Det finländska EU-ordförandeskapet och Regionkommittén

Transkript

1 Det finländska EU-ordförandeskapet och Regionkommittén

2 Risto Koivisto Michel Delebarre Regionkommitténs ordförande Den 1 juli 2006 tar Finland över ordförandeskapet i Europeiska unionen för andra gången på åtta år. Det förra finländska ordförandeskapet finns fortfarande i färskt minne tack vare de konkreta initiativ som togs då, exempelvis på området för rättsliga och inrikes frågor som ingår i Tammerfors-programmet. Efter det att det österrikiska ordförandeskapet lyckats finna en kompromiss när det gäller två synnerligen besvärliga gemenskapsärenden, nämligen tjänstedirektivet och budgetplanen, tvivlar vi inte på att Finland ännu en gång kommer att visa sin initiativförmåga och på ett handlingskraftigt sätt ta itu med dessa frågor, som är ytterst relevanta för de europeiska medborgarna. Regionkommittén, som för de lokala och regionala myndigheternas talan i gemenskapens beslutsprocess, kommer att bistå det finländska ordförandeskapet i dess arbete. Inom Regionkommittén företräder den mycket dynamiska finska delegationen de 19 regionala myndigheterna och 431 kommunerna i Finland. Detta ordförandeskap är också deras ordförandeskap, och jag är övertygad om att de kommer att agera som ambassadörer för Finland och sprida finsk know-how, kultur och öppenhet i Europa. Regionkommittén kommer i första hand att fästa vikt vid genomförandet av Lissabonstrategin på lokal och regional nivå. Utöver en uppföljning i form av en interaktiv plattform som ett 50-tal aktörer på lokal och regional nivå från hela Europa kommer att delta i och OPEN DAYS-dagarna den 9 12 oktober 2006 i Bryssel med fokus på investeringsmöjligheter i partnerskap med lokala och regionala myndigheter, kommer Regionkommittén vid ett flertal tillfällen att ta upp olika konkreta aspekter av Lissabonstrategin. Vid presidiemötet den 7 juli 2006 i Åbo kommer man att behandla den globala aspekten och innovation. EDUC-utskottet kommer att sammanträda i Helsingfors den september 2006 och då diskutera vikten av grundutbildning när det gäller att främja städernas och regionernas innovationsförmåga och konkurrenskraft. COTER-utskottet kommer enligt planerna vid sitt sammanträde den december 2006 i Tammerfors att diskutera Europas stadsmiljö i framtiden. När det gäller sammanhållningspolitikens framtida tredje mål kommer man vid ett sammanträde i Enare att diskutera betydelsen av gränsöverskridande samarbete i Östersjöregionen. Förutom dessa initiativ strävar Regionkommittén efter att uppnå en Europeisk union som är mer effektiv, socialt inriktad, överskådlig och funktionell samt som står sina regioner och medborgare närmare. Vi kräver att större hänsyn tas till subsidiaritetsprincipen, dvs. att lagstiftningsprocessen skall förbättras genom samråd med de lokala och regionala myndigheterna och att ansvarsfördelningen mellan EU, medlemsstaterna och de lokala och regionala nivåerna förtydligas när det gäller tillämpningen av EU-politiken. EU-konstitutionen behövs med andra ord mer än någonsin. Vi kan följaktligen bara glädja oss åt att Finlands riksdag har gjort allt för att hålla konstitutionsdebatten vid liv, och med en övervägande majoritet röstade för EU-konstitutionen den 12 maj Det är mycket glädjande vid en tidpunkt då debatten om Europas framtid närmar sig sitt slut och ord bör omsättas i handling. Ordförande för den finländska delegationen vid Regionkommittén Som alla vet befinner sig Europeiska unionens utveckling för närvarande i ett mycket kritiskt skede. Ett av de största problemen är att medborgarna fjärmas alltmer från unionen. Detta gäller inte så mycket dess grundläggande mål som de beslut som rör vardagen. Merparten av Europeiska unionens lagstiftning och beslut genomförs på regional och kommunal nivå. EU-medborgarnas förtroende för unionen skulle kunna förbättras bland annat genom att man ökar regionernas och kommunernas inflytande på beslut som rör dem själva, med andra ord genom att Regionkommitténs ställning förstärks. Finlands riksdag behandlar för närvarande en ratificering av det konstitutionellla fördraget, och ställer sig positiv till en sådan för att därigenom visa sitt stöd för den utveckling som skisserats upp i fördraget. Den finländska delegationen vid Regionkommittén gläder sig över att kommitténs ställning förstärks i denna process. Detta innebär att regionernas och kommunernas möjligheter att påverka unionens lagstiftning förbättras kontinuerligt. Delegationen anser dock att det är viktigt att man fäster uppmärksamhet vid utvecklingen av och kvaliteten på kommitténs rådgivande arbete, eftersom genomslagskraften hos kommitténs arbete är beroende av detta. Den finländska delegationen anser att ett centralt mål bör vara att utveckla samarbetet mellan Regionkommittén och övriga intresseorganisationer för de lokala och regionala myndigheterna i Europa. På så sätt skulle man kunna effektivera resursanvändningen och öka genomslagskraften hos de lokala och regionala myndigheternas ståndpunkter. En utveckling av samarbetet mellan Regionkommittén och Europarådets kommunal-kongress är särskilt aktuell, eftersom man även på andra sätt försöker främja samarbetet mellan Europeiska unionen och Europarådet. Då Finland förberett sitt ordförandeskapsprogram har man fäst särskild uppmärksamhet vid hur medborgarnas förtroende för EU kan förbättras. Finland vill betona vikten av konkreta resultat på de områden där åtgärder på EU-nivå får större effekt än enskilda åtgärder i medlemsstaterna. EU-medborgarna kräver förnuftiga beslut i stället för deklarationer och tillkännagivanden. Under sitt ordförandeskap kommer Finland att koncentrera sig på följande frågor: Europas framtid, globaliseringen, en förbättring av konkurrenskraften, den åldrande befolkningen, klimatförändringarna och säkerheten. På området rätttsliga och inrikes frågor kommer tyngdpunkten att ligga på en utvärdering av Haagprogrammet. När det gäller unionens sätt att fungera strävar Finland efter att främja öppenheten och effektiviteten i samband med beslutsfattandet samt kvaliteten på lagstiftningsprocessen. Regionkommittén var det första EU-organ som utarbetade dokument om den så kallade nordliga dimensionen. Finland har för avsikt att ytterligare betona detta politikområde under sitt ordförandeskap. Den nordliga dimensionen är nära förknippad med samarbetet mellan Östersjöländerna och med EU:s Rysslandpolitik, och utvecklingen av dessa områden är ett mycket aktuellt och viktigt mål. Under Finlands ordförandeskap kommer den finländska delegationen vid Regionkommittén att sträva efter att göra företrädarna för ordförandelandet medvetna om kommitténs mål och övertyga dem om vikten av att genomföra dessa. Den finländska delegationen har goda kontakter med den nationella EU-representationen, vilket utan tvivel också är fallet i fråga om många andra delegationer vid Regionkommittén. Det vore säkert givande att utveckla samarbetet mellan Europeiska unionens råd och Regionkommittén på basis av kontakter av detta slag. Ett sådant samarbete skulle utgöra en betydelsefull kanal för regionernas och kommunernas intressebevakning på europeisk nivå 2

3 REGIONKOMMITTÉNS FINLÄNDSKA DELEGATION Den finländska delegationen består av 9 ledamöter och 9 suppleanter Ordinarie ledamöter Risto ERVELÄ (ALDE) Pauliina HAIJANEN (PPE) Auli HYVÄRINEN (ALDE) Risto KOIVISTO (PSE) Veikko KUMPUMÄKI (PSE) Elina LEHTO (PSE) Antti LIIKKANEN (PSE) Britt LUNDBERG (ALDE) Jyrki MYLLYVIRTA (PPE) Ordförande för landskapsfullmäktige för Egentliga Finlands förbund Ledamot av landskapsstyrelsen för Egentliga Finlands förbund Ledamot av Keminmaa kommunfullmäktige Ordförande för landskapsstyrelsen för Birkalands förbund Ledamot av landskapsfullmäktige för Lapplands förbund Stads i Lojo stad Ledamot av Rovaniemi stadsfullmäktige Landskapsregeringsledamot på Åland Stads i S:t Michel Suppleanter Carina AALTONEN (PSE) Markus AALTONEN (PSE) Minerva KROHN (grupplös) Markku MARKKULA (PPE) Ossi MARTIKAINEN (ALDE) Håkan NORDMAN (ALDE) Irma PEIPONEN (PSE) Lea SAUKKONEN (PPE) Heini UTUNEN (ALDE) Ledamot av Ålands lagting Ledamot av Seinäjoki stadsfullmäktige Ledamot av landskapsstyrelsen för Nylands förbund Ledamot av landskapsfullmäktige för Nylands förbund Ledamot av landskapsfullmäktige för Norra Savolax förbund Ordförande för Vasa stadsfullmäktige Ordförande för Varkaus stadsfullmäktige Suppleant i Helsingfors stadsfullmäktige Ledamot av Jyväskylä stadsfullmäktige OPEN DAYS 2006 Europeiska veckan för regioner och städer OPEN DAYS 2006 Europeiska veckan för regioner och städer är det största årliga evenemanget i anslutning till Europeiska unionens regionalpolitik. I år deltar 135 regioner och städer från hela Europa indelade i 14 olika grupper. Av de 135 regioner och städer som deltar är sju från Finland: - Åbo stad och Egentliga Finland (gruppen Konkurrenskraft och innovation i Nordeuropa) - Norra Lappland och Uleåborg (gruppen Konkurrenskraft och innovation i Nordeuropa) - Södra Finland (gruppen Konkurrenskraft och innovation i Nordeuropa) - Tammerforsregionen (gruppen Konkurrenskraft och innovation i Nordeuropa) - Västra Finland (gruppen Konkurrenskraft och innovation i Nordeuropa) - Helsingfors och Nyland (gruppen Regionala nätverk för Lissabonstrategin) - Östra Finland (gruppen Regioner för hållbar energi) Den 9 12 oktober 2006 kommer cirka 3000 sakkunniga på området regional utveckling att kunna välja mellan 110 möten, seminarier och diskussionsgrupper i Bryssel. I år kommer man att lägga särskild tonvikt vid offentliga och privata investeringar i europeiska regioner och städer, som syftar till att fortsätta arbetet med dagordningen för tillväxt och sysselsättning. Därför kommer även organisationer och finansinstitut inom den offentliga och privata sektorn att delta aktivt i evenemanget. Europeiska veckan för regioner och städer erbjuder en utmärkt möjlighet att utbyta kunskaper om uppläggning av program. Ett omfattande partnerskap med många finansinstitut, banker, företagare och investerare inom såväl den offentliga som den privata sektorn skapar en givande grund för nätverksarbete. Under OPEN DAYS 2006 kommer man också att lyfta fram bästa lösningar beträffande de regionala utvecklingsprogrammen och den nya strategin i fråga om sammanhållningspolitiken. 3

4 Statsminister Matti Vanhanen om det finländska EU-ordförandeskapet: Finlands andra halvårslånga EU-ordförandeskap inleddes den 1 juli Detta är en stor utmaning och möjlighet för oss och vi kommer att göra vårt yttersta när det gäller att föra den europeiska dagordningen framåt på ett så smidigt och effektivt sätt som möjligt. Vi kommer att koncentrera oss på att hitta lösningar på EU:s nuvarande utmaningar, t.ex. när det gäller EU:s säkerhet, globaliseringen, de demografiska förändringarna och arbetet med att upprätthålla den ekonomiska välfärden. Om vi skall kunna skapa ökat förtroende för EU bland medborgarna är det viktigt att få till stånd konkreta och påtagliga resultat på dessa områden. Jag anser att EU måste visa prov på öppenhet, effektivt beslutsfattande och bättre lagstiftnings-arbete om unionens popularitet skall öka. Finland kommer att eftersträva dessa målsättningar. Genom att effektivisera och målinrikta verksamheten på EU-nivå kan vi få EU att komma närmare medborgarna. Det är viktigt att unionen vidtar rationella och effektiva åtgärder i stället för att fokusera på frågor som bör handläggas på nationell eller lokal nivå. Låt mig peka på ett antal frågor som vi kommer att arbeta med under vårt ordförandeskap. Ökad konkurrenskraft En fråga som är av högsta prioritet för oss är Europas möjligheter att lyckas i den globala konkurrensen och att stärka unionens konkurrenskraft. Centrala faktorer för detta är fullbordandet av den inre marknaden, innovationer och energiförsörjningen. EU:s konkurrenskraft kommer också att diskuteras vid stats- och regeringschefernas informella möte i Lahtis i oktober. För oss måste innovationspolitiken stå i centrum om vi skall kunna stärka Europas konkurrenskraft. Vi kommer att fokusera på att utveckla en bred innovationspolitik. Tonvikten kommer att läggas vid skapandet av nya marknader och en tillräcklig efterfrågan som skapar incitament för innovationer. Energiförsörjningen är också en fråga av central betydelse som hänger nära samman med konkurrensproblematiken. Vi kommer att anordna förberedande diskussioner inför våren 2007, då den första handlingsplanen för energi och kommissionens årliga energistrategi kommer att diskuteras. Särskild tonvikt kommer också att läggas vid energifrågans utrikespolitiska dimension. Vi har noterat att det krävs ett närmare samarbete mellan medlemsstaterna för att unionens målsättningar skall kunna uppnås. EU:s konkurrenskraft beror på vår förmåga att reagera på de utmaningar som uppstår med anledning av globaliseringen och de demografiska förändringarna. En allt större andel av vår befolkning kommer att utgöras av äldre under de kommande årtiondena. Detta kommer att få betydande konsekvenser för EU:s tillväxtmöjligheter, arbetskrafts-produktiviteten och arbetskraftsutbudet. Vi måste förbättra arbetskraftens produktivitet och höja sysselsättningsgraden. För att kunna höja arbetskraftens produktivitet måste arbetets kvalitet förbättras och vi måste dessutom organisera arbetet på ett bättre sätt. Detta kommer i sin tur att vara ett incitament för arbetstagarna att förbli yrkesverksamma ännu senare i livet. Vi kommer också att fortsätta debatten om balansen mellan flexibilitet och anställningstrygghet i arbetslivet. Bekämpning av klimatförändringar Miljöfrågorna kommer också att få stor uppmärksamhet under vårt ordförandeskap. Det kommer att vara en prioriterad fråga, för både EU och Finland, att bekämpa klimatförändringar. Vi kommer att eftersträva framsteg när det gäller att nå fram till en global överenskommelse om hur FN:s klimatordning kan utvecklas när åtagandena enligt Kyotoprotokollet löper ut år Viktiga frågor i detta hänseende är förberedelserna av och deltagandet i sammanträdena inom FN:s ramkonvention om klimatförändringar och Kyotoprotokollet (Nairobi, november 2006). Frågor som hänger samman med klimatförändringarna kommer också att stå i centrum vid en rad toppmöten med länder utanför EU, vilket ger oss möjlighet att fortsätta att driva de frågor som togs upp vid mötet i Montreal förra året. Översynen av systemet för handel med utsläppsrätter kommer också att inledas under vårt ordförandeskap. Ny drivkraft för EU:s område med frihet, säkerhet och rättvisa Om vi frågar medborgarna på vilka områden EU bör göra mer, svarar många att unionen bör bekämpa terrorism och gränsöverskridande kriminalitet samt se till att rättvisa råder i vårt samhälle. Haagprogrammet går tillbaka till den process som inleddes vid Europeiska rådets möte i Tammerfors 1999, där vi lade fast de övergripande 4

5 målsättningarna och principerna för ett område med frihet, säkerhet och rättvisa. Vi kommer att utveckla detta program under vårt andra ordförandeskap. Vår främsta målsättning på detta område är att göra en politisk analys av allt som uppnåtts hittills och var det finns problem som återstår att lösa. Denna analys kommer att göra det lättare för oss att fastställa prioriteringarna för det fortsatta arbetet. En viktig fråga handlar om att förbättra beslutsfattandet i det polisiära och rättsliga samarbetet med utgångspunkt i dagens fördrag. Andra tänkbara frågor handlar om att skapa ett gemensamt asylsystem i hela EU, fastställa politiska riktlinjer för hur vi kan höja säkerheten vid våra gränser och genomföra principen om ömsesidigt erkännande. EU:s framtid Vi är redo att inleda preliminära diskussioner om hur vi går vidare med det konstitutionella fördraget efter den första perioden av eftertanke. Den framtida utvecklingen kommer att bero på Europeiska rådets mandat från toppmötet i juni. Vi är medvetna om att situationen skiljer sig åt i olika medlemsstater och att det krävs flexibilitet. Den konstitutionella fördragsprocessen måste dock hållas vid liv. Vi måste också förbättra det sätt på vilket unionen fungerar med utgångspunkt i de befintliga fördragen. Vi får inte låta svårigheter med att ratificera det konstitutionella fördraget hindra unionens funktion och utveckling. Rent konkret vill vi ta fram metoder för hur EU:s utrikespolitiska verksamhet skall utvecklas och för det framtida samarbetet i rättsliga och inrikes frågor. En effektivisering av EU:s utrikespolitik och ökad samstämmighet innebär till exempel att samarbetet mellan institutionerna och medlemsstaterna förbättras i praktiken. Större hänsyn bör tas till medlemsstaternas inrikespolitik när utrikespolitiska åtgärder vidtas. Utvidgningen Finland har konsekvent stött utvidgningsprocessen. Utvidgningen är ett viktigt sätt att skapa ökad stabilitet och demokrati, men utgör också ett strategiskt svar på globaliseringens utmaningar. Rådets syn på huruvida Rumänien och Bulgarien är redo att ansluta sig till EU i januari 2007 kommer att grunda sig på kommissionens rapporter, som kommer att överlämnas senast i oktober. Beslutet om huruvida det blir nödvändigt med särskilda skyddsbestämmelser eller andra specialåtgärder kommer också att grunda sig på kommissionens rapporter. Medlemskapsförhandlingarna med Kroatien och Turkiet kommer att äga rum i linje med de allmänna principerna för utvidgningen: samma kriterier gäller för samtliga kandidatländer och framstegen i förhandlingarna beror på kandidatländernas egna meriter. EU har också enats om att se över Turkiets framsteg när det gäller att genomföra tilläggs-protokollet till Ankaraöverenskommelsen Finland är också redo att anordna den allmänna debatt om utvidgningen som planerats äga rum under Debatten kan bland annat komma att handla om utvidgningens mervärde och unionens absorptionsförmåga. Det bör dock inte skapas några nya kriterier för utvidgningen och EU bör inte heller överge tidigare åtaganden. Regionalpolitik och välfungerande styresformer Utvidgningen har inneburit att de sociala och ekonomiska klyftorna mellan Europeiska unionens regioner har ökat. Detta innebär nya utmaningar för sammanhållningspolitiken. EU bör därför kunna bidra med effektiva åtgärder för att minska den ekonomiska, sociala och regionala obalansen. Strukturfondsprogrammen bör samtidigt bidra till att stärka unionens konkurrenskraft. När det gäller den regionala utvecklingen och strukturpolitiken är vår främsta uppgift att se till att de nya strukturfondsprogrammen kan inledas i början av Vid sidan om översynen av sammanhållningspolitiken kommer vi att fokusera på tre frågor som gäller regionalpolitik och välfungerande styresformer. I egenskap av den medlemsstat som har den längsta gemensamma gränsen med Ryssland vill Finland se till att det gränsöverskridande samarbetet över EU:s yttre gränser fortsätter när unionen övergår till en enda finansieringsmodell. Åtgärder bör vidtas för att förenkla, effektivisera och decentralisera handläggningen av strukturfondsåtgärderna. En av våra främsta prioriteringar är att främja samarbetet inom EU för att förbättra storstadsregionernas konkurrenskraft. Finland avser också att utveckla välfungerande styresformer inom EU genom att främja en förenkling av EU:s lagstiftning och praxis samt förbättra produktiviteten inom den offentliga förvaltningen. Detta bidrar också till genomförandet av EU:s lagstiftning på lokal och regional nivå. Ryssland Finland har för avsikt att öka det konkreta samarbetet mellan EU och Ryssland. Toppmötet mellan EU och Ryssland i Sotchi i maj 2006 visade att EU och Ryssland är redo att intensifiera energidialogen. Vårt mål är att fortsätta på den inslagna vägen. Vi kommer därför att anordna ett möte om energi inom det ständiga partnerskapsrådet. Det är också lika viktigt att öka miljösamarbetet med Ryssland. Detta kommer att ske inom ramen för ett möte om miljö inom det ständiga partnerskapsrådet. Frågan om förnyade avtal mellan EU och Ryssland kommer också att stå på dagordningen. Diskussionen om mänskliga rättigheter i Ryssland kommer även fortsättningsvis att ske inom ramen för de konsultationer som äger rum varje halvår. En översyn av den nordliga dimensionen kommer att diskuteras i år. Den nordliga dimensionen kommer nu att bli en gemensam politik för EU, Ryssland, Norge och Island. Förhandlingar pågår om ett nytt politiskt dokument som ram för den framtida nordiska dimensionen och kommer förmodligen att avslutas nu i höst. Miljösamarbetet inom den nordliga dimensionen och samarbetet avseende hälsofrågor och sociala trygghetsfrågor är konkreta resultat som uppnåtts inom den nordliga dimensionen. Dessa partnerskap bör stärkas samtidigt som vi håller dörren öppen för nya samarbetsområden. Ett samarbete avseende transport och logistik skulle kunna vara ett intressant alternativ. Västra Balkan EU:s agenda för västra Balkan är mycket krävande under Vi kommer att ge bästa möjliga stöd till FN:s åtgärder för att lösa frågan om Kosovos framtida ställning. Denna process kan komma att avslutas under vårt ordförandeskap. I Serbien är vårt mål att på ett effektivt sätt använda EU:s inflytande och styrinstrument för att verka för ökad stabilitet. Under vårt ordförandeskap kommer önskemålen från länderna på västra Balkan om att bli medlemmar i EU att stödjas i linje med stabilitets- och associeringsprocessen. Ordförandeskapet ger oss en möjlighet att främja EU:s prioriteringar. Eftersom ordförandeskapet varar under en relativt kort period kommer vi att försöka ta tillvara dessa möjligheter på ett så effektivt sätt som möjligt. 5

6 Kommunalförvaltningen i Finland IFinland har kommunerna en stark ställning, och deras befogenheter är mycket omfattande. De allmänna grunderna för kommunernas självstyrelse tryggas i grundlagen. Invånarna väljer det högsta organet i kommunen, dvs. kommunfullmäktige. Fullmäktige har allmän beslutanderätt beträffande frågor som rör kommunen. Därtill har kommunen vissa separat fastställda uppgifter. Kommunerna har rätt att besluta om sin egen ekonomi, och själva kärnan i denna är beskattningsrätten. Grunden för kommunalförvaltningen utgörs av kommunallagen, enligt vilken kommunen beslutar om hur dess förvaltning skall organiseras. Kommunerna tillhandahåller invånarna bastjänster, av vilka de viktigaste är social- och hälsovård, utbildning, miljövård samt teknisk infrastruktur. Kommunerna driver grundskolor, gymnasier, yrkesläroanstalter och yrkeshögskolor samt erbjuder tjänster inom vuxenutbildning, undervisning i konstämnen, kultur och fritid samt bibliotekstjänster. Kommunerna ansvarar för barndagvården, äldreomsorgen, tjänster för funktionshindrade samt många andra uppgifter inom socialvården. Kommunerna ansvarar för den förebyggande hälsovården och primärvården, för den specialiserade sjukvården samt för tandvården. De främjar också kvaliteten på livsmiljön. Kommunerna styr markanvändningen och byggandet i området. De handhar vatten- och energiförsörjningen samt ansvarar för avfallshantering, gator och miljövård. Kommunerna främjar näringslivet och sysselsättningen samt utvecklingen av informationssamhället. Kommunerna kan tillhandahålla tjänster på många olika sätt. Tjänsterna produceras ofta i samarbete med andra kommuner, sammanslutningar eller företag. Kommunerna kan relativt fritt bestämma hur deras förvaltning skall se ut. Organ som är obligatoriska i alla kommuner är fullmäktige, en styrelse samt en revisionsnämnd som granskar kommunens förvaltning och ekonomi. I varje kommun skall det också finnas en kommun som väljs av fullmäktige. Fullmäktige väljs för en mandatperiod på fyra år. Fullmäktige fastställer riktlinjerna för kommunens verksamhet och ekonomi och beslutar om kommunens centrala mål. I kommunallagen betonas fullmäktiges roll som kommunens "strategiska ledare". Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens förvaltning och ekonomi, bereder fullmäktigefrågor samt ansvarar för verkställigheten av besluten och för deras laglighet. I Finland är kommunstyrelsens administrativa ställning stark. Det kan förekomma olika nämnder som lyder under kommunstyrelsen. Dessa nämnder har uppgifter av bestående natur som de tilldelats av fullmäktige.. Kommunerna finansierar sina utgifter med skatter, statsandelar samt olika avgifter och inkomster. Kommunen fastställer själv sin inkomstskattesats. År 2006 var kommunernas genomsnittliga inkomst-skattesats 18,40 %. I Finland utgör kommunernas och samkommunernas andel nästan två tredjedelar av alla offentliga konsumtionsutgifter och investeringar. Det finns 431 kommuner i Finland. Över hälften av dessa har färre än invånare. Sex städer har mer än invånare. LANDSKAPSFÖRBUNDEN Landskapsförbunden är kommunala sammanslutningar och myndigheter med uppgift att handha den regionala utvecklingen. Landskapsförbunden ansvarar för den regionalpolitiska planeringen och för samordningen av åtgärder som olika myndigheter vidtar på området regional utveckling. Landskaps-förbunden utarbetar områdets utvecklingsstrategi i samarbete med andra aktörer i landskapet. De ansvarar också för planläggningen i landskapet. Utöver de lagstadgade uppgifterna finns det också många frivilliga verksamhetsområden som landskaps-förbunden tar sig an och som är inriktade på regionens särdrag. Till dessa uppgifter hör bland annat att främja näringslivet och turismen samt att utveckla den kulturella verksamheten. I Finland finns det 19 landskap samt landskapet Åland, som har självstyre. 6

7 PROGRAM DATUM ORGAN ORT Juli 3 ECOS-utskottet Kavala, Grekland 7 Extra presidiesammanträde Åbo, Finland September 11 EDUC-utskottets seminarium på annan ort om Learning Regions and cities promoting active citizenship Pécs, Ungern EDUC-utskottets sammanträde och seminarium på annan ort om Helsingfors, At the Sources of Knowledge Competitiveness through basic Education" Finlandiahuset Oktober 4 RELEX-sammanträde Bryssel 4 Första sammanträdet inom arbetsgruppen för Kroatien Bryssel 6 DEVE-utskottet Bryssel 10 Presidiesammanträde Bryssel Plenarsession Bryssel 17 CONST-utskottets sammanträde på annan ort Vilnius 18 Konferens/debatt Plan D Vilnius 19 COTER-utskottet Bryssel 20 ECOS-utskottet Bryssel November bekräftas senare Seminarium om förbindelserna mellan EU och Ryssland (bekräftas senare) Sankt Petersburg 7 Sammanträde på annan ort för arbetsgruppen för västra Balkan Sarajevo (bekräftas senare) (Bosnien och Hercegovina) (bekräftas senare) 10 DEVE-utskottets sammanträde på annan ort Logroño Spanien (datum bekräftas senare) RELEX-utskottets seminarium och sammanträde Enare, Finland 27 DEVE-utskottet Bryssel 29 CONST-utskottet Bryssel 30 EDUC-utskottet Bryssel December 5 Presidiesammanträde Bryssel 6 7 Plenarsession Bryssel COTER-utskottet Tammerfors, Tammerforshuset 15 ECOS-utskottet Bryssel 7

8 Finlands Kommunförbunds kontor i Bryssel Finlands Kommunförbund (Association of Finnish Local and Regional Authorities) Sydöstra Finlands och S:t Petersburgsregionens EU-kontor (Southeast Finland and St. Petersburg Region Brussels Office) Östra Finlands EU-kontor (East Finland EU-Office) Helsingfors EU-byrå (Helsinki EU-Office) Lapplands och Norra Österbottens EU-kontor (European North Lapland-Oulu) Södra Finlands EU-kontor (South Finland EU-Office) Tammerforsregionens EU-kontor (Tampere Central Region EU-Office) (Tammerfors, Nokia, Kangasala, Lempäälä, Birkala och Ylöjärvi) Västra Finlands EU-kontor (West Finland EU-Office) Åbo Stads och Egentliga Finlands förbunds EU-kontor (Turku-Southwest Finland European Office) Kontoret i Bryssel Rue de la Science 4 B Bruxelles Tfn Fax Rue de Toulouse 35/L B Bruxelles Tfn Fax Scotland Europa Centre Rond-Point Schuman Bruxelles Fax eu.eastfinland@eastfinland.org eastfinland.org Rue Belliard Bruxelles Rond Point Schuman 6, box Bruxelles Fax Östra Nyland, Tavastland och Päijät-Häme Avenue de Tervueren 35 B-1040 Bruxelles Tfn Fax southfinland@skynet.be 3, Avenue Palmerston B-1000 Bruxelles Tfn Fax , Square Ambiorix 1000 Bruxelles, Belgium Tfn Fax european.office@westfinland.be Avenue des Arts 58 B-1000 Bruxelles Tfn GSM +32 (0) Fax european.office@turku.fi Hannele Häkkinen, Tfn E-post: hannele.hakkinen@aflra.fi Esa Siikaluoma GSM E-post: esa.siikaluoma@finrusoffice.net Lisbeth Mattsson, tillförordnad Tfn GSM +32 (0) E-post: lisbeth.mattsson@eastfinland.org Eija Nylund, Tfn GSM E-post: eija.nylund@euhel.fi Seppo Heikkilä Tfn , GSM +32 (0) E-post: seppo.heikkila@lapland-oulu.fi Tuula Loikkanen, E-post: tuula.loikkanen@skynet.be Tfn , GSM +32 (0) Markku Valtonen, chefsdelegat E-post: markku.valtonen@tampereoffice.be Tfn Kjell Nybacka, E-post: kjell.nybacka@westfinland.be Tfn Praktikant Tfn Krista Taipale-Salminen, Kontakt Keijo SAHRMAN Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 FI HELSINKI Tfn +358 (0) Fax +358 (0) sähköposti: keijo.sahrman@kuntaliitto.fi Erja HORTTANAINEN Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 FI HELSINKI Tfn +358 (0) Fax +358 (0) sähköposti: erja.horttanainen@kuntaliitto.fi Monika PIETRZAK Kansli och stöd till ledamöterna Regionkommittén Rue Belliard 101 B 1040 BRUXELLES Tfn + 32 (0) Fax +32 (0) sähköposti: monika.pietrzak@cor.europa.eu Publicerad Juni 2006 Producerad vid Enheten för Kommunikation, Press och Protokoll Regionkommittén Rue Belliard Bryssel Tfn +32 2/ Fax : +32 2/