Illustratörens Tack. Författarnas Tack

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Illustratörens Tack. Författarnas Tack"

Transkript

1

2 Balans ett spel om Hållbar Utveckling presenteras av Svenska Aralsjösällskapet. Författare/Spelutvecklare: Linda Strandenhed & Simon Lundberg Illustration/Layout: Carl-Marcus Edhardt Materialet är producerat med stöd från Sida, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, genom Forum Syd. Sida och Forum Syd har ej deltagit i produktionen och ansvaret för innehållet är utgivarens. Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika 3.0 Unported licens.

3 Författarnas Tack Från de första vaga tankarna kring att göra ett undervisningsmaterial om hållbar utveckling har Balans tagit fart, vuxit och utvecklats långt utöver våra förväntningar. En sak är säker, vi hade inte kunnat skapa Balans utan ett stort antal personer som generöst har delat med sig av sina djupa kunskaper och brinnande engagemang för utbildning, för speldesign och för hållbar utveckling. Utan någon inbördes ordning vill vi tacka följande personer: Lars Rydén, Arvid Lundberg, Eva Friman, Ruslan Georgiev, Mattis Bergquist, Erika Granholm, Per Sigvallius, Sanne Hultgren, David Kronlid, Sara Pårs-Rosell, Samuel Stenberg, Daniel Berglund, Gitte Jutvik-Guterstam, Olle Lundberg, Sigrid Bergström, Karin Johansson, Håkan Nordlund, John Paul Madine, Miriam Samuelson, Alia Ibragimova, Hanna Andersson, Maria Berglund & Gunnel Bergström. Vi vill tacka Gunilla Björklund, Kerstin Lindahl-Kiessling, Christian Andersson, Marianne Nilsson samt hela Svenska Aralsjösällskapets styrelse för handfast stöd och uppmuntrande tillrop. Tack till lärarna och eleverna på Dragonskolan i Umeå, Vux Linné & Rosendalsgymnasiet i Uppsala, Strömbackaskolan i Piteå och på alla de andra gymnasieskolor som vi besökt genom åren. Många tack till Forum Syd, utan deras ekonomiska stöd hade projektet inte varit möjligt. Sist, men inte minst, stort tack till vår illustratör Carl-Marcus Edhardt för sympatiskt samarbete och ett helt fantastiskt väl utfört arbete. Linda Strandenhed & Simon Lundberg Uppsala, Mars 2013 Illustratörens Tack Jag vill tacka Linda och Simon för möjligheten och förtroendet att få arbeta med detta projekt. Ett litet tack går även till er som håller detta i er hand och jag hoppas att ni ska finna det lika kul att arbeta med/spela som jag hade att arbeta med det. Självklart vill jag även tacka min fantastiska familj som ger mig ett enormt stöd. Carl-Marcus Edhardt Göteborg, Mars 2013

4 Varför Balans? Hur kommer det sig att vi bestämde oss för att skapa Balans? När vi anordnar temadagar på gymnasieskolor använder vi situationen i Aralsjöområdet som ett exempel på en ohållbar utveckling. Vad vi har märkt är att elever ofta tänker sig att beslutsfattarna måste ha varit osedvanligt korkade för att ha tagit beslut som fått sådana negativa konsekvenser. Det synsättet innebär att det är svårare för dem att förstå de strukturer som gjorde att de sovjetiska makthavarna tyckte att deras beslut var rationella. Vilket gör det än svårare för dem att upptäcka på vilka sätt de beslut vi och våra makthavare fattar i dag kan verka kloka och lönsamma och samtidigt leda fram emot långsiktigt katastrofala konsekvenser. Vi vill att deltagare som spelar Balans i praktiken ska få uppleva lite av detta, att de själva ska upptäcka några av de fallgropar och utmaningar som finns på vägen mot ett mer hållbart samhälle. Längst fram i lärarhandledningen hittar du en kort introduktion till spelet Balans. Kapitel två handlar om hur Balans kan användas i skolan och hur spelet knyter an till läroplanen, olika ämnen och kurser. Kapitel tre och framåt går igenom spelets regler och ger olika tips och förslag på hur spelmaterialet kan användas. I slutet av lärarhandledningen finns två kapitel med förslag på teman som du kan ta upp i anslutning till att ni spelar Balans, och som kan lyftas fram för att få ut så mycket som möjligt av spelet. Det ena kapitlet handlar om begreppet hållbar utveckling, det andra om naturresurser. Allra längst bak ger vi förslag på fem stycken extraövningar som du kan använda fristående eller i samband med att ni spelar spelet. Balans är ett förslag till hur du som pedagog kan behandla området hållbar utveckling på ett interaktivt och engagerande sätt inom ramarna för de samhällsvetenskapliga såväl som de naturvetenskapliga ämnena. Vi vill betona att det inte är vår avsikt att göra en handledning som innefattar begreppet hållbar utvecklings alla dimensioner. Det är ett så mångfacetterat begrepp att det i stort sett skulle vara omöjligt. Vi berör endast sparsamt frågor som klimatförändringar och miljörättvisa, men dessa och andra frågor kan med fördel lyftas i anknytning till spelet. Balans är licensierat under en Creative Commons-licens och vi välkomnar alla att sprida och vidareutveckla materialet. Vi tror att en samhällsförändring mot en hållbar utveckling, som respekterar människor, djur och natur, nu och i framtiden, är både brådskande och absolut nödvändig. Vi hoppas att Balans kan bidra till att skapa ökad förståelse och engagemang för hållbar utveckling. Hjärtligt välkomna till Rihavsregionen! Linda & Simon

5 Innehållsförteckning Balans - ett spel om Hållbar Utveckling Introduktion Varför ska jag använda Balans i undervisningen? Ämnesövergripande samarbete Spelregler Tolvskaliga barometrar Barometrarnas inbördes påverkan Investeringar Investeringsfasen Investeringskorten Energikrävande investeringar och energibarometer Speciella investeringar Miljöinvesteringar & energiinvesteringar Småskaligt jordbruk & plantagejordbruk Fiske Fler än en investering per tur Budgetöverskott Tjuvfiske Händelsekort Dags att spela Vid spelstart Under spelets gång Vid spelslut Avslutande Diskussion Diskussionsfrågor Samarbetet Beslutsprocessen Känslor och politik Intern demokrati Utmaningar med hållbar utveckling Balans vs Verkligheten Examinationsuppgifter Examinationsuppgift - Allmänningens tragedi Examinationsuppgift- Hållbar utveckling Balans mellan pedagogik och realism Omvalspoängens vikt Gemensamma miljöpoäng Beslutsförfarande Vad är hållbar utveckling? Aralsjökatastrofen ett exempel på en ohållbar utveckling Om Naturresurser Extraövningar Associationsstafett Vilken är varan? Prioriteringsleken Fördelningsleken Diskussionsformer...36

6 Balans - ett spel om Hållbar Utveckling En ovanligt torr sommar har bränt slätternas gräs guldbrunt. Herdarna hittar inget bete åt sina djur. Till och med de vilda saigaantiloperna har svårt att klara sig. Krav ställs på att regeringen ska agera kraftfullt för att lösa situationen men den ökade kostnaden skulle hindra planerade investeringar i utbildningsreformer, kolgruvor och jordbruk. Du är en inflytelserik minister i ditt lands regering. Vad gör du? 1. Introduktion Hållbar utveckling handlar, enkelt uttryckt, om att vi ska kunna tillgodose våra behov idag och samtidigt tänka på att kommande generationer också ska kunna leva ett bra liv. Vi måste hushålla med våra resurser för att tillgodose medborgarnas sociala, kulturella behov, ekonomiska och miljömässiga behov idag och i framtiden. Balans ett spel om Hållbar Utveckling är ett konkret och lekfullt verktyg för att förstå hur olika delar av hållbar utveckling hänger samman. I Balans agerar spelarna regeringar i Rihavsregionen, en fiktiv region inspirerad av Centralasien. De fem länderna Staraistan, Kharbekien, Nikosistan, Niz Erovsk och Metunien är alla belägna runt Rihavet. Regionen är påhittad men problemen som står i spelets fokus tar upp verkliga hållbarhetsfrågor. Spelarna får i grupp balansera olika behov och begär gentemot varandra och ta konsekvenserna av sina val. Spelet riktar sig främst till gymnasieskolor, men det passar även för andra grupper som vill lära sig mer om hållbar utveckling. Balans bygger på den pedagogiska genren upplevelsebaserat lärande. Metoden låter deltagarna behandla verkliga problem i en simulerad miljö och lämpar sig väl att använda i sammanhang där spelarna måste resonera, förhandla och samtala för att lösa problemen de ställs inför. (Läs mer om upplevelsebaserat lärande, på Spelarna kommer under spelets gång att ställas inför frågor utan några givna svar. Med andra ord kommer ingen spelsession att vara den andra lik. Hur spelet utvecklas bestäms till stor del av hur spelarna agerar. Spelet börjar med en inledande genomgång och avslutas med en diskussion. Båda dessa moment är en integrerad del av själva spelupplevelsen och en förutsättning för deltagarnas lärandeprocess. Gruppen bör ha tre timmar eller mer till sitt förfogande inklusive inledning, genomgång av regler, speltid och avslutande diskussion samt tid för rast. Om du vill kan du som pedagog i en klass bygga upp en serie lektioner kring hållbar utveckling som bygger på frågor som kommer fram i spelet. Längre fram i lärarhandledningen kommer vi att ge förslag på kompletterande övningar och ytterligare frågor att diskutera i relation till spelet. Vi presenterar även förslag på vilka frågor du kan lyfta i en diskussion i direkt anslutning till spelet. Spelet ger så konkreta tankeställare, som inte blir övertydliga utan växer fram. Gymnasielärare på Dragonskolan i Umeå december 2012 Spelet var mycket lärorikt. Bra insikt över hur det är IRL. [i den verkliga världen] Hur svårt det kan vara att komma överens om en långsiktig plan. Elev på Naturprogrammet, Strömbackaskolan i Piteå

7 2. Varför ska jag använda Balans i undervisningen? 2.1 Ämnesövergripande samarbete Balans relaterar till flera olika ämnen och spelet kan därför både användas inom ramarna för de enskilda ämnena och med fördel även inom ämnesövergripande samarbeten. Spelet ger på detta sätt dig som lärare goda möjligheter att uppfylla läroplanens riktlinje om att du som lärare ska samverka med andra lärare i arbetet med att nå utbildningsmålen (Lgy11) 2.2 Det etiska perspektivet Spelet relaterar vid sidan om de enskilda kursmålen till läroplanens värdegrundsuppdrag. I läroplanen uttrycks skolans uppgift att förmedla ett etiskt perspektiv på följande sätt: Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i utbildningen. Därför ska undervisningen i olika ämnen behandla detta perspektiv och ge en grund för och främja elevernas förmåga till personliga ställningstaganden. (Lgy11) Genom att spelets deltagare tar på sig rollen som beslutsfattare kommer de själva att få sätta sig in i etiska överväganden där de måste balansera konsekvenserna av sina beslut mot varandra. Ett upplevelsebaserat lärande där spelets deltagare själva måste agera och fatta beslut i frågor med etiska komplikationer lägger en bra grund för att främja elevernas personliga ställningstaganden i etiska frågor. Vad jag kunde se var att några elever som inte är speciellt intresserade av samhällskunskap plötsligt var engagerade i olika förhandlingssituationer som representant för sitt land. Spelet väckte hos eleverna nyfikenhet i miljöfrågor, och skapade också engagemang. De tyckte att spelet var roligt, men även att de frågor som behandlades var viktiga. Inte minst för mänsklighetens överlevnad som en elev uttryckte det hela. Gymnasielärare på Strömbackaskolan i Piteå december 2012 Spelet ger även goda förutsättningar att uppfylla undervisningens uppdrag om att förmedla ett miljöperspektiv. Läroplanens beskriver miljöperspektivet på följande sätt: Miljöperspektivet i undervisningen ska ge eleverna insikter så att de kan dels själva medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. (Lgy11) Genom att spelarna själva tvingas balansera sociala-, ekonomiska- och miljökonsekvenser av sina handlingar mot varandra ges spelets deltagare goda möjligheter att ta till sig de globala miljöfrågorna på en personlig nivå. Genom att spelets deltagare ställs inför flera av de mekanismer som är bidragande till en skadlig miljöpåverkan och ohållbar utveckling får eleverna chans att utveckla kunskaper och insikter som de själva kan använda för att motverka en skadlig miljöpåverkan. 2

8 Spelet var ett bra sätt att leva sig in i den problematik som det innebär att försöka samsas och göra kloka val inom en region. Lärare på Vux Linné i Uppsala december Vinster, risker och politik I spelet måste deltagarna balansera konsekvenserna av olika investeringar mot varandra. De ställer sig då frågor som till exempel: Bör vi investera i den inkomstbringande men miljöfarliga gruvnäringen för att senare ha råd till att göra investeringar i miljö och hälsa? Vad händer med regionens närmiljö om grannländerna tänker likadant? Bör vi förbättra det sociala klimatet genom investeringar inom utbildning eller är det mer brådskande att koordinera gemensamma miljöinvesteringar? Bör vi satsa på snabba, men möjligtvis riskabla, vinster, eller satsa säkert och gå långsamt fram? Spelarna kommer även att fatta beslut om regionens största delikatess, den lukrativa pärlemorlaxen, och därigenom möta svårigheter som är förknippade med att förvalta en gemensam resurs. Genom händelser i regionen introduceras komplexa frågor kring hållbar utveckling. Beroende på hur sårbara regionens ekosystem är kommer regionens länder att drabbas olika hårt av externa katastrofer så som översvämningar eller förorenande olyckor, vilket kan bli en lärdom som deltagarna tillägnar sig under spelets gång. Genom att spela spelet kommer deltagarna att erbjudas en möjlighet till att lära sig om de politiska mekanismerna som ligger bakom en ohållbar utveckling på ett lekfullt men samtidigt informativt sätt. Spelet syftar till att ge deltagarna en nyanserad förståelse av och en personlig relation till begreppet hållbar utveckling. "Spelet är en väldigt bra utgångspunkt för vidare arbete/diskussioner. Eleverna blir känslomässigt engagerade och får förståelse för olika aktörers (politiker, företagare, arbetare, innevånare..) beteenden gällande frågor angående hållbar utveckling" Gymnasielärare på Dragonskolan i Umeå november Spelets ämneskoppling Nedan följer en tabell som beskriver hur spelet är relaterat till syftet i ämnena samhällskunskap, geografi, naturkunskap och biologi. Spelet kan med fördel även relateras till andra ämnen och kurser som till exempel språk. I tabellens högerspalt visar vi även, med exempel från några olika kursers centrala innehåll, hur spelet är relaterat till enskilda kurser inom ämnet. Kurserna vi lyfter fram är bara några exempel och spelet kan med fördel även relateras till det centrala innehållet i andra kurser inom de nämnda ämnena. 3

9 Ämne Syfte Spelet relaterar till följande centrala innehåll Samhällskunskap Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla förståelse för frågor om [ ]resurser och hållbar utveckling. Samhällskunskap 1b: Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om [ ] hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer. Geografi Förmåga att analysera intressekonflikter med koppling till naturgivna risker och mänsklig verksamhet samt hur intressekonflikter påverkar jordens livsmiljöer och människans livsvillkor, ur perspektivet hållbar utveckling. Förmåga att analysera intressekonflikter med koppling till naturgivna risker och mänsklig verksamhet samt hur intressekonflikter påverkar jordens livsmiljöer och människans livsvillkor, ur perspektivet hållbar utveckling. Denna systemsyn är nödvändig för att kunna beskriva och analysera rumsliga mönster och processer lokalt, regionalt och globalt som ett resultat av samspel mellan människa, samhälle och natur. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om jordens varierande livsmiljöer, deras utveckling, föränderlighet, resurser och sårbarhet, samt om möjligheter och problem med att möjliggöra hållbar utveckling. I samband med frågor om hållbar utveckling ska eleverna ges möjlighet att analysera till exempel konsekvenser av en klimatförändrad värld, tillgång till vattenresurser och odlingsbar mark, naturgivna risker och hot, naturresursanvändning och resurskonflikter [ ] Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar en global geografisk referensram där kunskaper om egen och andras livsmiljö är en del. Naturkunskap Genom att få diskutera och utforska frågor med samhällsanknytning ska eleverna ges möjlighet att befästa, fördjupa och utveckla naturvetenskapliga kunskaper för att kunna möta, förstå och påverka sin samtid. Värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling. Biologi Undervisningen ska också bidra till att eleverna, från en naturvetenskaplig utgångspunkt, kan delta i samhällsdebatten och diskutera etiska frågor och ställningstaganden Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. Geografi 1: Människans behov av naturresurser över tid. Resurstillgångar och resursernas ojämna fördelning samt konsekvenser av samhällets resursanvändning. Samband mellan odlingsbar mark, livsmedelsproduktion, politisk ekologi och lokal utveckling. Energiomställning, förnyelsebara energitillgångar och ny teknik samt lokal, regional och global samhällsutveckling. Den globala spelplanen och lokal utveckling. Samband mellan befolkningsutveckling, resurstillgång, resursanvändning och intressekonflikter. Etiska frågor kopplade till konkurrensen om jordens resurser, alternativa och möjliga vägar till [ ] hållbar utveckling. Naturkunskap 1b: Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft. Olika aspekter på utmaningar på väg mot hållbar utveckling, till exempel vad gäller konsumtion, resursfördelning, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Biologi 1: Naturliga och av människan orsakade störningar i ekosystem med koppling till frågor om bärkraft och biologisk mångfald. Ekologiskt hållbar utveckling lokalt och globalt samt olika sätt att bidra till detta. 4

10 3. Spelregler Spelet lämpar sig för 10 till 30 deltagare. Spelarna delas in i fem grupper som representerar respektive lands regering. Som spelledare kommer du behöva ett klassrum med flyttbara bänkar som kan möbleras i fem sittgrupper. I faktarutorna här intill hittar du en lista över allt material som behövs för att spela spelet. Innan du som spelledare börjar att läsa reglerna är det bra att du får en uppfattning om hur spelet går till. Vid spelets start kommer regionens länder att tilldelas en rad olika investeringar. Varje investering innebär någon form av sociala, ekonomiska och/eller miljömässiga konsekvenser. Under varje tur kommer länderna att välja en av investeringarna. När deltagarna väljer investeringar kommer de vara fria att förhandla med de andra länderna, men de kan aldrig veta säkert om de andra spelarna kommer att infria sina löften eller inte. Beroende på vilka investeringar regionens länder gör kommer de respektive ländernas sociala och ekonomiska klimat samt regionens gemensamma miljö att påverkas positivt och/eller negativt. Samtidigt måste spelarna förhålla sig till externa händelser som inträffar när du som spelledare drar händelsekort. Spelarnas mål är att bli omvalda, vilket är en stark drivkraft att uppnå så bra sociala, ekonomiska och miljömässiga förhållanden som möjligt. Spelarna kommer också att ställas inför utmaningen att försöka nå en hållbar balans mellan medborgarnas sociala, kulturella, ekonomiska och miljömässiga behov, med andra ord det som brukar kallas för en hållbar utveckling. Vad krävs för att spela? Krävs till lokalen: Projektor och projektorduk för att gå igenom reglerna samt visa filmer till händelsekorten Dator för presentation Högtalare Whiteboard att hänga barometrarna på Flyttbara bänkar och bord som går att ställa upp i fem grupper Materiallista: 16 små magneter (för att reglera poängen på barometrarna) Tejp eller ytterligare magneter (för att fästa barometrarna på tavlan) Investeringsmarkörer cirka 30 st (kan symboliseras av bönor, papperslappar, etc) Tavelpenna i två olika färger (för att markera antalet fiskebåtar i Rihavet) 2 st sexsidiga tärningar Tidtagarur eller klocka Klocka att ringa i för att markera att turen är slut 5

11 Nedan följer en genomgång av reglerna. Viss information kommer att föregås av texten Information endast för spelledare. Du bör inte dela den informationen med spelarna under genomgången. Vissa saker är det bättre att spelarna själva får uppleva under spelets gång för att skapa aha-upplevelser och därmed förstärka deras lärande. Se förslag på sidan 36 för en extra övning om diskussionsmetoder som du med fördel kan använda innan ni börjar spela spelet. Förslag på gruppindelningsövning: Vi kan inte själva bestämma vilket land vi föds i, men ändå kan vår nationalitet bli avgörande för vilka möjligheter vi erbjuds i livet. Spelledaren kan synliggöra detta genom att slumpmässigt dela in deltagarna i fem grupper. Utan att tala ska deltagarna ställa sig på ett led i ordning från januari till december enligt när de fyller år eller från A till Ö enligt första bokstaven i tilltalsnamnet, eller antal bokstäver i tilltalsnamnet. Dela sedan in deltagarna i fem grupper utifrån hur de står. Vad krävs för att spela? Utskrifter: Karta (5 kopior) Barometrar, ekonomi, social, energi (5 kopior av varje) Miljöbarometer (1 kopia) Namnskylt med flagga (1 kopia av varje land) Turordning, spelare (5 kopior) Tjuvfiskekort (5 kopior) Investeringskort, 26 st (5 kopior) Landskort för de fem länderna (1 kopia av varje land) Händelsekort (1 kopia) Turordning, spelledare (1 kopia) Nedåtgående Spiral (1 kopia) Lärarhandledning (1 kopia) 3.1 Vad är spelets mål? Spelet utspelar sig under en mandatperiod och målet för ländernas regeringar är att bli omvalda. (För makthavarna i regionens diktatur gäller det att undvika att bli avsatta. Speltekniskt innebär detta dock samma sak som att bli omvald och därför kommer enbart ordet omvald att användas i fortsättningen.) - Tips Riktiga politiker har nästan alltid dricksvatten under sina möten. För att skapa stämning och öka inlevelse kan du förbereda fem vattenkannor med dricksvatten och glas till alla deltagare. Omvald blir ett lands regering genom att skapa en nöjd befolkning. Detta kan regeringen uppnå på tre olika sätt: En god och välskött ekonomi (vilket ger ekonomiska poäng) En hög social välfärd (vilket ger sociala poäng) En god miljö (vilket ger miljöpoäng) 6

12 Dessa poäng symboliseras av följande plus- och minussymboler: Typ av poäng +poäng -poäng Ekonomiska poäng Sociala poäng Miljöpoäng Vart och ett av dessa poäng motsvarar 1 omvalspoäng. Har ett land vid spelets slut exempelvis uppnått 6 ekonomiska poäng, 4 sociala poäng och 6 miljöpoäng kommer landet att få 16 omvalspoäng ( = 16) Omvalsvillkor Information endast för spelledare Hur många poäng regeringarna behöver för att bli omvalda berättar du för spelarna först vid spelets slut. Detta för att illustrera att det aldrig med säkerhet går att veta vad som krävs för att bli omvald. Inga länder kan bli omvalda om någon av deras tolvskaliga barometrar (inklusive miljöbarometern) ligger på 0. För att bli omvald krävs det, beroende på spelomgång, minst mellan 18 och 25 vinstpoäng. Du som spelledare bestämmer den exakta gränsen för hur många poäng som krävs för att bli omvald och kan basera gränsen på vilka händelsekort som kommit upp under spelomgången. Om många allvarliga händelser inträffat under spelets gång rekommenderar vi den lägre gränsen. Om omständigheterna för länderna har varit gynnsamma rekommenderar vi den övre gränsen. Du som spelledare kan se friheten i poängsättningen som ett verktyg för att skapa en bra avslutande diskussion. Fler än ett lands regering kan bli omvalda och vinna spelet. Ifall alla länder kommer ovanför den satta poänggränsen och uppfyller eventuella landspecifika omvalsvillkor kan alla länder bli omvalda. Landsspecifika Omvalsvillkor Vissa länder har dessutom speciella omvalsvillkor; för diktaturen Nikosistan räcker det till exempel med två färre omvalspoäng än de andra länderna (som lägst 16 omvalspoäng) för att undvika att bli avsatt. Miljöfrågor är särskilt viktiga för medborgarna i Kharbekien och Metunien, dessa två länder kan bara bli omvalda om miljöbarometern ligger på minst tre poäng. 7

13 - Tips Det är bra om du lyfter fram ordet "omvald" istället för "vinna" eftersom ordet "vinna" för tankarna till att det bara finns en segrare. Vi rekommenderar dock att du som spelledare inte uttryckligen berättar för spelarna att flera länder kan bli omvalda. ( Om någon deltagare på egen hand frågar om fler än ett land kan bli omvalda kan du bekräfta att så är fallet). Spelarna tävlar ofta emot varandra och ser omvalspoängen som ett nollsummespel, där andra länders förtjänst försvagar deras egen position. Detta synsätt försvårar till exempel miljöinvesteringar för det gemensamma bästa. Att lämna fältet öppet för tolkningar och fritt agerande från spelarnas sida kan lägga grund för intressanta slutdiskussioner. 4. Tolvskaliga barometrar Antalet omvalspoäng visas på tre 12-skaliga barometrar. Varje land har egna sociala och ekonomiska barometrar som reglerar sociala och ekonomiska poäng. Miljöbarometern är däremot gemensam för hela regionen. Den bakomliggande tanken är att illustrera miljöproblems gränslösa karaktär. Om ett land investerar i näringar som påverkar miljön negativt eller positivt kommer hela regionen att påverkas. Du hänger upp barometrarna på tavlan och reglerar poängen med små magneter. Deltagarna reglerar själva sitt eget lands ekonomiska, sociala och energibarometer. Du som spelledare reglerar miljöbarometern som är gemensam för hela regionen. Det finns även en fyrskalig energibarometer som är landspecifik. OBS: Energipoäng är inte vinstpoäng. De räknas inte samman med omvalspoängen i slutet av spelet. Det är farligt för länder att ligga lågt på de tolvskaliga barometrarna av olika anledningar. Påpeka tydligt för deltagarna att det är farligt att ligga lågt på någon barometer och betona att det är förödande för hela regionen att ligga på 0 på någon av barometrarna. Information endast för spelledare Spelarna får inte reda på följande förrän vid spelets slut, men om ett land ligger på 0 på någon av barometrarna när spelet är slut kan landet inte bli omvalt oavsett hur många andra poäng det har! Ett land som ligger lågt på barometrarna är mer sårbart för händelser som påverkar regionen genom händelsekorten. Anledningen till att spelarna inte ska veta om att de inte kan bli omvalda om de ligger på 0 på någon av barometrarna är för att undvika spelförstörande moment. (Däremot ska de veta om att det är farligt att ligga lågt på barometrarna.) Under vissa spelomgångar har deltagare från länder som inte har någon chans att bli omvalda i spelets slutskede ibland satsat på att sänka miljöbarometern till 0 för att ingen ska bli omvald. Detta agerande stämmer illa överens med politiska mekanismer i verkliga världen och är således inte något bra underlag för en slutdiskussion. 8

14 4.1 Barometrarnas inbördes påverkan Ifall något av regionens länder hamnar på 0 på någon barometer, introducerar du som spelledare en ny regel. Sätt då upp pappret Nedåtgående spiral på tavlan. Barometrarnas inbördes påverkan fungerar på följande sätt, när någon barometer befinner sig på 0: Miljöbarometern = 0 leder till - 1 ekonomiskt poäng för alla länder varje tur miljöbarometern ligger på 0. Ekonomibarometern = 0 leder till - 1 Socialt poäng för det berörda landet varje tur ekonomiska barometern ligger på 0. Socialbarometern = 0 leder till - 1 miljöpoäng för varje tur den sociala barometern ligger på 0. Om flera länders sociala barometrar ligger på 0 sjunker miljöbarometern fortfarande bara med 1 steg varje tur. Poängen påverkas alltså per tur så länge någon barometer ligger på 0. Alla barometrar regleras alltid i slutet av turen efter att alla investeringar har gjorts. 5. Investeringar Spelets huvudsakliga komponent är investeringskorten. Länderna får poäng genom olika investeringar. Investeringarna kan också föra med sig negativa konsekvenser. Ett land kan investera i ett antal olika näringar, energislag och reformer. De olika investeringarna är fiske, gruvnäring, småskaligt jordbruk, plantagejordbruk, turism, fossila bränslen, kärnkraft, förnyelsebar energi, miljöinvesteringar och sociala reformer. Nedan följer en beskrivning av hur det går till när länderna bestämmer investering. 5.1 Investeringsfasen Nedan följer en sammanfattning av hur deltagarna väljer investeringar under spelets gång. 1. Bestämma investering. Spelarna i ett land väljer sina investeringar dolt för de andra länderna. Länderna får två minuter på sig att välja vilken investering de ska spela ut. Under denna tid får spelarna gå runt till grannländerna för att förhandla, försöka nå överenskommelser och sluta avtal. Huruvida spelarna sedan väljer att hålla sina överenskommelser är valfritt. När det är 20 sekunder kvar av tiden ringer du i en klocka eller meddelar spelarna på annat sätt. (Beroende på hur förhandlingsvillig gruppen är går det att förlänga eller förkorta tiden. Det som är viktigt är att spelarna ska känna att förhandlingarna ibland måste ske under tidspress.) Under dessa 20 sekunder måste lagen bestämma sig för en investering. 2. Visa investering. När 20 sekunder har gått ringer du en andra gång i klockan och då måste en representant från varje land gå fram och ställa sig längs en linje med kortet med landets valda investering på hand. Spelarna ställer sig på led, de håller korten dolda och visar, när spelledaren säger till, upp sina investeringar i tur och ordning. Eftersom investeringarna sker dolt går det inte att på förhand vara säker på att grannländerna håller sina överenskommelser. 3. Reglera barometrar. När alla spelare har visat sitt lands investering, går representanten fram till tavlan för att reglera sina barometrar enligt informationen på investeringskortet. Varje land 9

15 reglerar sina landspecifika barometrar och du som spelledare reglerar den gemensamma miljöbarometern. 4. Dela ut nya investeringar. De flesta av investeringskorten finns i tre steg. Energiinvesteringskorten finns i två eller fyra steg. När ett land spelat ut ett investeringskort får landet tillgång till nästa steg inom samma näring. När ett land har spelat ut det högsta steget inom en näring får det inget nytt kort utan har nått den maximala utvecklingen inom den näringsgrenen. Om ett land spelar ut kortet Miljöinvestering behåller det samma miljöinvesteringskort på hand. 5.2 Investeringskorten Alla investeringskort följer samma princip och ett kort kan se ut på följande sätt: Högst upp till vänster ser vi vilken näring investeringen tillhör, i detta fall gruvnäring. I högra hörnet står det vilket steg investeringskortet har, steg 2. I rutan nedanför bilden går det att se vilka sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser näringen bidrar till. Gruvnäringen ger +3 ekonomiska poäng men både 1 socialt och -1 miljöpoäng. Det krävs att landet har 2 energipoäng för att det ska kunna investera i Gruvnäring steg 2. Nedanför poängen följer en kort beskrivning av näringen. Längst ner på kortet finns en påminnelse om att spelarna tilldelas ett nytt kort i samma serie efter att de spelat ut kortet. 5.3 Energikrävande investeringar och energibarometer På vissa investeringar står det KRÄVER: Detta betyder att investeringarna kräver energipoäng innan de kan spelas ut. Energipoäng får länderna genom investera i fossila bränslen, kärnkraft eller förnyelsebar energi. Energipoängen regleras på den fyrskaliga energibarometern som är landspecifik. Om något land av misstag spelar ut en investering utan att ha nog med energipoäng kommer investeringen inte att gälla. OBS: Energipoäng är inte omvalspoäng. De räknas inte samman med omvalspoängen i slutet av spelet. Energipoäng går inte heller förlorade om ett land spelar ut någon investering som kräver energipoäng. När ett land har förvärvat energipoäng behåller det dem under resten av spelet. 10

16 5.4 Speciella investeringar De speciella investeringarna följer samma grundmekanism som övriga investeringar men har vissa specifika regler. Så fort en investering har en specifik regel är investeringskortet markerat med en asterisk*. I sådana fall finns det en beskrivande text på kortet med de specifika egenskaper som gäller för investeringen. Nedan följer en beskrivning av de speciella investeringarna Miljöinvesteringar & energiinvesteringar För att miljö- och energiinvesteringar ska vara giltiga måste minst tre länder välja investeringen under en och samma tur. Undantaget är förnyelsebar energi som bara kräver att två länder spelar ut kortet under samma tur. Om färre länder än det angivna antalet väljer investeringskortet, träder kortet aldrig i kraft. För att spela ut dessa kort är det alltså viktigt med förhandling. Den stora frågan är om spelarna litar på sina grannar. Kärnkraft innebär en säkerhetsrisk för regionen. Om minst tre länder investerar i kärnkraft och investeringen därmed träder i kraft slår du som spelledare två tärningar för hela regionen. För varje sexa du slår, sänks regionens miljöpoäng med två Småskaligt jordbruk & plantagejordbruk Väljer ett land att investera i småskaligt jordbruk kan landet aldrig investera i plantagejordbruk och vice versa och detta illustreras med att investeringskortet jordbruk är tvådelat. När ett land väljer att investera i jordbruk måste de således välja antingen plantagejordbruk eller småskaligt jordbruk när de redovisar sin investering. Om ett land investerar i en av dessa näringar, går det inte att välja den andra i fortsättningen. Detta är till för att illustrera så kallat stigberoende (eng. path dependency) Fiske Fiske är regionens gemensamma resurs. Den viktigaste matfisken, pärlemorlaxen, riskerar att försvinna vid ett alltför intensivt fiskande. Fisket är mycket lukrativt eftersom pärlemorlaxen är värd stora summor på fiskbörser runtom i världen. Vad gör att fisken försvinner och hur fungerar det speltekniskt? Om länder investerar i Fiske steg 1 (Kustfiske) finns ingen risk för utfiskning, men på fiske steg 2 och 3 står det: Placera ut en/två fiskebåtsmarkörer* i Rihavet. Du som spelledare ritar en liten cirkel på tavlan för varje fiskebåtsmarkör. Cirkeln symboliserar en fiskebåt i Rihavet. Varje tur då något land investerat i fiske slår du som spelledare två tärningar och lägger ihop resultatet. Om resultatet understiger antalet fiskebåtar/cirklar på tavlan kommer alla fiskeinvesteringar att försvinna. Med andra ord: ju fler länder som fiskar desto riskablare är det. Ifall länderna förlorar sina fiskeinvesteringar måste en representant från varje land som har investerat i fiske komma upp, sänka sin ekonomiska barometer och lämna in det fiskekort de har på hand. 11

17 Fiskeinvesterings-kortet som landet har på Utfiskningens konsekvenser för landet hand Fiske Steg 1 Inget händer Fiske steg 2-2 ekonomiska poäng Fiske steg 3-5 ekonomiska poäng Inget fiskeinvesterings-kort -8 ekonomiska poäng Alla länder får sedan tillbaka steg 1 i fiske på hand. - Tips Praktiska tips: Fisket Förvara alla utspelade fiskeinvesteringar i en separat hög. När fisket försvinner är det lätt att se hur de olika länderna drabbas. Som spelledare ser du hur många investeringar varje land gjort genom att fråga vilket investeringskort de har på hand. Har ett land steg 3 i fiske på hand har landet investerat i både steg 1 och 2. Har ett land steg 1 i fiske på hand har landet inte investerat i fiske och påverkas alltså inte alls. Har landet inget fiskeinvesteringskort på hand har landet investerat i steg 1, 2 och Fler än en investering per tur I grunden får ett land utföra en investering per tur men det finns möjlighet att få göra fler investeringar. Ligger landet på steg 12 på den ekonomiska barometern får landet göra 1 extra investering varje tur så länge det ligger kvar på steg 12. Detta betyder att representanten som går fram med landets valda investering går fram med två investeringar istället för en. Det är dock inte möjligt att lägga båda investeringarna på samma näring. 6.1 Budgetöverskott Ligger landet på 9 på den ekonomiska barometern innebär det att det har ett budgetöverskott. Siffran 9 på ekonomiska barometern är då rödmarkerad. I detta fall får landet ta en investeringsmarkör (till exempel en böna eller en papperslapp) vid turens slut. Så länge landet ligger kvar på 9, 10 eller 11 får de ta en investeringsmarkör varje tur. Har ett land tre investeringsmarkörer får det byta in dessa mot en extra investering. 6.2 Tjuvfiske Ytterligare ett sätt att få investeringsmarkörer är att landets fiskeflotta bedriver ett omfattande tjuvfiske. Ett lands fiskeflotta har möjlighet att tjuvfiska så fort landet investerar i fiske. I praktiken 12

18 innebär tjuvfiske att landets regering inte lägger några resurser på att kontrollera om fiskarna följer de fastställda fiskekvoterna. En slapphänt kontrollpolitik vad gäller fisket symboliseras av att landets representant dolt smusslar med sitt tjuvfiskekort tillsammans med den valda fiskeinvesteringen. I detta fall får landet en investeringsmarkör. Nackdelen med tjuvfiske är att ytterligare en båt placeras i Rihavet vilket minskar sannolikheten för fiskebeståndens överlevnad. 7. Händelsekort Varje tur, med undantag för den första, inleds med att du som spelledare drar ett händelsekort och läser vad som står på kortet. Händelsekortet bygger ofta på mekanismer som frammanar förhandling eller ställningstagande bland spelarna. Till vissa händelsekort hör Youtubeklipp som vi rekommenderar att du visar i samband med att händelsen inträffar. Om du föredrar det, kan du istället själv berätta om fenomenet som händelsekortet berör. Alla händelsekort går att använda utan att visa filmklippet. Vissa av händelsekorten riktar sig mot specifika näringar medan andra drabbar länder hårdare om de ligger lågt på barometrarna. Detta har en pedagogisk poäng. Exempelvis blir strejker och upplopp mer kostsamma i länder med dåligt socialt klimat. Ekosystem ur balans är sämre rustade för att klara av externa påfrestningar som översvämningar eller långvarig torka. Att ligga lågt på miljöbarometern kan med andra ord bli kostsamt i det långa loppet. Vissa händelsekort kräver förhandling och tar mer tid i anspråk, medan andra bygger på snabba ställningstaganden. Beslutsprocessen för varje kort står beskriven på de enskilda händelsekorten. - Tips Om du som spelledare känner dig bekväm i din roll och vill få lite mer fart och styrsel under spelomgången kan du, stället för att som vanligt dra händelsekort slumpvis, välja händelsekort beroende på hur spelet utvecklas. Om många länder har investerat i fossila bränslen (bland annat kolkraft) kan det vara intressant att välja händelsekortet gruvolycka, är fisket intensivt kan det vara lämpligt att välja kortet sårbara fiskebestånd och om miljöbarometern ligger lågt går det att välja översvämning. En annan fördel med att du som spelledare väljer kort är att det går att anpassa turernas längd för att få variation och flyt i spelet genom att växelvis välja händelsekort som tar längre tid och kräver mer diskussion och växelvis välja snabba kort som inte tar mycket tid i anspråk. 13

19 8. Dags att spela 1. Ordna klassrummets bänkar i fem sittgrupper så att länderna sitter en bit ifrån varandra, i samma ordning som på kartan, så att grannländer på kartan sitter granne med varandra. (Se Bilaga 1, sida 37, för illustration.) 2. Placera ut en skylt med landets namn, en karta, en turordning och ett tjuvfiskekort på varje bänkgrupp. 3. Skriv upp de fem ländernas namn på tavlan. Häng upp en social barometer, en ekonomisk barometer och en energibarometer under varje lands namn och placera ut magneterna enligt poängen på varje landsblad. Häng även upp miljöbarometern, som börjar på sex miljöpoäng. Rita en cirkel på tavlan som symboliserar Rihavet, 4. Dela upp investeringskorten så att varje land har en hög med alla steg 1, plus miljöinvesteringskortet. Behåll dessa högar utan att dela ut dem. 5. Fördela investeringskorten steg 2 och steg 3 i högar med samma investeringskort (t.ex. Fiske steg 2) ovanpå varandra i högar på en bänk nära tavlan. 6. Lägg fram en skål med investeringsmarkörer, två tärningar, en klocka och pappret Nedåtgående Spiral. Gör plats för två högar med redan använda investeringskort, en hög för fiskekort och en hög för alla andra investeringskort. 7. Förbered eventuella youtubeklipp så att du är redo att visa dem i samband med händelsekort. Turordning för Spelare 1. Händelsekort. Turen inleds med att spelledaren drar och läser upp ett händelsekort med tillhörande information (Till exempel Youtubeklipp, miniföredrag.) Inget händelsekort dras första och sista turen. 2. Bestämma investering. (2 min) Länderna bestämmer investeringar. Ni har tillåtelse att förhandla med de andra länderna tills ni hör signalen! 3. Visa investering. En spelare från varje land går fram till spelledaren och läser upp sitt lands valda investering. 4. Reglera barometrar. Spelaren som läst upp landets investering reglerar barometrar enligt informationen på investeringskortet 5. Nya investeringar. Hämta ut nya investeringar och inkassera eventuella investeringsmarkörer. 6. Testa fiskebeståndens överlevnad. Om någon har investerat inom fiske slår spelledaren tärningar för att avgöra fiskebeståndens fortlevnad. Ny tur påbörjas. 14

20 8.1 Vid spelstart Börja med att dela in spelarna i fem grupper som representerar var sitt land och be dem ta plats vid sin bänkgrupp. Gå igenom reglerna. Dela ut landskorten och ge alla grupper chans att läsa igenom och sätta sig in i sitt land. Varje grupp får bara sitt eget lands kort, inte de andra ländernas. Påbörja den första turen. Under den första turen drar du inget händelsekort, utan spelarna börjar direkt med investeringsfasen. Ge varje land steg 1investeringar samt miljöinvesteringskortet, totalt 10 stycken per land. Ge spelarna extra tid för att gå igenom alla investeringskort innan de genomför sina investeringar. 8.2 Under spelets gång Följ turordningen för spelledare som du hittar i faktarutan till höger. Beroende på vilket händelsekort du drar och hur diskussionslystna deltagarna är kommer turerna att ta olika lång tid, vilket bidrar till att skapa spänning och variation under spelets gång. Se till att spelarna får fatta beslut under tidspress då och då, men när diskussionerna är givande får du gärna ge dem lite extra tid. 8.3 Vid spelslut Förvarna spelarna när det är två turer kvar av speltiden. Sista turen, liksom den första, går utan att du som spelledare drar ett händelsekort. Det finns inte något exakt antal turer för spelet, utan enbart en bestämd sluttid. Detta beror på att varje spelsession kräver olika mycket tid beroende på vilken grupp man spelar med. Vissa grupper är mycket förhandlingsvilliga och diskuterar livligt både inom sina länder och mellan länderna, och då är det bra att låta varje tur ta mer tid. Du som spelledare bör dock se till att spelarna ändå måste fatta beslut under tidspress då och då. Att ha en tidsbestämd spelsession fungerar dessutom bra i skolmiljö där lärare har begränsad lektionstid till sitt förfogande. Turordning för Spelledare 1. Dra händelsekort. Turen inleds med att du som spelledare drar och läser upp ett händelsekort med tillhörande information (T. ex. Youtubeklipp, miniföredrag etc.) Du drar inget händelsekort första och sista turen. 2. Klocka investeringsfasen. (2 min) Nästa steg är att länderna ska bestämma investering. Se till att slå i gång en klocka inställd på 2 minuter. (Tiden kan modifieras, se avsnitt 5.1) Ring i klockan när 20 sekunder återstår. När tiden är ute uppmanar du en representant från varje lag att komma fram med sitt lands valda investering. 3. Låt spelarna visa upp sina investeringar i tur och ordning. Kontrollera att gemensamma investeringar har rätt antal investerare. Be spelarna reglera sina barometrar. 4. Reglera miljöbarometern. Medan spelarna reglerar sina landsspecifika barometrar reglerar du som spelledare miljöbarometern i enlighet med investeringskortens miljöpåverkan. Rita även ut nya markörer i Rihavet om länder har investerat i fiske steg 2 och/eller 3 och/eller tjuvfiskat. 5. Dela ut nya investeringar till deltagarna och påminn dem om att inkassera eventuella investeringsmarkörer. 6. Testa fiskebeståndens överlevnad. Om någon har investerat i fiske slår du som spelledare två tärningar för att avgöra fiskebeståndens fortlevnad. Understiger summan antalet markörer försvinner fiskeinvesteringarna. Ny tur påbörjas. 15

21 9. Avslutande diskussion Balans ett spel om Hållbar Utveckling har inneburit att deltagarna fått göra svåra prioriteringar mellan handlingsalternativ där utgången av deras val inte varit given. Spelarna har fått agera ministrar i var sitt lands regering där de tvingats till att balansera sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser mot varandra för att försöka skapa en nöjd befolkning och på så sätt bli omvalda. Spelet innebär också att deltagarna har tvingats besluta om de ska satsa på samarbete och lita på sina grannar eller om de ska köra sitt eget race för att bli omvalda. Kanske känner sig något land sviket av ett annat, vilket frusit de diplomatiska relationerna länderna emellan. Möjligen har länderna upplevt allmänningens tragedi och till exempel fiskat upp regionens gemensamma resurs, eller så har de lyckats samsas kring hållbara nivåer av resursutnyttjande och lyckats bevara pärlemorlaxbestånden i Rihavet. Vad som än har hänt och hur spelomgången än har artat sig kommer det garanterat att finnas intressanta frågor att lyfta i en avslutande diskussion. Den avslutande diskussionen kan ske i direkt anslutning till spelsessionen eller vid ett senare tillfälle. Oavsett vilket rekommenderar vi att ni avslutar med en kort diskussion direkt efter spelets slut för att fånga upp spontana tankar och intryck. För den avslutande diskussionen bör du avsätta minst 30 minuter för att hinna föra en mer djupgående dialog kring några av de frågor som spelet lyfter. Som spelledare kan du känna dig fri att fokusera på de frågor som är mest relevanta i relation till hur spelomgången artat sig och vilket ämnesområde du vill fokusera på och själv besitter kunskaper i. Vi har delat in frågorna tematiskt i olika undergrupper för att det ska bli lättare att navigera bland frågorna. Varje tema börjar med konkreta frågor som direkt berör spelsessionen för att avslutas med frågor av mer analytisk karaktär. Anledningen till att vi valt att enbart presentera lösa strukturer för diskussionen är att du som spelledare ska ha möjlighet att anpassa diskussionen efter hur spelsessionen artat sig. Uppstod det känslor av orättvisa eller ilska hos spelarna? I så fall kan det vara lämpligt att lyfta frågorna under avsnittet Känslor och politik. Om det förekom svårigheter hos länderna att komma överens med varandra kan det vara mest intressant att fokusera på frågorna under rubriken Samarbetet. Oberoende av hur spelsessionen utvecklades är det vissa frågor som alltid kommer att vara relevanta att lyfta till diskussion. Gemensamt för dessa frågor är att de handlar om hur deltagarnas upplevelser under spelets gång kan ge kunskaper om svårigheterna med att nå en hållbar utveckling. Frågorna finns under placerade under de olika temarubrikerna men vi vill framhäva dem extra genom att rada upp dem nedan så du som spelledare lätt kan inkludera frågorna i den avslutande diskussionen. Vilka barometrar prioriterade ni när ni valde investeringar. Den sociala, ekonomiska eller miljöbarometern? Förklara hur ni tänkte. Var ert huvudsakliga mål att nå så många poäng som möjligt eller att få mer poäng i relation till regionens övriga länder? Stämde ert mål i spelet överens med hur det går till i verkligheten? Utifrån de val ni har gjort under spelets gång och de konsekvenser i form av poängnivåer på de olika barometrarna, hur tror ni att livet i regionen skulle se ut under nästa mandatperiod? Skulle ni ha gjort liknande val om ni hade varit verkliga beslutsfattare? På vilka sätt är det som händer i spelet annorlunda än det som händer i verkligheten? På vilka sätt tror ni att korta politiska mandatperioder påverkar beslutsfattandet? 16

22 9.1 Diskussionsfrågor Hur gick spelet? Var det något som var speciellt svårt? Samarbetet Upplevde ni svårigheter förknippade med regionens gemensamma resurs, pärlemorlaxen? Vad gjorde i så fall ert samarbete svårt? Upplevde ni samarbetssvårigheter kring de gemensamma investeringarna? Uppstod det under spelet situationer när ni ändrade era beslut på grund av att ni inte litade på era grannar? Ge konkreta exempel! På vilket sätt tror ni att bristande tillit mellan länder påverkar deras förmåga att sluta överenskommelser i viktiga frågor? Kan ni komma på några konkreta exempel? Beslutsprocessen Vilka barometrar prioriterade ni när ni valde investeringar. Den sociala, ekonomiska eller miljöbarometern? Förklara hur ni tänkte. Var det någon investering som avskräckte er på grund av dess negativa konsekvenser? Skulle ni ha tagit andra beslut om ni haft mer kunskap om de olika investeringarna? I så fall, vilken kunskap känner ni att ni saknade? Tror ni att bristande kunskap är en betydande förklaring till politiska felprioriteringar i verkligheten? Var ert huvudsakliga mål att nå så många poäng som möjligt eller att få fler poäng i relation till regionens övriga länder? Stämde ert mål i spelet överens med hur det går till i verkligheten? Skulle ni ändra några av era beslut i efterhand? I så fall vilka och varför då? Känslor och politik Känslor som uppstod under spelet kanske var orättvisa, skuld, ilska, osäkerhet, egoism, ansvarskänsla, stress, otålighet, frustration, framgång eller tillfredsställelse. Kände ni några av dessa känslor under spelets gång? Tror ni detta liknar verkliga politikers vardag och diskussioner? Vad tror ni är annorlunda? Intern demokrati Använde ni några speciella metoder för konstruktiva diskussioner och demokratiskt samarbete inom ert land? 17

23 9.1.5 Utmaningar med hållbar utveckling Upplevde ni det som ett problem att miljöinvesteringar även gynnade länder som själva inte gjort någon positiv insats för miljön? Tror ni att det är ett verkligt politiskt problem? Fokuserade ni huvudsakligen på att nå hållbar utveckling, med balans mellan miljön, det sociala klimatet och ekonomin, eller fokuserade ni huvudsakligen på att bli omvalda? Upplevde ni en motsättning mellan dessa två mål? Tror ni att beslutsfattare i verkligheten möter sådana motsättningar? Balans vs Verkligheten Var händelsekorten trovärdiga? Kan liknande företeelser inträffa i verkligheten? Är konsekvenserna av investeringarna trovärdiga? På vilka sätt? På vilka sätt är det som händer i spelet annorlunda än det som händer på riktigt? På vilka sätt är vad som hände under er spelsession annorlunda än det som händer i verkligheten? Kan ni se likheter? Utifrån de val ni har gjort under spelets gång och de konsekvenser i form av poängnivåer på de olika barometrarna, hur tror ni att livet i regionen skulle se ut under nästa mandatperiod? Skulle ni ha gjort liknande val om ni hade varit verkliga beslutsfattare? På vilka sätt skiljer sig beslutsprocesserna i spelet gentemot vad som händer i verkligheten? På vilka sätt tror ni att korta politiska mandatperioder påverkar beslutsfattande? 10. Examinationsuppgifter Nedan följer två förslag på hur spelet kan examineras i kursen samhällskunskap 1b. Självklart kan du som lärare utveckla egna examinationsuppgifter i relation till de ämnen som spelet behandlar. Nedan är enbart ett förslag på examination bland de många möjligheterna som spelet erbjuder. Vi föreslår följande källor som stöd när du förklarar allmänningens tragedi för dina elever. Här finner du ett Youtube-klipp som enkelt och tydligt introducerar allmänningens tragedi: Filmen är producerad av Geof Glass som doktorerar inom kommunikationsvetenskap på Simon Fraser University, Burnaby, Kanada. Filmen presenterar Garrett Hardins beskrivning av allmänningens tragedi men förklarar även Elinor Ostroms kritik mot och vidare förståelse av begreppet. Det var för detta arbete hon belönades med ett Nobelpris år Mer om Ostroms syn på allmänningens tragedi går att läsa i hennes bok Governing the Commons (Ostrom, Elinor, 1990, Governing the Commons - The Evolution of Institutions for Collective Action, Cambridge University press). Garrett Hardins orginalartikel, som först publicerades i Science 1968, hittar du här: Examinationsuppgift - Allmänningens tragedi Rihavsregionens gemensamma resurs pärlemorlaxen är ekonomiskt viktig. Det är frestande för de olika länderna att satsa intensivt på fiskande, men eftersom flera länder vill fiska riskerar fiskebeståndet ständigt att bli utfiskat. I jakten på att tjäna pengar kan alla sluta som förlorare om resursen överutnyttjas. Rihavsregionens fiske kan vara ett exempel på hur allmänningens tragedi 18

24 blir till realitet. Ha spelets förlopp i åtanke när du besvarar nedanstående frågor. Ta även hjälp av följande två artiklar om allmänningens tragedi. Besvara sedan frågorna i en löpande text på cirka 12 sidor Times New Roman storlek 12. Vad menas med allmänningens tragedi? Beskriv utförligt och nyanserat På vilka sätt blev allmänningens tragedi synlig under spelets gång? Om det inte inträffade: vad var det som förhindrade att allmänningens tragedi inträffade? Nämn ett exempel på hur allmänningens tragedi inträffar i verkliga världen. Du kan välja ett storskaligt exempel eller något vardagligt fenomen. Föreslå ett eller ett par sätt som allmänningens tragedi skulle kunna förhindras i fallet som du just har beskrivit? Motivera dina ställningstanden och grunda dem i fakta Examinationsuppgift- Hållbar utveckling Hållbar utveckling brukar förklaras som en balans mellan tre olika sfärer: den sociala, den ekonomiska och den ekologiska sfären. Begreppet hållbar utveckling betonar att sfärerna inte kan ses som åtskilda enheter utan är beroende av varandra. I spelet illustrerades de olika sfärerna av tre stycken barometrar. Besvara frågorna i en löpande text på en till två A4-sidor, skrivet med typsnittet Times New Roman 12 punkter. Vad menas med begreppet hållbar utveckling? Finns det några problem med begreppet? På vilka sätt framkom det i spelet att de tre sfärerna, den sociala, den ekonomiska och den miljömässiga, påverkar varandra? Ge ett exempel från den verkliga världen på ett problem där dessa olika sfärer påverkar varandra. Motivera ditt svar utförligt och nyanserat. Påverkar de olika sfärerna dig personligen i ditt liv? Vad krävs eller skulle krävas för en hållbar utveckling i ditt liv? Vad tror du? Examinationsuppgifterna testar följande kunskapskrav: A B C I sin analys förklarar eleven komplexa samband I sin analys förklarar eleven samband I sin analys förklarar eleven enkla samband Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifierar flera orsaker och konsekvenser. Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifiera några orsaker och konsekvenser. Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifiera någon orsak och konsekvens. I analysen använder eleven med säkerhet samhällsvetenskapliga modeller samt värderar dem med nyanserade omdömen. I analysen använder eleven med viss säkerhet samhällsvetenskapliga, modeller samt värderar dem med enkla omdömen. I analysen använder eleven med viss säkerhet samhällsvetenskapliga modeller. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven diskuterar utförligt orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven diskuterar översiktligt orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna Eleven kan ge nyanserade argument för sina ståndpunkter och värderar med nyanserade omdömen andras ståndpunkter. Eleven kan ge välgrundade argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter. Eleven kan ge enkla argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter. 19

25 11. Balans mellan pedagogik och realism Vi har valt att använda oss av spelpedagogik, som ger deltagarna möjlighet att skaffa sig egna erfarenheter, berätta historier och utifrån en fiktiv värld dra paralleller till verkligheten. Vi tror att de som spelar Balans blir en erfarenhet rikare, eftersom de beslut de fattat, den information de fått och de konsekvenser de upplevt skapar en väv av upplevelser att reflektera över. Kunskapen deltagarna tillägnar sig genom spelet blir en helhet som är större än de enskilda beståndsdelarna. Spelpedagogik är en undervisningsform som ställer speciella krav. För att ett spel ska vara spelbart, får reglerna inte vara för många, informationen som delas ut får inte vara för lång eller svårtillgänglig och valen deltagarna ställs inför måste vara tydliga och möjliga att skilja åt från varandra. Vi som har skapat spelet har gått en ständig balansgång mellan pedagogiska förenklingar och bibehållen realism. För att kunna garantera materialets höga vetenskapliga kvalitet har vi låtit experter och forskare, inom hållbar utveckling, samhällsvetenskap, didaktiska och naturvetenskapliga ämnesområden granska materialet. Vi har även bett lärare att gå igenom allt material för att spelet ska vara så pedagogiskt och lättanvänt som möjligt. Att förstå varför vi utformat spelets regler som vi har gjort kan hjälpa dig att besvara eventuella frågor och fullt ut använda spelets pedagogiska potential. Det kan också hjälpa dig att se teman som du som pedagog med fördel kan lyfta fram till diskussion Omvalspoängens vikt För att nå en hållbar utveckling måste olika behov balanseras mot varandra, som namnet på spelet antyder. Spelarnas mål är dock främst att bli omvalda, inte att skapa den optimala balansen mellan ekonomi, miljö och sociala poäng. Varför inte? För att bli omvald i verkliga politiska val väger vanligen ekonomiska och sociala frågor tyngre än miljöfrågor. Regeringar kan bli omvalda utan att ha arbetat för en hållbar utveckling och struntat i att uppnå balans mellan den sociala, ekonomiska och ekologiska sfären. Några av deltagarna blir kanske upprörda när ett lands regering blir omvald trots att landet i fråga varit den största miljöskurken och enbart satsat på sociala och ekonomiska reformer, medan de andra länderna fått göra alla satsningar på miljön. Handlar inte spelet om hållbar utveckling? Jo, vi vill att deltagarna ska lära sig om hållbar utveckling, och på egen hand få uppleva utmaningar med att uppnå en hållbar utveckling, som till exempel frestelsen att åka snålskjuts på gemensamma miljösatsningar, kortsiktig och omedelbar tillfredsställelse gentemot långsiktiga investeringar. Om spelet gick ut på att balansera barometrarna skulle deltagarna dessutom fråntas möjligheter till olika strategier. Istället är spelet konstruerat på så sätt att de länder som struntar i miljön kommer att drabbas hårdare under spelets gång. Detta genom händelsekort där länder med dåligt socialt klimat och sårbara ekosystem tvingas betala större kostnader vid externa katastrofer som exempelvis översvämningar. Meningen är att deltagarna då får chansen att utveckla en lärdom under spelets gång. Att ignorera miljöfrågor och sociala frågor till förmån för att satsa ensidigt på ekonomi är problematiskt och för ofta med sig ökade kostnader. Det finns ofta kopplingar mellan satsningar på ekonomisk tillväxt och miljöproblem och ofta prioriterar makthavare ekonomi framför miljöfrågor. Men de valen kan föra med sig ödesdigra konsekvenser. Om ett land vinner trots att det inte har satsat på miljön bäddar det för en fördjupad diskussion om problemen som gör det svårt att uppnå en hållbar utveckling. Varför tycks det mycket lättare att nå fungerande internationella överenskommelser om frihandel än avtal som begränsar utsläpp av 20

26 växthusgaser? Hur påverkar ekonomins framträdande plats bland politiska frågor svårigheterna med att uppnå en hållbar utveckling? Leder ett kortsiktigt tänkande med blicken riktade mot valframgångar i nästa mandatperiod till långsiktigt ödesdigra konsekvenser? 11.2 Gemensamma miljöpoäng I spelet är sociala och ekonomiska barometern landsspecifika medan miljöbarometern är gemensam för hela regionen. Detta är till för att illustrera miljöproblemens gränslösa karaktär. En fråga som kan dyka upp här är: Är inte sociala och ekonomiska frågor också gränslösa i dagens globaliserade värld? Vi instämmer givetvis i detta men vill dock hävda att miljöproblemens gränslöshet har en speciell karaktär. Sociala och ekonomiska problem kan koncentreras till innanför ett lands gränser, med Nordkorea som ett exempel. Miljöproblem inom en region påverkar alla länder, eftersom vattenföroreningar, överfiske och utsläpp av växthusgaser inte följer några gränser. Vi tar upp sociala och ekonomiska frågor som rör sig över gränser i några av händelsekorten som inleder varje tur Beslutsförfarande Slutligen vill vi säga något om beslutsförfarandet. Deltagarna ikläder sig rollen som regeringsmedlemmar men givetvis är det inte enbart regeringen i ett land som fattar alla beslut. Regeringen har den verkställande makten och är, i fungerande demokratier, beroende av parlamentets stöd för att effektivt kunna genomföra politiska beslut. I spelet utgår vi därför från att regeringspartierna har majoritet i parlamentet och kan genomföra sin politik utan låsningar och kohandel med oppositionspartierna. Eftersom regeringsmedlemmarna gör alla investeringar väcks kanske frågan om det rör sig om statskommunism. Vad hände med privata företags initiativ och investeringar? Meningen är här att investeringarna ska tolkas som att staterna investerar, subventionerar, lagstiftar med mera för att gynna näringen i fråga. I några av investeringskorten betonas även lokala initiativ, regionala samarbeten och nationella företag. I vissa händelsekort kommer det även fram hur regeringarna behöver reagera på vad som händer istället för att ständigt vara de som agerar först. En annan typ av beslutsgång där fler aktörer tagits med i bilden hade kunnat bli för komplex, varför vi istället har valt att göra pedagogiska förenklingar. Frågan om vem som fattar beslut och vilken typ av makt olika aktörer har i verkliga länder kan du som pedagog gärna lyfta i den avslutande diskussionen. 21

27 12. Vad är hållbar utveckling? En hållbar utveckling tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillgodose sina behov. Denna kända definition av hållbar utveckling kommer från Bruntlandkommissionens rapport Vår gemensamma framtid vilken på uppdrag av FN publicerades Hållbar utveckling har dels en tidsaspekt: vad som händer idag kopplas till vad som händer i framtiden, dels ett holistiskt fokus. Begreppet länkar samman miljöfrågor med både ekonomisk hållbarhet och sociala frågor. En vanlig modell för att förklara hållbar utveckling är tre sammanlänkade cirklar, där en cirkel står för ekologisk hållbarhet (t.ex. biologisk mångfald, bärkraftiga ekosystem och hållbar naturresursanvändning), en cirkel symboliserar ekonomisk hållbarhet (t.ex. resurshushållning, balanserade statsfinanser och fattigdomsbekämpning) och en cirkel avser social hållbarhet (t.ex. mänskliga rättigheter, jämlikhet, hälsofrågor samt jämställdhet.). Ytterligare en cirkel, kulturell hållbarhet, räknas ibland in under social hållbarhet och ibland som en fjärde aspekt av hållbar utveckling. Kulturell hållbarhet handlar dels om att respektera och ta vara på lokal kultur och lokal kunskap, att det är viktigt för minoritetsbefolkningar att kunna bevara och bejaka sin särprägel, samt om kulturell mångfald. Ofta får så kallad institutionell hållbarhet, det vill säga, hur ett samhälle sköts och förvaltas, demokrati, utgöra ytterligare en cirkel. De olika cirklarna är sammanlänkade och påverkar varandra, men mindre av en cirkel kan inte ersättas av mer av en annan cirkel. I Balans ett spel om hållbar utveckling representeras de olika hållbarhetsaspekterna av den sociala (och kulturella) barometern, den ekonomiska barometern och miljöbarometern. Det finns många olika sätt att strukturera hållbar utveckling i olika kategorier. Under dessa kategorier sorteras en mängd mätbara indikatorer på hållbar utveckling. Istället för de tre cirklarna ovan kan man till exempel använda hållbarhetskonsulten Alan AtKissons kompassros där Norr = Natur, Öst/East = Ekonomi. Söder = Samhälle, Väst = Välbefinnande. Ett konkret exempel som visar på hur ett företag arbetar för hållbar utveckling är Marks & Spencers Plan A, som du kan hitta mer information om här: 22

Balans- ett spel om hållbar utveckling

Balans- ett spel om hållbar utveckling Svenska Aralsjösällskapet presenterar Balans- ett spel om hållbar utveckling En ovanligt torr sommar har bränt slätternas gräs guldbrunt. Herdarna hittar inget bete åt sina djur. Till och med de vilda

Läs mer

Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016

Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016 1 (6) Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016 Temat för avsnittet är arbetet mot rasism i skolan. Samtalet utgår från ett scenario som handlar om modet att ta upp frågan om främlingsfientlighet

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska

Läs mer

socialdemokraterna.se WORKSHOP

socialdemokraterna.se WORKSHOP socialdemokraterna.se WORKSHOP Innehållsförteckning: Vårt fokus ligger på framtiden!...3 Del 1: Vårt utgångsläge...4 Del 2: Vår nya inriktning, Socialdemokraterna framtidspartiet...8 Del 3: Hur blir vi

Läs mer

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG 1 Handledning till Sök arrangörsbidrag inom Globala Västerbotten och SEE Västerbottens hållbarhetsvecka 1. INLEDNING Vad är SEE Västerbottens hållbarhetsvecka? SEE

Läs mer

Spelregler. 2-6 deltagare från 10 år. En svensk spelklassiker

Spelregler. 2-6 deltagare från 10 år. En svensk spelklassiker En svensk spelklassiker Spelregler 2-6 deltagare från 10 år Innehåll: 1 spelplan, korthållare, 2 tärningar, 6 spelpjäser, 21 aktier, 20 lagfartsbevis, 12 obligationer, 21 finanstidningar, 40 börstips,

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Vandrande skolbussar Uppföljning

Vandrande skolbussar Uppföljning Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

Så bra är ditt gymnasieval

Så bra är ditt gymnasieval Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna

Läs mer

Lärandet. Lekfullhet. Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och mer sinnliga aktiviteter barn och unga intresserade av energi och miljö

Lärandet. Lekfullhet. Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och mer sinnliga aktiviteter barn och unga intresserade av energi och miljö Lärandet Kunskapscentret ska utveckla lärandet om hållbar utveckling samt ge Halmstads skolor en ny arena att luta sig mot för att nå uppsatta mål. Lekfullhet Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Geografi 4-6 Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer

Läs mer

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Studiehandledning till Nyckeln till arbete Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar

Läs mer

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter

Läs mer

Förslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme

Förslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme MiniKonsulter Fångar upp elevernas naturliga kreativitet och nyfikenhet genom problemlösning i arbetslivet samt ökar elevernas naturliga intresse för problemlösning och innovationer. Skapar och bibehåller

Läs mer

STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET

STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET Det här kapitlet ger råd om bra sätt att stödja barn med ADHD i klassrummet. Här finns även förslag på metoder som kan användas för att hjälpa till att skapa en bra stödstruktur.

Läs mer

Några övningar att göra

Några övningar att göra Några övningar att göra Dagens kort Du ber om ett kort som kan vägleda och hjälpa dig genom dagen. Kortet beskriver hur du kan förhålla dig till dagen eller om du ska tänka på något speciellt idag. Drar

Läs mer

Pedagogiskt material till föreställningen

Pedagogiskt material till föreställningen Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion

Läs mer

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel Partistyrelsens kansli Stockholm 2011-11-08 Barnfattigdom Arbetsplan för en studiecirkel 2 (8) Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om

Läs mer

Du, jag och klimatfrågan

Du, jag och klimatfrågan Du, jag och klimatfrågan Introduktion Spelet går ut på att eleverna skall rangordna ett antal Simuleringen handlar om de olika nivåer politiska beslut fattas på. Deltagarna får diskutera ett antal politiska

Läs mer

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet? Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara

Läs mer

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20 En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen

Läs mer

Studiehandledning - Vems Europa

Studiehandledning - Vems Europa Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och

Läs mer

Förutsättningsfrågor för fri och självständig organisering av. Sveriges Elevkårer

Förutsättningsfrågor för fri och självständig organisering av. Sveriges Elevkårer Sida 1 av 9 Förutsättningsfrågor för fri och självständig organisering av Sveriges elever Beslutat av Kongress14 Sida 2 av 9 Förutsättningsfrågor för fri och självständig organisering av Sveriges elever

Läs mer

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen GEOGRAFI Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i geografi syftar till att utveckla kunskap, förståelse och handlingsberedskap i frågor som rör människan och hennes omgivning. Utbildningen stärker

Läs mer

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET Juni 2005 Innehåll Syfte 2 Bakgrund 1. Projektgruppen 3 2. Övriga lärare 4 Metod och Resultat 1. Projektgruppen 4 2. Övriga lärare 7 Avslutande diskussion

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans 1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar

Läs mer

SKOLRESANS KOLDIOXIDAVTRYCK

SKOLRESANS KOLDIOXIDAVTRYCK SKOLRESANS KOLDIOXIDAVTRYCK Övningens mål Eleverna ska bli medvetna om hur deras resor till skolan bidrar till koldioxidutsläppen beroende på färdmedel. Sammanfattning av övningen På en bestämd dag noterar

Läs mer

Verktyg för Achievers

Verktyg för Achievers Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem

Läs mer

Storyline Familjen Bilgren

Storyline Familjen Bilgren Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen

Läs mer

Vad händer sen? en lärarhandledning

Vad händer sen? en lärarhandledning Vad händer sen? en lärarhandledning Syfte och avsändare Den här lärarhandledningen är ett komplement till häftet Vad händer sen?, ett häfte från Returpack som sammanfattar hur återvinningen av burkar och

Läs mer

Nordiska språk i svenskundervisningen

Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan

Läs mer

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Innehållsförteckning En kort presentation av mig som gjort denna verksamhetsplan.. 3 Varför arbeta med äventyrspedagogik?... 3 Koppling till styrdokument

Läs mer

För årskurs 1 50 poäng IDH

För årskurs 1 50 poäng IDH 2012 Del 1 av 2 Idrott och Hälsa 1 För årskurs 1 50 poäng IDH Två terminer där sex projekt ska genomföras innan sommarlovet. I samarbete med: Alexander Persson Idrottslärare Stockholms Tekniska Gymnasium

Läs mer

Studieplan Ju förr desto bättre. CBM Centrum för biologisk mångfald

Studieplan Ju förr desto bättre. CBM Centrum för biologisk mångfald Studieplan Ju förr desto bättre CBM Centrum för biologisk mångfald Studieplanen till Ju förr desto bättre är framtagen av Centrum för biologisk mångfald i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan och

Läs mer

Skrivprocessen. Varför skriva för att lära? Min kunskapssyn

Skrivprocessen. Varför skriva för att lära? Min kunskapssyn Skrivprocessen Skrivprocessens viktigaste grundtanke att sätta eleven och hans/hennes förutsättningar i centrum. Skrivprocessen är inte bara ett sätt att skriva uppsatser utan framförallt skriva för att

Läs mer

Östersjöfiske 2020. Sedan konferensen ÖF2020 i Simrishamn i november, har vi ägnat oss åt två saker.

Östersjöfiske 2020. Sedan konferensen ÖF2020 i Simrishamn i november, har vi ägnat oss åt två saker. Östersjöfiske 2020 Hej! Fisk är en fantastisk råvara. Helst skall den vara riktigt färsk och dessutom fångad på ett ansvarsfullt och ekologiskt sätt. Fisk finns nära oss i Östersjön. Vi har kunniga fiskare

Läs mer

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret 12-13 Klass: SPR2

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret 12-13 Klass: SPR2 8 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Hur var ditt första intryck av denna kurs? Mycket bra 6 21 Bra 21 75 Dåligt - - Mycket dåligt 1 4 EAS - - Antal EAS:. Antal svarande: 28. Mv: (Skala 1) = 78,57

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan Björkhagaskolan 2014-2015 Verksamhetsbeskrivning Björkhagaskolan Enheten Björkhagaskolan är en F-6 skola med ca 340 elever. Skolans verksamhet omfattar två enheter. En med elever

Läs mer

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv. 6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här

Läs mer

Några material & Ekologi

Några material & Ekologi Några material & Ekologi Syfte Mål Kemi: Kemin; använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Biologin; använda biologins

Läs mer

Elevdemokrati och inflytande

Elevdemokrati och inflytande Elevdemokrati och inflytande Student democracy and influence Projektarbete VT-13 Karin Bylund NVSP3 Handledare: Yvonne Toth Innehåll 1. Inledning... 3 1:1 Inledning... 3 1:2 Sammanfattning... 3 1:3 Syfte

Läs mer

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi

Läs mer

För att kunna genomföra en diskussion bör ämnet och syftet för diskussionen vara kända för eleven.

För att kunna genomföra en diskussion bör ämnet och syftet för diskussionen vara kända för eleven. Att kunna föra en strukturerad diskussion handlar om att på ett fungerande sätt delge andra sina åsikter och tankar i ett ämne. Det handlar om att både kunna tala, lyssna och förstå turtagningens principer.

Läs mer

Pedagogiskt material i anknytning till Smid medan järnet är varmt

Pedagogiskt material i anknytning till Smid medan järnet är varmt Pedagogiskt material i anknytning till Smid medan järnet är varmt Detta pedagogiska material bygger på Västanå Teaters föreställning av Smid medan järnet är varmt som spelas 2014-2015. Materialet syftar

Läs mer

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen. Hej! Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen. Att prata med en ny person kan kännas nervöst även om man som ni redan har en hel del gemensamt. Därför finns den här guiden som ska

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2014/2015 Verksamhetsberättelse 2 (11) Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun... 3 2 Verksamheten... 4 3 Förutsättningar för

Läs mer

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER UPPLÄGG Planering ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER Emmie Wallin MPH 20091218 Genomförande Analys Problem Etik BAKGRUNDEN TILL UPPSATSEN Studerat hälsobokslut i flera arbeten Otillräcklig metod?

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen

LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt

Läs mer

Medelvärde och Median

Medelvärde och Median Medelvärde och Median Medelvärde och median Speldesign: Niklas Lindblad Josefin Westborg Version 1.0 Tack till; Alexander Hallberg Tidsåtgång: Ca 20 minuter inklusive efterdiskussion Antal deltagare Helklass,

Läs mer

Bygg Ulricehamn starkare

Bygg Ulricehamn starkare Vi är stolta över Ulricehamn. Kommunen växer. Dessutom finns flera framgångsrika företag. De senaste åren har en rad gynnsamma beslut tagits för och i kommunen. Samtidigt kan vi inte blunda för att det

Läs mer

Diskussionskarusellen

Diskussionskarusellen Diskussionsmetod Pedagogisk personal Övrig personal Elevgrupper Fsk Gsk Gy Från 35 minuter Från 6 personer är en brainstormande övning som gör alla deltagare aktiva. Metoden är effektiv, deltagaraktiv

Läs mer

Presentera kursledarna Ge deltagarna möjlighet att presentera sig (9 min)

Presentera kursledarna Ge deltagarna möjlighet att presentera sig (9 min) Presentera kursledarna Ge deltagarna möjlighet att presentera sig (9 min) 1 Gå igenom agenda Var tydlig med praktikaliteter (toaletter, lokal för fika etc.) (2 min) 2 Gå igenom kursens utgångspunkter med

Läs mer

Sammanställning - Reflektionsblad dag 1

Sammanställning - Reflektionsblad dag 1 Sammanställning - Reflektionsblad dag 1 EL-konferens 21-22/10 på Mälardalens högskola Pia Lindberg, akadmichef UKK, MDH Intressant historielektion som sätter in EL i ett perspektiv som ger inspiration

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Rapportering till Roslagens Sparbanks Stiftelser för projekt Färsna Naturcentrums naturdagar 2013- ett läromedel för alla elever i Roslagen

Rapportering till Roslagens Sparbanks Stiftelser för projekt Färsna Naturcentrums naturdagar 2013- ett läromedel för alla elever i Roslagen Norrtälje 140101 Rapportering till Roslagens Sparbanks Stiftelser för projekt Färsna Naturcentrums naturdagar 2013- ett läromedel för alla elever i Roslagen Biologi i fält- elever får under olika naturdagar

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

Förhandling - praktiska tips och råd

Förhandling - praktiska tips och råd Förhandling - praktiska tips och råd Tänk på att informationen i detta material inte har uppdaterats sedan januari 2014. Aktuella lagar (inklusive beloppsgränser) har förändrats sedan dess och praxis på

Läs mer

Effektivare offentlig upphandling

Effektivare offentlig upphandling 2008-02-14 1 (7) Effektivare offentlig upphandling Anförande av Claes Norgren, generaldirektör Konkurrensverket, vid konferens Effektivare offentlig upphandling i Stockholm den 14/2 2008. Det talade ordet

Läs mer

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009 Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:29 Får vi vara trygga? En undersökande studie om elevers uppfattning om kränkande handlingar under lektioner i idrott och hälsa Jonas Bergdahl

Läs mer

IDÉ ACTION! Exempel på planering. Är du trött på att bara prata? Watch it! - Metoder för att GÖRA demokrati! watchitmalmolund.se

IDÉ ACTION! Exempel på planering. Är du trött på att bara prata? Watch it! - Metoder för att GÖRA demokrati! watchitmalmolund.se IDÉ ACTION! Exempel på planering Är du trött på att bara prata? Watch it! - Metoder för att GÖRA demokrati! watchitmalmolund.se Om workshopen Idé->Action! handlar om att uppleva känslan i kroppen av att

Läs mer

där ämnet introduceras övergripande och ställningstagandet klargörs. Av introduktionen ska man förstå ämnet och huvudorsaken till att laget är för.

där ämnet introduceras övergripande och ställningstagandet klargörs. Av introduktionen ska man förstå ämnet och huvudorsaken till att laget är för. I en muntlig debatt möts företrädare för olika åsikter för att diskutera aktuella ämnen, till exempel inom politik, etik eller forskning. Debatten är en strukturerad diskussion där deltagarna har en viss

Läs mer

Segrande Liv Grundskolas likabehandlingsplan

Segrande Liv Grundskolas likabehandlingsplan Segrande Liv Grundskolas likabehandlingsplan Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Definitioner av diskriminering och kränkande behandling 3. Skolans organisation för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Sju Nycklar för framgång

Barn- och utbildningsförvaltningen. Sju Nycklar för framgång Barn- och utbildningsförvaltningen Sju Nycklar för framgång Amanda, 13 år Om lärarna samverkar med varandra, med oss elever och med föräldrarna får man flera perspektiv på olika frågor. Jag förstår liksom

Läs mer

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker

Läs mer

STUDIECIRKELUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR OM HUR VI TILLSAMMANS KAN LÄRA OSS MER OM, PÅVERKA OCH MINSKA VÅRT KLIMATAVTRYCK MED FOKUS PÅ MAT

STUDIECIRKELUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR OM HUR VI TILLSAMMANS KAN LÄRA OSS MER OM, PÅVERKA OCH MINSKA VÅRT KLIMATAVTRYCK MED FOKUS PÅ MAT STUDIECIRKELUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR OM HUR VI TILLSAMMANS KAN LÄRA OSS MER OM, PÅVERKA OCH MINSKA VÅRT KLIMATAVTRYCK MED FOKUS PÅ MAT 1 MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR MOT EN KLIMATSMART,

Läs mer

SPRÅKRÖRET NR 1, 2013. Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt

SPRÅKRÖRET NR 1, 2013. Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt Levnadsvisdom SPRÅKRÖRET NR 1, 2013 Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt För en tid sedan cirkulerade en text på Facebook som även nådde mig. Texten påstods vara

Läs mer

1värde. SAMLING ETT JAG ÄR VÄRDEFULL

1värde. SAMLING ETT JAG ÄR VÄRDEFULL 1värde. SAMLING ETT JAG ÄR VÄRDEFULL MATERIAL SOM BEHÖVS: Sedel i valfri valör, Jag är värdefull -bilaga (Se bilaga B), namnskyltar, 2 st diamanter, en brun papperspåse, en fin ask till diamanterna, färgade

Läs mer

Välkommen till ett Bondespel i tiden.

Välkommen till ett Bondespel i tiden. 2-5 SPELARE FRÅN 10 ÅR Välkommen till ett Bondespel i tiden. Spelplanen och kortillustrationerna i denna jubileumsutgåva kommer från en svunnen tid. Penningsvärdet har däremot räknats upp till en nivå

Läs mer

AKTIVITETSHANDLEDNING

AKTIVITETSHANDLEDNING AKTIVITETSHANDLEDNING Av AnnMarie Lindman OLYCKAN av Johan Werkmäster Handledningen är ett underlag för diskussion för den som vill läsa den här boken i grupp inom till exempel omsorgen eller i Svenska

Läs mer

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas 52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer

Läs mer

Uppdrag: Du vet nu mer om hur Östersjön mår. Nu är det dags att göra något. Rädda Östersjön! Handlingsplan Elevmaterial 2

Uppdrag: Du vet nu mer om hur Östersjön mår. Nu är det dags att göra något. Rädda Östersjön! Handlingsplan Elevmaterial 2 Du vet nu mer om hur Östersjön mår. Nu är det dags att göra något. I Uppdrag: Rädda Östersjön! Handlingsplan Elevmaterial 2 Dags att ta steget från ord till handling Uppdrag: Rädda Östersjön! Ni har nu

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Dalarna 2011-2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

Studieplanering i organisationen

Studieplanering i organisationen Studieplanering i organisationen 1 Syftet Vi vill tillsammans med våra medlems- och samarbetsorganisationer starta en process som handlar om att utveckla studieverksamheten. Genom att presentera ett antal

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Välkommen som förälder till barn i Lerums Tennisklubb

Välkommen som förälder till barn i Lerums Tennisklubb Välkommen som förälder till barn i Lerums Tennisklubb Vi tycker det är roligt att ditt barn valt att spela tennis i Lerums Tennisklubb. Något som förhoppningsvis kommer att pågå under många år framöver.

Läs mer

Individuellt fördjupningsarbete

Individuellt fördjupningsarbete Individuellt fördjupningsarbete Ett individuellt fördjupningsarbete kommer pågå under hela andra delen av kursen, v. 14-23. Fördjupningsarbetet kommer genomföras i form av en mindre studie som presenteras

Läs mer

Partiledardebatt 20 januari 2010 Maud Olofsson (Det talade ordet gäller)

Partiledardebatt 20 januari 2010 Maud Olofsson (Det talade ordet gäller) Partiledardebatt 20 januari 2010 Maud Olofsson (Det talade ordet gäller) Ibland påminns man om en annan verklighet. Trots att skalvet nu lagt sig i Haiti hörs fortfarande skriken. Skriken från de tusentals

Läs mer

Tal vid konferensen "Can the market work for nature" på Wiks slott

Tal vid konferensen Can the market work for nature på Wiks slott Startsidan för www.regeringen.se Hoppa till sidinnehållet Hoppa till sidmenyn Anpassa webbplatsen Lyssna Press Avancerat sök Sök Sök Här är du: Regeringen och Regeringskansliet Publikationer Så styrs Sverige

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar. Ung Företagsamhet Fyrbodal jobbar med att få fler företagsamma barn och ungdomar. I drygt 30 år har vi jobbat med UF-företag på gymnasienivå. Nu gör vi en nysatsning där elever och ni lärare på grundskolan

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Utbildning

Max18skolan årskurs 7-9. Utbildning Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad av något skäl. Genom att reflektera

Läs mer

Veckomatte åk 5 med 10 moment

Veckomatte åk 5 med 10 moment Veckomatte åk 5 med 10 moment av Ulf Eskilsson Innehållsförteckning Inledning 2 Utdrag ur kursplanen i matematik 3 Grundläggande struktur i Veckomatte - Åk 5 4 Strategier för Veckomatte - Åk 5 5 Veckomatte

Läs mer

Handbok för provledare

Handbok för provledare Handbok för provledare TIMSS Advanced 2008 handbok för provledare Innehållsförteckning Inledning...1 1 Din roll som provledare...3 1.1 Förhållningsregler för provtillfällena... 3 1.2 Förberedelser före

Läs mer

Läs med oss. Interaktiv skrivtavla (IST) IST-kort Pojken och tigern.indd 1 08-06-18 15.36.16. Manual digitalt lärarstöd till.

Läs med oss. Interaktiv skrivtavla (IST) IST-kort Pojken och tigern.indd 1 08-06-18 15.36.16. Manual digitalt lärarstöd till. Pojken och Tigern Läs med oss Interaktiv skrivtavla (IST) IST-kort Pojken och tigern.indd 1 08-06-18 15.36.16 Manual digitalt lärarstöd till Pojken och Tigern Välkommen! Välkommen till vårt digitala lärarstöd

Läs mer

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING! UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING! HEJ! Föreningen eller klubben är en av de viktigaste grundstenarna i Socialdemokraterna. Det är den verksamhet som de flesta av våra medlemmar möter i sitt vardagsengagemang.

Läs mer

Rådslag om Vår Framtid

Rådslag om Vår Framtid Rådslag om Vår Framtid 27 maj 2013 Innehåll Rådslagets utformning...2 Anteckningar...3 Inkluderande förhållningssätt och kultur... 3 Öppna mötesplatser... 4 Sveriges Bästa Skola... 5 Bra Infrastruktur

Läs mer

Lärarhandledning Stressa Ner Tonårsboken

Lärarhandledning Stressa Ner Tonårsboken Lärarhandledning Stressa Ner Tonårsboken Kurs i stresshantering med inriktning på tonåringar. Kursen är anpassad till elever mellan 12 och 19 år. Ämnesövergripande biologi, svenska, idrott & hälsa mfl

Läs mer

Hållbar samhällsutveckling 60 hp, Ht 2011/Vt 2012

Hållbar samhällsutveckling 60 hp, Ht 2011/Vt 2012 Hållbar samhällsutveckling 60 hp, Ht 2011/Vt 2012 Kursen Hållbar samhällsutveckling (HSU) omfattar 60 högskolepoäng (hp), vilket motsvarar heltidsstudier under två terminer. Samtliga 60 poäng ges på A-nivå

Läs mer

Bengts seminariemeny 2016

Bengts seminariemeny 2016 Bengts seminariemeny 2016 Bengt Kallenberg Bengt Kallenberg, civilingenjör som sedan 2006 arbetar med ledarutveckling, coaching, grupputveckling, seminarier och föredrag. Han har många års erfarenhet från

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers

Läs mer

PRÖVNING Kurs: Grundläggande engelska Kurskod: GRNENG2

PRÖVNING Kurs: Grundläggande engelska Kurskod: GRNENG2 prövning grnengz Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Kurs: Grundläggande engelska Kurskod: GRNENG2 Innan du anmäler dig till en prövning i Grundläggande engelska, bör du göra ett språktest på Vägledningscentrum,

Läs mer

Ett Liv i Lärjungaskap Del 1 - Frälsningens Mysterium

Ett Liv i Lärjungaskap Del 1 - Frälsningens Mysterium Ett Liv i Del 1 - Den som är i Kristus är alltså en ny skapelse, det gamla är förbi, något nytt har kommit. 2 Kor 5:17 Ett Liv i är en serie av korta kurser arrangerade av Hestra Cafékyrka som utforskar

Läs mer

VÄRLDENS LÄNDER RESAN

VÄRLDENS LÄNDER RESAN LÄRARHANDLEDNING FRÅN UTRIKESPOLITISKA INSTITUTET TEMA VÄRLDENS LÄNDER RESAN Beställ mer material på vår hemsida eller via info@ui.se, Telefon: 08-511 768 05, Fax: 08-511 768 99 VÄRLDENS LÄNDER RESAN Resan

Läs mer

Arbetsplan 2010 Stenbergaskolan1-6 Sydöstra området

Arbetsplan 2010 Stenbergaskolan1-6 Sydöstra området Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.

Läs mer