Ett projekt om energi och avfall för årskurs 5. Lärarhandledning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett projekt om energi och avfall för årskurs 5. Lärarhandledning"

Transkript

1 Ett projekt om energi och avfall för årskurs 5 Lärarhandledning

2 Inledning Denna lärarhandledning har tagits fram av på initiativ av Sala kommun och medarbetare från SHE, VafabMiljö och Heby kommun. Myndigheten för skolutveckling har bidragit med ekonomiska resurser. Syftet med lärarhandledningen är att ge lärare stöd i arbetet med projekt Framtidskraften Skolorna i Sala och Heby kommuner deltar sedan hösten 2001 i projekt Framtidskraften. Syftet med projektet är att väcka och fördjupa elevernas intresse för naturvetenskapliga framtidsfrågor. Projektet sponsras av Sala Heby Energi och VafabMiljö. Alla femteklassare i Sala och Heby kommuner får genom projektet information om avfalls och energifrågor av personal från Vafabmiljö och SHE. Eleverna får bl.a. göra studiebesök i lokala Återbruk och värmeverk. Projektet avslutas genom att alla klasser får delta i en utställning, där eleverna bidrar med egna modeller och tankar på hur avfalls- och energifrågor kan tänkas utformas i framtiden. Denna lärarhandledning finns även i sin helhet på hemsidorna hos VafabMiljö och SHE och Barnoch utbildning, Sala kommun. Här kan du som lärare få vägledning under projektets gång eller om vill använda den till din övriga undervisning. Lärarhandledningen uppdateras en gång per år och skulle några större förändringar ske gällande energi eller avfall finns information på respektive hemsida. Vi vill gärna ha återkoppling från dig som är lärare om du har haft nytta av den här lärarhandledningen. På vilket vis den har varit till hjälp i din undervisning. Om det är några tips på experiment som inte alls har fungerat så är vi tacksamma om vi får veta det. Om det är något som du saknar eller om du har kunskap om något som du tycker skulle kunna komma andra lärare till del som du använder i ditt arbete som vi kan komplettera lärarhandledningen med när den uppdateras. Vi tar tacksamt emot dina synpunkter, hör gärna av dig till oss kontaktpersoner. Lycka till med ert viktiga arbete för Framtidskraften! Arbetsgruppen Arbetsgrupp: Kontaktpersoner: Monica Yngvesson, Sala kommun Monica Yngvesson tfn Åsa Lindén, VafabMiljö Åsa Lindén VafabMiljö tfn Hans Nilsson, SHE Harald Önander SHE tfn Birgitta Brannemo, Ransta skola, Sala kommun Claes Emilsson, Harbo skola, Heby kommun Hemsidor där lärarhandledningen ska finnas utlagd: barn och utbildning/hållbarutveckling 2

3 Innehållsförteckning Sid Inledning 2 Innehållsförteckning 3 Framtidskraften och koppling till Lpo 94 och kursplaner 4 Urval ur kursplanernas mål kopplade till Framtidskraften 6 Kursplaner; hemkunskap, SO, NO, teknik, svenska, matematik, bild 7-12 Hur kan man börja med att väcka engagemang hos eleverna 13 Fakta om energi 15 Så här mäter vi energi 15 Hur kan man producera el 16 Energianvändningens historik 17 Vinden som energiform 19 Energisituationen i utvecklingsländer 20 Förnybar och icke förnybar energi 22 Transporter en energikrävande företeelse 24 Minifakta om energi - Visste du att 26 Fakta om avfall 27 Avfallets historik 28 Dagsläget 29 Avfallssituationen i andra länder 30 Se avfallet som en resurs 31 Skillnaden på återbruk och återvinningsstationer 32 Återvinningsfakta 33 Hushållsavfall 34 Farligt avfall 35 Minifakta om avfall - visste du att 37 Arbete i klassrummet 38 Arbetsuppgifter 38 Experimentmaterial från Alega 38 Experiment 39 Vad kan man arbeta med hemma 43 Övriga tips 44 Internetadresser 47 Litteraturtips 50 Material 50 Tips! Under faktadelarna finns relaterade diskussionsfrågor att ta upp med eleverna. 3

4 Framtidskraften och hållbar utveckling i Lpo94 och kursplaner Bakgrund Framtidskraften syftar till att elever ska intressera sig för naturvetenskapliga inriktningar i sin utbildning. I utbildningssystemet betonar man den naturvetenskapliga utbildningen som den viktigaste utgångspunkten för att hållbar utveckling ska komma till stånd i samhället. I samband med lärarnas utvärderingar av Framtidskraften framgår det att det är många av skolans ämnen som berörs i projektarbetet. För att belysa vilka skrivningar och mål i kursplanerna som blir berörda av arbetet med Framtidskraften har vi gjort korta utdrag av tillämpbara mål ur de olika kursplanerna. Avsikten är att underlätta arbetet för er lärare att se vilka kursplanemål som kan uppnås genom projektarbetet. Om hållbar utveckling i styrdokumenten Grundskolan har ett tydligt uppdrag att bidra till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Uppdraget formuleras i nationella styrdokument som skollag, läroplaner och kursplaner. Sverige har även ingått internationella överenskommelser som till exempel Agenda 21 och Hagadeklarationen där uppdraget preciseras ytterligare. Den så kallade portalparagrafen i skollagen anger att var och en som är verksam inom förskolan, skolan och vuxenutbildningen ska främja aktningen för varje människas egenvärde och vår gemensamma miljö. I läroplanerna för grundskolan (Lpo 94) lyfts fyra övergripande perspektiv fram: - miljöperspektivet - det historiska - det internationella - det etiska. Dessa övergripande perspektiv ska vara närvarande i all undervisning och bildar tillsammans kärnan i hållbar utveckling. I läroplanen för grundskolan anges: Genom ett miljöperspektiv får de [eleverna] möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen skall belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. 4

5 Det uppdrag som skolan givits i läroplanerna kan utvecklas ytterligare inom följande områden. Demokrati Det svenska skolväsendet vilar på demokratins grund. Enligt läroplanerna för grundskolan skall alla elever omfattas av de demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig. Att erbjudas möjlighet till ett ökande ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön och ett reellt inflytande över sitt lärande (att kunna påverka både val av innehåll och arbetssätt) är enligt Lpo 94 en förutsättning för elevernas kunskaps- och sociala utveckling. Varje lärare ska, enligt läroplanerna, utgå från att eleverna vill och kan ta ett personligt ansvar för sitt lärande. Läraren ansvarar för att alla elever erbjuds möjligheter till ett reellt inflytande gällande val av innehåll och arbetssätt. Sociala aspekter Enligt skolans läroplan ska skolan bland annat sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Skolan har ett ansvar för att flickor och pojkar får lika stort utrymme och inflytande. Skolan har en viktig uppgift när det gäller att medverka till att eleverna blir medvetna om samhällets värdegrund. Viktiga delar av värdegrunden är: - människolivets okränkbarhet - individens frihet och integritet - alla människors lika värde - jämställdheten mellan kvinnor och män - samt solidaritet med svaga och utsatta Kritiskt tänkande och handlingskompetens Det är skolans ansvar att ge förutsättningar för att eleverna ska kunna utveckla förmågan att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. Det är ett mål att sträva efter att varje elev lär sig använda kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem. De ska erbjudas en undervisning/pedagogisk verksamhet där de kan tillägna sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Lpo 94 understryker också vikten av de lärandes utveckling av förmågan att göra medvetna etiska ställningstaganden grundade på både kunskaper och personliga erfarenheter. Grundskolans elever ska ges möjlighet att ta ansvar för den miljö de själva kan påverka. 5

6 Urval av kursplans mål som kan kopplas till arbetet med Framtidskraften Hemkunskap - utvecklar förståelse och ett bestående intresse för hur handlingar i hushållet samspelar med hälsa, ekonomi och miljö såväl lokalt som globalt. - kunna samarbeta med andra vid arbete med olika uppgifter. Samhällsorienterande ämnen deltar aktivt i samhällsliv och samhällsutveckling samt tar ansvar för livsmiljön, utvecklar förståelse för ekologiska sammanhang och olika sätt att fördela och använda resurser förstå hur de egna handlingarna påverkar miljön Teknik kunna redogöra för, inom några väl bekanta teknikområden, viktiga aspekter på utvecklingen och teknikens betydelse för natur, samhälle och individ kunna använda vanligt förekommande redskap och tekniska hjälpmedel och beskriva deras funktioner kunna med handledning planera och utföra enklare konstruktioner Framtidskraften Svenska kunna producera texter med olika syften som redskap för lärande och kommunikation Naturorienterande ämnen ha kunskap om hur människans nyfikenhet inför naturvetenskapliga fenomen lett till samhälleliga framsteg ha kunskap om resurshushållning i vardagslivet och om praktiska åtgärder som syftar till resursbevarande ha inblick i hur en argumentation i vardagsanknutna miljö- och hälsofrågor kan byggas upp med hjälp av personliga erfarenheter och naturvetenskapliga kunskaper Bild kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker kunna använda egna och andras bilder för att berätta, beskriva eller förklara Matematik Eleven skall ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer och lösa konkreta problem i elevens närmiljö. 6

7 Kursplaner för grundskolan Hemkunskap Med resurshushållning avses hushållning med såväl mänskliga som ekonomiska och andra materiella resurser och naturresurser, både lokalt och globalt. Förståelsen av samspelet mellan hushåll, samhälle och natur utgör grunden för elevens aktiva deltagande i formandet av en medveten livsstil och ett hållbart samhälle. Mål att sträva mot utvecklar förståelse och ett bestående intresse för hur handlingar i hushållet samspelar med hälsa, ekonomi och miljö såväl lokalt som globalt Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret kunna samarbeta med andra vid arbete med olika uppgifter Gemensam kursplanetext för de samhällsorienterande ämnena Ämnenas syfte och roll i utbildningen Kunskaperna inom det samhällsorienterande området ger eleven möjlighet att se omgivningen i relation till sig själv och att förstå sig själv i relation till omgivningen, dvs. hur individen formar sin värld och formas av världen. Kunskaperna skall ge en grund för att delta, ta ansvar och agera som medborgare i ett demokratiskt samhälle och för att medverka till en hållbar samhällsutveckling. Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena deltar aktivt i samhällsliv och samhällsutveckling samt tar ansvar för livsmiljön utvecklar förmåga att se konsekvenser av sina och andras ställningstaganden och handlingar utvecklar förståelse för ekologiska sammanhang och olika sätt att fördela och använda resurser Ämnets karaktär och uppbyggnad Lokala och globala miljö- och överlevnadsfrågor De samhällsorienterande ämnena bidrar till förståelse av hur människan har utnyttjat och utnyttjar jordens resurser och av villkoren för hennes liv och arbete i förfluten tid, i dag och i framtiden. Genom att beakta skeenden som passerat samt studera och värdera skeenden i nuet utvecklas elevernas framtidsberedskap. I kunskapsområdet betonas lokala och globala fördelningsfrågor och ansvaret för att uppnå en rättvis och fredlig världsordning. Strävanden som sker i omvärlden för att finna lösningar och nå balans beskrivs och diskuteras. Kunskaper om samspelet natur-teknik-människa-samhälle ger möjlighet till en insikts- och ansvarsfull syn på människans nyttjande av naturresurser och teknik samt hur människors liv och livsmiljö förändras genom teknik. 7

8 Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret känna till de grundläggande demokratiska principer som samhället vilar på och kunna delta i en demokratisk beslutsprocess, känna till förhållanden och olika levnadssätt i det lokala samhället och de viktigaste rättigheter och skyldigheter som gäller varje enskild individ, förstå hur de egna handlingarna påverkar miljön Naturorienterade ämnen - Kursplan BIOLOGI, FYSIK, KEMI Ämnenas syfte och roll i utbildningen Syftet med utbildning i de naturorienterande ämnena är att göra naturvetenskapens resultat och arbetssätt tillgängliga. Utbildningen skall bidra till samhällets strävan att skapa hållbar utveckling och utveckla omsorg om natur och människor. Samtidigt syftar utbildningen till ett förhållningssätt till kunskaps- och åsiktsbildning som står i samklang med naturvetenskapens och demokratins gemensamma ideal om öppenhet, respekt för systematiska undersökningar och välgrundade argument. Mål att sträva mot för de naturorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning i de naturorienterande ämnena sträva efter att eleven ---- beträffande den naturvetenskapliga verksamheten ---- utvecklar sin förmåga att se hur den mänskliga kulturen påverkar och omformar naturen, beträffande kunskapens användning utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande utvecklar förmåga att använda naturvetenskapliga kunskaper och erfarenheter för att stödja sina ställningstaganden utvecklar ett kritiskt och konstruktivt förhållningssätt till egna och andras resonemang med respekt och lyhördhet för andras ställningstaganden De naturorienterande ämnenas karaktär och uppbyggnad I de naturorienterande ämnena återfinns tre aspekter, nämligen kunskap om natur och människa, kunskap om naturvetenskaplig verksamhet samt förmåga att använda sig av dessa kunskaper för att ta ställning i värdefrågor, exempelvis miljö- och hälsofrågor. 8

9 Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Eleven skall beträffande kunskapens användning ha kunskap om hur människans nyfikenhet inför naturvetenskapliga fenomen lett till samhälleliga framsteg ha kunskap om resurshushållning i vardagslivet och om praktiska åtgärder som syftar till resursbevarande ha inblick i hur en argumentation i vardagsanknutna miljö- och hälsofrågor kan byggas upp med hjälp av personliga erfarenheter och naturvetenskapliga kunskaper Teknik Ämnets syfte och roll i utbildningen Människan har alltid strävat efter att trygga och förbättra sina livsvillkor genom att på olika sätt förändra sin fysiska omgivning. De metoder hon då använt är i vidaste mening teknik. Utbildningen i ämnet teknik utvecklar en förtrogenhet med teknikens väsen. Syftet är att öka förståelsen av hur produktionsförhållanden, samhället, den fysiska miljön och därmed våra livsvillkor förändras. Teknisk verksamhet har påtagliga konsekvenser för människa, samhälle och natur. Särskilt tydligt blir detta när tekniken är stadd i snabb utveckling Flickors och pojkars förhållningssätt till teknik skiljer sig ofta åt så också omgivningens syn på flickors respektive pojkars roller i tekniska sammanhang. Ett syfte med teknikämnet är att alla ges tillfälle till ett medvetet och allsidigt kunskapssökande i utbildningen. Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling och om hur tekniken påverkat och påverkar människan, samhället och naturen utvecklar förtrogenhet med i hemmet och på arbetsplatser vanligt förekommande redskap och arbetsmetoder av skilda slag samt kännedom om den teknik som i övrigt omger oss utvecklar förmågan att reflektera över, bedöma och värdera konsekvenserna av olika teknikval utvecklar förmågan att omsätta sin tekniska kunskap i egna ställningstaganden och praktisk handling utvecklar intresset för teknik och sin förmåga och sitt omdöme vad gäller att hantera tekniska frågor Ämnets karaktär och uppbyggnad Tekniken, naturen och samhället För att förstå teknikens roll och betydelse måste växelspelet mellan mänskliga behov och teknik behandlas. Detta perspektiv belyser konsekvenser och effekter för individ, samhälle och natur av en viss teknikanvändning. Ämnet tar också upp värderingsfrågor, intressekonflikter, förändrade 9

10 livsvillkor och ekonomiska konsekvenser som kan uppkomma i samband med olika typer av teknikanvändning Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Eleven skall kunna redogöra för, inom några väl bekanta teknikområden, viktiga aspekter på utvecklingen och teknikens betydelse för natur, samhälle och individ kunna använda vanligt förekommande redskap och tekniska hjälpmedel och beskriva deras funktioner kunna med handledning planera och utföra enklare konstruktioner Matematik Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för att fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer, för att kunna tolka och använda det ökande flödet av information och för att kunna följa och delta i beslutsprocesser i samhället. Utbildningen skall ge en god grund för studier i andra ämnen, fortsatt utbildning och ett livslångt lärande. Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och att använda matematik i olika situationer ---- inser värdet av och använder matematikens uttrycksformer utvecklar sin förmåga att förstå, föra och använda logiska resonemang, dra slutsatser och generalisera samt muntligt och skriftligt förklara och argumentera för sitt tänkande utvecklar sin förmåga att formulera, gestalta och lösa problem med hjälp av matematik, samt tolka, jämföra och värdera lösningarna i förhållande till den ursprungliga problemsituationen utvecklar sin förmåga att utnyttja miniräknarens och datorns möjligheter Strävan skall också vara att eleven utvecklar sin tal- och rumsuppfattning samt sin förmåga att förstå och använda grundläggande talbegrepp och räkning med reella tal, närmevärden, proportionalitet och procent, olika metoder, måttsystem och mätinstrument för att jämföra, uppskatta och bestämma storleken av viktiga storheter ---- grundläggande statistiska begrepp och metoder för att samla in och hantera data och för att beskriva och jämföra viktiga egenskaper hos statistisk information 10

11 sannolikhetstänkande i konkreta slumpsituationer Ämnets karaktär och uppbyggnad Matematik har nära samband med andra skolämnen. Eleverna hämtar erfarenheter från omvärlden och får därmed underlag för att vidga sitt matematiska kunnande. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Eleven skall ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer och lösa konkreta problem i elevens närmiljö. Inom denna ram skall eleven ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i bråk- och decimalform förstå och kunna använda addition, subtraktion, multiplikation och division samt kunna upptäcka talmönster och bestämma obekanta tal i enkla formler kunna räkna med naturliga tal i huvudet, med hjälp av skriftliga räknemetoder och med miniräknare, ---- kunna jämföra, uppskatta och mäta längder, areor, volymer, vinklar, massor och tider samt kunna använda ritningar och kartor kunna avläsa och tolka data givna i tabeller och diagram samt kunna använda elementära lägesmått Svenska Ämnets syfte och roll i utbildningen Språket har en nyckelställning i skolarbetet. Genom språket sker kommunikation och samarbete med andra. Kunskap bildas genom språket och genom språket görs den synlig och hanterbar. Svenskämnet syftar till att tillsammans med andra ämnen i skolan utveckla elevernas kommunikationsförmåga, tänkande och kreativitet Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven ---- utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete med andra utvecklar sin förmåga att i dialog med andra uttrycka tankar och känslor som texter med olika syften väcker samt stimuleras till att reflektera och värdera utvecklar sin förmåga att skriva läsligt för hand och att använda datorn som hjälpmedel utvecklar förmåga att utnyttja olika möjligheter för att hämta information, tillägnar sig kunskap om 11

12 mediers språk och funktion samt utvecklar sin förmåga att tolka, kritiskt granska och värdera olika källor och budskap Ämnets karaktär och uppbyggnad Arbetet med språket och litteraturen skapar möjligheter att tillgodose elevernas behov att uttrycka vad de känner och tänker. Det ger gemensamma upplevelser att reflektera över och tala om. Det ger kunskaper om det svenska språket, om olika kulturarv och om vår omvärld. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret kunna producera texter med olika syften som redskap för lärande och kommunikation Bild Ämnets syfte och roll i utbildningen Kunskaper om bild och bildframställning har stor betydelse för arbetet i skolan och för elevernas övriga liv och verksamhet. Bildspråket är en av flera vägar till kunskap och personlig utveckling. I arbetet med bilder gestaltas erfarenheter och produceras kunskap som blir synlig, gripbar och möjlig att förmedla. Genom sin estetiska och kommunikativa karaktär kan bildämnet bidra till att främja skolan som kulturmiljö, kulturarbetet i undervisningen samt delaktighet och eget skapande Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i bild sträva efter att eleven utvecklar sitt kunnande för att främja lust och vilja att på ett personligt sätt framställa bilder med hjälp av hantverksbaserade metoder och tekniker samt metoder inom dator- och videoteknik blir medveten om bilden som språk och dess roll och användning i skilda sammanhang och kulturer samt utvecklar förmåga att kommunicera med hjälp av egna och andras bilder Ämnets karaktär och uppbyggnad I bildämnet ingår även att framställa såväl två- och tredimensionella bilder som rörliga bilder för att utveckla olika sätt att se och skapa. Gestaltningen oavsett medium förutsätter kunnighet om teknik och metoder men också kunskap om hur bilden fungerar som språk och kommunikation. Arbetet med olika medier ställer krav på koordination, kompromisser och kollektiva läroprocesser Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Eleven skall kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker kunna använda egna och andras bilder för att berätta, beskriva eller förklara ha grundläggande förmåga att granska och tolka bilder och former 12

13 Hur man kan börja för att väcka engagemang bland eleverna I allt skolarbete står eleverna i centrum och elevernas behov och upplevelser är utgångsläget. När det gäller projekt Framtidskraften kan du som lärare t.ex. inleda en diskussion med att fråga dina elever vilka behov de har? Låt det bli till en brainstorming och gör tillsammans med eleverna en tankekarta utifrån deras svar. De kommer säkert att ta upp äta, leka, spela olika saker/spel, sova, kanske också lära sig nya saker. När diskussionen om elevernas behov känns något så när färdig kan man göra två nya tankekartor och försöka gruppera behoven under rubrikerna energi och avfall. Därefter kan man diskutera kring vad energi och avfall är? Skriv upp elevernas svar och ordna dem i olika kategorier utifrån energislag och typ av avfall. Förslag till frågor som väcker engagemang Vad har du själv gjort av med energi på i dag fram tills nu? - kokat gröt, värmt choklad - duschat, använt hårtork - sett på TV/video - åkt bil/buss till skolan Hur kan du spara på energi en dag? - gå/cykla korta sträckor i stället för att bli skjutsad - duscha kortare tid, slå av vattnet medan man duschar - värma i mikron i stället för på platta - inte använda stand by-knappar Hur kan vi i klassrummet få mindre avfall? - använda kåsor/glas i stället för engångsmuggar - kopiera på båda sidor - använda pennförlängare - använda frottéhandduk i stället för pappershandduk - gör i ordning sopsortering i klassrummet 13

14 Framtidstankar Projektet vill få eleverna att börja tänka framtidstankar, så därför kanske frågor av den här typen kan vara lämpliga att diskutera: - Hur tror eleverna att olika slags maskiner (TV, hushållsmaskiner, datorer, bilar, cyklar, verktygsmaskiner, mobiltelefoner) kommer att se ut om ca 50 år? - Vad var framtidsmaskiner när mamma/pappa var unga? - Vad var framtidsmaskiner när farfar/mormor var unga? - Till utställningen i projekt Framtidskraften kan du föreslå eleverna att bygga framtidsmaskiner. När du diskuterar med dina elever; ta upp vida frågeställningar utan att oroa dig över att du inte själv har alla svaren. Du kan söka svar i de följande fakta delarna om energi och avfall, där det också finns diskussionsfrågor. Eller söka på webbsidor, olika webbadresser finns som en bilaga i dokumentet. Hur tror ni att ert liv skulle ha varit om ni fötts hundra år senare? + Bra förändringar - Dåliga förändringar Redan i inledningen till projektarbetet här kan du som lärare börja se möjligheter till hur du kan organisera själva projektarbetet genom att försöka gruppera eleverna utifrån deras tankekartor. Ibland kan det vara framgångsrikt att få hela klassen att samarbeta utifrån ett enda projektarbete och försöka få in både energi och avfallsfrågorna i ett stort projekt. Men vanligast är att man bildar grupper utifrån elevernas olika idéer när man börjar med själva projektarbetet. För att komma bort från problemet med att man måste välja bort elevalster när det blir dags för utställning kan man försöka att styra de så att eleverna samverkar i fyra arbetsgrupper redan från början genom att sammanföra elever med likartade framtidtankar. 14

15 Fakta om energifrågor Begreppet energi behöver inte nödvändigtvis ha med fysik och teknik att göra. Andra viktiga och alltför ofta bortglömda delar av energibegreppet är historia, samhällsvetenskap, astronomi, miljövetenskap, filosofi, ekonomi, m.m. Ju mer tvärvetenskapligt man gör energibegreppet, desto mer intressant blir det! Det innebär även att man i skolan kan arbeta med energifrågorna integrerat med flera av skolans ämnen Vad är energi? Frågan är inte så lätt att svara på, det är nämligen ingen som kan säga exakt vad energi är eller varför den finns. Vi vet bara att energi inte kan förstöras utan bara omvandlas mellan olika former. Denna regel brukar kallas energiprincipen. Exempel på olika energiformer är: - lägesenergi (t.ex. då man står på toppen av en kulle) - rörelseenergi (man springer ner från kullen) - kemisk energi (t.ex. energiinnehållet i bensin) - ljus - värme - elektrisk energi Det finns fler former av energi, men de ovan är vanligast. Exempel på omvandling av mellan olika energiformer kan illustreras genom att elda en vanlig brasa kemisk energi (bunden i veden) omvandlas då till värme och ljus. Som om inte detta vore nog så tycks det vara så att massa/materia och energi är samma sak! En av världens mest välkända ekvationer beskriver detta: Einsteins E=mc 2, i vilken E står för energi, m för massa och c för ljusets hastighet. Och det finns faktiskt inga experiment som ännu lyckats bevisa att Einstein hade fel! Massa kan omvandlas till energi, och energi kan omvandlas till massa. (Men det är svårt att illustrera med lättfattliga experiment.) Hur mycket energi motsvarar 1 gram materia? Jo, hela 25 miljoner kwh enligt ovanstående ekvation Så här mäter vi energi Energi mäts i kwh (kilowattimmar). Om en glödlampa som är märkt 40 Watt lyser i 25 timmar så förbrukas 1 kwh: 40 Watt 25 timmar = 1000 Wattimmar = 1 kilowattimme. 1 kwh är också den energimängd som behövs för att ha en spisplatta på i ca en timme. 1 kwh energi är också den energi som behövs för att lyfta en bil upp till Eiffeltornets topp! 15

16 Hur kan man producera el? El kan produceras med hjälp av bl.a. vindkraft, solceller, kärnkraft, vattenkraft, vågkraft eller genom att elda med något bränsle, exemplevis olja, kol eller biobränsle. All energi (utom uran/kärnkraft, geotermi och tidvattenkraft) kommer från solen men hur? - Solen gör så att det blåser : solen värmer luftmassor över hav och land olika mycket. - Temperaturskillnaden ger upphov till skillnader i lufttryck, vilket gör att luft sätts i rörelse vindkraft (rörelseenergi). - Solljus kan omvandlas till el direkt med hjälp av en solcell. - Solen värmer och förångar vatten som sedermera regnar ner i bergen vattenkraft - Vinden, som ju uppkom med hjälp av solen, ger vågor på havet vågkraft - Alla växter behöver ljus för att växa och leva. Näringskedjan grundar sig på solenergi som växter tar upp i fotosyntesen. Olja och kol kommer från gamla växter och djur som dött för flera miljoner år sedan. Biobränsle (t.ex. ved) kommer från biomassa, som också härstammar från fotosyntesen. Om du tänker dig ett stort träd varifrån kommer den massan? Till endast en liten del från marken (vissa näringsämnen såsom mineraler) och till en stor del från solens strålar i kombination med den koldioxid som finns i luften Diskussionstips kring energi- och elproduktion - Visste du att kobajs kan bli till el och värme? Lägg kobajs i en lufttät tank. Efter ett litet tag börjar små bakterier föröka sig, bakterier som äter kobajs och lämnar ifrån sig en gas som kallas metan. Denna gas går jättebra att elda vilket gör att man kan få ut energi om man eldar den i t.ex. en motor som ger el och värme. - Följdfråga: hur kan en motor ge el och värme? (Tänk på en vanlig bil när motorn går kan man få el till exempelvis lyktorna och stereon. Samtidigt, eller åtminstone efter ett tag, kan man få värme i kupén. Skönt på vintern!) 16

17 Energianvändningens historik Mat en viktig energiform Den för oss människor viktigaste och mest bortglömda energiformen är mat. Historiskt har tillgång till mat och till viss del transportmöjligheter varit begränsande faktorer i många avseenden, t.ex. befolkningstillväxt och krigföring. Detta är något som vi kanske har svårt att tänka oss idag, vana som vi är med att köpa kiwi från Nya Zeeland och kött från Sydamerika, att det ett av de svåraste hindren för att förr i tiden vinna ett krig var att få fram tillräckligt med mat tillräckligt snabbt. En stor utländsk armé som t.ex. skulle tränga upp genom det glest befolkade och skogsbevuxna Småland var tvungna att stjäla och röva från de gårdar som de passerade, vilket inte på långa vägar räckte för att försörja en större här. Vid avlägsna krig fick soldaterna väldigt mycket kött av orsaken att köttet kunde transportera sig själv i form av levande djur. Bröd, vilket kanske hade varit bättre ur näringssynpunkt, var svårt att lagra och transportera i tillräcklig mängd. Skorpor är ursprungligen framtagna för att kunna tillgodose behovet av bröd till soldaterna. När du äter omvandlas maten i kroppen till kemisk energi, som gör att du orkar springa och idrotta. 17

18 Diskussionstips - Vad har du själv ätit idag för att få energi? - Var kommer energin i maten ifrån? - Varifrån kommer maten vi äter? - Vilken betydelse har maten du äter för hur din kropp mår? - Finns det olika mycket energi i olika matvaror? - Vilken energi är bäst för kroppen? - Hur får vi starka muskler och ben? - Hur reagerar kroppen om vi inte äter, hur känns det när vi har gjort slut på energin? - Hur mycket energi behöver vi för att överleva? - Vilken skillnad är det på dagens mat och det som vi åt för 100 år sedan? - Vad tror du att vi kommer att äta om 100 år? - Vad var det för framtidsmaskiner i köket som farmor/mormor drömde om när de var unga? - Vad är det för skillnader i dagens kök mot hur köket såg ut för 100 år sedan? - Hur förvarades maten för 100 år sedan? - Vad är det för skillnader i dagen sätt att förvara mat mot för 100 år sedan? Hur förvarar man och tillagar mat om man inte har tillgång till el? - Hur tror du att framtidens matlagning kommer att gå till? - Vilka framtidsmaskiner kommer det att finnas i hushållet? - Vilken energi användes för 100 år sedan vid matlagning? - Vilka maskiner användes i jordbruket för 100 år sedan? - Vilken sort energi användes? - Hur är det idag? Vad är den stora skillnaden? 18

19 Vinden som energiform Vindenergi är ett bra exempel på en historiskt viktig energiform som har utnyttjats av människan i årtusenden. Segelfartygens historia är t.ex. mycket gammal. Utöver detta har vindkraft spelat en stor roll vid malning av säd till mjöl redan för fyra tusen år sedan använde man vinddrivna kvarnar i nuvarande Kina och Japan. Väderkvarnar kom till Sverige först på 1300-talet. Fast då hade man i Sverige använt vattendrivna kvarnar, s.k. skvaltkvarnar, sedan 300-talet. Fördelen med vindmöllorna var att man inte längre var beroende av vattendrag för att mala mjöl. Så sent som på 1940-talet fanns faktiskt flera hundra väderkvarnar kvar i drift i Skåne! Diskussionstips: - Har du använt vindenergi någon gång,( flugit med drakar, seglat, vindsurfat)? - Hur använder vi vinden idag? - När man kryssar med en segelbåt åker man snett framåt mot vindriktningen. Hur kan det komma sig? Borde man inte bara kunna färdas i den riktning som vinden blåser? - Hur använde vi vinden förr? - Tror du att vi kommer att använda vinden som energiform i framtiden? - Vilka fördelar och nackdelar finns det med vinden som energiform? - Var ligger närmaste vindkraftverk? 19

20 Energisituationen i utvecklingsländer U-länder är ett ganska generaliserande begrepp, och man bör vara medveten om att stora skillnader finns mellan exempelvis Afrika, Latinamerika och Asien även gällande energisystem. Men det som ofta är gemensamt med u-länders energiproblematik är att man saknar eller lider brist på kunskap, kapital och politisk stabilitet. Vid uppbyggnad av energisystem är dessa tre faktorer av avgörande betydelse. Afrika I den del av Afrika som ligger söder om Sahara-öknen är många av världens absolut fattigaste länder belägna. Bland landsortsbefolkningen har endast en mycket liten andel tillgång till elkraft, kanske endast ett par procent av befolkningen. Trots att det kan råda stora skillnader i inkomst mellan en del av länderna i detta område, skiljer sig inte graden av elektrifiering på landsbygden åt så mycket, eftersom det är väldigt kostsamt att dra ut el-ledningar till landsbygden. I de urbana hushållen är genomsnittssiffran för tillgång till elkraft knappt 50 %, vilket kan låta mycket för ett fattigt land, men graden av elektrifiering sträcker sig ofta till någon enstaka lampa per hushåll, eller ström till att driva en TV-apparat. Asien I Asien är situationen lite annorlunda. Här har elektrifieringen kommit längre och den ökar också årligen: mellan 1990 och 1998 ökade elkraftgenereringen t.ex. med 7-11 % per år i länder som Pakistan, Nepal, Indien, Thailand och Sri Lanka. För tillfället ökar energianvändningen extra mycket i de två stora länderna Kina och Indien, till följd av den kraftiga ekonomiska expansion som pågår. Tyvärr tillgodoses det ökade energibehoven ofta på ett miljömässigt negativt sätt, med bl.a. användning av kol och olja som bränsle. Men det finns ljuspunkter också Kina är t.ex. världens största marknad för solvärmesystem. Koppling mellan BNP och länders energianvändning Det finns en stark korrelation mellan ett lands BNP-kurva och dess energianvändning. För fattiga länder blir detta en moment 22-situation: de behöver elkraft för att kunna utveckla industrier och höja levnadsstandarden, men befolkningen är fattig och kan inte betala de elpriser som skulle täcka produktionskostnaderna. Det blir således svårt för ett energiföretag att gå med vinst, vilket är en viktig orsak till att få investeringar görs i energisektorn. Energibristen består, industrialisering hindras, folket förblir fattigt osv. 20

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Introduktion till tidningsprojektet

Introduktion till tidningsprojektet Introduktion till tidningsprojektet Välkommen till ett arbetsmaterial om skogen. Vi vill ge dig, ditt arbetslag och dina elever möjlighet att arbeta tillsammans på ett kreativt och lustfyllt sätt. Därför

Läs mer

Elevens namn: Klass: Har ännu ej startat arbetet mot detta mål (har ej påbörjat arbetet i detta moment)

Elevens namn: Klass: Har ännu ej startat arbetet mot detta mål (har ej påbörjat arbetet i detta moment) ÅR 1-4 BILD 1 (1) År 1-4 Bild - kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker, - kunna använda egna och andras bilder för att berätta, beskriva eller förklara - - ha grundläggande

Läs mer

Mål att sträva mot. Hämtat ur Grundskolans kursplaner och betygskriterier år 2000 reviderad version 2008

Mål att sträva mot. Hämtat ur Grundskolans kursplaner och betygskriterier år 2000 reviderad version 2008 Mål att sträva mot Hämtat ur Grundskolans kursplaner och betygskriterier år 2000 reviderad version 2008 Bild sid 2 Engelska sid 3 Hem- och konsumentkunskap sid 4 Idrott och hälsa sid 5 Matematik sid 6

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter: Matematik 1-5 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Kursplan för Naturorienterande ämnen

Kursplan för Naturorienterande ämnen Kursplan för Naturorienterande ämnen Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 ÄMNEN: Biologi Fysik Kemi BIOLOGI, FYSIK, KEMI Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett naturorienterande perspektiv, utgör

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan LOKAL KURSPLAN I Hem- och konsumentkunskap Mål som eleverna lägst ska ha uppnått uttrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Eleven skall kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker,

Eleven skall kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker, BILD kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker, kunna använda egna och andras bilder för att berätta, beskriva eller förklara, ha grundläggande förmåga att granska och

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER En del av verktyget: www.seeeffect.se SeeEffect har utvecklats i samarbete mellan Interactive Institute - Swedish ICT och Håll Sverige Rent. Projektet finansieras av Energimyndigheten.

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa

Läs mer

Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur

Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Lokal planering i NO fsk - 2 Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Natur Människa Känna igen och benämna några vanligt förekommande växter och djur i närmiljön Få en inblick i det ekologiska systemet,

Läs mer

2009-01-13 Teknik Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot

2009-01-13 Teknik Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot Teknik 2009-01-13 Ämnets syfte och roll i utbildningen Människan har alltid strävat efter att trygga och förbättra sina livsvillkor genom att på olika sätt förändra sin fysiska omgivning. De metoder hon

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts. Planering Energi 9C Syfte: Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi Genomföra systematiska undersökningar i fysik Använda fysikens begrepp,

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Årets miljöspanaruppdrag Spana på matavfallet ger många olika möjligheter att arbeta mot förskolans mål och riktlinjer enligt Lpför98/rev10. Nedan följer citat och urklipp

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Nationella strävansmål i matematik. Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven

Nationella strävansmål i matematik. Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven Nationella strävansmål i matematik Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära

Läs mer

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Matematik Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret läsa och skriva tal inom talområdet 0 10 000 räkna de fyra räknesätten med olika metoder

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Kompendium åk 1-3 Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Namn: Klass: Övergripande tema mål: Med detta tema vill vi att eleverna skall få kunskap, insikt och förståelse gällande:

Läs mer

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Läroplanens mål Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Mål att sträva mot är det som styr planeringen av undervisningen och gäller för alla årskurser.

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Kursplanernas uppnåendemål för år 3 (svenska, svenska som andraspråk och matematik) samt. uppnåendemål för år 5 i alla ämnen.

Kursplanernas uppnåendemål för år 3 (svenska, svenska som andraspråk och matematik) samt. uppnåendemål för år 5 i alla ämnen. Kursplanernas uppnåendemål för år 3 (svenska, svenska som andraspråk och matematik) samt uppnåendemål för år 5 i alla ämnen (ur LPO 94) Mål att uppnå anger den miniminivå av kunskaper som alla elever skall

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället Avfallsplan 2015-2020 Vägen mot det hållbara samhället 1 En strävan efter att vara hållbar Övergripande mål Alla kommer i kontakt med avfall dagligen vare sig det är blöjor, nagellacksflaskor, potatisskal

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter Skola 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook. Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. jan 30 14:41 1 Varför läser

Läs mer

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK 5.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk

Läs mer

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i.

1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i. IUP år 8 1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i. 2. Elever besvarar frågeställningar kring sin utveckling inom ämnet. Ett formulär gemensamt för alla ämnen används av eleven.

Läs mer

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen... 1 Samtliga arbetsområden 1-6... 2

Läs mer

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK SOL och MÅNE TID och ÅRSTID VARDAGSFYSIK och TEKNIK 4 MATERIA 5 3 BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK VÄXTER, SVAMPAR BAKTERIER och DJUR 1 KROPP Och HÄLSA 2 FAROR och SKYDD 6 7 TEKNIK Kursplan för de naturorienterande

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Centralt innehåll. I årskurs 1.3 3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.

Läs mer

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust

Läs mer

Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft

Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft Grupp 1 Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft Vid vattenkraftverken har man byggt jättelika vattenmagasin. Varför? Grupp 2 Kärnkraft (fusion och fission) Fusionsprocessen pågår ständigt på solen och

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Elevens namn: Klass: Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret

Elevens namn: Klass: Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret ÅR 6-7 BILD 1 (2) Lärande Elevens namn: Klass: År 6-7 Bild Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Eleven skall: - ha förmåga att se och framställa bilder och former med hjälp av

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun

Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun Innehållsförteckning Förord sidan 2 BILD. 3 ENGELSKA 4 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP 5 IDROTT OCH HÄLSA

Läs mer

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven (2009-05-14) Namn Utarbetad under läsåret 08/09 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik

Läs mer

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK 3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET HÅLL SVERIGE RENTS EXEMPELSAMLING Lektionsupplägg: Tusen år i ett växthus I Sverige har vi ett övergripande mål för miljöpolitiken som kallas. Det handlar om vilket samhälle

Läs mer

Strävansmål Mål Målkriterier Omdöme

Strävansmål Mål Målkriterier Omdöme Teknik Bas-2 Strävansmål Mål Målkriterier Omdöme Eleven skall Målet är uppnått när eleven Påbörjat Är på god väg Uppnår målen Utvecklar förtrogenhet med i hemmet och på arbetsplatser vanligt förekommande

Läs mer

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några

Läs mer

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.

Läs mer

Individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen år 4-5

Individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen år 4-5 Individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen år 4-5 Enligt de kursplaner som styr undervisningen i olika ämnen, finns nationella mål uppställda vad eleven ska ha uppnått kunskaper i skolår fem. I

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

Grön Flagg TEMA: Vatten förankrat i Lgr 11.

Grön Flagg TEMA: Vatten förankrat i Lgr 11. Grön Flagg TEMA: Vatten förankrat i Lgr 11. Från kapitel 1 Skolan ska syfta till att eleven ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till

Läs mer

NYA KURSPLANER FÖR GRUNDSKOLAN MATEMATIK GRUNDSKOLAN

NYA KURSPLANER FÖR GRUNDSKOLAN MATEMATIK GRUNDSKOLAN NYA KURSPLANER FÖR GRUNDSKOLAN Den 17 mars 1994 fastställde regeringen KURSPLANER FÖR GRUNDSKOLAN att gälla i årskurserna 1 7 från läsåret 1995/96, i årskurs 8 läsåret 1996/97 och i årskurs 9 läsåret 1997/98.

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Matematik, 600 verksamhetspoäng Ämnet handlar bland annat om mängder, tal och geometriska figurer. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer Matematik Steg: Bas ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i talområdet 0-10 bråk- och decimalform ordningstal upp till 5 ha en grundläggande rumsuppfattning och kunna

Läs mer

Tema Kretslopp. Mål 1: Nedbryttningsprocessen

Tema Kretslopp. Mål 1: Nedbryttningsprocessen Tema Kretslopp Vi har diskuterat tillsammans med barnen om de olika målen, kompostering, källsortering och nedbrytningsprocessen. Barnen tycker att det är spännande. - Varför vill maskarna ha våran mat?

Läs mer

Nationella Skräpplockardagar

Nationella Skräpplockardagar Carola Jarnung Nationella Skräpplockardagar En manifestation mot nedskräpning som är öppen för alla Hjälper kommuner att upprätta ett långsiktigt arbete mot nedskräpning Majoriteten av deltagarna är barn

Läs mer

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga

Läs mer

Grön skola kriterier 2010-09-23

Grön skola kriterier 2010-09-23 2009 års kriterier för GRÖN SKOLA Bildningsnämnden Lysekil Lpo 94 Mål att sträva emot Visar respekt för och omsorg om såväl närmiljö som miljön i ett vidare perspektiv. Utvecklar sin förmåga att göra och

Läs mer

Förmågor och Kunskapskrav

Förmågor och Kunskapskrav Fysik Årskurs 7 Förmågor och Kunskapskrav Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle F Y S I K Använda fysikens

Läs mer

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 Kurs: Matematik Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk verksamhet är till sin lad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen. Kunskaper

Läs mer

2. Övergripande mål och riktlinjer

2. Övergripande mål och riktlinjer 2. Övergripande mål och riktlinjer I de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla e lever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. en anger inriktningen på skolans arbete.

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

Hållbar utveckling Kungsmarksskolan 2016

Hållbar utveckling Kungsmarksskolan 2016 Hållbar utveckling Kungsmarksskolan 2016 Hej och välkommen till samarbetsprojektet för hållbar utveckling! Under sex veckor kommer elva av era ämnen att samarbeta med temat hållbar utveckling i åk 8. Enligt

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

Broskolans röda tråd i Hemkunskap

Broskolans röda tråd i Hemkunskap Broskolans röda tråd i Hemkunskap Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Lokal pedagogisk plan

Lokal pedagogisk plan Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

UPPDRAG: SOPOR. Värdefulla sopor. Farliga sopor

UPPDRAG: SOPOR. Värdefulla sopor. Farliga sopor UPPDRAG: SOPOR Vid gamla boplatser hittar arkeologer aska, ben och frön. Det kan vara fynd som är tusen år gamla spår efter människor som levde innan sopbergens tid. Deras sopor var inte farliga för miljön.

Läs mer

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik prövning grundläggande matematik Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Kurs: Matematik Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer.

Läs mer

Ämnesplan i Fysik Treälven

Ämnesplan i Fysik Treälven Ämnesplan i Fysik Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Fysik Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Mål för godkänt skolår 9 utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska

Läs mer

Ämnesplan i Kemi Treälven

Ämnesplan i Kemi Treälven Ämnesplan i Kemi Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Kemi Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Eleven skall Vad kan jag göra för att visa det? Mål för godkänt skolår

Läs mer

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem Lokala kursplaner i No/Teknik: Vi jobbar med det naturvetenskapliga arbetssättet dvs. genom att ställa hypoteser, undersöka, experimentera och dra slutsatser. Vi har delat in No området i tre huvudgrupper,

Läs mer

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Äventyrspedagogik i skolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Äventyrspedagogik i skolan, förskoleklassen och fritidshemmet Äventyrspedagogik i skolan, förskoleklassen och fritidshemmet Här nedan beskrivs hur man genom att arbeta med äventyrspedagogik kan utgå från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Läs mer