ELBRANSCHEN OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT ÅRGÅNG 82 NR Besök Elbranschens nätplats:

Transkript

1 ELBRANSCHEN OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT ÅRGÅNG 82 NR Besök Elbranschens nätplats:

2

3 ELBRANSCHEN OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT Adress: Box Malmö Tel Telefax E-post Bankgiro Plusgiro Helårs - prenumeration (5 utgåvor): 233:- (inkl. moms) Ansvarig utgivare: Jörgen Dahlquist I redaktionen: Reinhold Andefors Jörgen Dahlquist Kjell Duberg Årgång 82 Ur innehållet i nr. 5-6/2011 ELBRUK Tänk er att köpa el, inte per kilowattimme utan per kilo elektroner! EN LJUSGLIMT I KOLDIOXIDMÖRKRET Elbranschen har som vanligt fått beundrarpost. Basti Nauman skriver att tidskriften är ett andningshål i desinformationens och dumhetens tidevarv. Redaktionen tackar för de uppskattande orden FIE Elsäkerhetspriset till Ola Angel Ljus framtid för nya YH-ingenjörer FIE bjuder in till tekniskt seminarium STOPP FÖR DYRA OCH MENINGSLÖSA KOLDIOXIDFÄLLOR Miljardprojektet med infångande av koldioxid från skorstenarna vid tyska kolkraftverk har gått i stå KLIMATPARTIET KOMMUNISTERNA Kommunisterna kallar sig numera klimatpartiet och vänder, liksom gamle Hilding Hagberg, kappan efter vinden IPCC KOVÄNDER OCH KRYPER TILL KORSET Professor Wibjörn Karlén har tagit del av en rapport från IPCC där man plötsligt deklarerar att människans påverkan på klimatet är minimal. Naturligtvis har det varit dödstyst om detta i desinformationsmedierna DANSEN KRING DEN DÖENDE GULDKALVEN Läs Björn Törnvalls artikel om vindkraftsbedrägeriet SVENSK-JAPANSKT KOLLOKVIUM OM KÄRNVETENSKAP ELBRANSCHENS BLÅ-GULA SIDOR Tryckt hos Tryckfolket AB i Malmö ISSN: Omslagsfoto: Scanpix Läs tidigare utgåvor på Elbranschens nätplats

4 Elbranschen 5-6/2011 SVENSK ELBRUKARFÖRENING Telefon/fax Svensk Elbrukarförening ek för, ELBRUK, är en intresse organisation för slutanvändare av elkraft. Genom att tillvarata elbrukarnas, slutanvändarnas, intressen på den omreglerade elmarknaden skall föreningen vara en motvikt till leve rantörsidans olika organisationer. Den skall bevaka och verka för att lagstiftarens intentioner med en konkurrensutsatt elhandel och en relevant granskad nätverksamhet förverk ligas. Medlemmarna, ca 25, är juridiska per soner och deras totala elförbrukning är mer än 10 TWh. Föreningen avger bl.a. remissyttranden över olika statliga utredningar eller rapporter som rör elmarknaden. Sedan hösten 1999 är föreningen också representerad i Svenska Kraftnäts Marknadsråd. MASSELEKTRICITET! eller reklamationer med återkallade elektroner och inte heller med råvaru- eller färdiglager. LARS BLOMQVIST ELBRUK I SLUTET AV 1800-TALET funderade fysikerna på det här med elektricitet och började använda begreppet elektron (urspr. grek. = bärnsten) för ett fenomen de studerade och i början av förra seklet hade de bestämt både elektronens laddning och dess vikt. Ett arbete som för övrigt ledde till nobelpriset i fysik. (R. Millikan 1923). På gymnasienivå lär man ut att elektronen är en elementarpartikel och bärare av en elektrisk laddning och att elektricitet är elektroner i rörelse. En elleverans är alltså inte bara ett abstrakt fenomen på en elbörs, utan också fysisk leverans av en massa med en viss vikt. Elektroner är en bulkvara vars utseende och egenskaper är oberoende av tillverkare och de transporteras i ledningar, ungefär som olja eller vatten i rör. Så, låt oss handla el till kilopris. El har ett kilopris på ca 220 Mkr! Genast överger vi teknikernas begrepp om effekt, energi och annat knepigt och betraktar elektronen som den insatsvara den är. Vilken vikt och prisnivå det kan röra sig om får vi fram med elementära fysikaliska dimensionsbetraktelser. Om spänningen är 10 kilovolt och den välkända mega - wattimmen som vi köper på börsen kostar 450 kronor så motsvaras det av dryga 2 milligram elektroner till det facila kilopriset kronor. För en liten industri med en årsförbrukning på 500 MWh räcker det således med ca 1 gram elektroner medan en riktig storförbrukare på 1 TWh behöver köpa ca 2 kilogram elektroner. Och hur blir det då på elektronmarknaden? Hur mycket av, och när, och till vilket pris behöver vi varan? Vi letar efter erbjudanden och leverantörer som kan leverera elektroner som tillgodoser vårt behov. Ofta hör man att el(- ektronen) är en fantastisk produkt. Den är unik eftersom den måste produceras samtidigt som den ska användas och därför går den inte att jämföra med någon annan vara. Förutom den första delen av påståendet om en fantastisk produkt, är det en verkligt diskutabel utsaga. Visst är elen unik, men inte för samtidigheten i produktion och användning, och elektronhandeln kan mycket väl jämföras med andra varor och deras marknader. Konsulttimmar eller hotellrum kan inte heller lagras Att något konsumeras och används samtidigt som det produceras är inte alls särskilt unikt. Det är en egenskap som kännetecknar service- och tjänstesektorns olika verksamheter. Så är t.ex. konsult - tjänster och hotellverksamhet typiska för tjänstesektorn och dess produkter eftersom konsulttimmen eller hotellrummet inte heller kan lagras; produktion och konsumtion sker samtidigt där också. Som produktframställning har elektrontillverkning vissa fördelar framför både varuoch tjänstesektorn. De elektroner som inte behöver användas kommer inte heller att produceras, till skillnad mot ett tomt hotellrum eller en obelagd konsulttimme som ändå finns tillgängliga. Och produkter i allmänhet tillverkas ibland i för stora mängder och returneras, reas eller kasseras. Sådana förtretligheter drabbar inte elek tronerna. De produceras och levereras i precis de mängder som kunderna behöver i varje ögonblick (den ultimata just-in-time-leveransen?) och det är inga problem med vare sig produktutveckling, materialspill, kassationer Elektronbranschen styrs inte av mode Mode- eller teknikändringar liknande dem för exempelvis kläder, bilar och elektronik, som drastiskt kan minska efterfrågan och slå ut företag som inte hänger med, finns inte i elektronbranschen. Det som kan inverka på elektronanvändningen är årstider och konjunkturer, men inte i större omfattning än att den absoluta merparten av behoven och tillverkningen är kvar. För den enskilde producenten kan naturligtvis ändringar orsakas också av nya eller förlorade kunder. Vissa kunders förbrukning varierar en hel del, medan andra har ett relativt stadigt förbrukningsmönster. Sammantaget blir det dock en hyggligt förutsebar elektronförbrukning som fabrikanten/säljaren ska till - godose. Löpande ska han anpassa produktion och utleveranser till den avtalade leveransplanen, det vill säga till sitt kundkollektivs förväntade uttagsmönster eller förbrukningsprofil. Att hela tiden hålla ut - leveranserna lika stora som kundernas användning går naturligtvis inte, därför justeras mindre fel automatiskt i transportsystemet, vilket beskrivs nedan. Dygnet-runt-leveranser Samtidigheten i produktion och konsumtion av elektroner kräver att en elektronfabrikant ständigt är beredd för utleverans; man har dygnet-runt-service året runt. Kundernas förbrukningsprofil är därför av vitalt intresse för varje elektronfabrikant eftersom den avgör hur produktionsresurserna ska dimensioneras och köras. Pro- 2

5 Elbranschen 5-6/2011 duktionsresurserna måste klara att tillgodose kundbehovet även vintertid när elektronanvändningen har sin hög - säsong. Under korta stunder kan då krävas att ovanligt stora elektronvolymer levereras. För att kunna leverera vid tillfällen med extremt hög förbrukning, och där den egna produktionskapaciteten sam - tidigt är otillräcklig, har fabrikanten försäkringsavtal med speciella producenter om tillskottsleveranser. Skulle detta ändå inte räcka har han avtalat med vissa kunder om kortvarig reduktion av deras elektronbehov. Smärre avvikelser i jämvikten kan kompenseras Från fabriken skickas elektronmassorna till kunderna via en lastterminal där omlastning sker och där kunderna hämtar sina beställningar. I terminalen finns det en, om än liten, möjlighet att löpande parera smärre diskrepanser i jämvikten mellan produktion eller användning. Om inleveran - serna kommer lite i otakt med uttagen justeras det automatiskt av terminalens drift - ledning och avvikelserna regleras ekonomiskt i efterhand. På elektronmarknaden konkurrerar tillverkarna/försäljarna om kunderna med för varje kund/användargrupp intressanta avtal och priser. Man försöker tillgodose varje kunds eller kundgrupps särskilda behov genom att erbjuda bättre villkor än konkurrenterna. Man är kundorienterad. Elektronköparen möter säljare som kan förhandla om hela priset och inte, som på den nuvarande elmarknaden, bara om ett pålägg som närmast kan ses som en expeditionsavgift tillagd ett enhetspris från ett auktionsförfarande. Något tal om elektronbrist och användningsbromsande höga priser förekommer inte, kunden har ju avtal om leveranser och behöver insatsvaran för sin egen produktion. Varje säljare har de resurser som behövs för det han åtagit sig. Här är säljaren flexibel, inte kunden, han kan vara det om han vill och har avtalat med säljaren om att vara det. En ljusglimt i koldioxidmörkret Basti Nauman i Sollentuna har skrivit beundrarbrev till Elbranschen. Det har han tidigare gjort men, skriver han, det är viktigt att upprepa sig och påminna redaktionen om att tidskriften har en stor och entusiastisk fan club. Det tackar vi på Elbranschen ödmjukt för och vi ska fortsätta sannings - sökandet så länge orken räcker. Vårt valspråk är att det är viktigare för mänskligheten att punktera en lögnbubbla än att etablera tio sanningar. Basti framhåller att han är en bland de många som tvivlar på växthusgasteorin. Han menar naturligtvis att han tvivlar på den etablerade lögnen att mänsklig aktivitet i någon större omfattning skulle kunna påverka det globala klimatet. Jag är tämligen lågutbildad gymnasium och fram till min pensionering häromåret drog jag mig fram som underordnad kontorist. Men jag kan tänka själv, och för att göra det räcker det gott med sunt förnuft. Ett exempel är historien om mätstationerna som används för att beräkna jordens medeltemperatur. När man stänger ett betydande antal av stationerna i de kallaste om - rådena, så kommer naturligtvis medelvärdet att bli högre. Lågstadiets matematik räcker långt Det räcker med lågstadiets matematik för att inse detta, menar Basti. Ingen kan väl vara så korkad att han efter stängningen av stationerna skulle tolka det förhöjda medelvärdet som ett bevis för att medeltemperaturen på jorden har stigit. Men det kan man visst, visar det sig. I alla fall om man är avlönad av IPCC, skriver Basti. När man ställs inför sådant, fortsätter han, börjar man tvivla på sitt förstånd. Man tänker Här kommer jag, en liten kontorist, och säger till tiotusentals forskare, uppbackade av FN, att jag har rätt och de har fel. Har jag verkligen rätt?. Och där, menar Basti, kommer Elbranschen som en räddande ängel. I den tidskriften kan man läsa artiklar av högt kvalificerade vetenskapsmän som uttrycker sin misstro på samma grund som jag. Elbranschen är ett andningshål, en strimma av hopp som får mig att behålla tron på att förnuftet till sist ska besegra dumheten, så som till exempel skedde med den så kallade skogsdöden på åttiotalet. Jag inser vilket tryck ni är utsatta för av de rättroende översteprästerna. Det fordrar en rejäl portion civilkurage att stå emot detta. Men var alltså förvissade om att er anhängarskara är betydande och växande! Vi tackar Basti än en gång och hoppas att han får rätt i att dumheten förr eller senare ska besegras. Slå vakt om yttrandefriheten! Annonsera i branschens oberoende informationskanal! 3

6 Elbranschen 5-6/2011 FIE FÖRENINGEN FÖR INDUSTRIELL ELTEKNIK www. fie. se Elsäkerhetsverkets generaldirektör Elisabet Falemo delade ut diplom, prischeck och blommor till en glad Ola Angel från Ängelholm. Elsäkerhetspriset till Ola Angel I SAMBAND MED den adertonde upplagan av elsäkerhetsdagen tilldelades Ola Angel från Ängelholm årets elsäkerhets - pris. Priset delades ut av Elsäkerhetsverkets generaldirektör Elisabet Falemo. Förutom ära, diplom och blommor fick pristagaren ett resestipendium på femtontusen kronor. Pristagaren Ola Angel, 51 år, är divisionschef hos Lambertsson Sverige AB, som är ett företag inom Peab-koncernen. RUNE BJÖRNSTRÖM LULEÅ Juryns motivering: Ola Angel är en eldsjäl som med stort engagemang har arbetat med att förbättra el - säkerheten på tillfälliga anläggningar. Antalet allvarliga olyc - kor har här minskat markant. Arbetet inom elgrupp 90 krävde kompetens och sam - arbetsförmåga, men framför allt engagemang och det har Ola visat att det finns. Han har även deltagit aktivt och medverkat i att säkerställa rutiner för tillfälliga anläggningar Vi har nu flyttat verksamheten till kursgården Hörsta skola liksom i framtagning av handböcker. Elsäkerhetsutbildning AMS-utbildning Nya ESA industri och ESA installation (ISA) Elbehörigheter Allmän behörighet Nya starkströmsföreskrifterna nu även på engelska Mälardalens ElsäkerhetsUtbildningar Hörsta skola, Kumla Tel , Fax E-post: info@mesu.se 4

7 TransformatorerLikriktare 1-fas fulltransformator typ OFS Likriktare - matningsdon typ LOTK Vår katalog finns på Internet! TRAMO-ETV AB, ESLÖV Telefon Telefax Cressall Resistors Experten på kraftmotstånd! CHS Controls erbjuder ett av världens bredaste sortiment av kraftmotstånd från Cressall Resistors, från några få watt upp till flera megawatt. Vi levererar helt kundanpassade lösningar och standardiserade konstruktioner för applikationer som Bromsmotstånd, självkylda och fläktkylda, för industri- och traktionsändamål Belastningmotstånd för batteri- och generatorprovning, lösningar för integration med reservkraftsaggregat Jordningsmotstånd för generator- och distributionssystem Filtermotstånd för HVDC överföringar, SVC anläggningar och kondensatorurladdning Oavsett behov, plats, driftsmiljö och applikation, Cressall har det kraftmotstånd som behövs. Prova oss - Besök CHS Controls AB Florettgatan 33, Helsingborg Tel , fax chs@chscontrols.se, Alltid tillgänglig Always available - Alltid öppen! - Always open!

8 Elbranschen 5-6/2011 FIE FÖRENINGEN FÖR INDUSTRIELL ELTEKNIK www. fie. se Annika Raasakka tar emot FIE:s stipendium av ordföranden Sven-Åke Polfjärd. Ljus framtid för nya YH-ingenjörer DEN SJÄTTE OMGÅNGEN studenter från den 2,5-åriga YH-utbildningen i Luleå inom Elek - troteknik & Automation fick den 15 december sina examensbevis vid den traditionella examenshögtiden i Luleå. Sam - tidigt firade YH-utbildningen sitt 10-års jubileum. FIE:s ordförande Sven-Åke Polfjärd, som medverkat vid samtliga sex examenstillfällen, sken ikapp med norrskenet när han höll sitt hälsningstal inför lärare och studenter och deras anhöriga och framhöll speciellt lärarnas insatser, som har upp - skattats av studenterna. Polfjärd riktade även ett stort tack till de företag som tagit I SIN INBJUDAN till FIE:s vårmöte och tekniska seminarium förutspår föreningens ordförande Sven-Åke Polfjärd att 2012 kan komma att bli ett år då svensk industri ställs inför hårdare villkor. Detta genom minskad produktion, lägre priser, höga energikostnader, etc. Polfjärd framhåller att en god investering är att ställa sig frågan vad kan jag bidra med för RUNE BJÖRNSTRÖM LULEÅ Per Rörland får sitt examensbevis av Grete Solvang Stoltz, personal - direktör vid LKAB. att möta en kärvare situation?. En av de åtgärder som alltid lönar sig är kompetensutveckling. FIE har under de senaste åren blivit en naturlig sam - arbetspartner för Svensk Elstandard (SEK) genom fram - tagande av handböcker och deltagande i SEK:s tekniska kommittéer. FIE är med i EN:s tekniska 6 emot studenterna under de två praktikperioder som ingått i utbildningen. Grete Solvang-Stoltz, personaldirektör vid LKAB, delade ut examensbevisen och stipendieutmärkelserna och gav studenterna några goda råd när de nu ska ut på arbetsmarknaden. Hon informerade bland annat om LKAB:s stora behov av ingenjörer som måste rekryteras till Malmfälten de närmaste åren. Stipendier utdelades enligt följande: Bästa student : Emma Johansson, Bästa FIE bjuder in till tekniskt seminarium utskott och deltar i EL- FORSK:s program Riskanalys för distributionsnät. FIE har också engagerat sig i utbildningen av FIE-ingenjörer i Luleå. Årets Tekniska konferens ägnas åt kompetensutveckling och man har valt att fokusera på dokumentation, en oerhört viktig del av en anläggning. Konsulter och leverantörer examensarbete : Kristina Bans - torp och Bäste kamrat : Fredrik Engman. FIE:s stipendium tilldelades Annika Raasakka. kommer att informera. Ett annat mycket betydelsefullt område är frågan om säkringar eller säkringslöst. Man vet att många i dag har problem. Detta kommer att belysas från både användar- och leverantörsidan. FIE:s Tekniska konferens äger rum den 18 april på World Trade Center i Stockholm.

9 BESÖK OSS PÅ ELFACK 2011 MONTER A01:42 MED EL I BLODET. Med tre generationer i branschen så kan vi vad vi säljer, transformatorer i alla storlekar till både nätbolag och industrier. Det betyder service, underhåll och rådgivning som sträcker sig så långt du behöver efter inköp. Läs mer på helmerverken.se Järntrådsvägen 5, Partille Telefon DIESELELVERK Mobila elverk Stationära elverk Containermonterade elverk Kundanpassade elverk Automatikutrustning Box 37, Rydsgård Tel , fax RING FÖR MER INFORMATION!

10 Elbranschen 5-6/2011 VATTENFALL Vattenfalls brunkolskraftverk Schwarze Pumpe i Brandenburg. Vi vill poängtera att den vita röken är vattenånga. Koldioxid syns inte eftersom den är osynlig. Underjordisk förvaring av CO2 har gått i stå Radioprogrammet Klotet presenterade för en tid sedan en världsnyhet. Vattenfalls miljardprojekt med infångande av koldioxid från skorstenarna vid de tyska kolkraftverken har gått i stå. DET VAR TÄNKT att koldioxiden skulle grävas ner i diverse underjordiska formationer för evig framtida förvaring. Metoden kallas CCS, Carbon dioxide Capture and Storage. Men ingen delstat i Tyskland vill stå som mottagare av denna kol - dioxid eftersom man inte vågar lita på att den inte sipprar upp igen. Vattenfall har därför skrinlagt alla planer på att fullfölja projektet. Miljarder har delats ut till projekten Enligt EU-kommissionen går det inte att minska vare sig EU:s eller världens koldioxidutsläpp med 50 procent fram till 2050 utan att använda CCS. Som en konsekvens av det har kommissionen under 2009 delat ut en miljard euro till projekt som gick ut på att fånga in och lagra koldioxid. Man räk - BENGT LINDHÉ nade med att till 2015 satsa 7 miljarder euro (bortåt 70 miljarder svenska kronor) för att utveckla 12 anläggningar för koldioxidlagring i Europa. (DN den 23/ ). Hur EU agerar i den nya situationen återstår att se. Livsfarligt med lössläppt koldioxid De bortkastade miljarderna visar hur viktigt det är att tänka efter före. I augusti 1986 fick man en illustration av riskerna med lössläppt koldioxid. Vid lake Nyos i Kamerun i Afrika kokade naturligt bildad kol - dioxid upp ur sjön i form av ett jättelikt moln människor och tio gånger fler djur dog inom loppet av några minuter. Utöver det är det inte svårt att räkna ut att en världsomfat - tande CCS-verksamhet skulle kosta hundratals kronor för var och en av jordens invånare, årligen. Flera debattartiklar i Elbranschen förutom i publicerad litteratur visar att det finns ett alternativ till CCS som heter CCR där R står för Recycling. Man fångar upp koldioxiden på samma sätt som i CCS men man kombinerar koldioxiden med väte och producerar metanol, som kan ersätta bensin, eller DME som kan ersätta dieselolja. Man skapar på det sättet ett kretslopp för koldioxiden och man slipper plocka upp mer fossila bränslen från jordens innandömen till allt högre kostnader. Islänningar har varit föregångare Man får hoppas att radioprogrammet Klotet i något fram - tida program redovisar vad man kan göra i stället när CCS nu inte längre är aktuellt. På Island har man startat den första fabriken i västvärlden för produktion av metanol med CCR. Volvo och Chemrec prövar DME, tillverkad av svartlut, på lastbilar som nu gått över km. De första DME-mackarna finns redan på plats, bland andra en i Kungens kurva. Introduktionen av CCR kommer naturligtvis att ta sin tid men om EU skulle satsa sina miljarder på den metoden skulle processen säkert påskyndas. Det ska sägas att det går åt mycken el i CCS-processen men den är som klippt och skuren för att ta hand om elen från vindkraftverken, som på det sättet inte för dyra pengar behöver skickas ut på nätet. 8

11 TRANSFORMATORER FÖR INDUSTRI & KRAFTBOLAG Gjuthartsisolerade transformatorer kva Krafttransformatorer MVA ELNORD KRAFT Odlingsvägen TÄBY Ställverksutrustning ASEA/ABB. Brytare kv. Utrustning från 1960-talet till 2000-talet. Stenator AB Billstabågen 5, Västerås. Tel , fax För ytterligare information:

12 Elbranschen 5-6/2011 Klimatpartiet kommunisterna I SAMBAND MED LEDARSKIFTET i kommunistpartiet (som numera kallar sig enbart vänsterpartiet) myntades begreppet klimatpartiet. Kommunistregimer har alltid förslavat undersåtarna genom hjärntvätt och social ingenjörskonst och man har aldrig varit främmande för nackskott och andra effektivare och plågsammare avlivnings - metoder. Nu har alltså de svenska kommunisterna mutat in koldioxidbluffen för att attrahera lätt - trogna och okunniga väljare att rösta på diktaturpartiet för att rädda klimatet. Elbranschens luttrade redaktion kommer, på tal om klimat, osökt att tänka på en tidigare kommunistisk potentat som ledde den svenska partifilialen på 1950-talet och en bit in på sextiotalet. Det var Hilding Hagberg (död först 1993). En underbar morgon i slutet av maj eller i början av juni när solen sken och man kunde ana en försmak av sommar kom nämnde dyr kare av Stalins skräckregim vandrande på väg in i riksdagen. Han var iförd rejäla galoscher och regnrock och hade dess utom ett uppspänt paraply. Men varför i herrans namn går du klädd så där?, frågade någon häpet. Det regnar i Moskva, blev Hagbergs lakoniska svar. 10

13

14 Elbranschen 5-6/2011 Beräkning av jordens medeltemperatur med hjälp av satellitdata visar ingen stor uppvärmning under det senaste 10-talet år. IPCC KOVÄNDER OCH KRYPER TILL KORSET Under åren sedan 1990-talets början, då den första rapporten från IPCC (Intergovernmental Panel of Climate Change) kom, har allt fler rapporter publicerats där människans utsläpp av växthusgaser har framhållits som orsak till den globala uppvärmningen. Men nu har man krupit till korset och på förhållandevis undanskymd plats deklarerat att människans påverkan på klimatet är liten jämfört med naturliga variationer. Detta är en radikal förändring som rimligtvis borde ha fått stor uppmärksamhet i medierna. Så har naturligtvis inte blivit fallet. IPCC-ORGANISATIONEN har hävdat att den under 1900-talet förhöjda globala temperaturen nära nog enbart är ett resultat av människans utsläpp. Man har påstått att det inte finns någon annan möjlig förklaring till temperaturökningen under talet än människans utsläpp av växthusgaser. WIBJÖRN KARLÉN PROFESSOR EMERITUS, UPPSALA Selektiv information i massmedia Den betonade betydelsen av växthusgaser har begränsat diskussionen. Den verkliga orsaken till förändringar har inte diskuterats öppet. De som accepterat människans bety - delse har fått utrymme i massmedia och kommit att domi - nera uttalanden om växthus - effekten. De som hävdat andra åsikter har tystats. I november 2011 kom en ny rapport från IPCC. Rapporten handlar huvudsakligen om klimatets variabilitet. Modeller visar att variabiliteten kan förväntas bli något större i framtiden. På en undanskymd plats i den svårbegripliga texten har man skjutit in en mening som säger att större delen av klimatets variationer beror på naturlig variabilitet, men att utsläpp av växthusgaser har bidragit. På sidan 9 står det: Projected changes in extremes under different emissions scenarios generally do not strongly diverge in the coming two to three decades, but these signals are relatively small compared to natural climate variability over this time frame. Betydelsen av den senare delen av meningen är att människans inflytande är litet jämfört med klimatets naturliga variabilitet. Detta är en radikal förändring av IPCC:s tidigare åsikt om växthusgasernas betydelse. IPCC har misslett världen i två decennier Rimligen borde denna slutsats ha medfört en mycket 12

15 Elbranschen 5-6/2011 stor debatt i massmedia. Tyvärr har reaktionerna varit få trots att rapporten visar att IPCC nu inser att de misslett världen under de senaste 20 åren. Den felaktiga informationen som spritts har kostat världens samhällen stora belopp. Det är beklagligt att många i massmedia nu oreflekterat upprepar att detta kan bero på den globala uppvärmningen så fort en händelse möjligen kan ha varit relaterad till vädrets makter. Många som redan insett hypotesens brister har tappat tron på vetenskap. Än värre är kanske att många forskare och deras åsikter uteslutits från diskussionen och att debatten därmed begränsats. Bara med stor svårighet kommer man att i framtiden kunna reda ut vad som är ett resultat av en missriktad lojalitet gentemot IPCC och vad som är resultat baserade på verklig forskning. Budskapet i den nya IPCCrapporten är att den så kallade markanta och unika globala uppvärmningen under 1900-talet (ca 0,8 o C) är en variation i en serie av naturliga variationer. De senaste decenniernas temperatur som är väl dokumenterad genom tillgängliga satellitdata visar att uppvärmningen tycks ha avstannat trots att koncentrationen av CO 2 i atmosfären fortsatt att stiga (se figur). Det är nu viktigt att försöka reda ut vad som är naturlig variabilitet och vad människans utsläpp av CO 2 möjligen kan ha bidragit med. Rimligen bör man dämpa talet om bråds kande behov av minskade utsläpp av CO 2. Härmed inte sagt att vi kan bränna fossila bränslen utan eftertanke. Extremt väder måste beaktas i samhälls - planeringen Även om den globala temperaturen för närvarande inte stiger måste vi beakta risken för extremt väder vid samhällsplane - ring, något som nu ofta glöms. Information om förhållandena under de senaste 30 åren ger inte en tillräcklig bakgrund för bedömning av klimatets variabilitet (förhållandena under en 30-årsperiod anses ofta ge en god bild av normalförhållandena ). Risken för väderförhållanden långt utanför de normala och även utanför det mest extrema som dokumenterats måste beaktas. Tyvärr täcker tillgängliga dataserier oftast högst 150 år. Viss information om variabiliteten över betydligt längre tid kan erhållas från bland annat träds årsringar, information som måste beaktas. Risken för jord- och lerskred samt påverkan på grundvattnet och andra risker vid extrema situationer måste tas in vid planering. De stora befolkningarna på många bördiga men för översvämningar känsliga områden vid flodmynningar är ett svårlöst problem. Alla befolkningskoncentrationer medför för övrigt att stormar och andra väderfenomen leder till katastrofer av en avsevärt större dimension än tidigare i histo - rien. Euro Energy Components AB - Din kontakt inom el! 3-polig A NYHET! 3 Montagematriel Wibjörn Karlén är flitig - debattör och känd från både radio och TV och inte minst som mer eller mindre ständig medarbetare i tidskriften Elbranschen. 13

16 Elbranschen 5-6/2011 Dansen kring den döende guldkalven OM VI TITTAR NÄRMARE PÅ vilka det är, förutom staten med sina energiskatter och momsintäkter, som tjänar pengar på den växande bidragsfinansierade svenska vindkraftsbubblan, kan en beskrivning av vindkrafts - utbyggnadens olika steg och profitörer, se ut som nedan: Den smygande konsulten banar väg Först kommer den smygande konsulten, han som under stort hemlighetsmakeri med löften om mycket stora arbets fria inkomster binder upp mark - ägare i mycket långa arrendeavtal. Markägare, som ofta är identifierade med hjälp av någon utvald vän på bygden, som också tjänar pengar på, att vara just konsultens och senare exploatörens vän på bygden. I normalfallet säljs avtalsstocken snart vidare till någon exploatör, då gör den smygande konsulten sitt klipp. Nästa profitör på vindkraften är givetvis markägaren, som får betalt direkt i någon mån från BJÖRN TÖRNVALL SÄFFLE och med avtalsteckningen och vars arrende ökar, till ofattbart stora årliga belopp per verk, i samband med färdigställandet. Nu gäller det att skönmåla projektet Därefter vidtar genomförandet av ansökningsprocessen. Uppsättande av nödvändiga vindmätningsmaster, utförande av olika typer av inventeringar, med hjälp av specialiserade miljö-, ljud-, och ljuskonsulter, som alla tjänar pengar på att samarbeta nära med exploatören för att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning, som underlag till ansökningsförfarandet hos länsstyrelse och/eller kommun och inför lagstadgade samråd med berörda boende i området. Här gäller det för konsulterna att på ett trovärdigt sätt söka beskriva, hur liten stö - rande påverkan, som kan förväntas för alla närboende, på flora och fauna, på historiskt värdefulla lämningar, på allemansrätten och annat friluftsliv, på jakt & fiske, på skyddade områden, på turismen och inte minst på landskapsbilden. Ofta med stöd av anpassade fotomontage, som visar en betydligt bättre bild av projektet än den, som blir verklig när verken är byggda. När tillstånden till utbyggnad beviljats av länsstyrelsen och beslutet efter överklaganden, vilka givetvis sysselsätter allsköns väl - avlönade jurister, vunnit laga kraft utan att kommunen ifråga använt sig av sin rätt att avslå projektet, finns det byggrätter att sälja. Nu kan exploatören tjäna pengar, på att sälja alla eller delar av dessa byggrätter på rot. Rabbalshede Kraft AB sålde t.ex. 10 byggrätter på Töftedalsfjället i Dals Ed till Göteborg Energi, för 2 miljoner kronor per styck. Verken är oftast importerade I Sverige byggs oftast vindkraftverk producerade av danska Vestas, tyska Siemens eller Enercon. De, liksom deras underleverantörer, anlitade transportörer och kringresande byggrallare, tjänar givetvis pengar på verksamheten. Vestas har visserligen gått riktigt dåligt på senare tid och avskedat tusentals anställda, men hittills har dessa utländska producenter, transportörer och vindkraftsrallare tjänat mycket stora pengar på att bygga utlandstillverkade vindkraftverk i Sverige. Försumbara och tillfälliga intäkter på lokal nivå Med lite tur finns det kanske någon eller några lokala entreprenörer, som under byggtiden tjänar pengar på markarbeten, på att köra gruslass och kanske betong till byggarbetsplatserna för verken. Det kan även bli några tillfälliga jobb i nyöpp - nade grustag, i nya bergtäkter och vid mobila betongfabriker. Viss sysselsättnings- och försäljningsökning blir det kanske också för tjänsteföretag i någon näraliggande centralort under 14

17 Elbranschen 5-6/2011 byggtiden, även om vindkraftsrallarna ofta kommer med - förande allt från eget bageri till bio i sina flyttbara läger, som t.ex. vid Havsnäsprojektet i Strömsund. Arbetskraft från utländska bemannings - företag Bra för bygden är det ju, om de skogsarbetare som behövs för att avverka skog för byggplatserna, för nya vägar och för kraftledningsgator kan tas in lokalt, men så är inte alltid fallet. I Ollebacken utanför Lit i Jämtland använde Jämtkraft ägt av Östersunds kommun utländska skogsarbetare för att röja gator för nödvändiga kraftledningar, ett närmast absurt beteende i skogsarbetarlänet Jämtland! Likaså finns exempel på, att arbetskraft för gjut - ningen av nödvändiga betongfundament ordnats fram genom bemanningsföretag på Irland, som till lägsta pris försett arbetsplatserna i norra Sverige med utländska arbetare från låglöneländer. Till detta kommer givetvis de ledningsarbetare, som ska bygga de mycket kostnadskrävande kraftledningar och basstationer som krävs för att elen från vindkraftverken alls ska kunna levereras in till det gemensamma elnätet. Att dessa byggnationer kan vara intressanta för kabeltillverkande företag och sådana specialiserade på avancerad spänningsregleringsutrustning är givet. Att de är svenska, är dock långt ifrån säkert. Kommunerna hoppas alla på nya arbetstillfällen och stora intäkter från vindkraftens utbyggnad. Av alla olika kategorier inblandade i dansen runt guldkalven, som vill vara med och tjäna pengar på vindkraftens bidrag, finns dock när verken är byggda endast ett mycket litet antal kvar i kommunen, som kanske betalar skatt på inkomster från vindkraften. Några enskilda mindre markägare med arrendeinkomster och någon lokal vägunderhållare, som får ploga och sköta om vägarna, så att tillresande servicetekniker ska kunna utföra nödvändiga underhållsarbeten. Skulle markägaren, vilket är vanligt i norra Sverige, vara något av våra stora skogsbolag blir det inga inkomster alls för kommunen. Dels har de sina huvudkontor på annan ort, dels betalar de inte någon kommunalskatt. Storskogsbolaget har givetvis samma intresse av att kraftigt höja avkastningen på sin skogsmark, som alla andra markägare. Dansen kring den svenska bidragskalven Vad händer med de färdigställda vindkraftverken? Ett visst antal säljs ofta, som nämnts, redan som byggrätter av exploatören, för att finansiera den egna kontantinsatsen i projektet. Hela eller delar av vindkraftsparken, säljs normalt ut med hjälp av påhittiga provisionsavlönade mäklare i finansmarknaden, till långsiktiga ofta utländska kapitalplacerare, pensionsfonder eller stiftelser. De vill alla komma åt bidragen från de svenska hushållen i form av elcertifikat under de 15 år sådana utgår till de nya verken. Samtidigt hårdsäljes med elskatterabatter och låga fasta elpriser som argument, enskilda verk eller an - delar till företag, kommuner och privatpersoner ingående i vindkraftsooperativ. Det är nu exploatören hoppas tjäna sina stora pengar och samtidigt, i tid, komma ur de avsevärda politiska och marknadsbetingade riskerna förknippade med ett långsiktigt ägande av vindkraftverken. Den långsiktiga ägaren hoppas, om han alls inser hur illa det är ställt för vindkraftens framtida intjäningsförmåga på den svenska energimarknaden, att elpriset ska stiga till kontinentala nivåer, att värdet på elcertifikaten ska komma att höjas och därefter ligga kvar på en tillräckligt hög nivå, eller att all vindkraft i Sverige framöver efter nya beslut av klåfingriga politiker, ska kunna säljas in till elsystemet, till i förväg bestämda och betydligt högre feed-in priser, än de priser marknaden medger i dag. Elöverskott men bristande överförings - kapacitet Hur ser den nordiska elmarknaden ut framöver? Vattenfall och andra bedömare anser, att vi utan vindkraftens bidrag går mot ett elöverskott om 50 TWh i Norden till 2020, varav hälften förväntas byggas upp i Sverige. Eftersom vi saknar tillräcklig överföringskapacitet både inom Sverige och till våra grannländer i söder, innebär inlåsningen av det växande el - överskottet, att elpriset kommer att fortsätta att vara lågt under överskådlig tid. Detta förutsätter givetvis, att våra 10 kärnreaktorer levererar normalt och att leveranskapaciteten av el från både Norge och Finland ökar planenligt. Det är som synes väldigt många, som vill vara med och dela på den svenska bidrags - kakan för vindkraften, men det är de snabba, lättrörliga och vältaliga grabbarna som tjänar de stora pengarna på att sälja stockar med arrendeavtal, byggrätter och färdiga vindkraftverk vidare till intet ont anande svenska och utländska investerare. Därefter försvinner dessa moderna baggbölare ut ur skeendet mot nya mål innan det börjar kärva till sig med alltför låga el- och elcertifikatspriser, avtalade alltför stora arrendeoch bygdepengar, skadestånd för intrång, sjunkande fastighetsvärden och mycket stora framtida kostnader för det lag - reglerade återställandet av vindkraftsutbyggnadens förstörda marker. Vindkraftsbubblan kommer att bli dyr Frågan är slutligen, om det kommer att bli så många nya vindkraftverk byggda i Sve - rige framöver? Det stadigt växande elöverskottet, vindkraften förutan, och den av bristen på överföringskapacitet i nätet betingade inlåsningen av elen under ett antal år framöver borgar för fortsatt låga elpriser. Priser på en nivå, som vindkraften inte klarar av att överleva med någon längre tid. Att återställandet av elmarknaden och naturen efter vindkraftsbubblan, kommer att orsaka mycket stora förluster för kreditgivare, markägare och ytterst för alla elkunder och skattebetalare i Sverige, är därför inte en alltför djärv gissning i dag. Detta förutsatt att politikerna inte går in med ytterligare omfattande subventioner till vindkraften. Läs tidigare utgåvor på Elbranschens nätplats! 15

18 Elbranschen 5-6/2011 Svensk-japanskt kollokvium om kärnvetenskap ETT TVÅDAGARS KOLLOKVIUM hölls i höstas i Göteborg i regi av Japan Society for the Promotion of Science (JSPS) och i samarbete med IVA Väst. Arrangör var avdelningen för Nukleär teknik på Chalmers. Kollokviet hade temat Kärnteknik och kärnvetenskap (Nuclear Energi and Nuclear Applications). Åtta japanska talare, en del av Japans kärntekniska elit, hade kommit till Göteborg. Kollokviet hölls i Chalmersska Huset, Chalmers IMRE PÁZSIT PROFESSOR I NUKLEÄR TEKNIK VID CHALMERS grundares William Chalmers hus vid Södra Hamngatan. Jordbävningen och Fukushima kom emellan Planerna för kollokviet drogs upp redan 2010, och det skulle ha varit en vanlig typ av seminarium eller minisymposium om olika aspekter av kärnkraftsteknik och kärntekniska tillämpningar i medicin och biologi. Men så kom den japanska jordbävningen (och tsunamin) och Fukushima emellan. Därför gjorde flera japanska talare tillägg om olika aspekter på olyckan, både förloppet sett från reaktorfysikalisk synpunkt eller med avseende på de biologiska effekterna. Kollokviet öppnades av Chalmers förste vicerektor professor Mats Viberg, och direktören vid JSPS Stockholm Office, professor Hiroshi Sano. De japanska talarna var professorerna Masaharu Kitamura och Makoto Takahashi från Tohoku University, Sendai, professor Tomoko M. Nakanishi från University of Tokyo, professor Akio Yamamoto från Nagoya University, professor Tsuyoshi Misawa från Kyoto University Research Reactor Institute (KURRI), doktor Yukio Uchihori, National Institute of Radiological Sciences (NIRS) i Chiba utanför Tokyo, samt doktoranderna Tatsuya Fujita (Nagoya) och Hiroyuki Nakanowatari (Sendai). Från svensk sida deltog forskare från Chalmers, Göteborgs Universitet, KTH samt en talare från SSM och SKB. Förutom de muntliga föredragen hölls ett antal posterpresentationer. Kollokviet innehöll fyra muntliga sessioner: Fukushima the event and its implications Radiation biologial effects and its applications Core physics, thermal hydraulics, stability and safety Spent fuel disposal, new fuel cycles and safeguards Flera av de japanska föredragen i de första två blocken handlade om lärdomarna från Fukushima och diskussioner om huruvida beredskapen var tillräckligt eller ej och hur man förbereder sig för otänkbara Samling innan kollokviet öppnas. Från vänster: professor Masaharu Kitamura, Tohoku University, Lisa-Mi Swartz, JSPS Stockholm Office, och Imre Pázsit, Chalmers tekniska högskola, ordförande vid kollokviet. 16

19 Till vänster: Professor Mats Viberg, förste vicerektor vid Chalmers, öppnar kollokviet. Till höger: Professor Hiroshi Sano, direktör för JSPS, håller ett inledande föredrag om JSPS och kollokviet. Elbranschen 5-6/2011 situationer samt i vilken utsträckning jordbävningen och den påföljande tsunamin kan anses vara otänkbara. Professor Kitamura framhöll att det man lärt sig av tidigare olyckor vid Three Mile Island och Tjernobyl och de förbättringar man gjort inte räckte för att undvika Fukushima. Man har dragit slutsatsen att processen måste förbättras, att man måste ta lärdomar från tidigare händelser och förbereda sig för oförutsedda sådana. Radioaktiva ämnen enbart i de översta jordlagren Tomoko M. Nakanishi och hennes forskargrupp var involverade i en omfattande studie om hur marken blev förorenad och hur mycket radioaktiva ämnen växterna runt Fukushimas reaktorer tog upp från marken. Man fann att de radioaktiva ämnena enbart fanns i det översta 5-cm-lagret jord; dess - utom fann man att den övervägande delen av radioaktiviteten i växterna fanns på utsidan. Denna har därför kommit från radioaktiv nederbörd efter olyckan. Upptaget av radioaktiva ämnen från marken var förvånansvärt litet. Slutsatsen är att olyckans skadeverkningar på jordbruket ligger på hanterbar nivå och att sanering genom att man avlägsnar ett 5 cm tjock lager jord är praktiskt möjligt. Det kan tilläggas att professorerna Kitamura och Takahashi kommer från Sendai, staden som låg närmast jordbävningens epicent - rum och där tsunamins förödande effekt var som starkast. Professor Takahashi visade bilder på hur nära hans hus låg de områden som sveptes över av vågorna. En bild visade hans vardagsrum efter jordbävningen där allt föll omkull och låg på golvet i en enda stor röra. Eva Forssell-Aronsson, som besökte området veckorna före kollokviet, och doktor Yukio Uchihori berättade dels om strålningens biologiska effekter och dels om de aktuella doser som befolkningen fick runt de havererade verken. Intima kontakter mellan Sverige och Japan Det kan vara värt att nämna hur det kom sig att avdelningen för Nukleär teknik stod som värd för kollokviet med JSPS finan - siering. JSPS stödjer forskning och internationellt utbyte med forskare inom alla vetenskapsgrenar och, till skillnad från Sverige, har kärnteknik och kärnenergi aldrig särbehandlats. Ämnesföreträdarna, professorn vid avdelningen, Imre Pázsit, och professor Lembit Sihver, har besökt Japan många gånger med stöd från JSPS. När JSPS Alumni bildades i Stockholm 2004, upptogs de i kretsen av kontaktpersoner (L.S. sitter numera även i styrelsen). Imre Pázsit gjorde sitt första besök 1990 med professor Kojiro Nishina vid Nagoya universitet som värd, och det blev av - görande för kontakternas senare utveckling. K. Nishina är nämligen son till Japans genom tiderna mest betydelsefulla fysiker Yoshio Nishina, som är mest känd för en formel för spridning av ljus på elektroner som han utarbetade tillsammans med den svenske fysikern Oskar Klein (Klein-Nishina formula). Via K. Nishina fick Imre kontakt med ett stort antal forskare vid olika universitet och forskningsinstitut i Japan. Många kom sedan för kortare eller längre vistelser till Chalmers. Professor Nishina var jubileumsprofessor vid Chalmers 1993 och 1994, och han valdes till Till vänster: Professor Tomoko M. Nakanishi, Tokyo University, och professor Eva Forssell-Aronsson, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Akademien. På bilden till höger professor Christophe Demazière, Chalmers Nukleär teknik, och doktor Oddbjörn Sandervåg, SSM (Strålsäkerhetsmyndigheten). 17

20 Elbranschen 5-6/2011 Intrycken från kollokviet sammanfattas vid middagsbordet i gemytlig miljö. hedersdoktor vid Chalmers Imre har också medverkat när Chalmers och Tohoku Universitet slöt avtal om utbyte av teknologer, och hans avdelning har ett samarbetsavtal med KURRI (Kyoto University Research Reactor Institute). Detta ledde bl.a. till att när de sista två forskningsreaktorerna i Studsvik ställdes av 2005 fick Chalmers studenter åka till KURRI för labbar med mycket fördelaktiga ekonomiska villkor för Nukleär teknik. Professor Misawa från KURRI, en av talarna vid kollokviet, var den som utvecklade KURRI:s laborationer för utländska studenter. I sitt föredrag vid kollokviet visade han några bilder av en grupp av Chalmers-studenter som labbar i KURRI. Förutom talarna och JSPSpersonal, deltog ett fyrtiotal personer i kollokviet, vilket således var välbesökt. Däremot var media, både press och TV, tämligen ointresserade trots riklig info kanske för att den skrämmande delen av Fuku - shima-händelsen var över? PRODUKTNYHETER & FÖRETAGSNYTT El-Vis årsabonnemang 2012 Till alla som har årsabonnemang på EL-Vis programmen kan meddelas att EL-Vis 12 är på väg. Ett nytt spännande år väntar och med EL-Vis 12 kommer många nyheter. EL-Vis nya kabelberäknings - program har fått bättre funktioner Symboler i ellinjeschemat Förlängda kretsar i ellinjeschemat Startmodul Fler spännande nyheter kommer under året med de automatiska uppdateringarna som följer med årsabonnemang för Ny Info med flera nyheter och alltid den senaste informationen. Ny projektmapp. Nya modulen med frågor & svar har blivit mycket populär och kommer att fyllas på med många nya frågor med svar. Nu finns det över 290 mallar att använda sig av i arbetet. Gratis app som innehåller 121 frågor & svar till kunderna. El-Vis kursbok finns i hjälp - menyn. Fri support till alla med års - abonnemang. Denna tjänst har blivit en stor succé och därför har fler konsulter anlitats. Dessa hjälper till att svara på alla frågor. Här får man snabbt den hjälp man behöver. Många miljoner kronor har satsats på utveckling av EL-Visprogrammen. El-Info kommer att arbeta med att få EL-Vis on-line och man Beving och Trinergi går ihop Beving, eller Beving Elektronik AB som det fullständiga namnet lyder, är ett företag inom Addtech-gruppen med verksamhet inom områdena elsäkerhet, elkvalitet, samt mät och test. Trinergi AB har huvud - delen av sin verksamhet inom portabla mätutrustningar med nätanalys och termografi i cent - rum. Inom dessa områden erbjuder man även utbildning och andra tjänster. I april 2011 förvärvade Addtech-gruppen Trinergi AB. Produktsortiment, kompetens och geografisk lokalisering för Beving och Trinergi kompletterar varandra på ett mycket bra sätt och under det senaste halvåret har ett djupt samarbete mellan företagen utvecklats. Under första kvartalet 2012 kommer bolagen att gå samman genom att Trinergi kommer även att satsa på nya appar. Denna utveckling har medfört stora kostnader och man meddelar nu att man för första gången på många år måste höja årsabonnemangsavgiften. Höjningen blir: För 1 användare licens 300:- För 2-5 användare licens 600:- För 6-10 användare licens 900:- fusioneras in i Beving. Såväl samtliga geografiska lokalise - ringar (Stockholm, Örebro och Göteborg) som alla kontaktpersoner kommer att finnas kvar. Verksamhetsområdet kommer att vara detsamma. Förändringen ligger i att det finns mer resurser och ett bredare sortiment att tillgå för att möta marknadens behov. Läs tidigare utgåvor på Elbranschens nätplats! 18