Kvalitetsrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsrapport 2013-2014"

Transkript

1 Kvalitetsrapport Klara Södra Gymnasium Södermalm/Stockholm

2 Innehållsförteckning Klara Södra Gymnasium... 1 Södermalm/Stockholm Innehållsförteckning... 1 Innehållsförteckning... 2 Vision och värdegrund:... 3 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 3 Åtgärder enligt föregående års rapport... 9 Utvecklingsområde 1: Utöka antalet ämnesöverskridande projekt Utvecklingsområde 2: Ge alla program en tydlig programinfärgning Utvecklingsområde 3: Skapa utrymme för diskussion kring vår kunskapssyn Funktionell kvalitet: Upplevd kvalitet: Ändamålsenlig kvalitet: Nya utvecklingsområden: Sammanfattning

3 Vision och värdegrund: Klaraskolornas gemensamma värdegrund och vision uttrycks som följer: Vår uppgift är att låta varje individ finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. I vår verksamhet skapar vi förutsättningar för bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Som pedagoger och ansvariga är vår tilltro till människans förmåga avgörande. Vår vilja att möta och främja individens utveckling är vår viktigaste drivkraft. Vår kultur och våra arbetsformer ska utveckla den kreativa förmågan och viljan att ta personligt ansvar. Tillsammans skapar vi förutsättningar för en stark utveckling och en hög framtidstro. Hos oss vill vi framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och olikheter där ömsesidig respekt, delaktighet och glädje skapar förutsättningar för tillit och lärande. Vår vision individens ökade möjligheter. Grundfakta om skolan/förutsättningar Personal Skolan har 26 lärare fördelade på 23 pedagogiska tjänster. Därutöver tillkommer skolledning om 2 personer samt skolkoordinator och administratör på deltid. Samtliga lärare är betygsättande och i de fall formell behörighet saknas finns behöriga lärare som stöd. 5 lärare saknar behörighet och av dem är två tekniklärare. Det finns inte behöriga lärare att få inom våra specialkurser i spelutveckling. En av tekniklärarna håller dock på att läsa in behörighet och kompletterar då med ämnet matematik. Av de tre andra obehöriga lärarna saknas lite poäng i lärarutbildningen och planer finns. All nyrekrytering utgår från att alla lärare ska vara behöriga gymnasielärare. Inom Klaragruppen har vi gemensamt tagit fram ett rekryteringsmaterial. Vi har arbetat fram en gemensam annonsmall, exempel på frågor både till den sökande och för referenstagning. På Klara Södra är processen den här; skolledningen gör ett urval av de sökande. Jag intervjuar oftast 4-5 personen per tjänst i den första omgången. I omgång två intervjuar utvalda personer från respektive arbetslag den sökande igen. Till denna gång har den sökande förberett ett lektionspass som samtalet kretsar kring, allt för att vi ska säkerställa att den sökande har ett arbetssätt som är i harmoni med vårt pedagogiska upplägg. Efter samråd och referenstagning fattar vi beslut om anställning. Jag har tidigare involverat eleverna i rekryteringsprocessen men det är bara möjligt om rekryteringen sker under terminen. Tyvärr har jag också upplevt mindre lyckade provlektioner och därför har jag under det föregående läsåret bara använt mig av lärare i urvalsprocessen. 3

4 Elevhälsan kommer att utökas med en specialpedagog på 40 % till kommande läsår, sjuksköterska och kurator har båda sin anställning hos PR-vård. Inom ramen för det avtalet har vi även tillgång till skolläkare och psykolog vid behov. Skolläkaren har varit på skolan vid fem tillfällen, vi har inte behövt utnyttja psykologen under det gångna läsåret. Studie och yrkesvägledaren är stationerad på skolan 40 % där vi kan anpassa hennes tider efter de behov eleverna har. Bakgrundsstatistik elever Klara Södra är en mycket populär skola inom vårt upptagningsområde. Vi attraherar i första hand elever som bor på södermalm och i de södra förorterna. En och annan reser även från norrort. Det program som lockar flest sökande är teknik med speldesign och som god tvåa kommer vårt samhällsprogram med beteendeinriktning. Tack vare dessa två program har vi på skolnivå en väldigt jämn könsfördelning. Tyvärr ser vi inte samma könsfördelning inom programmen. Här har vi fortfarande mest pojkar på teknik och tjejer på samhällsprogrammet. Vi erbjuder dessutom både ekonomiprogrammet med juridikinriktning samt naturprogrammet med inriktning natur. För båda dessa program har vi stark konkurrens från andra innestadsskolor vilket får till följd att vi alltid fyller våra klasser med inte enbart med 1:a och 2:a handssökande. Antal elever per program och årskurs juni 2013 och 2014 Genomsnittligt antagningspoäng från grundskola per program och årskurs Antagna 2013 Enhet Klara Södra gymnasium 1:a 2:a 3:e >3:e Antal Ansökningskod hand hand hand hand Totalt platser Reserver Antagningsgräns EKJUR-IKS NANAT-IKS SABET-IKS TEINF-IKS Median , ,5 242, , Antagna 2014 Enhet Klara Södra gymnasium 4 1:a 2:a 3:e >3:e Antal Ansökningskod hand hand hand hand Totalt platser Reserver Antagningsgräns Median EKJUR-IKS NANAT-IKS SABET-IKS , TEINF-IKS

5 Budget med materiella resurser och lokaler Klara Södra är belägen på södermalm i Stockholm i fräscha skolanpassade lokaler. Vi förfogar över 10 fullstora klassrum, tre mindre klassrum, två tekniksalar, labb för biologi, kemi och naturkunskap. Våra två datasalar disponeras i första hand av eleverna på vårt teknikprogram. Skolan har även en egen matsal samt ett litet bibliotek. Vi har valt att ha stora öppna ytor för elevumgänge, vår tanke är att skapa utrymmen där man inte måste knacka på för att få tillgång till. Både matsalen och de öppna ytorna bidrar starkt till att skolan upplevs som trygg och tillgänglig för både elever och lärare. Vår labbsal kan upplevas som liten men fyller väl de behov som finns. På datorsidan fortsätter vi, utöver de stationära datorerna som finns utplacerade på skolan, med de 3 datavagnar om 30 datorer i varje som lärarna kan boka till sina lektioner. En satsning under kommande läsår ligger dock på kompetensutveckling inom IT för personalen. Så att vi från och med läsåret 2016 ska övergå till 1-1 datorer. Lärarna sitter i lärarrum om fyra, för att ge ytterligare möjlighet till arbetsro har vi nu tillgång till ett tyst lärarrum, rummet är bokningsbart. Det har blivit en tacksam tillflyktsort vid planering och bedömningsarbete. Vårt elevhälsoteam består av sköterska 40 %, kurator 40 %, SYV 40 % och till hösten även en specialpedagog på 40 %. Även dessa yrkesgrupper samsas om tre arbetsrum. Våra nuvarande lokaler kommer inte att räcka till läsåret och därför har vi undvikigt att göra några stora ombyggnader kommande läsår. Enligt vår verksamhetsplan ska vi vara ett femparallelligt gymnasium fullt utbyggt. Vi har de senaste två åren tagit in fem klasser per år men våra blivande Åk 3:or är bara fördelade på fyra klasser. I och med detta har vi inte prioriterat någon ombyggnad kommande läsår utan har satsat lite pengar på en uppfräschning av lokalerna samt en ny kylanläggning i datasalarna. En stor och innerlig önskan från personalen är fler arbetsrum och även samtalsrum när tillbyggnaden ska planeras inför läsåret Presentation och förankring av mål Årets prioriterade mål, som fastställts i samråd med rektor, lärare och elever, utifrån föregående års kvalitetsredovisning presenterades och kompletterades vid läsårets start. Målen, och arbetet med målen följs sedan kontinuerligt upp i olika former under året. Samtliga kurser startar med en presentation av kursmål och betygskriterier. En generell genomgång hur betyg sätts enligt våra styrdokument. Varje moment kopplades sedan till kursmål och en redogörelse fanns för hur betygskriterierna kan uppnås. För det gångna läsåret hade vi fyra mål uppsatta, se nästa avsnitt: 5

6 Arbetet i verksamheten Arbetet på Klara Södra präglas, i enlighet med läroplanens anda, av kunskap och stimulerande lärande där varje elev har rätt till en utbildning som utgår från individens behov och förutsättningar och som ger möjlighet till maximal utveckling. Vårt arbetssätt och ambition är att våra elever ska ha en skolmiljö och en verksamhet som skapar lust och förutsättningar för ständiga förbättringar i lärandet och i sin utveckling. Klaragymnasiums tre nyckelord, formativt, varierande och involverande är starkt förankrade bland skolans lärare. Vår målsättning är att varje elev ska äga sin kunskapsprocess. Det ger nu resultat kunskapsmässigt men inte alltid i elevernas utvärderingar. Nästan alla lärare arbetar med matriser, kurs och momentmatriser. De kopplar examinationerna till kunskapskrav och förklarar kopplingen till sina kursers centrala innehåll. Många arbetar processinriktat där eleverna utvecklar sina förmågor under arbetets gång. Vi har det gångna läsåret på nästan alla kurser lagt schemat så att lektionslängden blir minst 90 min. Det har bidragit till en större variation under lektionerna. Eleverna har som tidigare ett stort inflytande på arbetssätt och examinationer, även om det finns en ojämnhet inom lärarlaget. Ytterligare en hörnsten i vårt arbete är studiepassen, dvs. en speciell tid i veckan där eleven själv kan välja arbetsinnehåll, form och arbetssätt. Hos oss ligger den på onsdag förmiddag. Alla lärare finns i specifika klassrum och eleverna bestämmer tillsammans med sin mentor inför studiepasset vilka kurser/uppgifter som ska prioriteras under studiepasset. Eleven går sedan till t ex samhällskunskapsrummet och arbetar med fördjupning, tar i kapp missat moment eller gör läxa för kommande lektion. Läraren finns där som stöd och bollplank. I kurser där den muntliga förmågan betygssätts används ofta studiepassen till att träna att tala inför grupp med ett mindre antal elever som lyssnar. Matematikrummen används flitigt av eleverna under studiepassen, både för mängdträning men även när de behöver hjälp med någon specifik frågeställning. Elevkår och friendsgruppen brukar ha sina sammankomster under studiepasset, då fler elever kan delta utan att missa någon lektion. Vi har dessutom haft ett antal externa föreläsare under dessa pass. Alla elever har en mentor som följer elevens studier, hjälper till vid arbetstoppar, stöttar vid motgångar och hjälper till med prioriteringar. Varje klass har på sitt schema ett lektionspass i veckan då klassen träffar sin mentor, där ges aktuell information och möjlighet att ta upp frågor som väcks av eleverna själv. Utöver den lektionen träffar varje elev sin mentor på enskilt samtal minst 1 gång per termin. Då vi är en liten skola med öppna dörrar träffar elev/mentor varandra ofta, fast inte alltid så formellt. Under läsåret övergick vi från vårt tidigare elevadministrativa system till det nuvarande SchoolSoft. Förändringen gick förvånansvärt smärtfritt. Två lärare på skolan fick en extra duvning i programmet och har därmed kunnat stötta övriga lärare. Vissa saker har både lärare och elever saknat från det förra kursstödet, framförallt det varningssystem vi hade med olikfärgade lampor. På det stora hela taget har både elever, föräldrar och lärare anpassat sig snabbt till de nya förutsättningarna. 6

7 Vi kommer under kommande läsår att prioritera samsynen i vårt arbete med SchoolSoft för att elever och föräldrar lättare ska kunna läsa ut elevens studieresultat på ett optimalt sätt. Vi arbetar aktivt med att involvera föräldrarna i skolarbete, det är lättast i årskurs 1 och en bit in i årskurs 2. När eleven blir myndig avtar tyvärr kontakten med hemmet i stor utsträckning. En ytterligare bidragande orsak till en bra studiemiljö är att vi har en hög ambition att eleverna ska ha så väl sammanhållna skoldagar som möjligt. Vi lägger schemat med utgångspunkt från det och det innebär att eventuella håltimmar läggs vid skoldagen början eller dess slut. Ett viktigt ledord för oss vuxna på skolan är kommunikation. Uppstår meningsskiljaktigheter eller konflikter kan de oftast lösa med hjälp av konstruktiva samtal. Eleverna vet att de kan vända sig till sin mentor eller skolledningen om det uppstår konflikter de inte kan lösa själva. Återigen, en liten skola, här märker vi om det finns oro i luften. Vårt arbete bygger på en nära kontakt mellan lärare/mentor och elev med regelbundna och schemalagda träffar. Dessutom arbetar vi aktivt med att elever och föräldrar ska ha en god insyn och inflytande över elevens verksamhet och utveckling. Individualisering som ger eleverna ett reellt inflytande över sitt eget lärande är även det ett prioriterat område. Tydliga arenor för olika aktiviteter, studiesal med datorer, soffor på öppna ytor samt ett café, ger möjlighet att hitta platser på skolan för olika aktiviteter. Inga slutna uppehållsrum är en viktig del av arbete med att skapa glädje och trygghet. För att understryka detta har vi ett elevkontrakt som vi diskuterar med både elever och deras målsmän vid varje läsårsstart. Programmixen på skolan är bra, vi ger en bredd och fångar elever med olika intressen. Tack vare den goda könsfördelningen på skolan har vi flera aktiva skolföreningar. Våra teknikelever har i flera år haft en dataspelgrupp Nördgruppen de träffas en fredag var sjätte vecka och anordnar en spelkväll. Då sätts olika dataspel upp i klassrummen och elever spelar sina favoritspel antingen med andra elever på skolan eller också online. Dessa kvällar lockar även elever från andra program, men med en majoritet teknikelever. Skolan har dessutom två fotbollslag, ett dam och ett herr. Det är eleverna själva som organiserar det. Vi har de senaste åren deltagit i skolmästerskapen i Stockholm med båda våra lag. Årets fotbollshöjdpunkt är dock den återkommande Klaracupen som vi fem skolor i Klaragruppen delar ansvaret för. Viktiga händelser under året När läsåret började stod det klart att vi skulle byta huvudman till Academedia. Förändringen påverkade inte skolan i så hög grad. Både personal, elever och föräldrar fick god information om bytet. När det faktiska bytet ägde rum, vid årsskiftet uppstod en del smärre bekymmer, främst handlade det om byte av olika administrativa system. Som nämnts ovan hade vi en god beredskap och Academedia har goda rutiner för övertagande av skolor. 7

8 Mot slutet av höstterminen fick vi även veta att vi som skola utvalts till ett Pilotprojekt vars syfte är att utveckla och förbättra skolans rutiner i syfte att stärka det pedagogiska arbetet gentemot elever och kollegor. Vårterminen startade med ett antal veckors kartläggning av rutiner, arbetstidmätning bl.a. Efter den fasen påbörjades ett prioriteringsarbete. Vad skulle vi lägga vår energi på.vi konkretiserade fyra huvudområden: Information, ledning Vi ville förändra/förbättra den interna kommunikationen Skapa en ledningsgrupp Bilda arbetslag Få ordning på skolans gemensamma dokument. Bättre framförhållning från ledningens sida. Genom t.ex. ett tydligt läsårshjul. Tydliggöra roller, rektor, bitr. rektor samt administratörer Rutiner för arbetet med elevhälsan ü ü ü ü ü ü Arbetsformer på Eht-möten Dokumentation från Eht-möterna Samarbete med mentorerna Rollfördelning inom Eht Hitta möjligheter till att utveckla det förebyggande arbetet Skapa en läsårscykel Pedagogiska arbetsformer Här bildades två arbetsgrupper som under våren har sammanställt och dokumenterat vårt pedagogiska arbete. Det har skett både ett förtydligande men även en utveckling av vårt arbetssätt. En känsla som funnits och som delvis även kommer fram i elevernas utvärderingar är att vi som kollektiv inte arbetar samstämmigt. För personalens del har det fått negativa konsekvenser i arbetsklimatet och för eleverna en otydlig bild av skolans pedagogiska grundsyn. Under våren enades vi därför om att arbetsgrupperna skulle ta fram en beskrivning av vårt arbetssätt och ge förslag på en lägstanivå som alla ska arbeta efter. 8

9 Grupp 1 Mentorsrutiner tidsaxel för mentorsarbetet. Hur vi arbetar i Schoolsoft, vilken information som ska finnas där samt hur vi kommunicerar med eleverna via plattformen. Grupp 2 Utveckla det kollegiala lärandet på skolan. Auskulteringsprogram för alla lärare. Ämnesdiskussioner kring specifika frågor Vidmakthålla och utveckla ämnesövergripande arbeten på skolan. En tydlig röd tråd i arbetsgruppernas arbete har varit delaktighet och en stark önskan att knyta samman skolans lärare för en högre arbetstillfredsställelse samt högre måluppfyllelse för eleverna. Åtgärder enligt föregående års rapport Prioriterade utvecklingsområden från föregående års rapport var: 1 Utöka antalet ämnesöverskridande projekt i syfte att skapa större enighet kring betyg och bedömning. Alla lärare ska ha minst ett samarbete i varje ämne man undervisar. 2 Ge alla program en tydlig programinfärgning. Det ska finnas en tydlig röd tråd i varje program. 3 Skapa utrymme för diskussion kring vår kunskapssyn. Syftet med de två första målen var att få en ökad samsyn i betyg och bedömningsfrågor. Ett område som eleverna i sina enkäter påpekat brister i. Från lärarhåll fanns även behovet av samplanering med som ett mål för mer samarbete mellan ämnen. I de fokusgrupper skolledningen har haft framkommer att eleverna inte så tydligt ser kopplingen till sitt program. Mål 3 kommer utifrån det behov som fram i lärarnas medarbetarenkät. Skolan har vuxit under de senaste åren och flera lärare upplevde att det börjar smyga in olikheter i arbetssätt, hantering av gemensamma beslut etc. I våra måldiskussioner förra året var det här ett sätt att prioritera värdegrund och kunskapssyn med ett arbete som ytterst skulle komma våra elever tillgodo i form av enighet i bl.a. kommunikation gentemot eleverna. Syftet var att skolans personal ska blir mer samspelt när det gäller tolkning av kunskapskraven i de olika kurserna. Alla tre målen syftar ytterst till att ge eleverna möjlighet att nå sina egna satta kunskapsmål. 9

10 Utvecklingsområde 1: Utöka antalet ämnesöverskridande projekt Arbetssätt: Under hela året har åk 2 haft ett ämnesöverskridande läsprojekt utifrån boken Lasermannen. Läsningen har legat till grund för arbeten i flera ämnen; alltifrån sociologi och samhällskunskap med analyser och diskussioner kring främlingsfientlighet och utanförskap till källkritiksarbete i svenskan och rollspel kring diskriminering och rasism i spanskan. Under projektet fick skolan också besök av författaren Gellert Tamas som berättade om boken och dess tillblivelse och dessutom gav sin syn på främlingsfientligheten i Sverige. Under höstterminen har åk 2 ett schemabrytande projekt som är både ämnesoch programöverskridande, kallat Ekostaden. Vi har fler syften med projektet, ett är att ge eleverna en möjlighet att ta till sig relevant fakta samt presentera den på ett annorlunda sätt. Det andra syftet är att träna förmågor som uttrycks i examensmålen för alla våra program t.ex samarbete, ansvar och kommunikation. Det tredje syftet är att under en vecka skapa grupper från alla våra program för att få en ökad förståelse för varandra och därmed lära känna fler. Under en vecka delas alla elever upp i grupper som alla skulle planera en fiktiv stadsdel på Årstafältet utifrån parametrar givna av lärarna med grund i såväl naturvetenskapliga, tekniska, ekonomiska som samhällsvetenskapliga frågor. Veckan avslutades med en utställning, redovisningar av alla stadsdelar och röstning på bästa stadsdel. Skolans lärare i Moderna Språk påbörjade ett samarbetsprojekt där italienskan och tyskan i workshops tillsammans fick arbeta med och senare redovisa kring sina språk, länder, kulturella företeelser, typisk mat osv. det var en öppen redovisning som andra elever kunde se och höra. Fokus låg på att förstå och uppskatta vikten av att kunna fler språk. Ekonomiprogrammets ämnesövergripande projekt. För åk 1 dels ett samarbete mellan företagsekonomi och historia gällande historiska entreprenörer med studiebesök på Centrum för näringslivshistoria, pmskrivande och fördjupningsarbete i gruppform. Ett samarbete mellan svenskan och samhällskunskapen gällande kommunstyrning och språksociologi inkluderande studiebesök i olika kommundelar, intervjuer och statistikläsning. Åk 2 hade dels ett samarbete mellan engelskan och privatjuridiken gällande argumentation och lagar och begrepp där eleverna fick se film och diskutera utifrån sanna fakta gällande t.ex. abortlagstiftning. Ett samarbete mellan samhällskunskapen och engelskan där eleverna fick göra studiebesök för att förbereda sig inom varsin vald social fråga som de sedan redovisade visuellt och kreativt för hela skolan under en Expo-dag. I åk 3 hade svenskan och Rätten och samhället ett samarbete som mynnade ut i formella, juridiska argumentationer tänkta att framföra i avancerad miljö. 10

11 Samhällsprogrammets ämnesöverskridande projekt. För åk 1 skedde ett minisamarbete där eleverna först lärde sig om psykoanalysen i Ps1 och sedan tog med sig sina kunskaper till engelskan där de fick analysera och redovisa (på engelska) filmen Fight Club utifrån ett psykodynamiskt synsätt. Åk 2 på Samprogrammet har arbetat mycket med Lasermannenboken: i sociologin gjordes ett besök på Mångkulturellt centrum i Botkyrka följt av analyser och diskussioner, i psykologin användes John Ausonius som modell för i en caseanalys av personlighetsskapande, i svenskan användes boken som grund för ett arbete om källhantering och källkritik, i spanskan användes boken som avstamp för fördjupande diskussioner kring rasism. I åk 3 samarbetade gymnasiearbetet och Ps2b på så sätt att alla elever valde en egen fördjupning inom psykologi. Den låg sedan som grund när de gjorde sitt vetenskapliga arbete i kursen gymnasiearbete. Kurserna Mental träning och Humanistisk specialisering samarbetade också genom att begrepp introducerades i Humsam och applicerades i verksamheten i Mental träning. Naturvetenskapliga samarbetsprojekt. Nedan följer några exempel på ämnesövergripande projekt inom natur och teknikprogrammen. Åk 1. Teknikhistoria TE+HI Ma4/FY2 Design + Teknik Svenska 1 och samhällskunskap 1. Åk 2 Fy1 och En6 TE12 laboration på engelska EN6+SV2 3D-proj, programmering och engelska 6 Biologi labbrapport på engelska Åk 3 Gymnasiearbete, TekniskSpecialisering och Digitalt skapande Resultat: Lasermannenarbetet har gett varierade resultat från klass till klass och från ämne till ämne. I vissa ämnen har det varit ett arbete som har givit ett avstamp för ett ämnesområde som kan avhandlas på olika sätt och därmed har det varit ett verktyg för att uppnå de resultat som önskas. I andra ämnen har innehållet i boken och den diskussion som uppkommit mellan eleverna förhöjt såväl elevernas allmänkunskaper som intresse för främlingsfientlighet generellt och Lasermannen specifikt. 11

12 Ekostaden har också gett varierade resultat. Såväl lärare som elever uttryckte vid utvärdering att det har varit mycket värdefullt att ha programöverskridande arbete men ingen upplever att arbetet gett något specifikt för kurserna. Moderna Språk - samarbetet gav goda resultat såväl socialt som bedömningsmässigt. Ekonomiprogrammets samarbeten bedöms vara i sin linda för åk 1 och 2 och kommer utvecklas under kommande arbetsår. Retorikprojektet i åk 3 gav dock väldigt goda utfall i form av bättre bedömningsgrund för juridikläraren samt ett sammanhang för eleverna som kändes verklighetsbaserat och kopplat till deras kommande vardag och där de fick tala kring ämnen de verkligen brann för vilket bedöms höja kvalitén och därmed bedömningen. Samhällsprogrammets samarbeten bedöms ge en stark programkänsla och ett sammanhang som visar en tydlig koppling till examensmålen och gör eleverna mer intresserade och benägna att arbeta inom kurserna, vilket bedöms höja kvalitén i elevernas arbeten och därmed bedömningen. I programmen teknik och natur finns ett naturligt samarbete som pågår hela tiden. Därför har det inte funnits så stora möjligheter att få till samarbete mellan andra ämnen. Här har samarbetet mer kommit till stånd på enskilda lärares initiativ. Analys: Läsprojekt som Lasermannen fyller flera olika funktioner i skolan. Dels ger det lästräning, vilket är ett generellt behov hos alla elever, dels ger det lärare och elever en gemensam bas för att diskutera och arbeta kring såväl kursrelaterat som läroplansrelaterat stoff. Vår önskan är att profilera oss som en läsande skola och då känns projekt av detta slag som högst relevanta. Då det här är första året som läsprojektetet varit igång har vi inte kunnat mäta dess effekt i siffror. Ett konkret resultat har varit de två bokmöten som en av lärarna har haft under året. De har varit välbesökta och uppskattade av eleverna. Frågor som demokrati, jämlikhet och andra ämnen hittar sin plats i dylika projekt. Många elever tyckte också det var väldigt roligt och värdefullt att göra något tillsammans. Besöket av den kände Tamas var också ett uppskattat inslag som öppnade mellan skolan och omvärlden. Vad gäller Ekostaden har det uttryckts en del önskemål som tål att funderas över inför nästa läsår. Några elever önskar en koppling mellan projektet och betygsättning vilket lärarna har velat undvika pga. den starka koppling man istället gjort kring kreativitet och samarbete. Det eleverna inte väger in i sin bedömning är effekten av ett annat arbetssätt och möjligheten att arbeta med andra elever än dem i klassen. Moderna Språk - samarbetet var så lockande att t.o.m. elever som inte läser Moderna Språk ville involveras. Inför kommande läsår önskar därför dessa lärare utveckla projektet ytterligare till dels en Multikulturell Dag då åk 1 får presentera sina språkområden i utställningsform så det kommer hela skolan till del, dels med en resa i åk 2 för alla elever som läser ett modernt språk på skolan. 12

13 Ekonomiprogrammet känner att de vill och behöver mer tid för att utveckla sina samarbeten och samhällsprogrammet menar att det finns så många beröringspunkter inom programmet nu att det är viktigt att tillse att eleverna inte får möta samma stoff flera gånger så att de tröttnar. Samarbetena inom de båda programmen kommer därför utvecklas och förfinas ytterligare inför nästa läsår. Utvecklingsområde 2: Ge alla program en tydlig programinfärgning Samhälls och ekonomiprogrammet Arbetssätt: Ek har gjort enstaka infärgningar i form av små projekt. Samhällsprogrammet å andra sidan har haft en mycket god infärgning som visar sig genom att samhälls- och beteendetankar har funnits i grunden i nästan alla kurser. Resultat: De infärgningsförsök som gjorts har uppfattats som mycket positiva hos båda programmen vad gäller såväl elevernas inställning som möjligheten att uppnå högre betyg genom att ämnena som behandlas känns programanpassat, och alla lärare delar uppfattningen att detta är ett arbete som ska fortgå och utvecklas. Det tydligaste resultatet ser vi i kurserna svenska 3 och juridik samt svenska 3 och gymnasiearbetet. Båda dessa samarbeten har stimulerat eleverna på ett positivt sätt. Vi har noterat ett större engagemang och högre närvaro. Vi kan tyvärr inte mäta resultatet betygsmässigt då det är första gången som kursen Sv3 ges. Analys: Ekonomiprogrammets infärgning har varit mer grundad på lärares enskilda viljor och behov än på en uttalad vision kring att programmet ska infärgas. Visionen kring infärgningen måste uttalas inom programmet, konkretiseras och arbetas med kontinuerligt under komma läsår. Ett tydliggörande kring ekonomiprogrammets examensmål efterfrågas. Samhällsprogrammets undervisande lärare behöver få tid för att se över och förtydliga hur infärgningen påverkar stoffet så att inte eleverna möter samma stoff flera gånger. Natur och teknikprogrammet. 13 Arbetssätt: Inom teknikprogrammet sker det väldigt naturligt ett nära samarbete mellan programmets karaktärsämnen. En viktig slutprodukt för teknikerna är att skapa ett eget dataspel. Därmed blir det nödvändigt för dataspelslärarna att ha ett nära samarbete. Vid några tillfällen har teknikeleverna gjort sina arbeten på engelska och då har en viss infärgning skett med kursen engelska 6. Lärare som undervisar teknikelever har vid flera tillfällen samarbetat, t.ex. svenska och samhällskunskap.

14 Inom det naturvetenskapliga programmet sker ett nära samarbete mellan lärare i de naturvetenskapliga ämnena. Resultat: Programinfärgningen har inte varit lika tydligt inom natur/teknik utan fokus har istället legat på att utveckla vårt mål om en högre grad av ämnesövergripande samarbeten. Detta samarbete har dock inte haft så stort inslag av infärgning av teknik men bidragit till en ökad förståelse och ett större perspektivtänk för eleverna. Även här har vårt mål att arbeta ämnesövergripande genomförts dock i en något mindre omfattning än i sam/ek programmen. Utvecklingsområde 3: Skapa utrymme för diskussion kring vår kunskapssyn 14 Arbetsätt Båda programmen, sam och ekonomi menar att detta inte gjorts under året som gått i tillräckligt stor utsträckning. Ett par diskussioner under de s.k. arbetskvällarna har det blivit, men i övrigt har det mer legat på enskilda lärare att initiera samarbeten och driva projekt samt söka diskussion kring kunskapssyn och bedömning. Resultat Lärarna efterfrågar detta och känner sig frustrerade. Det finns också i enkätsvaren från elever en tydlig tendens att de inte alltid tycker att lärarna kan ge dem lust att lära, informera dem om hur det går i skolarbetet eller göra tydligt vad de behöver kunna för att nå de olika betygsnivåerna. Det som även framkommer är att lärarna arbetar på olika sätt med matriser och återkoppling. I fokussamtalen påpekar eleverna att det bidrar till att de inte alltid förstår, de kan inte använda kunskapen från ett ämne till ett annat. Analys Under pilotprojektets genomförande och i den kartläggning av skolans styrkor och svagheter blev avsaknaden av en pedagogisk bas på skolan en mycket viktig del av varför lärarna inte alltid mår så bra och därför är detta ett prioriterat område inför nästa läsår. Se vidare under upplevd kvalitet.

15 Funktionell kvalitet: Arbetssätt: Vårt arbetssätt som beskrivits ovan som beskrivits i Arbetet i verksamheten ger överlag väldigt goda resultat. Det formativa arbetet som bedrivs ger eleverna stor möjlighet att nå de egna satta betygsmålen. Matriserna är här ett bra arbetsinstrument för de flesta eleverna. De kan på ett överskådligt sätt följa sin kunskapsutveckling och i stor utsträckning påverka sina egna resultat. Alla lärare äger sina satta F-betyg, vilket gör att eleverna fångas in direkt efter skolstart och kan påbörja sina prövningar. Uppföljning av målen: Vi har tre tidpunkter under läsåret då vi stämmer av elevernas resultat och eventuella kursvarningar. Mitt i höst- och vårtermin samt vid årsskiftet. Alla lärare rapporterar då sina pågående prövningar samt skriver pedagogiska planer på de elever som riskerar att inte nå målen i någon kurs. Vi avsätter gemensam tid för diskussion om formuleringar och tillvägagångssätt vid kursvarningar. Utöver det brukar mentorerna för respektive årskurs träffas och gemensamt bestämma hur utvecklingssamtalen ska utformas. Resultat: Antal F vid terminsslut Vt Åk 1 52 Åk 2 97 Åk Antal elever med examensbevis 113 av 128 dvs 88%. Fem elever avslutade inte sin utbildning vid terminsslut utan har av olika skäl fått möjlighet att slutföra studierna i höst. 19 F för Åk 3 är för elever som har åtgärdsprogram och därmed fått förlängd tid att läsa klart kurserna. Ytterligare 11 av de satta F är för två elever som har haft en reducerad skolgång under Åk F är satta i Åk 2, tre elever kommer att gå om Åk 2. Två elever har pga. Sjukdom inte kunnat fullfölja alla sina kurser. Sammanställning av betyg satta under läsåret A: 455 st (15%): B: 585 st (20%): C: 780 st (26%): D: 581 st (20%): E: 404 st (14%): F: 167 st (6%): Totalt: 2972 st 15

16 Meritvärde samt andel examensbevis Meritpoäng ut 2014 Meritpoäng ut 2013 Andel examensbevis 2014 Klara Gymnasium 14,2 81,80% Klara Södra 14,9 16,7 84,20% Ekonomiprogrammet 14,3 17,8 71,40% Naturvetenskapsprogrammet 14,6 16,9 86,70% Samhällsvetenskapsprogrammet 15,3 15,5 86,30% Teknikprogrammet 14,8 16,5 91,70% Nationella prov jämfört satta betyg Ämne Antal betyg Andel Lägre Andel Lika Andel Högre Engelska ,0% 78,4% 21,6% Engelska ,8% 65,4% 29,8% Matematik 1B Inga betyg rapporterade Matematik 1C Avslutades Matematik 2B Inga betyg rapporterade Matematik 2C 22 4,5% 45,5% 50,0% Matematik 3B 22 0,0% 59,1% 40,9% Mateamtik 3C 25 4,0% 48,0% 48,0% Matematik ,0% 30,8% 69,2% Svenska ,8% 40,0% 47,2% Svenska ,9% 31,7% 59,4% Svaenska som andra språk 1 3 0,0% 100,0% 0,0% Svaenska som andra språk ,0% 90,9% 9,1% Analys och bedömning av måluppfyllelsen. Vi ser en stadig minskning i antalet F år från till år. En viktig orsak är att uppföljningen och arbetet med prövningar är under ständig förbättring. Under analysarbetet fann vi fyra områden som vi ska följa extra noga under kommande läsår. 16 Kurser som går på en termin t.ex. religion och historia för teknikelever har en lite större andel F än kurser som går på helår. På ett halvår hinner inte eleverna att ta till sig och förbättra sina resultat efter feed-back från lärarna. Under vårterminen uppmärksammade vi vidare att elever från teknikprogrammet inte nådde samma goda resultat som övriga elever i en del teoretiska kurser som religion, samhällskunskap och historia oavsett kurslängd. I fokussamtalen med eleverna var skälet ofta bristande intresse från eleverna samt att vissa kurser går för fort. Kursen programmering orsakar även den vissa F, oftast för elever som har en bristande matematikgrund att stå på.

17 Kursen Sv3 har även den genererat en del F, speciellt när eleverna inte har kopplat kursen t.ex. som samarbetet med gymnasiearbete. Det har varit extra olyckligt då kursen behövs för att eleven ska få en gymnasieexamen. Vi ser att de elever som har F från föregående år har en ökad tendens att dra på sig fler. Våra rutiner har haft vissa brister, en är att prövningarna kommer igång för sent på terminen. En annan nackdel som våra tidigare rutiner haft är att om den lärare som satt betyget F inte är tjänst året efter, har det inneburit att en F har hamnat mellan stolarna och därmed inte åtgärdats i tid. Jämförelse meritvärde vid avslutade studier. Tyvärr ser vi en sjunkande trend vad avser meritvärde ut. För fyra elever blev det betyget i svenska 3 som avgjorde skillnaden mellan examensbevis och studieintyg. I år kan vi inte jämföra elevernas ingångsvärde. I ekonomiprogrammet hade vi fyra elever som inte erhöll examensbevis. Åtgärdsprogram fanns upprättade för två elever. Två elever klarade inte godkänt i Sv3. Naturprogrammet; tre elever som inte erhöll examensbevis, åtgärdsprogram var upprättade för två av dessa elever. Samhällsprogrammet; fem elever som inte erhöll examensbevis. Två pga. F i svenska 3, för tre av eleverna fanns åtgärdsprogram upprättade. Teknikprogrammet; två elever blev ej behöriga. För en elev fanns F från Åk 2 som ej blev klara. Beslut om reducerad studiegång fanns för en elev. Jämförelse resultat i nationella prov vs satta betyg. Diskrepansen är förvisso stor och samtidigt svår att ta på allvar. Å ena sidan föreskriver Skolverket att de nationella proven ska ses som ett underlag för bedömningen av elevens slutbetyg å andra sidan strävar samma myndighet mot att prov och betyg ska vara i paritet med varandra. Skolans lärare i engelska och svenska har under de senaste åren utvecklat ett formativt processinriktat arbetssätt, helt i samklang med gymnasiets styrdokument. Eleverna får under hela läsåret möjlighet att träna de förmågor och färdigheter som vid terminens slut sedan bedöms. Under analysarbetet visade det sig t.ex. att ett icke ringa antal elever hade uppvisat kunskaper klart över de resultat som sedan kom på de nationella proven. En förklaring torde vara att proven görs vid ett eller två tillfällen och då ska alla kunskapskrav visas. För elever som är vana att arbeta processinriktat och får möjlighet till feed-back från såväl lärare som elever blir ett enstaka testtillfälle inte alltid rättvisande. I år kunde vi inte ge eleverna möjlighet till dator under de nationella proven i engelska så även det påverkade nog resultaten för många elever just i engelska 5 och 6. De nationella proven i svenska 3 i år saknade tre kunskapskrav varför det måste vara helt omöjligt att jämföra betygen mot de nationella proven. Här blir det istället tydligt att NP ska ses som ett underlag för den slutliga bedömningen. Anvisningarna till bedömning av Np i matematik är de samma som i engelska och svenska nämligen att provet är en del av den sammantagna slutbedömningen. Vår analys visar att andelen höjda betyg i förhållande till NP härrör från elever som under året visat kunskap på E-nivå men som i de nationella proven inte uppnår E. Vi ser att några elever klarar sig bättre på den muntliga delen av provet än i den skriftliga. Under 17

18 pågående kurs har eleverna större möjlighet att kunna visa mer av sin kunskap muntligt än det ges under provtillfällena i nationella proven. Åtgärder för ökad måluppfyllelse och vidare utveckling En ny arbetsrutin för prövningar av satta F har tagits fram av skolans förstelärare. Från att varje lärare äger sina F kommer vi att arbeta med grupper av lärare som tillsammans äger kursens F. Exempelvis; fyra lärare undervisar i Sv1, de kommer direkt vi kurstart identifiera de F som finns i Sv1 oavsett vem som var betygsättande lärare. Gemensamt kommer de att se över om det finns gemensamma luckor hos de berörda eleverna. Detta för att kunna samla elever och handleda i grupp istället för som tidigare där varje lärare handledde sin/sina elever. Utöver det kommer ett antal arbetspass att utnyttjas för att ämneslärarna gemensamt ska utarbeta prövningsmaterial i sina kurser. På så sätt påbörjar vi ett arbete kring samsyn på både kursupplägg, samplanering och bedömning. Vi prövar i år att låta vissa 50 poängskurser gå över helår. Arbetslaget natur och teknik ska lägga fokus på infärgning i de teoretiska kurserna för teknikeleverna, samt arbeta fram mer ämnesövergripande projekt där de teoretiska kurserna finns med. Ett ämnessamarbete ska prövas mellan lärare i matematik 2c och programmering för att stötta de elever som halkar efter i programmeringen pga. kunskapsluckor inom matematikområdet. Lärarna i Sv3 ska uppmuntra ämnesövergripande projekt mellan SV 3 och andra karaktärsämnen för att på så vis ge eleverna fler möjligheter att träna de förmågor som behövs för ett betyg. Upplevd kvalitet: Arbetssätt: Läsåret inleddes med en ambition att öka programinfärgningen i kurserna, genomföra flera ämnesövergripande projekt samt prioritera tid för pedagogiska samtal lärare emellan. En arbetsgrupp tog fram ett auskultationsprogram, en annan grupp hade till uppgift att se över personalens arbetsmiljö. För Klaraskolorna gemensamt påbörjades ett arbete med att stärka ledarrollen hos våra medarbetare. Ett arbete som var förlagt på våra gemensamma arbetskvällar. Utöver det har Pilotprojektet varit en prioriterad uppgift. Uppföljning av målen: Vi valde för det gångna läsåret att inte fokusera våra mål på betygsresultat utan försökte se skolan som en enhet där allt arbete ska leda mot samma mål. Vi tog vår utgångspunkt i programmålen och avsikten var att vi skulle med hjälp av tydlig programinfärgning, ett utökat ämnessamarbete få både en utveckling i programmen men också bättre siffror på elevutvärderingarna på frågor som: 18

19 Lärarna har samma syn i bedömningsfrågor. Mina lärare ger mig stöd och hjälp i mina studier. Jag förstår vad jag behöver förbättra för att nå högre resultat. Resultat: Efter huvudmannabytet har vi inte samma elevutvärdering och siffrorna är därför svåra att jämföra. Den nya skalan är 1-10 (7-10 grönt), istället för den tidigare 1-4 (3-4 grönt). Undervisning Resultat 2014 Resultat 2013 Mina lärare gör så att jag 84 % fördelat jämt mellan får lust att lära mig mer gult och grönt. Mina lärare informerar mig 79 % fördelat 51 grönt 28 Jag får bra information om hur det går för mig i gult om mina skolarbetet studieprestationer 77 % Mina lärare hjälper mig i 86 % 63 grönt och 23 gult Lärarna hjälper mig med skolarbetet så det ska gå det jag behöver för att så bra som möjligt för mig. lyckas 77 % Mina lärare gör det tydligt 83 % 60 grönt 23 gult. Skolan ger mig stöd för för mig vad jag behöver att lyckas kunna för att nå de olika 77 % betygen. Nöjd kundindex AcadeMedia totalt AcadeMedia Grundskola AcadeMedia Gymnasium KLARA Gymnasium NKI 2013 NKI 2014 RekommendaSonsgrad (Andel 7-10) 2013 RekommendaSonsgrad (Andel 7-10) 2014 Elevtrivsel Klara Södra

20 AcadeMedia Gymnasium KLARA Gymnasium Klara Södra Trivselgrad (Andel 7-10) 2013 Trivselgrad (Andel 7-10) 2014 Studiemiljö (Andel 7-10) 2014 Undervisning (Andel 7-10) 2014 Värdegrund Jag tycker az personalen på skolan tar hänsyn Sll vad vi elever tycker och tänker Jag tycker jag kan få arbetsro i skolan Jag känner mig trygg i skolan Personalen på min skola tar anvar för az alla ska bli behandlade med respekt På min skola behandlar eleverna varandra med respekt 0 KLARA totalt Klara Södra

Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Örebro

Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Örebro Kvalitetsrapport 2013-2014 Rytmus Örebro Innehållsförteckning Rytmus Örebro... 1 Innehållsförteckning... 2 Vision och värdegrund:... 3 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 3 Åtgärder utifrån föregående

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Stockholm Ansvarig chef: Henric Granholm, rektor. Datum: 2014-09-08

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Stockholm Ansvarig chef: Henric Granholm, rektor. Datum: 2014-09-08 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Stockholm Ansvarig chef: Henric Granholm, rektor Datum: 2014-09-08 Systematiskt kvalitetsarbete Hermods gymnasium samt Design & Construction College

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning för Gärde skola och fritidshem 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola

Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola Skolans utvecklingsarbete 1. Hur har ni lyckats med era utvecklingsområden för innevarande läsår? VRS har under läsåret 2015/2016 arbetat med identifierade

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Åsaka skola F-6 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Datum 140826 1 (8) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Kunskap, utveckling och lärande Ankarsrums skola

Kunskap, utveckling och lärande Ankarsrums skola 2015-09-13 Kunskap, utveckling och lärande Ankarsrums skola Beskrivning av resultat Hur blev det? Hur ser resultaten ut på din skola, enkäter, måluppfyllelse, nationella prov övrigt? Bedömning av elevens

Läs mer

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS 2016/2017 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS SKOLANS LEDORD HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS VISION Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Möckelngymnasiet rektorsområde 4

Verksamhetsplan 2015. Möckelngymnasiet rektorsområde 4 Verksamhetsplan 2015 Möckelngymnasiet rektorsområde 4 2015-02- 18 Leena Jonsson Arndt Rektor 1 1. Inledning I rektorsområde 4, Möckelngymnasiet Karlskoga, ingår från läsåret 2014/15 följande utbildningsprogram:

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Kvalitetsrapport Rytmus Örebro

Kvalitetsrapport Rytmus Örebro Kvalitetsrapport 2013-2014 Rytmus Örebro Innehållsförteckning Skolans namn och ort... Error! Bookmark not defined.error! Bookmark not defined.error! Bookmark not defined. Innehållsförteckning... 2 Vision

Läs mer

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 151013 Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm RgRh Stockholm Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm VAD ÄR RIKSGYMNASIET? Riksgymnasiet är till för ungdomar med svåra rörelsehinder. Det fungerar som vilken gymnasieskola som

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet 2015-02-05

KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet 2015-02-05 KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet 2015-02-05 REKTORS KVALITETSRAPPORT Analys 1 KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat Analysera elevernas

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse En brukarenkät har genomförts bland eleverna i gymnasieskolan.

Läs mer

Policy för utvecklingssamtal på Lemshaga Akademi

Policy för utvecklingssamtal på Lemshaga Akademi 110826 Policy för utvecklingssamtal på Lemshaga Akademi Utvecklingssamtal Vad säger styrdokumenten? Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan 12 Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och

Läs mer

Organisationsbeskrivning

Organisationsbeskrivning Organisationsbeskrivning Organisation Organisationen kring Individuella programmet (IV) på Österlengymnasiet i Simrishamn består av en studie-och yrkesvägledare, en specialpedagog, fyra pedagoger och en

Läs mer

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Bakgrund Vid läsårsavslut analyserar ämneslag, arbetslag och skolledning de olika resultat som finns för verksamheten.

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

Kvalitetsrapport Hagabackens skola

Kvalitetsrapport Hagabackens skola 2016-06-02 Kvalitetsrapport 2015-2016 Hagabackens skola 1 1. GRUNDFAKTA 2 2. RESULTAT 2.1 Normer och värden Påstående: Årets res. Årets res. Förra året Förra året inte alls/ ganska dåligt % ganska bra/

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 skolenhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 skolenhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 skolenhet Kvalitetsredovisning 2014/2015 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera,

Läs mer

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015 Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016 Upprättad i juni 2015 Vi ska bli bäst! 2017 ska Vimmerby vara bland de tio bästa skolkommunerna. För Vimmerby kommuns barn och elever innebär

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skolenhet F-6

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skolenhet F-6 Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skolenhet F-6 Kvalitetsredovisning 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Enskilda gymnasiet info@enskildagymnasiet.se Rektorn vid Enskilda gymnasiet lebi@enskildagymnasiet.se Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Enskilda gymnasiet i Stockholm

Läs mer

En skola i Täby med Aspergerprofil

En skola i Täby med Aspergerprofil En skola i Täby med Aspergerprofil www.mimersgymnasium.se Mimers gymnasium Mimers gymnasium är en skola anpassad för elever med aspergers syndrom, högfungerande autism och liknande tillstånd. Skolan arbetar

Läs mer

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Vinnaverkstaden Metodkategori 1 och 4 Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Problemet: Skolan har allt svårare med den

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Hammarnskolan Läsåret 2014/2015 2(6) Rektors reflektioner (analys av kunskapsresultaten) Fritidshem Under lå 14/15 fortsatte Fritids med sitt Utvecklingsområdet

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Kronan F-6 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd 2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan 2 10. Särskilt stöd Särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. 3 kap. 8 tredje stycket och 10 (ej gymnasieskolan)

Läs mer

Danderyds gymnasium. Skolan erbjuder

Danderyds gymnasium. Skolan erbjuder Skolan erbjuder Välkommen till Öppet hus på Danderyds Gymnasium måndagen den 28/11 är skolan för dig som vill gå en teoretisk utbildning och kombinera det med studier inom ett särskilt intresseområde.

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Ullvi skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Ullvi skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Ullvi skola Kvalitetsredovisning 2015/2016 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2014/2015 Verksamhetsberättelse 2 (11) Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun... 3 2 Verksamheten... 4 3 Förutsättningar för

Läs mer

Skolområde Korsavad 2013/2014

Skolområde Korsavad 2013/2014 Skolområde Korsavad 2013/2014 Systematiskt kvalitetsarbete övergripande mål och riktlinjer i Lgr11 Normer och värden - Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Bedömning och betyg

Läs mer

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012 Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Läsåret 2011/2012 Fokusområden 2011-2012 Arbetsmiljö Arbetssätt Elevstöd ARBETSSÄTT Elevaktiv undervisning Planering, dokumentation och feedback Eget ansvar förväntningar

Läs mer

L J U S p å k v a l i t e t

L J U S p å k v a l i t e t L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Mälargymnasiet Rapport November 2014 Innehållsförteckning Inledning 3 1. Utvärderingens genomförande 3 1.1 Utvärderingsgrupp

Läs mer

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 Kvalitetsplan Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 2015-08-14 Innehåll Kvalitetsplan... 2 Prioriterade område läsåret 2015-2016... 3 Förväntansdokument... 6 Kvalitetsuppföljning... 6 Kvalitetsplan Huvudman,

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12 2012/10/16 Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12 Åkerö skola Flexgrupp 1 och 2 Särskola och Asbergerklass 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av skolan 2. Beskrivning av årets verksamhet 3. Underlag

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6 Verksamhetsplan 2015/ Fröviskolan F-6 Sammanställd 150825 Utvecklingsområden för Frövi F-6 Grundskola Måluppfyllelse Läroplanen Lgr 11 Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS 2015/2016 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All planering och alla aktiviteter

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik.

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik. Betyg och bedömning Information till föräldrar Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik. Summativ bedömning Summativ: Kontrollera vad eleverna kan efter genomförd undervisning. Till

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Beslut 2013-01-18 Mikael Elias Gymnasium AB carina.hall@academedia.se Rektorn vid Mikael Elias Teoretiska Gymnasium i Stockholm helen.forsberg@teoretiska.se Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av den

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Beslut 2012-09-19 Dnr 43-2011:5456 Stockholms kommun registrator.utbildning@stockholm.se Rektorn vid Globala gymnasiet pernilla.ericols@stockholm.se Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av Globala gymnasiet

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Lyrfågelskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Kvalitetsdokument 2016, Grundskola

Kvalitetsdokument 2016, Grundskola Kvalitetsdokument 2016, Grundskola Innehållsförteckning 1 Re 336 Fribergaskolan... 3 1.1 Skolans utvecklingsarbete... 3 Kvalitetsdokument 2016, Grundskola 2(6) 1 Re 336 Fribergaskolan 1.1 Skolans utvecklingsarbete

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Kvalitetsrapport Vedevågs skola

Kvalitetsrapport Vedevågs skola Kvalitetsrapport Vedevågs skola 2015-2016 1 Innehåll 1. GRUNDFAKTA... 4 2. RESULTAT... 5 2.1 Normer och värden... 5 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanernas mål... 6 2.3 Elevinflytande och demokrati

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Välkomna till Nacka gymnasium

Välkomna till Nacka gymnasium Välkomna till Nacka gymnasium Nacka gymnasium EK Ekonomi EK Juridik ES Bild och formgivning ES Musik/Musikproduktion SA Medier, information och kommunikation Samhälle Helen Bejmar, rektor Johan Lundström,

Läs mer

Lunaskolan. Små undervisningsgrupper Stora möjligheter Stockholm. Box Lunaskolan Östra. Stockholms Barn och Ungdomsstöd AB / FRIMÄRKE

Lunaskolan. Små undervisningsgrupper Stora möjligheter Stockholm. Box Lunaskolan Östra. Stockholms Barn och Ungdomsstöd AB / FRIMÄRKE PLATS FÖR FRIMÄRKE Stockholms Barn och Ungdomsstöd AB / Lunaskolan Östra Box 34 190 100 26 Stockholm Lunaskolan Små undervisningsgrupper Stora möjligheter L Lärande för livet U Utvecklas individuellt N

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652 Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun Delbeslut Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:1652 Delbeslut Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan Mjölby kommun Datum 2009-10-23 Dnr 43-2009:1652

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Kvalitetsanalys. Dalstorpskolan

Kvalitetsanalys. Dalstorpskolan Kvalitetsanalys Dalstorpskolan Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 11 Arbete i verksamheten... 13 Övriga mål enligt

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan /2013

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan /2013 Kvalitetsredovisning Fröviskolan 7-9 2012/2013 1 Innehållsförteckning 1. Grundfakta 3 2. Resultat 2.1 Normer och värden 3 2.2 Utveckling och lärande 3 2.3 Elevinflytande och demokrati 8 2.4 Enhetens egna

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Cybergymnasiet Malmö Grunduppgifter Verksamhetsform som omfattas av planen Gymnasieskola Ansvarig för planen Johan Wingren, rektor Vår vision På vår skola

Läs mer

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 DIDAKTUS LÄSÅR 13/14 Didaktus har sitt huvudmannasäte i Göteborg och ingår i en grupp av gymnasieskolor tillsammans med LBS Kreativa Gymnasiet och Designgymnasiet.

Läs mer

Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014)

Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014) Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014) 1 Vasaskolan 1.1 Inledande frågor 1.1.1 Utvecklingsområden på skolan Skolans främsta utvecklingsområden under läsåret 2013/2014 I vår verksamhetsplan

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret

Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret 0 Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret 2015-2016 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I Junibackens skola förskoleklass grundskola åk 1-6 fritidshem Ansvarig rektor Åsa Strömberg 1 Innehåll

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd. Ansvarig: Eliseo Soria Reátegui, Rektor

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd. Ansvarig: Eliseo Soria Reátegui, Rektor Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Ansvarig: Eliseo Soria Reátegui, Rektor Läsåret 2014/2015 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Syfte... 3 Styrdokument... 3 Handlingsplan för

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Åsaka skola

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Åsaka skola Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Åsaka skola 1-6 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14 Datum 140909 1 (5) Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

!!!! Kvalitetsredovisning 2013/2014. Ansvarig chef: Tomas Abrahamsson. Datum: 2014-09-25

!!!! Kvalitetsredovisning 2013/2014. Ansvarig chef: Tomas Abrahamsson. Datum: 2014-09-25 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Ansvarig chef: Tomas Abrahamsson Datum: 2014-09-25 Systematiskt kvalitetsarbete Hermods gymnasium samt Design & Construction College arbetar i ett årshjul som styr vilka

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2014

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2014 Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2014 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13 Datum 130909 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 januari 2016 Visättraskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete När man ser till en för läsåret 2014/2015 kan man se att en överlag ligger högre än vad de gjorde föregående

Läs mer

Kvalitetsanalys för Pysslingen Grundskolor Alfaskolan 2012/2013

Kvalitetsanalys för Pysslingen Grundskolor Alfaskolan 2012/2013 Kvalitetsanalys för Pysslingen Grundskolor Alfaskolan 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Uppdraget i förskola och skola är en tjänst gentemot våra kunder, där barn, elever och föräldrars behov ska

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Gymnasieskola med särskoleelever Läsåret 2012/2013

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Gymnasieskola med särskoleelever Läsåret 2012/2013 Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Gymnasieskola med särskoleelever Läsåret 2012/2013 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Prioriterade avsnitt i Skolplanen för gymnasiet 4 2.1 Lärande och utveckling

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Jensen Gymnasium i Göteborg. Beslut. Skolinspektionen 2011-06-14

Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Jensen Gymnasium i Göteborg. Beslut. Skolinspektionen 2011-06-14 Beslut Jensen College Education AB jakob.ladenstedt@jenseneducation.se lars.salbratt@jensengymnasium.se Beslut efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Jensen Gymnasium i Göteborg Tillsyn av den

Läs mer

Kvalitetsanalys för Kunskapsskolan Saltsjöbaden läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Kunskapsskolan Saltsjöbaden läsåret 2012/13 Datum 13 september 2013 1 (7) Kvalitetsanalys för Kunskapsskolan Saltsjöbaden läsåret 2012/13 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla

Läs mer

Kästa skolas Likabehandlingsplan

Kästa skolas Likabehandlingsplan Kästa skolas Likabehandlingsplan - mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan, sida 1 Vision Visionen här på Kästa skola är att alla elever, personal och vårdnadshavare ska känna sig

Läs mer

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Rapport resultat elev- och föräldraenkät 2015 Grundskola, Förskoleklass och Fritidshem Innehållsförteckning Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Bakgrund...

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Stavreskolan F-3 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Kvalitetsdokument 2016, Grundskola

Kvalitetsdokument 2016, Grundskola Kvalitetsdokument 2016, Grundskola Innehållsförteckning 1 Re 335 Vasaskolan... 3 1.1 Skolans utvecklingsarbete... 3 Kvalitetsdokument 2016, Grundskola 2(5) 1 Re 335 Vasaskolan 1.1 Skolans utvecklingsarbete

Läs mer

KVALITETSUPPFÖLJNING TJÄRNÖ SKOLA årskurs 1 6 LÄSÅRET 2014/2015

KVALITETSUPPFÖLJNING TJÄRNÖ SKOLA årskurs 1 6 LÄSÅRET 2014/2015 KVALITETSUPPFÖLJNING TJÄRNÖ SKOLA årskurs 1 6 LÄSÅRET 2014/2015 15/11/19 Förutsättningar som i stor utsträckning påverkat resultat 2014/2015 Eleverna har generellt bra kunskaper och är intresserade av

Läs mer

Utbildningsförvaltningen 2014-11-19 Gymnasieskolan Spyken

Utbildningsförvaltningen 2014-11-19 Gymnasieskolan Spyken Utbildningsförvaltningen 2014-11-19 Gymnasieskolan Spyken Karin Stavne Maria Hedelin Björse John Jönsson Peter Magnusson Anna-Lena Månsson Rektor Bitr rektor NA Bitr rektor HU Bitr rektor ES Bitr rektor

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola Kvalitetsredovisning 2015/2016 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa

Läs mer