningen räcker för att klara de behov man har med nuvarande produktion. Ur artikel i Barometern (m) Lyckade energibesparingar ger mersmak Kommunens tekniska förbund har minskat sina årliga driftskostnader med åtta miljoner kronor på tio år. Lyckade energibesparande åtgärder för 20 miljoner kronor ligger bakom framgången. Förändringarna gäller såväl konverteringar från el och olja till förnyelsebara energikällor, till exempel flis och pellets, som effektivisering av ventilationssystem och belysning. Kommunens lokaler drivs i dag till 90 procent med förnyelsebar energi och oljeberoendet är nästan helt borta Ur artikeln i Oskarshamns-Tidningen (m) Storinvesteringen sparar tusenlappar åt Västerviksbor Trots att man hade ett ganska nytt oljeeldat värmeverk valde Västerviks kommun att bygga ett nytt stort värmeverk i början av 80-talet. I dag framstår det som ett lyckokast. Stegeholmsverket är förklaringen till att Västervik har fjärrvärmekostnader under riksgenomsnittet. Vad beror det på? - Jämfört med många andra kommuner kan vi vara mer flexibla när det gäller bränsle. I Stegeholmsverket eldar vi med biobränsle, returträ och avfall, berättar Bengt Ankarvall, affärsområdeschef på Västervik Miljö & Energi invigdes Stegholmsverket som har fyra pannor. Just nu bygger man ut med en femte panna. Värmeverket ska även kunna producera el. Det är en jätteinvestering på 300 miljoner kronor. Ur artikel i Västerviks-Tidningen (m) Gotlands län Rindi Energi i knipa efter sämre marknad för pellets Det gotländska bolaget Rindi Energi har utlyst extra bolagsstämma, för att besluta om en nyemission av aktier. En förutsättning för koncernens överlevnad, skriver bolaget till sina aktieägare. Orsaken till den pressade ekonomi är bland annat en nedgång i hela landet för marknaden för pellets. I informationen till sina aktieägare skriver bolaget att de den sista augusti kom överens med större aktieägare om ett kortfristigt lån (överbryggningskredit) på 22 miljoner kronor. Lånet är en förutsättning för koncernens överlevnad och har erbjudits i ett läge när alla andra kreditmöjligheter varit uttömda. Till den extra bolagsstämman föreslår styrelsen en nyemission av aktier om 23,7 miljoner kronor med aktieägares företrädesrätt. Bolagsstämman hålls i Visby torsdagen den 11 oktober. Ur P4 Gotlandsnytt Blekinge Karlskronas kraft i hamn Onsdagen den 12 september kunde det äntligen invigas. Kraftvärmeverket i Bubbetorp som utgör den enskilt största miljösatsningen i Karlskrona kommun. Invigningen förrättades av energiminister Anna-Karin Hatt. Verket producerar värme som distribueras till villor och flerfamiljshus via fjärrvärmenätet, samtidigt som det producerar sin egen el. Beslutet om att låta Affärsverken påbörja bygget av kraftvärmeverket togs i kommunfullmäktige år Kraftvärmeverket i Bubbetorp har kostat 750 miljoner kronor. Panneffekten blir 42 MW, 30 MW värme och 12 MW el, vilket motsvarar en fjärdedel av Trossös elbehov. Ur artikel i Lokaltidningen Commersen

17 Hallands län Godkända passivhus i Heberg Nu har sveriges första villaområde med passivhus certifierats. Certifieringen av ett helt villaområde är unik. Låga driftkostnader får ett allt större värde. Det gynnar både miljön och plånboken. Alla 26 villorna är redan sålda. Så visst finns en marknad för passivhusvillor, säger vd Christer Kilersjö på Eksta bostads AB. Villorna är 140 kvadratmeter i två plan och beräknas få en energianvändning som är 40 procent lägre än kraven i byggreglerna. Den värmen som behöver tillföras kommer till 40 procent från solenergi och resten från biobränsle. Ur artikel i Kungsbacka-Posten (ober lib) Derome och SP i unikt samarbete Träindustriföretaget Derome och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut ska tillsammans utveckla, planera för och bygga två mycket energisnåla villor, en i Borås och en i Varberg. Jämfört med dagens standard kommer energianvändningen i villorna att minskas med drygt 60 procent. Villorna ska byggas med den senaste tekniken när det gäller energismarta lösningar och nya byggmaterial. Till viss del kommer husen också att producera egen energi med solfångare och solceller. Sammantaget beräknas energianvändningen kunna minskas med drygt 60 procent jämfört med dagens småhus. Vad villorna kommer att kosta är för tidigt att svara på. Men vi räknar med att helhetsekonomin för köparen ska bli i nivå med en likvärdig, nyproducerad villa, säger Christian Kylin, utvecklingsansvarig på Derome. Derome AB, med huvudkontor i halländska Veddige, är Sveriges största familjeägda träindustri. Det är en skogs- och träindustri med tre sågverk, bygghandelsverksamhet, produktion av trätakstolar, bioenergi och pellets, hus och byggkomponenter, markexploatering. Företaget förvaltar egna lägenheter och lokaler, har 900 medarbetare och beräknas omsätta 3,3 miljarder kronor under Ur artikel i Västsveriges Affärstidning Skåne län Ljusare tider för skånsk energived Med ett behov av kubikmeter flis per dygn kommer Lunds Energis nya värmeverk i Örtofta att höja rotnettot för skogsägare i södra Götaland. Det blir stor påverkan på den regionala marknaden när vi är igång, säger bränsleinköparen Magnus Johansson, som trots att pannan inte ska tas i kommersiell drift förrän mars 2014 redan köper in kubikmeter ved inför starten. För trots att värmeverket ligger vid sockerbruket och mitt i skånska odlingslandskapet så är det flis från trä som ska förse Lunda-, Lomma- och Eslövsborna med värme. Halm är tänkt som bränsle i den panna som planeras till Planen är en bränslemix av 15 procent torv, 30 procent RT-flis och 55 procent skogsflis. Upp till 15 procent salixflis är också en möjlighet. Ur artikel i ATL Lantbrukets affärstidning Nytt bolag bygger på panncentral Öresundskraft köptes av Ängelholms Energi för några år sedan, och i somras lämnade ägaren över driften till Klippanföretaget Svenska eldningssystem. Det lilla energibolaget börjar med att söka tillstånd för att bygga ut panncentralen vid idrottsplatsen i Vejbystrand. Tanken är att ha en ny mobil fastbränslepannan på plats redan innan vintern. Vi säljer värmen, men tar hand om allt inne på anläggningen. Det betyder att investeringen på mellan fem och tio miljoner hamnar på oss, förklarar Kent Gustavsson, delägare i bolaget som specialiserat sig på att driva mindre fjärrvärmeverk eldade med biobränsle. Eftersom det nu finns mer miljövänlig och billigare värme att sälja blir det också lättare att haka på fler fjärrvärmekunder i Vejbystrand. Klippanföretaget sköter även kyrkans panncentral i Kvidinge och det Peab-ägda fjärrvärmeverket i Åstorp. Ur artikel i Nordvästra Skånes Tidningar (oavhängig) Många kritiska i samråd om biogas Röddingeborna är skeptiska till att det byggs ett biogasverk på fältet en dryg kilometer bort, norr om väg 11. Frågorna haglade om lukt, transporter och buller när Biogas Färs kallade till det första samrådet i gamla skolan på torsdagkvällen. Det är helt vansinnigt att lägga ett biogasverk här ute. Det borde ligga i anslutning till fjärrvärmeverket i Sjöbo, menade någon och fick medhåll av flera. Många oroar sig för buller och att vägen mellan Vanstad och Äsperöd inte klarar den belastningen. Röddinge har valts på grund av närheten till väg 11. Här passerar redan över fordon per dygn, det finns gott om lantbruk i närheten som kan leverera gödsel, förklarade Mikael Lantz från konsultbyrån Envirum, som hjälper Biogas Färs med att ta fram miljöansökan. Ur artikel i Skånska Dagbladet (c) Utsläppen ska minska från fjärrvärmen Neova som äger Bjuvs fjärrvärmenät vill byta ut det fossila bränslet mot biobränsle. Företaget skissar på en ny panncentral vid gruvmuséet som kan stå klar om drygt ett halvår. I dag produceras ungefär 33 GWh värme årligen i kommunens fjärrvärmenät, som ägs av företaget Neova och når 1250 hushåll i Billesholm och Bjuv. Hälften av värmen är spillenergi från Findus och Höganäs-Bjuf, andra hälften har producerats i företagets eldningspanna som finns på Findus anläggning. Där används i dag naturgas, som är ett fossilt bränsle. Det bränslet vill Neova nu byta ut mot biobränsle. För att kunna göra det behöver man bygga en ny panncentral som enligt planeringen ska placeras på Höganäs-Bjufs område vid gruvmuséet. - Vi vill använda antingen pellets eller flis som bränsle. Båda är avfall från den svenska skogsindustrin, säger Anders Lantz, produktionschef för el och värme på Neova. Biobränsle är billigare än naturgas, säger Anders Lantz. För Neovas del handlar det om en investering på 15 till 20 miljoner kronor. Målet är att pannan ska vara i bruk i god tid till nästa säsong, alltså vintern Ur artikel i Helsingborgs Dagblad (oavhängig)

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Så tänkte vi när vi utvecklade: Avsvavlar eldningsoljor Alkylatbensinen Miljödiesel Miljö- och klimatoptimerar

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel!

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel! Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel! Sveriges energianvändning 2013 (inkl. elexport) Naturgas Kol 9,7 TWh; 2,5% 18,7 TWh;

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2012-11-22 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt.

Läs mer

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Kent Nyström Lars Dahlgren

Kent Nyström Lars Dahlgren Kent Nyström Lars Dahlgren Proposal for a Directive of the European Parliament and the Council of the promotion of electricity from renewable energy sources in the internal electricity market I korthet

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-01- 21 REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Energimyndighetens rapport Heltäckande bedömning av

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Biogas i Sverige idag Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Presentationen i korthet Om Energigas Sverige Produktion och användning av biogas 2013 Prognos Vad är på

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Krokig väg till framgång för talloljedieseln

Krokig väg till framgång för talloljedieseln Krokig väg till framgång för talloljedieseln ACP Evolution - från Idé till färdig diesel En saga om hopp och förtvivlan (eller, det var inte så lätt?) Preem AB Sören Eriksson Preem i siffror 2011 Omsättning

Läs mer

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030 Energiledarkonferensen 2009 Så här ser elproduktionen ut 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Faktorer som påverkar framtidens elproduktion Politiska styrmedel Kärnkraft Infasningen av all förnybar

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden Skäligt pris på fjärrvärme SOU 2004:136 och Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden SOU 2005:33.

Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden Skäligt pris på fjärrvärme SOU 2004:136 och Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden SOU 2005:33. Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE 2005-07-01 M2005/895/E M2005/2736/E Till Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

1) Åtgärder som vidtagits för att främja användningen av biodrivmedel

1) Åtgärder som vidtagits för att främja användningen av biodrivmedel Promemoria 2007-06-26 N2008/4799/E Näringsdepartementet Energi Rapport i enlighet med direktivet 2003/30/EG av den 8 maj 2003 om främjande av användningen av biodrivmedel eller andra förnybara drivmedel

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växternas

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2013/2837/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2013/2837/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE 2013-09- 15 N2013/2837/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Förslag till genomförande av Energieffektiviseringsdirektivet

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Remissyttrande över Statens Energimyndighets rapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi

Remissyttrande över Statens Energimyndighets rapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi REMISSYTTRANDE 2011 04 04 N2009/5373/E Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Statens Energimyndighets rapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Vindkraftsutbyggnad i Sverige

Vindkraftsutbyggnad i Sverige Vindkraftsutbyggnad i Sverige Förutsättningar och prognos Balingsholm 1 oktober 2014 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Förutsättningar och prognos Kontrollstation 2015 Elcertifikat 2020-2030 EU:s 2030-ramverk

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE Fi2015/1733

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE Fi2015/1733 SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2015-05- 04 REMISSYTTRANDE Fi2015/1733 Till Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen

Läs mer

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Förnybara möjligheter

Förnybara möjligheter Ett inspel från Förnybarhetsrådet Förnybara möjligheter och möjligheter för överenskommelser över blockgränserna Oktober 2014 www.fornybarhetsradet.se 1 (14) Sammanfattning Sveriges förnybara energiresurser

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Miljöbil på villovägar. Per Kågeson SNS Förlag 2009

Miljöbil på villovägar. Per Kågeson SNS Förlag 2009 Miljöbil på villovägar Per Kågeson SNS Förlag 2009 Är vi på rätt väg? Europa menar att 10% biodrivmedel kanske är mer än miljön tål satsar på låginblandning Men Sverige vill nå 100% i kombination med Europas

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Klimatcertifikat för grönare transporter Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Inledande frågor Kvotplikten är här för att stanna hur kan den utformas för att gynna biobränslen

Läs mer

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Biogasens roll som fordonsbränsle SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Fordonsgas i Sverige Det finns 152 publika tankstationer, april 2014 Anders Mathiasson, Energigas Sverige 2014-05-14

Läs mer

OKQ8 och hållbar bilism

OKQ8 och hållbar bilism Hållbar bilism OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan från råvara till färdig produkt. Det är en förutsättning för att vi ska kunna garantera drivmedlens hållbarhetsprestanda.

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970 100 % förnybart f 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svensk mästare m i skolfotboll Påskbergsskolan 1970 Förnybar energi Konflikter! Energiutbyte? Bioenergi till allt..!?

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2007-03-09 N2007/386/E

Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2007-03-09 N2007/386/E Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2007-03-09 REMISSYTTRANDE N2007/386/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende Boverkets rapport Ett fortsatt solvärmestöd Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Kjell Andersson Svebio Sveriges energianvändning 2014 Naturgas, 9,9 TWh, 2,7% Kol, 18,3 TWh, 5% Värmepumpar, 3,1 TWh, 0,8% Kärnkraft, 50 TWh, 13,7% Bioenergi,

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet 2009-02-05 En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet Partiledarna i Allians för Sverige har idag slutit en överenskommelse om en långsiktig och hållbar energi- och klimatpolitik.

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk!

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Nonnendagen, Skara 27 maj 2005 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bakgrund Stora förväntningar på biobränslen i framtiden både nationellt

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. Synpunkter på kontrollstation 2015 för elcertifikatsmarknaden

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. Synpunkter på kontrollstation 2015 för elcertifikatsmarknaden SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2013-11- 15 REMISSYTTRANDE Till Energimyndigheten Eskilstuna Synpunkter på kontrollstation 2015 för elcertifikatsmarknaden Svebio, Svenska Bioenergiföreningen,

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Svar på Elbil Sveriges enkät 2010 om styrmedel och incitament för elbilar

Svar på Elbil Sveriges enkät 2010 om styrmedel och incitament för elbilar Svar på Elbil Sveriges enkät 2010 om styrmedel och incitament för elbilar Vänsterpartiet svar 100615 Mikael Gustafsson, trafikpolitisk sakkunnig 1. Vilket parti representerar du? SVAR: Vänsterpartiet 2.

Läs mer

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27 Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme Erik Thornström 1 Innehåll Kraftvärmen idag Nationella styrmedel EU:s styrmedel Svensk Fjärrvärmes syn på aktuella styrmedelsfrågor gällande

Läs mer

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer

Hållbar bilism. Index för. hållbar bilism 2015. 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100%

Hållbar bilism. Index för. hållbar bilism 2015. 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100% Index för Hållbar bilism hållbar bilism 2015 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer