Samarbete i lärande via nätet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samarbete i lärande via nätet"

Transkript

1 Samarbete i lärande via nätet Juni 2004 Britt Bäckström Marianne Hillström Karin Josefsson Åsa Lindström Helen Persson

2 Förord Projektgruppen för beskrivning av samarbete via nätet, har bestått av fem representanter från följande lärosäten; Mitthögskolan, Högskolan i Gävle, Örebro universitet, Luleå tekniska universitet, och Blekinge Tekniska Högskola. Ett särskilt tack riktas till Svenska Distans Högskolan (SDH), som genom ekonomiska medel möjliggjorde kursutvecklingen av Omvårdnad B poäng, samt till Samverkan för Nätbaserad Högskoleutbildning (SNH) som möjliggjorde denna rapport. För inledning, bakgrund, förberedelse inför kursstart, genomförande av kursen ansvarade: Britt Bäckström, universitetsadjunkt, Institutionen för vård- och hälsovetenskap, Mitthögskolan Sundsvall (projektledare och ansvarig för sammanställning). Marianne Hillström, universitetsadjunkt, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Högskolan i Gävle. Karin Josefsson, universitetsadjunkt, Institutionen för vårdvetenskap och omsorg, Örebro universitet, samt doktorand vid NEUROTEC, Karolinska institutet. För beskrivning av lärarnas arbetsprocess ansvarade: Åsa Lindström, utbildningsledare, Institutionen för hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet, Boden. Helen Persson, universitetsadjunkt och doktorand, Sektionen för hälsa, Blekinge Tekniska Högskola, Karlskrona.

3 Innehållsförteckning Inledning 2 Bakgrund 3 Syfte 6 Lärarnas arbetsprocess 6 Förberedelse inför kursstart 10 Genomförande av kursen 12 Kursstart 12 Läraren 13 Studenten 14 Studieuppgifter 15 Tekniken 16 Bibliotek 17 Avslutande sammanfattning och reflektion 17 Referenslista 24 Bilagor

4 Inledning I oktober 2000 lämnades ett beslutsunderlag till styrelsen för SDH. Underlaget handlade om att få utveckla och genomföra kursen Omvårdnad B, 20 poäng. Nationellt fanns ett stort antal sjuksköterskor som endast hade A-nivå i huvudämnet omvårdnad. Genom den förändring som sjuksköterskeprogrammet genomgått under senare år hade det uppstått ett behov hos denna grupp att uppnå B-nivå i huvudämnet Omvårdnad. För att studenterna skulle antas till olika specialistutbildningar krävdes det på flera håll i landet en särskild behörighet om lägst B-nivå. Vid vissa lärosäten fanns också en lägsta utbildningsnivå om B-nivå för de sjuksköterskor som skulle vara handledare för sjuksköterskestuderande i den kliniska utbildningen. För de studenter som önskar en akademisk examen och forskarutbildning gäller det samma. Samarbete inleddes 2001 mellan representanter från parter i SDH. Syftet var att gemensamt utveckla nätbaserad kurs i omvårdnad. Studierna skulle genomföras som halvfarts studier. SDH:s styrgrupp gav i uppdrag till Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap i Boden att tillsammans med Blekinge tekniska högskola, Mitthögskolan, Högskolan i Gävle och Örebro universitet att utveckla och genomföra distanskursen Omvårdnad B, poäng. Projektansvaret fanns på Luleå tekniska universitet. Ekonomi för kursutvecklingen var totalt kr att fördelas vid undertecknandet av avtalet, då kursen var utvecklad och presenterad samt efter slutrapport och utvärdering. Kursens 20 poäng indelades i 4 delkurser på vardera 5 poäng; Delkurs 1: Omvårdnadens filosofi och etik, Delkurs 2: Hälsa och miljö, Delkurs 3: Omvårdnadens teori och empiri, samt Delkurs 4 som benämndes olika över orterna: Uppsats i omvårdnad (S-vall), Uppsats (Boden), Vetenskapsteori och forskningsmetodik (Blekinge och Örbro), Skriftligt arbete tillämpad omvårdnad (Gävle). Arbetet inleddes med att utarbeta en gemensam kursplan, med gemensam kurslitteratur. Alla studieorter hade tidigare genomfört kurs i Omvårdnad p. Vid genomgång av de olika kursplanerna framstod tydligt skillnader i innehåll. Det visade sig vara stora variationer från norr till söder, vilket avspeglade olika traditioner i synen på omvårdnadsämnet. Vår uppgift blev att i arbetsgruppen komma överens om ett gemensamt innehåll. Till viss del var vi också styrda av de ämnesansvariga på respektive ort.

5 Studiehandledningar för de olika delkurserna utarbetades därefter gemensamt. Varje delkurs innehåll samt arbetsformer diskuterades och utvecklades i arbetsgruppen. Kursens syfte var att studenten skulle bredda och fördjupa sina kunskaper i omvårdnad. Respektive lärosäte ansvarade för antagning av studenter samt kursansvar. De arbetsformer som användes var individuellt arbete, arbete i par eller grupparbeten. Delkurs1-3 inleddes med webbaserad föreläsning. Första kursen startade hösten 2001 och fortgick till våren Samarbete mellan respektive högskola/universitet skedde kontinuerligt, denna process var både ett stöd för lärarnas egen utveckling men också del i en utveckling av lärande på nätet. Detta samarbete har allt sedan dess fortsatt. Bakgrund Målgruppen för kursen var sjuksköterskor utbildade före 1993 och de flesta var kvinnor som inte hade studerat på många år. Deras kunskaper i datoranvändande var i viss mån begränsade. För de flesta var det en helt ny erfarenhet att genomföra studier via Internet. Samtidigt som studierna inte direkt var relaterade till deras tidigare erfarenheter av klassrumsbaserad utbildning, måste de dessutom använda teknologi för att interagera med studiekamrater och lärare. Att definiera distansutbildning är inte helt lätt, det finns många definitioner allt ifrån att överhuvudtaget inte träffas till att träffas en gång per månad eller mer. Att studera på distans innebär att du har möjlighet att planera dina studier oberoende av tid och rum. Bååth (1996) betonar friheten som distansstudier kan innebära. Han betonar också studenternas möjlighet att träna självständigt kunskapssökande och säger att resultaten kan bli alldeles utmärkta. Sammanfattningsvis är kännetecken på distansutbildning att studenter och lärare är åtskilda i tid och rum. Man studerar ensam men är ändå inte ensam, då det ändå utvecklas en social gemenskap mellan gruppkamrater och lärare på nätet. För de flesta var distansstudier enda möjligheten att studera då många inte gavs ledighet för studier av arbetsgivaren och hade en etablerad familjesituation som innebar att de inte kunde flytta. Detta innebar att halvtidsstudier i de flesta fall skulle kombineras med det vanliga

6 arbetet. Uppgifterna var utformade så att det gavs en viss frihet, men samtidigt var man ändå beroende av givna tider för inlämning av uppgifter. Beroende fanns också till varandra, då det gällde att ge varandra kommentarer och i vissa fall utföra uppgifter i grupp. Nätbaserad utbildning ställer helt andra krav på den akademiska läraren. Läraren är inte tillsammans med kurslitteraturen ensam bärare av kunskap (Myringer och Wigforss, 2002, s.39). Detta kan sägas vara ett paradigmskifte inom universitets- och högskolevärlden. Focus har lagts mera på team arbete och lärandeprocesser. Våra attityder till kunskap, lärande och pedagogik blir på detta sätt förändrade. Det som lyfts fram är reflektion, dialog och interaktion, det är också detta som ska ligga till grund för ett livslångt lärande. Även om studenter är åtskilda så kan man via Internet och de arbetsformer man väljer tillhandahålla möjligheter för bildande av socialt nätverk och samspel. Det innebar att studenterna var i stor utsträckning fria i både tid och rum. Eftersom studenterna hade många års erfarenhet av omvårdnadsarbete och syftet med kursen var att bredda och fördjupa kunskaperna i omvårdnad, ställdes det andra krav på vad utbildningen skulle ge då det var av stor vikt att samspelet skulle vara applicerbart och kopplat till den vård verksamhet som studenterna hade erfarenhet av. Utifrån det perspektivet skulle mål uppnås såsom lärande, träning i lagarbete, utbyte av kunskap, acceptera andras åsikter samt förmåga att ge andra feedback. Detta ställer nya och stora krav på den eller de lärare som har ansvar för en nätbaserad undervisning. Läraren måste vara kreativ, förstå nödvändigheten av reflektion och bidra till att kommunikationen upprätthålls. Det behövs en närvarande lärare som inte stör studenterna, men som ändå har ett tydligt ledarskap, vilket kan innebära att det är svårt för läraren att vara frånvarande någon längre tid eftersom det då kan bli svårt att följa diskussionsprocessen. Detta kan utgöra en stor belastning för läraren. Fördelarna är att alla studenter blir synliga individer och därför lär också läraren känna studenten. Detta stärker kommunikationen och byggande av gemenskaper mellan lärare och student samt studenter emellan. Hara och Kling (1999) beskriver utifrån en Nordamerikansk studie att studenters missnöje och frustration är relaterade till tre dominerande aspekter; tekniska problem, brist på snabb feedback från lärare och tvetydiga instruktioner. Stor vikt måste därför läggas vid

7 förberedelser, tekniskt stöd och arbetsformer anpassade till Internet. Det gäller att överbrygga hinder och förebygga frustrationer som kan hämma inlärning och öka studenters avhopp. Nätbaserad undervisning är inget som ska införas för att spara pengar eller lärarresurser. Man måste också inse att införandet av kurser som motiverar och stimulerar studenterna kostar både pengar och resurser. Kursernas utveckling kräver också arbete i ett team av lärare, biblioteksansvariga och teknisk support. Det kräver också starkt stöd från organisationen. Samarbete i lärande på nätet har för oss visat sig vara viktigt både för kursledare och studenter. Att arbeta i ett team eller grupp handlar om att dela kunskap och lära kontinuerligt, genom detta arbetssätt utvecklas möjligheten att lyssna och fundera på andra personers perspektiv. Dialogen förbättrar motivationen för lärandet, men den är också understödjande för lärprocessen. Det handlar om att etablera motivation, engagemang och deltagande i ett aktivt lärande. En generell förståelse för hur samarbete och samverkan sker mellan studenter ger Gaver (1991) i en presentation av en enkel modell bestående av fyra nivåer eller tillstånd för samarbete. Lägsta nivån general awareness handlar om en kunskap om vilka som finns i gruppen, om dom är tillgängliga för interaktion och vad de håller på med för uppgifter. Nästa nivå serendipitous communication, slumpartad kommunikation som är spontan och informell, ett delande av idéer. Division of labour eller arbetsfördelning är nästa nivå, där en uppgift kan delas upp i ett antal uppgifter, som utförs av en individ eller i en mindre grupp av individer. På den översta nivån, focused collaboration är samarbetet fokuserat och definierar aktiviteter där människor arbetar simultant tillsammans på en och samma arbetsuppgift.

8 Syfte Syftet är att beskriva arbetsprocessen i utvecklingen av nät baserade distanskursen Omvårdnad-B poäng, samt att beskriva hur collaborative learning möjliggjordes bland studenter vid nämnda kurs. Syftet är också att ge idéer för examinationsformer för att understödja en kollaborativ lärprocess. Lärarnas arbetsprocess Målet med vårt samarbete var att ge en helt nätbaserad kurs och att förena fem olika högskolor/universitet med en gemensam kursplan och studiehandledning. Vidare var ett spännande mål att utveckla, pröva och utvärdera pedagogiska och tekniska metoder. De fem olika lärosätena utsåg en eller två adjunkter till att planera och genomföra utbildningen. Dessa inbjöds för en första diskussion till SDH i Stockholm. Vid mötet diskuterades vad distansstudier innebar och vilka erfarenheter var och en hade av detta, vilken pedagogisk grundsyn de olika skolorna hade och hur dessa kunde föras samman i detta gemensamma projekt. Olikheter beträffande distansundervisning och erfarenheter därav skilde sig åt. Någon skola hade stora erfarenheter medan någon saknade detta helt och det innebar att stora delar av den inledande diskussionen handlade om vad distansstudier handlar om, hur det konkret bedrivs och många exempel från de mest erfarna fick belysa detta. Skillnaden mellan att bedriva en utbildning på distans och att bedriva en helt nätburen kurs där ett eller inget fysiskt möte förekommer var viktigt att diskutera. Att läsa på distans kan innebära att exempelvis vara knuten till ett lärcentra och till en grupp som träffas vid flera tillfällen, liksom det erbjuds introduktionsföreläsning och examinationstillfällen på lärcentra. En helt nätburen kurs kan i sin tur innebära att de studerande aldrig träffar de andra studerande eller läraren fysiskt (Myringer och Wigforss, 2002). Samtliga skolor och lärare hade sedan tidigare erfarenhet och hade bedrivit undervisning i de olika ämnena i kursen. Detta medförde att det fanns mycket tankar och idéer om hur planeringen skulle lösas på bästa sätt. Ett problem som gruppen ganska omgående blev medvetna om var att det var fem olika skolor med fem olika kulturer, avseende pedagogisk grundsyn, ämnesföreträdares oliktänkande

9 och de olika universitetens/högskolornas styrdokument, som skulle föras samman vilket i sin tur innebar att vi inte kunde vara helt lika. De delar som vi framförallt skilde oss åt i var betygsystemet där ett par av lärosätena hade tregradig skala (VG, G, U) medan de andra använde en tvågradig skala (G, U). Detta medförde att bedömningskriterierna kom att se olika ut för de olika skolorna eftersom studenterna måste få klart för sig vilka bedömningskriterier som gällde vid sin skola. Detta bidrog även till att examinationerna i viss mån kan ha sett olika ut. En annan skillnad var hur en kursplan skulle vara utformad och riktlinjer runt detta. Ett annat exempel på skillnader var delkurs tre och fyra som inte överensstämde med de övriga skolorna vilket resulterade i att fjärde delkursen kan se olika ut mellan skolorna. Det var något som diskuterades mycket men eftersom de olika skolorna hade fattat beslut vid tidigare tillfällen, om vad som skulle ingå i de 20 poängen liksom hur de skulle vara fördelade och i vilken ordning så valde gruppen att göra ett undantag för delkurs fyra. Även om delkursen kom att se olika ut mellan skolorna så diskuterades och planerades de av lärargruppen tillsammans för att få en liknande struktur och nivå på upplägget av kursen. Även delkurs tre diskuterades flitigt eftersom skolornas olika syn på omvårdnadens metaparadigm kom fram. Diskussionen resulterade i en gemensam kurs som var influerad från samtliga skolor och deras olika syn på ämnet. Efter de mer allmänna diskussionerna om pedagogik och erfarenheter startade det konkreta arbetet med att formulera en kursplan som kunde accepteras och godkännas av samtliga lärosäten. Även här fanns det olikhet som exempelvis hur detaljerad en sådan skulle vara och hur den innehållsmässigt skulle kunna bli godtagen av alla. Efter många diskussioner både i gruppen och på de respektive skolorna enades gruppen om en kursplan. När samtliga skolor hade beslutat om kursplanens utformning och fastslagit den enligt lokala principer kunde arbetet med kurslitteratur och studiehandledningar påbörjas. Gruppen hade redan på ett tidigt stadium diskuterat kurslitteraturen och hur mycket som var aktuellt att fastslås som obligatorisk eller referenslitteratur. Även här rådde det delade meningar om hur litteratur skulle anges, någon skola hade enbart referenslitteratur medan de andra hade obligatorisk litteratur samt referenslista. Diskussionen fram till ett gemensamt beslut handlade framförallt om att någon skola bedrev sin undervisning med problembaserat lärande medan de andra hade traditionell undervisning. I valet av litteratur hade även ämnesföreträdarna från respektive

10 skola och deras inflytande stor betydelse. Gruppen enades om en obligatorisk litteraturlista där en del av böckerna återkom i två eller flera delkurser. Vi diskuterade även om aktuella vetenskapliga artiklar skulle finnas med på litteraturlistan men beslöt att istället hänvisa till artiklarna och kräva dem i studieuppgifterna, för att på detta sätt få så aktuella artiklar som möjligt. Viktigt med litteraturen var för övrigt att den var väl knuten till delkursernas uppgifter så att studenterna kunde se vikten av att läsa in den för att förstå och kunna utföra sina uppgifter. Flera av studieuppgifterna innebär dessutom att allt som skrives ska relateras till och reflekteras över utifrån litteraturen som en del av inlärningsprocessen. Lärandet genomgår en förändring som kräver engagemang från både lärare och studerande. Från att undervisningen många gånger har varit en monolog av läraren till att söka kunskap själv som studerande och att använda helt nya undervisningsredskap. Den nya informationstekniken kan ses som ett logiskt verktyg för lärande. En konsekvens av detta är att lärandet även kommer att handla om att lära sig att behärska den nya tekniken i dess olika användningsformer (Säljö, 2000). Tidigare har mycket av lärande inneburit en memorering av något medan det idag är viktigt att ställa sig frågan hur man omvandlar all information till kunskap (Säljö, 2000). Detta resonemang resulterade i många diskussioner mellan lärarna om hur viktigt det är att det finns en klar struktur att följa. Lärarna diskuterade även vikten av att göra de studerande uppmärksamma på och träna att analysera och inte bara referera en text utan att analysera den och göra reflektioner över det de skrivit eller det någon annan har skrivit. För att kunna bedriva studier på distans och dessutom helt på nätet krävs en lärplattform som samtliga skolor är anslutna till. Vid diskussion mellan lärarna framkom en del krav på hur en sådan lärplattform skulle se ut. Den skulle bland annat vara användarvänlig för både studenter och lärare, och användarna skulle ha tillgång till bra teknisk support samt vara rimlig för de olika skolornas ekonomi. Luleå Tekniska Universitet och Sjuksköterskeprogrammet i Boden var den av de fem skolorna som hade störst erfarenhet av databaserad undervisning och använde sig sedan en tid tillbaka av konferensverktyget First Class (FC), i flera utbildningar och detta med bra resultat. De hade dessutom ett väl utvecklat system för support som samtliga skolor kunde anslutas till. Därför valdes FC och redan tidigt i planeringsfasen

11 förlades ett möte till skolan i Boden där information och instruktioner gavs om plattformen. Vid samma tillfälle gavs dessutom tillfälle att använda lärplattformen. Efter detta möte var samtliga anslutna till ett konferensrum där vi kommunicerade och testade hur det fungerade. Detta var oerhört viktigt dels för vår egen säkerhets skull, dels för att kunna informera studenterna vid kursstarten men även för att få begrepp om hur studiehandledningen och uppgifterna skulle komma att uppfattas och hur de bäst skulle konstrueras. I samband med mötet i Boden fick gruppen även ta del av en användarmanual som fanns för både lärare och en för de studerande. Denna manual var ovärderlig för studenterna och speciellt i de fall då de ej kunde delta vid den första och enda fysiska träffen i samband med introduktionen. Planeringsarbetet innebar ett flertal möten både i Stockholm och på nätet i FC, mellan de ansvariga lärarna. Vid mötena diskuterades förutom mål och pedagogisk grundsyn även arbetsformer. Individuellt arbete, grupparbeten och arbete över alla fem studieorterna var viktigt i vårt planeringsarbete. Hur handledning av de olika uppgifterna skulle ske, diskuterades vid varje möte och det var mycket viktigt och betydelsefullt att få ta del av varandras erfarenheter av distansstudier och kurser på denna nivå för att föra arbetet framåt. När kursplaner och litteraturlistor var godkända och fastslagna av respektive skola inleddes arbetet med att konstruera studiehandledningar. Inledningsvis gjordes studiehandledningar till de två första delkurserna på ett möte i Stockholm. Materialet bearbetades därefter på hemmaplan av en eller två lärarrepresentanter, skickades mellan lärarna för kommentarer och nya idéer. Vid mötet fattades även beslut om när kursen skulle börja och hur introduktionen skulle gå till. De övriga delkursernas studiehandledningar planerades i ett senare skede då kursen hade startat, för att samtidigt få en kursutvärdering och på det sättet kunna utforma dem efter våra erfarenheter. Säljö (2000) beskriver informationstekniken (IT) som undervisningsverktyg och dess konsekvenser och menar att användandet av IT ställer allt högre krav på avancerad läs- och skrivkunnighet. Arbetsuppgifterna som läggs ut förväntas besvaras skriftligt i allt större utsträckning och att producera text är betydligt mer krävande än att konsumera en text. Lärargruppen var medveten om att flera av de studerande som kursen riktade sig mot var ovana att skriva texter och att det i sin tur krävde, liksom att en kurs som ska bedrivas på distans och dessutom vara helt baserad på nätet, måste ha mycket noggranna och tydliga studiehandledningar. Varje studiehandledning utgår från den fastställda kursplanen och ger

12 instruktioner om vad som ska studeras och hur detta ska redovisas och examineras. Det ska dessutom framgå i vilken ordning och under vilken tid uppgiften ska göras liksom hur litteraturen som tillhör delkursen ska användas och analyseras eller redovisas. I studiehandledningen framgår även vilket tidsschema som är aktuellt både för att läsa, lämna in uppgifter och för att få respons eller bedömning av den kursansvarige. Att fastställa och skriva en studiehandledning kräver mycket diskussion och det är en process för de inblandade lärarna. Därför gjordes arbetet i flera omgångar där var och en läste uppgifterna och gav kommentarer och förslag till förändringar vid flera tillfällen. Arbetet med detta inleddes vid möten i Stockholm för att sedan fortsätta och avslutas via lärplattformen FC eller via e-post. Grunden till hur en studiehandledning utformas och betydelsen av en sådan kommer till viss del från Bååths (1996) tankar om detta, som menar att studiehandledningen ska vara en dialog mellan lärare och student, vara tydlig, ange mål och beskriva examinationsuppgifter. I arbetet med att formulera studiehandledningar är det viktigt att tänka på att uppgifterna är uppbyggda så att det inte blir obalans och att de studerande inte upplever perioder med överbelastning eller understimulans, utan att det är jämnt fördelat över de fem poäng som de omfattar. Det är dessutom viktigt att variera arbetsuppgifternas och examinationernas struktur så att de studerande får uppgifter som stämmer överens med målet och syftet för kursen. Eftersom kursen riktar sig till personer med i regel lång erfarenhet av sitt yrkesområde, såg lärargruppen det som viktigt att de studerande upplevde att deras erfarenhet togs tillvara och att det skedde en fördjupning av deras kunskaper. Till varje studiehandledning och varje delkurs beskrevs den obligatoriska kurslitteraturen, som de flesta av lärarna var väl förtrogna med. Detta underlättar givetvis arbetet med att utforma studieuppgifter till litteraturen. Beskrivningen av litteraturen underlättar för de studerande att ta del av och förstå sambandet mellan litteratur och uppgifter. Förberedelser inför kursstart För att genomföra en nätbaserad kurs krävs ett omfattande förberedelsearbete av kursen i sin helhet. Det kan beskrivas som mer tidskrävande än att planera för en campusförlagd

13 utbildning. En nätbaserad kurs måste vara noggrant och detaljerat planerad i sin helhet. Här gällde det att inte automatiskt överföra arbetsmetoder från närutbildning till en nätburen distans kurs. Ofta är det komplicerat och olämpligt att göra ändringar under kursens gång. Problematiken för studenten ska inte ha fokus på otydligheter i de instruktioner som ges utan problematiken ska snarare finnas i de uppgifter som ska bearbetas. Om studenten får tillgång till tydlig information möjliggörs det för det optimala lärandet. I god tid före kursens start utformades studiehandledningar, med syfte att konkretisera kursplanens innehåll. Studiehandledningarna utformades så att studenterna skulle få en tydlig beskrivning av kursens innehåll, antal studieuppgifter och hur de utformats, kravnivå på studieaktivitet och inlämningsuppgifter med tidsangivelser för när uppgifter senast skulle lämnas in. I det arbetet var det viktigt att parallellt planera för när lärarnas arbete ska förläggas. Som lärare på nätet behöver det planeras för lärarens arbetstid på ett annat sätt än vad som görs vid campusförlagd undervisning. Frågor om kursens tids tilldelning och hur mycket tid som krävs för de olika momenten diskuterades mellan lärarna i projektgruppen samt ledningen för respektive institution. Planering för en bra teknisk support till studenter och lärare prioriterades i förberedelsearbetet och den första tiden bör supporten finnas tillgänglig dagligen. Tekniken måste fungera för att kontakten mellan student och lärare ska kunna ske. För att lärarna skulle känna sig trygga med den tekniska plattformen använde lärarna den tekniska plattformen i planeringsarbetet och det diskuterades om hur en gemensam fungerande design skulle utformas. Det är en stor fördel om läraren känner sig trygg i att hantera den tekniska plattformens funktioner innan kursen startar. Att inte blanda in mer teknik än vad som är nödvändigt inledningsvis var ett av gruppens mål. Först måste de studerande bli förtrogna med tekniken. Webbaserade föreläsningar diskuterades och en expert inom varje delkurs tillfrågades om att medverka i en föreläsning som skulle videoinspelas och länkas till kursen. Inspelningen genomfördes vid den högskola/universitet där föreläsaren hade sin hemvist. Därefter samarbetade tekniker vid respektive lärosäte så att föreläsningen kunde visas via plattformen och läggas ut på nätet under en tidsperiod som var i överenskommelse med föreläsaren. Kostnader för dessa föreläsningar delades mellan de fem lärosätena.

14 När kursen annonserades i kurskatalogen var det betydelsefullt att informera tydligt om fysiska träffar förekom. Rekommendationer gavs också om viss datavana och krav på tillgång till dator med Internet-modem. Riktad marknadsföring med information till verksamhetschefer inom hälso- och sjukvården gjorde att fler uppmärksammade kursen och de kan dessutom bli uppmuntrade att söka. Före kursstart skickades kursplanen och välkomstbrevet till studenterna med information om vad som skulle ske på kurs orten vid kursstarten. Likaså informerades om att gruppindelning skulle ske vid kursstart och att eventuella önskemål om grupptillhörighet kunde lämnas in i förväg eller i samband med kursstart. Det fanns inget förutbestämt sätt att dela in grupperna En del föredrog att ha en geografisk närhet för att kunna träffas fysiskt, men det var inte nödvändigt för att kunna genomföra kursen. Det fanns fördelar med att träffas fysiskt vid ett tillfälle inledningsvis, men det var ej någon nödvändighet. Dataundervisning en dag veckan före kursstart erbjöds vid vissa lärosäten. Manual till den tekniska plattformen följde med välkomstbrevet, likaså användarnamn och lösenord. Genomförande av kursen Tydlighet, enkelhet och trygghet är essensen för att skapa förutsättningar för samarbete och lärande. Vid kursstart bör kursen vara startklar, dvs. att studenter möter varandra och en förberedd lärare, i en välplanerad kurs genomsyrad av en väl genomtänkt pedagogisk grundsyn som främjar samarbete. Studiematerial och en hjälpmanual för informations- och kommunikationsprogrammet ska vara tillgängligt. Tillgång till teknisk support och information om bibliotek ska finnas. När allt är klart kan full koncentration läggas på syftet till kursen och aktörernas möte, som är att studenten ska nå utbildningens mål utan avhopp. Kursstart Första kursdagen erbjöds studenterna en fysisk träff. I stort sett all given information under kursdagen återgavs även i studiehandledningen och i en hjälpmanual för att hantera den tekniska lärplattformen. Kursen, ämnet och studiehandledningen introducerades kort och tillfälle gavs för frågor. Läraren informerade om sin pedagogiska grundsyn, vad distansstudier är och vikten av att hålla tidsgränser.

15 Personal vid biblioteket gjorde en genomgång i informationssökning på bibliotek och databaser samt av lånevillkor för distansstudenter En utförlig demonstration av hur man, som distansstudent, med hjälp av sitt lånekort kan logga in i bibliotekssystemet gjordes. Studenterna fick också en genomgång av hur man loggar in i bibliotekets databaser hemifrån, samt en första introduktion till vilka databaser som kan vara intressanta för omvårdnadsämnet. Efter presentation av informations- och kommunikationsteknologin fick studenterna öva på de vanligaste tekniska momenten. Vid vissa lärosäten erbjöds fotografering av studenterna, som de kunde använda vid sin presentation av sig själv i FC. Under dagen presenterades studenter, lärare, examinator, sekreterare, bibliotekspersonal, teknisk support och studentkåren. Gruppindelningar gjordes med 5-7 studenter/grupp som höll ihop under läsåret, utifrån olika urval: studenternas önskemål, geografisk spridning, geografisk homogenitet och utifrån närhet till samma lärcentra. Läraren Ramsden (1992) menar, vilket författarna instämmer med, att det är läraren som är orsaken till det sätt som studenten lär sig på. Det är, enligt Ramsden, lärarens beteende och pedagogik som driver studenten mot olika typer av inlärningssätt. Därför reflekterade läraren över sin roll och strävade efter att ha en genomtänkt pedagogisk grundsyn som utgångspunkt, vilken tydliggjordes för studenterna. Det optimala är givetvis också att läraren har accepterat utbildningsformen, nätbaserad distansutbildning. Läraren strävade efter ett förhållningssätt, som manade studenten till att själv aktivt söka kunskap och samarbeta med de andra studenterna. Det är viktigt att poängtera att detta inte betyder en frånvarande lärare, tvärtom bör läraren vara närvarande och utgöra en dialogpartner, då läraren är ämneskunnig och har ansvaret för bedömning av studenternas arbete. Studieuppgifter och examinationer konstruerades för att främja samarbete och ett inlärningssätt som är engagerande, djupt och holistiskt (Marton och Booth, 2000). Läraren strävade efter att vara med i lärandeprocessen utan att ta över och genom att vara en coach. Läraren strävade efter att flytta fokus från sig själv till att studenten hade fokus på sig själv

16 och på de andra studenterna, som skulle ses som en resurs. Det tydliggjordes t ex genom att läraren stimulerade studenterna till att svara på varandras frågor och att de inte behövde vänta på lärarens svar. Därtill manades studenter till att först försöka lösa eventuella frågar t ex om samarbete, innan läraren kontaktades. "Gott beteende bekräftades, låter kanske konstigt, men när t ex tidsgränser respekterades och studenter svarade på andra studenters frågor, bekräftade läraren dem positivt. Detta gjordes mer i början av kursen, för att skola in dem i den kulturen. För att få en levande kurs, som är rättvis i det avseende att alla kan ta del av all informationen, var vi noga med att poängtera att studenternas frågor av allmän karaktär skulle skrivas så att alla kunde läsa frågan och sedan svaret. Då förebyggdes också att samma fråga ställdes flera gånger. Det var noga med att kommunikation hölls inom inlärnings- och kommunikationsprogrammet, främst för att få en levande kurs dit studenter loggade in sig samt för att alla ska kunna ta del av allt och säkerhet med brandväggar. Meddelanden av privat karaktär skickades enbart till den det berörde. Läraren var även under arbetstid tillgänglig på stationär telefon och vid vissa lärosäten även via mobil. Läraren var noga med snabb respons på frågor och loggade därför in sig ofta, som när dagens post hämtas. När läraren såg att studentens grad av aktivitet var låg eller saknades ingreps i tid, detta var särskilt viktigt där studieuppgifter krävde samarbete. Det var särskilt viktigt första veckorna, vilket vi anser är en kritisk tid, som kan leda till avhopp. Första studieuppgiften kunde därför genomföras individuellt, då studierna inte blev lika sårbar, om vissa studenter var lite trögstartade. I övrigt gällde massor av återkoppling särkilt i början och snabb sådan. Det gällde för läraren att vara tillgänglig särskilt i början av delkurserna och i början av studieuppgifterna. Läraren skulle synas bakom skärmen, ha kontakt med studenten, entusiasmera, visa sig intresserad och ha medkänsla för studenten. Studenten Strävan var att få en student som var aktiv, ansvarstagande och kunskapssökande. Gruppen skulle ses som stöd och resurs i lärande. Det skulle vara klart och tydligt för studenten vilka som hade behörighet till den tekniska lärplattformen. Därför var lärarna noga med att tydliggöra vilka som hade behörighet till kursen och vem som såg vad, som att vissa virtuella rum enbart var för studenter, vissa rum för studentgruppen, vissa rum helt privata och var läraren kunde se studentens aktivitet. Det var viktigt att studenten fick vara en individ och en gruppmedlem, dvs. ensam men ändå inte ensam. Ingen kunde kräva någons annans fysiska

17 närvaro, t ex vid genomförande av studieuppgifter. Tid avsattes för att studenterna skulle lära känna varandra - personlig presentation vid första träff och skriftligt på nätet, gärna med foto. En strävan gjordes för att nå ett öppet klimat med aktivitet och diskussioner. De fyra studiehandledningarna (a 5 poäng) visade vägen genom kursen och beskrev konkret studieuppgifterna med tillhörande litteratur och tidsramar. Allt som studenten behövde från lärosätet för att nå utbildningens mål, fanns i god tid tillgängligt i inlärnings- och kommunikationsprogrammet. Indelning i grupper syftade till att studenterna kunde stödja varandra, samarbeta och lära av varandra. Studieuppgifter Studiematerial och information var tillgängligt i inlärnings- och kommunikationsprogrammet. Kursens studieuppgifter och upplägg presenterades i en studiehandledning, som strävade efter att vara enkel och tydlig. Studieuppgifterna och examinationerna konstruerades för att främja samarbete och ett inlärningssätt som är engagerande, djupt och holistiskt (Marton och Booth, 2000). Läraren och studenterna hade liknande yrkeserfarenhet, sjuksköterska, vilket sågs som en styrka, då en lärare bör veta något om studentens begreppsramar för att kunna använda språket och på så sätt underlätta studentens lärande. Den erfarenheten och erfarenhet av en sjuksköterskas kliniska vardag använde läraren i studieuppgifternas konstruktion, bla för att koppla uppgifterna till deras arbete. Läraren lärde också känna studenten eftersom kursen var under ett år och kunde därför följa studentens kunskapssökande samt kunskapsutveckling. Studierna präglades av en öppenhet, eftersom både studenter och lärare kunde följa all kommunikation. Om en student riktade en fråga till läraren kunde läraren besvara frågan till alla om frågan var av allmänt intresse. Studenten delade med sig av sin kunskap, vilket kan tyda på att inget konkurrens förhållande förelåg. Viktigt med tydlighet när det gällde lärarens återkoppling och studenten ska också veta när den kommer. Återkopplingen bör vara snabb och konstruktiv. Varje delkurs innehöll 3-4 studieuppgifter och strävan var att inte ha för många uppgifter. Tidsramar för varje uppgift fastställdes av läraren. Däremot fanns flexibilitet för varje studentgrupp att, inom respektive uppgift, själva bestämma delmål och tidsramar. Första studieuppgiften hade en relativ lätt svårighetsgrad, en traditionell individuell uppgift med givna frågor. Återkopplingen var också snällare, då första tiden i huvudsak används för att

18 bekanta sig med tekniken, med kursen och deltagarna. Därefter var uppgifterna konstruerade så att kravnivån höjdes och att läraren också utvecklade återkopplingen därefter. Studieuppgifterna skulle inte främja reproducerande, utan leda till att studenten omvandlade det skrivna till sitt eget, dvs. tillämpa, analysera, reflektera, utveckla synteser. Kursens arbetsbörda och tempo tänktes igenom grundligt, för att hitta en rimlig balans som ledde till ett engagerande, djup och holistisk lärande. Att koppla studieuppgifterna (bilaga 1) till sjuksköterskans kliniska vardag var ett medvetet val, för att även där främja ett engagerande, djup och holistisk lärande. Studenterna hade olika yrkeserfarenhet med geografisk spridning inom utom landet. Då nya grupper ger nya infallsvinklar och perspektiv på problemområden, konstruerades även tvärgrupper med studenter antagna vid de olika lärosätena. Studieuppgifternas karaktär främjade också högskolelagens intentioner om att studenten ska träna kritiskt tänkande och problemlösande. Bedömnings- och betygskriterier fanns skrivna i studiehandledningen. Studieuppgifterna genomfördes både individuellt, par och i studentgrupp samt i tvär grupp. Huvudprincipen på studieuppgifterna var (bilaga 2, 3, 4): 1. Kurslitteraturen presenterades kort. 2. Varje studieuppgift inleddes med enskilda litteraturstudier. 3. Därefter påbörjades en bearbetning av litteraturen utifrån givna frågeställningar. 4. Resultatet av individens bearbetning presenterades för gruppen på nätet. 5. Gruppmedlemmarna gav skriftliga kommentarer på varandras arbeten 6. Avslutningsvis besvarade studenten kommentarer från gruppen. 7. Läraren följde studenternas kommunikation på nätet. 8. Under uppgiften gav läraren handledning, stöttade och coachade om det fanns behov. 9. Läraren gav individuell- och grupprespons när uppgiften var klar. Tekniken Lättillgänglig teknisk support för studenten och läraren som kunde nås via stationär telefon, mobil och e-post, vilket fanns information om i studiehandledningen. Supporten fanns tillgänglig dagligen, men användes mer frekvent den första tiden både för studenten och läraren. För att undvika en diffus kontaktperson, tydliggjordes vem den faktiska personen var som gav teknisk support, hur hon kunde nås och under vilka tider hon var tillgänglig.

19 Bibliotek Biblioteksinformation och hur kontaktperson kunde nås fanns i studiehandledningen. För att undvika en diffus kontaktperson, tydliggjordes vem den faktiska personen var, hur hon kunde nås och under vilka tider hon var tillgänglig. Avslutande sammanfattning och reflektion Syftet med denna rapport var att beskriva arbetsprocessen i utvecklingen av den Internet baserade distanskursen Omvårdnad-B poäng, samt att beskriva hur ett samarbete i lärprocessen möjliggjordes bland studenter vid nämnda kurs. Sammanfattningsvis kan vi se att man gör flera vinster vid ett arbete av detta slag, både för den enskilde läraren, de studerande och de olika lärosätena. För den enskilde läraren innebar det många gånger utvecklande diskussioner med kollegor från andra orter och med annan syn kanske på både pedagogik, studerande och kommunikation. Diskussioner där alla fick ge och ta och ibland fick acceptera något man inte var van vid eftersom fem åsikter skulle resultera i ett användbart koncept. Det etablerades även kontakter mellan lärarna som utbytte tankar och åsikter om andra pedagogiska eller utbildningsmässiga frågor. Fram för allt blev vår arbetsgrupp det forum där frågor runt nätutbildning diskuterades då helt nätbaserade utbildningar inte fanns på alla lärosäten. En annan viktig effekt blev alla diskussioner runt litteratur och artiklar där vi delgav varandra flera olika nyheter, som även kunde användas i den övriga undervisningen. De studerandes vinster kan ha varit möjligheten att kunna studera, vilket kanske inte skulle varit praktiskt möjligt om det hade inneburit fler fysiska träffar. Den nätbaserade utbildningen medförde större flexibilitet eftersom de inte var lika styrda som vid traditionell undervisning till tider, platser och personer utan i viss mån kunde välja själva. Det var ett nytt sätt att studera på för de flesta, man fick dessutom också större datavana på köpet, liksom träning och färdighet att söka stöd av litteratur och aktuell forskning för sina argument. Andra vinster var den kunskapsbredd som studenterna gav varandra, eftersom studiekamraterna hade erfarenheter från andra arbetsområden än det egna eller var boenden i andra länder med skiftande kultur. Även via en del av arbetsuppgifterna där grupperna mixades över orterna delgavs erfarenheter från andra delar av Sverige.

20 Vinster för de olika lärosätena har varit att nya kontakter skapats, vilket bidragit till nya influenser med engagerade lärare och studeranden. I de fall där institutionerna inte hade erfarenhet av och arbetade med nätbaserade utbildningar blev också lärarna i arbetsgruppen det stöd som man inte kunde få i det egna kollegiet. Dessutom har också kompetens kunnat utnyttjas lärosäten emellan t ex gällande teknisk kunskap, stöd och support. För att arbetsprocessen för lärarna som ska introducera en nätburen distanskurs ska fungera bör det erbjudas möjlighet till planering i god tid. Det pedagogiska synsättet måste anpassas till nätbaserad utbildning och man kan inte överta en campusutbildnings kursupplägg och innehåll på grund av tidsbrist. De som ska delta i planeringen måste också ha en positiv inställning till tekniken och distansundervisning. För oss lärare har det varit en stor tillgång att vi har kunnat träffas fysiskt för att diskutera och planera kursens uppläggning och innehåll, men samtidigt har också telefon och video konferens haft ett kompletterande värde. Särskilt har vi uppmärksammat värdet av kontinuitet där samma personer deltar i hela arbetsprocessen. Detta innebär att vi ser det som omöjligt att kunna genomföra en kurs av detta slag där flera lärosäten ska delta om diskussionen och processen bryts av nya deltagare. Arbetsfördelningen i en nätbaserad distanskurs liknar inte en traditionell campusutbildning, då kursen i sin helhet måste planeras och vara klar vid kursstart. En nätbaserad distanskurs är också mer "känslig" för förändringar under tiden som kursen pågår. Det känns inte relevant att i nätbaserade distanskurser använda samma beräkningar för t ex undervisningstid och arbetsfördelning som gäller i en traditionell campusutbildning, då det också krävs att man också håller sig uppdaterad vad gällande lärplattformens funktion. Som lärare måste man känna sig trygg med tekniken för att kunna hjälpa de studerande, framförallt i den inledande delkursen. Läraren bör kunna förklara lärplattformens uppbyggnad vid inledning av kursen. Det är viktigt att ge studenten beskrivning av vilka som kan läsa de inlägg de skrivit, om det bara är en person, den egna gruppen eller alla i kursen. Det är även viktigt att de studerande blir medvetna om etiken på nätet. Tillgången till jourhavande support både för lärare och studenter är av största vikt, framförallt vid start av kursen. Detta innebär inte att studenten kan förvänta sig omedelbart svar och åtgärder men veta när man kan få hjälp. En tydlig manual är ibland avgörande för att kunna lösa problemen själv, men den personliga supporten är viktigast.

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken 1. Inledning 1.1 Bakgrund Redan 1989 startade ett nätverkssamarbete mellan fackhögskolorna i Jönköping och länets kommuner när det gäller decentraliserad högskoleutbildning. Varje kommun i dåvarande Jönköpings

Läs mer

Studiehandledning. Kursens syfte. Kursinnehåll

Studiehandledning. Kursens syfte. Kursinnehåll 1 (6) Institutionen för pedagogik och didaktik Kursansvarig: Åsa Broberg, asa.broberg@edu.su.se Kursadministratör: Emmi-Lotta Fagerlund, emmi.fagerlund@edu.su.se Studiehandledning VPG01F Hälsopedagogik

Läs mer

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP 120 HÖGSKOLEPOÄNG MÅL - självständigt och kritiskt med teori och metod identifiera och analysera centrala problem inom det statsvetenskapliga kunskapsområdet;

Läs mer

Kursvärdering Palliativ vård - November

Kursvärdering Palliativ vård - November Kurs: VA632B - Palliativ vård Svarsfrekvens: 17/17 (100,0%) Startdatum: 2013-11-07 Slutdatum: 2013-11-15 Kursvärdering Palliativ vård - November - 2013 Hälsa och samhälles kursvärderingar är ett led i

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-482/2007 Sida 1 (6) SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Special Education Programme, 90 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat den 20 augusti

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11 UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy För studenter antagna fr.o.m. H 11 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna Att studera på distans vid Högskolan Dalarna ÄR FRIHET DIN GREJ? Frihet Tycker du om frihet? Vill du själv bestämma när och var du ska studera? I så fall kan distansstudier vara det bästa sättet för dig

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6. För studenter antagna fr.o.m. H 11

UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6. För studenter antagna fr.o.m. H 11 UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 Utvecklingsguiden som redskap för lärande Syftet med den här utvecklingsguiden är att tydliggöra utvecklandet av lärarstudentens

Läs mer

LAU670, Allmänt utbildningsområde 2, Lärarprofessionens didaktiska uppdrag, 30 högskolepoäng

LAU670, Allmänt utbildningsområde 2, Lärarprofessionens didaktiska uppdrag, 30 högskolepoäng Gäller fr.o.m. vt 12 LAU670, Allmänt utbildningsområde 2, Lärarprofessionens didaktiska uppdrag, 30 högskolepoäng General Education Field 2, The Teaching Profession and Education, 30 higher education credits

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Examination och utvärdering vt 2017

Examination och utvärdering vt 2017 Examination och utvärdering vt 2017 Kursutvärdering sammanställning med lärarkommentarer Fråga Instämmer inte alls Instämmer helt 1 Kursens mål har varit klara för mig 1 1 11 2 Kursen har gett mig möjlighet

Läs mer

LAU630, Allmänt utbildningsområde 1, Lärarprofessionens samhällsuppdrag, 30 högskolepoäng

LAU630, Allmänt utbildningsområde 1, Lärarprofessionens samhällsuppdrag, 30 högskolepoäng Gäller fr.o.m. ht 08 LAU630, Allmänt utbildningsområde 1, Lärarprofessionens samhällsuppdrag, 30 högskolepoäng General Education Field 1, The Teaching Profession and Society, 30 higher education credits

Läs mer

Lärarprofessionens samhällsuppdrag, 20 poäng The Teaching Profession and Society

Lärarprofessionens samhällsuppdrag, 20 poäng The Teaching Profession and Society Lärarprofessionens samhällsuppdrag, 20 poäng The Teaching Profession and Society Kursnivå: Grundnivå, 1-20p, Introductory level KURSENS FASTSTÄLLANDE Kursplanen gäller interimistiskt fr.o.m. höstterminen

Läs mer

KONSTFACK Institutionen för design, inredningsarkitektur och visuell kommunikation KURSPLAN

KONSTFACK Institutionen för design, inredningsarkitektur och visuell kommunikation KURSPLAN KONSTFACK Institutionen för design, inredningsarkitektur och visuell kommunikation KURSPLAN Breddning av industridesign Broadening of Industrial design 27,5 högskolepoäng / 27,5 credits Kurskod: IDK215

Läs mer

Masterprogram i Idrottsvetenskap, 120 högskolepoäng Master Education Program in Sport Science, 120 credits

Masterprogram i Idrottsvetenskap, 120 högskolepoäng Master Education Program in Sport Science, 120 credits 1(6) Utbildningsplan Masterprogram i Idrottsvetenskap, 120 högskolepoäng Master Education Program in Sport Science, 120 credits 1. Basdata Nivå: Avancerad Programkod: XAMIV Fastställande: Utbildningsplanen

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

3OM218. Examinator. Monica Christianson. 58% (14 av 24 möjliga personer) Muntlig utvärdering 2013-05 06

3OM218. Examinator. Monica Christianson. 58% (14 av 24 möjliga personer) Muntlig utvärdering 2013-05 06 Institutionen för omvårdnad Sammanställning [2013-06-13] [OM 218vt13] Sid 1 (1) Kursutvärdering Kursnamn och poäng Kvinno- och familjehälsa I, 7,5 hp Kurs inom program (ange program)/fristående Barnmorskeprogrammet,

Läs mer

Studiehandledning. Vetenskaplig teori och metod I (VPG01F) 7.5 hp (distans, helfart) HT-18

Studiehandledning. Vetenskaplig teori och metod I (VPG01F) 7.5 hp (distans, helfart) HT-18 20180914 Studiehandledning Vetenskaplig teori och metod I (VPG01F) 7.5 hp (distans, helfart) HT-18 Institutionen för pedagogik och didaktik Kursansvarig: Katarina Lagercrantz All katarina.lagercrantz@edu.su.se

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen

UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen Dnr. 613/333-00 Fastställd av institutionsstyrelsen 2000-06-07 2 SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET

Läs mer

Anvisningar till delkursen Fördjupning (7,5 hp)

Anvisningar till delkursen Fördjupning (7,5 hp) Psykologiska institutionen (1 av 1) Anvisningar till delkursen Fördjupning (7,5 hp) HT 2011 Ansvarig lärare: Assistent: Stefan Wiens, Ph.D., professor Joakim Norberg, doktorand Rum 219, Frescati Hagväg

Läs mer

Bedömning, betygsättning och VFU - 15 hp

Bedömning, betygsättning och VFU - 15 hp Studiehandledning för Bedömning, betygsättning och VFU - 15 hp Kurskod: LPAK05 (KPU5, VAL5) Vårterminen 2019 Karlstads universitet Datum: 2018-11-29 Kursledare: Joakim Wendell VFU-ansvarig: Mikael Svanberg

Läs mer

Att studera förskollärarprogrammet på distans vid Mälardalens högskola.

Att studera förskollärarprogrammet på distans vid Mälardalens högskola. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Förskollärarprogrammet på distans. Att studera förskollärarprogrammet på distans vid Mälardalens högskola. 1 Innehåll INLEDNING... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR I

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Utveckling av en ny utmaningsbaserad kurs i laboratoriemedicinsk diagnostik (18 hp) för blivande biomedicinska analytiker studenter

Utveckling av en ny utmaningsbaserad kurs i laboratoriemedicinsk diagnostik (18 hp) för blivande biomedicinska analytiker studenter Utveckling av en ny utmaningsbaserad kurs i laboratoriemedicinsk diagnostik (18 hp) för blivande biomedicinska analytiker studenter Tove.sandberg@mah.se Anna.gustafsson@mah.se Gabriela.enggren@mah.se Bakgrund

Läs mer

NEKN65, Nationalekonomi: Avancerad hälsoekonomi, 7,5 högskolepoäng Economics: Advanced Health Economics, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

NEKN65, Nationalekonomi: Avancerad hälsoekonomi, 7,5 högskolepoäng Economics: Advanced Health Economics, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Ekonomihögskolan NEKN65, Nationalekonomi: Avancerad hälsoekonomi, 7,5 högskolepoäng Economics: Advanced Health Economics, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE

INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE SQ5172 Psykosocialt arbete, 25 högskolepoäng Psychosocial Work, 25 credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för socialt arbete 2013-11-25 och senast

Läs mer

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP 120 HÖGSKOLEPOÄNG INLEDNING Masterprogrammet i statsvetenskap är en utbildning på avancerad nivå som ger verktyg för att förstå och analysera politik, demokrati,

Läs mer

PBL på distans. Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006. Arne Rehnsfeldt Christine Persson

PBL på distans. Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006. Arne Rehnsfeldt Christine Persson PBL på distans Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006 Arne Rehnsfeldt Christine Persson Anne- Problembaserat lärande Information Kommunikation Kunskap

Läs mer

PD104A - Introduktion för Produktuteckling och design

PD104A - Introduktion för Produktuteckling och design PD104A - Introduktion för Produktuteckling och design Antal svar: 13 (41) 1. Flervalsfråga Andel Allmänt Hur tycker du kursen har varit? 1. Dålig 0% 2. Ganska bra 23,1% 3. Bra 69,2% 4. Mycket bra 7,7%

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR GLOBALA STUDIER

INSTITUTIONEN FÖR GLOBALA STUDIER INSTITUTIONEN FÖR GLOBALA STUDIER HU1232 Hållbar utveckling - Historia och nuvarande kontext, 15 högskolepoäng The History of Sustainable Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga

Läs mer

BEHANDLINGSASSISTENTPROGRAMMET, 80 POÄNG Treatment Assistent Programme, 80 points

BEHANDLINGSASSISTENTPROGRAMMET, 80 POÄNG Treatment Assistent Programme, 80 points 1 INSTITUTIONEN FÖR BETEENDE-, SOCIAL- OCH RÄTTSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN BEHANDLINGSASSISTENTPROGRAMMET, 80 POÄNG Treatment Assistent Programme, 80 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PT2410 Handledarutbildning i psykoterapi med inriktning kognitiv beteendeterapi, 45 högskolepoäng Psychotherapy Supervision, focusing on cognitive behavioural therapy, 45 higher

Läs mer

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN LGSH40 Samhällskunskap för gymnasielärare 4. Individ, grupp, samhälle och politik, 15 högskolepoäng Fastställande Kursplanen är fastställd av Statsvetenskapliga institutionen

Läs mer

Anvisningar till delkursen Fördjupning (7,5 hp)

Anvisningar till delkursen Fördjupning (7,5 hp) Psykologiska institutionen (1 av 6) Anvisningar till delkursen Fördjupning (7,5 hp) VT 2013 Ansvarig lärare: Stefan Wiens, Ph.D., professor Rum 215, Frescati Hagväg 9 sws@psychology.su.se 08-163933 (nås

Läs mer

Kurskod: AT001G Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Arbetsterapi Högskolepoäng: 7,5

Kurskod: AT001G Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Arbetsterapi Högskolepoäng: 7,5 1(5) Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Arbetsterapi, Handledning och bedömning i verksamhetsförlagd utbildning, 7,5 högskolepoäng Occupational Therapy, Supervision and Evaluation in Workplace

Läs mer

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelningen för omvårdnad. Studiehandledning Psykisk ohälsa 7,5 p. Kurskod: OMGB86 Fristående kurs

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelningen för omvårdnad. Studiehandledning Psykisk ohälsa 7,5 p. Kurskod: OMGB86 Fristående kurs Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelningen för omvårdnad Studiehandledning Psykisk ohälsa 7,5 p Kurskod: OMGB86 Fristående kurs Kurstid: Vecka 14 23, 2012 Introduktion Välkommen till kursen

Läs mer

Kursansvariga: David Gunnarsson Lorentzen & Charlotte von Essen

Kursansvariga: David Gunnarsson Lorentzen & Charlotte von Essen Kursrapport NSMFR1 V17-1 Sociala medier och social interaktion, 7,5 hp Kursansvariga: David Gunnarsson Lorentzen & Charlotte von Essen Övriga medverkande lärare: Emma Forsgren Helena Francke Jan Nolin

Läs mer

2 Distansutbildningens pedagogiska utmaningar

2 Distansutbildningens pedagogiska utmaningar 2 Distansutbildningens pedagogiska utmaningar Distansutbildning innebär i de flesta fall att lärare och studenter sällan, eller inte alls, träffas fysiskt. Detta ger andra villkor och förutsättningar för

Läs mer

Arbetsterapi, aktivitet och hälsa

Arbetsterapi, aktivitet och hälsa DNR DNR LIU 2015-02317 1(5) Arbetsterapi, aktivitet och hälsa Programkurs 30.0 hp Occupational Therapy, Occupation and Health 8ATG12 Gäller från: 2017 HT Fastställd av Utbildningsnämnden för grund- och

Läs mer

ÄEND03, Engelska 3, 15 högskolepoäng English 3, 15 credits Grundnivå / First Cycle

ÄEND03, Engelska 3, 15 högskolepoäng English 3, 15 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna Fastställande ÄEND03, Engelska 3, 15 högskolepoäng English 3, 15 credits Grundnivå / First Cycle Kursplanen är fastställd av Prodekanen med ansvar för grundutbildning

Läs mer

SPECIALLÄRARPROGRAMMET, 90 HÖGSKOLEPOÄNG

SPECIALLÄRARPROGRAMMET, 90 HÖGSKOLEPOÄNG PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-551/2007 Sida 1 (6) SPECIALLÄRARPROGRAMMET, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Teacher for Special Needs Education Programme, 90 higher education credits Utbildningsprogrammet

Läs mer

Studiehandledning för PDG482 Elevers grundläggande matematiklärande Distanskurs

Studiehandledning för PDG482 Elevers grundläggande matematiklärande Distanskurs Studiehandledning för Elevers grundläggande matematiklärande Distanskurs - Varför håller du boken så långt ifrån dej? - Läser på distans, vettu! Välkommen till Institutionen för didaktik och pedagogiska

Läs mer

Interkulturell och Internationell Socionomutbildning, 210 hp

Interkulturell och Internationell Socionomutbildning, 210 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Interkulturell och Internationell Socionomutbildning, 210 hp Intercultural and International Social Work Education - Bachelor of Science programme Allmänna data om programmet

Läs mer

Studiehandledning FYSIOTERAPI. Grundnivå. FYS 018 Barn, ungdom, äldre/teamarbete 4,5 högskolepoäng

Studiehandledning FYSIOTERAPI. Grundnivå. FYS 018 Barn, ungdom, äldre/teamarbete 4,5 högskolepoäng Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sjukgymnastprogrammet Studiehandledning FYSIOTERAPI Grundnivå FYS 018 Barn, ungdom, äldre/teamarbete 4,5 högskolepoäng HT 11 A-LL, CSO Kursen är en grundkurs

Läs mer

Självständigt arbete (examensarbete) i omvårdnadsvetenskap, 15 hp Degree Project in Nursing Science, 15 credits

Självständigt arbete (examensarbete) i omvårdnadsvetenskap, 15 hp Degree Project in Nursing Science, 15 credits (6) 8SKG62 Självständigt arbete (examensarbete) i omvårdnadsvetenskap, 5 hp Degree Project in Nursing Science, 5 credits Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: höstterminen 208 Kursplan Fastställd

Läs mer

Studiehandledning Pedagogisk forskning II, 7,5 hp Vårterminen 2015

Studiehandledning Pedagogisk forskning II, 7,5 hp Vårterminen 2015 Sida 1 av (5) Studiehandledning Pedagogisk forskning II, 7,5 hp Vårterminen 2015 Kursens syfte Kursen syftar till att vidareutveckla kunskaper i vetenskapliga och metodologiska förhållningssätt. I kursen

Läs mer

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM 60 POÄNG Special Education Programme, 60 points

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM 60 POÄNG Special Education Programme, 60 points PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM 60 POÄNG Special Education Programme, 60 points Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av sektionsnämnden

Läs mer

Pedagogik GR (C), Pedagogik, 30 hp

Pedagogik GR (C), Pedagogik, 30 hp 1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (C), Pedagogik, 30 hp Education BA (C) Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng PE014G Pedagogik Grundnivå (C)

Läs mer

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015)

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015) Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015) Kursansvarig lärare: Sohlberg 1. Innehåll och allmän information

Läs mer

ríäáäçåáåöëéä~å=ñ ê== mêçöê~ããéí=ñ ê=âçãéäéííéê~åçé=ìíäáäçåáåö= Ñ ê=ä â~êé=ãéç=ìíä åçëâ=éñ~ãéå= SM=Ü ÖëâçäÉéç åö=

ríäáäçåáåöëéä~å=ñ ê== mêçöê~ããéí=ñ ê=âçãéäéííéê~åçé=ìíäáäçåáåö= Ñ ê=ä â~êé=ãéç=ìíä åçëâ=éñ~ãéå= SM=Ü ÖëâçäÉéç åö= ríäáäçåáåöëéä~åñ ê aåêdontunulnm mêçöê~ããéíñ êâçãéäéííéê~åçéìíäáäçåáåö Ñ êä â~êéãéçìíä åçëâéñ~ãéå SMÜ ÖëâçäÉéç åö `çãéäéãéåí~êómêçöê~ããéñçêmüóëáåá~åëïáíü~ jéçáå~äaéöêééñêçãçìíëáçéíüébrlbbp~åç pïáíòéêä~åç

Läs mer

Kursrapport. Högskolan i Borås Institutionen för vårdvetenskap. Klinisk omvårdnad: Allmän Omvårdnad 25,5 Hp. Kursens namn:

Kursrapport. Högskolan i Borås Institutionen för vårdvetenskap. Klinisk omvårdnad: Allmän Omvårdnad 25,5 Hp. Kursens namn: Kursrapport Kursens namn: Inom program /fristående: Kursansvarig: Kurstid: (ex: V34 V44 Ht05) Klinisk omvårdnad: Allmän Omvårdnad 25,5 Hp Sjuksköterskeprogrammet SSK 10 Eva Fransson Anna Kängström V39

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN

INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN MED998 Utvecklingsarbete med projektledning inom hälso- och sjukvård, 15 högskolepoäng Development work with project management in healthcare, 15 higher education credits Fastställande

Läs mer

Sammanställd kursutvärdering för samhällets digitalisering SVP, HT 2016

Sammanställd kursutvärdering för samhällets digitalisering SVP, HT 2016 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för informatik Lärare: Rikard Harr, Angelica Svelander oktober 6, 2016 Sammanställd kursutvärdering för samhällets digitalisering SVP, HT 2016 Sammanlagt lämnades 36 utvärderingar

Läs mer

TYSK02, Tyska: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng German: BA Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle

TYSK02, Tyska: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng German: BA Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna TYSK02, Tyska: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng German: BA Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Prodekanen med ansvar

Läs mer

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51 Sidan 1 av 6 2005-05-11 Dnr: 152/334-05 Institutionen för beteendevetenskap Kursplan, Pedagogik (1-20), 20 poäng Utbildningsområde: SA Ämneskod: PEA Engelsk titel: Education ECTS-poäng 30 Kursen ges som

Läs mer

Medie- och kommunikationsvetenskap

Medie- och kommunikationsvetenskap Samhällsvetenskapliga fakulteten MKVK04, Medie- och kommunikationsvetenskap: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng Media and Communication Studies: Bachelor Thesis Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande

Läs mer

Etik- och omvårdnadshandledning En röd tråd genom sjuksköterskeprogrammet

Etik- och omvårdnadshandledning En röd tråd genom sjuksköterskeprogrammet Etik- och omvårdnadshandledning En röd tråd genom sjuksköterskeprogrammet Inga-Britt Lindh Introduktion Etisk kompetens och professionellt förhållningssätt är viktiga utbildningsmål i sjuksköterskeexamen

Läs mer

Fysioterapi vid neurologiska funktionshinder

Fysioterapi vid neurologiska funktionshinder DNR LIU-2018-00414 1(5) Fysioterapi vid neurologiska funktionshinder Programkurs 7.5 hp Physiotherapy in Neurological Disabilities 8FYA22 Gäller från: 2021 VT Fastställd av Utbildningsnämnden för grund-

Läs mer

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Läs mer

Sammanställning av studenternas svar på kursens summativa utvärderingen

Sammanställning av studenternas svar på kursens summativa utvärderingen Kurs 1: Barndom och lärande: Omvårdnad, omsorg, fostran och samverkan Sammanställning av studenternas svar på kursens summativa utvärderingen Sammanställningen bygger på svar från 56 studenter (3%) av

Läs mer

Kursutvärdering HT 14. Att arbeta med sjukdomsförebyggande metoder 2XX029, 9XX029

Kursutvärdering HT 14. Att arbeta med sjukdomsförebyggande metoder 2XX029, 9XX029 Kursutvärdering HT 14 Att arbeta med sjukdomsförebyggande metoder 2XX029, 9XX029 Hur svarade kursen mot kursbeskrivningen? fördelning 0% 0% 0% 10% 25% 65% antal (0) (0) (0) (2) (5) (13) Medelvärde (för

Läs mer

MALMÖ HÖGSKOLA Odontologiska fakulteten Tandhygienist-, tandläkar- och tandteknikerutbildningarna Introduktionskursen, 2011

MALMÖ HÖGSKOLA Odontologiska fakulteten Tandhygienist-, tandläkar- och tandteknikerutbildningarna Introduktionskursen, 2011 MALMÖ HÖGSKOLA Odontologiska fakulteten Tandhygienist-, tandläkar- och tandteknikerutbildningarna Introduktionskursen, 2011 Kursplan för TANDHYGIENISTUTBILDNINGEN TANDLÄKARUTBILDNINGEN TANDTEKNIKERUTBILDNINGEN

Läs mer

Att handleda och utveckla yrkeskunnande i ämneslärarutbildningen

Att handleda och utveckla yrkeskunnande i ämneslärarutbildningen Kursbeskrivning för kursen Att handleda och utveckla yrkeskunnande i ämneslärarutbildningen 2016 Kurskod: HV428F Välkommen till kursen! Att handleda och utveckla yrkeskunnande i ämneslärarutbildningen

Läs mer

Sammanställning av kursutvärdering

Sammanställning av kursutvärdering Kursutvärdering P O Ågren per-olof.agren@umu.se Vårterminen 2017 Sid 1 (13) Sammanställning av kursutvärdering Examensarbete i informatik, 15 hp, VT 2017 Kursansvarig: Per-Olof Ågren Samlad bedömning 1

Läs mer

PBL-guiden. Handbok i problembaserat lärande för studenter och lärare vid Medicinska fakulteten

PBL-guiden. Handbok i problembaserat lärande för studenter och lärare vid Medicinska fakulteten PBL-guiden Handbok i problembaserat lärande för studenter och lärare vid Medicinska fakulteten Vision Linköpings universitet har som vision att vara ett universitet med internationell lyskraft - där människor

Läs mer

Kursen ges som fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete.

Kursen ges som fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete. Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN44, Socialt arbete: Handledning inom verksamhetsförlagd utbildning i socialt arbete, 7,5 högskolepoäng Social Work: Supervision in Social Work Field Education, 7.5

Läs mer

AD. Välkommen till yrkeshögskoleutbildningen specialistutbildad undersköterska välfärdsteknologi

AD. Välkommen till yrkeshögskoleutbildningen specialistutbildad undersköterska välfärdsteknologi 2018-05-24 AD Välkommen till yrkeshögskoleutbildningen specialistutbildad undersköterska välfärdsteknologi Innehåll Välkommen!... 1 Utbildningen genomförs på distans med närträffar... 1 Lärplattform...

Läs mer

Organisation och förändring, 7,5 hp

Organisation och förändring, 7,5 hp 2013-06-10 Kursbeskrivning Organisation och förändring, 7,5 hp Organization and Change, 7,5 ECTS Höstterminen 2013. Kurskod PEG 200, PEG 210, PEA 251 VÄLKOMMEN TILL KURSEN ORGANISATION OCH FÖRÄNDRING!

Läs mer

HANDLEDARGUIDE HANDLEDD VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (H-VFU) 28 HP, KURSKOD: 2SC117

HANDLEDARGUIDE HANDLEDD VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (H-VFU) 28 HP, KURSKOD: 2SC117 CENTRUM FÖR SOCIALT ARBETE SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN HANDLEDARGUIDE HANDLEDD VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (H-VFU) 28 HP, KURSKOD: 2SC117 HT 2019 Kursansvarig: Clara Iversen, clara.iversen@soc.uu.se,

Läs mer

Sammanställning av kursutvärdering

Sammanställning av kursutvärdering Umeå universitet Inst för informatik P O Ågren Annakarin Nyberg Sid 1 (7) Sammanställning av kursutvärdering Beteendevetenskapliga programmet med inriktning mot IT-miljöer Framtidens IT-miljöer, 7,5 hp,

Läs mer

Kursplan. Pedagogik, fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Education, Intermediate Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå

Kursplan. Pedagogik, fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Education, Intermediate Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå 1(5) Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan. Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Pedagogik, fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Education, Intermediate

Läs mer

Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för psykologi. Åsa Eriksson, leg. psyk., med. dr. Bakgrund

Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för psykologi. Åsa Eriksson, leg. psyk., med. dr. Bakgrund 2012-04-27 Institutionen för klinisk neurovetenskap Åsa Eriksson, leg. psyk., med. dr. 1 Rapport Detta är en rapport om ett pedagogiskt försök vid psykologprogrammet med att ge studenter vid termin 10

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi HS2018/796 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi (Doctoral studies in Psychology) 2 Beslut om inrättande Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Kursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) vid Lunds Universitet. Kursen omfattar andra terminen av sammanlagt tre.

Kursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) vid Lunds Universitet. Kursen omfattar andra terminen av sammanlagt tre. Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄKPN02, Ämnesläraren som reflekterande praktiker, 30 högskolepoäng The Subject Teacher as a Reflective Practitioner, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande

Läs mer

Studiehandledning för kursen - Undervisning och lärande för hållbar utveckling, 7,5 hp

Studiehandledning för kursen - Undervisning och lärande för hållbar utveckling, 7,5 hp Studiehandledning för kursen - Undervisning och lärande för hållbar utveckling, 7,5 hp Kursen ges helt på distans vilket betyder att vi endast kommer att mötas på internetbaserade media. Det övergripande

Läs mer

Anvisningar till delkursen Fördjupning (7,5 hp)

Anvisningar till delkursen Fördjupning (7,5 hp) Psykologiska institutionen (1 av 6) Anvisningar till delkursen Fördjupning (7,5 hp) VT 2010 Ansvarig lärare: Assistent: Stefan Wiens, Ph.D., forskarassistent Joakim Norberg, doktorand Rum 327, Frescati

Läs mer

Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse att gälla från och med , höstterminen 2019.

Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse att gälla från och med , höstterminen 2019. Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA30, Sociologi: Socialpsykologi, Introduktion till studier av sociala interaktioner, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, Introduction to Studies of Social

Läs mer

Kursbeskrivning. Utvecklingsstörning 2 Vt 2014/ 25 % / UQ 161F

Kursbeskrivning. Utvecklingsstörning 2 Vt 2014/ 25 % / UQ 161F Kursbeskrivning Utvecklingsstörning 2 Vt 2014/ 25 % / UQ 161F 2:6 Innehåll 1. Kursinformation... 3 2. Kursens innehåll och lärandemål... 3 2.1 Lärandemål... 3 3. Kursens uppläggning... 3 3.1 Arbetsformer...

Läs mer

Kursutvärdering Distans

Kursutvärdering Distans HT12 1SJ012 Ledarskap, pedagogik samverkan i sjuksköterskans yrkesutövning (7,5hp) V46-50 Enkätresultat Enkät: Status: Distans: Kursutvärdering stängd Datum: 2013-04-26 13:29:21 Aktiverade deltagare (HT12

Läs mer

Institutionen för pedagogik och didaktik. Studiehandledning. Verksamhetsförlagd utbildning III. 15 högskolepoäng. Inriktning vård och omsorg YP22LÄ

Institutionen för pedagogik och didaktik. Studiehandledning. Verksamhetsförlagd utbildning III. 15 högskolepoäng. Inriktning vård och omsorg YP22LÄ 1 Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Verksamhetsförlagd utbildning III 15 högskolepoäng Inriktning vård och omsorg Vårterminen 2018 YP22LÄ 2 Kursens innehåll Vfu III omfattar 50

Läs mer

STVK02, Statsvetenskap: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng Political Science: Bachelor's Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle

STVK02, Statsvetenskap: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng Political Science: Bachelor's Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten STVK02, Statsvetenskap: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng Political Science: Bachelor's Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av

Läs mer

Svenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng

Svenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng Kursbeskrivning med betygskriterier Svenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng Höstterminen 2015 1 (14) Innehåll Välkommen till Behörighetsgivande kurs i svenska, 30

Läs mer

SVÄP13, Geriatrisk omvårdnad, 7,5 högskolepoäng Geriatric Nursing, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

SVÄP13, Geriatrisk omvårdnad, 7,5 högskolepoäng Geriatric Nursing, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Medicinska fakulteten SVÄP13, Geriatrisk omvårdnad, 7,5 högskolepoäng Geriatric Nursing, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Nämnden för omvårdnadsutbildning

Läs mer

Välkommen till kursen Pedagogik i mångfaldsperspektiv!

Välkommen till kursen Pedagogik i mångfaldsperspektiv! Reviderad 2008-09-11 Välkommen till kursen Pedagogik i mångfaldsperspektiv! Introduktionen äger rum på Södertörns högskola i Flemingsberg, Moas båge plan 2 MC238 kl 11.00 (Se schema) Hjärtligt välkommen

Läs mer

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min):

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): 1 (7) akgrundsuppgifter Skola: Årskurs/-er: Observation nr: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): Lärarens utbildning: ehörig lärare: J/N Lärarerfarenhet (antal år): ntal elever i klassen/gruppen:

Läs mer

Sammanställning av studenternas svar på kursens summativa utvärderingen

Sammanställning av studenternas svar på kursens summativa utvärderingen Förskollärarutbildning hösten 01 Kurs FO09A, 1: Barndom och lärande:, Omsorg, fostran och samarbete Sammanställning av studenternas svar på kursens summativa utvärderingen Sammanställningen bygger på svar

Läs mer

Bedömningsinstrument Mälardalsmodellen

Bedömningsinstrument Mälardalsmodellen reviderad december 2017 Bedömningsinstrument Mälardalsmodellen Sjuksköterskeprogrammet Mälardalens högskola Professionsblock 2 VAE206 Inledning Mälardalsmodellen är det bedömningsinstrument som används

Läs mer

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 Fastställd i institutionsstyrelsen 2004-04-01 Dnr 420/333-04 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN Sid

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET. För studenter antagna fr.o.m. ht 2011

UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET. För studenter antagna fr.o.m. ht 2011 UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. ht 2011 Utvecklingsguiden som redskap för lärande Syftet med den här utvecklingsguiden är att tydliggöra utvecklandet av lärarstudentens

Läs mer

Lärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng

Lärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr G 2018/203 IT-FAKULTETEN Lärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng Learning, Communication and Information Technology, Master's Programme,

Läs mer

Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1)

Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1) Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1) Kursansvariga var David Gunnarsson Lorentzen & Charlotte von Essen Övriga medverkande lärare: Emma Forsgren Helena Francke Claes Lennartsson

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Samhällsvetenskapliga fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten KOMC26, Strategisk kommunikation: Strategisk kommunikation och public relations i digitala medier, 15 högskolepoäng Strategic Communication: Strategic Communication and

Läs mer

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG HÄLSOVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan för uppdragsutbildning Dnr CF 50-37/2006 Sida 1 (5) FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG Occupational Health Nursing Programme, 40 points Utbildningsprogrammet

Läs mer

Till dig som handledare i verksamhetsförlagd utbildning

Till dig som handledare i verksamhetsförlagd utbildning Informerande dokument Information Sida 1 (5) Till dig som handledare i verksamhetsförlagd utbildning 2019-02-06 Kerstin Rahkola Kerstin Rahkola Sida 2 (5) Bästa handledare! Inom kort ska du få handleda

Läs mer

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng Institutionen för hälsovetenskaper Sociala omsorgsprogrammet Studieplan SO8062 Socialt arbete med inriktning mot social omsorg (41-60) 20 p Kurs 6 delkurs 1 Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård,

Läs mer

Kursplan. Kursens benämning: Folkrätt i militära operationer. Engelsk benämning: International Law of Military Operations

Kursplan. Kursens benämning: Folkrätt i militära operationer. Engelsk benämning: International Law of Military Operations 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Folkrätt i militära operationer Engelsk benämning: International Law of Military Operations Kurskod: 1FR005 Gäller från: HT 2017 Fastställd: Denna kursplan är fastställd

Läs mer