Vilans skola f-6 Nacka. Anna Frändestam, Ekerö Karin Nordblom, Upplands Väsby

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vilans skola f-6 Nacka. Anna Frändestam, Ekerö Karin Nordblom, Upplands Väsby"

Transkript

1 Vilans skola f-6 Nacka Anna Frändestam, Ekerö Karin Nordblom, Upplands Väsby Vecka år 2013

2 Innehållsförteckning VÅGA VISA 3 FAKTADEL 4 Fakta om enheten 4 Statistik 4 Organisation /Ledning 4 OBSERVATIONENS METOD 5 SAMMANFATTNING 5 Sammanfattande slutsats 5 Starka sidor 6 Förbättringsområden 6 Normer och värden 7 Beskrivning 7 Bedömning i text 10 Bedömning enligt skala 11 Utveckling och lärande/kunskaper 11 Beskrivning 11 Bedömning i text 18 Bedömning enligt skala 19 Ansvar och inflytande för barn/elever 19 Beskrivning 19 Bedömning i text 22 Bedömning enligt skala 23 Bedömning och betyg (gäller ej förskola) 23 Beskrivning 23 Bedömning i text 24 Bedömning enligt skala 25 Rektors ansvar 25 Beskrivning 25 Bedömning i text 28 Bedömning enligt skala 28 JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION 29 REFERENSER 29 Kommentar från skolans ledning 30 2

3 VÅGA VISA VÅGA VISA är ett samarbete om utvärdering inom utbildningsområdet mellan Danderyd, Ekerö, Nacka, Sollentuna och Upplands Väsby kommuner. Målet är att öka måluppfyllelsen i förskola och skola. VÅGA VISA baseras på läroplaner för förskola och skola utgår från ett barn- och elevperspektiv stödjer det systematiska kvalitetsarbetet jämför kommunernas skolor VÅGA VISA består av tre delområden: Observationer av pedagoger Självvärdering av medarbetare Kundundersökning till föräldrar och elever Metoden Observationer genomförs av skolledare och pedagoger. Observatörerna bildar lag som besöker en skola i en annan kommun under en period, ofta en vecka. Observatörerna skaffar sig en så heltäckande bild som möjligt av skolan och dess verksamhet genom verksamhetseller lektionsbesök samt intervjuer med barn, elever, personal och skolledning. I observationsarbetet ingår också att ta del av skolans pedagogiska dokumentation. En metodbok styr och stödjer observatörerna i deras arbete*. Metodboken är gemensam för alla verksamheter från förskola till vuxenutbildning. Observationen redovisas i en rapport som skrivs enligt en särskild mall. Målområden Observatörerna beskriver och bedömer verksamheten på fem områden som följer läroplanernas målområden: Normer och värden. Utveckling och lärande/kunskaper. Ansvar och inflytande för barn/elever. Bedömning och betyg (gäller inte förskola). Förskolechefens/rektors ansvar. * Metodbok och ytterligare information finns på 3

4 FAKTADEL Fakta om enheten Skolans/delenhetens namn: Vilans skola Är verksamheten kommunal Kommunal eller fristående? (Koncern) Årskurser F-6 Har skolan någon profilering? Nej Verksamheten Typ av demografiskt upptagningsområde Statistik Antal barn/elever: Antal lärare (heltidstjänster/årsarbetare) Antal lärare med ped högskoleexamen Antal personal i fritidshem. Ange behörighet Antal personal i förskoleklass. Ange behörighet Antal skolledare Skolan F-6 är den minsta delen av hela verksamheten, Modersmål samt Förskola är båda större var för sig. Hyreshus, bostadsrätter 168 elever, 59 elever har modersmålsundervisning 14 pedagoger, (12 årsarbetare) 12 9 personal inkl. 2 behöriga fritidspedagoger 2 behöriga förskollärare 1 rektor och 1 biträdande rektor Organisation /Ledning Ledningsgrupp, arbetslag eller liknande kring vilka elev/barngrupper personalen är organiserad. Hur är elevstödet organiserat, specialpedagoger/speciallärare, elevhälsa, bibliotek Hur är fritidshemsverksamheten organiserad? Hur är förskoleklassen organiserad? Ledningsgrupp saknas 3 arbetslag: F, 1-3 och 4-6 Arbetslagsledare saknas 2 speciallärare, en lärare i svenska som andra språk, en logoped EHT består av rektor, spec. lärare, skolsköterska, läkare (ibland), skolpsykolog och kurator Skolbibliotek finns men används också som klassrum Förskoleklass, 37 elever, har fritidsverksamhet i paviljongen med 3 personal Fritids för 1-3, 94 elever, har fritidsverksamhet i huvudbyggnaden med sex personal Öppettider förskoleklass delas i olika grupper under läsåret 4

5 OBSERVATIONENS METOD Under 4 dagar i vecka 45, måndag 4/11 onsdag 6/11 samt fredag 8/11 observerar vi Vilans skola i Nacka. Vi besöker då lektioner i alla klasser och tar del av alla ämnen. Vi besöker inte fritidsverksamheten för förskoleklass på eftermiddagen. Vi deltar på: Personalmöte Elevrådsmöte Arbetslagsmöte Fritidsplaneringsmöte Fritidshemaktivitet för elever på morgonen innan skolan börjar Fritidshemsaktivitet på eftermiddagen för äldre elever Vi samtalar spontant med många lärare, elever, skolkökspersonal, fritidspersonal och skolassistent på lektioner, raster samt i personalrummet. Vi intervjuar: Rektor Biträdande rektor 6 lärare 15 elever 2 Fritidspersonal De personer vi intervjuar bokar vi själva tid med. SAMMANFATTNING Sammanfattande slutsats Vilans skola är en liten F 6 skola på gränsen till Stockholm. Skolan består av tre separata byggnader, huvudbyggnaden, en paviljong och en idrottshall. Personaltätheten är hög och grupperna är små. En klass består av elever från åk 5 och 6 och undervisas i skolans bibliotek. Fritidshemmets personal arbetar i klasserna under skoltid och har egen verksamhet efter skolans slut. Skolan har ett tillagningskök och nyrenoverad matsal. Elever från förskoleklass är med och lagar mat en dag i veckan. Cirka hälften av eleverna går på modersmålsundervisning och många får studiehandledning. På skolan finns en lärare i svenska som andraspråk och två speciallärare på halvtid. Det är exempel på skolans starka sidor, liksom deras språkutvecklande arbete med eleverna. På skolan bedrivs också arbete att utveckla elevernas förmågor inom naturvetenskap. 5

6 Under året har Värdegrundsfrågor varit skolans fokusmål. Därför har personalen gått fortbildning i Projekt Charlie 1. Alla klasser arbetar med värdegrund. Det är fortfarande ett förbättringsområde. För att stärka sammanhållningen mellan elever i olika åldrar, bryter skolan 3 gånger per läsår undervisningen för Fadderullangrupper 2. Då arbetar elever från F-6 i samma grupp med ett tema. Det är en av skolans starka sidor. En gång i veckan har eleven Elevens val 3. Till det väljer alla elever ett tema, som lärare erbjuder, en eller två gånger per termin. En annan av skolans starka sidor är de demokratiska arbetssätten. Klassråd, elevråd och matråd äger rum regelbundet. Elever leder dessa forum. Skolan saknar ledningsgrupp och det pedagogiska ledarskapet är ett förbättringsområde. Starka sidor Hjälpkamrater på rasterna (Normer och värden sid 10) Temaarbetet i fadderullangrupperna (Utveckling lärande /kunskaper sid 14, 18, 20) Verksamheten för elever i behov av särskilt stöd och elever med annat modersmål (Utveckling lärande/kunskaper sid 17 ff och sid 19) Utveckla förmågor inom naturvetenskap och språkutveckling (Utveckling lärande/kunskaper sid 16 ff samt sid 15) Klassråd och elevråd (Ansvar och Inflytande sid 23) Elevers kännedom om kunskapskraven (Bedömning och betyg sid 25ff) Förbättringsområden Värdegrundsarbetet (Normer och värden sid 9, 11) Det pedagogiska ledarskapet (Rektors ansvar sid 27 ff) Samverkan inom verksamheten (Utveckling lärande/kunskaper sid14) Skolans hemsida (Normer och värden sid 7,8,9) 1 En förebyggande metod för barn och ungdom där emotionell intelligens och social kompetens tränas. 2 Tvärgrupper där elever från förskoleklass åk 6 arbetar tillsamman med ett gemensamt tema. Se vidare sid 13,18 3 Elever i lass 1-3 väljer ett tema vid terminsstart och arbetar hela terminen med samma tema. Elever i klass 4-6 väljer nytt tema var 7:e vecka. Elevens val är schemalagt ett tillfälle per vecka. Se vidare sid 13 ff. 6

7 Normer och värden Beskrivning Värdegrundsarbetet Många vi talar med trivs och känner sig trygga på Vilans skola. En elev säger: Lärarna kan hjälpa till om man behöver och allt är gratis. Många hyser tilltro till sina lärare. Under våra samtal med rektor betonar han att skolas fokusområde under det senast läsåret är värdegrund. Alla lärare har gått en tvådagars utbildning i Projekt Charlie 4. I protokoll från rektorsrådet den 26 september kan vi läsa att syftet är att få verktyg för att kunna stärka elevernas självkänsla och att bättre kunna se och förstå varandra och bemöta varandra med respekt. Vi besöker en klass som skall ha värdegrund men det visar sig att arbetet är flyttat till ett annat tillfälle. Läraren säger att det står på schemat för att rektor vill det men att man kanske arbetar med detta vid en mer lämplig tidpunkt. Elever vi frågar förklarar att läraren tar upp frågor om hur elever ska vara mot varandra när det händer något och när de arbetar med ett område som kan anknytas till värdegrund. De säger vidare att annars pratar de inte så mycket om värdegrundsfrågor. Rektor berättar att personal är utbildad i ART 5. En av fritidsledarna berättar att hon fått utbildning i metoden men att hon inte använder någon metod strikt utan gör en mix av alla metoder, ART, Charlie och SET 6. Några lärare visar oss en bok: Gruppen som grogrund 7, som de kan använda när de har värdegrundsövningar med eleverna. Ett antimobbningsteam är under uppbyggnad, men ännu finns bara rektor i gruppen. Han säger att blivande deltagare i gruppen ska gå en samtalsmetodikkurs enligt Farstamodellen 8. Likabehandlingsplan På skolans hemsida finns en likabehandlingsplan. Det framgår inte när planen är framtagen. Vi läser att den kontinuerligt skall revideras. Rektor förklarar att hemsidans likabehandlingsplan är utvärderad av lärare och gäller trots att den inte uppfyller lagkraven. Färdigställandet av revidering i år är inte klar än. Många i personalen känner till att en likabehandlingsplan finns, men kan inte beskriva innehållet och säger att de inte är delaktiga i framtagandet av dokumentet. Elever vi frågar vet inte vad vi talar om. När vi frågar lärare om mobbning förekommer på skolan, säger de att det inte är vanligt. De tror att en elev som blivit kränkt eller mobbad oftast vänder sig till rektor i första hand. Vi pratar med några elever om mobbning. När vi frågar till vem de vänder sig om de känner sig illa behandlade får vi olika svar. En del säger att de i första hand vänder sig till sin fröken, ett 4 En förebyggande metod för barn och ungdom där emotionell intelligens och social kompetens tränas. 5 Acceptance Commitment Therapi: En beteendeterapeutisk modell, som hjälper människor hitta förhållningssätt till tankar och känslor 6 Social och Emotionell Träning, Birgitta Kimber 7 Författare Gunilla. O. Wahlström, Lärarlitteratur, Boken presenterar en metod för hur man praktiskt kan gå tillväga för att arbeta personlighetsutvecklande med barn i grupp 8 Ett program hur man arbetar för att stävja mobbning på skolan 7

8 fåtal svarar rektor. Några säger de kan vända sig till skolpsykologen eller prata med läraren som de har extra studiestöd för dit kan man gå om man har något man vill berätta. Fritidspersonalen har av rektor blivit ålagd att varje dag skriva en rapport om incidenter på fritids. Vi hör att de har gjort så från början av september fram till höstlovet. Fyra elever i klass 6 är valda att vara hjälpkamrater. Deras uppdrag är att vara ute på skolgården under raster och ingripa om oenighet uppstår mellan elever. Lärare och fritidspersonal bekräftar detta men säger att det inte kan vara elevernas ansvar att lösa svåra konflikter. Det är de vuxnas sak att ta hand om. En hjälpkamrat beskriver sitt uppdrag så här: När jag ser att någon är ledsen tröstar jag. De bär reflexvästar så alla ska veta vilka de är. En elev i klass 6 förklarar: De får äran att vara det man tvingas inte att vara det och är det många som vill så lottar man detta. De gör det på ett rättvist sätt. De yngre eleverna säger att de ofta pratar med hjälpeleverna på rasterna. Trivselregler / förväntansdokument När vi ställer frågor till rektor, lärare och elever om det finns några gemensamma trivselregler för Vilans skola blir svaret ofta svävande. Några elever och lärare nämner direkt Pinnreglerna, regler som förbjuder elever att leka med pinnar. Vi ser enstaka andra trivselregler anslagna på väggen i några klassrum. De handlar oftast om hur eleverna skall uppföra sig i klassrummet och mot varandra, men ser lite olika ut från klass till klass. På skolans hemsida hittar vi ett odaterat dokument som benämns Förväntansdokument. Det handlar om vilka förväntningar föräldrar, elever och personal kan ha på varandra när det gäller kvalitet i undervisningen, elevernas ansvar för skolarbete och skolmiljö, föräldrars ansvar för skolarbetet och kontakt med skolan. Dokumentets sista sida är ett kontrakt där förälder och lärare skall skriva under. När vi frågar rektor om dokumentet, berättar han att han inte delat ut detta och att han inte kan stå för det. Han säger att dokumentet bör tas bort från hemsidan. Förhållningssätt mellan barn/elever och personal Under vår observation, vid lektionsbesök och ute i korridorer och uppehållsrum, noterar vi att det mestadels råder respekt mellan elever och lärare. Vi hör lärare hälsa sina elever välkomna till en lektion genom att säga: Hej på er! Har ni haft det bra? Vi ser många andra exempel på ett fint samspel mellan lärare och elever. Lärare uppmuntrar sina elever: Du kan ju! och Jag vet att du kan. Vid ett tillfälle när en elev blir lite stökig säger läraren i vänlig ton: Det är jättesvårt för alla att läsa när du låter samtidigt. Vid en lektion i fysik är den ständiga uppmaningen till eleverna: Det är inte svaret som är viktigast utan tanken. och Tack för din åsikt. När en mycket stökig lektion är slut tar läraren varje elev i hand, när de lämnar klassrummet, och säger elevens namn och: Bra!. Vi besöker också lektioner där elever respektlöst struntar i lärarens tillsägelser och där lärare till slut frustrerat ryter skarpt till eleverna vid ett flertal tillfällen. När en elev ändå inte lyssnar ser vi hur hon handgripligen blir placerad på sin stol vid bänken och lektionen fortsätter. 8

9 På en rast inträffar en incident i en trång, kort korridor utanför ett klassrum. En elev blir trakasserad av en klasskamrat. Tre andra elever står bredvid och tittar på. Vi ska just avbryta det hela, när en personal kommer. Utan att titta på eleverna eller säga hej passerar personen ut genom dörren på andra sidan. När vi frågar den utsatte eleven om det som hände förklarar hon att hon inte vill pratat om det och inte orkar ta upp frågan med sin lärare. När elever berättar för läraren när något hänt, får de inte säga några namn, säger hon. Lärare pratar sedan kort i klassrummet om hur man ska behandla varandra, men hon suckar: Det hjälper ingenting. I en annan klass berättar en elev att hon inte litar på vuxna i skolan och därför inte längre vill berätta hur hon mår. Hon säger att hon ber sina föräldrar varje morgon att slippa gå till skolan. Förhållningssätt mellan personal. Vi ser ibland bristande respekt mellan vuxna. Ett exempel är när vi intervjuar en lärare efter en lektion i klassrummet. Dörrarna är stängda men under den halvtimmen vi pratar, kommer vuxna kontinuerligt in i rummet. Några knackar på och stiger in för att hämta olika saker medan andra bara stiger in och lämnar och hämtar saker eller passerar igenom. Vi ser också personal blir utsatt för menande blickar och kommentarer från andra när de lämnar ett rum. Vi hör att lärare inte alltid stöttar kollegor och att tonen ibland är hätsk. Vi ser också att personal gör på sitt eget sätt och inte alltid lyssnar efter vad man kommit överens om. Några klasser saknar resurs från fritidshemmet på sina lektioner. Lärare efterfrågar tid till planering tillsammans med andra lärare. Det är svårt när någon arbetar deltid och utrymme i schemat inte finns till samplanering. Lärare säger till oss att de saknar en gemensam Vi på Vilan-anda. I klasserna styr klassläraren, ett påstående som rektor instämmer i. Lärare äger sin sal och materialet där. Vi noterar att olika klassrum också i samma åk är olika utrustat med pedagogiskt material. Vi får berättat att lärare samlar på sig eget material medan andra blir utan. Inget gemensamt förråd finns i dagsläget. På skolan finns ingen utlagd tid för ämneskonferens eller pedagogiska diskussioner, som kan stärka vi-känslan. Några lärare skulle vilja ha mer tid för samplanering med lärare som undervisar sammas årskurs. En lärare säger det är svårt att hitta tid när kollegan har många andra uppdrag på schemalagd planeringstid. Arbetsklimat för barn/elever Vi möter många lektioner där arbetsglädje och arbetsro finns, men vi ser också lektioner där elever springer runt, pratar högt och lockar med sig andra till lek och stoj och många inte lyssnar på vad läraren säger. I förskoleklasserna arbetar eleverna koncentrerat med sina uppgifter. När någon stör får han en tyst tillsägelse eller en blick och skakning på huvudet och eleven fortsätter lyssna. I en klass med yngre elever ser vi hur läraren försöker skapa arbetsro men just vid den lektionen lyckas hon inte fånga elevernas intresse. De lyssnar inte på tillsägelser. Till slut koncentrerar sig läraren på att hjälpa de elever som vill jobba vidare. Vid andra tillfällen ser vi 9

10 samma klass tyst arbeta med sina uppgifter, räcka upp handen och vänta tills läraren kommer och hjälper dem vidare. Några elever arbetar då enskilt med resurs från fritids. Vi besöker lektioner där elever tyst hjälper varandra med matteuppgifter, när läraren inte kommer snabbt nog. På en lektion i svenska hämtar en elev en ordbok när hon inte förstår ett ord. Det är inte helt lätt att hitta rätt i den tjocka boken, men till slut hittar hon synonymer till det ord hon arbetar med. Läraren berömmer henne med ett: Bra jobbat! Vi ser äldre elever gemensamt och fokuserat arbeta fram frågor till ett prov. De sitter i en soffgrupp utanför klassrummet och diskuterar och säger att de tycker det är bra att kunna vara med och påverka hur provet blir. Vi noterar också att några klassrum ligger som genomfartsled för andra lärare och ser att många elever blir störda och arbetsklimatet blir mindre bra. 9 Genusarbete Vi frågar rektor om det pågår något medvetet arbete med genusperspektiv. Han säger att detta inte är en prioriterad fråga för skolan. Vi ser dock exempel på hur personalen planerar lektioner/aktiviteter med genusperspektiv för ögonen. Under en idrottslektion placerar läraren både pojkar och flickor i varje grupp. På fritids hör vi hur personalen tala om hur viktigt det är för flickorna att få eget utrymme. På eftermiddagsaktiviteter i idrottshallen har man därför vid några tillfällen i veckan delat eleverna i pojk- respektive flickgrupper, men säger att de måste komma ihåg de tysta pojkarna, som också behöver få mer tal- och lekutrymme. Vi besöker lektioner där några pojkar dominerar talutrymmet i klassrummet, tar för sig och får flest frågor. I andra klasser berättar lärare att de har en liten burk med lappar med elevernas namn. De drar ett namn ur burken och eleven får besvara frågan. Andra lärare visar oss glasspinnar med elevernas namn. De drar en pinne i taget och fördelar frågorna slumpvis till eleverna. Rektor berättar att en föreläsare gav tipset till personalen. Bedömning i text Skolans värdegrundarbete måste intensifieras och i högre grad implementeras i verksamheten. Vi ser behov av att arbeta fram ett tydligt gemensamt förhållningssätt både för personal och elever. Skolans likabehandlingsplan och andra dokument på hemsidan är inaktuella eller under bearbetning. Likabehandlingsplanen bör bättre förankras i verksamheten och personal och elever mer involveras i framtagandet av innehållet. Hjälpkamraternas arbete på skolgården ser vi som positivt. Arbetsklimatet varierar i olika klasser. Det är bra att resurspersonal från fritidshemmet finns i klasserna under skoldagen. All personal måste respektera stängda dörrar i genomgångsklassrummen på nedre plan så elever får arbetsro. 9 Läs mer sidan 19 ff 10

11 Bedömning enligt skala Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1,0 2,0 3,0 4,0 X Utveckling och lärande/kunskaper Beskrivning Stöd till barn/elever att bli utforskande, självständiga och nyfikna Under rubriken Mål och kvalitet på skolans hemsida läser vi hur skolan arbetar för att elever skall nå läroplanens mål. Där står bl.a. Eleverna ska utveckla lust att lära och ger dem möjlighet att utveckla sitt eget sätt att lära i en positiv inlärningsmiljö. Vi ser lektioner där elever är nyfikna, ställer frågor och vill veta mer. Men vi besöker också många lektioner där arbetet sker utifrån läroboken. Elever läser i sin lärobok och besvarar frågor från en övningsbok i sin skrivbok. Vi besöker klasser där elever är okoncentrerade och oroliga. Trots fler än en vuxen i klassrummet och är det svårt för läraren att fånga elevernas uppmärksamhet. Vi noterar hög personaltäthet i skolan. Nästan alla klasser/grupper har resurspersonal från fritidshemmet under skoldagen, vilket möjliggör indelning i mindre grupper, enskilt arbete för elever som behöver extra uppmärksamhet och gör att fler elever snabbare får hjälp. Många klassrum har Smart Board 10 men vi ser ett fåtal lektioner där den används. En lärare berättar att Smart Boarden är bra för att väcka elevernas intresse inför arbete med nytt arbetsmoment och visar oss olika program som kan laddas ner till tavlan, men säger att det är upp till den enskilde läraren att skaffa sig kunskap om vad man kan göra och hur man kan använda tavlan. En lägre årskurs arbetar med att skriva egna berättelser. Läraren visar oss intervjuer med riktiga barnboksförfattare, som eleverna tittat och lyssnat på för att inspireras. Eleverna tycker det är spännande. Vi ser också lärare som inte vet hur de ska använda sin Smart Board och i två klassrum fungerar tavlan inte ordentligt. I förskoleklass arbetar eleverna med språkträning. Elever sitter i ring på en matta på golvet. Innan pedagogen börjar läsa en saga om Tyrannus Rex ställer hon några frågor till eleverna: Vet du vad det är? Finns sådana nu? När levde de? Elever berättar ivrigt vad de vet och när högläsningen av sagan börjar lyssnar de intresserat på texten. Läsningen avbryts med jämna mellanrum och pedagogen kontrollerar att alla förstått vissa ord och samtidigt ges elever tillfälle att ventilera sina tankar innan läsningen fortsätter. Vi noterar att alla elever lyssnar koncentrerat på innehållet. När sagan i boken slutar fantiserar eleverna själva om vad de tror händer sedan. 10 Interaktiv skrivtavla som är ansluten till en dator 11

12 Lärare berättar att de tränar eleverna att ifrågasätta saker de hör berättat eller läser. Eleven får själv sätter upp hypoteser om hur de tror att det förhåller sig och undersöker sedan om de hade rätt eller fel genom faktasökning på Internet eller i böcker. Det gör att eleverna blir intresserade och vill veta mer, säger en lärare. En äldre klass tittar på film på Smart Board om havet. Eleverna säger till när de vill stoppa filmen. Så sker när de inte förstår sammanhang, vill få något ord förklarat eller behöver tid för att hinna anteckna i sin skrivbok. Sedan fortsätter läraren spela upp filmen och eleverna följer koncentrerat med i handlingen. Läraren stannar också filmen vid några tillfällen och kontrollerar att eleverna förstår vad speakern förklarar. Alla elever är koncentrerade på filmen. De vet att de ska arbeta vidare i grupper, som läraren bildat. När vi frågar dem senare om lektionen säger de att det är kul att lära och att de gärna vill veta mer. En lärare i äldre klass säger att det är viktigt att fånga elevernas intresse och att det kan göras på många olika sätt. Hennes klass arbetar också med att ställa upp hypoteser som de sedan undersöker riktigheten i. Eleverna här får sedan försöka förklara varför en hypotes inte stämmer och gör enkla analyser av resultaten. Under vår vecka i skolan gör en klass ett test för att kvala in till årets Vi i femman- tävling. Stöd till barn/elever att samarbeta Lärare berättar att de medvetet tränar elever att samarbeta. I förskoleklassernas klassrum ser vi teckningar på fötter i olika storlek, form och färg sitta uppsatta i rad på väggen. En lärare berättar att eleverna hjälpt varandra rita av en fot på ett papper på golvet. Sedan färglägger eleverna sin egen fotteckning. Bilderna används sedan till att träna begrepp som: Större än, mindre än, längst, bredast osv. På många lektioner ser vi hur elever arbetar i grupp och noterar att de hjälper varandra när en kamrat inte förstår eller behöver annan hjälp att komma vidare. Vi talar med elever som sitter tillsamman och arbetar. De säger det är bra att samarbeta och säger att de ofta tränas i det. En elev uttrycker det så här: Det är ju viktigt att kunna samarbeta med andra när vi blir vuxna och jobbar. På skolans årshjul, en affisch som sitter uppsatt på väggen i personalrummet, ser vi ordet Fadderullangrupper skrivet vid tre tillfällen under läsåret. En lärare förklarar stolt begreppet för oss: Från att en elev börjar i F-klass tills han/hon lämnar skolan är eleven placerad i samma fadderullangrupp. I dagsläget finns 10 sådana grupper. Tre gånger om året bryts undervisningen upp. En lärare och en fritidspersonal tar hand om en grupp och under tre lektionspass arbetar man varje gång tillsamman i sin gruppen med ett gemensamt tema. Vi ser under vår observation resultat av senaste aktiviteten, en FN-dag, som återkommer i oktober varje år. Den här gången tillverkade eleverna fredsduvor i papper, som hänger uppsatta i taket i entrén. De arbetade också med barnkonventionen, berättar en lärare och tillägger att elever i alla åldrar samarbetar och lär känna varandra, vilket skapar trygghet främst för de yngre. 12

13 Stöd till barn/elever att utveckla sitt språk På skolans hemsida läser vi under rubrik Mål och kvalitet att: Varje elev ska utveckla ett rikt och nyanserat språk. På så vis ökar deras förmåga att kommunicera och uttrycka tankar. Vi ser och hör hur elever i alla åldrar medvetet tränas i att utveckla sitt språk. Lärare stannar upp vid svåra ord, frågar om någon vet vad ordet betyder och förklarar själv om ingen kan. Att öka elevernas läsförståelse är viktigt, säger en lärare och tillägger att alla ämnen arbetar med det. På väggarna i förskoleklassernas klassrum sitter bokstavstavlor uppsatta, liksom månadernas namn och siffror. Lärare berättar att eleverna arbetar med läsinlärning som huvudmoment. Det är viktigt att lära grunden, säger hon. Alla elever screenas fonologiskt enligt Bornholmsmetoden 11. Visar screeningen att en elev behöver mer stöd i sin läsutveckling går han/hon till speciallärarna och får hjälp. Hon säger vidare att de på det här stadiet inte använder modern teknik. De vill att eleven ska lära sig hantverket och skriva för hand. Många elever kan läsa 3-ordsmeningar redan när de kommer till förskoleklass. Då, säger läraren, är det viktigt att hitta arbetsmaterial som kan utmana dessa elever att gå vidare. Språket utvecklas med hjälp av lek, rim och ramsor och man tala om bilder och sagor som fröken läst. Alla elever får talutrymme. Elever skriver Boken om mig själv, som vi ser ligga i en korg vid katedern. När vi deltar i äldre klassers lektioner hör vi hur läraren stannar upp vid olika ämnesrelaterade ord och förklarar dem. Vi ser elever anteckna och i några klassrum finns stenciler med viktiga ord uppsatt på väggen. Elever använder ordbok när de ska förklara ord på en stencil. Alla säger att språket är viktigt att utveckla. Stöd till barn/elever att utveckla matematiskt tänkande Vi ser ingen gemensam strategi att utveckla elevernas matematiska tänkande och lärare bekräftar den iakttagelsen, men berömmer läromedlet de arbetar med. Där finns både teoretiska liksom praktiska uppgifter. I förskoleklass hör vi berättas att eleverna hämtar material från skogen; kottar, pinnar och löv. Detta använder de till att mäta avstånd till eller omkrets på ett föremål och läraren berättar att de mätt längden på en personal som lagt sig ner på marken, vilket eleverna tyckte var roligt. Eleverna har en lärobok som de arbetar med i klassrummet. På lektioner i matematik i de äldre klasserna ser vi hur elever arbetar i sin mattebok. De berättar att när de är färdiga med ett kapitel måste de göra en diagnos för att se om de lärt sig tillräckligt. Klarar de diagnosen får de gå vidare till svårare uppgifter eller gå vidare till nästa 11 Bornholmsmetoden bygger på språklekar: Lyssna på ljud, rim och ramsor, stavelser, meningar och ord, första ljudet i ordet m.fl. Syftet är att främja barns läs- och skrivinlärning under lekfulla former 13

14 kapitel. Vi ser hur en elev mäter hur brett ett fönster är med hjälp av sin arm. Läraren kontrollerar att hon vet vad ordet bredd betyder. Klarar man inte diagnosen fortsätter eleven med repetitionsövningar. På lektioner i Elevens val i klass 1-3 finns en liten grupp med ca 6 elever som valt temat Matematiska kluringar. Elever som valt detta tema tycker matematik är roligt. När vi besöker veckans lektion arbetar de flitigt med olika uppgifter på stenciler. Uppgifterna kräver eftertanke och när ett papper är färdigt får eleven genast en ny uppgift. Vi ser att de arbetar enskilt i sin egen takt. En personal finns med och hjälper till om eleven inte förstår. Elever i de äldre årskurserna väljer under vår vecka nytt tema i Elevens val. Här arbetar man under en sjuveckorsperiod med samma område. Elever väljer första val, andra val osv. och lärarna bildar grupper utifrån elevernas val. På vallappen finns sex alternativ bl.a. Schack och Sikta mot stjärnorna. I det senare temat väljer eleven ett ämne de vill fördjupa sig i eller bli bättre i. En fritidspersonal vurmar för schack och förklarar för eleverna varför det är bra att kunna spela det. Han säger att eleverna utvecklar ett logiskt matematiskt tänkande, tränar koncentration och samarbete och berättar om tävlingen Schackfyran som de kan delta i när de går i klass 4. Några elever i klassrummet blir intresserade och väljer schack som sitt försthandsval. Stöd till barn/elever att utveckla förmågor inom naturvetenskap Förskoleklassen har varje onsdag tillgång till tre pedagoger, 2 förskolelärare och en idrottslärare mellan klockan Då delas gruppen in i tre grupper. Under vår observation ser vi hur idrottsläraren och en fritidspersonal går ut i skogen med en grupp, medan de övriga arbetar i klassrummen. Vi ser fotografier på självporträtt som elever gjort av insamlat material från skogen. En förskolelärare berättar om olika aktiviteter som äger rum i skogen kopplat till matte och naturvetenskap. Eleverna lyfter på stenar och träbitar och letar småkryp, som de sedan söker fakta om. En yngre klass undersöker vilka föremål i olika material som är magnetiska. Först gissar de och sedan får de en magnet och testar om deras teori stämmer. Uppgiften avslutas med en gemensam genomgång av deras resultat. Vi hinner inte se om läraren förklarar varför vissa material är magnetiska medan andra inte är det. På en lektion i fysik prövar elever vilka föremål som flyter eller sjunker. Först får eleverna genomföra experimentet enskilt och därefter gör hela klassen om samma experiment tillsammans. Eleverna får sedan genom handuppräckning säga om föremålen sjunker eller flyter. En äldre klass tillverkar egna vattenhjul, som de sedan testar utomhus med hjälp av en hink vatten. Eleverna tycker det är roligt och är stolta över sin produkt. Alla vattenhjul fungerar men några grupper vill förbättra dem. De får sedan i uppgift av läraren att försöka göra en analys och förklara varför de fungerar bättre. Läraren berättar att de också arbetat med Hållbar utveckling och tillägger att eleverna t o m kan vissa kemiska formler eftersom de tycker det är kul. Vi ser ett periodiskt system sitta väl synligt i klassrummet. 14

15 Lärare i olika årskurser säger att de använder sig av NTA 12 -lådor. Vi ser några lådor stå i ett klassrum. En lärare deltar i kommunens nätverksträff för naturvetenskap. Hur modern teknik integreras i lärandeprocessen Många men inte alla klassrum har Smart Board. Vi ser få lärare som använder den i undervisningen. Några lärare berättar att de inte fått utbildning om hur den kan användas, utan säger att det är upp till varje lärare att pröva sig fram. En lärare säger: Jag tycker teknik är roligt så jag har ägnat mycket tid att leta mig fram till bra grejer att använda på min Smart Board. Lärarna har en egen dator som de kan koppla upp till projektor i taket eller till Smart Board. De flesta klassrum har en stationär dator i klassrummet och på en vagn finns 12 laptops som elever kan ta till klassrummet och arbeta med. Vagnen står i Ateljén 13 och läraren där kontrollerar att de alltid sitter på laddning. Vi ser lektioner där elever använder de bärbara datorerna, som de hämtar från vagnen. I Ateljen ser vi också tre i-pads på ett bord. De är inköpta för ämnespengar. Lärare berättar att de vänder sig till biträdande rektor om någon dator krånglar. Lärare är dock irriterade över skolans svaga Internetuppkoppling som inte alltid klarar av trycket när elever använder de bärbara datorerna. Vi ser att lärare använder datorer och kanoner i sin undervisning, men noterar samtidigt att många Smart Board står oanvända i klassrummen. Alla kan inte använda dem och några lärare önskar fortbildning om hur Smart Boarden kan användas. Lärare efterfrågar tillfällen att delge varandra bra program/lektioner med hjälp av tekniken. I något klassrum fungerar inte Smart Boarden. Hur verksamheten anpassas till barn/elever i behov av särskilt stöd Klasserna är oftast små. Personalen på fritidshemmet är i nästan alla klasser på skoltid. En del hjälper alla medan andra riktar sin hjälp till speciella elever. Ibland går elev och fritidspersonal till eget rum för att jobba vidare med det klassen gör. Rektor berättar att lärarna har dispositionsrätt över fritidspersonalen och kan organisera dem efter behov. Han säger också att detta är svårt att göra och det väcker ett visst motstånd från lärarens sida om man ska flytta på en av fritidspersonal från en klass till en annan. Lärare vi pratar med ger uppfattning att resursen är fast. 12 Naturvetenskap och Teknik för Alla : Ett undervisningsmaterial inom olika teman som skolan lånar från Kungliga Vetenskapsakademin. Där finns lådor med 24 olika teman som vänder sig till olika åldrar. Läs mer på: 13 Lokaler för Textilslöjd, Bild och Trä-och Metallstöjd. 15

16 Två lärare arbetar halvtid som speciallärare. De delar rum men har vid behov tillgång till ett angränsande utrymme om en elev behöver vara ensam med läraren. De undervisar vanligtvis 6-8 elever samtidigt. Eleverna kommer vid fler tillfällen i veckan och får hjälp med det de behöver. I dagsläget går 32 elever där, men en speciallärare säger att antalet varierar eftersom en elev får hjälp så länge behov finns. En speciallärare deltar i kommunens nätverksträffar för speciallärare. När klasslärare upptäcker att en elev behöver mer stöd kontaktas specialläraren. I de lägre åldrarna handlar det ofta om att stärka elevens läsförståelse. Vi får se olika hjälpprogram som finns att ladda ner till skolans datorer från Nacka kommuns hemsida. Båda säger unisont att de har gott om material att välja mellan när de hjälper elever. På lärarscheman för klass 3 och 4 finns studietid alt. elevstöd utlagt vid ett tillfälle och för klass 2 vid två tillfällen i veckan. Elever som behöver extra hjälp stannar kvar i klassrummet efter skoltidens slut och får hjälp av sin klasslärare. Vi hör på ett personalmöte att föräldrar efterfrågar läxhjälp till sina barn. På mötet efterfrågar kollegiet samsyn i denna fråga. Vad innebär läxhjälp och vad innebär studiestöd? Hur ska lärarna förhålla sig till denna önskan? Rektor lyssnar. Vi skriver ut ett dokument, Elevvårdsarbetsplan från Vilans skolas, som ligger på skolans hemsida, men informationen är inaktuell. Rektor förstår inte varför dokumentet ligger där. Det finns inga klasskonferenser utlagt på skolan. Rektor säger att det förekommit en gång sedan han kom till skolan, men tillägger att tisdags- och onsdagskonferensen kan användas till att ta upp elevfrågor om lärare så vill. EHT 14 träffas var 14:e dag. I teamet ingår skolläkare, skolsköterska, rektor och biträdande rektor samt skolpsykolog. När en klasslärare inte kan göra mer för att hjälpa en elev, anmäls eleven till EHT, som fattar beslut om åtgärder. Vid behov skriver klassläraren ett åtgärdsprogram. När vi frågar rektor och lärare om rutiner runt åtgärdsprogram får vi olika svar om vem som ansvarar för de skrivna blanketterna och vilka rutiner som gäller. Rektor förklarar att det beror på att så få åtgärdsprogram skrivs på skolan. EVK 15 träffas på kallelse. På dessa möten är oftast föräldrar närvarande tillsammans med skolläkare, skolsköterska, rektor och biträdande rektor samt skolpsykolog. Blankett att ansöka om EVT ligger i skolans digitala G-mapp, som alla känner till enligt biträdande rektor. Hur verksamheten anpassas efter elever med annat modersmål På skolan arbetar en lärare halvtid med Svenska som andraspråk. Hon är behörig till åk 3 men undervisar alla årskurser i ämnet. I dagsläget går 16 elever där. Alla elever tillhör en klass och kommer till SVA-lärarens rum och får undervisning i grupp ett lektionspass fem dagar i veckan. Under vår observation finns en grupp nyanlända elever på skolan som undervisas i ämnet. 14 ElevHälsoTeam 15 ElevVårdsKonferens 16

17 Skolan erbjuder studiehandledning, studiestöd och modersmålsundervisning. En lärare berättar att i några klasser finns elever som bott länge eller är födda i Sverige med samma modersmål som nyanländ elev. Elever berättar att om någon har samma modersmål som en nyanländ i klassen får de hjälpa varandra på sitt gemensamma modersmål. De kan förklara och översätta text och sammanhang om den ena inte riktigt förstår. De tycker det är bra att modersmålsundervisning finns och att den är viktig: för då glömmer man inte bort sitt hemspråk. Vi möter en modersmålslärare som ska hjälpa en elev med att översätta texten i ett matteprov, som klassen ska ha. I ett klassrum ser vi en elev göra ett prov i geografi en dag efter de andra. Han läser frågorna på svenska men svarar på engelska. Dokumentation av barn/elevers lärande I förskoleklass fotograferas elevernas arbeten digitalt. Bilderna visas sedan för föräldrarna. Vi ser några foton sitta uppsatta på väggen i entrén till klassrummen. Lärare dokumenterar elevernas arbete i School Soft 16. Vissa lärare för yngre barn skriver kort sammanfattning om vad som hänt under veckan, för att föräldrar ska veta vad klassen arbetat med. Miljön som stöd för lärandet Skolgården är stor och där finns lekplatser, en fotbollsplan och en skogsdunge. I ett träskjul finns leksaker som elever kan låna på rasterna. De får fritt röra sig över hela skolgården och är medvetna om var skolans gräns går. I alla klassrum finns en karta som visar detta. Eleverna är nöjda med sin skolgård och en elev säger: Skolgården är fin och stor. Andra skolor har asfalt det har inte vi. Allt barnen behöver finns här till exempel leksaker och vänner. När vi frågar elever om deras skolmiljö så är de bekymrade för att det klottras ibland på byggnaderna. De tycker att de har en fin skola och när klottret saneras försvinner också färgen från väggarna och det tycker de är fult. Skolbyggnaden är ett suterränghus, där klasser och förskola delar korridorer och trappor. En klass undervisas i skolans bibliotek och en klass samt förskoleklass i en paviljong på skolgården. Skolans gymnastiksal ligger i en egen byggnad. Skolans matsal på översta planet är nyrenoverad. Klagomål har funnits på att matsalen är trång och bullrig vilket man nu försöker åtgärda genom nya möbler och bullerdämpande material. Arbetsmiljön är olika beroende på var i skolan klassrummet är beläget. Två klassrum, som ligger mitt i skolan på nedre plan, blir genomgångsrum för både elever och vuxna och det är där svårt att finna lugn och ro. Vi frågar varför många går igenom klassrummet och får till svar att det ska man inte göra. Alla ska gå ut och in genom ytterdörren, som lärare har nyckel till. 16 Ett digitalt skoladministrativt system för elever, lärare och föräldrar / 17

18 Fritidshemmet har sin verksamhet i skolans lokaler på nedre plan. På morgonen samlas alla åldrar där men på eftermiddagen har de 38 fritidseleverna från förskoleklass sina aktiviteter i paviljongen och de 94 från klass 1-3 i huvudbyggnaden. Samverkan med samhälle och arbetsliv. Två elever från förskoleklass arbetar i skolmatsalen en dag i veckan. Husmor vill visa eleverna vad de gör där och väcka intresse för mat. Vi ser hur klass 1-3 promenerar iväg till Sickla köpkvarter för att se en dansteater Cykla bak och fram på Dieselverkstaden 17. Lärare berättar att elever får kulturpeng från Nacka kommun och ger exempel på många olika kulturaktiviteter som eleverna får ta del av under sin tid i skolan. De nämner exempelvis 6-årskören, bio och teater, besök i Olle Nymans ateljé i Nacka (klass 4) och Naturskolan 18. Idrottsdagar förläggs en gång per år till Hellasgården och vid Björknäs idrottsplats. Idrottsläraren berättar att alla elever i klass 1-6 får göra ett simtest i Nacka simhall varje år. Kan eleven inte simma rekommenderas föräldrar sätta eleven i simskola. Till hösten har pengar satts av i budgeten för simträning i förskoleklass. Alla ska klara 200 meter i åk 6. En lärare berättar att klassen brukar åka in till Kungsträdgården och åka skridskor på isbanan där. Skolan har ofta avslutningar och luciatåg i Danvikshem, som ligger på en höjd strax ovanför skolans lokaler. Varje år arbetar alla med FN-dagen i fadderullangrupperna. Då arbetar elever med olika globala frågor. En lärare visar oss tidskriften The Globe 19. Tidskriften finns att läsa på många olika språk och elever världen runt väljer en kandidat från de alternativ tidskriften presenterar som de tycker ska vinna World s Children s Prize. Vi ser ett anslag i matsalen där Vilanskolans kandidat står angiven. Bedömning i text Undervisningen är ofta traditionellt lärarledd och utgår från läroboken främst i matematik. Vi ser några exempel på utforskande arbetssätt i naturkunskap. Några klasser arbetar med hypoteser, undersöker riktigheten i sina förslag och i äldre klasser tränas elever att analysera sina resultat. Pedagoger stimulerar elever att samarbeta. Det bedrivs ett medvetet språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen och alla klasser. 17 Ett kulturhus i Sickla köpkvarter 18 Nacka Naturskola i Velamsund erbjuder utbildning och inspiration för en hållbar utveckling. 19 World s Children s Prize har som mål att bidra till en mer medmänsklig värld och ökad respekt för barnets rättigheter. 18

19 Avsaknad av gemensam strategi för att utveckla pedagogernas kunskap om hur tekniken /Smart Board kan användas i klassrummet gör att många saknar inblick i hur den kan användas. Vi ser inte heller andra forum för erfarenhetsutbyte på skolan, vilket vi ser som en brist. Det är positivt att elever i behov av särskilt stöd får hjälp av speciallärare på skolan och att elever med annat modersmål undervisas i svenska som andraspråk. Skolan har bra beredskap att hjälpa dessa elever. Personaltätheten är hög under skoltid och gynnar eleverna, tack vare att fritidspersonalen är placerad i klasserna. Elevernas kunskapsutveckling dokumenteras och föräldrar har möjlighet att kontinuerligt ta del av den. Avsaknad av gemensamt pedagogiskt material ser vi som en brist. Klassrummen vi möter är mycket olika utrustade, vilket vi anser vara anmärkningsvärt.. Bedömning enligt skala Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1,0 2,0 3,0 4,0 X Ansvar och inflytande för barn/elever Beskrivning Barns/elevers inflytande över det egna lärandet Elevers ansvar och inflytande över det egna lärandet varierar i Vilans skola.. Vi lägger märke till att det oftast är läraren som leder lektionerna och bestämmer hur och vad som skall avhandlas. Arbetet sker oftast utifrån en lärobok. Elever från olika klasser upplever att de får ta ansvar över sin skoldag och att lärarna lyssnar på deras åsikter. När vi ber några av dem ge exempel, funderar de länge innan de säger: Prov. De berättar att de ibland kan påverka hur redovisningar eller prov ska utformas och också välja när redovisningar skall ske. Också elever i förskoleklass upplever att de kan påverka. De säger att klassen röstar ibland om vad de ska börja arbeta med och de kan föreslå olika lekar. Lärare säger att hon så ofta det går frågar barnen hur de vill göra och låter dem bestämma. 19

20 Vi ser några exempel på hur elever får ta ansvar. Under en lektion som vi besöker arbetar klassen med olika experiment. På slutet av lektionen börjar elever bli trötta, vilket läraren märker. Hon frågar eleverna: Ska vi göra det här experimentet? Räck upp en hand, ja/nej!. Eleverna räcker upp handen och raskt delas eleverna in i två grupper. De som inte orkar fortsätta får arbeta med annat eget arbete i ett grupprum alldeles utanför klassrummet. De verkar nöjda och eleverna i klassrummet fortsätter med sina experiment. En annan klass formulerar frågor till klassens prov. Vi ser nästa dag hur de sitter runt ett bord och rättar sitt eget prov i samråd med läraren och de andra 6 eleverna i klassen. Elever läser upp sina svar, diskuterar kort med de andra och läraren och sätter sedan poäng på frågan. När vi frågar lärare vad elever kan göra för att påverka sitt eget lärande nämner de: Studiestöd, som är utlagt på klassernas schema. Dit går de elever som känner att de behöver mer hjälp för att förstå. Som nästa exempel ger de: Elevens val. Några elever väljer teoretiska ämnen som de vet att de kan ha nytta av och andra väljer ämnen bara för att de tycker de är roliga. Elever berättar att de utvärderar veckan som gått varje fredag. Då får de se tillbaks på sitt eget arbete och bedöma om han/hon är nöjd med sin insats och reflektera över vad som kan förbättras till nästa vecka. Vi är också med när elever utvärderar sin dag i en yngre klass. Läraren ritar en glad och en ledsen gubbe på tavlan och frågar vilka som känner sig glada eller ledsna. Eleverna räcker upp handen och de som vill får berätta hur de känner. Barns/elevers inflytande över verksamheten/utbildningen Elevens val En gång i vecka har elever i klass 1-6 en lektion som kallas elevens val. Elever i åk 1-3 väljer en gång per termin ett tema de vill arbeta med. Vi besöker två grupper. Den ena gruppen arbetar med att skriva egna texter i en författarskola och den andra gruppen arbetar med matematikkluringar. Alla arbetar flitigt och säger att det är jätteroligt att arbeta med uppgifterna de får på dessa lektioner. Elever i klass 4-6 väljer två gånger per termin nytt tema som personalen erbjuder. Vi ser när lärare presenterar ämnen till nästa period. Elever får välja mellan: Cirkus, schack, textilslöjd, data och Sikta mot stjärnorna. Många frågar vad de olika ämnena innebär och när personalen svarat på alla frågor och förklarat vad ämnena innebär fyller eleven i sina val och lämnar lappen till läraren. Lärare berättar att de försöker se till att eleven får sitt förstahands- eller andrahandsval. I ett klassrum ser vi en lista över vilka områden elever kan vara delaktiga i. Vi läser: Matvärdar, hjälpare, korridor- och hallvakt, klassrådsordförande, klassrådssekreterare, elevrådsrepresentant och matrådsrepresentant. Klass 6 har följande ansvarsområden: Hjälpkamrat på raster, pappersinsamling, vara hjälp i biblioteket och inneha ordförande- och sekreterarposten i elevrådet. Elever vi talar med är nöjda med sin möjlighet att påverka och berättar för oss att de har inflytande och säger att de känner att de får vara med och bestämma. 20

Färentuna skola Ekerö kommun Kort version, endast sammanfattande bedömning

Färentuna skola Ekerö kommun Kort version, endast sammanfattande bedömning Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka v. 6-7, 2016 Färentuna skola Ekerö kommun Kort version, endast sammanfattande bedömning VÅGA VISA VÅGA VISA är ett utvärderingssamarbete

Läs mer

våga visa metodbok för observationer

våga visa metodbok för observationer 2011 våga visa metodbok för observationer innehåll inledning VÅGA VISA kommuner i samverkan om utvärdering 5 Observationer inom Våga Visa 6 observationer Inför observationen 8 Under observationen 9 Rapportering

Läs mer

Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, Färentuna förskola Ekerö kommun

Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, Färentuna förskola Ekerö kommun Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, 2016 Färentuna förskola Ekerö kommun VÅGA VISA VÅGA VISA är ett utvärderingssamarbete inom utbildningsområdet mellan

Läs mer

VÅGA VISA kommuner i samverkan om utvärdering. Observationer inom Våga Visa. Ungefärlig tidsplan för en observation

VÅGA VISA kommuner i samverkan om utvärdering. Observationer inom Våga Visa. Ungefärlig tidsplan för en observation VÅGA VISA kommuner i samverkan om utvärdering VÅGA VISA är ett utvärderingssamarbete inom utbildningsområdet mellan Danderyd, Ekerö, Nacka, Sollentuna, och Upplands Väsby. Syftet med VÅGA VISA är att öka

Läs mer

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014 Plan för fritidsen 2013-2014 Stockholm International Academy Sulvägen 52 A-B 126 40 Hägersten 08-646 46 98 www.stockholmskolan.se info@stockholmskolan.se Sammanfattning Inför HT 2013 har vi vidtagit en

Läs mer

Sörgårdens arbetsplan 14-15

Sörgårdens arbetsplan 14-15 Sörgårdens arbetsplan 14-15! Svenska Vi kan använda oss utav 4 olika diagnos- undervisningsmaterial. Skolverkets Nya språket lyfter, Stärk språket stärk lärandet (Cirkelmodellen), God läsutveckling, God

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Kästa skolas Likabehandlingsplan

Kästa skolas Likabehandlingsplan Kästa skolas Likabehandlingsplan - mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan, sida 1 Vision Visionen här på Kästa skola är att alla elever, personal och vårdnadshavare ska känna sig

Läs mer

Montessorifriskolans fritidshem

Montessorifriskolans fritidshem Montessorifriskolans fritidshem Fritids är en pedagogisk gruppverksamhet för skolbarn i årskurs F- 6. Fritids uppgift är att erbjuda barnen en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid. Verksamheten

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Åbyggeby skola och fritidshem Kerstin Norlin biträdande rektor 1. Inledning Verksamheten har bedrivits med 70 barn i åldrarna 6-10 år, fördelade i förskoleklass upp till

Läs mer

VÅGA VISA frågebank vid observation på skola

VÅGA VISA frågebank vid observation på skola 1 VÅGA VISA frågebank vid observation på skola Frågebanken är avsedd att användas som stödmaterial vid förberedelse inför intervjuer vid observation. Tänk igenom i förväg vad ni vill få reda på i varje

Läs mer

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013 Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 (reviderad 2010) samt Nyköpings kommuns tjänstegarantier.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Rektor Ingela Dullum 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet

Läs mer

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem Stocksätterskolan ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem Innehållsförteckning 1. Normer och värden...3 2. Kunskaper...4 3. Elevernas ansvar och inflytande...5 4. Skola och hem...6 2 Stocksätterskolans

Läs mer

Föräldra- och elevenkät Publicering på hemsidan

Föräldra- och elevenkät Publicering på hemsidan Föräldra- och elevenkät 2014 Publicering på hemsidan Om undersökningen Prioriteringsmatris Svagare Dessa frågor är de frågor som har lägst undersökningsresultat på skolan/förskolan samtidigt som de tillhör

Läs mer

Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen F-6 samt förberedelseklass och fritidshem Ansvariga för planen Rektor Marianne Henrikson

Läs mer

Kvalitetsanalys. Sörgårdens förskola

Kvalitetsanalys. Sörgårdens förskola Kvalitetsanalys Sörgårdens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Svanberga förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Välkommen till ett nytt läsår 2014/2015. Klastorp-Essinge skolor

Välkommen till ett nytt läsår 2014/2015. Klastorp-Essinge skolor Välkommen till ett nytt läsår 2014/2015 Klastorp-Essinge skolor 1 Förväntansdokument Som elev kan du förvänta dig av oss Att vi strävar mot att du ska få den bästa möjliga inlärningssituationen. Att vi

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM

BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM Normer och värden sid 2 Kunskaper sid 3-7 Ansvar och inflytande för elever sid 8 Betyg och bedömning sid 9 Rektors ansvar sid 10-11

Läs mer

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling OVANÅKERS KOMMUN 2016-09-30 Barn- och utbildning Rotebergs skola Chris Sommar Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Vår målsättning: Alla ska trivas i skolan.

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Innehå llsfö rteckning

Innehå llsfö rteckning 1 Innehå llsfö rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål Förskola och hem 7. Läroplansmål

Läs mer

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Hej och välkommen till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Fritidshemsverksamheten tar vid när skolan slutar för dagen och i dagsläget håller vi öppet till 17.30. (De dagar det är behov och efter överenskommelse

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet Elever förskoleklass till och med årskurs 2 Elever årskurs 3 till och med årskurs 9 Vårdnadshavare förskola Vårdnadshavare skola Svarsfrekvens 2014 2015

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Arbetsplan 2013/2014 Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Kunskaper 5. Läroplansmål Elevernas

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 Vår vision Verksamheten i vårt område utgår från en gemensam grundsyn kring det kompetenta barnet, kunskap och lärande Verksamheten skall präglas av glädje, lust

Läs mer

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2012/2013

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2012/2013 Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan läsåret 2012/2013 Organisation Personal Rektor: Gunilla Falk. Förskollärare: Sofia Gladewitz 100% och Helena Fridsson 70%. Övrig personal: Ulrika Bergman

Läs mer

Söndrebalgs skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Söndrebalgs skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Söndrebalgs skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola/Skolbarnomsorg Läsår: 2015-2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Ämnesområde Likabehandlingsplan

Ämnesområde Likabehandlingsplan Ämnesområde Likabehandlingsplan Syftet med planen är: Alla elever har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt. Skolan och fritidshemmet ska vara fria från diskriminering, trakasserier

Läs mer

Arbetsplan för. förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2011/2012

Arbetsplan för. förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2011/2012 Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan läsåret 2011/2012 Organisation Personal Rektor: Gunilla Falk. Klassföreståndare: Kristina Jonsson Rosell 100% och Helena Fridsson 70%. Övrig personal: Thomas

Läs mer

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. Läsåret 2013/2014 Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan Läsåret 2013/2014 Organisation Personal Rektor: Gunilla Falk. Förskollärare: Sofia Gladewitz 90% och Helena Fridsson 80%. Övrig personal: Magdalena Burström

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012 Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012 Bryngelstorpskolans förskoleklass Förskoleklassen har sina två hemvist på Norrgården och Sörgården i Bullerbyn. Bullerbyn ligger längst

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan Björkhagaskolan 2014-2015 Verksamhetsbeskrivning Björkhagaskolan Enheten Björkhagaskolan är en F-6 skola med ca 340 elever. Skolans verksamhet omfattar två enheter. En med elever

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Likabehandlingsplan. för. Högadalsskolan

Likabehandlingsplan. för. Högadalsskolan Likabehandlingsplan för Högadalsskolan Reviderad maj 2014 Värdegrund för Högadalsskolan Alla barn skall kunna gå till Högadalsskolan och känna sig trygga, sedda och stimulerade. Vi lever alla i sammanhang

Läs mer

Mål Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra.

Mål Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra. Läsåret 2012/2013 Arbetsplan Normer och värden Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra. Vi upplever att det är en del konflikter i barngruppen. Barnen utesluter

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

BEDÖMNINGSMATRIS FÖRSKOLA

BEDÖMNINGSMATRIS FÖRSKOLA BEDÖMNINGSMATRIS FÖRSKOLA Normer och värden sid 2 Utveckling och lärande sid 3-6 Ansvar och inflytande för barn sid 7 Förskolechefens ansvar sid 8-9 Våga Visa bedömningsmatris förskola Reviderad 2015-06-09

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Jönåkers skola Förskoleklass Grundskola Fritidshem 2013/14 Vi Lyckas tillsammans! Syftet med planen är: Syftet är att skydda elever mot diskriminering och

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016

Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 1-5 år Kullerbyttan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15. Mariehemsskolan

Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15. Mariehemsskolan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15 Mariehemsskolan Sammanfattning Den sammanfattande bedömningen av verksamheterna på skolan, förskoleklass, grundskola och fritidshem, är att de håller god kvalitet.

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2011-2012 1 Inneha llsfo rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål

Läs mer

Hedängskolan 7-9 arbetsplan 2014-2015

Hedängskolan 7-9 arbetsplan 2014-2015 Hedängskolan Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Birgitta Wikström 140908 Reviderad 141024 Hedängskolan 7-9 arbetsplan 2014-2015 MEDBORGARE Kunskapsnämndens mål 2014 Kunskapsförvaltningens verksamheter

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola Lokal arbetsplan för Nallens Förskola En lokal arbetsplan beskriver vilken vision och vilka mål förskolan har inom varje målområde i läroplanen. Planen beskriver också hur förskolan tänker sig arbeta för

Läs mer

1. Inledning Förutsättningar... 3

1. Inledning Förutsättningar... 3 Verksamhetsrapport för skolan läsåret 2015-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 3 2.1. Styrning och ledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.2. Organisation... Fel!

Läs mer

Arbetsplan läsåret 2012-2013

Arbetsplan läsåret 2012-2013 Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.

Läs mer

Kvalitetsredovisning förskoleklassen

Kvalitetsredovisning förskoleklassen Kvalitetsredovisning förskoleklassen 2009-2010 Förskoleklassen består av: 30 elever varav 2 flyttade under läsåret. Från maj var det 28 elever i klassen. Huvudansvar för den pedagogiska planeringen har

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkskolan 2015/2016 På Björkskolan arbetar vi aktivt med; Värdegrund under hela läsåret. Gott språkbruk samt artighet, trivsel och

Läs mer

Välkommen till. Hallerna skola Läsåret 16/17

Välkommen till. Hallerna skola Läsåret 16/17 Välkommen till Hallerna skola Läsåret 16/17 Välkommen till oss! Vision Sektor utbildnings gemensamma vision är Vi utbildar världsmedborgare, en nutidens förskola/skola för framtidens barn och elever. Hallernas

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98) Handlingsplan för Vattenliljans förskola 2012-12-05 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 och Nyköpings kommuns tjänstegarantier. Normer och

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11

Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11 Datum 2010-06-02 Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Plusgiro Torsås kommun Box 503 385 25 TORSÅS Torsskolan Allfargatan 38 www.torsas.se 0486-33100

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan

Lokal arbetsplan för förskolan Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens

Läs mer

Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14 Datum 1 (5) Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14 Förskolechef Om förskolan Chris Rehula Vi är ett föräldrar kooperativ och Montessori förskola som startade i april 1990. Förskolan ligger

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Ullvigårdens förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Annica Norén, 150528 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen har

Läs mer

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder

Läs mer

Studiero och trygghet

Studiero och trygghet Per Hansson 2012-11-05 A 1 (7) Studiero och trygghet Introduktion Det här dokumentet beskriver hur vi på Bromstensskolan arbetar för att skapa studiero och trygghet, så att eleverna och pedagogerna kan

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet fungerar under läsåret samt beskriva hur vi

Läs mer

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass och Grundskola upp till årskurs 6 Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, förskoleklass och fritidshem Läsår 2016-2017 Grunduppgifter Ansvariga för planen Rektor

Läs mer

Sätra skola arbetsplan 2014 2015

Sätra skola arbetsplan 2014 2015 Sätra skola Handläggare Vårt diarienummer Datum 140818 Sidan 1(6) Sätra skola arbetsplan 2014 2015 Gäller för Skola, Förskoleklass och Fritidshem MEDBORGARE Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden

Läs mer

Arbetsplan/Beskrivning

Arbetsplan/Beskrivning VRENA FRISKOLA Arbetsplan/Beskrivning Läsåret 2013/2014 ARBETSPLAN VRENA FRISKOLA LÄSÅRET 13/14 Under läsåret är våra prioriterade utvecklingsområden: - Få fler elever att känna sig trygga och trivas på

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN

LOKAL ARBETSPLAN LOKAL ARBETSPLAN 2015-2016 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva

Läs mer

Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni 2016. Grundskola årskurs 1-5

Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni 2016. Grundskola årskurs 1-5 Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni 2016 Grundskola årskurs 1-5 Ansvarig rektor Namn Lars-Eric Pettersson Datum 2015-09-01 Tjörn Möjligheternas ö Enhetens namn Skärhamns skola Enheten ansvarar

Läs mer

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Rapport resultat elev- och föräldraenkät 2015 Grundskola, Förskoleklass och Fritidshem Innehållsförteckning Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Bakgrund...

Läs mer

Förskoleklass en trygg skolvärld. Förskoleklassens arbetssätt. Språk

Förskoleklass en trygg skolvärld. Förskoleklassens arbetssätt. Språk Förskoleklass en trygg skolvärld Det år ditt barn fyller sex är det dags att välja plats i förskoleklass. De flesta föräldrar låter sitt barn gå i förskoleklass eftersom det ger en mjuk och trygg övergång

Läs mer

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar.

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola, Förskoleklass och Fritidshemmet Ankaret F Ö R E T A G 1 Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola,

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Gårdby skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gårdby skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Gårdby skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Skola och fritidshem Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mogärdeskolan F-6

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mogärdeskolan F-6 2014-12-01 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mogärdeskolan F-6 Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-6 och fritidshemmet Läsår: 2014/2015 Planen gäller till 2015-11-30 Vetlanda

Läs mer

Förväntansdokument. Utfärdat augusti 2012

Förväntansdokument. Utfärdat augusti 2012 Förväntansdokument Utfärdat augusti 2012 Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande.

Läs mer

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk 4-6 och fritidshem Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg 2012-10-01 2 Mål för fritidshemmen i Skinnskattebergs kommun Utarbetad maj 2006, reviderad hösten 2012 Inledning Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Huvudmannen, förskolechefen och förskollärarna. Vår vision Klöverstugans

Läs mer

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamheten

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING för år 2008

KVALITETSREDOVISNING för år 2008 KVALITETSREDOVISNING för år 2008 Rönninge skola MÅLUPPFYLLELSE Mål Mål 3 Barnen i förskoleklassen utvecklas utifrån sina förutsättningar Målet är ej uppfyllt Mål 4 Barnen i fritidshemmet utvecklas utifrån

Läs mer

Verksamhetsplan för. Vendestigens Förskola och Skola AB's. Fritidsverksamhet 2015-2016

Verksamhetsplan för. Vendestigens Förskola och Skola AB's. Fritidsverksamhet 2015-2016 Verksamhetsplan för Vendestigens Förskola och Skola AB's Fritidsverksamhet 2015-2016 Fritidshemmet ska erbjuda en meningsfull fritid. En förutsättning för att barnen ska uppleva fritiden som rolig och

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014/15

LOKAL ARBETSPLAN 2014/15 LOKAL ARBETSPLAN 2014/15 FÖRSKOLA:Väddöenhetens förskoleenhet 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande

Läs mer

Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14 1 (6) Datum Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer