sverigesradio.se VERKSAMHET OCH ÅRSREDOVISNING 2010 verksamhetsoch årsredovisning 2012

Transkript

1

2 VERKSAMHET OCH ÅRSREDOVISNING 2010 verksamhetsoch årsredovisning

3 Innehåll Verksamhet Årsredovisning Styrelseordförande och vd har ordet 6 Ekot 75 år och Stora Journalistpriset 8 Svensktoppen firade behåller publiken 12 Musikhjälpen 14 Kulturen breddas och fördjupas 16 Nya sätt att lyssna 18 Publiknätverk för och med lyssnarna 20 I korthet 22 Priser Bolagsstyrningsrapport 26 Förvaltningsberättelse 34 Resultaträkning 41 Balansräkning 42 Kassaflödesanalys 44 Redovisnings- och värderingsprinciper 45 Noter 45 Revisionsberättelse 63 s styrelseledamöter 64 Definition av programområden 72 Radiohistoria 74 Adresser 78 Ansvarig utgivare: Jan Petersson, direktör, Analys och kommunikation,. Projektledare: Ulrica Bengtsdotter. Ansvarig för delen bolagsstyrningsrapport och förvaltningsberättelse: Anders Hägerlöf, Ekonomiavdelningen,. Texter: Ulrica Bengtsdotter, Mats Carlsson Lénart, Ingrid Östlund, Camilla Wahlman, Jenny Mattsson. Foto: Mattias Ahlm, Stina Gullander, Mikael Grönberg, Mikael Andersson, m fl Form: Robert Slavica, Lupo Design Omslag: Stefan Viterstedt Copyright

4 Radioåret 2012 Radioåret 2012 gav publiken det största avslöjandet på många, många år. Den s.k. Saudiaffären, som innebar att försvarsministern fick avgå, kommer att gå till historien och för andra året i rad fick Sveriges Radios reportrar Stora journalistpriset i kategorin Årets Avslöjande. Världshändelser utspelades i direktsändning i.viktiga val, likt det amerikanska presidentvalet, granskades och analyseras av. I serien Här och Nu har ett stort antal reportrar från olika redaktioner skildrat ett Sverige av idag som få av oss innan känt till. har frikopplat drygt 10 reportrar från ordinarie arbetsuppgifter för att på ett så allsidigt sätt som möjligt skildra den ekonomiska krisen i Europa och dess effekter på vardagen i Sverige var även ett stort sportår då Radiosporten bjöd publiken på bl.a. OS i London och Paralympics. I den årliga förtroendebarometern från Medieakademin låg återigen i topp, före alla andra institutioner och företag i Sverige. Dessutom åtnjuter svensk radio det största publika förtroendet i Europa, enligt en undersökning presenterad av EU-kommissionen. Den stora satsning på utrikesrapportering och utrikeskorrespondenter som Sveriges Radio har gjort präglade också Sveriges Radio kan därmed erbjuda publiken kvalificerad analys av sammanhangen mellan globalt, nationellt och lokalt. P4 är s största kanal. Cirka 40 procent av publiken mellan lyssnar dagligen på lokal radio. Under 2012 har ett stort lyssningsprojekt avslutats som innebär att samtliga lokala kanaler har fått en skräddarsydd analys av det egna utbudet kopplat till publik och konkurrens. En analys som kommer att påverka tablåerna Det så framgångsrika publiknätverket, som startade i Jämtland, har också fått efterföljare på ytterligare tio kanaler/redaktioner. Syftet är att fortsätta att utveckla Journalistik 3.0, som innebär att publiken på ett mycket tidigare stadium och på ett tydligare sätt är involverade i produktionen och urvalet. Inom kulturområdet har under 2012 arbetat fram en helt ny kulturtablå för P1 och infört dagliga kulturnyheter i den breda kanalen P4. Det innebär att Sveriges Radio därmed har det största och bredaste nyhetsprogrammet inom kulturområdet i Sverige. P3 har ytterligare utvecklat den guidande rollen till ny, svensk musik och tillsammans med SVT och Radiohjälpen genomfördes den femte upplagan av det numera så framgångsrika Musikhjälpen. En internationellt uppmärksammad satsning på kvinnliga tonsättare har präglat såväl P2 som Berwaldhallen där också den allra yngsta publiken har stått i fokus under året via särskilda Nallekonserter. har den största publiken i FM men allt fler tar del av utbudet via webben. har därför ytterligare utvecklat innehållet i framförallt mobilen via bland annat en ny och bättre version av SR Play och en ny barnapp. Utvecklingsarbetet har fokuserats på mobilen före den stationära datorn. Allt fler medarbetare arbetar numera mycket aktivt med publiken via sociala medier och under året har det resulterat i en specifik Sociala medier-handbok. är också ett ledande teknikföretag och under året har flera avgörande steg tagits för att förbättra företagets infrastruktur samtidigt som digitaliseringen av arkiven nått sin slutfas. Företaget har därmed inlett processen med att skapa en programbank där alla medarbetare enkelt ska kunna få fram arkiverat material för återanvändning. går in i 2013 med en ekonomi i balans och med en stark och uppskattad position hos lyssnarna. I ett medielandskap där allt fler företag tvingas avveckla delar av verksamheten och där utrymmet för den kvalificerade journalistiken därmed minskar har blivit allt viktigare. Agneta Dreber styrelseordförande Cilla Benkö verkställande direktör Agneta Dreber Cilla Benkö 6 7

5 NYHETER OCH AVSLÖJANDEN I 75 ÅR Ekot firade 75 år under 2012 och befäste samtidigt sin roll som en ledande granskare av Sverige och världen. Stora Ekonyheter: Saudiaffären 2012 Ekot avslöjar att svenska FOI i hemlighet hjälpt Saudiarabien att planera en vapenfabrik. 11 september 2001 Ekots Anders Ask var på plats när södra WTCtornet kollapsade. Palmemordet 1986 Det var i Ekot som svenska folket först fick veta att statsministern mördats. Bofors-skandalen 1987 Ekot avslöjade att Bofors mutat sig till en jättelik kanonorder från Indien. Ungernrevolten 1956 Ekots Kurt Andersson lyckas ta sig in i Budapest som ende och förste reporter och rapportera om det ungerska folkets grusade hopp om frihet. När det första Ekot sändes 1937 var det ett aktualitetsprogram. De riktiga nyheterna, som telegram om krigsutbrott och katastrofer, rapporterades på den tiden i radio av TT som hade egna dagliga nyhetskommunikéer. Det var först i mitten av 1950-talet som Ekot började bli det stora nyhetsprogrammet med en blandning av korta telegram och fördjupande inslag om dagens viktigaste in- och utrikeshändelser. Så småningom blev även grävande journalistik ett signum för Ekot. En av de stora svenska nyheterna 2012 var den så kallade Saudiaffären. Ekot avslöjade att Sverige hjälpt diktaturen i Saudiarabien att planera en avancerad vapenfabrik. En tid senare avgick försvarsminister Sten Tolgfors till följd av avslöjandet. Ett resultat av att grävande är satt i system hos oss på Ekot, säger ekochefen Anne Lagercrantz. Förutom de klassiska ekosändningarna i FM-kanalerna, som kvartifemekot och de korta pipen varje heltimme distribueras Ekot via en rad olika plattformar. Ekonyheter via webben, Facebook, Twitter och mobilen är självklarheter. Det finns många nya medier idag och många nya avsändare av nyheter. I detta ökande brus står Ekot för trovärdighet och kvalitet oavsett hur och var mediekonsumenten läser eller lyssnar på nyheterna, menar Anne Lagercrantz. 75-årsfirandet ägde rum den 1 oktober då publiken var välkommen till Radiohuset på tårta och seminarier, rundvandringar och även fick prova på att läsa Ekonyheter i en riktig radiostudio. Stora Journalistpriset för avslöjande av vapenaffär Ekots grävande reportrar Bo-Göran Bodin och Daniel Öhman vann Stora journalistpriset för sitt reportage om Saudiaffären, Projekt Simoom i kategorin Årets Avslöjande. Motiveringen löd: För att de avslöjat hur makthavarna med ljusskygga metoder försökte dölja en vapenaffär som inte tålde att ses. Det känns helt fantastiskt. Vi har avslöjat att Sveriges regering fört hela svenska folket bakom ljuset för att hjälpa en diktaturregim och detta är ett kvitto på att vårt arbete har uppskattats, säger Daniel Öhman, som fick samma pris år Då tillsammans med Malin Olofsson, för radioserien och reportageboken Matens pris. Detta är ett projekt som vi levt med ett helt år nu så det känns otroligt roligt att någon annan tycker om det vi gjort, sa Bo-Göran Bodin i samband med prisutdelningen. Jag är jättestolt över hur Bo-Göran och Daniel på ett mycket systematiskt och skickligt sätt har avslöjat en verklighet som många gjort sitt bästa för att tysta ner. Att Sveriges Radio vinner just den här kategorin två år i rad är ingen slump. Vi har mycket medvetet satsat på den granskande och grävande journalistiken, säger Cilla Benkö, Sveriges Radios stolta vd. Vi har mycket medvetet satsat på den granskande och grävande journalistiken. Bo Göran Bodin och Daniel Öhman när de tog emot Stora journalistpriset för sitt avslöjande om Saudiaffären. 8 9

6 magnus uggla peter jöback 2007 benny andersson 1965 lill-babs SVENSKTOPPEN 50 ÅR Svensktoppen, som drar miljontals lyssnare i P4, fyllde femtio i oktober. Det firades med en hejdundrande konsert i Berwaldhallen. per myrberg tommy körberg the ark lars winnerbäck tore skogman Charlotte perelli Programmet som kommit att bli en klassiker föddes i oktober 1962 och lockar nu uppåt en miljon lyssnare i P4 varje söndag. Den första listettan blev Lasse Lönndahls Midnattstango och senare blev Lasse Lönndahl en i raden av programledare. Han har haft 37 låtar på listan bland annat Kvällens sista dans, Tusen och en natt och Visa mig hur man går hem. Värdar på femtioårskalaset, som förstås också sändes i P4, var Svensktoppens nuvarande programledare Carolina Norén och Ulf Elfving, som ledde programmet i sju år. Det var Anders Berglund som arrangerade och dirigerade konserten. Svensktoppsstjärnorna Svante Thuresson, Jessica Andersson och Sonja Aldén framförde tillsammans med s Symfoniorkester egna och andras listettor från 1962 och framåt. Svensktoppens första programledare var Barbro Lindström, men Kent Finell är den som längst lett programmet med sina 20 år. Ulf Elfving är god tvåa med sju år. Andra kända programledare har varit Pekka Langer, Kersti Adams-Ray och Janne Önnerud. Kent Finell blev en del av nationens liv. Den folkliga trygga Kent som på något sätt alltid fanns där, säger nuvarande programledaren Carolina Norén. Hon presenterade sin första Svensktoppslista 26 augusti Hon älskar allt som har med omröstningar att göra och vill gärna matcha Kent Finell när det gäller antal år i Svensktoppensstudio. Jag vill gärna bli en Mrs Svensktoppen. Det roligaste är när vi är ute och sänder, eller när det kommer en ny etta, säger Carolina Norén. Hur länge låg Guldet blev till sand på Svensktoppen? Hur många förstaplaceringar har Björn Skifs haft genom åren? Nu är svaren på alla dina frågor om Svensktoppens historia bara några klick bort. Svensktoppen har nu en databas där man har sammanställt alla bidrag som tagit sig in på Svensktoppen sedan Sammanlagt låtar TOMAS LEDIN LALEH BJÖRN SKIFS

7 sveriges radio och publiken RADION EN DEL AV LIVET har en stor och nöjd publik. Förtroendet för Sveriges Radio var fortsatt högt under 2012 och trots ständigt ökande konkurrens om människors tid och uppmärksamhet behåller sin stora publik. Under 2012 tog dessutom användandet av på digitala plattformar ny fart. Nöjd allmänhet En tydlig majoritet av svenskarna säger att de är nöjda med. 77 procent är nöjda med programmen och nästan lika många anser att är viktig för kulturupplevelser. Ännu fler, över 90 procent, säger att är viktig för nyhetsförmedlingen i Sverige. Allt enligt s egna årliga publikuppföljning som görs av Novus Group. Medieakademins årligt återkommande förtroendebarometer bekräftar också bilden. För andra året i rad var det företag, alla kategorier, som flest svenskar i undersökningen, hade förtroende för. Stor publik Nästan fyra miljoner svenskar i åldern 9 79 år lyssnade på något i s utbud en genomsnittlig dag under Det är halva befolkningen och under det sista kvartalet var det till och med något fler som lyssnade än året innan. Därmed ökade också Sveriges Radios andel av det totala radiolyssnandet under Radion fortsätter att vara en del av livet för de allra flesta. Detta trots att ett allt större medieutbud och andra digitala tjänster konkurrerar om publikens tid och uppmärksamhet. Samtidigt skapar internet också nya möjligheter för radiomediet, gör det mer tillgängligt för människor genom efterhandslyssning och enkelt att använda på mobila plattformar. Sajten är numera väl etablerad. Antalet unika besökare närmar sig en miljon per vecka. Men det var framförallt på de mobila plattformarna, mobilsajten m. och Playappen, som användandet ökade under Antalet unika besökare i appen steg med 80 procent till per vecka och på mobilsajten fördubblades antalet unika besökare per vecka till nära Genombrottet för s.k. smarta telefoner låg naturligtvis bakom, men också att året innan lanserat både ny mobilsajt och play-app. Under 2012 visar s publikundersökningar för första gången att det finns människor som enbart möter på de digitala plattformarna. Webben och mobilen I TNS Sifos lyssnarsiffror för radio ingår de som lyssnat på direktsänd radio både via FM och via internet. Webblyssningen utgör fortfarande en relativt liten del av det totala radiolyssnandet även om det ökade under procent av befolkningen lyssnade på någon direktsänd radio på detta sätt under föregående år. 14 procent av befolkningen lyssnade på någon av s kanaler via internet under en vecka. Webbplatsen har en total veckoräckvidd på ungefär 18 procent av befolkningen år. Sajten har flera funktioner, bland annat finns möjligheten att lyssna på program i efterhand och att läsa nyheter. s utbud finns även på mobila plattformar både med en särskild mobilsajt och en app för lyssning, Play. En genomsnittlig vecka hösten 2012 hade mobilsajten unika användare och appen unika användare. Kanalerna har de senaste åren lockat fler lyssnare än tidigare under 2000-talet, en trend som håller i sig även i år lockade kanalen dagligen cirka en miljon lyssnare (12,5 procent av befolkningen). P1 har framförallt lyckats nå fler lyssnare i åldern 30 till 50 år. nådde under procent av befolkningen en genomsnittlig vecka, vilket är det samma som personer och oförändrat jämfört med Kanalens dagliga räckvidd är 1,7 procent. ökade under 2012 sin publik både totalt och i målgruppen, år. Totalt i befolkningen, 9 79 år, nådde P3 11,4 procent, eller personer, I gruppen år lyssnade 17,2 procent på P3 en vanlig dag. I målgruppen år fokuserar P3 extra på att nå gruppen från 20 år och uppåt. Under 2012 lyssnade drygt var femte person i den gruppen på P3 en genomsnittlig dag. Det är lika stor andel som de senaste åren och innebär att P3 är den klart största radiokanalen i denna grupp. hade under 2012 en daglig räckvidd på i genomsnitt 30 procent, eller 2,4 miljoner. Det är samma nivå som 2011 och kanalen är fortsatt landets i särklass i största radiokanal. I huvudmålgruppen år lyssnade 39,6 procent en vanlig dag, vilket är ungefär lika många som de senaste åren. Förutom huvudmålgruppen år har P4 ett särskilt ansvar att nå barnen, 9 12 år. Andelen 9 12-åringar som lyssnar på P4 har ökat de senaste åren. Räckvidden 2012 var 7,7 procent per dag. P4:s 25 lokala kanaler nådde tillsammans 29,1 procent av befolkningen en genomsnittlig vardag. Störst andel lyssnare hade, precis som vanligt, P4 Gotland, med en genomsnittlig räckvidd på vardagar på drygt 46 procent. Störst i antal lyssnare är P4 Stockholm, som lockade cirka lyssnare en vanlig vardag under året lyssnare per dag lyssnare varje vecka 1 av 5 mellan 20 och 34 år varje dag lyssnare varje dag. Landets största kanal Det är TNS Sifo, som sedan början av 2000-talet på radiobranschens uppdrag, undersöker svenskarnas radiolyssnande. Fram till 2012 har undersökningarna gjorts med hjälp av telefonintervjuer. Från och med 2013 byter radiobranschen metod och mäter rikskanalernas lyssnande i en panel med elektroniska mätare. Det innebär att siffrorna för radiolyssnande under 2013 inte kommer att vara helt jämförbara med siffrorna för

8 MUSIKHJÄLPEN RÄDDAR LIV Varje dag dör barn på grund av smutsigt vatten, brist på toaletter och dålig kunskap om hygien. Det är mer än ett barn i minuten. Därför gick Musikhjälpens insamling 2012 till kampen för att barn i slummen ska få tillgång till rent vatten. Tack Sverige för att ni kämpat och bidragit till att alla barn ska ha rätt till rent vatten! Ni har räddat liv med er musik. Så står det på Musikhjälpens webbsida på. Musikhjälpen är s insamlingsevent som varje år lyfter upp en undangömd humanitär katastrof. Tre kända programledare bor i en glasbur för att sända radio och tv dygnet runt i 144 timmar. Under tiden får de besök av artister och kända personer som engagerar sig i kampen. Insamlingen bygger på att publiken betalar för att önska låtar, som också utgör all musik i programmet. Söndag 16 december 2012 släpptes Musikhjälpens programledare Jason Diakité, Gina Dirawi och Kodjo Akolor ut ur glasburen på Stortorget i Malmö. Under de dryga sex dygn de direktsände kom 23,3 miljoner kronor in till kampen för att barn i slummen ska få tillgång till rent vatten. Totalt betalade publiken för låtönskningar. Men det är inte summan av kronor och ören, utan det är summan av er uppfinningsrikedom, er tid, hur mycket ni vill göra något för någon annan. Summan av er kärlek kort och gott, utropade Jason Diakité (Timbuktu) till publiken. Hoppas fler och fler bär med er frön av vad programmet handlar om under Runtom i hela Sverige har människor engagerat sig och startat egna insamlingar och aktiviteter för att stödja Musikhjälpen. Många är de, barn som vuxna, som bland annat skramlat med bössor, skänkt sin dricks, anordnat egna miniversioner av Musikhjälpen, bakat och pantat. Människor inom olika arbets- och intressegrupper har också slagit sig samman, uppmanat varandra att samla in pengar och utmanat varandra i att få in så mycket pengar som möjligt. Artister, politiker och andra kändisar som gästade Musikhjälpen i december var Loreen, Peter Jöback, Stefan Löfven, Gunilla Carlsson, Birgitta Ohlsson, Gudrun Schyman, Amanda Jensen, Glasvegas, Jonas Gardell, Emma Wiklund och många fler. Artister auktionerade ut privata spelningar och bara som ett exempel gick Lars Winnerbäcks privata spelning för kronor. Fakta Musikhjälpen är ett public service-format från Nederländerna som har funnits sedan Musikhjälpen kom till Sverige 2008 och här är programmet ett samarbete mellan, SVT och Radiohjälpen. Insamlingen bygger på publikens låtönskningar som också utgör all musik i programmet. Tack Sverige för att ni kämpat och bidragit till att alla barn ska ha rätt till rent vatten! Ni har räddat liv med er musik. Tareq Taylor (i mitten) sålde falafel till förmån för Musikhjälpen. Programledare var fr v Kodjo Akolor, Gina Dirawi och längst till höger Jason Diakité

9 kulturradio som når ut Kulturnytt fick fler sändningar i fler kanaler, Radioteatern sökte nya vägar att nå publiken och en ny bokradio startade för alla som älskar att läsa. Det var några nyheter i kulturutbudet KULTURNYTT med bredare tilltal Ett av Sveriges ledande kulturprogram, Kulturnytt i P1, växte under Nya sändningar i P4 ger varje vardag kulturnyheter med ett bredare tilltal till den stora publiken. Jag är väldigt nöjd med att vi fick kultur- och nöjesnyheter också i landets största radiokanal P4, säger Dan Granlund, kanalansvarig för P4. Kulturnytt i P4 började sändas i höstas samtidigt som en ny kvällssändning i P1 ger möjligheter att verkligen följa och fördjupa kulturhändelser över hela dagen. Programmet sänds nu också i P2 både morgon och kväll och genom en redaktionell sammanslagning med det framgångsrika programmet Mitt i musiken kommer man nu även att kunna bevaka musiklivet på djupet och bredden. Med fler sändningar i fler kanaler blir Kulturnytt först på morgonen, snabbast under dagen och starkast på kvällen. Totalt sett, med alla upplagor i alla kanaler, blir Kulturnytt nu betydligt större än samtliga konkurrerande kultursidor och etermedier. Samtidigt kommer Kulturnytts särart, där mixen av snabbhet och eftertanke i nyheter, recensioner och kommentarer som bygger på en djup redaktionell kunskapsbas, att bevaras och utvecklas. Kulturredaktionens nyhetsprogram sänds varje vardag i P1, P2 och P4. I Kulturnytt kan du hitta nyheter, recensioner, reportage, krönikor och debatt om det internationella såväl som det nationella kulturlivet. Radioteatern mitt i samhället Var finns Radioteaterns lyssnare? Hur kan föreställningarna användas utanför etern? Det är frågor som s egen teater ställer sig varje dag. År 2012 var externa samarbeten ett sätt att ta reda på dessa frågor. Simma med Radioteatern är ett exempel. En kväll i våras kunde motionssimmare på Sandsborgsbadet i Stockholm stärka ryggmusklerna och samtidigt lyssna på Radioteaterns tolkning av August Strindbergs Moderskärlek. Radioteatern gjorde sig under förra året tillgänglig på helt nya sätt för både gammal och ny publik. Genom bland annat en dialog med SJ om att erbjuda deras resenärer radioteater, ett påbörjat pilotprojekt tillsammans med Svensk Biblioteksförening, en avsiktsförklaring som tillsammans med landets alla nitton länsteatrar skrevs under i april i fjol och ett samarbete med Idrottsförvaltningen i Stockholm och med kulturhus runt om i landet. Strindbergsåret 2012 i Radioteatern fick en alldeles egen sändningstid på lördagkvällarna. Plötsligt har du din favoritförfattare alldeles nära. Bokradio för alla som älskar att läsa Lundströms Bokradio är en ny satsning på litteratur i som hade premiär hösten Stor kunskap, lätthet, humor och värme är programmets signum. Marie Lundström är programledare och varje vecka sänder hon, tillsammans med redaktionen, författarmöten, lästips och reportage från Sverige och världen. Varför är radio det perfekta stället för att diskutera läsupplevelser? Rösten går rätt genom huvudet, rakt ner till känslan. Plötsligt har du din favoritförfattare alldeles nära Linn Ullmann i ditt eget öra. Marie Lundström, programledare för Lundströms bokradio. Riktig radio liknar de bästa böckerna: Smakar på orden, gottar sig i formuleringar och rör sig med språkets hjälp fritt genom tid och rum, säger programledaren Marie Lundström. Det är ett program för alla som älskar att läsa och prata om böcker och som är intresserade av det viktiga i livet: människor, möten och skratt. Vi kommer att ta upp det skrivna ordet på alla möjliga nivåer, från Wittgenstein till arabiska poptexter, från deckare till dikter, säger Nina Solomin, producent. Marie Lundström har arbetat på sedan mitten av 1990-talet och har varit med och startat programmen Diktverket och Biblioteket, med flera

10 nya sätt att lyssna Den analoga FM-radion står fortfarande för huvuddelen av lyssnandet på s kanaler och program, men möjligheterna att lyssna via internet fortsätter att öka. Under 2012 har särskilt satsat på att utveckla Play för mobilerna. Över hälften av svenskarna använder nu smarta uppkopplade mobiler och kan lyssna på program och kanaler från Sveriges Radio ännu mer oberoende av tid och rum än tidigare. Företaget har därmed målmedvetet fortsatt att prioritera försöken att nå gamla och nya lyssnare på nya sätt. Appar Nya Play lanserades under året för Android och Iphone, med ny design och nya funktioner. Under 2012 var det också premiär för Play för Windows Phone. Inbäddad spelare Den inbäddade spelaren, som lanserades 2011 och som gör det möjligt för webbsidor, bloggar och Facebookgrupper att tillhandahålla program och direktsändningar från Sveriges Radio, har etablerats under året, inte minst på tidningarnas webbplatser. Spotify och Wimp I samarbete med internettjänsterna Spotify och Wimp har på försök erbjudit ett begränsad utbud av kortare programinslag, främst riktade till en yngre publik. Det försöket ska nu utvärderas. Radioapans barnkalas Första barnappen från, Radioapans barnkalas, erbjuder lek och lyssning för barn från tre år. Över hälften av svenskarna använder nu smarta mobiler och kan lyssna på Sveriges Radio oberoende av tid och rum. Radiosporten Har också fått en egen applikation för mobilen, med möjlighet att höra alla Radiosportens sändningar och kunna följa favoritlaget och få påminnelser när det spelar match

11 nära NYHETER MED PUBLIKENS HJÄLP har de senaste åren knutit till sig flera tusen personer i så kallade publiknätverk, där medlemmarna bidrar med idéer och med sin kunskap till redaktionerna. Under hösten 2012 startade nio lokala kanaler publiknätverk, men först ut var Jämtland. Medlemmarna bidrar med idéer och med sin kunskap till redaktionerna. Genom att samtidigt arbeta medvetet med att hela tiden bjuda in publiken till medskapande i radion görs en ny typ av journalistik. Perspektivet utgår från de berörda, det abstrakta blir konkret och redaktionerna blir mer självständiga i sitt nyhetsarbete och därmed mer agendasättande. Jag vill ställa upp som den kunskapskälla jag är och delge det jag kan bidra med för att göra bättre nyheter, ge bättre uppslag, ta reda på och kanalisera det positiva som ändå finns, säger Gretel Bill, som var den första som gick med i P4 Jämtlands publiknätverk. Vi jämtar vi är kunniga, vi kan det här så det här är mitt lilla privata uppror mot jantelagen som jag tycker fler skulle ställa upp på. P4 Jämtland har en publikredaktör som ansvarar för dialogen med publiken och med att fånga upp ämnen och idéer som publiken tycker är viktiga att granska eller skildra. När redaktionen behöver diskutera ett aktuellt ämne, en infallsvinkel eller vill få respons på ett arbete som är gjort används nätverket som en kunskapskälla. Redaktionen har också möjlighet att hitta nyckelpersoner och berörda människor genom publiknätverket och medlemmarna där. Öppenhet och tematiskt arbete är två andra delar i det publika arbetet på P4 Jämtland. Agendan för dagen är öppen för publiken och de deltar varje dag genom att bidra med kunskap eller tipsa om berörda personer i ämnet för dagen. Temametoden innebär att redaktionen ungefär en gång i månaden väljer ett ämne att titta närmare på under en veckas tid. När första nyhetsinslaget sänds på måndag morgon ber redaktionen publiken om inspel och tips. Det fortsatta arbetet under den veckan baseras på de tips som strömmar in till redaktionen från publiken. Några exempel på teman som djupgranskats i nära samarbete med den jämtländska publiken är vuxenmobbning, maten och skolfrågor. Med publikens hjälp har kanalen också gjort en karta över de vita fläckarna i telefontäckningen som uppstår då Telia klipper kopparledningarna utan att kunna ersätta med fullt fungerande alternativ. Kartan hade inte varit möjlig att göra utan publikens hjälp. Enbart P4 Jämtland har i dag drygt 500 personer i sitt nätverk. Under hösten 2012 startade nio andra lokala kanaler, från P4 Västerbotten i norr till P4 Halland i söder, och P1-redaktionen SR Samhälle, sina publika nätverk. Sammantaget betyder det att flera tusen personer i dag ingår i olika nätverk för att med sin kompetens och med sina idéer göra det journalistiska arbetet på ännu bättre

12 i korthet Ekonomisatsning Vad händer med svensk ekonomi efter finanskrisen, och hur hänger den ihop med omvärlden? Det är frågor som 12 reportrar runtom i landet jobbar med för hela Sveriges Radio fram till våren. Reportagen hörs i P1, P3 och P4. Inslagen kan handla om hur olika ekonomiska villkor ser ut i landet. Två landsting på olika sidor av en länsgräns kan ha väldigt olika ekonomiska förutsättningar. Vad betyder det här för vården? Projektet finansieras med de extramedel som avsatt för publicistiska satsningar. har ju Ekonomiekot också, hur skiljer ni er från det? Ekonomiekot är mer händelsestyrt, här får vi möjlighet att göra det som man inte hinner med i den vanliga bevakningen. Om några politiker till exempel tvistar om vad barnfattigdom är kan vi granska frågan och göra inslag om vad det betyder för en familj i vardagen och hitta olika infallsvinklar, säger Thomas Björkman, projektledare. Vardagsrasismen i fokus i SR Metropol 93,8 Under en vecka i november uppmanade SR Metropol 93,8 lyssnarna att berätta om sina egna upplevelser av rasism i vardagen: i skolan, på jobbet, på fotbollsplanen eller i klubbkön. Responsen från publiken blev oväntat stor, inte minst på twitter, hashtaggen #hurkännsdet användes. Temat lanserades med hjälp av en kampanjfilm som visades på webben. Kända profiler både från och utifrån medverkade, bland andra programledarna Hanna Hellquist och Ametist Azerdogan, artisten Malcolm B och fotbollsspelaren Henok Goitom. Här och nu skildrade vardagen i P4 Under 2012 satsade de lokala P4-kanalerna på att skildra fler händelser och människor utanför den ordinarie nyhetsagendan. Detta var möjligt genom extra resurser, engagerade medarbetare och nära samarbete mellan P4- kanalerna inom de olika områdena. Resultatet blev en lång rad reportage och nyhetsinslag som på ett bredare och djupare sätt beskrev områdena och människorna som lever där. satsade stort när det var OS i London Östersjöfestivalen fyllde 10 år P3 Guld, galan som hyllar svensk musik, firade tio år på Scandinavium i Göteborg. satsade stort när det var OS i London

13 priser 2012 Sveriges Författarförbunds Radiopris gick till Birgitta Tollan, frilansjournalist för bland annat Kulturnytt och Mitt i Musiken. Kampanjen Sveriges Radio Plus vann i tävlingen Cristal Competition: Digital & Mobile. Kritikerpriset Premio della Critica Musicale, Franco Abbiati, gick till Daniel Harding, chefsdirigent för s Symfoniorkester. Ulrika Björkstén, chef för Vetenskapsredaktionen, tilldelades Aspegrenstipendiet, som ska uppmuntra förståelsen mellan ingenjörsvetenskap och humaniora. Ekots Bo Göran Bodin och Daniel Öhman vann Stora journalistpriset i kategorin Årets avslöjande för sitt reportage om Saudiaffären, Projekt Simoom. Medierna utsågs till Årets Folkbildare Föreningen Vetenskap och folkbildning delade ut priset med motiveringen Medierna i P1 blir Årets folkbildare för sin pedagogiska granskning av felaktigheter i massmedia. Katarina Gunnarsson, reporter på P1, fick Publicistklubbens stora pris Det här betyder jättemycket. Någon har sett och förstått det jag kämpat med i 19 år som journalist, nämligen att lyfta fram människor i förorter och i bruksorter, säger hon. s språkpris gick till Naturmorgons Jenny Berntson Djurvall och Lasse Willén i klassen för rikssända program. P4 Jämtlands nyhetspresentatör Michael Ragnarsson fick priset i den lokala klassen. Unga Radioteatern fick utmärkelsen bästa radiodramatik för äldre barn för pjäsen Hattifnattarnas hemlighet. Priset delades ut på barn- och ungdomsradiodramatik-festival Prix Ex Aequo i Slovakien. Barncancerfondens journalistpris i kategorin etermedia gick till Cancer gör inte bara ont, från 29 november 2011, signerat P1:s Kropp & Själ. Ekots grävande reportrar Daniel Öhman och Bo Göran Bodin tilldelades Prix Europa i radioklassen Bästa granskande journalistik för sitt reportage om Saudiaffären, Projekt Simoom. Mia Blomgrens Madonnan och Skökan blev Sveriges bästa radiodokumentär på Tempo Dokumentärfestival. Hans Ingvar Hansons informationspris tilldelades Tomas Ramberg för arbetet med Ekots Lördagsintervjuer. Informationsvärdet är alltid av högsta klass, tack vare Rambergs professionalism. Stefan Wermelin och Staffan Schöier fick Alf Henriksson-priset för att de gjort avtryck i svensk underhållningshistoria. Stora Radiopriset, ett axplock: Årets Rookie: Linnea Wikblad, P3 Linnea Wikblad är en intressant och intresserad radiopersonlighet som inte ger sig förrän sista ordet är sagt. Allt och alla är lika viktiga. Passionen för radio glittrar i hennes röst. En ny stjärna är född. Årets Musik: Klingan, P2 I sitt musikprogram låter Lennart Wretlind oss följa med på en världsomsegling till exotiska och avlägsna musikaliska hamnar. Radioprogrammet Klingan andas respekt, kunskap och kärlek och ökar förståelsen mellan människor från olika kulturer. Pia Kalischer, musik- och evenemangsansvarig, fick Upplevelsepriset för sitt arbete med Musikhjälpen. Årets Ollénpristagare vid Malmö blev Petra Haupt på P4 Malmöhus och Julia Blomberg, Matilda Berggren och Robert Jacobsson på Ligga med P3. Årets Reportage: Saudiaffären, Projekt Simoom, Studio Ett, P1 När professionella radiojournalister nyttjar radiomediets alla möjligheter byggs dramatiken upp och en komplex historia blir begriplig. Saudiaffären är ett avslöjande i världsklass som skakade Sverige. Med signum Studio Ett i P1! Bästa kvinnliga programledare, vald av svenska folket: Lotta Bromé, P4, för femte året i rad. Bästa manliga programledare, vald av svenska folket: Christer Lundberg, P

14 bolagsstyrningsrapport Inledning s styrelse har beslutat att följa svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Allmänheten finansierar s verksamhet genom radio- och tv-avgiften. Det är därför viktigt att styrs på ett sätt som innebär att bolagets medel används på ett rationellt sätt och i överensstämmelse med givna förutsättningar. Av samma skäl är det också viktigt att allmänheten får möjlighet till god insyn i hur bolaget styrs. Koden tillämpas enligt principen följa eller förklara vilket innebär att ett bolag kan avvika från enskilda regler i Koden om en förklaring till avvikelsen anges. 27

15 Avvikelser från Koden På följande punkter avviker s styrning från de regler som finns i Koden: Kodregel Beskrivning avvikelse anledning 2.3, 2.6, Val och arvodering av styrelse och revisor Styrelsens arbetsformer Ersättningar till ledande befattningshavare Valberedningens ledamöter är inte oberoende i förhållande till. Valberedningen lämnar inget motiverat yttrande beträffande sitt förslag till styrelse på Sveriges Radios webbplats. Valberedningen lämnar ingen redogörelse på årsstämma där styrelseeller revisorsval ska äga rum. Delårsrapporten granskas inte av bolagets revisorer. Styrelsen beslutar inte om ersättningar till samtliga ledande befattningshavare. Styrelsen fattar beslut om ersättning till vd och vvd. Vd fattar beslut om ersättning till underställda direktörer. Valberedningen beslutar om ersättning till årsstämmovalda ledamöter. Bolagsstyrningsrapporten är inte granskad av bolagets revisorer. Så styrs s verksamhet styrs av regler som läggs fast av riksdag och regering. Med stöd av radio- och tv-lagen utformar regeringen det sändningstillstånd som bestämmer ramarna för verksamheten. Årligen utfärdar sedan regeringen anslagsvillkor vars funktion är att ange förutsättningar av väsentligen teknisk/ administrativ karaktär. AB ägs av Förvaltningsstiftelsen för AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Ledningen av utövas av styrelsen och verkställande direktören i enlighet med aktiebolagslagen, bolagsordningen och svensk kod för bolagsstyrning. Från 2009 till och med september 2012 utgjordes s verkställande Val och arvodering av styrelse och revisorer bereds av Förvaltningsstiftelsen, vilken fungerar som bolagets valberedning. Dess verksamhet regleras av stiftelseförordnandet. Enligt aktiebolagslagen är bolaget inte skyldigt att avge delårsrapport. Enligt styrelsens arbetsordning beslutar vd ersättningen till underställda direktörer tillsatta av styrelsen. ledning av verkställande direktör tillsammans med vice verkställande direktör, som båda utsetts av styrelsen. Från och med oktober 2012 har befattningen som vvd tagits bort, då tidigare vvd tillträdde som vd. s verksamhet är organiserad i fyra enheter: Programenheten, Enheten för administration och teknik, Enheten för analys och kommunikation och Personalenheten. Direktionen utgörs från 1 oktober, förutom vd, av de fyra enhetscheferna och en biträdande programdirektör med ansvarar för utbud. Sedan 2011 har Programenheten organiserat de producerande verksamheterna i områden. De lokala kanalerna är indelade i sex geografiska områden. Genreredaktionerna i Stockholm samlas också i områden. Ledningarna för respektive område har ett samlat planerings- och budgetansvar för hela områdets verksamhet. Vid starten av nuvarande tillståndsperiod, , införde en ny styr- och planeringsprocess. Syftet är en mer överblickbar och tydlig styrning för att klara uppdraget och samtidigt öka flexibilitet och handlingsfrihet för att till exempel kunna genomföra förändringar snabbare. har fastställt nio strategiska mål för tillståndsperioden. Grunden för dessa är företagsledningens bedömning av hur verksamheten ska utformas och utvecklas för att nå företagets vision och för att de krav som ställs på ska uppfyllas. De nio långsiktiga målen utgår från tre övergripande områden publiken, medarbetarna och ekonomin. Sedan 2011 pågår ett kontinuerligt arbete med att utveckla styrprocessen. Syfte är dels att ledningsfunktioner på alla nivåer i företaget ska koncentrera sig på frågor väsentliga för respektive verksamhet, dels att korta ledtiderna vid planering, uppföljning och rapportering av verksamheten. Fokus under 2012 har varit att utveckla den ekonomiska uppföljnings- och prognosprocessen. Budgetprocessen har också utvecklats och framförallt formerna för dialog, genom resultatsamtal på alla nivåer, har etablerats. Publiken Fyra av s långsiktiga mål rör publiken. Som komplement till de fastställs årligen prioriteringar som ska vara vägledande för verksamheten. För varje verksamhetsår fastställs också kvantitativa publikmål för alla kanaler och för användandet av s utbud på digitala plattformar. Publikmålen följs upp med olika typer av undersökningar. TNS-Sifo genomför, på hela radiobranschens uppdrag, löpande lyssnarundersökningar med hjälp av telefonintervjuer. Resultaten rapporteras offentligt vid fyra tillfällen per år. Antalet användare av s sajter mäts med teknisk trafikmätning och redovisas löpande externt via Kia Index och Orvesto Internet. Från och med 2013 kommer en ny metod för att mäta radiolyssnande att användas i Sverige, så kallad elektronisk publikmätning med PPM. PPM står för Portable People Meter och innebär att en panel med rapporterande personer bär mätare som registrerar vilka radiokanaler de exponeras för. Resultatet avrapporteras varje dygn till TNS-Sifo. Hittills har lyssnarundersökningar skett med telefonintervjuer där de tillfrågade har ombetts minnas hur de lyssnade på radio dagen innan. Det blir dock allt svårare att få människor att delta i sådana undersökningar, samtidigt som det också, i takt med att utbudet ökar, blir svårare för de uppringda att avgöra vilka kanaler de lyssnat på. kommer från och med 2013 att redovisa lyssnarsiffror dels enligt den mätmetod som använts hittills (telefonintervjuer), det s.k. CATI-måttet, dels enligt den nya PPM-metoden. Erfarenheter från länder där PPM använts i flera år visar att eftersom vi inte minns alternativt är medvetna om allt vi lyssnar på, blir siffrorna för räckvidden högre med PPMmetoden, där allt ljud registrerats. Utöver det genomför en rad undersökningar för internt bruk, om nöjdhet med programverksamheten, attityder till företaget, hur medievanor generellt förändras och hur användandet av företagets utbud utvecklas. Medarbetarna s personalpolitik är en förutsättning för att de långsiktiga medarbetarmålen ska uppnås. Personalpolitikens innehåll kan sammanfattas i fem kategorier: attrahera, rekrytera, utveckla, behålla och avveckla personal. Arbete sker inom en rad områden: hälso- och arbetsmiljöarbete, kompetensutveckling, mångfald, rekrytering och miljöarbete. Mot bakgrund av s åldersstruktur är kompetensväxling ett nyckelord i styrningen. Nyckelkompetenser hos medarbetare som går i pension måste identifieras för att kompetensväxling ska ske. Samtidigt måste vakanta utrymmen användas strategiskt till riktade verksamhetsförändringar. arbetar med ett så kallat personalmåltal, som innebär att antalet tillsvidareanställningar ska vara oförändrat vid tillståndsperiodens slut, jämfört med dess början. Under 2013 påbörjas ett arbete med att ta fram en bemanningsstrategi för nästa tillståndsperiod, som en del i arbetet med att formulera företagets vision och strategiska mål. Ekonomin En tydlig ekonomistyrning är av avgörande betydelse för att ska upprätthålla en ekonomi i balans och samtidigt skapa den flexibilitet och handlingsfrihet som fastställts i de strategiska målen

16 För att åstadkomma detta prioriterar resurserna vissa delar av verksamheten ska ha oförändrade resurser under lång tid medan andra delar prioriteras ner. Ett område som kräver detaljerad uppföljning är personalkostnaderna som är den minst rörliga delen av kostnadsmassan. Utöver det följs kostnadsutvecklingen i förhållande till externa indikatorer, till exempel SR-index 1 och konsumentprisindex. Den ekonomiska handlingsfriheten innebär att s ledning har möjlighet att göra nya satsningar i takt med omvärldsförändringar. s årscykel för planering och uppföljning Sedan 2010 har en övergripande årscykel för planerings- och uppföljningsarbetet. En grundläggande del i årscykeln är det utbudsstrategiska arbetet, inklusive programbeställningsprocessen. Vd formulerar årliga riktlinjer för kommande års verksamhetsplaner. Riktlinjerna utgår från de krav som ställs i sändningstillståndet, de långsiktiga målen, prioriteringar och företagsledningens bedömning av hur verksamheten bör utvecklas. Vd:s riktlinjer samt resurser för respektive enhet fastställs av styrelsen i februari. Därefter formulerar enhetscheferna inriktning för sina respektive verksamheter. Under våren pågår samtidigt arbetet med programbeställningar för kommande år. Utbudsavdelningen ansvarar för analyser av tidigare utbud, för att hämta in nya idéer, för samverkansmöten och för att överenskommelser om uppdrag diskuteras både internt och med externa produktionsbolag. En preliminär utbudsplan presenteras före sommaren och programbeställningsprocessen avslutas sedan i september då beställning och ansvar för genomförande lämnas över från utbudsavdelningen till områden, redaktioner och externa producenter. Programbeställningarna och enheternas respektive inriktning utgör grunden för områdenas, redaktionernas och avdelningarnas planering och budgetering. Verksamhetsplanerna färdigställs i november. Alla verksamheternas planer konsolideras till s verksamhetsplan där man kan avläsa hur s arbete för att nå målen bedrivs. Planeringens årscykel avslutas formellt i och med att styrelsen godkänner utbudsplanen och företagets årsbudget. Under verksamhetsåret får företagsledningen månatliga uppföljningsrapporter. Tertialuppföljningarna (per april, augusti och december) är mer omfattande. Då följs aktivitetsplaner upp tillsammans med exempelvis särskilda satsningar, sändningstid, ekonomi, personal och externa indikatorer. Satsningar på utveckling s ledning planerar för utveckling av verksamheten under tillståndsperioden. Fem huvudområden har fastställts, där satsningar ska göras, för att de strategiska målen ska nås. För dessa satsningar och utvecklingsprojekt avsätts särskilda resurser. Förutom ett stort antal satsningar på utveckling av utbudet, genomförs också projekt för att utveckla arbetsmetoder. Beslut om satsningar/utvecklingsprojekt och tilldelning av särskilda resurser följer den ordinarie årscykeln. När satsningar avslutats görs utvärderingar som ligger till grund för beslut om huruvida satsningen ska arbetas in i den ordinarie verksamheten eller om den ska avslutas och på vilket sätt erfarenheterna ska tas tillvara. Årsstämman Årsstämman är bolagets högsta beslutande organ där ägaren utövar sin ägarmakt genom att bl.a. välja styrelse och revisorer, besluta om ansvarsfrihet för styrelse och vd, fastställa resultat- och balansräkningen, besluta om resultatdisposition och eventuellt lämna styrelsen direktiv för verksamheten. Sveriges Radio avviker från normalfallet då beslut om ändringar i bolagsordningen måste godkännas av regeringen innan de träder i kraft. Då ingår i en koncern med endast en ägare förekommer det även att ägaren lämnar direktiv av koncernpolicykaraktär direkt till koncernbolagen utanför stämman. På s årsstämma den 26 mars 2012 i Stockholm deltog Förvaltningsstiftelsens ordförande som företrädare för ägaren, styrelseordförande, verkställande direktören, vice verkställande direktören, en suppleant samt revisorer. 1 SR-index har konstruerats för och tas årligen fram av SCB. Det kombinerar delar av KPI med löneutveckling och bygger på att andelen lönekostnader (AKI) uppgår till 50 procent och omkostnader (KPI exkl. livsmedel och bostad) till 50 procent. Ersättning till styrelsen Årsstämman fastställer de stämmovalda ledamöternas arvoden. Till styrelsens ordförande utgår fast arvode med kronor. Till vice ordförande utgår ett fast arvode med kronor. Till övriga ledamöter utgår ett fast arvode med kronor samt arvode för varje bevistat helt sammanträde med kronor. Enligt s beslut får ordinarie arbetstagarledamöter och suppleanter för sådana ledamöter arvode med kronor respektive 850 kronor för varje bevistat helt sammanträde. Valberedning s ägare, Förvaltningsstiftelsen för AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB, utgör bolagets valberedning. Ledamöter i Förvaltningsstiftelsens styrelse Journalisten Ove Joanson, ordförande F.d. riksdagsledamoten Åke Gustavsson, v. ordförande, nominerad av (S) F.d.statsrådet Birgit Friggebo, nominerad av (FP) F.d. rektorn Birgit Hansson, nominerad av (V) Riksdagsledamoten Gustaf Hoffstedt, nominerad av (M) Riksdagsledamoten Mats Johansson, nominerad av (M) Riksdagsledamoten Cecilia Magnusson, nominerad av (M) F.d. kommunalrådet Niclas Malmberg, nominerad av (MP) F.d. regionrådet Johnny Nilsson, nominerad av (S) Skribenten Karin Perers, nominerad av (C) Riksdagsledamoten Helene Petersson, nominerad av (S) Fil.kand. Oscar Sjöstedt, nominerad av (SD) F.d. riksdagsledamoten Inger Strömbom, nominerad av (KD) Styrelsens sammansättning och arbete Sammansättning s styrelse består av elva ordinarie ledamöter. Ordförande och åtta ledamöter (inkl. vd) utses av aktieägaren på årsstämman. Två arbetstagarledamöter med suppleanter utses enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda. Uppgift för var och en av styrelsens ledamöter om ålder samt huvudsaklig utbildning och arbetslivserfarenhet, uppdrag i bolaget och andra väsentliga uppdrag och vilket år ledamoten invaldes i styrelsen framgår av årsredovisningen sidorna Styrelsens arbete Styrelsens arbete styrs av en årligen fastställd arbetsordning som reglerar styrelsens inbördes arbetsfördelning, beslutsordning inom bolaget, styrelsens mötesordning samt ordförandens och vd:s arbetsuppgifter. Styrelsens arbete följer en fast procedur ägnad att säkerställa styrelsens behov av information och en lämplig arbetsfördelning mellan styrelsen och vd. Under räkenskapsåret 2012 avhöll styrelsen nio sammanträden, vilket är ett sammanträde mer än föregående år. Styrelsens arbete följer en årlig sammanträdesplan för beslut och information. Planen styrs i övrigt av den arbetsordning styrelsen fastställt rörande arbetsfördelningen mellan styrelsen och vd. De på styrelsen ankommande kontrollfrågorna handhas av styrelsen i dess helhet. Dessutom rapporterar bolagets revisorer till styrelsen varje år personligen sina iakttagelser från granskningen och sina bedömningar av bolagets interna kontroll. Enligt arbetsordningen analyserar styrelsen bland annat programutbudet och hur det förhåller sig till uppdraget, direktiv för och fastställande av långsiktiga planer, ekonomisk planering på lång sikt (bland annat budgetunderlag), direktiv för samt fastställande av årliga verksamhetsplaner, policyer, årsredovisning och public service-redovisning, lednings- och huvudorganisation, tillsättande av verkställande direktör, tillsättande och entledigande av samtliga direktörer på förslag av verkställande direktören, arbetsordning och programregler, principiellt viktiga yttranden och remisser samt mål och riktlinjer för affärsverksamheter. Styrelsens ordförande har med hjälp av extern konsult utvärderat styrelsens arbete och kommer att redovisa utvärderingen för Förvaltningsstiftelsens styrelse och Sveriges Radios styrelse

17 Styrelsens sammansättning samt närvaro under sammanträden 2012 Utsedda av årsstämman Agneta Dreber, ordförande 9 John Brattmyhr, 8 vice ordförande Tommy Adamsson 8 Fredrik Ahlkvist 8 Birgitta Johansson Hedberg 7 Lena Larsson fr o m april 6 Mariette Manktelow 0 t o m mars Anna Omstedt Lindgren 9 Soraya Post 4 Verkställande direktör Mats Svegfors, 5 styrelseledamot enligt bolagsordningen t.o.m. september Cilla Benkö Lamborn 4 fr.o.m. oktober Av personalorganisationerna utsedda ledamöter Ola Gäverth, 8 Journalistförbundet, ordinarie Kjell Cladin, Unionen, 1 ordinarie t.o.m. februari Åsa Wisborg, 9 Unionen, suppleant t.o.m. februari, ordinarie fr.o.m. mars Ulrika Hyllert, 8 Journalistförbundet Erland von Heijne, 7 Unionen, suppleant fr.o.m. mars Antal sammanträden: 9 Kommittéer Styrelsen har inte inrättat några kommittéer eller utskott. Frågor som enligt koden kan handläggas i utskott handläggs av hela styrelsen vid ordinarie styrelsemöte. Externa revisorer Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (PwC), utsågs 1998 till revisionsbolag i Sveriges Radio. Årsstämman har år 2012 för tiden till slutet av 2016 års årsstämma till revisor i bolaget utsett PwC till revisionsbolag med auktoriserad revisor Nicklas Kullberg som huvudansvarig revisor. Enligt bolagsordningen behöver det inte finnas suppleant för revisorn om denne är ett revisionsbolag. Regeringen har år 2012 för tiden till slutet av 2016 års årsstämma utsett auktoriserad revisor Carina Åkesson till revisor och auktoriserad revisor Camilla Samuelsson till revisorssuppleant. Revisorerna granskar årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och vd:s förvaltning av företaget. Revisorerna rapporterar resultatet av sin granskning till aktieägaren i revisionsberättelsen, vilken framläggs på årsstämman. Därutöver lämnar revisorerna redogörelser till företagsledningen, vilken i sammandrag också delges styrelsen. Revisorerna deltar årligen på ett styrelsemöte. Revisorernas arvode för andra uppdrag än revision har under de tre senaste åren uppgått till kronor, varav kronor avser räkenskapsåret 2012, kronor avser räkenskapsåret 2011 och kronor avser räkenskapsåret Intern kontroll En särskild rapport över den interna kontrollen har tillställts Förvaltningsstiftelsen i egenskap av enda aktieägaren. Någon internrevisionsfunktion finns idag inte upprättad inom. Styrelsen har prövat frågan och beslutat att befintliga strukturer för uppföljning och utvärdering av den interna kontrollen ger ett tillfredsställande underlag för styrelsens utvärdering av den interna kontrollen. För vissa specialgranskningar kan också externa insatser göras. Beslutet omprövas årligen. Vd och direktion Vd leder verksamheten i enlighet med aktiebolagslagen och den antagna arbetsordningen för styrelsen jämte instruktioner för arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören samt för ekonomisk rapportering, tillika arbetsinstruktioner för vd. Vd ansvarar för att hålla styrelsen informerad och tillse att styrelsen har nödvändiga och så fullständiga beslutsunderlag som möjligt. Vd och vvd har t.o.m. september 2012 haft ett gemensamt ansvar och tillsammans utgjort s ledning. Sedan den 1 oktober 2012 finns ingen vvd-funktion då tidigare vvd tillträdde som vd. Direktionen har möten varje vecka där aktuella ärenden föredras för vd:s beslut. Mötesprotokoll förs. s direktion bestod t.o.m. september av sju personer, varav tre var kvinnor. Sedan den 1 oktober 2012 består direktionen av sex personer varav tre kvinnor. Under året var en man (direktionsadministratören) adjungerad till direktionen. I övrigt regleras direktionens arbete och ansvarsfördelning enligt en särskild arbetsordning gällande vd och cheferna för s enheter. Styrelsen har ansvaret för att det finns ett effektivt system för internkontroll och riskhantering. Till vd har delegerats ansvaret att skapa goda förutsättningar för att arbeta med dessa frågor. Såväl direktion som chefer på olika nivåer i företaget har detta ansvar inom sina respektive områden. Befogenheter och ansvar är definierade i policyer, riktlinjer, ansvarsbeskrivningar samt instruktioner för attesträtter. Uppgift för verkställande direktören om ålder, huvudsaklig utbildning och arbetslivserfarenhet, väsentliga uppdrag utanför bolaget och väsentliga aktieinnehav och delägarskap i företag som har betydande affärsförbindelser med framgår av årsredovisningen sidan 69. Principer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare Årsstämman godkände 2012 styrelsens förslag till principer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Med ledande befattningshavare avses verkställande direktören och vice verkställande direktören samt följande personer: administrativa och tekniska direktören, programdirektören, biträdande programdirektören, personaldirektören och analys- och kommunikationsdirektören. Regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande ska gälla med följande preciseringar. Styrelsen fastställer verkställande direktörens och vice verkställande direktörens löner och andra anställningsförmåner. Ersättning till övriga ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktören. Lönen ska vara marknadsmässig, konkurrenskraftig (ej löneledande), individuell, rimlig, ändamålsenlig, takbestämd, transparant redovisad och bygga på befattningens krav. Beslutet ska underställas styrelseordförande för godkännande enligt den s.k. farfarsprincipen. Rörliga lönedelar ska inte förekomma och inte heller bonus- och incitamentsprogram. Förutom betald radio- och tv-avgift förekommer inte icke-monetära förmåner. Särskilda pensionsutfästelser utöver normala avtalspensioner ska inte förekomma för ledande befattningshavare, förutom för tidigare verkställande direktören, där Sveriges Radio årligen betalar en pensionspremie motsvarande tre inkomstbasbelopp per kalenderår. Särskilda avtal om avgångsvederlag ska inte förekomma förutom för verkställande direktören och vice verkställande direktören. Om tidigare verkställande direktören valde att säga upp avtalet ägde rätt att påfordra en uppsägningstid om sex månader. Om sade upp avtalet med verkställande direktören skulle uppsägningstiden vara tolv månader. Vid ny anställning eller annan förvärvsverksamhet under uppsägningstiden skulle uppsägningslönen reducerats med motsvarande belopp. Om nuvarande verkställande direktören väljer att säga upp avtalet äger rätt att påfordra en uppsägningstid om sex månader. Om å sin sida säger upp avtalet med verkställande direktören ska uppsägningstiden vara arton månader. I det fall verkställande direktören erhåller lön eller annan ersättning från anställning eller annan förvärvsverksamhet under uppsägningstiden, ska denna avräknas med motsvarande belopp från verkställande direktörens lönefordran på. Principerna överensstämmer, efter vissa förtydliganden, med de principer som gällt tidigare

18 Förvaltningsberättelse Ägarförhållanden AB är ett helägt dotterbolag till Förvaltningsstiftelsen för AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB (Förvaltningsstiftelsen). Förvaltningsstiftelsen, organisationsnummer , med säte i Stockholm, är moderstiftelse i public service-koncernen som utöver AB även äger programföretagen Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR). Förvaltningsstiftelsens uppgift är att främja programföretagens självständighet. Koncernredovisning för public service-koncernen upprättas av Förvaltningsstiftelsen. Programföretagen äger tillsammans Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) och Sveriges Radio Förvaltnings AB (SRF). äger 34 procent av aktierna i RIKAB och 34,4 procent av aktierna i SRF. SRF äger fastigheter som programföretagen utnyttjar i sin verksamhet och handhar vissa gemensamma servicefunktioner, till exempel arkiv, bibliotek och ekonomi- och personaladministration. äger till 100 procent tre vilande dotterbolag, Sveriges Lokalradio AB, Sveriges Riksradio AB och och TV Teknisk Utveckling AB. Information om verksamheten bedriver radioverksamhet i enlighet med det av regeringen givna sändningstillståndet. Verksamheten finansieras av radio- och tv-avgifter som samlas in av RIKAB. Årets verksamhet har byggt på det sändningstillstånd som regeringen gett för perioden , samt de anslagsvillkor som förelagts företaget inför året. sänder i fyra rikstäckande kanaler och i 28 lokala kanaler. Dessutom finns s utlandsutbud för nedladdning via webben. erbjuder också ett utbud över det digitala nätet och över internet. Väsentliga händelser under räkenskapsåret och efter räkenskapsårets utgång Under året presenterades betänkande Nya villkor för Public Service (SOU 2012:59) med sikte på nästa tillståndsperiod. Under 2013 ska detta betänkande resultera i en proposition och ett riksdagsbeslut om s villkor för tillståndsperioden, som föreslås bli sex år, Under utredningens gång avsatte Sveriges Radio stora resurser för att ta fram underlag åt public service-kommittén. En viktig uppgift under hösten var framtagandet av Sveriges Radios remissvar till kommitténs betänkande. Under året tillträdde Cilla Benkö som ny verkställande direktör

19 Fem år i sammandrag Belopp i mkr Erhållna avgiftsmedel 2 630, , , , ,1 Avgår: överfört till Rikab och SRF -138,8-160,5-170,3-160,6-162,2 Summa 2 491, , , , ,9 Övriga inkomster 57,0 52,3 60,4 67,0 63,3 Totalt 2 548, , , , ,2 Kostnader Övriga externa kostnader -967,3-968,3-904,3-850,4-826,2 Personalkostnader , , , , ,8 Sändningskostnader -251,4-278,2-280,4-256,4-284,2 Summa , , , , ,2 Avskrivningar -65,6-78,5-87,9-49,8-49,4 Räntenetto 9,0 11,2 3,4 3,4 21,9 Skatt -1,9-1,5-1,2-1,1-3,2 Årets totala underskott (-) / överskott (+) 15,8-50,0-1,3 73,9 104,3 Förändring av periodiserade avgiftsmedel -15,8 50,0 1,9-73,6-103,7 Resultat enligt årsredovisningens 0,0 0,0 0,6 0,3 0,6 resultaträkning Vid årets början periodiserade avgiftsmedel 317,9 367,9 369,8 296,2 192,5 Förändring av periodiserade avgiftsmedel 15,8-50,0-1,9 73,6 103,7 Vid årets slut periodiserade avgiftsmedel 333,7 317,9 367,9 369,8 296,2 Balansomslutning 840,5 807,1 867,2 821,8 799,1 Sändningstid i timmar 1) Kostnad per sänd timme i tkr 13,8 12,9 11,0 10,3 10,1 Medelantal årsanställda 2) Personalomsättning i procent 5,1 4,6 4,2 3,1 3,8 Sändningstid per anställd i timmar 1) Marknadsandel (= andel av det samlade radiolyssnandet) i procent Daglig räckvidd (= hört något, genomsnittligt dygn) i procent av hela befolkningen 3) 1) Inför tillståndsperioden gjorde en översyn av hur sändningstiden tydligare skulle beskrivas. Varje kanal redovisas endast en gång oavsett på hur många plattformar utbudet tillgängliggörs samtidigt/parallellt. Motsvarande siffror för perioden har ändrats för att erhålla jämförbarhet. 2) Vid beräkning av medelantalet anställda exkluderas samtliga tjänstlediga samt projekt- och mångfaldsanställda (medverkandeanställda). 3) Uppgiften är hämtad från TNS-Sifo:s sista radiomätning Ekonomi och finansiering avviker från den kommersiella radiomarknaden genom att det övergripande målet, att ge avkastning på aktieägarnas kapital, inte ingår i de krav som ägaren ställer. I ekonomiska termer innebär detta att verksamheten drivs utan vinstintresse och att avgiftsmedel som erhållits under räkenskapsåret ska täcka kostnaderna för verksamheten. ska inom den tillgängliga ekonomiska ramen göra de prioriteringar som krävs för att uppfylla målen med verksamheten. Verksamheten ska bedrivas rationellt. Utvecklingen av verksamheten ska bland annat syfta till ökad effektivitet och förbättrad produktivitet. Hanteringen av de finansiella riskerna sköts enligt principer som fastställts av styrelsen. Enligt dessa principer minimeras de risker som identifierats inom likviditetsförvaltningen. Verksamheten finansieras huvudsakligen genom den särskilda avgift som uttas för innehav av tv-mottagare. Storleken av denna radio- och tv-avgift bestäms av riksdagen. Radio- och tv-avgifterna inkasseras och förvaltas av RIKAB. Månatligen rekvireras en tolftedel av årsanslaget. Erhållna avgiftsmedel om 2 633,5 mkr, vilket motsvarar 37,2 procent av public servicekoncernens totala intäkter, är avsedda att täcka såväl drift- som investeringsutgifter. Efter medelsavstående till RIKAB och SRF och en återföring av tidigare års medelsavstående från SRF återstår 2 491,7 mkr. Av dessa medel har bolaget periodiserat 15,8 mkr till kommande år. Bolaget har även externa rörelseintäkter uppgående till 57,0 mkr (se not 3). Bolagets totala intäkter uppgår till 2 532,9 mkr, vilket är en ökning med 19,6 mkr jämfört med Rörelsens kostnader uppgick till 2 548,8 mkr, vilket är en ökning med 31,8 mkr jämfört med 2011, främst beroende på ökande personalkostnader och minskade utsändningskostnader. Av balansräkningen framgår att balansomslutningen ökat med 33,4 mkr. Sidoverksamhet s medelstilldelning ska användas till företagets kärnverksamhet, det vill säga radioverksamhet i allmänhetens tjänst. Medlen ska också i förekommande fall användas till kompletterande verksamhet, det vill säga verksamhet som syftar till att utveckla kärnverksamheten och förbättra möjligheterna för allmänheten att tillgodogöra sig denna. Utöver detta bedriver viss sidoverksamhet. har definierat sin sidoverksamhet till att omfatta uthyrning av Berwaldhallen, studior i Radiohuset, försäljning av program och produkter för marknadsföringsändamål. Sidoverksamheter till s sändningsverksamhet ska bära sina kostnader och i övrigt bedrivas på ett konkurrensneutralt sätt i förhållande till andra företag som tillhandahåller motsvarande tjänster. Sidoverksamhet ska, enligt anslagsvillkoren, redovisas i en egen resultat- och balansräkning. Redovisning enligt den s.k. Transparenslagen upprättas också. Sidoverksamhetens resultat- och balansräkning framgår av not 4. Investeringar i teknik Större satsningar under året Datorer Inom gruppen datorer ingår förutom anskaffning av datorer till medarbetarna, anskaffning av funktionsdatorer såsom sändnings- och styrdatorer och servrar. strävar efter att minska antalet servrar genom att arbeta med virtuella servrar, d.v.s. flera applikationer delar på samma server i stället för att ha varsin. Lagring Storage Area Network (SAN), är en gemensam benämning för system vars enda uppgift är att distribuera och lagra data, t.ex. ljudfiler, dokument och bilder. Under året har återanskaffningar genomförts enligt plan. Dessutom har ett arbete startats för att ta fram en långsiktig strategi för att hantera kommande behov. Nätverk Arbetet med att byta ut LAN (Local Area Network) på lokala kanaler startade under 2012 och har som mål att återanskaffa nätverksutrustningen på alla lokala kontor. En ny datorhall har byggts vilket har lett till ett mer tillförlitligt och säkert nätverk. SYSTEM Under rubriken system samlas de projekt som har för avsikt att effektivisera och förbättra SR:s interna arbetsprocesser, såväl administrativa som produktionstekniska. Exempel på projekt som bedrivits under 2012 är Redaktion 3.0, som syftar till att förenkla det redak

20 tionella arbetet, nytt ärendehanteringssystem för trafikinformation (avslutat) om system för hantering av teknik- och personalresurser. Ljud En fortsatt satsning på att skapa nya digitala radiohus har genomförts enligt plan. Jönköping har färdigställts medan arbetet i Luleå fortsätter en bit in i Vidare har ett antal projekt startats med syfte att förbättra, modernisera och anpassa SR:s ljudinfrastruktur för att bättre kunna möta framtidens behov, krav och utmaningar. Övriga upplysningar av icke-finansiell karaktär Den omorganisation som genomfördes inom Programenheten under 2011 har satt sig under 2012 och bland annat lett till ökad samverkan över gränserna för olika genrer och mellan riks- och lokalproduktion. Den nya organisationen med en geografisk och ämnesmässig indelning har skapat förutsättningar för mer enhetliga arbetsprocesser. Det gäller såväl inom programproduktionen som inom till exempel rekrytering och MBL-förfarande. Kompetensutveckling En ny policy för kompetensutveckling har tagits fram. Den klargör ansvarsförhållanden och grunder för prioriteringar vid olika satsningar inom utbildningsområdet. strävar efter att alla medarbetare ska ha rätt kompetens för sitt arbete i en arbetssituation som ständigt förändras. Den kompetensutveckling som genomförs inriktas därför på nya eller ändrade kompetenskrav i alla delar av verksamheten. Under året har en stor utbildningsinsats riktats mot att stärka datorkunskapen hos medarbetarna, omkring lärde sig hantera nya datorprogram. Andra exempel på kompetensutveckling är chefs- och arbetsledarutbildningar, försörjningsprogram inom utrikesområdet och utbildningar inom webb, mobil och sociala medier. Under året har antalet deltagardagar uppgått till dagar. Kompetensväxling och framtida behov Under de närmaste åren har företaget många pensionsavgångar vilket kräver en planerad kompetensväxling. Hänsyn måste tas till den kompetens som går förlorad, samtidigt som de nyrekryteringar som görs måste säkerställa framtidens kompetensbehov. Företaget har därför påbörjat arbetet med att identifiera vilka roller som behöver rekryteras på lång sikt och vilka personer som därmed behöver attraheras redan idag. Tanken är att etablera samarbeten med utvalda högskolor och utbildningsinstitut, för att tidigt väcka intresset hos studenterna för kommande arbete vid. I arbetet med en långsiktig kompetensförsörjningsstrategi har möjligheterna att ta emot praktikanter inom olika yrkeskategorier setts över och utvidgats. Det är nu möjligt att söka praktikplats via hemsidan och ambitionen inför nästa år är att ta in fler praktikanter än tidigare och inom fler yrkesgrupper. s webbplats Jobba hos oss har gjorts mer informativ och attraktiv för potentiella medarbetare. Utomståendes medverkan Enligt sändningstillståndet ska verka för mångfald i programverksamheten genom variation i produktionsformer, men också genom att utomstående icke tillsvidareanställda ska beredas möjlighet att delta i innehållsproduktionen. Ett utslag i en rättstvist i Arbetsdomstolen under våren förändrade delvis förutsättningarna för utomståendes medverkan. Därför fastställdes under året riktlinjer för hur och var i produktionen uppdragstagare kan anlitas, och i vilka situationer som företaget istället bör använda anställd personal. Avtalsförhandlingar under konflikthot Under våren pågick förhandlingar mellan public service-företagens arbetsgivarorganisation Medieföretagen och SJF, SACO och Unionen om nya kollektivavtal. Under förhandlingarna varslade Unionen om stridsåtgärder, men parterna kom överens och förhandlingarna resulterade i en förlängning av samtliga kollektivavtal till 1 april Arbetsmiljö och hälsa Den senaste medarbetarundersökningen i företaget gjordes under hösten 2011 och utifrån resultaten har såväl en central som lokala arbetsmiljö- och hälsoplaner tagits fram. För 2012 fokuserade den centrala planen bland annat på en utbildning i hur man genomför medarbetarsamtal med individuella mål. De arbetsplatser som uppvisade sämre resultat i medarbetarundersökningen inom området återhämtning/balans och stress har erbjudits särskilda utbildningsinsatser. har en mycket låg sjukfrånvaro, cirka två procent av den totala arbetstiden, och många av de lokala och företagsövergripande åtgärderna görs med fokus på att kunna bibehålla en fortsatt låg sjukfrånvaro och en bra arbetsmiljö. Några arbetsplatser har under året medverkat i ett delvis EU-finansierat projekt under namnet Hållbart arbetsliv. Projektet har haft som mål att stimulera deltagarna till hälsosamma beteenden och skapa ökad medvetenhet om den egna hälsans betydelse. En handlingsplan har tagits fram för hur frågor kring den fysiska tillgängligheten i SR:s lokaler ska beaktas vid planering av om- och nybyggnationer. 60+ Arbetssituationen för medarbetare som fyllt 60 år har kartlagts utifrån hur de själva upplever den och hur de ser på förutsättningarna för att arbeta fram till pensionsdagen. Kartläggningen gjordes i samarbete med företagshälsovården. Resultatet visade att medarbetare över 60 års ålder generellt sett inte upplevde problem som var relaterade till ålder. Alkolås har ambitionen att höja trafiksäkerheten. I en försöksverksamhet har därför alkolås monterats under året i samtliga ca 25 fordon i ett av de geografiska områdena. Försöket ska utvärderas under Rekrytering för mångfald Ett särskilt rekryteringsprojekt med målet att rekrytera medarbetare som kan arbeta på såväl svenska som minst ett av minoritetsspråken arabiska, finska, somaliska, samiska, romani och meänkieli har genomförts. Projektet har hittills lett till att ett tiotal nya medarbetare har fått anställning vid Sveriges Radio. Miljö För tredje året i rad genomförde en klimatmätning med hjälp av ett utomstående företag. Det som belystes var klimatpåverkan av valen av el, värme och kyla, vilka fordon som används och vad de drivs med, typ av avfallshantering och inte minst hur medarbetarna reser. Ett resultat av mätningen är att ska sträva efter att ytterligare minska antalet inrikes flygresor, bland annat genom att använda alternativa mötesformer, som videokonferenser och telefonmöten. Risker i verksamheten har en ägarform och en finansiering som är avsedd för att just stärka oberoendet och minimera riskerna för styrning av utbudet från ekonomiska, politiska eller religiösa maktsfärer. Det tidigare nämnda höga förtroendet som företaget åtnjuter från allmänheten går att koppla till ett kvalitativt innehåll men också till den höga graden av oberoende. Den osäkerhet som nu råder över den långsiktiga finansieringsmodellen av public service-bolagen efter det att public serviceutredningens förslag till ny finansieringsmodell har lyfts åt sidan skapar en ökad osäkerhet kring s förmåga att framöver hålla samma höga kvalitet och oberoende. För att minimera risken för att Sveriges Radios trovärdighet skadas arbetar företagsledningen medvetet med att regler och policys ska vara tydligt förankrade och ständigt uppdaterade. Under 2012 har ett speciellt fokus lagts på att ta fram en handbok för det redaktionella arbetet och ansvarfördelningen när det gäller sociala medier. Under 2012 har s säkerhetsavdelning i nära samarbete med de redaktionella cheferna också förbättrat rutinerna och arbetssätten för att ännu bättre trygga medarbetarnas situation vid arbete i oroshärdar. Synen på företaget påverkas också av förmågan att nå ut med materialet till publiken. Under 2012 har det därför genomförts ett antal kontinuitetsövningar och justeringar när det gäller avbrottshantering. har genom flera tydliga uppdrag skapat förutsättningar för rationaliseringar och prioriteringar för att säkerställa en ekonomi i balans. Frigjorda rörliga medel har skapat en buffert för att snabbt kunna parera eventuella nya ekonomiska behov. Styrelsearbete Arbetsordningen för styrelsen jämte instruktion för arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören och för ekonomisk rapportering tillika arbetsinstruktion för verk ställande direktören utgör grunden för styrelsens arbete och reglerar ansvarsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören. Enligt arbetsordningen fattar styrelsen bland annat beslut om direktiv för och fastställande av långsiktiga planer, ekonomisk planering på lång sikt (bland annat budgetunderlag), direktiv för samt fastställande av 38 39