Avdelningen för klinisk neurofysiologi Akademiska sjukhuset presenterar Metoder och Indikationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Avdelningen för klinisk neurofysiologi Akademiska sjukhuset presenterar Metoder och Indikationer"

Transkript

1 Avdelningen för klinisk neurofysiologi Akademiska sjukhuset presenterar Metoder och Indikationer Neurocentrum Neurodivisionen 1

2 Vad är klinisk neurofysiologi? Den neurofysiologiska undersökningen syftar till kartläggning av funktioner i centrala och perifera nervsystemet betraktas som en medicinsk konsultation och inte som ett laboratorieprov planläggs individuellt efter symptom och modifieras interaktivt beroende på erhållna resultat. Utlåtandet syftar till att vara beskrivning och tolkning av de erhållna resultaten en sammanfattning som skall vara vägledande för den remitterande läkaren. Det skall noteras att den neurofysiologiska undersökningen inte ensam ger slutgiltig diagnos. Fynden kan klassificera symptomen t ex fokal eller generell neuropati, myopati, motorneuronsjukdom, typ av myotoni. Ofta ger undersökningen dessutom en kvantitativ uppgift om graden av förändring samt upplysning huruvida tillståndet är stationärt eller under förändring. Det är vanligt att helt nya diagnostiska förslag framkommer vid undersökningen som sedan måste kompletteras med kliniska och andra undersökningar. Klinisk Neurofysiologi Specialiteten utvecklas ständigt med införande av nya metoder och förbättring av tidigare använda metoder. Avdelningen består för närvarande av 10 läkare, 9 biomedicinska analytiker, 4 sekreterare, 1 assistent, 2 ingenjörer och 1 biträde. Till detta kommer universitetsanställd personal såsom forskare, sekreterare och ingenjörer. Patienter remitteras från sjukhusets avdelningar och från öppenvården. Avdelningen har under senare år fått allt fler konsultationer från öppenvården och det är troligt att denna utveckling fortsätter. Vi är beredda på detta och har nu sådana rutiner att vi kan ställa upp med mycket korta väntetider. För oprioriterade fall 2-3 veckor. För övriga fall kortare väntetid och vid akuta tillstånd tid samma dag (se folderns baksida.). Vi anser det angeläget att presentera vår verksamhet, dels för att förbättra nuvarande goda samarbete med remitterande kollegor, dels för att informera om vissa nya områden där vi gärna ställer upp med service. Vi skall här kortfattat redogöra för de neurofysiologiska undersökningarna. Först beskrivs allmänt vilka undersökningar som utförs och något om deras applikationsområden. Sedan utgår vi från några vanliga symptom och presenterar vilka undersökningar som kan vara tillämpliga. Roland Flink, verksamhetschef, klinisk Neurofysiologi 2

3 REGION Hjärna Hjärnstam + kranialnerver Ryggmärg Framhorn Rötter Plexus Perifer nerv Autonoma nervsystemet Motorändplatta Muskel SJUKDOMSGRUPP epilepsi, anfallssjukdomar diffusa encephalopatier fokala encephalopatier koma sömnstörningar hjärnstams- och kranialnervssymptom Multipel Scleros myelopatier motorneuronsjukdomar radikulopatier brachialplexuslesion thoracic outlet syndrome neuralgisk amyotrofi entrapment polyneuropatier smärta Guillain-Barré Tunnfiber neuropati autonoma symptom myasteni polymyosit övriga myopatier dystonier METODER EEG, video-eeg EEG EEG EEG, SEP, VEP, BAEP MSLT VEP, BAEP blinkreflex, masseterreflex VEP, SEP, (MEP) SEP, EMG, neurografi, MEP EMG, neurografi, MEP EMG, neurografi, H reflex, dermatomal-sep EMG, neurografi EMG, neurografi EMG, neurografi, RR-intervall EMG, neurografi, termotest EMG, neurografi, RR-intervall Termotest, Laser doppler axon reflex RR-intervall, SSR, Pletysmografi singel fiber EMG (SFEMG), repetitiv nervstimulering EMG, neurografi, biopsi Yt-EMG Gastrointestinal analinkontinens analobstipation Sfinkter-EMG, SFEMG Pudenduslatenser Sfinkter-EMG med trådelektroder 3

4 Retina degenerativa sjkd i retina ex vis retinitis pigmentosa Elektroretinografi (ERG) Förkortningar: EEG elektroencephalografi; EMG elektromyografi, SFEMG singel fiber EMG; SEP somatosensorisk evoked potential; VEP visuell evoked potential; BAEP brain stem auditory evoked potential, hjärnstamsaudiometri; MSLT multipel sömn latens test, MEP motorisk evoked potential, ERG elektroretinografi I. Undersökningsmetoder EEG (sid 6) Videometri EEG (sid 7) Evoked Potentials SEP (sid 8) VEP (sid 9) BAEP (sid 9) MEP (sid 10) ERG (sid 10) Kranialnervsundersökningar (sid 11) Neurografi (sid 12) Repetitiv nervstimulering (sid 13) Neurografi -special (Morton) (sid 14) EMG (sid 15) Pediatriskt EMG (sid 16) Single fiber EMG (SFEMG) (sid 17) Yt-EMG (sid 18) Obstipations-EMG (sid 19) Inkontinens-EMG (sid 20) Muskelbiopsi (sid 21) Laser doppler axonreflex (sid 22) Autonoma tester (sid 23) Termotest (sid 24) MSLT (sid 25) 4

5 II. Presentation på basen av patientens symptom Smärta, domning, svaghet, fumlighet lokaliserad till hand, arm eller skuldra (sid ) Droppfot (sid. 30) Smärtor i ryggen (sid. 31) Muskulär uttröttbarhet och svaghet (sid. 31) Muskelkramper, muskelryckning, spasticitet (sid. 32) Perifera nervskador (sid. 33) Svaghet och känselnedsättning (sid. 34) Tunnfiberneuropati (sid. 35) Ansiktssvaghet, smärta, abnorma ansiktsrörelser (sid. 36) Progedierande muskelatrofi och svaghet (sid. 37) Fokal muskelatrofi (sid. 38) Kramper, absenser, svimning (sid. 39) Demens, delirium, psykoorganiska syndrom, koma (sid. 40) 5

6 I. Undersökningsmetoder Elektroencephalografi (EEG) Undersökning av kortikala funktioner Undersökningen innebär registrering av hjärnans aktivitet i vila och under vissa provokationer. Undersökningen är icke-invasiv. Vissa mediciner ger förändringar på EEG:t och därför är det viktigt att uppge patientens medicinering på remissen. Huvudsakliga indikationer: attacker av medvetslöshet, särskilt epilepsi infektioner i CNS degenerativa tillstånd ( t.ex demens) metabola förändringar (t.ex leverkoma) intoxikation Utförande: Ett antal silverplattor placeras på huvudet. Registreringen innehåller både vila och provokationer som hyperventilation i 3 min och blinkande ljus i 5 min. Registreringstid ca 30 min. Vid epilepsimisstanke används även sömn som provokation vilket förlänger undersökningstiden något. Patienten informeras via kallelsen om sömndeprivering. Utförs av: Biomedicinsk analytiker 6

7 Videometri EEG Patienter med svår epilepsi som utreds inför eventuell epilepsikirurgi genomgår omfattande EEG-monitoreringar med ett s.k. telemetrisystem, vilket innebär kontinuerlig EEG-registrering med yt-, sfenoidal- eller intrakraniella elektroder och samtidig videoövervakning. Samma typ av telemetrisystem används också vid diagnostiska frågeställningar t ex epileptiska anfall funktionella anfall. S.k. sfenoidalregistreringar utföres ibland för att skärpa diagnostiken vid misstanke om epileptiska anfall utgående från temporalloberna. Utförande: EEG vid videometri görs på samma sätt som rutin- EEG men registreringstiden är längre, 3-6 timmar och under videoövervakning. Vid sfenoidalregistreringar förs, efter EMLA- anestesi, två nålar med registrerande trådelektroder in under okbenet varvid elektrodspetsen blir belägen i fossa ptergyopalatina och registrerar då från temporallobens mediala och främre delar. Blodsmitta och blodförtunnande medicinering måste alltid anges på remissen. Utförs av: Biomedicinsk analytiker Sfenoidalelektroder sätts av läkare 7

8 Evoked potentials En grupp av undersökningar för att studera nervbanornas funktion från sinnesorgan till kortex. 1. Somatosensory Evoked Potentials (SEP) En hudnerv eller ett hudområde stimuleras med svaga elektriska stötar och de uppkomna signalerna registreras längs den perifera nerven vid inträdet till ryggmärgen och vid ankomst till sensoriska kortex Huvudsakliga indikationer: Misstänkta lesioner i sensoriska bansystem i ryggmärg eller hjärna (MS, degenerativa förändringar, tumörer eller kompressioner). Utförande: ytelektroder placeras över de olika mätpunkterna; huvud, ryggmärg och perifert. Patienten ligger på en brits och sensoriska nerven/hudområdet stimuleras ifrån hand eller ben, med svaga elektriska stötar. Stötarna tolereras även av små barn. Tid: ca 1 timme Utförs av: Biomedicinsk analytiker 8

9 2. Visual Evoked Potentials (VEP) Undersökningar av impulstransmission från retina via synnerven och synbanan till occipitalkortex. Huvudsakliga indikationer: Främst opticusneurit men även utredning av annan orsak till synnedsättning (exempelvis kortikal blindhet). Utförande: Patienten betraktar ett varierande schackrutemönster på en dataskärm eller blinkande ljus och det uppkomna svaret i occipitalkortex registreras med ytelektroder. Tid: ca 30 min Utförs av: Biomedicinsk analytiker 3. Brainstem Auditory Evoked Potentials (BAEP) Undersökningar av hörselbanans perifera och centrala förbindelser. Huvudsakliga indikationer: hjärnstamslesioner acusticusneurinom ponsvinkeltumörer Utförande: Retning med klickljud via hörlurar. Signalerna registreras över kortex med ytelektroder. Tid: ca 30 min Utförs av: Biomedicinsk analytiker Bilden visar en VEP-undersökning 9

10 4. Motor Evoked Potentials (MEP) Kortikal magnetstimulering Undersökning av de motoriska bansystemen från kortex till muskel. Motorkortex stimuleras elektromagnetiskt med en magnet placerad på huvudet. Det uppkomna svaret registreras från lämplig muskel. Undersökningen kompletterar på motoriska sidan SEP-undersökningen. Huvudsakliga indikationer: olika typer av motoriska störningar kortikalt, spinalt och perifert. motorneuron sjukdomar, 1:a neuron påverkan Utförande: patienten ligger på brits eller sitter i undersökningsstol. En magnetstimulator hålls över huvudet. Stimulationen ger upphov till en svag till måttlig muskelryckning i respektive arm- och benmuskler. Registrering av muskelsvar görs med ytelektroder. Undersökningen är ej farlig men utförs inte på patienter med färsk stroke, svår epilepsi, patienter med pacemaker, intracerebrala clips, cochleaimplantat eller intraventrikulär shunt. Magnetstimuleringen är svår att göra på barn då effekten av stimulering är dålig. Undersökningen ger inte upphov till smärta och de flesta patienter anger ej några obehag. Tid: ca 30 min Utförs av: Biomedicinsk analytiker 5. Elektroretinografi (ERG) Elektroretinografi är en neurofysiologisk metod för att mäta funktionen i retina. Man kan även mäta selektivt funktionen i stavarna resp tapparna. Med en särskild ljusstimulator som kan ge olika våglängder och frekvenser på ljusblixtarna stimuleras näthinnan och det elektriska svaret som genereras från retinas ganglieceller registreras med trådtunna elektroder. Huvudsakliga indikationer: degenerativa sjukdomar i retina ex vis retinitis pigmentosa oklar synnedsättning Utförande: efter mörkeradaptation appliceras trådtunna elektroder innanför nedre ögonlocket. Patienten får se in i en speciell ljusstimulator som kan leverera olika våglängder och frekvenser på ljusblixtarna beroende frågeställningen. Det elektriska svaret som registreras från retinas ganglieceller tolkas sedan med avseende på latens, amplitud och signalutseende Tid: ca 1 timme Utförs av: Biomedicinsk analytiker och ögonläkare 10

11 Kranialnervsundersökningar EMG görs i respektive muskel. Dessutom görs reflexstudier eller evoked potentials enligt följande: N I (opticus) = VEP N III (oculomotorius) = masseterreflex (övre hjärnstammen) N V (trigeminus) N VII (facialis) N VIII (acusticus) = blinkreflex (hjärnstammen), masseterreflex = blinkreflex, neurografi = hjärnstamsaudiometri 11

12 Neurografi, nervledningshastighet Undersökning av motoriska och sensoriska nervers funktion Antalet ledande axon och impulshastighteten mäts inom olika delar av den perifera nerven. Huvudsakliga indikationer: polyneuropati ( med klassificering i motorisk, sensorisk, blandad och axonal - demyeliniserande) mononeuropati Utförande: Svaga elektriska stötar stimulerar nerven och de erhållna svaren registreras över muskel respektive nerv. Impulsernas fortledningshastighet och framkomlighet längs nervbanorna kvantifieras. Man kan härvid skilja mellan demyeliniserande och axonala neuropatier samt avgöra huruvida en fokal nervlesion är av benign temporär typ ( konduktionsblock på grund av nervkompression) eller om nerven uppvisar partiellt eller komplett kontinuitetsavbrott. Undersökningen syftar till att lokalisera skadenivån, i fall av nervkompression med en noggrannhet till ca 1 cm. Undersökningen medför obetydligt- måttligt obehag vilket även tolereras av barn. Tid: Mellan min. Utförs av: Biomedicinsk analytiker Neurografi motorisk n.medianus. Registrering från m. abductor pollicis brevis. 12

13 Repetitiv nervstimulering (dekrementundersökning) Undersökning vid frågeställning om neuromuskulära transmissionsrubbningar Huvudsakliga indikationer: Myasthenia Gravis (MG) och Lambert Eaton Myastent Syndrom (LEMS) Övriga neuromuskulära transmissionsrubbningar Utförande: Ytelektroder appliceras på en muskel, muskelnerven stimuleras med en serie av elektriska stötar under vila, efter maximal aktivering av muskeln, 1 min och 3 min efter aktivering. Amplituden mäts och ett dekrement (minskning av amplitud över tid) ses vid neuromuskulära transmissionsrubbningar. Normalt förändras inte amplituden. Vanligtvis undersöks 3-5 muskler. Oftast görs SFEMG (single fiber elektromyografi) vid samma tillfälle för att säkerställa diagnosen. Tid: ca 30 min Utförs av: Biomedicinsk analytiker Dekrement i m. deltoideus vid Myasthenia gravis. Muskelsvaren minskar vid upprepad nervstimulering. 13

14 Huvudsakliga indikationer: Neurografi-special - nålelektroder Undersökning för att diagnotisera perifera nervskador. Mortons metatarsalgi Meralgia paresthetica N. infrapatellaris N. alveolaris inferior Uppföljning av reinnervation Utförande: En tunn nålelektrod förs tätt intill nerven. Läget kontrolleras med att stimulera nerven med denna elektrod, när elektroden ligger intill nerven stimuleras nerven med låg intensitet. Stimuleringen består av små strömstötar och görs med tunna nålelektroder. Nervens ledningshastighet och den sensoriska amplituden uppmätes. Undersökningen kan av vissa patienter upplevas som smärtsam. Utförs av: läkare Tid: ca 45 min Bilden visar n tibialis slutgrenar, n plantaris lateralis och medialis och de metatarsale grenarna som kan vara påverkade vid Morton s metatarsalgia 14

15 Elektromyografi (EMG) Undersökning av perifera nerver, neuromuskulär transmission och muskelfunktion. Undersökning av motoriska enhetens fysiologi och patologi. Huvudsakliga indikationer: neuropati myopati nervkompression myasteni spinal sjukdom Utförande: Patienten sitter i undersökningsstol eller ligger på brits. Vanligtvis införs en nålelektrod ( av typen tunn injektionskanyl) i muskeln och registrerar aktivitet i vila, lätt kontraktion och vid maximal kontraktion. Vanligtvis undersöks 2-5 muskler men i komplicerade fall kan fler muskler bli aktuella. Blodsmitta och blodförtunnande medicinering måste alltid anges på remissen. Tid: ca 30 min. Utförs av: läkare Resultatet presenteras som nedanstående muskelschablon och sammanfattas i remisssvaret. 15

16 Pediatriskt EMG Undersökning av perifera nerver, neuromuskulär transmission och muskelfunktion och undersökning av motoriska enhetens fysiologi och patologi. Huvudsakliga indikationer Muskulär svaghet och atrofi Oklar muskulär hypotonus och grovmotorisk försening. Suspekt myopati/myosit. Plexusskada och annan perifer nervpåverkan. Polyneuropati frågeställning Förberedelse: Då barnet kommer till laboratoriet informeras medföljande förälder om vad som kommer att ske och EMLA kräm appliceras över muskulatur som skall undersökas. På barn inneliggande på barnsjukhuset kan EMLA appliceras redan på vårdavdelningen enligt schema. Under tiden som EMLA krämen får verka görs neurografi, i regel på en arm och ett ben. I samråd med föräldrarna ges en sedering (Dormicum ) före EMG, i synnerhet till de mindre barnen, men även tonåringar kan behöva detta. Sedering ges rektalt till blöjbarn, och per oralt till övriga barn (iv om fri venväg finnes). Barn och vårdare på polikliniskt besök stannar på laboratoriet i 2 timmar efter given sedering. Utförande: Små barn får sitta i en förälders knä under EMG undersökningen för att känna sig trygga, övriga barn har en förälder sittande vid sidan om. Ofta kan något avledande behövas, exempelvis en leksak eller tidning. Undersökande läkare får använda flexibilitet och fantasi i försök att få barnet aktivt med i undersökningen som sker via dator där barnet kan följa aktiviteten på en skärm i form av infångade motor unit potentialer. Benmuskulatur undersöks först eftersom barn är rädda om armar och huvud; först därefter undersöks muskler i arm/ar och vid behov mer proximalt. Tidsåtgång: EMG undersökningen tar i regel minuter. Neurografi på barn tar minuter. Ibland har muskelbiopsi begärts i samband med undersökningstillfället. Utförandet är detsamma som hos vuxen. Sederingen inför EMG brukar även täcka muskelbiopsin, som tar ca 15 minuter. Utförs av: läkare 16

17 Singel fiber elektromyografi (SFEMG) Registrering av enskilda muskelfibrers aktionspotentialer för att bedöma överledningen i motorändplattan. Det är en fördel om kolinesterashämmare (ex.vis Mestinon ) kan undvikas under minst 8 timmar före undersökningen. Medicineringen kan minska patologiska förändringar. Huvudsakliga indikationer: Neuromuskulära transmissionsrubbningar, t ex Myasthenia gravis och Myastent syndrom Utförande: En nålelektrod införs i den aktuella muskeln och registrerar aktiviteten vid lätt kontraktion varvid överledningstiden i motorändplattan mäts (anges som normalt jitter eller ökat jitter med eller utan blockeringar). Vanligtvis undersöks 2-3 muskler. Undersökningen är invasiv och måttligt smärtsam. Blodsmitta och blodförtunnande medicinering måste alltid anges på remissen. Tid: ca 30 minuter Utförs av: läkare A: Normalt jitter B: Ökat jitter C: Ökat jitter + blockeringar 17

18 Yt-EMG Yt-EMG görs framförallt på patienter med ett felaktigt rörelsemönster på grund av överaktivitet (dystoni) i olika muskler. Huvudsakliga indikationer: Dystoni (så som skrivkramp, torticollis) Utförande: Yt-elektroder fästs på huden över utvalda muskelgrupper och därefter mäts aktiviteten i musklerna. Patienten får göra olika rörelser där man både aktiverar och slappnar av i musklerna. Detta för att urskilja vilka muskler som normalt aktiveras och inte aktiveras vid bestämda rörelser. Vi videofilmar undersökningen och kan då korrelera bild med muskelaktivitet och därefter se om det är någon eller några muskler som har överaktivitet dvs dystoni. Tid: min Utförs av: Biomedicinsk analytiker/läkare Bilden visar försöksperson med applicerade ytelektroder för registrering av muskelaktivitet från m sternocleidomatsoideus, m trapeziuis och m splenius capitis 18

19 Huvudsakliga indikationer: Obstipation Obstipations-EMG Undersökning av förstoppningsbesvär Utförande: Hårfina silverelektroder (s k krokelektroder) sätts in i anala slutmuskeln samt i m. puborectalis bilateralt. Därefter får patienten i liggande krysta och knipa på uppmaning. Undersökningen görs därefter i sittande. Musklernas aktivitetsmönster vid krystning undersöks. En del personer med obstipationsbesvär kniper omedvetet musklerna vid krystning, och det försämrar tarmens tömningsförmåga. Blodsmitta och blodförtunnande medicinering måste alltid anges på remissen. Tid: ca 30 min Utförs av: läkare 19

20 Huvudsakliga indikationer: Inkontinens Inkontinens-EMG Undersökning vid anal inkontinens Utförande: Distal latens i n. pudendus till anala slutmuskeln mäts genom att en fingerelektrod (St. Mark s electrode) förs in i rektum, där ett fixerat avstånd finns mellan stimulering och registrering. Förlängd reflexlatens ger hållpunkter för en skada på pudendusnerven. EMG görs i m. sphincter ani bilat och m. puborectalis bilat, för att verifiera eventuella neurogena förändringar. Blodsmitta och blodförtunnande medicinering måste alltid anges på remissen. Tid: ca 30 min Utförs av: läkare Figuren visar en s k St. Mark s elektrod, som används för att mäta pudenduslatensen vid inkontinensundersökning. 20

21 Muskelbiopsi Ibland bör man göra en histologisk/histokemisk analys av muskel. Då utförs en muskelbiopsi. Detta görs oftast i samband med EMG. Huvudsakliga indikationer: fastställande av myosit mitokondriemyopati (även elektronmikroskopisk PAD) myopati diagnostik och monitorering av förvärvad förlamning hos intensivvårdspatienter Utförande: Efter lokalbedövning görs ett ca 1 cm snitt i hud och fascia. Biopsin tas sedan med bittång. Med denna teknik tas vanligen biopsi från M. Deltoideus, M. Tibialis anterior och M. Vastus lateralis. Om biopsi önskas från andra muskler än dessa bör patienten remitteras till kirurgisk klinik för öppen muskelbiopsi. Utförs av: läkare Att tänka på: det behövs två remisser, en till histopatologen och en för muskelbiopsi. Vänstra bilden visar exempel på olika färgningar som görs vid PAD undersökingen av muskelbiopsin. Till höger ses det instrument (konkotom) som används för biopsering. 21

22 Laser doppler - axonreflexmätning Kvantitativ undersökning av axonreflexen för att mäta funktionen i omyeliniserade C- fibrer. Termisk stimulering av huden ger upphov till primär hyperalgesi (rodnad, beröringsömhet); sekundär hyperalgesi samt en hudrodnad till följd av vasodilatation i huden den sk axonreflexen som medieras via C-fibrer. Genom att mäta hudrodnadens utbredning kan man kvantifiera axonreflexen och därmed också få en uppfattning om funktionen i de omyeliniserade C-fibrerna Huvudsakliga indikationer: utredning av tunnfiber neuropati utredning av oklar neuralgisk smärta Utförande: Ytelektroder för stimulering appliceras på det hudområde man avser att undersöka. Genom elektrisk stimulering ges ett lätt smärtsamt stimuli som aktiverar axonreflexen och med en laser doppler imager som skannar hudområdet mäts den spridning av våglängdsspektrat som uppstår när laserljuset reflekteras mot de erytrocyter som strömmar i de dilaterade kapillärerna. Man kan därmed mäta utbredningen av axonreflexen och få en uppfattning om funktionen i omyeliniserade C-fibrer. Tid: ca 30 minuter för mätning på ett hudområde Utförs av: Biomedicinsk analytiker Bild på axonreflexen via axonkollateraler på C-fibrerna. 22

23 Autonoma tester RR-intervall, SSR Undersökning av autonom funktion Autonoma nervsystemet undersöks genom registrering av hjärtfrekvensvariation (RR-intervallen) - parasympatisk innervation. Hjärtfrekvensen studeras vid normal andning och vid djupandning. svettreaktion (SSR) - sympatisk innervation Vid autonom dysfunktion uteblir de normala svaren på givna stimuli Huvudindikationer: dysautonomi neuropati-utredningar Utförande: RR- intervall: Elektroder klistras på bröstet för EKG-registrering. Patienten vilar och andas normalt. Därefter ombeds patienten att djupandas under 60 sekunder. SSR: Elektroder klistras på handflata och fotsula. Erhållna svar registreras efter stimuli som ljud, djupandning, elektrisk stimuli och mental stress. Tid: RR-intervall och SSR tar ca 30 min. Utförs av: Biomedicinsk analytiker 23

24 Termotest Undersökning av temperatursinnet, s.k. kvantitativ sensorisk test (QST) Med denna undersökning fastställer man subjektiva trösklar för upplevelse av värme och kyla samt subjektiva trösklar för värmesmärta och köldsmärta. Dessa trösklar ändras vid neuropatier och vid olika smärttillstånd på varierande sätt. Undersökningen syftar till att undersöka funktionen i tunna respektive omyeliniserade nervfiber och ingår som ett led i att karaktärisera smärttillstånd. Undersökninghen utgör främst ett komplement till neurografi/emg-undersökningarna. Huvudindikationer: tunnfiberneuropatier smärttillstånd Utförande: En liten metallplatta läggs över det område som ska undersökas. Metallens temperatur styrs elektroniskt. När patienten upplever värme, kyla, värmesmärta respektive köldsmärta signalerar denne och ett tröskelvärde har erhållits. Medelvärdet av flera mätningar utgör resultatet. Tid: ca 60 minuter Utförs av: Biomedicinsk analytiker Bild på det sk Peltier-elementet som utgör den stimulerande termoden 24

25 MSLT (Multiple Sleep Latency Test) MSLT görs vid utredning av sömnstörning. Vi mäter insomningstid och tider för patientens olika sömnstadier, samt ev. REM perioder och kan därmed registrera insomningsbenägenhet dagtid. Huvudsakliga indikationer: Narkolepsi Hypersomni Utförande: Polygrafisk registrering omfattande EEG, munbotten-emg, ögonrörelser, EKG och andningsrörelser utföres. Undersökningen utförs med ytelektroder och är inte smärtsam.patienten får under dagen 4-5 tillfällen att somna in, och varje registrering pågår i ca 20 minuter. Detta görs med 2 timmars intervall. Vi mäter insomningslatenser för de olika sömnstadierna och ev. REM perioder. Sedan räknas medelvärdet för insomningslatenserna ut för de genomgångna registreringarna. Vi sänder även en mall s.k. sömndagbok till patienten som denne får fylla i under 2 v före undersökningen. Tid: ca 8 timmar Utförs av: Biomedicinsk analytiker 25

26 Neuro på nätet (användbara länkar)

27 II. Presentation på basen av patientens symptom Följande beskrivningar visar vilka undersökningar som bör väljas vid vissa huvudtyper av symptom. Den remitterande läkaren kan själv begära en viss undersökning eller överlämna avgörandet om bästa metodval till sin neurofysiolog. Det skall observeras att beskrivningar av symptomen ej gör anspråk på att ge fullständiga listor på differentialdiagnoser vid det angivna symptomet. Uppställningen innehåller några vanliga orsaker till angivna symptomen som skall exemplifiera neurofysiologens strategi vid undersökningar. Avsnittet skall också peka på den typ av information man kan få från en neurofysiologisk undersökning. Se sid 5 för lista. 27

28 Smärta, domning och svaghet lokaliserad till hand, arm eller skuldra Denna grupp av patienter utgör en stor del av remissfallen till laboratoriet. Exempel på orsaker till symptomen: Karpaltunnelsyndrom Ulnariskompression Cervikal rizopati Plexus brachialis neurit Supinatorsyndrom Strålningsplexopati Amyotrofisk lateral skleros Syringomyeli MS Toraxapertur syndrom Fibromyalgi Muskuloskeletal smärta Utredningsstrategi: Karpaltunnelsyndrom: Undersökning av perifer nervfunktion i n.medianus och n. ulnaris kan med hög säkerhet fastställa eller utesluta dessa diagnoser. Symptomen är vanligen men långt ifrån alltid, typiska. Det är därför väl motiverat att göra neurofysiologisk utredning före eventuell kirurgisk behandling. Härvid kan man dels utesluta karpaltunnelsyndrom trots klinisk misstanke, dels fastställa karpaltunnelsyndrom med atypisk symptomatologi. Rizopati: Misstänks om EMG-mässig denervation föreligger i muskler som innerveras av olika nerver men från en och samma nervrot. Plexus brachialis neurit: Detta tillstånd har typisk klinisk bild med akut påkommande smärtor i axel eller armregion, sensibilitetesstörning och svaghet. Smärtorna avklingar inom 2 veckor och muskelatrofi kan utvecklas. Olika delar av plexus kan drabbas, ibland endast en mindre gren (n. suprascapularis, n. thoracius longus, n. interosseus anterior). Med neurografi och EMG kan isolerade eller multipla foci med denervation påvisas. Tillsammans med klinisk bild kan diagnosen fastställas. 28

29 Amyotrofisk lateralskleros och Syringomyeli: Dessa tillstånd visar relativt typiska EMG- bilder i form av denervation. Med neurografi utesluts perifer neuropati som orsak till symptomen. Diagnosen ALS skall aldrig ställas utan neurofysiologisk utredning. MS: Uppvisar abnorma svar på VEP, SEP och MEP i hög procent av fallen samtidigt som EMG och neurografi är normala. Man kan med dessa undersökningar finna tysta lesioner. Toraxapertur syndrom: Vid en speciell kombination av neurografiska fynd ( motorisk medianuspåverkan och sensorisk ulnarispåverkan) misstänker man den neurogena formen av TOS. Här kan undersökningen kompletteras med SEP. Fibromyalgi: Vid detta tillstånd ses inga patologiska förändringar vid neurografi eller EMG-undersökning. 29

30 Droppfot Exempel på orsaker till symptomet L4- eller L5 rizopati Peroneusskada ALS Trauma t.ex nervskada efter höftkirugi Utredningsstrategi: L4-L5 rizopati: diagnosen konfirmeras av abnormitet i muskler innerverade från dessa segment, t.ex m. biceps femoris korta huvud (enda muskeln med peroneusinnervation proximalt om knäet), m. tibialis anterior och m. tibialis posterior ( fynd i tib post utesluter lokal tryckpåverkan över fibulahuvudet.) denervation i paraspinal muskulatur ( talar starkt för rotlesion och utesluter skada i plexus eller mer distalt). muskler från L3 eller S1-segmenten visar normal EMG-bild. Peroneusskada: diagnosen konfirmeras av sänkt nervledningshastighet över fibulahuvudet denervationstecken i peroneusinnerverad muskulatur tibialisinnerverad underbensmuskulatur är normal. ALS: diagnosen konfirmeras av denervation föreligger ej enbart i symptombenet utan även i andra extremiteteter (subkliniskt). För att göra diagnosen sannolik krävs att denervationen föreligger i 3 extremiteter eller i två extremiteter och i ansiktsmuskulatur. neurografi uppvisar inga tecken på konduktionsblock. Traumatisk nervskada: diagnosen stöds av: denervation i muskler med gemensam nerv men med innervation från flera segment (obs möjligheten av multipla nervskador) normalt EMG i muskler från dessa segment men med annan perifer innervation normalt EMG paraspinalt sänkta motoriska och sensoriska amplituder 30

31 Smärtor i ryggen Exempel på orsaker till symptomet Diskbråck Spinal stenos Diskbråck: EMG visar denervation i muskler som innerveras från ett givet segment, inklusive dorsala grenar som innerverar paraspinal muskulatur. F-respons, som passerar motoriska roten, kan vara försenade. Spinal stenos: EMG- tecken på denervation i muskler som innerveras från olika segment. Man kan vid spinal stenos liksom vid diskbråck ha normal sensorisk neurografi distalt trots känselrubbningar. SEP kan användas för att upptäcka sensorisk rot-påverkan. Exempel på orsaker till symptomen Ansträngningsintolerans Myastenia gravis Metabola myopatier ALS MS Muskulär uttröttbarhet och svaghet Ansträngningsintolerans: EMG, neurografi och repetitiv nervstimulering visar normala fynd. Myasthenia gravis: Repetitiv nervstimulering visar successivt minskade muskelsvar, s.k decrement. Single fiber- EMG (SFEMG) visar störd transmission i individuella motorändplattor. Metabola myopatier: Myasthenitest negativa. EMG visar ibland tecken på myopati. ALS: Normal motorisk och sensorisk neurografi utesluter polyneuropati. EMG visar bild med utbredd aktiv denervation och reinnervation. MS: EMG och neurografi normalt. VEP, SEP och MEP visar störd central ledningsförmåga sensoriskt eller motoriskt. 31

OBS! Ange svaren för respektive område på separata skrivningspapper.

OBS! Ange svaren för respektive område på separata skrivningspapper. BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse Kurskod: BL1013 Kursansvarig: Maria Fernström Datum: 2015 03 27 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 60p EEG 15p Neurografi 11p Evoked potentials

Läs mer

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS?

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ingela Nygren överläkare, med dr neurologkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Läkardagarna i Örebro 12-04-26 Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ja,

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Delegation av BMA för bedömning och svar till remittent av neurografiundersökningar med frågeställningen karpaltunnelsyndrom.

Delegation av BMA för bedömning och svar till remittent av neurografiundersökningar med frågeställningen karpaltunnelsyndrom. Delegation av BMA för bedömning och svar till remittent av neurografiundersökningar med frågeställningen karpaltunnelsyndrom. Beskrivning av delegationen METODER Strategi för diagnostiken enligt gällande

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Neurofysiologi för icke neurofysiologer:

Neurofysiologi för icke neurofysiologer: Neurofysiologi för icke neurofysiologer: Hur differentiera inflammatoriska och hereditära neuropatier från idiopatisk neuropati? Johan Widenfalk, neurofysiolog, Akademiska sjukhuset Uppsala Översikt Neurografifynd

Läs mer

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2008 04 30 Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I.

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2008 04 30 Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2008 04 30 Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER OCH UNDERSÖKNINGSMETODER 1. Neurologisk

Läs mer

Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet

Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING OCH ÖVERGRIPANDE MÅL 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER

Läs mer

Att leva med. Polyneuropati

Att leva med. Polyneuropati Att leva med Polyneuropati Att leva med polyneuropati Det är trist att så få känner till sjukdomen Samhällsfrågor har alltid varit viktiga i Hellen Ohlins liv, uppvuxen som hon är i en familj där både

Läs mer

Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS

Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS Ev. avsändare/enhet/namn 1 Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS Neurocentrum Xiaolei Hu MD; PhD Ev. avsändare/enhet/namn 2 Sammanfattning av NUS 900 000 människor halva Sveriges

Läs mer

88 Kraftnedsättning/förlamning Förkunskaper

88 Kraftnedsättning/förlamning Förkunskaper 88 Kraftnedsättning/förlamning Neuroanatomi och neurofysiologi Utbredningen av dermatom och myotom Nociceptiv och neurogen smärta Diagnostik och behandling vid perifer nervinklämning Diagnostik och handläggning

Läs mer

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som: Manus Nociceptiv smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om nociceptiv smärta, vävnadsskadesmärta, en smärta som drabbar alla, en eller flera gånger i livet och även om du just nu inte har någon smärta

Läs mer

Reseberättelse från nordiskt möte i klinisk neurofysiologi. Helsingör 16-18/5-04

Reseberättelse från nordiskt möte i klinisk neurofysiologi. Helsingör 16-18/5-04 040614 Reseberättelse från nordiskt möte i klinisk neurofysiologi Helsingör 16-18/5-04 Vartannat år hålls sedan en tid tillbaka ett nordiskt möte för alla berörda inom klinisk neurofysiologi i något av

Läs mer

Ärftliga sjukdomar i perifera nerver-klinik och konsekvenser Barbro Westerberg 10 05 10 Tylösand HMSN - CMT CMT Charcot-Marie och Tooth HMSN hereditär motorisk-sensorisk sensorisk neuropati CMT används

Läs mer

NeuroBloc Botulinumtoxin typ B lösning för injektion 5 000 E/ml

NeuroBloc Botulinumtoxin typ B lösning för injektion 5 000 E/ml NeuroBloc Botulinumtoxin typ B lösning för injektion 5 000 E/ml Viktig säkerhetsinformation för läkare Syftet med denna manual är att tillhandahålla läkare som är kvalificerade att ordinera och administrera

Läs mer

Protokoll från den Svenska Neuropatigruppens möte i Uppsala 2011-03-09

Protokoll från den Svenska Neuropatigruppens möte i Uppsala 2011-03-09 Protokoll från den Svenska Neuropatigruppens möte i Uppsala 2011-03-09 1. Motorunit estimation in ALS, Erik Stålberg Att hitta en pålitlig metod för att kvantifiera antal motorunits vid neurogena sjukdomstillstånd

Läs mer

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada framtaget av Ann Sörbo Överläkare och specialistläkare i Rehabiliteringsmedicin Södra Älvsborgs Sjukhus Borås och Jörgen Boivie Docent Neurologiska

Läs mer

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Kursansvarig: Sara Nordkvist 2010-12-14 Skrivtid 300 min Totalpoäng: 83 Poängfördelning: Tentamen neurologi: Sara Nordkvist

Läs mer

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p)

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p) Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p) 1. Du träffar Knut 52 som söker för ischias, dvs värk ner i höger ben. Vid undersökning av patienten slår läkaren muskelsträckarreflexerna och finner att patellarreflexen

Läs mer

Elektrodiagnostik för hund och katt

Elektrodiagnostik för hund och katt vetenskap SOFIE VAN MEERVENNE, leg veterinär, specialistkompetens i sjukdomar hos hund och katt, specialist i neurologi, Diplomate of the European College of Veterinary Neurology och CECILIA ROHDIN, leg

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Sömn/vakenhet fysiologi och patologi

Sömn/vakenhet fysiologi och patologi Sömn/vakenhet fysiologi och patologi Anders Lundgren Neurologen Helsingborg Kropp i vila Vad karaktäriserar sömn? Ingen medveten upplevelse av omgivningen Höjd tröskel för reaktion på stimuli Inget minne

Läs mer

Reseberättelse från 7 th International OSET Congress, Egmond aan Zee, Holland, juni 2003

Reseberättelse från 7 th International OSET Congress, Egmond aan Zee, Holland, juni 2003 Reseberättelse från 7 th International OSET Congress, Egmond aan Zee, Holland, juni 2003 Sonja Myrin, Biomedicinsk analytiker Carolina Johansson, Biomedicinsk analytiker Neurofysiologiska Klinken Karolinska

Läs mer

Nytt läkemedel godkänt för behandling av nervsmärtor och epilepsi

Nytt läkemedel godkänt för behandling av nervsmärtor och epilepsi Pressmeddelande från Pfizer AB Täby 2004-07-07 Nytt läkemedel godkänt för behandling av nervsmärtor och epilepsi EU-kommissionen har godkänt Pfizers nya läkemedel Lyrica (pregabalin) för behandling av

Läs mer

Genomläst 061205 RF Eva 150506

Genomläst 061205 RF Eva 150506 EEG -standard -special -akut -ambulatoriskt. Metodansvar: Roland Flink / Eva Sundström Utrustning: Nervus rutin Nervus akut mobil Nervus ambulatoriskt Indikation: t.ex. misstanke epilepsi, lesion, demens

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Kursansvarig: Sara Nordkvist 2012-08-25 Skrivtid 300 min Totalpoäng: 67 Poängfördelning: Tentamen neurologi: Ulrika Fernberg

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Klåda i palliativ vård

Klåda i palliativ vård Klåda i palliativ vård En översikt över icke- dermatologisk, systemisk klåda och förslag till behandling 1 Varför denna översikt? Besvärande symtom Få och små randomiserade studier Många fallbeskrivningar

Läs mer

Polyneuropati. Peter Thomasson Neurologimottagningen Hallands sjukhus i Halmstad

Polyneuropati. Peter Thomasson Neurologimottagningen Hallands sjukhus i Halmstad Polyneuropati Peter Thomasson Neurologimottagningen Hallands sjukhus i Halmstad Perifera nervsystemet (PNS) Förbindelsen mellan CNS och resten av kroppen och gränssnittet mot vår miljö Vilka symtom ger

Läs mer

Reseberättelse från 12th ECCN - European Congress of Clinical Neurophysiology, Stockholm 8-12/5 2005

Reseberättelse från 12th ECCN - European Congress of Clinical Neurophysiology, Stockholm 8-12/5 2005 Reseberättelse från 12th ECCN - European Congress of Clinical Neurophysiology, Stockholm 8-12/5 2005 Vår resa började från Karlstad central, det var Malin Grafström med sin lilla Lucas, 3 månader, Malin

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten 2013 EN BROSCHYR OM en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Vad är MS? OM SJUKDOMEN OM SJUKDOMEN sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 OM ORSAKERNA TILL MS Varför får man MS?

Läs mer

Klassificering för medicinskt kort från och med april 2015

Klassificering för medicinskt kort från och med april 2015 Klassificering för medicinskt kort från och med april 2015 Medicinskt kortet För att kunna starta i en tävling på nationell nivå för ryttare/kuskar med funktionsnedsättning krävs ett medicinskt kort. Det

Läs mer

Reserapport från 11 th European Congress of Clinical Neurophysiology Barcelona 24-28 Augusti 2002

Reserapport från 11 th European Congress of Clinical Neurophysiology Barcelona 24-28 Augusti 2002 Reserapport från 11 th European Congress of Clinical Neurophysiology Barcelona 24-28 Augusti 2002 Efter en spännande och fartfylld tur till flygplatsen kunde vi förväntansfyllt lyfta mot Barcelona. Väl

Läs mer

11 th EUROPEAN CONGRESS OF CLINICAL NEUROPHYSIOLOGY

11 th EUROPEAN CONGRESS OF CLINICAL NEUROPHYSIOLOGY RESEBERÄTTELSE 1 (5) Ett stort tack till Svensk Förening för Neurofysiologanalytiker som beviljat ett resebidrag för mitt besök vid ovan nämnda kongress. Barcelona var värd för kongressen under tiden 24

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro Diabetesfoten Diabetesfoten Björn Lundin, doc, öl Verksamhetsområde (VO) Bild och Funktion (BoF) Skånes universitetssjukhus, Lund Diabetes Typ 1 Insulinkrävande / Ungdomsdiabetes (vid debut ofta ung, men

Läs mer

Prislista 2015 Medicinsk service. Hälsoval Blekinge. Klinisk fysiologi

Prislista 2015 Medicinsk service. Hälsoval Blekinge. Klinisk fysiologi Prislista 2015 Medicinsk service Hälsoval Blekinge Klinisk fysiologi Amb1 1197 BLTR 24-timmars blodtrycksmätning (ambulatoriskt) Amb2 321 BLTR 24- timmars blodtrycksmätning, endast tolkning Ar01 1541 AEKG

Läs mer

Instruktion till stationsansvarig, examinator

Instruktion till stationsansvarig, examinator Instruktion till stationsansvarig, examinator Pat med rizopati C8. Förväntat diagnosförslag: Diskbråck C7-C8. Beh: Expektans, smärtbehandling med läkemedel, ev mjuk halskrage tillfälligtvis, ev sjukgymnastik.

Läs mer

Epilepsi. Specialist i Neurologi

Epilepsi. Specialist i Neurologi Epilepsi Maria Lüttgen Specialist i Neurologi Definition av krampanfall respektive epilepsi Krampanfall kortvarig störning av den elektriska aktiviteten i hjärnan Epilepsi är en sjukdom med benägenhet

Läs mer

Gång- och rörelseanalys

Gång- och rörelseanalys Gång- och rörelseanalys i s k a r a b o r g Information från ortopedkliniken KSS om planeringen av Gånganalyslaboratorium i Skaraborg Tredimensionell gånganalys Rörelsehandikapp är vanligt och förekommer

Läs mer

2014-01-13 MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Namn: Personnummer: Datum: Undersökare:

2014-01-13 MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Namn: Personnummer: Datum: Undersökare: 2014-01-13 MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete Namn: Personnummer: Datum: Undersökare: 1 MEBA är uppdelad i två delar, nacke och axlar samt armbåge och handleder/händer. Vardera del

Läs mer

Drabbas du eller dina barn av oväntad medvetslöshet (blackout)?

Drabbas du eller dina barn av oväntad medvetslöshet (blackout)? erbjuder stöd och information om synkope och refl exanoxiska anfall i samarbete med individer, familjer och vårdpersonal Drabbas du eller dina barn av oväntad medvetslöshet (blackout)? Checklista Affiliated

Läs mer

TentamensKod: Tentamensdatum: 120324 Tid: 09.30 12.30

TentamensKod: Tentamensdatum: 120324 Tid: 09.30 12.30 Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 06, SSK 05 SSK 03, SSK 04 (del 1 eller/ och del 2) TentamensKod: Tentamensdatum: 120324 Tid: 09.30

Läs mer

TIA transitorisk ischemisk attack Aspekter påp klinik, prognos och akut handläggning TIA Fokala neurologiska bortfallssymtom orsakade av cerebral ischemi som går g tillbaka helt inom 24 tim Majoriteten

Läs mer

Att leva med. Skolios

Att leva med. Skolios Att leva med Skolios Att leva med skolios Ridningen har hjälpt mig att hålla humöret uppe Lina Halldin har genomgått två stora operationer på grund av skolios. Hon vurmar för hästar och ridning och har

Läs mer

En kort sammanställning av orsaker, symtom och förlopp, behandling och prognos.

En kort sammanställning av orsaker, symtom och förlopp, behandling och prognos. Multipel Skleros (MS) En kort sammanställning av orsaker, symtom och förlopp, behandling och prognos. Förr om åren brukade både patienter och personer i sjukvården säga att en person, som fått diagnosen

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol

Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Fall med LQTS. Figure 3. Representative morphologic changes in the 5 leads of ECGs during exercise in patients with LQT1 (A) and LQT2 (B).

Fall med LQTS. Figure 3. Representative morphologic changes in the 5 leads of ECGs during exercise in patients with LQT1 (A) and LQT2 (B). Fall HT 2014 Fall 1 Fall med LQTS Indikationer för arbetsprov vid LQTS -Arbetsprov kan avmaskera fall av misstänkt LQT 1 eller 2. -Uppföljning av betablockerande medicinering för att utvärdera om adekvat

Läs mer

CRITICAL ILLNESS POLYNEUROPATHY AND MYOPATHY. Istvan Ferencz, ÖL Neurologiska Kliniken SUS Lund

CRITICAL ILLNESS POLYNEUROPATHY AND MYOPATHY. Istvan Ferencz, ÖL Neurologiska Kliniken SUS Lund CRITICAL ILLNESS POLYNEUROPATHY AND MYOPATHY Istvan Ferencz, ÖL Neurologiska Kliniken SUS Lund NT, 48 år, man Vårdtid 12-03-13 -------12-06-08 J849 Interstitiell lungsjukdom, ospecificerad J960 Akut respiratorisk

Läs mer

Algoritm för smärta efter polio

Algoritm för smärta efter polio Algoritm för smärta efter polio framtaget av Christina Espelund Leg. Sjukgymnast, Rehabcentrum Lund-Orup, Universitetssjukhuset i Lund Jan Lexell Professor och överläkare, Rehabcentrum Lund-Orup, Universitetssjukhuset

Läs mer

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2011-02-17 Skrivtid 4 timmar Totalpoäng: 69 poäng Poängfördelning:

Läs mer

Medicinska kontroller vid vibrationsexponering. Lars Gerhardsson Arbets- och Miljömedicin Sahlgrenska Univ sjh, Göteborg

Medicinska kontroller vid vibrationsexponering. Lars Gerhardsson Arbets- och Miljömedicin Sahlgrenska Univ sjh, Göteborg Medicinska kontroller vid vibrationsexponering Lars Gerhardsson Arbets- och Miljömedicin Sahlgrenska Univ sjh, Göteborg 1 Obligatoriska medicinska kontroller 57 62 Vibrationsexponering Kontroll ska genomföras

Läs mer

Personnummer: Namn: Adress: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl. 3 Slog Du i huvudet? ڤ Nej ڤ Vet ej ڤ Ja, var på huvudet?

Personnummer: Namn: Adress: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl. 3 Slog Du i huvudet? ڤ Nej ڤ Vet ej ڤ Ja, var på huvudet? 2 Del 1 Omvårdnadsdel Fylls i av patienten före läkarundersökningen Datum: Personnummer: Namn: Adress: Tel: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl 2 Minns Du hela händelseförloppet? ڤ Nej

Läs mer

Omtentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006

Omtentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Omtentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Kursansvarig: Sara Nordkvist 2011 08 09 Skrivtid 300 min Totalpoäng: 83 Poängfördelning: Tentamen neurologi: Ulrika

Läs mer

Om behandling med mikroström

Om behandling med mikroström 1 Om behandling med mikroström Tack för att du har köpt Painmaster behandling med mikroström (Micro Current Therapy). Du har tagit ett steg i positiv riktning mot smärtlindring utan att använda läkemedel.

Läs mer

Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär

Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär Hannu Määttänen Doktorand, spec. ortopedisk kirurgi Enheten för interventions- och implementeringsforskning Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Krampanfall vid Stroke. Stroketeamkongressen 2008 Dr Anna Sjöström Neurologiska kliniken Norrlands Universitets Sjukhus Umeå

Krampanfall vid Stroke. Stroketeamkongressen 2008 Dr Anna Sjöström Neurologiska kliniken Norrlands Universitets Sjukhus Umeå Krampanfall vid Stroke Stroketeamkongressen 2008 Dr Anna Sjöström Neurologiska kliniken Norrlands Universitets Sjukhus Umeå EPILEPSI Historik John Hughlin Jackson (1835-1915) 1870 Epilepsi är namnet för

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

FYSISK AKTIVITET OCH TRÄNING VID NEUROMUSKULÄRA SJUKDOMAR

FYSISK AKTIVITET OCH TRÄNING VID NEUROMUSKULÄRA SJUKDOMAR FYSISK AKTIVITET OCH TRÄNING VID NEUROMUSKULÄRA SJUKDOMAR Gunnar Grimby Rehabiliteringsmedicin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet Olika former

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till! Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang [1] Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom/skada kan omfatta har varit

Läs mer

Svarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens

Svarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens Svarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens Elna-Marie Larsson, professor, överläkare BFC/Röntgen Akademiska sjukhuset, Uppsala SFNR årsmöte, Lund, 111111

Läs mer

Fall A Eva, 55 år, undersöker ögonbottnarna (13 p)

Fall A Eva, 55 år, undersöker ögonbottnarna (13 p) Aid nr..1(19) Fall A Eva, 55 år, undersöker ögonbottnarna (13 p) Eva, 55 år lider av hypertoni. Vid sedvanlig kontroll på mottagningen beslutar du dig för att undersöka ögonbottnarna, eftersom du vet att

Läs mer

MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Bruksanvisning

MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Bruksanvisning MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete Bruksanvisning Kontaktpersoner vid Arbets- och miljömedicinska kliniker: AMM Lund: Jenny Gremark Simonsen 046 173185, Jenny.Gremark-Simonsen@skane.se

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod 1SY052 Kursnamn Fysioterapi 7 Datum Material Sammanställning av gamla tentafrågor Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Uppladdad

Läs mer

Axelpatient på vårdcentral

Axelpatient på vårdcentral Axelpatient på vårdcentral Vanligt 7-26 % prevalens Svårt? Skuldran utgörs av fyra leder, 20 muskler Stort rörelseomfång (ROM) Behov god koordination för att få stabilitet och styrka Rygg, bål och nacke

Läs mer

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Datum: Namn: Personnummer: - Längd: _ Vikt: Ditt yrke/sysselsättning: Tel.nummer: Hem:_ Arbete: Mobil: Mailadress: Närmast anhörig: Relation: Tel: Mobil: Bor du

Läs mer

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem III Skalle Hjärna Nervsystem SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. 45 Symtom från skalle-hjärna-nervsystem efter trauma Vid trauma

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

Nationellt uppföljningsprogram CPUP Neuropediatrik Pappersformulär 110206 1

Nationellt uppföljningsprogram CPUP Neuropediatrik Pappersformulär 110206 1 Nationellt uppföljningsprogram CPUP Neuropediatrik Pappersformulär 110206 1 Nationellt uppföljningsprogram - CPUP - Neuropediatrik Personnummer: Efternamn: Förnamn: Barnets tillhörande region: Barnets

Läs mer

STATUS. Nervsystemet. T4 Medicinsk diagnostik SÖS

STATUS. Nervsystemet. T4 Medicinsk diagnostik SÖS STATUS Nervsystemet T4 Medicinsk diagnostik SÖS STATUS: Neurologi Högre funktioner Kranialnerver Motorik Reflexer Koordination Sensorik STATUS: Högre neurologiska funktioner Vakenhet Orientering tid, rum

Läs mer

GASTROINTESTINALA STÖRNINGAR

GASTROINTESTINALA STÖRNINGAR ALLT OM GASTROINTESTINALA STÖRNINGAR www.almirall.com Solutions with you in mind VILKA ÄR DE? Gastrointestinala störningar i samband med MS omfattar alltsom påverkar matsmältningssystemet och är ett resultat

Läs mer

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X Förekomst av fragilt Fragil Genetik, diagnostik och symptom MaiBritt Giacobini Helena Malmgren Karolinska Universitetssjukhuset 1/ 4-5000 pojkar 1 /6-8000 flickor Ungefär 500 personer har diagnosen i Sverige

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

INTRATEKAL BAKLOFENBEHANDLING FÖR BARN OCH UNGDOMAR. Gunnar Ahlsten Barnneurologi och habilitering Akademiska barnsjukhuset FBH-dagen 2014

INTRATEKAL BAKLOFENBEHANDLING FÖR BARN OCH UNGDOMAR. Gunnar Ahlsten Barnneurologi och habilitering Akademiska barnsjukhuset FBH-dagen 2014 INTRATEKAL BAKLOFENBEHANDLING FÖR BARN OCH UNGDOMAR Gunnar Ahlsten Barnneurologi och habilitering Akademiska barnsjukhuset FBH-dagen 2014 Spasticitet Ökad reflexaktivitet på spinal nivå på grund av en

Läs mer

Din guide till. (aflibercept injektionsvätska, lösning) (aflibercept injektionsvätska, lösning)

Din guide till. (aflibercept injektionsvätska, lösning) (aflibercept injektionsvätska, lösning) Din guide till Bayer Pharma AG, D-13342 Berlin, Germany Copyright 2012 Bayer Pharma AG www.bayerhealthcare.com Innehåll Sid Vad är Eylea?... 4 Åldersförändringar i gula fläcken... 5 Innan du får en injektion

Läs mer

Tentamensskrivning i oftalmiatrik 2008-10-13 HT 2008. Poäng del 1: Poäng del 2: Total poäng: Godkänd/Underkänd

Tentamensskrivning i oftalmiatrik 2008-10-13 HT 2008. Poäng del 1: Poäng del 2: Total poäng: Godkänd/Underkänd Tentamensskrivning i oftalmiatrik 2008-10-13 HT 2008 ID-Nr: Nummer: Poäng del 1: Poäng del 2: Total poäng: Godkänd/Underkänd Del 1 1. En 65-årig dam söker dig på allmänläkarmottagningen då hon märkt att

Läs mer

Irritable Bowel Syndrome

Irritable Bowel Syndrome Irritable Bowel Syndrome Jenny Gunnarsson, Gastroenterolog Hallands sjukhus Kungsbacka Gottskär 2011-11-15 Bildmaterial ur IBS-irriterande för patient och doktor, M.Simrén Funktionella mag-tarm sjukdomar

Läs mer

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Nervcellen Vit substans - Ledningsbanor Orsaker till stroke Aterosklerotisk

Läs mer

Tentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng

Tentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng Tentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng 1) Du granskar tonaudiogrammet taget på en patient som misstänks ha Morbus Menière. a) Hur ser tonaudiogrammet ut vid en typisk Mb Menière? 2 p b) Förklara den troliga

Läs mer

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Enligt nationella cancerstrategin och regionala cancerplanen är det vårdprogramgruppernas uppgift att ta fram information till remitterande och

Läs mer

Vårdprogram för utredning av patienter med fekal inkontinens på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vårdprogram för utredning av patienter med fekal inkontinens på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kategori Giltigt fr.o.m. Version Ersätter version Behandling 2012-03-05 1 0 med fekal inkontinens på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Författat av Godkänt av Silvana Häggqvist, Ssk, uroterapeut Lars Börjesson,

Läs mer

Jag vill tacka föreningen för att jag fick åka på denna mycket upplevelserika och lärorika kongress

Jag vill tacka föreningen för att jag fick åka på denna mycket upplevelserika och lärorika kongress OSET Kongress i Italien 2007 10-15 juni I denna reseberättelse kommer jag att ta upp några föreläsningar för varje dag och även berätta om lite av allt det som hände runt omkring under denna mycket intensiva

Läs mer

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION ALLT OM MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Minnesförlust och bristande koncentration är vanliga kognitiva problem hos patienter med multipel

Läs mer

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012 Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012 NEUROLOGI EPILEPSI 2 176B Epilepsi 2 Redaktion: Johan Hulting Inger Gretzer Qvick Ulf Ludwigs Stefan Sjöberg Stockholms läns landsting NEUROLOGI - EPILEPSI 2(7)

Läs mer

Roberto Vidana ST-tandläkare i endodonti

Roberto Vidana ST-tandläkare i endodonti Roberto Vidana ST-tandläkare i endodonti Diagnostisk information Kliniska tecken och symtom (anamnes) Diagnostiska test Röntgenologiska fynd Dålig korrelation mellan klinisk symtombild / diagnostiska test

Läs mer

Patofysiologin bakom förstoppning

Patofysiologin bakom förstoppning Patofysiologin bakom förstoppning Gunnar Göthberg Barnkirurgiska kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg Barnkirurgiska kliniken Motorik Reflexer Orogastrisk Gastrokolisk Rektoanal Vanor

Läs mer

Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå

Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Axelleder Senor Muskulatur Bursor Mjukdelstumörer Icke mineraliserade barnskelettet Punktionshjälp Trauma Preoperativt Ej ungdomar - sällsynt med

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

Fakta om Palmoplantar pustolus PPP

Fakta om Palmoplantar pustolus PPP Fakta om Palmoplantar pustolus PPP Palmoplantar pustulos, PPP, är en sjukdom som yttrar sig som blåsor på handflator och fotsulor. Man insjuknar vanligen i 30 50 års ålder men undantag finns. PPP är vanligare

Läs mer