UPPDRAG UNGA DÖMDA Säkerhet Personalens dagliga gnet viktigast i arbetet. Eva-Mi om glädjen i jobbet KRIMINALVÅRDENS PERSONALTIDNING.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UPPDRAG UNGA DÖMDA Säkerhet Personalens dagliga gnet viktigast i arbetet. Eva-Mi om glädjen i jobbet KRIMINALVÅRDENS PERSONALTIDNING."

Transkript

1 KRIMINALVÅRDENS PERSONALTIDNING. JUNI Eva-Mi om glädjen i jobbet UPPDRAG UNGA DÖMDA Säkerhet Personalens dagliga gnet viktigast i arbetet Nya webben Ny struktur och lättare att hitta Vetenskap Brottet, straffet, framtiden. Artikelserie om kriminologi.

2 OMKRIM INGÅNG Kan kriminella förändra sin livsstil genom att andas rytmiskt? Det är danska instruktören Jakob Lund övertygad om. Fler och fler får upp ögonen för metoden som används i nära 50 länder

3 OMKRIM 1/2014 Omkrim är Kriminalvårdens personaltidning som skriver om stort och smått som är viktigt, roligt eller på annat sätt berör medarbetarna. Även andra intresserade ska kunna läsa om vardagen i Kriminalvården samt om forskning och utveckling på området. Redaktörer: Katarina Luksepp , Elisabet Jönsson , E-post: Ansvarig utgivare: Pelle Ekman Omslagsbild: Eva-Mi Gullbrandsson fotograferad av Henrik Witt. Formgivning: John Bark Design Tryckeri: Edita Upplaga: Prenumerationsservice: Lotta Nyman Postadress: Omkrim, Kriminalvården, Norrköping Prenumeration: Alla anställda och lekmannaövervakare får tidningen hemskickad. Vill du som anställd INTE ha tidningen kontaktar du prenumerationsservice. Lekmannaövervakare gör eventuella adressändringar hos sin frivård. Även pensionärer och andra intresserade får tidningen utan kostnad. Men för er krävs istället att ni anmäler till prenumerationsservice att ni VILL ha tidningen. NYHETER 7 Nytt från huvudkontoret 12 Årets kamrat älskar att curla TEMA UNGA 16 Så ska färre unga återfalla 18 De reser runt för att hitta unga med adhd 22 Pa Musa vet att det går att bryta livsstilen 26 Att våga öppna sig i egen takt 28 Glädjen att få hjälpa de mest utsatta REPORTAGE 34 Brytningstid i Gävle 40 På kurs: Livet får en andningspaus VETENSKAP 42 Varför begår vi människor brott? 44 Kriminalpolitik utan stöd av forskning 46 Många problem har en koppling till genus 48 Hallå där Jenny Yourstone RUNTIKRIM 49 Landet runt KULTIKRIM 54 Finuler hälsar välkommen 56 Säkerhetsinspektör tecknar ner ett yrkesliv ÖVRIGT I OMKRIM Bilden (4), GD har ordet (6), Krönika (39), Sport & fritid (57), Pension, nit & redighet, minnesord (58) Alla dessa dagar... A rbetet i Kriminalvården kan se väldigt olika ut. Vi tänker inte främst på att jobbet på häkte och anstalt skiljer sig från frivårdens arbetssätt, utan på att en vanlig arbetsdag kan se så olika ut. Även om grunduppdraget är detsamma för alla att rusta klienterna för ett liv utan kriminalitet och missbruk så finns det många sätt att förverkliga den visionen på. Någon är produktionsledare på anstalten Färingsö och planterar just denna dag pelargonsticklingar. En annan använder dagen till att motivera unga kriminella att förändra sina liv eller så bakar man hundra procent ekologiskt bröd. Man kan också släppa ut ystra kor, testa om intagna har adhd eller ansvara för ett regeringsuppdrag. Man kan hängivet arbeta för friskvård, tillverka färgglada hundhalsband, eller skriva en bok om sina 40 yrkesår i Kriminalvården. Kanske mäter man sin styrka med behandlingsavdelningens Mulle-mästare, gnetar på med säkerhetsrutiner eller tillbringar ett år i Kongo. KATARINA LUKSEPP REDAKTÖR ELISABET JÖNSSON REDAKTÖR Som kriminalvårdsanställd kan man sprida tyst kunnande, andas rytmiskt för att frigöra stress eller delta i blåljusdagen i Jönköping. Ibland curlar man sin omgivning, andra dagar förmedlar man allvarliga och negativa besked. Som frivårdsinspektör kan man vissa dagar fundera över hur begripliga de yttranden man skriver till domstolen egentligen är. Andra dagar fyller man på kaffemaskinen på frivården Södertörn.»Uppdrag Unga är tidningens första tema.«finurliga samtal lättar upp. 54 En helg med bryt i Gävle. 34 I nya personaltidningen Omkrim finns människor med skilda arbetsuppgifter unga och äldre, män och kvinnor. Du möter dem hemma i soffan, presenterade i den oslagbara kombinationen bild och text. Gemensamt för tre av personerna i denna tidning, förutom att de jobbar med unga klienter, är att de anser sig ha världens roligaste jobb. Att få jobba med unga klienter drar till sig kriminalvårdare med ett otroligt driv. Uppdrag Unga är tidningens första tema, likaså ett regeringsuppdrag. Hur ska Kriminalvården klara av det viktiga uppdraget? Ja, vi måste nog hjälpas åt. I Omkrims temadel möter du några människor som har antagit utmaningen. Trevlig läsning! 3

4 BILDEN 4

5 NU GRÖNSKAR DET PÅ FÄRINGSÖ P å Färingsö är det full fart i anstaltens nyuppförda växthus. Växthuset fanns tidigare på anstalten Skenäs, utanför Norrköping, men när trädgårdsverksamheten avslutades där fick Färingsö överta huset. Nu har produktionsledare från närliggande anstalten Svartsjö uppfört växthuset på en ny platta som gjutits av en yrkesskicklig intagen man. När Omkrim hälsar på har årets tulpaner precis skördats. Nu står omplantering av pelargonsticklingarna på tur. Liksom de törstiga tomatplantorna som börjat skjuta i höjden behöver de större krukor. I växthuset kan vi erbjuda kvinnorna både sysselsättning och yrkesutbildning, säger produktionsledare Lilly Kristensen. Tanken är att sysselsättningen ska vara meningsfull, men gärna även leda till ett jobb eller ett intresse. De gröna näringarna är en framtidsbransch och det finns en stor efterfrågan på närproducerade växter och blommor, berättar Lilly Kristensen. KATARINA LUKSEPP / TEXT HENRIK WITT / FOTO 5

6 NILS: Vi arbetar för att dömda människor ska kunna leva laglydiga liv efter avtjänat straff. Vårt största hinder är kanske den stigmatisering som drabbar tidigare dömda.»stigmatiseringen av dömda leder till utanförskap Viljan att peka ut människor som begår brott ser ut att vara på frammarsch i vårt land.«förmågan att få människor att lämna sin kriminalitet bakom sig grundar sig i vetskapen att det går. Ur den kunskapen föds ett starkt personligt engagemang. I vår yrkesroll ligger att motivera, behandla, stödja och rehabilitera. Det som skiljer vår myndighetsutövning från andra är att den också innehåller inslag av tvång och ofrihet. Den kombinationen gör arbetet som kriminalvårdare komplext och krävande. En stor utmaning ligger också i att vårt fokus inte enbart handlar om orsakerna bakom en individs specifika brottslighet. Vårt åtagande är större än så. Vi arbetar med hela den komplexa problematik som nästan alltid finns med i bilden när människor begår brott. Den senaste klientundersökningen från 2013, visar att intagna och klienter ofta har flera svåra problemställningar att brottas med samtidigt. Det handlar om drogmissbruk, psykisk ohälsa eller personlighetsstörningar, brister i utbildning, avsaknad av arbetslivserfarenhet och en social situation som lämnar mycket att önska. Eftersom de flesta som döms får ett straff som underskrider ett år är oddsen att lyckas vända sin livssituation under tiden i Kriminalvården inte särskilt goda. Ändå lyckas vi i vårt återfallsförebyggande uppdrag oftare än vi misslyckas. 70 procent av dem som döms till en kriminalvårdspåföljd återvänder inte till oss, i vart fall inte inom tre år. Det är ett resultat som står sig väl internationellt. När vi lyckas hjälpa en människa att bryta sin kriminalitet, är det ofta tack vare att också andra delar av samhället bidragit på ett konstruktivt sätt. Samverkan är en grundförutsättning för att ett framgångsrikt återfallsförebyggande arbete ska ge långsiktigt goda resultat. Så är det inte alltid och ibland tycks samhället i övrigt vilja någonting annat. Ett exempel är de allt vanligare krav på utdrag ur belastningsregistret, för att erbjudas ett arbete eller en bostad. I särskilda fall kan detta vara motiverat. Vissa grupper behöver extra skydd, till exempel barn. Men när kraven på ett fläckfritt förflutet blir regel och inte undantag har utvecklingen gått över styr. Arbete och bostad är direkt avgörande för en lyckad återanpassning i samhället. Viljan att peka ut människor som begått brott ser ut att vara på frammarsch i vårt land. Syftet framstår som dunkelt. Internetsajter som exponerar dömda människor kommer knappast att öka den upplevda tryggheten i samhället. Brottsligheten kommer sannolikt inte att minska. Drivkraften bakom sådana sajter är rent ekonomisk och exploaterar en oreflekterad rädsla i samhället. Affärsidén verkar dessutom vila på en förlegad tanke om att bestraffa redan straffade människor genom offentlig utskämning. Det finns anledning att ifrågasätta om vissa offentliga register verkligen ska vara så lättåtkomlig som idag. Offentlighetsprincipen är en sak. Dess syfte har aldrig varit att kommersialisera känslig personinformation som på lång sikt undergräver viktiga samhällsmål. Att urskillningslöst hänga ut alla dömda på det sätt som nu sker äventyrar arbetet med att förhindra ny brottslighet och riskerar att omintetgöra stora delar av vårt återfallsförebyggande arbete. Att bryta onda cirklar har länge varit en framgångsrik del av Kriminalvårdens verksamhetsidé. Utfrysning och livslång skuldbeläggning är en del av problemet, inte en del av lösningen. 6

7 NYHETER Här kan du hitta notiser om sådant som är på gång i Kriminalvården. Vi har redan nu delat upp nyheterna efter de avdelningar som kommer att finnas på huvudkontoret från och med oktober. KOMMUNIKATION Vad gör Kriminalvården i Almedalen i år? Cathrine Söderberg, pressekreterare: Vi arrangerar två seminarier: Dömd för alltid en spaning om livet efter straffet och Kvinnan är gärningsmannen. Båda utgår från dömdas utsatthet. Vilka deltar? I Dömd för alltid medverkar generaldirektör Nils Öberg, filosof Torbjörn Tännsjö och Unga KRIS ordförande Kristoffer Johansson. Det blir ett samtal om det moderna registersamhället och den solidariska handlingen i att ge människor en andra chans. I Kvinnan är gärningsmannen vill vi slå hål på myter om kvinnors kriminalitet. Forskare Jenny Yourstone och projektledare Lovisa Nygren presenterar den senaste forskningen varvat med hur det fungerar i verksamheten. Och annars? Några andra nyheter för Almedalen i år? I år jobbar vi för att vara snabbare med nyhetsuppdateringar i form av filmklipp och webbtexter så att alla som inte är på plats ska kunna se vad Kriminalvården gör där. Inte bara våra egna seminarier, utan även andra aktiviteter där vi medverkar utifrån vår expertis. Mer om forskningen på sidan 48. PERSONAL/Personalexpert Ulla-Carin Fyhr Landgren om läget Det är många nya utbildningar på gång Den nya grundutbildningen Den nya grundutbildningen med inriktning häkte/anstalt, frivård och programmet arbete har varit igång snart ett år. I höst utvärderar vi såväl innehåll som struktur och pedagogik. Vi har redan nu fått signaler om att den första delen av grundutbildningen uppfattas som komprimerad vilket är nåt vi får titta vidare på. Unga och våldsamma män När det gäller våra tunga regeringsuppdrag har vi en stor satsning. I höst ska uppsökare, lärare och medarbetare på ungdomsavdelningar vara i fokus avseende utbildning och kompetensutveckling. Jämställdhetsintegrering Det första steget är redan taget. Nyckelpersoner från regionerna/krut har fått utbildning i Kriminalvårdens arbete med jämställdhetsintegrering utifrån planen och även ökad kunskap om jämställdhet och genus. Nästa steg är att dessa nyckelpersoner utbildar ledningsgrupper och experter i resten av myndigheten i komplexa frågor som våld, maskulinitet/femininitet, normer, genus, makt, språk och jargong. I framtiden kommer detta område att vara en naturlig del i samtliga utbildningar. Ulla-Carin Fyhr Landgren. Nationell fortbildning för klientnära arbete Den är en efterfrågad utbildning som sannolikt kommer att finnas från och med i höst. Medarbetarna ska på ett professionellt och säkert sätt kunna möta klienter och arbeta mot Kriminalvårdens gemensamma mål. Vi är nu i slutfasen med att ta fram en kursplan som ska beslutas av generaldirektören i början av juni. Programmet 2/7 kl 16-17: Dömd för alltid en spaning om livet efter straffet. 3/7 kl : Kvinnan är gärningsmannen. Plats: Wisby Strand & Congress. LOKALFÖRSÖRJNING/Verktyg för 400 hyresavtal Kriminalvården har skaffat ett modernt verktyg för att hantera alla hyresavtal. Verktyget heter Lease Manager och har gett oss ett hyressystem med användbara funktioner och sökmöjligheter för alla våra cirka 400 hyresavtal. Systemet ger oss också möjligheter till bättre uppföljning och kontroll, säger fastighetsekonom Monica Svärd. 7

8 NYHETER CHEFSMÖTE Vad krävs av ledarskapet för att få den nya organisationen att fungera så bra som möjligt? Det var en av diskussionsfrågorna på årets första nationella chefsmöte som hölls i Stockholm i april. Att leda i förändring var mötets stora tema. Nästa nationella chefsmöte hålls i oktober. Personalen är det viktigaste när det handlar om att förebygga allvarliga incidenter. Här övas det på anstalten Tidaholm. Foto: NICLAS SANDBERG Rymningarna en väckarklocka SÄKERHET Kriminalvårdens säkerhetschef Per Westberg återkommer gång på gång till vad säkerhetsarbete är en färskvara. Det går inte att leva på gamla visitationer, tidigare tillsyner eller för den delen förlita sig på nya larm i fönster eller stängsel. Noggrannhet varje dag och att dygnet runt, året runt, följa framtagna rutiner är framgångsreceptet. Enligt Kriminalvårdens verksamhetsplan för 2014 är säkerhetsfrågorna prioriterade. Bland annat ska ett drygt tiotal klass 2-anstalter ses över under året och det som inte hinns med ska åtgärdas Det investeras i staket/ Per Westberg. stängsel och installeras larm i fönster och i stängsel. Trots fysiska och tekniska förbättringar är det personalen som är viktigast när det handlar om att förebygga allvarliga incidenter som exempelvis rymningar, hot och våld mot personal och mellan intagna eller självmord bland intagna. Ett larmat staket eller andra tekniska hjälpmedel är bra. Men grundbulten i allt säkerhetsarbete är hur personalen arbetar med dagliga säkerhetsrutiner, närvaro bland intagna samt hur personalen samverkar med tekniska lösningar och den fysiska statusen på anstalten. Förutom det så handlar det om att utifrån riskbedömning placera varje klient på rätt plats och att vår underrättelseverksamhet genom informationsinsamlande bidrar i säkerhetsarbetet, säger Per Westberg. Hur är säkerheten i svensk kriminalvård? Kanske har vi i viss mån slagit oss till ro i takt med att det, trots allt, varit få allvarliga incidenter under senare år. Rutiner ska följas, man ska förstå dem och ha insikt om vilka risker som föreligger om man inte följer dem. Vi tar nu ett rejält omtag genom att medvetandegöra vikten av ett säkerhetsfokus med allt vad det innebär. Det var ett tråkigt slut på året, med två rymningar. Det är oacceptabelt och beklagligt, men förhoppningsvis en väckarklocka. Men i ett vidare säkerhetsperspektiv antal rymningsförsök, rymningar under transport och andra siffror som över tid sjunkit, ser det bra ut. Information från personal och underrättelseverksamhet stärker bilden av att det överlag är tryggt och lugnt på våra anstalter. Vad är det som ligger bakom allvarliga incidenter? Först av allt, när man arbetar med människor kan man faktiskt inte förutse allt. Ofta finns väl fungerande rutiner på plats, men man har inte följt dem. Kanske var rutinerna inte kända för alla i personalen eller så gavs man av olika anledningar inte möjlighet att fullt ut följa dem. Ansvaret kan ligga på chefen eller på enskilda i personalen. Eller så har flera brustit när det gäller ansvar. TORKEL OMNELL Säkerhet i siffror Rymningar från anstalt: (inom parentes säkerhetsklass): 2011: 0 / 2012: 1 (klass 2) / 2013: 1 (2) / 2014: 2 (2). Rymningar från häkte: 2011: 0 / 2012: 0 / 2013: 1 (1) / 2014: 0. Rymning under sjukhusbesök: 2011: 4 / 2012: 9 / 2013: 3 / 2014: 0. Rymningar bevakad permission: 2011: 1 / 2012: 8 / 2013: 3 / 2014: 1. Rymningar under domstolsbesök: 2011: 1 / 2012: 1 / 2013: 1 / 2014: 0. Rymningar under transport: 2011: 1 / 2012: 6 / 2013: 1 / 2014: 0. Rymningsförsök totalt: 2012: 25 / 2013: 13. Direktavvikelser (klass 3): 2011: 24 / 2012: 25 / 2013: 16 / 2014: 5. Kärnuppgifter Säkerhetsfrågorna är prioriterade under 2014 medarbetarnas insatser är grunden i säkerhetsarbetet och bygger på goda kunskaper om säkerhetsskapande rutiner. Under året ska den nationella avdelningen för säkerhetsfrågor inrättas. Säkerhetsarbetet ska ses som en kärnuppgift och inte som en stödprocess. Säkerhetsarbetet måste fortlöpande understödjas genom övning, utbildning, tillsyn, regelimplementering. Mycket höga krav på samverkan gäller med de övriga två nationella avdelningarna för enhetlig styrning. Säkerhetsavdelningen ska som utgångspunkt ha ansvar för verksamhetsskydd inklusive informationssäkerhet, säkerhetsskydd, beredskap, systematisk brandskyddsarbete, underrättelseverksamhet och internutredningsverksamhet. 8

9 NYHETER Thomas Lundberg. IT Bättre IT för intagna InIT 2.0 är ett prioriterat projekt sprunget ur verksamhetens behov. Vi vill på ett säkert och effektivt sätt utöka användningsområdena för InIT. Det förklarar projektledare Thomas Lundberg som arbetar med nästa generations IT-stöd för intagna. Ett delprojekt är att ta fram ett sätt för häktade att ta del av sin egen förundersökning i digital form. Vi testar nu möjligheten att använda en säker surfplatta. Den första delen av projektet InIT2.0 ska vara klar i december i år, varefter projektering, upphandling och utveckling tar vid. EKONOMI Ny enhetlig form av ekonomisystem Ekonomisystem Agresso ska nästa år återuppstå i en ny, enhetlig och användarvänlig form för Kriminalvården. Vi går från åtta olika företag med separata redovisningar, till ett myndighetsövergripande system. Detta är 1M i praktiken, säger Anita Björk och Annika Rydberg som leder omgörningen. Alla som har budgetansvar, alla som ska godkänna eller attestera en faktura och alla som på något sätt arbetar med ekonomi och uppföljning är väl förtrogna med Agresso, det databaserade ekonomisystem som Kriminalvården använder. Vid årsskiftet kommer nyttan med systemet bli ännu större när även projektredovsining och budgetarbete ska ingå som delar i systemet. Alla som ska arbeta i det nya administrativa centret kommer att utbildas i det Anita Björk. Annika Rydberg. nya Agresso. För oss som jobbar i projektet är det bra om centret finns på plats så snart som möjligt, men det nya Agresso är inte beroende av just det, avslutar Annika Rydberg. LEDNINGSSTÖD Lättare att hitta rätt information Idag hanteras våra dokument på servrar, på Krimnet, i e-post och på våra egna datorer utan någon tydlig struktur. Mycket skrivs ut på papper innan det diarieförs. För bättre stöd har projektet Dokument- och ärendehantering startat, där ett IT-stöd ska införas i etapper införs dokumenthantering, 2016 ärendehantering och 2017 e-arkiv. Målet är smidigare hantering av dokument och ärenden, att det ska bli enklare att hitta och att vi ska kunna vara säkra på att den information vi finner är aktuell, säger Mikael Römert, som arbetar med projektet. LEDNINGSSTÖD Förbered inför GD-dragning På måndagar är det föredragning av ärenden för generaldirektören, och det finns särskilda beredningsrutiner för detta. Verksledningens kansli säkerställer att underlagen är kompletta inför GD:s beslut och gör en kvalitetssäkring. Innan ärendet kommer till oss på verksledningens kansli ska den enskilda enhetschefen se till att ärendet är allsidigt belyst och berett med samtliga berörda, säger utredare Ingrid Parkkali. I den nya avdelningen för ledningsstöd ska en särskild funktion för beredning och kvalitetssäkring av myndighetsledningsbeslut byggas upp. Ingrid Parkkali. 9

10 NYHETER PERSONAL Ny chef vill vidareutbilda Den nya personalchefen, Johan Modin, har arbetat i olika chefspositioner i Kriminalvården i tio år. Vilka frågor kommer du att koncentrera dig på i det nya uppdraget? På lång sikt kommer jag att fokusera på kompetensförsörjningsfrågor. Men om vi tittar på kort sikt så är det vidareutbildning och rekrytering. Vi ska bli en modern myndighet, en ännu mer attraktiv arbetsgivare och spegla en positiv bild även utåt. Därför är det grundläggande att vi jobbar för att våra medarbetare ska trivas och utvecklas och ha en trygg och säker arbetsmiljö. FRIVÅRD Lennart chefar över frivården Lennart Palmgren har blivit chef för den nationella avdelningen för frivård. Min strävan är att vi de närmaste åren ska stärka det återfallsförebyggande arbetet att vi ska kunna se utveckling och skillnad samt agera samordnat som en myndighet. Jag vill se fortsatt dialog med våra samverkanspartners, inte minst när det kommer till utslussningsarbetet. Återkoppling av programaktiviteter och den stödjande miljön kan vi också fortsätta utveckla. Grupparbeten var ett viktigt inslag på konferensen. Nedan syns läraren Irana Wilson från Tillberga. Startskottet för klientutbildning 2.0 ANSTALT & HÄKTE Ökad likvärdighet var målet när klientutbildningens personal samlades till konferens. Det var också startskottet för uppdateringen av Klientutbildning 2.0. Vinsten av att ses är främst likvärdigheten i hela organisationen. Att vi upplever samma saker för ökad likvärdighet, rättssäkerhet och gemensam målbild, säger Johan Ahlström, rektor i region Mitt. Konferensen hölls den 5 7 KOMMUNIKATION/Den nya tidningen Omkrim Kriminalvården satsar på en ny tidning, Omkrim. Varför det? Kriminalvården har verksamhet på över hundra ställen i landet. De flesta av våra medarbetare jobbar med klienterna och sitter inte vid en dator. Då är tidningen alltjämt oslagbar, säger Pelle Ekman som är informationschef. Vad är det nya? Vi satsar ännu mer på bilder och bra reportage än tidigare. Vi trycker fler sidor vilket gör att vi kan ha ett bärande tema i varje maj och 150 personer deltog. Föredragen handlade om betygssättning, vikten av att tro på att människor kan förändras, teknik och validering av kunskap och kompetens. Genom dessa seminarier, tal av generaldirektören och grupparbeten ville rektorsgruppen ge kunskap, inspiration och presentera målbild och faktorer som ska forma Klientutbildning 2.0. Framåt ser vi att vi kommer att nyttja den teknik som finns på utsidan, vi ska hålla högsta kvalitet, klienterna ska vara väl förberedda för samhällsliv och arbetsliv. Vi ska medverka till att de inte återfaller i brott, säger Johan Ahlström. TEXT & FOTO: ISABEL ZAVALíA WÄSTLUND nummer. Vi kommer dessutom att skriva om kriminologi, som många är intresserade av. Och namnet då? Nu breddar vi bevakningen och då känns namnet som en naturlig utveckling av Runtikrim. 10

11 NYHETER LEDNINGSSTÖD Tydlig och modern arbetsordning Verksledningskansliet arbetar med att ta fram förslag till ny arbetsordning, som är en förutsättning för att den nya organisationen ska kunna starta. Ledorden är tydlig, lättillgänglig och modern. Innehållet kommer att preciseras och justeras efterhand eftersom det är beroende av myndighetens pågående arbete med att utforma organisations- och ledningsstrukturen, t.ex. tjänstebeteckningar, centralisering av doms befordran, organisation av transportverksamheten och inre organisation av huvudkontoret och regionkontoren. Förslaget skickas på remiss under sommaren för att kunna träda i kraft den 1 oktober ANSTALT & HÄKTE Energispartävlingar där anstalter tävlar mot varandra i att spara energi fortsätter. Kriminalvården arbetar tillsammans med fastighetsägaren Specialfastigheter utvecklades en energichecklista, som används vid energironder. Här är några exempel på åtgärder som gjorts för att minska energiförbrukningen: Energironder tillsammans med fastighetsägaren. Belysningsöversyn och bättre styrning av belysningen. Utbyte av kvicksilverarmaturer och en satsning på LED-belysning. Vattenbesparande åtgärder i kranar, duschar och toaletter. Stationära datorer byts ut till förmån av mot tunna klienter. Våra energimål fram till 2015 är att vi ska ha minskat såväl el-, vatten och värmeförbrukning med fem procent jämfört med Vi ligger bra till men får inte tröttna nu, säger miljösamordnare Martin Holgersson.» Martin Holgersson. Energichecklista: Check! Några miljövinster 2013 Elförbrukningen minskade med 4,1 % Vattenförbrukningen med 5,6 % Värmeförbrukningen med 3,3 % TRANSPORTENHETEN Nationell enhet bildas Transportutredningen har nått första milstolpen: Ett inriktningsbeslut som innebär att en nationell transportenhet bildas. Målet är att införa organisationsstrukturen den 1 oktober LOKALFÖRSÖRJNING/Säkerhet i befintliga fastigheter Satsning på renovering Chef för den nya enheten blir Johan Mellbring. Han arbetar nu inom Ragn-Sells och börjar sitt nya jobb den 11 augusti. Transportutredningen fortsätter att utreda bland annat ansvarsfördelningen och utbildningsbehovet i den nya organisationsstrukturen. Kriminalvården har i tio års tid lagt mycket resurser på att bygga nya häkten och anstalter i hög säkerhetsklass. Nu är det dags för en kraftansträngning på verksamhetsförbättrande och säkerhetshöjande projekt i det befintliga fastighetsbeståndet, berättar fastighetschef Daniel Blom. Anpassningar ska göras i samband med fastighetsägarnas renoveringsprojekt. En lång lista av mindre förbättringsåtgärder som skärmtak och fordonsslussar har fått vänta länge på att åtgärdas. Det kommer även att satsas på säkerhet inom klass 2 och på våra frivårdskontor. 11

12 ÅRETS KAMRAT»Jan Bäckström är frivårdskontorets hjälte måndag till fredag alltid lika glad, trevlig och hjälpsam. Han är en förebild för hur kollegor ska vara mot varandra. Jan avlastar och erbjuder alltid sin hjälp men begär aldrig något i gengäld.«arbetskamraterna om Jan Bäckström»Jan är en person som man alltid kan räkna med, oavsett om han har tid eller inte. Han är en fixare som trivs när han kan bidra.«suvad Nokto, frivårdsinspektör»jan är snäll, skämtsam och glad.«susanne Löfmark, kollega, skyddstillsyn»han utför allt det som krävs på ett kontor, men som man ofta tar för givet bara ska fungera.«gabriel Wessman, vikarierande kvinsp»vi har haft en tung arbetsbelastning de senaste åren. Jan har varit en bland flera som jobbat undan den obalansen.«christina Lindroth, kvinsp»jan möter andra med ett leende och uppskattande ord. Att arbeta med samhällstjänst bygger på att man tar sociala kontakter utanför Kriminalvården och det är Jan väldigt duktig på.«carin Lennesiö, frivårdsinspektör, en av två kollegor som nominerade Jan till Kamratföreningens pris KATARINA LUKSEPP / TEXT ANNA RUT FRIDHOLM / FOTO JAN ÄLSKAR D et fina omdömet ovan läses upp av Han och alla andra kollegor som Omkrim talar Wivi-Ann Heurlin Krantz, kamratföreningens ordförande. Hon är på plats rat att lita på. med bekräftar att Jan verkligen är en arbetskam- på frivården Södertörn för att berätta att frivårdsinspektör Jan Bäckström I enrum berättar Jan att han är en person som är utsedd till Årets Kamrat. drar sig för att vara i centrum. En hörselskada Jan själv, som sitter tillsammans gör att han har svårt att hänga med i snacket med sina arbetskamrater i lunchrummet, är kring kaffebordet, men i samtal med bara en märkbart rörd över att uppmärksammas som en person så hör han utmärkt. god kamrat och förebild. Efter att ha tagit emot Jan är frivårdsinspektör och jobbar med ett inramat diplom och en blomsterkvast får han samhällstjänst. Han gör ring- och närvarokontroller, hjälper till med placeringar och har tät en kram av Wivi-Ann och uppmanas att efter eget huvud sätta sprätt på stipendiesumman på kontakt med Myrorna, Stadsmissionen och kronor. Erikshjälpen. Han har besökt de flesta arbetsplatser som tar emot klienter som är dömda Jag har inte förstått det ännu. När motiveringen lästes upp undrade jag: Kan det verkligen till samhällstjänst och är numera en kändis i handla om mig? branschen. Juryn var enig, bekräftar Wivi-Ann Heurlin Går jag in på Myrorna i Skärholmen på min Krantz. lediga dag så kommer personalen fram och berättar att den och den inte är på plats i dag. Bland kollegorna finns heller inga tvivel på att priset går till rätt person. Välförtjänt! säger frivårdsinspektör Sture När det finns praktiskt jobb att utföra på frivårdskontoret är Jan först med att anmäla sig. Thörnvik som jobbar med personutredningar. Det 12

13 BELÖNAD KAMRAT. Jan Bäckström gratuleras av Wivi-Ann Heurlin Krantz, kamratföreningens ordförande. Jan Bäckström om Jan Bäckström»Arbetskamraterna betyder mycket för mig.ska jag till återvinningen frågar jag även om grannen har något som jag kan slänga.«gillar att resa tillsammans med sonen. Vintertid åker Jan gärna till klassiska turistmål, såsom Gran Canaria. Senaste sportlovet tillbringades i Sälen, och i sommar blir det camping på Gotland. Jan avslöjar sin devis:»jag behandlar andra som jag själv vill bli behandlad.«att CURLA handlar om att sköta kaffemaskinen, flytta möbler eller andra kontorsgöromål som kräver ett beslutsamt handgrepp. Ofta sker sysslorna i det dolda, det är först när de inte utförs som omgivningen märker av något. Det har hänt att kaffemaskinen har fått en lapp med följande instruktion: Nu när Jan är på semester gäller det att vi tar ett gemensamt ansvar. Jan Bäckström brinner för att göra livet lättare för andra och för att arbetet ska flyta smidigt. Jag curlar min omgivning och ser till att det funkar, både privat och på jobbet. Utnämningen till Årets Kamrat är ett erkännande som Jan både är stolt och glad över. Det är så här jag vill bli sedd vilket också förpliktigar. Det måste också betyda att omdömet Du är en stor tillgång vid senaste lönesamtalet inte bara är tomt snack. Yrkeslivet i Kriminalvården började för Jan sommaren 1986 på anstalten Borås. Innan dess hade han hoppat av civilingenjörsutbildningen på Chalmers och efter ett mellanspel som väktare började han läsa på socialhögskolan. Han ville göra något vettigt i sitt liv och fick tipset om Kriminalvården av en släkting. I Kriminalvården har han, förutom frivårdsinspektörsjobbet, arbetat som vårdare, tillsynsman och assistent. Tiden på anstalten Svartsjö var en rolig period, med omväxlande arbetsuppgifter och god kamratskap. Han beskriver en svunnen tid, då man i den öppna kriminalvården paddlade kanot, spelade bowling och gjorde utflykter till Gruvberget tillsammans med intagna. Tillbaka från Gruvberget - när Jan väl slutat för dagen och skulle ta bussen hem till stan igen kunde han få det inte helt bekväma uppdraget att knalltransportera någon intagen till Kronobergshäktet. Även dagens kriminalvård tilltalar Jan och i synnerhet arbetet på frivården Södertörn. Jag har trivts med alla mina arbeten i Kriminalvården. Ingen arbetsplats är bättre eller sämre än någon annan - bara olika. O Flera positiva saker har nyligen inträffat i Jans liv. En gråstarrsoperation har gjort att han har kastat sina glasögon och endast behöver läsglasögon. Nya kostvanor i familjen, där godis, läsk och tomma kalorier numera är bannlysta, har bidragit till att Jan har blivit 20 kilo lättare.»jag går på gym numera och problemen bara rinner av mig.«13

14 TEMA UNGA Tydligare mål och mer resurser för återfallsförebyggande arbete för unga. Äntligen, säger många. På 16 sidor kan du läsa om satsningen. Alla dagar räknas. Samordnare Åsa Wallengren ger en övergripande bild av projektet. Adhd-utredningar. En fjärdedel av Kriminalvårdens klienter bedöms ha adhd. Ett nytt mobilt utredningsteam underlättar utredningar. BO vill inte att barn ska häktas. Åklagarna å sin sida beskriver varför det är svårt att hitta alternativ. Nya tongångar. Pa Musa har visat att det går att bryta en kriminell livsstil. Nu besöker den framgångsrike discjockeyn anstalten Täby. Så funkar Puls. Läs om behandlingsprogrammet som programledarna tycker är levande och modernt. Att arbeta med unga väljer man. Eva-Mi Gullbrandsson på frivården Fridhemsplan är en av många med stort engagemang. Kraftsamling kring tidiga insatser UPPDRAG: 14

15 UNGA 15 15

16 TEMA UNGA Kriminalvården har fått i uppdrag av regeringen att intensifiera och utveckla det återfallsförebyggande arbetet med unga i kriminalvård. Åsa Wallengren är samordnare. Så ska färre unga återfalla ELISABET JÖNSSON / TEXT & FOTO»De har länge haft idéer om hur de har velat jobba, och nu får de både tydligare mål och mer resurser för att utveckla det de vill.«de unga ska efter verkställigheten vara bättre rustade för ett liv utan kriminalitet och missbruk. Satsningen ska omfatta ett aktivt motivationsarbete för att förmå den unge att ändra livsstil, men också insatser inom arbete/försörjning och samverkan. 50 miljoner extra årligen kommer projektet till del. Åsa Wallengren menar att arbetet med unga ställer särskilt höga krav på oss. Varje klients problematik är unik. Men unga som hamnar hos oss är ofta väldigt belastade. De har hunnit begå flera brott och har varit föremål för insatser tidigare. De har inte hunnit upptäcka de negativa sidorna med en brottslig bana, utan kan ha en romantisk bild av vad ett kriminellt liv innebär. Samtidigt besparar vi både individen och samhället mycket lidande och stora kostnader varje gång det återfallsförebyggande arbetet fungerar. Definitionen om vilka som ska räknas som unga i kriminalvården har vidgats. Skrivs någon in innan den fyller 21 räknas denne som ung under hela verkställigheten. Dock längst till 24-årsdagen. Förut var man ung tills man var 21. Sedan skulle man flytta från ungdomsavdelning och räknas som vuxen. Det upplevs ofta som orimligt. Nu räknas man som ung tills verkställigheten är klar. Väldigt få har så långa straff att de sitter tills de är 24, men gränsen finns för att det inte ska bli absurt. Om en person döms till livstid ska den inte kunna sitta på ungdomsavdelning när den är 37, säger Åsa Wallengren och fortsätter: Den nya definitionen innebär att det blir fler i målgruppen. Vi kommer att behöva fler anställda både för att antalet ökar och för att vi vill öka personaltätheten kring de unga. De ska ständigt ha personal omkring sig, och personalen ska också hinna med att planera verksamhet och samverka med andra samhällsinstanser. Före satsningen fanns 72 platser på ungdomsavdelning på anstalt. Åsa Wallengren räknar med att det måste öka till ungefär 100. Projektet har just fått in intresseanmälningar från anstalter som vill och tror sig ha plats och resurser för ungdomsavdelningar. Även inom frivården blir de unga klienterna fler. Och ungdomshandläggarna ska få mer tid att lägga på varje klient, vilket innebär färre klienter per handläggare och mer personal. För att få en nationell standard utvecklar vi ett klientuppdrag, som ska gälla alla unga, oavsett var de befinner sig. Klientuppdraget är en lägstanivå, sedan kommer specifika uppdrag för olika verksamhetsställen. Projekt Unga arbetar på flera nivåer och med olika tidsramar för olika delmål. Det handlar både om övergripande forskning och om konkret verksamhet direkt riktad till klienter. Vi håller på med en kunskapsöversikt kring maskulinitet och våld bland unga. Det är ett hett ämne, men vi vet inte riktigt hur stor roll det spelar för våra belastade klienter. Det är ju än så länge på en abstrakt nivå. Saker som redan nu har betydelse för våra klienter är till exempel vårt mobila adhd-team och vår stora satsning på behandlingsprogrammet Puls. Vilken utmaning ser du som störst i projektet? Att få fler klienter i behandlingsprogram. Traditionellt har vi inom Kriminalvården haft lättare att prata med klienter om missbruk, men kanske tyckt att våld och kriminalitet på något sätt är deras ensak. Men kriminella värderingar går att påverka. Vi har nya utredningsinstrument, som stics och basutredningen, som hjälper oss att förändra vår kultur. Jag tror också att programledare ska komma in tidigare i planeringen kring klienterna, redan under personutredningar och uppsök. Vad i projektet går lättare än du trodde? Det känns mycket lätt att arbeta med de flesta ungdomsavdelningar på anstalterna. De som jobbar där är väldigt glada. De har länge haft idéer om hur de har velat jobba, och nu får de både tydligare mål och mer resurser för att utveckla det de vill. Det känns som att många tänker: Äntligen! O 16

17 ÅSA WALLENGREN... har arbetat inom Kriminalvården sedan mitten av 1990-talet och har varit klienthandläggare, frivårdsinspektör, kvinsp och vikarierande kriminalvårdschef. Närmast före uppdraget som nationell samordnare för projektet Unga i Kriminalvård jobbade hon som kvc på anstalten Österåker. ALLA DAGAR RÄKNAS Häktestiden bra för påverkan 1 Unga döms till kortare straff just eftersom de är unga, så det gäller att bättre utnyttja hela tiden vi har dem hos oss. Vi prövar nu att både sätta igång utredningar och mer verksamhet redan på häkte. Det handlar om studievägledning, studier och mer isoleringsbrytande åtgärder. Häktestiden är en bra tid för påverkan. Många människor är skakade av situationens allvar och redo att göra en förändring. Vi vill också använda tiden efter villkorlig frigivning, med behandlingsprogram och andra insatser. Övervakningsnämnderna är viktiga att ha med på tåget. ATT NÅ FRAM Fler motiverande insatser 2 Vi har varit dåliga på att prata om just kriminalitet. Det har varit lättare att jobba med missbruk och tro att om vi bara får bukt med det så löser sig kriminaliteten. Men de kriminogena faktorerna är fler. Vi har satsat stenhårt på att utbilda programledare i programmet Puls. Förra året fanns åtta programledare, nu är vi nästan hundra! För att fler ska kunna ta till sig verksamheten behöver vi också jobba med andra motiverande insatser. Vi ska dessutom göra fler adhd-utredningar, för får man behandling för sin adhd kan det vara oerhört mycket lättare att delta i annan verksamhet. GODA FÖREBILDER Kloka vuxna sluter upp 3 Det finns ingen quick fix för att hjälpa unga med kriminellt beteende. Men att vi i personalen finns som goda förebilder är en bra början. Tätare bemanning på fängelsernas ungdomsavdelningar är beslutat och på flera ställen har de börjat bemanna upp. Inom frivården ska vi ha särskilda ungdomshandläggare som ska ha färre ärenden per person. Vi vill se max 20 ärenden per handläggare. Vi efterlyser speciella utslussåtgärder, till exempel programverksamhet och en personlig coach. De som utses som lekmannaövervakare för unga ska vara bra rustade och utbildade av oss. SAMVERKAN Fler behöver sluta upp 4 Eftersom klienterna är hos oss kort tid hinner vi inte med allt, och mycket ligger inte inom vårt område. Fler myndigheter behöver sluta upp det kan gälla arbete, studier, bostad, skuldsättning, relationsstöd, beroendevård, sjukvård. Vårt samarbete med Arbetsförmedlingen fungerar bra. Det skulle kunna fungera ungefär likadant med andra myndigheter. Vi behöver också samverka i början av klientens tid i Kriminalvården. Om en person kommer från Sis statens institutionsstyrelse vad är då redan utrett om personens bakgrund? Vi ska inte dubbeljobba. UPPFÖLJNING Nationell och regelbunden 5 För att klienterna ska få likvärdiga insatser, oavsett var i landet de hamnar, ska vi göra en nationell likriktning. Då blir det också enklare att följa upp vårt arbete. Varje insats vi beslutar om ska följas upp. Vi börjar med att göra en nulägesbeskrivning kring åtta faktorer som har betydelse på återfall på gruppnivå. Det behövs för våra uppföljningar framöver. Vissa saker vet vi att vi behöver följa upp ofta, för att se hur arbetet fortskrider. När det gäller isoleringsbrytande åtgärder för unga i häkte ska vi ha sju mätpunkter i år. 17

18 TEMA UNGA Behovet av adhd-utredningar inom Kriminalvården har ökat. Men hur fångas klienterna i målgruppen upp på mest effektiva sätt? I region Väst pågår ett försök med ett mobilt utredningsteam. De reser runt för att hitta unga med adhd LARS NICKLASON / TEXT ANNA-LENA LUNDQVIST / FOTO K riminalvårdare Klas Petersson har ett svart pannband med vad som ser ut som en pingisboll fäst där fram på sitt huvud. En infraröd kamera står på ett stativ någon meter framför honom. Den mäter patientens rörelser, uppmärksamhet och impulsivitet medan denne löser enkla uppgifter på en dator, säger psykologen Amelie Runesson. Vi befinner oss på Högsboanstalten. Det är här Klas Petersson arbetar och just i dag får ägna en del av sin lunchrast åt att agera fotomodell för bilder som ska illustrera ett så kallat QB-test, ett av flera tester som görs för att kunna ställa en adhd-diagnos. Det är också här Amelie Runesson och hennes två psykologkolleger i det mobila utredningsteam, som sedan i mars gör utredningar på åtta anstalter i region Väst, har sin bas. Men de gör inte allt arbetet själva. Innan en utredning görs måste en klient ha testats positivt på två screeningar ett kring adhd-symptom i barndomen och ett kring aktuella symptom. Först efter det kopplas de mobila psykologerna in och gör QB-test, intervjuer och andra tester i samarbete med psykiater. Varje anstalt i projektet har utsett en eller två adhd-ambassadörer, i de flesta fall vårdare som är intresserade i frågan. Dessa erbjuder screening till alla inom projektets två målgrupper: klienter som är upp till 21 år och klienter som är dömda för våldsbrott. Båda grupperna måste ha en vistelsetid på minst tre månader, säger Anna Simonsson, projektledare för försöket. Hennes uppgift blir att utvärdera projektet som pågår året ut. De centrala frågorna är två: Fångar den systematiska screeningen upp fler klienter än vad som annars görs? Hur fungerar det mobila utredningstea- 18

19 Systematisk screening och mobilt team Utförs i region Väst inom ramen för regeringsuppdraget Unga och våldsamma män. Medverkande anstalter är: Halmstad, Högsbo, Sagsjön, Skogome, Johannesberg, Rödjan, Brinkeberg och Östragård. Inom övriga regioner deltar sex tvillinganstalter i utvärderingssyfte. Personal kommer också att intervjuas för att fånga upp detaljer kring vad som fungerar och inte i olika utredningsrutiner. Projektet utreds utifrån kvantitet (såsom antal screenade, antal utredningar), kostnadseffektivitet och kvalitet (utvärdering av utlåtanden efter utredning) En delrapport presenteras i slutet av september, en slutgiltig i april procent av Kriminalvårdens klienter uppskattas fylla kriterierna för diagnosen adhd. Psykologen Amelie Runeson och projektledaren Anna Simonsson hoppas att försöket med mobilt utredningsteam ska leda till bättre adhd-behandlingar. Kriminalvårdare Klas Petersson visar hur utrustningen för QB-tester ser ut. met som tillsammans med sköterskor och psykiater på plats gör utredningar och ställer diagnoser? Resultaten matchas mot sex tvillinganstalter inom andra regioner i landet. Hur tycker hon arbetet gått hittills? Vi har kommit igång bra, men är fortfarande i en uppstartsfas. Jag har utbildat adhd-ambassadörer som screenar för fullt och utredningsarbetet pågår. Ungefär en tredjedel av klienterna som tillfrågas om screening har hittills tackat nej, vilket är i nivå med de tidigare studier som gjorts. Bortfallet på grund av språkhinder eller att klienten redan är utredd för adhd har dock varit något större än vad man räknat med. Därför lade man till två anstalter i projektet till de sex som var tänkta från början. Men den stora skillnaden är ändå att vi tidigare bara fick in de klienter som själva sökte, som haft med sig en tanke om de kanske har adhd. Nu når vi fler, säger Amelie Runesson. Med det kommer ett ansvar. Det är viktigt att göra noggranna bedömningar vid adhd-utredningar, speciellt inom Kriminalvården där det är vanligt med missbruksproblematik och annan psykisk ohälsa bland klienterna. Därför är det till exempel viktigt att man kollar upp barndomsanamnesen. Ett av kriterierna för adhd är att man ska ha haft symptomen innan 12-års-ålder, säger Anna Simonsson. Hon betonar också att projektet kommer att kartlägga vilka behandlingsinsatser som Kriminalvården i dag rekommenderar i sina utlåtanden kring adhd-diagnoser. Det är ju ändå till syvende och sist vad som kommer ut av utredningarna som betyder mest. Amelie Runesson håller med. Men vi får inte glömma att en bra utredning är en förutsättning för en bra behandling. O»Den stora skillnaden är ändå att vi tidigare bara fick in de klienter som själva sökte, som haft med sig en tanke om de kanske har adhd. Nu når vi fler.«19

20 TEMA UNGA Den 1 oktober fanns 1747 unga klienter i Kriminalvården, bland dem var det vanligaste brottet våldsbrott. Men redan innan domen finns omfattande problem. Mer än två tredjedelar har ett missbruk och de unga saknar ofta både utbildning och arbete. De unga klienterna Här finns de unga i Kriminalvården Källa: Klientkartläggning Statistik från 1 oktober % Kvinnor 90 % Män 10 % Har ett arbete. 16 % Har ingen utbildning. 22 % Har vårdats enligt LVU. 11 % Anstalt. 7 % Häkte. 10 % Övervakning efter villkorlig frigivning. 0,1 % Fotboja. 5 % Kontraktsvård. Totalt personer 73 % Skyddstillsyn. 18 % Samhällstjänst. 24 % 70 % Bor hos sina föräldrar. 86 % Är svenska medborgare. 50 % Övrig skyddstillsyn. 15 % 17 % 21 % Narkotika vanligaste missbruket 37 % 31 % Våldsbrott vanligaste brottet 10 % JONAS ASKERGREN / GRAFIK 20 % 12 % Alkoholmissbruk Blandmissbruk Inget missbruk Narkotikamissbruk 2 % 0,4 % Trafikbrott ej rf. Rattfylleri Övriga 4 % 4 % 4 % Bedrägeri, förskingring Sexualbrott Brott mot allmänhet och stat Rån och grovt rån Tillgreppsbrott Narkotikabrott Våldsbrott 20

20 frågor om Kriminalvården

20 frågor om Kriminalvården 20 frågor om Kriminalvården Frågor och svar Duveholmsskolan Läsåret 2002-03 Innehållsförteckning HUR MÅNGA FÄNGELSER FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA HÄKTEN FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA FRIVÅRDSENHETER

Läs mer

Bättre ut. Kriminalvårdens vision och värdegrund

Bättre ut. Kriminalvårdens vision och värdegrund Bättre ut Kriminalvårdens vision och värdegrund En vision är en positivt laddad bild av en önskvärd framtid. Den ger mening och identitet och förmedlar en bärande värdegrund. Samtidigt är den en målbild

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Gemenskapspartiet Ingen människa ska behöva bli utsatt för brott. Brott skadar människor och kostar samhället stora pengar. En vanlig dag sitter cirka 5000

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Kartläggning av yrkesinriktade utbildningar inom kriminalvården

Kartläggning av yrkesinriktade utbildningar inom kriminalvården Kartläggning av yrkesinriktade utbildningar inom kriminalvården Disposition Presentation Uppdragets bakgrund Tillvägagångssätt Resultat Slutsatser Övriga frågor Presentation Barbro Pellsäter och Sarah

Läs mer

Promemoria. Unga i häkte. De intagnas uppfattning av de insatser som vidtagits för att förbättra situationen för unga i häkte

Promemoria. Unga i häkte. De intagnas uppfattning av de insatser som vidtagits för att förbättra situationen för unga i häkte Promemoria Unga i häkte De intagnas uppfattning av de insatser som vidtagits för att förbättra situationen för unga i häkte Unga i häkte De intagnas uppfattning om de insatser som vidtagits för att förbättra

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

De förstår alla situationer

De förstår alla situationer De förstår alla situationer Erfarenheter av att utveckla integrerade former för vård vid missbruk/beroende och psykisk ohälsa Med fokus på brukares perspektiv Järntorgsmottagningen Elisabeth Beijer FoU

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Kriminalvårdens klientutbildning

Kvalitetsgranskning av Kriminalvårdens klientutbildning Kvalitetsgranskning av Kriminalvårdens klientutbildning Bakgrund Skolan har till huvuduppgift att rusta elever med kunskaper i syfte att främja deras utveckling till ansvarskännande människor som aktivt

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Delad kunskap nya möjligheter

Delad kunskap nya möjligheter Delad kunskap nya möjligheter Hur Riksförbundet Attentions lokalföreningar bedriver besöksverksamhet riktad mot anstalter Besöksverksamhet ger stöd innan och efter frigivning Häktning, rättegång och strafftid

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Internetbaserade spelprogrammet - en försöksverksamhet

Internetbaserade spelprogrammet - en försöksverksamhet Internetbaserade spelprogrammet - en försöksverksamhet Kriminalvården i Sverige 13000 fängelsedomar årligen varav ca 3000 avtjänas med fotboja Nästan 7000 personer dömdes till skyddstillsyn 2013, ca 4300

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 september 2015 Ö 4583-15 KLAGANDE OR Ombud och offentlig försvarare: Advokat AS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Korruption i Myndighetssverige Otillåten påverkan mot insider

Korruption i Myndighetssverige Otillåten påverkan mot insider Korruption i Myndighetssverige Otillåten påverkan mot insider Brå i samverkan med Försvarsmakten, Säkerhetspolisen, Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket,

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Protokoll fört vid inspektion den 9 april 2014 av Kriminalvården, häktet Mariestad

Protokoll fört vid inspektion den 9 april 2014 av Kriminalvården, häktet Mariestad PROTOKOLL NPM-enheten Dnr 1770-2014 Sid 1 (5) Protokoll fört vid inspektion den 9 april 2014 av Kriminalvården, häktet Mariestad Inledning På uppdrag av chefsjo Elisabet Fura genomförde JO:s NPM-enhet

Läs mer

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö

Läs mer

Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping. Linköpings kommun linkoping.se

Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping. Linköpings kommun linkoping.se Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping Linköpings kommun linkoping.se Inledning Socialkontorets uppdrag är att informera, utreda, besluta om och följa upp enskilda människors rättigheter och

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Intervjuerna utförda under hösten 2009 av Lena Jonsson Det är just det att jag inser, att även om jag skulle vinna alla pengar

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Barn till frivårdens klienter. Informationshäfte om barn som har en förälder som är klient i frivården

Barn till frivårdens klienter. Informationshäfte om barn som har en förälder som är klient i frivården Barn till frivårdens klienter Informationshäfte om barn som har en förälder som är klient i frivården Inledning Kriminalvårdens uppdrag är att minska risken för återfall i brott. Frivården är en del av

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Villig av Christina Wahldén

Villig av Christina Wahldén 1 Villig av Christina Wahldén Som ett slutord till boken skriver Christina Wahldén så här: "Min första bok Kort kjol kom ut för sexton år sedan. Den är fortfarande den av mina böcker som är mest utlånad,

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 PROJEKT NORRSKEN FAKTA PROJEKT NORRSKEN DELTAGARES RESA FAKTA NÅGRA DELTAGARES RESA I PROJEKTET PROJEKTTID: 1 september

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 PROJEKT NORRSKEN FAKTA FAKTA PROJEKTTID: 1 september 2010 31 augusti 2014 Vänder sig till kvinnor och män i Piteå och Arvidsjaur

Läs mer

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta?

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta? Misa Fridhemsplan Med rätt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Diagnoser/tillstånd/socialmedicinska arbetshinder: Psykoser, social fobi, schizofreni, personlighetsstörning, bipolära tillstånd,

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Bostad först i Stockholms stad

Bostad först i Stockholms stad Socialförvaltningen Utvecklingsenheten SIDAN 1 Bostad först i Stockholms stad RFMA 2013-04-10 Maria Andersson Socialförvaltningen Stockholms stad Om Bostad först i Stockholms stad 3 år. Avslutas 2013 Partnerskap

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

att jobba på socialförvaltningen

att jobba på socialförvaltningen att jobba på socialförvaltningen Socialförvaltningen Socialförvaltningen ansvarar för insatser till barn, ungdomar, familjer samt personer med funktionsnedsättning eller någon form av beroende. Socialförvaltningen

Läs mer

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati?

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? Anders Hansson (M) Stockholm den 10 november 2011 Våld, hot och otrygghet är det

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20140314 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Nyhetsblad januari 2012

Nyhetsblad januari 2012 Nyhetsblad januari 2012 Januari månad har knappt gått förbi men julledigheten och nyårsfirandet känns redan långt borta. Jag tar detta som ett bevis på att det går fort när man har roligt! Ett helt nytt

Läs mer

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter?

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Boksammanfattning Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Generation Y kallas de 80- och 90-talister som är på väg in på arbetsmarknaden och som i stor utsträckning

Läs mer

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Statens institutionsstyrelse (SiS) har utvecklat ett utbildningsprogram för samtliga medarbetare. Syftet är att skapa de optimala

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY Dra åt samma håll Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm Text: Gabriella Morath Layout: Pelle Stavlind Dra åt

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 18 november 2010 KLAGANDE AA MOTPART Kriminalvården 601 80 Norrköping ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 23 februari 2009 i mål nr

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Personlig framgång och frihet. Om skaparen

Personlig framgång och frihet. Om skaparen Personlig framgång och frihet Om skaparen När Tomas var liten skilde sig hans föräldrar. Han blev mobbad i skolan och blev allt mer innesluten och aggressiv, och började själv att mobba, stjäla, dricka

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Lektion 2. Att göra en stretch. eller fördelen med att se sig själv som en amöba

Lektion 2. Att göra en stretch. eller fördelen med att se sig själv som en amöba Lektion 2 Att göra en stretch eller fördelen med att se sig själv som en amöba Utdrag ur Utrustad Johan Reftel, Kristina Reftel och Argument Förlag 2005 15 Att göra en stretch är att göra något som man

Läs mer

PROTOKOLL. Ungdomsforum 150225 Dnr: KS 2015-106. Plats och tid Konferensrummet, Lagaholmsskolan, Laholm, 150225, 10.00 12.00.

PROTOKOLL. Ungdomsforum 150225 Dnr: KS 2015-106. Plats och tid Konferensrummet, Lagaholmsskolan, Laholm, 150225, 10.00 12.00. 1 PROTOKOLL Ungdomsforum 150225 Dnr: KS 2015-106 Plats och tid Konferensrummet,, 150225, 10.00 12.00 Ungdomar Casandra Hallberg, Osbecksgymnasiet Fredrik Roos-Lindell, Osbecksgymnasiet Emelie Solenheim,

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt 2 Handisams uppdrag handlar om att få ansvariga på olika nivåer i samhället att inse vinsterna med ett tillgängligt samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Innehåll i kvällens information

Innehåll i kvällens information Innehåll i kvällens information Olycks- och brottsförebyggande arbete Handlingsplan för arbete mot grov och organiserad brottslighet Förebyggande arbete - hot och våld mot förtroendevalda Trygg politiker

Läs mer

NU HAR HON SLUTAT FLEXTIDSFÄLLAN

NU HAR HON SLUTAT FLEXTIDSFÄLLAN FLEXTIDSFÄLLAN NU HAR HON SLUTAT Tidsjakt. Anna Halmerius registrerade flex när hon egentligen jobbade övertid, men hann aldrig ta ledigt. Och det var hon inte ensam om som distriktssköterska i Västra

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Riktlinjer för personsäkerhet vid Uppsala universitet

Riktlinjer för personsäkerhet vid Uppsala universitet Dnr UFV 2012/487 Riktlinjer för personsäkerhet vid Uppsala universitet Hot och våld Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Ansvar 3 3 Mål 3 4 Personsäkerhet 4 4.1 Hot och våld i arbetsmiljön 4 4.2 Arbetsgivaransvaret

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning. Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska

Läs mer

Inspektion av Kriminalvården, anstalten Visby, den 4 juni 2013

Inspektion av Kriminalvården, anstalten Visby, den 4 juni 2013 PROTOKOLL NPM-enheten Dnr 2768-2013 Sid 1 (6) Inspektion av Kriminalvården, anstalten Visby, den 4 juni 2013 Inledning På uppdrag av chefsjustitieombudsmannen Elisabet Fura genomförde tf. enhetschefen

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE 1997-2001

NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE 1997-2001 NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE 1997-2001 1 FÖRORD Kriminalvården i de nordiska länderna vilar på en i många stycken gemensam värdebas. Det nordiska samarbetet

Läs mer

Projektansökan. Datum för godkännande: Projektansökan. Socialt hållbar utveckling

Projektansökan. Datum för godkännande: Projektansökan. Socialt hållbar utveckling Projektnamn: Social insatsgrupp Projektägare: Kerstin Melén Gyllensten Förvaltningar: BoF, AoF, VoO, GoV Eventuell styrgrupp: Projektledare: Samordnare för sociala insatsgrupper Godkänt av: Datum för godkännande:

Läs mer

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011 Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,

Läs mer

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu!

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! GUIDE Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller till dig som utbildar i arbetsmiljöfrågan hot

Läs mer

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott Frances Hagelbäck Hansson Bakgrund 1998 2004 omfattande utredning om rättspsykiatri

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Gunnel 59 år är uppväxt i Fromheden och bor nu i hus i Norsjö. Hon är utbildad undersköterska

Läs mer

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

Pirjo - Norrmalms egen moder Theresa

Pirjo - Norrmalms egen moder Theresa Pirjo - Norrmalms egen moder Theresa Spåkulan är det enda som saknas. Det är vår första tanke när Pirjo Olander, med svart kajal runt ögonen och brokig sjalett på huvudet, välkomnar oss in i sitt mörka

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer