Kvalitetsrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsrapport 2013-2014"

Transkript

1 Kvalitetsrapport Klara Södra Gymnasium Södermalm/Stockholm

2 Innehållsförteckning Klara Södra Gymnasium... 1 Södermalm/Stockholm Innehållsförteckning... 1 Innehållsförteckning... 2 Vision och värdegrund:... 3 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 3 Åtgärder enligt föregående års rapport... 9 Utvecklingsområde 1: Utöka antalet ämnesöverskridande projekt Utvecklingsområde 2: Ge alla program en tydlig programinfärgning Utvecklingsområde 3: Skapa utrymme för diskussion kring vår kunskapssyn Funktionell kvalitet: Upplevd kvalitet: Ändamålsenlig kvalitet: Nya utvecklingsområden: Sammanfattning

3 Vision och värdegrund: Klaraskolornas gemensamma värdegrund och vision uttrycks som följer: Vår uppgift är att låta varje individ finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. I vår verksamhet skapar vi förutsättningar för bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Som pedagoger och ansvariga är vår tilltro till människans förmåga avgörande. Vår vilja att möta och främja individens utveckling är vår viktigaste drivkraft. Vår kultur och våra arbetsformer ska utveckla den kreativa förmågan och viljan att ta personligt ansvar. Tillsammans skapar vi förutsättningar för en stark utveckling och en hög framtidstro. Hos oss vill vi framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och olikheter där ömsesidig respekt, delaktighet och glädje skapar förutsättningar för tillit och lärande. Vår vision individens ökade möjligheter. Grundfakta om skolan/förutsättningar Personal Skolan har 26 lärare fördelade på 23 pedagogiska tjänster. Därutöver tillkommer skolledning om 2 personer samt skolkoordinator och administratör på deltid. Samtliga lärare är betygsättande och i de fall formell behörighet saknas finns behöriga lärare som stöd. 5 lärare saknar behörighet och av dem är två tekniklärare. Det finns inte behöriga lärare att få inom våra specialkurser i spelutveckling. En av tekniklärarna håller dock på att läsa in behörighet och kompletterar då med ämnet matematik. Av de tre andra obehöriga lärarna saknas lite poäng i lärarutbildningen och planer finns. All nyrekrytering utgår från att alla lärare ska vara behöriga gymnasielärare. Inom Klaragruppen har vi gemensamt tagit fram ett rekryteringsmaterial. Vi har arbetat fram en gemensam annonsmall, exempel på frågor både till den sökande och för referenstagning. På Klara Södra är processen den här; skolledningen gör ett urval av de sökande. Jag intervjuar oftast 4-5 personen per tjänst i den första omgången. I omgång två intervjuar utvalda personer från respektive arbetslag den sökande igen. Till denna gång har den sökande förberett ett lektionspass som samtalet kretsar kring, allt för att vi ska säkerställa att den sökande har ett arbetssätt som är i harmoni med vårt pedagogiska upplägg. Efter samråd och referenstagning fattar vi beslut om anställning. Jag har tidigare involverat eleverna i rekryteringsprocessen men det är bara möjligt om rekryteringen sker under terminen. Tyvärr har jag också upplevt mindre lyckade provlektioner och därför har jag under det föregående läsåret bara använt mig av lärare i urvalsprocessen. 3

4 Elevhälsan kommer att utökas med en specialpedagog på 40 % till kommande läsår, sjuksköterska och kurator har båda sin anställning hos PR-vård. Inom ramen för det avtalet har vi även tillgång till skolläkare och psykolog vid behov. Skolläkaren har varit på skolan vid fem tillfällen, vi har inte behövt utnyttja psykologen under det gångna läsåret. Studie och yrkesvägledaren är stationerad på skolan 40 % där vi kan anpassa hennes tider efter de behov eleverna har. Bakgrundsstatistik elever Klara Södra är en mycket populär skola inom vårt upptagningsområde. Vi attraherar i första hand elever som bor på södermalm och i de södra förorterna. En och annan reser även från norrort. Det program som lockar flest sökande är teknik med speldesign och som god tvåa kommer vårt samhällsprogram med beteendeinriktning. Tack vare dessa två program har vi på skolnivå en väldigt jämn könsfördelning. Tyvärr ser vi inte samma könsfördelning inom programmen. Här har vi fortfarande mest pojkar på teknik och tjejer på samhällsprogrammet. Vi erbjuder dessutom både ekonomiprogrammet med juridikinriktning samt naturprogrammet med inriktning natur. För båda dessa program har vi stark konkurrens från andra innestadsskolor vilket får till följd att vi alltid fyller våra klasser med inte enbart med 1:a och 2:a handssökande. Antal elever per program och årskurs juni 2013 och 2014 Genomsnittligt antagningspoäng från grundskola per program och årskurs Antagna 2013 Enhet Klara Södra gymnasium 1:a 2:a 3:e >3:e Antal Ansökningskod hand hand hand hand Totalt platser Reserver Antagningsgräns EKJUR-IKS NANAT-IKS SABET-IKS TEINF-IKS Median , ,5 242, , Antagna 2014 Enhet Klara Södra gymnasium 4 1:a 2:a 3:e >3:e Antal Ansökningskod hand hand hand hand Totalt platser Reserver Antagningsgräns Median EKJUR-IKS NANAT-IKS SABET-IKS , TEINF-IKS

5 Budget med materiella resurser och lokaler Klara Södra är belägen på södermalm i Stockholm i fräscha skolanpassade lokaler. Vi förfogar över 10 fullstora klassrum, tre mindre klassrum, två tekniksalar, labb för biologi, kemi och naturkunskap. Våra två datasalar disponeras i första hand av eleverna på vårt teknikprogram. Skolan har även en egen matsal samt ett litet bibliotek. Vi har valt att ha stora öppna ytor för elevumgänge, vår tanke är att skapa utrymmen där man inte måste knacka på för att få tillgång till. Både matsalen och de öppna ytorna bidrar starkt till att skolan upplevs som trygg och tillgänglig för både elever och lärare. Vår labbsal kan upplevas som liten men fyller väl de behov som finns. På datorsidan fortsätter vi, utöver de stationära datorerna som finns utplacerade på skolan, med de 3 datavagnar om 30 datorer i varje som lärarna kan boka till sina lektioner. En satsning under kommande läsår ligger dock på kompetensutveckling inom IT för personalen. Så att vi från och med läsåret 2016 ska övergå till 1-1 datorer. Lärarna sitter i lärarrum om fyra, för att ge ytterligare möjlighet till arbetsro har vi nu tillgång till ett tyst lärarrum, rummet är bokningsbart. Det har blivit en tacksam tillflyktsort vid planering och bedömningsarbete. Vårt elevhälsoteam består av sköterska 40 %, kurator 40 %, SYV 40 % och till hösten även en specialpedagog på 40 %. Även dessa yrkesgrupper samsas om tre arbetsrum. Våra nuvarande lokaler kommer inte att räcka till läsåret och därför har vi undvikigt att göra några stora ombyggnader kommande läsår. Enligt vår verksamhetsplan ska vi vara ett femparallelligt gymnasium fullt utbyggt. Vi har de senaste två åren tagit in fem klasser per år men våra blivande Åk 3:or är bara fördelade på fyra klasser. I och med detta har vi inte prioriterat någon ombyggnad kommande läsår utan har satsat lite pengar på en uppfräschning av lokalerna samt en ny kylanläggning i datasalarna. En stor och innerlig önskan från personalen är fler arbetsrum och även samtalsrum när tillbyggnaden ska planeras inför läsåret Presentation och förankring av mål Årets prioriterade mål, som fastställts i samråd med rektor, lärare och elever, utifrån föregående års kvalitetsredovisning presenterades och kompletterades vid läsårets start. Målen, och arbetet med målen följs sedan kontinuerligt upp i olika former under året. Samtliga kurser startar med en presentation av kursmål och betygskriterier. En generell genomgång hur betyg sätts enligt våra styrdokument. Varje moment kopplades sedan till kursmål och en redogörelse fanns för hur betygskriterierna kan uppnås. För det gångna läsåret hade vi fyra mål uppsatta, se nästa avsnitt: 5

6 Arbetet i verksamheten Arbetet på Klara Södra präglas, i enlighet med läroplanens anda, av kunskap och stimulerande lärande där varje elev har rätt till en utbildning som utgår från individens behov och förutsättningar och som ger möjlighet till maximal utveckling. Vårt arbetssätt och ambition är att våra elever ska ha en skolmiljö och en verksamhet som skapar lust och förutsättningar för ständiga förbättringar i lärandet och i sin utveckling. Klaragymnasiums tre nyckelord, formativt, varierande och involverande är starkt förankrade bland skolans lärare. Vår målsättning är att varje elev ska äga sin kunskapsprocess. Det ger nu resultat kunskapsmässigt men inte alltid i elevernas utvärderingar. Nästan alla lärare arbetar med matriser, kurs och momentmatriser. De kopplar examinationerna till kunskapskrav och förklarar kopplingen till sina kursers centrala innehåll. Många arbetar processinriktat där eleverna utvecklar sina förmågor under arbetets gång. Vi har det gångna läsåret på nästan alla kurser lagt schemat så att lektionslängden blir minst 90 min. Det har bidragit till en större variation under lektionerna. Eleverna har som tidigare ett stort inflytande på arbetssätt och examinationer, även om det finns en ojämnhet inom lärarlaget. Ytterligare en hörnsten i vårt arbete är studiepassen, dvs. en speciell tid i veckan där eleven själv kan välja arbetsinnehåll, form och arbetssätt. Hos oss ligger den på onsdag förmiddag. Alla lärare finns i specifika klassrum och eleverna bestämmer tillsammans med sin mentor inför studiepasset vilka kurser/uppgifter som ska prioriteras under studiepasset. Eleven går sedan till t ex samhällskunskapsrummet och arbetar med fördjupning, tar i kapp missat moment eller gör läxa för kommande lektion. Läraren finns där som stöd och bollplank. I kurser där den muntliga förmågan betygssätts används ofta studiepassen till att träna att tala inför grupp med ett mindre antal elever som lyssnar. Matematikrummen används flitigt av eleverna under studiepassen, både för mängdträning men även när de behöver hjälp med någon specifik frågeställning. Elevkår och friendsgruppen brukar ha sina sammankomster under studiepasset, då fler elever kan delta utan att missa någon lektion. Vi har dessutom haft ett antal externa föreläsare under dessa pass. Alla elever har en mentor som följer elevens studier, hjälper till vid arbetstoppar, stöttar vid motgångar och hjälper till med prioriteringar. Varje klass har på sitt schema ett lektionspass i veckan då klassen träffar sin mentor, där ges aktuell information och möjlighet att ta upp frågor som väcks av eleverna själv. Utöver den lektionen träffar varje elev sin mentor på enskilt samtal minst 1 gång per termin. Då vi är en liten skola med öppna dörrar träffar elev/mentor varandra ofta, fast inte alltid så formellt. Under läsåret övergick vi från vårt tidigare elevadministrativa system till det nuvarande SchoolSoft. Förändringen gick förvånansvärt smärtfritt. Två lärare på skolan fick en extra duvning i programmet och har därmed kunnat stötta övriga lärare. Vissa saker har både lärare och elever saknat från det förra kursstödet, framförallt det varningssystem vi hade med olikfärgade lampor. På det stora hela taget har både elever, föräldrar och lärare anpassat sig snabbt till de nya förutsättningarna. 6

7 Vi kommer under kommande läsår att prioritera samsynen i vårt arbete med SchoolSoft för att elever och föräldrar lättare ska kunna läsa ut elevens studieresultat på ett optimalt sätt. Vi arbetar aktivt med att involvera föräldrarna i skolarbete, det är lättast i årskurs 1 och en bit in i årskurs 2. När eleven blir myndig avtar tyvärr kontakten med hemmet i stor utsträckning. En ytterligare bidragande orsak till en bra studiemiljö är att vi har en hög ambition att eleverna ska ha så väl sammanhållna skoldagar som möjligt. Vi lägger schemat med utgångspunkt från det och det innebär att eventuella håltimmar läggs vid skoldagen början eller dess slut. Ett viktigt ledord för oss vuxna på skolan är kommunikation. Uppstår meningsskiljaktigheter eller konflikter kan de oftast lösa med hjälp av konstruktiva samtal. Eleverna vet att de kan vända sig till sin mentor eller skolledningen om det uppstår konflikter de inte kan lösa själva. Återigen, en liten skola, här märker vi om det finns oro i luften. Vårt arbete bygger på en nära kontakt mellan lärare/mentor och elev med regelbundna och schemalagda träffar. Dessutom arbetar vi aktivt med att elever och föräldrar ska ha en god insyn och inflytande över elevens verksamhet och utveckling. Individualisering som ger eleverna ett reellt inflytande över sitt eget lärande är även det ett prioriterat område. Tydliga arenor för olika aktiviteter, studiesal med datorer, soffor på öppna ytor samt ett café, ger möjlighet att hitta platser på skolan för olika aktiviteter. Inga slutna uppehållsrum är en viktig del av arbete med att skapa glädje och trygghet. För att understryka detta har vi ett elevkontrakt som vi diskuterar med både elever och deras målsmän vid varje läsårsstart. Programmixen på skolan är bra, vi ger en bredd och fångar elever med olika intressen. Tack vare den goda könsfördelningen på skolan har vi flera aktiva skolföreningar. Våra teknikelever har i flera år haft en dataspelgrupp Nördgruppen de träffas en fredag var sjätte vecka och anordnar en spelkväll. Då sätts olika dataspel upp i klassrummen och elever spelar sina favoritspel antingen med andra elever på skolan eller också online. Dessa kvällar lockar även elever från andra program, men med en majoritet teknikelever. Skolan har dessutom två fotbollslag, ett dam och ett herr. Det är eleverna själva som organiserar det. Vi har de senaste åren deltagit i skolmästerskapen i Stockholm med båda våra lag. Årets fotbollshöjdpunkt är dock den återkommande Klaracupen som vi fem skolor i Klaragruppen delar ansvaret för. Viktiga händelser under året När läsåret började stod det klart att vi skulle byta huvudman till Academedia. Förändringen påverkade inte skolan i så hög grad. Både personal, elever och föräldrar fick god information om bytet. När det faktiska bytet ägde rum, vid årsskiftet uppstod en del smärre bekymmer, främst handlade det om byte av olika administrativa system. Som nämnts ovan hade vi en god beredskap och Academedia har goda rutiner för övertagande av skolor. 7

8 Mot slutet av höstterminen fick vi även veta att vi som skola utvalts till ett Pilotprojekt vars syfte är att utveckla och förbättra skolans rutiner i syfte att stärka det pedagogiska arbetet gentemot elever och kollegor. Vårterminen startade med ett antal veckors kartläggning av rutiner, arbetstidmätning bl.a. Efter den fasen påbörjades ett prioriteringsarbete. Vad skulle vi lägga vår energi på.vi konkretiserade fyra huvudområden: Information, ledning Vi ville förändra/förbättra den interna kommunikationen Skapa en ledningsgrupp Bilda arbetslag Få ordning på skolans gemensamma dokument. Bättre framförhållning från ledningens sida. Genom t.ex. ett tydligt läsårshjul. Tydliggöra roller, rektor, bitr. rektor samt administratörer Rutiner för arbetet med elevhälsan ü ü ü ü ü ü Arbetsformer på Eht-möten Dokumentation från Eht-möterna Samarbete med mentorerna Rollfördelning inom Eht Hitta möjligheter till att utveckla det förebyggande arbetet Skapa en läsårscykel Pedagogiska arbetsformer Här bildades två arbetsgrupper som under våren har sammanställt och dokumenterat vårt pedagogiska arbete. Det har skett både ett förtydligande men även en utveckling av vårt arbetssätt. En känsla som funnits och som delvis även kommer fram i elevernas utvärderingar är att vi som kollektiv inte arbetar samstämmigt. För personalens del har det fått negativa konsekvenser i arbetsklimatet och för eleverna en otydlig bild av skolans pedagogiska grundsyn. Under våren enades vi därför om att arbetsgrupperna skulle ta fram en beskrivning av vårt arbetssätt och ge förslag på en lägstanivå som alla ska arbeta efter. 8

9 Grupp 1 Mentorsrutiner tidsaxel för mentorsarbetet. Hur vi arbetar i Schoolsoft, vilken information som ska finnas där samt hur vi kommunicerar med eleverna via plattformen. Grupp 2 Utveckla det kollegiala lärandet på skolan. Auskulteringsprogram för alla lärare. Ämnesdiskussioner kring specifika frågor Vidmakthålla och utveckla ämnesövergripande arbeten på skolan. En tydlig röd tråd i arbetsgruppernas arbete har varit delaktighet och en stark önskan att knyta samman skolans lärare för en högre arbetstillfredsställelse samt högre måluppfyllelse för eleverna. Åtgärder enligt föregående års rapport Prioriterade utvecklingsområden från föregående års rapport var: 1 Utöka antalet ämnesöverskridande projekt i syfte att skapa större enighet kring betyg och bedömning. Alla lärare ska ha minst ett samarbete i varje ämne man undervisar. 2 Ge alla program en tydlig programinfärgning. Det ska finnas en tydlig röd tråd i varje program. 3 Skapa utrymme för diskussion kring vår kunskapssyn. Syftet med de två första målen var att få en ökad samsyn i betyg och bedömningsfrågor. Ett område som eleverna i sina enkäter påpekat brister i. Från lärarhåll fanns även behovet av samplanering med som ett mål för mer samarbete mellan ämnen. I de fokusgrupper skolledningen har haft framkommer att eleverna inte så tydligt ser kopplingen till sitt program. Mål 3 kommer utifrån det behov som fram i lärarnas medarbetarenkät. Skolan har vuxit under de senaste åren och flera lärare upplevde att det börjar smyga in olikheter i arbetssätt, hantering av gemensamma beslut etc. I våra måldiskussioner förra året var det här ett sätt att prioritera värdegrund och kunskapssyn med ett arbete som ytterst skulle komma våra elever tillgodo i form av enighet i bl.a. kommunikation gentemot eleverna. Syftet var att skolans personal ska blir mer samspelt när det gäller tolkning av kunskapskraven i de olika kurserna. Alla tre målen syftar ytterst till att ge eleverna möjlighet att nå sina egna satta kunskapsmål. 9

10 Utvecklingsområde 1: Utöka antalet ämnesöverskridande projekt Arbetssätt: Under hela året har åk 2 haft ett ämnesöverskridande läsprojekt utifrån boken Lasermannen. Läsningen har legat till grund för arbeten i flera ämnen; alltifrån sociologi och samhällskunskap med analyser och diskussioner kring främlingsfientlighet och utanförskap till källkritiksarbete i svenskan och rollspel kring diskriminering och rasism i spanskan. Under projektet fick skolan också besök av författaren Gellert Tamas som berättade om boken och dess tillblivelse och dessutom gav sin syn på främlingsfientligheten i Sverige. Under höstterminen har åk 2 ett schemabrytande projekt som är både ämnesoch programöverskridande, kallat Ekostaden. Vi har fler syften med projektet, ett är att ge eleverna en möjlighet att ta till sig relevant fakta samt presentera den på ett annorlunda sätt. Det andra syftet är att träna förmågor som uttrycks i examensmålen för alla våra program t.ex samarbete, ansvar och kommunikation. Det tredje syftet är att under en vecka skapa grupper från alla våra program för att få en ökad förståelse för varandra och därmed lära känna fler. Under en vecka delas alla elever upp i grupper som alla skulle planera en fiktiv stadsdel på Årstafältet utifrån parametrar givna av lärarna med grund i såväl naturvetenskapliga, tekniska, ekonomiska som samhällsvetenskapliga frågor. Veckan avslutades med en utställning, redovisningar av alla stadsdelar och röstning på bästa stadsdel. Skolans lärare i Moderna Språk påbörjade ett samarbetsprojekt där italienskan och tyskan i workshops tillsammans fick arbeta med och senare redovisa kring sina språk, länder, kulturella företeelser, typisk mat osv. det var en öppen redovisning som andra elever kunde se och höra. Fokus låg på att förstå och uppskatta vikten av att kunna fler språk. Ekonomiprogrammets ämnesövergripande projekt. För åk 1 dels ett samarbete mellan företagsekonomi och historia gällande historiska entreprenörer med studiebesök på Centrum för näringslivshistoria, pmskrivande och fördjupningsarbete i gruppform. Ett samarbete mellan svenskan och samhällskunskapen gällande kommunstyrning och språksociologi inkluderande studiebesök i olika kommundelar, intervjuer och statistikläsning. Åk 2 hade dels ett samarbete mellan engelskan och privatjuridiken gällande argumentation och lagar och begrepp där eleverna fick se film och diskutera utifrån sanna fakta gällande t.ex. abortlagstiftning. Ett samarbete mellan samhällskunskapen och engelskan där eleverna fick göra studiebesök för att förbereda sig inom varsin vald social fråga som de sedan redovisade visuellt och kreativt för hela skolan under en Expo-dag. I åk 3 hade svenskan och Rätten och samhället ett samarbete som mynnade ut i formella, juridiska argumentationer tänkta att framföra i avancerad miljö. 10

11 Samhällsprogrammets ämnesöverskridande projekt. För åk 1 skedde ett minisamarbete där eleverna först lärde sig om psykoanalysen i Ps1 och sedan tog med sig sina kunskaper till engelskan där de fick analysera och redovisa (på engelska) filmen Fight Club utifrån ett psykodynamiskt synsätt. Åk 2 på Samprogrammet har arbetat mycket med Lasermannenboken: i sociologin gjordes ett besök på Mångkulturellt centrum i Botkyrka följt av analyser och diskussioner, i psykologin användes John Ausonius som modell för i en caseanalys av personlighetsskapande, i svenskan användes boken som grund för ett arbete om källhantering och källkritik, i spanskan användes boken som avstamp för fördjupande diskussioner kring rasism. I åk 3 samarbetade gymnasiearbetet och Ps2b på så sätt att alla elever valde en egen fördjupning inom psykologi. Den låg sedan som grund när de gjorde sitt vetenskapliga arbete i kursen gymnasiearbete. Kurserna Mental träning och Humanistisk specialisering samarbetade också genom att begrepp introducerades i Humsam och applicerades i verksamheten i Mental träning. Naturvetenskapliga samarbetsprojekt. Nedan följer några exempel på ämnesövergripande projekt inom natur och teknikprogrammen. Åk 1. Teknikhistoria TE+HI Ma4/FY2 Design + Teknik Svenska 1 och samhällskunskap 1. Åk 2 Fy1 och En6 TE12 laboration på engelska EN6+SV2 3D-proj, programmering och engelska 6 Biologi labbrapport på engelska Åk 3 Gymnasiearbete, TekniskSpecialisering och Digitalt skapande Resultat: Lasermannenarbetet har gett varierade resultat från klass till klass och från ämne till ämne. I vissa ämnen har det varit ett arbete som har givit ett avstamp för ett ämnesområde som kan avhandlas på olika sätt och därmed har det varit ett verktyg för att uppnå de resultat som önskas. I andra ämnen har innehållet i boken och den diskussion som uppkommit mellan eleverna förhöjt såväl elevernas allmänkunskaper som intresse för främlingsfientlighet generellt och Lasermannen specifikt. 11

12 Ekostaden har också gett varierade resultat. Såväl lärare som elever uttryckte vid utvärdering att det har varit mycket värdefullt att ha programöverskridande arbete men ingen upplever att arbetet gett något specifikt för kurserna. Moderna Språk - samarbetet gav goda resultat såväl socialt som bedömningsmässigt. Ekonomiprogrammets samarbeten bedöms vara i sin linda för åk 1 och 2 och kommer utvecklas under kommande arbetsår. Retorikprojektet i åk 3 gav dock väldigt goda utfall i form av bättre bedömningsgrund för juridikläraren samt ett sammanhang för eleverna som kändes verklighetsbaserat och kopplat till deras kommande vardag och där de fick tala kring ämnen de verkligen brann för vilket bedöms höja kvalitén och därmed bedömningen. Samhällsprogrammets samarbeten bedöms ge en stark programkänsla och ett sammanhang som visar en tydlig koppling till examensmålen och gör eleverna mer intresserade och benägna att arbeta inom kurserna, vilket bedöms höja kvalitén i elevernas arbeten och därmed bedömningen. I programmen teknik och natur finns ett naturligt samarbete som pågår hela tiden. Därför har det inte funnits så stora möjligheter att få till samarbete mellan andra ämnen. Här har samarbetet mer kommit till stånd på enskilda lärares initiativ. Analys: Läsprojekt som Lasermannen fyller flera olika funktioner i skolan. Dels ger det lästräning, vilket är ett generellt behov hos alla elever, dels ger det lärare och elever en gemensam bas för att diskutera och arbeta kring såväl kursrelaterat som läroplansrelaterat stoff. Vår önskan är att profilera oss som en läsande skola och då känns projekt av detta slag som högst relevanta. Då det här är första året som läsprojektetet varit igång har vi inte kunnat mäta dess effekt i siffror. Ett konkret resultat har varit de två bokmöten som en av lärarna har haft under året. De har varit välbesökta och uppskattade av eleverna. Frågor som demokrati, jämlikhet och andra ämnen hittar sin plats i dylika projekt. Många elever tyckte också det var väldigt roligt och värdefullt att göra något tillsammans. Besöket av den kände Tamas var också ett uppskattat inslag som öppnade mellan skolan och omvärlden. Vad gäller Ekostaden har det uttryckts en del önskemål som tål att funderas över inför nästa läsår. Några elever önskar en koppling mellan projektet och betygsättning vilket lärarna har velat undvika pga. den starka koppling man istället gjort kring kreativitet och samarbete. Det eleverna inte väger in i sin bedömning är effekten av ett annat arbetssätt och möjligheten att arbeta med andra elever än dem i klassen. Moderna Språk - samarbetet var så lockande att t.o.m. elever som inte läser Moderna Språk ville involveras. Inför kommande läsår önskar därför dessa lärare utveckla projektet ytterligare till dels en Multikulturell Dag då åk 1 får presentera sina språkområden i utställningsform så det kommer hela skolan till del, dels med en resa i åk 2 för alla elever som läser ett modernt språk på skolan. 12

13 Ekonomiprogrammet känner att de vill och behöver mer tid för att utveckla sina samarbeten och samhällsprogrammet menar att det finns så många beröringspunkter inom programmet nu att det är viktigt att tillse att eleverna inte får möta samma stoff flera gånger så att de tröttnar. Samarbetena inom de båda programmen kommer därför utvecklas och förfinas ytterligare inför nästa läsår. Utvecklingsområde 2: Ge alla program en tydlig programinfärgning Samhälls och ekonomiprogrammet Arbetssätt: Ek har gjort enstaka infärgningar i form av små projekt. Samhällsprogrammet å andra sidan har haft en mycket god infärgning som visar sig genom att samhälls- och beteendetankar har funnits i grunden i nästan alla kurser. Resultat: De infärgningsförsök som gjorts har uppfattats som mycket positiva hos båda programmen vad gäller såväl elevernas inställning som möjligheten att uppnå högre betyg genom att ämnena som behandlas känns programanpassat, och alla lärare delar uppfattningen att detta är ett arbete som ska fortgå och utvecklas. Det tydligaste resultatet ser vi i kurserna svenska 3 och juridik samt svenska 3 och gymnasiearbetet. Båda dessa samarbeten har stimulerat eleverna på ett positivt sätt. Vi har noterat ett större engagemang och högre närvaro. Vi kan tyvärr inte mäta resultatet betygsmässigt då det är första gången som kursen Sv3 ges. Analys: Ekonomiprogrammets infärgning har varit mer grundad på lärares enskilda viljor och behov än på en uttalad vision kring att programmet ska infärgas. Visionen kring infärgningen måste uttalas inom programmet, konkretiseras och arbetas med kontinuerligt under komma läsår. Ett tydliggörande kring ekonomiprogrammets examensmål efterfrågas. Samhällsprogrammets undervisande lärare behöver få tid för att se över och förtydliga hur infärgningen påverkar stoffet så att inte eleverna möter samma stoff flera gånger. Natur och teknikprogrammet. 13 Arbetssätt: Inom teknikprogrammet sker det väldigt naturligt ett nära samarbete mellan programmets karaktärsämnen. En viktig slutprodukt för teknikerna är att skapa ett eget dataspel. Därmed blir det nödvändigt för dataspelslärarna att ha ett nära samarbete. Vid några tillfällen har teknikeleverna gjort sina arbeten på engelska och då har en viss infärgning skett med kursen engelska 6. Lärare som undervisar teknikelever har vid flera tillfällen samarbetat, t.ex. svenska och samhällskunskap.

14 Inom det naturvetenskapliga programmet sker ett nära samarbete mellan lärare i de naturvetenskapliga ämnena. Resultat: Programinfärgningen har inte varit lika tydligt inom natur/teknik utan fokus har istället legat på att utveckla vårt mål om en högre grad av ämnesövergripande samarbeten. Detta samarbete har dock inte haft så stort inslag av infärgning av teknik men bidragit till en ökad förståelse och ett större perspektivtänk för eleverna. Även här har vårt mål att arbeta ämnesövergripande genomförts dock i en något mindre omfattning än i sam/ek programmen. Utvecklingsområde 3: Skapa utrymme för diskussion kring vår kunskapssyn 14 Arbetsätt Båda programmen, sam och ekonomi menar att detta inte gjorts under året som gått i tillräckligt stor utsträckning. Ett par diskussioner under de s.k. arbetskvällarna har det blivit, men i övrigt har det mer legat på enskilda lärare att initiera samarbeten och driva projekt samt söka diskussion kring kunskapssyn och bedömning. Resultat Lärarna efterfrågar detta och känner sig frustrerade. Det finns också i enkätsvaren från elever en tydlig tendens att de inte alltid tycker att lärarna kan ge dem lust att lära, informera dem om hur det går i skolarbetet eller göra tydligt vad de behöver kunna för att nå de olika betygsnivåerna. Det som även framkommer är att lärarna arbetar på olika sätt med matriser och återkoppling. I fokussamtalen påpekar eleverna att det bidrar till att de inte alltid förstår, de kan inte använda kunskapen från ett ämne till ett annat. Analys Under pilotprojektets genomförande och i den kartläggning av skolans styrkor och svagheter blev avsaknaden av en pedagogisk bas på skolan en mycket viktig del av varför lärarna inte alltid mår så bra och därför är detta ett prioriterat område inför nästa läsår. Se vidare under upplevd kvalitet.

15 Funktionell kvalitet: Arbetssätt: Vårt arbetssätt som beskrivits ovan som beskrivits i Arbetet i verksamheten ger överlag väldigt goda resultat. Det formativa arbetet som bedrivs ger eleverna stor möjlighet att nå de egna satta betygsmålen. Matriserna är här ett bra arbetsinstrument för de flesta eleverna. De kan på ett överskådligt sätt följa sin kunskapsutveckling och i stor utsträckning påverka sina egna resultat. Alla lärare äger sina satta F-betyg, vilket gör att eleverna fångas in direkt efter skolstart och kan påbörja sina prövningar. Uppföljning av målen: Vi har tre tidpunkter under läsåret då vi stämmer av elevernas resultat och eventuella kursvarningar. Mitt i höst- och vårtermin samt vid årsskiftet. Alla lärare rapporterar då sina pågående prövningar samt skriver pedagogiska planer på de elever som riskerar att inte nå målen i någon kurs. Vi avsätter gemensam tid för diskussion om formuleringar och tillvägagångssätt vid kursvarningar. Utöver det brukar mentorerna för respektive årskurs träffas och gemensamt bestämma hur utvecklingssamtalen ska utformas. Resultat: Antal F vid terminsslut Vt Åk 1 52 Åk 2 97 Åk Antal elever med examensbevis 113 av 128 dvs 88%. Fem elever avslutade inte sin utbildning vid terminsslut utan har av olika skäl fått möjlighet att slutföra studierna i höst. 19 F för Åk 3 är för elever som har åtgärdsprogram och därmed fått förlängd tid att läsa klart kurserna. Ytterligare 11 av de satta F är för två elever som har haft en reducerad skolgång under Åk F är satta i Åk 2, tre elever kommer att gå om Åk 2. Två elever har pga. Sjukdom inte kunnat fullfölja alla sina kurser. Sammanställning av betyg satta under läsåret A: 455 st (15%): B: 585 st (20%): C: 780 st (26%): D: 581 st (20%): E: 404 st (14%): F: 167 st (6%): Totalt: 2972 st 15

16 Meritvärde samt andel examensbevis Meritpoäng ut 2014 Meritpoäng ut 2013 Andel examensbevis 2014 Klara Gymnasium 14,2 81,80% Klara Södra 14,9 16,7 84,20% Ekonomiprogrammet 14,3 17,8 71,40% Naturvetenskapsprogrammet 14,6 16,9 86,70% Samhällsvetenskapsprogrammet 15,3 15,5 86,30% Teknikprogrammet 14,8 16,5 91,70% Nationella prov jämfört satta betyg Ämne Antal betyg Andel Lägre Andel Lika Andel Högre Engelska ,0% 78,4% 21,6% Engelska ,8% 65,4% 29,8% Matematik 1B Inga betyg rapporterade Matematik 1C Avslutades Matematik 2B Inga betyg rapporterade Matematik 2C 22 4,5% 45,5% 50,0% Matematik 3B 22 0,0% 59,1% 40,9% Mateamtik 3C 25 4,0% 48,0% 48,0% Matematik ,0% 30,8% 69,2% Svenska ,8% 40,0% 47,2% Svenska ,9% 31,7% 59,4% Svaenska som andra språk 1 3 0,0% 100,0% 0,0% Svaenska som andra språk ,0% 90,9% 9,1% Analys och bedömning av måluppfyllelsen. Vi ser en stadig minskning i antalet F år från till år. En viktig orsak är att uppföljningen och arbetet med prövningar är under ständig förbättring. Under analysarbetet fann vi fyra områden som vi ska följa extra noga under kommande läsår. 16 Kurser som går på en termin t.ex. religion och historia för teknikelever har en lite större andel F än kurser som går på helår. På ett halvår hinner inte eleverna att ta till sig och förbättra sina resultat efter feed-back från lärarna. Under vårterminen uppmärksammade vi vidare att elever från teknikprogrammet inte nådde samma goda resultat som övriga elever i en del teoretiska kurser som religion, samhällskunskap och historia oavsett kurslängd. I fokussamtalen med eleverna var skälet ofta bristande intresse från eleverna samt att vissa kurser går för fort. Kursen programmering orsakar även den vissa F, oftast för elever som har en bristande matematikgrund att stå på.

17 Kursen Sv3 har även den genererat en del F, speciellt när eleverna inte har kopplat kursen t.ex. som samarbetet med gymnasiearbete. Det har varit extra olyckligt då kursen behövs för att eleven ska få en gymnasieexamen. Vi ser att de elever som har F från föregående år har en ökad tendens att dra på sig fler. Våra rutiner har haft vissa brister, en är att prövningarna kommer igång för sent på terminen. En annan nackdel som våra tidigare rutiner haft är att om den lärare som satt betyget F inte är tjänst året efter, har det inneburit att en F har hamnat mellan stolarna och därmed inte åtgärdats i tid. Jämförelse meritvärde vid avslutade studier. Tyvärr ser vi en sjunkande trend vad avser meritvärde ut. För fyra elever blev det betyget i svenska 3 som avgjorde skillnaden mellan examensbevis och studieintyg. I år kan vi inte jämföra elevernas ingångsvärde. I ekonomiprogrammet hade vi fyra elever som inte erhöll examensbevis. Åtgärdsprogram fanns upprättade för två elever. Två elever klarade inte godkänt i Sv3. Naturprogrammet; tre elever som inte erhöll examensbevis, åtgärdsprogram var upprättade för två av dessa elever. Samhällsprogrammet; fem elever som inte erhöll examensbevis. Två pga. F i svenska 3, för tre av eleverna fanns åtgärdsprogram upprättade. Teknikprogrammet; två elever blev ej behöriga. För en elev fanns F från Åk 2 som ej blev klara. Beslut om reducerad studiegång fanns för en elev. Jämförelse resultat i nationella prov vs satta betyg. Diskrepansen är förvisso stor och samtidigt svår att ta på allvar. Å ena sidan föreskriver Skolverket att de nationella proven ska ses som ett underlag för bedömningen av elevens slutbetyg å andra sidan strävar samma myndighet mot att prov och betyg ska vara i paritet med varandra. Skolans lärare i engelska och svenska har under de senaste åren utvecklat ett formativt processinriktat arbetssätt, helt i samklang med gymnasiets styrdokument. Eleverna får under hela läsåret möjlighet att träna de förmågor och färdigheter som vid terminens slut sedan bedöms. Under analysarbetet visade det sig t.ex. att ett icke ringa antal elever hade uppvisat kunskaper klart över de resultat som sedan kom på de nationella proven. En förklaring torde vara att proven görs vid ett eller två tillfällen och då ska alla kunskapskrav visas. För elever som är vana att arbeta processinriktat och får möjlighet till feed-back från såväl lärare som elever blir ett enstaka testtillfälle inte alltid rättvisande. I år kunde vi inte ge eleverna möjlighet till dator under de nationella proven i engelska så även det påverkade nog resultaten för många elever just i engelska 5 och 6. De nationella proven i svenska 3 i år saknade tre kunskapskrav varför det måste vara helt omöjligt att jämföra betygen mot de nationella proven. Här blir det istället tydligt att NP ska ses som ett underlag för den slutliga bedömningen. Anvisningarna till bedömning av Np i matematik är de samma som i engelska och svenska nämligen att provet är en del av den sammantagna slutbedömningen. Vår analys visar att andelen höjda betyg i förhållande till NP härrör från elever som under året visat kunskap på E-nivå men som i de nationella proven inte uppnår E. Vi ser att några elever klarar sig bättre på den muntliga delen av provet än i den skriftliga. Under 17

18 pågående kurs har eleverna större möjlighet att kunna visa mer av sin kunskap muntligt än det ges under provtillfällena i nationella proven. Åtgärder för ökad måluppfyllelse och vidare utveckling En ny arbetsrutin för prövningar av satta F har tagits fram av skolans förstelärare. Från att varje lärare äger sina F kommer vi att arbeta med grupper av lärare som tillsammans äger kursens F. Exempelvis; fyra lärare undervisar i Sv1, de kommer direkt vi kurstart identifiera de F som finns i Sv1 oavsett vem som var betygsättande lärare. Gemensamt kommer de att se över om det finns gemensamma luckor hos de berörda eleverna. Detta för att kunna samla elever och handleda i grupp istället för som tidigare där varje lärare handledde sin/sina elever. Utöver det kommer ett antal arbetspass att utnyttjas för att ämneslärarna gemensamt ska utarbeta prövningsmaterial i sina kurser. På så sätt påbörjar vi ett arbete kring samsyn på både kursupplägg, samplanering och bedömning. Vi prövar i år att låta vissa 50 poängskurser gå över helår. Arbetslaget natur och teknik ska lägga fokus på infärgning i de teoretiska kurserna för teknikeleverna, samt arbeta fram mer ämnesövergripande projekt där de teoretiska kurserna finns med. Ett ämnessamarbete ska prövas mellan lärare i matematik 2c och programmering för att stötta de elever som halkar efter i programmeringen pga. kunskapsluckor inom matematikområdet. Lärarna i Sv3 ska uppmuntra ämnesövergripande projekt mellan SV 3 och andra karaktärsämnen för att på så vis ge eleverna fler möjligheter att träna de förmågor som behövs för ett betyg. Upplevd kvalitet: Arbetssätt: Läsåret inleddes med en ambition att öka programinfärgningen i kurserna, genomföra flera ämnesövergripande projekt samt prioritera tid för pedagogiska samtal lärare emellan. En arbetsgrupp tog fram ett auskultationsprogram, en annan grupp hade till uppgift att se över personalens arbetsmiljö. För Klaraskolorna gemensamt påbörjades ett arbete med att stärka ledarrollen hos våra medarbetare. Ett arbete som var förlagt på våra gemensamma arbetskvällar. Utöver det har Pilotprojektet varit en prioriterad uppgift. Uppföljning av målen: Vi valde för det gångna läsåret att inte fokusera våra mål på betygsresultat utan försökte se skolan som en enhet där allt arbete ska leda mot samma mål. Vi tog vår utgångspunkt i programmålen och avsikten var att vi skulle med hjälp av tydlig programinfärgning, ett utökat ämnessamarbete få både en utveckling i programmen men också bättre siffror på elevutvärderingarna på frågor som: 18

19 Lärarna har samma syn i bedömningsfrågor. Mina lärare ger mig stöd och hjälp i mina studier. Jag förstår vad jag behöver förbättra för att nå högre resultat. Resultat: Efter huvudmannabytet har vi inte samma elevutvärdering och siffrorna är därför svåra att jämföra. Den nya skalan är 1-10 (7-10 grönt), istället för den tidigare 1-4 (3-4 grönt). Undervisning Resultat 2014 Resultat 2013 Mina lärare gör så att jag 84 % fördelat jämt mellan får lust att lära mig mer gult och grönt. Mina lärare informerar mig 79 % fördelat 51 grönt 28 Jag får bra information om hur det går för mig i gult om mina skolarbetet studieprestationer 77 % Mina lärare hjälper mig i 86 % 63 grönt och 23 gult Lärarna hjälper mig med skolarbetet så det ska gå det jag behöver för att så bra som möjligt för mig. lyckas 77 % Mina lärare gör det tydligt 83 % 60 grönt 23 gult. Skolan ger mig stöd för för mig vad jag behöver att lyckas kunna för att nå de olika 77 % betygen. Nöjd kundindex AcadeMedia totalt AcadeMedia Grundskola AcadeMedia Gymnasium KLARA Gymnasium NKI 2013 NKI 2014 RekommendaSonsgrad (Andel 7-10) 2013 RekommendaSonsgrad (Andel 7-10) 2014 Elevtrivsel Klara Södra

20 AcadeMedia Gymnasium KLARA Gymnasium Klara Södra Trivselgrad (Andel 7-10) 2013 Trivselgrad (Andel 7-10) 2014 Studiemiljö (Andel 7-10) 2014 Undervisning (Andel 7-10) 2014 Värdegrund Jag tycker az personalen på skolan tar hänsyn Sll vad vi elever tycker och tänker Jag tycker jag kan få arbetsro i skolan Jag känner mig trygg i skolan Personalen på min skola tar anvar för az alla ska bli behandlade med respekt På min skola behandlar eleverna varandra med respekt 0 KLARA totalt Klara Södra

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 DIDAKTUS LÄSÅR 13/14 Didaktus har sitt huvudmannasäte i Göteborg och ingår i en grupp av gymnasieskolor tillsammans med LBS Kreativa Gymnasiet och Designgymnasiet.

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse BAKGRUND Forsmarks skola har fram till ht 2013 varit

Läs mer

En skola i Täby med Aspergerprofil

En skola i Täby med Aspergerprofil En skola i Täby med Aspergerprofil www.mimersgymnasium.se Mimers gymnasium Mimers gymnasium är en skola anpassad för elever med aspergers syndrom, högfungerande autism och liknande tillstånd. Skolan arbetar

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Göteborg Ansvarig chef: Jonas Enger, rektor Datum: 2014-09-11 Beskrivning av skolan Hermods Gymnasium (HG) i Göteborg startade hösten 2013 och är

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm RgRh Stockholm Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm VAD ÄR RIKSGYMNASIET? Riksgymnasiet är till för ungdomar med svåra rörelsehinder. Det fungerar som vilken gymnasieskola som

Läs mer

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Information om verksamhetsplanen Verksamhetsplanen är en del av det ständigt pågående kvalitetsförbättringsarbetet i skolan. I verksamhetsplanen formuleras

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Lyckeskolan Upprättad av Eva

Läs mer

En skola i Täby anpassad efter din funktionsprofil

En skola i Täby anpassad efter din funktionsprofil En skola i Täby anpassad efter din funktionsprofil www.mimersgymnasium.se Mimers gymnasium Mimers gymnasium är en vanlig skola med högskoleförberedande program anpassad för dig som har en diagnos inom

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM 2009/2010 1. Vision Gångsätra gymnasium är en skola i tiden där kunskap, kommunikation, kultur och kreativitet är i fokus. Alla på skolan skall i samverkan utveckla

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Program Åk1 Åk2 Åk3 Åk4. Naturvetenskapsprogrammet 30 20 18 2

Program Åk1 Åk2 Åk3 Åk4. Naturvetenskapsprogrammet 30 20 18 2 Innehållsförteckning Mikael Elias Teoretiska Gymnasium SundsvallInnehållsförteckning... 2 Vision och värdegrund:... 3 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 3 Åtgärder enligt föregående års rapport...

Läs mer

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Bakgrund Vid läsårsavslut analyserar ämneslag, arbetslag och skolledning de olika resultat som finns för verksamheten.

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan

Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan Innehållsförteckning 1. Om IT- Gymnasiet 1.1 Vår verksamhetsidé 1.2 Vår vision 1.3 Vårt mål 1.4 Vårt kvalitetsarbete 1.5 Våra strategier 1.6 Vart tar eleverna

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Kvalitetsrapport. Framtidsgymnasiet Stockholm 13/14

Kvalitetsrapport. Framtidsgymnasiet Stockholm 13/14 Kvalitetsrapport Framtidsgymnasiet Stockholm 13/14 Innehåll 1 Inledning... 3 Historik, fakta, organisation, elever, personal... 3 Utbildningar... 3 Elever... 3 Personal... 3 2 Förutsättningar för verksamhetens

Läs mer

Opportunities aren t given, they re made

Opportunities aren t given, they re made SÖDERMALM Opportunities aren t given, they re made Rektorn har ordet Välkommen till Sjölins Gymnasium på Södermalm i Stockholm, en gymnasieskola där det händer mycket. Det kan vara seminarier, öppna redovisningar

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 GRUNDSKOLA: Bålbro skola 1. UNDERLAG - Självvärdering, riktad till pedagoger - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar - Skolans andra underlag Pedagoger Övergripande

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013-2014. Klara Gymnasium, Linköping

Kvalitetsrapport 2013-2014. Klara Gymnasium, Linköping Kvalitetsrapport 2013-2014 Klara Gymnasium, Linköping Innehållsförteckning Vision och värdegrund... 2 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 2 Åtgärder enligt föregående års rapport... 4 Utvecklingsområde

Läs mer

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 Varje elev till nästa nivå 1 innehåll Välkommen till JENSEN - skolan som tränar eleverna för verkligheten! Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra

Läs mer

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en fristående gymnasieskola i Stockholm. Verksamheten startade höstterminen 2005, huvudman för gymnasieskolan är JENSEN education, ett utbildningsföretag som har bedrivit vuxenutbildningar

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN!

VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN! VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN! På Birgittaskolan händer allt och lite till! Birgittaskolan är en skola där du blir sedd och får möjlighet att utvecklas. Under din tid på skolan kommer du att lära känna

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Göteborg

Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Göteborg Kvalitetsrapport 2013-2014 Rytmus Göteborg Innehållsförteckning Rytmus... 1 Göteborg... 1 Innehållsförteckning... 2 Vision och värdegrund:... 3 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 3 Åtgärder enligt

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Design & Construction College, Stockholm Ansvarig chef: Katarina Lindeman-Andersson, rektor Datum: 2014-09-11 Beskrivning av skolan Design & Construction College startade

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet

Sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet Sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet Resultat, analys och åtgärder Strömkullegymnasiet läsåret 2014-2015 2015-08- 24 Ingela Engström Rektor Strömkullegymnasiet Bengtsfors Innehållsförteckning

Läs mer

Välkomna till Nacka gymnasium

Välkomna till Nacka gymnasium Välkomna till Nacka gymnasium Kvällens agenda Vad händer år 2? Information för föräldrar IV-valet Vad händer år 3? Samhälle Helen Bejmar, rektor Oskar Ungerstedt, bitr rektor Carina Lord, studievägledare

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet sa Har du ett samhällsvetenskapligt intresse och vill gå en gymnasieutbildning som ger dig många möjligheter till vidare studier eller arbete? Då är detta programmet för dig!

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Roligare att lära. - lättare att lyckas!

Roligare att lära. - lättare att lyckas! Roligare att lära - lättare att lyckas! På Johannes Hedberggymnasiet kommer vi att förbereda dig inför framtiden, med fokus på fortsatta studier, men även ett framtida yrkesliv. Du får arbeta ämnesövergripande

Läs mer

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015 PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA Giltighet läsåret 2014 2015 Innehåll 1. Inledning och syfte... 4 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 4 3. Vision mot kränkande behandling och diskriminering...

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen

Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen Gymnasiearbete - introduktionstext september 2012 Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen Syftet med den här texten är att ge övergripande information om och kommentarer till gymnasiearbetet för

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Folkungaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Folkungaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling s plan mot diskriminering och kränkande behandling FOLKUNGASKOLANS GYMNASIUM Ansvariga för planen Enhetschef: Rektorer: EHT: Ulf Lindberg Sara Frank Gunilla Linder Helena Hultkvist Appelberg skolsköterska

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Utvecklingsområde 2, ange... 7

Utvecklingsområde 2, ange... 7 Innehållsförteckning Skolans namn och ort... Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehållsförteckning... 2 Vision och värdegrund:... 3 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 3 Åtgärder enligt föregående

Läs mer

Elevens namn:... Nuvarande skola:... kommun:... Ansvarig studie- och yrkesvägledare:... Tel:... E-mail:.. Rektor eller bitr. rektors namn:... Tel:...

Elevens namn:... Nuvarande skola:... kommun:... Ansvarig studie- och yrkesvägledare:... Tel:... E-mail:.. Rektor eller bitr. rektors namn:... Tel:... NUVARANDE SKOLA OCH KURSER Uppgifter angående nuvarande skola: Elevens namn:... Nuvarande skola:... kommun:... Tel:... Ansvarig studie- och yrkesvägledare:... Tel:... E-mail:.. Rektor eller bitr. rektors

Läs mer

Kvalitetsrapport HM 2013-2014. KLARA Gymnasium AB

Kvalitetsrapport HM 2013-2014. KLARA Gymnasium AB Kvalitetsrapport HM 2013-2014 KLARA Gymnasium AB Innehållsförteckning Systematiskt kvalitetsarbete... 3 Vision och värdegrund... 3 Grundfakta om verksamheten/förutsättningar... 4 Åtgärder enligt föregående

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK 6-9

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK 6-9 INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK 6-9 Varje elev till nästa nivå 1 Välkommen till JENSEN - skolan som tränar eleverna för verkligheten! Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra skola. Vi

Läs mer

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Beslut Gymnasieskolan Vipan Vipeholmsvägen 224 66 Lund 2010-03-09 1 (7) Utbildningsförvaltningen Box 138 221 00 Lund Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Skolinspektionens beslut

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!!

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport201/201 Förord Innehållsförteckning0 1. Om070 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Arbetsplan 2014-2015

Arbetsplan 2014-2015 Arbetsplan 2014-2015 Brinells högstadium Grundskola och Grundsärskola Alla elever ska bli vinnare i sitt eget liv efter sina förutsättningar Brinells högstadiums Kvalitets- och Arbetsmiljöarbete 2014/15

Läs mer

Vision och värdegrund... 4 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 4

Vision och värdegrund... 4 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 4 Innehållsförteckning Vision och värdegrund... 4 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 4 Organisation... 4 Personal... 4 Bakgrundsstatistik elever... 5 Budget med materiella resurser och lokaler... 5

Läs mer

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 I denna rapport presenteras elevernas resultat på ett övergripande sätt samt utvärdering och analys av nuläget. Utvärderingen ligger till

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0NTI7gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer