Kvalitetsredovisning för läsåret Påskallaviksskolan F-år 6

Transkript

1 - Oskarshamns kommun Barn och utbildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning för läsåret Påskallaviksskolan F-år 6 Rektor: Maritha Karlsson Adress: Kustvägen 5 Postadress: Påskallavik Telefon: 0491/ Fax: 0491/ E-post: maritha.karlsson@oskarshamn.se Bitr.rektor: Anita Tegnemo Telefon: E-post: anita.tegnemo@oskarshamn.se Fax: Adress: Kustvägen 5 Postadress: Påskallavik E-post: påskallaviksskolan@oskarshamn.se Hemsida: Kvalitetsredovisning för läsåret från följande verksamhetsform Förskoleklass Näset Fritidshem Spänget (8-12 år) och Näset (6-7 år) Öppen fritidsverksamhet Grundskola År

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Grundfakta om vår verksamhet 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 4 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse 4 Arbetet i verksamheten 5 Arbetet på skolan i förskoleklass-år 6 utifrån styrdokument 6 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till målen 11 Screnningresultat 18 Ämnesprov 19 Uppföljning av likabehandlingsplan 20 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet 20 Resultat förhållande till de kommunala målen 21 Kulturplan 21 IT-plan 21 Beslut och ansvariga för kvalitetsredovisningen

3 Grundfakta om vår verksamhet Påskallaviks ro består av grundskola, förskola, fritidshem och familjedaghem. Grundskolans elevantal är konstant sedan föregående läsår. Fritidshemmen består av Näset för elever 6-7 år och Spänget för elever 8-12 år. Antalet elever på fritids har minskat något under På skola är arbetet organiserat i två arbetslag F-3 och år 4-6. Den pedagogiska planeringen för eleverna görs i respektive arbetslag. Från och med 2006 har arbetslagen Grön Flagg, ett miljöprojekt som ett gemensamt utvecklingsarbete. Under läsåret har skolan även arbetat med Active Learning som är ett miljöprojekt med EUanknytning. Skolan blev certifierad som en Grön Flagg skola i november Under har skolan bedrivit sitt arbete mot de nationella och kommunala målen. Skolan har också fokuserat på förbättringsåtgärder från föregående kvalitetsredovisning. Skolans specialundervisning bedrivs av en specialpedagog, speciallärare och en liten undervisningsgrupp. Specialpedagogen har både en behandlande och konsultativ roll. Vår speciallärare arbetar mot de äldre barnen. Skolan arbetar enskilt eller i grupp med elever som har särskilda inlärningssvårigheter. Skolan har under läsåret fortsatt att arbeta med en lugn och ro grupp för att hjälpa och stärka barn med koncentrationssvårigheter. Förskolan arbetar mot strävansmålen i läroplanen samt med de kommunala målen. Under 2007 har en den naturinriktade förskolan blivit certifierad enligt Grön flagg och inlett ett samarbete med skolans miljöråd. Området har en gemensam ledningsgrupp med skolledning och en lagledare från varje arbetslag. Ledningsgruppens främsta syfte är att bygga upp informationskanaler och kommunikationssystem som ger utrymme för dialog och samverkan samt att förstärka och underbygga beslutsfattandet. Detta görs genom att processer, remisser och grund för beslut tydliggörs av lagledaren i sitt arbetslag. Samtliga i ledningsgruppen har också ett gemensamt ansvar för att verkställa de beslut man enats om. Från hösten 2007 har förskolan en lagledare som är kanalen mellan ledningsgrupp och arbetslagen på förskolan. Området har två utvecklingsgrupper, en för varje verksamhet. I dessa ingår också skolledningen. Dess uppgift är att diskutera och planera aktuella pedagogiska frågor inför konferenser samt att var motorn i det pedagogiska arbetet i arbetslaget. Inför enkätundersökningen i mars 2008 har förvaltningen infört ett nytt kvalitetssystem es-maker som är helt webb-baserad. Detta arbetades fram under hösten Både förskolan och skolan har vardera en pedagog på 0,25 kvalitetstjänst. Kontrakt är upprättat mellan rektor och kvalitetsarbetare. Det huvudsakliga uppdraget är att ta fram underlag till kvalitetsredovisningen genom att: genomföra webb-baserade enkäter (es-maker) sammanställa resultaten utifrån klassernas kvalitetsrapporter och arbetslagens kommentarer. föreslå åtgärder efter genomgången analys. Vidare skall samarbete med rektor ske genom att vara behjälplig vid upprättandet av årlig kvalitetsredovisning, vid arbetslagens utvecklingsarbete samt vara aktiv i samband med övriga

4 kvalitetsinsatser på skolan. Kvalitetsutvecklare deltar också i förvaltningens gemensamma nätverksträffar. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Oskarshamns förskoleområden och skolor har på försök infört enkäter via webben under vårterminen Samtliga elever och föräldrar/målsmän i åk5 och åk 8 har varit med i försöket. Varje förskoleområde har avgjort vilka klasser eller föräldrar därutöver som deltagit. Syftet är att uppmärksamma kvalitetsnivåer och få underlag att analysera och åtgärda brister. Skolans resultat är nedbrytbart till arbetslagsnivå för att pedagogerna ska ha möjlighet att åstadkomma förbättringsåtgärder inom sina specifika områden. Påskallaviksskolan har använt sig av klassens kvalitetsrapport i bearbetningen av enkäterna. Det innebär att klassen tar del av enkätresultat för klassen och ger sin syn på hur förbättring kan ske. Därefter analyserar arbetslaget sitt resultat och slutligen finns ett underlag för hela skolan. Påskallavikskkolan började redan föregående år att använda sig av klassens kvalitetsrapport som metod för bearbetning av klassens enkätresultat. Syftet med detta var att öka inflytandet och förståelsen hos eleverna i kvalitetsprocessen. Enkäternas svarsfrekvens i % för redovisningens område Barn/elever Målsman/förälder Personal 2006: : Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Efter diskussioner med skolverket har skolan tagit elevens valtid till olika hälsoaktiviteter. Eleverna breddar och fördjupar sina kunskaper i ämnet idrott och hälsa. Eleverna har ett antal aktiviteter att välja på. Skolan har tagit beslut om att använda tiden på detta sätt under läsåret och fortsatt med detta även under läsåret Diskussioner har förts under vt-2008 att återgå till den gamla modellen av elevens val till nästa läsår främst för att elever har efterfrågat detta. Språkvalsorganisation har inför detta läsår förändrats. Syftet är att alla elever ska ha möjlighet att också läsa spanska. Eleverna åker 2 gånger i veckan till Kristinebergsskolan för att läsa språkval. Det gäller alla språk, även engelska/svenska som bedrivs som särskilt stöd för elever som inte uppnått målen i år 5. Skolan har under året följt fastslagen timplan för att ge barnen goda förutsättningar för att nå målen. Diskussioner har förts mellan olika rektorsområden att det blir nödvändigt att synkronisera våra timplaner i framtiden så att eleverna får lika mycket tid på språkvalet i år 6. Detta arbete påbörjades på förvaltningsnivå under våren Skolans långsiktigt prioriterade mål är att fortsätta arbeta med miljöarbete för att få behålla den Gröna flaggan. Vi fortsätter även att utveckla matematikundervisningen. Skolans mål är att ha fler arbetspass utomhus. På så sätt kombineras kunskapsmålen med hälsomålet. Skolan har under läsåret varit organiserad i två arbetslag F-år 3 samt år 4-6. Det finns en ansvarig klasslärare i varje klass. Skolan har under bedrivit både konsultativ och behandlande specialundervisning efter behov och då främst utifrån elevers screening-resultat

5 Resurser och förutsättningar till: elever i behov av särskilt stöd: Dessa elever är prioriterade. Under har vi haft fler elever än tidigare som behövt stöd för koncentrationssvårigheter och/eller inlärningssvårigheter. Skolan har även elever som har konstaterad dyslexi. Elever med stora problem är testade av kommunens resursteam. I vissa fall ha skolans lärare regelbunden handledning av psykolog från resursteamet. Vissa av dessa elever har under sin skoldag haft stöd av fritidshemspersonal främst på raster. elever med funktionsnedsättning: Under läsåret har skolan inte haft någon elev med fysiskt funktionshinder. elever med annat modersmål: Under läsåret har skolan inte haft någon elev med annat modersmål. aktiviteter för att stödja jämställdhet: Förskolans personal arbetar utifrån jämställdhetsperspektivet i många avseenden speciellt när det gäller den fysiska miljön på förskolan. Skolan har haft en lokal fråga om pojkar och flickor behandlas lika på vår skola. Merparten av eleverna tyckte att flickor och pojkar behandlas lika. Skolan ser mer till individen än till kön i alla situationer. att nå mål kring livsstil och hälsa: Inför läsåret har skolan fortsatt använda elevens val tid i år 3-6 till hälsa och rörelse. På detta sätt får eleven både bredd och djup i ämnet idrott och hälsa. Eleverna får själva välja mellan olika aktiviteter och efter en viss tidsperiod kommer nya valmöjligheter. Det finns också elevstyrda hälsoaktiviteter främst i år 5-6. År F-3 har regelbundna rörelseaktiviteter varje dag såsom utomhuspedagogik med matteplankor utedagar, massage och olika strukturerade lekar på skolgården. Arbetet i verksamheten Verksamheten i Fritidshemmen avdelning Näset och Spänget Frågeställningar grundade på Allmänna råd och kommentarer. Kvalitet i fritidshem (Skolverket) Hur kan man se att vi arbetar med normer och värden och att se det unika hos varje barn i barngruppen? I det vardagliga sker det ett kontinuerligt arbete med värdegrunden. Det genomsyrar hela vår verksamhet. Vi bemöter barnen på deras nivå och försöker se varje barn för den de är. Vi försöker med att alla ska bli sedda varje dag. Vi uppmuntrar och tar tillvara det som de är bra på i sin lek och vistelse på fritids. Barnen gör det som de är intresserade av. Vi behandlar alla lika och hjälper till att lösa konflikter. Vi uppmuntrar när barnen hjälper varandra och pratar mycket om hur man är mot varandra. Hur kan man se att vi aktivt arbetar för jämställdhet mellan pojkar och flickor integrerat i gruppen? Det görs ingen skillnad på pojkar och flickor i verksamheten. Vi tycker att vi har blivit bättre på detta och ser mer till individen idag. Lekmaterialet är anpassat till både pojkar och flickor och är mer inriktat till att stimulera den kreativa sidan oavsett kön. Vi uppmuntrar t.ex. båda könen att spela pingis, snickra och klä ut sig med mera. Barnen har inte reflekterat över att det är pojk- respektive flickrelaterat

6 Hur kan man se att vi aktivt arbetar för barns rätt till ansvar, delaktighet och inflytande i verksamheten? Vi tycker att barnen har delaktighet och inflytande eftersom vi har olika ansvarsområden som barnen får sköta med stöd av personalen. Det kan t.ex. vara att ha hand om närvaropärmen vid samlingen, torka borden efter mellanmålet och att skriva på förslagstavlan eller lägga förslag på vad man vill göra i en burk. Verksamhetsplaneringen utgår från det barnen önskar. Det vi vuxna bör tänka på är att oftare berätta för barnen när de har möjlighet till delaktighet och inflytande. Det viktiga är också att barnen får ta ansvar och se konsekvenser av fattade beslut. Hur kan man se att vi arbetar i ett mångkultuellt fritidshem? Vi har ingen större erfarenhet av det eftersom vi inte har några andra etniska grupper än svenska. Vi respekterar de olika trosuppfattningar som finns på fritids genom att ta hänsyn till andra traditioner och kulturella skillnader Hur kan man se att vi arbetar med barn som behöver särskilt stöd? Personalen från fritids har som ambition att medverka vid skolans individuella utvecklingssamtal med de barn som går på fritids. Framför allt med de barn som är i behov av särskilt stöd. Vi måste bli bättre på att sprida information om åtgärder även mellan avdelningarna. Vi har samtal med både vuxna och barn. Hur kan man se att det finns samarbete mellan fritids och hemmet? Föräldrarna har ett bra förtroende för oss som personal. Vi bygger på detta förtroende och utvecklar det. Det är viktigt med ett positivt bemötande. Med de yngre barnens föräldrar har vi en daglig kontakt vid lämning och hämtning. Aktuella aktiviteter finns att läsa på anslagstavlor eller entrédörren. Föräldrarna är välkomna att lämna åsikter om vad vi gör på fritids. Hur kan man se att vi har samarbete med andra verksamheter? Vi samarbetar mycket med förskoleklassen under den samlade skoldagen eftersom vi delar lokaler och barn. Avdelningarna samarbetar också om öppning och stängning. Vi samarbetar med skolan inom ramen för den samlade skoldagen. Då har vi hand om de fria aktiviteterna (FA) som är insprängda under skoldagen. Detta gäller år 1-2. Fritidspersonal deltar också vid utepedagogik och idrott med klass 1, 2 och 3. En fritidspedagog ansvarar för all musikundervisning från förskoleklass till år 6 på skolan. Arbetet på skolan från förskoleklass till år 6 och i arbetslagen utifrån: Läroplanen, kommunens skolplan och skolans lokala arbetsplan. Ett gemensamt utvecklingsarbete för hela skolan F-6 har genomsyrat verksamheten även under läsåret Skolan ansökte i början av ht-06 om Grön Flagg. Skolan fick Grönflaggcertifikat i november 2006 och en fana som flaggar stolt mitt på skolgården. Skolan har arbetat med hushållande av naturresurser och energi. Vi har en egen källsorteringsstation och ett schema för tömning av denna vid återvinningsstationen ca 500 meter från skolan. Den egna komposten tömdes

7 på kompostjord och lades i en pallkrage bredvid för att slutkomposteras. Alla klasser schemalägger massage och avslappning samt använder sig av värdegrundsmaterialet Lions Quest. Syftet är att vi vill ha en miljövänligare skola. För att behålla vår Gröna flagg krävdes en återanmälan till Håll Sverige Rent. Den 28/ formulerades nya mål i samarbete med miljörådet, som består av elevrepresentanter från alla klasser samt tre pedagoger. Den 7/6-07 träffade Påskallaviksskolan en överenskommelse med Statens energimyndighet om att skolan kommer att bli en pilotskola i EU-projektet: Integration of Active Learning and Energy Monitoring With School Curriculum (Active Learning). Skolan har förbundit sig att utföra avläsningar av skolans energiförbrukning. Den 26/9-07 kom Jenny Cato från energimyndigheten och berättade mer om projektet. Vi vill försöka samordna detta projekt med Grön flagg. Eftersom vår nuvarande skolplan har ett mål om att varje grundskoleområde ska redovisa aktiviteter med teman som: kretslopp, vatten, energi, skog, livsstil och hälsa, så tycker vi att vi ligger bra till på skolan. Den 5/9 planerade båda arbetslagen för det fortsatta arbetet med eleverna. Temat är energi. Mål att sträva mot: Skolplanens mål 5: Senast 2010 redovisar varje förskole- och grundskoleområde aktiviteter inom minst 4 av följande 5 teman: kretslopp, vatten, energi, skog, livsstil och hälsa. Strävansmål enligt kursplanen för naturorienterade ämnen: Att eleven utvecklar sin förmåga att se hur den mänskliga kulturen påverkar och omformar naturen. Att eleven utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande. Skolans egna långsiktiga mål: Den gröna flaggan ska vara det synliga beviset på att vi i den dagliga verksamheten prioriterar ett handlingsriktat miljöarbete och verkar för en hållbar utveckling. Vi ska följa vår överenskommelse som vi har gjort med Energimyndigheten. Vi vill att våra elever ska bli miljömedvetna energisparare. Våra kortsiktiga mål är: Vi tar reda på varifrån elen kommer. Vi undersöker vilka alternativa energikällor som finns. Vi tar reda på hur elen kommer till skolan. Vi undersöker energiläckor på skolan. Vi gör energimätningar på skolan. Vi utför tre obligatoriska aktiviteter med eleverna. Vi försöker hitta olika sätt att spara energi. Målen är uppnådda när: Eleverna har tagit emot fakta genom föreläsningar och olika filmer. Eleverna kan namnge minst två olika energikällor. Vi har bjudit in energiföretag (med föräldraanknytning) som kan berätta för eleverna. Vi bygger modeller av olika kraftverk. Vi besöker och deltar i Energy Forum ht-07 i Oskarshamn. Vi följer ledningarna i närområdet. Eleverna kan söka energiläckor på skolan. Vi tar vaktmästaren till hjälp för att föra statistik över skolans energiförbrukning

8 Klass 2-3 deltar i Värmeljusjakten. Vi räknar lysrör och energiåtgång i varje klassrum. Vi släcker skolan för en dag. Utvärdering: Vi har uppnått alla mål! Hela processen med lektioner, protokoll, aktiviteter och elevarbeten finns dokumenterade i rapporten som skickades till Energimyndigheten och Håll Sverige Rent. Under vecka 48 deltog skolan i Energy Forum i Oskarshamn. Där fick vi lära oss mer om energi och energikällor. Några av utställarna var Energi Sydost, XL-labbet, i Kalmar, SKB Statens kärnbränsle och Eon. Vi deltog med en utställning av våra skapelser från våra verkstäder. Påskallaviksskolans inslag på mässan fick mycket beröm från näringslivets representanter som var där. Värmeljusjakten som IKEA ordnade gav ett bra resultat. Klass 2 och 3 samlade tillsammans in 57 kilo värmeljuskoppar av aluminium. Vi fick även betalt för metallen som vi lämnat in. Dessutom har vi gjort en insats för miljön. Eleverna räknade på skolans energiförbrukning. Genom att räkna lampor och lysrör i varje utrymme och hur mycket varje lampa förbrukar, kom man fram till att det kostar ca kronor att belysa skolan under ett år. Barnen vet varifrån elen kommer och hur vi kan spara på el. Komposten gav mer jord än vi väntat oss. Det som varit negativt är att vi inte har fått den hjälp som vi bett om med att avläsa energiåtgången på skolan. Åtgärder till förbättringar: Alla behöver vara mer aktiva och delaktiga och ta mer ansvar för arbetet. Vi kan koncentrera arbetet till några veckor och lärarna kan specialisera sig på vissa områden och undervisa fler klasser i detta. Vi ska ha olika kunskapsnivåer för F-3 och 4-6. Nästa stora tema blir om vatten. Värdegrunden, normer och värden Det offentliga skolväsendet vilar på demokratisk grund. Skollagen (1985:1 100), slår fast att verksamheten skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekt för vår miljö (1 kap.2 ). Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Lpo 94. Detta jobbar vi med genom att: Hela skolan arbetar med Lions Quest som är ett förebyggande åtgärdspaket mot mobbning och kränkande behandlingar. Regelbundna samtal förs i klasserna eller direkt när något akut har inträffat. Förskoleklassen har jobbat mycket med Lions Quest och det har varit positivt. Nallen Quintus har haft en viktig och naturlig roll för värdegrundsarbetet. Barnen i förskoleklassen vet vad som är rätt och fel, men behöver träna på det i praktiken. Fritidshemmet arbetar också mycket med social träning i lek och vardagsrutiner. Samtal av olika slag är ofta förekommande. Det är viktigt att vi pedagoger föregår med gott exempel. Skolan har en trygghetsgrupp, som består av fem pedagoger och rektor på skolan. Dessa ska arbeta aktivt efter vår likabehandlingplan, när en kränkande handling eller ett mobbingfall har anmälts. Alla ärenden dokumenteras. Denna grupp har också regelbundna träffar en gång i månaden

9 Klasserna har regelbundna klassråd, elevråd och matråd. Eleverna planerar en del av verksamheten genom ett miljöråd, där alla elevgrupper är representerade, tillsammans med en lärarrepresentant från varje arbetslag och en pedagog från fritidshemmet. Eleverna följer skolans regler och i början av varje läsår skriver de klassens trivselregler. Skolan utser varje år två elever till att vara miljöskyddsombud. Fler saker som skolan jobbar med vad det gäller värdegrunden redovisas under enkätresultaten. Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Skolan skall bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra en grund för undervisningen. Lärarna skall sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. (Lpo94) Svenska Läroplanens mål om att: Kunna läsa med flyt både högt och tyst och uppfatta skeenden och budskap i böcker och saklitteratur skrivna för barn och ungdom, kunna samtala om läsningens upplevelser samt reflektera över text Detta görs när eleverna får; läsa tyst eller högt för sig själv, klassen, läraren eller föräldrar vid hemläsning i olika skönlitterära böcker eller faktaböcker och prata om dem. Alla klasser går regelbundet till biblioteket. I förskoleklassen har man språksamlingar med utgångspunkt från Bornholmsmodellen. Man tränar även barnen på att lyssna och tala inför gruppen under samlingen. Varje dag läser man böcker vid fruktstunden och diskuterar innehållet. Barnen har eget lånekort och gör regelbundna biblioteksbesök. Kunna producera texter med olika syften Detta görs genom att; skriva egna texter, sagor, dikter, brev, faktatexter, meddelanden, egen planering och utvärderingar. De första åren i grundskolan tränar eleverna på att skriva så att andra kan läsa deras texter. De övar på finmotoriken med Skrivdans, bokstavsskrivning, handstilsträning och skrivstil. Kunna muntligt berätta och redogöra för något så att innehållet blir begripligt och levande Detta görs genom att; eleverna berättar om innehållet i böckerna genom Bokprat (muntlig bokredovisning) och skriftligt genom att skriva bokrecensioner. Innehållet redovisas ibland genom att eleverna får dramatisera eller spela teater. Innehållet i en faktatext redovisas för klassen genom olika presentationer. Kunna tillämpa de vanligaste reglerna för skriftspråket och de vanligaste reglerna för stavning samt använda ordlista. Detta görs genom att; bearbeta texterna som läses med läsförståelse, ordförståelse, studieteknik, rättstavning och språklära. Matematik Enligt läroplanen ska eleven ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer och lösa konkreta problem i elevens närmiljö. För att uppfylla dessa mål arbetar vi med: Att bli bättre på att prata matematik i klasserna. Att vi ska kunna gå ut och bedriva undervisning utomhus utan allt för mycket förarbete. Att vi ska reflektera över vår egen inställning till matematikundervisningen

10 Att vi ska bli bättre på att dokumentera elevernas utveckling. Att komplettera vår mattebank med strävor som är uppgifter som syftar mot matematikens strävansmål. Att vi ska använda oss av de hjälpmedel som redan finns på skolan Att kontinuerligt bedriva matematikundervisningen utomhus. Vi har valt att inte ha en matematikverkstad dit man kan gå med en grupp elever och göra laborationer. Man ska i stället kunna ta med materiel och arbeta i klassrummet. Förskoleklassen arbetar med praktisk matte inne och ute. Man pratar mycket matte och tydliggör mattespråket i olika praktiska vardagssituationer. Genom att spela olika spel tränar barnen automatiskt på olika matematiska moment. Förskoleklassens personal ingår i KAMUL-projektet, som är ett projekt som genomförs på olika skolor och med alla åldersgrupper i kommunen. Först gjordes en kartläggning av ev. kritiska aspekter i matematikundervisningen. Detta gjordes under 6 lektioner. Sedan praktiserar man och jobbar efter en aspekt som de flesta elever har svårt att förstå på alla stadier. Vi som jobbar med förskoleklassen har blivit mer medvetna och använder oss av mer vardagsmatematik. Vi använder oss av de material som finns i Mattebanken. I år 1 till 3 arbetar alla elever med ett matematikmaterial som heter Mattekul av Carina Ring.Detta material får eleverna arbeta med laborationer för att befästa ett talområde, en bok för varje talområde att färdighetsträna i. Tillsammans med dessa småböcker finns särskilda spelböcker, enhetsböcker, problemlösningskort och kluringar att arbeta hemma med. Det finns färdiga måldokument och diagnoser för att checka av elevens kunskaper. Detta varvas med vardagsmatte, utematematik med vårt utematerial och räknelekar på utetimmarna. NTA- lådor som anknyter till matematiken som vi jobbar med är: Jämföra - mäta och Balansera och väga. I år 4 till 6 har man bytt till ett annat matematikmaterial som heter Matteborgen av Pernilla Andersson. Den kompletteras med laborativt arbete, spel och utematte. Enligt en utvärdering som gjorts så är pedagogerna missnöjda med läroboken, eftersom det är så lågt uppsatta mål för vad eleverna ska prestera. Engelska Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift och fördjupa sin förståelse av talad engelska i olika situationer och sammanhang. Detta gör vi genom att de yngre eleverna övar engelska ramsor, sånger, hälsningsfraser, enkla ord i olika sammanhang, skriver, läser enkel text och presenterar sig själv. Eleverna i år 4 arbetar utifrån det engelska materialet, Champion. År 5 och 6 jobbar utifrån olika texter som läraren väljer och med Attack Your grammar och Hickory Dickory. Idrott/hälsa Förskoleklassen har motorikträning inomhus och gymnastik en gång/vecka och lekar ute och inne varje dag. Man har en utedag i veckan. Barnen vistas ute 30 min efter lunch varje dag och har Näset-rast med klass 1 en gång/vecka. Övriga klasser rör aktivt på sig varje dag på idrottslektioner, raster, motorikbanor ute och inne, utetimmar och schemalagd tid för rörelse varje vecka. Man har hälsotema, lekdag, fotbollsdag och skoljoggen varje år

11 No/so F-klass till år 3 NTA-tema: Fast och flytande, Jord, Förändringar, Jämföra-mäta. Miljöarbetet med Grön flagg: Källsortering, återvinning, kompostering och energi. Vi uppmärksammar närmiljön t.ex. stenhuggeriet i Vånevik och Källströmsgården. Vi genomför en Stenåldersdag i år 3 under ledning av Kalmar Länsmuseum. Vi har naturkunskap på utetimmar och naturstudier i samband med utedagarna. År 4 till 6 Tema Rasism Miljöarbetet med Grön flagg: Källsortering, återvinning, kompostering, energi. NTA-tema: Från frö till frö, Rörelse och konstruktion. Naturligtvis arbetar de olika klasserna också med arbetsområden som de olika kursplanerna föreskriver. Datakunskap IT Alla klasser och förskoleklassen har tillgång till två stationära datorer i varje klassrum och möjlighet att boka skolans Nomad med 16 bärbara datorer. En projektor som kopplas till en dator gör det möjligt att lättare kunna ha datorundervisning med halva klassen i taget. Eleverna tycker att det är kul med datorerna och har blivit mycket säkrare. Datorn fångar barnens intresse. Det vi behöver komma överens om är vad man ska jobba med i de olika klasserna. Pedagogerna skulle kunna använda Nomaden i ännu större utsträckning, för eleverna upplever inte att de får använda den så ofta. Lärarna har efterlyst mer fortbildning och det kommer att ske till nästa termin. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Skollagen 1 985:110, Lpo 94, kursplaner Området leds av rektor och biträdande rektor som är arbetsledare för förskolans personal. Under har ledningen varit mer fokuserad på respektive verksamhet. Mycket tid har lagts på hur området ska utvecklas samtidigt som vi har ett vikande barnunderlag och därmed också en lägre elevpeng vilket i sin tur ger upphov till övertalighet. Områdets kompetensutveckling sker i enlighet med plan som infördes under Modellen innebär i korthet att: Arbetslag inger önskemål om kompetensutveckling främst utifrån sitt utvecklingsarbete. Arbetslagen beskriver mål på lång och kort sikt och utifrån detta uppger kompetensbrister både enskilt och för arbetslagen. Ledningen sammanställer önskemål och ger förslag på utbildning för samordning centralt. Förslag ges även på områdets gemensamma utbildning utifrån styrdokument, ledningsdeklarationen och arbetslagens utvecklingsarbeten. Vi har delat upp kompetensutvecklingen i tre delar Centralt/centralt (utbildning som anordnas från förvaltningen)

12 Centralt/lokalt (utbildning som anordnas för hela området alternativt för skolan och förskoleverksamheten för sig) Individnivå/arbetslagsnivå (kompetensutveckling som den enskilde eller arbetslagen ansvarar för) Till detta finns en ekonomisk del där budgeten för fördelades på följande sätt Ca 10 % för centralt/centralt Ca 60 % centralt/lokalt Ca 30 % för individ/arbetslagsnivå. Ledningen har upprättat en plan för kompetensutveckling för varje medarbetare som en uppföljning på kostnader, innehåll i utbildningen, resultat för den enskilde och vad utbildningen gett för nya kunskaper i teori och praktik. När det gäller personalens kompetensutveckling har den från området varit inriktad på Miljö och energifrågor. Skolan har haft föreläsningar från energimyndigheten sydost samt från Jenny Cato från Active learning, ett EU-projekt som skolan har deltagit i under läsåret. Den kompetensutveckling som personalen själv har valt har utgått från kompetensbrister i arbetslaget samt från eget intresseområde. Resultatet från es-maker-enkäterna Vi har i år använt oss av en helt ny enkät och redovisningsprogram. Vi kan därför inte göra direkta jämförelser med tidigare år vad det gäller statistik. Vi har därför valt att välja ut vissa frågor som vi har gjort åtgärder på från föregående år. Övriga frågor stämmer väl överens med planer och mål som vi har att följa. Frågor till elever från Fkl-3 och elever år 4-6 * Markerar frågor som bara gäller för år 4-6 Trygghet Trivs du i skolan/förskoleklass/fritidshemmet? F-klass år

13 De allra flesta elever trivs bra på skolan. Det är 96 % av eleverna svarar att de trivs i skolan. Genusperspektivet enligt skolplanen har slagit igenom. Det visar resultatet av skolans lokala fråga om att pojkar och flickor behandlas lika på skolan. Alla elever svarar att de behandlar alla lika. Alla elever på fritids trivs! - Personalen är snäll och spelar pingis med oss säger barnen. De flesta känner sig respekterade. Åtgärder: Eleverna säger själva att de kan vara mer justa, vara kompisar, prata snällt, räkna till 10 när man blir arg och att inte slåss. Pedagogerna anser att de ska prata mer om respekt i klasserna, ha mer massage och göra LQ-övningar om respekt. Man behöver arbeta mer med LQ och hjälpa och stötta varandra i värdegrundsarbetet. Arbetet som kamratstödjarna gör på skolan, är en tillgång i skolans förebyggande arbete. De har fått utbildning under vårterminen och man har fått fler frivilliga elever att delta. Delaktighet Är du med och planerar ditt arbete? F De yngre barnen tycker att de får vara med och planera ganska mycket till 50 % och helt 20 %. Eleverna i år 4-6 tycker att de får vara med och planera sitt arbete ganska mycket till 17.5 % och helt till 1.6 %. Så stor del som 20 % av de äldre eleverna tycker att de inte alls är med och planerar sitt arbete. Resultaten skiljer sig åt ganska mycket. När tycker eleverna själva att de kan planera sitt eget arbete? Olika grupper får bestämma vad vi ska göra på rörelsen. Vi får påverka genom kvalitetsenkäter, utvecklingssamtal. Vi planerar i planeringsboken vad vi ska göra och planerar och håller i en Id-lektion. Är du med och planerar/diskuterar på fritidshemmet? De flesta tycker att de är med och planerar lite. Men när barnen analyserade enkäten tyckte de att de får bestämmer det mesta själva om vad de ska göra på fritids. Vi förstod nog inte frågan. De yngre barnen anser i högre grad än de äldre att de är med och bestämmer i frågor som är viktiga för dem. Detta resultat stämmer inte så bra överens med läroplanens mål att elevers inflytande ska öka med stigande ålder och mognad