Centrala Väsby skolor. Smedby skola och Väsby skola Upplands Väsby kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Centrala Väsby skolor. Smedby skola och Väsby skola Upplands Väsby kommun"

Transkript

1 Centrala Väsby skolor Smedby skola och Väsby skola Upplands Väsby kommun Charlotta Andersson Danderyds kommun (Väsby skola) Catherine Hannig Brunnberg Sollentuna kommun (Väsby skola) Cia Klinta Nacka kommun (Smedby skola) Karin Nordblom Värmdö kommun (Smedby skola) Vecka 13 och 14 år 2009

2 Upplands Innehållsförteckning VÄSBY KOMMUN... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 VÅGA VISA... 3 FAKTA OM ENHETEN... 4 Typ av skola... 4 Ledning... 4 Organisation... 4 OBSERVATIONENS METOD... 5 DELENHET 1: SMEDBY SKOLA... 6 MÅLOMRÅDEN... 6 Normer och värden... 6 Utveckling och lärande/kunskaper... 8 Ansvar och inflytande för barn/elever Bedömning och betyg (gäller ej förskola) Styrning och ledning JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION STARKA SIDOR FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN SAMMANFATTANDE SLUTSATS OM ENHETEN DELENHET 2: VÄSBY SKOLA MÅLOMRÅDEN Normer och värden Utveckling och lärande/kunskaper Ansvar och inflytande för barn/elever Bedömning och betyg (gäller ej förskola) Styrning och ledning JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION STARKA SIDOR FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN SAMMANFATTANDE SLUTSATS OM ENHETEN HELA ENHETEN SAMMANFATTANDE SLUTSATS OM ENHETEN SOM HELHET REFERENSER

3 VÅGA VISA VÅGA VISA är ett samarbete om utvärdering inom utbildningsområdet mellan Danderyd, Ekerö, Nacka, Salem, Sollentuna, Tyresö, Upplands Väsby och Värmdö kommuner. VÅGA VISA innehåller fyra delområden: observationer självvärderingar kundundersökningar tester och prov VÅGA VISA ska: ske utifrån ett medborgarperspektiv stimulera till erfarenhetsutbyte och ökat lärande ge kommuner och skolor underlag till förbättring och utveckling ge underlag för analyser och jämförelser mellan kommuner och skolor utgöra en viktig del av kvalitetsuppföljningen bidra till ökad måluppfyllelse. Metoden Observationer genomförs av skolledare och pedagoger. Observatörerna bildar lag som besöker en skola i en annan kommun under en period, ofta en vecka. Observatörerna skaffar sig en så heltäckande bild som möjligt av skolan och dess verksamhet genom verksamhetseller lektionsbesök samt intervjuer med barn, elever, personal och skolledning. I observationsarbetet ingår också att ta del av skolans pedagogiska dokumentation. En metodbok styr och stödjer observatörerna i deras arbete*. Metodboken är gemensam för alla verksamheter från förskola till vuxenutbildning. Observationen redovisas i en rapport som skrivs enligt en särskild mall. Målområden Observatörerna beskriver och bedömer verksamheten på fem områden som följer läroplanernas målområden: Normer och värden. Utveckling och lärande/kunskaper. Ansvar och inflytande för barn/elever/studerande. Bedömning och betyg (gäller inte förskola). Styrning och ledning. * Metodbok och ytterligare information finns på 3

4 Fakta om enheten Typ av skola Centrala Väsby skolor består av Smedby och Väsby skola. Smedby skola är en kommunal grundskola med elever från förskoleklass till år 9 samt med särskola. På skolan går 320 elever. Skolan - ursprungligen en 7-9 skola - är byggd och ritad på 80-talet. Den planerades då för tre arbetslag. Varje arbetslag fick egen ingång, egen toalett, tre eller fyra klassrum, grupprum, eget kök och egen. Numera har låg- och mellanstadiet flyttat in i den gamla högstadieskolans lokaler. Årskurs 6-9 har sina klassrum i skolans souterrängvåning. Skolan är väl utrustad lokalmässigt. Det finns grupprum, bibliotek, musiksal, bildsal, trä-och metallslöjdssal, två hemkunskapssalar, tekniksal och gymnastiksal. Väsby skola är en kommunal grundskola för elever i skolår (så) 4-9. Skolan ligger cirka 10 minuters promenad norr om Upplands Väsby centrum. På skolan finns 361 elever fördelade på 16 klasser som kallas mentorsgrupper. På Väsby skola finns kommunens gemensamma musikklasser, en klass i varje skolår. Drygt en tredjedel av eleverna går i musikklass. Elever söker till musikklasser och tas in via ett inträdesprov. Inträdesprovet består av gehörs- och rytmtest. Från och med läsåret 07/08 finns också den nya profilen Science från skolår 6. Scienceklasserna återfinns således nu i så 6 och 7. I Scienceklasserna har lärarna i So och No ett medvetet samarbete % av eleverna har invandrarbakgrund, denna andel ökar hela tiden. Ett stort antal språk representeras av eleverna, även om arabiska och persiska möjligen dominerar. Språk för umgänge och skoluppgifter är svenska. Ledning Centrala Väsby skolor leds av en rektor samt två biträdande rektorer. En biträdande rektor arbetar på Smedby skola och en på Väsby skola. Organisation Den 1 januari 2009 införde Upplands Väsby kommun en ny organisation med beställar- och utförarkontor. De mjuka förvaltningarna benämns Väsby Välfärd. I Väsby Välfärd ingår förutom utbildningsförvaltningen även socialtjänst, äldreomsorg,individ- och familjeomsorg och kultur- och fritidsverksamheter. Den nya organisationen innebär för skolans del bla samverkan kring elevvård. Enligt rektor ligger skolorna i ett socioekonomiskt svagt område. Det betyder enligt honom att arbetslösheten är stor, föräldrarna är lågutbildade och många har annat modersmål än svenska. 4

5 Organisation av Smedby skola I särskolan går 27 elever och i övriga skolan går 375 elever. På grund av vikande elevunderlag genomförs en omorganisation som innebär en successiv avveckling av 6-9 delen. Läsåret 2010/2011 kommer skolan att vara en F-5 skola. 40 % av eleverna har annat modersmål än svenska. Skolan är indelad i fem arbetslag. Organisation av Väsby skola Personalgruppen består av 33 stycken lärare vilka är uppdelade i fem ämnesarbetslag, Ma/No, Sv/So, Eng/Moderna språk, Praktiskt estetiska och Special. Förutom rektor och biträdande rektor samt skolans pedagoger arbetar också fem övrig personal på Väsby skola. Vissa resurser såsom bibliotekarie, specialpedagog och elevstödssamordnare delas med Smedby skolan. Den nuvarande Elevstödssamordnaren (ESS) arbetade tidigare som specialpedagog på Väsby skola. Psykolog och kurator hyrs in. På Väsby skola finns sedan ett och ett halvt år ett Trygghetsteam som består av Elevstödssamordnare, Speciallärare, Sjuksköterska och tre lärare. Eleverna och lärarna är organiserade i 6 årslag och 5 ämneslag. En av mentorsgrupperna består av en mindre grupp elever med långsam inlärning som kallas särskild undervisningsgrupp (6-9g). För närvarande består gruppen av 13 elever med psykosocial problematik, långsam inlärning, neuropsykiatriska funktionshinder samt elever tillhörande särskolan. Observationens metod Observationen genomfördes under v år Under veckan på Smedby och Väsby skola har observatörerna intervjuat rektor och biträdande rektorer intervjuat lärare, fritidsledare, specialpedagog, skolsköterska och studievägledare. intervjuat elever och elever från elevrådet. besökt klasser och försökt täcka upp alla ämnen. Intervjuerna har varit både spontana och bokade. Observatörerna vid respektive skola har haft kontakt flera gånger under observationsdagarna. Observatörerna har tagit del av dokument av olika slag- se referenslista. 5

6 Delenhet 1: Smedby skola Målområden Normer och värden Beskrivning På skolan finns en handlingsplan mot mobbing, våld, hot och kränkande särbehandling för att främja likabehandling. I denna redovisas målsättning, handlingsmodell och vilka vuxna som ingår i det så kallade Trygghetsteamet. Där ingår bl.a. elevstödssamordnare (sammankallande), skolfritidsledare, skolsköterska och idrottslärare. När Trygghetsteamet får kännedom om att en elev utsatts för mobbing eller annan kränkande behandling vidtar man åtgärder enligt handlingsplanen som t.ex. kontakt med elev och elevens föräldrar. Trygghetsteamets samtal med de inblandade eleverna förs enligt en systematisk metod och samtalen dokumenteras alltid, liksom resultaten. Trygghetsteamets främsta uppgift är att bekämpa kränkande behandling. Vid förfrågan om mobbing säger eleverna att de inte har märkt någon sådan på skolan. Dock nämner de något enstaka fall som de vet att Trygghetsteamet arbetar med. Skolan har haft ett visst problem med rasism. Man har hittat klistermärken på skolan. För att motverka rasismen har man låtit elever lyssna på avhoppare från organisationen Exit. Handlingsplan för jämställdhet eller genusarbete ingår i likabehandlingsplanen. Vid fråga om hur detta arbete går till uppger lärarna att de gör på olika sätt. Vi ser dock inget sådant arbete när vi gör våra lektionsbesök. Elever i alla klasser har Livskunskap på schemat. Ämnet ingår i den sociala och emotionella träningen s.k. SET 1. Det är ett program för att sätta fokus på att uppmuntra och stärka positivt beteende, lära sig att hantera sina känslor och öka den sociala kompetensen. Målsättningen med undervisningen är att barn och ungdomar skall fungera bättre tillsammans. Vid intervju med elevrådet säger de att i år 7-9 leker de värderings övningar tillsammans. En elev säger: Vi lär av och med varandra genom lek till kunskap. Vid en lektion i Livskunskap i åk 9 hör vi hur elever diskuterar hur de bäst kan stå emot grupptryck och i vilka situationer detta kan vara särskilt svårt och i åk 4 ser vi hur eleverna ger varandra massage. Skolan har utarbetat s.k. gyllene regler. Dessa är: Kom i tid till varje lektion. När lektionen börjar, stängs dörren, och en skylt visas Stopp! Lektion pågår, vänta tills läraren öppnar. Ha ett vårdat språk. Använd inte svordomar, könsord eller rasistiska ord. Mobiltelefoner skall vara avslagna under lektionstid. Musik får endast avlyssnas med hörlurar och efter tillåtelse av lärare. Ta med dig rätt material till lektionerna. Dessa regler finns uppsatta på olika platser på skolan. Vid intervju med elever uttrycker de att reglerna är kända av de flesta elever. Däremot så ser vi att särskilt bland äldre elever följs alla regler inte. Vi lägger märke till att många elever använder sina mobiltelefoner och inte lyssnar 1 SET social och emotionell träning. 6

7 på läraren när han/hon säger till. Vi ser också flera exempel på att elever saknar läroböcker. Däremot lägger vi märke till att elever inte använder ett ovårdat språk. Det finns en handlingsplan i fyra steg som beskriver vad som händer om man bryter mot skolans gyllene regler. Vi ser inget exempel på att denna handlingsplan följs. Biträdande rektor berättar att man arbetar med ett gemensamt förhållningssätt beträffande arbetsro, trygghet och miljö. Detta finns dokumenterat i kvalitetsredovisningen. All personal har de senaste åren arbetat med värdegrunds frågor liksom att utveckla ledarskapet i klassrummet i syfte att främja förhållningssättet. Eleverna i elevrådet säger att de har bra lärare på skolan. Elever som vi talar med berättar att lärarna ofta frågar dem vad de skall göra i helgen eller hur de haft det på loven. En lärare skickar sms till elev och föräldrar om hon tycker att eleven har stor frånvaro. Läraren säger att detta är hennes eget initiativ och att hon får bra respons på det. Vid intervju med elevrådet beskriver de att alla är vän med alla på skolan och att det alltid har varit så. Alla är med alla och har kul med alla. Roligt att lära sig nytt och det man inte kan. När vi besöker lektionerna i de lägre årskurserna pratar elever och lärare i tyst samtalston med varandra. I de äldre klasserna är ljudnivån något högre och vi är med på en lektion där ljudnivån är för hög trots att endast 15 elever är närvarande. I klassrummet befinner sig förutom eleverna även lärare med assistent. Bedömning i text Vi bedömer att handlingsplanen mot mobbing är väl förankrad. Vi ser att detta arbete är känt i skolan av elever och vuxna. Det finns också tydligt beskrivet i skolans olika dokument. Vi bedömer att arbetet med SET är utmärkt liksom att vi tycker att Livskunskap i alla årskurser bidrar till att stärka positivt beteende. Vi anser att genus- och jämställdhetsarbete behöver påbörjas. Vi anser att det är utmärkt att skolan utarbetat Gyllene reglerna. Dock efterföljs dessa inte bland äldre elever på skolan. Vi lägger märke till att personal och elever bemöter varandra respektfullt. Vi bedömer att ljudnivån och arbetsro på låg-mellanstadiet är behaglig och bland de äldre eleverna är inte alltid acceptabel. Bedömning enligt skala 2 2 SKALA : 4.0 MYCKET GOD KVALITET verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt i sin strävan att nå målen GOD KVALITET verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden TILLFREDSSTÄLLANDE verksamheten är i huvudsak tillfredsställande, men har varierande kvalitet eller vissa brister. 1.0 EJ TILLFREDSSTÄLLANDE verksamheten är utifrån gällande styrdokument inte tillfredsställande. 7

8 Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 x Utveckling och lärande/kunskaper Beskrivning Skolan - ursprungligen en 7-9 skola - är byggd och ritad på 80-talet av White-arkitekter. Den planerades då för tre arbetslag. Varje arbetslag fick egen ingång, egen toalett, tre eller fyra klassrum, grupprum, eget kök och egen matsal. Numera har de yngre eleverna flyttat in i den gamla högstadieskolan och varje arbetslag har alltså tillgång till lokaler som beskrivs ovan. Klassrummen är traditionellt utrustade. Eleverna är placerade i grupp. Vi lägger märke till att klassrummen i låg - och mellanstadiet har mycket material på hyllorna längs väggarna. Vi ser bl.a. ett klassrum där det finns nallar i fönstret, en skiss över människokroppen, en torso, en tygbonad, böcker i hyllorna och olika skrivmaterial. Högstadiets klasser utgör tillsammans ett eget arbetslag men varje årskurs undervisas åtskilda från varandra rent fysiskt. Klasserna har sina undervisningslokaler i källarvåningen. Varje årskurs har ett par klass- och grupprum kring ett uppehållsrum. En korridor förbinder årskurserna med varandra. Vid vårt besök saknar korridoren belysning vid ett tillfälle. På högstadiedelen är klassrummen möblerade i biosittning. Högstadiet lokaler ger ett slitet intryck. Vi ser en del klotter och trasiga detaljer i väggar och tak. Klassrummen är utrustade med en del referensmaterial. Vid intervju med lärare i ett arbetslag för de yngre barnen säger de att de stimulerar elevernas lärande via en lärande miljö såväl inne som ute. En lärare i arbetslag f-3 säger att varje elev vet var alla saker finns då de har en väl strukturerad miljö. Hon beskriver även att vuxengruppen är eniga om regler och normer vilket bidrar till ett lärande klimat. De anser sig ha bra lokaler, skogen i närmiljön och Gunnes gård. I kvalitetsredovisningen för 2007/ 2008 beskriver skolan att man önskar stimulera elevernas lärande genom: satsning på kultur för att öka elevernas lust och motivation för att tydliggöra skolan gentemot omvärlden. 3 Vid intervju med rektor, säger han, att orsaken till denna satsning är, att 40% av eleverna har annat modersmål än svenska och att även elever med svenska som modersmål är i behov av stimulans i sitt lärande. Kultursatsningen innebär bl.a.: Elever i åk 2 har undervisning rytmik samt samarbete med musikskolan Elever i åk 3 lär sig spela fiol För elever i åk 1-5 berättar kommunens bibliotekarie sagor och fabler Skolan har egen bibliotekarie på halvtid För åk 1-5 är kulturtid inlagd på schemat varje vecka 3 Upplands Väsby kommun: Kvalitetsredovisning 2007/2008 punkt 4. 8

9 Diverse andra språkutvecklande aktiviteter Skolan har anställt en bibliotekarie på heltid tillsammans med Väsbyskolan. Hon berättar att till biblioteket köper man in lättlästa böcker och bilderböcker. Det finns också möjlighet för eleverna att låna Daisyspelare 4, talböcker och ladda ner böcker i egna mp-3spelare. Alla elever i åk 1-3 samt särskolan har fasta tider i biblioteket varje vecka. Bibliotekarien har bokprat på lärarnas förfrågan. Bibliotekarien kan även hjälpa till med kontakt med Internationella biblioteket så eleverna kan låna böcker på sitt modersmål. Regelbundet kommer en sagoberättare till skolan. Han berättar och spelar upp sagor och myter för åk 1och 2. För åk 3-5 fortsätter han med den nordiska och grekiska mytologin. När han berättat klart för eleverna får de fantisera vidare kring de olika sagorna och fablerna genom att tex skriva fortsättning eller rita och måla med sagan som inspiration. Han säger att hans önskan är att aktivera elevernas fantasi och utveckla deras språk. Eleverna i särskolan är också delaktiga i berättarprojektet. Särskolans lärare berättar att eleverna får lära sig att hålla i samlingar själva, berätta om dagschemat, vara matvärd och hjälpa läraren med att dela ut och samla in papper. Ett särskilt projekt som de arbetar med kallas Café Hälsa. Detta äger rum en gång i månaden och då inbjuds alla, eleverna har bakat själva och på caféet får de servera och ta betalt. Pengarna som de får in på detta sätt används till en utflykt under våren. Vi deltar i en lektion i hemkunskap där eleverna indelade i grupper - lagar mat efter recept, dukar och äter tillsammans med sina lärare. Uppgifterna varierar i svårighetsgrad så att några elever har mer självständiga arbetsuppgifter. Under maj äger en matematikdag rum i Väsby kommun. Då skall all undervisning i alla ämnen bära prägel av matematikämnet. Vi är med när ett arbetslag diskuterar hur textilslöjd, engelska, svenska, idrott skall få den inriktningen. I åk 1-5 börjar dagen med en stunds tyst läsning då eleverna läser sin egen bok. Därefter följer högläsning. Vi ser att språket även stimuleras via elevernas hemläxor. På en anslagstavla i ett f-3 klassrum ser ett läxschema ut som följer: Tors-tors: Träna läsningen tills den flyter. Vuxen läser för de som ej kan läsa själv. Bokstavsläxa: Träna att skriva bokstäver i gröna arbetshäftet mån-tors. Matteläxa: Läxa ges individuellt Vid våra lektionsbesök ser vi exempel på enskilt arbete, lärarledd undervisning och grupparbete. Några exempel på grupparbete är när år 3 genomför nationella prov i matematik. Syftet är att i samarbete 4 och 4 utföra den givna matematikuppgiften. Elevgrupperna har fått ett antal ledtrådar som de i tur och ordning läser upp. Läraren går runt och stöttar de olika grupperna. Ett annat exempel är då vi besöker särskolans år 4-9 som spelar ett spel med musikinstrument. Det är tre elever och en lärare som övar turtagning, benämning på färger och musikinstrument. En förskoleklass arbetar i stor grupp om 8 elever. De sitter vid ett gemensamt bord och arbetar med matematik uppgift siffrorna Eleverna pratar livligt med varandra och utför uppgiften. När eleverna är klara sätter de sig på golvet och spelar spel. I år 6-9 ser vi mestadels lärarledd undervisning. Läraren har genomgång och eleverna får instuderingsfrågor att arbeta med. Vi ser även exempel på när eleverna arbetar enskilt med längre arbetsuppgifter eller utför praktiskt arbete som i textilslöjden. 4 Daisybandspelare- för avlyssning och inläsning av texter för barn med långsam inlärning 9

10 För elever i behov av särskilt stöd finns en arbetsplan. ( se bil 1). Skolan är en mångkulturell skola med 40% elever med annat modersmål än svenska. Dessa elever får modersmålsundervisning genom ISKI. 5 och studiehandledning. Elever med annat modersmål än svenska erbjuds också undervisning i SVA 6. SVA- läraren hjälper eleverna antingen i klassrummet (detta är vanligt för de yngre barnen) eller tar emot dem för enskild undervisning eller i grupp. SVA-läraren samplanerar undervisningen med den ordinarie svenskläraren eftersom eleven deltar både i vanlig svenskundervisning och i SVA. För att diagnostisera eleverna och undervisa dem på en anpassad nivå används ett material som heter Bokup 7 och LUS. Diagnosen med dessa material görs en gång per termin. Läxhjälp erbjuds elever i åk 7-9 varje vecka. Detta är något som elevrådet drivit igenom. Läxhjälpen har startat efter sportlovet år Sommarskola har funnits, men inför sommaren 2009 är skolledningen osäker på om den kommer att finnas kvar. Sommarskolan erbjuds elever i åk 9 som inte nått målen i kärnämnena men även elever i åk 7 och 8 har haft möjlighet till sommarstudier. Några lärare går en s.k. språkpilotutbildning genom ISKI. Utbildningens syfte är att lärarna skall lära sig att ta tillvara de flerspråkliga elevernas intressen och kunskaper. De lärare som går utbildningen berättar att de är nöjda med den. När föräldrar med annat modersmål än svenska kommer till skolan för olika slags samtal används tolk, om sådant behov finns. Skolan har följande kompensatoriska hjälpmedel: Lightversion av läroböcker Alpha Smart 8 Talsyntes 9 Daisybandspelare Smartboard 10 Vi ser inga datorer i klassrummen. Lärarna säger att kommunen beslutat att datorer ska finnas samlat på ett ställe. Idag finns ca 15 bärbara datorer för hela skolan som lärarna får boka vid behov. I lärarnas arbetsrum finns en arbetsdator. Lärarna uttrycker att det blivit en stor förlust att inte ha stationära datorer i klassrummen. För barn/ elever i behov av särskilt stöd finns resurslärare anställda. Dessa arbetar med eleverna antingen i klassrummet eller utanför. I flera ämnen på högstadiet undervisas klasserna i halvklass. Detta gäller t.ex. bild, hemkunskap, slöjd och no-ämnena. Vi är med på en lektion i svenska i år 7 med 14 elever, en ordinarie lärare och en resurslärare närvarande. 5 ISKI internationella språk och kulturinstitutet. Här finns mottagningsklasser och organiseras modersmålsundervisningen samt studiehandledning. 6 SVA- svenska som andra språk 7 Bokup- Kartläggningsmaterial för barn som har svenska som andraspråk 8 AlphaSmart- ett tangentbord som man kopplar till datorn och för över sin text. 9 Talsyntes- konstgjort tal för kompenserande läs- och skrivhjälp 10 Smartboard- en interaktiv, tryckkänslig skrivtavla/whiteboard 10

11 Eleverna skriver sin egen historia. Tre av dem använder Alpha Smart och tre använder bärbara datorer. I ett klassrum har läraren löst arbetet med elever i behov av stöd på så sätt att hon erbjuder några elever att sitta vid lärarens runda arbetsbord då hon kan följa upp och stötta eleverna på ett bra sätt. Vi ser hur en elev får återkoppling efter varje rad han fyller i under sin aktivitet. Arbetet kring barn i behov av särskilt stöd beskrivs utifrån en elevstödscirkel (se bilaga1) som innefattar följande struktur: Elev: arbetet utgår ifrån den enskilde eleven och dennes behov av särskilt stöd Mentors uppgift: att ha föräldrakontakt att upprätta åtgärdsprogram och följa upp att lyfta oro kring elever i behov av särskilt stöd till sitt arbetslag/årslag Arbetslagets uppgift: att upprätta åtgärdsprogram och följa upp att lämna förfrågningar till EST i samråd med mentor Elevstödsteamet -EST ansvarar för: att ge råd och stöd utifrån olika professioner som representeras i EST. att sortera och gallra i förfrågningar att ta eller förmedla kontakter för samverkan kring eleven EST teamet består av 3 specialpedagoger, varav 1 har samordningsansvar och skolsköterskor. Skolledning har ett övergripande ansvar för alla elever vid enheten: att anmäla till Polis och/eller Socialtjänst att besluta kring vidare utredningar att kalla till elevvårdskonferenser Föräldrar är: skolans viktigaste samarbetspartner. Föräldrar ska vara en del i arbetet genom hela elevstödscirkeln. Kringresurser: Skolhälsovården BUMM -Barn och ungdomsmedicinska mottagningen SÄF- Social och äldreförvaltningen SSE Skolserviceenheten BUP- barn och ungdomspsykiatrin Då det i Upplands Väsby kommun för närvarande pågår en organisationsförändring innebär det även att samverkan kring elevvården förändras. 11

12 För att veta hur elever ligger till i sin läsutveckling används LUS 11. För att hjälpa de yngre barnen som behöver en skjuts framåt i sin läsning använder man sig av intensivläsning. Metoden kallas reading recovery och är en inlärningsmetod från Nya Zeeland. Den innebär 20 minuters lästräning fyra gånger i veckan under 6 veckor. Träningen sker i hemmet och skolan. Träningen bygger på att föräldern tar aktiv del och tränar med barnet hemma och genom en kontaktbok berättar för skolan hur läsningen fortskrider. Eleven får läsa böcker av olika svårighetsgrad. Vi tar del av utvärderingar där föräldrarna uttrycker sig positivt: Jag har bara positivt att säga om metoden. Rasmus tycker att det har varit superduperbra. LUS är en dokumentation av elevers lärande. Annan sådan dokumentation är: Nationella prov i åk 3, 9 DLS 12 Pröva med tal - ett gruppdiagnosmaterial i matematik. Varje elev har en kursplanebok. I den finns mål och kriterier för alla ämnen och alla årskurser. Elevernas lärande dokumenteras här genom att läraren fyller i hur långt eleven kommit i sitt lärande. Kursplaneboken är utgångspunkt vid IUP. 13 En arbetsgrupp med syfte att revidera kursplaneboken - har utsetts. (Kursplaneboken beskrivs närmare under avsnittet Bedömning och betyg) Skolan deltar i Idrottslyftet. Företrädare för olika idrotter har varit på skolan och introducerat barnen i t.ex. taekwando 14, streetdance 15 och pingis. Det finns en samverkan med närliggande vikingaby Gunnesgård. År 3 har en lektion på våren där de introduceras inför en heldag i år 4 då de ska leva som på vikingatiden med tidstypisk mat, kläder, aktiviteter och verktyg. De spelar även in en film den dagen. Spontana besök till Gunnes gård under läsåret förekommer. Under vår-, sommar och höst finns även djur i den inhägnade gården. Elever berättar för oss att de får göra studiebesök. De har bl.a. besökt Vasamuseet, varit på konsert inne i Stockholm och gjort en skidresa till fjällen. År 8 har två veckors prao på vårterminen och år 9 två veckors prao på höstterminen. Eleverna får i görligaste mån ordna sina praoplatser själva. Kommunen har endast ett fåtal platser att dela ut. Skolan tar emot gymnasieelever för APU- praktik. 16 Vi träffar också VFU 17 - studenter. Genom dessa anser skolledningen att man har bra kontakt med Stockholms universitet och lärarutbildningen. Skolan har även kontinuerligt samarbete med ISKI då de handhar modersmålsundervisning samt handledning. 11 LUS - läsutvecklingsschema 12 DLS- diagnos för läsning och skrivning 13 IUP individuell utvecklingsplan 14 taekwando- en koreansk kampsport 15 streetdance- samlingsnamn för alla danser som uppstått på gator och klubbar 16 APU- arbetsplatsförlag utbildning 17 VFU verksamhetsförlagd utbildning 12

13 Bedömning i text Vi ser att skolan har mycket att arbeta med när det gäller elevers språkutveckling - vare sig dessa har svenska som modersmål eller inte. Vi bedömer att skolans satsning på en kulturinriktning - med t.ex. bibliotekarie, sagoberättare och schemalagd kulturtid - är betydelsefull för att stimulera språket och lärandet. Vi bedömer att samarbetet med ISKI är en tillgång. Vi bedömer att skolan arbetar på ett bra sätt för att hjälpa elever i behov av stöd genom bl.a. kompensatoriska hjälpmedel, elevstödsteam och olika resurspersoner. Vi ser variation i undervisningen på låg- och mellanstadiet. På högstadiet är den mesta undervisningen lärarledd. Vi ser att klassrum på låg- och mellanstadiet är överlastade med material. Vår bedömning är att en alltför överlastad miljö kan få en negativ effekt på elevers lärande. Vi bedömer att Gunnes gård är en pedagogisk tillgång liksom övrig närmiljö. Vår bedömning när det gäller lokalerna på övervåningen (f-5) är att de väl planerade. Vi upplever att det är låg ljudnivå och att en del kan bero på den goda planeringen av lokalerna. Enligt vår bedömning ger lokalerna på högstadiet ett intryck av uppgivenhet skolan skall omorganiseras och högstadiet avvecklas. Detta syns på lokalerna. Bedömning enligt skala Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 x Ansvar och inflytande för barn/elever Beskrivning Alla elever i de yngre åren använder loggböcker. Med hjälp av dessa planeras och utvärderas veckans arbete. När elever har fullgjort veckans obligatoriska beting, kan de välja eget arbete vilket betyder att de har möjlighet att arbeta med arbetsuppgifter i alla ämnen efter eget val. Loggböcker skickas hem med eleverna varje vecka så att föräldrarna kan följa med i elevernas utveckling och lärande. I de äldre klasserna finns mentorstid två gånger i veckan. Där går man igenom vad och hur eleven vill arbeta för att nå målen utifrån kursplaneboken (se avsnitt utveckling lärande 13

14 kunskap). På måndagar gör mentorn en allmän veckoplanering där eleverna ej är delaktiga. Eleverna kan dock göra egna tillägg. Planeringen klistras in i elevernas loggbok. Utvärdering sker på mentorstid på fredagar. Det är läraren som leder utvärderingen. Vi deltar i en mentorstid en fredag. Läraren skriver följande frågor på tavlan till eleverna som ska besvara frågorna i sina loggböcker: Hur har veckan varit? Har du hunnit med allt i din planering? Några elever har inte med sina loggböcker. Mentorstiden avslutas med att läraren diskuterar vad eleverna tänker göra i helgen. Planeringen i elevernas loggböcker finns tillgänglig för föräldrar på Skolia 18. Elevens val finns på onsdagar då de kan välja eget arbete i alla ämnen förutom bild och hemkunskap. I särskolan finns valmöjligheter då det gäller att bestämma högläsningsbok, val av aktiviteter, innehåll i exempelvis skolfest med bland annat matinköp, tillredning och genomförande. Lärarna berättar att eleverna är med och påverkar mycket i den dagliga undervisningen. Efter gemensam uppgift kan alltid eleverna välja egen aktivitet när de avslutat den gemensamma. I utemiljön kan de påverka vad de vill göra såsom egen promenad (kort eller lång bestämd slinga) lekar mm. På särskolan har de Cafe Hälsa en gång per månad. Eleverna går runt på skolan och tar upp beställningar, gör inköpslistor, inhandlar, tillreder och bakar. Det som serveras ska ha hälsoaspekt exempelvis sunt bröd. Vid Cafe Hälsa dagen finns hovmästare, serveringspersonal och kassörer. Alla klasser inom särskolan turas om att anordna Cafe Hälsa. Genom denna aktivitet arbetar eleverna med kost, hälsa, social träning och matematik. De yngre klasserna har klassråd schemalagt en gång i veckan. I de äldre klasserna har detta tagits bort och ersatts av mentorstid två gånger i veckan. På särskolan har man klassråd en gång per vecka. På klassrådet har eleverna möjlighet att föra fram frågor som skall tas upp på elevrådet. Elevrådsrepresentanterna rapporterar vad som bestämts på elevrådet. De äldre eleverna berättar för oss att de sällan får någon återrapportering från elevrådet. Det finns ett elevråd med två representanter från varje klass som träffas en gång per månad. Avsikten är att det skall vara en pojke och en flicka. Detta har inte gått att genomföra överallt. I elevrådet har man tagit upp behovet av läxhjälp. Från och med februari 2009 finns nu en lärare två dagar i veckan till läxhjälp. Eleverna har även sänt brev till politiker, vilka varit på besök angående skolans mat. Eleverna uttrycker en önskan om mer ekologiskt odlade varor och eget kök att tillaga maten i. Det finns ett eget elevråd på särskolan som träffas en gång per månad. En till två representanter från särskolans elevråd deltar ibland i grundskolans elevråd. Lärarna beskriver att man frångått traditionella föräldramöten mer och mer eftersom få föräldrar kommit på mötena. Skolan har valt att istället anordna drop-inkaffe, middagar, vernissage, öppet hus, hantverksdag, kulturkväll med middag mm. Under observationsveckan är det kulturkväll där föräldrar är närvarande. Elever uppträder och föräldrar bjuder på mat från sina hemländer. 18 Skolia- en webbaserad tjänst för att informera föräldrar om elevers närvaro/frånvaro, sena ankomster, lärande, social utveckling och framtida mål. 14

15 Som vi tidigare skrivit, använder vissa klasser klassbok/skoldagbok. Den sänds mellan skola och hem kontinuerligt och signeras av föräldrarna. De flesta klasslärare/mentorer skriver vecko- eller månadsbrev till föräldrar. Utvecklingssamtal genomförs en gång per termin. På skolan finns ett föräldraråd som har möten ca tre gånger per termin. Ledningen sammankallar föräldrarådet för information, diskussion och samråd. För att informera föräldrar om elevers närvaro/frånvaro, sena ankomster, lärande, social utveckling och framtida mål används Skolia. Alla föräldrar får inloggning till denna webbaserade tjänst. Det finns en del föräldrar som inte har möjlighet att använda datorer. De blir informerade på annat sätt av lärarna t.ex. per telefon eller SMS. Bedömning i text Vi ser att eleverna i de yngre åldrarna är förtroliga med sina loggböcker. Vi ser att flera av de äldre eleverna inte har med sin loggbok till skolan på mentorstiden. Vi ser att det är läraren som i huvudsak ansvarar för planeringen och vi bedömer att de äldre elevernas inflytande över det egna lärandet bör utvecklas. Vi bedömer att eftersom tid för klassråd inte är inlagt på de äldre elevernas schema, så är det lätt att man glömmer av att följa upp frågor från elevråd. Detta är ett utvecklingsområde. Vi bedömer att eleverna i särskolan har stor möjlighet till inflytande över skoldagen. Många av aktiviteterna utgår från elevernas önskemål med handledning av lärare. Vi bedömer att det är positivt att man prövar olika former för samverkan med föräldrar då traditionella föräldramöten ej fungerar optimalt. Bedömning enligt skala Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 x Bedömning och betyg (gäller ej förskola) Beskrivning Skolan har tagit fram en kursplanebok där alla elever och deras föräldrar skall kunna följa elevernas arbete och de resultat som uppnås. Varje elev har en egen kursplanebok där elevens framsteg kan följas i förhållande till de mål de nationella kursplanerna innehåller. Kursplaneboken ska ge underlag för varje elev att med vägledning av lärare och stöd från föräldrar sätta upp egna mål. Informationsbroschyr om Smedby skola s

16 Kursplaneböckerna finns i fyra steg: - År År År År 8-9 Som vi tidigare beskrivit så utgör kursplaneboken underlag för IUP - det individuella utvecklingssamtalet. Vid samtal med eleverna framhåller dessa att de inte har tillgång till kursplaneboken mellan utvecklingssamtalen. Läraren förvarar denna och fyller i den inför utvecklingssamtalet. En översyn av kursplaneböckerna är på gång och en arbetsgrupp har tillsatts. Eleverna berättar för oss att lärarna går igenom mål och kriterier för de olika avsnitten och vi är med på en lektion i no-ämnen där detta också sker. Inför utvecklingssamtalet varje termin skickar klassläraren/ mentorn hem ett frågeformulär till föräldrarna. Detta utgår man från vid samtalet samt som vi tidigare nämnt kursplaneboken. Av kvalitetsredovisningen framgår att meritvärdet för 2008 är 193 och att 78,3 % nådde målen i alla ämnen. Skolan arbetar på olika sätt för att höja meritvärdet. Som vi tidigare beskrivit följs elevernas kunskaper upp genom: - LUS - DLS - Nationella prov i svenska och matematik i år 3 - Nationella prov i svenska, matematik, engelska i år 5 - Nationella prov i svenska, matematik, engelska, no-ämnen och moderna språk i år 9 En betygskonferens äger rum höst- och vårtermin. Då diskuteras elevernas resultat och om en elev riskerar att inte få betyg vid kommande betygssättning, skrivs en åtgärdsplan där det framgår vilka stödåtgärder som erbjuds eleven. I särskolan får eleverna ett intyg efter varje läsår. Föräldrarna kan begära ett studieomdöme för eleven. För att säkra en likvärdig, allsidig och rättsäker bedömning rättas de nationella proven i skolår 3 och 5 av alla 1-7 lärare i ämnesgruppen. För de nationella proven i skolår 9 rättas dessa av alla som undervisar i svenska, matematik och engelska. Ämnesgrupperna samlas för gemensam bedömningsdiskussion. Till denna har de rättande lärarna med sig sådana prov som de tycker är knepiga ur bedömningssynpunkt. Kommunen anordnar särskilda bedömningsdagar där lärare från kommunens alla skolor deltar. Rektor berättar för oss att efter de kommunala bedömningsdagarna diskuterar ämnesgrupperna resultatet och tar fram förslag på förändrade arbetssätt och metoder. Slutsatserna skall ligga till grund för skolans kvalitetsarbete. Lärarna deltar även i nätverk utifrån sina läroämnen. Det finns också en grupp i kommunen som arbetar specifikt med likvärdig bedömning. I den gruppen ingår förutom lärare även skolledare. Bedömning i text Vi bedömer att skolan har goda intentioner med kursplaneboken men eftersom denna inte är ett levande dokument för eleverna, faller en del av det goda syftet. Vi anser att eleverna och deras föräldrar bör få tillgång till kursplaneboken kontinuerligt och inte enbart inför IUP. 16

17 Vi bedömer att eleverna har kännedom om kursplaner och kriterier. Vi bedömer att arbetet med att säkra en likvärdig, allsidig och rättsäker bedömning är utmärkt med t.ex. gemensam rättning av nationella proven och kommunala bedömningsdagar. Bedömning enligt skala Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 x Styrning och ledning Beskrivning Rektor för Smedby och Väsby skola karakteriserar själv sitt arbete som avveckla, förändra,utveckla. Hans roll är enligt honom själv - att avveckla högstadiedelen i Smedby skola, attrahera nya elever och i ett konkurrensutsatt läge utveckla verksamheten. Som en illustration till detta, får skolan - under vår observationsvecka - information om att en fristående F-5 skola kommer att öppna höstterminen 2009 i närheten av Smedby skola. Biträdande rektor tillträdde sin tjänst augusti Under höstterminen arbetade hon 50% som biträdande rektor och 50% som speciallärare. From november år 2008 arbetar hon 100% som biträdande rektor. Hon har dessförinnan arbetat på skolan som lärare i många år. Hon berättar att hon känner området väl, och anser att skolan fyller en mycket viktig roll i området. Hon säger att hennes ambition är att höja utbildningsstandarden för eleverna och arbeta med språket samt att finna en gemensam värdegrund för skolan. Vid intervju med lärarna om de kan beskriva sin ledares fokus områden säger de att hon är ny i sin roll och att hon alltid värnat om språkutveckling och värdegrund. I ledningsgruppen ingår förutom rektor, biträdande rektor och arbetslagsledarna. Rektor deltar i ledningsgruppen i mån av tid. Arbetslagsledarna har mandat att besluta om tillfälliga omorganisationer inom arbetslaget samt mellan arbetslagen. Dessutom kan de göra nya gruppindelningar vid behov och är referenter till biträdande rektor i olika frågor. Arbetslagsledarna skall även föra elevärenden vidare till Trygghetsteamet. Vi deltar i ett arbetslagsmöte. Vi upplever då en viss uppgivenhet. Eftersom en avveckling av högstadiedelen är på gång vet lärarna inte, om de får vara kvar till hösten. Någon säger vid diskussion om framtiden: Om det blir någon nästa gång. Utvärdering av verksamheten sker genom: Upplands Väsby kommuns kundundersökning Kvalitetsredovisningen Utvärdering från arbetslagen Trivselenkät Nationella prov 17

18 Ett utvecklingsarbete har påbörjats med konsultföretaget Strategihuset som för Smedby skola skall arbeta fram en pedagogisk plattform. Detta arbete väntas vara färdigt hösten Alla studiedagar ägnas åt detta arbete som förhoppningvis skall leda fram till hur man bl.a. skall få fler elever till skolan. Då vi medverkar på ett arbetslagsledarmöte ser vi att biträdande rektor informerar om aktuella fortbildningstillfällen som hon vill ska spridas till all personal. Hon samlar all dylik information på ett bestämt ställe för att vara tillgängligt för all personal. Den individuella fortbildningen sker efter diskussion mellan lärare och skolledning. Exempel på kompetensutveckling för olika lärargrupper är: - Språkpilotutbildningen (se Utveckling, lärande/ kunskap) - Ökad kunskap om mångfald i särskolan utbildning riktad till lärare i särskolan Vid skolan finns en studie- och yrkesvägledare två dagar i veckan. Han vägleder eleverna inför gymnasievalet. Vid övergångar mellan olika skolor i kommunen skall det finnas en arbetsgång. Vid ett möte med arbetslagsledarna, som vi deltar i, berättar biträdande rektor att ett par elever har ansökt om att få flytta tillbaka till Smedby skola från en fristående skola. Vi upplever att arbetsgången inte är helt klar för deltagarna på mötet hur man skall ta emot dessa elever. Bedömning i text Vi märker att skolan präglas av en viss uppgivenhet: personal vet inte om de får vara kvar, högstadiedelen avvecklas och en ny fristående skola hotar i närområdet. Det kan då vara svårt att driva ett aktivt utvecklingsarbete för såväl rektor som biträdande rektor. Biträdande rektor är ny i sin roll och vi kan därför inte bedöma henne som pedagogisk ledare. Vi förstår av samtal med personalen att hennes ambitioner att arbeta med språkutveckling och värdegrund är kända sedan tidigare. Vi bedömer att utvecklingsarbetet med Strategihuset som spännande och nödvändigt för att vända elevtillströmningen till Smedby skola på ett positivt sätt. Som vi förstår det ställer sig skolledning positiv till individuell fortbildning - dock har vi inte tagit del av någon nerskriven kompetensutvecklingsplan. Vi anser att det är bra att en studie- och yrkesvägledare finns för eleverna. Vi ser att arbetsgången för hur man tar emot elever i skolan bör ses över så att den blir känd. Bedömning enligt skala Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 x 18

19 Jämförelse med tidigare observation Förbättringsområden i tidigare rapport (år): 2004 Nuläge: Det förebyggande arbetet mot mobbing åtgärdat Arbetsmiljön år 6-9 se rapport Upprätta lokala kursplaner åtgärdat Starka sidor Arbete med normer och värden bl.a. i ämnet Livskunskap. Kulturinriktningen - med t.ex. bibliotekarie, sagoberättare och schemalagd kulturtid - är betydelsefull för att stimulera språket och lärandet. Kartläggning av alla elevers språkutveckling. Eleverna i särskolan har stort inflytande. Vi bedömer att arbetet med att säkra en likvärdig, allsidig och rättssäker bedömning är utmärkt. Förbättringsområden Utveckla jämställdhets- och genusarbetet. Skolans Gyllene regler bör göras till regler som gäller även för de äldre eleverna och deras lärare. Utveckla kursplaneboken så att den blir ett levande dokument som elever och föräldrar har tillgång till och användning av. Elevernas inflytande över det egna lärandet. Återkoppling från elevråd till de äldre eleverna. Sammanfattande slutsats om enheten Smedby skola är en skola som befinner sig i ett konkurrensutsatt läge där en fristående skola etableras i närområdet samtidigt som avveckling av högstadiet sker. På skolan går många elever i behov av särskilt stöd som skolan försöker hjälpa på olika sätt, 19

20 Delenhet 2: Väsby skola Målområden Normer och värden Beskrivning I Väsby skolas Verksamhetsplan läser vi: Skolan ska ge flickor och pojkar samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen (sid. 4). Värdegrundsarbete på mentorstid regelbundet hela läsåret, Vuxna ute bland eleverna på raster och i matsalen, Alla elever har en arbetsmiljö som präglas av studiero, glädje, trygghet och stimulans och som bidrar till god hälsa (sid. 5). I skolans kvalitetsredovisning för läsåret 2007/08 påpekas 1. att arbetsro är svår att mäta (sid. 7) 2. att mentorerna upplever arbetsbördan för stor (sid. 9) Väsby Skola har en Likabehandlingsplan och ett Trygghetsteam. Elever och mentorer kontaktar Trygghetsteamet vid fall av mobbning och trakasserier. Skolan arbetar mot mobbing efter en variant av Farsta-modellen. En bild på Trygghetsteamet sitter uppe i Blå Hallen och eleverna känner till dem. Vi talar med flera elever som säger att de trivs på skolan och känner sig trygga. De upplever att det inte förekommer mobbning men rykten finns kvar att Väsby skola är stökig och att det förekommer bråk. Även lärare bekräftar kvardröjande rykten. Elever vi talar med berättar att när mobbning eller när annan kränkande behandling förekommer så vänder de sig till sina mentorer. Andra elever berättar att de vänder sig till vissa lärare som de känner förtroende för. Trivselreglerna sitter uppsatta i alla klassrummen. Elever vi pratar med berättar att lärarna går igenom reglerna, men att eleverna inte varit med i utformningen av dem. Skolan har en Klottergrupp bestående av fyra elever som varje måndag tillsammans med vaktmästaren sanerar all klotter. Vi ser inget klotter under vår observation. Kurator och psykolog finns inte på skolan. Väsby skola köper in de tjänsterna vid behov. Eleverna påtalar att avsaknaden av kurator i skolan har ökat otryggheten bland eleverna och har vållat sämre elevhälsa. Eleverna berättar att de inte vet till vem de ska vända sig för att få hjälp i psykosociala frågor. Enligt uppgifter från skolledningen och dokument arbetar skolan med värderingsmaterialet SET samt Lion Quests material Tillsammans. Rektor berättar att alla lärare har gått utbildning i värderingsövningar. Vi ser att elever i de lägre skolåren får besök från Svenska kyrkan varannan vecka då de tränar värderingsövningar. Elever vi talar med berättar att de arbetar med värderingsövningar i de yngre skolåren, men i betydligt lägre omfattning i de högre skolåren. I den särskilda undervisningsgruppen 6-9g är undervisning i Livskunskap schemalagd. En elev berättar att de brukar tala om mobbing på denna timme. Eleven menar att de vuxna brukar upptäcka när mobbing förekommer. I skolan dokument står, och lärare berättar för oss 20

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet 2012-08-01 rev 130212 Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet Denna plan gäller för Krika Bygdeskolas elever och de elever som är inskrivna på Fritidshemmet

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN GRUNDSKOLAN FRITIDSHEMMET FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Planen gäller för läsåret

Läs mer

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(5) 2014-02-20 Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Grundsärskolan åk 1-6 och fritidshemmet är lokalintegrerade

Läs mer

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Per Hansson, rektor Bromstensskolan 2013-10-31 A 1 (11) Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Introduktion Den här arbetsplanen beskriver vilka arbetsområden vi på Bromstensskolan kommer att fokusera på under

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan för Björkhagaskolan 2012/2013 Verksamhetsbeskrivning Enheten Skolans verksamhet omfattar två arbetslag med elever från förskoleklass tom årskurs 3 med integrerad fritidsverksamhet,

Läs mer

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Agenda Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Observatörer Skola Föräldrar och elever Medarbetare Utvärderingssamarbetet

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Innehåll INLEDNING... 3 REGELVERK, LAGAR och BEGREPP... 3 Tre viktiga begrepp... 3 Kränkningar... 3 Diskriminering... 3 Mobbing... 4 RUTINER

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen Likabehandlingsplan för Skå skola Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lillsjöskolan ligger i Östra Odensala och ingår i Odensala skolområde.

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling Likabehandlingsplan Mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Definitioner 3. Mål 4. Uppföljning 5. Utvärdering 6. Varningssignaler 7. Förebyggande

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Likabehandlingsplan 2008/2009. Bollebygdskolan 7-9

Likabehandlingsplan 2008/2009. Bollebygdskolan 7-9 Likabehandlingsplan Bollebygdskolan 7-9 BOLLEBYGDS KOMMUN 1. Inledning Alla barn och elever skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin individualitet. Likabehandlingsplanen

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Avesta centrala rektorsområde omfattar Markusskolan, Bergsnässkolan samt fritidsverksamheten på båda skolorna. Skolledningen består av

Läs mer

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Grundskola Tunabergsskolan Ansvarig för planen Rektor: Lena Engebrand Nikou Planens giltighetstid: Augusti 2014 januari 2016

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Hälsinggårdsskolan, 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hälsinggårdsskolan, 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Hälsinggårdsskolan, 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, åk 7-9 Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lysviks skola Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan läsåret 2012/13 Likabehandlingsplan för ungdoms och vuxenutbildningen vid Hjalmar Strömerskolan

Läs mer

Välkommen till Eklundaskolan F 3. Läsåret 2015/2016. Örebro kommun Eklundaskolan orebro.se/eklundaskolan 019-21 10 00

Välkommen till Eklundaskolan F 3. Läsåret 2015/2016. Örebro kommun Eklundaskolan orebro.se/eklundaskolan 019-21 10 00 Välkommen till Eklundaskolan F 3 Läsåret 2015/2016 Örebro kommun Eklundaskolan orebro.se/eklundaskolan 019-21 10 00 Välkommen till oss! Eklundaskolan är en F 3-skola i Ängens skolområde. På Eklundaskolan

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan

Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan Läsåret 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan 2015/2016.1 Inledning.1 Vad är mobbning, trakasserier och kränkande

Läs mer

Gränsskolans plan för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling/likabehandlingsplan

Gränsskolans plan för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling/likabehandlingsplan 2008-01-28 Gränsskolans plan för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling/likabehandlingsplan Handlingsplanen gäller för elever och personal på Gränsskolan. Uppdrag Skollagen (SFS 1

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/LIKABEHANDLINGSPLAN

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/LIKABEHANDLINGSPLAN Strandskolan 2014-2015 Datum för upprättande: 140626 Innehållsförteckning Till dig som elev 3 Till dig som är förälder 3 Likabehandlingsplanens syfte 4

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Lyrfågelskolan 4-9 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26 Likabehandlingsplan Mosjö skola Skolförvaltning sydost Diarienummer 227-06-004 reviderad 2008-08-26 Rektor Marine Rosenberg Inledning I både skollagen och läroplanen, Lpo 94, betonas betydelsen av att

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2012 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/12 Inledning

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

SÄRLASKOLAN. Skolan för bestående kunskap

SÄRLASKOLAN. Skolan för bestående kunskap SÄRLASKOLAN Skolan för bestående kunskap Välkommen till Särlaskolan Särlaskolan är en F 9-skola i centrala Borås med en stabil lärarkår. Här finns 32 lärare på högstadiet. 75 procent (24 st!) av dem har

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Likabehandlingsplan. Lilla Högsätra skola

Likabehandlingsplan. Lilla Högsätra skola Likabehandlingsplan Lilla Högsätra skola 2012-2013 Värdegrunden i Högsätra skolområde Våra förskolor och skolor är och ska vara bra förskolor/skolor där barn, elever och vuxna har en stark mental närvaro

Läs mer

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk 4-6 och fritidshem Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar.

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola, Förskoleklass och Fritidshemmet Ankaret F Ö R E T A G 1 Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola,

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans elevhälsoplan tar sin utgångspunkt i de internationella, nationella och lokala styrdokumenten. Dessa är FN:s Barnkonvention, Salamancadeklarationen, Skollagen,

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Åsenskolan Rektor Linda Karlsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Söderparkskolan F-6

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Söderparkskolan F-6 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Söderparkskolan F-6 Läsåret 2014-2015 1 Innehållsförteckning Sida 2 Innehållsförteckning 3 Vår vision Till dig som elev Till dig som vårdnadshavare Till

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling. Klöxhultsskolan åk F 9

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling. Klöxhultsskolan åk F 9 Klöxhultsskolan Telefon; expeditionen 0476-553 40 www.almhult.se HT11-HT12 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Klöxhultsskolan åk F 9 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Enöglaskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Enöglaskolan 1 (13) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Enöglaskolan 2 (13) Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av handlingsplanen Enöglaskolans personal tar aktivt avstånd från alla former av

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Välkommen till Vidåkersskolan

Välkommen till Vidåkersskolan Välkommen till Vidåkersskolan Vidåkersskolan Vidåkersskolan är kommunens enda högstadieskola åk 7-9. Det går ca 300 elever på skolan. Den ligger i ett vackert naturområde vid Vingåkersån och några minuters

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Djupedalskolans grundskola, grundsärskola och fritidsklubb. Läsåret 2015-2016

Plan mot kränkande behandling för Djupedalskolans grundskola, grundsärskola och fritidsklubb. Läsåret 2015-2016 Plan mot kränkande behandling för Djupedalskolans grundskola, grundsärskola och fritidsklubb. Läsåret 2015-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Djupedalskolans organisation för läsåret 2015-2016...

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling för Lindboskolan åk 6-9 lå 2015-2016 På Lindboskolan tar vi avstånd från alla tendenser till diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Vrigstad skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vrigstad skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 1 av 5 Vrigstad skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola F-6, Fritidshem- a för planen Rektor och trygghetsgruppen.

Läs mer

ENBACKSSKOLAN ORDNINGSREGLER 2011-08-22

ENBACKSSKOLAN ORDNINGSREGLER 2011-08-22 ENBACKSSKOLAN ORDNINGSREGLER 2011-08-22 Uppingegränd 27-33, 163 61 Spånga 08 508 03 900 www.enbacksskolan.stockholm.se SID 2 (6) Förord Enbacksskolan ska vara en skola där både elever och personal trivs

Läs mer

17 4 lärare 11 assistenter 15

17 4 lärare 11 assistenter 15 Kvalitetsredovisning för Tingvallaskolan, Träningsskolan Upprättad av rektor Emmy Johansson Om skolan Tingvallaskolan ligger i Skene och är lokalintegrerad med grundskolan år 4-6. Vi har elever från 6år

Läs mer

Murgårdsskolans 7-9 Arbetsplan läsåret 2013/2014

Murgårdsskolans 7-9 Arbetsplan läsåret 2013/2014 Murgårdsskolans 7-9 Arbetsplan läsåret 2013/2014 Murgårdsskolans vision Murgårdsskolan F-9 ska vara en plats där varje elev får förutsättningar att utvecklas till en individ som har goda kunskaper och

Läs mer

Tranängskolan 4-6 plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tranängskolan 4-6 plan mot diskriminering och kränkande behandling Tranängskolan 4-6 plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Ansvariga för planen Rektor ansvarar för planen och ser till att all

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Februari 2014 [FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde 2011/2012 Arbetsplan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Syftet

Läs mer

Plan mot kränkande behandling 2012/13. Reviderad november 2012

Plan mot kränkande behandling 2012/13. Reviderad november 2012 Plan mot kränkande behandling 2012/13 Reviderad november 2012 Policy På Sven Eriksonsgymnasiet accepterar vi inte och tar avstånd från diskriminering eller annan kränkande behandling av våra elever och

Läs mer

Elevernas delaktighet Arbetet med att främja lika behandling ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten.

Elevernas delaktighet Arbetet med att främja lika behandling ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Västerängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, Förskoleklass, Förberedelseklass, Språkklass a för planen Skolans

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING 2005

KVALITETSREDOVISNING 2005 KVALITETSREDOVISNING 2005 Norra skolan Rektor Jimmy Szigeti Bitr.rektor Marianne Henriksson Adress Lasarettsg 17 Postadress 591 35 Motala Telefon 0141-22 34 80, 225161 Fax 0141-508 54 E-post jimmy.szigeti@motala.se

Läs mer

Välkommen till Stockholm Science & Innovation School

Välkommen till Stockholm Science & Innovation School Välkommen till Du som nu börjar dina studier vid är naturligtvis nyfiken på skolan. Det här häftet innehåller viktig information om sådant du behöver veta om skolan. Informationen finns även på skolans

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Lyckeskolan Upprättad av Eva

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling för Lindboskolan åk 6-9 lå 2014-2015 På Lindboskolan tar vi avstånd från alla tendenser till diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

Läs mer