Energiåtervinning lönar sig Gasen i botten för biogasbussen

Transkript

1 SYSAV 2.13 sysavstipendiater brinner för avfall nobina: Energiåtervinning lönar sig Gasen i botten för biogasbussen ett steg i taget På den välbesökta Sysavdagen togs besökarna stegvis upp för avfallstrappan. Avfallsminimering var årets tema. från fabrik till farmaceut dupont i malmö ser till att inga läkemedelsavfall hamnar på villovägar under produktionsprocessen.

2 SYSAV LIVAT I HOLKEN Under våren har det satts upp cirka 400 holkar i Malmös parker. En grupp forskare ska undersöka om det är sämre att bo i staden än på landet om du är en fågel. Caroline Isaksson, forskare vid Lunds universitet, leder projektet. Förändringens vindar blåser... Håkan Rylander, vd Inom kort hoppas vi att regeringen lägger fram en proposition om förändringar i avfallshanteringen. Även om Sverige redan idag ligger bland topp fem i världen, så visar plockanalyser att ungefär en tredjedel av det som finns i en vanlig soppåse är förpackningar och tidningar - sådant som egentligen borde ha sorterats ut och lämnats till materialåtervinning. Som systemet ser ut idag, är det inte lätt för medborgaren att göra rätt. Det finns två huvudmän för insamling av avfall från hushållen; ett system hanterar den vanliga soppåsen medan ett annat system hanterar förpackningar och tidningar. Dessutom har kommunen idag ansvar för insamling av hushållens grovavfall och även det avfall som benämns som hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. Det tudelade insamlingsansvaret gör insamlingen allt annat än användarvänlig. Det skulle vara mer rationellt att ha en huvudman för allt avfall som uppstår i ett hem, och en huvudman för det avfall som uppstår i ett företag, det vill säga en avreglering av det avfall som idag benämns med hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. Utredningen som genomförts inför den kommande propositionen förespråkar en huvudman för hushållsavfallet. Producenterna å andra sidan ska lägga fokus på sin kärnverksamhet, nämligen återvinning av tidningar och förpackningar och produktion av nya. Enkelt och logiskt. Om utredarens förslag går igenom så innebär det att du som företagare har möjlighet att välja vem som ska hantera allt avfall från företaget, inklusive hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. Propositionen är ännu inte framlagd utan väntas i början av hösten. Om det blir förändringar för Sysavs kunder kommer vi givetvis att informera om detta. En varm skön och riktigt glad sommar önskar Sysav! Håkan Rylander vd innehåll Bussarna kör på matavfall sid 4 Bussföretaget Nobina deltar i hela avfallskedjan. Matresterna från lunchen blir bränsle till bussarna. el från rökgaser en lönsam affär sid 6 Återanvändning av energin i rökgaserna genom direktkondensering minskar energiåtgången och ökar elproduktionen. viktigt ta Ansvar för hela kedjan sid 8 Läkemedelsproduktion kräver ansvarsfull avfallshantering och noggranna kontroller. På DuPont i Malmö övervakas hela kedjan noggrant. avfallet är en resurs sid 12 Sysavdagens tema var avfallsminimeringing och framtidens strategier för att klättra upp för avfallstrappan. stipendiater brinner för avfall sid 14 Brinnande intresse för avfall var den gemensamma nämnaren för de tre lundastudenterna och deras handledare som tilldelades Sysavstipendier. SYSAV Sysav Retur är en kund- och marknadstidning från Sysavkoncernen i Malmö. Sysav tar emot och behandlar avfall från hushåll och industrier i södra Skåne. Redaktion: Janina Sjöström (redaktör), Margaretha Franzon, Tommy Nyström, Sysav, Jörgen Olsson, Maria Sehlin, Wirten PR & Kommunikation. Ansvarig utgivare: Gunilla Carlsson Formgivning: Janina Sjöström Tryck: ARkitektkopia, Malmö Sysav Retur är tryckt på G-print, ett svenskt papper som uppfyller miljömässiga krav. Omslag: Nobina,sid 4 När Hussein Al-Siagy högtrycksspolar rent motorn rinner vattnet ner i en tank, renas i egna reningsverket och används sedan i tvätthallen. Vi vill undersöka hur småfåglar påverkas av att bo i stadsmiljö. Tidigare har vi konstaterat att antalet ägg hos häckande fåglar i staden, jämfört med på landet, är färre. Det ska vi titta närmare på och försöka undersöka varför det är så. En anledning till den lägre häckningsframgången i staden kan bero på att fåglarna har sämre hälsa på grund av sämre diet eller högre nivåer av luftföroreningar. Genom att räkna ägg, ta blod- och fjäderprov ska forskarna kontrollera stadsfåglarnas hälsa och jämföra den med fåglar som häckar på landsbygden, i Vomb naturreservat mellan Lund och Sjöbo. Holkarna sponsras av Sysav. sysav.se får en total makeover Till hösten lanserar Sysav en helt ny användarvänlig hemsida. Sysavs nuvarande hemsida byggdes Mycket har hänt med tekniken och webben sedan dess. Hela sysav.se har gjorts om och den nya siten är anpassad både för datorer och mobila enheter som mobiltelefoner och I-pads. En helt ny och utökad sorteringsguide lanseras också senare i höst. Håll utkik på Handla Klimatsmart i sommar På klimatsmart.se kan du få förslag på klimatsmarta, miljövänliga och energieffektiva produkter och tjänster inom alla branscher. Hemsidan startades 2007 och inspirationen kom från Al Gores film En obekväm sanning om de utmaningar som miljön står inför i modern tid. Tanken är att det ska vara enkelt att hitta företag som värnar om miljön. Titta in på GLad sommar! Vi på Sysav vill passa på att önska alla våra kunder och samarbetspartners en riktigt glad sommar! Våra anläggningar och avfallsrådgivare kommer att finnas tillgängliga hela sommaren oavsett väder Välkommen med ditt avfall precis som vanligt. Fråga experten Kan Sysav ta emot alla sorters avfall? Ann-Christine Hallberg, marknadsutvecklare, Sysav Industri AB: Det ska vara något som är mycket speciellt för att Sysav inte ska kunna ta emot det, vi har till exempel tagit hand om en container fylld med mandelmassa och en hel flygplansvinge utan problem. Sysav tar inte emot radioaktivt eller explosivt avfall som till exempel sprängämnen, ammunition eller gastuber. Explosivt avfall måste lämnas till polisen. För radioaktivt avfall ska man alltid kontakta Strålsäkerhetsmyndigheten. När det gäller gastuber kan man kontakta försäljningsstället där man köpte gastuben. Polisen tel: Strålsäkerhetsmyndigheten tel: Visste du att sysav har en av sveriges största kolonier av backsvalor som har häckat i en hög med åkerjord på spillepeng sedan nr 2.13 Sysav / retur 3

3 Bussarna kör på matavfall Sveriges största bussföretag Nobina var från början statliga SJ buss som startades Därefter blev namnet Swebuss men 2009 döptes det om till Nobina. Nobina kör främst stadsbusstrafik och regionbusstrafik, i Skåne för Skånetrafiken. I södra Skåne omsätter Nobina cirka 430 miljoner kronor och har två depåer: en i Malmö och en i Lund. Snart utökas trafikområdet med ytterligare en eller två depåer i Malmö då man vunnit kontraktet för hela stadsbusstrafiken i Malmö. Om drygt ett år har Nobina cirka 900 anställda, 300 bussar och en omsättning på drygt 800 miljoner kronor. På bussföretaget Nobina i Malmö deltar man i hela avfallskretsloppet. Matresterna från lunchen går till återvinning och kommer tillbaka som biogas som bussarna körs på. Alla våra ordinarie bussar är gasdrivna och kör delvis på matavfall. Vi ser fram emot att mer matavfall ska återvinnas så att vi helt kan gå över till biogasdrift, säger Thomas Nilsson. Text: maria SEHLIN 190 bussar har sin plats på bussdepå i Kirseberg. När de står stilla tankas de. regionbussar på fordonsgas, det är en blandning mellan naturgas och biogas, berättar han. Endast tre reservbussar går fortfarande på diesel. Målet är att all stadsbusstrafik ska gå helt på biogas år 2015 och tre år senare all regionbusstrafik. Då ska vi köra helt fossilfritt! För att klara det måste mer matavfall återvinnas och biogasproduktionen byggas ut, vi följer utvecklingen med intresse och vet att det pågår ett stort arbete för detta, säger Thomas Nilsson. Lars Nilsson i verkstaden har bytt en trilskande startmotor på en buss. Thomas Nilsson är fastighetschef och miljösamordnare för Nobinas region södra Skåne och har sitt kontor på depån i Malmöstadsdelen Kirseberg. Härifrån utgår 190 bussar och trafikområdet har cirka 540 anställda. De kör stadsbusstrafik i halva Malmö och även flera regionbusslinjer i Malmö - Lundområdet. Dessutom kör de en del beställningstrafik åt bland annat skolor och företag. Depån är basen, här parkerar förarna sina bussar efter avslutat arbetspass. Bussarna kopplas då upp och tankas med fordonsgas och förses med el och tryckluft för att vara klara för avfärd till nästa pass. Strax intill finns tvätthallen där man ser till att bussarna alltid är i rent och säkert skick. Bussarna tvättas, städas och säkerhetskontrolleras varje dag. Bland annat lyfter vi ut gratistidningarna och samlar dem till återvinning, berättar Thomas Nilsson. Utvecklar sorteringen Sedan Thomas Nilsson började för sex år sedan har Thomas Nilsson är fastighetschef och miljösamordnare. han startat flera projekt med miljöfokus. Han håller till exempel miljöinformation för alla nyanställda och har, i samarbete med kontaktpersonen på Sysav, utvecklat avfallssorteringen. Vi får bra stöd av vår kontaktperson på Sysav. Han gör regelbundna besök och tittar på hur vi kan göra avfallssorteringen smartare och säkrare, det fungerar väldigt bra, säger Thomas Nilsson. När han började gick matavfallet i de vanliga soporna men det blev det snart ändring på, nu läggs alla lunch- och fikarester i bruna påsar och går till biogasproduktion. Vi är stolta bidragare till matavfallet. Sedan oktober 2012 går alla våra ordinarie stads- och Företagsekonomiskt smart Nobina i Malmö är Totalkund hos Sysav och lämnade förra året 256 ton avfall till Sysav. Den största delen är miljöfarligt avfall. För oss är det viktigt med en professionell avfallshantering. Det handlar dels om miljön men också att det är bra företagsekonomi, säger Thomas Nilsson. Ju noggrannare de sorterar desto billigare blir det. När vi lämnar sorterad spillolja, batterier, metallskrot och tidningspapper så får vi ersättning för det. Det känns också otroligt bra att det tas väl omhand och inte kommer ut i naturen, säger Thomas Nilsson. Aktiv verkstad I verkstaden är det ständigt verksamhet, det är här den största mängden avfall bildas. Här tar man hand om krockskador, byter trasiga rutor, ger service och så vidare. Här finns många olika avfallsfraktioner för bland annat batterier, spillolja, glas, lysrör med mera. Vi sorterar väldigt mycket mer idag än när jag började 1975, då slängde vi nästan allting i samma Två tredjedelar av fordonsgasen som Skånetrafikens bussar körs på är biogas från Skånes matavfall. Om fem år ska det vara 100 procent biogas. 4 sysav / retur nr 2.13 nr 2.13 Sysav / retur 5

4 container, berättar Per-Arne Olsson som jobbar i verkstaden. Nu är det självklart att vi delar avfallet så långt det går. Vi kanske inte plockar isär säten men backspeglar delas för att kunna sorteras rätt. Det är inte svårare att göra så här och det känns bättre - vi lämnar ju vår jord till barnen, säger Per-Arne Olsson. Miljösamordnare Thomas Nilsson tillägger: Vi brukar säga att det är lika lätt att göra rätt som att göra fel. Smutsvatten renas Nobina har även inbyggda system som ser till att avfall hamnar rätt. Som det smutsiga vattnet från motortvätten som rinner ner i underjordiska tankar. Därifrån går det vidare till det egna reningsverket, motorolja sorteras ut medan det renade vattnet används till tvättning av bussarna. När oljeavskiljaren är full kommer Puls och tömmer för transport till Sysav. Thomas Nilsson förklarar att företaget ser det som mycket viktigt att följa det egna miljöledningssystemet. Vi har som mål att bli certifierade under 2013 och det kommer vi att klara eftersom vi ligger väldigt långt fram i förberedelserna, säger Thomas Nilsson. Deras största utmaning inför framtiden är, säger Thomas Nilsson, att klara den företagsexpansion som är på gång. Från nästa sommar börjar de köra hela stadsbusstrafiken i Malmö och ska öppna fler depåer. Vi ska kunna ta hand om 900 förare och 300 bussar vi kommer att spela i en helt annan liga än i dag! Per-Arne Olsson byter ett relä, han har arbetat i verkstaden sedan När jag började slängde vi allt i en och samma container, det är stor skillnad på hur vi hanterar avfallet i dag. Vad är direktkondensering? Systemen ingår direkt i fjärrvärmeprocessen och utvinner energi ur de rökgaser som bildas vid förbränning av avfall. Rökgasen som kommer till steget för direktkondensering är vattenmättad. Genom att kyla gasen med ett kallare vatten utvinner man energin som gått åt till att förånga vattnet i förbränningsprocessen. Överskottet av vattnet används i delar av processen, vilket gör att förbränningsanläggningen i stort sett är självförsörjande och inte behöver använda kommunalt vatten. El från rökgaser en lönsam affär Sysavs förbränningsanläggning lyckas kontinuerligt minska energiåtgången och därmed öka sin egen leverans av el. En anledning är nya system för att använda den energi som finns i rökgaserna, genom så kallad direktkondensering. Sedan ett halvår används direktkondensering i hela Sysavs förbränningsanläggning. Direktkondensering har funnits i linje 1 och 2 i rökgasreningsanläggningen sedan Investeringarna i nya system för direktkondensering i linjerna 3 och 4 initierades 2010 då anläggningen fick en ny avdelningschef, Lars Jacobsson. Han hade även tidigare arbetat med denna typ av förbättringsåtgärder. Det är mycket hans initiativ och kunskap som bidragit till att systemen blivit verklighet. Men även projektledarna Håkan Lindsjö och Rasmus Beckman har arbetat för att detta ska bli verklighet, berättar Fredrik Nilsson som är driftchef på Sysavs energiavdelning. Går räkna hem Enligt honom kan Sysav snabbt räkna hem kostsamma investeringar av detta slag. En anledning är att två värmepumpar som tidigare användes vid rökgasreningen inte behöver användas. Värmepumparna är eldrivna och besparingen motsvarar MWh per år. Denna energi kan vi då istället sälja till marknaden i form av el, förklarar Fredrik Nilsson. Hur mycket pengar det blir beror förstås på elpriset. Men räknat på 40 öre per kwh rör det sig om dryga 7 miljoner kronor nya elintäkter per år. Däremot behöver vi räkna av något av detta då vi med det nya systemet inte producerar lika mycket värme. Men el är mer värt än värme. Så det är en bra affär. Finns mer att tjäna På energiavdelningen arbetar dessutom just nu en blivande civilingenjör, inom ramen för hennes examensarbete, på hur det nya systemet för direktkondensering ska användas på bästa sätt. Det handlar om att räkna ut brytpunkter för när systemen ska Fredrik Nilsson, driftchef på Sysav, berättar att man snabbt kan räkna hem kostsamma satsningar som direktkondensering då det innebär att man sparar mycket energi i reningen. slås på och när det, beroende på bland annat elpriser och temperaturer i processen, är bättre att använda värmepumparna. Arbetet ska mynna ut i ett enkelt verktyg för driftspersonalen som genom att mata in olika parametrar ska få tydliga instruktioner om vilka åtgärder som lönar sig mest. Vi kan absolut tjäna ytterligare, både ekonomiskt och energimässigt, konstaterar Fredrik Nilsson. Ökad effektivitet Inom Sysav pågår ständigt nya förbättringsprojekt för att öka effektivitet i anläggningarna. Till exempel arbetar Sysavs elchef med att se över nya lösningar för att inte alla lampor på anläggningen ska behöva vara tända hela tiden, genom till exempel rörelsedetektorer och tidsstyrning. Sysavanställda kan själva lämna in förslag på förbättringar. Dessa utvärderas av en kommitté. Ett ekonomiskt värde på effektiviseringen räknas ut, vilket kan ge en bonus till den som kom med förslaget. Ett sådant förslag kom från en driftstekniker som lyckades minska inflödet av kalluft i förbränningsugnarna när dessa startas. Vid starten behöver nämligen olja användas. Ju mindre avkylning, ju mindre olja går åt. Nu kan vi spara 10 kubikmeter olja per år. Det är faktiskt väldigt mycket, säger Fredrik Nilsson stolt. Kronikan gunilla carlsson kommunikationschef Sysav Små förändringar stor skillnad! Vet ni vi har förenklat vår återvinning av förpackningar och tidningar i hemmet jättemycket den senaste månaden. Och det var jättelätt! I min familj kan vi inte skylla på att vi inte har kunskap om att vi ska sortera och vi är dessutom positiva till sortering. Sorteringen hos oss är mer en praktisk fråga för att få vardagen att funka och få en trevlig hemmiljö. Men vad har vi då gjort för att förenkla sorteringen? Jo, vi bytte helt sonika ordningen och innehåll på våra olika spannar under vasken! För att ni ska förstå får jag nog förklara lite. Vi bytte kök för snart två somrar sen. I det nya köket, som vi för övrigt är helnöjda med, finns en stor låda under vasken för sopsortering, ungefär 60 x 60 cm. I den får vi plats med en matavfallshållare samt tre fyrkantiga höga spannar. En stor och två mindre. Vi har haft den stora spannen till soppåsen (restavfallet) som vi alltid haft. En liten spann till förpackningar och en liten spann till diskmaskinstabletter. Detta system blev jobbigt, för när den lilla spannen för förpackningar var full (vilket den blev OFTA!) så hamnade den på trappan, för vidare transport till tunnan. Under tiden förpackningsspannen var på väg... (vilket den alltid var...) så hamnade resterande förpackningar löst i lådan. Restavfallspåsen däremot, fylldes inte alls lika fort, utan kunde stå i flera dagar i lådan utan åtgärd. En kväll över ett glas vin pratade jag och min man om livets allvar, sopsorteringen. Vi kom fram till att förpackningsspannen var en trång sektor i sorteringen. Sagt och gjort. Stor spann förändrades till förpackningsspann, liten spann blev plast och mjukplastspann, liten spann två blev till restavfall. Vi ändrade också ordningen i lådan så att restavfallet hamnade tillsammans med matavfallshållaren. Och vet ni vad som hände! Det tar flera dagar innan vi måste gå ut med soporna. Vi har inte heller några sopor på trappan som väntar på transport. Dessutom så är det så tydligt med sorteringen att till och med barnen sorterar rätt. Vi fick alltså en ökad sortering, och minskad arbetsbelastning. Den slutsats jag själv drar av detta är att en liten praktisk förändring kan leda till en stor beteendeförändring, och det är inte alltid så nödvändigt med djupa beteendestudier om varför man gör si eller så. Se till att det funkar smidigt i vardagen så blir livet lättare att leva! Glad sommar och sortera på! Text: Ulrika Hotopp 6 sysav / retur nr 2.13 nr 2.13 Sysav / retur 7

5 Viktigt ta ansvar för hela kedjan På DuPont Chemoswed i Malmö tillverkas läkemedelssubstans som räddar liv. De kemiska restprodukterna analyseras noga för att tas om hand på bästa sätt. DuPont har även inspekterat Spillepeng för att se att avfallet sköts korrekt. Text: maria SEHLIN Lika viktigt som att läkemedlen blir korrekta, lika viktigt är det att avfallet tas om hand på bästa sätt, säger platschef Bo Granqvist. Kemiföretaget DuPont Chemoswed hjälper olika företag att utveckla och producera läkemedelssubstanser. Vi tillverkar inte tabletterna utan enbart substansen. Samma substans kan gå till flera olika läkemedelsföretag och blir tabletter under olika namn, berättar platschef Bo Granqvist. En av våra största produkter är natriumwarfarin i pulverform som blir till blodförtunnande preparat för att förhindra blodproppar. Den har räddat många liv, säger Bo Granqvist. Ut i världen Varje år sänder de runt tio ton färdigt läkemedelspulver från Malmöfabriken ut i världen för att bli medicin. Våra stora kunder finns främst i Europa och USA men även i Japan, säger Bo Granqvist. Fabriken ligger i norra Sorgenfri industriområde centralt i Malmö, där har den funnits sedan 1960-talet. Först under namnet Ferrosan, senare Pharmacia, och sedan 1996 ägs fabriken av det amerikanska företaget DuPont. DuPont har flera dotterbolag och 70,000 anställda över världen. I Malmö arbetar cirka 50 personer. Farliga ämnen För att komma in på det inhägnade området måste man passera en vakt. Anläggningen är säkerhetsklassad på grund av de brandfarliga och explosiva ämnen som används i produktionen. En bra bit in på området, bakom ytterligare ett stängsel, står tunnor med lösningsmedel som används i tillverkningen. Området kallas tankfarmen. Skyltar varnar för brandfarligt, frätande och explosivt Mats Kensmark t.v och Anders Fila vid anläggningen i malmö Bo Granqvist, platschef. 8 sysav / retur nr 2.13 nr 2.13 Sysav / retur 9

6 ämne och klisterlapparna på tunnorna berättar om innehåll som natriumpentoxid, tetrahydrofuran och metyletylketon. I en hörna står tunnor med restavfall som ska till destruktion. DuPonts SHE-koordinator (säkerhet, hälsa och miljö) Anders Fila förklarar att det är av största vikt att de vet exakt vilken kemisk blandning som finns i alla tunnor. Vi tar prov och analyserar allt innan vi använder det. Det händer att vi sänder tillbaka medel som inte har rätt renhet, berättar Anders Fila. Hans arbete handlar om att riskbedöma och förebygga faror i verksamheten. Där är även avfallet en viktig del. Miljöarbetet har förändrats mycket sedan jag började jobba på 1980-talet. Nu dubbelkontrollerar vi allt, berättar Anders Fila. Noggrannheten är viktig dels för att ingredienserna i receptet måste vara exakt rätt, men också för att man ska kunna hantera alla ingredienser korrekt både under och efter produktionen. Här används till exempel en hel del lösningsmedel för de kemiska reaktionerna och när de är färdiganvända utvinns de igen och går till återvinning eller destruktion och måste då hanteras på rätt sätt. I slutna rum I fabrikens stängda produktionshallar tillverkas olika läkemedelssubstanser. För dagen är alla fyra linjer igång med produktion. Där kommer vi inte in, restriktionerna är hårda för att inte tillverkningen ska bli förorenad. När processoperatör Enrique Leyton Arevalo öppnar dörren för att ta en paus får vi en glimt av produktionsrummet. Enrique själv är klädd i brandsäkrade skyddskläder och ansiktsmask. Pulversubstansen som tillverkas ser vi inte då den finns i ett slutet system. När processen är klar hamnar pulvret i slutna behållare som analyseras innan de går till kund. Att öppna en behållare för att fotografera läkemedelssubstansen är inte tal om då det finns risk för förorening. Vi har oerhört höga kvalitetskrav längs hela kedjan, det är ett komplext regelverk som styr läkemedelsindustrin. Det måste bli exakt rätt för i slutändan handlar det om den enskilda människans säkerhet, säger Bo Granqvist. företaget har ISO certifiering, och garanterar att allt sköts korrekt. De får också finna sig i att ofta bli inspekterade av sina kunder. Under senare år, under den amerikanska ledningen, har företagets egna krav på samarbetspartners blivit strängare vilket bland annat har inneburit att de själva har inspekterat Sysavs anläggning Spillepeng. Vi kontrollerade att Sysav uppfyller våra krav. Vi känner ett ansvar för att avfallet sköts på bästa sätt, det är viktigt att ta ansvar för hela kedjan, säger Bo Granqvist. Spillepeng får mer än godkänt. Det är en mycket välfungerande anläggning, fortsätter Bo Granqvist. Företaget är farligt avfallkund hos Sysav och har varit det så länge han kan minnas. Bo Granqvist har arbetat här sedan Jag har aldrig ens funderat över ett alternativ. Sysav är det enda företaget som tar hand om allt avfall. Vi har laboratorieavfall, lösningsmedelsavfall och förpackningar. Sysav ser dessutom till att mycket av vårt avfall återvinns och det känns väldigt bra, säger han. En del av avfallet tar DuPont faktiskt om hand om själv genom den förbränningsanläggning de har i fabriken. De lösningsmedel som lämpar sig för det bränns här och blir till värme och energi i produktionen, förklarar Anders Fila. Välfungerande samarbete Sysav bistår också med redovisning till DuPonts miljörapport varje år. Sysav har genom sina ägarförhållanden en samhällsförankring som borgar för kvalitet och trygghet. Dessutom ligger anläggningen bara några kilometer bort vilket är en miljövinst i sig genom att vi slipper långa transporter. Säkerhet och hälsa är viktigt för oss, säger Bo Granqvist. Mats Kensmark är lageransvarig på företaget och den som håller i kontakterna med Sysav. Två gånger om året diskuterar han klassifikationer på avfallet med Sysav, ibland blir det extra kontakter då det bildats nya blandningar. Samarbetet fungerar väldigt bra, Sysavs kontakt kommer snabbt hit när vi ringer. Jag hör också av mig ibland för att få råd om vilken förpackning som är bäst till ett visst ämne och får jag alltid bra svar, säger Mats Kensmark. De ser inga särskilda utmaningar lura runt hörnet. Det skulle i så fall vara att vi vill växa och då får mer lösningsmedelsavfall. Det vi gör är att försöka byta ut de kemikalier som är svåra att hantera - vilket klart en utmaning eftersom tillverkningsprocessen är så känslig, säger Bo Granqvist. Mats Kensmark är ansvarig för logistik och lager på kemiföretaget. I tunnorna förvaras det färdiga pulvret. Från varje tunna tas prov som analyseras så att pulvret blivit exakt rätt. Inspekterade Spillepeng Kvalitetsarbetet genomsyrar hela verksamheten, I fabrikens stängda produktionshallar tillverkas olika läkemedelssubstanser, restriktionerna är hårda för att inte tillverkningen ska bli förorenad. Enrique Leyton Arevalo är klädd i brandsäkrade skyddskläder och ansiktsmask. 10 sysav / retur nr 2.13 nr 2.13 Sysav / retur 11

7 Styrelseordföranden Göran Holm inledde sysavdagen med utmaningen att minska avfallsmängderna. Sysavdagen: Allt avfall är resurser Spännande forskarblickar in i framtiden, lägesrapport kring matavfallsinsamlingen och stipendieutdelning var något av det som stod på programmet när den årliga Sysavdagen arrangerades i Malmö i slutet av april. Text: Jörgen Olsson plantjordsautomater, konstaterade Gunilla Carlsson. Genom undersökningen kan man också sluta sig till att återvinningscentralerna är en viktigare kanal än medier när det gäller att påverka allmänhetens attityd till Sysav. Matavfallet En av de riktigt stora och fortfarande i stor utsträckning outnyttjade resurserna är matavfall, som rätt insamlat och omhändertaget blir både biogas till fordon och biogödsel till jordbruket. Tre av Sysavs ägarkommuner Svedala, Lund och Malmö berättade om sina system för insamling av matavfallet. Svedala har ganska nyligen infört insamlingen och kunde därför redovisa färska erfarenheter, inte minst av behovet av information och kommunikation. Svedala gjorde mycket samtidigt: samtidigt som matavfallsinsamlingen startade bytte man till 370-literskärl och bytte även entreprenör. Det blev en väldig belastning på vår personal tre månader före och tre månader efter. Det är många åsikter, frågor och invändningar som ska hanteras, så behovet av informations- och kommunikationsresurser går knappast att överskatta, sa Svedalas service- och avfallschef Lukas Jönsson. Han betraktar utfallet som lyckat: Klagomålen avtog snabbt. Den förväntade kostnadsökningen för insamlingen stannade vid tre-fyra procent i stället för förväntade åtta. Vi samlar in drygt 50 kilo matavfall per person och år och även källsorteringen har generellt ökat främst är det förpackningar som hamnar rätt. Utmaningar i Lund och Malmö Även i Lund, där villahushållen länge sorterat ut matavfall och där insamlingsmålen för 2018 redan är nådda, är erfarenheten att matavfallsinsamlingen även ger bättre källsortering i övrigt. Vår utmaning gäller flerbostadshusen och även den nya stora stadsdelen Lund NV med Max och ESS. Där planerar vi för underjordiska insamlingssystem, med målet att nästan helt slippa transporter, berättade Anna Wilhelmsson-Göthe, driftchef på Lunds renhållningsverk. Malmö är på väg upp ur startblocken. Matavfallsinsamling införs stegvis i område efter område, med målet att 2018 samla in 40 procent av allt matavfall. VA Syd håller i insamlingen och projektledare Ingela Morfeldt pratade bland annat om den stora beteendeförändring som krävs: 70 procent av innehållet i en vanlig soppåse är sådant som egentligen inte ska vara där. Det är alltså stora vinster med att sortera det. Framtida perspektiv Johan Sundberg från Profu levererade framtidsperspektiv från en forskningshorisont. Profu har studerat fem områden inom avfallshantering och blickar decennier in i framtiden: Bland det viktigaste man kan konstatera är att det är kvaliteten i systemen och metoderna som utveckli g n Johan Wester, känd från bland annat Hipp Hipp ledde Sysavdagen flinkt och underhållande. Strävan uppåt i avfallstrappan var en röd tråd under den faktaspäckade dagen, som leddes av Johan Wester, känd från bland annat Hipp Hipp. Sysavdagen samlade storpublik med representanter för bland annat den regionala avfalls- och miljöbranschen i hörsalen i Orkanen på Malmö högskola. Där inledde Sysavs styrelseordförande Göran Holm och slog an tonen genom att förklara Sysavs strävan att förflytta sig uppåt i avfallstrappan det vill säga att minska avfallsmängderna. Det kan låta kontraproduktivt med tanke på vår verksamhet, men man ska komma ihåg att Sysav i första hand är ett miljöföretag, inte ett avfallsföretag, sa Göran Holm. Även Sysavs vd Håkan Rylander resonerade kring avfallstrappan och påminde om den svenska avfallsbranschens framtidsvision Det finns inget avfall som bland annat kan förstås som att allt ska ses som resurser. Sysav i Medierna Sysavs kommunikationschef Gunilla Carlsson redogjorde för den fallstudie som gjorts kring vilken bild av Sysav som förmedlas i medierna under åren Den visar att det mesta som skrivs om Sysav består av informativa artiklar och på platsreportage. Publiceringarna delas in i tre kategorier; huvudsakligen neutrala, positiva eller negativa. Sysavs framtoning är nästan helt neutral. Det är något mer negativt än positivt, men de negativa artiklarna går ofta att förklara med enskilda händelser, till exempel icke fungerande Avfallstrappan illustrerar prioriteringsordningen för avfallshanteringen. Sysavdagen bjöd också på möjligheter att mingla i miljöns tecken. 12 sysav / retur nr 2.13 nr 2.13 Sysav / retur 13

8 Tommy Nyström, VD för Sysavs intressebolag, ÅGAB är det avgörande. Det är inte automatiskt bra att sortera och samla in ett avfallsslag, utan det måste göras rätt och effektivt annars är det bättre att energiåtervinna genom förbränning. De två översta stegen i avfallstrappan att återanvända och att förbygga att avfall uppkommer är de i särklass bästa metoderna, tiotals gånger bättre än allt annat. Men en av våra slutsatser är att import av brännbart avfall är en effektiv klimatåtgärd väntas vi importera 2,5 miljoner ton avfall till förbränning. Det ska jämföras med att det bara i EU 27 kommer att deponeras 140 miljoner ton, som borde behandlas på annat sätt. Ökande avfallsmängder Globalt ses en väldig ökning av avfallsmängderna med så mycket som 72 procent fram till En stor del av ökningen sker i tillväxtländerna, men det är viktigt att veta att det fortfarande kommer att handla om markant mycket mer avfall per person i de rika länderna. Av sin namne, konferencier Wester, fick Johan Sundberg frågan hur vi ska nå de två översta stegen i avfallstrappan: Vi ska nå dit genom att ta små steg i taget och genom att informera mycket längs vägen. Vi ska inte tro att vi kan få ner avfallsmängderna i en handvändning det vi kan göra är att bromsa ökningen. Ågab återvinner Sysavdagen innehöll också en presentation av Sysavs intressebolag ÅGAB Återvinningsbar grus, asfalt och betong och vd Tommy Nyström berättade bland annat om den smarta produkten Ågab-blocket som är stora byggklossar gjorda av återvunnen betong. Återvinningen av byggmaterial står inför stora utmaningar framöver, när husen från 1950-talet och framåt börjar rivas. Då kommer stora mängder kompositmaterial med olika plaster, gips och annat som blir svårt att hantera. Samtidigt innebär det möjligheter eftersom det kan skapa många jobb på en delvis ny arbetsmarknad, konstaterade Tommy Nyström. Årets Sysavstipendiater: Brinnande intressen för avfall Årets Sysavstipendiater från vänster Tova Andersson, Sara Waxegård och och åsa järvholm, här tillsammans med Sysav utvecklings vd stig edner, johan wester och handledare Britt-Marie Fagerström På Sysavdagen mottog tre studenter från Lunds Universitet och deras handledare stipendier för sina examensarbeten. Den gemensamma nämnaren är att de tre unga kvinnorna har ett brinnande intresse för avfallsfrågor som de i sin kommande yrkesbana vill omsätta till praktiskt arbete. Tova Andersson, 27 år Är nyanställd som avfallsingenjör inom Tjörns kommun. Hon har studerat VA-teknik vid Lunds tekniska högskola och avslutade med examensarbetet Från hage till mage en studie av oundvikligt och onödigt matavfall. Vad handlade ditt arbete om? Om onödigt matavfall. Uppskattningsvis 35 procent av vårt matavfall kunde ha ätits. Jag har undersökt hur stor del av de svenska hushållens matavfall som är onödigt och vilken typ av mat som slängs mest i onödan. Hur har du gjort studien? Jag har undersökt matavfall från 5000 hushåll och gjort egna plockanalyser på Augustenborg i Malmö. Vad fick du för resultat? Närmare hälften av det onödiga matavfallet bestod av tillagad mat och drygt en tredjedel var mat som slängdes i sina förpackningar. Detta är slöseri med resurser. Vad hoppas du att ditt arbete ska kunna leda till? Jag hoppas att man kan använda min information till att inte bara se Text: ULlrika HOtopp matavfall som möjlig energikälla, utan hitta metoder för att få fler att äta den mat som köps in. Det slängs mycket frukt och grönt. Innan de blir för dåliga går de att ta tillvara, som att bananer kan frysas för att sedan användas i en smoothie. Vad ska du göra med stipendiet? Jag har köpt in en Kitchen Aid för jag älskar att baka. Och jag tänker äta upp allt jag bakar! Sara Waxegård, 27 år Bor i Lund där hon studerat miljövetenskap vid universitetet. Trädgårdsavfall till biogas Hur kan Lunds invånare sorterar trädgårdsavfallet för biogasproduktion? är namnet på hennes examensarbete. Varför valde du trädgårdsavfall som ämne? I grunden har jag ett stort intresse för avfallsfrågor. Ämnet visar på ytterligare en möjlighet med avfall. Att du inte behöver gräva ner det, utan ser det som en resurs som går att använda igen. Hur gick du till väga i din studie? Det var tre bitar. Jag läste litteratur kring avfallshantering och biogasproduktion. Sedan pratade jag med experter på området, som biogastekniker och personal på Lunds renhållningsverk. Syftet var att lära mig om det går att göra biogas av trädgårdsavfall, vilka delar man kan använda och om det behövs förbehandling. Till sist gjorde jag en kvalitativ enkätstudie riktat till kommuner och kommunens avfallsbolag som redan har sortering av trädgårdsavtal. Det var ungefär 100 kommuner totalt. Vad fick du för resultat? Jag kom fram till att man behöver ett sorterat trädgårdsavfall om det ska kunna användas till biogas. Framförallt fungerar mjukt trädgårdsavfall, gräs, löv och fallfrukt. Det behöver skiljas från grenar och ris på återvinningscentralerna. Hur ska du använda pengarna? Jag vill hitta på något kul i sommar. Kanske en resa. Åsa Järvholm, 27 år Bor i Lund och studerade ekosystemteknik vid Lunds tekniska högskola. Sedan i fjol arbetar hon som miljökonsult på Tyréns i Malmö där hon även skrev sitt examensarbete: Utformning av avfallsutrymmen i sjukhusmiljö baserat på individens drivkrafter och hinder för källsortering Fallstudie på urologiska mottagningen, SUS Malmö. Hur kom du in på detta område? Avfallsfrågor valde jag att specialisera mig på tidigt. Jag tog kontakt med Tyréns som hade ett intressant projekt tillsammans med Region Skåne och presenterade ett förslag på en studie för mig. Sedan var jag med och utvecklade frågeställningen. Vad var särskilt intressant? Det var en hel del miljöpsykologi i detta och människors beteenden har alltid intresserat mig. Det är viktigt att fokusera på individen och dess beteende, snarare än tekniska lösningar. Hur ser det ut inom sjukvården? Jag intervjuade personalen på en specifik avdelning, mätte avfall och bevakade deras beteenden. Det jag upptäckte var att det inte alltid är så att människor faktiskt gör det de säger att de gör. När jag tittar på avfallet så har många inte gjort allt som är möjligt för att sortera så mycket som möjligt. Hur ska du använda pengarna? Jag funderar på elcykel för att kunna ta min hund till sitt dagis på ett smidigt, miljövänligt vis. Sysavstipendiet Sysav delar årligen ut stipendier för att stimulera ökad kunskap inom avfallshantering och återvinning. utveckli g n Stipendiekommittén utgörs av styrelsen för Sysav Utveckling AB, Sysavs helägda dotterbolag för forskning och utveckling. Den totala stipendiesumman är kronor. 14 sysav / retur nr 2.13 nr 2.13 Sysav / retur 15

9 Industri AB Box , Malmö Farligt avfall - säkert hanterat. Vi gillar inte när det blir onödigt spännande. Därför transporterar vi alltid farligt avfall så säkert som möjligt med LOTS Miljösystem och utbildade chaufförer. Specialbehållarna finns i flera storlekar och för flera avfallsslag, bland annat spillolja, oljefilter, färgburkar, glykol och andra vätskor. Ta inga risker. Kontakta våra avfallsrådgivare för en genomgång av ditt företags farliga avfall så berättar vi hur vi säkert och miljöriktigt tar hand om det. Ring eller besök sysav.se/farligtavfall.