...och den växer så det knakar. Här får du veta vad det betyder för dig och din miljö.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "...och den växer så det knakar. Här får du veta vad det betyder för dig och din miljö."

Transkript

1 Vindkraften VINDKRAFTEN VÄXER VÄXER...och den växer så det knakar. Här får du veta vad det betyder för dig och din miljö. 1 En rapport från Nätverket för vindbruk

2 Förord Den här broschyren ges ut av Nätverket för vindbruk* och vänder sig till dig som på något sätt berörs av en vindkraftetablering. Du är kanske markägare, närboende eller bara intresserad av frågan. Då kan det vara bra att känna till hur tillstånds- och planeringsprocessen ser ut för nya vindkraftverk och hur du själv kan bidra med synpunkter under processens gång. Broschyren beskriver kortfattat hur vindkraftverk fungerar och hur planerna för utbyggnad ser ut i Sverige.I broschyren beskrivs också samspelet mellan vindkraften och miljön och vilken miljöbelastning som vindkraftverk innebär. Kajsa Olsson, mars 2010 Illustrationer: Kaianders Sempler Redigering: Curt Eiworth *Nätverket för vindbruk startades Det är ett regeringsuppdrag som Energimyndigheten fått med syfte att sprida kunskap om naturresursen vind. 2

3 Innehållsförteckning Om vind och vindkraft 4 Utbyggnad av vindkraftverk 5 Miljö 7 Landskapsbilden 10 Ljud 10 Skuggor och hinderbelysning 13 Hur kan du påverka? 14 Vindkraft i Sverige 17 EU:s klimatmål 18 Vem äger vindkraften? 19 Vindkraft, näring och arbete 21 Säkerhet och ansvar 24 Vem kan man lita på? 25 Läs mera 26 3

4 Om vind och vindkraft VINDKRAFTEN VÄXER Ett vindkraftverk som står där det blåser i genomsnitt 8 m/s (meter per sekund) producerar dubbelt så mycket elenergi som ett verk beläget där medelvinden är 6 m/s. Elproduktionen från ett vindkraftverk ökar med kubiken på vindstyrkan. Utnyttjar man bra vindlägen behöver färre verk byggas. Ett vindkraftverk består i huvudsak av ett torn, rotor med rotorblad och en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, och rotationen omvandlas till el i generatorn. Vindkraftverk producerar energi när det blåser mellan cirka 4 och 25 m/s (meter per sekund). Runt procent av årets timmar blåser det tillräckligt för att ett vindkraftverk ska producera el. Om det blåser för lite (mindre än 4 m/s) kan inte vindkraftverket snurra. Blåser det allt för mycket - mer än 25 m/s - stoppas det. I ett bra vindläge på land ger ett vindkraftverk på 2 MW (megawatt) mellan och MWh (megawattimmar) per år. Det räcker till hushållsel för mellan 800 och 1000 småhus. En vanlig effekt på ett modernt vindkraftverk är mellan 2 och 3 MW. Det kan ha en totalhöjd på mellan 100 och 180 meter. Rotorbladen är meter långa, vilket ger en rotordiameter på mellan 70 och 90 meter. Tornet är helt eller delvis gjort av stål. Fundamentet som tornet sitter fast i, är gjutet i betong eller borras fast i berggrunden. Priset på ett 2 MW vindkraftverk är runt miljoner kronor. Så funkar det Vindkraftverk fångar upp rörelseenergi ur vinden och omvandlar den till el. När solen värmer upp jorden, värmer den även upp atmosfären. När varm luft stiger sjunker svalare, tyngre luft för att ersätta den varma luften. Denna turbulens ger upphov till vindrörelser som plockas upp av vindkraftverkets blad, vingarna. Vindkraftverk fångar upp rörelseenergi ur vinden och omvandlar den till el. Turbin, vingar och nav är via ett maskinhus monterade på ett torn. I ett vindkraftverk med växellåda växlas turbinens låga varvtal på cirka 6-16 varv per minut upp till cirka 1000 varv per minut för att generatorn ska kunna arbeta optimalt. I ett vindkraftverk utan växellåda är den ingående axeln kopplad direkt till generatorn som alltså arbetar vid samma låga varvtal som turbinen. 4

5 Vindkraftteknik Så gott som alla dagens vindkraftverk är VINDKRAFTEN VÄXER horisontalaxlade, det vill säga konstruerade enligt samma princip som de gamla väderkvarnarna. En annan typ av vindkraft är vertikalaxlade. Fördelen med vertikalaxlade turbiner är att de tar upp vindenergi oavsett vindriktning. Turbinen behöver således inte riktas in mot vinden, vilket är nödvändigt med traditionella horisontalaxlade vindkraftverk. De moderna varianterna av vertikalaxlade vindkraftverk befinner sig fortfarande på utvecklingsstadiet. Utbyggnad av vindkraft År 2009 fanns drygt vindkraftverk i Sverige. De producerade cirka 2,5 TWh (terawattimmar). Det är fullt möjligt att bygga mer. Riksdagen har beslutat om en planeringsram på sammanlagt 30 TWh. Det De vertikalaxlade vinkraftverken tar upp vindenergin oavsett vindriktning och behöver inte riktas direkt mot vinden. betyder att berörda myndigheter ska planera för en sådan utbyggnad genom att fastslå lämpliga områden för vindkraft. Totalt handlar det om en planering för vindkraftverk, beroende på deras placering och storlek, det vill säga den installerade effekten. Av 30 TWh ska 20 TWh stå på land. Till havs finns redan planmässiga förutsättningar för 10 TWh. Det viktigaste i planeringen för att anlägga vindkraftverk är att välja platser där det blåser bra och där människor, djur och natur påverkas så lite som möjligt. Därför utförs noggranna prövningar och undersökningar innan ett vindkraftsprojekt kan sätta igång. Här är bästa platserna Den kartläggning som Energimyndigheten presenterade 2008, visade att det fanns drygt 400 områden i 20 län som ansågs särskilt lämpade för vindbruk (se kartan). Ett av grundkriterierna var en medelvind på mer än 6,5 m/s på 72 meters höjd. Att ett område utpekas som riksintresse, innebär att kommunen måste ta hänsyn till detta i sin översiktsplanering. Det betyder dock inte att tillstånd beviljas automatiskt. Finns det flera riksintressen på samma område, så prövas de mot varandra exempelvis riksintresse för naturvård, kulturmiljö eller rennäring. Riksintresseområdena för vindbruk är framtagna av Energimyndigheten efter samråd med länsstyrelserna, Boverket och andra centrala myndigheter. 5

6 men renarna då? VINDKRAFTEN VÄXER En del av den mark som ligger inom riksintresse för vindbruk, ligger också inom riksintressen för rennäring. Kan en storskalig utbyggnad av vindkraften samordnas med rennäringen? Frågan går till Per Gustav Idivuoma, ordförande i Samernas riksförbund: Ja! Vi anser att det är viktigt att ta tillvara förnybara resurser. Det finns modeller för hur vi kan leva sida vid sida, vindkraften och rennäringen. Det är inte bara vindkraft som påverkar rennäringen, utan också gruvdrift och friluftsliv. Det är viktigt att projektören tar en mycket tidig kontakt med oss, innan han har kommit in i en tillståndssituation. Det ska inte bli så att det enda handlingsutrymme som återstår är att säga ja eller nej, det är ingen bra grogrund för samtal. Energimyndigheten finansierar projektet Vindren som påbörjades Syftet är att hitta hållbara lösningar för samexistens och gemensam nytta för vindkraftprojektörer och samebyar. Projektet drivs av Svenska Samers Riksförbund och branschföreningen Svensk Vindenergi. Hamnar man i en sådan situation kanske man överklagar för att markera sin vilja och att kommunicera via domstolar är dyrt. Låt oss vara med som en part i en dialog i stället! Det är viktigt att exploatören vet på vilken rättslig grund han står. Renen betar på stora områden, två tredjedelar av Sveriges yta utnyttjas. Oavsett vem som äger marken har rennäringen en hävdvunnen, lagstadgad rätt att nyttja landet för sig och sina renar. Det innebär att en etablering som sker inom samebyns betesområde måste vägas mot det förlorade betet. Den tidiga kontakten kan innebära att det av exploatören tilltänkta området inte är lämpligt från rennäringens horisont. Det kan finnas andra platser i anslutning till området som är lämpligare. När man sedan kommer överens, är båda parter vinnare. Per Gustav Idivuoma 6

7 Miljö Vinden är gratis, den tar inte slut och orsakar inga utsläpp. När vindkraftverket har tjänat ut, kan marken återställas. Vindkraften påverkar landskapet och den lokala miljön. Det finns inget energislag som är harmlöst mot miljön. Det gäller att hålla flera perspektiv i huvudet på en gång - det lokala och det globala. Fördelarna överväger VINDKRAFTEN VÄXER Peter Thorén är biolog och arbetar med naturvårdsfrågor. Han bor i ett rött hus med vita knutar, hans farfars föräldrahem, i en by utanför Värnamo. Han är också involverad i ett vindkraftprojekt. Peter Thoréns föräldrar har tillsammans med tio andra markägare bildat ett enkelt bolag för att upplåta sin mark till tio vindkraftverk. Alla vill ha en orörd horisont, en orörd vy. Det är med blandade känslor som jag verkar i ett vindkraftprojekt. Men fördelarna överväger helt klart. Vindkraftens påverkan på natur, miljö och människor är så liten att valet känns väldigt enkelt. Det är ett litet ingrepp, i jämförelse Foto: EVA WERNLID Peter Thorén med den stora vinst som minskade koldioxidutsläpp medför, säger han. Peter Thorén är medlem i styrelsen för Naturskyddsföreningens lokalavdelning i Värnamo. Han anser att lagstiftningen med prövning enligt miljöbalken, gör att det går att undvika olämpliga platser för vindkraftetableringar. Naturligtvis ska man ta hänsyn till riktvärden för ljud och skuggor. I vårt projekt anpassade vi oss till naturvärdena och flyttade några av verken så att de inte skulle hamna precis intill en nyckelbiotop. Det är nödvändigt att sätta energiproduktionen i ett större sammanhang, påpekar han. Den som inte kan acceptera vindkraft, trots den strikta miljöprövning som vi har i Sverige, hur kan den personen acceptera villkoren för energiproduktion på andra håll? På oljefälten i Nigeria, i Tyskland där hela byar flyttas för att stenkol ska brytas, dagbrotten i Kazakstans urangruvor. Eller de torrlagda Norrlandsälvarna. Det är hög tid att vi i södra delarna av Sverige ser konsekvenserna av vår energianvändning. Miljöbalkens portalparagraf: Företräde ska ges åt det ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. Ett vindkraftverk med en effekt på 3 MW kan i ett bra vindläge varje år utvinna MWh el per år, vilket motsvarar det årliga behovet av hushållsel i småhus. Man möjliggör även en minskad elproduktion från kolkraft och åstadkommer därmed: minskade utsläpp av koldioxid med cirka ton minskade utsläpp av svaveldioxid med cirka 5 ton minskade utsläpp av kväveoxider med cir7ka 3 ton skonar naturen från bränsletransporter och spridning av aska. 7

8 Fåglar och vindkraftverk I dag pekar de flesta studier på att risken för kollisioner och övrig inverkan på fåglar från vindkraftverk är liten. De risker som finns förknippade med fåglar och som behöver beaktas vid vindkraftsplanering och etablering, är dels kollisioner och dels effekter i form av att fåglar trängs undan från boplatser, revir och flygstråk. Svenska studier i Kalmarsund visar på att flyttande små- och sjöfåglar undviker vindkraftverken och att risken för kollisioner är liten. Sjöfågelflockarna väjer i regel på långt avstånd från vindkraftverken. I studien visade resultaten att fåglar omkommer per år av de totalt omkring fåglar som passerar Utgrundens 7 vindkraftverk i Kalmarsund, som är ett omfattande flyttstråk. Utöver direkt kollision visar resultaten att ca 30 procent av de flyttande sjöfåglarna har justerat sin flyttväg efter att verken uppförts. Forskning pågår i dag i Sverige om den landbaserade vindkraftens effekter på fåglar. Studier som sker inom kunskapsprogrammet Vindval täcker in såväl småfåglar, skogsfåglar som större rovfåglar. Kunskapen från dessa projekt tillsammans med internationell forskning och kontrollprogram som genomförts bidrar med kunskap som är avgörande för undvika och minimera eventuella effekter av vindkraftetablering på fågelfaunan. Vindkraftverkens påverkan på fåglar på land har undersökts bland annat i Spanien, i ett område med 1000 vindkraftverk. Studieområdet är ett viktigt stråk för flyttfåglar och studien visar att de flesta fåglarna undvek vindkraftverken. Vindval Energimyndigheten och Naturvårdsverket driver kunskapsprogrammet Vindval som tar fram fakta om vindkraftens miljöeffekter. De områden som studeras är: ekosystem, fiskar, fåglar och fladdermöss, ljud i marina miljöer och människors upplevelser. Läs mera om Vindval på sidan 26. För vissa fågelarter, till exempel rovfåglar kan det dock spela roll var en vindkraftpark placeras. Den vindkraftspark med verk som finns i Altamont i Kalifornien har kungsörnar som häckar vid anläggningen. Detta har medfört problem med kollisioner Det är därför viktigt att ta hänsyn till häckningsområden vid etablering av vindkraftanläggningar. Resultatet från studier i Norge och USA har visat att rovfåglar är en särskilt sårbar fågelgrupp. Fladdermöss I slutet av 1990-talet blev det känt i Sverige att inte bara fåglar utan också fladdermöss kunde bli skadade av vindkraftverkens roterande vingar. Studier som genomförts i Sverige har visat att det vid svaga vindar (under 5 m/s) och vackert väder kan samlas mycket insekter runt vindkraftverken vilket lockar fladdermöss att jaga nära rotorbladen, med risk för att bli träffade. Det har även förekommit att fladdermöss använt vindkraftverk som viloplats. För att undvika risker för fladdermöss kan möjliga åtgärder vara att stoppa vindkraftverkens drift vid låga vindstyrkor. En dom i EGdomstolen mot Tyskland (och därför gällande hela EU) och som grundas på habitat- och fågeldirektivet, har nu medfört att vindkraftverk som dödar fladdermöss måste stå stilla under vissa perioder, eftersom detta är den hittills enda fungerande metoden att minska kollisionerna. Marin miljö Under anläggningsarbetet till havs kan bottensediment röras upp och tillfälligt få vissa negativa effekter på fiskar och bottenlivet. När vindkraftverken väl är byggda kan de vara bra för bottenlivet genom att de fungerar som konstgjorda rev där det hårda underlaget ger växtplats för många arter, till exempel blåmusslor. Fundamentet stör inte fiskar. Tidigare studier visar att havets organismer snabbt vänjer sig vid de ljud och vibrationer som vindkraftverken ger ifrån sig under vattenytan. Fiskeriverket har sett att vindkraftverk skrämmer bort fiskar som kommer inom fyra meter från verken, men bara när det blåser hårt. Inget pekar på att ljuden skadar fiskarnas hörsel. (Se även under Läs mera på sidan26) 8

9 Miljöbelastning VINDKRAFTEN VÄXER Tillverkningen av vindkraftverk kräver både råvaror och energi. Transporter och montering belastar miljön. När vindkraftverk väl är i drift producerar de däremot el utan direkta utsläpp under lång tid med minimal miljöpåverkan. En spansk undersökning har kartlagt den miljöpåverkan ett vindkraftverk utgör. Analysen visar att den totala miljöbelastningen är liten och att den påverkan som tillverkning, montering och nedmontering har, kompenseras av den nästan obefintliga miljöbelastning som vindkraftverk utgör under den tid de är i drift. Ett nyckeltal i en miljöanalys är förhållandet mellan energianvändningen för framställning, drift, transport, nedmontering och bortskaffande i förhållande till den förväntade genomsnittliga energiproduktionen som vindkraftverket kommer att generera. Undersökningen visar att den så kallade återbetalningstiden är knappt 230 dagar. Det är den tid som det tar för vindkraftverket att generera elektricitet som motsvarar den energimängd som går åt för tillverkning, transporter och montering av vindkraftverket Denna tid motsvarar cirka 3 % av vindkraftverkets beräknade minimilivslängd. När vindkraftverket har tjänat ut kan platsen återställas. Nöjda svenskar I dag är 80 procent av svenskarna positiva till vindkraft, enligt SOM-institutet (Samhälle Opinion Massmedia) vid Göteborgs universitet. Det är en högre andel än för tio år sedan, när mätningarna började. Danmark är det land där befolkningen är mest positiv till vindkraft. Danmark är också det land som har störst andel vindkraft 20 procent av danskarnas elproduktion kommer från vindkraft. Nedmontering av vindkraftverk och återställande av plats Vindkraftverkens tekniska livslängd är år. De flesta delarna i ett vindkraftverk kan återvinnas. Det gäller metall i torn och generator, kablar och ledningar. Kompositen i rotorbladen energiåtervinns. Betong i fundament krossas och används som fyllnadsmaterial, vägar och uppställningsplatser återställs, oftast genom täckning med matjord. Eventuella bodar och byggnader körs bort. Den samlade landskapsbilden kan således återställs. Kraven som gäller för avveckling brukar regleras i miljötillståndet för ett vindkraftverk. Kostnaderna för avveckling har kartlagts, för att myndigheter och markägare redan i samband med etableringen ska kunna ställa krav på finansiella garantier för nedmontering och återställande. 9

10 Miljöbelastning forts... Landskapsbilden Genom den stora utbyggnad som vindkraften i Sverige står inför kan vi räkna med att vindkraftverk kommer att bli ett allt vanligare inslag i landskapsbilden. I och med att utvecklingen har gått mot allt högre verk, runt 180 meter, blir de mer framträdande i det öppna landskapet. Större verk har betydligt lägre rotationshastighet än små, och långsammare rörelser uppfattas normalt som mindre störande. Och färre stora verk kan producera mer el än många små. Ljud VINDKRAFTEN VÄXER Genom att använda sig av datorprogram går det att simulera hur en etablering kommer att förändra landskapsbilden. Vindkraftverkens inverkan på landskapsbilden är den vanligaste stötestenen i samband med vindkraftsetableringar. Det går att planera en vindkraftetablering så att påverkan uppfattas som mindre, genom att till exempel gruppera verken. Vindkraftverk i ett öppet jordbrukslandskap eller i ett kulturlandlandskap med bevarandevärden, upplevs som mer dominant i landskapet än om vindkraftverken placeras i ett industrilandskap. Det finns en mängd principer som styr hur vindkraftverk ska placeras i ett landskap, både då det gäller kraftverkens placering i förhållande till varandra och till annan bebyggelse. Lästips: Vindkraften och landskap - att analysera förutsättningar och utforma anläggningar finns att laddaner från Boverkets hemsida: Vindkraftverk syns och hörs. Den typ av ljud som brukar höras från ett vindkraftverk, uppstår när turbinbladen rör sig genom luften. Det brukar beskrivas som ett svischande. Ljudet från ett vindkraftverk har stora likheter med det ljud som alstras av vinden i växtlighet av olika slag. Ljud från växellåda och generator brukar sällan utgöra en störning när det gäller moderna vindkraftverk. Det bästa sättet att få veta hur vindkraftverk låter är att besöka ett. Projektörer kan ibland, när det är praktiskt möjligt, arrangera bussresor till närmaste vindkraftverk. 16 verk på 600 kw = 10 MW 5 verk på 2 MW = 10 MW 10

11 Regler om ljud från vindkraftverk Det finns regler för att se till att ljud från vindkraftverk inte överstiger rekommenderade riktvärden och att närboende inte utsätts för ljudpåverkan från vindkraftverk. Avståndet till närmaste hus bör vara minst 400 meter. Enligt tillstånden får ljudnivån normalt inte överstiga 40 db(a) utomhus vid bostad, och i speciellt tysta miljöer får ljudet inte överstiga 35 db(a). Det är Naturvårdsverket som ger ut rekommendationer för hur ljudnivån på en plats ska beräknas. Innan tillstånd för vindkraftsbyggen kan utfärdas, gör projektören en kartläggning av det planerade kraftverkets ljudeffekter på närmiljön. De uppgifter som projektören lämnar, är de som ligger till grund för tillståndet. När det rör sig om flera vindkraftverk på en plats kan ljuden i vissa fall samverka och för att beräkna ljudbilden används datorsimuleringsprogram. Resultatet presenteras i form av en karta där ljudutbredningen ritas ut. Ljudet sprider sig och dämpas Ljudnivån avtar med avståndet från vindkraftverket, men det är svårt att mäta och förutse all potentiell ljudspridning. Hur ljudet breder ut sig beror på en mängd olika faktorer, som till exempel hur marken är beskaffad. Mark brukar dämpa ljudet effektivare än vatten. Luftens fuktighet och temperatur, väder och vind, har också betydelse för utbredningen av ljud. Det ljud som uppstår från turbinbladens rörelser blir kraftigare ju mer det blåser. Den ökande vinden maskerar det ökade vindkraftsljudet eftersom blåsten orsakar ett naturligt bakgrundsljud. Bullerkällor hörs tydligt på natten. Det beror på att andra ljud minskar från trafik, arbetsmaskiner, fåglar och människor. Nere vid marken mojnar det mot kvällen, så ljud från vindar i träd minskar. Det finns möjlighet att sänka ljudnivån från vindkraftverk, genom att ändra styrningen av driften, sänka varvtal eller i de värsta fallen att inte köra aggregat på kvällar och nätter. Bilden visar potentiell ljudutbredning av sex vindkraftverk på Näsudden på Gotland. 11

12 Hur mycket stör ljudet från vindkraftverket? Foto: IDA LÖVSTÅL Eja Pedersen, doktor i miljömedicin. Eja Pedersen är doktor i miljömedicin och undervisar vid Högskolan i Halmstad. Hennes doktorsavhandling vid Göteborgs universitet handlar om människors upplevelser av ljud från vindkraftverk. Hon är en av världens mest meriterade forskare på området. Finns det hälsoproblem förknippade med ljud från vindkraftverk? De studier jag har gjort visar att inga direkta hälsoeffekter kan relateras till vindkraftljud. Däremot finns ett samband mellan att man känner sig störd och viss ohälsa. Där är det svårt att säga vad som är hönan och vad som är ägget ifall den som har nedsatt hälsa lättare blir störd, eller om den som blir störd upplever ökad ohälsa. De ljudnivåer som det handlar om är så låga att de är svåra att mäta för att man inte kan skilja ut vindkraftverkets ljud från andra ljud i omgivningen. Vilka andra faktorer spelar in när det handlar om hur vi uppfattar ljud? Våra sinnen jobbar ihop, så den som ser vindkraftverket har lättare att höra det. Risken är liten att störas för den som inte ser vindkraftverket. Och den som har ekonomisk vinning av vindkraftverket blir inte störd av ljudet, det visar studier som jag har gjort i Holland. Hur är det med infraljud, alltså ljud med mycket låga frekvenser? Infraljud är ljud som man inte hör, och ljud man inte hör blir man inte påverkad av. Hörbart ljud med låga frekvenser kallas lågfrekvent ljud. Ljudet från dyningarna på en strand är lågfrekvent, och inget säger att människor mår dåligt i en sådan ljudmiljö utomhus. I studier vid Göteborgs universitet har det visat sig att människor som arbetar inomhus i till exempel fläktljud med låga frekvenser, presterar sämre. Men då pratar vi om buller som har betydligt mer lågfrekvent innehåll än det svischande ljudet från vindkraftverk. I Sverige är våra hus byggda så att det dessutom är ovanligt att vindkraftljud hörs inomhus. Utomhus kan däremot just det här svischandet upplevas som störande. Ett ljud som kommer-och-går är svårare att tänka bort och det maskeras sämre av andra ljud än ett jämnt ljud. Buller mäts i decibel db(a). Det vanligaste är att man mäter bullret på en plats under flera timmar, för att sedan räkna ut ett medelvärde. Resultatet redovisas med medelvärdet och det högsta värdet. Människor löper risk för att få skadad hörsel om de utsätts för en ljudnivå på cirka 85 db(a) under en Vid vilka ljudnivåer hör människor ljudet från vindkraftverk utomhus? Vid 32 decibel: 28 procent märker ljudet Vid 40 decibel: 80 procent märker ljudet Vid vilka ljudnivåer störs människor av ljudet från vindkraftverk utomhus? 37,5-40 decibel: 15 procent blir störda Över 40 decibel : 30 procent blir störda Fotnot: Viskning: 35 decibel. Normal bullernivå: 65 decibel längre tid. En ökning av ljudtrycksnivån med 10 db uppfattar vi normalt som en fördubbling av ljudets styrka. 12

13 Skuggor och hinderbelysning När solen skiner på ett snurrande rotorblad bildas en skugga som kommer och går. De klagomål som tidigare förekommit har i första hand rört små vindkraftverk med högt varvtal. Då har de rörliga skuggorna från turbinbladen kunnat upplevas som störande, främst inomhus i ett rum med fönster mot vindkraftverket. I dag finns tydliga rekommendationer som reglerar frågan om skuggtid. Vid projektering av nya vindkraftverk kartläggs hur skuggspridningen kommer att te sig. Det är alltså möjligt att i förväg veta hur skuggorna kommer att falla och på vilket sätt de närboende kan komma att påverkas. Om avståndet till verket är mer än 1,5 kilometer tar sig skuggorna uttryck i smärre ljusförändringar och detta skapar knappast några problem. Enligt Boverkets rekommendation ska skuggtiden inte överskrida 30 timmar per år. Med hjälp av elektronisk styrning kan också vindkraftverken programmeras så att de stängs av under de minuter en närboende kan störas av skuggor. Skuggtiden beror på avstånd och i vilken riktning vindkraftverket står i förhållande till den byggnad som utsätts för skuggningen. Hur högt solen står påverkar naturligtvis skuggningen och varierar med årstiden och var i landet vindkraftverket placeras. Reflexer från rotorbladen är inte längre ett problem, eftersom bladen på moderna vindkraftverk är antireflexbehandlade. Hindermarkering Vindkraftverk som är upp till 150 meter ska förses med ett blinkande rött ljus under skymning, gryning och mörker. Verk som är högre än 150 meter ska markeras med ett starkare vitt, blinkande ljus under dagtid, gryning och skymning. Ljuset går att skärma av för att minska eventuell störning. Transponderteknik är under utveckling, belysningen tänds när flyg närmar sig. 13

14 Beslutsprocessen hur kan du påverka? Vid översiktsplaneringen Ju tidigare i processen man blir delaktig, desto större är möjligheten att påverka. I samband med att kommunen arbetar fram så kallade tillägg till, och fördjupningar av översiktsplanen, får allmänheten möjlighet att påverka i ett tidigt stadium. Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan. Den ska ge vägledning och stöd i beslut om användning av mark och vattenområden, samt hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Översiktsplanen kan inte överklagas för den är inte juridiskt bindande. Det är ändå ett viktigt dokument där kommunens ställningstaganden framgår. Översiktsplanen kan ändras genom ett tillägg, där en fråga - till exempel vindkraft - som inte tidigare har tagits upp, nu behandlas över hela kommunens yta. Den kan också ändras genom en fördjupning. Då redovisar den ett visst geografiskt område. Den största möjligheten för allmänheten att påverka planen, är i samband med att förslaget blir föremål för samråd. Samrådsversionen av översiktsplanen ska ställas ut så att alla som vill kan ta del av den och komma med synpunkter. Synpunkterna kan också samlas in i samband med ett samrådsmöte. I dag är det många kommuner som arbetar med planering för vindkraft. Flertalet av dem gör tillägg till översiktsplanen. Här redovisas bland annat kommunala mål, riksintressen och vindförhållanden. I tillägget redovisas också avvägning mot andra intressen och utpekande av lämpliga - respektive olämpliga - områden för vindkraft. Den kan också innehålla en landskapsanalys som ger ett bra underlag för dialog med kommuninvånarna. Oftast tar den också upp riktlinjer som till exempel avstånd från vindkraftverk till närmaste bebyggelse. Hur medborgarna involveras i planprocessen skiljer sig mellan olika kommuner. Oftast är det bra om kommunen samverkar med grannkommunerna, särskilt när det handlar om lämpliga områden för vindkraft som ligger nära kommungränsen. Det kan komma in ansökningar om att uppföra vindkraftverk medan kommunen arbetar med tillägget till översiktsplanen. De ansökningarna är kommunen också skyldiga att ta itu med. Den nya lag för prövning av vindkraft som trädde i kraft den 1 augusti 2009, innebär ingen förändring när det gäller översiktsplanens betydelse i planeringen för vindkraft. Det nya i lagen är att vindkraftverk inte längre dubbelprövas enligt både miljöbalken samt planoch bygglagen. Lite förenklat kan man säga att större etableringar prövas enligt miljöbalken, medan mindre anläggningar prövas enligt planoch bygglagen. 14

15 Så här ser processen för bygglov ut: För att uppföra ett vindkraftverk krävs bygglov om verket: är högre än 20 meter har en turbindiameter som är mer än tre meter sitter fastmonterat på en byggnad har en höjd över marken som är större än avståndet till tomtgränsen 1, Projektören söker bygglov (regleras i planoch bygglagen). Om vindkraftverket är högre än 50 meter, eller om två eller flera vindkraftverk står tillsammans, krävs att projektören också anmäler ärendet enligt miljöbalken till kommunen. 2. Projektören kan ordna informationsmöte för berörd allmänhet i samband med att ansökan om bygglov lämnas till kommunen. Då kan du ge synpunkter direkt till projektören. 3. Kommunen får in ansökan om bygglov Obs! Se även 3A 3A. Kommunens byggnadsnämnd, miljönämnd (eller motsvarande) kan besluta att en miljöbedömning ska göras i anslutning till miljöbalksärendet. 4. Kommunens byggnadsnämnd, miljönämnd eller motsvarande, skickar ansökan till de närmast berörda, kringboende som får yttra sig. Byggnadsnämnden (eller motsvarande) fattar beslut när det gäller bygglov. Miljönämnden (eller motsvarande) behandlar anmälan enligt miljöbalken och meddelar projektören sitt ställningstagande. Krav på tillstånd enligt miljöbalken gäller för: två verk eller fler där vart och ett är högre än 150 meter totalt sju verk eller fler där vart och ett är högre än 120 meter totalt varje nytt verk som uppförs i en gruppstation där tillstånd enligt miljöbalken krävs. Projektören behöver miljötillstånd av länsstyrelsen, regleras i miljöbalken.så här ser processen för tillstånd enligt miljöbalken ut: 1. Projektören kan, på eget initiativ, ordna informationsmöte för att hämta in synpunkter från de som bor i området. 2. Projektören ordnar samrådsmöte där länsstyrelse, kommun och allmänhet bjuds in. Här kan du också ge sypunkter. 2A. Om kommunen finner att det råder stor efterfrågan på mark, beslutas om att inleda detaljplanearbete. 2B. Förslaget till detaljplanen sänds ut på samråd. Kommunen ansvarar för detta. Allmänheten kan lämna synpunkter. 2C. Kommunen tar ställning till synpunkter och ställer ut förslaget till detaljplan. Det annonseras i lokaltidningen och på annat sätt. 2D. Under utställningen kan allmänheten lämna synpunkter. 2E. Kommunen antar planen efter att ha tagit ställning till synpunkterna. Detta beslut koordineras med kommunens beslut enligt punkt Projektören upprättar en ansökan med miljökonsekvensbeskrivning som lämnas till länsstyrelsen. 4. Ansökan kungörs i lokaltidningen och på länsstyrelsens hemsida. Allmänheten har tillfälle att yttra sig över ansökan. 5. Kommunalt veto. Kommunen tillstyrker etableringen. 6. Efter att kommunen har tillstyrkt etableringen kan länsstyrelsen ge tillstånd. 15

16 I miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) beskrivs hur vindkraftanläggningen påverkar omgivningen - naturmiljön, landskapet och kulturmiljön. Hur människors hälsa påverkas ska framgå. Den planerade anläggningens miljöpåverkan ska bli ordentligt klarlagd. Miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla en sammanfattning som ska vara skriven så att en lekman kan förstå den. Den som söker tillståndet bekostar miljökonsekvensbeskrivningen. Att överklaga bygglov Ett bygglov kan överklagas till förvaltningsrätten. De som kan överklaga ett bygglov är de närmaste grannarna, organisationer och föreningar. Till rättens beslut finns en besvärshänvisning. Där framgår det hur beslutet kan överklagas, och till vilken instans. En detaljplan kan överklagas av dem som berörs av planen, inklusive vissa organisationer och föreningar. För att få rätt att överklaga krävs att man under samråd eller utställning har lämnat skriftliga synpunkter som inte har blivit tillgodosedda. Detaljplanen överklagas till länsstyrelsen och vidare till regeringen. Att överklaga till miljödomstolen Ett tillstånd enligt miljöbalken kan överklagas till miljödomstolen. Här är det inte lika tydligt vilka enskilda medborgare som kan överklaga, men kretsen är större. Boende inom någon eller några kilometer kan överklaga när det rör sig om större etableringar. Vissa myndigheter och miljöorganisationer har också rätt att överklaga. Miljödomstolens beslut kan överklagas till miljööverdomstolen. För att ett överklagande ska tas upp av miljööverdomstolen krävs prövningstillstånd. Miljööverdomstolens dom kan i vissa fall överklagas till Högsta Domstolen. 16

17 Vindkraft i Sverige VINDKRAFTEN VÄXER Traditionellt har vindkraftverk placerats på öppna fält och slätter. På senare tid har det visat sig finnas bra vindlägen även på skogklädda höjder i inlandet. Vindkraftsparker till havs innebär många fördelar. Där råder bättre vindförhållanden och där bor inga människor. Däremot är det än så länge dyrare att anlägga vindkraftverk till havs. Om vindkraftverk byggs på flera håll i landet så bidrar det till en jämnare produktion, vilket i sig innebär stora samhällsekonomiska vinster producerades totalt 133,5 terrawattimmar el, varav vindkraften svarade för cirka 2,5 terrawattimmar, det vill säga en bit under 2 procent. Vad händer när det inte blåser? Vindkraftverk producerar bara el när det blåser. Därför behövs en reglerkraft som genast kan kopplas på när det är vindstilla. Vattenkraften är en utmärkt reglerkälla. För utbyggnaden av vindkraft i Sverige är det en stor fördel att vi har god tillgång till vattenkraft. Det här är inte bara en fråga för Sverige, hela Norden är sammankopplad i en gemensam elmarknad. Blåser det lite sämre i Danmark så kan stillastående vindkraftverk där balanseras med vattenkraft från Finland till exempel. Elcertifikat Det är dyrare med nyproducerad el vare sig den kommer från kärnkraft, vindkraft eller kol än vad det är med el från anläggningar som har varit i drift länge. Och för att uppmuntra och skynda på utvecklingen av mer förnybar energi har Sverige ett stödsystem. Det kallas elcertifikatsystemet. Det bygger på att producenterna av förnybar el (exempelvis vindkraft, viss vattenkraft, solenergi och biobränslen) får sig tilldelade elcertifikat. Dessa certifikat kan de sedan sälja till elleverantörer, som måste skaffa sig certifikat i förhållande till hur mycket el de levererar. Den som producerar förnybar el får inkomster både från försäljning av el och av certifikat. Priset på elcertifikatet beror på utbud och efterfrågan. Det ger ett stöd på mellan 15 och 40 öre per kwh (kilowattimme). I slutänden är det elkunderna som bär kostnaden för certifikaten som är en del av elpriset. 17

18 EU:s klimatmål EU:s medlemsländer har enats om att: minska unionens utsläpp av växthusgaser med 30 % till 2020 jämfört med år energieffektivisera en minskad energianvändning med 20 % till år år 2020 ska 20 % av energikonsumtionen komma från förnybara energikällor. När överenskommelsen träffades 2008 var andelen förnybar energi bara 8,5 %. För Sverige har EU satt det högsta målet för de 27 medlemsstaterna. Vår konsumtion av förnybar energi år 2020 ska uppgå till 49 %. Regeringen har höjt målet till 50 %. Effektivare användning Förnybara energikällor är ett av flera sätt att försöka bromsa den globala uppvärmningen. Ett annat sätt är att använda energin effektivare. Genom att förbättra befintlig energiomvandling och minska energianvändningen kan man öka tillgången på energi utan att öka energiproduktionen. I dag producerar vindkraften cirka 260 TWh el per år, vilket motsvarar knappt 1,5 procent av den globala elkonsumtionen. Även om vindkraften globalt sett än så länge står för en förhållandevis liten andel av den totala elproduktionen finns det enskilda länder som får en väsentlig del av sitt elbehov från vindkraft. Ökade 50 procent Danmark Danmark satsade tidigt på en omfattande utbyggnad av relativt små vindkraftverk med höga statliga subventioner. I dag är Danmark det land i världen som får störst andel av sin el från vindkraft. Tyskland Med drygt vindkraftverk och en installerad kapacitet på nästan 26 GW är Tyskland en av världens ledande vindkraftsnationer. Redan 1991 infördes ett generöst statligt stödsystem för förnybara energikällor. Spanien Spanien har byggt ut vindkraften i samma omfattning, och inom samma tidsrymd, som Sverige planerar att göra. Spanska politiker har aviserat att delar av den spanska kärnkraften ska fasas ut till förmån för förnybara energikällor. Kina, Indien och USA År 2009 var Kina det land i världen som byggde ut vindkraften mest. USA kom på andra plats. Ett indiskt företag är i dag världens femte största vindkraftstillverkare. Att förnybar energi får fäste i tillväxtekonomierna Kina och Indien är av stor betydelse för den globala klimatsituationen. De både länderna står för en mycket stor del av världens kolförbrukning. Danmark får 20 procent av sin el från vindkraft, motsvarande siffror för Spanien är 10 procent och för Tyskland sju procent. Kapaciteten i USA byggdes ut med 30 procent under 2009 och uppgår idag till dryga 35 GW. 18

19 Vem äger vindkraftverken? Markägare äger den mark där vindkraftverket står. Sedan kan någon annan äga själva vindkraftverket. Projektörer, kallas de företag som åtar sig att bygga upp vindkraftverksamhet. Projektörerna kan sedan sälja verken vidare till exempelvis kraftbolag eller kooperativ. I Nordeuropa är de största tillverkarna av själva vindkraftverken det danska företaget Vestas, och tyska Enercon. Ägande i ekonomiska föreningar växer. I både Tyskland och Danmark, två länder som har satsat mycket på vindkraft, har privatpersoner haft möjlighet att köpa in sig i verken. År 2003 ingick mer än tyskar i vindkraftkooperativ, och nio av tio vindkraftverk i Tyskland var privatägda. I Danmark var grundtanken att de som bodde nära vindkraftverk skulle äga dem och så har det också blivit. Sedan 2001 regleras inte ägarskapet, vem som helst kan äga vindkraftverk på en viss plats, oavsett var man bor. Att lokalbefolkningen kunnat dela kostnader och inkomster från en vindmölla, har varit betydelsefullt för acceptansen av vindkraft i Danmark. Ekonomisk nytta för den enskilde Det är vanligt att vindkraftexploatörer kontaktar markägare för att teckna avtal. Markägaren tjänar pengar på att arrendera ut mark till exploatörerna. Konkurrensen mellan vindkraftexploatörer är ofta väldigt stor inom de områden som finns utpekade för vindkraft inom kommunernas översiktsplaner. Lantbrukarnas riksförbund (LRF) har gett ut broschyren Vindkraftens affärshemligheter som går ut på att det är bra med öppenhet i samband med vindkraftetablering. Markägarna rekommenderas av LRF att prata vind med grannar och närboende. Grunden till en lyckad etablering ligger i att alla i bygden känner sig delaktiga. Arrendeavtal Arrendeavtal är det av vindkraftexploatörerna mest använda sättet för att kunna etablera vindkraftverk på någon annans mark. Avtalet tecknas mellan markägaren och vindkraftprojektören eller den framtida ägaren av vindkraftverket så snart alla parter kommit överens om innehållet i avtalet. Markägare som vill teckna ett markavtal rekommenderas att ta kontakt med ett juridiskt ombud. Broschyren Vindavtalet - en guide till överenskommelse om anläggningsarrende för vindkraft finns att beställa från LRF eller kan laddas ner från hemsidan: Vindkraftkooperativ och andelsägande I Sverige drivs drygt tio procent av vindkraften av ekonomiska föreningar. I början av 2009 var 72 vindkraftkooperativ verksamma. De hade 112 vindkraftverk med en sammanlagd effekt på 84 MW i drift och som producerade 190 GWh/år. Föreningarna hade tillsammans närmare medlemmar. Mängden el som får köpas står i proportion till andelsägarens kapitalinsats. En samägandemodell är till exempel att en andel ger rätt till att köpa kilowattimmar till självkostnadspris, en sådan andel brukar normalt kosta mellan 5000 och 7000 kronor. Andelsägarens kompensation för 19

20 att få köpa el till självkostnadspris är den kapitalinsats som är låst tills det att andelsägaren väljer att avsluta sitt medlemskap i kooperativet och sälja sin andel. Flera kommunala energibolag, bland annat Göteborg Energi, Halmstad Energi, Falkenberg Energi och Varberg Energi har tagit initiativ till att bilda vindkooperativ, erbjudit sina kunder att köpa andelar och sedan överlåtit vindkraftverken till föreningarna. Bygdepeng Det har blivit allt vanligare att projektörer och kraftbolag kompenserar de närboende ekonomiskt för det intrång i landskapsbilden som vindkraftsetableringen innebär. Ersättningen kallas ibland för bygdepeng och har sitt ursprung från den tid då vattenkraft byggdes ut. Bygdepengen kan utformas på olika sätt, ibland rör det sig om en procentsats av bruttointäkten från elförsäljningen. Det kan också röra sig om engångsersättningar eller om ett fast årligt belopp som betalas ut. En annan modell är att exempelvis hembygdsföreningen erhåller delägarskap i vindkraftparken. De ekonomiska intäkterna kan till exempel delas ut till lokala föreningar och organisationer på orten. I Danmark är detta reglerat i lag, i Skottland grundas det på frivilliga överenskommelser. I Sverige finns ingen lag kring bygdepeng. Det som diskuteras här, är frivilliga överenskommelser. 20

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft Vindens kraft 15 frågor och svar om vindkraft Vinden är oändlig, den kostar inget och den skapar inga föroreningar. Det finns vind överallt. Människan har använt vinden i tusentals år. Vinden har fungerat

Läs mer

TROLLEBODA VINDKRAFTPARK

TROLLEBODA VINDKRAFTPARK TROLLEBODA VINDKRAFTPARK VINDKRAFTPARK I TROLLEBODA Vi undersöker möjligheten att bygga mer vindkraft i Kalmarsund. Våren 2008 fick vi tillstånd av miljödomstolen att bygga 30 vindkraftverk med totalhöjden

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge. Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17

Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge. Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17 Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17 Agenda Varför är vi här idag? Tillståndsprocessen Presentation av Gröningeprojektet Närliggande

Läs mer

Lillgrund vindkraftpark

Lillgrund vindkraftpark Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största

Läs mer

Ljud från vindkraftverk

Ljud från vindkraftverk Liselotte Aldén Ljud från vindkraftverk Av Annika Melin Det sista öppna seminariet kring vindkraft under 2012 hölls måndagen den 15 oktober i en hörsal på Högskolan på Gotland. Temat var ljud från vindkraft

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25 Vindkraft Sara Fogelström 2013-10-25 Historik Vindkraft i världen (MW) I slutet på 2012 var totalt cirka 280 000 MW installerat världen över. Källa: EWEA och GWEC Vindkraft i världen Totalt installerad

Läs mer

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk.

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. VINDKRAFT Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. Informationen är framtagen i maj 2012. Foto: Filippa Einarsson. I Kristianstads kommun inns det goda förutsättningar

Läs mer

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och

Läs mer

Vindkraftens affärshemligheter

Vindkraftens affärshemligheter Vindkraftens affärshemligheter Omställningen till ett förnybart energisystem och fokus på klimatsituationen har bidragit till en snabb utveckling av vindkraft i landet. Efterfrågan på förnybar energi ökar

Läs mer

Vindkraft Bäcken. Samråd enligt 6 kap 4 MB 2011-03-08 AGENDA. Bild 1. Bild 2

Vindkraft Bäcken. Samråd enligt 6 kap 4 MB 2011-03-08 AGENDA. Bild 1. Bild 2 Bild 1 Vindkraft Bäcken Samråd enligt 6 kap 4 MB 2011-03-08 Bild 2 AGENDA Kort om Eolus Vind AB Behov av förnybar energi Samrådsprocessen Projektet Delägarskap Frågor Bild 3 EOLUS VIND AB Bildat 1990 Har

Läs mer

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Fyra markägare från bygden har tillsammans med prästlönetillgångar i Växjö stift bildat UppVind ekonomisk förening som avser att uppföra nio vindkraftverk norr och

Läs mer

VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan

VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan Vindenergi och Rennäring i samverkan Arbete med vindkraft Det här kapitlet beskriver samebyns möjligheter till alternativ sysselsättning i samband med vindkraftsetableringar. Projektstart Samråd Överenskommelse

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2011-05-04

Vindkraft. Sara Fogelström 2011-05-04 Vindkraft Sara Fogelström 2011-05-04 Historik Vindkraft i världen (MW) 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 MW 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 I slutet på 2010

Läs mer

Ljud från vindkraftverk

Ljud från vindkraftverk Ljud från vindkraftverk Naturvårdsverkets arbete Forskning om miljöeffekter 2012-10-17 Miljöbalken 1 Värdefulla natur- och kulturmiljöer ska skyddas Mark, vatten och fysisk miljö ska användas så att en

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun

Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun Vindkraftteknik Daniel Johannesson, Johan Bäckström och Katarina Sjöström Kajoda AB presenterar Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun Underlag till miljökonsekvensbeskrivning Sammanfattning Kajoda

Läs mer

Samrådsunderlag. Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun

Samrådsunderlag. Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun Samrådsunderlag Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun Ärende Kalmarsund Vind driver två vindkraftverk på fastigheterna Nedra Vannborga

Läs mer

VINDAR, VINDENERGI OCH VINDKRAFTVERK LATORP 2008-02-12

VINDAR, VINDENERGI OCH VINDKRAFTVERK LATORP 2008-02-12 VINDAR, VINDENERGI OCH VINDKRAFTVERK LATORP 2008-02-12 VINDAR OCH VINDENERGI VINDKRAFTVERK JBA VIND VINDKRAFTEN I VÄRLDEN VINDAR OCH VINDENERGI VAR KOMMER VINDEN FRÅN? HUR MYCKET BLÅSER DET? VINDEN VARIERAR

Läs mer

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län Samråd enligt miljöbalken med anledning av utbyggnad av vindkraft vid STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län STATKRAFT SCA VIND AB 2011-10-11 Dagordning Statkraft SCA Vind AB Samråd Lokalisering och

Läs mer

Vindkraftspolicy. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009

Vindkraftspolicy. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009 Vindkraftspolicy Miljö- och stadsbyggnadskontoret Oktober 2009 Kommunens inställning till vindkraft Inom Värnamo kommun har det under de senaste åren uppstått ett stort intresse för att bygga vindkraftverk.

Läs mer

SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15

SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15 SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15 Innehåll GreenExtreme AB Samrådsmöte Vindkraft i Sverige Projektet Larsbo/Valparbo Vindkraftspark GreenExtreme AB Startades 2007 Kontor i Göteborg

Läs mer

Vindkraft i Halland - möjligheter och problem

Vindkraft i Halland - möjligheter och problem Halmstad 2011-02-17 Vindkraft i Halland - möjligheter och problem Göran Sidén Lektor i elkraftteknik Högskolan i Halmstad Bild: www.svif25ar.se Halländsk pionjär Roland Bengtsson i Tågarp, Falkenberg,

Läs mer

Tillståndsprocessen. Allmänt om vindkraft 2009-11-02. Vindkraft Sätila

Tillståndsprocessen. Allmänt om vindkraft 2009-11-02. Vindkraft Sätila Vindkraft Sätila - samråd enligt Miljöbalken med anledning av planerad vindkraftpark på fastigheterna Lygnersvider 1:31, Svansjökulle 1:9, 1:5, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Hede 1:5, 1:10,

Läs mer

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16 Bröcklingbergets Vindkraftpark Samråd med myndigheter 2009-12-16 Ownpower Projects Projekteringsbolag för vindkraft Utvecklar projekt för egen portfölj, för andra och tillsammans med partner Konsultuppdrag

Läs mer

LOKALT ÄGD VINDKRAFT. Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org Mars 2011

LOKALT ÄGD VINDKRAFT. Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org Mars 2011 LOKALT ÄGD VINDKRAFT Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org Mars 2011 Introduktion Presentation Nätverket för Vindbruk Vindkraftens utveckling globalt och i Sverige Vem äger vindkraft? Vindkraft

Läs mer

Om Vindkraft. Sverige & EU

Om Vindkraft. Sverige & EU Vindkraft Om Vindkraft Vindkraftverk, anläggning som omvandlar vindenergi till el. Den vanligaste typen har en vindturbin med horisontell axel och tre (ibland två) smala blad. Global årsproduktion var

Läs mer

LOKALT ÄGD VINDKRAFT. Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org November 2011

LOKALT ÄGD VINDKRAFT. Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org November 2011 LOKALT ÄGD VINDKRAFT Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org November 2011 Introduktion Presentation Nätverket för Vindbruk Vindkraftens utveckling globalt och i Sverige Vem äger vindkraft? Vindkraft

Läs mer

Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg

Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Fjällberg Fjällberg ligger i den mellersta delen av Västerbottens län. Fjällberg ligger ca 40 km sydväst om Lycksele stad och 43 km nordnordost om Åsele stad.

Läs mer

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar Storflohöjden Bräcke kommun Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk Bygglovshandlingar Mars 2011 www.jamtvind.se 1 Innehållsförteckning Innehåll Inledning 3 Lokalisering 3 Vägar 4 Vindförutsättningar

Läs mer

Sveriges målsättning. Elcertifikatsystemet. Miljönytta

Sveriges målsättning. Elcertifikatsystemet. Miljönytta Sveriges målsättning 50 % av Sveriges totala energianvändning ska komma från förnybara energikällor till år 2020. Produktionen från förnyelsebara energikällor ska år 2020 vara 25 TWh. Det ska finnas planeringsförutsättningar

Läs mer

Samrådsunderlag - allmänheten. Hössna Vindkraftverk

Samrådsunderlag - allmänheten. Hössna Vindkraftverk Samrådsunderlag - allmänheten Hössna Vindkraftverk December 2010 2 Greenextreme AB planerar att bygga ett vindkraftverk vid Hössna i Ulricehamns kommun. Greenextreme AB kommer i den här informationsbroschyren

Läs mer

Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE

Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE Agenda 18:00-21:00 Syfte med samrådet Om Kraftö AB Allmänt om vindkraft Val av lokalisering Presentation

Läs mer

Vindpark Boge. Sammanfattning av ansökan. 2012-07-19 Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr: 556812-8796

Vindpark Boge. Sammanfattning av ansökan. 2012-07-19 Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr: 556812-8796 Vindpark Boge Fotomontage. Utsikt från Kalbrottet i Slite. Vindkraftverket i förgrund är det befintliga verket Tornsvalan. De sju verken i Vindpark Boge syns i bakgrunden. Sammanfattning av ansökan 2012-07-19

Läs mer

40 70 m. 110 m 160 m Vinglängd. 25 m. 45 65 m Effekt. 3 7 MW Årsproduktion 0,8 MW. 1,5 GWh. 8 20 GWh El-villa 25 000 kwh. 60 st

40 70 m. 110 m 160 m Vinglängd. 25 m. 45 65 m Effekt. 3 7 MW Årsproduktion 0,8 MW. 1,5 GWh. 8 20 GWh El-villa 25 000 kwh. 60 st Prövning av vindkraft Lena Niklasson Miljöskyddsenheten Tornhöjd 40 50 m 40 70 m 80 105 m 110 m 160 m Vinglängd 15 m 25 m 45 50 m 45 65 m Effekt 0,3 MW 0,8 MW 2-3 MW 3 7 MW Årsproduktion 0,3 GWh 1,5 GWh

Läs mer

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Tomas Burén 2015-09-08 2015-3403 0480-45 03 42. Motion om etablering av skyddsavstånd för vindkraftverk

Handläggare Datum Ärendebeteckning Tomas Burén 2015-09-08 2015-3403 0480-45 03 42. Motion om etablering av skyddsavstånd för vindkraftverk Handläggare Datum Ärendebeteckning Tomas Burén 2015-09-08 2015-3403 0480-45 03 42 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: Motion om etablering av skyddsavstånd för vindkraftverk Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Vindkraftteknik F1. Disposition. Varför vindkraft

Vindkraftteknik F1. Disposition. Varför vindkraft Vindkraftteknik F1 Varför vindkraft Disposition Vindkraft i Sverige och övriga världen - Historik och Trender Typer av vindkraftverk Vindkraftverkets delar Grundläggande begrepp Vinden 1 Det bästa med

Läs mer

Vindbruk - en möjlighet för landsbygden

Vindbruk - en möjlighet för landsbygden Vindbruk - en möjlighet för landsbygden Global vindkraft Installerad effekt i MW 2010 Land Installerad effekt totalt, MW Utbyggnad 2010, MW Tyskland 27 214 1.493 Spanien 20 676 1.516 Italien 5 797 948

Läs mer

Mänsklig påverkan Landskap/fotomontage Ljud Skugga Säkerhet

Mänsklig påverkan Landskap/fotomontage Ljud Skugga Säkerhet Välkomna Utformning Lokalisering och placering Vindförutsättningar Vindkraftverk Fundament, väg och elnät Områdesbeskrivning Naturområden Djur och växter Inventeringar Kultur Mänsklig påverkan Landskap/fotomontage

Läs mer

Introduktion LOKALT ÄGD VINDKRAFT 2010-10-22. Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org Oktober 2010. Presentation. Nätverket för Vindbruk

Introduktion LOKALT ÄGD VINDKRAFT 2010-10-22. Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org Oktober 2010. Presentation. Nätverket för Vindbruk 2010-10-22 LOKALT ÄGD VINDKRAFT Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org Oktober 2010 Introduktion Presentation Nätverket för Vindbruk Vindkraftens utveckling globalt och i Sverige Vem äger vindkraft?

Läs mer

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00 Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte

Läs mer

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Göteborg Energi 2007 Ägare Antal kunder Antal anställda Rörelsens intäkter Investeringar Göteborg Stad Ca 300 000

Läs mer

Kompletterande samråd med särskilt berörda i samband med förprojektering av vindkraftverk vid Skäftesfall i Vetlanda kommun

Kompletterande samråd med särskilt berörda i samband med förprojektering av vindkraftverk vid Skäftesfall i Vetlanda kommun Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Södra Statkraft Vindkraft Utveckling AB Ted Kransby 2010-05-10 Kompletterande samråd Till berörda fastighetsägare och boende i närområdet till Skäftesfall vindbruksanläggning

Läs mer

Vindkraft och naturvärden

Vindkraft och naturvärden Vindkraft och naturvärden Stockholm 2011-02-17 alexandra.noren@naturvardsverket.se 2011-02-22 2011-02-22 1 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Perspektiv! Naturpåverkan från andra

Läs mer

Storrun. Trondheim. Östersund. Oslo. Stockholm. Faktaruta. Antal vindkraftverk 12. Total installerad effekt Förväntad årlig elproduktion

Storrun. Trondheim. Östersund. Oslo. Stockholm. Faktaruta. Antal vindkraftverk 12. Total installerad effekt Förväntad årlig elproduktion storrun vindkraft Storrun Trondheim Östersund Oslo Stockholm Faktaruta Antal vindkraftverk 12 Typ nordex N90 2,5 MW Rotordiameter 90 m Totalhöjd 125 m Total installerad effekt 30 MW Förväntad årlig elproduktion

Läs mer

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Vindkraft i Sverige - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Svensk Vindenergi 125 medlemsföretag Internationella kraftbolag Kommunala kraftbolag Projekteringsföretag

Läs mer

Vindkraft, innehåll presentation

Vindkraft, innehåll presentation Vindkraft. Vindkraft, innehåll presentation Vad är vindkraft? Vad är el? Energiläget i Sverige och mål Typer av verk Projektering Byggnation Äga Planerade etableringar i Sverige Projektgarantis erbjudande

Läs mer

Säliträdbergets vindpark. Projektbeskrivning

Säliträdbergets vindpark. Projektbeskrivning Säliträdbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING SÄLITRÄDBERGET 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver

Läs mer

ENKLAV utbildning 2016-03-21. Vindkraftsutbildning. Vindkraftsutbildning. Vindkraftsutbildning. Projektet Varför bygger vi?

ENKLAV utbildning 2016-03-21. Vindkraftsutbildning. Vindkraftsutbildning. Vindkraftsutbildning. Projektet Varför bygger vi? Vindkraftsutbildning ENKLAV utbildning Sven Ruin 2016-03-09/10 Gävle Projektet Varför bygger vi? Produktion Foto: Henrik 121 Wikimedia Vindkraftsutbildning Vindkraftsutbildning Processen Miljöpåverkan

Läs mer

Samhällsbyggnadsenheten Ledningskontoret 2009-06-09. Samhällsekonomiska effekter vid en utbyggnad av vindkraften

Samhällsbyggnadsenheten Ledningskontoret 2009-06-09. Samhällsekonomiska effekter vid en utbyggnad av vindkraften Samhällsbyggnadsenheten Ledningskontoret 2009-06-09 Samhällsekonomiska effekter vid en utbyggnad av vindkraften Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Avgränsningar... 3 Målsättning

Läs mer

MÖTESANTECKNINGAR SAMRÅDSMÖTE FÖR VINDKRAFTVERK PÅ NÖTEBERG 25 september 2009

MÖTESANTECKNINGAR SAMRÅDSMÖTE FÖR VINDKRAFTVERK PÅ NÖTEBERG 25 september 2009 MÖTESANTECKNINGAR SAMRÅDSMÖTE FÖR VINDKRAFTVERK PÅ NÖTEBERG 25 september 2009 Gällande detaljplan för Vindkraftverk på Nöteberg 2:1 m.fl. Lysekils Kommun Närvarande: 23 berörda sakägare Måns Hagberg, planförfattare

Läs mer

~SSE. Vindkraftverk . SWECO ~ Fakta i kortformat. Korta fakta om vindkraftverk. Varför vindkraftverk

~SSE. Vindkraftverk . SWECO ~ Fakta i kortformat. Korta fakta om vindkraftverk. Varför vindkraftverk Vindkraftverk Fakta i kortformat Varför vindkraftverk är höga Korta fakta om vindkraftverk Ett högt vindkraftverk utvinner mer energi än ett lågt då höjden gör att markens eventuella ojämnheter spelar

Läs mer

Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna

Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna 2012-01-23 Bild 1. Projektområdet Samrådsunderlag Vindpark Kånna 1 Administrativa uppgifter Sökande: Scanergy South AB Vita gavelns väg 10 426 71 Frölunda organisationsnummer

Läs mer

Vindpark Marvikens öar

Vindpark Marvikens öar Vindpark Marvikens öar Samrådsunderlag Figur 1. Vindpark Marvikens öar består av 8-12 stora vindkraftverk placerade på stränder, öar och skär i Marviken. 652 21 Karlstad Sida 1 Vindpark Marviken Konsortiet

Läs mer

Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft. Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt

Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft. Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft Maria Pettersson; Renewable Energy Development

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun

Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun Vårgårda 2011-10-10 Alingsås kommun Samhällsbyggnadskontoret Bygglovavdelningen 441 81 Alingsås Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun Sökanden Eolus Vind AB (publ) Huvudkontor

Läs mer

Ger vindkraften någon nytta?

Ger vindkraften någon nytta? Ger vindkraften någon nytta? Fredrik Dolff och Henrik Aleryd Noden för Näringslivs- och affärsutveckling, Nätverket för vindbruk Nätverket för vindbruk Nätverket för vindbruk sprider kunskap och information

Läs mer

Näringslivstillväxt inom vindenergin. Matthias Rapp Svensk Vindenergi

Näringslivstillväxt inom vindenergin. Matthias Rapp Svensk Vindenergi Näringslivstillväxt inom vindenergin Matthias Rapp Svensk Vindenergi Power Väst CHALMERS 21 JANUARI 2010 Svensk Vindenergi 124 medlemsföretag Internationella kraftbolag Kommunala kraftbolag Projekteringsföretag

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi

Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi Storlek E0 2 MW vindkra(verk har en tornhöjd på 80-100 meter och en rotordiameter på 80-100 meter De största verk som är i kommersiell dri( i Sverige har e0 100 meter

Läs mer

Vindkraften ger inga jobb i Sverige

Vindkraften ger inga jobb i Sverige Myter om vindkraft Myt 1 Vindkraften ger inga jobb i Sverige I Sverige arbetar idag drygt 2 000 personer med vindkraft varav cirka 500 projektörer och leverantörer av vindkraftverk och kringutrustning.

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker del 8 störningar och risker 63 8 STÖRNINGAR OCH RISKER Etablering av vindkraftverk kan medföra störningar och risker. Många problem kan begränsas tack vare ny teknik och ökad kunskap om vindkraftens påverkan

Läs mer

Uppgiften onsdag 6 maj 2009

Uppgiften onsdag 6 maj 2009 Uppgiften onsdag 6 maj 2009 Forskningsprojekt i Vindval 20 forskningsprojekt har startat Fåglar och fladdermöss Marin miljö Människor onsdag 6 maj 2009 Nyutkomna rapporter Människors upplevelse av ljud

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL ETT ANDRA SAMRÅD OM VINDKRAFTPARK HÄLSINGESKOGEN COPYRIGHT PÖYRY

VÄLKOMMEN TILL ETT ANDRA SAMRÅD OM VINDKRAFTPARK HÄLSINGESKOGEN COPYRIGHT PÖYRY VÄLKOMMEN TILL ETT ANDRA SAMRÅD OM VINDKRAFTPARK HÄLSINGESKOGEN COPYRIGHT PÖYRY PÖYRY POWERPOINT 2010 TEMPLATE 1 17 JANUARY 2012 VÄLKOMMEN TILL SAMRÅD OM VINDKRAFTSPROJEKT HÄLSINGESKOGEN Bergvik Skog är

Läs mer

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17 För vindkraft vid Lekebergs kommun, Örebro län Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 21-6-17 Vindkraft - Lekebergs kommun Medverkande Verksamhetsutövare Stena Renewable AB Box 7123 42 33 Göteborg

Läs mer

Plan och marklagstiftning

Plan och marklagstiftning Plan och marklagstiftning Miljöbalken och plan- och bygglagen Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års

Läs mer

Sjönevad vindkraftpark Anteckningar från samrådsmöte med närboende och allmänhet

Sjönevad vindkraftpark Anteckningar från samrådsmöte med närboende och allmänhet Sjönevad vindkraftpark Anteckningar från samrådsmöte med närboende och allmänhet Tid: 22 september 2015, kl. 18.00-21.00 Plats: Abilds bygdegård, Falkenberg Från Vattenfall: Staffan Snis Projektledare

Läs mer

S: Vi utgår från riktvärdena som är satta av Boverket kring maximal skuggtid och håller oss till dessa.

S: Vi utgår från riktvärdena som är satta av Boverket kring maximal skuggtid och håller oss till dessa. Mötesanteckningar informationsmöte Vindkraftprojekt Örserum Smålandsgården, Örserum 2011 12 06 Klockan 18:00 22:00 Innan mötet inleds har deltagarna möjlighet att lyssna på en ljuddemonstration av Johan

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten

Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten Uppförande av vindkraftverk på fastigheten Dal 1:1 Gåsevadsholm Fideikommiss AB avser att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken och planoch

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning del 11 lov- och tillståndsprövning 93 11 LOV- OCH TILLSTÅNDSPRÖVNING 11.1 Lagstiftning För att förenkla prövningen av vindkraftverk har ändringar gjorts den första augusti 2009 i Plan- och bygglagen, Miljöbalken

Läs mer

Vindkraftdialogen i Stockholm 2011-10-27. Naturvårdsverket Alexandra Norén

Vindkraftdialogen i Stockholm 2011-10-27. Naturvårdsverket Alexandra Norén Vindkraftdialogen i Stockholm 2011-10-27 Naturvårdsverket Alexandra Norén Syntesstudier 2009-2012 sammanfattar och generaliserar tillgänglig nationell och internationell forskning och kunskap; sammanvägd

Läs mer

Hjuleberg Vindkraftpark

Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark byggdes under 2013-2014 och ligger i Falkenbergs kommun i Hallands län. Vindkraftparken består av tolv Siemens turbiner med en effekt

Läs mer

Frågor och svar från informationsmöte

Frågor och svar från informationsmöte Frågor och svar från informationsmöte Nedan listas de frågor som har dokumenterats från informationsmötet den 12 juni. Svaren har i vissa fall utvecklats med mer information än vad som gavs muntligt på

Läs mer

Jacob Bennet ägare av marken där verken ska placeras vill att vi avvaktar tills ett nytt markavtal med Sydax AB är på plats.

Jacob Bennet ägare av marken där verken ska placeras vill att vi avvaktar tills ett nytt markavtal med Sydax AB är på plats. 2015-03-30 Mi 2015-48 Kenneth Kallin 0413-620 85 Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till beslut avseende miljöanmälan med verksamhetkod 40.100 enligt förordning (2013:251) om utbyte av två vindkraftverk

Läs mer

Msn dnr 07.2289.200 Ks dnr 2009.279 VINDKRAFTSPOLICY. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009 Antagen av Kommunfullmäktige 2009-12-17 186

Msn dnr 07.2289.200 Ks dnr 2009.279 VINDKRAFTSPOLICY. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009 Antagen av Kommunfullmäktige 2009-12-17 186 Msn dnr 07.2289.200 Ks dnr 2009.279 VINDKRAFTSPOLICY Miljö- och stadsbyggnadskontoret Oktober 2009 Antagen av Kommunfullmäktige 2009-12-17 186 Kommunens inställning till vindkraft Inom Värnamo kommun har

Läs mer

VINDKRAFTPOLICY FÖR GÄVLE KOMMUN

VINDKRAFTPOLICY FÖR GÄVLE KOMMUN VINDKRAFTPOLICY FÖR GÄVLE KOMMUN 2009 Innehållsförteckning Vindkraftpolicy för Gävle kommun... 3 Bakgrund... 3 Syfte och mål... 4 Vindkraft i Gävle... 4 Vindkraft i Sverige... 5 Vindkraftverks konstruktion...

Läs mer

Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun

Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-02-17 Varför bygga ut vindkraft? Ca 80 procent av världens produktion är fossil. Klimatproblemet är globalt.

Läs mer

Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla

Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla En anmälan/ansökan som är så komplett som möjligt kan förkorta handläggningstiden om miljökontoret/plan- och byggkontoret

Läs mer

Fåglar och vindkraft Martin Green Biologiska institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca

Läs mer

Röbergsfjällets vindpark. Projektbeskrivning

Röbergsfjällets vindpark. Projektbeskrivning Röbergsfjällets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING RÖBERGSFJÄLLET 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver

Läs mer

Planering av markanvändning

Planering av markanvändning Planering av markanvändning Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års Byggnadslag 2 1987 års Lag om hushållning

Läs mer

Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen

Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen Bilaga Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen 2016-08-31 Särskild sammanställning av miljökonsekvensbeskrivningen 2016-09-01 Innehåll 1 Särskild sammanställning... 3 2 Integrering

Läs mer

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM Miljöfysik vt2009 Mikael Syväjärvi, IFM Vind uppstår från solen Solen Värmer upp luft Jorden är rund och roterar Moln ger skillnader i uppvärmning Områden med olika temperaturer Högtryck och lågtryck Luft

Läs mer

Vindkraftprojekt Äskåsen. Samrådsunderlag

Vindkraftprojekt Äskåsen. Samrådsunderlag Vindkraftprojekt Äskåsen Samrådsunderlag 2010-08-31 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 Bakgrund... 3 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT ÄSKÅSEN...4 2.1 Lokalisering... 4 2.2 Utformning... 5 2.3 Byggnation...

Läs mer

Bilaga 5 Fördelar med tillstånd utan fasta positioner

Bilaga 5 Fördelar med tillstånd utan fasta positioner Bilaga 5 Fördelar med tillstånd utan fasta positioner Sammanfattning fördelar med att inte koordinatsätta Energiutbytet blir så högt som möjligt i förhållande till omgivningspåverkan - Rätt vindkraftverk

Läs mer

Ansökan om ändringstillstånd enligt miljöbalken

Ansökan om ändringstillstånd enligt miljöbalken Till: Länsstyrelsen i Västerbottens län Miljöprövningsdelegationen Ansökan om ändringstillstånd enligt miljöbalken Sökande: Kontaktperson: Saken: Fred. Olsen Renewables AB Västra Norrlandsgatan 29 903

Läs mer

Vindkraftverk Rapport Energiprojektet VT16

Vindkraftverk Rapport Energiprojektet VT16 Vindkraftverk Rapport Energiprojektet VT16 Namn: Shawn Örnerstedt Klass: TE15A Gruppmedlemmar: Ebba Tubin, Theodor Berg, Amir Honarmand, Yang Du Inledning: En princip av ett vindkraftverk är väldigt simpelt

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade

Läs mer

Vindkraft i Örebro län

Vindkraft i Örebro län Vindkraft i Örebro län 2011-11-10 Lars Thomsson Vindkraftssamordnare Region Mitt Gotlands kommun, kommunalråd samhällsbyggnad 2006-2010 Gotlands kommun, byggnadsnämndens ordförande 2006-2010 Partistyrelsen

Läs mer

Rapport avseende lågfrekventa ljud och övrig ljudspridning MARS 2016 VINDPARK MÖRTTJÄRNBERGET VINDPARK ÖGONFÄGNADEN VINDPARK BJÖRKHÖJDEN

Rapport avseende lågfrekventa ljud och övrig ljudspridning MARS 2016 VINDPARK MÖRTTJÄRNBERGET VINDPARK ÖGONFÄGNADEN VINDPARK BJÖRKHÖJDEN MARS 2016 Rapport avseende lågfrekventa ljud och övrig ljudspridning VINDPARK MÖRTTJÄRNBERGET VINDPARK ÖGONFÄGNADEN VINDPARK BJÖRKHÖJDEN Statkraft SCA Vind AB FAKTA LÅG- OCH HÖGFREKVENTA LJUD Ett ljuds

Läs mer

Boverket och vindkraften

Boverket och vindkraften Boverket och vindkraften Stads- och regionenheten Bengt Larsén Anette Löfgren Mer information på Boverkets hemsida www.boverket.se/samhällsplanering Boverket och vindkraften uppdrag och aktiviteter Att

Läs mer

VINDKRAFT GLEMMINGEBRO

VINDKRAFT GLEMMINGEBRO VINDKRAFT GLEMMINGEBRO OM VINDKRAFT Vindkraftverk, anläggning som omvandlar vindenergi till el. Den vanligaste typen har en vindturbin med horisontell axel och tre (ibland två) smala blad. Global årsproduktion

Läs mer