Ett projekt om energi och avfall för årskurs 5. Lärarhandledning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett projekt om energi och avfall för årskurs 5. Lärarhandledning"

Transkript

1 Ett projekt om energi och avfall för årskurs 5 Lärarhandledning

2 Inledning Denna lärarhandledning har tagits fram av på initiativ av Sala kommun och medarbetare från SHE, VafabMiljö och Heby kommun. Myndigheten för skolutveckling har bidragit med ekonomiska resurser. Syftet med lärarhandledningen är att ge lärare stöd i arbetet med projekt Framtidskraften Skolorna i Sala och Heby kommuner deltar sedan hösten 2001 i projekt Framtidskraften. Syftet med projektet är att väcka och fördjupa elevernas intresse för naturvetenskapliga framtidsfrågor. Projektet sponsras av Sala Heby Energi och VafabMiljö. Alla femteklassare i Sala och Heby kommuner får genom projektet information om avfalls och energifrågor av personal från Vafabmiljö och SHE. Eleverna får bl.a. göra studiebesök i lokala Återbruk och värmeverk. Projektet avslutas genom att alla klasser får delta i en utställning, där eleverna bidrar med egna modeller och tankar på hur avfalls- och energifrågor kan tänkas utformas i framtiden. Denna lärarhandledning finns även i sin helhet på hemsidorna hos VafabMiljö och SHE och Barnoch utbildning, Sala kommun. Här kan du som lärare få vägledning under projektets gång eller om vill använda den till din övriga undervisning. Lärarhandledningen uppdateras en gång per år och skulle några större förändringar ske gällande energi eller avfall finns information på respektive hemsida. Vi vill gärna ha återkoppling från dig som är lärare om du har haft nytta av den här lärarhandledningen. På vilket vis den har varit till hjälp i din undervisning. Om det är några tips på experiment som inte alls har fungerat så är vi tacksamma om vi får veta det. Om det är något som du saknar eller om du har kunskap om något som du tycker skulle kunna komma andra lärare till del som du använder i ditt arbete som vi kan komplettera lärarhandledningen med när den uppdateras. Vi tar tacksamt emot dina synpunkter, hör gärna av dig till oss kontaktpersoner. Lycka till med ert viktiga arbete för Framtidskraften! Arbetsgruppen Arbetsgrupp: Kontaktpersoner: Monica Yngvesson, Sala kommun Monica Yngvesson tfn Åsa Lindén, VafabMiljö Åsa Lindén VafabMiljö tfn Hans Nilsson, SHE Harald Önander SHE tfn Birgitta Brannemo, Ransta skola, Sala kommun Claes Emilsson, Harbo skola, Heby kommun Hemsidor där lärarhandledningen ska finnas utlagd: barn och utbildning/hållbarutveckling 2

3 Innehållsförteckning Sid Inledning 2 Innehållsförteckning 3 Framtidskraften och koppling till Lpo 94 och kursplaner 4 Urval ur kursplanernas mål kopplade till Framtidskraften 6 Kursplaner; hemkunskap, SO, NO, teknik, svenska, matematik, bild 7-12 Hur kan man börja med att väcka engagemang hos eleverna 13 Fakta om energi 15 Så här mäter vi energi 15 Hur kan man producera el 16 Energianvändningens historik 17 Vinden som energiform 19 Energisituationen i utvecklingsländer 20 Förnybar och icke förnybar energi 22 Transporter en energikrävande företeelse 24 Minifakta om energi - Visste du att 26 Fakta om avfall 27 Avfallets historik 28 Dagsläget 29 Avfallssituationen i andra länder 30 Se avfallet som en resurs 31 Skillnaden på återbruk och återvinningsstationer 32 Återvinningsfakta 33 Hushållsavfall 34 Farligt avfall 35 Minifakta om avfall - visste du att 37 Arbete i klassrummet 38 Arbetsuppgifter 38 Experimentmaterial från Alega 38 Experiment 39 Vad kan man arbeta med hemma 43 Övriga tips 44 Internetadresser 47 Litteraturtips 50 Material 50 Tips! Under faktadelarna finns relaterade diskussionsfrågor att ta upp med eleverna. 3

4 Framtidskraften och hållbar utveckling i Lpo94 och kursplaner Bakgrund Framtidskraften syftar till att elever ska intressera sig för naturvetenskapliga inriktningar i sin utbildning. I utbildningssystemet betonar man den naturvetenskapliga utbildningen som den viktigaste utgångspunkten för att hållbar utveckling ska komma till stånd i samhället. I samband med lärarnas utvärderingar av Framtidskraften framgår det att det är många av skolans ämnen som berörs i projektarbetet. För att belysa vilka skrivningar och mål i kursplanerna som blir berörda av arbetet med Framtidskraften har vi gjort korta utdrag av tillämpbara mål ur de olika kursplanerna. Avsikten är att underlätta arbetet för er lärare att se vilka kursplanemål som kan uppnås genom projektarbetet. Om hållbar utveckling i styrdokumenten Grundskolan har ett tydligt uppdrag att bidra till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Uppdraget formuleras i nationella styrdokument som skollag, läroplaner och kursplaner. Sverige har även ingått internationella överenskommelser som till exempel Agenda 21 och Hagadeklarationen där uppdraget preciseras ytterligare. Den så kallade portalparagrafen i skollagen anger att var och en som är verksam inom förskolan, skolan och vuxenutbildningen ska främja aktningen för varje människas egenvärde och vår gemensamma miljö. I läroplanerna för grundskolan (Lpo 94) lyfts fyra övergripande perspektiv fram: - miljöperspektivet - det historiska - det internationella - det etiska. Dessa övergripande perspektiv ska vara närvarande i all undervisning och bildar tillsammans kärnan i hållbar utveckling. I läroplanen för grundskolan anges: Genom ett miljöperspektiv får de [eleverna] möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen skall belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. 4

5 Det uppdrag som skolan givits i läroplanerna kan utvecklas ytterligare inom följande områden. Demokrati Det svenska skolväsendet vilar på demokratins grund. Enligt läroplanerna för grundskolan skall alla elever omfattas av de demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig. Att erbjudas möjlighet till ett ökande ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön och ett reellt inflytande över sitt lärande (att kunna påverka både val av innehåll och arbetssätt) är enligt Lpo 94 en förutsättning för elevernas kunskaps- och sociala utveckling. Varje lärare ska, enligt läroplanerna, utgå från att eleverna vill och kan ta ett personligt ansvar för sitt lärande. Läraren ansvarar för att alla elever erbjuds möjligheter till ett reellt inflytande gällande val av innehåll och arbetssätt. Sociala aspekter Enligt skolans läroplan ska skolan bland annat sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Skolan har ett ansvar för att flickor och pojkar får lika stort utrymme och inflytande. Skolan har en viktig uppgift när det gäller att medverka till att eleverna blir medvetna om samhällets värdegrund. Viktiga delar av värdegrunden är: - människolivets okränkbarhet - individens frihet och integritet - alla människors lika värde - jämställdheten mellan kvinnor och män - samt solidaritet med svaga och utsatta Kritiskt tänkande och handlingskompetens Det är skolans ansvar att ge förutsättningar för att eleverna ska kunna utveckla förmågan att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. Det är ett mål att sträva efter att varje elev lär sig använda kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem. De ska erbjudas en undervisning/pedagogisk verksamhet där de kan tillägna sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Lpo 94 understryker också vikten av de lärandes utveckling av förmågan att göra medvetna etiska ställningstaganden grundade på både kunskaper och personliga erfarenheter. Grundskolans elever ska ges möjlighet att ta ansvar för den miljö de själva kan påverka. 5

6 Urval av kursplans mål som kan kopplas till arbetet med Framtidskraften Hemkunskap - utvecklar förståelse och ett bestående intresse för hur handlingar i hushållet samspelar med hälsa, ekonomi och miljö såväl lokalt som globalt. - kunna samarbeta med andra vid arbete med olika uppgifter. Samhällsorienterande ämnen deltar aktivt i samhällsliv och samhällsutveckling samt tar ansvar för livsmiljön, utvecklar förståelse för ekologiska sammanhang och olika sätt att fördela och använda resurser förstå hur de egna handlingarna påverkar miljön Teknik kunna redogöra för, inom några väl bekanta teknikområden, viktiga aspekter på utvecklingen och teknikens betydelse för natur, samhälle och individ kunna använda vanligt förekommande redskap och tekniska hjälpmedel och beskriva deras funktioner kunna med handledning planera och utföra enklare konstruktioner Framtidskraften Svenska kunna producera texter med olika syften som redskap för lärande och kommunikation Naturorienterande ämnen ha kunskap om hur människans nyfikenhet inför naturvetenskapliga fenomen lett till samhälleliga framsteg ha kunskap om resurshushållning i vardagslivet och om praktiska åtgärder som syftar till resursbevarande ha inblick i hur en argumentation i vardagsanknutna miljö- och hälsofrågor kan byggas upp med hjälp av personliga erfarenheter och naturvetenskapliga kunskaper Bild kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker kunna använda egna och andras bilder för att berätta, beskriva eller förklara Matematik Eleven skall ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer och lösa konkreta problem i elevens närmiljö. 6

7 Kursplaner för grundskolan Hemkunskap Med resurshushållning avses hushållning med såväl mänskliga som ekonomiska och andra materiella resurser och naturresurser, både lokalt och globalt. Förståelsen av samspelet mellan hushåll, samhälle och natur utgör grunden för elevens aktiva deltagande i formandet av en medveten livsstil och ett hållbart samhälle. Mål att sträva mot utvecklar förståelse och ett bestående intresse för hur handlingar i hushållet samspelar med hälsa, ekonomi och miljö såväl lokalt som globalt Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret kunna samarbeta med andra vid arbete med olika uppgifter Gemensam kursplanetext för de samhällsorienterande ämnena Ämnenas syfte och roll i utbildningen Kunskaperna inom det samhällsorienterande området ger eleven möjlighet att se omgivningen i relation till sig själv och att förstå sig själv i relation till omgivningen, dvs. hur individen formar sin värld och formas av världen. Kunskaperna skall ge en grund för att delta, ta ansvar och agera som medborgare i ett demokratiskt samhälle och för att medverka till en hållbar samhällsutveckling. Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena deltar aktivt i samhällsliv och samhällsutveckling samt tar ansvar för livsmiljön utvecklar förmåga att se konsekvenser av sina och andras ställningstaganden och handlingar utvecklar förståelse för ekologiska sammanhang och olika sätt att fördela och använda resurser Ämnets karaktär och uppbyggnad Lokala och globala miljö- och överlevnadsfrågor De samhällsorienterande ämnena bidrar till förståelse av hur människan har utnyttjat och utnyttjar jordens resurser och av villkoren för hennes liv och arbete i förfluten tid, i dag och i framtiden. Genom att beakta skeenden som passerat samt studera och värdera skeenden i nuet utvecklas elevernas framtidsberedskap. I kunskapsområdet betonas lokala och globala fördelningsfrågor och ansvaret för att uppnå en rättvis och fredlig världsordning. Strävanden som sker i omvärlden för att finna lösningar och nå balans beskrivs och diskuteras. Kunskaper om samspelet natur-teknik-människa-samhälle ger möjlighet till en insikts- och ansvarsfull syn på människans nyttjande av naturresurser och teknik samt hur människors liv och livsmiljö förändras genom teknik. 7

8 Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret känna till de grundläggande demokratiska principer som samhället vilar på och kunna delta i en demokratisk beslutsprocess, känna till förhållanden och olika levnadssätt i det lokala samhället och de viktigaste rättigheter och skyldigheter som gäller varje enskild individ, förstå hur de egna handlingarna påverkar miljön Naturorienterade ämnen - Kursplan BIOLOGI, FYSIK, KEMI Ämnenas syfte och roll i utbildningen Syftet med utbildning i de naturorienterande ämnena är att göra naturvetenskapens resultat och arbetssätt tillgängliga. Utbildningen skall bidra till samhällets strävan att skapa hållbar utveckling och utveckla omsorg om natur och människor. Samtidigt syftar utbildningen till ett förhållningssätt till kunskaps- och åsiktsbildning som står i samklang med naturvetenskapens och demokratins gemensamma ideal om öppenhet, respekt för systematiska undersökningar och välgrundade argument. Mål att sträva mot för de naturorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning i de naturorienterande ämnena sträva efter att eleven ---- beträffande den naturvetenskapliga verksamheten ---- utvecklar sin förmåga att se hur den mänskliga kulturen påverkar och omformar naturen, beträffande kunskapens användning utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande utvecklar förmåga att använda naturvetenskapliga kunskaper och erfarenheter för att stödja sina ställningstaganden utvecklar ett kritiskt och konstruktivt förhållningssätt till egna och andras resonemang med respekt och lyhördhet för andras ställningstaganden De naturorienterande ämnenas karaktär och uppbyggnad I de naturorienterande ämnena återfinns tre aspekter, nämligen kunskap om natur och människa, kunskap om naturvetenskaplig verksamhet samt förmåga att använda sig av dessa kunskaper för att ta ställning i värdefrågor, exempelvis miljö- och hälsofrågor. 8

9 Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Eleven skall beträffande kunskapens användning ha kunskap om hur människans nyfikenhet inför naturvetenskapliga fenomen lett till samhälleliga framsteg ha kunskap om resurshushållning i vardagslivet och om praktiska åtgärder som syftar till resursbevarande ha inblick i hur en argumentation i vardagsanknutna miljö- och hälsofrågor kan byggas upp med hjälp av personliga erfarenheter och naturvetenskapliga kunskaper Teknik Ämnets syfte och roll i utbildningen Människan har alltid strävat efter att trygga och förbättra sina livsvillkor genom att på olika sätt förändra sin fysiska omgivning. De metoder hon då använt är i vidaste mening teknik. Utbildningen i ämnet teknik utvecklar en förtrogenhet med teknikens väsen. Syftet är att öka förståelsen av hur produktionsförhållanden, samhället, den fysiska miljön och därmed våra livsvillkor förändras. Teknisk verksamhet har påtagliga konsekvenser för människa, samhälle och natur. Särskilt tydligt blir detta när tekniken är stadd i snabb utveckling Flickors och pojkars förhållningssätt till teknik skiljer sig ofta åt så också omgivningens syn på flickors respektive pojkars roller i tekniska sammanhang. Ett syfte med teknikämnet är att alla ges tillfälle till ett medvetet och allsidigt kunskapssökande i utbildningen. Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling och om hur tekniken påverkat och påverkar människan, samhället och naturen utvecklar förtrogenhet med i hemmet och på arbetsplatser vanligt förekommande redskap och arbetsmetoder av skilda slag samt kännedom om den teknik som i övrigt omger oss utvecklar förmågan att reflektera över, bedöma och värdera konsekvenserna av olika teknikval utvecklar förmågan att omsätta sin tekniska kunskap i egna ställningstaganden och praktisk handling utvecklar intresset för teknik och sin förmåga och sitt omdöme vad gäller att hantera tekniska frågor Ämnets karaktär och uppbyggnad Tekniken, naturen och samhället För att förstå teknikens roll och betydelse måste växelspelet mellan mänskliga behov och teknik behandlas. Detta perspektiv belyser konsekvenser och effekter för individ, samhälle och natur av en viss teknikanvändning. Ämnet tar också upp värderingsfrågor, intressekonflikter, förändrade 9

10 livsvillkor och ekonomiska konsekvenser som kan uppkomma i samband med olika typer av teknikanvändning Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Eleven skall kunna redogöra för, inom några väl bekanta teknikområden, viktiga aspekter på utvecklingen och teknikens betydelse för natur, samhälle och individ kunna använda vanligt förekommande redskap och tekniska hjälpmedel och beskriva deras funktioner kunna med handledning planera och utföra enklare konstruktioner Matematik Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för att fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer, för att kunna tolka och använda det ökande flödet av information och för att kunna följa och delta i beslutsprocesser i samhället. Utbildningen skall ge en god grund för studier i andra ämnen, fortsatt utbildning och ett livslångt lärande. Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och att använda matematik i olika situationer ---- inser värdet av och använder matematikens uttrycksformer utvecklar sin förmåga att förstå, föra och använda logiska resonemang, dra slutsatser och generalisera samt muntligt och skriftligt förklara och argumentera för sitt tänkande utvecklar sin förmåga att formulera, gestalta och lösa problem med hjälp av matematik, samt tolka, jämföra och värdera lösningarna i förhållande till den ursprungliga problemsituationen utvecklar sin förmåga att utnyttja miniräknarens och datorns möjligheter Strävan skall också vara att eleven utvecklar sin tal- och rumsuppfattning samt sin förmåga att förstå och använda grundläggande talbegrepp och räkning med reella tal, närmevärden, proportionalitet och procent, olika metoder, måttsystem och mätinstrument för att jämföra, uppskatta och bestämma storleken av viktiga storheter ---- grundläggande statistiska begrepp och metoder för att samla in och hantera data och för att beskriva och jämföra viktiga egenskaper hos statistisk information 10

11 sannolikhetstänkande i konkreta slumpsituationer Ämnets karaktär och uppbyggnad Matematik har nära samband med andra skolämnen. Eleverna hämtar erfarenheter från omvärlden och får därmed underlag för att vidga sitt matematiska kunnande. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Eleven skall ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer och lösa konkreta problem i elevens närmiljö. Inom denna ram skall eleven ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i bråk- och decimalform förstå och kunna använda addition, subtraktion, multiplikation och division samt kunna upptäcka talmönster och bestämma obekanta tal i enkla formler kunna räkna med naturliga tal i huvudet, med hjälp av skriftliga räknemetoder och med miniräknare, ---- kunna jämföra, uppskatta och mäta längder, areor, volymer, vinklar, massor och tider samt kunna använda ritningar och kartor kunna avläsa och tolka data givna i tabeller och diagram samt kunna använda elementära lägesmått Svenska Ämnets syfte och roll i utbildningen Språket har en nyckelställning i skolarbetet. Genom språket sker kommunikation och samarbete med andra. Kunskap bildas genom språket och genom språket görs den synlig och hanterbar. Svenskämnet syftar till att tillsammans med andra ämnen i skolan utveckla elevernas kommunikationsförmåga, tänkande och kreativitet Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven ---- utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete med andra utvecklar sin förmåga att i dialog med andra uttrycka tankar och känslor som texter med olika syften väcker samt stimuleras till att reflektera och värdera utvecklar sin förmåga att skriva läsligt för hand och att använda datorn som hjälpmedel utvecklar förmåga att utnyttja olika möjligheter för att hämta information, tillägnar sig kunskap om 11

12 mediers språk och funktion samt utvecklar sin förmåga att tolka, kritiskt granska och värdera olika källor och budskap Ämnets karaktär och uppbyggnad Arbetet med språket och litteraturen skapar möjligheter att tillgodose elevernas behov att uttrycka vad de känner och tänker. Det ger gemensamma upplevelser att reflektera över och tala om. Det ger kunskaper om det svenska språket, om olika kulturarv och om vår omvärld. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret kunna producera texter med olika syften som redskap för lärande och kommunikation Bild Ämnets syfte och roll i utbildningen Kunskaper om bild och bildframställning har stor betydelse för arbetet i skolan och för elevernas övriga liv och verksamhet. Bildspråket är en av flera vägar till kunskap och personlig utveckling. I arbetet med bilder gestaltas erfarenheter och produceras kunskap som blir synlig, gripbar och möjlig att förmedla. Genom sin estetiska och kommunikativa karaktär kan bildämnet bidra till att främja skolan som kulturmiljö, kulturarbetet i undervisningen samt delaktighet och eget skapande Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i bild sträva efter att eleven utvecklar sitt kunnande för att främja lust och vilja att på ett personligt sätt framställa bilder med hjälp av hantverksbaserade metoder och tekniker samt metoder inom dator- och videoteknik blir medveten om bilden som språk och dess roll och användning i skilda sammanhang och kulturer samt utvecklar förmåga att kommunicera med hjälp av egna och andras bilder Ämnets karaktär och uppbyggnad I bildämnet ingår även att framställa såväl två- och tredimensionella bilder som rörliga bilder för att utveckla olika sätt att se och skapa. Gestaltningen oavsett medium förutsätter kunnighet om teknik och metoder men också kunskap om hur bilden fungerar som språk och kommunikation. Arbetet med olika medier ställer krav på koordination, kompromisser och kollektiva läroprocesser Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Eleven skall kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker kunna använda egna och andras bilder för att berätta, beskriva eller förklara ha grundläggande förmåga att granska och tolka bilder och former 12

13 Hur man kan börja för att väcka engagemang bland eleverna I allt skolarbete står eleverna i centrum och elevernas behov och upplevelser är utgångsläget. När det gäller projekt Framtidskraften kan du som lärare t.ex. inleda en diskussion med att fråga dina elever vilka behov de har? Låt det bli till en brainstorming och gör tillsammans med eleverna en tankekarta utifrån deras svar. De kommer säkert att ta upp äta, leka, spela olika saker/spel, sova, kanske också lära sig nya saker. När diskussionen om elevernas behov känns något så när färdig kan man göra två nya tankekartor och försöka gruppera behoven under rubrikerna energi och avfall. Därefter kan man diskutera kring vad energi och avfall är? Skriv upp elevernas svar och ordna dem i olika kategorier utifrån energislag och typ av avfall. Förslag till frågor som väcker engagemang Vad har du själv gjort av med energi på i dag fram tills nu? - kokat gröt, värmt choklad - duschat, använt hårtork - sett på TV/video - åkt bil/buss till skolan Hur kan du spara på energi en dag? - gå/cykla korta sträckor i stället för att bli skjutsad - duscha kortare tid, slå av vattnet medan man duschar - värma i mikron i stället för på platta - inte använda stand by-knappar Hur kan vi i klassrummet få mindre avfall? - använda kåsor/glas i stället för engångsmuggar - kopiera på båda sidor - använda pennförlängare - använda frottéhandduk i stället för pappershandduk - gör i ordning sopsortering i klassrummet 13

14 Framtidstankar Projektet vill få eleverna att börja tänka framtidstankar, så därför kanske frågor av den här typen kan vara lämpliga att diskutera: - Hur tror eleverna att olika slags maskiner (TV, hushållsmaskiner, datorer, bilar, cyklar, verktygsmaskiner, mobiltelefoner) kommer att se ut om ca 50 år? - Vad var framtidsmaskiner när mamma/pappa var unga? - Vad var framtidsmaskiner när farfar/mormor var unga? - Till utställningen i projekt Framtidskraften kan du föreslå eleverna att bygga framtidsmaskiner. När du diskuterar med dina elever; ta upp vida frågeställningar utan att oroa dig över att du inte själv har alla svaren. Du kan söka svar i de följande fakta delarna om energi och avfall, där det också finns diskussionsfrågor. Eller söka på webbsidor, olika webbadresser finns som en bilaga i dokumentet. Hur tror ni att ert liv skulle ha varit om ni fötts hundra år senare? + Bra förändringar - Dåliga förändringar Redan i inledningen till projektarbetet här kan du som lärare börja se möjligheter till hur du kan organisera själva projektarbetet genom att försöka gruppera eleverna utifrån deras tankekartor. Ibland kan det vara framgångsrikt att få hela klassen att samarbeta utifrån ett enda projektarbete och försöka få in både energi och avfallsfrågorna i ett stort projekt. Men vanligast är att man bildar grupper utifrån elevernas olika idéer när man börjar med själva projektarbetet. För att komma bort från problemet med att man måste välja bort elevalster när det blir dags för utställning kan man försöka att styra de så att eleverna samverkar i fyra arbetsgrupper redan från början genom att sammanföra elever med likartade framtidtankar. 14

15 Fakta om energifrågor Begreppet energi behöver inte nödvändigtvis ha med fysik och teknik att göra. Andra viktiga och alltför ofta bortglömda delar av energibegreppet är historia, samhällsvetenskap, astronomi, miljövetenskap, filosofi, ekonomi, m.m. Ju mer tvärvetenskapligt man gör energibegreppet, desto mer intressant blir det! Det innebär även att man i skolan kan arbeta med energifrågorna integrerat med flera av skolans ämnen Vad är energi? Frågan är inte så lätt att svara på, det är nämligen ingen som kan säga exakt vad energi är eller varför den finns. Vi vet bara att energi inte kan förstöras utan bara omvandlas mellan olika former. Denna regel brukar kallas energiprincipen. Exempel på olika energiformer är: - lägesenergi (t.ex. då man står på toppen av en kulle) - rörelseenergi (man springer ner från kullen) - kemisk energi (t.ex. energiinnehållet i bensin) - ljus - värme - elektrisk energi Det finns fler former av energi, men de ovan är vanligast. Exempel på omvandling av mellan olika energiformer kan illustreras genom att elda en vanlig brasa kemisk energi (bunden i veden) omvandlas då till värme och ljus. Som om inte detta vore nog så tycks det vara så att massa/materia och energi är samma sak! En av världens mest välkända ekvationer beskriver detta: Einsteins E=mc 2, i vilken E står för energi, m för massa och c för ljusets hastighet. Och det finns faktiskt inga experiment som ännu lyckats bevisa att Einstein hade fel! Massa kan omvandlas till energi, och energi kan omvandlas till massa. (Men det är svårt att illustrera med lättfattliga experiment.) Hur mycket energi motsvarar 1 gram materia? Jo, hela 25 miljoner kwh enligt ovanstående ekvation Så här mäter vi energi Energi mäts i kwh (kilowattimmar). Om en glödlampa som är märkt 40 Watt lyser i 25 timmar så förbrukas 1 kwh: 40 Watt 25 timmar = 1000 Wattimmar = 1 kilowattimme. 1 kwh är också den energimängd som behövs för att ha en spisplatta på i ca en timme. 1 kwh energi är också den energi som behövs för att lyfta en bil upp till Eiffeltornets topp! 15

16 Hur kan man producera el? El kan produceras med hjälp av bl.a. vindkraft, solceller, kärnkraft, vattenkraft, vågkraft eller genom att elda med något bränsle, exemplevis olja, kol eller biobränsle. All energi (utom uran/kärnkraft, geotermi och tidvattenkraft) kommer från solen men hur? - Solen gör så att det blåser : solen värmer luftmassor över hav och land olika mycket. - Temperaturskillnaden ger upphov till skillnader i lufttryck, vilket gör att luft sätts i rörelse vindkraft (rörelseenergi). - Solljus kan omvandlas till el direkt med hjälp av en solcell. - Solen värmer och förångar vatten som sedermera regnar ner i bergen vattenkraft - Vinden, som ju uppkom med hjälp av solen, ger vågor på havet vågkraft - Alla växter behöver ljus för att växa och leva. Näringskedjan grundar sig på solenergi som växter tar upp i fotosyntesen. Olja och kol kommer från gamla växter och djur som dött för flera miljoner år sedan. Biobränsle (t.ex. ved) kommer från biomassa, som också härstammar från fotosyntesen. Om du tänker dig ett stort träd varifrån kommer den massan? Till endast en liten del från marken (vissa näringsämnen såsom mineraler) och till en stor del från solens strålar i kombination med den koldioxid som finns i luften Diskussionstips kring energi- och elproduktion - Visste du att kobajs kan bli till el och värme? Lägg kobajs i en lufttät tank. Efter ett litet tag börjar små bakterier föröka sig, bakterier som äter kobajs och lämnar ifrån sig en gas som kallas metan. Denna gas går jättebra att elda vilket gör att man kan få ut energi om man eldar den i t.ex. en motor som ger el och värme. - Följdfråga: hur kan en motor ge el och värme? (Tänk på en vanlig bil när motorn går kan man få el till exempelvis lyktorna och stereon. Samtidigt, eller åtminstone efter ett tag, kan man få värme i kupén. Skönt på vintern!) 16

17 Energianvändningens historik Mat en viktig energiform Den för oss människor viktigaste och mest bortglömda energiformen är mat. Historiskt har tillgång till mat och till viss del transportmöjligheter varit begränsande faktorer i många avseenden, t.ex. befolkningstillväxt och krigföring. Detta är något som vi kanske har svårt att tänka oss idag, vana som vi är med att köpa kiwi från Nya Zeeland och kött från Sydamerika, att det ett av de svåraste hindren för att förr i tiden vinna ett krig var att få fram tillräckligt med mat tillräckligt snabbt. En stor utländsk armé som t.ex. skulle tränga upp genom det glest befolkade och skogsbevuxna Småland var tvungna att stjäla och röva från de gårdar som de passerade, vilket inte på långa vägar räckte för att försörja en större här. Vid avlägsna krig fick soldaterna väldigt mycket kött av orsaken att köttet kunde transportera sig själv i form av levande djur. Bröd, vilket kanske hade varit bättre ur näringssynpunkt, var svårt att lagra och transportera i tillräcklig mängd. Skorpor är ursprungligen framtagna för att kunna tillgodose behovet av bröd till soldaterna. När du äter omvandlas maten i kroppen till kemisk energi, som gör att du orkar springa och idrotta. 17

18 Diskussionstips - Vad har du själv ätit idag för att få energi? - Var kommer energin i maten ifrån? - Varifrån kommer maten vi äter? - Vilken betydelse har maten du äter för hur din kropp mår? - Finns det olika mycket energi i olika matvaror? - Vilken energi är bäst för kroppen? - Hur får vi starka muskler och ben? - Hur reagerar kroppen om vi inte äter, hur känns det när vi har gjort slut på energin? - Hur mycket energi behöver vi för att överleva? - Vilken skillnad är det på dagens mat och det som vi åt för 100 år sedan? - Vad tror du att vi kommer att äta om 100 år? - Vad var det för framtidsmaskiner i köket som farmor/mormor drömde om när de var unga? - Vad är det för skillnader i dagens kök mot hur köket såg ut för 100 år sedan? - Hur förvarades maten för 100 år sedan? - Vad är det för skillnader i dagen sätt att förvara mat mot för 100 år sedan? Hur förvarar man och tillagar mat om man inte har tillgång till el? - Hur tror du att framtidens matlagning kommer att gå till? - Vilka framtidsmaskiner kommer det att finnas i hushållet? - Vilken energi användes för 100 år sedan vid matlagning? - Vilka maskiner användes i jordbruket för 100 år sedan? - Vilken sort energi användes? - Hur är det idag? Vad är den stora skillnaden? 18

19 Vinden som energiform Vindenergi är ett bra exempel på en historiskt viktig energiform som har utnyttjats av människan i årtusenden. Segelfartygens historia är t.ex. mycket gammal. Utöver detta har vindkraft spelat en stor roll vid malning av säd till mjöl redan för fyra tusen år sedan använde man vinddrivna kvarnar i nuvarande Kina och Japan. Väderkvarnar kom till Sverige först på 1300-talet. Fast då hade man i Sverige använt vattendrivna kvarnar, s.k. skvaltkvarnar, sedan 300-talet. Fördelen med vindmöllorna var att man inte längre var beroende av vattendrag för att mala mjöl. Så sent som på 1940-talet fanns faktiskt flera hundra väderkvarnar kvar i drift i Skåne! Diskussionstips: - Har du använt vindenergi någon gång,( flugit med drakar, seglat, vindsurfat)? - Hur använder vi vinden idag? - När man kryssar med en segelbåt åker man snett framåt mot vindriktningen. Hur kan det komma sig? Borde man inte bara kunna färdas i den riktning som vinden blåser? - Hur använde vi vinden förr? - Tror du att vi kommer att använda vinden som energiform i framtiden? - Vilka fördelar och nackdelar finns det med vinden som energiform? - Var ligger närmaste vindkraftverk? 19

20 Energisituationen i utvecklingsländer U-länder är ett ganska generaliserande begrepp, och man bör vara medveten om att stora skillnader finns mellan exempelvis Afrika, Latinamerika och Asien även gällande energisystem. Men det som ofta är gemensamt med u-länders energiproblematik är att man saknar eller lider brist på kunskap, kapital och politisk stabilitet. Vid uppbyggnad av energisystem är dessa tre faktorer av avgörande betydelse. Afrika I den del av Afrika som ligger söder om Sahara-öknen är många av världens absolut fattigaste länder belägna. Bland landsortsbefolkningen har endast en mycket liten andel tillgång till elkraft, kanske endast ett par procent av befolkningen. Trots att det kan råda stora skillnader i inkomst mellan en del av länderna i detta område, skiljer sig inte graden av elektrifiering på landsbygden åt så mycket, eftersom det är väldigt kostsamt att dra ut el-ledningar till landsbygden. I de urbana hushållen är genomsnittssiffran för tillgång till elkraft knappt 50 %, vilket kan låta mycket för ett fattigt land, men graden av elektrifiering sträcker sig ofta till någon enstaka lampa per hushåll, eller ström till att driva en TV-apparat. Asien I Asien är situationen lite annorlunda. Här har elektrifieringen kommit längre och den ökar också årligen: mellan 1990 och 1998 ökade elkraftgenereringen t.ex. med 7-11 % per år i länder som Pakistan, Nepal, Indien, Thailand och Sri Lanka. För tillfället ökar energianvändningen extra mycket i de två stora länderna Kina och Indien, till följd av den kraftiga ekonomiska expansion som pågår. Tyvärr tillgodoses det ökade energibehoven ofta på ett miljömässigt negativt sätt, med bl.a. användning av kol och olja som bränsle. Men det finns ljuspunkter också Kina är t.ex. världens största marknad för solvärmesystem. Koppling mellan BNP och länders energianvändning Det finns en stark korrelation mellan ett lands BNP-kurva och dess energianvändning. För fattiga länder blir detta en moment 22-situation: de behöver elkraft för att kunna utveckla industrier och höja levnadsstandarden, men befolkningen är fattig och kan inte betala de elpriser som skulle täcka produktionskostnaderna. Det blir således svårt för ett energiföretag att gå med vinst, vilket är en viktig orsak till att få investeringar görs i energisektorn. Energibristen består, industrialisering hindras, folket förblir fattigt osv. 20

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

2009-01-13 Teknik Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot

2009-01-13 Teknik Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot Teknik 2009-01-13 Ämnets syfte och roll i utbildningen Människan har alltid strävat efter att trygga och förbättra sina livsvillkor genom att på olika sätt förändra sin fysiska omgivning. De metoder hon

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Kompendium åk 1-3 Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Namn: Klass: Övergripande tema mål: Med detta tema vill vi att eleverna skall få kunskap, insikt och förståelse gällande:

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa

Läs mer

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Matematik Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret läsa och skriva tal inom talområdet 0 10 000 räkna de fyra räknesätten med olika metoder

Läs mer

NYA KURSPLANER FÖR GRUNDSKOLAN MATEMATIK GRUNDSKOLAN

NYA KURSPLANER FÖR GRUNDSKOLAN MATEMATIK GRUNDSKOLAN NYA KURSPLANER FÖR GRUNDSKOLAN Den 17 mars 1994 fastställde regeringen KURSPLANER FÖR GRUNDSKOLAN att gälla i årskurserna 1 7 från läsåret 1995/96, i årskurs 8 läsåret 1996/97 och i årskurs 9 läsåret 1997/98.

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER En del av verktyget: www.seeeffect.se SeeEffect har utvecklats i samarbete mellan Interactive Institute - Swedish ICT och Håll Sverige Rent. Projektet finansieras av Energimyndigheten.

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

01. Vindkraftverk. Hållbar utveckling. Energiförbrukning 10-05-20. Handledare: Pernilla Vesterlund. Ronja 9B

01. Vindkraftverk. Hållbar utveckling. Energiförbrukning 10-05-20. Handledare: Pernilla Vesterlund. Ronja 9B Hållbar utveckling Energiförbrukning 1. Vindkraftverk 1-5- Handledare: Pernilla Vesterlund Ronja 9B Innehållsförteckning Bild 1... 1 Bild 2... 2 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Bild 3... 3 Bild 4... 3 Bild

Läs mer

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen... 1 Samtliga arbetsområden 1-6... 2

Läs mer

Broskolans röda tråd i Hemkunskap

Broskolans röda tråd i Hemkunskap Broskolans röda tråd i Hemkunskap Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11 en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Att använda olika sinnen, att se, känna, lukta och smaka är väsentliga inslag i ämnet hemkunskap.

ÖVERGRIPANDE MÅL. Att använda olika sinnen, att se, känna, lukta och smaka är väsentliga inslag i ämnet hemkunskap. KOMMUNAL KURSPLAN I HEMKUNSKAP-SÄVSJÖ KOMMUN ÖVERGRIPANDE MÅL Hälsa och resurshushållning är hemkunskapens övergripande mål. Hälsa inom hemkunskapsämnet står för att eleven ska få förutsättningar för att

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Matematik, 600 verksamhetspoäng Ämnet handlar bland annat om mängder, tal och geometriska figurer. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan 3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet

Läs mer

Koppling till kursplaner

Koppling till kursplaner Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt

Läs mer

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 Kurs: Matematik Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk verksamhet är till sin lad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen. Kunskaper

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Ämnesplan i Kemi Treälven

Ämnesplan i Kemi Treälven Ämnesplan i Kemi Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Kemi Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Eleven skall Vad kan jag göra för att visa det? Mål för godkänt skolår

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete.

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är arbete i fysikens mening? Arbete är att en kraft flyttar något en viss vägsträcka. Vägen är i kraftens riktning. Arbete = kraft väg Vilken är enheten för

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser.

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att om man har max 3 km till jobbet ska man gå eller cykla för att bilar släpper ut mycket avgaser. Vi

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

SKOLA 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter

SKOLA 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter SKOLA 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7 1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet

Läs mer

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER LÄRARHANDLEDNING Papper Hej! Vi inom Papperskretsen brinner för pappersanvändning och återvinning. I Sverige lämnar vi tillsammans in över 90 procent av alla tidningar, tidskrifter, kataloger och reklamblad

Läs mer

Kort om kursplanen i teknik

Kort om kursplanen i teknik Kort om kursplanen i teknik är ett sammandrag av Skolverkets kursplan i teknik från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 1 samt Kommentarmaterial till kursplanen i teknik 2.

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen MATEMATIK Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Att resa ett utbyte av erfarenheter

Att resa ett utbyte av erfarenheter Att resa ett utbyte av erfarenheter Hej! Du fick igår i uppdrag av Sveriges kung och drottning att föra världen samman genom en resa som du och dina gruppkamrater ska ta er för de närmaste veckorna. Detta

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Svar: Extra många frågor Energi

Svar: Extra många frågor Energi Svar: Extra många frågor Energi 1. Vad menas med arbete i fysikens mening? En kraft flyttar något en viss väg. Kraften är i vägens riktning. 2. Alva bär sin resväska i handen från hemmet till stationen.

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(12) Älta skolas mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 kunna några vanliga vilda växter i Sverige kunna några vanligt förekommande tamdjur i Sverige, samt namnge deras ungar

Läs mer

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24 Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass 1 Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven S11 utvecklar intresse för matematik

Läs mer

OBS!! För att kunna få chans på priset måste du ha skapat ditt konto, fyllt i dina referenser och gjort inläsningar av mätardata för hela februari.

OBS!! För att kunna få chans på priset måste du ha skapat ditt konto, fyllt i dina referenser och gjort inläsningar av mätardata för hela februari. På www.toptensverige.se och energimyndigheten hittar du bra produkter. * värsta = används många timmar (h) per dag och använder mycket energi (kwh) OBS!! För att kunna få chans på priset måste du ha skapat

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan 3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

PLäroplan för förskolan Lpfö 98

PLäroplan för förskolan Lpfö 98 PLäroplan för förskolan Lpfö 98 Ö 98 Lpfö 98 Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 91 90 Fax: 08-690 91 91 E-post: order.fritzes@nj.se www.fritzes.se Best.nr 06:937 ISBN

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) Bilar 1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) T- Ford 1908-1927 av Henry Ford, Ford Motor Company Michigan USA 1950-60-70 amerikanska V8 motorer Vad är orsaken till att människan utvecklar

Läs mer

Earth Hour krysset! Bilden: Natt över jorden - massor av lampor som är påslagna, är det en bra idé och ser det ut att vara lika mycket ljus överallt?

Earth Hour krysset! Bilden: Natt över jorden - massor av lampor som är påslagna, är det en bra idé och ser det ut att vara lika mycket ljus överallt? Earth Hour krysset! Energi är det i den mat vi äter, värmen i ett hus, bensinen som driver bilen framåt och elen vi måste ha för att våra mobiltelefoner och lampor ska fungera. Energi som vi kan använda

Läs mer

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag i den värld vi lever med miljöförstöring, stress, konflikter

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

K U L L T O R P S S K O L A

K U L L T O R P S S K O L A N K U L L T O R P S S K O L A KUNSKAPSMÅL ÅR 3 För att Du som förälder ska veta vad läroplanen kräver att eleverna ska lära sig i skolan har vi sammanställt detta häfte som innehåller mål för år 3 framtagna

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

döden i datorn SPN-uppdrag

döden i datorn SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Datorn på jobbet 1. Dator på jobbet intervju Väldigt många vuxna har inte bara en dator hemma som de använder ofta, de har en på jobbet också. Men, vad använder de egentligen sin dator till

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer