Individen och klimatpåverkan

Transkript

1 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Avdelningen för industriell ekologi, skolan för energi- och miljöteknik, KTH Vårterminen 2007 Individen och klimatpåverkan Per-Anders Jande, Maria Lidberg och Anders Okeijn

2 Innehåll 1 Vad är problemet? Syfte Avgränsning Vilken betydelse har mina etiska ställningstaganden? Värderingar Olika typer av miljöetik Antropocentrisk och hållbar utvecklingsetik Icke-antropocentrisk etik Icke motsatsfokuserad etik Kan jag göra skillnad? Hushållen Betydelsen av korrekt och rätt paketerad information till hushållen Olika sätt att agera Agera som medborgare Agera som medmänniska Vad skall jag äta? Matlagning Matens utsläpp Djurindustrin en av de största miljöbovarna Boskapsuppfödning främsta orsaken till regnsskogsskövling Vegetariska, ekologiska livsmedel bättre för miljön Övriga miljöhot från animalieindustrin Mer om mat Vad mer kan jag göra? Byggnaderna El Elvärme Belysning Kyl, frys och annat köksrelaterat Övrigt Att lära sig hålla koll på elförbrukningen Semester Trafiken Val av transportmedel Biobränslen Slutord 19 A Vad kan jag som individ göra? Tips från miljöförvaltningen i Stockholm 23 B Ge ett klimatlöfte! 25 C Ideella miljöorganisationer 27 D Övriga miljöfokuserade organisationer 29 E Miljötidningar 30 F Organisationer för vegetarisk kost 31 G Handla vegetariskt, ekologiskt och närodlat 32 H Litteratur om mat och miljö 33 2

3 1 Vad är problemet? Dagens klimatförändringar är ett problem på en skala som mänskligheten aldrig tidigare ställts inför. I februari 2007 släppte FNs internationella klimatpanel, IPCC, första delen av sin fjärde rapport om klimatförändringar (sammanfattning: Alley m fl, 2007). Rapporten säger att dagens halter av koldioxid och andra växhusgaser i atmosfären är extrema i jordens historia. Ökningarna av koldioxid (CO 2 ) i atmosfären är orsakade främst av människans utsläpp från förbränning av fossila bränslen och från avskogning. Ökningarna av halterna av metan (CH 4 ) och lustgas (N 2 O) härrör främst från jordbruket. Redan nu observeras effekterna av de höga koncentrationerna av växhusgaser. Jordens medeltemperatur jämfört med förindustriell tid har ökat markant och detta har fått effekter som mer extremt väder: torka, extrem nederbörd, värmeböljor och ökad intencitet hos tropiska cykloner. Många andra effekter som glaciärsmältning, förändrade salthalter i haven, ökad havstemperatur etc. har också observerats. Dessa effekter förändrar radikalt livsbetingelserna för många marina livsformer. Om uppvärmningen fortsätter kommer dessa effekter att öka och bli mer extrema. IPCC refererar till klimatmodeller som visar att det inte går att undvika fortsatt uppvärming med ungefär 0,5 C (jämfört med 1990 års nivå) till år Detta gäller även om mänskligheten genast helt upphör att släppa ut växthusgaser i atmosfären. Att mänskligheten helt upphör att släppa ut växthusgaser är förstås inte ett praktiskt möjligt scenario, men scenariot används ändå som referens. Flera andra scenarion analyseras också. I ett senario där världen bestämmer sig för att satsa på global rättvisa och global miljöarbete och lyckas att kraftigt minska utsläppen av växthusgaser efter 2050 visar klimatmodellerna att uppvärmningen kommer att bli mellan 1,1 och 2,9 C (mest sannolikt 1,8 C) till år I ett scenario med mer global ekonomisk rättvisa, men med fortsatt fokus på konsumtion och fortsatt hög användning av fossilt bränsle kommer uppvärmingen till 2100 att bli 2,4 till 6,4 C (mest sannolikt 4,0 C). Om vi, som en variant av detta scenario, minskar användningen av fossila bränslen, men de fortsätter spela en stor roll, beräkans tempraturökningen till mellan 1,7 och 4,4 C (mest sannolikt 2,8 C). I ett scenario med fortsatt dåligt globalt samarbete och dålig global rättvisa, men långsam ekonomisk tillväxt, förutsäger klimatmodellerna temperaturökningar mellan 2,0 och 5,4 C (mest sannolikt 3,4 C). Ingen av dessa scenarier verkar särskilt sannolikt om man ser på hur världen ser ut idag. Mer konsumtion i kombination med global orättvisa och globala konflikter samt business as ususal vad gäller användningen av fossila bränslen verkar vara det mest sannolika framtidssenariot. För att visa att man gör något kanske man satsar mer på biobränslen, vilket kan komma att förvärra situationen genom effekterna av regsnskogskövling för odling och av ökad förbränning av kol för framställning av energi till biobränsleproduktionen. Detta scenario skulle förstås leda till ännu större temperaturökningar än IPCCs värsta scenario. Förhoppningsvis kan vi förändra oss något och komma närmare IPCCs bästa scenario, 1,8 C. Enligt Stern-rapporten (Stern, 2006), som publicerades på uppdrag av brittiska regeringen, skulle en ökning av jordens genomsnittstemperatur med 3 C, vilket verkar svårundvikligt, innebära vattenbrist och missväxt i stora delar av världen. Även mer extremt klimat och ökade förekomster av översvämmningar kommer förstås att drabba stora delar av mänskligheten på ett förödande sätt. Det är alltså upppenbart att vi står inför ett miljöproblem med katastrofala konsekvenser, både för många djur- och växtarter och för mänskligheten. I förordet till meterologen Tim Flannerys bok Vädermakarna (Flannery, 2006), som mer utförligt beskriver klimatförändringarnas effekter, skriver Robert Purves, ordförande i WWF Australien: Boken klargör att klimatförändringarna har så stora och långtgående konsekvenser att alla aspekter av det dagliga livet, samhället och ekonomin kommer att påverkas. De utgör helt enkelt ett hot mot civilisationen i den bemärkelse som vi lägger i ordet. Detta är en fråga för oss alla, inte bara för en liten grupp miljöaktivister eller en internationell elit av politiska planerare. I synnerhet måste regeringar och företagsledare världen runt ta på sig rollen som modiga och dynamiska ledare. Lösningarna ligger emellertid inte enbart på det politiska eller tekniska området. Om vi skall vinna kriget mot klimatförändringarna måste vi alla delta i kampen. Den här rapporten kommer att handla just om hur vi som individer kan agera för att snabbare stoppa klimatförändringarna och skapa ett mindre katastrofalt scenario än det som hotar om vi inte ändrar vår livsstil, utan fortsätter att förstöra vårt klimat på ungefär samma sätt som vi gör idag. 3

4 1.1 Syfte Syftet med denna rapport är att skapa en bred och fördjupad förståelse för hur individen kan påverka klimatförändringarna, samt vilka svårigheter och möjligheter som livsstilsförändringar för med sig. Rapporten bygger på en bred kartläggning av de förslag som florerar i media och annan rapportering idag på hur individen kan agera för att minska utsläppen av växthusgaser. De viktigare delarna av dessa förslag diskuteras mer ingående. För att få ytterligare en dimension till problematiken och förståelsen kring individen och klimatpåverkan inleds rapporten med en kortare beskrivning av de bakomliggande värderingar och ideologier, etiska ställningstaganden, som kan skönjas i individers agerande gällande miljöfrågor. 1.2 Avgränsning Vi kommer att avgränsa denna projektrapport till vad individer/hushåll kan göra. Vi kommer inte i någon större utsträckning diskutera det faktum att det stora avgörandet ligger hos världens politiker och att följderna av politiska beslut kommer att påverka individen/hushållet. Vi har valt att lägga en del av materialet i appendix. Här finns viktig information och hänvisningar till organisationer, webbsidor och annat matnyttigt för den som vill fördjupa sig vidare. 2 Vilken betydelse har mina etiska ställningstaganden? Till diskussionen om vad individen kan göra för att minska klimatförändringarna bör också en etisk eller ideologisk diskussion kopplas. Vilka lösningar som är möjliga för individen, och vilka beteendeförändringar som anses kunna göras, beror på hur man som människa ser på sin omvärld, värderar människa mot natur, individ mot kollektiv o s v. Vissa menar att det finns en motsättning mellan människa och miljö, vilket innebär att miljöarbete medför uppoffringar, och ett val mellan vad eller vem som ska offras. Likväl kan man ha synen att miljöarbete kan vara positivt för alla: dagens människor, framtida generationer och det globala ekosystemet. Med denna inställning behöver inte grupper eller intressen ställas mot varandra, utan miljöarbete ses som en insats alla tjänar på. Det går också att finna en skiljelinje mellan dem som tror att människans nuvarande livsstil orsakar miljöproblemen, och dem som inte tror det. Vidare finns det de som tror att det finns miljöproblem, och de som inte tror att det finns, eller ens skulle kunna uppstå. Alla dessa synsätt medför olika engagemang för miljön, och för att minska klimateffekten. Denna rapport förutsätter synsätt som bygger på att miljöproblem orsakade av människan existerar och i det här avsnittet diskuteras således endast skiljelinjer inom ramen för denna grundsyn. 2.1 Värderingar Vetenskap och teknik ger i sig inga svar på vad vi bör anta för lösningar. De ger en beskrivning av ett problem, föreslår vad som kan göras åt det, samt erbjuder metoder för att genomföra lösningen. För att sedan bestämma vilka åtgärder som ska göras krävs också en värdering (Stenmark, 2000, s. 14). Vi kan t.ex. räkna ut hur mycket en individ kan förbruka av fossila bränslen per år för att temperaturhöjningen skall stanna på en viss nivå, med förutsedda konsekvenser. Dock kan denna förändring uppfattas väldigt olika av olika människor, och det finns ingen direkt koppling mellan förändringen/faran, och att man som individ väljer att anta åtgärder för att hålla sig inom ramen för förändringen. Man kan t ex anse att en temperaturförändring på 2 grader inte är så farlig, eller att man helt enkelt inte bryr sig om vad som händer om 30 år. De åtgärder som man som individ bedömer sig kunna vidta handlar i grunden mycket om vad man bedömer som livskvalitet. Mikael Stenmark har undersökt värderingars betydelse för miljöproblemens lösningar. Han menar att värderingar har en avgörande betydelse för hur miljövården utformas, och att oenighet kring utformandet av miljövårdsstrategier ofta kan bero på att olika miljöaktörer värderar miljön på olika sätt. Dock finner han nästan inga ansatser till att föra in en sådan diskussion i betydande miljödokument (Stenmark, 2000, s. 7). Det borde ju rimligtvis bli lättare för människor att fatta beslut om hur de kan förhålla sig till klimatförändringarna, och vilka åtgärder de anser sig kunna 4

5 vidta, om den vetenskapliga information samt de förslag på åtgärder som finns också innehåller en redovisning av vilka värderingar som ligger bakom förslagen. 2.2 Olika typer av miljöetik Det finns många olika etiska och ideologiska synsätt inom miljödebatten. I media har den senaste tiden dessa debatterats livligt. Här följer en kort och inte alls heltäckande bild av de strömningar som finns. Denna korta sammanställning visar dock att världsåskådningen och etiken har betydelse för vilken typ av val man gör som individ Antropocentrisk och hållbar utvecklingsetik Antropocentrisk miljöetik är synsättet att individers förhållningssätt till naturen och miljöåtgärder av olika slag endast skall bedömas på basis av hur de påverkar människor. Andra levande varelsers välbefinnande behöver vi inte ta någon direkt moralisk hänsyn till (Stenmark, 2000, s. 8). En utveckling från detta synsätt är den etik som Stenmark menar är den som genomsyrar dagens syn på miljöåtgärder, och många av de mest betydelsefulla miljödokument som finns; den hållbara utvecklingens etik. Den innefattar också tanken om att vi även har moraliska förpliktelser mot framtida generationer (Stenmark, 2000, s ). Att vi utvidgat våra moraliska förpliktelser till framtida generationer gör ju också att det blir en prioriteringsfråga mellan dagens generationer och framtidens 1. Den här frågan har debatterats i media på senare tid. Till exempel skriver Björn Lomborg på DN:s ledare, att eftersom vi inte kan göra något för att påverka klimatet innan 2030 bör vi ställa oss frågan om det inte är bättre att fokusera på annat först; att hjälpa verkliga människor med att förbättra sina liv och klara vår tids utmaningar. Han menar att satsningar på t.ex. HIV/AIDS, malaria och förebyggandet av handelshinder bör vara prioriterade framför dramatiska insatser för att minska klimatförändringarna (Lomborg, 2007). För att koppla detta till individnivån så kan det ha en avgörande betydelse på hur man värderar nu levande generationer mot framtida. Om man värderar dagens människor högre kan man som Lomborg förorda andra satsningar än på minskningar av växthusgaser, och därmed heller inte som individ vara beredd att göra så stora förändringar. Följande axplock ur den ideologiska debatt som pendlat fram och tillbaka i media ger verkligen ingen heltäckande bild av ideologierna i sig, utan är bara menade som exempel på hur ideologin används som slagträ i media. Inom liberalismen befinner sig människan och individbegreppet i centrum. Nina Björk skriver i DN att klimatförändringarna kan tvinga oss att inte bara byta en väska mot en annan, utan tvinga oss att helt avstå från det sätt vi vant oss att bli individer på. Hon menar att när vi inte längre kan bli individer genom konsumtion, och blir beroende av varandra som kroppar och natur, blir också individualiteten hotad, och att detta kan vara ett större hot än vad en förstörd miljö är (Björk, 2007). Om detta resonemang finnes relevant kan man tänka sig att det få avgörande betydelse för hur individens agerande kan se ut. Kanske kan ens nuvarande konsumtionsvaror bytas ut mot miljövänligare, men inte helt avstås ifrån. Göran Greider (2007) och Anders Isaksson (2007) har i DN duellerat om socialismens kontra liberalismens möjligheter att hitta lösning på klimatproblematiken. Socialismen och liberalismen är båda antropocentriska ideologier. Greider menar att liberalismen är oförmögen att hantera klimatförändringarna, och att det istället krävs en socialism som vågar tänka kring en global, demokratisk planering av vår konsumtion och om vad som får transporteras över jordytan. Isaksson menar istället att lösningen inte är besparingar, utan att hitta nya, enligt honom mer hållbara, lösningar. Exempel som ges är att bygga ut resterande älvar, börja bryta uran som finns i mängder Sverige, samt satsa på kärnkraften. Även om detta är en diskussion på högre politiskt och ideologiskt plan spelar det också stor roll för individen vilken syn man har, för hur man agerar och vilka lösningar man tycker är vettiga Icke-antropocentrisk etik Företrädare för denna typ av etik menar att människans syn på naturen som endast en resurs att använda för våra egna syften är själva orsaken till de miljöproblem som finns idag. Till skillnad från antropocentriker menar man att naturen har ett egenvärde som är värt att bevara för dess 1 Avsnitt behandlar synsätt som inte förutsätter att man måste ställa generationer mot varandra. 5

6 egen skull, inte bara för människans. Istället för att nyttja naturen mer långsiktigt och hållbart menar etiker av detta slag att vi måste respektera och bevara naturen, och att vi inte har någon rätt att bruka den som vi gör, även om detta sker på ett mer långsiktigt sätt. Miljöåtgärder ska alltså bedömas på basis av hur de påverkar hela naturen, och inte bara människan (Stenmark, 2000, s ). Man brukar skilja på två huvudgrupper inom den icke-antropocentriska etiken. Biocentriker menar att allt liv har egenvärde, men eftersom arter och ekosystem inte är levande varelser i sig ges de inget egenvärde. Ekocentriker å sin sida hävdar att allt har ett egenvärde; levande varelser såsom ekosystem, vatten, luft osv (Stenmark, 2000, s. 80) Icke motsatsfokuserad etik Det finns även ideologiska skolor som ligger utanför Stenmarks resonemang. Om man delar uppfattningen att miljöarbete innebär uppoffring kan det vara aktuellt att diskutera vem som skall offra sig. Skall dagens människor göra en relativt liten uppoffring eller skall framtidens människor och hela det globala ekosystemet offras? Om man däremot inser att miljöarbete bara är positivt ur alla aspekter och inte behöver innebära en uppoffring finns det ju ingen anledning att diskutera vem som skall offra sig. Och är det verkligen intressant att ställa sjukdoms- och fattigdomsbekämpning mot just miljöarbete? De summor världen satsar på krig och krigsindustri är enormt mycket högre än de summor som läggs på bistånd, katastrofhjälp, sjukdomsbekämpning och fattigdomsbekämpning varje år (se t ex Monbiot, 2006, kap. 3). Om man tog någon procent av de industrialiserade ländernas krigsbudget och satsade den på global rättvisa skulle man med råge kunna se till att alla världens människor får tillgång till mat, vatten, bostad, utbildning, sjukvård och andra typer av social trygghet. Med detta som bakgrund verkar det konstigt att ta de i sammanhanget nästan försummbara medel som behövs för att ställa om till ett mer miljövänligt samhälle och lägga dem på fattigdomsbekämpning. Att förbättra miljön är ju dessutom ett mycket effektivt medel för fattigdomsbekämpning som kräver relativt små engånsginvesteringar. Varför lägga stora pengar på kortsiktiga lösningar som kräver löpande kostnader för all framtid? Miljöinvesteringar är kortsiktiga kostnader, som på längre sikt är ekonomiskt mycket lönsamma. Tidsperspektivet för att få lönsamhet är inte längre än tidsperspektiven för att bekämpa vissa sjukdomar. George Monbiot bemöter den typ av resonemang som bland andra Björn Lomborg (2007) företräder och sammanfattar med orden...it is not a choise between state spending on climate change or state spending on foreign aid and essential public services. It is a choise between state spending on climate change or state spending on coal, oil, roads, farm subsidies, environmental destruction and unprovoked wars. (Monbiot, 2006, s. 56). Att vidga sitt synfält kan vara viktigt för att bli mottaglig för fler aspekter av miljöproblemet och möjliga lösningar. Med ökade kunskaper kan man också inse att grupper eller intressen inte behöver ställas mot varandra, utan att miljöarbete kan ses som en insats som alla gynnas av. 3 Kan jag göra skillnad? George Monbiot skriver i inledningen till sin bok Heat: how to stop the planet burning (Monbiot, 2006) 2 : Den här boken har som mål att visa på det minst smärtsamma sättet att åstadkomma en minskning av koldioxidutsläppen med 90 procent [fram till 2030]. Den försöker förena våra [Storbritanniens] krav på bekvämlighet, välfärd och fred med den återhållsamhet som krävs för att vi inte skall förstöra andras bekvämlighet, välfärd och fred. Och trots att jag påbörjade sökandet efter dessa lösningar nästan helt säker på att jag skulle misslyckas, så tror jag nu att det går att göra. Enligt Monbiot behövs en minskning av koldioxidutsläppen med 90 procent fram till 2030 för att hålla temperaturhöjning under 2 C med någon störe säkerhet. Detta behövs för att undvika det värsta klimatscenariot, att tundran börjar tina och avsöndra metangas, vilket skulle ge en 2 Egen översättning från engelska. 6

7 självgående och ostoppbar ond cykel av global uppvärmning och utsläpp av växthusgaser. Även om Monbiot verkar positiv och säger att det går att åstadkomma detta utan att förlora välfärd, är detta mest på ett teoretiskt plan. Idéerna förutsätter nämligen ett globalt koldioxidtak, som inte får övestigas. Monbiot påminner om att om man energieffektiviserar en produkt eller tjänst, så kommer det att påverka hela det ekonomiska systemet. Får man en effektivare motor kommer varje mil att kosta mindra att åka med bil och då kommer folk att åka mer bil eller spendera pengarna som blir över på annan konsumtion och summan av utsläppen kommer att bli högre än innan energieffektiviseringen. Även om man som individ inte använder de pengar man sparat på energieffektivisering på miljöförstörande verksamhet så kommer det troligtvis att ske på det globala, samhälleliga planet. Biltillverkaren kanske gör bilen större eller stoppar in mer tekniska finesser som äter upp den energi den effektivare motorn sparade. Mer effektiva motorer kan ge minskad efterfrågan på bensin och som en konsekvens av detta lägre oljepriser. Detta kan i sin tur leda till att mer olja används för andra ändamål. Om man tittar på historien visar det sig att effektivare apparater inte har inneburit minskad energikonsumtion snarare tvärtom. Om det inte finns tydliga begränsningar för koldioxidutsläpp finns det alltså stor sannolikhet att denna rekyleffekt kan göra att de energibesparingar vi gör som individer i slutändan leder till högre energikonsumtion och mer utsläpp. För att faktiskt kunna minska utsläppen av växthusgaser behövs alltså något mer än bara energibesparing och energieffektivisering det behövs globala lagar som begränsar våra utsläpp av växhusgaser. Monbiot föreslår en personlig koldoxidkvot, lika stor för alla jordens människor. Denna kvotering måste införas nu och till 2030 komma ner i omkring 1200 kg CO 2 /år (inkluderar allt vi konsumerar) för att Monbiots idé skall lyckas. Enligt Stockholms miljöförvaltning släpper ett genomsnittligt singelhushåll idag ut kg CO 2 /år. En genomsnittsstockholmssingel behöver alltså sänka sina utsläpp med nära 90% på 23 år. En genomsnittsperson i Monaco eller USA kommer att kunna släppa ut mindre än 5% av vad de släpper ut idag. Monbiots idé om en rättvist fördelad koldioxidkvot bygger på samma grundläggande tanke som Miljöförbundet Jordens Vänners och andras tanke om rättvist miljöutrymme (se t ex Eriksson, 1998). Det är en fin tanke, men den verkar väldigt långt ifrån praktiskt genomförbar i ett så kort perspektiv som 23 år. Men det betyder förstås inte att man inte skall försöka minska sina utsläpp av koldioxid. Ju mer vi gör för att minska våra utsläpp, desto större är chansen att vi skall kunna undvika de värsta klimatscenarierna. Koldioxidskatter, utsläppsrättshandel och andra mindre kontroversiella åtgärder kan kanske komma att sätta verkliga tak för koldioxidutsläppen i framtiden, så att något av rekyleffekten kan undvikas. 3.1 Hushållen De fyra samhällsområden som ger ifrån sig den största mängden växthusgaser är transporterna, bebyggelsen, industrin och jordbruket (Edman, 2003). Ny teknik, politiska styrmedel och andra faktorer kan bidra till att minska utsläppen från dem. Hushållen bedöms direkt bidra med 29% av den totala energianvändningen men endast 7% av de totala koldioxidutsläppen (Naturvårdsverket, 2003). Stockholms stads miljöförvaltning beräknar att hushållens andel av den totala energianvändningen i Sverige (inklusive energi som går åt för producera och transportera varor till hushållen) är så hög som 50 55% (Saar, 2007b). Den i jordbruket använda energin används huvudsakligen för att framställa kött och mjölk till hushållen. Hushållens livsmedelsrelaterade energianvändning, bestående nästan uteslutande av el, används för att tillaga och förvara mat samt för disk (Livsmedelsverket, 2007). Det finns alltså stort utrymme för hushållen att effektivisera både sin direkta och sin indirekta energianvändning. Det är viktigt att ha ett livscykelperspektiv på sin konsumtion (se t ex Carlsson-Kanyama, 2003; Carlsson-Kanyama m fl, 2003; Carlsson-Kanyama och Engström, 2004), så att man tar hänsyn även till sina indirekta utsläpp, d v s de utsläpp som uppstår när de varor man konsumerar tillverkas. Mest kan hushållen göra genom att förändra sin konsumtion och därmed minska den indirekta energianvändningen. Maten står för den stora delen av de indirekta utsläppen från hushållen och bör vara ett särskilt fokus i hushållens arbete med att minska energianvändningen och utsläppen av växthusgaser. Stockholms stads miljöförvaltning ger på sin hemsida några övriga tips på hur man som individ kan minska sina utsläpp av växthusgaser. Dessa tips presenteras i appendix A. Liknande tips från presenteras i appendix B. 7

8 3.1.1 Betydelsen av korrekt och rätt paketerad information till hushållen Det har just nu efter IPCCs senaste rapport blivit något av en klimathysteri i massmedia. Det kan verka väldigt stort och vara svårt för individen att hantera informationen och vidta åtgärder för att bidra. Detta är en viktig kommunikationsfråga. Al Gores film En obekväm sanning är ett exempel på hur man når ut med informationen. Ett annat problem är att experter är oense, hur ska individen då agera, vem ska man lita på? En annan dimension av betydelse är tidsaspekten. Även om vi vidtar åtgärder nu så kommer inte koldioxidhalten att sjunka omedelbart utan kommer att ligga kvar under en mycket lång tid. Detta kan påverka individens beteende. Mer och tydligare information från miljöorganisationer, myndigheter och framför allt forskare och miljöjournalister skulle underlätta för individen att själv ta välgrundade beslut. 3.2 Olika sätt att agera Man kan agera som konsument, som medborgare och som medmänniska. Större delen av denna rapport kommer att hanndla om hur man kan agera som konsument, men först några exempel på hur man kan agera politiskt, som medborgare och som medmänniska. I media presenteras ofta tips på hur man kan leva mer miljövänligt. Vissa av dessa tips fungerar bra, så länge det är få som följer dem, men kan få katastrofala följder om alla skall försöka följa dem. Ett exemel på sådana tips är att köra sin bil på biobränsle 3. De förslag på åtgärder som presenteras här är tänkta att vara sådana som alla kan vidta och där det inte finns någon brytpunkt, så att om fler än en viss del av befolkningen följer tipsen, så ger de negativ miljöpåverkan istället för positiv. Tipsen nedan ger bara större och större proportionell positiv miljöpåverkan ju fler som följer dem Agera som medborgare Klimatfrågan är ett politiskt problem. Vi måste få våra politiker att agera för miljön och det enda sättet att göra det är att visa att vi är intresserade av en sådan politik, även om det innebär investeringar och andra kostnader på kort sikt. Vi måste visa att vi förstår att kortsiktiga kostnader för miljöfrämjande åtgärder innebär stora förtjänster på lång sikt. Som medborgare kan vi kontakta politiker eller själva engagera oss partipolitiskt och driva miljöfrågor. Som EU-medborgare kan det t ex vara av intresse att kritisera bidragssystem, centralisering och flyttkaruseller. De resor fram och tillbaka mellan hemländer och Bryssel som EUs politiker och tjänstepersoner gör utgör ett allvarligt miljöproblem. EUs regelverk gör det svårt för enskilda länder att gå före på miljöområdet, eftersom regleringar på detta område i de flesta fall ses som handelshinder. Det faktum att miljöaspekterna är i stort sett helt underordnade den fria handeln är ett problem som måste åtgärdas. Den fria handeln i sig utgör ett allvarligt miljöhot så länge den inte regleras av krav på miljövänlighet och global rättvisa. EUs jordbruksbidrag, bland annat enorma bidrag till köttindustrin 4, är också en fråga som måste tas itu med om det skall bli praktiskt möjligt att bedriva en effektiv miljöpolitik inom EU. Som kommer att diskuteras i avsnitt 4 i den här rapporten är köttindustrin en av de industrigrenar som bidrar mest till den globala uppvärmingen och en lång rad andra miljöproblem. I sin kontakt med politiker kan man kräva att de skall arbeta för att avskaffa EUs köttsubventioner 5, för att införa högre skatter på kött och på djurfoder och för att mer pengar skall avsättas till information om köttindustrins negativa inverkan på miljön och om fördelarna med vegetarisk kost. Om man är politiskt engagerad kan man förstås arbeta för dessa frågor själv, eller för andra viktiga miljöfrågor på den nivå där man är verksam. Till exempel kan man arbeta för mer vegetarisk mat i skolor och sjukhus, hårdare miljökrav i offentlig upphandling, energieffektivisering i offentliga byggnader, etc. Man kan också kämpa mot stora utbyggnader av motorvägar och flygplatser och för utbyggnad av kollektivtrafik. På ett internationellt plan är det viktigt att kämpa för skatter på flygbränsle eller andra åtgärder för att minska flygtrafiken. 3 Se mer om biobränsle i avsnitt EU betalade ut motsvarande 117 miljarder kronor i direkta subventioner till köttproduktion 2004, enligt EUparlamentarikern Jens Holm. 5 FNs livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, kallar de bidrag som EU och många länders regeringar ger till köttindustrin för perversa och ser avskaffandet av dessa bidrag som ett av de viktigaste stegen för att minska köttindustrins miljöförstöring (Steinfeld m fl, 2006). 8

9 3.2.2 Agera som medmänniska Man behöver förstås inte engagera sig partipolitiskt för att kämpa för miljön. Man kan arbeta aktivt i en miljöorganisation som Miljöförbundet Jordens Vänner, Svenska Naturskyddsföreningen eller någon av många andra liknande organisationer. Om man gillar spektakulära aktioner för att uppmärksamma miljöfrågor kan man bli aktiv i Greeenpeace eller stödja organisationen ekonomiskt. Några svenska miljöorganisationer presenteras i appendix C. Myndigheter och partier etc. med fokus på miljön presenteras i appendix D och ett par miljöorienterade tidningar presenteras i appendix E. Man kan även skriva insändare och informera om miljöfrågor på andra sätt. Man kanske kan agera på sin arbetsplats för energieffektiviseringar, kravmärkt kaffe, etc. Om man är företagsledare kan man inrikta sitt företag mot miljövänliga produkter och teknik. Med rätt marknadsföring kan det vara en lönsam affär för företaget. Framför allt kan man prata med vänner och bekanta och ta upp frågor som rör miljö och klimat; dela med sig av sina erfarenheter, berätta var man kan hitta bra ekologisk mat, hur man själv spar energi och så vidare. På så vis kan man skapa en mer miljövänlig kultur. 4 Vad skall jag äta? Vid produktion av kött gäller generellt att för att få ner energianvändningen per kilo kött, så måste man försämra djurens livsvillkor. De djur vars kött kräver minst energi att producera är de djur som har de allra sämsta levnadsförhålllandena (se t ex Holm, 2000). Samtidigt är all köttproduktion betydligt sämre än produktion av vegetabiliskt protein ur ett miljöperspektiv. Med detta som bakgrund skall man överhuvudtaget inte äta kött, utan bara äta vegetabilier. Om man tycker att det verkar svårt kan man successivt dra ner på sin köttkonsumtion. Man kan även ta kontakt med organisationer som jobbar med vegetarisk kosthållning. En presentation av några sådana organisationer ges i appendix F. I appendix G ges några exempel på var du kan få tag i vegetarisk, ekologisk och närodlad mat. I appendix H presenteras lite vidare läsning om mat och miljö. Om man vill äta på ett sätt som ger liten eller ingen negativ påverkan på det globala ekosystemet skall man välja vegetarisk, ekologiskt odlad och närproducerad mat. Framför allt skall man inte äta nötkött. Man skall undvika flaskvatten och grönsaker odlade i eluppvärmda växthus importerade grönsaker är ofta bättre ur klimatsynpunkt än grönsaker odlade i eluppvärmda växthus i Sverige vid fel årstid. Man skall köpa råvaror och laga mat från grunden istället för att köpa färdiglagat. Det kan emellertid finnas vissa stordriftsfördelar ur energisynpunkt med halvfabrikat och med restaurantmat. Man skall cykla eller gå till affären, om man har möjlighet, annars åka kollektivt. Framför allt skall man inte åka inte stormarknaden med bil för att köpa mat. Matens sista färd från stormarknaden till hemmet är ofta mer energikrävande och bidrar mer till utsläppen av växhusgaser än hela färden till stormarknaden från Brasilien eller andra länder på andra sidan jorden. Detta eftersom transport med stora fraktskepp och till och med flygplan är relativt energieffektiv, medan tiotusentals bilfärder till och från en stormarknad är extermt energiineffektiv. Transporten från andra länder kräver förstås ändå mycket energi och importerade livsmedel bör undvikas i så hög grad som möjligt. 4.1 Matlagning Här följer en kort sammanfattning av tips på hur du kan laga mat på ett sätt som är mer miljövänligt än det sätt som de flesta lagar mat på idag: 9

10 Varor som skapar mycket växthusgaser är nötkött, ris, växthusodlade grönsaker, torsk och lax. Undvik sådana varor Köp viltkött eller helst mat baserad på baljväxter istället för kött från djur som stått i varma stallar och fått transporterat foder Köp närproducerade varor istället för transporterade Välj grönsak efter säsong, växthusodling skapar växthusgaser Lock på grytor vid matlagning sparar upp till 70 procent energi Byt ut alla dåliga kastruller mot nya med slät botten Använd vattenkokare för att koka upp vatten Använd ugnen sparsamt. Utnyttja eftervärme och sätt in maten samtidigt som du slår på ugnen. Ersätt ugnen med mikrovågsugn. Microvågsugnen är effektivare än spisen ur energisynpunkt, men det kan förstås finnas andra problem med microvågor att ta hänsyn till. Byt spis; det är stora skillnader i energiåtgång på nya välisolerade spisar jämfört med gamla spisar Man bör förstås även ta reda på ungefär hur mycket energi det går åt för att tillverka de apparater man köper för att försäkra sig om att man faktiskt kommer att spara energi på att köpa dem (givet det sätt man avser använda dem). Ett trevligt sätt att spara energi om man lever ensam är att laga mat tillsammans med vänner och laga mer mat samtidigt och på så vis dra ner enegrikostnaden per person. Storkok är alltid bra ur energisynpunkt. 4.2 Matens utsläpp De långa resorna för maten påverkar mängden koldioxid som släpps ut under transporten. Enligt Expressen 19 februari, 2007, får vi sällan veta hur långt maten har rest innan den landar i vårt kök, eftersom producenterna inte skyltar med ursprungsland. Några exempel: Coops pyttipanna med lök från Polen, kött från Danmark, potatis från bland annat Belgien, blandas i Holland Scan skickar svensk hel bacon till Swinoutcije i Polen för skivning. Åter till Ystad och Sverige med vändande båt Kiviks musteri säljer äppelringar från Kina GBs glassar har sitt ursprung i en rad olika EU-länder Arlas Yoggi kommer hit från Danmark Flyget släpper ut betydligt mer avgaser än andra transportmedel, 33 gånger mer än järnvägen och 18 gånger mer än lastbilstransporter, enligt uppskattningar från Nätverket för Transporter och Miljön. Livsmedelstransporterna är en sektor där vi kan och måste göra rejäla energi- och utsläppsminskningar. Vad kan då en konsument göra för att minska utsläppen från maten? Att köpa närodlat är den enkla lösningen. 4.3 Djurindustrin en av de största miljöbovarna FNs livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, publicerade nyligen en rapport om tamdjursuppfödningens påverkan på det globala ekosystemet (Steinfeld m fl, 2006). I rapporten tar FAO upp tamdjursuppfödningens direkta skador på miljön och även de skador som uppstår från odling av fodergrödor, transporter av animaliska produkter, etc. Rapportens slutsatser om tamdjursuppfödning sammanfattas i rapporten på följande sätt (Steinfeld m fl, 2006, s. xx) 6 : Tamdjurssektorn framstår som en av de två eller tre största bidragande faktorerna till de mest allvarliga miljöproblemen, på alla nivåer från den lokala till den globala. Slutsatserna i denna rapport säger att dessa frågor bör vara ett stort fokus för policyn vid hanteringen av problem med jordförstöring, klimatförändringar och luftföroreningar, vattenbrist och vattenföroreningar samt förlust av bilologisk mångfald. 6 Egen översättning från engelska. 10

11 Dessa påståenden underbyggs och preciseras med en lång rad fakta, som till exempel att 70% av all odlingsbar mark på jorden (vilket motsvarar 26% av den totala isfria landytan) används för tamdjursuppfödning, antingen för bete (37%) eller odling av fodergrödor (33%) och att 70% av den regnskog som skövlats i Amazonas nu är betesmark åt nötkreatur och större delen av de resterande 30 procenten används för att odla fodergrödor. Vidare sägs att 20% av all betesmark på jorden har förstörts i större eller mindre grad av överbetning, vilket leder till erosion. I torra områden är 73 procent av betesmarken idag förstörd. Vad gäller utsläppen av växhusgaser står animalieindustrin för 9% av de antropogena koldioxidutsläppen, 37% av de antropogena metanutsläppen och 65% av de antropogena utsläppen av lustgas. Metan är en 23 gånger starkare växthusgas än koldioxid och lustgas är en 296 gånger starkare växthusgas än koldioxid, vilket gör påverkan från animalieindustrin på klimatet mycket stor. Omräknat i koldioxidekvivalenter (i termer av uppvärmingspotential) bidrar tamdjursuppfödningen med 18% av de antropogena växhusgaserna, vilket sägs vara mer än transportsektorn. Här har utsläpp från transporter av gödningsmedel, foder, djur och animaliska produkter inkluderats i animalieindustrins utsläpp. Växhusgaserna kommer främst från 1) förbränning av fossila bränslen för framställning av konstgödsel, 2) utsläpp av metan under nerbrytningen av spillning från tamdjur, skogsskövling och annan omställning från naturlig miljö till betesmark, 3) jordförstörelse, 4) förbränning av fossila bränslen för framställning av foder och animaliska produkter och 5) förbränning av fossila bränslen för transporter och kylning av animaliska produkter (Steinfeld m fl, 2006, s. 86). Förutom utsläppen av växhusgaser står animalieindustrin för 64 68% av de antropogena ammoniakutsläppen och 8% av den antropogena vattenanvändningen (i torra länder är animalieindustrins andel av vattenanvändningen betydligt högre; t ex i Botswana hela 23%). FAO säger vidare att animalieindustrin sannolikt är den industrisektor som bidrar mest till föroreningen av världens vatten. De största föroreningskällorna från djurindustrin är avföring (gödningsmedel och bakterier), antibiotika och hormoner, kemikalier från garvning av skinn, konstgödsel och gifter från odling av kraftfoder och sediment från erosion orsakad av överbetning. Tamdjursuppfödningen hämmar också återförsel av färskvatten till marken genom att göra jorden mer kompakt, orsaka erosion och genom att sänka av grundvattnet. Boskapsuppfödningens bidrag till skogsskövlingen minskar också vattentillförseln till marken. Animalieindustrin utgör ett mycket stort hot mot den biologiska mångfalden, mest märkbart genom regnskogsskövling. Vattenföroreningar och temperaturhöjningar p g a ökad växhuseffekt utrotar också många marina arter. Utfiskningen av haven beror till största delen på att fisk har använts och fortfarande används i kraftfoder (även om soja mer och mer tar över fiskens plats i kraftfoder). De flesta av världens utrotningshotade djur har förlorat sina habitat på grund av tamdjursuppfödning. En av de åtgärder som föreslås av FAO är att världens regeringar skall sluta betala ut de perversa subventioner till animalieindustrin, vilka är en stor drivkraft för denna, och istället låta industrin bära sina egna kostnader. FAO föreslår även att djuruppfödningen skall effektiviseras. Effektivisering innebär dock bland annat försämrad djurhållning. Brasilianska nötkreatur har ofta bra levnadsförhållanden under den korta tid de får leva, men samtidigt är det uppfödningen av dessa djur som ger de allra största negativa effekterna på miljön. Kycklingbroilers är betydligt mer energieffektiva men lever under den värsta typen av brutal tortyr man kan tänka sig. Om man vill undvika både animalieindustrins negativa miljökonskekvenser och onödigt lidande för djur är den bästa lösningen att sluta konsumera kött. I rapporten Import av kött export av miljöpåverkan från Naturvårdsverket (Kumm och Larsson, 2007) kan man läsa mer om hur Sveriges köttimport påverkar miljön i andra länder. 4.4 Boskapsuppfödning främsta orsaken till regnsskogsskövling Världsbanken har publicerat en rapport i vilken man identifierar boskapsuppfödningen som den främsta bakomliggande orsaken till skogsskövlingen i brasilianska Amazonas (Margulis, 2004). Rapporten togs fram bland annat för att förstå den process som leder till skogsskövlingen, vilka som är involverade och vad som driver dem. 11

12 Världsbanken visar att boskapsuppfödningen på skövlad regnskogsmark i östra Amazonas är mycket lönsam för ranchägarna. Ranchägarnas inkomster bidrar mycket lite till regionens tillväxt, men är mycket kostsam för regionen, socialt och miljömässigt. Rapporten visar också att det är medelstora till stora boskapsuppfödare som orsakar skoggskövlingen, både direkt genom att själva skövla skog och genom att uppmuntra andra att skövla skogen och sälja marken. Det fuktiga klimatet på skövlad mark nära regnskogen är gynnsamt för bete, men sämre för odling av grödor. Före detta regnskogsmark är näringsfattig och lämpar sig generellt inte för odling under längre perioder. Orsaken till att före detta regskogsmark är näringsfattig är att i stort sett all näring i en regnskog är bunden i vegetationen. Genom att bränna det som lämnats kvar efter skogsavverkningen kan man odla några år på den gamla regnskogsmarken, men sedan passar marken bara som betesmark, även om det behövs väldigt stora betesarealer per djur jämfört med bördigare mark. Träet från avverkningen ger endast en engångsinkomst, vilket gör försäljningen av avskogad mark till boskapsuppfödare är den största inkomstkällan associerad med regnskogsmark och den främsta bakomliggande orsaken till skogsskövlingen i brasilianska Amazonas. Ett långsiktigt och hållbart skogsbruk skulle vara ett bättre utnyttjande av skogen ur ett socialt och miljömässigt perspektiv, men mindre kortsiktigt lönsamt och alltså mindre intressant för dem som idag äger rancher och föder upp betesdjur i regionen. Den viktigaste slutsatsen i Världsbankens rapport är att större politisk hänsyn måste tas till det faktum att det är boskapsuppfödningen som driver på skövlingen av Amazonas, för att korrekta åtgärder skall kunna tas för att stoppa skövlingen. Man måste i större utsträckning inrikta sig på de ranchägare som idag utnyttjar skövlad regnskogsmark istället för att lägga all kraft på att stoppa själva skövlingen. Ofta köper de stora ranchägarna redan skövlad mark och om man bara sätter in åtgärder mot dem som skövlar marken för att sedan sälja den och låter markköparna gå fria kommer man aldrig att komma tillrätta med problemet. Minskad global nötköttskonsumtion skulle minska drivkraften bakom regnsskogsskövlingen, så genom att inte konsumera nötkött kan man som individ bidra till att lösa detta allvarliga miljöproblem. 4.5 Vegetariska, ekologiska livsmedel bättre för miljön En studie utförd av Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB (SIK) för Konsumentföreningen i Stockholm (Nilsson, 2006; Konsumentföreningen Stockholm, 2006) visar att vegetariska, ekologiska livsmedel är bättre för miljön än konventionellt framställda livsmedel. Vad gäller energianvändning och bidrag till växhuseffekten är ekologiskt odlade grönsaker bättre. Däremot ger den ekologiska odlingen ofta ett större bidrag till övergödningen genom överanvändning av gödsel (naturgödsel). Med optimerad användning av gödsel eller växelbruk är detta inte ett problem. Växelbruk, att låta baljväxter kvävesätta jorden, förutsätter inte djurindustri. Gödningskomplement kan fås från människoavföring från separerande toaletter, vilka även har fördelen att de minskar vattenanvändningen. Även många andra har gjort jämförelser mellan ekologisk och konventionell odling. Till exempel Centrum för uthålligt lantbruk vid Svenska Lantbruksuniversitet kommer fram till liknande resultat som SIK (Drake och Björklund, 2001). SIK har även publicerat en rapport om förutsättningarna för närproducerad och ekologisk mat (för djur och människor) baserad på baljväxter i Västra Götaland (Davis m fl, 2006). Problemet som ligger till grund för studien beskriver SIK på följande sätt: Svensk djurproduktion baseras till stor del på importerade fodermedel, särskilt proteinrika foder. Framför allt är det soja som importeras, och då främst från Brasilien då detta är den enda större producenten som kunnat garantera GMO-fri vara. Sojaodling i Brasilien orsakar miljöpåverkan samt bidrar till förlust av biologisk mångfald och ökad jorderosion då nya arealer odlas upp. Samtidigt är den svenska växtodlingen tämligen ensidig med framförallt spannmålsgrödor. Att variera de spannmålsdominerade växtföljderna med baljväxter som ärtor och åkerbönor eller oljeväxter som raps innebär många fördelar för miljöpåverkan och eventuellt också ekonomiskt. SIK kommer fram till att det är fullt möjligt att ersätta importerat sojamjöl med raps, ärtor och åkerbönor som odlats i Västra Götaland. Odling av baljväxter kvävesätter jorden och minskar behovet av gödningsmedel. Detta ger stora miljömässiga vinster, men odlingen av baljväxter är osäkrare än odlingen av spannmål (på grund av att det finns mer förädlade spannmålssorter 12

13 med bättre vädertålighet). Därför är ärt- och åkerbönsodling sämre ur ett ekonomiskt perspektiv. Växtförädling mot säkrare sorter skulle ge högre lönsamhet. Högre efterfrågan från Sveriges hushåll och storkök (skolor, landsting, restauranter etc.) kan sannolikt också höja lönsamheten. Odling av oljeväxter, t ex raps, är redan idag ekonomiskt lönsam. En livscykelanalys av några exempelmåltider visade endast en liten miljömässig vinst i att byta från kött från grisar matade med konventinellt foder (med stor del Soja från Brasilien) till kött från grisar matade med närproducerade baljväxter. Däremot blev miljövinsten större med ett byte från kött till vegetarisk mat (baserad på brasiliansk soja eller närproducerade baljväxter). Baserat på exempelmåltiderna verkar det sannolikt att en storskalig övergång från kött till baljväxter i kosten skulle innebära stora miljövinster. Den stora miljövinsten ligger i att byta från kött till baljväxter och ytterligare miljövinster kan göras genom att äta närodlade baljväxter istället för brasiliansk soja. Mer om mat och energi och ekologiska produkter finns att läsa i Stockholms miljöförvaltnings rapport Mat, miljö och energikonsumtion (Enfors, 2004). Naturvårdsverket har ochså gett ut en rapport om mat och miljö ur ett livscykelperspektiv, Att äta för en bättre miljö (Naturvårdsverket, 1997). 4.6 Övriga miljöhot från animalieindustrin Det har länge talats tyst om djurindusrtrins miljöpåverkan. De som vågat belysa frågan har främst varit de som ändå inte äter animalier miljömedvetna vegetarianer och djurrättsförespråkare. Bland annat har Djurens Rätt publicerat en rapport om köttproduktionens miljöpåverkan (Holm, 2000). Rapporten är en sammanställning av forskning på området och att miljöproblemen med köttindustrin är välkända i forskningsvärlden, liksom på livsmedelsverket och naturvårdsverket, även om de inte diskuteras så mycket i media. Nedan sammanfattas något av det Djurens Rätts rapport tar upp. Av Sveriges energiförbrukning går 20% åt till att producera, transportera och förvara livsmedel (Naturvårdsverket, 1996). Detta innebär att man som konsument kan göra stor skillnad genom att handla livsmedel som kräver mindre energi att producera, t ex vegetariskt, ekologiskt och närodlat. Jämförs t ex rotfruktsodling med nötköttsproduktion kan grönsakerna vara över hundra gånger mer energieffektiva att framställa (Wirsenius, 2000). Överkonsumtion av protein ökar kväveutsläppen från avföringen. Genomsnittssvenskens proteinintag beräknas vara 40% högre än vad kroppen kan ta upp, enligt Naturvårdsverket (1996). Naturvårdsverket slår fast att vi kan alltså redan hemma vid våra köksbord hjälpa till att minska kvävebelastningen på miljön. Vi kan göra det genom att äta mindre protein totalt sett men framför allt genom att äta mer växtprotein och mindre protein från djurriket (Naturvårdsverket, 1996, s. 27). Omkring 90% av den soja som odlas i världen används som kraftfoder i djuruppfödning. I Sverige importerar vi idag all soja från Brasilien. Denna soja odlas i viss mån på skövlad regnskogsmark, men främst på Cerradon, den bördiga brasilianska savannen, eftersom odlingsvilloren där är bättre. Cerradon är artrik och odlingen hotar både flora och fauna i området (Gregow, 2000). Många fiskarter har fiskats ut och nästan utrotats och djur som lever på dessa fiskarter drabbas också hårt, i Svenska vatten t ex säl och sjöfågel. Ett annat problem med industrifisket är s k bifångster, d v s sjöfåglar, delfiner, sköldpaddor och andra djur som fastnar i fisknäten. Tiotals miljoner av dessa djur fastnar varje år i fisknät och dör eller dödas som en konsekvens av detta. I Svenska vatten är tumlaren utrotningshotad på grund av att så många individer varje år dödas i fisknät. Det storskaliga fisket leder även till förstörelse av havsbottnar och korallrev. Värst är trålningen med jättelika bottenskrapande nät som river upp stora delar av havsbotten. Varje år går världens trålare över en bottenyta som är 150 gånger större än den som kalhuggs varje år, och ungefär hälften av jordens rev och havsbottnar påverkas varje år av trålningen. Även räktrålning leder förstås till samma typer av problem. Korallreven spelar en enormt viktig roll för de tusentals marina arter som huserar där. En tredjedel av alla fiskarter är t ex direkt beroende av korallreven för sin överlevnad. Redan nu är över 85% av världens korallrev skadade och reven hotas även av den stigande havstemperaturen, orsakad av den globala uppvärmningen. 13

14 Fiskodling är förenat med flera allvarliga miljöproblem. Exkrementer från fisken leder till övergödning genom utsläpp av kväve och fosfor. Andra problem med fiskodlingen är spridning av fisksjukdomar, antibiotika samt genetiska egenskaper från förrymd framavlad odlad fisk. Enligt en rapport från Naturvårdsverket som publicerades 1993 motsvarade utsläppen från Norska fiskodlingar då näringsinnehållet i orenat avloppsvatten från drygt två miljoner människor (Bernes, 1993, s. 175). Odling av räkor och musslor sker ofta i skövlade mangroveträsk. Detta uppmärksammades mycket i samband med tsunamikatastrofen i sydostasien, eftersom mangroveträsken sannolikt hade hjälpt till att dämpa effekterna av flodvågorna. Odlingen av räkor och musslor har även samma negativa miljökonsekvenser som fiskodlingen (Rönnbäck, 2001). Även fritidsfisket medför vissa miljökonsekvenser, t ex spridning av tungmetallen bly från sänken. Det händer också att änder och andra fåglar sväljer sänkena i tron att de är gruskorn (grus fungerar som kvarnstenar i magen) och dör av blyförgiftning. Även bly från jaktammunition dödar genom att rovdjur äter skadeskjutna djur med blyhagel i kroppen och sedan dör av blyförgiftning. Detta är ett stort problem framförallt för rovfåglar. Enligt FNs livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, behöver världens fiskeindustri årligen miljader dollar i bidrag för att gå runt. Marknadspriser på fisk skulle effektivt kunna stoppa överfiskningen. Att inte äta fisk och att arbeta aktivt för att ens skattepengar skall gå till annat än till fiskeindustrin, eller köttindustrin, som är ännu mer bidragskrävande än fiskeindustrin 7, är bra exempel på vad man som individ kan göra för att minska miljöförstöringen. 4.7 Mer om mat Stockholms miljöförvaltning driver ett projekt kallat Konsumera smartare: minska växthuseffekten och få en bättre ekonomi (Saar, 2007a). Projektet går ut på att utveckla och pröva metoder för att öka kunskapen hos hushållen om hur man ställer om till en energieffektiv och miljöanpassad livsstil. Detta sker genom att man gör en energi- och koldioxidprofil av ett antal olika typhushåll, inbjudna att delta i projektet. Därefter får dessa hushåll under ett år personlig rådgivning om hur man minskar sin förbrukning av direkt och indirekt energi. Till sist görs en ny växthusgasprofil, för att undersöka om vi hushållen ändrat sin konsumtion och livsstil och minskat utsläppen. Bland annat kontrolleras om hushållen börjar köpa hela råvaror och sedan tillagar maten så att mindre indirekt och direkt energi används börjar köpa mindre färdiglagad och mat som halv- och helfabrikat minskar andelen inköp av flygimporterade matvaror oftare väljer kollektivtrafik, cykel eller promenerar istället för att använda egen bil minskar sin förbrukning av tvätt- och diskmedel använder mindre direkt energi (el och värme) resp. vatten förändrar sina semester- och fritidsvanor när det gäller resor ökar andelen köp av varor av bättre kvalitet och med längre livslängd börjar återanvända, reparera och handla second hand För den som vill ställa om till en mer miljövänlig livsstil kan det vara intressant att följa projektets utveckling på Stockholms stads hemsida, 5 Vad mer kan jag göra? När man konsumerar vegetariskt, ekologisk och närodlad mat ger man upphov till betydligt lägre utsläpp av växhusgaser än om man konsumerar konventionellt framställd mat. Andra delar av det vardagliga livet som ger upphov till utsläpp av växhusgaser är bostäder och transporter. Nedan ges tips på hur vi kan minska utsläppen från med ursprung i dessa delar av vår vardag. 7 Som nämndes tidigare mottog köttindustrin inom EU motsvarande 117 miljarder kronor i bidrag

15 5.1 Byggnaderna Sverige förbrukar årligen cirka 400 miljarder kilowattimmar energi (Edman, 2003, s. 165). Två femtedelar används i bostäder och lokaler, därav 60% till uppvärmning och varmvatten och 40% till belysning, hushållsmaskiner, datorer, TV, etc. En del av denna energi kommer från förbränning av olja och kol. Bebyggelsens klimatpåverkan har minskat kraftigt. Det beror på att andelen fossila bränslen i Sverige har sjunkit med 70% de senaste trettio åren. I villor och småhus har oljan i många fall ersatts med elvärme och värmepumpar. Elen kommer ifrån kärnkraft och vattenkraft, med mycket låga utsläpp av växthusgaser. En liten andel importeras dock från koleldade kraftverk i Danmark och på kontinenten. Dessa kraftverk släpper ut c:a 1 kg koldioxid per kwh el. Flerbostadshus har fjärrvärme på 75% av den uppvärmda ytan ungefär 1,8 miljoner lägenheter med endast 8% olja som energikälla småhus är också anslutna till fjärrvärmenäten. Biobränslen i form av ved, pellets, flis och lutar är numera det vanligaste bränslet. Nya hus är betydligt energieffektivare än gårdagens. En 70-talsvilla förbrukar cirka 250 kilowattimmar per kvadratmeter. Samma slags villa byggd på 90-talet kan ge sina boende minst lika god värmekomfort med bara hälften av energin, kwh (Edman, 2003, s. 165). När man skall välja boende kan man som individ tänka över miljökonsekvenserna av sitt bostadsval. Bland annat kan man ställa sig frågan hur stor boyta man behöver. Om man tänker bygga sitt eget hem kan man fundera över isolering och planlösningar för att få ett nollenergihus eller i alla fall ett hus som kräver mycket lite energi att värma upp. Ett lågenergihus behöver inte bli dyrare att bygga än ett motsvarande konventionellt hus. Man kan även fundera över att använda jordvärme och solfångare för att ytterligare minska sitt beroende av fossila bränslen. 5.2 El För belysning m m krävs el, vars produktionssätt styr väldigt mycket vilka koldioxidutsläpp det genererar. När elförbrukningen minskar är det främst de fossila kraftverken som minskar sin produktion, eftersom de har de högsta kostnaderna (Energimyndigheten, 2007b). Att minska sin elförbrukning kan alltså bidra till minskade koldioxidutsläpp, även om elen kommer från förnyelsebara källor. Detta vsnitt avgränsas till elförbrukning i hemmet, och behandlar därmed inte elförbrukning utanför hemmets väggar Elvärme Beroende på vilka förutsättningar man har att välja uppvärmningssystem i sin bostad kan man göra olika val. Något många kan göra är att välja elleverantör. En god klimatåtgärd är att välja en leverantör som bara producerar el av förnyelsebara källor, t ex vatten, vind och sol, eller el märkt med bra miljöval. Har man större möjlighet att påverka kan man t ex investera i ett vindkraftverk tillsammans med grannarna, ha solceller på taket, eller använda biobränslen (Konsumentverket, 2007). Pelletspannor är också bra ur klimatsynpunkt, men kan föra med sig andra miljökonsekvenser, t ex övergödning. Av vikt är också att se över bostadens isolering och fönster (Energimyndigheten, 2007d,a). Bara en oisolerad vind kan stå för 15% av värmekostnaden för ett hus. Det är också bra att sänka värmen när man reser bort, och i de rum man sällan använder (Energimyndigheten, 2007c) Belysning En enkel åtgärd som spar el är att släcka lampor där det inte behöver vara tänt. Att undvika hallogenlampor och byta från vanliga glödlampor till lågenergilampor är ett annat tips. Även om inköpet av lågeneriglampor är dyrare än glödlampor, så blir det billigare i längden. Dels p g a att de håller längre, dels för att energiförbrukningen minskar (Energirådgivningen, 2007b). Enligt bräkningar som Energirådgivningen gjort beräknas besparingen uppgå till 500 kr för varje glödlampa som byts ut. Då har man också räknat med ett ovanligt högt inköpspris av lågenergilampor. 15

16 Tabell enligt Energirådgivningens beräkningar med en kalkyl för timmar brinntid och ett elpris på 1,10 kr/kwh (c:a pris sept. 2006) (Energirådgivningen, 2007a). Glödlampa Lågenergilampa Livslängd 1000 h h Effekt 60 Watt 11 Watt Inköpspris/st 5 kr 80 kr Inköpskostnad 50 kr (10 st) 80 kr (1 st) Energikostnad 660 kr 121 kr Summa 710 kr 201 kr Tillverkning och skrotning av belysningsarmatur har idag mycket liten miljöpåverkan; 90% av miljöbelastningen kommer från bruksskedet. Den mängd kvicksilver som finns i lysrör och lågenergiarmatur uppvägs av dess energieffektivitet, enligt energimyndigheten (Energimyndigheten, 2007b). IKEA har en egen strategi de sänker priset på lågenergilampor. Målet för 2004 var 35 miljoner sålda lampor och IKEAs förre miljöchef Russel Johnson har räknat fram de positiva klimateffekter som uppnås om man lyckades (Edman 2003, s. 171). Antag att varje lampa sparar 40 watt eleffekt och brinner i medeltal 1000 timmar per år. Om man utgår från att de europeiska koldioxidutsläppen i genomsnitt är 0,35 kg per kilowattimme energi, ger alla dessa lågenergilampor en total minskning av utsläppen på cirka ton koldioxid. Globalt förbrukas årligen mer än 15 miljarder glödlampor. Om de gradvis ska ersättas med lågenergiteknik vilket ju vore oerhört bra ur energ-i och klimatsynpunkt så måste de samtidigt befrias från kvicksilvret; varje lampa innehåller cirka 4 mg kvicksilver. Individen kan själv ta ett för sin egen ekonomi och för miljön klokt beslut och ersätta glödlampan av fri vilja. Företagen kan agera på marknaden för sin egen, kundens och för naturens väl Kyl, frys och annat köksrelaterat En gammal kyl och frys drar troligen mest el i hushållet. Att byta till A++-klassade, d v s energisnåla, skåp är en god idé. Andra tips för att göra energiförbrukningen så liten som möjligt är att se till att tätningslisterna är hela och tätar ordentligt, att infrysningsknappen inte är intryckt för jämnan samt att det hålls rent från damm bakom skåpen och att luftintaget är fritt (Energirådgivningen, 2006). Att tina maten i kylskåpet gör att kylan från maten tas tillvara. Det är också viktigt att låta maten som ska kylas eller frysas kallna ordentligt innan man ställer in den för att så lite kylning som möjligt ska behövas. En relativt full frys är bättre än en tom, för då hjälper varorna till att kyla. Vid matlagning bidrar användning av vattenkokare för att värma vatten, lock på kastruller samt effektiv användning av ugnen till att minska energiförbrukningen. Att värma upp ugnen till 200 C kräver ca 0,5 kwh, och det krävs samma mängd energi för att hålla en ugn varm i en timme som att värma upp den (Svenska Ekodemiker, 2007) Övrigt Tips från bland annat om energihushållning i bostaden: Sätt in snålspolande munstycken i badrum och kök Sänk temperaturen på lättare smutsad tvätt till 40 grader Installera styr- och reglerutrustning för uppvärmning av bostaden Stoppa tvättmaskinen full det gör att färre tvättmaskiner måste köras och spar därmed energi Dra ur laddaren när du inte använder den. En laddare som endast är isatt men inte brukas drar under ett år c:a 50 kwh 16

17 Det är också viktigt att stänga av apparater, t ex TV med avstängningsknäppen (Energirådgivningen, 2006). En undersökning visade för något år sedan att standbyförbrukningen uppgick till 400 kwh per hushåll och år i Sverige, och att upp till 10% av hushållens totala elförbrukning går till apparater i standbyläge (Konsumenternas Elrådgivningsbyrå, 2007). Stäng av datorn på jobbet istället för att ha den i standby-läge Elda med ved i fritidshuset, om du kan. Nettoutsläppen av koldioxid från vedeldning är i princip noll (här finns dock en brytpunkt om alltför många hushåll eldar med ved kommer upptaget av koldioxid från skogen inte att motsvara utsläppen från förbränningen) Minska dina utfärder i motorbåt. Fyrtaktsmotorer har en effektivare förbränning än tvåtaktsmotorer, välj fyrtakt vid nyinköp Att lära sig hålla koll på elförbrukningen Det är inte lätt att veta var elen slukas i hushållet. Att informera sig om detta är en god investering både för klimatet och för plånboken. Vet man att handdukstorken drar mycket el och kostar 700 kr om året i elförbrukning kanske man tar sig en extra funderare på om det verkligen är en nödvändig apparat. Energirådgivningen har tagit fram en metod för att beräkna elkostnaden för ett hushålls elektriska apparatur. Genom att multiplicera effekten (W) med drifttiden per år (timmar) och dividera med 1000 beräknas elkostnaden. För att själv räkna ut hur mycket en apparat förbrukar i el måste man veta vilken effekt apparaten har. 1 kilowatt (kw) är detsamma som 1000 watt. Används en apparat med effekten 1 kw under 1 timmes tid så är elförbrukningen 1 kilowattimme (1 kwh) (Energirådgivningen, 2006). Energirådgivningen har också tagit fram en tabell med ett genomsnittshushålls normala elanvändning fördelat på olika produkter i hushållet. Där visas till exempel att 10 m 2 golvvärme som används 2000 timmar per år drar väldigt mycket el; 2000 kwh per år. Akvarium, elektrisk handdukstork och diskmaskin hör också till de mest elförbrukande apparaterna. En stereo som går 3 timmar per dag drar dock väldigt lite ström, 15 kwh per år. Att byta en gammal frys mot en ny sparar enligt tabellen 600 kwh per år (Energirådgivningen, 2006). 5.3 Semester Vissa tips i media om hur man kan minska sina koldioxidutsläpp har inte så mycket verklighetsförankring, utan är mest till för att döva det dåliga samvetet. Ett exempel på ett sådant tips är att betala (oftast en mycket liten summa) för trädplanteringar när man åker flyg. Man vet inte vad som skulle växt där om inte trädet hade planterats och man vet inte om trädet kommer att växa upp. Om trädet växer upp kommer det att bli en koldioxidsänka först om minst 25 år. Ett bättre alternativt är att inte flyga så mycket och helst helt undvika att flyga. Man behöver inte åka till Thailand på semester. 5.4 Trafiken Människor och varor är ofantligt mycket rörligare idag än för bara en generation sedan. Det hänger ihop med den snabba ekonomiska utvecklingen. Vi har blivit ett resande släkte. Mobilitet har på gott och ont, blivit en omistlig dimension i välfärden, i människors ambition att utveckla det goda livet. De som har tjockast plånbok reser i allmänhet mest. Men andra faktorer spelar också in, i många delar av vårt relativt glesbefolkade land är det till exempel svårt att klara sig utan egen bil (Edman, 2003, s. 144). Livsmedel, material och energiråvaror är också ständigt ute och åker. Godstransporterna har de senaste tjugofem åren ökat med 35 procent. Men de har också flyttats upp från vattnet till vägen. Trafikens växthusgaser handlar nästan uteslutande om koldioxid från förbränning av bensin och diesel (Edman, 2003, s. 145). Strategier som kan vända trenden med ökade utsläpp från trafiken är (Edman, 2003, s. 145): Att bygga ut, rusta upp och förvalta kollektivtrafiken väl, i tätorterna men också över långa avstånd. Stimulera bilpooler! 17

18 Att sanera trafiken i våra största städer genom miljöstyrande avgifter (trängselavgifter) istället för att ensidigt bygga nya vägar och leder Att fortsätta effektivisera motorerna så att varje fordon drar allt mindre bensin eller diesel. Öka andelen dieselfordon med mindre klimatförändrande utsläpp och renade från partiklar och kolväten. Ersätt så långt som möjligt bensin och diesel med förnybara bränslen som inte har någon klimatpåverkan: biogas, etanol, metanol, dimetyleter och andra gaser och vätskor. Öka andelen miljöbilar och premiera dessa fordon i trafikmiljön 8 Att effektivisera och minska den tunga trafiken Att vi förändrar våra vardagsbeteenden när det gäller resande. Att vi lär oss använda transporter och vägar mer effektivt. Att samhället och företagen planerar sina verksamheter ( mobility management ), så att det går att rationellt reducera onödig fordonstrafik, särskilt i de stora städernas citykärnor Miljöförbundet jordens vänner har gett ut rapporten Kollektivtrafik för bilistens behov (Herlitz och Wiklund, 2006) för att visa på hur man kan bygga kollektivtrafik på ett sätt som minimerar behovet för privatpersoner att ha en bil Val av transportmedel Några tips på hur man som individ kan minska sin miljöpåverkan från transport: Flyg inte; ta tåget eller avstå resan Kör mindre bil Gå, cykla, använd bilpool eller använd kollektivtrafiken Kolla lufttrycket i bildäcken. Rätt lufttryck sparar bränsle När du köper eller hyr en bil, välj en bränslesnål modell eller en som går på biobränsle För den som inte vill ändra livsstil, men ändå har ett klimatsamvete, finns sajter som och Här kan du inför varje flygresa räkna ut hur mycket koldioxid som resan orsakar och sedan skänka pengar till växthusgassänkande skogsplantering (källa: Klimathotet, extra tidning från Aftonbladet 25/1 2007, s. 17). Det kan dock finnas problem med denna typ av plantering som koldioxidsänkande åtgärd (se avsnitt 5.3) Biobränslen Biobränslen framställs ofta i media som miljövänliga alternativ till bensin och diesel. Men det är inte alls säkert att biobränslen är så miljövänliga om de används i stor skala. Bara transporter, konstgödsel, odling och framställning av bränsle från biologiskt material kan i många fall kräva mer energi än vad man får ut av själva biobränslet. Den energi som används vid biobränsleframställning kommer sannolikt till största delen från kol biobränsle är i praktiken ett sätt att ställa om från olja till kol 9 som energikälla för transporter. Dessutom tillkommer koldioxidutsläpp från den skogsskövling som är den oundvikliga konsekvensen av biobränsleframställning i någon större skala. Även om biobränsle kan vara bra ur miljösynpunkt i liten skala så ger det alltså inga miljövinster om det används i stor skala tvärtom kan miljökonskevenserna bli negativa. Dessutom är det inte praktiskt möjligt att ersätta mer än en liten del av dagens fossila bränslen med biobränsle, eftersom det inte finns nog med odlingsbar mark på jorden för detta. Enligt Europeiska miljöbyrån (2004), behövs omkring 10% (mellan 4 och 13%) av odlingsarealen för biobränsleproduktion (om den sker inom EU) för att komma upp i målet att 5,75% av bensin och diesel skall ersätts med biobränsle i EU. Det innebär att om bilar inom EU till hundra procent körde på biobränsle så skulle 174% av EUs odlingsareal behövas för att producera biobränslet. Hur detta relaterar till odlingsförhållanden och bränsleförbrukning i övriga världen är ju svårt att säga. Antagligen kan man producera något mer biobränsle per ytenhet i världen i stort än i EU och antagligen finns det något färre bilar per ytenhet och något lägre bränsleförbrukning per ytenhet i världen i stort än i EU. Men det verkar ändå osannolikt att man kan komma upp i 100% 9 Kol är betydligt rikligare förekommande än olja. 18

19 biobränsledrift i världen, även om man använder all odlingsmark till biobränsle. Vi har för närvarande har ett matöverskott i världen (som vi i och för sig inte fördelar jämnt), men detta överskott är försumbart jämfört med vad som behövs för att ställa om bara en liten del av världens biltrafik till biobränsle, t ex genom inblandning av en andel biobränsle i fossilt bränsle. Vi blir dessutom fler och fler människor att mätta och havsytan kommer att höjas (på grund av de växthusgaser vi redan släppt ut och de vi sannolikt kommer att släppa ut) och dränka stora landarealer, till största delen odlingsbar mark. Annan odlingsbar mark kommer att drabbas av torka och erosion p g a extremt väder. Detta innebär att vi inom en snar framtid kommer att behöva all den odlingsbara mark som finns kvar till att producera mat. I detta sammanhang framstår inte biobränslen som en framkomlig väg för att minska transporternas utsläpp av växthusgaser i någon större skala. 6 Slutord Klimatfrågan har en lång tidsaspekt, och handlar inte bara om specifika val för individen, utan i hög grad även om etik och människovärde. Vi måste ta hänsyn till de kommande generationer som så småningom skall ta över vår planet. Klimatförändringen kan hejdas om de strategier, kunskaper, resurser och den teknik som finns utnyttjas. Det är viktigt att skapa ett ökat engagemang och ett starkare politiskt tryck i klimatfrågan. Vi vill poängtera faktumet att eftersom hushållen är så oerhört många på vår planet så kommer en beteendeförändring på individ/hushållsnivå att vara av mycket stor betydelse. Det är viktigt att dessa beteendeförändringar startar omgående och fortsätter kontinuerligt. 19

20 Referenser Alley, R., T. Berntsen, N. L. Bindoff, Z. Chen, A. Chidthaisong, P. Friedlingstein, J. Gregory, G. Hegerl, M. Heimann, B. Hewitson, B. Hoskins, F. Joos, J. Jouzel, V. Kattsov, U. Lohmann, M. Manning, T. Matsuno, M. Molina, N. Nicholls, J. Overpeck, D. Qin, G. Raga, V. Ramaswamy, J. Ren, M. Rusticucci, S. Solomon, R. Somerville, T. F. Stocker, P. Stott, R. J. Stouffer, P. Whetton, R. A. Wood, D. Wratt, J. Arblaster, G. Brasseur, J. H. Christensen, K. Denman, D. W. Fahey, P. Forster, E. Jansen, P. D. Jones, R. Knutti, H. L. Treut, P. Lemke, G. Meehl, P. Mote, D. Randall, D. A. Stone, K. E. Trenberth, J. Willebrand, och F. Zwiers (2007). Climate Change 2007: The Physical Science Basis: Summary for Policymakers: Contribution of Working Group I to the Fourth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change. IPCC Intergovernmental Panel on Climate Change, WMO Word Meterological Organization, UN Environment Programme. Bernes, C. (1993). Nordens miljö tillstånd, utveckling och hot, Monitor 13. Naturvårdsverket Informerar. Björk, N. (2007). Krönika, DN. 25 februari. Carlsson-Kanyama, A. (2003). Possibilities and limitations for private households to use life cycle based environmental information: Some experiences. I Presentation at the UNEP/AIST Scientific Expert Meeting on Life Cycle based Policy Tools for Sustainable Consumption Paris, France, March 3 4. Carlsson-Kanyama, A., M. P. Ekström, och H. Shanahan (2003). Food and life cycle energy inputs: Consequences of diet and ways to increase efficiency. Ecological Economics, 44(2 3): Carlsson-Kanyama, A. och R. Engström (2004). Fakta om maten och miljön: konsumtionstrender, miljöpåverkan och livscykelanalyser. Nummer Rapport av Naturvårdsverket. Cook, C. D. (2004). Diet for a dead planet: how the food industry is killing us. The new press. Davis, J., U. Sonesson, och A. Flysjö (2006). Lokal produktion och konsumtion av baljväxter i Västra Götaland. Nummer 756 av SIK-rapport. SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB, Västra Götalandsregionen. Drake, L. och J. Björklund (2001). Effekter av olika sätt att producera livsmedel - en inventering av jämförelser mellan ekologisk och konventionell produktion. Centrum för uthålligt lantbruk, Svenska Lantbruksuniversitet. Edman, S. (2003). Jorden har feber: kan vi hejda klimatförändringen? Bokförlaget Atlas KB. Energimyndigheten (2007a). Din uppvärmning, Access Energimyndigheten (2007b). Modern belysningsteknik sparar energi och pengar, Informationsfolder, belysning.pdf. Access Energimyndigheten (2007c). Tips på hur du spar energi, Access Energimyndigheten (2007d). Uppvärmning i Sverige, Access Energirådgivningen (2006). Hushållsel, Access Energirådgivningen (2007a). Belysning, Access Energirådgivningen (2007b). Vanliga frågor & svar om energi, vanligafragor ovrigt.html. Access