Samarbete i lärande via nätet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samarbete i lärande via nätet"

Transkript

1 Samarbete i lärande via nätet Juni 2004 Britt Bäckström Marianne Hillström Karin Josefsson Åsa Lindström Helen Persson

2 Förord Projektgruppen för beskrivning av samarbete via nätet, har bestått av fem representanter från följande lärosäten; Mitthögskolan, Högskolan i Gävle, Örebro universitet, Luleå tekniska universitet, och Blekinge Tekniska Högskola. Ett särskilt tack riktas till Svenska Distans Högskolan (SDH), som genom ekonomiska medel möjliggjorde kursutvecklingen av Omvårdnad B poäng, samt till Samverkan för Nätbaserad Högskoleutbildning (SNH) som möjliggjorde denna rapport. För inledning, bakgrund, förberedelse inför kursstart, genomförande av kursen ansvarade: Britt Bäckström, universitetsadjunkt, Institutionen för vård- och hälsovetenskap, Mitthögskolan Sundsvall (projektledare och ansvarig för sammanställning). Marianne Hillström, universitetsadjunkt, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Högskolan i Gävle. Karin Josefsson, universitetsadjunkt, Institutionen för vårdvetenskap och omsorg, Örebro universitet, samt doktorand vid NEUROTEC, Karolinska institutet. För beskrivning av lärarnas arbetsprocess ansvarade: Åsa Lindström, utbildningsledare, Institutionen för hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet, Boden. Helen Persson, universitetsadjunkt och doktorand, Sektionen för hälsa, Blekinge Tekniska Högskola, Karlskrona.

3 Innehållsförteckning Inledning 2 Bakgrund 3 Syfte 6 Lärarnas arbetsprocess 6 Förberedelse inför kursstart 10 Genomförande av kursen 12 Kursstart 12 Läraren 13 Studenten 14 Studieuppgifter 15 Tekniken 16 Bibliotek 17 Avslutande sammanfattning och reflektion 17 Referenslista 24 Bilagor

4 Inledning I oktober 2000 lämnades ett beslutsunderlag till styrelsen för SDH. Underlaget handlade om att få utveckla och genomföra kursen Omvårdnad B, 20 poäng. Nationellt fanns ett stort antal sjuksköterskor som endast hade A-nivå i huvudämnet omvårdnad. Genom den förändring som sjuksköterskeprogrammet genomgått under senare år hade det uppstått ett behov hos denna grupp att uppnå B-nivå i huvudämnet Omvårdnad. För att studenterna skulle antas till olika specialistutbildningar krävdes det på flera håll i landet en särskild behörighet om lägst B-nivå. Vid vissa lärosäten fanns också en lägsta utbildningsnivå om B-nivå för de sjuksköterskor som skulle vara handledare för sjuksköterskestuderande i den kliniska utbildningen. För de studenter som önskar en akademisk examen och forskarutbildning gäller det samma. Samarbete inleddes 2001 mellan representanter från parter i SDH. Syftet var att gemensamt utveckla nätbaserad kurs i omvårdnad. Studierna skulle genomföras som halvfarts studier. SDH:s styrgrupp gav i uppdrag till Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap i Boden att tillsammans med Blekinge tekniska högskola, Mitthögskolan, Högskolan i Gävle och Örebro universitet att utveckla och genomföra distanskursen Omvårdnad B, poäng. Projektansvaret fanns på Luleå tekniska universitet. Ekonomi för kursutvecklingen var totalt kr att fördelas vid undertecknandet av avtalet, då kursen var utvecklad och presenterad samt efter slutrapport och utvärdering. Kursens 20 poäng indelades i 4 delkurser på vardera 5 poäng; Delkurs 1: Omvårdnadens filosofi och etik, Delkurs 2: Hälsa och miljö, Delkurs 3: Omvårdnadens teori och empiri, samt Delkurs 4 som benämndes olika över orterna: Uppsats i omvårdnad (S-vall), Uppsats (Boden), Vetenskapsteori och forskningsmetodik (Blekinge och Örbro), Skriftligt arbete tillämpad omvårdnad (Gävle). Arbetet inleddes med att utarbeta en gemensam kursplan, med gemensam kurslitteratur. Alla studieorter hade tidigare genomfört kurs i Omvårdnad p. Vid genomgång av de olika kursplanerna framstod tydligt skillnader i innehåll. Det visade sig vara stora variationer från norr till söder, vilket avspeglade olika traditioner i synen på omvårdnadsämnet. Vår uppgift blev att i arbetsgruppen komma överens om ett gemensamt innehåll. Till viss del var vi också styrda av de ämnesansvariga på respektive ort.

5 Studiehandledningar för de olika delkurserna utarbetades därefter gemensamt. Varje delkurs innehåll samt arbetsformer diskuterades och utvecklades i arbetsgruppen. Kursens syfte var att studenten skulle bredda och fördjupa sina kunskaper i omvårdnad. Respektive lärosäte ansvarade för antagning av studenter samt kursansvar. De arbetsformer som användes var individuellt arbete, arbete i par eller grupparbeten. Delkurs1-3 inleddes med webbaserad föreläsning. Första kursen startade hösten 2001 och fortgick till våren Samarbete mellan respektive högskola/universitet skedde kontinuerligt, denna process var både ett stöd för lärarnas egen utveckling men också del i en utveckling av lärande på nätet. Detta samarbete har allt sedan dess fortsatt. Bakgrund Målgruppen för kursen var sjuksköterskor utbildade före 1993 och de flesta var kvinnor som inte hade studerat på många år. Deras kunskaper i datoranvändande var i viss mån begränsade. För de flesta var det en helt ny erfarenhet att genomföra studier via Internet. Samtidigt som studierna inte direkt var relaterade till deras tidigare erfarenheter av klassrumsbaserad utbildning, måste de dessutom använda teknologi för att interagera med studiekamrater och lärare. Att definiera distansutbildning är inte helt lätt, det finns många definitioner allt ifrån att överhuvudtaget inte träffas till att träffas en gång per månad eller mer. Att studera på distans innebär att du har möjlighet att planera dina studier oberoende av tid och rum. Bååth (1996) betonar friheten som distansstudier kan innebära. Han betonar också studenternas möjlighet att träna självständigt kunskapssökande och säger att resultaten kan bli alldeles utmärkta. Sammanfattningsvis är kännetecken på distansutbildning att studenter och lärare är åtskilda i tid och rum. Man studerar ensam men är ändå inte ensam, då det ändå utvecklas en social gemenskap mellan gruppkamrater och lärare på nätet. För de flesta var distansstudier enda möjligheten att studera då många inte gavs ledighet för studier av arbetsgivaren och hade en etablerad familjesituation som innebar att de inte kunde flytta. Detta innebar att halvtidsstudier i de flesta fall skulle kombineras med det vanliga

6 arbetet. Uppgifterna var utformade så att det gavs en viss frihet, men samtidigt var man ändå beroende av givna tider för inlämning av uppgifter. Beroende fanns också till varandra, då det gällde att ge varandra kommentarer och i vissa fall utföra uppgifter i grupp. Nätbaserad utbildning ställer helt andra krav på den akademiska läraren. Läraren är inte tillsammans med kurslitteraturen ensam bärare av kunskap (Myringer och Wigforss, 2002, s.39). Detta kan sägas vara ett paradigmskifte inom universitets- och högskolevärlden. Focus har lagts mera på team arbete och lärandeprocesser. Våra attityder till kunskap, lärande och pedagogik blir på detta sätt förändrade. Det som lyfts fram är reflektion, dialog och interaktion, det är också detta som ska ligga till grund för ett livslångt lärande. Även om studenter är åtskilda så kan man via Internet och de arbetsformer man väljer tillhandahålla möjligheter för bildande av socialt nätverk och samspel. Det innebar att studenterna var i stor utsträckning fria i både tid och rum. Eftersom studenterna hade många års erfarenhet av omvårdnadsarbete och syftet med kursen var att bredda och fördjupa kunskaperna i omvårdnad, ställdes det andra krav på vad utbildningen skulle ge då det var av stor vikt att samspelet skulle vara applicerbart och kopplat till den vård verksamhet som studenterna hade erfarenhet av. Utifrån det perspektivet skulle mål uppnås såsom lärande, träning i lagarbete, utbyte av kunskap, acceptera andras åsikter samt förmåga att ge andra feedback. Detta ställer nya och stora krav på den eller de lärare som har ansvar för en nätbaserad undervisning. Läraren måste vara kreativ, förstå nödvändigheten av reflektion och bidra till att kommunikationen upprätthålls. Det behövs en närvarande lärare som inte stör studenterna, men som ändå har ett tydligt ledarskap, vilket kan innebära att det är svårt för läraren att vara frånvarande någon längre tid eftersom det då kan bli svårt att följa diskussionsprocessen. Detta kan utgöra en stor belastning för läraren. Fördelarna är att alla studenter blir synliga individer och därför lär också läraren känna studenten. Detta stärker kommunikationen och byggande av gemenskaper mellan lärare och student samt studenter emellan. Hara och Kling (1999) beskriver utifrån en Nordamerikansk studie att studenters missnöje och frustration är relaterade till tre dominerande aspekter; tekniska problem, brist på snabb feedback från lärare och tvetydiga instruktioner. Stor vikt måste därför läggas vid

7 förberedelser, tekniskt stöd och arbetsformer anpassade till Internet. Det gäller att överbrygga hinder och förebygga frustrationer som kan hämma inlärning och öka studenters avhopp. Nätbaserad undervisning är inget som ska införas för att spara pengar eller lärarresurser. Man måste också inse att införandet av kurser som motiverar och stimulerar studenterna kostar både pengar och resurser. Kursernas utveckling kräver också arbete i ett team av lärare, biblioteksansvariga och teknisk support. Det kräver också starkt stöd från organisationen. Samarbete i lärande på nätet har för oss visat sig vara viktigt både för kursledare och studenter. Att arbeta i ett team eller grupp handlar om att dela kunskap och lära kontinuerligt, genom detta arbetssätt utvecklas möjligheten att lyssna och fundera på andra personers perspektiv. Dialogen förbättrar motivationen för lärandet, men den är också understödjande för lärprocessen. Det handlar om att etablera motivation, engagemang och deltagande i ett aktivt lärande. En generell förståelse för hur samarbete och samverkan sker mellan studenter ger Gaver (1991) i en presentation av en enkel modell bestående av fyra nivåer eller tillstånd för samarbete. Lägsta nivån general awareness handlar om en kunskap om vilka som finns i gruppen, om dom är tillgängliga för interaktion och vad de håller på med för uppgifter. Nästa nivå serendipitous communication, slumpartad kommunikation som är spontan och informell, ett delande av idéer. Division of labour eller arbetsfördelning är nästa nivå, där en uppgift kan delas upp i ett antal uppgifter, som utförs av en individ eller i en mindre grupp av individer. På den översta nivån, focused collaboration är samarbetet fokuserat och definierar aktiviteter där människor arbetar simultant tillsammans på en och samma arbetsuppgift.

8 Syfte Syftet är att beskriva arbetsprocessen i utvecklingen av nät baserade distanskursen Omvårdnad-B poäng, samt att beskriva hur collaborative learning möjliggjordes bland studenter vid nämnda kurs. Syftet är också att ge idéer för examinationsformer för att understödja en kollaborativ lärprocess. Lärarnas arbetsprocess Målet med vårt samarbete var att ge en helt nätbaserad kurs och att förena fem olika högskolor/universitet med en gemensam kursplan och studiehandledning. Vidare var ett spännande mål att utveckla, pröva och utvärdera pedagogiska och tekniska metoder. De fem olika lärosätena utsåg en eller två adjunkter till att planera och genomföra utbildningen. Dessa inbjöds för en första diskussion till SDH i Stockholm. Vid mötet diskuterades vad distansstudier innebar och vilka erfarenheter var och en hade av detta, vilken pedagogisk grundsyn de olika skolorna hade och hur dessa kunde föras samman i detta gemensamma projekt. Olikheter beträffande distansundervisning och erfarenheter därav skilde sig åt. Någon skola hade stora erfarenheter medan någon saknade detta helt och det innebar att stora delar av den inledande diskussionen handlade om vad distansstudier handlar om, hur det konkret bedrivs och många exempel från de mest erfarna fick belysa detta. Skillnaden mellan att bedriva en utbildning på distans och att bedriva en helt nätburen kurs där ett eller inget fysiskt möte förekommer var viktigt att diskutera. Att läsa på distans kan innebära att exempelvis vara knuten till ett lärcentra och till en grupp som träffas vid flera tillfällen, liksom det erbjuds introduktionsföreläsning och examinationstillfällen på lärcentra. En helt nätburen kurs kan i sin tur innebära att de studerande aldrig träffar de andra studerande eller läraren fysiskt (Myringer och Wigforss, 2002). Samtliga skolor och lärare hade sedan tidigare erfarenhet och hade bedrivit undervisning i de olika ämnena i kursen. Detta medförde att det fanns mycket tankar och idéer om hur planeringen skulle lösas på bästa sätt. Ett problem som gruppen ganska omgående blev medvetna om var att det var fem olika skolor med fem olika kulturer, avseende pedagogisk grundsyn, ämnesföreträdares oliktänkande

9 och de olika universitetens/högskolornas styrdokument, som skulle föras samman vilket i sin tur innebar att vi inte kunde vara helt lika. De delar som vi framförallt skilde oss åt i var betygsystemet där ett par av lärosätena hade tregradig skala (VG, G, U) medan de andra använde en tvågradig skala (G, U). Detta medförde att bedömningskriterierna kom att se olika ut för de olika skolorna eftersom studenterna måste få klart för sig vilka bedömningskriterier som gällde vid sin skola. Detta bidrog även till att examinationerna i viss mån kan ha sett olika ut. En annan skillnad var hur en kursplan skulle vara utformad och riktlinjer runt detta. Ett annat exempel på skillnader var delkurs tre och fyra som inte överensstämde med de övriga skolorna vilket resulterade i att fjärde delkursen kan se olika ut mellan skolorna. Det var något som diskuterades mycket men eftersom de olika skolorna hade fattat beslut vid tidigare tillfällen, om vad som skulle ingå i de 20 poängen liksom hur de skulle vara fördelade och i vilken ordning så valde gruppen att göra ett undantag för delkurs fyra. Även om delkursen kom att se olika ut mellan skolorna så diskuterades och planerades de av lärargruppen tillsammans för att få en liknande struktur och nivå på upplägget av kursen. Även delkurs tre diskuterades flitigt eftersom skolornas olika syn på omvårdnadens metaparadigm kom fram. Diskussionen resulterade i en gemensam kurs som var influerad från samtliga skolor och deras olika syn på ämnet. Efter de mer allmänna diskussionerna om pedagogik och erfarenheter startade det konkreta arbetet med att formulera en kursplan som kunde accepteras och godkännas av samtliga lärosäten. Även här fanns det olikhet som exempelvis hur detaljerad en sådan skulle vara och hur den innehållsmässigt skulle kunna bli godtagen av alla. Efter många diskussioner både i gruppen och på de respektive skolorna enades gruppen om en kursplan. När samtliga skolor hade beslutat om kursplanens utformning och fastslagit den enligt lokala principer kunde arbetet med kurslitteratur och studiehandledningar påbörjas. Gruppen hade redan på ett tidigt stadium diskuterat kurslitteraturen och hur mycket som var aktuellt att fastslås som obligatorisk eller referenslitteratur. Även här rådde det delade meningar om hur litteratur skulle anges, någon skola hade enbart referenslitteratur medan de andra hade obligatorisk litteratur samt referenslista. Diskussionen fram till ett gemensamt beslut handlade framförallt om att någon skola bedrev sin undervisning med problembaserat lärande medan de andra hade traditionell undervisning. I valet av litteratur hade även ämnesföreträdarna från respektive

10 skola och deras inflytande stor betydelse. Gruppen enades om en obligatorisk litteraturlista där en del av böckerna återkom i två eller flera delkurser. Vi diskuterade även om aktuella vetenskapliga artiklar skulle finnas med på litteraturlistan men beslöt att istället hänvisa till artiklarna och kräva dem i studieuppgifterna, för att på detta sätt få så aktuella artiklar som möjligt. Viktigt med litteraturen var för övrigt att den var väl knuten till delkursernas uppgifter så att studenterna kunde se vikten av att läsa in den för att förstå och kunna utföra sina uppgifter. Flera av studieuppgifterna innebär dessutom att allt som skrives ska relateras till och reflekteras över utifrån litteraturen som en del av inlärningsprocessen. Lärandet genomgår en förändring som kräver engagemang från både lärare och studerande. Från att undervisningen många gånger har varit en monolog av läraren till att söka kunskap själv som studerande och att använda helt nya undervisningsredskap. Den nya informationstekniken kan ses som ett logiskt verktyg för lärande. En konsekvens av detta är att lärandet även kommer att handla om att lära sig att behärska den nya tekniken i dess olika användningsformer (Säljö, 2000). Tidigare har mycket av lärande inneburit en memorering av något medan det idag är viktigt att ställa sig frågan hur man omvandlar all information till kunskap (Säljö, 2000). Detta resonemang resulterade i många diskussioner mellan lärarna om hur viktigt det är att det finns en klar struktur att följa. Lärarna diskuterade även vikten av att göra de studerande uppmärksamma på och träna att analysera och inte bara referera en text utan att analysera den och göra reflektioner över det de skrivit eller det någon annan har skrivit. För att kunna bedriva studier på distans och dessutom helt på nätet krävs en lärplattform som samtliga skolor är anslutna till. Vid diskussion mellan lärarna framkom en del krav på hur en sådan lärplattform skulle se ut. Den skulle bland annat vara användarvänlig för både studenter och lärare, och användarna skulle ha tillgång till bra teknisk support samt vara rimlig för de olika skolornas ekonomi. Luleå Tekniska Universitet och Sjuksköterskeprogrammet i Boden var den av de fem skolorna som hade störst erfarenhet av databaserad undervisning och använde sig sedan en tid tillbaka av konferensverktyget First Class (FC), i flera utbildningar och detta med bra resultat. De hade dessutom ett väl utvecklat system för support som samtliga skolor kunde anslutas till. Därför valdes FC och redan tidigt i planeringsfasen

11 förlades ett möte till skolan i Boden där information och instruktioner gavs om plattformen. Vid samma tillfälle gavs dessutom tillfälle att använda lärplattformen. Efter detta möte var samtliga anslutna till ett konferensrum där vi kommunicerade och testade hur det fungerade. Detta var oerhört viktigt dels för vår egen säkerhets skull, dels för att kunna informera studenterna vid kursstarten men även för att få begrepp om hur studiehandledningen och uppgifterna skulle komma att uppfattas och hur de bäst skulle konstrueras. I samband med mötet i Boden fick gruppen även ta del av en användarmanual som fanns för både lärare och en för de studerande. Denna manual var ovärderlig för studenterna och speciellt i de fall då de ej kunde delta vid den första och enda fysiska träffen i samband med introduktionen. Planeringsarbetet innebar ett flertal möten både i Stockholm och på nätet i FC, mellan de ansvariga lärarna. Vid mötena diskuterades förutom mål och pedagogisk grundsyn även arbetsformer. Individuellt arbete, grupparbeten och arbete över alla fem studieorterna var viktigt i vårt planeringsarbete. Hur handledning av de olika uppgifterna skulle ske, diskuterades vid varje möte och det var mycket viktigt och betydelsefullt att få ta del av varandras erfarenheter av distansstudier och kurser på denna nivå för att föra arbetet framåt. När kursplaner och litteraturlistor var godkända och fastslagna av respektive skola inleddes arbetet med att konstruera studiehandledningar. Inledningsvis gjordes studiehandledningar till de två första delkurserna på ett möte i Stockholm. Materialet bearbetades därefter på hemmaplan av en eller två lärarrepresentanter, skickades mellan lärarna för kommentarer och nya idéer. Vid mötet fattades även beslut om när kursen skulle börja och hur introduktionen skulle gå till. De övriga delkursernas studiehandledningar planerades i ett senare skede då kursen hade startat, för att samtidigt få en kursutvärdering och på det sättet kunna utforma dem efter våra erfarenheter. Säljö (2000) beskriver informationstekniken (IT) som undervisningsverktyg och dess konsekvenser och menar att användandet av IT ställer allt högre krav på avancerad läs- och skrivkunnighet. Arbetsuppgifterna som läggs ut förväntas besvaras skriftligt i allt större utsträckning och att producera text är betydligt mer krävande än att konsumera en text. Lärargruppen var medveten om att flera av de studerande som kursen riktade sig mot var ovana att skriva texter och att det i sin tur krävde, liksom att en kurs som ska bedrivas på distans och dessutom vara helt baserad på nätet, måste ha mycket noggranna och tydliga studiehandledningar. Varje studiehandledning utgår från den fastställda kursplanen och ger

12 instruktioner om vad som ska studeras och hur detta ska redovisas och examineras. Det ska dessutom framgå i vilken ordning och under vilken tid uppgiften ska göras liksom hur litteraturen som tillhör delkursen ska användas och analyseras eller redovisas. I studiehandledningen framgår även vilket tidsschema som är aktuellt både för att läsa, lämna in uppgifter och för att få respons eller bedömning av den kursansvarige. Att fastställa och skriva en studiehandledning kräver mycket diskussion och det är en process för de inblandade lärarna. Därför gjordes arbetet i flera omgångar där var och en läste uppgifterna och gav kommentarer och förslag till förändringar vid flera tillfällen. Arbetet med detta inleddes vid möten i Stockholm för att sedan fortsätta och avslutas via lärplattformen FC eller via e-post. Grunden till hur en studiehandledning utformas och betydelsen av en sådan kommer till viss del från Bååths (1996) tankar om detta, som menar att studiehandledningen ska vara en dialog mellan lärare och student, vara tydlig, ange mål och beskriva examinationsuppgifter. I arbetet med att formulera studiehandledningar är det viktigt att tänka på att uppgifterna är uppbyggda så att det inte blir obalans och att de studerande inte upplever perioder med överbelastning eller understimulans, utan att det är jämnt fördelat över de fem poäng som de omfattar. Det är dessutom viktigt att variera arbetsuppgifternas och examinationernas struktur så att de studerande får uppgifter som stämmer överens med målet och syftet för kursen. Eftersom kursen riktar sig till personer med i regel lång erfarenhet av sitt yrkesområde, såg lärargruppen det som viktigt att de studerande upplevde att deras erfarenhet togs tillvara och att det skedde en fördjupning av deras kunskaper. Till varje studiehandledning och varje delkurs beskrevs den obligatoriska kurslitteraturen, som de flesta av lärarna var väl förtrogna med. Detta underlättar givetvis arbetet med att utforma studieuppgifter till litteraturen. Beskrivningen av litteraturen underlättar för de studerande att ta del av och förstå sambandet mellan litteratur och uppgifter. Förberedelser inför kursstart För att genomföra en nätbaserad kurs krävs ett omfattande förberedelsearbete av kursen i sin helhet. Det kan beskrivas som mer tidskrävande än att planera för en campusförlagd

13 utbildning. En nätbaserad kurs måste vara noggrant och detaljerat planerad i sin helhet. Här gällde det att inte automatiskt överföra arbetsmetoder från närutbildning till en nätburen distans kurs. Ofta är det komplicerat och olämpligt att göra ändringar under kursens gång. Problematiken för studenten ska inte ha fokus på otydligheter i de instruktioner som ges utan problematiken ska snarare finnas i de uppgifter som ska bearbetas. Om studenten får tillgång till tydlig information möjliggörs det för det optimala lärandet. I god tid före kursens start utformades studiehandledningar, med syfte att konkretisera kursplanens innehåll. Studiehandledningarna utformades så att studenterna skulle få en tydlig beskrivning av kursens innehåll, antal studieuppgifter och hur de utformats, kravnivå på studieaktivitet och inlämningsuppgifter med tidsangivelser för när uppgifter senast skulle lämnas in. I det arbetet var det viktigt att parallellt planera för när lärarnas arbete ska förläggas. Som lärare på nätet behöver det planeras för lärarens arbetstid på ett annat sätt än vad som görs vid campusförlagd undervisning. Frågor om kursens tids tilldelning och hur mycket tid som krävs för de olika momenten diskuterades mellan lärarna i projektgruppen samt ledningen för respektive institution. Planering för en bra teknisk support till studenter och lärare prioriterades i förberedelsearbetet och den första tiden bör supporten finnas tillgänglig dagligen. Tekniken måste fungera för att kontakten mellan student och lärare ska kunna ske. För att lärarna skulle känna sig trygga med den tekniska plattformen använde lärarna den tekniska plattformen i planeringsarbetet och det diskuterades om hur en gemensam fungerande design skulle utformas. Det är en stor fördel om läraren känner sig trygg i att hantera den tekniska plattformens funktioner innan kursen startar. Att inte blanda in mer teknik än vad som är nödvändigt inledningsvis var ett av gruppens mål. Först måste de studerande bli förtrogna med tekniken. Webbaserade föreläsningar diskuterades och en expert inom varje delkurs tillfrågades om att medverka i en föreläsning som skulle videoinspelas och länkas till kursen. Inspelningen genomfördes vid den högskola/universitet där föreläsaren hade sin hemvist. Därefter samarbetade tekniker vid respektive lärosäte så att föreläsningen kunde visas via plattformen och läggas ut på nätet under en tidsperiod som var i överenskommelse med föreläsaren. Kostnader för dessa föreläsningar delades mellan de fem lärosätena.

14 När kursen annonserades i kurskatalogen var det betydelsefullt att informera tydligt om fysiska träffar förekom. Rekommendationer gavs också om viss datavana och krav på tillgång till dator med Internet-modem. Riktad marknadsföring med information till verksamhetschefer inom hälso- och sjukvården gjorde att fler uppmärksammade kursen och de kan dessutom bli uppmuntrade att söka. Före kursstart skickades kursplanen och välkomstbrevet till studenterna med information om vad som skulle ske på kurs orten vid kursstarten. Likaså informerades om att gruppindelning skulle ske vid kursstart och att eventuella önskemål om grupptillhörighet kunde lämnas in i förväg eller i samband med kursstart. Det fanns inget förutbestämt sätt att dela in grupperna En del föredrog att ha en geografisk närhet för att kunna träffas fysiskt, men det var inte nödvändigt för att kunna genomföra kursen. Det fanns fördelar med att träffas fysiskt vid ett tillfälle inledningsvis, men det var ej någon nödvändighet. Dataundervisning en dag veckan före kursstart erbjöds vid vissa lärosäten. Manual till den tekniska plattformen följde med välkomstbrevet, likaså användarnamn och lösenord. Genomförande av kursen Tydlighet, enkelhet och trygghet är essensen för att skapa förutsättningar för samarbete och lärande. Vid kursstart bör kursen vara startklar, dvs. att studenter möter varandra och en förberedd lärare, i en välplanerad kurs genomsyrad av en väl genomtänkt pedagogisk grundsyn som främjar samarbete. Studiematerial och en hjälpmanual för informations- och kommunikationsprogrammet ska vara tillgängligt. Tillgång till teknisk support och information om bibliotek ska finnas. När allt är klart kan full koncentration läggas på syftet till kursen och aktörernas möte, som är att studenten ska nå utbildningens mål utan avhopp. Kursstart Första kursdagen erbjöds studenterna en fysisk träff. I stort sett all given information under kursdagen återgavs även i studiehandledningen och i en hjälpmanual för att hantera den tekniska lärplattformen. Kursen, ämnet och studiehandledningen introducerades kort och tillfälle gavs för frågor. Läraren informerade om sin pedagogiska grundsyn, vad distansstudier är och vikten av att hålla tidsgränser.

15 Personal vid biblioteket gjorde en genomgång i informationssökning på bibliotek och databaser samt av lånevillkor för distansstudenter En utförlig demonstration av hur man, som distansstudent, med hjälp av sitt lånekort kan logga in i bibliotekssystemet gjordes. Studenterna fick också en genomgång av hur man loggar in i bibliotekets databaser hemifrån, samt en första introduktion till vilka databaser som kan vara intressanta för omvårdnadsämnet. Efter presentation av informations- och kommunikationsteknologin fick studenterna öva på de vanligaste tekniska momenten. Vid vissa lärosäten erbjöds fotografering av studenterna, som de kunde använda vid sin presentation av sig själv i FC. Under dagen presenterades studenter, lärare, examinator, sekreterare, bibliotekspersonal, teknisk support och studentkåren. Gruppindelningar gjordes med 5-7 studenter/grupp som höll ihop under läsåret, utifrån olika urval: studenternas önskemål, geografisk spridning, geografisk homogenitet och utifrån närhet till samma lärcentra. Läraren Ramsden (1992) menar, vilket författarna instämmer med, att det är läraren som är orsaken till det sätt som studenten lär sig på. Det är, enligt Ramsden, lärarens beteende och pedagogik som driver studenten mot olika typer av inlärningssätt. Därför reflekterade läraren över sin roll och strävade efter att ha en genomtänkt pedagogisk grundsyn som utgångspunkt, vilken tydliggjordes för studenterna. Det optimala är givetvis också att läraren har accepterat utbildningsformen, nätbaserad distansutbildning. Läraren strävade efter ett förhållningssätt, som manade studenten till att själv aktivt söka kunskap och samarbeta med de andra studenterna. Det är viktigt att poängtera att detta inte betyder en frånvarande lärare, tvärtom bör läraren vara närvarande och utgöra en dialogpartner, då läraren är ämneskunnig och har ansvaret för bedömning av studenternas arbete. Studieuppgifter och examinationer konstruerades för att främja samarbete och ett inlärningssätt som är engagerande, djupt och holistiskt (Marton och Booth, 2000). Läraren strävade efter att vara med i lärandeprocessen utan att ta över och genom att vara en coach. Läraren strävade efter att flytta fokus från sig själv till att studenten hade fokus på sig själv

16 och på de andra studenterna, som skulle ses som en resurs. Det tydliggjordes t ex genom att läraren stimulerade studenterna till att svara på varandras frågor och att de inte behövde vänta på lärarens svar. Därtill manades studenter till att först försöka lösa eventuella frågar t ex om samarbete, innan läraren kontaktades. "Gott beteende bekräftades, låter kanske konstigt, men när t ex tidsgränser respekterades och studenter svarade på andra studenters frågor, bekräftade läraren dem positivt. Detta gjordes mer i början av kursen, för att skola in dem i den kulturen. För att få en levande kurs, som är rättvis i det avseende att alla kan ta del av all informationen, var vi noga med att poängtera att studenternas frågor av allmän karaktär skulle skrivas så att alla kunde läsa frågan och sedan svaret. Då förebyggdes också att samma fråga ställdes flera gånger. Det var noga med att kommunikation hölls inom inlärnings- och kommunikationsprogrammet, främst för att få en levande kurs dit studenter loggade in sig samt för att alla ska kunna ta del av allt och säkerhet med brandväggar. Meddelanden av privat karaktär skickades enbart till den det berörde. Läraren var även under arbetstid tillgänglig på stationär telefon och vid vissa lärosäten även via mobil. Läraren var noga med snabb respons på frågor och loggade därför in sig ofta, som när dagens post hämtas. När läraren såg att studentens grad av aktivitet var låg eller saknades ingreps i tid, detta var särskilt viktigt där studieuppgifter krävde samarbete. Det var särskilt viktigt första veckorna, vilket vi anser är en kritisk tid, som kan leda till avhopp. Första studieuppgiften kunde därför genomföras individuellt, då studierna inte blev lika sårbar, om vissa studenter var lite trögstartade. I övrigt gällde massor av återkoppling särkilt i början och snabb sådan. Det gällde för läraren att vara tillgänglig särskilt i början av delkurserna och i början av studieuppgifterna. Läraren skulle synas bakom skärmen, ha kontakt med studenten, entusiasmera, visa sig intresserad och ha medkänsla för studenten. Studenten Strävan var att få en student som var aktiv, ansvarstagande och kunskapssökande. Gruppen skulle ses som stöd och resurs i lärande. Det skulle vara klart och tydligt för studenten vilka som hade behörighet till den tekniska lärplattformen. Därför var lärarna noga med att tydliggöra vilka som hade behörighet till kursen och vem som såg vad, som att vissa virtuella rum enbart var för studenter, vissa rum för studentgruppen, vissa rum helt privata och var läraren kunde se studentens aktivitet. Det var viktigt att studenten fick vara en individ och en gruppmedlem, dvs. ensam men ändå inte ensam. Ingen kunde kräva någons annans fysiska

17 närvaro, t ex vid genomförande av studieuppgifter. Tid avsattes för att studenterna skulle lära känna varandra - personlig presentation vid första träff och skriftligt på nätet, gärna med foto. En strävan gjordes för att nå ett öppet klimat med aktivitet och diskussioner. De fyra studiehandledningarna (a 5 poäng) visade vägen genom kursen och beskrev konkret studieuppgifterna med tillhörande litteratur och tidsramar. Allt som studenten behövde från lärosätet för att nå utbildningens mål, fanns i god tid tillgängligt i inlärnings- och kommunikationsprogrammet. Indelning i grupper syftade till att studenterna kunde stödja varandra, samarbeta och lära av varandra. Studieuppgifter Studiematerial och information var tillgängligt i inlärnings- och kommunikationsprogrammet. Kursens studieuppgifter och upplägg presenterades i en studiehandledning, som strävade efter att vara enkel och tydlig. Studieuppgifterna och examinationerna konstruerades för att främja samarbete och ett inlärningssätt som är engagerande, djupt och holistiskt (Marton och Booth, 2000). Läraren och studenterna hade liknande yrkeserfarenhet, sjuksköterska, vilket sågs som en styrka, då en lärare bör veta något om studentens begreppsramar för att kunna använda språket och på så sätt underlätta studentens lärande. Den erfarenheten och erfarenhet av en sjuksköterskas kliniska vardag använde läraren i studieuppgifternas konstruktion, bla för att koppla uppgifterna till deras arbete. Läraren lärde också känna studenten eftersom kursen var under ett år och kunde därför följa studentens kunskapssökande samt kunskapsutveckling. Studierna präglades av en öppenhet, eftersom både studenter och lärare kunde följa all kommunikation. Om en student riktade en fråga till läraren kunde läraren besvara frågan till alla om frågan var av allmänt intresse. Studenten delade med sig av sin kunskap, vilket kan tyda på att inget konkurrens förhållande förelåg. Viktigt med tydlighet när det gällde lärarens återkoppling och studenten ska också veta när den kommer. Återkopplingen bör vara snabb och konstruktiv. Varje delkurs innehöll 3-4 studieuppgifter och strävan var att inte ha för många uppgifter. Tidsramar för varje uppgift fastställdes av läraren. Däremot fanns flexibilitet för varje studentgrupp att, inom respektive uppgift, själva bestämma delmål och tidsramar. Första studieuppgiften hade en relativ lätt svårighetsgrad, en traditionell individuell uppgift med givna frågor. Återkopplingen var också snällare, då första tiden i huvudsak används för att

18 bekanta sig med tekniken, med kursen och deltagarna. Därefter var uppgifterna konstruerade så att kravnivån höjdes och att läraren också utvecklade återkopplingen därefter. Studieuppgifterna skulle inte främja reproducerande, utan leda till att studenten omvandlade det skrivna till sitt eget, dvs. tillämpa, analysera, reflektera, utveckla synteser. Kursens arbetsbörda och tempo tänktes igenom grundligt, för att hitta en rimlig balans som ledde till ett engagerande, djup och holistisk lärande. Att koppla studieuppgifterna (bilaga 1) till sjuksköterskans kliniska vardag var ett medvetet val, för att även där främja ett engagerande, djup och holistisk lärande. Studenterna hade olika yrkeserfarenhet med geografisk spridning inom utom landet. Då nya grupper ger nya infallsvinklar och perspektiv på problemområden, konstruerades även tvärgrupper med studenter antagna vid de olika lärosätena. Studieuppgifternas karaktär främjade också högskolelagens intentioner om att studenten ska träna kritiskt tänkande och problemlösande. Bedömnings- och betygskriterier fanns skrivna i studiehandledningen. Studieuppgifterna genomfördes både individuellt, par och i studentgrupp samt i tvär grupp. Huvudprincipen på studieuppgifterna var (bilaga 2, 3, 4): 1. Kurslitteraturen presenterades kort. 2. Varje studieuppgift inleddes med enskilda litteraturstudier. 3. Därefter påbörjades en bearbetning av litteraturen utifrån givna frågeställningar. 4. Resultatet av individens bearbetning presenterades för gruppen på nätet. 5. Gruppmedlemmarna gav skriftliga kommentarer på varandras arbeten 6. Avslutningsvis besvarade studenten kommentarer från gruppen. 7. Läraren följde studenternas kommunikation på nätet. 8. Under uppgiften gav läraren handledning, stöttade och coachade om det fanns behov. 9. Läraren gav individuell- och grupprespons när uppgiften var klar. Tekniken Lättillgänglig teknisk support för studenten och läraren som kunde nås via stationär telefon, mobil och e-post, vilket fanns information om i studiehandledningen. Supporten fanns tillgänglig dagligen, men användes mer frekvent den första tiden både för studenten och läraren. För att undvika en diffus kontaktperson, tydliggjordes vem den faktiska personen var som gav teknisk support, hur hon kunde nås och under vilka tider hon var tillgänglig.

19 Bibliotek Biblioteksinformation och hur kontaktperson kunde nås fanns i studiehandledningen. För att undvika en diffus kontaktperson, tydliggjordes vem den faktiska personen var, hur hon kunde nås och under vilka tider hon var tillgänglig. Avslutande sammanfattning och reflektion Syftet med denna rapport var att beskriva arbetsprocessen i utvecklingen av den Internet baserade distanskursen Omvårdnad-B poäng, samt att beskriva hur ett samarbete i lärprocessen möjliggjordes bland studenter vid nämnda kurs. Sammanfattningsvis kan vi se att man gör flera vinster vid ett arbete av detta slag, både för den enskilde läraren, de studerande och de olika lärosätena. För den enskilde läraren innebar det många gånger utvecklande diskussioner med kollegor från andra orter och med annan syn kanske på både pedagogik, studerande och kommunikation. Diskussioner där alla fick ge och ta och ibland fick acceptera något man inte var van vid eftersom fem åsikter skulle resultera i ett användbart koncept. Det etablerades även kontakter mellan lärarna som utbytte tankar och åsikter om andra pedagogiska eller utbildningsmässiga frågor. Fram för allt blev vår arbetsgrupp det forum där frågor runt nätutbildning diskuterades då helt nätbaserade utbildningar inte fanns på alla lärosäten. En annan viktig effekt blev alla diskussioner runt litteratur och artiklar där vi delgav varandra flera olika nyheter, som även kunde användas i den övriga undervisningen. De studerandes vinster kan ha varit möjligheten att kunna studera, vilket kanske inte skulle varit praktiskt möjligt om det hade inneburit fler fysiska träffar. Den nätbaserade utbildningen medförde större flexibilitet eftersom de inte var lika styrda som vid traditionell undervisning till tider, platser och personer utan i viss mån kunde välja själva. Det var ett nytt sätt att studera på för de flesta, man fick dessutom också större datavana på köpet, liksom träning och färdighet att söka stöd av litteratur och aktuell forskning för sina argument. Andra vinster var den kunskapsbredd som studenterna gav varandra, eftersom studiekamraterna hade erfarenheter från andra arbetsområden än det egna eller var boenden i andra länder med skiftande kultur. Även via en del av arbetsuppgifterna där grupperna mixades över orterna delgavs erfarenheter från andra delar av Sverige.

20 Vinster för de olika lärosätena har varit att nya kontakter skapats, vilket bidragit till nya influenser med engagerade lärare och studeranden. I de fall där institutionerna inte hade erfarenhet av och arbetade med nätbaserade utbildningar blev också lärarna i arbetsgruppen det stöd som man inte kunde få i det egna kollegiet. Dessutom har också kompetens kunnat utnyttjas lärosäten emellan t ex gällande teknisk kunskap, stöd och support. För att arbetsprocessen för lärarna som ska introducera en nätburen distanskurs ska fungera bör det erbjudas möjlighet till planering i god tid. Det pedagogiska synsättet måste anpassas till nätbaserad utbildning och man kan inte överta en campusutbildnings kursupplägg och innehåll på grund av tidsbrist. De som ska delta i planeringen måste också ha en positiv inställning till tekniken och distansundervisning. För oss lärare har det varit en stor tillgång att vi har kunnat träffas fysiskt för att diskutera och planera kursens uppläggning och innehåll, men samtidigt har också telefon och video konferens haft ett kompletterande värde. Särskilt har vi uppmärksammat värdet av kontinuitet där samma personer deltar i hela arbetsprocessen. Detta innebär att vi ser det som omöjligt att kunna genomföra en kurs av detta slag där flera lärosäten ska delta om diskussionen och processen bryts av nya deltagare. Arbetsfördelningen i en nätbaserad distanskurs liknar inte en traditionell campusutbildning, då kursen i sin helhet måste planeras och vara klar vid kursstart. En nätbaserad distanskurs är också mer "känslig" för förändringar under tiden som kursen pågår. Det känns inte relevant att i nätbaserade distanskurser använda samma beräkningar för t ex undervisningstid och arbetsfördelning som gäller i en traditionell campusutbildning, då det också krävs att man också håller sig uppdaterad vad gällande lärplattformens funktion. Som lärare måste man känna sig trygg med tekniken för att kunna hjälpa de studerande, framförallt i den inledande delkursen. Läraren bör kunna förklara lärplattformens uppbyggnad vid inledning av kursen. Det är viktigt att ge studenten beskrivning av vilka som kan läsa de inlägg de skrivit, om det bara är en person, den egna gruppen eller alla i kursen. Det är även viktigt att de studerande blir medvetna om etiken på nätet. Tillgången till jourhavande support både för lärare och studenter är av största vikt, framförallt vid start av kursen. Detta innebär inte att studenten kan förvänta sig omedelbart svar och åtgärder men veta när man kan få hjälp. En tydlig manual är ibland avgörande för att kunna lösa problemen själv, men den personliga supporten är viktigast.

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken 1. Inledning 1.1 Bakgrund Redan 1989 startade ett nätverkssamarbete mellan fackhögskolorna i Jönköping och länets kommuner när det gäller decentraliserad högskoleutbildning. Varje kommun i dåvarande Jönköpings

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna Att studera på distans vid Högskolan Dalarna ÄR FRIHET DIN GREJ? Frihet Tycker du om frihet? Vill du själv bestämma när och var du ska studera? I så fall kan distansstudier vara det bästa sättet för dig

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN MEDIEINFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG MI03 Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN

Läs mer

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng Institutionen för hälsovetenskaper Sociala omsorgsprogrammet Studieplan SO8062 Socialt arbete med inriktning mot social omsorg (41-60) 20 p Kurs 6 delkurs 1 Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård,

Läs mer

PBL på distans. Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006. Arne Rehnsfeldt Christine Persson

PBL på distans. Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006. Arne Rehnsfeldt Christine Persson PBL på distans Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006 Arne Rehnsfeldt Christine Persson Anne- Problembaserat lärande Information Kommunikation Kunskap

Läs mer

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG HÄLSOVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan för uppdragsutbildning Dnr CF 50-37/2006 Sida 1 (5) FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG Occupational Health Nursing Programme, 40 points Utbildningsprogrammet

Läs mer

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET SV1133 Retorik, grundkurs, 30 högskolepoäng Rhetoric, Introductory Course, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden

Läs mer

Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp)

Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp) Linköpings Universitet Institutionen för kultur och kommunikation IKK Religionsvetenskaplig grundkurs 790G01 Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp) Studiehandledning

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 Fastställd i institutionsstyrelsen 2004-04-01 Dnr 420/333-04 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN Sid

Läs mer

Datum 2014-12-11. Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden

Datum 2014-12-11. Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden Engelsk benämning: Basic course in Leadership under demanding conditions Kurskod: 1LL046 (fristående kurs), 1FK020

Läs mer

Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1)

Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1) Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1) Kursansvariga var David Gunnarsson Lorentzen & Charlotte von Essen Övriga medverkande lärare: Emma Forsgren Helena Francke Claes Lennartsson

Läs mer

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015)

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015) Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015) Kursansvarig lärare: Sohlberg 1. Innehåll och allmän information

Läs mer

Kursutvärdering / Kursrapport

Kursutvärdering / Kursrapport Kursutvärdering / Kursrapport Kursrapporten ska genomföras senast tre veckor efter kursens sista tentamens första tentamenstillfälle. Datum: 2014-12-04 Kursfakta Kursens namn Inom program / fristående

Läs mer

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 25 mars 2003.

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 25 mars 2003. HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 80 POÄNG The Media Design Programme, 80 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

Lokala studieregler vid Göteborgs universitet

Lokala studieregler vid Göteborgs universitet Styrdokument dnr G2011/323 1 / 5 Lokala studieregler vid Göteborgs universitet Publicerad Beslutsfattare www.styrdokument.adm.gu.se Rektor Beslutsdatum 130408 Giltighetstid Revideringsdatum Från och med

Läs mer

Kursutvärdering Distans

Kursutvärdering Distans HT12 1SJ012 Ledarskap, pedagogik samverkan i sjuksköterskans yrkesutövning (7,5hp) V46-50 Enkätresultat Enkät: Status: Distans: Kursutvärdering stängd Datum: 2013-04-26 13:29:21 Aktiverade deltagare (HT12

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Kursdokument APL handledarutbildning HT14

Kursdokument APL handledarutbildning HT14 140813/CH Kursdokument APL handledarutbildning HT14 1 Innehåll Mål för utbildningen... 3 Litteraturlista... 3 Att studera på distans... 4 Kursupplägg omgång 1... 5 Kursupplägg omgång 2... 6 Innehåll närträffar...

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

UTVÄRDERING AV KURSEN 1SJ012 LEDARSKAP, PEDAGOGIK OCH SAMVERKAN I SJUKSKÖTERSKANS YRKESUTÖVNING

UTVÄRDERING AV KURSEN 1SJ012 LEDARSKAP, PEDAGOGIK OCH SAMVERKAN I SJUKSKÖTERSKANS YRKESUTÖVNING UTVÄRDERING AV KURSEN 1SJ012 LEDARSKAP, PEDAGOGIK OCH SAMVERKAN I SJUKSKÖTERSKANS YRKESUTÖVNING OMGÅNG 1 & 2 HT -12 OM UTVÄRDERINGEN Antal svar omgång 1: 30 Campus (av 37=81,1%), 8 Distans (av 8=100%)

Läs mer

ARBETSGÅNG OCH SCHEMA FÖR KURS 1PE502, PEDAGOGISKT OCH PROFESSIONELLT LEDARSKAP

ARBETSGÅNG OCH SCHEMA FÖR KURS 1PE502, PEDAGOGISKT OCH PROFESSIONELLT LEDARSKAP ARBETSGÅNG OCH SCHEMA FÖR KURS 1PE502, PEDAGOGISKT OCH PROFESSIONELLT LEDARSKAP Träff 1 Lördagen den 22 september, klockan 1015 1600 Sal Homeros fm. Wägner och Moberg på em. Vecka 36 38, 3 september 22

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Studiehandledning för kurs:

Studiehandledning för kurs: Kopparberg IT 2012-06-18. Studiehandledning för kurs: Grundkurs ordbehandling i MS Word 2007, 25 poäng. Studieform: Självstudier med handledning. Studieperiod: Kontinuerlig kursstart halvtidsstudier två

Läs mer

Sammanställning av Kursutvärdering V11 (BU Distans KBH) Vetenskaplig teori och metod

Sammanställning av Kursutvärdering V11 (BU Distans KBH) Vetenskaplig teori och metod Sammanställning av Kursutvärdering V11 (BU Distans KBH) Vetenskaplig teori och metod Datum: 2011-07-05 10:22:32 Besvarad av: 14(20) (70%) 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen?

Läs mer

Bilaga 8 c: Figurförteckning Institution C resultat i sammanfattning

Bilaga 8 c: Figurförteckning Institution C resultat i sammanfattning Bilaga 8 c: Figurförteckning Institution C resultat i sammanfattning Figur C1 Hur administrationen har fungerat... 1 Figur C2 Hur studievägledningen har fungerat... 1 Figur C3 Om de studerande har använt

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2007

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2007 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

Magisterprogram i psykologi för lärande, utveckling och kommunikation, 60 högskolepoäng

Magisterprogram i psykologi för lärande, utveckling och kommunikation, 60 högskolepoäng Programinformation för Magisterprogram i psykologi för lärande, utveckling och kommunikation, 60 högskolepoäng (Master (60 credits) in Psychology: Learning, Development and Communication, 60 ECTS credits)

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27 Beskrivning av kurs ht 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 1-3, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp Lärare

Läs mer

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing 1(7) Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod Nursing Programme, 180 ECTS Inriktningskod ----- VGSSK Examen Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing Filosofie kandidatexamen

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Studiehandledning för kurs:

Studiehandledning för kurs: Lärcentrum Ljusnarsberg 2008-06-09 Studiehandledning för kurs: Grundkurs ordbehandling i MS Word 2002, 25 poäng. Studieform: Självstudier med handledning. Studieperiod: Kontinuerlig kursstart halvtidsstudier

Läs mer

Studiehandledning för kurs:

Studiehandledning för kurs: Lärcentrum Ljusnarsberg 2008-06-09 Studiehandledning för kurs: Grundkurs kalkylering i MS Excel 2002, 25 poäng. Studieform: Självstudier med handledning. Studieperiod: Kontinuerlig kursstart halvtidsstudier

Läs mer

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN AVANCERAD NIVÅ FÖRETAGSEKONOMISKA MAGISTERPROGRAMMET Programkod: SAENM Inr.kod: Affärsutveckling AFUT (Business Development) Inr.kod: Redovisning REDO (Accounting) Fastställd

Läs mer

Industriellt byggande, 7,5 hp

Industriellt byggande, 7,5 hp Kurs-PM Industriellt byggande, 7,5 hp EN KURS INOM EXPERTKOMPETENS FÖR HÅLLBART TRÄBYGGANDE Skrivet av: Lars Eliasson och Helena Lidelöw Termin: Hösten 2014 Kurskod: 4TS103 Introduktion Syftet med denna

Läs mer

Utbildningsplan. Högskolepoäng: 60/120. 1. Utbildningsprogrammens organisering. 2. Utbildningsprogrammens mål

Utbildningsplan. Högskolepoäng: 60/120. 1. Utbildningsprogrammens organisering. 2. Utbildningsprogrammens mål Hälsohögskolan Diarienr 98/2010 (122) (1) 1 Utbildningsplan Utbildningsprogrammets benämning: Magisterprogram i oral hälsovetenskap och Masterprogram i oral hälsovetenskap/master Programme in Oral Health

Läs mer

DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog

DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog - med inriktning neuropsykiatri DISTANSUTBILDNING Vad innebär utbildningen? Detta är en utbildning för dig som vill arbeta med människor. Utbildningen ger dig kunskaper

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Dnr 61-2013:819

Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Dnr 61-2013:819 Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 4-6, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp

Läs mer

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Vägga Vuxenutbildning ITiS-projekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Författare Lotta Holmgren Karin Svensson Ove Svensson Handledare

Läs mer

Information om ledarskapskursen. Personligt ledarskap

Information om ledarskapskursen. Personligt ledarskap 2015-03-01 Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk information. Kursen är en av ledarskapskurserna i Dalarnas

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Förvaltningarnas chefsutvecklingsaktiviteter

Förvaltningarnas chefsutvecklingsaktiviteter Västra Götalandsregionens regiongemensamma Chefsutvecklingskarta Målgrupp Förvaltningschef Områdeschef Chef över chef 1:a linjens chef Stabschef P r o Västra Götalandsregionens introduktionsprogam Kvalificerat

Läs mer

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap 2014-04-03 Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap VÄLKOMMEN Varmt välkommen till kursen Personligt ledarskap! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr:

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr: Sid 1 (6) Uppdragsutbildning för yrkesverksamma inom socialtjänstens enheter för barn och unga i Norrbotten Syftet med kurserna inom uppdragsutbildningen är att ge deltagarna möjligheten att utveckla sina

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

6. Bank med enkätfrågor för eget urval

6. Bank med enkätfrågor för eget urval 6. Bank med enkätfrågor för eget urval Nedan finns valbara enkätfrågor till lärare (svart text) respektive studenter (blå text) kring universitetets roll samt till studenter (röd text) kring studenternas

Läs mer

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Utbildningsplan för Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Politices kandidatprogrammet är ett utbildningsprogram på grundläggande nivå som leder

Läs mer

Till dig som LIA-handledare

Till dig som LIA-handledare Y Till dig som LIA-handledare Grattis! Du har tackat ja till uppgiften att vara handledare för en KY-student på din arbetsplats en uppgift som kan vara både lärorik, stimulerande och ansvarsfull. Inom

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

STUDIEANVISNINGAR för Tillämpad biomedicinsk laboratorievetenskap Klinisk mikrobiologi BML 2 7,5hp

STUDIEANVISNINGAR för Tillämpad biomedicinsk laboratorievetenskap Klinisk mikrobiologi BML 2 7,5hp 2014-09-12 STUDIEANVISNINGAR för Tillämpad biomedicinsk laboratorievetenskap Klinisk mikrobiologi BML 2 7,5hp Kurskod: 1BA111 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-Mail Karolinska Institutet Alfred

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits Utbildningsplan för Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen för Masterprogram

Läs mer

WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1)

WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1) Kursrapport för: WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1) Kursansvarigas namn: Jan Buse & Daniel Birgersson Antal registrerade studenter: 30 st. Antal godkända studenter på hela kursen

Läs mer

Chalmers Pedagogiska Portfölj

Chalmers Pedagogiska Portfölj Chalmers Pedagogiska Portfölj Nedan är ett utdrag ur Chalmers arbetsordning vad gäller definition och föreskrifter om pedagogisk skicklighet ( 4.2.2). Därefter följer instruktioner för utformning av den

Läs mer

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Tidsplan Vecka Datum Innehåll Huvuduppgift 4 19/1 Kursstart, introduktion Introduktionsseminarium 5 26/1 Moment 1, Introduktion till Flash 7 9/2 9

Läs mer

Digitala verktyg vid examination av lärare Annelie Bodén Karlstads universitet

Digitala verktyg vid examination av lärare Annelie Bodén Karlstads universitet Digitala verktyg vid examination av lärare Annelie Bodén Karlstads universitet Användningen av bloggar och video i lärplattformen, svårigheter och möjligheter Annelie Bodén, universitetsadjunkt och programledare

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-384-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

Hoppa till... Exportera till Excel

Hoppa till... Exportera till Excel Hoppa till... Startsida TFEMoodle Forskning Samverkan Om universitetet TFEMoodle LinSA, del 3 Återkopplingar Återkoppling HT11 Uppdatera Återkoppling Översikt Redigera komponenter Mallar Analys Visa inlägg

Läs mer

Vä lkommen till ekonomprogrämmet pä distäns!

Vä lkommen till ekonomprogrämmet pä distäns! Vä lkommen till ekonomprogrämmet pä distäns! Du är antagen till vårt ekonomprogram som ges på it-distans. Om du blivit antagen eller reservplacerad i urval 1 måste du tacka JA till det antagningsbesked

Läs mer

Konsthögskolan i Umeå

Konsthögskolan i Umeå Konsthögskolan i Umeå Kandidatprogrammet i fri konst, 180 hp Masterprogrammet i fri konst, 120 hp Konsthögskolan är vackert och centralt belägen vid Umeälvens strand. Skolan startade 1987, i före detta

Läs mer

Uppföljning av masterexamen i industriell ekonomi vid Kungl. Tekniska högskolan

Uppföljning av masterexamen i industriell ekonomi vid Kungl. Tekniska högskolan BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Charlotte Ejsing 08-563 087 68 charlotte.ejsing@uka.se Till rektor Uppföljning av masterexamen i industriell ekonomi vid Kungl. Tekniska högskolan

Läs mer

Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010

Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010 Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010 Denna enkät är gjord av Västsvenska kontaktnätet för flexibelt lärande (VKF). VKF är ett samarbete inom flexibelt lärande mellan Göteborgs Universitet, Chalmers, Karlstads

Läs mer

Bedömning av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning i kursen Omvårdnad, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, O7055H

Bedömning av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning i kursen Omvårdnad, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, O7055H Institutionen för hälsovetenskap Avdelning för omvårdnad Bedömning av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning i kursen Omvårdnad, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, O7055H Kurs:.

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Institutionen för hälsa och lärande Sjuksköterskeprogrammet Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Kursansvariga OM124G Stina Thorstensson, stina.thorstensson@his.se

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

Skogsmästarskolan. Vad är Din sammanfattande syn på Skogsmästarprogrammet? Medelbetyg: 4,0 (förra årets kurs, SMP 05/08, gav 3,7 i medelbetyg).

Skogsmästarskolan. Vad är Din sammanfattande syn på Skogsmästarprogrammet? Medelbetyg: 4,0 (förra årets kurs, SMP 05/08, gav 3,7 i medelbetyg). Skogsmästarskolan 2009-05-28 U T V Ä R D E R I N G S K O G S M Ä S T A R P R O G R A M M E T 2 0 0 6 / 0 9 UNDERLAG Undersökningen bygger på de enkäter som skickats ut i april -09 (53 st). Här redovisas

Läs mer

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga Ganska bekant Rätt kaxig Lite otydlig Mycket stolt! På stark frammarsch Lätt tilltufsad Kämpar i kylan! Kan snart flyga Varför Lärcentrum? Startade under 1990-talet Ingen egen utbildningsanordnare Förmedlare

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare

Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare 4.1. Beskriv kort din profil som lärare (högst en halv sida). Berätta kort (cirka en halv sida) om dig själv, ditt

Läs mer

Regler för kursansvar och examination

Regler för kursansvar och examination Sidan 1 av 5 Dnr 2013-114-385 Fastställd 2013-10-29 Reviderad 2015-05-19 Utbildningsnämnden för hälsa och samhälle (UHS) Utbildningsnämnden för lärande och miljö (ULM) Regler för kursansvar och examination

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Information om ledarskapskursen. Ledarskap för att motivera grupper

Information om ledarskapskursen. Ledarskap för att motivera grupper 2014-05-13 Information om ledarskapskursen Ledarskap för att motivera grupper VÄLKOMMEN Varmt välkommen till kursen Ledarskap för motivera grupper! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer

Läs mer

Hur kan en distanskurs se ut i en lärplattform?

Hur kan en distanskurs se ut i en lärplattform? Hur kan en distanskurs se ut i en lärplattform? Annika Åström, Malin Seeger Linköpings universitet, 2004 En distanskurs i trafiksäkerhet I detta dokument beskrivs ett exempel på hur man kan utforma en

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Drift och underhållsteknik är ett tvärvetenskapligt ämnesområde som bygger på samspel

Läs mer

Fält 1: Begrepp ex. teori och praktik (se nedan) Fält 2: Frågor att diskutera och uppgifter att lösa.

Fält 1: Begrepp ex. teori och praktik (se nedan) Fält 2: Frågor att diskutera och uppgifter att lösa. Reflektionsverktyg för lärarkompetens Titel DIALOGDUK Mål Målet är att i grupp stimulera diskussion om lärarkompetens genom att använda en självinstruerande dialogduk med färdiga frågor och begrepp som

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

KONSTFACK UNIVERSITY COLLEGE OF ARTS, CRAFTS & DESIGN DKK/ Grafisk Design och Illustration Årskurs 3

KONSTFACK UNIVERSITY COLLEGE OF ARTS, CRAFTS & DESIGN DKK/ Grafisk Design och Illustration Årskurs 3 KONSTFACK UNIVERSITY COLLEGE OF ARTS, CRAFTS & DESIGN DKK/ Grafisk Design och Illustration Årskurs 3 KURSBESKRIVNING Examensarbete 23hp Poängen fördelas på delmoment: Projektbeskrivning 2 hp Tidsplan 2

Läs mer

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13.

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13. UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET RÄTTSVETENSKAP MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG The programme of Legal Science with focus on internationalisation, 120/160 points Fastställande av utbildningsplan

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer