Vad kostar energin? TEMA: FRAMTID Nr. 2 juni 2001

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad kostar energin? TEMA: FRAMTID Nr. 2 juni 2001"

Transkript

1 TEMA: FRAMTID Nr. 2 juni 2001 I dag saknar två miljarder människor tillgång till el, med allt vad det innebär. Naturligtvis är det då rätt att producera el med alla medel som står till buds. Men det ställer krav på oss i i-länderna att inte belasta miljön mer än nödvändigt med vår elproduktion. Ett tillförlitligt energislag Agneta Rising började med att läsa radiofysik vid Stockholms universitet, och fortsatte att arbeta med strålskyddsfrågor. I dag är hon Vattenfallkoncernens expert inom ämnet kärnkraft och miljö. Kärnkraften målas i debatten upp som den fula ankungen, men sanningen är att den utgör ett både ekonomiskt och miljömässigt säkert sätt att producera el. Den svenska kärnkraftindustrin informerar öppet om sina omständigheter, och den kontrollerar sina restprodukter. Den amerikanska termen secure, som ungefär betyder tillförlitlig tycker jag väl beskriver västerländska kärnkraftverk. Sidorna 6 7 Vi kommer alltid att behöva energi, och det finns mycket spännande forskning och utveckling som väntar, konstaterar Jonas Tönsgård. Vad kostar energin? Med sikte på framtiden Jonas Tönsgård är 32 år gammal och arbetar som stationstekniker i Barsebäck. Han valde att söka sig dit våren 1997, mitt under energiomställningens första fas. Min personliga åsikt är att energi alltid kommer att vara en framtidsbransch, säger han. Och den goda responsen som Barsebäck fått på sin platsannons ger honom rätt. Sidorna 4 5 Den avvecklade reaktorn Barsebäck 1 ersätts i huvudsak med dansk kolkraft. Det kostar 100 människoliv varje år. Skulle båda reaktorerna stängas fördubblas siffran. Framtidens energiförsörjning diskuteras flitigt över hela världen. Här hemma talas ofta om uthållighet men ett energisystem som inte är ekonomiskt är i längden inte heller uthålligt, för man kan inte subventionera i evighet. Det säger Agneta Rising, Vattenfalls expert inom ämnet kärnkraft och miljö. En annan framtidsfråga är vad energin egentligen får kosta. Då kan man räkna i pengar, som man gör inom EU:s projekt ExternE. Men man kan också redovisa skadorna på människors hälsa i form av dödsfall per terawattimme. Nya beräkningar visar att antalet dödsfall vid elproduktion med fossila bränslen vida överstiger riskerna med kärnkraft. Sidan 6 7 Välkomna till Ringhals! I sommar håller expon i Barsebäck stängt. I stället satsar Ringhals-Barsebäck stort på en helt ny informationsanläggning i Ringhals, strax utanför Varberg. Där kommer besökarna att mötas av en utställning som ska ge känslan av att befinna sig inne i anläggningen. Dessutom kommer man att kunna följa kontrollrumsarbetet i nya simulatorer. Sidan 3 Sigvald Hallberg är informatör vid Ringhals och har arbetat med den nya anläggningen sedan byggbeslutet i november Han räknar med att varje dag välkomna ungefär 120 besökare. Vet du vad som orsakar växthuseffekten? Sid 8

2 Ledare: Elektricitet för välfärd och ren miljö Barsebäck 2 ställs av för årligt underhåll från den 27 juni och en månad framåt. Det saknas mycket vatten i de nordiska dammarna och elen från Barsebäck är efterfrågad. Bristen på vatten har också lett till att elpriserna gått upp till över 20 öre kilowatttimmen. Men det saknas ännu inte el! Det är bara vid vinter och temperaturer under 15 minusgrader som vi riskerar effektbrist och blackout i Skåne. Nu på sommaren kan vi klara oss med import när Barsebäck är avställd. Värre är det i USA där President Bush bland annat har föreslagit nya satsningar på kärnkraft för att komma tillrätta med CO 2 -utsläppen och elbristen i bland annat Kalifornien. Under våren har Finland börjat att planera för sitt femte kärnkraftverk i syfte att bli oberoende av elimport, som huvudsakligen sker från Ryssland. I maj godkände Finland också en plats för djupförvar av använt kärnbränsle. Mer elproduktion behövs Elektricitet och elanvändning har haft avgörande betydelse för den ekonomiska utvecklingen i världen. Elektriciteten har också haft stor positiv betydelse för människors livskvalitet. Tillgången på el betraktas av oss i västvärlden som självklar, men så är inte fallet i alla länder. Än i dag saknar närmare 2 miljarder av jordens befolkning på sex miljarder elektricitet. Elektrifiering i U-länder innebär en betydande förbättring av livskvaliteten, speciellt för kvinnor genom att de befrias från hårt kroppsarbete, t ex insamling av ved och kogödsel som bränsle för matlagning. Något att reflektera över i den debatt som vi i branschen ibland uppfattar som elfientlig. Ökad elanvändning är bra om elen produceras miljöriktigt. Sverige har i dag så gott som inget beroende av kol och olja för elproduktion utan satsar i stället på vatten- och kärnkraft. Vi har därför bland världens minsta utsläpp av bland annat kväveoxider, svaveldioxid och koldioxid. I Europa är det bara kärnkraftlandet Frankrike och vattenkraftlandet Norge som kan tävla med oss. En dansk bidrar till 25 gånger mer utsläpp än en svensk när man använder en kilowattimme el. I huvudsak beror det på att Danmark baserat sin elproduktion på fossila bränslen. Elkrisen har nu drabbat Kalifornien - Europa står på tur! Sverige saknar, liksom USA, verklighetskontakt i energipolitiken. Nya anläggningar får gärna byggas, bara det inte sker i närheten av någon. I USA i dag är energidebatten den kanske allra hetaste politiska frågan. Det beror på att elbristen i vissa fall lett till blackout av systemen. Frågorna i USA är många och intressanta. Måste energiutvinning i miljökänsliga, hittills oexploaterade regioner nu tillåtas? Kan solenergin få en chans? Är ny kärnkraftteknik Pebble Bed Reaktorn - accepterad? För att finna lösningar behövs en förankring i verkligheten. Det är alltså inte bara i Sverige som energipolitiken under lång tid hanterats som om verkligheten kan anpassas till de politiskt eller populistiskt lättvindiga energipolitiska föreställningarna. Det finns inget som pekar på några enkla, snabba lösningar. I princip är alla - när bristen uppstår - anhängare av mer elkraft och motståndare till blackouts och kriser. Vi har också nyligen sett ett märkligt agerande från Energimyndigheten som ska ställa om Sverige till uthållig energi. Energimyndigheten gick den 5 juni ut med ett pressmeddelande om att en stängning av B2 inte påverkar utsläppen av CO 2. Man menar utsläppen av CO 2 från svensk elproduktion. Men man måste väl inse att växthuseffekten inte kan hanteras nationellt. Utsläppen känner inte av nationsgränser. I det nordiska systemet ökar genom stängningen av Barsebäck behovet av kolkraft motsvarande utsläpp av 3,5 miljoner ton CO 2 per reaktor och år. Stängningen av Barsebäck leder till en ökning av kolkraft med motsvarande utsläpp av 3,5 miljoner ton CO 2 per reaktor och år. Energimyndigheten lär vara ensamma om värderingen att utsläppen inte ökar. Man skriver: Barsebäckstängningen påverkar koldioxidutsläppen i Sverige endast marginellt. Det har mycket begränsad betydelse för utsläppen av koldioxid i Sverige om Barsebäck 2 är avvecklad eller inte enligt två scenarier som Energimyndigheten tagit fram. Vid en avveckling kan däremot problem uppstå vid stark kyla eller torrårssituationer. Scenarierna sträcker sig till 2005 respektive 2010 och är ett led i Energimyndighetens löpande uppdrag att genomföra en problemorienterad uppföljning av elmarknaden. Vad man inte skriver är att utsläppen ökar i de länder som kommer att producera den el som ersätter Barsebäck. Får man göra om verkligheten hur som helst? Lars-Gunnar Fritz Informationschef Liksom i fjol är årets revision en av de kortare. Årets underhåll i Barsebäck: 30 dygns planerad avställning Årets planerade underhåll i Barsebäck gör att reaktorn kommer att vara avstängd i 30 dygn; från den 27 juni till och med den 27 juli. Det blir en liten revision i år eftersom vi planerar ett omfattande underhåll nästa sommar, säger RA-chef Sonje Johansson. Det största enskilda projektet under årets underhåll är att se till att spänningsingångarna till elsystemet i den avstängda reaktorn Barsebäck 1 går att använda i Barsebäck 2. Nya kärnkraftverk har i dag fyra inmatningar av el till hjälpmatarvattensystemet, som är ett av säkerhetssystemen, säger Sonje Johansson. I Barsebäck har vi två. Genom att använda också ingångarna i Barsebäck 1 får vi fyra sådana inmatningar i Barsebäck 2, och har alltså moderniserat ett av de viktiga säkerhetssystemen. I förra numret av Nyheter från Barsebäck berättade vi om de pågående och planerade investeringarna för att förbättra reaktorn Barsebäck 2. Det största projektet kallas för PRIM, där förkortningen står för primärsystem. Satsningen går ut på att byta ut primärsystemen inne i reaktorinneslutningen. Det stora arbetet kommer att utföras under revisionen år 2002, men en del förberedelser görs redan i sommar. Tre av fyra positiva till kärnkraft Sverige har använt kärnkraft i nästan trettio år. Tycker du att det var bra, ganska bra, inte särskilt bra eller inte alls bra att man i Sverige satsade på att använda kärnkraften? Den frågan ställde Demoskop i en opinionsmätning i december år Svaret blev att 76 procent av svenskarna tycker att det var bra eller ganska bra att man i Sverige satsade på att använda kärnkraften. Elva procent intar en mer kritisk hållning och säger att det inte var särskilt bra. Tio procent tycker att det inte alls var bra. Det råder stora skillnader mellan män och kvinnor. Män är betydligt mer positiva till kärnkraften, liksom personer över 49 år, samt medel- och höginkomsttagare. Människor i Norrland och Svealand (utom Stockholm) är något mindre positiva än resten av landet. Mest positiva till kärnkraften är skåningar och stockholmare. Videoinspektion I år kommer Barsebäck dessutom att utföra projekt RTID. Den förkortningen står för reaktortankens interna delar, och det går ut på att med hjälp av videoteknik inspektera just reaktortankens interna delar. Syftet är att försäkra sig om att där inte finns några tecken på sprickbildningar. För övrigt byter vi 20 procent av bränslet, precis som vanligt, och utför ungefär ytterligare cirka 20 mindre moderniseringsprojekt. De handlar om att byta mätare och transmittrar, etcetera. Revisionen sysselsätter i år cirka 800 inhyrda entreprenörer, samt egen personal. Årets underhåll ligger liksom kommande år mitt i andra människors semesterperiod. Det beror på att vi genomför vårt eget underhåll när behovet av kraft är som absolut minst i Sverige, säger Sonje Johansson. Nyheter från Barsebäck ges ut av Barsebäck Kraft AB. Ansvarig utgivare: Lars-Gunnar Fritz. Redaktion: Ann-Christine Buch, Peter Andersen, Lars-Gunnar Fritz, Agneta Hansson och Evastina Törnqvist (projektledare). Produktion: Reklambyrån Replik AB. Tryckeri: Bergslagspostens Tryckeri, Lindesberg Adress: Barsebäck Kraft AB Box 524, Löddeköpinge. Telefon: 046/ Telefax: 046/ Nästa nummer kommer ut i oktober

3 en enda helg. Och intresset för kärnkraften har inte minskat sedan dess. Fram till de senaste åren har Kärnhuset haft ungefär besökare per år. Den nya anläggningen beräknas få besökare om året det är 120 om dagen. En känsla av att vara inne i anläggningen Utställningsdelen kommer till stor del att bestå av sådant besökaren själv kan göra; maskiner som kan sättas igång och annat som ger en känsla av att man befinner sig inne i kraftverket. Den berättar om ny teknik och om hur framtiden kan se ut, samtidigt som den naturligtvis ger fakta om energi, om att el är en nödvändig produkt, om hur kärnkraftverken Ringhals och Barsebäck fungerar och om människorna som arbetar där. Dessutom kommer Videbergsborg att innehålla en hörsal med plats för 177 personer och en liten sal som rymmer 50 personer, där man bland annat kommer att ha filmvisningar. Anläggningen kommer även att rymma ett kafé. Vi vill skapa ett spännande utflyktsmål i regionen, säger Sigvald Hallberg, här framför byggnadsplatsen Videbergsborg. Taklagsfesten hölls i mitten av maj. Välkomna till Videbergsborg! En stor, modern utställning med bland annat mycket utrustning och många modeller som besökaren själv kan sätta igång eller prova. Dessutom bjuds filmvisningar och möjlighet att från en besöksbalkong studera verksamheten i en kärnkraftreaktors kontrollrum. Det är något av det besökaren hittar i Ringhals-Barsebäcks nya informationscentrum. Det finns många som vill besöka oss, och därför satsar vi på att informera om vår verksamhet. Alla är välkomna till invigningen i december, säger Sigvald Hallberg, projektledare för det nya infocentret. Expon i Barsebäck är stängd. Och i stället för att till stora kostnader modernisera den, byggs just nu en helt ny informationsanläggning, dit man även flyttat tre simulatorer från Studsvik. Anläggningen heter Videbergsborg och ligger vid kärnkraftverket Ringhals, strax utanför Varberg. Vi behöver en spännande anläggning för att möta det stora intresse som finns för vår verksamhet, berättar Sigvald Hallberg. Invigningen av informationsdelen av den nya anläggningen beräknas ske den tolfte december i år. Videbergsborg kommer att få en totalyta på kvadratmeter, och själva byggnaden kommer att kosta cirka 50 miljoner kronor. Till det kommer kostnader för innanmätet : utställningen och inte minst de tre simulatorerna. Två av simulatorerna flyttas från Studsvik, medan den tredje är helt nybyggd. Vill berätta om en fantastisk produkt Vi vill berätta om det vi tillverkar; nämligen el. El är en fantastisk produkt och grunden till vårt välstånd. Det känns väldigt spännande att bygga en helt ny anläggning och berätta om vår energiproduktion med hjälp av all ny teknik som finns tillgänglig, säger Sigvald Hallberg, som har fungerat som projektledare för informationscentret sedan Ringhals styrelse i november 1999 gav klartecken till Videbergsborg. Simulatoranläggningen kommer att drivas av Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU). Han räknar med att invigningen sker planenligt den tolfte december. När vi invigde den gamla informationsanläggningen, som vi kallar för Kärnhuset, så kom femtusen besökare på Tränar oförutsedda händelser En simulator är en exakt kopia av kontrollrummet i ett kärnkraftverk, förutom att simulatorn är försedd med en dator som kan simulera olika händelser, till exempel svåra olyckor. Syftet är att träna kontrollrumspersonalen, på samma sätt som till exempel en pilot tränas. Samtliga svenska kärnkraftverk har hittills haft sina simulatorer i Studsvik utanför Nyköping. Ringhals har tre simulatorer: en för Ringhals 1, en för Ringhals 2 samt en för Ringhals 3 och 4, eftersom dessa två är identiska. Barsebäck har en simulator för Barsebäck 2. Nu kommer Ringhals simulatorer att placeras i Videbergsborg medan Barsebäcks simulator tills vidare kommer att finnas kvar i Studsvik. Till Ringhals 2 bygger vi en helt ny simulator, medan de båda andra helt enkelt flytas hit från Studsvik. Välkomnar besök från Skåne Videbergsborg kommer naturligtvis att ha många olika funktioner. Vi räknar med att kunna vidareutbilda vår driftpersonal här. Informationsavdelningen kommer att ha kontor här, och verksamheten i simulatorerna gör att 200 personer slipper åka till Studsvik två gånger om året. Men den viktigaste anledningen är att vi på det här viset skapar mycket goda möjligheter att ta emot människor som är nyfikna på vad vi gör. Vi hoppas på många besök framöver, inte minst från Skåne, säger Sigvald Hallberg. Text: Evastina Törnqvist Bild: Pierre Mens Till vänster ser man hur den nya informationsanläggningen vid Ringhals ser ut just nu. Men den färdiga anläggningen kommer att bli betydligt tjusigare till höger visar vi en skiss över hur den är tänkt att se ut. Här räknar Ringhals med att från och med i höst kunna välkomna minst 120 besökare om dagen. 3

4 Personalrekrytering pågår! BILD: BÖRJE FURSÄTER Ny VD i Barsebäck och Ringhals: Han kan kärnkraften på sina fem fingrar Kärnkraftverken Ringhals och Barsebäck har fått en ny, gemensam VD. Det är Jan Edberg, tidigare bland annat VD för kärnkraftverket Forsmark: Det är spännande att få ta hand om det största och mest kraftfulla kärnkraftföretaget i norra Europa, liksom det är en stor utmaning att få ta ansvar för företagsgruppens fortsatta utveckling eftersom den har stor betydelse för Vattenfall och för Sverige, säger han. I december förra året lämnade Barsebäck Krafts VD Per Lindell sin tjänst för att bli VD för Sydgas, ett dotterföretag inom Sydkraftkoncernen. Då utsågs Anders Hjorth, VD för kärnkraftverket Ringhals, till VD för båda företagen. Han har nu gått i pension, och hans efterträdare är utsedd. Jag har arbetat med kärnkraft i hela mitt vuxna liv, säger Jan Edberg. Efter studier vid Chalmers började jag vid Asea Atom. Där deltog han i konstruktionen av såväl den finska TVO som av reaktorerna i Oskarshamn och Barsebäck. Efter tre år började han arbeta vid kärnkraftverket i Forsmark, där han sedan blev kvar i 24 år; först med driftsättningen av reaktorerna, och sedan på positioner som underhållschef, produktionschef och från 1997 som VD. År 2000 blev han headhuntad (i betydelsen övertalad) att bli arbetande styrelseordförande i det Vattenfallägda kraftvärmeverket Electrocieplownie Warszawskie AS i Polen. En helt ny värld Arbetet i Polen innebar en helt ny värld för Jan Edberg, som flyttade dit med hela familjen; fru och tre döttrar. Electrocieplownie Warszawskie är ett stort, före detta statligt och trögt företag med 4000 anställda. Dessutom finns det fortfarande ett stort mått av politisk styrning inom energisektorn i Polen. Polackerna har varit trevliga att arbeta tillsammans med, men de har fortfarande ett system med stor politisk styrning, säger han. Enligt Jan Edberg borde företaget kunna klara sig med en betydligt mindre personalstyrka. Det var en tuff uppgift att genomföra; men det var inte den som fick honom att flytta tillbaka till Sverige redan efter ett år. Jag fick ju ett lockande erbjudande om att få leda utvecklingen av den nya företagsgruppen med Ringhals och Barsebäck. Tid är pengar Nu i juni går familjen Edbergs flyttlass från Polen tillbaka till Sverige. Familjen bosätter sig strax söder om Göteborg, till stor del därför att familjens yngsta dotter ska fortsätta de studier vid en internationell gymnasielinje som hon påbörjade i Warzsawa, och den linjen finns i Göteborg. När det gäller den närmaste framtiden poängterar han vikten av att samordna verksamheten i Barsebäck och Ringhals. Mitt mål är att ett beslutsunderlag ska finnas framme efter arbetet med årets underhåll. Tid är pengar och det finns ingen anledning att dra ut på processen. En rak dialog Hur är han då som person och chef, denne 52-årige ångermanlänning? Som chef vill jag att dialogen mellan mig och medarbetarna ska vara rak och öppen och handla om sakfrågor. En chef ska fatta beslut, men han måste också ha förmåga att lyssna på andra, och det tror jag att jag har. Jag delegerar gärna ansvar, men då vill jag ha kort och koncis information i utbyte. På det personliga planet konstaterar han att han inte spelar golf: Människor brukar tjata på mig att börja. Jag har provat och tyckte att det var kul. Så just därför låter jag bli. Risken är att jag blir fast, och så mycket tid har jag inte inte just nu i alla fall, säger nytillträdde VD:n Jan Edberg. Energibranschen en framtidsbransch? Nej, den inställningen verkar inte landets sökande till tekniska högskolor dela. Bland annat har Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg varnat för att det sjunkande antalet sökande till framför allt kärntekniska utbildningar kommer att få konsekvenser i framtiden. Men när Barsebäck nyligen annonserade efter sju nya medarbetare var responsen god. Personalavdelningen konstaterar att de flesta av dem som sökte antingen var unga människor som nyss avslutat sina studier, eller personer som redan har fasta arbeten. Barsebäck rekryterar sju nya medarbetare. Två mekreparatörer, en elreparatör, en instrumentingenjör, en elkonstruktör, en strålskyddsingenjör och en informatör. I botten krävs lämplig grundutbildning samt personliga egenskaper som initiativrikedom, noggrannhet och en positiv inställning. Sedan satsar Barsebäck på att genomföra lämpliga internutbildningar. Tjänsterna vi vill tillsätta är vakanser som uppstått dels genom personalavgångar dels genom förändringar som uppstod vid förra årets stora omorganisation i Barsebäck, berättar Iréne Pettersson vid Barsebäcks personalavdelning. Personalförändringar Den första maj i fjol genomfördes en omfattande omorganisation i Barsebäck. Personalstyrkan måste anpassas efter den förtida avvecklingen av Barsebäck 1 som stängdes den 30 november Vid omorganisationen erbjöds alla anställda att söka tjänster i den nya organisationen. Stor vikt lades vid att tillmötesgå de anställdas önskemål och val av tjänst vilket gav som resultat att 82 procent fick sina förstahandsval tillgodosedda. Parallellt erbjöds äldre anställda avgångspensioner. 22 personer nappade på erbjudandet. I dag har personalstyrkan minskat från 430 anställda till 358. Den avstängda reaktorn Barsebäck 1 kommer under året att tömmas på allt bränsle, sedan kommer personalbehovet att vara ungefär 350 anställda. Företagsledningen värnar om hög och rätt kompetens så nu rekryteras sju nya medarbetare, som ökar antalet anställda till 365. Upprätthåller kompetens Rekryteringarna fyller vakanser och behov av egen personal. Exempelvis tjänsten som strålskyddsingenjör som blev vakant efter fjolårets omorganisation, och som fram till nu fyllts av en konsult. Nu anställer vi en egen medarbetare i stället. Informatörstjänsten uppstod när en informatör sade upp sig för att slippa veckopendla, och på så vis få mer tid över till familjen. Mek- och elreparatörerna ska delvis ersätta medarbetare som befordrades vid omorganisationen. Vi måste upprätthålla rätt kompetens här i Barsebäck, säger Iréne Pettersson och tillägger att rekryteringsannonsen fått god respons och att människor uppenbarligen betraktar Barsebäck som en bra arbetsgivare. Det politiska hotet upplevs som diffust. Ett bra utbud Totalt har det kommit in 140 ansökningar till Barsebäck. Populärast är tjänsten som informatör. Vi har läst igenom alla ansökningarna och tycker att vi har ett mycket bra utbud att välja bland. De flesta som söker är människor som redan har jobb. De söker sig hit därför att de upplever Barsebäck som en bra arbetsplats. Dessutom finns det en anställningsgaranti som omfattar alla anställda i Barsebäck och gäller fram till och med den 31 december Och att Barsebäck numera ingår i Vattenfallkoncernen betyder att de anställda kan söka tjänster på en intern arbetsmarknad som sträcker sig långt utanför Sveriges gränser. Entusiasmerar på skolorna Vi är naturligtvis väl medvetna om att antalet ansökningar till de högskoleutbildningar vi är intresserade av minskar. Det är inte bara kärntekniska utbildningar som har svårt att väcka intresse. Bristen på till exempel elkraftsingenjörer är stor. Inom branschen försöker vi motverka det genom att bl a gå ut vid skolorna och informera. Barsebäck har till exempel tidigare skickat ut representanter till den driftstekniska utbildningen vid Malmö Högskola. Det är ett av de ställen där vi gärna rekryterar nya stationstekniker. Vi åker dit och presenterar oss, sedan bjuder vi hit eleverna till Barsebäck på studiebesök. Vi kommer förmodligen att behöva rekrytera nya stationstekniker framöver, och då är det mycket möjligt att vi gör likadant igen, säger Iréne Pettersson. Jonas, stationstekniker i Barsebäck: En stimulerande miljö att jobba i! Min personliga uppfattning är att energibranschen är en framtidsbransch. Energi kommer vi alltid att behöva och vi har mycket spännande forskning och utveckling framför oss. Det borgar för en stimulerande arbetsmiljö. Jag vet att många av mina jämnåriga, och framför allt de som är yngre än jag, väljer en ITutbildning. För mig har det aldrig varit aktuellt. IT? När vi behöver lösa energiproblematiken för hela jordens befolkning? Så säger Jonas Tönsgård, 32-årig stationstekniker vid Barsebäck när han förklarar varför han satsat på en driftteknisk utbildning med inriktning mot kraft/värme och kärnkraft. Jonas är nybliven familjefar. Tillsammans med fru och en tvåmånaders baby bor han i villa eluppvärmd, förstås i Väggarp, cirka två mil inåt land från Barsebäck. Till Barsebäck Kraft kom han i augusti 1997, efter en driftteknisk utbildning vid Malmö Högskola. Det var månaderna efter energiuppgörelsen. Barsebäck gick ut och rekryterade tio nya stationstekniker. Naturligtvis funderade jag över en framtida kärnkraftsnedläggning, men jag kan inte påstå att det påverkade mitt beslut i någon nämnvärd utsträckning. Arbetet som stationstekniker innebär det första steget i kontrollrumsarbetet. Teknikern är kontrollrummets förlängda arm ute i anläggningen, och inspekterar olika utrustningar och utför periodiska provningar. Stationstekniker blir man efter en lämplig, teknisk utbildning när man kommer som ny till Barsebäck. Sedan internutbildas teknikern vidare i omgångar till posterna i kontrollrummet. Jonas hoppas att snart gå vidare och bli utbildad till kontrollrumstekniker. Satsar på energi Frågan om kärnkraftens framtid går naturligtvis inte att besvara. Min personliga inställning är att vi alltid kommer att behöva energi. Jag vet att många energiinriktade utbildningar står utan sökande i dag. När jag gick på drift- och underhållslinjen på gymnasiet var det förstås annorlunda, men jag gick inte vidare till högskolan förrän 1995 och då tyckte jag fortfarande att energibranschen var det mest intressanta alternativet. Våren 1997 när jag var färdig med studierna kom det två representanter från Barsebäck till skolan. Det var precis i samband med energiuppgörelsen, så många var skeptiska. Men jag har alltid ansett att kärnkraften behövs och jag tyckte det lät som om de kom från en bra arbetsplats med goda utvecklingsmöjligheter. Jag hade kanske resonerat annorlunda om jag varit äldre. Men för mig var det viktigt att komma in vid ett stort och seriöst företag så att jag kunde få yrkeserfarenhet. Dessutom stod de och erbjöd fem års rul- lande anställningsgaranti. Herregud, tänkte jag: hur många människor har det i dag? Ja, ingen inom IT-branschen, i alla fall I dag är jag ännu mer positiv, för avställningen av Barsebäck 2 verkar avlägsen och dessutom ingår vi i dag i hela den stora Vattenfallkoncernen. Och det kan ju inte vara fel om man som jag vill satsa på energibranschen. Uppenbar framtid Det var via sitt arbete i Barsebäck som Jonas kom i kontakt med organisationen Young Generation. Den är till stor del tänkt att vara en plattform för yngre medarbetare i vår bransch som vill delta i energidebatten. I dag är det ofta så att kärnkraftsmotståndarna är unga och vänder sig till den unga generationen, medan kraftindustrin representeras av äldre herrar. Men vi är många yngre som tror på kärnkraft och som inser både miljömässiga och ekonomiska fördelar med en utsläppsfri elproduktion. Så Jonas kom med i Young Generation under fjolåret. De var tolv stycken unga kraftanställda i samma grupp och under ett års tid arbetade de med att föra fram energifrågorna i debatten. De öviga deltagarna kom från Oskarhamn, ABB, finska TVO och Forsmark. Vi for tillsammans till Cadarache i Provençe för att studera fusions- och transmutationsreaktorer. Transmutationsteknik går mycket förkortat ut på att eliminera en stor andel av de långlivade ämnena i kärnavfallet genom bestrålning med högenergetiska neutroner. Då omvandlas ämnen i bränslet så att de blir mer stabila. Radioaktiviteten försvinner till 99 procent, och man kan dessutom utvinna värme under processen. Fransmännen arbetar mycket med forskning kring framtida kärnkraft. När den framtiden kommer beror till stor del på ekonomi och lönsamhet. Och politiska beslut, förstås. Men att det finns en framtid tycker jag är uppenbart. Namn: Jonas Paul Tönsgård Ålder: 32 år Familj: Fru och baby Yrke: Stationstekniker i Barsebäck Bor: Villa i Väggarp Inkomst: kronor om året, inklusive OB-tillägg En stor uppgift När Jonas år inom Young Generation var till ända valde han att engagera sig inom organisationen Unga Energiinformatörer, som även den består av yngre medarbetare inom energibranschen som vill föra fram sin syn på energiproduktion och politik. Mitt syfte är att vara med och påverka opinionen, och därmed framtiden. I dag arrangeras många seminarier och konferenser på temat miljö och energi. Då är det viktigt att det finns människor som kan delta och hålla föredrag om energiproduktion. Internt kan jag vara med och påverka unga kollegor att gå med i till exempel Young Generation och skaffa sig kunskaper och argument. I dag har vi opinionen med oss i Sverige. Det gäller bara att komma med sakargument som övertygar även politiker och andra ansvariga. Där har vi en stor uppgift, säger Jonas Tönsgård. Text: Evastina Törnqvist 4 5

5 Så här ser jordens elförsörjning ut i dag. Två av sex miljarder människor lever utan el, med allt vad det innebär. Bilden är en satellitbild från NASA. Elförsörjning en global fråga om hälsa, miljö och ekonomi I dag är vi ungefär sex miljarder människor på jorden. Två miljarder av oss saknar elektricitet, och med den tillgång till välfärd, sjukvård, acceptabla sanitära förhållanden, industrialisering och mycket annat som skiljer den rika världen från den fattiga. Vilka det är som saknar el ser du på bilden här ovan. Naturligtvis är det rätt att producera el med alla medel som står till buds när man inte har någon. Men det ställer stora krav på oss i i-länderna att producera den el vi behöver utan att belasta miljön mer än nödvändigt. Det säger Agneta Rising, expert inom ämnet kärnkraft och miljö vid Vattenfallkoncernen. jard kronor per år i hälso- och miljöeffekter på de människor som i stället drabbas av nedsläppen från de koleldade kraftverken. Och då är kostnaderna för de ökade belastningarna på växthuseffekten inte medräknade. Tar vi med den kostar det 1,5 miljarder kronor om året att ersätta Barsebäck med dansk kol. Men med hjälp av ExternE:s siffror kan man visa elproduktionens miljö- och hälsopåverkan i antalet dödsfall. Något som nu gjorts av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB. Då undviker man att sätta ett penningvärde på mänskligt liv, men behåller möjligheten att jämföra olika energislag med till exempel biltrafiken. Beräkningarna visar att vi genom att stänga en kärnkraftreaktor sparar ett människoliv. Men vi får 100 nya dödsfall per år eftersom vi ersätter denna reaktor med kolkraft. Många av de dödsfallen kommer att inträffa i Danmark. Och i Skåne. gens 150 till 170 terawattimmar. Elproduktionen i Sverige kommer att vara oförändrad, vilket innebär att 20 terawattimmar måste importeras, huvudsakligen från Danmark. Antalet energirelaterade dödsfall ökar då med mellan 500 och 600 per år. Danmark kommer att drabbas värst. Med en ökad användning av svensk vatten- och kärnkraft skulle Danmark och Skåne ha kunnat besparas den skadan. 100 procents sannolikhet Energidebatten i både Sverige och Dan- Att ersätta Barsebäcks båda reaktorer med kolkraft kostar varje år 200 människoliv. Den kol som ersätter den redan nedlagda Barsebäck 1 leder varje år till 100 dödsfall. Siffrorna som ligger bakom beräkningen är framtagna av ExternE, ett projekt inom EU där man räknar miljö- och hälsoeffekter från elproduktion som kostnader. Många människor tycker att det är abstrakt att räkna hälsa i pengar, säger Agneta Rising och visar att man i stället kan redovisa i antalet dödsfall per terawattimme. EU-projektet ExternE räknar i pengar: att stänga Barsebäck 1 kostar cirka 1 mil- Kol är sämre för människors hälsa Diagrammet här intill visar antalet dödsfall per terawattimme för olika energikällor. De slutsatser man kan dra är bland annat att kol, lignit (det vill säga brunkol) och olja ger betydlig större hälsoeffekter än övriga energislag. Det förhållandet förstärks ytterligare om även växthuseffekten räknas in i resultaten. Hälsoeffekterna från vattenkraft och kärnkraft är betydligt mindre än för de fossila bränslena. Däremot är naturgas betydligt mer miljövänligt än övriga fossila bränslen. Enligt Energimyndighetens scenario för energiförbrukningen i Sverige år 2010 kommer elanvändningsnivån att öka från da- Diagram för medelvärden av hälsoskador, presenterade som dödsfall per terawattimme för respektive kraftslag inom hela EU. Hälsoskadorna avser hela bränslecykeln, och både olyckor och skador vid normaldrift ingår. De lägsta hälsoskadorna ger vatten-, kärn- och vindkraft; de största orsakas av olja, kol, lignit (det vill säga brunkol) och torv. Naturgas och bioenergi ligger däremellan. Digrammet hämtat ur rapporten Hälsorisker vid elproduktion, som produceras av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB. Vid produktion av 10 terawattimmar ungefär motsvarande hela Barsebäck före stängningen av den ena reaktorn blir hälsoeffekten av de olika energislagen: Olja: 350 dödsfall Kol: 250 dödsfall Lignit (brunkol): 190 dödsfall Torv: 110 dödsfall Bioenergi: 110 dödsfall Gas: 30 dödsfall Vindkraft: 2 dödsfall Kärnkraft: 1 dödsfall Vattenkraft: mindre än 1 dödsfall 6

6 Elbristen i Kalifornien har förorsakat stor oro över den inhemska elproduktionen i USA. När presidenten den 17 maj presenterade en plan för den framtida energiförsörjningen, den så kallade Cheney-rapporten, talade han bland annat om riktlinjer för att underlätta för en framtida utbyggnad av amerikansk kärnkraft. Kärnkraften svarar i dag för en femtedel av vår elektricitet, men vi har inte byggt ett nytt kärnkraftverk sedan 1973, sade George Bush, och tillade att hans regering är fast besluten att finna ett säkert och permanent sätt att förvara utbränt kärnbränsle. Han vill häva förbudet att återanvända kärnbränsle, samt minska de juridiska riskerna för kärnkraftsbolag vid en olycka. Han framhöll Frankrike som ett exempel, eftersom 80 procent av den franska elproduktionen kommer från kärnkraft. UTBLICK Ny plan för framtida energiförsörjning i USA: Underlättar för utbyggnad av kärnkraften För att möta den inhemska elbristen vill USA:s president George W. Bush underlätta för utbyggnad av kärnkraften. Genom att bygga ut befintliga kärnkraftverk kan vi producera mer elektricitet utan att släppa ut ett gram växthusgaser i atmosfären, sade han när han presenterade den framtida energiförsörjningen. Utbyggnaden av kärnkraft stoppades i USA efter reaktorhaveriet i Three Mile Island år I den nu presenterade energiplanen talas även om byggnad av nya kärnkraftverk: Nya reaktorer är säkrare och mer ekonomiska än dagens, sade president Bush. Bryter med Kyotoprotokollet Energiproduktion och miljöförbättringar är inte motsatser, sade presidenten som även vill göra de traditionella energikällorna olja och kol renare och säkrare genom ny teknik. Han föreslår också skattelättnader och stöd för utvecklig av förnybara energikällor och bensinsnåla bilar. Kritikerna påpekar att George Bush med sitt förslag visar att han vänder ryggen till det internationella Kyotoprotokollet som kräver en minskning av utsläppen av växthusgaser. Ökat stöd för kärnkraften i USA Opinionen i USA har svängt till kärnkraftens fördel. Det beror på klimatfrågan, på lönsamhet och på kärnkraftreaktorernas ökade livslängd. Till detta kommer det senaste årets akuta elbrist i Kalifornien. Agneta Rising är Vattenfallkoncernens expert inom området kärnkraft och miljö. Hon läste radiofysik vid Stockholms universitet och började sedan arbeta med strålskyddsfrågor inom Vattenfall. mark har ofta dominerats av risken för stora skador vid en eventuell olycka i Barsebäck. Men vad är det då för risker vi utsätts för i stället? De ökade föroreningarna från drift av kolkraftverk som skulle ha stått oanvända om Barsebäck fått vara kvar i drift, kommer enligt data från ExternE att leda till ungefär 200 dödsfall per år. Enligt samma beräkningar ger Barsebäck upphov till ett cancerdödsfall per år. Enligt slutbetänkandet från 1994 års Energikommission skulle utsläppen från en Barsebäckreaktor vid ett svårt haveri kunna leda till mellan 100 och 500 dödsfall, utspridda i Europa under 50 år. Risken för en sådan olycka bedöms av myndigheterna vara ungefär en på hundratusen reaktorår, medan sannolikheten för 200 dödsfall per år när ersättningskraften kommer från kol är 100 procent. En fråga om ekonomi Men det finns fler faktorer än miljö och hälsa som spelar in vad gäller att förse hela världens befolkning med el. Ekonomi, till exempel. Så länge tillgången på vatten är god kan ingenting konkurrera prismässigt med vattenkraften, säger Agneta Rising. Och Norden är unikt när det gäller vattenkraft, eftersom tillgången är så riklig och varierar så kraftigt. Det finns fler europeiska länder som har vattenkraft, men den spelar inte alls samma roll som här. I Finland planerar det finska kraftbolaget TVO att bygga ytterligare en finsk reaktor. Beslutet fattas av den finska riksdagen. Finland vill bygga ytterligare produktionsanläggningar för att bli mindre beroende av bland annat rysk naturgas. Deras beräkningar visar att kärnkraftverk är den billigaste anläggningen, både att bygga och att driva. När man räknar på energi måste man vara överens om vad beräkningen ska inkludera och vad man ska kräva av energin: den måste vara uthållig, säker och ekonomisk är den inte ekonomisk är den i längden inte heller uthållig. Man kan inte hålla på och subventionera ett produktionsslag i evighet. Kärnkraften är allt detta. Den fula ankungen som ofta målas upp i debatten är egentligen ett både ekonomiskt och miljömässigt säkert sätt att producera el. Den svenska kärnkraftindustrin informerar öppet om sina omständigheter. Den kontrollerar sina restprodukter. I USA använder man termen secure om vad man väntar sig av energiproduktionen. Det betyder, ungefär, tillförlitlig, och jag tycker det är ett uttryck som väl beskriver västerländska kärnkraftverk. Text: Evastina Törnqvist Porträttfoto: Pierre Mens I oktober 1999 stödde 42 procent av amerikanerna tanken på att bygga ny kärnkraft, något som inte skett sedan olyckan i Harrisburg I januari 2000 hade siffran stigit till 51 procent. Opinionsundersökningar från våren 2001 anger att 66 procent av amerikanerna nu ställer sig positiva till tanken på nya kärnkraftreaktorer inom landet. Kärnkraften i dag Vid slutet av 2000 fanns 438 reaktorer i drift i 38 länder (plus Taiwan), med en total kapacitet på megawatt. Under året togs sex nya reaktorer i drift, med en sammanlagd kapacitet på megawatt. De sex reaktorerna finns i Indien (tre stycken) samt i Pakistan, Brasilien och Tjeckien. Dessutom påbörjades uppförandet av ytterligare tre reaktorer under år Av dem finns en i Kina och två i Japan. Det sammanlagda antalet reaktorer under uppförande i världen nu är 31 stycken. Kärnkraften svarar för ungefär 16 procent av världens elektricitet. 83 procent av kärnkraften produceras i industriländer. De tio länder med högst procentandel kärnkraft i elproduktionen är: Frankrike (76,4 procent), Litauen (73,7 procent), Belgien (56,8 procent), Slovakien (53,4 procent), Ukraina (47,3 procent), Bulgarien (45 pro- I dag finns 103 amerikanska reaktorer i drift. Under de senaste tio åren har deras prestanda förbättrats, vilket gör att kärnkraften i USA nu är billigare än kolenergi. Den förbättrade effekt man lyckats uppnå motsvarar i själva verket 20 nya reaktorer fastän ingen har byggts. Källa: NucNet Den 31 december år 2000 hade världen 438 kärnkraftreaktorer i drift. Sex stycken nya kärnkraftanläggningar togs i drift under fjolåret. Siffrorna är hämtade från en rapport från International Atomic Energy Agency (IAEA) med huvudsäte i Wien. Varje år görs en sammanställning över kärnkraften i världen. Några andra intressanta uppgifter från rapporten om år 2000 är: cent), Ungern (42,2 procent), Sydkorea (40,7 procent), Sverige (39 procent) och Schweiz (38,2 procent). Geografiskt ser fördelningen av kärnkraftverk över världen ut så här: Nordamerika (118 reaktorer), Västeuropa (150 reaktorer), Central/Östeuropa 68 reaktorer), Asien (94 reaktorer). I Nordamerika, där kärnkraften svarar för 20 procent av elproduktionen i USA och 12 procent i Kanada, har antalet reaktorer i drift minskat något. I Västeuropa förväntas antalet reaktorer i drift förbli ungefär detsamma under de närmaste åren. I centrala och östra Europa kommer en del anläggningar att byggas klart, medan åldrande reaktorer stängs. Enbart i Asien finns planer på att bygga ut kärnkraften särskilt i Kina, Indien, Sydkorea och Japan. Källa: NucNet 7

7 BARSEBÄCK KRAFT BOX LÖDDEKÖPINGE Masters i Barsebäck Jesper Parnevik, Lee Westwood, Clarke Darren och förstås hemmaspelaren Henrik Stenson. De utgör toppattraktionerna under Scandinavian Mastersveckan på Barsebäcks golfbana den 30 juli till och med den 5 augusti. Banan ska bli betydligt tuffare, för golfen utvecklas hela tiden, säger ägaren Gösta Carlsson och avslöjar att vissa nyheter kommer att märkas redan under årets Mastersvecka: Många bunkrar görs svårare och hål nummer fyra från den nya banan tas bort och ersätts med det fjärde hålet från den gamla originalbanan. Förändringarna kommer att göra Barsebäck inte bara till den överlägset bästa banan i Sverige, utan också till den svåraste. Och på den banan kommer världseliten i golf att mötas. Själva Mastersturneringen äger rum från torsdag till söndag i vecka 31. Starten sker varje morgon klockan 7:30. Men redan på tisdagen går det bra att följa Eurocard Challenge, där fyra unga etablerade spelare utmanar fyra äldre. De yngre är barsebäckaren Henrik Stenson och de tre australiensarna Adam Scott, Jeff Ogelvy och Aaron Baddely. De utmanade är dansken Thomas Bjørn, fjolårets Mastersvinnare, engelsmannen Lee Westwood, hans landsman Clarke Darren och Jesper Parnevik. Entrén är gratis måndag, tisdag och onsdag. Under de fyra dagar Mastersturneringen pågår kostar inträdet 200 kronor per dag. En nyhet är att det kommer att gå bussar i skytteltrafik från tågstationen i Dösjebro till golfbanan. En annan nyhet är att vi placerar en 40 kvadratmeter stor TV-skärm i den publika delen av sponsorområdet. Där kan man sätta sig ner, vila fötterna och kanske äta en hamburgare och ändå följa det som händer ute på banan, berättar Beth Engblom från Scandinavian Masters. Den som vill läsa mer om Mastersturneringen kan gå in på Glad sommarkryssning I dag är de flesta forskare överens om att växthuseffekten utgör det största, globala miljöhotet. Vet du vad som förorsakar dem? Den förorsakas av miljöförstöring, som till exempel alla våra bilavgaser. Maria Amilon, Harlösa: Det finns många olika faktorer. Giftiga utsläpp och danska kolkraftverk, till exempel. Ulla Hermansson, Bjärred: Här är vårt nya Barsebäckskryss kanske en utmaning att ta tag i på badstranden framöver. De fem först öppnade rätta lösningarna vinner varsin flasköppnare med Barsebäcks logotype. Skicka lösningarna till: Barsebäck Kraft, Box 524, LÖDDEKÖPINGE. Märk kuvertet Krysset. Senast den 1 september vill vi ha svaren. Här är de fem vinnarna i Barsebäckskrysset nr. 1, 2001: Henrik Werner, Bränteknuva, RÖDEBY Kerstin Wickström, R.F. Bergsgatan 62, LIMHAMN Nicole Hielm, Vegagatan 11, HÖGANÄS Willy Johansson, Amiralsgatan 84 b, MALMÖ Helena Trofast, Liedbergsgatan 33 C, VÄXJÖ Vinsterna har skickats ut. Ozonhålet. Avgaser som lägger sig som ett skikt runt jorden och gör så att ingenting kommer ut. Bilavgaserna bär en stor del av skulden till att det blivit så. Ann-Sofie Thornqvist, Malmö: Det beror på fyra faktorer: Nummer ett är skövlingen av regnskogar i Afrika och Sydamerika. Nummer två är luft- och markföroreningar orsakade av människor. Nummer tre är inte bevisat: utsläpp av miljöfarligt avfall som till exempel kylskåp och datorer. Nummer fyra är en ohämmad förbränning av material på våra kommunala soptippar. Sven Norman, Furulund: BILDER: PIERRE MENS Nedsläpp och koloset från Danmark. Varför kräver vi inte att danskarna stänger sina kolkraftverk? Sven Nilsson, Dalby: Svar: Sedan industrialismens början har människan ökat atmosfärens innehåll av olika gaser som bidrar till uppvärmningen av jordytan, den s. k. växthuseffekten. Ju större mängd växthusgaser i atmosfären, desto större återstrålning så att temperaturen på jordytan höjs. Mänskliga bidrag till den processen kommer framför allt från förbränning av kol och olja. Därtill kommer skövling av regnskogar, bilavgaser och mycket annat. 8

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare Argumentkort Justitieutskottet ARGUMENT FÖR JA Argument för Ja Hur uppnår vi bäst säkerhet? Det viktigaste för säkerheten just nu är att organisationer som Grön Fred förs upp på terrorlistan. Då vet polisen

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Sophie Grape Avdelningen för Tillämpad kärnfysik, Uppsala universitet sophie.grape@fysast.uu.se Innehåll Krav på framtidens energiförsörjning Riskerna

Läs mer

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB 1 Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB Mina damer och herrar! Bild 1 Det är verkligen trevligt att vara med och delta i firandet av RELCONs 20-årsfirande. Varmt Grattis

Läs mer

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Föredrag för Aktiespararna i Nyköping tisdagen den 22 september 2009

Föredrag för Aktiespararna i Nyköping tisdagen den 22 september 2009 Föredrag för Aktiespararna i Nyköping tisdagen den 22 september 2009 Nystart för kärnkraftsutbyggnaden i världen Carl-Erik Wikdahl Energikommunikation AB Kärnkraft har jag sysslat med i hela mitt yrkesverksamma

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1. www.karnkraftteknik.se

KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1. www.karnkraftteknik.se KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1 Rikta in dig på en karriär som högskoleingenjör i kärnkraftteknik www.karnkraftteknik.se RIKTA IN DIG PÅ EN KARRIÄR SOM HÖGSKOLEINGENJÖR I KÄRNKRAFTTEKNIK Vill

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka

Läs mer

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Rivning av kärnkraftverk Nov 2005 Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Reparationer ger erfarenhet De svenska erfarenheterna av att helt montera ned kärntekniska

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord som skulle kunna passa in (ta hjälp av själva texten.)

Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord som skulle kunna passa in (ta hjälp av själva texten.) Lektion 24 SCIC tis18/03/2014 TEMA: ENERGI OCH NATURRESURSER A. Tre år efter katastrofen i Fukushima (http://sverigesradio.se/sida/play.aspx?ljud=4882778) Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord

Läs mer

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Sverige utan kärnkraft ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Innehåll Sammanfattande slutsatser 3 Det energipolitiska valet 2010 4 Kärnkraften - nästan halva elen 5 Tre saker vänsterpartierna

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-03-07 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 10, år 2014 vecka 10, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,0 procentenheter och

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas.

Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. Forsmarks historia 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. 1970 Riksdagen beslutade att omlokalisera främst av arbetsmarknadspolitiska

Läs mer

Proposition om klimathotet

Proposition om klimathotet Proposition om klimathotet Gemenskapspartiet Jordens klimat har de senaste 100 åren långsamt blivit allt varmare. Klimatforskare anser att det är vi människor som orsakar uppvärmningen av jorden. Vi bidrar

Läs mer

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 11 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP

SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP Box 6242 102 34 Stockholm Årsmöte och studiebesök i Ågesta Som vanligt vid SKS årsmöten sken solen från en klarblå himmel när vi anlände fredag morgon till Ågesta Kärnraftvärmeverk

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick.

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 31 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden

Läs mer

1/7. Varför är svenskar mycket sämre än finnar på att köra kärnkraftverk?

1/7. Varför är svenskar mycket sämre än finnar på att köra kärnkraftverk? 1/7 Varför är svenskar mycket sämre än finnar på att köra kärnkraftverk? En rapport av EME Analys, Stockholm den 26 november 27 2/7 Låg total tillgänglighet Nedanstående diagram visar att Finland har ett

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och

Läs mer

RÄKNA MED VINDKRAFTEN

RÄKNA MED VINDKRAFTEN Vi skulle kunna ha betydligt mer vindkraft i Sverige. Med hjälp av vattenkraften kan de oberäkneliga vindarna jämnas ut. Men miljöhänsyn begränsar utbyggnaden. RÄKNA MED VINDKRAFTEN AV LENNART SÖDER Den

Läs mer

INFO. Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp. En serie faktablad från Svensk Energi

INFO. Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp. En serie faktablad från Svensk Energi INFO En serie faktablad från Svensk Energi Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp Världens länder har berikats med olika naturresurser. Att utnyttja dessa har varit självklart

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag Ringhals Nordens största kraftverk El en del av din vardag Inledning El finns överallt. Industrier, sjukhus och mycket i vår vardag kräver ständig tillgång på el. På Ringhals Nordens största kärnkraftverk

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Hälsorisker vid elproduktion

Hälsorisker vid elproduktion Bakgrund utges av analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 Sekretariat/distribution: Analysgruppen Box 80 186 22 VALLENTUNA

Läs mer

Kraftfulla Öresundsverket

Kraftfulla Öresundsverket Kraftfulla Öresundsverket Ny kraft som lyser upp tillvaron och minskar utsläppen Öresundsregionen expanderar. En expansiv och attraktiv region som växer med fler bostäder och ett ökande företagande, behöver

Läs mer

Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet

Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2015-03-30 Dnr: 14/02808 SAKEN Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden

Läs mer

ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring

ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring Till Konsumentombudsmannen Konsumentverket 118 87 Stockholm Även via e-post på konsumentverket@konsumentverket.se ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring Anmälare BioAlcohol Fuel Foundation

Läs mer

Elförsörjning med hjälp av solceller

Elförsörjning med hjälp av solceller Elförsörjning med hjälp av solceller Av: Hanna Kober 9B Datum: 2010-05-20 Handledare: Olle & Pernilla 1 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte/Frågeställning sid 3 Metod sid 3 Resultat

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Det Energipolitiske Udvalg EPU alm. del - Bilag 6 O 1 4 oktober 2004 Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet är eniga om en strategi

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

BARSEBÄCK INFORMERAR FAKTA OCH KOMMENTARER FRÅN BARSEBÄCK KRAFT AB NR 1 januari 2004

BARSEBÄCK INFORMERAR FAKTA OCH KOMMENTARER FRÅN BARSEBÄCK KRAFT AB NR 1 januari 2004 BARSEBÄCK INFORMERAR FAKTA OCH KOMMENTARER FRÅN BARSEBÄCK KRAFT AB NR 1 januari 2004 En majoritet i Köpenhamn är för kärnkraft För första gången säger en majoritet, 54 %, av invånarna i Köpenhamn att man

Läs mer

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB FORSMARK En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB OM FORSMARK Forsmark är Sveriges yngsta kärnkraftverk som har drivits sedan 1980. Varje år producerar tre reaktorer en sjättedel av

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

BARSEBÄCK INFORMERAR FAKTA OCH KOMMENTARER FRÅN BARSEBÄCK KRAFT AB november 2004 NR 2

BARSEBÄCK INFORMERAR FAKTA OCH KOMMENTARER FRÅN BARSEBÄCK KRAFT AB november 2004 NR 2 BARSEBÄCK INFORMERAR FAKTA OCH KOMMENTARER FRÅN BARSEBÄCK KRAFT AB november 2004 NR 2 Efter att medierna presenterat rubriker som att "kärnkraften på väg att slå produktionsrekord", kom regeringens ödesdigra

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Energiförsörjningens risker

Energiförsörjningens risker Energiförsörjningens risker Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Riskkollegiets seminarium, ABF-huset Stockholm 9 November 2010 Dr Mikael Höök Globala Energisystem, Uppsala Universitet

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning 1 2 Vad är energi? Energi är rörelse eller förmågan att utföra ett arbete. Elektricitet då, vad är det? Elektricitet är en form av energi som vi har i våra eluttag

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Sista numret av Nyheter från Barsebäck

Sista numret av Nyheter från Barsebäck Från starten nr. 45 december 2006 INFORMATION TILL ER SOM BOR NÄRA BARSEBÄCKS KÄRNKRAFTVERK Barsebäck inför framtiden Efter nyår inträder Barsebäck i en ny organisation. Syftet med den är att förbereda

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

I DIN VARDAG NU GÖR VI FRAMTIDEN BÄTTRE! ENERGI- OCH MILJÖMÄSSAN 19 OKTOBER 2O13 PÅ GYMNASIESKOLAN KNUT HAHN NR. 3 - OKTOBER 2013

I DIN VARDAG NU GÖR VI FRAMTIDEN BÄTTRE! ENERGI- OCH MILJÖMÄSSAN 19 OKTOBER 2O13 PÅ GYMNASIESKOLAN KNUT HAHN NR. 3 - OKTOBER 2013 I DIN VARDAG NR. 3 - OKTOBER 2013 NYHETER OCH INFORMATION FRÅN RONNEBY MILJÖ & TEKNIK AB NU GÖR VI FRAMTIDEN BÄTTRE! ENERGI- OCH MILJÖMÄSSAN 19 OKTOBER 2O13 PÅ GYMNASIESKOLAN KNUT HAHN ETT SAMARBETE FÖR

Läs mer

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta Faktaserien utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 E-post: analys@ksu.se Internet: www.analys.se Faktaserien

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Energianskaffning, -förbrukning och -priser Energi 2010 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 3:e kvartalet Totalförbrukningen av energi steg med 8,8 procent under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska

Läs mer