Ny uppdaterad och utvidgad version. Värm gården med spannmål

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ny uppdaterad och utvidgad version. Värm gården med spannmål"

Transkript

1 Ny uppdaterad och utvidgad version Värm gården med spannmål

2 Spannmål som bränsle - ett sätt att stärka lantbrukets ekonomi Priset på eldningsolja har stigit under många år samtidigt som priset på spannmål stagnerat eller t o m sjunkit. Vi har nu nått ett läge där det ofta är lönsamt att använda spannmål för att värma bostäder och ekonomibyggnader på den egna gården. På marknaden finns nu också brännare och pannor som är särskilt anpassade för spannmålseldning. Erfarenheterna från spannmålseldning är emellertid begränsade och det finns därför ett behov av information och rådgivning. Den här broschyren ger en översikt över teknik, ekonomi och regelverket kring eldning av spannmål på i första hand den egna gården. Broschyren har producerats av Lantmännen och LRF i syfte att stimulera till att spannmål används som bränsle där detta är tekniskt möjligt och ekonomiskt lönsamt. Lantmännen och LRF ser spannmålseldning som ett sätt att stärka ekonomin på det enskilda jordbruksföretaget och bibehålla ett jordbruk med aktiv odling. Äfab, som är ett fristående konsultföretag med inriktning på teknik och utbildning för småskalig bioenergi, har medverkat vid framtagning av faktaunderlag. En första version av Värm gården med spannmål kom ut i februari I denna upplaga har vi uppdaterat de jordbrukspolitiska förutsättningarna och kalkylerna vad gäller priser, kostnader och verkningsgrad. Vi redovisar också nya rön om miljö och eldningsteknik. Spannmål som bränsle bidrar till ett jordbruk med aktiv odling. Sid Inledning och innehåll... 2 Olja och el blir allt dyrare... 3 Spannmål ett bra bränslealternativ... 3 Nya jordbrukspolitiska förutsättningar... 4 Spannmålens bränsleegenskaper... 5 Elda med den sämst betalda spannmålen... 5 Så här räknar vi på ekonomin... 6 Spannmål som bränsle utanför gården... 8 Andra kommersiella energigrödor... 8 Innehåll Risker och problem... 9 Tekniklösningar Spannmålseldning och miljön Andra gårdsbränslen än spannmål Vad säger myndigheterna om spannmålseldning Skatteregler Vem vänder man sig till Spannmål för uppvärmning och el - en ny handelsvara. 16 2

3 Olja och el blir allt dyrare! De internationella priserna på oljeprodukter svänger kraftigt efter det säkerhetspolitiska läget i världen och efter konjunkturer och dollarkurser. Men långsiktigt har priserna stigit och kommer med stor sannolikhet fortsätta att stiga. En viktig faktor är att förbrukningen av olja ökar mycket snabbare än upptäckten av nya oljekällor. Allt fler bedömer att vi inom kort har nått Peak-oil, det vill säga den tidpunkt när den globala utvinningen av olja nått sitt maximum för att därefter falla. Se Även om oljan inte tar slut kan vi dels få en fysisk brist, dels dyrare utvinningskostnader vilket driver upp priset. Räkna med höjda skatter Ovanpå importpriset kommer miljöavgifter och skatter som gör oljan ännu dyrare. Från 2005 är skatten på eldningsolja för bostadsändamål kr per m 3 inkl moms. För olja som användes inom jord- och skogsbruket är skatten reducerad till 546 kr per m 3 exkl. moms. Regeringen och samarbetspartierna, (v) och (mp), planerar för nya skattehöjningar de kommande åren som ett led i den s.k. gröna skatteväxlingen, d v s höjda skatter på energi och sänkta skatter på arbete. Elpriset stiger också långsiktigt, dels till följd av höjda avgifter och skatter, dels därför att en ökad internationell handel gör att Sverige importerar kontinentens högre elpriser. Spannmålspriset hänger inte med Priset på spannmål har tyvärr inte utvecklats lika positivt. Istället har vi långsiktigt haft stagnerande och i vissa fall sjunkande priser. Om WTO-förhandlingarna leder till slopade eller minskade exportbidrag för spannmål kan detta pressa priserna inom EU. På sikt är det möjligt att den globala efterfrågan på livsmedel kommer leda till prishöjningar, men det är knappast troligt att spannmålspriserna stiger snabbare än priserna på olja och andra energiprodukter. Spannmål ett bra bränslealternativ Prisutvecklingen har gjort att spannmål nu är ett konkurrenskraftigt bränsle för att värma lantbrukets bostäder och ofta även dess ekonomibyggnader. I många fall är spannmål också ett intressant bränsle för bostadsfastigheter utanför gården, närvärmecentraler och t.o.m. industrier. I praktisk drift kan 1 liter eldningsolja ersättas med 3 kg spannmål. Diagrammet visar med havre som exempel hur kostnaden för 3 kg spannmål utvecklats i förhållande till kostnaden för 1 liter fullskattad olja under perioden För att det skall finnas ekonomiskt utrymme för att investera i och sköta en särskild spannmålspanna bör prisskillnaden mellan 3 kg spannmål och 1 liter olja vara åtminstone 2,00 kr. Det läget har vi haft sedan slutet av 1990-talet. Prisgapet till förmån för spannmålseldning har ökat kraftigt de senaste åren och väntas fortsätta att öka. Spannmålseldning kräver särskild utrustning Andra bränslen som kan produceras på den egna gården är också intressanta, t ex halm, flis och helved. Spannmålseldning är emellertid en ganska ny företeelse. För att den skall fungera bra krävs oftast särskild utrustning och eldningsteknik. Den här broschyren handlar därför om spannmål som bränsle. Den ger en översiktlig redovisning av spannmålens bränsleegenskaper, vilken utrustning som krävs, hur ekonomin ser ut, myndighetsregler och vart man kan vända sig för mer information. Broschyren riktar sig i första hand till lantbrukare som funderar på att byta bränsle för uppvärmning - från olja och el för att sänka sina kostnader eller från ved för att minska arbetsinsatsen. Fördelar med spannmål som bränsle lägre kostnad än olja och el prisstabilt, inga internationella prischocker eller skattehöjningar utnyttjar gårdens resurser askan kan användas som växtnäring bättre miljö, bidrar ej till växthuseffekten mindre arbetsinsats än eldning med ved, flis eller halm Prisutveckling olja/havre, kr per liter olja respektive 3 kg havre, liter olja 3 kg havre + 2 kr för investering och skötsel 3 kg havre

4 Nya jordbrukspolitiska förutsättningar Från 2004 och 2005 gäller flera nya jordbrukspolitiska spelregler som påverkar produktionen och användningen av energigrödor från åkern. Här redovisas i korthet de viktigaste nyheterna. För utförligare information se Jordbruksverkets hemsida, Frikopplat gårdsstöd Det viktigaste resultatet av översynen av EUs jordbrukspolitik (MTR) är att arealersättningen som nu benämns gårdsstöd dels ges till all åkermark, dels frikopplas från produktionen. Det finns dock ett krav på att marken skall hållas i hävd, vilket i första hand innebär att den inte får förbuskas. Eftersom gårdsstödet utgår oavsett om man odlar marken eller ej så skall man inte räkna med den ersättningen i produktionskalkylen. För att det skall löna sig att odla måste då avsalupriset för grödan överstiga de rörliga produktionskostnaderna. Detta gäller givetvis oavsett om spannmålen användes som foder eller för energiändamål. Förhoppningsvis kan bränslemarknaden för många lantbrukare ger en merintäkt jämfört med om spannmålen levereras till de traditionella köparna. I vart fall bör det gälla spannmål som på den ordinarie marknaden får stora kvalitetsavdrag. Energigrödestöd för kontraktproduktion För att stimulera produktion av energi på åker får energigrödor sedan 2004 ett särskilt stöd utöver det generella gårdsstödet. Energigrödestödet är beroende av hur mycket som odlas i hela EU men är fn 45 euro per ha (ca 400 kr/ha). Visar det sig att jordbrukarna inom EU sökt för en större areal än de maximerade 1,5 milj ha kommer stödet att minskas proportionellt. Det bör noteras att energigrödestödet inte utgår till uttagspliktig areal. Det viktigaste resultatet av översynen av EUs jordbrukspolitik är att arealersättningen, som nu benämns gårdsstöd, ges till all åkermark och är frikopplad från produktionen. Alla jordbruksgrödor för energiproduktion, utom hampa och sockerbetor, är berättigade till det särskilda stödet. Ett krav är dock att det finns ett kontrakt med den förste förädlaren/användaren vilket oftast är värmeverket. Kravet på att den första förädlaren skall ställa en säkerhet till Jordbruksverket och administrationen av kontrakt leder till merkostnader som gör att odlaren ofta får något mindre betalt av handeln vid leverans av en energigröda än vid leverans av motsvarande livsmedelsgröda. Förhoppningsvis kan ökande volymer göra att denna prisskillnad försvinner. Kravet på arealuttag finns också kvar. Uttagsplikten följer spannmålsavkastningen och varierar från 4,0 till 8,4 % av åkermarken. På denna areal får man odla godkända industri- och energigrödor med bibehållet gårdsstöd men det särskilda energigrödestödet utgår ej. Komplicerade regler för gårdsanvändning Det är inte möjligt för jordbrukaren att få ut energigrödestödet för en gröda som används på den egna gården. Orsaken är att energigrödestödet förutsätter kontrakt med den förste förädlaren vilket i detta fall är den som skall elda spannmålen. Om man har en verifierad invägning finns det dock möjligheter att skriva kontrakt med ett grannföretag eller t.o.m. med ett eget från odlingen fristående bolag som eldar spannmålen. Det inte heller fritt fram att på den egna gården elda spannmål som odlats på uttagspliktig areal. För att detta skall vara tillåtet krävs att varan först vägs in och registreras hos en uppköpare och att säkerhet lämnas till Jordbruksverket. För de lantbrukare som bara skall värma de egna byggnaderna med spannmål kan det därför vara enklast att ta spannmål från den ordinarie odlingen och avstå från energigrödestödet. 4

5 Spannmålens bränsleegenskaper Räkna med 3 kg spannmål per liter olja Teoretiskt motsvarar 2,5 kg spannmål med 15 % vattenhalt 1 liter olja (10 kwh). Det är dock realistiskt att räkna med lägre verkningsgrad för spannmål än för olja även vid en väl intrimmad anläggning. Orsaken är dels att uppstart och nedeldning är besvärligare och tar längre tid med spannmål än med olja, dels att ett högre askinnehåll förr eller senare kommer påverka förbränningsresultatet negativt. Aska som blir kvar i förbränningen kan lätt sintra (smälta ihop till mer eller mindre stora kakor) och påverka förbränningsresultatet. Genomsnittligt bör man därför räkna med att 3 kg spannmål ersätter 1 liter eldningsolja. Även vid eldning med andra fasta bränslen som träpellets, halm, ved och flis blir verkningsgraden normalt lägre än vid eldning med olja. Havre har högre värmevärde Värmevärdet i spannmål varierar något efter spannmålsslag, sort, jordart, årsmån, gödsling, renhet mm. Havre har I tabellen nedan redovisas vattenhalt, volymvikt, värmevärde och askmängd för olika bränslealternativ samt hur mycket som vid antagen verkningsgrad åtgår för att ersätta 1 m 3 eldningsolja. normalt något högre värmevärde än övriga spannmålsslag pga dess höga fetthalt. Havre är också lättast att elda genom att kärnan är mjuk och lättantändlig och då risken för asksmältning är mindre. m Bränslevolym som motsvarar 1 m 3 eldningsolja Eldningsolja Träpellets Spannmål Som framgår av diagrammet ovan har de fasta bränslena mycket lägre volymvikt än eldningsolja. Mest skrymmande är halm. Diagrammet visar vilken bränslevolym som motsvarar 1 m 3 eldningsolja. Halm Ved Flis Elda med den sämst betalda spannmålen Om mindre volymer eldas är det mest ekonomiskt att ta de partier som pga skördeförhållanden har lägst marknadspris. Det gäller inte minst havre som kan få stora avdrag pga låg rymdvikt och färg. I värmepannan har detta ingen betydelse. Om man skall odla för just bränsleanvändning, välj då en sort som ger hög avkastning och som är lättröskad genom bra stråstyrka och tidig mognad. En sådan sort är SW: s Belinda. Gödsla och ogräsbekämpa som om det vore foderhavre. Havre är ofta det bästa alternativet, pga: högt värmevärde lågt marknadspris bra för växtföljden mjuk, lätt antändlig kärna mindre risk för sintring av askan kan odlas i hela landet lämplig på de flesta typer av jordar Eldningsolja Träpellets Spannmål Halm Ved Flis Eo1 fyrkantsbal barr/löv barr/löv Vattenhalt, % Volymvikt, kg/m Effektivt värmevärde kwh/ton kwh/m Verkningsgrad, % För att ersätta 1 m 3 Eo inkl. verkningsgradseffekt åtgår: - i ton 0,84 2,2-2,3 2,7-2,9 2,9-3,1 2,9-3,3 3,1-3,5 - i m 3 1,0 3,4-3,6 3,7-5, Askhalt, % 0,005 0, Kg aska/m 3 ersatt Eo 0, Belinda är en havresort med hög avkastning, bra stråstyrka och tidig mognad; egenskaper som är lämpliga för en energigröda. 5

6 Så här räknar vi på ekonomin Våra kalkylexempel för bostäder bygger på att 90 % av oljan ersätts av spannmål och att resterande del av värmebehovet och tappvarmvatten under sommaren täcks av el. För produktions- och ekonomibyggnader räknar vi med att 95% av oljeförbrukningen kan ersättas av spannmål och att resten täcks av el. Detta är en ändring av kalkylförutsättningarna från den första versionen av broschyren. Vi har också i föreliggande kalkyler justerat upp oljepriset till läget i början av 2005 samt sänkt investeringskostnaden för de större anläggningarna för att ansluta till aktuella referenser. Kalkylexemplen omfattar nu en anläggning för enbart ekonomibyggnader. En förutsättning för att en sådan investering skall kunna räknas hem är att värmeförbrukningen är rimligt fördelad över året. För gårdsanläggningar som kräver hög värmekapacitet under kort tid, t.ex. spannmålstorkar, har vi bedömt det som mindre aktuellt med tanke på dagens utbud och prisnivå på utrustning. Kalkylresultaten redovisas genomgående som betalningsförmågan för den spannmål som ersätter eldningsolja. Kalkylförutsättningar första halvåret Pris för eldningsolja: Bostad kr/m 3 inkl moms. Ekonomibyggnader, efter restitution, kr. exkl moms. Elpris: Bostad 0,95 kr/kwh inkl moms. Ekonomibyggnader, efter restitution, 0,52 kr/kwh exkl moms. Ränta: 6 %. Avskrivning: 10 år. Gård A Medelstor bostad (1 familj) Separat spannmålsbrännare (20 kw) som kopplas till befintlig panna inkl enklare bränsleförråd, bränsleskruv, askutmatare, anslutningar och installation: Investering: kr inkl. moms. Gård B Flera bostäder Ny panna med integrerad brännare (40 kw) inkl enklare bränsleförråd, bränsleskruv, askutmatare, anslutningar och installation: Investering: kr inkl moms. Gård C Flera bostäder + ekonomibyggnader Ny panna med integrerad brännare (65 kw) inkl enklare bränsleförråd, bränsleskruv, askutmatare, anslutningar och installation: Investering: kr exkl moms. Gård D Enbart ekonomibyggnader Samma utrustning och investering som gård C. I investeringarna inräknas inte elpatron eller ev. ackumulatortank. Om flera byggnader skall värmas från samma panna krävs kulvertförbindelser och i vissa fall värmeväxlare. Kostnaden för kulvert på gårdsnivå ligger mellan kr per meter och för värmeväxlare mellan kr per styck. Dessa kostnader ingår ej heller i kalkylerna. Det samma gäller byggnader och skorsten eftersom vi utgår ifrån att spannmålspannan ersätter ett befintlig oljeeldat system. Spannmålseldning kräver mer arbete för bränsletillförsel, askhantering, sotning, annan tillsyn och underhåll än oljeeldning. Hur detta skall kalkyleras för den egna anläggningen beror på typ av utrustning och hur man värdesätter sitt eget arbete. I kalkylerna varierar vi denna kostnad till mellan och kr per år. Verkningsgradens betydelse Årsverkningsgraden har en mycket stor inverkan på hur effektivt vi får ut värme från spannmålen. Generellt sätt kan sägas att ny utrustning, det vill säga både ny spannmålsbrännare och ny panna, som är dimensionerade för varandra (ofta ihopbyggda, integrerade) har den bästa verkningsgraden. Om man monterar en ny spannmålsbrännare till en befintlig panna får man vara betydligt mer observant för att få en hög verkningsgrad. Vi redovisar kalkylerna med olika årsverkningsgrad, ett mått som beaktar varierande effektuttag under året. Oftast anger tillverkarna sin verkningsgrad bara vid nominell (högsta) effekt. Vid lägre uttagna effekter, t.ex. under sommarhalvåret sjunker verkningsgraden. Med ledning av tester som Äfab genomfört av olika utrustningar, har vi valt tre olika årsverkningsgrader: 50, 60 och 70 %. Som jämförelse kan anges att en äldre oljepanna ofta har en årsverkningsgrad runt 75 % och en ny som bäst omkring 90 %. I årsverkningsgraden så räknas strålningsvärmen från utrustningen som en förlust. Ofta kan man dock tillgodogöra sig en del av denna. I kalkylexemplet förutsätts att gård B har flera bostäder och en ny panna med integrerad brännare på 40 kw. 6

7 Gård A Gård B Gård C Gård D Nuvarande oljeanvändning Bostadsuppvärmning, m Ekonomibyggnader, m Nuvarande uppvärmningskostnad, kr Vid spannmålseldning Ränta, 6 % på halva investeringen, kr Avskrivningar, 10 år, kr Merarbetet för drift och underhåll, kr Elkostnad, kr Återstår för betalning av spannmålen, kr Nuvarande förbrukning av olja, kwh/år Nettoenergi vid årsverkningsgrad 75 % Ersättes av elvärme 100 % vg, kwh/år Återstår att ersätta med spannmål, kwh/år Åtgång av spannmål vid varierande verkningsgrad på pannan, kg Årsverkningsgrad 50% Årsverkningsgrad 60% Årsverkningsgrad 70% Betalningsförmåga för spannmålen, kr per kg Årsverkningsgrad 50% 1,59 1,36 0,99 0,46 Årsverkningsgrad 60% 1,91 1,64 1,19 0,55 Årsverkningsgrad 70% 2,23 1,92 1,39 0,64 Kalkylkommentar Under angivna förutsättningar är spannmål ett mycket konkurrenskraftigt bränsle för bostadsuppvärmning. Om man använder havre är betalningsförmågan vid egen eldning uppemot det dubbla marknadspriset. Har man bostadsuppvärmning som bas är det ofta lönsamt att köpa en större panna och också koppla in ekonomibyggnader förutsatt att kulvertlängden blir begränsad. Det är emellertid svårare att med här använda kostnader för kapital och merarbete räkna hem en spannmålspanna som enbart användes för ekonomibyggnader. De redovisade kalkylerna skall ses som exempel på hur man kan räkna. Varje objekt är unikt och kräver därför sin egen kalkyl. Särskilt viktigt är att anläggningen är rätt dimensionerad i förhållande till värmebehovet och att de olika komponenterna, bränsletillförsel, brännare, panna och askhantering är anpassade till varandra. Ta helst hjälp av en fackman. Vid större investeringar ät det klokt att begära en funktionsgaranti från leverantören. När man dimensionerar sin fastbränsleanläggning är det viktigt att hålla isär effekt och energi. Exempel: För gård D, enbart ekonomibyggnader, som har en energiförbrukning på 18m 3 olja har vi räknat det som ett årslångt värmebehov vilket begränsar effektbehovet på pannanläggningen till 65kW. Om man däremot har samma energiförbrukning av olja i en torkanläggning som kanske används under fyra veckor så blir den pannanläggningen kanske upp till fem gånger större effektmässigt. Detta påverkar ju givetvis investeringskostnaden. En god regel är att alltid först teoretiskt beräkna såväl den effekt och den energimängd som den nya pannanläggningen skall klara av. Ersätt därför inte nuvarande utrustning på basis av den märkskylt som finns, då den oftast kan vara vilseledande. I kalkylexemplet förutsätts att gård C har flera bostäder, ekonomibyggnader och en ny panna med integrerad brännare på 65 kw. 7

8 Spannmål som bränsle utanför gården Spannmål kan under vissa förhållanden vara ett konkurrenskraftigt bränsle även utanför den egna gården, t ex för närbelägna bostäder och i mindre närvärmeanläggningar. Det finns även industrier som eldar spannmål för att få gröna certifikat för den el som produceras. Kalkyljämförelsen bör då göras med andra fasta biobränslen, t ex flis och träpellets som successivt tar en allt större del av dessa marknader. I konkurrens med flis Kostnaden för flis ligger normalt mellan 125 och 150 kr per MWh fritt pannanläggningen och exkl moms. Det motsvarar 0,50-0,60 kr per kg spannmål med 15 % vattenhalt. Spannmål uppfattas av branschexperter som ett ibland svåreldat bränsle, bl a pga sintrings- och korrosionsrisken. Med hänsyn härtill bör priset justeras ner med kanske 5 öre per kg. Beaktas sedan kostnaden för att frakta spannmålen till kunden är det uppenbart det inte kan vara lönsamt att odla spannmål för avsättning till värmepannor som normalt eldas med flis. Endast avrens och mycket sekunda partier spannmål kan vara lämpliga för denna marknad. I konkurrens med pellets Spannmålen har bättre konkurrenskraft gentemot träpellets som fritt levererat till större kunder i Mellansverige, t ex värmeverk, har ett pris på kr per ton vara med 9 % vattenhalt, exkl moms. Om vi beaktar att spannmålens effektiva värmevärde är % lägre än träpellets blir betalningsförmågan kr per ton (ca 1-1, 15 kr per kg) spannmål med 15 % vattenhalt. Om också här ett kvalitetsavdrag på 5-10 öre per kg görs blir priset fritt kund 0,90 till 1,10 kr per kg dvs runt en krona. Om transportavståndet är litet och lantbrukaren själv utför denna tjänst kan en sådan försäljning vara intressant för vissa gårdar. Priset för träpellets till villakunder är vid bulkleveranser om minst 3 ton ca kr per ton inkl moms, vilket är 1600 kr exkl moms. Vid samma avdrag för energivärde och kvalitet som gjorts ovan erhålles ett spannmålspris fritt levererat på 1,20-1,30 kr per kg. Grovt räknat kan man utgå ifrån att spannmål är ett intressant bränsle om priset ligger runt 80% av priset på träpellets. Det bör emellertid påpekas att spannmålseldning på villanivån kräver andra brännare och/eller pannor än träpellets. För att en kund skall göra en sådan investering är det bra om denne uppfattar att spannmålsleveransen är uthållig. Det bör samtidigt påpekas att man alltid kan elda träpellets i den utrustning som klarar spannmål. Erfarenheterna från spannmålseldning i kommersiella pannor är fortfarande begränsade. Ett antal lantbrukargrupper har dock kommit igång med leveranser till egna eller andras pannor. Lantmännen har också börjat sälja spannmål som bränsle såväl internt som externt. LRF kommer i samarbete med olika forskningsinstitutioner följa några av dessa projekt som underlag för utvecklingsarbete och rådgivning. Andra kommersiella energigrödor Det finns flera energigrödor som har en mer etablerad extern marknad än spannmål för direkt förbränning. Vill man (bilden på Claas jaguar kan prel. behållas) Med Claas Jaguar skördas 1 ha Salix på 2 timmar. bibehålla den traditionella växtodlingen är spannmål (vete, korn eller rågvete) för etanolproduktion ett bra alternativ. Etanolspannmålen kan antingen odlas på ordinarie areal eller på uttagsareal. I det förra fallet erhålles från 2004 ett tillägg på 45 euro per ha utöver ordinarie arealersättning. Ett annat alternativ med bibehållen växtföljd är energiraps. Också här utgår det extra tillägget vid odling på ordinarie areal. Lantmännen kan ge besked om kontraktsvillkor och beräknade priser för etanolspannmål och energiraps. För etanolspannmål kan kontrakt även tecknas direkt med Agroetanol AB, Salix är ett konkurrenskraftigt alternativ till spannmålodling De senaste årens prishöjningar på bränsleflis och nya högavkastande och frosttåliga sorter har förbättrat lönsamheten för Salix. För den lantbrukare som kan anpassa sina fasta kostnader, bl.a. maskiner, är Salix ett konkurrenskraftigt alternativ till spannmål. Salix berättigar också till det nya arealtillägget på 45 euro per ha om den odlas på ordinarie areal. Vidare erhålles ett anläggningsstöd på kr per ha. Agrobränsle AB, kan hjälpa till med en aktuell kalkyl. 8

9 Risker och problem Eldning med spannmål skiljer sig en hel del jämfört med en mer traditionell eldning med vedartat bränsle. Det är därför viktigt att känna till vad som kan förorsaka problem som i sin tur leder till driftsstörningar, dålig bränsleekonomi samt hög miljöbelastning. Sommardrift Dagens småskaliga teknik har svårt att på ett förbränningsmässigt optimalt sätt kunna hantera sommardrift när värmebehovet är litet. I kalkylexemplen har vi därför räknat med att företrädesvis el används för att få fram bl a tappvarmvatten under sommarhalvåret. Ett bättre alternativ kan vara solvärmepaneler, speciellt om det redan finns en ackumulatortank. Normal dimensionering av solpaneler för ett större enfamiljshus är ungefär 10m 2, vilket ger mellan kwh/år. Investeringskostnaden kan ligga mellan och kr beroende typ av anläggning och hur mycket av monteringsarbetet man kan göra själv. Överförbränning ger större askutrymme. Vid installation av solvärme kan man få 30 % i statsbidrag, dock högst kr. För information och ansökan kontakta länsstyrelsen. För mer information om solfångare se Svenska solenergiföreningens hemsida Askmängden Askinnehållet i spannmål brukar vara 2-3 % av spannmålsvikten och är mycket voluminös. Det betyder att man bör använda pannor med stor volym i askutrymmet och där rökgaserna lämnar eldstaden i övre delen, så kallad överförbränning. Ett stående konvektionsparti i pannan är att föredra då man får mindre problem med flygaska som lägger sig och isolerar värmeöverförande ytor. Det är också lämpligt att komplettera med en automatisk askutmatning om man inte skall behöva aska ur pannan var eller varannan dag. En automatisk askutmatning minskar även volymen på askan högst väsentligt. Sintring Att spannmålens aska kan sintra är välkänt. För att komma tillrätta med problemet bör brännaren var horisontalmatad. För lite större anläggningar (> 50 kw) bör förbränningsutrustningen vara försedd med ett rörligt roster som påverkar bränslebädden. Därigenom lämnar den utbrända askan den heta förbränningszonen innan den sintrar. I Danmark är det vanligt att man blandar 1-2 % osläckt kalk i bränslet för att minska sintringen. Dokumentationen av den effekten är emellertid begränsad. Eftersträva så ren spannmål som möjligt. Förorenas spannmålen av exempelvis sand så påverkar det asksmälttemperaturen negativt. Askan kommer då att smälta vid lägre temperatur och driftstörningar kan inträffa. Korrosion Spannmål innehåller mer svavel och klorider (salter) än traditionellt trädbränsle som ved, flis eller träpellets. Detta påverkar på flera sätt spannmålens eldnings- och miljöegenskaper. Vid eldning med trädbränslen så är rökgaserna neutrala eller svagt basiska. Vid spannmålseldning har det registrerats låga ph-värden (sura). Till stora pannanläggningar finns system för neutralisation av rökgaser med släckt kalk eller natriumbikarbonat. Småskalig teknik för detta kommer nu att börja testas. Ett dokumenterat problem med spannmålseldning är att rökgaserna kan ge korrosionsskador på framförallt skorstenen med även på pannan. Det är därför mycket viktigt att elda effektivt och med rätt temperatur. För både mindre och större anläggningar gäller att man aldrig skall låta rökgaserna kondensera (fällas ut som vätska) i panna och skorsten då dessa normalt sett inte klarar av de syrligheter som finns. Hör med din sotare om vilken lägsta rökgastemperatur som han rekommenderar i just din utrustningskombination och installera en rökgastermometer för att kontrollera denna. Om man har en ackumulatortank är det lättare att undvika eldning med för låg last och temperatur vid låga effektbehov. En draglucka som ventilerar skorstenen kan också effektivt styra temperaturen. Damm och skadedjur För att undvika damm och risk att få in skadedjur i pannrummet är väl tätade transportsystem och lagringsbehållare mycket viktigt. Kan man vid projekteringen undvika att placera lagret i bostadshus är det att rekommendera. Orensad spannmål bör pga. av dammbildningen ej blåsas in i lagringsfickan. Mera arbete Spannmålseldning kräver mera arbete än olja och el, men är mycket bekvämare än eldning med ved, flis och halm. Även om man har en stor bränslebehållare och automatisk askutmatning, så är det klokt att räkna med att en spannmålseldad anläggning kräver daglig tillsyn. 9

10 Tekniklösningar Brännare till befintlig panna Finns en väl fungerande befintlig värmepanna kan denna oftast enkelt kompletteras med en speciell spannmålsbrännare. En vanlig träpelletsbrännare fungerar emellertid som regel inte för spannmål. Orsaken är att spannmålskärnans hårda skal och något högre fukthalt gör att antändningen tar längre tid och att brännaren tappar effekt. Däremot fungerar en brännare som är avsedd för spannmål oftast utmärkt med träpellets som bränsle. Rörligt roster motverkar sintring. Principskiss Multibrännare: 1. Matningssystem. 2. Brännare med rörligt roster. 3. Panna. 4. Askutmatning. Keramiskt infodrad förugn Det finns två typer av spannmålsbrännare på marknaden. En konstruktion är med en stokermatad och keramiskt infodrad förugn. Keramiken ger en hög förbränningstemperatur vilket gör att man klarar även bränslen med lite högre fukthalt. Den högre temperaturen ökar dock risken för sintring, vilket kan vara ett problem vid spannmålseldning. Brännare för alla spannmålssorter. Utvecklingen går framåt och ny teknik med brännare monterad på sidan har visat sig ge optimala förhållanden. I förbränningshuvudet sker en snabb antändning och förgasning av bränslet. Sekundärluft tillsätts då gasen lämnar förbränningshuvudet och slutavbrännes i pannan. Det urbrända materialet lämnar via ett rörligt roster omgående den heta förbränningszonen och faller ner i pannans kalla bottendel. Denna typ av brännare klarar att förbränna alla typer av spannmålsslag med bra resultat Hela systemets funktion viktig Gemensamt för lösningar där en befintlig panna kombineras med en spannmålsbrännare är att det nästan alltid blir en kompromiss. Om pannan och brännare inte är anpassade till varandra sker förbränningen inte med maximal verkningsgrad. Brännare med kylt brännarrör Under senare år har flera mer kompakta brännarkonstruktioner tagits fram, brännare som mer liknar pellets- och oljebrännarna. Dessa saknar keramiska inmurningar och har metalliska och kylda brännarrör. Fördelen med dessa brännare är, förutom det smidiga formatet, att de är enkla att installera och har betydligt mindre strålningsförluster till pannrummet. Nackdelen är att de som regel bara fungerar bra med havre som bränsle. Vissa brännarfabrikat klarar en blandning av havre och korn, eller enbart korn. Vete fungerar erfarenhetsmässigt dåligt i brännare med kylt brännarrör. Integrerade pannor Det finns färdiga anläggningar där brännaren är helt sammanbyggd (integrerad) i pannan. Detta minimerar strålningsförlusterna. En panna med inbyggd brännare kan i normalfallet därför ge 5-10 % bränslebesparing i jämförelse med en ny panna och separat brännare. De passar bäst för havre pga sintringsproblem för andra spannmålsslag. Risken för sintring minskar om pannan har ett rörligt roster eller en keramisk klump som roterar i bädden. 10 Det är lämpligt att komplettera anläggningen med en automatisk askutmatning, så slipper man aska ur pannan var eller varannan dag. En automatisk askutmatning minskar även volymen på askan högst väsentligt.

11 Spannmålseldning och miljön Utsläppen av organiska ämnen Spannmålskärnan innehåller jämfört med rena trädbränslen stora mängder aska, salter och proteiner vilket kan leda till miljöstörande utsläpp av främst stoft och försurande ämnen som kväve- och svaveloxider. I stora anläggningar finns det reningssystem som reducerar dessa ämnen. För mindre och medelsstora pannor (upp till ett par MW) finns det ännu inte en småskalig teknik som är kostnadseffektiv. Störst miljömässig betydelse torde utsläppen av svaveldioxid som omvandlas till försurande svavelsyra ha. Konsultföretaget KanEnergi har emellertid i en rapport från 2004 visat att även denna effekt är marginell. Således anger man som ett räkneexempel att om all exporthavre från Västra Götaland ( ton eller 450 GWh) eldades upp så skulle det årliga nedfallet av svavel i regionen öka med 0,05 kg per hektar eller ca 1 %. Miljö- och hälsoeffekterna av havreförbränning har också belysts av Chalmers Tekniska Högskola i rapporten Organiska emissioner från förbränning av havre, Maria Olsson, juni I rapporten som jämfört röken från havre och träpellets anges att generellt brinner havre sämre och mindre effektivt än träpellets i laboratorieskal och ger därmed högre emissioner. Träpellets är dock ett biobränsle med mycket låga rökgasemissioner till luft och emissionerna från havre är inte mycket högre. Inga oväntade eller särskilt farliga ämnen hittades heller i havreröken. Sammanfattningsvis anges att resultaten från laboratoriestudierna tyder på att havre är ett lämpligt småskaligt biobränsle med relativt låga emissioner till luft från förbränning. Energibalans och växthuseffekt KanEnergi har också analyserat energibalansen för havre som bränsle. Därvid konstateras att behovet av fossila bränslen (olja) för att odla 1 hektar havre med en avkastning på kg är ca KWh. Då har hela kedjan från tillverkning av lantbruksmaskiner, utsäde, växtnäring, växtskydd, jordbearbetning, skörd till torkning och transporter beaktats. Eftersom havreskörden innehåller ca KWh och kan ersätta så mycket olja så får vi tillbaka 5,9 ggr energiinsatsen. Räknar man med att även utnyttja all halm som bränsle blir energiutbytet nästan det dubbla. Att elda spannmål istället för olja innebär därmed en väsentlig minskning av utsläppen av växthusgaser. Forskning och utveckling Som redovisats ovan är spannmålseldning förknippad med vissa förbränningstekniska och miljömässiga problem. Det gäller bl.a. risken för sintring och korrosion samt utsläpp av stoft och försurande ämnen. Forskning och utvecklingsarbete för att lösa eller i vart fall minska dessa olägenheter sker inom ramen för ett nytt FUD-program hos Stiftelsen lantbruksforskning (SLF). Programmet som är 4-årigt är i övrigt inriktat på energieffektivisering och produktion av energi från jordbruket samt småskalig förädling av sådan energi. Se Etiska aspekter Även om den spannmål som användes som bränsle oftast är av sämre kvalitet så kommer ibland frågan om det är etiskt rätt att elda det som kanske kunde bli livsmedel. Kan vi inte istället skicka spannmålen till de som svälter i u-länder? Man kan emellertid vända på resonemanget och fråga om vi i den industrialiserade världen har moralisk rätt att elda upp de begränsade oljereserverna och driva på prishöjningarna. Det finns miljarder människor på jorden och framtida generationer som också vill ha del av oljan. Frågan om livsmedelsbistånd är inte heller så enkel. Att skicka livsmedel till u-länderna kan möjligtvis försvaras om det handlar om rena katastrofinsatser. Långsiktig livsmedelshjälp kan emellertid göra mer skada än nytta genom att den förstör marknaden för den lokala produktionen. Att elda spannmål istället för olja innebär en väsentlig minskning av utsläppen av växthusgaser. 11

12 Andra gårdsbränslen än spannmål Helved, flis och halm är andra bränslen som oftast kan produceras på den egna gården och som har god konkurrenskraft gentemot olja. Klen massaved kostar normalt mellan 120 till 150 kr per m 3 travat, vilket blir per MWh före pannan och exkl. moms. Vid köp av flis kan man räkna med ett pris på kr per MWh. Vid egen produktion bör kalkylpriset för ved och flis kunna sättas väsentligt lägre. Priset på pressad halm beräknas inkl lagring ha en kostnad på 40 till 50 öre per kg vilket är kr per MWh. Ved, flis och halm kräver andra typer av anläggningar än träpellets och spannmål. Överslagsmässigt är det enklast att bygga en anläggning för flis med en traditionell stokereldning. Man kan också satsa på en integrerad multibränslepanna och har då en bränsleflexibel anläggning som kan eldas med såväl flis som pellets och spannmål. Ved Eldning med styckeved kräver en vedpanna med stort vedmagasin och en ordentligt tilltagen ackumulatortank för att klara rimliga krav på bekvämlighet och miljöhänsyn. Om man har eller väljer att investera i en vedpanna med stor effekt är inte spannmåls- eller fliseldning längre ett bra alternativ. En kompletterande brännare riskerar att i en stor panna ge alltför låga rökgastemperaturer och därmed ökad risk för kondens i skorstenen och därmed korrosionsskador. Flis Om det årliga energibehovet är större än 10 m3 olja kan det finnas skäl att titta på fliseldning - gärna då med spannmål som ett komplementbränsle. Utrustningsmässigt blir anläggningen enklare om endast spannmål skall eldas. Skall vi elda med flis blir matningen mer komplicerad med fler rörliga delar, skruvar och motorer. Om man förser anläggningen med en styrning av tilluften med en lambdasond klarar pannan att själv ställa om från ett bränsleslag till ett annat. Halm Då större energimängder skall ersättas, kanske mer än 50 m3 olja på årsbasis, kan automatiskt matade pannor för riven halm bli aktuella. De finns även i mindre storlekar, men dessa är sällan ekonomiskt intressanta. Svårigheten med de kontinuerligt eldade pannorna är att välja rätt pannstorlek. För dessa pannor gäller att de går med den renaste förbränningen vid fullast. Verkningsgraden sjunker efterhand som pannans effektuttag minskar. I något mindre anläggningar är helbalspannor ett alternativ. Dessa är alltid kopplade till en ackumulatortank. En helbalspanna är enkel i sin konstruktion och därmed driftsäker och förhållandevis billig. Nackdelar är rök vid upptändning samt risk för rökgasexplosioner vid felaktig användning. I Faust gårdspanna kan man använda både halm och skogsavfall som bränsle. 12

13 Vad säger myndigheterna om spannmålseldning? Bygg- och miljölov Det finns inga särskilda myndighetskrav eller regler för spannmålseldning. Följande generella bestämmelser för installation av fastbränsleeldning på gården är dock tilllämpliga. Flertalet kommuner kräver en bygganmälan vid installationer över 50 kw. Anläggningar över 500 kw är anmälningspliktiga till kommunen, över 1000 kw till länsstyrelsen. I vissa fall kan kommunen kräva bygglov även för mindre anläggningar. Fråga miljöinspektören! Askspridning Spridning av aska från spannmålsförbränning är inte reglerat i miljölagstiftningen. Eftersom askan är ett utmärkt jordförbättringsmedel bör den av såväl ekonomiska som uthållighetsskäl återföras till åkermarken. I avsaknad av särskilda rekommendationer om hur mycket spannmålsaska som bör spridas per hektar och år kan de gränsvärden som gäller för slam användas. Generellt kan då anges att vid ett uttag av 5 ton spannmål per hektar behövs ca 20 % av den arealen för askåterföring, sett som genomsnitt över en 5-10 årsperiod. Det bör framhållas att spannmålsaska inte innehåller några av de föroreningar som kan finnas i slam och som begränsar möjligheten att använda slamgödslad åkermark för livsmedelproduktion. Sotning Sotningsintervallet kan variera beroende på hur eldningsutrustningen är konstruerad och vilket bränsle som användes. Sotaren skall normalt ha tillgång till anläggningen minst 3 ggr per år för sotning och inspektion. Oftast räcker sotning av skorstenen 3 ggr per år medan pannan bör sotas så ofta som var 4-5 vecka om man använder spannmål eller halm som bränsle. Pannor med liggande konvektionspartier kan med en hög andel flygaska från bränslet behöva sotas med än tätare intervall. Eftersom spannmålsaska är ett utmärkt jordförbättringsmedel bör den av såväl ekonomiska som uthållighetsskäl återföras till åkermarken. Sotarmästaren kan ge råd om hur man eldar på ett effektivt sätt. Aktuella sotningsfrister är under omarbetande och kommer i framtiden att bli mer relaterade till hur mycket man använder sin anläggning. Det kommer också att bli lättare för den enskilde att utnyttja annat fackfolk än sotaren för att utföra lagstadgad sotning inkl möjligheten att efter utbildning sota själv. Kontakta skorstensfejarmästaren i din kommun för aktuell information. 13

14 Eget uttag av bränsle beskattas ej Om en lantbrukare tar ut tillgångar ur sin näringsverksamhet, t ex för eget eller närståendes privata bruk säger huvudregeln att uttaget skall behandlas som om tillgångarna avyttrats mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet (uttagsbeskattning). Ett undantag från detta utgör uttag av bränsle från lantbruksfastighet om bränslet används för uppvärmning av den skattskyldiges privatbostad på samma fastighet. Det bör också påpekas att någon beskattning givetvis inte heller sker om bränslet används i näringsverksamheten. Skatteregler Gäller även spannmål Ursprungligen gällde undantaget endast vedbränsle och utifrån skogs- och miljövårdssynpunkt är avsikten att stimulera till användning av avfallsvirke för uppvärmning. Med syfte att stimulera användandet av inhemska bränslen har sedermera undantaget utvidgats till att omfatta allt bränsle. Skattefriheten omfattar därför numera också halm, biogas och spannmål. Momsregler Vid momsbeskattningen har RSV uttalat att inköpsvärdet för den råvara som tas ut från egen fastighet till bränsle normalt är försumbart. Inte heller torde något större värde ha tillförts råvaran och vidare torde i normalfallet bearbetningen av råvaran till bränsle ske av fastighetsägaren själv. RSV har därför uttalat att i normalfallet bör inte någon uttagsbeskattning i momshänseende ske för eget bränsle. Fördelning mellan privat och företag Värmepanna som är belägen på näringsdelen av fastigheten, t ex i en ekonomibyggnad, bör bokföras i sin helhet i lantbruket. Skatterättsligt bör sedan det privata utnyttjandet neutraliseras efter lämplig grund. I momsbeskattningen finns två möjligheter, den ena är att använda samma teknik som vid inkomstbeskattningen och den andra är att redan vid anskaffandet proportionera fram det privata utnyttjandet. Kulvertar torde kunna hänföras till näringsverksamhet till den del de betjänar näringsverksamheten. Skattereduktion vid nytt bostadshus Den som bygger en ny villa kan få skattereduktion för installation av en biobränsleanläggning, till exempel en spannmåls- eller pelletspanna, som primär värmekälla. Den nya pannan måste kunna värma både luft och vatten och samtidigt vara huvudsaklig uppvärmningskälla i huset. Ägaren måste bosätta sig i huset under nybyggnadsåret. Skattereduktionen ges med 30 procent av den kostnad som överstiger kr, och maxbeloppet som ges för installation av biobränsleanläggning är kr. Den nya lagen gäller från 1 januari 2004 till 31 december Mer information finns hos Skatteverket, Rot-avdrag Den som äger ett småhus, en bostadsrätt eller ett hyreshus kan få göra ett sk ROT-avdrag för utgifter för underhåll, reparation och om - och tillbyggnader som gjorts mellan 15 april 2004 och 30 juni Det kan tex vara en ny Det gäller att vara välinformerad och följa lagar och bestämmelser, om en investering i spannmålseldning skall bli lönsam. panna och annan värmeutrustning. Skatteavdraget uppgår till 30% av arbetskostnaden och är för småhus maximerat till kr. Mer information finns hos Skatteverket. Energisatsningar utan för jordbruket, tex farmarenergibolag, kan dra nytta av det från 15 maj 2005 gällande stödet för energieffektivisering i offentliga lokaler.den som äger en fastighet som används för offentlig verksamhet, tex skolor, ålderdomshem, församlingshem och kyrkor kan få ett skatteavdrag på 30% av hela investeringen. Stödet kan radikalt öka möjligheterna att räkna hem konverteringar från olja och el till bioenergi. Åtgärderna skall ha genomförts senast 31 december Mer information finns hos www. boverket.se Möjligheter till investeringsstöd (LBU) Möjligheterna att få investeringsstöd för gårdsanläggningar är begränsade. Bäst är förutsättningarna inom LBU-programmet och åtgärden Stöd till investeringar i jordbruk mm som syftar till att underlätta anpassningen till ett ekologiskt hållbart jordbruk. Stödet kan uppgå till högst 30 % av investeringsutgifterna. Det maximala stödbeloppet uppgår till kr per företag och fyraårsperiod. Endast den del av investeringen som motsvarar värmebehovet i näringsverksamheten är stödberättigad. Eftersom den ekonomiska ramen varit begränsad och investeringar som minskar växtnäringsläckage eller förbättrar djurmiljön prioriteras är det hittills ett litet antal jordbrukare som fått stöd för att gå över till förnybar energi. Genom att särskilda LBU-medel nu öronmärkts till energiåtgärder kan möjligheterna till stödmöjligheterna öka under De nya pengarna kommer dock inte sökas av enskilda jordbruksföretag utan kommer användas till ett begränsat antal större energiprojekt. För information och ansökan kontakta länsstyrelsen och Jordbruksverket. Klimp En annan möjlighet är Klimatinvesteringsprogrammet (KLIMP) som stöder investeringar som minskar utsläppen av växthusgaser. En förutsättning för att investeringar på gårdsnivå skall få stöd är att de utgör en del av en större kommunal miljösatsning. För information kontakta kommunens miljösamordnare. 14

15 Vem vänder man sig till Allmän information LRF:s energiscenario till år 2020 redovisar omvärldsförändringar inom energisektorn samt potentialen och marknaden för förnybar energi. Scenariet finns på LRF:s hemsida under rubriken - Vi arbetar med, Energi och klimat. Där finns även annan information om energi inkl. en pdf-version av denna skrift. Tidskriften Bioenergi publicerar regelbundet översikter över småskalig utrustning och en mängd annan information kring allt som rör bioenergi. Se Äfab i Lidköping har också mycket information om småskalig bioenergi, bl a bioguiden med en sammanställning över småskalig utrustning för eldning med spannmål och andra biobränslen. Äfab genomför också utbildningar och konsultuppdrag. Se De kommunala energirådgivarna kan ge råd om teknik, ekonomi och regelverk. Lantmännen och LRF Lantmännen och LRF har regionala informationsansvariga som kan nås på telefon. Lantmännen: , LRF: Flera av LRF:s regionförbund bedriver utbildning och utvecklingsprojekt för att öka marknaden för spannmål och andra energigrödor. Kontakta ditt regionförbund. LRF Konsults Energirådgivning LRF Konsult satsar nu på energirådgivning till jordbruksoch skogsföretag. Rådgivningen omfattar - Gårdsenergi, dvs. hur man kan ställa om till en biobaserad uppvärmning av gårdens bostäder och ekonomibyggnader Några timmar framför datorn kan resultera i en hel del fakta och goda råd i det fortsatta planeringsarbetet - Effektivisering av gårdens energianvändning där LRF Konsult har unika möjligheter att jämföra dina energikostnader med andra företagares - Produktion av energigrödor för extern försäljning - Farmarenergi där LRF Konsult han hjälpa till med affärsplaner och projektering för de som vill sälja färdig värme utanför gården. LRF Konsult har idag 15 energispecialister enligt nedan redovisning. Eftersom fler tillkommer kan du också vända dig till närmaste lokalkontor eller ringa Du hittar lokalkontoren på Kontor Namn Tel Skellefteå Per Eriksson Östersund Bengt Nord Ljusdahl Erland Hedin Edsbyn Anders Espes Sunne Mats Eriksson Karlstad Dag Hallén Västerås Per Elander Örebro Kjell Gunnarsson Norrköping Magnus Bjurling Vårgårda Mari Hallén Halmstad Lars-Erik Jansson Vetlanda Dennis Claesson Kalmar Pelle Hallén Gärsnäs Viveka Pålsson I Mälarregionen erbjuder Lantmännens VäxtRåd motsvarande tjänster. Telefon Köp och installation av utrustning Medlemmar i LRF kan få rabatt på vissa märken av eldningsutrustning för pellets och spannmål. Se Ett gott råd kan vara att ta hjälp av LRF Konsults Energirådgivning om du vill odla energigrödor eller sälja färdig värme utanför gården. Lantmännenföretaget Bygglant levererar gårdspannor för spannmål, halm och ved från 40 kw. Kontakta Bygglant på telefon Falun , Falkenberg eller Malmö eller genom 15

16 Spannmål för uppvärmning och el - en ny handelsvara för lantbruket? Den här broschyren handlar i första hand om hur spannmål kan användas som bränsle på den egna gården. Det är den marknad som är enklast att börja med och som oftast har den bästa betalningsförmågan. Potentialen är också betydande eftersom jordbruket fortfarande använder långt över m 3 eldningsolja och därtill mycket el för uppvärmning. På lite sikt är det emellertid möjligt att spannmål för uppvärmning utan för jordbruket blir en viktig handelsvara. Det kan handla om alltifrån enskilda småhus och närvärmecentraler till kraftvärmeverk och industripannor. Nedan redovisas två exempel. Hallsta Pappersbruk har ersatt hälften av oljebehovet med havre. Man räknar med en årsförbrukning på mellam 7000 och 8000 ton havre. Bilden vissar pappersbrukets reningsanläggning. Panncentralen vid skolan i Östanå med Reka-pannan på 160 MW infälld uppe till höger. Östanå Närvärme I Östanå utanför Hallbergs har två lantbrukare byggt en panncentral med kulvet som värmer en skola och Folkets Hus. Spannmålspannan är av rostertyp och har en effekt på 160 MW. Lantbrukarna som själva svarar för driften räknar med att leverera 480 MWh värme per år.tidigare värmdes byggnaderna med olja vilket innebär att kommunen får lägre kostnader samtidigt som lantbrukarna får bättre betalt för sin spannmål och marknadsmässig ersättning för arbete och kapital. Hallsta bruk Holmen ABs tidningspappersbruk i Hallstavik är antagligen landets hittills största förbrukare av spannmål som bränsle. För att få processenergi och generera el eldar man bark och slam bestående av fiberrester. Slammet förbränns i en fluidbäddpanna på 20MW och kräver tillsatts av ganska mycket olja för att få upp effekten. Nu har man kunnat ersätta hälften av den oljan med havre vilket innebär en årsförbrukning på ton. Förutom att spannmålen är billigare än oljan så erhåller Hallsta genom bränslebytet gröna certifikat för den producerade elen och nya utsläppsrättigheter. Detta borgar för en bra ekonomi för både pappersbruket och för spannmålsodlarna som levererar havren genom Lantmännen. Nr aug - 05

Kommentar till prisexempel

Kommentar till prisexempel Kommentar till prisexempel En redovisning av kostnader är svårt och bör därför inte presenteras utan man har tillfälle till kommentarer. Priserna på energi varierar ofta och förutsättningarna är olika

Läs mer

Stoker Boken. Den Svensktillverkade Brännaren från Grästorp. Stokerboken - Din guide till lägre uppvärmningskostnader

Stoker Boken. Den Svensktillverkade Brännaren från Grästorp. Stokerboken - Din guide till lägre uppvärmningskostnader Stoker Boken Den Svensktillverkade Brännaren från Grästorp Stokerboken - Din guide till lägre uppvärmningskostnader Inledning Sonnys svensktillverkade stoker går att koppla till de flesta i dag förekommande

Läs mer

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under

Läs mer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5

Läs mer

70 RB 50 RB 0 2 b Y L I N D Q U I S T H E A T I N G RB

70 RB 50 RB 0 2 b Y L I N D Q U I S T H E A T I N G RB b Y L I N D Q U I S T H E A T I N G RB20 RB50 RB70 R B - P e l l e t s b r ä n n a r e... ger dig en koldioxidneutral eldning och bidrar inte till global uppvärmning eller klimatförändringar. Askan kan

Läs mer

Farmarenergi Svenske erfaringer med landbrukarne som ferdig varme leverandører. Kent-Olof Söderqvist, KanEnergi Sweden AB www.kanenergi.

Farmarenergi Svenske erfaringer med landbrukarne som ferdig varme leverandører. Kent-Olof Söderqvist, KanEnergi Sweden AB www.kanenergi. Farmarenergi Svenske erfaringer med landbrukarne som ferdig varme leverandører. Föredrag vid seminarium på Honne Hotell og Konferensesenter 20 augusti 2003 Kent-Olof Söderqvist, KanEnergi Sweden AB www.kanenergi.se

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

Förnybar energi - vilka möjligheter finns för växthus?

Förnybar energi - vilka möjligheter finns för växthus? Förnybar energi - vilka möjligheter finns för växthus? SLF Projekt: Studie av förnybara energikällors förutsättningar att tillgodose växthusodlingens behov av konkurrenskraftig energi Partnerskap Alnarp

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Dragluckans betydelse i skorstenssystemet

Dragluckans betydelse i skorstenssystemet Dragluckans betydelse i skorstenssystemet Skorstenens uppgift är att åstadkomma skorstensdrag för förbränningen och transportera bort de producerade rökgaserna. Utformningen av skorstenen och arrangemangen

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning

Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning Antagna av miljö- och hälsoskyddsnämnden 2008-06-25, 115, dnr 549/2008. - 1 - Ett problem i dagens samhälle är konsekvenserna av användningen av de fossila bränslena,

Läs mer

Vedeldning. MBIO - energiteknik AB 2000.03 6:1

Vedeldning. MBIO - energiteknik AB 2000.03 6:1 Vedeldning ATT ELDA MED VED HAR GAMLA TRADITIONER, men på senare år har vedeldningen ifrågasatts på grund av de höga utsläppen av oförbrända ämnen som är både miljöskadliga och hälsovådliga. Kritiken är

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Ariterm Flisfakta 2007

Ariterm Flisfakta 2007 Ariterm Flisfakta 2007 Bio Heating Systems 40-3000 kw Gert Johannesson 2007-09-30 Fliseldning Fliseldning har och kommer att bli mycket populärt i takt med stigande olje-, el- och pelletspriser. Det är

Läs mer

Information om stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem

Information om stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem Information om stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i småhus Vem kan få stöd? Om du har ett småhus med ett oljeuppvärmningssystem och genomför någon av de åtgärder som räknas upp här kan du

Läs mer

Information om fastbränsleeldning

Information om fastbränsleeldning Information om fastbränsleeldning Vid eldning i lokal eldstad, braskamin, öppen spis och kakelugn, är det inte ovanligt att grannar störs av röken. Utsläpp från vedeldning innehåller flera miljö- och hälsoskadliga

Läs mer

Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad

Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad Avtalsbilaga 4 Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad Diarienummer för ursprunglig ansökan: 457-4377/2004 Projektets nummer och namn: nr 18. Biobränslepannor Husa och Fituna gårdar

Läs mer

PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare.

PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare. PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare. PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Genom att du värmer upp ditt hus med pellets bidrar Du inte till växthuseffekten, eftersom förbränning av

Läs mer

Viktigt att minska utsläppen

Viktigt att minska utsläppen Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar

Läs mer

UPPVÄRMNING MED SPANNMÅL OCH TRÄDBRÄNSLEN

UPPVÄRMNING MED SPANNMÅL OCH TRÄDBRÄNSLEN Examensarbete inom Lantmästarprogrammet UPPVÄRMNING MED SPANNMÅL OCH TRÄDBRÄNSLEN HEATING WITH GRAIN AND WOODFUEL Carl Fredriksson Johan Sjölander Examinator: Universitetsadjunkt, Jan Larsson Sveriges

Läs mer

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik Produktion och förbränning -tekniska möjligheter Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik Dagens presentation Förutsättningar för att vidareförädla nya råvaror i mindre produktionsanläggningar

Läs mer

Vedpärmen. B12. Dimensionering

Vedpärmen. B12. Dimensionering Sidan B12. 1 B12. Dimensionering Det är mycket viktitigt att en värmeanläggning blir någorlunda rätt dimensionerad. Det är väldigt vanligt att pannor har för stor effekt och att skorstenar och ackumulatortankar

Läs mer

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Energigrödor/restprodukter från jordbruket Energigrödor/restprodukter från jordbruket Bränsleprogrammet Tillförsel Susanne Paulrud SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Området energigrödor/restprodukter Odlade grödor, rörflen och salix Restprodukter

Läs mer

Vad kommer ur skorstenen? Regler och tips för eldning med biobränslen

Vad kommer ur skorstenen? Regler och tips för eldning med biobränslen Vad kommer ur skorstenen? Regler och tips för eldning med biobränslen Elda med hänsyn I dagens samhällen bor vi tätt intill varandra och har ofta små tomter. Eldas det i braskaminer eller pannor i tätbebyggda

Läs mer

Mobil Pelletsvärme Janfire System JET

Mobil Pelletsvärme Janfire System JET (1/7) Mobil Pelletsvärme Janfire System JET (2/8) Mobil Pelletsvärme Janfire System JET Janfire System Jet har sedan företagets start 1983 varit den dominerande grenen av företaget. Under den tid då pellets

Läs mer

Ved eller pellets? 2012-01-19

Ved eller pellets? 2012-01-19 Ved eller pellets? Innehåll Ekonomi... 2 Effektivitet, verkningsgrad... 3 Arbetsinsats... 4 Mysfaktor... 5 Värmespridning... 5 Miljö... 5 Energivärde i olika bränsleslag... 6 Energivärde i vedråvara...

Läs mer

Energisatsningar på gårdsnivå

Energisatsningar på gårdsnivå Energisatsningar på gårdsnivå Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna öppna bilden eller så är bilden skadad. Starta om datorn och öppna sedan filen igen.

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSYSTEM MED BIOBRÄNSLE. - EN FALLSTUDIE PÅ MALMVIKSGÅRD. HEATING SYSTEM WITH BIOFUEL. -A CASE STUDY ON MALMVIKSGÅRD.

UPPVÄRMNINGSSYSTEM MED BIOBRÄNSLE. - EN FALLSTUDIE PÅ MALMVIKSGÅRD. HEATING SYSTEM WITH BIOFUEL. -A CASE STUDY ON MALMVIKSGÅRD. Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 02/04:43 UPPVÄRMNINGSSYSTEM MED BIOBRÄNSLE. - EN FALLSTUDIE PÅ MALMVIKSGÅRD. HEATING SYSTEM WITH BIOFUEL. -A CASE STUDY ON MALMVIKSGÅRD. Fredrik Möttus Handledare:

Läs mer

till energishejk ÄFAB Allt inom Bioenergi & förbränningsteknik

till energishejk ÄFAB Allt inom Bioenergi & förbränningsteknik Från n plöjboy till energishejk Energi är r en del av vår r vardag Tänk efter Var kommer strömmen ifrån? Brent Crude $/b The final countdown (1) 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 Oil Price 0 1996 1998 2000

Läs mer

Pelletsvärme lönsammare än någonsin

Pelletsvärme lönsammare än någonsin Pelletsvärme lönsammare än någonsin Pellets är precis som olja och el en konkurrensutsatt handelsvara där marknadskrafterna bestämmer priset. Det förekommer ofta i media uppgifter om att pelletspriset

Läs mer

Syfte. Ge en översikt över dagens teknik för bärgning, transport, lagring och eldning av halm.

Syfte. Ge en översikt över dagens teknik för bärgning, transport, lagring och eldning av halm. Syfte Ge en översikt över dagens teknik för bärgning, transport, lagring och eldning av halm. Föreslå olika forsknings- och utvecklingsinsatser för att öka den framtida användningen av bränslehalm i Sverige.

Läs mer

Bioenergi i villan tappar både i antal och prestanda

Bioenergi i villan tappar både i antal och prestanda Bioenergi i villan tappar både i antal och prestanda Nu har jag fått för mig att titta på MSB:s statistik för 2012 över hur väl vi i Sverige uppfyller LSO (Lagen om Skydd mot Olyckor). Det är här vi bl

Läs mer

Farmarenergi i Eslöv AB Skåne

Farmarenergi i Eslöv AB Skåne ENERGIFAKTA Farmarenergi i Eslöv AB Skåne Farmarenergi i Eslöv AB är ett unikt samarbete med 9 lantbrukare som gemensamt bildar ett bolag för att förse flera fastigheter i Löberöd med närvärme. 200 kubikmeter

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

25Fh. bidrag till konvertering från elvärme till individuell uppvärmning i flerbostadshus och bostadsanknutna

25Fh. bidrag till konvertering från elvärme till individuell uppvärmning i flerbostadshus och bostadsanknutna Information om bidrag till konvertering från elvärme till individuell uppvärmning i flerbostadshus och bostadsanknutna lokaler Nu kan du få bidrag om du byter från elvärme till annan individuell uppvärmning

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Fjärrvärme från Feab. bekväm och miljövänlig uppvärmning

Fjärrvärme från Feab. bekväm och miljövänlig uppvärmning Fjärrvärme från Feab bekväm och miljövänlig uppvärmning En trygg, bekväm och miljövänlig värmekälla När du väljer fjärrvärme som värmekälla gör du ett val för bekvämlighet, trygghet och för miljön. Det

Läs mer

Eldning av havre för uppvärmning

Eldning av havre för uppvärmning LRFs Länsförbund i Skaraborg Eldning av havre för uppvärmning Kan man elda havre på ett ekologiskt och ekonomiskt uthålligt sätt i småskaliga anläggningar och hur stor är potentialen för havreeldning?

Läs mer

Elda spannmål i. Baxi Multiheat 2,5

Elda spannmål i. Baxi Multiheat 2,5 Elda spannmål i Baxi Multiheat 2,5 Äfab rapport 01-02 Lidköping den 22 maj 2001 2 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund 5 Uppdraget 6 Förutsättningar 6 Utförande av försök 7 Erfarenheter 8 Resultat 9 Vete

Läs mer

Tellus vedpanna DP-serien. Lättskött och prisvärd

Tellus vedpanna DP-serien. Lättskött och prisvärd Tellus vedpanna DP-serien Lättskött och prisvärd Vedpanna för expert och novis Enkel att sköta och mycket prisvärd. En panna ur Tellus DP-serie som passar den inbitne vedeldaren lika bra som nybörjaren.

Läs mer

Information om stöd för konvertering. elvärme i bostadshus

Information om stöd för konvertering. elvärme i bostadshus Information om stöd för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus Vem kan få stöd? Om du har ett småhus, ett flerbostadshus eller en bostadsanknuten lokal med direktverkande elvärme och genomför

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2005:1255) om stöd för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus; SFS 2006:125 Utkom från trycket den 7 mars 2006 Omtryck utfärdad

Läs mer

Från vatten- eller luftburen. 6 000 kr 6 000 kr. Till kamin. Till bränslepanna. 8 000 kr. 8 000 kr. 6 000 kr 6 000 kr.

Från vatten- eller luftburen. 6 000 kr 6 000 kr. Till kamin. Till bränslepanna. 8 000 kr. 8 000 kr. 6 000 kr 6 000 kr. Information om bidrag till konvertering från elvärme till annan individuell uppvärmning i småhus Nu kan du få bidrag om du helt eller delvis byter från elvärme till annan individuell uppvärmning. För att

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Konvertering från olja till pellets

Konvertering från olja till pellets En rapport om Konvertering från olja till pellets Saxnäs Skola 2004 Av Tommy Danvind Uppdaterad 2005-10-13 2006-04-05 Innehållsförteckning. 1 Förord 2 Sammanfattning 3 Arbetsgång.. 4 Förutsättninar 5 Beräkningar

Läs mer

Bränslens värmevärden, verkningsgrader och koefficienter för specifika utsläpp av koldioxid samt energipriser

Bränslens värmevärden, verkningsgrader och koefficienter för specifika utsläpp av koldioxid samt energipriser Bränslens värmevärden, verkningsgrader och koefficienter för specifika utsläpp av koldioxid samt energipriser Den här informationen innefattar uppgifter om bränslens värmevärden, typiska verkningsgrader

Läs mer

HANDBOK BIOENERGI I FASTIGHETER

HANDBOK BIOENERGI I FASTIGHETER HANDBOK BIOENERGI I FASTIGHETER 1 INLEDNING Bioenergi för uppvärmning har använts i tusentals år men den tekniska utvecklingen har gått fort de sista åren. Idag finns ett stort urval av olika system och

Läs mer

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet. 2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma

Läs mer

LogoBloc. 90-600kW. Datum 081006, rev 0

LogoBloc. 90-600kW. Datum 081006, rev 0 LogoBloc 90-600kW Datum 081006, rev 0 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 ALLMÄN VIKTIG INFORMATION... 3 LEVERANSKONTROLL... 3 ANSVAR... 3 SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL... 3 SÄKERHET... 3 REKLAMATION...

Läs mer

Succé för flis i Hjo

Succé för flis i Hjo Vättern är kall men bassängen är varm. Flisproducerad fjärrvärme värmer badvatten, affärslokaler och lokaler för offentlig service i hamnområdet i Hjo. FOTO: JAN-ERIK EJENSTAM ANLÄGGNINGSFAKTA FJÄRRVÄRMEVERKET

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Statistikrapport nr 1-2015

Statistikrapport nr 1-2015 Statistikrapport nr 1-2015 Lidköping den 1 mars 2015 Denna rapport skickas enbart ut till styrelsen samt till pelletstillverkare som är medlem i PelletsFörbundet och till de övriga som lämnat in uppgifterna

Läs mer

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor Välkommen till Energifabriken AB Startade 2006, tre lantbruksfamiljer Specialister på omställning från fossil diesel till biodrivmedel Kunskap om användning, utrustning, teknik, miljö, Vi får det att fungera

Läs mer

Till dig som ska skaffa ved- eller pelletskamin

Till dig som ska skaffa ved- eller pelletskamin Till dig som ska skaffa ved- eller pelletskamin En kamin som eldas med ved eller annat biobränsle är ett klimatsmart komplement till din befintliga värmekälla. Den kan också vara ett mysigt inslag i innemiljön.

Läs mer

Information om stöd för konvertering. elvärme i småhus

Information om stöd för konvertering. elvärme i småhus Information om stöd för konvertering från direktverkande elvärme i småhus Vem kan få stöd? Om du har ett småhus med direktverkande elvärme och genomför någon av nedan uppräknade åtgärder kan du få stöd.

Läs mer

Småskalig eldning med pellets

Småskalig eldning med pellets Småskalig eldning med pellets Gunnar Hadders Småskalig eldning med pellets ellets har fått en allt mer framträdande roll i diskussionerna om hur man ska kunna sänka förbrukningen av el och hur småhus ska

Läs mer

Bohuspannan 20 kw. Första enligt BBR och BFS miljögodkända Varmluftpannan för vedeldning. Stjärnas Energiprodukter Ottestala 5759 472 93 SVANESUND

Bohuspannan 20 kw. Första enligt BBR och BFS miljögodkända Varmluftpannan för vedeldning. Stjärnas Energiprodukter Ottestala 5759 472 93 SVANESUND STEM projekt P11144-2 Bohuspannan 20 kw Första enligt BBR och BFS miljögodkända Varmluftpannan för vedeldning Stjärnas Energiprodukter Ottestala 5759 472 93 SVANESUND 0ktober 2000 Innehållsförteckning

Läs mer

PELLETS sänker dina. Till företag och industrier.

PELLETS sänker dina. Till företag och industrier. PELLETS sänker dina skattekostnader! Till företag och industrier. Sänkta skattekostnader med pellets! Sedan flera år tillbaka har vissa industriföretag haft en nedsatt skattesats för utsläpp av koldioxid

Läs mer

PELLETSPANNA PELLETS OCH VEDPANNA. Modell PV. Svensk tillverkning

PELLETSPANNA PELLETS OCH VEDPANNA. Modell PV. Svensk tillverkning PELLETSPANNA PELLETS OCH VEDPANNA Svensk tillverkning Modell PV Extuna PV /PV 30 En kompakt pelletspanna som kan eldas med ved. PV Extuna PV /PV 30 är en liten och smidig villapanna för pellets/olja/ved

Läs mer

SWEBO BIOTHERM. - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle.

SWEBO BIOTHERM. - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle. SWEBO BIOTHERM - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle. Flygbild över anläggningen i Boden. 30 ÅR AV ERFARENHET VÄRMER VÄRLDEN! Med 30 års erfarenhet och med fokus på forskning är vi med och utvecklar

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9 Utgåva 1:1 2014-08-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Källsätter 1:9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Noter till Kalkyler för energigrödor 2015 Författare: Håkan Rosenqvist Höstvete, foder Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Utsäde;

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk!

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Nonnendagen, Skara 27 maj 2005 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bakgrund Stora förväntningar på biobränslen i framtiden både nationellt

Läs mer

Konvertering från olja till pellets

Konvertering från olja till pellets En rapport om Konvertering från olja till pellets Saxnäs Skola 2004 Av Tommy Danvind Uppdaterad 2005-10-13 Innehållsförteckning. 1 Förord 2 Sammanfattning 3 Arbetsgång.. 4 Förutsättninar 5 Beräkningar

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Trottaberg 3:21 Datum: 2015-03-12 Adress: Skutevägen 2, 302 72 Halmstad Rapportnummer: 976 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet 1(5) Slutrapport Gårdsbiogas i Sölvesborg. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet Kursen upplägg har varit att ge en grund för hur biogas framställs och hur man affärsutvecklar

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Pellets ger dig tid och pengar över

Pellets ger dig tid och pengar över Pelletspannor Gör nåt mer för pengarna... HÖG OLJA K O ST N AD PELLETS VED LÅG LITEN ARBETSINSATS STOR I jämförelse med vedeldad panna och oljepanna så är pellets ett mellanalternativ som både ger pengar

Läs mer

BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER

BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER Utdrag från dokumentet Energistrategier Falköping - Rapport 081021 vilken sammanställts av KanEnergi Sweden AB Hållbara drivmedel för transporter Potentialen för

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Bengt- Erik Löfgren. Fastbränsle är vår största energbärare: Men är alla low hanging fruits redan plockade? SERO Nässjö 8 maj 2014

Bengt- Erik Löfgren. Fastbränsle är vår största energbärare: Men är alla low hanging fruits redan plockade? SERO Nässjö 8 maj 2014 Fastbränsle är vår största energbärare: Men är alla low hanging fruits redan plockade? SERO Nässjö 8 maj 2014 Bengt- Erik Löfgren PelletsFörbundet/ÄFAB Sockerbruksgatan 1 531 40 LIDKÖPING Telefon 0510

Läs mer

Vinst för er vinst för Sverige!

Vinst för er vinst för Sverige! Stockholm/Östersund i april 2011 Vinst för er vinst för Sverige! Undersökning om energisystem för föreningar anslutna till Bygdegårdarnas Riksförbund och Riksföreningen Våra Gårdar Bygdegårdarnas Riksförbund

Läs mer

Umgås och trivs framför brasan

Umgås och trivs framför brasan Umgås och trivs framför brasan Några tips och råd om hur du eldar säkert hemma Sedan urminnes tider har brasan varit en samlingspunkt i våra bostäder. Där lagades maten och det var runt spisen man samlades

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

Ackumulatortankar. Får värmen att räcka längre

Ackumulatortankar. Får värmen att räcka längre Ackumulatortankar Får värmen att räcka längre Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ned via www.energimyndigheten.se eller beställas genom att skicka e-post till energimyndigheten@cm.se

Läs mer

BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM

BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM Allmänt om miljöpåverkan vid användning av energi För att värdera miljöpåverkan vid användning av energi kan man generellt se till mängden förbrukade bränslen

Läs mer

PELLETS SÄNKER DINA SKATTEKOSTNADER! Till företag och industrier.

PELLETS SÄNKER DINA SKATTEKOSTNADER! Till företag och industrier. PELLETS SÄNKER DINA SKATTEKOSTNADER! Till företag och industrier. SÄNKTA SKATTEKOSTNADER MED PELLETS! Sedan flera år tillbaka har industrin och många företag åtnjutit en nedsatt skattesats på koldioxid

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

Har erforderlig kunskap om eldstaden och tillkommande anordningar för att kunna utföra rengöring

Har erforderlig kunskap om eldstaden och tillkommande anordningar för att kunna utföra rengöring Skickas till: Piteå räddningstjänst Kolugnsvägen 1 941 38 Piteå ANSÖKAN OM ATT SJÄLV FÅ RENGÖRA (SOTA) SÖKANDE/FASTIGHETSÄGARE Efternamn, Förnamn Adress Personnummer Postnummer/ort Telefonnummer Fastighet

Läs mer

Vindkraft, innehåll presentation

Vindkraft, innehåll presentation Vindkraft. Vindkraft, innehåll presentation Vad är vindkraft? Vad är el? Energiläget i Sverige och mål Typer av verk Projektering Byggnation Äga Planerade etableringar i Sverige Projektgarantis erbjudande

Läs mer

CAMP 2050. Helena Ahlkvist Johansson Avdelningen för energieffektivisering 2 oktober 2014

CAMP 2050. Helena Ahlkvist Johansson Avdelningen för energieffektivisering 2 oktober 2014 CAMP 2050 Helena Ahlkvist Johansson Avdelningen för energieffektivisering 2 oktober 2014 Detta vill jag berätta om Ekodesign och energimärkning uppvärmning Certifierad installatör Resumé av några tester

Läs mer

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Förnybar energi Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Har du en projektidé? För projekt som kan leda till utveckling av landsbygden och de gröna näringarna kan du kan söka projektstöd. Du kan få

Läs mer

VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013

VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013 VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013 Fjärrvärmekampanj 2013 Nytt erbjudande på grund av nya förutsättningar Tidigare intresse på området var över 30% Vi har sedan 2009 installerat fjärrvärme och konverterat

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Rapporteringsformulär Energistatistik

Rapporteringsformulär Energistatistik Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Fastighetsvärme. med pellets som energikälla

Fastighetsvärme. med pellets som energikälla Fastighetsvärme med pellets som energikälla Fullutrustad värmemodul 00 kw med 40 m pelletssilo Fullutrustad Modulvärme från Baxi Modulvärme kan via den inbyggda värmeväxlaren enkelt kopplas mot befintligt

Läs mer

Värmeåtervinning Innovativ värmeväxlarteknik för lantbruk, inriktning spannmålstorkning

Värmeåtervinning Innovativ värmeväxlarteknik för lantbruk, inriktning spannmålstorkning Värmeåtervinning Innovativ värmeväxlarteknik för lantbruk, inriktning spannmålstorkning Förord Bakgrund Inom satsningen Goda affärer på förnybar energi finns 25st goda exempel Framtidsföretag. Dessa 25

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Närvärmesamverkan. Vad är Församlingarnas etik & energi? Samhället och energin. Varför är lokal bioenergi och närvärme en stor möjlighet?

Närvärmesamverkan. Vad är Församlingarnas etik & energi? Samhället och energin. Varför är lokal bioenergi och närvärme en stor möjlighet? Närvärmesamverkan För församlingar, lokalsamhällen och lantbrukare i samverkan. ett alternativ och i så fall hur? Redan i dag kommer 25% av all energi i Sverige från bioenergi, och vi kan utan tvekan minst

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer