Wåra Rötter. Tjust Släktforskarförening Nummer Årgång 23

Transkript

1 Wåra Rötter Tjust Släktforskarförening Nummer Årgång 23 Årsmötet 2009 Sidan 4 En karolins flykt del 15 Sidan år med Wåra Rötter Lars Oswald tackar för sig Sidan 7 Wåra Rötter 1/2009 1

2 föreningsnytt Tjust Släktforskarförening Månadsmöte 14 januari Text: Hans Wilensjö Föto: Tor Wiklund ORDFÖRANDE: Hans Wiberg Tel e-post: SEKRETERARE: Valdy Svensson Tel e-post: KASSÖR: Yvonne Andersson-Gullberg Tel e-post: FÖRENINGENS ADRESS: Tjust Släktforskarförening c/o Stadsbiblioteket Box Västervik POSTGIRO: Föreningens org. nr: Medlemsavgift 130 kr./år Familjemedlem 60 kr./år INTERNETADRESS: REDAKTÖRER FÖR WÅRA RÖTTER: Lennart Jennekvist Västra Ekdalsgatan Västervik Tel e-post: lennart.jennekvist@vt.se Tor Wiklund Ludvigsdalsvägen Västervik Tel e-post: torwiklund@gmail.com Hans Wilensjö Kristinebergsgatan 2 T Västervik Tel e-post: hasse@wilensjo.se LAYOUT: Bo Sandberg Hornsvägen 15 E Västervik Tel e-post: sandberg.bo@telia.com Wåra Rötter nr kommer i juni Material senast 15 maj 2009 Ni får gärna tipsa våra redaktörer Omslagsbild: Magnus Jägerhorn, Hans Wiberg Foto: Tor Wiklund Ordföranden Hans Wiberg hälsade de närvarande välkomna till 2009 års första månadsmöte och presenterade kvällens föreläsare Magnus Jägerhorn välkommen. Magnus Jägerhorn kallade sin föreläsning Den stora Skilsmässan. Nu var det inte en vanlig skilsmässa utan från mor och dotter, eller som han beskrev det på sitt sätt att en älgko fördriver sin kalv varje år. Det blir i år 200 år sedan Finland och Sverige delades och fördraget underskrivs den 29 mars år Vad var det då som gjorde att Storsverige blev två länder. Ja som i ett äktenskap låt oss tala om förspelet till förspelet och det gäller Då Moder Svea och Finlands Mö. Sverige stötte då Finland ifrån sig på grund av deras samröre med Ryssland. Magnus Jägerhorn hade med sig en historisk karta över Skandinavien där han kunde visa huvudstäder och gamla gränser mellan de nordiska länderna samt de urgamla handelsvägarna i öst-västlig riktning som även hade förbindelse med sidenvägen, samt en sydlig väg benämnd bärnstensvägen ner mot södra Östersjön som möter i höjd med Åland. Lagstiftningen mellan våra länder är fortfarande mycket lika, det är bara språket som på grund av nationalism från ca talet gjorde att det blev Finska. Däremot Norge och Danmark har helt olika lagstiftning mor oss. Det var Gustav Vasa Riksbyggaren eller Vasa stat som lät bygga sitt land från Göteborg till Nöteborg (längst inne i Finska Viken). Gustav Vasa ( ) såg även till att de försvarsanläggningar rustades upp som samtidigt gav länderna samma språk genom att se till att alla skulle predika efter den Svenska bibeln. Sid. 2-3 Sid. 4-6 Sid. 7 Sid. 8 INNEHÅLL I DET HÄR NUMRET Månadsmöten. Årsmötet med förbundsordförande Barbro Stålheim. Lars Oswald tackar för sig. Program våren Nya tidskrifter. Släktforkningens dag. Tjust Släktforskarförening var representerade på Hantverksmässan i Odensvi. Nya medlemmar. Sid En Karoliners flykt från Ryssland del 15. Sid. 11 Veckokursen pågameby Folkhögskola vecka 31. Gustav Vasa fick därmed grepp om folket. Uppsala och Åbo blev de huvud städer under talet, men i hela stor Sverige var det bara en befolkning på runt 3,5 miljoner och den mäktiga grannen i öster, Ryssland med sina ca 35 miljoner i befolkning. Det var stormaktstiden med generalguvernör Per Brahe ledning. Björnjägaren Karl den XI tog över riket ( ) som intog Narva för att överlämna till krigarkonungen Karl XII ( )med sina 4 förödande krig. Karl XII fick ärva en riktig stormakt med det var början till slutet för moder Svea för att därefter få ca 20 års frihetstid. Under denna tid så var det även de stora intrigernas tid. Riksdagarna avlöste varandra, men följdes noga av Peter den store i Petersburg. Sedan kom Elisabeth I och Katarina II med stora intriger under Rysk påverkan. Enligt Magnus Jägerhorn så var nu moder Svea hembiträde till den stora grannen i Ryssland. Gustav den III ( ) fick gå med på att inte starta något krig och en stor man i Finland under denna tid Sprängporten upprustade Finland under ca 20 års tid. Sprängporten ombildade militären under denna tid till modernare krigföring. Han såg till att yngre Adelsmän fick gå utbildning som han utbildade till framstående militärer. Fixade fram hästar som tålde ner till minus 30 grader. Små jägarpatruller samt nya lättare musköter. Gustav den III skådespelaren genom- 2 Wåra Rötter 1/2009

3 förde eriksgatan genom Finland men var samtidigt inte populär av militärerna då de inte fick de pengar de behövde till utrusning och utbildning. Kungen spelade sin skådespelar roll ända till det Ryska hovet i ST Petersburg och mottogs där under högtidliga former, men det slutade illa. Katarina II dog av hjärn blödning och Gustav III mördades. Havet förenar men samtidigt skiljer länderna åt. Under sommarhalvåret så är havet runt överfarten runt Åland lugnt medan på vintern kan var mycket förrädiskt. År 1742 vid hemresan från ömkligen på siön i hemresan från den finska Campanen år 1742 omkom och drunknade många Adelsmän och soldater på återresan i höjd med Åland, även vår byggd här i Norra Kalmar län drabbades av den förlisningen. Nu blev det nya konstellationer, Franska revelationen och Napoleon kom allt närmare både Finland och Ryssland. Alexander den Store och Napoleon i förbund för att förhindra Svensk export av medel till England. Napoleon ville att Ryssland skulle ta Sverige inklusive Finland. Nu efter 20 års miltär ledare i Finland övergår Sprängporten i Rysk tjänst och under vintern 1808 så planerar han slaget mot Sverige. Han och hans tidigare anförvanter i de Finska försvarsanläggningar låter nu Sprängporten låta sig överta alla fästningar utan att avlossa ett enda skott. Samtidigt ute på Finska viken så kryllar det av Ryssar men de går inte till anfall längre. De går ända upp till Borgå men det krävdes väldigt många stupade på grund av sjukdomar, dåliga kläder och de flesta saknade även gevär. 1/3 del av den ryska armen omkom. Freden i Borgå skulle medföra att Finland nu skulle höra till Ryssland men den 29 mars 1809 svärs eden till egen nation. Nu tänkte Sprängporten bli högste ledare för Finland med ansågs av befolkningen som förrädare och blev därför inte vald. Den Svenska kungamakten Kung Gustav IV Adolf ( ) svek Finland och Sverige har därmed inte varit i krig sedan dess förklaras Finland myndigt och fritt land. Magnus Jägerhorn avtackades, för en intressant föreläsning, av ordföranden med blommor, Kaffe och lotterier avslutade kvällen. Efter att ordföranden Hans Wiberg hälsat de närvarande medlemmarna välkomna så presenterades dagens föreläsare Leif Call som håller på att framställa en bok kring en av tjust bygdens märkligaste byar Lunds By i Gladhammar. Lunds By i Gladhammar är unik på så sätt att den är oskiftad och ser idag ut nästan som den gjorde då den sjöd av liv och rörelse under början av 1900 talet. Många av byggnaderna är idag skyddade mot rivning eller för stora ändringar. Man kan gott säga ett hela byn är i sig ett museum. Leif Call kommer själv ursprungligen från Kungälv men är ingift med en kvinna som är barnfödd i byn och därför mycket intresserad av vad som förr har förevarit i själva byn. föreningsnytt Månadsmöte 18 februari Text: Hans Wilensjö Föto: Tor Wiklund Dessutom har han numera fått tillgång till bykistan och som han kommer att hämta mycket märkligt material därifrån. I Kistan och även, en man, som han samlat finns ca mycket fina gamla bilder eller foto glasplåtar samt ca 200 sidor färdigskrivet material som han fått överta från en Ivan Holm som i sin tur överlåtit till en brorson och som Nu Leif Call fått överta. Nuvarande Lunds By skulle från början vara en gård till en gruvfogde till närliggande käring ryggen, men blev sedan en prästgård. Dess vidare öden skall bli intressant att läsa om till den kommande boken och som lär blir innehållsrik. Det kommer att finnas mängder av vanliga arbetssysslor som är nedtecknade på de olika dokument som finns bevarade och som boken kommer att handla om. Byns grundare påstås vara den bonde man med namnet Per Olsson och som sedermera blev talman i riksdagen i Stockholm och som levde sitt liv på talet. Wåra Rötter 1/2009 3

4 föreningsnytt TJUST SLÄKTFORSKARFÖRENINGS ÅRSMÖTE DEN PÅ UTKIKEN BIBLIOTEKET Text: Hans Wilensjö Foto: Tor Wiklund Ordföranden Hans Wiberg hälsade de närvarande medlemmarna (61 st) välkomna och förklaradef mötet öppnat. En Parentation över avlidna medlemmar företogs med en stående tyst minut. Efter fastställande av dagordning så valdes mötesfunktionärer där för dagen gästande förbundsordföranden Barbro Stålheim valdes att leda förhandlingarna och ordinarie sekreteraren Valdy Svensson, valdes att skriva dagens protokoll och Lennart Jennekvist och Jan Dahlqvist att justera dagens protokoll. Förbundsordföranden Barbro Stålheim över tog ordförande klubban och fortsatte med verksamhetsberättelsen för Ur verksamhetsberättelsen går att utläsa att ordförande för verksamhetsåret har varit Hans Wiberg med Holger Kanth vice ordf. Valdy Svensson var sekreterare och Yvonne Andersson/ Gullberg kassör. Vice sekreterare Rolf Nilsson. Som Suppleanter har Anna-Maj Olofsson och Karl-Axel Carlsson verkat. Styrelsen har haft 11 protokollförda sammanträden och 9 förenings sammankomster med olika teman. Temadag i Gamleby folkhögskola den 12 april och kursvecka även där 28 juli- 1 augusti med 22 deltagare. Släktforskningens dag den 15 mars med många besök förutom i forskarsalen på Västerport och på biblioteket i Gamleby. Öppet hus i Ankarsrums bibliotek 26 april med många besökare. Genline kurser och Disgenkurser både i Gamleby och Västervik samt på Brandstationen den 16 februari med Ingvar Kärrdahl och dels 22 november med Nils Ottervik som kursledare. Fyra studiecirklar har hållits med 4 Wåra Rötter 1/2009 avslutning på Landsarkivet i Vadstena. Soldat registrering fortsätter även under året. Fotografering av dödböcker för vårt område har utförts av Sture Karlsson och Hans Wilensjö på Landsarkivet i Vadstena där föreningens medlemmar sedan hjälper till med registrering för senare utkomst av en C-skiva för hela landet för åren fram till Övriga aktiviteter: Föreningen var inbjudna till Odensvi hembygdsförenings hantverksmässa i Odenskans den 29 mars. Många besökande visade intresse för släktforskning. Vid regionalträff på S:T Sigfrids Folkhögskola i Växjö den 19 april representerades föreningen av Holger Kanth, Karl-Axel Carlsson och Valdy Svensson. Föreningen var den 22 maj inbjuden av Hjorteds hembygdsförening till en intressant vandring i Mörtfors. Medlemmar från föreningen har varit på besök hos SKB i Simpevarp den 17 och 24 maj. Under fyra onsdagseftermiddagar i juli var föreningen och visade släktforskning i Lofta hembygdsgård i Råberga. Ett uppskattat inslag. Vid Locknevi marknad den 10 augusti var föreningen inbjuden av Locknevi Bygdegårdsförening att visa släktforskning för för marknadsbesökare. Det blev mycket uppskattat. Förbundets släktforskarstämma i Malmö den 25 augusti representerades av Hans Wiberg och Holger Kanth. Medlemsantalet var de 31 december st. Registrerade besökare i forskarsalen under året är cirka 1300 st. Gåvor: Ett antal böcker har skänkts av Gunilla Källström. Lars Widenstrand har skänkt boken om Stora Björka, Västra Ed, Trälarnas barnbarn samt sin forskning kring boken till föreningen. Styrelsen framför ett varmt tack för gåvorna. Inköp: En stationär dator har inköpts samt abonnemang på Genline och SVAR. CD-skiva på bouppteckningar i Tjust härad. Våra rötter. Föreningens tidning har utkommit med fyra nummer under året. Tidningskommittén är mycket tacksam för artiklar. Tidskrifter: Föreningen har utbyte med andra släktforskarföreningar. Dessa tidskrifter finns i forskarsalen. Hemsida: Föreningens hemsida finns under Medlemmar är välkomna med frågor och synpunkter i gästboken. Internet: Internet är inkopplat i forskarsalen. Inventarier: se inventarieförtecknig. Försäkringar: Föreningen har ansvars- och inventarieförsäkring hos Länsförsäkringar. Slutord: Styrelsen för Tjust Släktforskarförening framför ett varmt tack till kommunbibliotekets chef och personal samt till personalen i Gamleby och Ankarsrum, till

5 Gamleby Folkhögskolas rektor och personal för ett gott samarbete vid våra kurser, till hembygdsföreningarna som vi samarbetat med, till Visarkivet, till Locknevi Bygdegårdsförening, till jourverksamheten som hjälper föreningsmedlemmar i sin forskning och till alla som hjälper till med avskrifter, för bidrag till våra lotterier, till alla som deltar i våra möten och aktiviteter. Vi vill tacka för det gångna verksamhetsåret och önskar Er välkommen åter till ett nytt versamgetsår. Västervik 18 mars 2009 undertecknat av styrelsen. föreningsnytt Vår förbundsordförande Barbro Stålheim hade inför årsmötet ombetts att redogöra för sitt arbete som ledare för Sveriges Släktforskarförbund. Text: Hans Wilensjö Foto: Tor Wiklund Ekonomisk rapport: Kjell Johansson vald revisor uppläste deras rapport om den ekonomiska ställningen och rekommenderade mötet att tillstyrka ansvarfrihet. Årets överskott uppgick till 10451,98 kronor och att överföras till kommande år. Årsmötet beslutade om ansvarsfrihet för styrelsen. Val: Till kassör omvaldes Yvonne Andersson/ Gullberg för 2 år. Till en styrelseledamot valdes Karl-Axel Carlsson nyval. Rolf Nilson hade avsagt sig. Till två styrelse suppleanter valdes Rolf Nilsson och Nils Ottervik. Anne-Maj Olofsson hade avsagt sig uppdraget. Val av revisor för två omvaldes Kjell Johansson och val av revisorsuppleant nyvaldes Britt Börjesson. Karl Erik Boman hade avsagt sig uppdraget. Val av kaffekommitté omvaldes Birgitta Karlsson, Marianne Karlsson och Ingegerd Rocén. Kristina Strömmer hade avsagt sig och det blir bara tre under året. Val av lotterikommitté omvaldes Tor Wiklund, Hans Wilensjö, Rolf Nilsson och Anders Roupé. Val av redaktion för Wåra Rötter omvaldes Bo Sandberg, Tor Wiklund och Hans Wilensjö och Lennart Jennekvist nyvaldes. Lars Osvald hade avböjt omval. Till valkommitté omvaldes Nils Erik Hultqvist och Gunn- Britt Tjäder. Kvällens ordförande tackade för visat intresse och återlämnade klubban till Ordf Hans Wiberg som delade ut blommor till föreningens äldste närvarande medlem Inge Johansson 90 år fyllda. Blommor gavs till avgående styrelsesuppleant Anne-Maj Olofsson och till kaffe och lotteri kommitté samt valberedning för fint arbete. Ordföranden tackade vår medlem och även vår förbundsordförande Barbro Stålheim för väl genomfört årsmöte med blommor. Då Barbro även är medlem i Tjust Släktforskarförening gjorde hon först en egen presentation och talade om att hennes rötter är från Östra Ed och Locknevi församlingar och med avgreningar i stort sett i hela tjustbygden. Hon har i sitt forskarregister ca tjustbor och då särskilt i Lofta, Loftahammar, Tuna, Gladhammar, Hallingeberg, Hjorted, Västra Ed och alla angränsande socknar. Hon har haft särkilt intresse av att forska i Västra Ed. Barbro välkomnade våra medlemmar att höra av sig om man har kört fast i sin forskning. Sitt arbete har hon på Servera grossistlager i Norrköping, så långt från sin hembyggd har hon inte flyttat. Sveriges Släktforskarförbund har 164 medlemsföringar, som i sin tur har ca medlemmar. En av dessa föreningar är vår egen förening. Förbundets kansli finns i Solna och där arbetar tre personer. Vad gör då förbundet för sina medlemmar? Enklast att ta del av detta är via Rötter, där ser man vad förbundet har att erbjuda. Där finns mycket information, inte minst Anbytarforum och den nya bokhandeln. Förbundet har tecknat avtal med Genline, Arkiv Digital och Ancestry om rabatter för medlemsföreningarnas medlemmar. Rabatterna gäller på de olika aktörernas ordinarie pris. För Ancestry är rabatten så mycket som 500 kr, så har man många emigranter i släkten är det en bra rabatt för att ta del av allt det material som Ancestry erbjuder. Många aktörer på marknaden är bra för oss släktforskare, det skapar konkurrens och håller abonnemangspriserna på rimliga nivåer. Alla föreningars cd-skivor (t ex PLF:s) och förbundets egna cd-skivor använder samma presentationsprogram, vilket gör det lätt för användare att känna igen sig. Presentationsprogrammet har tagits fram av förbundet och erbjuds utan kostnader till de föreningar som planerar för egen cd-produktion. Det är på gång ett liknande program för registrering av husförhörslängder. Förbundet kan ge sina medlemsföreningar arrangemangsstöd vid öppna arrangemang, typ Släktforskningens dag samt stöd till särskilda projekt. Förbundet erbjuder föreningarna att sälja böcker, cd-skivor, abonnemang på kommission (höga rabatter) till sina medlemmar. Förbundet ger ut tidningen Släkthistoriskt Forum fem gånger om året samt en årsbok med många bra och varierande artiklar. Släkthistoriskt forum har ca prenumeranter och årsboken trycks i ex. Vill man stödja utvecklingen av förbundets hemsida Rötter till nytta och nöje för alla släktforskare kan man göra det genom att betala 100 kr/år till Rötters vänner. Den viktigaste inkomstkällan för förbundet, utöver prenumerationer på tidning och årsbok är den nya bokhandeln. Där säljs böcker, cd- skivor, prenumerationer m.m. Alla medlemmar i medlemsföreningarna har rabatter på alla produkter i bokhandeln. Nya böcker etc. tillkommer nästan varje vecka och om det annonseras på Rötter. Bokhandeln är inte billigast, inte heller den dyraste, men den har som ambition att vara den bokhandeln som en släktforskare ska hitta det som intresserar en släktforskare. forts. sidan 6 Wåra Rötter 1/2009 5

6 Det vikigaste projektet just nu är Namn åt de döda. Nu ska alla döda under hela talet samlas på en och samma Cd. En Cd som planeras komma ut under hösten Många föreningar och enskilda släktforskare hjälper till att ro detta stora projekt i hamn och det är förbundet mycket glada för. Vill du hjälpa till finns all information på Rötter. Porträttfynd (nästan fotografier), Samefynd, Gravstensinventeringen är databaser som finns på Rötter. En ny databas med Konsultarkiv ska skapas och förhoppningsvis bli tillgänglig under hösten. Gravstensinventeringens gamla material scannas just nu och ska på sikt också göras tillgänglig via Rötter. En utmaning för förbundet och dess medlemsföreningar är att fånga alla nya släktforskare som nöjer sig med att forska hemma via datorn och inte ser nyttan och glädjen med att vara med i en förening. Men nu kommer det ett nytt och intressant program om släktforskning på TV. Programmet heter Vem tror du att du är och sänds på bästa sändningstid, kl 20:00 på tisdagar i SVT. Första programmet sänds den 24 mars och först ut att få ta del av sina rötter är skådespelerskan Helena Bergström. Sedan följer Magnus Härenstam (med tjustanor), Thomas Bodström, Charlotte Pirrelli, Malin Berghagen och Suzanne Osten. Programmets släktforskarexpert är förre förbundsordföranden Ted Rosvall. Som avslutning meddelade Barbro att årets Släktforskardagar är i Falköping den augusti och hälsade alla välkomna dit. Som avslutning bjöd föreningen på kaffe med ostfralla och tre lotterier lottades ut till de drygt 60 närvarande medlemmarna. Här hittar man medlemsrabatterna: sveriges.aspx Foto: Bo Sandberg Från skrivmaskin till Datorisering 20 år med Wåra Rötter Från avgående redaktören Tiden går fort när man haft ett trevligt jobb som redaktör för tidningen Wåra Rötter. Så vill jag sammanfatta mina 20 år med tidningen. Vi började med handritad första sida, all text skrevs på maskin, det förekom också tecknade inslag och inkopierade från tidningar. Tidningen drogs fram via kopiator, häftades och sändes ut till medlemmarna. Något som hette bildmaterial var helt främmande i början, det förekom i liten skala. I början var alla positiva till att föreningen skulle ha en egen tidning, men att hjälpa till med material till tidningen gick trögt, visst det kom in råmaterial men inlämnaren tänkte inte på att man måste redigera så att andra kunde läsa och begripa vad som menades, då blev det liv när vi gick fram med rödpennan och ändrade texten till läsbar svenska. Då var inte redaktören mycket värd i vissa ögon. Det fanns tillfällen då vi ej tog in insänt material på grund av att vi inte fick redigera något. Helt smärtfritt gick det väl inte men medlemmarna började se att det inte gick att få in vilken rappakalja som helst. Tidningen växte efter hand och vi gick in i dataåldern, och med den förändrades allt. Utseende, innehåll, bilder, kartor, allt till det bättre. Vi fick en mycket duktig layout-man Bosse Sandberg som har gjort ett jättejobb med utformningen av tidningen. Och så den stora händelsen när vi gick över till offsettryck där samarbetet mellan layout och tryckeri har varit utmärkt. Tryckning och häftning, allt automatiskt, det kändes fint när man höll den första nya tidens tidning i handen, nu var vi med i tiden. Jag vill vädja till våra medlemmar att lämna bidrag om ni har något till tidningen, låt inte de nya redaktörerna lida av nyhetstorka, själv skall jag lämna lite material, jag har en del på gång som jag icke haft tid att bearbeta. Jag vill tacka föreningens styrelse för att ni stött mig under åren utan ert stöd har det nog varit väl tungt att arbeta med WR. Även ett stort tack till Bosse för det fina samarbete vi haft och för de goda råd du alltid kommit med. Till de medarbetare som kommit in på senare tid, Hans Wilensjö och Tor Wiklund säger jag lycka till med Wåra Rötter, det var trevligt att jobba med er och så får jag hälsa redaktör Lennart Jennekvist välkommen till Wåra Rötter. Tack alla läsare av WR. Mvh Lars 6 Wåra Rötter 1/2009

7 PROGRAM FÖR VÅREN 2009 Onsdag 15 april Tid: Plats: Utkiken, biblioteket Onsdag 29 april Tid: Plats: Brandstationen, Västervik Lördag 9 maj Tid: Plats: Vecka 31, juli Månadsmöte Ulf Bergkvist kåserar om Posttrafiken Västervik Gotland Kaffe, lotterier, anbyten Pratkväll Anbytardag i Bygdegården Blackstad tillsammans med Blackstads Hembygdsförening. Erik Karlsson Vimmerby kåserar. Kursvecka på Gamleby Folkhögskola, se program sista sidan. Välkommen till våra träffar hälsar Styrelsen. Anteckna träffarna i Din kalender. Vi annonserar i VT lördagen före aviserad programpunkt, under föreningar. Kolla även på vår hemsida NYA TIDSKRIFTER SOM KOMMIT UNDER VINTERN Arosiana nr 3+1 Västerås Släktforskarklubb An-Siktet nr 4 Folkare Släktforskarförening Anlets Bladet nr 1 Botvidsbygdens Släktforskarförening An Ropet nr 1 StorStockholms Genealogiska förening Anbudet nr 1 Eskilstuna-Strängnäs Släktforskarförening Anknytningen nr 1 Nyköping-Oxelösund Släktforskarförening Boden-Anan nr 1 Boden övre Luleå forskarförening Diskulogen nr 83 Föreningen DIS i Linköping Dalfolk nr 1+4 Släkt-Hembygds-Emigrationsföreningen Dalfolk Gräns Posten nr 65 Gränsbygdens Släktforskare Hallandsfares inform. nr Hallands Släktforskarförening K G F Nytt nr Kronobergs Genealogiska förening K F V-forskaren nr 3 Katrineholm Vingåker Flen Släktforskare KLGF-Bladet nr 70 Kalmar läns Genealogiska förening MGF-Nytt nr 4 Midälva Genealogiska förening Njudungen nr Njudungs Släktforskarförening PLF-Nytt nr 88 PLF- Oskarshamn Runslingan nr 4+1 Upplands Släktforskarförening Släkt-Eken nr Blekinge Släktforskarförening Släktbandet nr Eksjöbygdens Släktforskarförening Släktposten nr 3 Nässjöbygdens Genealogiska förening Släkt Historiskt Forum nr 5+1 Sveriges Släktforskarförbund Sukutieto nr 25 Genealogiska Samfundet i Finland Släktforskarennr Västerbergslagens Släktforskare Släkt-Trädet 13 Nordvärmlands Släktforskarförening Stamträdet nr 1 Släktforskare Sandviken Södertälje Proband nr 169 Södertälje Släktforskarförening Strödda Annotationer nr 41 Släktforskare Örebro län Värmlands Anor nr 4+1 Värmlands Släktforskarförening Västgötagenealogen nr 4+1 Västgöta Genealogiska förening Våra rötter vår historia nr 88 Nolaskogs Hembygds-och släktforskare Åsbo Släktblad nr 2 Åsbo släkt och folklivsforskare Ådalingen nr 3 Ådalens Släktforskarförening Ättlingen nr 2 Skövde Släktforskarförening ÖGF-Lövet nr Östgöta Genealogiska förening DIS-Småland nr 27 Medlemsblad för DIS-Småland Wåra Rötter 1/2009 7

8 Släktforskningens dag Vi var representerade på Västerport och Åhléns Varuhus samt att det var öppet i forskarlokalen var det många som kom och ville ha information om släktforskning. Vi hade turen att hjälpa några som inte visste något om sina rötter. Det som var aktuellt var demonstration av de digitala hjälpmedel som finns att nå via nätet. Kanske några fick upp ögonen för släktforskning som vi kan se som medlemmar i en framtid. Hans Wiberg hjälper Inga Britt Gunnarsson att hitta sina anor. På Hantverksmässan i Odenvi var vi representerade Text: Valdy Svensson Foto: Hans Wiberg Holger Kanth, Hans Wiberg och Valdy Svensson har varit på hantverksmässa i Odensvi lördagen 4 april. Vi hade tre datorer med oss och hade fullt upp att göra. Det var många både nya och gamla släktforskare som besökte oss. Nya medlemmar Norèn, Gun & Lennart Snörum Gammelgården Loftahammar Karlsson, Ingrid & Gösta Norra Järnvägsgatan 2 B Västervik Jan-Olofsdotter Bernhard, Anna Yxered Minsjö Totebo 8 Wåra Rötter 1/2009

9 EN KAROLINS FLYKT FRÅN RYSSLAND del: 15 Ett äventyr som vi skall förmedla i några avsnitt. Källan kommer från Carl von Rolands handskrivna biografi som förvaras i Kungliga Biblioteketshandskriftssamlingar, den har tidigare givits ut i bokform 1914 av Samuel E. Bring. Tommy Jansson har med underlaget från Brings bok under 1984 moderniserat texten från 1700-tals svenskan. Boken är utgiven på Bäckströms Förlag i Stockholm. Roland på bal i Schwerin Jag anlände sent på kvällen till Schwerin, just innan portarna skull stänga till staden. Jag frågade mig fram till ett värdshus, där jag sadlade av och stallade in hästen och utfodrade den. Jag frågade värden om han kunde visa mig till en fältskär. Efter det fältskären lagt om mina förband återvände jag till värdshuset. Jag frågade värden om det var bekant om generalmajor von Krassow befann sig i staden, det kunde värden bekräfta, men tillade att jag troligtvis inte kunde träffa honom den kvällen, eftersom han i hertigens frånvaro var värd för en bal för att fira hertigens namnsdag. Är även överste von Schwerin i staden frågade jag. Ja även han är här, sade värden, och han deltar säkerligen i balen i sällskap med de andra förnäma gästerna. Denne överste von Schwerin, vilken jag tidigare träffat i Rostock, var gift med general Krassows brorsdotter, som var svenska. Jag bad värden att han skulle visa mig till huset där balen hölls, vilket visade sig vara ett mycket upplyst och välbevakat hus i stadens mitt. Ville ej bli insläppt Soldater vaktade utanför porten och inne i gången. Runt gångens och salarnas väggar stod livréklädda betjänter. Först ville vakterna inte släppa in mig, men då jag sade att jag hade ett ärende till generalen blev jag insläppt i gången. Väl där inne bad jag en av vakterna att hämta generalens betjänt, så att jag fick lämna ett meddelande. General Adam von Krassow, hade en yngre bror, Ernst Detlof som var general i den svenska armén, var en gammal vän till mig. När generalens betjänt kom ner i gången, bad jag honom meddela sin herre att en person ville tala med honom. Jag sade till betjänten att han ifall generalen var mycket upptagen, skulle lämna samma meddelande till överste Schwerin. Tydligen var generalen upptagen, ty efter en stund kom översten och ställde sig i dörren ut mot gången, med en hand på varje dörrpost. Han stod i siluett mot den upplysta hallen. Vem är det som vill tala med mig? Frågade han ut mot gången. Då klev jag fram, och under det jag räckte honom handen sade jag på tyska: Det är jag, herr överste, som vill tala med er. Eftersom jag inte ville att någon annan skulle höra vårt samtal, gick jag före honom ut mot gatan. Översten blev tydligen misstänksam och frågade. Vem är ni då egentligen? En god vän, svarade jag, översten behöver inte vara orolig. Jag berättar vem som döljer sig under min förklädnad När vi kommit tillräckligt långt bort på gatan för att vakterna vid ingången inte skulle höra oss, berättade jag vem jag var och att jag var sårad. Han ville då genast ropa till sig några betjänter för att de skulle hjälpa mig hem till hans hus, samt låta regementets fältskär se om mina skador. Jag tackade emellertid nej till dessa erbjudanden, med hänvisning till risken att bli avslöjad. Han ville då omedelbart veta hur det stod till med den svenske kungen och höra mig berätta om händelseutvecklingen på Rygen, som ännu var okända för honom. Eftersom vi inte kunde stå kvar på gatan hur länge som helst lovade jag att istället komma hem till honom nästa morgon. Den natten sov jag gott för första gången sedan jag blev blesserad. Efter att ha blivit omplåstrad av samma fältskär som dagen innan, begav jag mig till överstens palats klockan tio nästa morgon. Nyfiken kammartjänare I trappan på andra våningen stod hans kammartjänare, vilken jag frågade om översten var uppstigen. Nej svarade han. Sover han fortfarande frågade jag? Nej han är vaken. Gå då in och säg att här väntar en person som vill tala med honom. Då vill jag veta ert namn. Om ni bara går in och säger vad jag bett er säga, så räcker det nog, sade jag irriterat. Han gick till översten, och eftersom denne förstod vem det var som sökte honom befallde han tjänaren att visa in mig. När jag klev in i kammaren, reste sig översten från sängen, ikädd enbart sin nattrock. Kammartjänaren, som var mycket nyfiken av sig, ville gärna stanna kvar i rummet under vårt samtal. Översten skickade dock iväg honom med att utföra olika uppdrag, men han var snart tillbaka och rapporterade att han utfört befallningen, hämta hit överstinna och sedan håller ni er borta från kammaren så att jag och min gäst får föra vårt samtal ifred. sade översten till honom. Översten och jag fick nu prata ostört i en halvtimme. Då kom överstinnan in i kammaren. När hon kommit in frågade översten henne om hon kände igen mig. Nej, svarade hon, hur skulle jag kunna det? Kliv närmare, kära hustru, och titta noga efter, sade översten. När hon kom närmare bugade jag mig för henne och kysste hennes hand, samtidigt som jag tackade henne för den gunst hon visat mig i Rostock. Hon såg nästan ut att svimma när hon kände igen mig och sade. Åhh, är det inte herr Roland? Jovisst sköna dam, svarade jag. Hur kommer det sig att vi träffas så snart igen frågade hon? Översten berättade kortfattat för henne vad jag varit med om sedan vi skildes i Rostock. Efter att hört denna historia, och då särskilt om mina blessyrer som jag fått på Rygen, utbrast hon: Herr Roland, ni måste stanna här hos oss och låta oss sköta om er. Ingen behöver få veta att ni är här. Nej, min nådiga fru, svarade jag, ni skulle aldrig kunna hålla mig här i hemlighet. Brandenburgarna har sina spioner överallt. Även bland era tjänare kan de ha spioner. Hur skall jag då kunna hjälpa er herr Roland? Jag tackade henne hjärtligt för hennes omtanke, men sade att jag nöjde mig hennes vänliga gunst. Den har ni alltid herr Roland, sade hon glatt. Kära hustru, sade översten tänk på att han är skottskadad och fått kläderna förstörda. Du kan väl ge honom något att ta på sig. forts. sidan 10 Wåra Rötter 1/2009 9

10 Hon gick då ut ur kammaren och kom strax tillbaka med flera skjortor och halsdukar. Jag tackade för hennes generositet men sade att jag omöjligen kunde ta med mig allt detta på hästryggen. Hon trugade och bad mig ta emot gåvorna, och det slutade med att jag tog emot en av skjortorna, för den jag hade på mig var helt nedsölad av blod, som läckt genom förbanden. Sedan vi druckit te tillsammans tackade jag för mig och tog farväl, trots att de ville ha mig kvar till middagen. Jag lovade dock, att återkomma nästa dag. Detta blev dock aldrig av på grund av kommande händelser. Fältskären snokar i min identitet På kvällen när jag var hos fältskären försökte han, under det han lade om mina förband, att utforska skadornas uppkomst. Jag förstod av hans tal att han varit i kontakt med överstens nyfikna kammartjänare och att dessa herrar anade att jag inte var den jag gav mig ut för. Fältskärer är alltid nyfikna av sig och för alltid med sig rykten och nyheter dit de kommer. När jag i kvällningen återvände till värdshuset meddelade värden att en fru N.N. skickat bud efter mig och omedelbart ville träffa mig. Jag svarade värden att jag inte kände någon fru N.N. och alltså inte tänkte besöka henne. Jo, sade värden, ni måste gå till henne! Hon är en hederlig kvinna. Jag blev sålunda tvungen att följa med till fru N.N., dit värdshusdrängen visade vägen. När vi kom fram till fruns hus stod hennes betjänt och väntade på oss i den mörklagda porten. Jag frågade honom om det var han som sökt mig på värdshuset. Ja, jag har varit där och sökt en person som ska vara klädd på följande sätt, sade han och beskrev därefter ganska exakt min utstyrsel. Är ni denne man, fortsatte han, ber jag er att gå upp till frun här i huset. Han stängde porten mot gatan och gick före genom den mörka gången uppför trapporna och fram till en stor dubbeldörr. När han slog upp dörrarna såg jag in i en vacker sal med en stor, lysande ljuskrona mitt i taket och ljuslampetter utmed väggarna. Betjänten gick tvärs igenom den tomma salen och öppnade dörren till en innanför liggande kammare. Strax klev två vackra kvinnor in i salen, av vilken jag kände igen den ena som genast kom fram och tackade mig för den tjänst jag gjort henne i Stralsund. Hon hade samtidigt med mig vistats hos kungen i Stralsund och beklagade nu att hon inte skulle få tillfälle att återgälda mina tjänster. Fru N.N. varnar mig Herr kapten sade hon, ni kan inte stanna här i staden, då jag känner att ni blivit förrådd. Ert porträtt finns avmålat på en efterlysning, där den som fångar er utlovas en riklig belöning av danske kungen. Jag blev först förstummad, men utbrast sedan: Jag kan inte förstå av vem eller på vad sätt jag blivit förrådd. Herr kapten, sade hon jag visste ju, utan att ha sett er, att ni var i staden. På så sätt har också andra, som inte vill er väl, fått reda på er närvaro här. Om ni inte lyder mitt råd och lämnar staden så snart portarna öppnas i morgon bitti så kommer ni att gripas. Jag tackade henne för varningen och tog farväl. Den natten sov jag knappast något, jag var verkligen orolig, gjorde mig resklar mycket tidigt så att jag väntade vid stadsporten när den öppnades. Så fort porten öppnades var jag på väg ut och mitt närmast mål var att komma bort från staden. Jag red nu mot Lybeck, men eftersom jag inte kunde nå staden på en dagsritt övernattade jag i Launburg. Lybeck Tidigt nästa morgon red jag in i Lybeck. När jag passerade torget lade jag märke till en herre som iakttog mig från fönstret i ett vackert hus. Då jag varken kände igen herrn eller visste vems huset var tänkte jag inte närmare på saken. Det visade sig dock senare att herrn känt igen mig och omedelbart skickat sin dräng för att se vart jag tog vägen. På huvudgatan frågade jag en herre, var generalskan, fru Stackelberg, bodde och red mot det anvisade huset. Sedan drängen, utan att jag märkte det, sett var jag tog in återvände han till sin herre. Denne skickade drängen tillbaka till fru Stackelbergs hus, för att ta reda på vem den mystiske ryttaren var. När drängen fått sina upplysningar och lämnat dem till herrn, fick jag ett annat bud. Den svenske residenten i Lybeck, Herman Fock, ville träffa mig för att informera sig om händelserna på Rygen. När jag på eftermiddagen samma dag satt hos herr Fock och berättade om det svenska misslyckandet på Rygen kom det ett ilbud till honom. När Fock läst brevet överlämnade han det till mig och sade: Brevets innehåll berör er i högsta grad kapten Roland, så ni bör läsa igenom det. Brevet var från överste Schwerin, som ville veta av herr Fock om jag anlänt till Lybeck. Översten skrev att han fått vetskap om att några preussiska officerare satt av efter mig så snart jag passerat stadsporten i Schwerin. Han hade också hört rykten om att jag skulle blivit tillfångatagen, i vilket fall han skulle ha försökt få mig frigiven. Om kapten Roland däremot anlänt helskinnad till Lybeck, skulle ett besked om detta från herr Fock glädja mig ofantligt, skrev översten. Herr Fock skrev ett svar till översten och lät det gå tillbaka med ilbudet. Därefter skickade Fock bud efter kommissarie Helding och ytterligare några svenskar, för att dessa skulle få höra mig berätta om det som förevarit på Rygen. Sedan jag berättat för herrarna om det jag upplevt på Rygen och under ritten till Lybeck sade jag att det var dags för mig att skaffa nattlogi. Herr Helding erbjöd mig då fri kost och logi hos honom, ett erbjudande som jag tacksamt accepterade. Nästa avsnitt: Hattmakarens mystiska gäst 10 Wåra Rötter 1/2009

11 VECKOKURS VECKA JULI 2009 Anmälan senast den 1 juni till Gamleby Folkhögskola tel: Digitala hjälpmedel m.m. i släktforskningen Måndag kl Välkomstanförande Hans Wiberg Presentation av kursdeltagarna Kafferast Läsning av gammal stil Gunilla Källström och Margareta Roupé Wester Lunch Utflykt Kafferast Utflykt Tisdag kl Läsning av gammal stil Gunilla Källström och Margareta Roupé Wester Kafferast Genline presenterar sitt utbud Lunch Genline fortsättning Kafferast Genline fortsättning Onsdag kl Läsning av gammal stil Gunilla Källström och Margareta Roupé Wester Kafferast Arkiv Digital presenterat sitt utbud Lunch Arkiv Digital fortsättning Kafferast Arkiv Digital fortsättning Torsdag kl Läsning av gammal stil Gunilla Källström och Margareta Roupé Wester Kafferast Hur man presenterar sin forskning i bild och text. Ingvar Kärrdahl mfl Lunch Hur man presenterar sin forskning i bild och text. Fortsättning Kafferast Digitala hjälpmedel CD-skivor m.m. Hans Wiberg Fredag kl Johan Birath Kafferast Johan Birath Lunch, avslutning Wåra Rötter 1/

12 Ekonomibrev Tjust Släktforskarförening c/o Stadsbiblioteket Box 342, Västervik 12 Wåra Rötter 1/2009