Lokal Verksamhetsplan Grantomta Montessoriskola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lokal Verksamhetsplan Grantomta Montessoriskola 2010-2011"

Transkript

1 Lokal Verksamhetsplan Grantomta Montessoriskola inkl. Kvalitetsredovisning (56)

2 Innehållsförteckning 1. Lokal Verksamhetsplan Grantomta Montessoriskola 3 2. Nulägesrapport 3 3. Montessoripedagogiken 5 4. Grantomta Montessoriskola värdegrund 6 5. Gemensamma mål för förskola, skola och fritidshem 7 6. Arbetsplan Förskola 8 7. Arbetsplan Skola Arbetsplan Fritidshem Information till besökare Information till vikarier 25 Bilaga 1 Trivselregler 26 Bilaga 2 Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 31 Bilaga 3 Säkerhetsregler vid utevistelse och utflykter 34 Bilaga 4 Mål i F-klass 35 Bilaga 5 Matriser 36 Bilaga 6 Grantomta Montessoriskolas Kvalitetsredovisning 2008/2009 och Målskrivningar 2009/ (56)

3 1. Lokal Verksamhetsplan Grantomta Montessoriskola Alla medarbetare ska ha verksamhetsplanen som ett stöd och en hjälp för att kunna genomföra och fokusera på sitt uppdrag på skolan. Verksamhetsplanen presenterar skolan och dess utvecklingsarbeten och utgör därmed en viktig information för nyanställda, föräldrar och andra intresserade. Verksamhetsplanen utgör också underlag för den årliga kvalitetsredovisningen. 2. Nulägesrapport Grantomta skolas huvudman är Grantomta Montessoristiftelse. Stiftelsens ledamöter väljs på årsmötet av vår stödförening. I stödföreningen ingår samtliga föräldrar med barn på Grantomta. Rektor är, som verksamhetsansvarig, ledamot i styrelsen. Grundtankarna i Montessoripedagogiken stämmer väl överens med Lpfö-98 och Lpo 94. Alla elever kan och vill, om eleven bemöts och stimuleras utifrån sina egna förutsättningar och intresseområden. Förskola 2 avdelningar 1-3 år 15 barn, 2 personal heltid, 1 personal 85 %, öppettider ,00. 4 avdelningar 3-5 år 18 barn/avd, 2 personal/avd heltid, 1 förälder/avd ansluter varje dag mellan enligt fastlagt schema, öppettider Förskolans pool:2 heltid samt en 75 % tjänst 1 avdelning med barn födda personal heltid. Skola F-åk 5, 123 elever, fördelas enligt följande: 3 klasser F-1, innehållande elever. 2 klasser 2-3, innehållande elever. 1 klass 4-5, innehållande 46 elever. F-åk 1 har en heltidsanställd lärare/klass + 60 % fritidsledare. Åk 2-3 har en heltidsanställd lärare + 40 % lärare/klass. Åk 4-5 har två heltidsanställda lärare där arbetsfördelningen utgår från varje lärares kompetens. En lärare Musik/Textilslöjdslöjd 80 % En lärare Trä och metall slöjd 20 % En lärare Idrott 50 % Samtliga lärare har behörighet. Resurspersonal anställs för barn i behov av stöd. Fritidshem barn, fördelas enligt följande: 3 fritidshem innehållande 33 barn per fritidshem. Åk F-2, 66 barn. 1 fritidshem för åk 3 innehållande 24 barn. 3 fritidsledare/avdelning. 2 fritidsledare för åk 3. Öppettider (56)

4 Gemensamma resurser 1/1 anställd rektor 40% biträdande rektor 1/1 kanslist 20% IT 1/1 Vaktmästare 20% Skolpsykolog 20% Skolsköterska 4(56)

5 3. Montessoripedagogiken Bärande pedagogiska principer Barnet i centrum och de sex grundläggande principerna: Förberedd miljö Frihet/ansvar Individualisering/samarbete Hjälp till självhjälp Konkretion /motorik Helhet/Fredstanken Människosyn/kunskapssyn Det observerande sinnet. En biologisk människosyn med sensitiva perioder när barnet känner lust och är speciellt mottaglig för inlärning. Barnsyn Det enskilda barnet i centrum, individualisering. Varje barn ska ha medinflytande och känna eget ansvar. Stor vikt på att fungera enskilt såväl som i samarbete med andra. Lärarroll Läraren presenterar arbeten och inspirerar barnet. Läraren observerar barnet och skall vara en handledare, motivera och stödja barnet i kunskapsinhämtningen. Organisation En kursplan med frihet. Långa arbetspass som ger barnen tid och ro. Integrerade åldersblandade grupper. Planering-utvärdering-skriftliga omdömen Individuell utvärdering av och tillsammans med varje barn. Läromedel Mycket konkret material. Det är självrättande så att barnen kan arbeta självständigt. En del köpt material, men mycket tillverkar läraren och barnen själva 5(56)

6 4. Grantomta Montessoriskola värdegrund Vi vill lära barnen att lära sig själva Ingen får skada eller såra någon/något i vår miljö Vi tar ansvar för våra handlingar Vi använder ett vårdat språk. Vårt förhållningssätt präglas av Respekt Hänsynsfullhet Omtanke Mål: Att skapa en yttre ordning som ger en inre ordning och tvärtom 6(56)

7 5. Gemensamma mål för förskola, skola och fritidshem Normer och värden Alla barn och vuxna känner sig trygga och blir respekterade utifrån den han/hon är. All kommunikation genomsyras av förtroende och respekt. Vi vårdar vårt språk (svordomar och tillmälen godkänns ej) Kunskaper Att alla elever har goda baskunskaper i samtliga ämnen när de lämnar Grantomta efter år 5 Att varje barn bibringas tilltro till sin egen förmåga att lära. Att varje barn hittar sin egen nyckel till kunskap. Elevens ansvar och inflytande Att varje elev/barn tar ett personligt ansvar för sin arbetsmiljö. Ingen har rätt att skada någon eller något. Att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier. Att varje barn/ elev successivt får ett allt större inflytande över sitt lärande. Skola och hem Att skolan och hemmet har ett gemensamt ansvar för barnets/elevens utveckling, byggd på ömsesidig respekt för varandras roller och ansvarsområden. Att våra föräldrar alltid känner sig välkomna till Grantomta och delaktiga i verksamhetens utveckling. Att skola och hem gemensamt ansvarar för att ha en kontinuerlig kontakt kring barnet. 7(56)

8 6. Arbetsplan Förskola Föräldramedverkan En av förskolans största kvaliteter är att vi tillämpar föräldramedverkan. Detta innebär att du som förälder får möjligheten att ca en gång per månad ansluta till verksamheten mellan kl för att bistå oss med alla dina kunskaper. Du som arbetande förälder är väldigt uppskattad bland våra barn, du lär känna både oss pedagoger och barnen på ett djupare plan och får en god insyn i ditt/dina barns vardag. Normer och Värden Arbetslaget skall Ansvara för att varje barn får sina behov tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde Vi lägger stor vikt vid att varje barn får känna sitt värde i gruppen, genom att bli sedda och lyssnade på. Barnen får öva på att fråga om lov. T.ex. Får jag vara med? Vi låter alla berörda i en konflikt ge sin version, och sedan kommer vi fram till hur man hade kunnat göra istället. Ansvara för att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar Vi ser till att barnen får upplevelser och utmaningar där deras frågor är viktiga. Dessa frågor söker vi sedan svar på tillsammans Lyfta fram och problematisera etiska dilemman och livsfrågor Vi lär lära barnen att visa omsorg för djur och natur Vi erbjuder olika aktiviteter där målet är att få barnen medvetna om vårt kulturarv Göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika värderingar som styr deras synpunkter och handlande Vi uppmuntrar och stimulerar barnens förmåga att samspela i grupp för att fördjupa sina relationer, med och för varandra Genom vårt arbete med genus medvetandegör vi barnen om att alla har lika värde Ansvara för att det finns tydliga normer för arbetet och samvaron i den egna barngruppen Vi visar hänsyn till varandra genom att - Tala med små bokstäver och med en artig ton - Vi går inomhus, springa får man gärna göra utomhus Samarbeta med hemmen när det gäller barnens fostran och med föräldrarna diskutera regler och förhållningssätt i förskolan 8(56)

9 Vi har föräldramedverkan Genom dagliga samtal med föräldrar som lämnar och hämtar, och vid behov tar vi kontakt via telefon Utveckling och lärande Arbetslaget skall Ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga. Erbjuda en miljö där det känns roligt och meningsfullt att lära sig nya saker. Ge barnen utmaningar som ökar lusten att utöva nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper. Vi har samlingar, fruktstunder, almanacksdiskussioner, väder diskussion med mera. Vi räknar hur många, vi pratar om vilka som är borta, vi sjunger och gör ramsor. Vi visar ett material och sen får barnet arbeta med det tills de känner sig färdiga. Ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen får stöd och stimulans i sin sociala utveckling. Barnen ska ges goda förutsättningar att bygga upp varaktiga relationer och känna sig trygga i gruppen. Vi leker, både organiserade lekar och fri lek. Vi jobbar dagligen med konflikthantering, alla inblandade får säga sin mening, vi pratar om hur vi kan lösa konflikten och alla inblandade får känna sig delaktiga. Vi uppmuntrar barnen när vi ser att de gör positiva saker för varandra. Ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen får stöd och stimulans i sin språk- och kommunikationsutveckling. Vi jobbar med rim, ramsor, sånger, sagor och drama. Vi pratar med barnen och lyssnar på vad de har att säga, vi uppmuntrar barnen att prata Vi använder ett vårdat språk Ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen får stöd och stimulans i sin motoriska utveckling Vi leker på gården och går promenader Vi arbetar med Friluftsfrämjandet (Knopp, Knytte och Mulle) Vi har rörelsestunder Vi gör utflykter Barnen får själva ta sin mat, skala potatis och hälla upp mjölk. Vi använder kniv och gaffel. Barnen får själva prova att klä på och av sig Ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs på ett sådant sätt att barnen erbjuds en god omsorg med en väl avvägd dagsrytm 9(56)

10 Vi har tydliga dagsrutiner Vi ser alla barn och vi är där barnen är Ge stimulans och särskilt stöd till de barn som befinner sig i svårigheter av olika slag Vi uppmärksammar barn som periodvis har behov av särskilt stöd och finns nära, stöttar och uppmuntrar barnet att hantera sin situation. Stimulera barns nyfikenhet och begynnande förståelse av skriftspråk och matematik Både Montessorimaterialet och dess miljö bidrar till barns egna nyfikenhet och deras begynnande förståelse för skriftspråk och matematik Vi planerar innehållet i våra samlingar för att väcka barns nyfikenhet Ge barn möjlighet att förstå hur egna handlingar kan påverka miljön Vi jobbar aktivt med projektet Grön Flagg, vi komposterar och återvinner/källsorterar, etc. Ge barn möjlighet att lära känna sin närmiljö och de funktioner som har betydelse för det dagliga livet samt få bekanta sig med det lokala kulturlivet Vi går promenader, åker till biblioteket och återvinningscentralen. Vi besöker bokbussen, brandstationen, affärer, teater och kyrkan. Barns inflytande Arbetslaget skall Ta till vara varje barns förmåga och vilja att ta ett allt större ansvar för sig själv och för samvaron i barngruppen Vi uppmuntrar barnen att prata, vi visar att deras åsikt är viktig genom att lyssna och vara lyhörda. Se till att alla barn får möjlighet att efter ökande förmåga påverka verksamhetens innehåll och arbetssätt och delta i utvärderingen av verksamheten Vi spinner vidare på det som barnen visar intresse för Vi för diskussioner om det som rör barnens vardag, hur vill de ha det? Barnen får dagligen vara med och utvärdera sin vardag, t.ex. efter en massagestund, hur kändes det? Vad var bra, mindre bra? Etc Verka för att flickor och pojkar får lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten Alla barn i vår verksamhet har samma värde, vi lär våra barn att ta hänsyn till varandra genom pedagogernas genustänkande. En neutral miljö, ex en dockvrå, är numera hemmet. Förbereda barnen för delaktighet och ansvar och för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle Vid en konflikt uppmärksammas alla berördas inblandning 10(56)

11 Vi använder röstning som en metod för att öka barnens förståelse för den demokratiska processen. Vi lär barnen att ta ansvar för sina egna handlingar. Vi upprättar trivselregler tillsammans med barnen om hur vi ska förhålla oss mot varandra Förskola och hem Arbetslaget skall Ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan Vi träffar föräldrarna utan barn för ett samtal kring deras barn och deras förväntningar Vi låter det nya barnet komma på besök tillsammans med sina föräldrar Vi har fortlöpande samtal med barnens föräldrar om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan. Vi erbjuder uppföljningssamtal efter inskolningen Varje termin erbjuder vi individuella utvecklingssamtal Vi ger föräldrarna möjligheter att påverka innehållet i den pedagogiska planeringen, bl.a. på föräldramöten. Vi tar hänsyn till föräldrarnas synpunkter när vi planerar och genomför verksamheten Vi ger föräldrarna möjlighet till delaktighet i utvärdering av verksamheten. Varje år genomförs en kvalitetsundersökning (Pilen) Vid utvärdering av temaarbeten finns möjlighet för föräldrar att framföra tankar och åsikter Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmen Arbetslaget skall Utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem och samverka med dem Vi har en väl utarbetad rutin för faddersystem och besök i skola och fritidshem Tillsammans med personal i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans Vi har ett överlämningssamtal med mottagande pedagog efter förälders medgivande alt. att föräldrar deltar. 11(56)

12 7. Arbetsplan Skola Vi lägger stor tonvikt vid elevens eget val utifrån egna intresseområden inom samtliga ämnesområden. Alla elever ska få möjlighet, utifrån sina egna förutsättningar och stöd från sina lärare, att arbeta mot målen för år 5. Pedagogerna på Grantomta strävar mot, att i så stor utsträckning som möjligt, integrera kärnämnena med de utforskande ämnena. Eleverna på Grantomta är delaktiga och kan påverka sin skoldag vilket tränar barnets förmåga att ta ansvar för sitt eget lärande. Eleverna använder kontinuerligt ett eget uppföljningsinstrument, vår egen lokala kursplan ( Matrisen ), för att kunna följa den egna kunskapsutvecklingen. Se bilaga. På Grantomta lärde jag mig att ta ansvar för mitt arbete och planera min tid, vilket jag haft stor användning för på min nya skola. (tidigare Grantomta-elev) Varje barn har en portfoliopärm där arbeten och dokumentation, såsom individuella utvecklingsplaner och resultat från nationella prov, samlas. Denna pärm följer barnet genom förskola och skola. Eleverna dokumenterar/planerar själva utifrån skoldagens innehåll vilket bokförs i s.k. skoldagböcker. Med stigande ålder och mer utvecklade kunskaper om bl.a. tid blir detta ett alltmer självständigt ansvar. Montessorilärare har goda kunskaper i uppföljningstekniker. Varje elevs utveckling och prestationer följs upp kontinuerligt. Elevvårdskonferenser genomförs regelbundet med rektor närvarande. Vid behov upprättas handlingsplaner. Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta den komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Vad vill vi på Grantomta? Att alla elever ska känna sig trygga och respekterade utifrån den hon/han är Att alla elever ska tillägna sig en god social och emotionell utveckling Att eleverna känner respekt och tillit till andra barn och vuxna Att eleverna får fatta egna beslut samt stå för sina handlingar Att skolan präglas av en öppen och ärlig attityd mot elever, föräldrar och personal. Hur gör vi på Grantomta? Vi försöker dagligen bekräfta varje elev och som personal vara lyhörd. 12(56)

13 Vi anpassar kraven till elevens mognad och behov genom ett individualiserat och grupporienterat arbetssätt. Vi tränar eleverna i att själva bearbeta och hantera konflikter samt respektera varandra. Vi som vuxna sätter gränser och har tydliga regler samt att vi är goda föredömen. Varje elev får chans att yttra sig i små och stora grupper. Vi ger eleverna möjlighet att förstå hur egna handlingar påverkar andra. Alla klasser har klassråd varje vecka där eleverna får möjlighet att diskutera olika frågor. Grantomta arbetar aktivt med livskunskap där emotionell intelligens och social kompetens tränas. Med hjälp av olika övningar, lektioner, rollspel och lekar, får barnen lära sig förstå, uttrycka och hantera sina känslor. Livskunskap hjälper bl. a. barnen att bygga upp en positiv självbild, lösa konflikter och stärka den empatiska förmågan. Barnen får en djupare förståelse för sig själva och andra, vilket är en förutsättning för fungerande relationer i livets alla kommande vänskaps-, arbets- och kärleksrelationer. Grantomta har en plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, framtagen i samarbete med personal, elever och föräldrar. Trivselregler; Skolan har gemensamma trivselregler. Dessutom diskuterar och beslutar varje klass sina egna trivselregler inför varje läsår. Under 2010 kommer all personal att utbildas i SET, Social Emotionell Träning. År F-3 Eleverna har musik, drama och rytmik med inriktning på uttrycks/relations och reflektionsövningar Elevernas IUP har ett avsnitt där stor vikt lägg vid självuppfattning och social förmåga. Eleverna skattar sin skolsituation i en enkät. Från skolår 2 skriver eleverna sina egna mål baserade på behov och intressen. Kontinuerligt, och vid behov genomför vi gruppstärkande övningar. Födelsedagsfirande. På elevens födelsedag, eller så snart som möjligt efter, samlas gruppen för att fira. Sammanfattningsvis tycker vi att eleverna är trygga och trivs på Grantomta. Eleverna har också stort inflytande på såväl sina studier som i övriga händelser på skolan. 13(56)

14 År 4-5 Vid läsårsstart genomförs en lägerskola för att stärka gruppgemenskapen samt knyta kontakt med föräldrar Livskunskap varje vecka med inriktning på individ- och gruppstärkande aktiviteter och övningar. Elevernas IUP har ett avsnitt där stor vikt lägg vid självuppfattning och social förmåga På elevens födelsedag, eller så snart som möjligt efter samlas gruppen för att fira. Det barn som fyller år sitter bakom ett stort fat som är vackert dekorerat och fyllt med ljus. De andra barnen tänder ett ljus och ger sedan sin klasskamrat en present i form av en vänlig hälsning eller komplimang. Läraren skriver upp presenterna på ett diplom som eleven sedan får ta med sig hem. Nobelfirande. Barnen nominerar varandra i starka sidor, och positiva egenskaper. På Nobeldagen får eleverna varsitt Nobelpris i samband med en 3-rätters nobellunch som barnen i år 5 tillagat. 4-5:an har ett faddersystem där barnen i år 5 tar emot de nya 4:orna och lotsar dem in i arbetssättet. Detta bidrar till att de nya barnen känner sig trygga i miljön och i gruppen samt att de äldre barnen tar ansvar för de yngre barnen. Elevernas ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får reellt inflytande på utbildningens utformning. Hur gör vi på Grantomta? Eleven ska visa respekt för materialet. Allt material ska återlämnas i samma skick och på samma plats som det hämtades. Eleverna städar, vid behov, tillsammans med lärarna i klassrummet. Eleverna har som ansvarsområde att allt är i ordning (vässa pennorna, vattna blommorna, torka borden osv.) Elever från år 2 fyller i Grantomtas lokala kursplan, matrisen som är utarbetad utifrån Maria Montessoris tankar och de nationella målen. Kursplanen är utformad för att eleven, föräldrar och lärare på ett överskådligt sätt ska kunna följa elevens lärande. De yngre eleverna skriver sin skoldagbok det han/hon har arbetat med. Från och med år 3 arbetar barnen med en egen veckoplanering, vid behov med stöd av en lärare. Lärarna lyssnar på elevernas synpunkter och önskemål om vad de vill lära sig. Ibland 14(56)

15 får läraren ändra på sin egen planering men det är hans/hennes ansvar att se till att kursplanen följs och att eleverna får de kunskaper de behöver och har rätt till. Från år 2 fyller eleverna i matrisen. Eleverna får genom matrisen en bra inblick och överblick över de olika ämnena. Matrisen är gemensam för skolan. Matrisen används vid föräldrasamtalen. Eleven kan tillsammans med läraren och föräldern diskutera arbetet som gjorts. Det blir väldigt tydligt i vilka ämnen eleven jobbat mycket och i vilka ämnen en extra insats behöver göras. Eleven får ökad förståelse för vad kunskap är och vilka krav som ställs. I år 1, inför IUP-samtalen går lärare och elev tillsammans igenom matrisen i svenska och matematik. Detta för att förbereda eleven för IUP-samtalet och för den alltmer självständiga uppföljning eleven kommer att göra i de högre skolåren. Varje år har vi öppet hus. Vi kallar detta för Grantomtadagen. Vid det tillfället får eleverna möjlighet att visa upp sina arbeten för sina föräldrar. Varje elev får arbeta efter sin egen förmåga. Vissa elever i klassen behöver mer tid av lärarna, alla elever lär sig att respektera varandras olikheter. År F-3 Varje barn har ett ansvarsområde i klassrummet, det kan vara allt från att ansvara för bokhyllan, vattna blommor, ta hand om konstnärsmateriel osv. Ansvarsområden byts ut regelbundet under året. De yngre eleverna skriver sin skoldagbok det han/hon har arbetat med. År 4-5 Varje elev har en värdsyssla att ta ansvar för. Detta för att alla elever ska känna ett ansvar för, och värna om, den gemensamma miljön. Elevernas synpunkter vad gäller miljön hörsammas och tillmötesgås i så stor utsträckning som möjligt. Eleverna planerar och utvärderar sitt arbete i en skoldagbok. Lärarna sätter ihop en bas som eleverna arbetar utifrån, baserad på de nationella målen och våra lokala kursplaner. Utöver detta väljer eleverna arbeten utifrån sina individuella intressen och förmågor. Eleverna planerar sin skoldag utifrån sin veckoplanering, eleven bestämmer själv vart han/hon vill sitta och arbeta samt bestämmer när han/hon behöver ta en paus. Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Verksamheten styrs utifrån riktlinjer i läroplan, skollag och våra matriser. 15(56)

16 Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra en grund för undervisningen. Lärarna skall sträva efter att i undervisningen integrera kunskaper i så stor utsträckning som möjligt. Hur gör vi på Grantomta? Vårt styrdokument är vår lokala kursplan, matrisen som är utformade och följer Maria Montessoris idéer och tankar, samt innefattar den nationella läroplanens mål. Varje elev har en egen uppsättning lokala kursplaner där de kan följa och dokumentera sin egen kunskapsutveckling. Eleverna får genom matrisen en bra överblick över de kunskaper de har rätt att förvärva. För att säkerställa att målen uppfylls fyller eleven tillsammans med pedagogen i de kunskaper/fält i matrisen som de tillsammans anser att eleven tillgodogjort sig. Verksamheten genomsyras av ett Montessori pedagogiskt tillvägagångssätt, där varje elev bemöts med respekt utifrån sina egna förutsättningar, förmågor, kunskaper, intressen och behov. Undervisningen är individualiserad och kan ske individuellt, gruppvis och/eller klassvis beroende på vad, som ska introduceras. Ett helhetsperspektiv ligger till grund för undervisningen inom de olika ämnesområdena. Pedagogiken grundar sig på en filosofi om alltings samband på jorden och alla individers betydelse. Intresseperioder och lusten att lära. Enligt Dr. M. Montessori karaktäriseras barn i olika åldrar utav olika intressen eller känsligheter, som driver dem i sin nyfikenhet, upptäckarglädje och inlärning. I 6-12 års ålder tycker eleverna om att använda sin logiska förmåga, sin föreställande och skapande fantasi samtidigt som de tillfredsställer sin vetgirighet. Att få fungera i ett socialt sammanhang gärna i en liten grupp är av största vikt, och ger upphov till de ständigt återkommande etiska resonemangen och etablerandet av godtagbara normer. Vi anser det värdefullt att ta till vara dessa intresseperioder i undervisningen. Dr. Montessori betonade också handen som ett redskap för intelligensen, och att dess aktivitet, samtidigt som den utvecklas, stödjer elevens spirande logiska resonemang och skapande förmåga. Laborativa material en god hjälp i inlärningen. För att kunna möta elevens behov av aktivitet i sin inlärningsprocess, använder vi laborativt material (varav en stor del utgörs av Montessorimaterial) tillsammans med böcker, datorer etc. I klassrummen finns material för såväl kärnämnena svenska, matematik och engelska, som historia, biologi, geografi, bild etc. Montessoris idé om inlärning handlar om att gå från det konkreta till det abstrakta, från det enkla till det komplexa, från helheten till delarna. Här finns material som övar upp skriv- och läsförmåga, språkkänsla och grammatik. Matematikmaterial där eleven tränar taluppfattning, får tydliga begrepp om räkneoperationer, för att senare kunna lösa räkneuppgifter abstrakt. Moment, som behöver nötas in, t ex 16(56)

17 multiplikations tabeller, finns det många olika material/aktiviteter för, så att eleven får en varierad repetition. Så gott som allt material fyller flera funktioner. Förutom att ett visst material/övning har ett specifikt målrelaterat syfte, så ger det eleven stöd i logiska resonemang och lägger en grund för den föreställande förmågan. De sensoriska intrycken som den yngre eleven får banar vägen för den äldre elevens intellektuella förståelse. Många material/aktiviteter lämpar sig också för arbete i liten grupp, vilket uppskattas av eleven med sitt starka behov av grupptillhörighet. Många material är självrättande. Eleverna får då tillfredsställelsen av att själva se hur de lyckats med uppgiften. Eleverna blir allt mer självgående i sin inlärning...och en god hjälp i uppfostran. Allt material är av god kvalitet och finns oftast bara i ett exemplar. Arbetsmaterialen finns lätt tillgängligt för eleverna på hyllor och allting har sin bestämda plats. Den, som använt ett material, har ansvar för att det snyggt och prydligt kommer på plats igen. Eleverna lär sig ta hänsyn till varandra. Är ett visst arbetsmaterial upptaget, får man vänta på sin tur eller komma överens om att samarbeta. Hjälp mig att göra det själv Detta är en tanke som grundar sig på det faktum att ingen kan lära någon annan något. Man kanske behöver hjälp för att kunna lära sig, men själva inlärningen måste var och en klara på egen hand. I en Montessorigrupp är lärarens uppgift därför inte i första hand att förmedla kunskap. Snarare att observera eleverna och vara uppmärksam på varje elevs behov. Det är lärarens ansvar att tillhandahålla och introducera eleverna till aktiviteter och kunskapsstoff så att varje elev kan uppnå de uppställda målen i läroplanen. På ett intresseväckande och lustfyllt sätt måste han/hon försöka att engagera varje enskild elev i den aktuella inlärningsprocessen. Detta görs genom kortare lektioner, introduktioner eller genomgångar i större eller mindre grupp, som följs upp av och med eleven, enskilt eller i grupp. En introduktion kan även göras med en enskild elev. Utifrån flertalet lektioner eller introduktioner får eleven riktningen och ramarna för sitt val av arbete. Läraren planerar skolarbetet, så att eleven får en god balans mellan ämnena. Frihet Vi anser: Att man bäst tar till vara elevers spontana lust för arbete genom att låta deras eget intresse vara motiv nog för att söka kunskap. Att elever har en avundsvärd förmåga att koncentrera sig på en intresseväckande uppgift. Att elever som vill lära sig något nytt visar en fantastisk uthållighet. Med kunskaper om människans tidiga mognadsprocess skapas förutsättningar för elever att utvecklas till harmoniska och självständiga vuxna. Att elever ska ha frihet att välja aktivitet och möjlighet att arbeta ostört. 17(56)

18 Frihet, ansvar, hänsyn, självförtroende Besöker du Grantomta Montessoriskola, möter du en miljö utan kateder och traditionella skolbänkar. Istället finner du elever, som arbetar ensamma eller i grupp vid bord eller på golvet. Det finns rikligt med arbetsmaterial på hyllor tillgängligt för eleverna. Varje elev väljer själv sin sysselsättning. Barnen arbetar självständigt utifrån ramar givna av pedagogerna. I dessa finns också möjlighet att välja sysselsättning. Men friheten ställer också krav på att eleverna tar del av ansvaret att täcka in alla ämnesområden på kursplanen, alltså matrisen. Det innebär krav på planering och utvärdering. Friheten förutsätter också att de tar hänsyn till kamraterna i sin omgivning. Friheten att få arbeta självständigt ställer också krav på att eleverna tar ansvar för sitt lärande, miljön och visar hänsyn till kamraterna i sin omgivning. År F-3 Utöver de planerande arbeten som barnen är ansvariga för har de frihet att fördjupa sina kunskaper samt vidga sina egna intresseområden. Barnen arbetar på den nivån de befinner sig. De får uttrycka sina kunskaper på valfritt sätt vilket leder till att barnen får en stark självkänsla. Genom vår utvecklade IT-miljö skapas förutsättningar till en bra kunskapsbank. Eleverna lär sig även källkritik och ansvar för hur man arbetar och söker kunskap på nätet. År 4-5 Vi arbetar med konkreta och visuellt tilltalande material som till stor del är självrättande. Eleverna erbjuds flera olika forum för gemensamma diskussioner om aktuella händelser runt om i världen, egna erfarenheter/upplevelser mm. Eleverna erbjuds en väl utvecklad IT-miljö med bland annat många datorer samt projektor som används vid exempelvis redovisningar och presentationer. Arbetet i 4-5:an är knutet till några stora temaarbeten där ämnen integreras och barnens arbeten samlas och blir en bok. Barnen får en överskådlig och sammanhängande bild av temat. Arbetssättet är individanpassat och de färdiga arbetena kan se väldigt olika ut. Barnet arbetar såväl teoretiskt som estetiskt. Exempel på temaarbeten vi arbetar med i 4-5:an är Sverigeboken, Europaboken, Tellusboken och Universumboken. Skola och hem Skolan och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barn och ungdomars utveckling och lärande. 18(56)

19 Riktlinjer Alla som arbetar i skolan skall: Samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. Läraren skall: Samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling Hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och därvid iaktta respekt för elevens integritet. Hur gör vi på Grantomta? Vi samarbetar med elevernas vårdnadshavare för att tillsammans utveckla skolans innehåll och verksamhet genom att hålla föräldramöten och föräldramedverkan i skolan. Därutöver lägger vi stor vikt vid täta kontakter mellan pedagoger och vårdnadshavare. Vi erbjuder också utvecklingssamtal (F-klass)/IUP-samtal (år 1-5) en gång per termin. Här används från år 1 vår kursplan, matrisen, och elevens Individuella Utvecklingsplan i diskussioner kring måluppfyllelse. Vid behov erbjuds fler samtal per termin. Vi har regelbundet täta samtal mellan elev och pedagog. Eleverna i år 3 skriver utöver sin veckoplanering ett socialt mål som utvärderas av eleven veckan därpå. Eleverna i 4-5 skriver exempelvis loggbok, och har i den skriftlig kontakt med sin pedagog om han/hon vill ta upp någonting speciellt. Varje vecka skriver eleverna en utvärdering i en skoldagbok som vi omedelbart följer upp. Vi lägger stor vikt vid att vårdnadshavare och elever skall känna att vi pedagoger är engagerade och tillgängliga. Vi arbetar tillsammans med vårdnadshavare om en elev behöver extra hjälp i sin kunskapsutveckling till exempel om en elev behöver utveckla sin läsning. På Grantomta upprättar vi en specifik utvecklingsplan tillsammans med vårdnadshavaren. Eleven tränar ofta både hemma och i skolan. Vi har täta uppföljningar med vårdnadshavaren i sådana fall. Se bilaga. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål, skola Vår lokala kursplan, matrisen, ger eleverna en överblick över de områden som de ska arbeta med. Den utgår från strävansmålen i Lpo 94. Varje barn har en egen kursplan där de fyller i mål som är uppnådda. Utöver detta tydliggörs målen för elev och föräldrar i den Individuella Utvecklingsplanen (IUP). Elevernas IUP är målstyrt uppbyggd, där barnen dokumenterar vilka av målen som är uppfyllda och vilka moment som behöver utvecklas. IUP kompletteras sedan med pedagogens dokumentation. Vårdnadshavare och elev får hem elevens IUP innan samtal i skolan för att kunna ta del av informationen i lugn och ro. 19(56)

20 I kontinuerliga observationer och utvärderingar i den dagliga undervisningen bedöms elevens arbete utav läraren, och denna bedömning ligger som grund för huruvida eleven har tillgodogjort sig den kunskap och/eller förmåga, som ligger till grund för nästa steg. Då skolarbetet sker stegvis där kunskapen och/eller förmågan från att vara enkel och konkret blir alltmer komplex och abstrakt, kan eleven endast gå vidare till nästa steg om den föregående kunskapen/förmågan har assimilerats. Den individualiserade undervisningen, vilken kan ske både enskilt och i liten eller stor grupp, tillgodoser elevens behov av att ha assimilerat och tillgodogjort sig den tidigare kunskapen/förmågan, som behövs för nästa steg. När det gäller läsningen har vi använt oss av Läsutvecklingsschemat LUS. Från och med höstterminen 2010 kommer vi att använda oss av God läsutveckling och dess schema. Bedömningar görs kontinuerligt. Vid byte utav lärare (från år 1 till år 2 och från år 3 till år 4) görs en utvärdering av varje elev i förhållande till uppställda mål i vår lokala kursplan. Lärarna i 2-3:orna får årligen ett feedback från lärarna i 4-5:an angående barnens förmågor och uppnådda kunskapsnivå. År F-3 När det gäller matrisen för barnen i skolår 1 görs enbart en avstämning av målen i svenska och matematik. Dessa båda kärnämnen har nationella mål som ska uppnås i skolår 3. Övriga ämnen har nationella mål som ska uppnås först i skolår 5. Barnen i F-klassen arbetar utifrån sina särskilda mål. Se bilaga Mål förskoleklass. Alla elever i år 3 skriver de nationella proven i svenska och matematik. År 4-5 Alla elever i år 5 skriver de nationella proven i svenska, engelska och matematik. 20(56)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Öckerö förskola 2013/2014 Likabehandlingsplanens innehåll Sid Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Diskrimineringsgrunder 2-3 Definition av kränkande behandling

Läs mer

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104 Likabehandlingsplan för Förskola Lingonet Läsåret 2009/2010 Antagen 091104 Innehållsförteckning Lagstiftning och styrdokument..s 3 Barn och utbildningsförvaltningens policy s 4 Förskolan Lingonets mål

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lilltorpet 2014/2015 På Lilltorpet arbetar vi aktivt med; Att varje barn ska känna trygghet och vistas i en trygg miljö Ett empatiskt

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

Enerbackens förskola 2013-2014

Enerbackens förskola 2013-2014 Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2013-2014 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med Enerbackens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar, pedagoger på Enerbackens

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Bildning PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING EMYHILLS FÖRSKOLA 2014/2015 Till dig som förälder Värdeorden Öppenhet, Engagemang, Utveckling - tydliggör vilka värderingar Kävlinge kommun står

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

1 April 2006 kom en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. (2006:67)

1 April 2006 kom en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. (2006:67) Likabehandlingsplan Läsåret 2015-2016 gällande I Ur och Skur Skabersjöskolan förskola, skola och fritidshem I Ur och Skur Ekomyran förskola I Ur och Skur Linsbo förskola 1 April 2006 kom en ny lag om förbud

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Likabehandlingsplan för Ugglans förskola, avd. Storken, Forsens utbildningsområde

Likabehandlingsplan för Ugglans förskola, avd. Storken, Forsens utbildningsområde 2013-11-18 1 (7) Likabehandlingsplan för Ugglans förskola, avd. Storken, Forsens utbildningsområde Handlingsprogram för att motverka alla former av kränkande behandling och diskriminering Inledning Den

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Framtagen oktober 2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskola: Regnbågen Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning Bild: Grimms. På vår förskola ska alla känna sig trygga

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan för Solvändans förskola 2013/2014

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan för Solvändans förskola 2013/2014 Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan för Solvändans förskola 2013/2014 Innehållsförteckning 2 Vision 3 Lagtext och styrdokument Diskrimineringsgrunder Definitioner 4 Förebyggande och främjande

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16

Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16 Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16 Trygghetsplan En väl fungerande skola bygger på ett ömsesidigt ansvar mellan skolan, elever och vårdnadshavare. För att Landsbygdsenhetens skolor ska ha en trygg och

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet 2012-08-01 rev 130212 Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet Denna plan gäller för Krika Bygdeskolas elever och de elever som är inskrivna på Fritidshemmet

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Förskola: Lilla Verkstan. Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning.

LIKABEHANDLINGSPLAN. Förskola: Lilla Verkstan. Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning. LIKABEHANDLINGSPLAN Förskola: Lilla Verkstan Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning. På vår förskola ska alla känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för den man är. I

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Plan mot kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling Plan mot kränkande behandling för Bygdsiljums förskoleklass, skola och fritidshem Läsåret 2013/2014 Bygdsiljums skola tillämpar barn- och elevskyddslagen (2006:67). Det är enligt lagen en rättighet för

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

2013-11-04 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR EKORRENS FÖRSKOLA

2013-11-04 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR EKORRENS FÖRSKOLA 2013-11-04 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR EKORRENS FÖRSKOLA 2013-2014 2013-11-04 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vår vision... 3 Bakgrund... 3 Tydliga roller...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN

Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN Bakgrund Denna plan utgår från Lagen om förbud mot diskriminering och

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning sid Inledning 2 Mål för likabehandlingsarbetet 3 Lagar, styrdokument 4 Definition av begrepp 4 Främjande arbete 5 Förebyggande arbete 6 Rutiner för åtgärder och uppföljning när det

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde 2011/2012 Arbetsplan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Syftet

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26 Likabehandlingsplan Mosjö skola Skolförvaltning sydost Diarienummer 227-06-004 reviderad 2008-08-26 Rektor Marine Rosenberg Inledning I både skollagen och läroplanen, Lpo 94, betonas betydelsen av att

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-10-28 1 (9) LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING HAVETS OCH REVETS FÖRSKOLOR SAMT FAMILJEDAGHEM INOM JONSTORPSSKOLANS UPPTAGNINGSOMRÅDE Avd: Pärlan Upprättad: 2014-10-28 Gäller till:

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING KULLINGSBERGSSKOLAN Alingsås Augusti 2015 Definition av kränkande behandling Definitionen är hämtad ur boken Ny Skollag i praktiken, som gäller fr.o.m.

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Högåsens förskola Öckerö

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Högåsens förskola Öckerö PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Högåsens förskola Öckerö 2013/2014 Likabehandlingsplanens innehåll Sid Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Diskrimineringsgrunder 2/3 Definition av kränkande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

FYRKLÖVERNS FÖRSKOLEENHET

FYRKLÖVERNS FÖRSKOLEENHET FYRKLÖVERNS FÖRSKOLEENHET Munkegärde - Olseröd - Ulvegärde -Björkängen Kungälvs kommun Likabehandlingsplan 2015-10-19 INLEDNING Fyrklöverns förskoleenhet består av Munkegärde förskola, Olseröds förskola,

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

ORDNINGSREGLER LEXTORPSSKOLAN 2014-15

ORDNINGSREGLER LEXTORPSSKOLAN 2014-15 ORDNINGSREGLER LEXTORPSSKOLAN 2014-15 Våra regler på skolan och fritids är få och enkla. De är till för att alla ska trivas och lära sig under tiden vi är i skolan. Inomhusregler Vi använder ett trevligt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vision Mössebergs förskolas vision är Den hoppfulla förskolan som ger barn framtidstro. Grunden för detta är goda kunskaper, självkänsla,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Rocknebyförskola ett VÄXTHUS för lekglada barn. En verksamhet som bygger på trygghet och ett lustfyllt lärande

Rocknebyförskola ett VÄXTHUS för lekglada barn. En verksamhet som bygger på trygghet och ett lustfyllt lärande Rocknebyskolan-förskola Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Gemensam för alla verksamhetsformer Burock 710.20-1 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Bitr.rektor,

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Handlingsplan mot trakasserier och annan kränkande behandling

Handlingsplan mot trakasserier och annan kränkande behandling 2015 Handlingsplan mot trakasserier och annan kränkande behandling Örnsköldsviks Kommun 2015-01-01 Handlingsplan mot trakasserier och annan kränkande behandling 2015 Främjande arbete Syftar till att förstärka

Läs mer

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskolan Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan

Läs mer

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet STADSÖNS FÖRSKOLA Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2013 KONTAKTUPPGIFTER Stadsöns förskola Persvägen 11 954 31 Gammelstad www.lulea.se/stadsonsforskola

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Gruppens sammansättning Vi har 17 barn. 10pojkar och 7 flickor. 2 barn födda 13 9 barn födda 12 6 barn födda 11 Personal Heléne Runesson förskollärare 80 % Annelie Quist

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer