Lokal Verksamhetsplan Grantomta Montessoriskola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lokal Verksamhetsplan Grantomta Montessoriskola 2010-2011"

Transkript

1 Lokal Verksamhetsplan Grantomta Montessoriskola inkl. Kvalitetsredovisning (56)

2 Innehållsförteckning 1. Lokal Verksamhetsplan Grantomta Montessoriskola 3 2. Nulägesrapport 3 3. Montessoripedagogiken 5 4. Grantomta Montessoriskola värdegrund 6 5. Gemensamma mål för förskola, skola och fritidshem 7 6. Arbetsplan Förskola 8 7. Arbetsplan Skola Arbetsplan Fritidshem Information till besökare Information till vikarier 25 Bilaga 1 Trivselregler 26 Bilaga 2 Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 31 Bilaga 3 Säkerhetsregler vid utevistelse och utflykter 34 Bilaga 4 Mål i F-klass 35 Bilaga 5 Matriser 36 Bilaga 6 Grantomta Montessoriskolas Kvalitetsredovisning 2008/2009 och Målskrivningar 2009/ (56)

3 1. Lokal Verksamhetsplan Grantomta Montessoriskola Alla medarbetare ska ha verksamhetsplanen som ett stöd och en hjälp för att kunna genomföra och fokusera på sitt uppdrag på skolan. Verksamhetsplanen presenterar skolan och dess utvecklingsarbeten och utgör därmed en viktig information för nyanställda, föräldrar och andra intresserade. Verksamhetsplanen utgör också underlag för den årliga kvalitetsredovisningen. 2. Nulägesrapport Grantomta skolas huvudman är Grantomta Montessoristiftelse. Stiftelsens ledamöter väljs på årsmötet av vår stödförening. I stödföreningen ingår samtliga föräldrar med barn på Grantomta. Rektor är, som verksamhetsansvarig, ledamot i styrelsen. Grundtankarna i Montessoripedagogiken stämmer väl överens med Lpfö-98 och Lpo 94. Alla elever kan och vill, om eleven bemöts och stimuleras utifrån sina egna förutsättningar och intresseområden. Förskola 2 avdelningar 1-3 år 15 barn, 2 personal heltid, 1 personal 85 %, öppettider ,00. 4 avdelningar 3-5 år 18 barn/avd, 2 personal/avd heltid, 1 förälder/avd ansluter varje dag mellan enligt fastlagt schema, öppettider Förskolans pool:2 heltid samt en 75 % tjänst 1 avdelning med barn födda personal heltid. Skola F-åk 5, 123 elever, fördelas enligt följande: 3 klasser F-1, innehållande elever. 2 klasser 2-3, innehållande elever. 1 klass 4-5, innehållande 46 elever. F-åk 1 har en heltidsanställd lärare/klass + 60 % fritidsledare. Åk 2-3 har en heltidsanställd lärare + 40 % lärare/klass. Åk 4-5 har två heltidsanställda lärare där arbetsfördelningen utgår från varje lärares kompetens. En lärare Musik/Textilslöjdslöjd 80 % En lärare Trä och metall slöjd 20 % En lärare Idrott 50 % Samtliga lärare har behörighet. Resurspersonal anställs för barn i behov av stöd. Fritidshem barn, fördelas enligt följande: 3 fritidshem innehållande 33 barn per fritidshem. Åk F-2, 66 barn. 1 fritidshem för åk 3 innehållande 24 barn. 3 fritidsledare/avdelning. 2 fritidsledare för åk 3. Öppettider (56)

4 Gemensamma resurser 1/1 anställd rektor 40% biträdande rektor 1/1 kanslist 20% IT 1/1 Vaktmästare 20% Skolpsykolog 20% Skolsköterska 4(56)

5 3. Montessoripedagogiken Bärande pedagogiska principer Barnet i centrum och de sex grundläggande principerna: Förberedd miljö Frihet/ansvar Individualisering/samarbete Hjälp till självhjälp Konkretion /motorik Helhet/Fredstanken Människosyn/kunskapssyn Det observerande sinnet. En biologisk människosyn med sensitiva perioder när barnet känner lust och är speciellt mottaglig för inlärning. Barnsyn Det enskilda barnet i centrum, individualisering. Varje barn ska ha medinflytande och känna eget ansvar. Stor vikt på att fungera enskilt såväl som i samarbete med andra. Lärarroll Läraren presenterar arbeten och inspirerar barnet. Läraren observerar barnet och skall vara en handledare, motivera och stödja barnet i kunskapsinhämtningen. Organisation En kursplan med frihet. Långa arbetspass som ger barnen tid och ro. Integrerade åldersblandade grupper. Planering-utvärdering-skriftliga omdömen Individuell utvärdering av och tillsammans med varje barn. Läromedel Mycket konkret material. Det är självrättande så att barnen kan arbeta självständigt. En del köpt material, men mycket tillverkar läraren och barnen själva 5(56)

6 4. Grantomta Montessoriskola värdegrund Vi vill lära barnen att lära sig själva Ingen får skada eller såra någon/något i vår miljö Vi tar ansvar för våra handlingar Vi använder ett vårdat språk. Vårt förhållningssätt präglas av Respekt Hänsynsfullhet Omtanke Mål: Att skapa en yttre ordning som ger en inre ordning och tvärtom 6(56)

7 5. Gemensamma mål för förskola, skola och fritidshem Normer och värden Alla barn och vuxna känner sig trygga och blir respekterade utifrån den han/hon är. All kommunikation genomsyras av förtroende och respekt. Vi vårdar vårt språk (svordomar och tillmälen godkänns ej) Kunskaper Att alla elever har goda baskunskaper i samtliga ämnen när de lämnar Grantomta efter år 5 Att varje barn bibringas tilltro till sin egen förmåga att lära. Att varje barn hittar sin egen nyckel till kunskap. Elevens ansvar och inflytande Att varje elev/barn tar ett personligt ansvar för sin arbetsmiljö. Ingen har rätt att skada någon eller något. Att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier. Att varje barn/ elev successivt får ett allt större inflytande över sitt lärande. Skola och hem Att skolan och hemmet har ett gemensamt ansvar för barnets/elevens utveckling, byggd på ömsesidig respekt för varandras roller och ansvarsområden. Att våra föräldrar alltid känner sig välkomna till Grantomta och delaktiga i verksamhetens utveckling. Att skola och hem gemensamt ansvarar för att ha en kontinuerlig kontakt kring barnet. 7(56)

8 6. Arbetsplan Förskola Föräldramedverkan En av förskolans största kvaliteter är att vi tillämpar föräldramedverkan. Detta innebär att du som förälder får möjligheten att ca en gång per månad ansluta till verksamheten mellan kl för att bistå oss med alla dina kunskaper. Du som arbetande förälder är väldigt uppskattad bland våra barn, du lär känna både oss pedagoger och barnen på ett djupare plan och får en god insyn i ditt/dina barns vardag. Normer och Värden Arbetslaget skall Ansvara för att varje barn får sina behov tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde Vi lägger stor vikt vid att varje barn får känna sitt värde i gruppen, genom att bli sedda och lyssnade på. Barnen får öva på att fråga om lov. T.ex. Får jag vara med? Vi låter alla berörda i en konflikt ge sin version, och sedan kommer vi fram till hur man hade kunnat göra istället. Ansvara för att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar Vi ser till att barnen får upplevelser och utmaningar där deras frågor är viktiga. Dessa frågor söker vi sedan svar på tillsammans Lyfta fram och problematisera etiska dilemman och livsfrågor Vi lär lära barnen att visa omsorg för djur och natur Vi erbjuder olika aktiviteter där målet är att få barnen medvetna om vårt kulturarv Göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika värderingar som styr deras synpunkter och handlande Vi uppmuntrar och stimulerar barnens förmåga att samspela i grupp för att fördjupa sina relationer, med och för varandra Genom vårt arbete med genus medvetandegör vi barnen om att alla har lika värde Ansvara för att det finns tydliga normer för arbetet och samvaron i den egna barngruppen Vi visar hänsyn till varandra genom att - Tala med små bokstäver och med en artig ton - Vi går inomhus, springa får man gärna göra utomhus Samarbeta med hemmen när det gäller barnens fostran och med föräldrarna diskutera regler och förhållningssätt i förskolan 8(56)

9 Vi har föräldramedverkan Genom dagliga samtal med föräldrar som lämnar och hämtar, och vid behov tar vi kontakt via telefon Utveckling och lärande Arbetslaget skall Ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga. Erbjuda en miljö där det känns roligt och meningsfullt att lära sig nya saker. Ge barnen utmaningar som ökar lusten att utöva nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper. Vi har samlingar, fruktstunder, almanacksdiskussioner, väder diskussion med mera. Vi räknar hur många, vi pratar om vilka som är borta, vi sjunger och gör ramsor. Vi visar ett material och sen får barnet arbeta med det tills de känner sig färdiga. Ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen får stöd och stimulans i sin sociala utveckling. Barnen ska ges goda förutsättningar att bygga upp varaktiga relationer och känna sig trygga i gruppen. Vi leker, både organiserade lekar och fri lek. Vi jobbar dagligen med konflikthantering, alla inblandade får säga sin mening, vi pratar om hur vi kan lösa konflikten och alla inblandade får känna sig delaktiga. Vi uppmuntrar barnen när vi ser att de gör positiva saker för varandra. Ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen får stöd och stimulans i sin språk- och kommunikationsutveckling. Vi jobbar med rim, ramsor, sånger, sagor och drama. Vi pratar med barnen och lyssnar på vad de har att säga, vi uppmuntrar barnen att prata Vi använder ett vårdat språk Ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen får stöd och stimulans i sin motoriska utveckling Vi leker på gården och går promenader Vi arbetar med Friluftsfrämjandet (Knopp, Knytte och Mulle) Vi har rörelsestunder Vi gör utflykter Barnen får själva ta sin mat, skala potatis och hälla upp mjölk. Vi använder kniv och gaffel. Barnen får själva prova att klä på och av sig Ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs på ett sådant sätt att barnen erbjuds en god omsorg med en väl avvägd dagsrytm 9(56)

10 Vi har tydliga dagsrutiner Vi ser alla barn och vi är där barnen är Ge stimulans och särskilt stöd till de barn som befinner sig i svårigheter av olika slag Vi uppmärksammar barn som periodvis har behov av särskilt stöd och finns nära, stöttar och uppmuntrar barnet att hantera sin situation. Stimulera barns nyfikenhet och begynnande förståelse av skriftspråk och matematik Både Montessorimaterialet och dess miljö bidrar till barns egna nyfikenhet och deras begynnande förståelse för skriftspråk och matematik Vi planerar innehållet i våra samlingar för att väcka barns nyfikenhet Ge barn möjlighet att förstå hur egna handlingar kan påverka miljön Vi jobbar aktivt med projektet Grön Flagg, vi komposterar och återvinner/källsorterar, etc. Ge barn möjlighet att lära känna sin närmiljö och de funktioner som har betydelse för det dagliga livet samt få bekanta sig med det lokala kulturlivet Vi går promenader, åker till biblioteket och återvinningscentralen. Vi besöker bokbussen, brandstationen, affärer, teater och kyrkan. Barns inflytande Arbetslaget skall Ta till vara varje barns förmåga och vilja att ta ett allt större ansvar för sig själv och för samvaron i barngruppen Vi uppmuntrar barnen att prata, vi visar att deras åsikt är viktig genom att lyssna och vara lyhörda. Se till att alla barn får möjlighet att efter ökande förmåga påverka verksamhetens innehåll och arbetssätt och delta i utvärderingen av verksamheten Vi spinner vidare på det som barnen visar intresse för Vi för diskussioner om det som rör barnens vardag, hur vill de ha det? Barnen får dagligen vara med och utvärdera sin vardag, t.ex. efter en massagestund, hur kändes det? Vad var bra, mindre bra? Etc Verka för att flickor och pojkar får lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten Alla barn i vår verksamhet har samma värde, vi lär våra barn att ta hänsyn till varandra genom pedagogernas genustänkande. En neutral miljö, ex en dockvrå, är numera hemmet. Förbereda barnen för delaktighet och ansvar och för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle Vid en konflikt uppmärksammas alla berördas inblandning 10(56)

11 Vi använder röstning som en metod för att öka barnens förståelse för den demokratiska processen. Vi lär barnen att ta ansvar för sina egna handlingar. Vi upprättar trivselregler tillsammans med barnen om hur vi ska förhålla oss mot varandra Förskola och hem Arbetslaget skall Ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan Vi träffar föräldrarna utan barn för ett samtal kring deras barn och deras förväntningar Vi låter det nya barnet komma på besök tillsammans med sina föräldrar Vi har fortlöpande samtal med barnens föräldrar om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan. Vi erbjuder uppföljningssamtal efter inskolningen Varje termin erbjuder vi individuella utvecklingssamtal Vi ger föräldrarna möjligheter att påverka innehållet i den pedagogiska planeringen, bl.a. på föräldramöten. Vi tar hänsyn till föräldrarnas synpunkter när vi planerar och genomför verksamheten Vi ger föräldrarna möjlighet till delaktighet i utvärdering av verksamheten. Varje år genomförs en kvalitetsundersökning (Pilen) Vid utvärdering av temaarbeten finns möjlighet för föräldrar att framföra tankar och åsikter Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmen Arbetslaget skall Utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem och samverka med dem Vi har en väl utarbetad rutin för faddersystem och besök i skola och fritidshem Tillsammans med personal i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans Vi har ett överlämningssamtal med mottagande pedagog efter förälders medgivande alt. att föräldrar deltar. 11(56)

12 7. Arbetsplan Skola Vi lägger stor tonvikt vid elevens eget val utifrån egna intresseområden inom samtliga ämnesområden. Alla elever ska få möjlighet, utifrån sina egna förutsättningar och stöd från sina lärare, att arbeta mot målen för år 5. Pedagogerna på Grantomta strävar mot, att i så stor utsträckning som möjligt, integrera kärnämnena med de utforskande ämnena. Eleverna på Grantomta är delaktiga och kan påverka sin skoldag vilket tränar barnets förmåga att ta ansvar för sitt eget lärande. Eleverna använder kontinuerligt ett eget uppföljningsinstrument, vår egen lokala kursplan ( Matrisen ), för att kunna följa den egna kunskapsutvecklingen. Se bilaga. På Grantomta lärde jag mig att ta ansvar för mitt arbete och planera min tid, vilket jag haft stor användning för på min nya skola. (tidigare Grantomta-elev) Varje barn har en portfoliopärm där arbeten och dokumentation, såsom individuella utvecklingsplaner och resultat från nationella prov, samlas. Denna pärm följer barnet genom förskola och skola. Eleverna dokumenterar/planerar själva utifrån skoldagens innehåll vilket bokförs i s.k. skoldagböcker. Med stigande ålder och mer utvecklade kunskaper om bl.a. tid blir detta ett alltmer självständigt ansvar. Montessorilärare har goda kunskaper i uppföljningstekniker. Varje elevs utveckling och prestationer följs upp kontinuerligt. Elevvårdskonferenser genomförs regelbundet med rektor närvarande. Vid behov upprättas handlingsplaner. Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta den komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Vad vill vi på Grantomta? Att alla elever ska känna sig trygga och respekterade utifrån den hon/han är Att alla elever ska tillägna sig en god social och emotionell utveckling Att eleverna känner respekt och tillit till andra barn och vuxna Att eleverna får fatta egna beslut samt stå för sina handlingar Att skolan präglas av en öppen och ärlig attityd mot elever, föräldrar och personal. Hur gör vi på Grantomta? Vi försöker dagligen bekräfta varje elev och som personal vara lyhörd. 12(56)

13 Vi anpassar kraven till elevens mognad och behov genom ett individualiserat och grupporienterat arbetssätt. Vi tränar eleverna i att själva bearbeta och hantera konflikter samt respektera varandra. Vi som vuxna sätter gränser och har tydliga regler samt att vi är goda föredömen. Varje elev får chans att yttra sig i små och stora grupper. Vi ger eleverna möjlighet att förstå hur egna handlingar påverkar andra. Alla klasser har klassråd varje vecka där eleverna får möjlighet att diskutera olika frågor. Grantomta arbetar aktivt med livskunskap där emotionell intelligens och social kompetens tränas. Med hjälp av olika övningar, lektioner, rollspel och lekar, får barnen lära sig förstå, uttrycka och hantera sina känslor. Livskunskap hjälper bl. a. barnen att bygga upp en positiv självbild, lösa konflikter och stärka den empatiska förmågan. Barnen får en djupare förståelse för sig själva och andra, vilket är en förutsättning för fungerande relationer i livets alla kommande vänskaps-, arbets- och kärleksrelationer. Grantomta har en plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, framtagen i samarbete med personal, elever och föräldrar. Trivselregler; Skolan har gemensamma trivselregler. Dessutom diskuterar och beslutar varje klass sina egna trivselregler inför varje läsår. Under 2010 kommer all personal att utbildas i SET, Social Emotionell Träning. År F-3 Eleverna har musik, drama och rytmik med inriktning på uttrycks/relations och reflektionsövningar Elevernas IUP har ett avsnitt där stor vikt lägg vid självuppfattning och social förmåga. Eleverna skattar sin skolsituation i en enkät. Från skolår 2 skriver eleverna sina egna mål baserade på behov och intressen. Kontinuerligt, och vid behov genomför vi gruppstärkande övningar. Födelsedagsfirande. På elevens födelsedag, eller så snart som möjligt efter, samlas gruppen för att fira. Sammanfattningsvis tycker vi att eleverna är trygga och trivs på Grantomta. Eleverna har också stort inflytande på såväl sina studier som i övriga händelser på skolan. 13(56)

14 År 4-5 Vid läsårsstart genomförs en lägerskola för att stärka gruppgemenskapen samt knyta kontakt med föräldrar Livskunskap varje vecka med inriktning på individ- och gruppstärkande aktiviteter och övningar. Elevernas IUP har ett avsnitt där stor vikt lägg vid självuppfattning och social förmåga På elevens födelsedag, eller så snart som möjligt efter samlas gruppen för att fira. Det barn som fyller år sitter bakom ett stort fat som är vackert dekorerat och fyllt med ljus. De andra barnen tänder ett ljus och ger sedan sin klasskamrat en present i form av en vänlig hälsning eller komplimang. Läraren skriver upp presenterna på ett diplom som eleven sedan får ta med sig hem. Nobelfirande. Barnen nominerar varandra i starka sidor, och positiva egenskaper. På Nobeldagen får eleverna varsitt Nobelpris i samband med en 3-rätters nobellunch som barnen i år 5 tillagat. 4-5:an har ett faddersystem där barnen i år 5 tar emot de nya 4:orna och lotsar dem in i arbetssättet. Detta bidrar till att de nya barnen känner sig trygga i miljön och i gruppen samt att de äldre barnen tar ansvar för de yngre barnen. Elevernas ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får reellt inflytande på utbildningens utformning. Hur gör vi på Grantomta? Eleven ska visa respekt för materialet. Allt material ska återlämnas i samma skick och på samma plats som det hämtades. Eleverna städar, vid behov, tillsammans med lärarna i klassrummet. Eleverna har som ansvarsområde att allt är i ordning (vässa pennorna, vattna blommorna, torka borden osv.) Elever från år 2 fyller i Grantomtas lokala kursplan, matrisen som är utarbetad utifrån Maria Montessoris tankar och de nationella målen. Kursplanen är utformad för att eleven, föräldrar och lärare på ett överskådligt sätt ska kunna följa elevens lärande. De yngre eleverna skriver sin skoldagbok det han/hon har arbetat med. Från och med år 3 arbetar barnen med en egen veckoplanering, vid behov med stöd av en lärare. Lärarna lyssnar på elevernas synpunkter och önskemål om vad de vill lära sig. Ibland 14(56)

15 får läraren ändra på sin egen planering men det är hans/hennes ansvar att se till att kursplanen följs och att eleverna får de kunskaper de behöver och har rätt till. Från år 2 fyller eleverna i matrisen. Eleverna får genom matrisen en bra inblick och överblick över de olika ämnena. Matrisen är gemensam för skolan. Matrisen används vid föräldrasamtalen. Eleven kan tillsammans med läraren och föräldern diskutera arbetet som gjorts. Det blir väldigt tydligt i vilka ämnen eleven jobbat mycket och i vilka ämnen en extra insats behöver göras. Eleven får ökad förståelse för vad kunskap är och vilka krav som ställs. I år 1, inför IUP-samtalen går lärare och elev tillsammans igenom matrisen i svenska och matematik. Detta för att förbereda eleven för IUP-samtalet och för den alltmer självständiga uppföljning eleven kommer att göra i de högre skolåren. Varje år har vi öppet hus. Vi kallar detta för Grantomtadagen. Vid det tillfället får eleverna möjlighet att visa upp sina arbeten för sina föräldrar. Varje elev får arbeta efter sin egen förmåga. Vissa elever i klassen behöver mer tid av lärarna, alla elever lär sig att respektera varandras olikheter. År F-3 Varje barn har ett ansvarsområde i klassrummet, det kan vara allt från att ansvara för bokhyllan, vattna blommor, ta hand om konstnärsmateriel osv. Ansvarsområden byts ut regelbundet under året. De yngre eleverna skriver sin skoldagbok det han/hon har arbetat med. År 4-5 Varje elev har en värdsyssla att ta ansvar för. Detta för att alla elever ska känna ett ansvar för, och värna om, den gemensamma miljön. Elevernas synpunkter vad gäller miljön hörsammas och tillmötesgås i så stor utsträckning som möjligt. Eleverna planerar och utvärderar sitt arbete i en skoldagbok. Lärarna sätter ihop en bas som eleverna arbetar utifrån, baserad på de nationella målen och våra lokala kursplaner. Utöver detta väljer eleverna arbeten utifrån sina individuella intressen och förmågor. Eleverna planerar sin skoldag utifrån sin veckoplanering, eleven bestämmer själv vart han/hon vill sitta och arbeta samt bestämmer när han/hon behöver ta en paus. Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Verksamheten styrs utifrån riktlinjer i läroplan, skollag och våra matriser. 15(56)

16 Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra en grund för undervisningen. Lärarna skall sträva efter att i undervisningen integrera kunskaper i så stor utsträckning som möjligt. Hur gör vi på Grantomta? Vårt styrdokument är vår lokala kursplan, matrisen som är utformade och följer Maria Montessoris idéer och tankar, samt innefattar den nationella läroplanens mål. Varje elev har en egen uppsättning lokala kursplaner där de kan följa och dokumentera sin egen kunskapsutveckling. Eleverna får genom matrisen en bra överblick över de kunskaper de har rätt att förvärva. För att säkerställa att målen uppfylls fyller eleven tillsammans med pedagogen i de kunskaper/fält i matrisen som de tillsammans anser att eleven tillgodogjort sig. Verksamheten genomsyras av ett Montessori pedagogiskt tillvägagångssätt, där varje elev bemöts med respekt utifrån sina egna förutsättningar, förmågor, kunskaper, intressen och behov. Undervisningen är individualiserad och kan ske individuellt, gruppvis och/eller klassvis beroende på vad, som ska introduceras. Ett helhetsperspektiv ligger till grund för undervisningen inom de olika ämnesområdena. Pedagogiken grundar sig på en filosofi om alltings samband på jorden och alla individers betydelse. Intresseperioder och lusten att lära. Enligt Dr. M. Montessori karaktäriseras barn i olika åldrar utav olika intressen eller känsligheter, som driver dem i sin nyfikenhet, upptäckarglädje och inlärning. I 6-12 års ålder tycker eleverna om att använda sin logiska förmåga, sin föreställande och skapande fantasi samtidigt som de tillfredsställer sin vetgirighet. Att få fungera i ett socialt sammanhang gärna i en liten grupp är av största vikt, och ger upphov till de ständigt återkommande etiska resonemangen och etablerandet av godtagbara normer. Vi anser det värdefullt att ta till vara dessa intresseperioder i undervisningen. Dr. Montessori betonade också handen som ett redskap för intelligensen, och att dess aktivitet, samtidigt som den utvecklas, stödjer elevens spirande logiska resonemang och skapande förmåga. Laborativa material en god hjälp i inlärningen. För att kunna möta elevens behov av aktivitet i sin inlärningsprocess, använder vi laborativt material (varav en stor del utgörs av Montessorimaterial) tillsammans med böcker, datorer etc. I klassrummen finns material för såväl kärnämnena svenska, matematik och engelska, som historia, biologi, geografi, bild etc. Montessoris idé om inlärning handlar om att gå från det konkreta till det abstrakta, från det enkla till det komplexa, från helheten till delarna. Här finns material som övar upp skriv- och läsförmåga, språkkänsla och grammatik. Matematikmaterial där eleven tränar taluppfattning, får tydliga begrepp om räkneoperationer, för att senare kunna lösa räkneuppgifter abstrakt. Moment, som behöver nötas in, t ex 16(56)

17 multiplikations tabeller, finns det många olika material/aktiviteter för, så att eleven får en varierad repetition. Så gott som allt material fyller flera funktioner. Förutom att ett visst material/övning har ett specifikt målrelaterat syfte, så ger det eleven stöd i logiska resonemang och lägger en grund för den föreställande förmågan. De sensoriska intrycken som den yngre eleven får banar vägen för den äldre elevens intellektuella förståelse. Många material/aktiviteter lämpar sig också för arbete i liten grupp, vilket uppskattas av eleven med sitt starka behov av grupptillhörighet. Många material är självrättande. Eleverna får då tillfredsställelsen av att själva se hur de lyckats med uppgiften. Eleverna blir allt mer självgående i sin inlärning...och en god hjälp i uppfostran. Allt material är av god kvalitet och finns oftast bara i ett exemplar. Arbetsmaterialen finns lätt tillgängligt för eleverna på hyllor och allting har sin bestämda plats. Den, som använt ett material, har ansvar för att det snyggt och prydligt kommer på plats igen. Eleverna lär sig ta hänsyn till varandra. Är ett visst arbetsmaterial upptaget, får man vänta på sin tur eller komma överens om att samarbeta. Hjälp mig att göra det själv Detta är en tanke som grundar sig på det faktum att ingen kan lära någon annan något. Man kanske behöver hjälp för att kunna lära sig, men själva inlärningen måste var och en klara på egen hand. I en Montessorigrupp är lärarens uppgift därför inte i första hand att förmedla kunskap. Snarare att observera eleverna och vara uppmärksam på varje elevs behov. Det är lärarens ansvar att tillhandahålla och introducera eleverna till aktiviteter och kunskapsstoff så att varje elev kan uppnå de uppställda målen i läroplanen. På ett intresseväckande och lustfyllt sätt måste han/hon försöka att engagera varje enskild elev i den aktuella inlärningsprocessen. Detta görs genom kortare lektioner, introduktioner eller genomgångar i större eller mindre grupp, som följs upp av och med eleven, enskilt eller i grupp. En introduktion kan även göras med en enskild elev. Utifrån flertalet lektioner eller introduktioner får eleven riktningen och ramarna för sitt val av arbete. Läraren planerar skolarbetet, så att eleven får en god balans mellan ämnena. Frihet Vi anser: Att man bäst tar till vara elevers spontana lust för arbete genom att låta deras eget intresse vara motiv nog för att söka kunskap. Att elever har en avundsvärd förmåga att koncentrera sig på en intresseväckande uppgift. Att elever som vill lära sig något nytt visar en fantastisk uthållighet. Med kunskaper om människans tidiga mognadsprocess skapas förutsättningar för elever att utvecklas till harmoniska och självständiga vuxna. Att elever ska ha frihet att välja aktivitet och möjlighet att arbeta ostört. 17(56)

18 Frihet, ansvar, hänsyn, självförtroende Besöker du Grantomta Montessoriskola, möter du en miljö utan kateder och traditionella skolbänkar. Istället finner du elever, som arbetar ensamma eller i grupp vid bord eller på golvet. Det finns rikligt med arbetsmaterial på hyllor tillgängligt för eleverna. Varje elev väljer själv sin sysselsättning. Barnen arbetar självständigt utifrån ramar givna av pedagogerna. I dessa finns också möjlighet att välja sysselsättning. Men friheten ställer också krav på att eleverna tar del av ansvaret att täcka in alla ämnesområden på kursplanen, alltså matrisen. Det innebär krav på planering och utvärdering. Friheten förutsätter också att de tar hänsyn till kamraterna i sin omgivning. Friheten att få arbeta självständigt ställer också krav på att eleverna tar ansvar för sitt lärande, miljön och visar hänsyn till kamraterna i sin omgivning. År F-3 Utöver de planerande arbeten som barnen är ansvariga för har de frihet att fördjupa sina kunskaper samt vidga sina egna intresseområden. Barnen arbetar på den nivån de befinner sig. De får uttrycka sina kunskaper på valfritt sätt vilket leder till att barnen får en stark självkänsla. Genom vår utvecklade IT-miljö skapas förutsättningar till en bra kunskapsbank. Eleverna lär sig även källkritik och ansvar för hur man arbetar och söker kunskap på nätet. År 4-5 Vi arbetar med konkreta och visuellt tilltalande material som till stor del är självrättande. Eleverna erbjuds flera olika forum för gemensamma diskussioner om aktuella händelser runt om i världen, egna erfarenheter/upplevelser mm. Eleverna erbjuds en väl utvecklad IT-miljö med bland annat många datorer samt projektor som används vid exempelvis redovisningar och presentationer. Arbetet i 4-5:an är knutet till några stora temaarbeten där ämnen integreras och barnens arbeten samlas och blir en bok. Barnen får en överskådlig och sammanhängande bild av temat. Arbetssättet är individanpassat och de färdiga arbetena kan se väldigt olika ut. Barnet arbetar såväl teoretiskt som estetiskt. Exempel på temaarbeten vi arbetar med i 4-5:an är Sverigeboken, Europaboken, Tellusboken och Universumboken. Skola och hem Skolan och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barn och ungdomars utveckling och lärande. 18(56)

19 Riktlinjer Alla som arbetar i skolan skall: Samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. Läraren skall: Samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling Hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och därvid iaktta respekt för elevens integritet. Hur gör vi på Grantomta? Vi samarbetar med elevernas vårdnadshavare för att tillsammans utveckla skolans innehåll och verksamhet genom att hålla föräldramöten och föräldramedverkan i skolan. Därutöver lägger vi stor vikt vid täta kontakter mellan pedagoger och vårdnadshavare. Vi erbjuder också utvecklingssamtal (F-klass)/IUP-samtal (år 1-5) en gång per termin. Här används från år 1 vår kursplan, matrisen, och elevens Individuella Utvecklingsplan i diskussioner kring måluppfyllelse. Vid behov erbjuds fler samtal per termin. Vi har regelbundet täta samtal mellan elev och pedagog. Eleverna i år 3 skriver utöver sin veckoplanering ett socialt mål som utvärderas av eleven veckan därpå. Eleverna i 4-5 skriver exempelvis loggbok, och har i den skriftlig kontakt med sin pedagog om han/hon vill ta upp någonting speciellt. Varje vecka skriver eleverna en utvärdering i en skoldagbok som vi omedelbart följer upp. Vi lägger stor vikt vid att vårdnadshavare och elever skall känna att vi pedagoger är engagerade och tillgängliga. Vi arbetar tillsammans med vårdnadshavare om en elev behöver extra hjälp i sin kunskapsutveckling till exempel om en elev behöver utveckla sin läsning. På Grantomta upprättar vi en specifik utvecklingsplan tillsammans med vårdnadshavaren. Eleven tränar ofta både hemma och i skolan. Vi har täta uppföljningar med vårdnadshavaren i sådana fall. Se bilaga. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål, skola Vår lokala kursplan, matrisen, ger eleverna en överblick över de områden som de ska arbeta med. Den utgår från strävansmålen i Lpo 94. Varje barn har en egen kursplan där de fyller i mål som är uppnådda. Utöver detta tydliggörs målen för elev och föräldrar i den Individuella Utvecklingsplanen (IUP). Elevernas IUP är målstyrt uppbyggd, där barnen dokumenterar vilka av målen som är uppfyllda och vilka moment som behöver utvecklas. IUP kompletteras sedan med pedagogens dokumentation. Vårdnadshavare och elev får hem elevens IUP innan samtal i skolan för att kunna ta del av informationen i lugn och ro. 19(56)

20 I kontinuerliga observationer och utvärderingar i den dagliga undervisningen bedöms elevens arbete utav läraren, och denna bedömning ligger som grund för huruvida eleven har tillgodogjort sig den kunskap och/eller förmåga, som ligger till grund för nästa steg. Då skolarbetet sker stegvis där kunskapen och/eller förmågan från att vara enkel och konkret blir alltmer komplex och abstrakt, kan eleven endast gå vidare till nästa steg om den föregående kunskapen/förmågan har assimilerats. Den individualiserade undervisningen, vilken kan ske både enskilt och i liten eller stor grupp, tillgodoser elevens behov av att ha assimilerat och tillgodogjort sig den tidigare kunskapen/förmågan, som behövs för nästa steg. När det gäller läsningen har vi använt oss av Läsutvecklingsschemat LUS. Från och med höstterminen 2010 kommer vi att använda oss av God läsutveckling och dess schema. Bedömningar görs kontinuerligt. Vid byte utav lärare (från år 1 till år 2 och från år 3 till år 4) görs en utvärdering av varje elev i förhållande till uppställda mål i vår lokala kursplan. Lärarna i 2-3:orna får årligen ett feedback från lärarna i 4-5:an angående barnens förmågor och uppnådda kunskapsnivå. År F-3 När det gäller matrisen för barnen i skolår 1 görs enbart en avstämning av målen i svenska och matematik. Dessa båda kärnämnen har nationella mål som ska uppnås i skolår 3. Övriga ämnen har nationella mål som ska uppnås först i skolår 5. Barnen i F-klassen arbetar utifrån sina särskilda mål. Se bilaga Mål förskoleklass. Alla elever i år 3 skriver de nationella proven i svenska och matematik. År 4-5 Alla elever i år 5 skriver de nationella proven i svenska, engelska och matematik. 20(56)

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Skutan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Skutan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Skutan 2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bakgrund Denna plan bygger på diskrimineringslagen, skollagens förbud

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola Lika behandlingsplan Hanna Förskola 2015-2016 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 3 Hanna förskolas likabehandlingsplan 4 Definitioner 4 Mål 5 Åtgärder 6-7 Till dig som förälder!

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

2015 ARBETSPLAN & MÅL

2015 ARBETSPLAN & MÅL 2015 ARBETSPLAN & MÅL FÖRSKOLAN BARNEN I DÖSHULT Frida Rosenström Lena Andersen Maja Månsson 2 Prioriterade mål 2015 SOCIALA UTVECKLINGEN Att barnen lär sig ta hänsyn till andra människor och att utveckla

Läs mer

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. Likabehandlingsplan Melleruds Förskola - 2016 Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. diskrimineringslagen och 6 kap. skollagen (SFS 2010:800) Vision: Melleruds Förskola är

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN Planen gäller 2015-06-01 2016-06-01 1 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan..3 I Ur och Skur förskolan Granens likabehandlingsplan.4

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Värdegrundsdokument 2014-2015

Värdegrundsdokument 2014-2015 Värdegrundsdokument 2014-2015 SÄBYHOLMS MONTESSORI FÖRSKOLA Lokal arbetsplan för Säbyholms Montessori Förskolans målsättning är att utifrån en helhetssyn på barnet och med montessoripedagogiken som grund

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Tävelsås förskolor 2016/2017

Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Tävelsås förskolor 2016/2017 Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Tävelsås förskolor 2016/2017 Inledning Denna likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling gäller för Tävelsås förskola. Vision Förskolan ska

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Bäsna förskola BLÅKLOCKAN

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Bäsna förskola BLÅKLOCKAN Framtagen 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bäsna förskola BLÅKLOCKAN På Blåklockan ska alla känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för den man är.

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers lika rättigheter förebygga och förhindra trakasserier och

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Förskolans Arbetsplan 2016/2017

Förskolans Arbetsplan 2016/2017 Förskolans Arbetsplan 2016/2017 Avdelning Fantasiresan Stigens Friskola Innehållsförteckning Fokus under 2016-2017 Åtgärder enligt föregående utvärdering Mål och riktlinjer Normer och värden Utveckling

Läs mer

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Gimo Skolområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Verksamhetsår 2016 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800 6 kap. 6-10 ) förbjuder

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Skälbyskolans förskola Lå 2012/2013. Gäller under tiden

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Skälbyskolans förskola Lå 2012/2013. Gäller under tiden Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Skälbyskolans förskola Lå 2012/2013 Gäller under tiden 2012-08-30 2013-08-30 Inledning Handlingsplanens främsta syfte är att främja barns och

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara Solglimtens Likabehandlingsplan En plan mot kränkande behandling Våga vara Jag vill som en blomma stark tränga tyst igenom asfaltsvägenshårda mark att slå ut i blom. Våga vara den du är och våga visa vad

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibacken Nyckelpigan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2010/11 1 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Arbetsplan för Stadsskogens förskola 2 avdelningarna Skatan och Svalan

Arbetsplan för Stadsskogens förskola 2 avdelningarna Skatan och Svalan Arbetsplan för Stadsskogens förskola 2 avdelningarna Skatan och Svalan Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Brunna förskola. Läsåret 2014

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Brunna förskola. Läsåret 2014 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Brunna förskola Läsåret 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla

Läs mer

Målsättning, vision och kärnvärden

Målsättning, vision och kärnvärden Målsättning, vision och kärnvärden På Skanör Falsterbo Montessoriskola är visionen att utbilda morgondagens världsmedborgare. All personal på skolan arbetar aktivt för att förhindra varje form av diskriminering

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 1 LPFÖ98 Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 Arbetsgruppen bestod av följande personer: Emelie Furubom, Philip Walsh, Irina Andreeva,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...

Läs mer

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10) Nattugglans förskola och fritidshem Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-2017 1 (10) Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn ska varje verksamhet

Läs mer

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015 Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja

Läs mer

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet). Utgår från kvalitetsredovisning 2014-15 samt utifrån barnens ålder och mognad. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles

Läs mer

Likabehandlingsplan Skurholmens förskola

Likabehandlingsplan Skurholmens förskola Likabehandlingsplan Skurholmens förskola 2016-2017 Vad säger lagen? Skollagen Sedan den 1 januari 2009 regleras arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i både diskrimineringslagen och skollagen.

Läs mer

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Verksamhetsplan Solhaga förskola 2016-2017 Förutsättningar 35 platser Två avdelningar, Solen 1 3 år, Månen 3 5 år 7 pedagoger (4 förskollärare, tre barnskötare

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun FAMILJEDAGHEM/ FAMILJEFRITIDSHEM Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. och riktlinjer... 4 2.1 Normer och värden... 4 2.2 Utveckling och lärande... 5 2.3 Barns inflytande...

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014

Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014 Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014 Utarbetad enligt Skol- och fritidsförvaltningens (SFF) riktlinjer. Innehållsförteckning Innehållsförteckning

Läs mer

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Prästavångsskolan Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Välkommen till ett nytt läsår! I handen håller du Prästvångsskolans plan för Mål och Värdegrundsarbete. Våra prioriterade mål för Prästavångsskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Förskolan Skogsleken Varför

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden 2014-2015 Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter och tillfällen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan Hösten 2016 och våren 2017 2(8) INLEDNING Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling

Läs mer

Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012

Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012 Page 1 of 5 Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012 Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers lika rättigheter förebygga och förhindra trakasserier

Läs mer

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg

Läs mer

Likabehandlingsplan, plan mot kränkande behandling Åryds förskola

Likabehandlingsplan, plan mot kränkande behandling Åryds förskola Likabehandlingsplan, plan mot kränkande behandling 2015-2016 Åryds förskola VARFÖR EN PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING? Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett

Läs mer

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling SOLHEMS FÖRSKOLA Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING BAKGRUND DEFINITION VISION MÅL FÖREBYGGANDE ARBETE ÅTGÄRDER UTVÄRDERING INLEDNING Likabehandlingsarbete

Läs mer

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA 1 Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA "Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta

Läs mer

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra Förskoleenheten Marieberg 1 Likabehandlingsplan Denna plan är upprättad för att förbättra arbetet med att förebygga, upptäcka och åtgärda i de fall diskriminering och kränkningar uppkommer eller fortsätter.

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING 100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling år 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling år 2016 Logårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling år 2016 Bakgrund Denna plan bygger på diskrimineringslagen, skollagens förbud mot kränkande behandling samt Skolverkets allmänna råd

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

FÖRSKOLAN GARHYTTANS TRYGGHETSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN GARHYTTANS TRYGGHETSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN GARHYTTANS TRYGGHETSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017 VISION På förskolan Garhyttan tar vi avstånd från alla former av kränkande behandling. Vi arbetar för att alla,

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94) 090629 Samverkan Samverkan sker mellan: barn-barn, pedagog-barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Samverkan med kamrater är en förutsättning för att barnen ska nå de mål som finns i läroplanen. Med leken

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Arbetsplan för avdelning Stubben

Arbetsplan för avdelning Stubben Arbetsplan för avdelning Stubben Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar för att

Läs mer

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014 2011-10-31 Sid 1 (11) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning solen 2013/2014 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (11) 2.1 NORMER

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg i Tidaholm 2015/2016 Vad säger styrdokumentet?... 3 UPPDRAGET... 3 Skollagen (14 a kapitlet)... 3 Diskrimineringslagen... 3 Läroplanen (Lpfö 98)... 4 Värdegrund...

Läs mer

2015-10-08 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR STALLGÅRDENS FÖRSKOLA

2015-10-08 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR STALLGÅRDENS FÖRSKOLA 2015-10-08 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR STALLGÅRDENS FÖRSKOLA 2015-2016 2015-10-08 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vår vision... 3 Bakgrund... 3 Tydliga

Läs mer

Likabehandlingsplan. Bäckaskolan åk 1-6

Likabehandlingsplan. Bäckaskolan åk 1-6 ! Likabehandlingsplan Bäckaskolan åk 1-6 Lag (2008:567) Om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. 1 Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter

Läs mer

Arbetsplan för Älvdansens förskola Avdelning Trollet

Arbetsplan för Älvdansens förskola Avdelning Trollet Arbetsplan för Älvdansens förskola Avdelning Trollet Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision

Läs mer

Ånge Kommun LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN PARKBACKEN

Ånge Kommun LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN PARKBACKEN Ånge Kommun LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN PARKBACKEN Juni 2010 Innehållsförteckning 1.Vision och mål 3 2. Processen- Så här har vi arbetat fram likabehandlingsplanen 4 3. Kartläggning och nulägesanalys

Läs mer

Kärr Äventyrsförskolas plan mot diskriminering och annan kränkande behandling

Kärr Äventyrsförskolas plan mot diskriminering och annan kränkande behandling Kärr Äventyrsförskolas plan mot diskriminering och annan kränkande behandling Kärrs förskolas Vision: Ett lustfullt lärande i trygg miljö Kärrs förskolas Mål: En förskola fri från kränkningar där alla

Läs mer

reviderad Handlingsplan för förskolan Athena

reviderad Handlingsplan för förskolan Athena reviderad 160810 Handlingsplan för förskolan Athena Mål Handlingsplan förskolan Athena Tematiskt arbetssätt Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Tummelisagårdens och Apelgårdens förskola. 2010-10-01 t.o.m. 2011-10-01 1 3. Innehållsförteckning 4. Utvärdering av föregående plan...3 5. Barn och

Läs mer

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN 2008-2009 NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN Sammanställd av: Arbetslaget Holmsjö fritidshem Ansvarig: Rektor Ulf Ebbesson

Läs mer

Skolledningens ställningstagande

Skolledningens ställningstagande Likabehandlingsplan Ankan 2013/2014 Skolledningens ställningstagande Denna likabehandlingsplan bygger på skollagen och diskrimineringslagen. Lagarna förtydligar förskolans ansvar att arbeta mot all form

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-09-23 Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Pedagogisk Omsorg Östhammars kommun 2016-17 För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling.

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Montessorifriskolans fritidshem

Montessorifriskolans fritidshem Montessorifriskolans fritidshem Fritids är en pedagogisk gruppverksamhet för skolbarn i årskurs F- 6. Fritids uppgift är att erbjuda barnen en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid. Verksamheten

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lilltorpet 2014/2015 På Lilltorpet arbetar vi aktivt med; Att varje barn ska känna trygghet och vistas i en trygg miljö Ett empatiskt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling! för Pixbo förskola !

Plan mot diskriminering och kränkande behandling! för Pixbo förskola ! Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Pixbo förskola 2016-2017 Inledning Bestämmelse i skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet som omfattas

Läs mer

Likabehandlingsplan för Förskolan Framtiden

Likabehandlingsplan för Förskolan Framtiden Likabehandlingsplan för Förskolan Framtiden 2011-2012 Inledning Planen ska främja barns och vuxnas lika rättigheter och motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Bakgrund Från och med 2009-01-01regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: diskrimineringslagen och 14 a kap. i skollagen. De har ersatt den

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016

Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

Smögens förskolas- Avdelning Kaprifolens årliga plan mot kränkande behandling

Smögens förskolas- Avdelning Kaprifolens årliga plan mot kränkande behandling Smögens förskolas- Avdelning Kaprifolens årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier

Läs mer

Visioner och mål för Montessoriförskolan Lindängen

Visioner och mål för Montessoriförskolan Lindängen Visioner och mål för Montessoriförskolan Lindängen Förskolans vision och mål är att erbjuda en montessoriverksamhet i enlighet med Maria Montessoris pedagogik och läroplan samt med stöd av de riktlinjer

Läs mer