Avdelningen för klinisk neurofysiologi Akademiska sjukhuset presenterar Metoder och Indikationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Avdelningen för klinisk neurofysiologi Akademiska sjukhuset presenterar Metoder och Indikationer"

Transkript

1 Avdelningen för klinisk neurofysiologi Akademiska sjukhuset presenterar Metoder och Indikationer Neurocentrum Neurodivisionen 1

2 Vad är klinisk neurofysiologi? Den neurofysiologiska undersökningen syftar till kartläggning av funktioner i centrala och perifera nervsystemet betraktas som en medicinsk konsultation och inte som ett laboratorieprov planläggs individuellt efter symptom och modifieras interaktivt beroende på erhållna resultat. Utlåtandet syftar till att vara beskrivning och tolkning av de erhållna resultaten en sammanfattning som skall vara vägledande för den remitterande läkaren. Det skall noteras att den neurofysiologiska undersökningen inte ensam ger slutgiltig diagnos. Fynden kan klassificera symptomen t ex fokal eller generell neuropati, myopati, motorneuronsjukdom, typ av myotoni. Ofta ger undersökningen dessutom en kvantitativ uppgift om graden av förändring samt upplysning huruvida tillståndet är stationärt eller under förändring. Det är vanligt att helt nya diagnostiska förslag framkommer vid undersökningen som sedan måste kompletteras med kliniska och andra undersökningar. Klinisk Neurofysiologi Specialiteten utvecklas ständigt med införande av nya metoder och förbättring av tidigare använda metoder. Avdelningen består för närvarande av 10 läkare, 9 biomedicinska analytiker, 4 sekreterare, 1 assistent, 2 ingenjörer och 1 biträde. Till detta kommer universitetsanställd personal såsom forskare, sekreterare och ingenjörer. Patienter remitteras från sjukhusets avdelningar och från öppenvården. Avdelningen har under senare år fått allt fler konsultationer från öppenvården och det är troligt att denna utveckling fortsätter. Vi är beredda på detta och har nu sådana rutiner att vi kan ställa upp med mycket korta väntetider. För oprioriterade fall 2-3 veckor. För övriga fall kortare väntetid och vid akuta tillstånd tid samma dag (se folderns baksida.). Vi anser det angeläget att presentera vår verksamhet, dels för att förbättra nuvarande goda samarbete med remitterande kollegor, dels för att informera om vissa nya områden där vi gärna ställer upp med service. Vi skall här kortfattat redogöra för de neurofysiologiska undersökningarna. Först beskrivs allmänt vilka undersökningar som utförs och något om deras applikationsområden. Sedan utgår vi från några vanliga symptom och presenterar vilka undersökningar som kan vara tillämpliga. Roland Flink, verksamhetschef, klinisk Neurofysiologi 2

3 REGION Hjärna Hjärnstam + kranialnerver Ryggmärg Framhorn Rötter Plexus Perifer nerv Autonoma nervsystemet Motorändplatta Muskel SJUKDOMSGRUPP epilepsi, anfallssjukdomar diffusa encephalopatier fokala encephalopatier koma sömnstörningar hjärnstams- och kranialnervssymptom Multipel Scleros myelopatier motorneuronsjukdomar radikulopatier brachialplexuslesion thoracic outlet syndrome neuralgisk amyotrofi entrapment polyneuropatier smärta Guillain-Barré Tunnfiber neuropati autonoma symptom myasteni polymyosit övriga myopatier dystonier METODER EEG, video-eeg EEG EEG EEG, SEP, VEP, BAEP MSLT VEP, BAEP blinkreflex, masseterreflex VEP, SEP, (MEP) SEP, EMG, neurografi, MEP EMG, neurografi, MEP EMG, neurografi, H reflex, dermatomal-sep EMG, neurografi EMG, neurografi EMG, neurografi, RR-intervall EMG, neurografi, termotest EMG, neurografi, RR-intervall Termotest, Laser doppler axon reflex RR-intervall, SSR, Pletysmografi singel fiber EMG (SFEMG), repetitiv nervstimulering EMG, neurografi, biopsi Yt-EMG Gastrointestinal analinkontinens analobstipation Sfinkter-EMG, SFEMG Pudenduslatenser Sfinkter-EMG med trådelektroder 3

4 Retina degenerativa sjkd i retina ex vis retinitis pigmentosa Elektroretinografi (ERG) Förkortningar: EEG elektroencephalografi; EMG elektromyografi, SFEMG singel fiber EMG; SEP somatosensorisk evoked potential; VEP visuell evoked potential; BAEP brain stem auditory evoked potential, hjärnstamsaudiometri; MSLT multipel sömn latens test, MEP motorisk evoked potential, ERG elektroretinografi I. Undersökningsmetoder EEG (sid 6) Videometri EEG (sid 7) Evoked Potentials SEP (sid 8) VEP (sid 9) BAEP (sid 9) MEP (sid 10) ERG (sid 10) Kranialnervsundersökningar (sid 11) Neurografi (sid 12) Repetitiv nervstimulering (sid 13) Neurografi -special (Morton) (sid 14) EMG (sid 15) Pediatriskt EMG (sid 16) Single fiber EMG (SFEMG) (sid 17) Yt-EMG (sid 18) Obstipations-EMG (sid 19) Inkontinens-EMG (sid 20) Muskelbiopsi (sid 21) Laser doppler axonreflex (sid 22) Autonoma tester (sid 23) Termotest (sid 24) MSLT (sid 25) 4

5 II. Presentation på basen av patientens symptom Smärta, domning, svaghet, fumlighet lokaliserad till hand, arm eller skuldra (sid ) Droppfot (sid. 30) Smärtor i ryggen (sid. 31) Muskulär uttröttbarhet och svaghet (sid. 31) Muskelkramper, muskelryckning, spasticitet (sid. 32) Perifera nervskador (sid. 33) Svaghet och känselnedsättning (sid. 34) Tunnfiberneuropati (sid. 35) Ansiktssvaghet, smärta, abnorma ansiktsrörelser (sid. 36) Progedierande muskelatrofi och svaghet (sid. 37) Fokal muskelatrofi (sid. 38) Kramper, absenser, svimning (sid. 39) Demens, delirium, psykoorganiska syndrom, koma (sid. 40) 5

6 I. Undersökningsmetoder Elektroencephalografi (EEG) Undersökning av kortikala funktioner Undersökningen innebär registrering av hjärnans aktivitet i vila och under vissa provokationer. Undersökningen är icke-invasiv. Vissa mediciner ger förändringar på EEG:t och därför är det viktigt att uppge patientens medicinering på remissen. Huvudsakliga indikationer: attacker av medvetslöshet, särskilt epilepsi infektioner i CNS degenerativa tillstånd ( t.ex demens) metabola förändringar (t.ex leverkoma) intoxikation Utförande: Ett antal silverplattor placeras på huvudet. Registreringen innehåller både vila och provokationer som hyperventilation i 3 min och blinkande ljus i 5 min. Registreringstid ca 30 min. Vid epilepsimisstanke används även sömn som provokation vilket förlänger undersökningstiden något. Patienten informeras via kallelsen om sömndeprivering. Utförs av: Biomedicinsk analytiker 6

7 Videometri EEG Patienter med svår epilepsi som utreds inför eventuell epilepsikirurgi genomgår omfattande EEG-monitoreringar med ett s.k. telemetrisystem, vilket innebär kontinuerlig EEG-registrering med yt-, sfenoidal- eller intrakraniella elektroder och samtidig videoövervakning. Samma typ av telemetrisystem används också vid diagnostiska frågeställningar t ex epileptiska anfall funktionella anfall. S.k. sfenoidalregistreringar utföres ibland för att skärpa diagnostiken vid misstanke om epileptiska anfall utgående från temporalloberna. Utförande: EEG vid videometri görs på samma sätt som rutin- EEG men registreringstiden är längre, 3-6 timmar och under videoövervakning. Vid sfenoidalregistreringar förs, efter EMLA- anestesi, två nålar med registrerande trådelektroder in under okbenet varvid elektrodspetsen blir belägen i fossa ptergyopalatina och registrerar då från temporallobens mediala och främre delar. Blodsmitta och blodförtunnande medicinering måste alltid anges på remissen. Utförs av: Biomedicinsk analytiker Sfenoidalelektroder sätts av läkare 7

8 Evoked potentials En grupp av undersökningar för att studera nervbanornas funktion från sinnesorgan till kortex. 1. Somatosensory Evoked Potentials (SEP) En hudnerv eller ett hudområde stimuleras med svaga elektriska stötar och de uppkomna signalerna registreras längs den perifera nerven vid inträdet till ryggmärgen och vid ankomst till sensoriska kortex Huvudsakliga indikationer: Misstänkta lesioner i sensoriska bansystem i ryggmärg eller hjärna (MS, degenerativa förändringar, tumörer eller kompressioner). Utförande: ytelektroder placeras över de olika mätpunkterna; huvud, ryggmärg och perifert. Patienten ligger på en brits och sensoriska nerven/hudområdet stimuleras ifrån hand eller ben, med svaga elektriska stötar. Stötarna tolereras även av små barn. Tid: ca 1 timme Utförs av: Biomedicinsk analytiker 8

9 2. Visual Evoked Potentials (VEP) Undersökningar av impulstransmission från retina via synnerven och synbanan till occipitalkortex. Huvudsakliga indikationer: Främst opticusneurit men även utredning av annan orsak till synnedsättning (exempelvis kortikal blindhet). Utförande: Patienten betraktar ett varierande schackrutemönster på en dataskärm eller blinkande ljus och det uppkomna svaret i occipitalkortex registreras med ytelektroder. Tid: ca 30 min Utförs av: Biomedicinsk analytiker 3. Brainstem Auditory Evoked Potentials (BAEP) Undersökningar av hörselbanans perifera och centrala förbindelser. Huvudsakliga indikationer: hjärnstamslesioner acusticusneurinom ponsvinkeltumörer Utförande: Retning med klickljud via hörlurar. Signalerna registreras över kortex med ytelektroder. Tid: ca 30 min Utförs av: Biomedicinsk analytiker Bilden visar en VEP-undersökning 9

10 4. Motor Evoked Potentials (MEP) Kortikal magnetstimulering Undersökning av de motoriska bansystemen från kortex till muskel. Motorkortex stimuleras elektromagnetiskt med en magnet placerad på huvudet. Det uppkomna svaret registreras från lämplig muskel. Undersökningen kompletterar på motoriska sidan SEP-undersökningen. Huvudsakliga indikationer: olika typer av motoriska störningar kortikalt, spinalt och perifert. motorneuron sjukdomar, 1:a neuron påverkan Utförande: patienten ligger på brits eller sitter i undersökningsstol. En magnetstimulator hålls över huvudet. Stimulationen ger upphov till en svag till måttlig muskelryckning i respektive arm- och benmuskler. Registrering av muskelsvar görs med ytelektroder. Undersökningen är ej farlig men utförs inte på patienter med färsk stroke, svår epilepsi, patienter med pacemaker, intracerebrala clips, cochleaimplantat eller intraventrikulär shunt. Magnetstimuleringen är svår att göra på barn då effekten av stimulering är dålig. Undersökningen ger inte upphov till smärta och de flesta patienter anger ej några obehag. Tid: ca 30 min Utförs av: Biomedicinsk analytiker 5. Elektroretinografi (ERG) Elektroretinografi är en neurofysiologisk metod för att mäta funktionen i retina. Man kan även mäta selektivt funktionen i stavarna resp tapparna. Med en särskild ljusstimulator som kan ge olika våglängder och frekvenser på ljusblixtarna stimuleras näthinnan och det elektriska svaret som genereras från retinas ganglieceller registreras med trådtunna elektroder. Huvudsakliga indikationer: degenerativa sjukdomar i retina ex vis retinitis pigmentosa oklar synnedsättning Utförande: efter mörkeradaptation appliceras trådtunna elektroder innanför nedre ögonlocket. Patienten får se in i en speciell ljusstimulator som kan leverera olika våglängder och frekvenser på ljusblixtarna beroende frågeställningen. Det elektriska svaret som registreras från retinas ganglieceller tolkas sedan med avseende på latens, amplitud och signalutseende Tid: ca 1 timme Utförs av: Biomedicinsk analytiker och ögonläkare 10

11 Kranialnervsundersökningar EMG görs i respektive muskel. Dessutom görs reflexstudier eller evoked potentials enligt följande: N I (opticus) = VEP N III (oculomotorius) = masseterreflex (övre hjärnstammen) N V (trigeminus) N VII (facialis) N VIII (acusticus) = blinkreflex (hjärnstammen), masseterreflex = blinkreflex, neurografi = hjärnstamsaudiometri 11

12 Neurografi, nervledningshastighet Undersökning av motoriska och sensoriska nervers funktion Antalet ledande axon och impulshastighteten mäts inom olika delar av den perifera nerven. Huvudsakliga indikationer: polyneuropati ( med klassificering i motorisk, sensorisk, blandad och axonal - demyeliniserande) mononeuropati Utförande: Svaga elektriska stötar stimulerar nerven och de erhållna svaren registreras över muskel respektive nerv. Impulsernas fortledningshastighet och framkomlighet längs nervbanorna kvantifieras. Man kan härvid skilja mellan demyeliniserande och axonala neuropatier samt avgöra huruvida en fokal nervlesion är av benign temporär typ ( konduktionsblock på grund av nervkompression) eller om nerven uppvisar partiellt eller komplett kontinuitetsavbrott. Undersökningen syftar till att lokalisera skadenivån, i fall av nervkompression med en noggrannhet till ca 1 cm. Undersökningen medför obetydligt- måttligt obehag vilket även tolereras av barn. Tid: Mellan min. Utförs av: Biomedicinsk analytiker Neurografi motorisk n.medianus. Registrering från m. abductor pollicis brevis. 12

13 Repetitiv nervstimulering (dekrementundersökning) Undersökning vid frågeställning om neuromuskulära transmissionsrubbningar Huvudsakliga indikationer: Myasthenia Gravis (MG) och Lambert Eaton Myastent Syndrom (LEMS) Övriga neuromuskulära transmissionsrubbningar Utförande: Ytelektroder appliceras på en muskel, muskelnerven stimuleras med en serie av elektriska stötar under vila, efter maximal aktivering av muskeln, 1 min och 3 min efter aktivering. Amplituden mäts och ett dekrement (minskning av amplitud över tid) ses vid neuromuskulära transmissionsrubbningar. Normalt förändras inte amplituden. Vanligtvis undersöks 3-5 muskler. Oftast görs SFEMG (single fiber elektromyografi) vid samma tillfälle för att säkerställa diagnosen. Tid: ca 30 min Utförs av: Biomedicinsk analytiker Dekrement i m. deltoideus vid Myasthenia gravis. Muskelsvaren minskar vid upprepad nervstimulering. 13

14 Huvudsakliga indikationer: Neurografi-special - nålelektroder Undersökning för att diagnotisera perifera nervskador. Mortons metatarsalgi Meralgia paresthetica N. infrapatellaris N. alveolaris inferior Uppföljning av reinnervation Utförande: En tunn nålelektrod förs tätt intill nerven. Läget kontrolleras med att stimulera nerven med denna elektrod, när elektroden ligger intill nerven stimuleras nerven med låg intensitet. Stimuleringen består av små strömstötar och görs med tunna nålelektroder. Nervens ledningshastighet och den sensoriska amplituden uppmätes. Undersökningen kan av vissa patienter upplevas som smärtsam. Utförs av: läkare Tid: ca 45 min Bilden visar n tibialis slutgrenar, n plantaris lateralis och medialis och de metatarsale grenarna som kan vara påverkade vid Morton s metatarsalgia 14

15 Elektromyografi (EMG) Undersökning av perifera nerver, neuromuskulär transmission och muskelfunktion. Undersökning av motoriska enhetens fysiologi och patologi. Huvudsakliga indikationer: neuropati myopati nervkompression myasteni spinal sjukdom Utförande: Patienten sitter i undersökningsstol eller ligger på brits. Vanligtvis införs en nålelektrod ( av typen tunn injektionskanyl) i muskeln och registrerar aktivitet i vila, lätt kontraktion och vid maximal kontraktion. Vanligtvis undersöks 2-5 muskler men i komplicerade fall kan fler muskler bli aktuella. Blodsmitta och blodförtunnande medicinering måste alltid anges på remissen. Tid: ca 30 min. Utförs av: läkare Resultatet presenteras som nedanstående muskelschablon och sammanfattas i remisssvaret. 15

16 Pediatriskt EMG Undersökning av perifera nerver, neuromuskulär transmission och muskelfunktion och undersökning av motoriska enhetens fysiologi och patologi. Huvudsakliga indikationer Muskulär svaghet och atrofi Oklar muskulär hypotonus och grovmotorisk försening. Suspekt myopati/myosit. Plexusskada och annan perifer nervpåverkan. Polyneuropati frågeställning Förberedelse: Då barnet kommer till laboratoriet informeras medföljande förälder om vad som kommer att ske och EMLA kräm appliceras över muskulatur som skall undersökas. På barn inneliggande på barnsjukhuset kan EMLA appliceras redan på vårdavdelningen enligt schema. Under tiden som EMLA krämen får verka görs neurografi, i regel på en arm och ett ben. I samråd med föräldrarna ges en sedering (Dormicum ) före EMG, i synnerhet till de mindre barnen, men även tonåringar kan behöva detta. Sedering ges rektalt till blöjbarn, och per oralt till övriga barn (iv om fri venväg finnes). Barn och vårdare på polikliniskt besök stannar på laboratoriet i 2 timmar efter given sedering. Utförande: Små barn får sitta i en förälders knä under EMG undersökningen för att känna sig trygga, övriga barn har en förälder sittande vid sidan om. Ofta kan något avledande behövas, exempelvis en leksak eller tidning. Undersökande läkare får använda flexibilitet och fantasi i försök att få barnet aktivt med i undersökningen som sker via dator där barnet kan följa aktiviteten på en skärm i form av infångade motor unit potentialer. Benmuskulatur undersöks först eftersom barn är rädda om armar och huvud; först därefter undersöks muskler i arm/ar och vid behov mer proximalt. Tidsåtgång: EMG undersökningen tar i regel minuter. Neurografi på barn tar minuter. Ibland har muskelbiopsi begärts i samband med undersökningstillfället. Utförandet är detsamma som hos vuxen. Sederingen inför EMG brukar även täcka muskelbiopsin, som tar ca 15 minuter. Utförs av: läkare 16

17 Singel fiber elektromyografi (SFEMG) Registrering av enskilda muskelfibrers aktionspotentialer för att bedöma överledningen i motorändplattan. Det är en fördel om kolinesterashämmare (ex.vis Mestinon ) kan undvikas under minst 8 timmar före undersökningen. Medicineringen kan minska patologiska förändringar. Huvudsakliga indikationer: Neuromuskulära transmissionsrubbningar, t ex Myasthenia gravis och Myastent syndrom Utförande: En nålelektrod införs i den aktuella muskeln och registrerar aktiviteten vid lätt kontraktion varvid överledningstiden i motorändplattan mäts (anges som normalt jitter eller ökat jitter med eller utan blockeringar). Vanligtvis undersöks 2-3 muskler. Undersökningen är invasiv och måttligt smärtsam. Blodsmitta och blodförtunnande medicinering måste alltid anges på remissen. Tid: ca 30 minuter Utförs av: läkare A: Normalt jitter B: Ökat jitter C: Ökat jitter + blockeringar 17

18 Yt-EMG Yt-EMG görs framförallt på patienter med ett felaktigt rörelsemönster på grund av överaktivitet (dystoni) i olika muskler. Huvudsakliga indikationer: Dystoni (så som skrivkramp, torticollis) Utförande: Yt-elektroder fästs på huden över utvalda muskelgrupper och därefter mäts aktiviteten i musklerna. Patienten får göra olika rörelser där man både aktiverar och slappnar av i musklerna. Detta för att urskilja vilka muskler som normalt aktiveras och inte aktiveras vid bestämda rörelser. Vi videofilmar undersökningen och kan då korrelera bild med muskelaktivitet och därefter se om det är någon eller några muskler som har överaktivitet dvs dystoni. Tid: min Utförs av: Biomedicinsk analytiker/läkare Bilden visar försöksperson med applicerade ytelektroder för registrering av muskelaktivitet från m sternocleidomatsoideus, m trapeziuis och m splenius capitis 18

19 Huvudsakliga indikationer: Obstipation Obstipations-EMG Undersökning av förstoppningsbesvär Utförande: Hårfina silverelektroder (s k krokelektroder) sätts in i anala slutmuskeln samt i m. puborectalis bilateralt. Därefter får patienten i liggande krysta och knipa på uppmaning. Undersökningen görs därefter i sittande. Musklernas aktivitetsmönster vid krystning undersöks. En del personer med obstipationsbesvär kniper omedvetet musklerna vid krystning, och det försämrar tarmens tömningsförmåga. Blodsmitta och blodförtunnande medicinering måste alltid anges på remissen. Tid: ca 30 min Utförs av: läkare 19

20 Huvudsakliga indikationer: Inkontinens Inkontinens-EMG Undersökning vid anal inkontinens Utförande: Distal latens i n. pudendus till anala slutmuskeln mäts genom att en fingerelektrod (St. Mark s electrode) förs in i rektum, där ett fixerat avstånd finns mellan stimulering och registrering. Förlängd reflexlatens ger hållpunkter för en skada på pudendusnerven. EMG görs i m. sphincter ani bilat och m. puborectalis bilat, för att verifiera eventuella neurogena förändringar. Blodsmitta och blodförtunnande medicinering måste alltid anges på remissen. Tid: ca 30 min Utförs av: läkare Figuren visar en s k St. Mark s elektrod, som används för att mäta pudenduslatensen vid inkontinensundersökning. 20

21 Muskelbiopsi Ibland bör man göra en histologisk/histokemisk analys av muskel. Då utförs en muskelbiopsi. Detta görs oftast i samband med EMG. Huvudsakliga indikationer: fastställande av myosit mitokondriemyopati (även elektronmikroskopisk PAD) myopati diagnostik och monitorering av förvärvad förlamning hos intensivvårdspatienter Utförande: Efter lokalbedövning görs ett ca 1 cm snitt i hud och fascia. Biopsin tas sedan med bittång. Med denna teknik tas vanligen biopsi från M. Deltoideus, M. Tibialis anterior och M. Vastus lateralis. Om biopsi önskas från andra muskler än dessa bör patienten remitteras till kirurgisk klinik för öppen muskelbiopsi. Utförs av: läkare Att tänka på: det behövs två remisser, en till histopatologen och en för muskelbiopsi. Vänstra bilden visar exempel på olika färgningar som görs vid PAD undersökingen av muskelbiopsin. Till höger ses det instrument (konkotom) som används för biopsering. 21

22 Laser doppler - axonreflexmätning Kvantitativ undersökning av axonreflexen för att mäta funktionen i omyeliniserade C- fibrer. Termisk stimulering av huden ger upphov till primär hyperalgesi (rodnad, beröringsömhet); sekundär hyperalgesi samt en hudrodnad till följd av vasodilatation i huden den sk axonreflexen som medieras via C-fibrer. Genom att mäta hudrodnadens utbredning kan man kvantifiera axonreflexen och därmed också få en uppfattning om funktionen i de omyeliniserade C-fibrerna Huvudsakliga indikationer: utredning av tunnfiber neuropati utredning av oklar neuralgisk smärta Utförande: Ytelektroder för stimulering appliceras på det hudområde man avser att undersöka. Genom elektrisk stimulering ges ett lätt smärtsamt stimuli som aktiverar axonreflexen och med en laser doppler imager som skannar hudområdet mäts den spridning av våglängdsspektrat som uppstår när laserljuset reflekteras mot de erytrocyter som strömmar i de dilaterade kapillärerna. Man kan därmed mäta utbredningen av axonreflexen och få en uppfattning om funktionen i omyeliniserade C-fibrer. Tid: ca 30 minuter för mätning på ett hudområde Utförs av: Biomedicinsk analytiker Bild på axonreflexen via axonkollateraler på C-fibrerna. 22

23 Autonoma tester RR-intervall, SSR Undersökning av autonom funktion Autonoma nervsystemet undersöks genom registrering av hjärtfrekvensvariation (RR-intervallen) - parasympatisk innervation. Hjärtfrekvensen studeras vid normal andning och vid djupandning. svettreaktion (SSR) - sympatisk innervation Vid autonom dysfunktion uteblir de normala svaren på givna stimuli Huvudindikationer: dysautonomi neuropati-utredningar Utförande: RR- intervall: Elektroder klistras på bröstet för EKG-registrering. Patienten vilar och andas normalt. Därefter ombeds patienten att djupandas under 60 sekunder. SSR: Elektroder klistras på handflata och fotsula. Erhållna svar registreras efter stimuli som ljud, djupandning, elektrisk stimuli och mental stress. Tid: RR-intervall och SSR tar ca 30 min. Utförs av: Biomedicinsk analytiker 23

24 Termotest Undersökning av temperatursinnet, s.k. kvantitativ sensorisk test (QST) Med denna undersökning fastställer man subjektiva trösklar för upplevelse av värme och kyla samt subjektiva trösklar för värmesmärta och köldsmärta. Dessa trösklar ändras vid neuropatier och vid olika smärttillstånd på varierande sätt. Undersökningen syftar till att undersöka funktionen i tunna respektive omyeliniserade nervfiber och ingår som ett led i att karaktärisera smärttillstånd. Undersökninghen utgör främst ett komplement till neurografi/emg-undersökningarna. Huvudindikationer: tunnfiberneuropatier smärttillstånd Utförande: En liten metallplatta läggs över det område som ska undersökas. Metallens temperatur styrs elektroniskt. När patienten upplever värme, kyla, värmesmärta respektive köldsmärta signalerar denne och ett tröskelvärde har erhållits. Medelvärdet av flera mätningar utgör resultatet. Tid: ca 60 minuter Utförs av: Biomedicinsk analytiker Bild på det sk Peltier-elementet som utgör den stimulerande termoden 24

25 MSLT (Multiple Sleep Latency Test) MSLT görs vid utredning av sömnstörning. Vi mäter insomningstid och tider för patientens olika sömnstadier, samt ev. REM perioder och kan därmed registrera insomningsbenägenhet dagtid. Huvudsakliga indikationer: Narkolepsi Hypersomni Utförande: Polygrafisk registrering omfattande EEG, munbotten-emg, ögonrörelser, EKG och andningsrörelser utföres. Undersökningen utförs med ytelektroder och är inte smärtsam.patienten får under dagen 4-5 tillfällen att somna in, och varje registrering pågår i ca 20 minuter. Detta görs med 2 timmars intervall. Vi mäter insomningslatenser för de olika sömnstadierna och ev. REM perioder. Sedan räknas medelvärdet för insomningslatenserna ut för de genomgångna registreringarna. Vi sänder även en mall s.k. sömndagbok till patienten som denne får fylla i under 2 v före undersökningen. Tid: ca 8 timmar Utförs av: Biomedicinsk analytiker 25

26 Neuro på nätet (användbara länkar)

27 II. Presentation på basen av patientens symptom Följande beskrivningar visar vilka undersökningar som bör väljas vid vissa huvudtyper av symptom. Den remitterande läkaren kan själv begära en viss undersökning eller överlämna avgörandet om bästa metodval till sin neurofysiolog. Det skall observeras att beskrivningar av symptomen ej gör anspråk på att ge fullständiga listor på differentialdiagnoser vid det angivna symptomet. Uppställningen innehåller några vanliga orsaker till angivna symptomen som skall exemplifiera neurofysiologens strategi vid undersökningar. Avsnittet skall också peka på den typ av information man kan få från en neurofysiologisk undersökning. Se sid 5 för lista. 27

28 Smärta, domning och svaghet lokaliserad till hand, arm eller skuldra Denna grupp av patienter utgör en stor del av remissfallen till laboratoriet. Exempel på orsaker till symptomen: Karpaltunnelsyndrom Ulnariskompression Cervikal rizopati Plexus brachialis neurit Supinatorsyndrom Strålningsplexopati Amyotrofisk lateral skleros Syringomyeli MS Toraxapertur syndrom Fibromyalgi Muskuloskeletal smärta Utredningsstrategi: Karpaltunnelsyndrom: Undersökning av perifer nervfunktion i n.medianus och n. ulnaris kan med hög säkerhet fastställa eller utesluta dessa diagnoser. Symptomen är vanligen men långt ifrån alltid, typiska. Det är därför väl motiverat att göra neurofysiologisk utredning före eventuell kirurgisk behandling. Härvid kan man dels utesluta karpaltunnelsyndrom trots klinisk misstanke, dels fastställa karpaltunnelsyndrom med atypisk symptomatologi. Rizopati: Misstänks om EMG-mässig denervation föreligger i muskler som innerveras av olika nerver men från en och samma nervrot. Plexus brachialis neurit: Detta tillstånd har typisk klinisk bild med akut påkommande smärtor i axel eller armregion, sensibilitetesstörning och svaghet. Smärtorna avklingar inom 2 veckor och muskelatrofi kan utvecklas. Olika delar av plexus kan drabbas, ibland endast en mindre gren (n. suprascapularis, n. thoracius longus, n. interosseus anterior). Med neurografi och EMG kan isolerade eller multipla foci med denervation påvisas. Tillsammans med klinisk bild kan diagnosen fastställas. 28

29 Amyotrofisk lateralskleros och Syringomyeli: Dessa tillstånd visar relativt typiska EMG- bilder i form av denervation. Med neurografi utesluts perifer neuropati som orsak till symptomen. Diagnosen ALS skall aldrig ställas utan neurofysiologisk utredning. MS: Uppvisar abnorma svar på VEP, SEP och MEP i hög procent av fallen samtidigt som EMG och neurografi är normala. Man kan med dessa undersökningar finna tysta lesioner. Toraxapertur syndrom: Vid en speciell kombination av neurografiska fynd ( motorisk medianuspåverkan och sensorisk ulnarispåverkan) misstänker man den neurogena formen av TOS. Här kan undersökningen kompletteras med SEP. Fibromyalgi: Vid detta tillstånd ses inga patologiska förändringar vid neurografi eller EMG-undersökning. 29

30 Droppfot Exempel på orsaker till symptomet L4- eller L5 rizopati Peroneusskada ALS Trauma t.ex nervskada efter höftkirugi Utredningsstrategi: L4-L5 rizopati: diagnosen konfirmeras av abnormitet i muskler innerverade från dessa segment, t.ex m. biceps femoris korta huvud (enda muskeln med peroneusinnervation proximalt om knäet), m. tibialis anterior och m. tibialis posterior ( fynd i tib post utesluter lokal tryckpåverkan över fibulahuvudet.) denervation i paraspinal muskulatur ( talar starkt för rotlesion och utesluter skada i plexus eller mer distalt). muskler från L3 eller S1-segmenten visar normal EMG-bild. Peroneusskada: diagnosen konfirmeras av sänkt nervledningshastighet över fibulahuvudet denervationstecken i peroneusinnerverad muskulatur tibialisinnerverad underbensmuskulatur är normal. ALS: diagnosen konfirmeras av denervation föreligger ej enbart i symptombenet utan även i andra extremiteteter (subkliniskt). För att göra diagnosen sannolik krävs att denervationen föreligger i 3 extremiteter eller i två extremiteter och i ansiktsmuskulatur. neurografi uppvisar inga tecken på konduktionsblock. Traumatisk nervskada: diagnosen stöds av: denervation i muskler med gemensam nerv men med innervation från flera segment (obs möjligheten av multipla nervskador) normalt EMG i muskler från dessa segment men med annan perifer innervation normalt EMG paraspinalt sänkta motoriska och sensoriska amplituder 30

31 Smärtor i ryggen Exempel på orsaker till symptomet Diskbråck Spinal stenos Diskbråck: EMG visar denervation i muskler som innerveras från ett givet segment, inklusive dorsala grenar som innerverar paraspinal muskulatur. F-respons, som passerar motoriska roten, kan vara försenade. Spinal stenos: EMG- tecken på denervation i muskler som innerveras från olika segment. Man kan vid spinal stenos liksom vid diskbråck ha normal sensorisk neurografi distalt trots känselrubbningar. SEP kan användas för att upptäcka sensorisk rot-påverkan. Exempel på orsaker till symptomen Ansträngningsintolerans Myastenia gravis Metabola myopatier ALS MS Muskulär uttröttbarhet och svaghet Ansträngningsintolerans: EMG, neurografi och repetitiv nervstimulering visar normala fynd. Myasthenia gravis: Repetitiv nervstimulering visar successivt minskade muskelsvar, s.k decrement. Single fiber- EMG (SFEMG) visar störd transmission i individuella motorändplattor. Metabola myopatier: Myasthenitest negativa. EMG visar ibland tecken på myopati. ALS: Normal motorisk och sensorisk neurografi utesluter polyneuropati. EMG visar bild med utbredd aktiv denervation och reinnervation. MS: EMG och neurografi normalt. VEP, SEP och MEP visar störd central ledningsförmåga sensoriskt eller motoriskt. 31

Klinisk neurofysiologi

Klinisk neurofysiologi Klinisk neurofysiologi Metoder och indikationer Fredagsseminarium_version2011_1 Klinisk Neurofysiologi Diagnostik vid Nerv- och muskelsjukdomar Hjärnan och ryggmärgens funktion Smärta Autonoma nervsystemet

Läs mer

OBS! Ange svaren för respektive område på separata skrivningspapper.

OBS! Ange svaren för respektive område på separata skrivningspapper. BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse Kurskod: BL1013 Kursansvarig: Maria Fernström Datum: 2014-03-28 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 66p EEG Metodik 11p Diagnostik 11p Neurografi

Läs mer

OBS! Ange svaren för respektive område på separata skrivningspapper.

OBS! Ange svaren för respektive område på separata skrivningspapper. BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse Kurskod: BL1013 Kursansvarig: Maria Fernström Datum: 2015 03 27 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 60p EEG 15p Neurografi 11p Evoked potentials

Läs mer

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING OCH ÖVERGRIPANDE MÅL 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER

Läs mer

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS?

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ingela Nygren överläkare, med dr neurologkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Läkardagarna i Örebro 12-04-26 Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ja,

Läs mer

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro, rörelse och sinne.

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro, rörelse och sinne. Tentamen BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro, rörelse och sinne. Kurskod: BL1012 Kursansvarig: Maria Fernström Datum: 2013.03.28 Totalpoäng: 72p Poängfördelning: Skrivtid: 4 tim Kathe Dahlbom:

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Delegation av BMA för bedömning och svar till remittent av neurografiundersökningar med frågeställningen karpaltunnelsyndrom.

Delegation av BMA för bedömning och svar till remittent av neurografiundersökningar med frågeställningen karpaltunnelsyndrom. Delegation av BMA för bedömning och svar till remittent av neurografiundersökningar med frågeställningen karpaltunnelsyndrom. Beskrivning av delegationen METODER Strategi för diagnostiken enligt gällande

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Neurofysiologi för icke neurofysiologer:

Neurofysiologi för icke neurofysiologer: Neurofysiologi för icke neurofysiologer: Hur differentiera inflammatoriska och hereditära neuropatier från idiopatisk neuropati? Johan Widenfalk, neurofysiolog, Akademiska sjukhuset Uppsala Översikt Neurografifynd

Läs mer

Medicinska Prioriteringar

Medicinska Prioriteringar Sektorsrådet för Neurosjukvård Västra Götaland Medicinska Prioriteringar 2006-02-06 1 Prioritering Sektorsrådet för Neurosjukvård ICD-nr, Diagnos Åtgärd 1 Prio Angelägen het 2 G41 Status epilepticus G

Läs mer

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se 33 Rörelseapparaten Vid diabetes har man en större benägenhet än andra att få problem med smärta och stelhet i händer, axlar och höfter. Det finns ett samband mellan ålder, lång diabetesduration samt grad

Läs mer

Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet

Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet 16 september 2011 Totalt antal poäng på skrivning: 30 poäng. För godkänd krävs 20 poäng Tentamen återlämnas senast 4 oktober Kursledare:

Läs mer

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2008 04 30 Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I.

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2008 04 30 Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2008 04 30 Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER OCH UNDERSÖKNINGSMETODER 1. Neurologisk

Läs mer

Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet

Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING OCH ÖVERGRIPANDE MÅL 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER

Läs mer

Muskeldag. 2013-11-11 NHR (Neuroförbundet...) Muskelfonden. Falkenberg 20131111

Muskeldag. 2013-11-11 NHR (Neuroförbundet...) Muskelfonden. Falkenberg 20131111 Muskeldag 2013-11-11 NHR (Neuroförbundet...) Muskelfonden Schema förmiddag Vad är detta för sjukdomar, vilka symptom och hur kommer man till korrekt diagnos? 10.00 10.05 Välkomna (EdC, CL) 10.05 10.20

Läs mer

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2011 01 28 Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2011 01 28 Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2011 01 28 Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER OCH UNDERSÖKNINGSMETODER 1. Neurologisk

Läs mer

Hur förklarar man störd central

Hur förklarar man störd central Hur förklarar man störd central smärtmodulering för patienten? division primärvård 2006 Grafisk formgivning: Cay Hedberg, informationsenheten Förklaringsmodell till centrala smärtmekanismer Det förekommer

Läs mer

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper 1(6) Mål Termin 10 A. Vetenskap och lärande Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla och träna Nivå 2: Vara införstådd med och kunna tillämpa 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan

Läs mer

METODBESKRIVNINGAR FÖR BARN UPP TILL 2 ÅRS ÅLDER

METODBESKRIVNINGAR FÖR BARN UPP TILL 2 ÅRS ÅLDER METODBESKRIVNINGAR FÖR BARN UPP TILL 2 ÅRS ÅLDER SOMATOSENSORY EVOKED POTENTIAL (SEP) Elektrodapplicering: Medianus-SEP Tvätta gärna barnets huvud med sprit före elektrodappliceringen. Använd elektroder

Läs mer

Klassifikation och Analys av Smärta. Strandbaden 070419

Klassifikation och Analys av Smärta. Strandbaden 070419 Klassifikation och Analys av Smärta Grundades 1973. Forskare, kliniskt verksamma läkare och annan sjukvårds/hälsovårdpersonal Stimulerar och stödjer studier inom smärta och förmedlar denna kunskap över

Läs mer

Neurologi. RDK Frösundavik 2011-03-23. Magnus Fogelberg

Neurologi. RDK Frösundavik 2011-03-23. Magnus Fogelberg Neurologi RDK Frösundavik 2011-03-23 Magnus Fogelberg Neurologi Läran om nervsystemet Hjärnan med hjärnstam och lillhjärna Ryggmärgen och dess rötter Perifera nerver Neuromuskulära övergången Muskler (primära

Läs mer

Tor Ansved. Neurology Clinic Stockholm

Tor Ansved. Neurology Clinic Stockholm Tor Ansved Neurology Clinic Stockholm 2016-10-18 Neurologiska symtom Stickningar, pirrningar, domningskänsla Muskelsvaghet Muskelkramper Muskulär uttröttbarhet Gångssvårigheter Balans- och koordinationssvårigheter

Läs mer

Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5. Arne Lindgren Neurologi Lund

Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5. Arne Lindgren Neurologi Lund Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5 Arne Lindgren Neurologi Lund 3 st Neurologiska undersökningar: 1. Fullständigt rutin-nervstatus (behöver ofta kompletteras) 2. Medvetandesänkt patient 3. Akut mycket

Läs mer

Core Curriculum. Neurologi. Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Umeå Universitet

Core Curriculum. Neurologi. Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Umeå Universitet Core Curriculum Neurologi Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Umeå Universitet 1 2 Institutionen för Klin Umeå Un Omslaget. Patient med subaraknoidal blödning pga tre högersidiga aneurysm i carotissifonen

Läs mer

YRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv

YRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv YRSEL Neurologens perspektiv yrsel Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall 1 2 definition av yrsel Varierar mycket Patienterna har sina definitioner Specialister har sina definitioner

Läs mer

Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS

Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS Ev. avsändare/enhet/namn 1 Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS Neurocentrum Xiaolei Hu MD; PhD Ev. avsändare/enhet/namn 2 Sammanfattning av NUS 900 000 människor halva Sveriges

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSNEUROLOGI MED HABILITERING

BARN- OCH UNGDOMSNEUROLOGI MED HABILITERING BARN- OCH UNGDOMSNEUROLOGI MED HABILITERING I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten barn- och ungdomsneurologi med habilitering omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter

Läs mer

Vad visar forskningen?

Vad visar forskningen? Vad visar forskningen? Undersökningar - symptom Oberoende forskare har ända sedan elektriciteten infördes utfört undersökningar för att klargöra effekterna av magnetfälten, resultaten pekar alltid åt samma

Läs mer

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p)

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Rörelse 1. Ryggraden är sammansatt av

Läs mer

Diagnossättning inom specialiserad smärtvård

Diagnossättning inom specialiserad smärtvård 2011-10-10 1(5) Diagnossättning inom specialiserad smärtvård Detta gäller patient som är färdigutredd avseende underliggande organisk sjukdom som eventuell till smärta. Vårdkontakten är inriktad mot bedömning,

Läs mer

Kroppens Nervsystem. Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs Micke Sundström

Kroppens Nervsystem. Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs  Micke Sundström Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs www.lektion.se Micke Sundström Nervsystemets två huvuddelar Det centrala nervsystemet Hjärnan & ryggmärgen Det perifera nervsystemet Nervtrådarna i övriga

Läs mer

Specialitetens rekommendationer samt krav för uppfyllande av målbeskrivningen inom Klinisk Neurofysiologi.

Specialitetens rekommendationer samt krav för uppfyllande av målbeskrivningen inom Klinisk Neurofysiologi. Delmål version 101015, rev 101029 Specialitetens rekommendationer samt krav för uppfyllande av målbeskrivningen inom Klinisk Neurofysiologi. Allmänna rekommendationer Vid tillträdandet av och genom hela

Läs mer

ALS-MNS uppdatering. Allmänmedicin 10 samt 17/12-15 Rune Johansson NR-klin CSK

ALS-MNS uppdatering. Allmänmedicin 10 samt 17/12-15 Rune Johansson NR-klin CSK ALS-MNS uppdatering Allmänmedicin 10 samt 17/12-15 Rune Johansson NR-klin CSK Bramwell: Textbook of infectious diseases Motorneuronsjukdomar Poliomyelit Hereditär spastisk parapares Kennedys syndrom Spinal

Läs mer

Neuro-PET inom demens och tumördiagnostik

Neuro-PET inom demens och tumördiagnostik Neuro-PET inom demens och tumördiagnostik erfarenheter från SUS Douglas Hägerström VO Bild och funktion PET-ligander degenerativ hjärnsjukdom 18 F-FDG 18 F-Flutemetamol tumör ( 18 F-FDG) 18 F-Choline 18

Läs mer

Medtronic DBSvid. av epilepsi. mer. trygghet oberoende frihet. Shannan B. Får DBS-behandling sedan 2XXX. Shannan B.

Medtronic DBSvid. av epilepsi. mer. trygghet oberoende frihet. Shannan B. Får DBS-behandling sedan 2XXX. Shannan B. Medtronic DBSvid epilepsi mer trygghet oberoende frihet Shannan B. Får DBS-behandling sedan 2XXX Shannan B. får Medtronic DBSbehandling av epilepsi mer ut av livet Du behöver inte nöja dig med ett liv

Läs mer

NeuroBloc Botulinumtoxin typ B lösning för injektion 5 000 E/ml

NeuroBloc Botulinumtoxin typ B lösning för injektion 5 000 E/ml NeuroBloc Botulinumtoxin typ B lösning för injektion 5 000 E/ml Viktig säkerhetsinformation för läkare Syftet med denna manual är att tillhandahålla läkare som är kvalificerade att ordinera och administrera

Läs mer

Ärftliga sjukdomar i perifera nerver-klinik och konsekvenser Barbro Westerberg 10 05 10 Tylösand HMSN - CMT CMT Charcot-Marie och Tooth HMSN hereditär motorisk-sensorisk sensorisk neuropati CMT används

Läs mer

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson,

Läs mer

Tentamen. i Neurologi Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Tentamen. i Neurologi Karolinska Universitetssjukhuset Solna Personnummer Namn Inlämnat kl Kåravgift betald Resultat Betyg poäng/68 Tentamen = För godkänt krävs 45p = 2/3 i Neurologi Karolinska Universitetssjukhuset Solna 18 februari 2005 1. a) Vilken är definitionen

Läs mer

88 Kraftnedsättning/förlamning Förkunskaper

88 Kraftnedsättning/förlamning Förkunskaper 88 Kraftnedsättning/förlamning Neuroanatomi och neurofysiologi Utbredningen av dermatom och myotom Nociceptiv och neurogen smärta Diagnostik och behandling vid perifer nervinklämning Diagnostik och handläggning

Läs mer

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som: Manus Nociceptiv smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om nociceptiv smärta, vävnadsskadesmärta, en smärta som drabbar alla, en eller flera gånger i livet och även om du just nu inte har någon smärta

Läs mer

MRT är en mer känslig metod för att identifiera epileptogena lesioner än DT och bör utföras på alla patienter med oklar etiologi.

MRT är en mer känslig metod för att identifiera epileptogena lesioner än DT och bör utföras på alla patienter med oklar etiologi. BASAL UTREDNING VID EPILEPTISKA ANFALL OCH EPILEPSI (Martin Lindberger) En noggrann anamnes inklusive vittnesuppgifter är av stor vikt för att ställa korrekt diagnos. MRT är en mer känslig metod för att

Läs mer

Det är en effektiv, tolerant och relativt säker metod. Energi, tid och team-arbete krävs.

Det är en effektiv, tolerant och relativt säker metod. Energi, tid och team-arbete krävs. Reseberättelse: Nordisk Kongress i Klinisk fysiologi 150507-150509 Marienlyst, Helsingör Deltagare: Helena Tibell Magnusson, Neuroteamet,Centralsjukhuset Karlstad Intresset för denna kongress uppstod då

Läs mer

Reseberättelse från 23 Nordiska mötet i Klinisk Neurofysiologi, Helsingör, Danmark, maj 2004

Reseberättelse från 23 Nordiska mötet i Klinisk Neurofysiologi, Helsingör, Danmark, maj 2004 Reseberättelse från 23 Nordiska mötet i Klinisk Neurofysiologi, Helsingör, Danmark, maj 2004 Carolina Johansson, Biomedicinsk analytiker Neurofysiologiska Klinken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge,

Läs mer

3/ Vad är sinus sagittalis superior för något, var påträffas den och vilken är dess funktionella betydelse? (2 p)

3/ Vad är sinus sagittalis superior för något, var påträffas den och vilken är dess funktionella betydelse? (2 p) NEUROMORFOLOGI 1 1/ Under den tidiga fosterutvecklingen delas neuralröret, på vardera sidan om medellinjen, upp i ett dorsalt och ett ventralt område åtskilda av en längsgående fåra! Vad heter det dorsala

Läs mer

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar UPPSALAKURSERNA I MEDICIN Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 24-27 november 2014 i Uppsala Neurologiska symtom -

Läs mer

Att leva med. Polyneuropati

Att leva med. Polyneuropati Att leva med Polyneuropati Att leva med polyneuropati Det är trist att så få känner till sjukdomen Samhällsfrågor har alltid varit viktiga i Hellen Ohlins liv, uppvuxen som hon är i en familj där både

Läs mer

Reseberättelse från nordiskt möte i klinisk neurofysiologi. Helsingör 16-18/5-04

Reseberättelse från nordiskt möte i klinisk neurofysiologi. Helsingör 16-18/5-04 040614 Reseberättelse från nordiskt möte i klinisk neurofysiologi Helsingör 16-18/5-04 Vartannat år hålls sedan en tid tillbaka ett nordiskt möte för alla berörda inom klinisk neurofysiologi i något av

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

ISIN EDUCATIONAL COURSE AND 3 rd CONGRESS september 2011 Barcelona, Spanien

ISIN EDUCATIONAL COURSE AND 3 rd CONGRESS september 2011 Barcelona, Spanien ISIN EDUCATIONAL COURSE AND 3 rd CONGRESS 12-17 september 2011 Barcelona, Spanien Reseberättelse av Annika Eriksson, klinisk neurofysiologi Akademiska Sjukhuset, Uppsala Jag fick förmånen att åka till

Läs mer

Nervsystemet. Perifera nervsystemet består av nervtrådar ute i kroppen som förmedlar signaler till och från det centrala nervsystemet.

Nervsystemet. Perifera nervsystemet består av nervtrådar ute i kroppen som förmedlar signaler till och från det centrala nervsystemet. Nervsystemet Nervsystemet Nervsystemet består av hjärnan, ryggmärgen och nerverna. Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en enhet.

Läs mer

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada framtaget av Ann Sörbo Överläkare och specialistläkare i Rehabiliteringsmedicin Södra Älvsborgs Sjukhus Borås och Jörgen Boivie Docent Neurologiska

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 OBS!!! Besvara varje fråga på separat papper!!!! Tentamensfrågor Under sin kvällspromenad

Läs mer

Klinisk smärtfysiologi

Klinisk smärtfysiologi Klinisk smärtfysiologi neurobiologi neurofarmakologi 5:1A Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse vilken kan korreleras till verklig eller potentiell vävnadsskada, eller uttryckas i

Läs mer

Att leva med NMD neuromuskulära sjukdomar

Att leva med NMD neuromuskulära sjukdomar Att leva med NMD neuromuskulära sjukdomar Att leva med nmd Det går att hitta lösningar på det mesta i vardagen Johanna Andersson var i tioårsåldern när både hennes föräldrar och gymnastiklärare uppmärksammade

Läs mer

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p)

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p) Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p) 1. Du träffar Knut 52 som söker för ischias, dvs värk ner i höger ben. Vid undersökning av patienten slår läkaren muskelsträckarreflexerna och finner att patellarreflexen

Läs mer

Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet

Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet Kod: Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet 10 februari 2012 Totalt antal poäng på skrivning: 30 poäng. För godkänd krävs 20 poäng Tentamen återlämnas senast 24 februari

Läs mer

Sömn/vakenhet fysiologi och patologi

Sömn/vakenhet fysiologi och patologi Sömn/vakenhet fysiologi och patologi Anders Lundgren Neurologen Helsingborg Kropp i vila Vad karaktäriserar sömn? Ingen medveten upplevelse av omgivningen Höjd tröskel för reaktion på stimuli Inget minne

Läs mer

Juvenil Dermatomyosit

Juvenil Dermatomyosit www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Juvenil Dermatomyosit 2. DIAGNOS OCH BEHANDLING 2.1 Är sjukdomen annorlunda hos barn jämfört med vuxna? Hos vuxna kan dermatomyosit vara sekundär till cancer.

Läs mer

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Tema Neuro och Rörelse Skriftlig tentamen 23 mars 2012 OBS!!! Frågorna skall läggs i separata lila omslag enligt nedan: Martin Gunnarsson: 1, 3, 4, 6,

Läs mer

Begreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Begreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang 2014-05-09 Dnr 3.1-10780/2014 1(5) Begreppet allvarlig sjukdom skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom

Läs mer

Cerebellum. Mediala (vermis) Intermediära delar. Laterala delar. Balans, postural kontroll, ögonrörelser

Cerebellum. Mediala (vermis) Intermediära delar. Laterala delar. Balans, postural kontroll, ögonrörelser Cerebellum Mediala (vermis) Balans, postural kontroll, ögonrörelser Intermediära delar Finjustering av reflexer och rörelser, motorisk inlärning Laterala delar Planering, kognitiva funktioner 1 Hjärnstammen

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET. Solutions with you in mind

ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET.  Solutions with you in mind ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Hos patienter med multipel skleros (MS), definieras förlorad rörlighet som varje begränsning av rörlighet som orsakas

Läs mer

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS. Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation kan även ske med hjälp av hormonsystemet, men det

Läs mer

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang 2010-06-08 Dnr 4139/2010 Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom/skada

Läs mer

ALT OM SPASTICITET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALT OM SPASTICITET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALT OM SPASTICITET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR SPASTICITET? Musklerna i kroppen bibehåller det som kallas normal muskeltonus, en nivå på muskelspänning som gör det möjligt för oss

Läs mer

Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s

Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s Leg. läkare Bo Fråst har mer än 30 år som specialist inom allmänmedicin. Han har en passion utöver det vanliga för patienterna. Speciellt för

Läs mer

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Kursansvarig: Sara Nordkvist 2010-12-14 Skrivtid 300 min Totalpoäng: 83 Poängfördelning: Tentamen neurologi: Sara Nordkvist

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Undersökning (M3) Att skilja onormalt från normalt genom att undersöka rörelseorganen.

Undersökning (M3) Att skilja onormalt från normalt genom att undersöka rörelseorganen. Curriculum Ortopedi Utgår från rekommendationerna för ortopedi från Global core recommendations for muscular skeletal undergraduate curriculum (Ann Rheum Dis. 2004:63:517-524). Kunskaperna är nivåindelade

Läs mer

Laboration: Elektromyografi (EMG)

Laboration: Elektromyografi (EMG) Laboration: Elektromyografi (EMG) Baserad på instruktionerna till Lesson 1 and 2 (EMG I II) ur Biopac Student Laboratory Manual. Klas Blomgren Oktober 2002 1. Introduktion Skelettmuskulaturens huvudsakliga

Läs mer

Metodbeskrivning för muskelbiopsi läkare

Metodbeskrivning för muskelbiopsi läkare Ansvarig: RS Metodbeskrivning för muskelbiopsi läkare Notera Kontrollera att det inte finns kontraindikationer för muskelbiopsi. Om patienten behandlas med antikoagulantia bör du kontrollera med remitterande

Läs mer

Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling. Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås

Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling. Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås Epidemiologi: Cirka 100 000 individer i Sverige har neuropatisk smärta. Innebär 25 pat på 2000 invånare.

Läs mer

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning NEUROLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten neurologi omfattar nervsystemets, musklernas och sinnesorganens sjukdomar. Neurologiska sjukdomar är vanligt förekommande

Läs mer

Protokoll från den Svenska Neuropatigruppens möte i Uppsala 2011-03-09

Protokoll från den Svenska Neuropatigruppens möte i Uppsala 2011-03-09 Protokoll från den Svenska Neuropatigruppens möte i Uppsala 2011-03-09 1. Motorunit estimation in ALS, Erik Stålberg Att hitta en pålitlig metod för att kvantifiera antal motorunits vid neurogena sjukdomstillstånd

Läs mer

Fotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS

Fotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS Fotkomplikationer vid diabetes Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS Fotkomplikationer vid diabetes Bakgrund Fotsår Skelett Diagnostik Behandling Fotteam Fotkomplikationer vid diabetes

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Informerat samtycke Botox -injektioner Instruktioner Allmän information

Informerat samtycke Botox -injektioner Instruktioner Allmän information Informerat samtycke Botox -injektioner Instruktioner Detta är ett dokument om informerat samtycke som har förberetts för att hjälpa din kirurg att informera dig om injektioner med BOTOX (Botulina Toxin

Läs mer

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi behandling smärtanalys fysiologi & psykologi 6:1A Smärttillstånd smärtanalys utredning symtomatisk smärtbehandling behandling av tumör cytostatika kirurgi strålbehandling smärtlindring smärtfrihet 6:1B

Läs mer

Elektrodiagnostik för hund och katt

Elektrodiagnostik för hund och katt vetenskap SOFIE VAN MEERVENNE, leg veterinär, specialistkompetens i sjukdomar hos hund och katt, specialist i neurologi, Diplomate of the European College of Veterinary Neurology och CECILIA ROHDIN, leg

Läs mer

KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN

KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN SOMATOTOPOGRAFI RECEPTORER I NERVSYSTEMET RECEPTOR ADAPTION FIBER ANATOMISK KARAKTÄR FUNKTION TRÖSKELVÄRDE LOKALISATION Meissners Snabb Ab Kapslad; mellan dermis och epidermis

Läs mer

Denna pat återkommer från röntgen efter reposition av axelleden, den är nu i led. Undersök distalstatus noggrant! Förklara vad det är du undersöker.

Denna pat återkommer från röntgen efter reposition av axelleden, den är nu i led. Undersök distalstatus noggrant! Förklara vad det är du undersöker. Ortopedi 1 (7 min) Lärarinformation Distalstatus Denna pat återkommer från röntgen efter reposition av axelleden, den är nu i led. Undersök distalstatus noggrant! Förklara vad det är du undersöker. Studenten

Läs mer

Klåda i palliativ vård

Klåda i palliativ vård Klåda i palliativ vård En översikt över icke- dermatologisk, systemisk klåda och förslag till behandling 1 Varför denna översikt? Besvärande symtom Få och små randomiserade studier Många fallbeskrivningar

Läs mer

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen Smärtcentrums undervisningsprogram Läkardelen Birgitta Nilsson överläkare smärtrehab Vad är smärta? En obehaglig och emotionell upplevelse till

Läs mer

Råd angående handläggning av patienter med HYPERHIDROS - Hudkliniken

Råd angående handläggning av patienter med HYPERHIDROS - Hudkliniken Vårdprogram Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-41836 Fastställandedatum: 2012-02-13 Giltigt t.o.m.: 2016-02-13 Upprättare: Anette E Edlund Fastställare: Lars Åke Berndalen Råd angående handläggning

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse 1. Under embryonalutvecklingen differentierar ryggmärgen

Läs mer

Klassificering för medicinskt kort från och med april 2015

Klassificering för medicinskt kort från och med april 2015 Klassificering för medicinskt kort från och med april 2015 Medicinskt kortet För att kunna starta i en tävling på nationell nivå för ryttare/kuskar med funktionsnedsättning krävs ett medicinskt kort. Det

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten 2013 EN BROSCHYR OM en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Vad är MS? OM SJUKDOMEN OM SJUKDOMEN sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 OM ORSAKERNA TILL MS Varför får man MS?

Läs mer

Att leva med Spasticitet

Att leva med Spasticitet Att leva med Spasticitet Fakta Vad är spasticitet? Förmågan till förflyttning, händernas finmotorik och kommunikation med mimik och gester, är grundläggande funktioner i våra vardagsliv. Störningar i rörelseförmåga

Läs mer

Reseberättelse från 7 th International OSET Congress, Egmond aan Zee, Holland, juni 2003

Reseberättelse från 7 th International OSET Congress, Egmond aan Zee, Holland, juni 2003 Reseberättelse från 7 th International OSET Congress, Egmond aan Zee, Holland, juni 2003 Sonja Myrin, Biomedicinsk analytiker Carolina Johansson, Biomedicinsk analytiker Neurofysiologiska Klinken Karolinska

Läs mer

Neuropatisk smärta Förekomst av neuropatisk smärta

Neuropatisk smärta Förekomst av neuropatisk smärta Neuropatisk smärta Förekomst av neuropatisk smärta H. Breivik et al. / European Journal of Pain 10 (2006) 287 333 1 Neuropatisk smärta perifer eller central Neuropatisk smärta - direkt konsekvens av en

Läs mer

Genomläst 061205 RF Eva 150506

Genomläst 061205 RF Eva 150506 EEG -standard -special -akut -ambulatoriskt. Metodansvar: Roland Flink / Eva Sundström Utrustning: Nervus rutin Nervus akut mobil Nervus ambulatoriskt Indikation: t.ex. misstanke epilepsi, lesion, demens

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Instruktion till stationsansvarig, examinator

Instruktion till stationsansvarig, examinator Instruktion till stationsansvarig, examinator Pat med rizopati C8. Förväntat diagnosförslag: Diskbråck C7-C8. Beh: Expektans, smärtbehandling med läkemedel, ev mjuk halskrage tillfälligtvis, ev sjukgymnastik.

Läs mer

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Kursansvarig: Sara Nordkvist 2012-08-25 Skrivtid 300 min Totalpoäng: 67 Poängfördelning: Tentamen neurologi: Ulrika Fernberg

Läs mer

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Arytmogen högerkammarkardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen

Läs mer