Skolvis bilaga till läroplan för den grundläggande utbilningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skolvis bilaga till läroplan för den grundläggande utbilningen"

Transkript

1 Skolvis bilaga till läroplan för den grundläggande utbilningen Skräbböle skola 9 Våno skola 13 Sunnanbergs skola 15 Kirjala skola 18 Sarlinska skolan 20 Kyrkbackens skola 24 Skärgårdshavets skola 30 Träsk skola 32 Iniö skola 34

2 MALMS SKOLA Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion UTGÅNGSPUNKTERNA FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKALL ORDNAS 2.2 Värdegrunden Den grundläggande utbildningens uppgift är att utbilda och fostra eleverna samt att främja deras utveckling som individer och medlemmar i en grupp som en del i livslångt lärande. Utbildningen skall erbjuda eleverna redskap för och mod och vilja att svara på utmaningar i en föränderlig livsmiljö. Malms skola är en skola för alla. Skolan vill skapa förutsättningar för en trygg och stimulerande inlärningsmiljö för alla elever oberoende av deras bakgrund. Skolans tidigare erfarenheter och traditioner utgör grunden för den högklassiga undervisningen. Samtidigt finns öppenhet för nya intryck som leder till utveckling. Utbildningens uppgift är också att utveckla elevernas kunskaper, färdigheter och förhållningssätt så att de kan fungera i ett demokratiskt samhälle och utveckla det. En viktig uppgift är också att föra kulturarvet vidare och ge eleverna beredskap att aktivt verka i det globala kunskapsnätet. En positivt kritisk inställning till kunskap betonas, liksom kreativitet, både när det gäller kunskap och praktiska färdigheter. Vi betonar de grundläggande kunskaperna och mångsidigheten i undervisningen. VÄRDEGRUNDEN FÖR MALMS SKOLA BYGGER PÅ DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA, 0-TOLERANS, VI-ANDA SAMT PÅ ELEVEN OCH ELEVENS LÄRANDE. 3. UTGÅNGSPUNKTERNA FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKALL GENOMFÖRAS 3.1 Den pedagogiska miljön Malms skola är centralt belägen i Pargas centrum. Närsamhället, dvs. centrum, skärgården, landsbygden och industrin, utnyttjas i undervisningen. Det kulturella utbudet i staden, så som stadsbiblioteket, kyrkan och hembygdsmuseet, ligger på gångavstånd från skolan. Samarbetet med såväl församlingen som den kulturella sektorn är gott, exempelvis under temadagar och olika evenemang. Även möjligheterna att idka idrottsverksamhet är goda. Idrottsplan, ishall, golfbana och träningsgym finns nära till hands. För skolans utomhusverksamhet kan centralparken, naturstigar och spånbanor, simstränder, skidspår samt den närbelägna skogen utnyttjas. I skolbyggnaden finns datasal, auditorium, utrymmen för teknisk- och textilslöjd, gymnastiksal samt en simhall. Skolgården omger hela skolan. Den del där eleverna får vistas har gungor, klätterställning, fotbollsplan samt grus och gräsplaner. 2

3 3.2 Arbetssätt Inlärning är en individuell och social process. Att lära sig är att inhämta ny kunskap men även att tillägna sig inlärnings- och arbetssätt som redskap för ett livslångt lärande. Inlärningen grundar sig på interaktion mellan lärostoff och elevens tidigare kunskaper. Inlärningen skall ses som en aktiv och målinriktad verksamhet. Elevernas tidigare kunskaper beaktas då nya kunskaper och färdigheter byggs upp. Lärarens roll är att stödja inlärningen och att handleda de enskilda eleverna till större medvetenhet om hur de lär och hur de kan påverka sitt eget lärande. Läraren utför konkreta experiment, forskar och deltar aktivt vid problemlösningstillfällen. Varje elev bygger efter sina egna förutsättningar upp sina uppfattningar om omvärlden. Elevernas eget forskande berör teman, som ligger näromgivningen och den dagliga verkligheten nära. Undervisningen upplevs meningsfull då den ger utmaningar och nya upplevelser. Arbetsmetoderna stöder inlärningen och påverkar inlärningen i positiv riktning. Läraren undervisar och handleder eleverna både individuellt och i grupp. Mångsidiga arbetsmetoder som stöder elevernas aktivitet är grunden för undervisningen. Arbetsmetoderna betonar vikten av samarbete, aktivitet, kreativt tänkande och skapande. Läraren differentierar undervisningen så att alla elever på bästa sätt kan tillgodogöra sig den. Läraren har metodisk frihet att välja arbetssätt. 3.3 Skolans verksamhetskultur Elevens förhållande till sig själv. En god och sund självkänsla är den viktigaste förutsättningen för elevens positiva utveckling i och utanför skolan. Då eleven känner sig själv och tror på sig själv ger det en möjlighet att lyckas och att vidareutveckla starka sidor i skolarbetet. Samtidigt ger det möjlighet och styrka att bearbeta också de svagare sidorna. Vägen till en realistisk självuppfattning, en stark självkänsla och självständighet går via en positiv jag-bild. Elevens förhållande till andra människor. I elevens förhållande till sina medmänniskor betonas framför allt tolerans och samarbetsförmåga. Förståelsen för olikheter bland skolkamraterna, och även olikheter i ett vidare perspektiv, blir allt viktigare med tanke på de varierande förutsättningar och den varierande bakgrund eleverna kommer att uppvisa i framtiden. Goda människorelationer och förmåga till samarbete har ett värde redan i sig själv, men betonas också i framtida studier och i arbetslivet. Elevens förhållande till samhället. En uppbyggande men kritisk hållning till samhället byggs upp redan i ett tidigt skede. Möjligheterna att kunna delta och påverka utvecklingen och ansvaret för gemensamma angelägenheter och gemensam egendom betonas. Förståelsen av förhållandet mellan gruppens och individens olika behov kommer naturligt in i skolan redan från skolstarten. 3

4 Mot bakgrunden av den allmänna utvecklingen är det viktigt att redan i åk 1-6 betona demokratins styrka och möjligheter att utvecklas. Elevens förhållande till arbetet. Redan i lågstadiet läggs grunden till elevens studie- och arbetsvanor. Förmågan till självständigt tänkande och självständigt arbete är grundläggande faktorer med tanke på framgång i studier och arbete. Möjligheterna att få uppleva tillfredsställelse över det egna arbetet, det egna ansvaret för arbetet och belöning av egna initiativ betonas. Eleven skall också kunna ställa realistiska krav på sitt eget arbete. Elevens förhållande till naturen. Skolan skall genom arbete i närmiljön skapa förståelse för och positiva attityder till de ekologiska principerna. Genom att eleven förstår betydelsen av en ren och oförstörd miljö i sin närhet skapas också en förståelse för miljöfrågor i större perspektiv. Principen om en hållbar utveckling skall kunna förverkligas och närmiljön bör betonas. Eleven skall förstå sin egen roll i sammanhanget och få en positiv attityd till att bidra till en sådan utveckling. Elevens förhållande till kulturen. Skolan skall dels förmedla kulturarvet och dels ge möjligheter till aktivt skapande och berikande upplevelser inom olika kulturområden. I åk 1-6 står hembygden och dess kultur främst. Den utgör grunden för förståelsen av den finlandssvenska kulturen som utgör en viktig del av skolans verksamhet. En stark identitet skapar förståelse för landets finska kultur och internationell förståelse. Även inom kulturens område betonas tolerans i förhållandet till främmande kulturer. 3.4 INTEGRERING OCH TEMAOMRÅDEN tyngdpunktsområden i undervisningen Utöver det som nämns i stadens läroplan 3.4 kan för Malms skola nämnas Modersmål I Malms skola är modersmålet det centrala ämnet. Basfärdigheterna i modersmålet är avgörande för elevernas vidare studieframgång både inom och utom skolan. Finska De tvåspråkiga elevernas speciella behov beaktas och skolan anordnar modersmålsinriktad finska för dem. Även i övrigt beaktas elevernas förkunskaper. Utgående från dem görs gruppindelningarna. Integrering Integreringen i stor klass av elever med individuell undervisningsplan är en viktig del av elevens helhetsutveckling. Alla elever som är överförda till specialundervisning på heltid 4

5 har en klass som de hör till. Eleverna integreras i en större klass i alla ämnen där det är ändamålsenligt för dem. Tyngdpunktsområden i undervisningen och i skolans verksamhetskultur Utöver vad som nämns i stadens läroplan i punkt 3.4 kan nämnas följande för Malms skola: 5

6 Kulturell identitet och internationalism Förslag till genomförande I Malms skola integreras detta i form av besök i närmiljön, så som Pargas hembygdsmuseum och Åbo slott. Åk 3 har hembygden som tema och bekantar sig med Pargas, dess byggnader och historia. Industribesök görs i flera årskurser Kommunikation och mediekunskap Förslag till genomförande Kommunikation och mediekunskap ingår som en naturlig del i all undervisning men framför allt inom modersmål och litteratur. Eventuell skoltidning Google app muntliga, skriftliga och visuella produktioner där lämpliga av-medel används chrombook i de årskurser som har tillgång till dem kontakt med lokala medier och rapportering i dem elevframföranden vid fester, temadagar, morgonsamlingar o.dyl. handledning i att kommunicera med instanser utanför skolan Deltagande, demokrati och entreprenörskap Förslag till genomförande Innehållet i detta temaområde genomsyrar all undervisning och verksamheten i skolan. Ytterligare information får eleven via dagstidningar, TV, internet, gästföreläsare och studiebesök. kännedom om skolans inre verksamhet och möjlighet att påverka får eleven genom att aktivera sig i val av elevrådet samt genom att delta i dess verksamhet. I Malms skola har vi ett elevråd med klassrepresentanter för klasserna 4, 5 och 6. Dessa har som uppgift att hålla klassmöten såväl i sin egne som i sin vänklass (åk1-3) inför elevrådsmötet. Utöver eleverna är rektor och en övrig personal delaktiga i styrelsen. olika organisationer i samhället presenteras i samband med temadagar fullmäktigesalsbesök i åk 3 genom vänelevsverksamheten tar äldre elever ansvar för att skolgången skall vara trygg och angenäm för de yngre lärarna försöker aktivt uppmuntra och hjälpa eleverna att våga tro på sig själva och därmed kunna ta initiativ Människan och teknologin Genom att använda olika apparater och maskiner som finns i skolan får eleverna den övning som behövs för att kunskaperna inte skall falla i glömska. 6

7 Stadens och skolans IKT-strategi genomgår större strukturella förändringar, som knyts till tankar i den nya läroplanen och till medel som är avsatta och budgeterade för apparatur. 4. STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG I enlighet med stadens läroplan. Malms skola fördelar beviljad resurs så ändamålsenligt som möjligt enligt de behov som finns innevarande läsår. Ett antal stödtimmar planeras in i den totala timresursen. 5. FORMER AV STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG Samarbete mellan hem och skola Strävan är att skapa ett så förtroligt förhållande mellan lärare och vårdnadshavare som möjligt. I skolan verkar en aktiv föräldraförening, vars främsta uppgift är att fungera som en förenande länk mellan hemmen och skolan. I föräldraföreningens styrelse ingår lärarrepresentanter. Skolan uppmärksammar nationell Hem och skola evenemang på hösten. Årskursvisa och klassvisa föräldramöten ordnas i början av läsåret samt vid behov under läsåret. Under senare delen av höstterminen hålls elevernas utvecklingssamtal där också vårdnadshavarna är närvarande. Under höstterminen i åk 1 gör vårdnadshavarna överenskomna föräldrabesök i skolan under skoltid. Skolan kan ordna öppethus-dag under läsåret. I skolans regi utkommer Malmsmagasinet regelbundet, ett info-blad till hemmen. Samarbetsformer WILMA fungerar som skolans informationsplattform i elevärenden föräldramöten utvecklingssamtal utvärdering föräldrabesök föräldrarnas sakkunskap och yrkesskicklighet tas tillvara föräldrarna inbjuds att delta i skolans olika aktiviteter Annan verksamhet som stöder den grundläggande utbildningen Målet är att befrämja växelverkan mellan skolan och övriga instanser i samhället. De övriga instanserna - ger information och kunskap - gör undervisningen omväxlande - hjälper eleven att se aktuella temaområden ur nya infallsvinklar 7

8 Med övriga instanser avses t.ex. polis- och räddningsväsendet, kyrkliga samfund, miljöorganisationer, hjälp- och biståndsorganisationer, föreningar och företag. Skolan har ett utbrett samarbete med andra instanser. Dessa listas här: biblioteket ( bokprat, boklån, författarbesök) kultursektorn (musik och konst) musikinstitutet Arkipelag församlingen (eftermiddagsverksamhet, påsk- och julvandringar, hjälp med julfester och lektioner, morgonandakter) medfostrarverksamhet näringslivet (studiebesök) kommunala och statliga sektorn (studiebesök) ortens idrottsföreningar och andra föreningar Klubbverksamhet Malms skola strävar till att anordna klubbar alla år då ekonomin tillåter. Klubbar kan arrangeras i eget regi eller i samarbete med utomstående organistaioner eller ledare. Skolan anhåller om medel för klubbverksamhet då t.ex. UBS har anslag för klubbverksamhet. Syftet med klubbverksamhet i skolan är att: - stödja hemmets och skolans fostringsarbete - öka elevernas delaktighet - ge eleverna möjlighet att utveckla sociala färdigheter - ge möjligheter till att lyckas och att kunna - utveckla kreativt handlande och tänkande - sporra eleverna till att skapa sin egen kultur - bättre lära känna eleven - stödja intressen och främja positiva fritidssysselsättningar 5.4 ELEVVÅRD BOCH FRÄMJANDET AV TRYGGHET OCH SÄKERHET Elevvård Elevvårdsgruppen i Malms skola består av rektor, speciallärare, skolkurator, skolpsykolog och skolhälsovårdare. Vid behov kan även andra sakkunniga kallas in. Gruppen träffas varannan vecka. Klasslärarna bokar tid för elevvård på ett schema. Gruppen ansvarar för att varje klass behandlas minst en gång per läsår. Föräldrar till elever som behandlas vid elevvården inbjuds att närvara om de så önskar. Gruppen kartlägger och diskuterar med klassläraren. Tillsammans diskuterar gruppen vilka stödåtgärder som skall vidtas. Högfrekventa frågor och problem är bl.a. inlärningssvårigheter, socialt beteende och akuta fall. Gruppen utser en "stödperson" för varje enskilt fall. Exempel på stödåtgärder är kontakt med hemmet, skolläkare och skolpsykolog. Öppen dialog mellan hemmet och skolan är avgörande. Uppföljningen är en väsentlig del av gruppens arbete. 8

9 5.4.2 Främjande av trygghet och säkerhet Skolans målsättning är nolltolerans för mobbning och varje tendens till detta bör föranleda omedelbar tillrättavisning av den av skolans personal som råkar finnas på plats. Skolan är delaktig i KiVa-skola. En av lärarna på skolan är KiVa-ansvarig. Fyra av skolans lärare bildar skolans KiVa-team. De jobbar tillsammans med varje enskilt fall och följer en modifierad form av Farstamodellen. Skolan deltar i UBS årligt återkommande Trivsel-profil där elever och personal elektroniskt utvärderar skolmiljön och trygghetsfaktorn. 9. ELEVBEDÖMNINGEN I enlighet med stadens läroplan Elevens självvärdering En av elevbedömningens uppgifter är att utveckla elevens förutsättningar att bedöma sig själv. Det är alltså inte bara läraren som skall bedöma eleven utan eleven bör lära sig att bedöma sig själv och sina möjligheter. Självbedömningen bör ingå som en naturlig del av verksamheten i skolan. De obligatoriska utvärderingssamtalen på hösten utgör ett led i självbedömningen. För att utveckla färdigheten och förbereda eleven för samtalen bör denne uppmuntras och ges tillfälle till, att i samtliga ämnen, regelbundet reflektera över inlärningsprocessen i relation till de uppställda målsättningarna. Det här uppnås bäst genom dagliga/veckovisa tillfällen för utvärdering. Enkla och snabba metoder rekommenderas ss tummen upp/ned, vad var roligt/tråkigt, bra/dåligt, svårt/lätt. Tid bör reserveras för diskussion. Bedömningstillfällena bör vara vägledande och sporrande, varvid de stärker elevens känsla av kompetens och inspirerar eleven att försöka nå goda prestationer även i fortsättningen. 8. UNDERVISNINGENS MÅL OCH CENTRALA INNEHÅLL Malms skola följer stadens läroplan 8.16 Gymnastik Inom gymnastikundervisningen är simundervisningen en viktig satsning. Eftersom det finns en simhall i skolan till förfogande kan simundervisning bedrivas. Målet är att alla elever som går ut Malms skola är simkunniga. 10. FORTGÅENDE UTVECKLING OCH UTVÄRDERING AV VERKSAMHETEN Skolan har olika form av utvärderingar. Dessa kan vara kortsiktiga lektionsutvärderingar, projektbaserad utvärdering, läsårsutvärdering. Utvärderingar kan rikta sig till elever, personal och föräldrar. Trivselutvärderingar görs enligt UBS:s format för åk 4-6 och samtliga elever deltar i KiVa-skolas årliga förfrågning elektroniskt. Vid terminens slut samlas skolans hela personal till ett utvärderingstillfälle. 9

10 10

11 SKRÄBBÖLE SKOLA 3.1 Den pedagogiska miljön Skräbböle skola ligger vackert belägen på en kulle i ett lugnt villasamhälle. Skolhuset är ett stenhus i två våningar, byggt 1928 och senast storrenoverat Vid renoveringen blev huset handikappanpassat. Övre våningen inrymmer två klassrum, ett ämnesrum för textilslöjd som används som klassrum, samt ett litet grupprum avsett för smågruppsundervisning. Alla rum har direkt anslutning till en aula som inrymmer bibliotek och 13 stationära datorer samt 12 bärbara datorer som är anslutna till ett nätverk. Varje klassrum är utrustat med lärardator, dokumentkamera och videoprojektor. Två klassrum har interaktiva tavlor. I första våningen finns lärarrum, matsal med utdelningskök, ett klassrum och ett utrymme som kombinerat med tamburen kan utgöra festsal och lekrum. I detta nu används detta utrymme som klassrum. Egentlig gymnastiksal och omklädningsrum med duschar saknas, men vi har möjlighet att utnyttja Skräbböle ungdomsföreningens utrymme i Baracken. I övrigt har vi gymnastik utomhus. Också specialläraren saknar arbetsutrymme. I källarvåningen finns slöjdsal och musiksal. Slöjdsalen är utrustad med bl a bordscirkel,gircirkel, bandsåg och pelarborrmaskin. Musiksalen är utformad som en studio med kontrollrum samt utrustad med de vanligaste bandinstrumenten. Skolans inredning och färgsättning är harmonisk och lugn. Skolgården är stor och ger möjlighet till olika aktiviteter. På gården finns gungor, klätterställning, korgbollsplan, fotbollsplan med bollplank och bakom skolan finns en äppelträdgård. I närheten av skolan finns också en sportplan, som används som skridskobana i mån av möjlighet på vintern. Simstrand och skogsområden finns på gångavstånd. Vi strävar efter att arbeta i en lugn och positiv atmosfär. De äldre eleverna tar ansvar för de yngre, vilket dessutom uppmuntras genom att eleverna vid lämpliga aktiviteter arbetar i syskongrupper över klassgränserna. Hela personalen följer samma linje och strävar till att ha ett gott förhållande till elever och föräldrar. 3.2 Arbetssätt Elevsyn och arbetsmetoder Varje barn är en unik individ som har egna kunskaper, färdigheter och insikter med sig i ryggsäcken när det kommer till skolan. Vi tror att barnet har en naturlig nyfikenhet och vilja att lära sig. Det är vår skyldighet att ta vara på detta. Barnet skall få uppleva glädje i inlärningsprocessen, samt få inspiration och stimulans att utveckla sig själv enligt sina egna förutsättningar. 11

12 Arbetsmetoderna bör vara mångsidiga och stöda den individuella utvecklingen samt ta i beaktande elevernas olikheter i inlärningssätt. De skall stöda elevernas utveckling till att ta ökat ansvar för sin egen inlärning och självutvärdering. Arbetsmetoderna skall också ge barnet möjligheter att utveckla sin självkänsla, kreativt skapande, initiativförmåga, samarbetsförmåga samt förmågan till självständigt arbete. Arbetsmetoderna stöds av bl.a. följande typer av arrangemang: helhetsundervisning syskongruppsverksamhet elevråd medfostrare periodisering samarbete med andra skolor KiVa-skola Story-line Intelligent på tangent datorstödd undervisning uteverksamhet temadagar Kultur i skolan-projekt drama lägerskola möjlighet att indela arbetsdagen i block Varje lärare har rätt att välja arbetssätt som står i samklang med elevsynen. Vi strävar till att tillämpa IKT kontinuerligt i alla ämnen med målet att datorer och annan teknisk utrustning blir naturliga hjälpmedel för lärare och elever i deras vardag och arbete. Lärarna har personliga datorer och fortbildas kontinuerligt i användningen. I åk 4-6 har eleverna personliga datorer, i de lägre årskurserna finns god tillgång till datorer. Målet är att vi ska ha personliga datorer för alla elever i skolan. Värdegrund Skolan omfattar de värden för den grundläggande utbildningen, som finns nämnda i den kommunala delen av läroplanen. Vissa delar vill vi särskilt betona i vår skola genom Skräbböle skolas LAW-law som står för Lugn Arbetsro, ansvar och aktsamhet Vänlighet och vänskap Skolan bör vara en lugn och harmonisk plats, där eleverna kan trivas och känna sig trygga och där var och en har rätt till arbetsro. Vi värdesätter ansvar för det egna arbetet, skolans och egna saker samt ansvar för sitt beteende och sina handlingar. Ordet aktsamhet står för hänsynsfullhet och 12

13 respekt både när det gäller människor och materiella ting. Vi vill att eleverna inser att människor är känsliga och sårbara och att man i ord och handling visar tolerans, vänlighet och vänskap samt värdesätter såväl egen, andras som skolans egendom. Dessutom anser vi det viktigt att värdesätta vår natur och den miljö vi lever i, samt värna om vår finlandssvenska identitet och vårt kulturarv. Vid sidan av dessa bör också värdet av goda kunskaper och färdigheter, utgående från individens förutsättningar betonas. Utifrån dessa grundvärden vill vi bygga vår undervisning och fostran. 3.4 Tyngdpunktsområden Uteverksamheten Som en del i fostran till sunda levnadsvanor och värdesättandet av vår natur har hela skolan en ute-eftermiddag i veckan. Målsättningen för uteverksamheten att integrera de olika skolämnena i uteverksamheten att genom praktiska naturstudier öka artkunskapen och därmed förståelsen för allt levande i naturen att få eleverna att värna om sin omgivning och röra sig med respekt i naturen att fostra eleverna till samarbete, även över årskursgränserna att göra eleverna bekanta med olika former av friluftsliv att höja elevernas kondition och därmed öka deras fysiska välbefinnande att få eleverna att inse betydelsen av rätt klädsel och lämplig utrustning genom att vara ute i alla väder Verksamhetsformer skolgården som klassrum utflykter och exkursioner i närmiljön till fots och med cykel studera djur- och växtlivet under olika årstider friluftsliv och lägerliv i olika former inom ramen för allemansrätten fotvandringar längs naturstigar temadagar för hela skolan tex. skogen lekar, spel och samarbetsövningar idrott som tex. orientering och Stafettkarnevalsträning skidutflykter och skridskoåkning på vintern vår- och höststädning bibloteks-, musei- och övriga studiebesök 13

14 Arbetsformer och -metoder årskursvis eller i åldersintegrerade gruppsammansättningar undersökande och upplevelsebetonade arbetssätt kombinerat med fysisk aktivitet Musikundervisningen I åk 1-4 ligger betoningen på sång och åk 5-6 ligger tyngdpunkten på att spela olika instrument och att spela och sjunga tillsammans i grupp. Vi tycker att det är viktigt att eleverna lär sig gamla traditionella sånger men också nya sånger. Det är viktigt att eleverna får uppträda och detta förverkligas vid olika tillfällen under skolåret både inom och utanför skolan. Utöver den normala musikundervisningen ordnar vi bandklubbar. De olika banden uppträder på fester och håller också andra konserter under skolåret. Modersmålsundervisningen Eftersom modersmålet är ett mycket viktigt redskap för att kunna tillgodogöra sig övrig kunskap vill vi speciellt uppmärksamma detta genom projekt och teman vid sidan av den vanliga undervisningen. Huvudsakligen sker detta i två större projekt under läsåret. Höstens läsprojekt har som målsättning att stärka och uppmuntra till läsning i början av skolåret och vårens läsprojekt har en mer kreativ inriktning. Vartdera projektet sträcker sig över ca.3 veckor. Biblioteket är en viktig del av skolans verksamhet, både som centrum för informationssökning och upplevelseläsning. Nya böcker införskaffas i mån av möjlighet med skolans egna medel, via läseklubben och med hjälp av stipendier. Läseklubben är en viktig del av skolans satsning på främjandet av elevernas läsning. 14

15 VÅNO SKOLA 3.3 Skolans verksamhetskultur Våno skola är en utpräglad skärgårdsskola. Elevupptagningsområdet är stort till ytan och de långa avstånden gör att många elever är beroende av skolskjutsar. Skolan består av tre basgrupper. Den sammansatta klasstrukturen gör att eleverna läser växelkurser i alla ämnen utom modersmål, matematik och språk. Närheten till naturen utnyttjas som en resurs i undervisningen och som en ständig inspirationskälla i skolvardagen, i och med alla årstidernas olika färger. Småskaligheten bidrar till att skapa en gemytlig och trygg stämning. Vi ordnar ibland klassöverskridande aktiviteter för att alla i skolan skall lära känna varandra. Genom en organiserad vänelevsverksamhet lär sig de äldre eleverna att ta hand om de yngre. Vi strävar till att skärgårdsbarnen skall ges möjlighet att bekanta sig med stadsmiljön genom att ordna utfärder till idrottsevenemang, simhall, bibliotek, muséer och teater Främjande av trygghet och säkerhet Våno skola följer Kiva skola programmet. Kiva skola programmet består av mobbningsförebyggande arbete och en handlingsplan mot mobbning. Det mobbningsförebyggande arbetet utgörs av ca fyra Kiva skola lektioner per månad som genomförs klassvis. Lektionerna syftar till att främja gruppandan, främja gott uppförande, göra eleverna medvetna om hur man visar respekt för andra människor och hur man skall känna igen mobbning och reagerar på det. Kiva skola teamet i skolan utgörs av klasslärarna och assistenterna. Varje gång en konflikt eller händelse som kan tyda på mobbning inträffar fylls en sållningsblankett i. Två personer från Kiva skola teamet diskuterar sedan i tur och ordning med de inblandade. Diskussionerna protokollförs. Om möjligt deltar inte elevens egen lärare i diskussionen. Uppföljningsdiskussioner ordas 1-2 veckor efter utredningsdiskussionerna. När skolan rett ut ett mobbningsfall informeras föräldrarna till de berörda. Enligt Kiva skola programmet är det viktigt att föräldrarna inte blandar sig i konflikten i utredningsskedet eftersom detta kan försvåra lösandet av fallet. Våno skolas trivselregler Skoltiden är en värdefull tid. Skolan är en plats som du vårdar och aktar. I skolan lär du dig många nya saker varje dag. Du visar hänsyn till dina medmänniskor och talar ett vårdat språk. På morgonen hälsar du God morgon! till dem du möter 15

16 är du ute på gården och väntar tills det ringer in börjar lektionen när det ringt in På rasten - alla raster är uteraster går du lugnt, tyst och snabbt ut får du använda uteredskap om du bär in dem tillbaka efter rasten håller dig på skolgården går inte ner till stranden utan lov föredrar du lekar, där alla som vill kan vara med använder du bollplanket endast fotbollar och snöbollar Under lektionen räcker du upp handen om du vill fråga, svara på en fråga eller berätta något lyssnar på andra och väntar på din taltur arbetar du flitigt med de uppgifter som din lärare ger dig visar du allmän hänsyn och ger arbetsro förflyttar dig så tyst som möjligt om du behöver hämta saker begär du lov om du av någon orsak måste avlägsna dig från klassrummet - gäller även under gymnastiklektioner utomhus klär du dig i gymnastikkläder om du har gymnastik I matsalen stillar du dig tillsammans med din klass innan ni tillsammans tyst går till matsalen förflyttar du dig under tystnad när du tar åt dig mat eller lämnar disken talar du lågmält, och endast med de som sitter närmast vid bordet använder du flitigt orden var så god, tack, och kan jag få? visar du också i övrigt gott bordsskick tackar du för maten innan du lämnar matsalen Vid skoldagens slut säger du Hej då, Adjö eller Tack för idag till lärare och klasskamrater Mobiltelefonen och MP3-spelaren har du med dig till skolan på eget ansvar - gäller även för övriga värdesaker håller du avstängd eller ljudlös i väskan under hela skoldagen får du ringa eller skicka meddelanden med om din lärare gett dig lov till det Det är förbjudet att kasta snöboll kasta stenar eller andra hårda/farliga föremål såväl inom- som utomhus. lämna skolområdet utan lov under skoldagen Vi rekommenderar att du inte cyklar till skolan under åk 1-3 utan dina föräldrars skriftliga tillstånd att du använder cykelhjälm att du har med dig byteskläder så du kan byta om ifall du blöter ner dig under skoldagen att du har med dig mellanmål under långa skoldagar 8.16 Gymnastik 16

17 Avsaknaden av gymnastiksal gör att gymnastikundervisningen huvudsakligen sker utomhus. Skolan har egen simstrand som används för simundervisning när vädret tillåter. SUNNANBERGS SKOLA 3.1 DEN PEDAGOGISKA MILJÖN Sunnanbergs skola har varit verksam sedan I dag är skolan inhyst i två små röda byggnader med vita knutar. Både elever och lärare har utsikt över Sunnanbergs viken. Skolbyggnaderna bär än idag spår från den tid då läraren och lärarinnan också bodde i skolan. Idag har skolan tre lärare fördelade på tre sammansatta klasser, åk 1-2, åk 3-4 samt åk 5-6. Skolgården är en naturgård, utan asfalt och med gott om träd och buskar. Det naturnära läget utnyttjas som en resurs i undervisningen och som en ständig inspirationskälla i skolvardagen, i och med alla årstidernas olika färger. Grunden för en naturstig lades våren 2012, och under de följande läsåren kommer vi att utveckla verksamhet kring den. Vi strävar till att utnyttja byskolans småskalighet maximalt. De små utrymmena och den närliggande naturen bidrar till att skapa en gemytlig och trygg stämning, där eleverna fördomsfritt blandas och leker över klass och årskursgränser. 3.3 SKOLANS VERKSAMHETSKULTUR Vi strävar till att skolan skall vara en levande miljö. Vi jobbar aktivt för att eleverna ska umgås över klass- och årskursgränser. Det gör vi genom samarbetsövningar och projektdagar där eleverna jobbar i åldersintegrerade grupper från klass 1-6. De äldre eleverna lär sig att ta hänsyn till de yngre eleverna. Alla lär sig att samarbeta med alla. Skolans datorer är i daglig användning. Genom att använda oss av i huvudsak bärbara datorer möjliggör vi användningen av datorer i båda skolbyggnaderna och utan att behöva boka rum på förhand. På så sätt blir datorn ett naturligt arbetsverktyg i vardagen, som man både kan skriva på och leta efter information på. I och med projektet Dator 2.0 har skolans femmor och sexor fått tillgång till Chromebooks i förhållandet 1:1. Skolan gör nu en egen satsning för att ge samma möjlighet ända ner till åk 3. Alla årskurser jobbar enligt egen nivå ämnesintegrerat med datorerna. Också skolans instrument är en del av vardagen. Trummor och piano används även utanför musiklektionerna dels för att öva på ett musikstycke inför nästa lektion, dels för att öva sin teknik. Vi försöker göra tröskeln för att använda skolans utrustning så låg som möjligt, oberoende om det rör sig om datorer eller musikinstrument vill vi att de ska användas av så många som möjligt, så ändamålsenligt som möjligt och så fördomsfritt som möjligt. Genom att skapa ett fördomsfritt arbetsklimat bidrar vi till att hålla skolan som en levande miljö, där alla, både elever och lärare, vill och får komma till tals i olika sammansättningar och sammanhang. På så sätt fostrar vi självständiga och företagsamma elever. 3.4 SKOLANS EGNA TYNGDPUNKTSOMRÅDEN (förutom de i läroplanen p. 3.4 nämnda) 17

18 Att växa som människa Vi vill fortsätta att markera att vi har ett helhetstänkande kring elevernas inlärning. I en liten byskola är det viktigt att alla lär sig att komma överens med alla. Obereoende av bakgrund, klass eller ålder. Vi samlas till ett flertal gemensamma projekt under läsåret där vi jobbar i åldersintegrerade grupper. It Under fjolåret tog vi i bruk nya elektroniska verktyg som google-apps och Wilma. Det förstnämnda för kommunikation mellan lärararna och det senare som ett komplement i kommunikationen mellan hem ock skola. I år vill vi implementera arbetet med google-apps också hos eleverna. Alla årskurser jobbar med It. I åk 1-2 jobbar eleverna enligt modellen "skriva sig till läsning" eller "intelligent på tangent" som metoden också kallats. I åk 3-6 jobbar eleverna med allt från epost hantering till att göra filmer. Åk 3-4 deltar dessutom i ett animationsprojekt under ledning av Antonia Ringbom, inom ramarna för Yo!Bana! Läslust och Smarta läsare Vi vill fortsätta jobba för att uppmuntra eleverna till läsning. Skolan arrangerar läsprojekt där vi lyfter fram läsningen som något lustfyllt. Vi fortsätter med att ha gemensamma högläsningsstunder där vi delar in eleverna i åldersintegrerade grupper, och där eleverna har möjlighet välja bok de vill lyssna till oberoende av ålder. Därtill genomför vi i alla årskurser utbildningsstyrelsens Smarta läsare projekt. Inom detta projekt ska eleverna både läsa böcker och se filmer. Till dessa läsupplevelser och filmupplevelser kopplas sedan olika sorters uppgifter. Då uppgifterna är gjorda får eleven ett diplom. 4.5 STRATEGI MOT MOBBNING OCH VÅLD Skolan har från och med höstterminen 2009 gått in för att följa Kiva-skola programmet. Det innebär att vi dels undervisar eleverna i mobbningsförebyggande åtgärder dels dokumenterar utredningsfasen ända från det att mobbningen uppdagas tills det att mobbningen har upphört. Eftersom skolan är en trelärarskola bildas antimobbningsteamet alltid från fall till fall så att den lärare i vars klass mobbningen förekommer inte sitter med i antimobbningsteamet Då en konflikt uppdagas bokförs den på en s.k. sållningsblankett. Den lärare som uppdagar konflikten avgör om det är klasslärarens sak att reda ut eller om det rör sig om mobbning och ärende vidarebefordras till antimobbningsteamet. Dessutom gås sållningsblanketterna igenom på elevvårdsmötena och kan på mötets inrådan hänvisas vidare till antimobbningsteamet. Antimobbningsteamet genomför sedan enskilda diskussioner med den mobbade, och medmobbaren (utredningsdiskussion). De enskilda diskussionerna följs av en gruppdiskussion med mobbarna (utredningsdiskussion). Efter 1-2 veckor följs utredningarna upp av en uppföljningsdiskussion med den mobbade och en uppföljningsdiskussion med mobbaren. 18

19 Till sist håller antimobbningsteamet en uppföljningsdiskussion där man kommer överens om fortsatta åtgärder. Vid behov kan den mobbade närvara. Vårdnadshavarna informeras per brev efter att mobbningen har uppdagats och utredningsdiskussionerna har förts SKOLANS ORDNINGS- OCH TRIVSELREGLER För allas trivsel och säkerhet i Sunnanbergs skola vill vi: - visa varandra respekt genom att ge varandra arbetsro samt genom att varken knuffas eller retas - vara försiktiga med egen och andras egendom - ta oss fram gående då vi är inomhus - hålla ordning och reda genom att hänga upp våra kläder och sätta skorna vid väggen - genom att ta av oss huvudbonader inomhus - stiga upp och hälsa då läraren stiger in i klassen - använda normal samtalston istället för att skrika - äta med kniv och gaffel och tacka för maten - hålla oss till skolans område - låta alla delta i leken - använda hjälm på isbanan och i pulkabacken - låter vi bli att kasta snöbollar, stenar och andra föremål - vara försiktiga då vi väntar på skolskjutsen - vara snälla med våra kamrater och chauffören i taxin/bussen - använda cykelhjälm då vi cyklar 19

20 KIRJALA SKOLA 3.1 Den pedagogiska miljön Den gamla skolan byggdes 1913 och invigdes Den nya skolan togs i bruk i augusti 2012 och invigdes Kirjala skola är en skola med förskolan till årskurs 6. Den nya skolan är byggd i ett plan och har ändamålsenliga utrymmen. Skolan har tre klassrum samt mediatek, som är musikrum med ypperlig musikutrustning, språk-och handarbetssal, slöjdsal och speciallärarrum. Det finns även rektors- och lärarrum samt hälsovårdsrum. Skolan saknar gymnastiksal. I alla klassrum finns smartboardar samt datorer. Skolan har ingen matsal men vi äter i Kårkullas matsal. Elevantalet i Kirjala skola är stabilt. Kirjala skola är belägen på Kårkullaområdet ca 9 km från Pargas centrum. Närmiljön består av skog. Skolgården är ändamålsenlig med gungor, klätterställning och boll-plank. Skolan har en stor fotbollsplan/isplan. Gården är ypperlig för utomhuslekar och aktiviteter året om. 3.2 Arbetssätt Skolan har datorer, smartboards och dokumentkameror i alla klassrum. Dessutom har varje elev en egen bärbar dator till förfogande. Arbetssätten utgår i stor grad från dessa hjälpmedel. Skolans datorer används dagligen och bidrar till den dagliga undervisningen. Lärarna fortbildas kontinuerligt. Vi strävar efter att använda varierande arbetssätt så att eleverna tränas i att kunna utföra arbeten på sin egen nivå och på sitt eget sätt. De traditionella arbetssätten katederundervisning, enskilt arbete, pararbete och grupparbete används liksom undervisning i tvärsnittsgrupper och i vänelevsgrupper. Inom modersmålsundervisningen har varje skola i Pargas stad en egen uppläggning över hur och när skrivstilen tillämpas. I Kirjala skola tas skrivstilen upp i åk 2. För övrigt får eleven själv välja ifall hon använder skrivstil eller textat. Tillfällen då skrivstilen bör användas är under bestämda övningstillfällen. Skolans ordnings- och trivselregler Jag vill försöka följa den Gyllene regeln: Det jag vill andra skall göra för mig, det skall jag också göra för andra. Jag uppför mig vänligt, trevligt och hjälpsamt. Jag vet att mobbning är förbjudet. Jag använder ett vårdat språk och lyssnar på andra. Jag lämnar andras pulpeter och saker i fred. Jag ger arbetsro. 20

Ordningsregler för Rudolf Steiner skolan i Helsingfors

Ordningsregler för Rudolf Steiner skolan i Helsingfors Ordningsregler för Rudolf Steiner skolan i Helsingfors Innehållsförteckning I. Skolsamfundet, skolområdet och -tiden II. Skolvägen III. Lektioner och arbetsro IV. Raster V. Skolmåltider VI. Klädsel VII.

Läs mer

Plan för att skydda elever mot mobbning, våld och trakasserier

Plan för att skydda elever mot mobbning, våld och trakasserier Plan för att skydda elever mot mobbning, våld och trakasserier HANDLINGSPLAN VID MOBBNING Godkänd i bildningsnämndens svenska skolsektion 16.5.2012 Stadens skolor är med i Kiva Skola programmet och följer

Läs mer

!!!!!!!!!!Välkommen!!!!!!!!!till!!!!!!!!!!!Svenska!samskolan!!!!!!!!i!!!!!!!!!!!Tammerfors!!

!!!!!!!!!!Välkommen!!!!!!!!!till!!!!!!!!!!!Svenska!samskolan!!!!!!!!i!!!!!!!!!!!Tammerfors!! Välkommen till Svenskasamskolan i Tammerfors 1 Välkommentillskolanihöst Attbörjaskolanärenstorhändelsebådeförbarnetochförfamiljen.Enspännandeochnytidbörjar.Imånga familjerfunderarmanombarnetkanalltdetsomkrävsavenlitenskolelev.grundskolanharändratmycketpå

Läs mer

Förväntansdokument. Utfärdat augusti 2012

Förväntansdokument. Utfärdat augusti 2012 Förväntansdokument Utfärdat augusti 2012 Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande.

Läs mer

ORDNINGSREGLER LEXTORPSSKOLAN 2014-15

ORDNINGSREGLER LEXTORPSSKOLAN 2014-15 ORDNINGSREGLER LEXTORPSSKOLAN 2014-15 Våra regler på skolan och fritids är få och enkla. De är till för att alla ska trivas och lära sig under tiden vi är i skolan. Inomhusregler Vi använder ett trevligt

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÄLADSGÅRDEN

VERKSAMHETSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÄLADSGÅRDEN VERKSAMHETSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÄLADSGÅRDEN Skolan tar avstånd från alla tendenser till kränkningar genom att arbetet på Fäladsgården genomsyras av att: elever och personal bemöter varandra med

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

SKOLANS VERKSAMHETSKUL- TUR

SKOLANS VERKSAMHETSKUL- TUR SKOLANS VERKSAMHETSKUL- TUR Hur? Hur fungerar detta i skolans vardag? Vad lyckas bra? Vad kan utvecklas? Konkreta förslag: Varför? Hur? När? Vem? 1. Verksamhetskulturen i vår skola befrämjar samarbete

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

ENBACKSSKOLAN ORDNINGSREGLER 2011-08-22

ENBACKSSKOLAN ORDNINGSREGLER 2011-08-22 ENBACKSSKOLAN ORDNINGSREGLER 2011-08-22 Uppingegränd 27-33, 163 61 Spånga 08 508 03 900 www.enbacksskolan.stockholm.se SID 2 (6) Förord Enbacksskolan ska vara en skola där både elever och personal trivs

Läs mer

INGÅ FÖRSAMLING. Morgon- och eftermiddagsverksamhet

INGÅ FÖRSAMLING. Morgon- och eftermiddagsverksamhet INGÅ FÖRSAMLING Morgon- och eftermiddagsverksamhet Morgon och eftermiddagsverksamhet i Ingå församling Vi inleder en ny termin i morgon- och eftermiddags verksamheten 11.8.2015 för skolåret 2015-2016.

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Kapellby skola. Infoblad

Kapellby skola. Infoblad Kapellby skola Infoblad 2011 2012 KAPELLBY SKOLA Kapellby skola är den äldsta svenskspråkiga skolan i Lappträsk. Skolan började sin verksamhet 1876. Den nuvarande skolfastigheten togs i bruk 1957. Ingermansby-Rudom,

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Plan för småbarnsfostran

Plan för småbarnsfostran Plan för småbarnsfostran Hembacka daghem 1 Hembacka daghem är ett daghem i Liljendal, Lovisa. Daghemmet har två avdelningar, lilla sidan med 12 platser för 1-3 åringar och stora sidan med 20 platser för

Läs mer

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård 8 Elevvård Med elevvård avses främjande och upprätthållande av elevens goda lärande, goda fysiska och

Läs mer

Grundläggande utbildningen i Åbo 2015

Grundläggande utbildningen i Åbo 2015 Grundläggande utbildningen i Åbo 2015 Åbo stads bildningssektorn Bilder: Bildarkiv för Åbo stads bildningssektor och pixhill.com 2 Innehåll Bästa vårdnadshavare... 4 Läroplikt... 4 Skolor...4 Den grundläggande

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Huddunge byskolas likabehandlingsplan

Huddunge byskolas likabehandlingsplan 2014/15 Huddunge byskolas likabehandlingsplan Huddunge byskola Huddunge kyrkväg 15 Inledning Huddunge byskolas likabehandlingsplan är utformad i samarbete med samtliga elever på skolan och all personal.

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Lovisa stads plan för småbarnsfostran

Lovisa stads plan för småbarnsfostran Det här är Lovisa stads plan för småbarnsfostran. Den baserar sig på de riksomfattande grunderna för småbarnsfostran. Planen uppdateras vart annat år och godkänns av bildningsnämnden. Dagvårdsenheterna

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Välkommen till ett nytt läsår 2014/2015. Klastorp-Essinge skolor

Välkommen till ett nytt läsår 2014/2015. Klastorp-Essinge skolor Välkommen till ett nytt läsår 2014/2015 Klastorp-Essinge skolor 1 Förväntansdokument Som elev kan du förvänta dig av oss Att vi strävar mot att du ska få den bästa möjliga inlärningssituationen. Att vi

Läs mer

Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16

Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16 Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16 Trygghetsplan En väl fungerande skola bygger på ett ömsesidigt ansvar mellan skolan, elever och vårdnadshavare. För att Landsbygdsenhetens skolor ska ha en trygg och

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Välkommen till Vidåkersskolan

Välkommen till Vidåkersskolan Välkommen till Vidåkersskolan Vidåkersskolan Vidåkersskolan är kommunens enda högstadieskola åk 7-9. Det går ca 300 elever på skolan. Den ligger i ett vackert naturområde vid Vingåkersån och några minuters

Läs mer

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet 2013-06-03/Lena Mattisson 1 Innehåll Universums förskola... 3 Förskolans uppdrag...

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling i Mölleskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem.

Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling i Mölleskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem. Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling i Mölleskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem. Planen gäller från 2013-08-16 Planen ska revideras senast 2014-06-21 Ansvarig

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan för Björkhagaskolan 2012/2013 Verksamhetsbeskrivning Enheten Skolans verksamhet omfattar två arbetslag med elever från förskoleklass tom årskurs 3 med integrerad fritidsverksamhet,

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

GRANNSTUGAN. Läroplan av småbarnsfostran

GRANNSTUGAN. Läroplan av småbarnsfostran GRANNSTUGAN Läroplan av småbarnsfostran 1. VEM ÄR VI? 1.1 Målsättning 2. SMÅBARNSFOSTRAN 2.1 Värdegrund 3. GENOMFÖRANDET AV SMÅBARNSFOSTRAN 3.1 Vård, fostran och undervisning som helhet 3.2 Inlärningsmiljön

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

Handlingsplan mot trakasserier och annan kränkande behandling

Handlingsplan mot trakasserier och annan kränkande behandling 2015 Handlingsplan mot trakasserier och annan kränkande behandling Örnsköldsviks Kommun 2015-01-01 Handlingsplan mot trakasserier och annan kränkande behandling 2015 Främjande arbete Syftar till att förstärka

Läs mer

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015 Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan Läsåret 2014/2015 Fritidshemmet på Ljura grundsärskola inriktning fritidshem Fritidshemmet Stjärnan har fritidsverksamhet

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Vrigstad skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vrigstad skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 1 av 5 Vrigstad skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola F-6, Fritidshem- a för planen Rektor och trygghetsgruppen.

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

1.2 Det är förbjudet att fotografera, filma eller göra ljudinspelningar på skolans område utan att alla inblandade gett sitt tillstånd.

1.2 Det är förbjudet att fotografera, filma eller göra ljudinspelningar på skolans område utan att alla inblandade gett sitt tillstånd. Ordningsregler Under skoltid får endast Önnerödsskolans elever, personal och eventuella gäster vara på skolan. Gästerna ska innan besöket meddela skolans expedition när och varför de kommer. Dessa ordningsregler

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Daghemmet Lyans. handlingsplan för förebyggande. av och ingripande i mobbning.

Daghemmet Lyans. handlingsplan för förebyggande. av och ingripande i mobbning. Daghemmet Lyans handlingsplan för förebyggande av och ingripande i mobbning. Läsåret 2013-2014 DAGHEMMET LYANS HANDLINGSPLAN FÖR FÖRE- BYGGANDE AV OCH INGRIPANDE I MOBBNING. 1. VAD ÄR MOBBNING? Mobbning

Läs mer

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Kompendium åk 1-3 Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Namn: Klass: Övergripande tema mål: Med detta tema vill vi att eleverna skall få kunskap, insikt och förståelse gällande:

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

GRANKULLA STAD GRANHULTSSKOLAN

GRANKULLA STAD GRANHULTSSKOLAN GRANKULLA STAD GRANHULTSSKOLAN LÄSÅRSPLAN 2015-2016 LÄSÅRSPLAN FÖR GRANHULTSSKOLAN 2015-2016 LÄSÅRSPLANENS BEHANDLING OCH GODKÄNNANDE Behandlad av lärarkollegiet GODKÄND AV LÄRARKOLLEGIET I HELHET Behandlad

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Ordningspolicy och ordningsregler

Ordningspolicy och ordningsregler Ordningspolicy och ordningsregler Läsåret 2011/12 Antagen 2009-10-22 Reviderad 2011-06-27 2. (6) Staffangymnasiets ordningspolicy Ordningsreglerna skall ge vägledning för elever, alla vuxna i skolan samt

Läs mer

17 4 lärare 11 assistenter 15

17 4 lärare 11 assistenter 15 Kvalitetsredovisning för Tingvallaskolan, Träningsskolan Upprättad av rektor Emmy Johansson Om skolan Tingvallaskolan ligger i Skene och är lokalintegrerad med grundskolan år 4-6. Vi har elever från 6år

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag

Fritidshemmets uppdrag Fritidshemmets uppdrag Vårt arbetssätt Fritidshemmen Ädelstenen Kungsörnen Diamanten Linköping läsåret 2013/14 Vi stimulerar elevers utveckling och lärande genom att: 1. Utveckla elevernas identitet och

Läs mer

Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27

Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27 Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vallsta Fritidshem Ansvariga för planen Planen

Läs mer

Likabehandlingsplan läsåret 14-15

Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Storängsskolan 2014-11-04 Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Bakgrund Den 1 april 2006 trädde lagen i kraft som skall främja lika behandling. Lagen syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 REGNBÅGEN Fritidshemmet för särskoleelever på Noltorpsskolan ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

Elever med annan språk och kulturbakgrund

Elever med annan språk och kulturbakgrund Elever med annan språk och kulturbakgrund En guide för rektorn och skolan 2010 Pedersöre kommun Glenn Sundstedt Elever med annan språk och kulturbakgrund en guide för rektorn och skolan Hur kan vi från

Läs mer

L ä r o p l a n f ö r d e n g r u n d l ä g g a n d e u t b i l d n i n g e n p å s v e n s k a i G r a n k u l l a

L ä r o p l a n f ö r d e n g r u n d l ä g g a n d e u t b i l d n i n g e n p å s v e n s k a i G r a n k u l l a G r a n k u l l a s t a d L ä r o p l a n f ö r d e n g r u n d l ä g g a n d e u t b i l d n i n g e n p å s v e n s k a i G r a n k u l l a D e l 2 : T e m a o m r å d e n o c h l ä r o ä m n e n 1 Temaområden...

Läs mer

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 l okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 2 Innehåll Familjedaghemmens organisation sid. 3 Familjedaghemmens uppgift sid. 4 Värdegrunden sid. 5 Barns inflytande sid. 6 Samverkan med

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 Varje elev till nästa nivå 1 innehåll Välkommen till JENSEN - skolan som tränar eleverna för verkligheten! Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra

Läs mer

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga

Läs mer

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet Elever förskoleklass till och med årskurs 2 Elever årskurs 3 till och med årskurs 9 Vårdnadshavare förskola Vårdnadshavare skola Svarsfrekvens 2014 2015

Läs mer

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015 PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA Giltighet läsåret 2014 2015 Innehåll 1. Inledning och syfte... 4 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 4 3. Vision mot kränkande behandling och diskriminering...

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Edens lokala arbetsplan

Edens lokala arbetsplan Edens lokala arbetsplan Förskolan 2015-09-03 Innehållsförteckning för kristen inriktning och kulturprofil 2 Edens gemensamma värdegrund 3 Normer och värden 4 Utveckling och lärande 5 Barnens ansvar och

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Välkommen till Eklundaskolan F 3. Läsåret 2015/2016. Örebro kommun Eklundaskolan orebro.se/eklundaskolan 019-21 10 00

Välkommen till Eklundaskolan F 3. Läsåret 2015/2016. Örebro kommun Eklundaskolan orebro.se/eklundaskolan 019-21 10 00 Välkommen till Eklundaskolan F 3 Läsåret 2015/2016 Örebro kommun Eklundaskolan orebro.se/eklundaskolan 019-21 10 00 Välkommen till oss! Eklundaskolan är en F 3-skola i Ängens skolområde. På Eklundaskolan

Läs mer

Fritidshemmen ligger i en stimulerande miljö som erbjuder närhet till park, hav, skog och äng.

Fritidshemmen ligger i en stimulerande miljö som erbjuder närhet till park, hav, skog och äng. 2011/2012 Välkommen till Löddesnässkolans Fritidshem. Löddesnässkolans fritidshem består av 4 avdelningar, Idun Saga, Freja och Embla. Alla fritidshemmen ligger integrerade i skolans lokaler. Embla är

Läs mer

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar.

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola, Förskoleklass och Fritidshemmet Ankaret F Ö R E T A G 1 Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola,

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag ARBETSPLAN för föräldrasamverkan Utdrag ur läroplan 2011 : Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Sveaskolan Höstterminen

Läs mer

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag HUSLIG EKONOMI Läroämnets uppdrag Läroämnet huslig ekonomi har som uppdrag att stödja elevens tillväxt och utveckling till en konsument som tar hand om de grundläggande förutsättningarna för att underhålla

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer