1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna"

Transkript

1 Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild. Information bör sökas också från andra källor. Mänskliga rättigheter i Lettland 2006 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen för de mänskliga rättigheterna (MR) är överlag god. Medlemskapet i EU och den anpassning till EU:s lagstiftning som därmed skett har inneburit en fortsatt förbättring. Det arbete som enskilda organisationer bedriver, ett ökat fokus inrikespolitiskt på de sociala frågorna, samt i viss mån fortsatt internationellt stöd, bidrar också till utvecklingen. Övergången från kommunistisk planekonomi till marknadsekonomi medförde ekonomiska och sociala svårigheter. Problemen är fortfarande märkbara bland vissa utsatta grupper såsom äldre och funktionshindrade. Vidare är rättsväsendet på många håll svagt och ineffektivt. Korruption förekommer, vilket bidrar till att rättssäkerheten stundtals är svag. Situationen för landets ryskspråkiga befolkning har förbättrats betydligt, sett över en tioårsperiod. Inte minst de senaste tre åren har en betydande ökning i antalet ansökningar om medborgarskap ägt rum. Knappa 30 procent (cirka personer) av landets befolkning är etniska ryssar och dryga 18 procent (cirka personer) av befolkningen är så kallade icke-medborgare och saknar därmed rösträtt. Av de cirka invånare som är icke-medborgare utgör de etniska ryssarna knappa (se även avsnitt 16). Drygt 55 procent av de etniska ryssarna i Lettland är lettiska medborgare. Lettiska är det officiella språket, men en hel del av icke-medborgarna behärskar det inte. Att inte behärska ett lands officiella språk minskar naturligt nog tillgången till offentlig service och information samt begränsar möjligheterna på arbetsmarknaden. Efter Lettlands ja till EU sågs en kraftig ökning i naturaliseringstakten. Denna ökning i ansökningar har nu gått tillbaka något men stabiliserats på en nivå

2 2 klart över den som var före det definitiva steget mot medlemskap i EU togs. Naturaliseringstakten är dock fortfarande förhållandevis låg, sett till antalet personer som alltjämt saknar medborgarskap. Den lettiska lagstiftningen kring medborgarskap lever upp till såväl EU:s och NATO:s som andra internationella organisationers krav. Orsaken till den alltjämt låga naturaliseringstakten står snarast att finna i brist på viljan att naturaliseras enligt de gällande lettiska lagarna (den lettiska naturaliseringsmyndigheten räknar med att så många som cirka ickemedborgare inte är intresserade av att genomgå processen för medborgarskap), ofta mot bakgrund av psykologiska faktorer. Många, inte minst av de ryskspråkiga icke-medborgarna, anser sig vara automatiskt berättigade till medborgarskap. Även mer praktiska orsaker såsom brist på information och dialog från den lettiska statens sida har bidragit till den relativt låga takten. Språkkraven i lagen om medborgarskap utgör en barriär för vissa, framför allt äldre, icke-medborgare. Sverige har bidragit väsentligt till olika integrationsprogram i syfte att öka naturaliseringstakten, inte minst genom finansiella bidrag till den lettiska statens språkprogram som syftar till att utbilda vuxna icke-medborgare i det lettiska språket. I diskussionen om den ryskspråkiga minoriteten har frågan om mänskliga rättigheter ofta återkommit, såväl i inrikes- som utrikespolitiska sammanhang. Det gäller alltjämt, även om frågan spelade mycket mindre roll inför parlamentsvalet i oktober 2006 än vid tidigare val. Lettland är självfallet medvetet om att det är ett problem att dryga 18 procent av landets befolkning saknar medborgarskap, trots att landet uppfyller EU:s kriterier för medlemskap och de krav, vad gäller mänskliga rättigheter och minoriteters behandling, som ställs upp av exempelvis OSSE. Den lettiska regeringen är således medveten om hur viktigt det är att man fortsätter sitt arbete för att förbättra situationen och öka naturaliseringstakten. Se även avsnitt 16. Händelserna kring Gay Pride festivalen i Riga i juli 2006 gav anledning till oro vad gäller synen på homo-, bi och transsexuella, HBT-personers, rättigheter och bristen på tolerans hos vissa delar av samhället. Ett antal politiker och kyrkans företrädare gjorde uttalanden som måste klassas som direkt intoleranta. Homofobin gjordes även till ett verktyg i valkampanjen av vissa partier. Det rådde klar brist på klara budskap från ledande politiker om alla människors lika värde.

3 3 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Lettland har ratificerat FN:s grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter: - Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), samt det fakultativa protokollet om enskild klagorätt. Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR) - Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD) - Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women (CEDAW) - Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT) - Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC) samt de två tillhörande protokollen om barn i väpnade konflikter och om handel med barn Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, samt det tillhörande protokollet från 1967 Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International Criminal Court (ICC) Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) När Lettland 2005 ratificerade Europarådets ramkonvention för skydd av nationella minoriteter ratificerades den med vissa reservationer, dels vad avser rätten att använda minoritetsspråk på väg- och gatuskyltar, dels vad avser rätten att använda sitt minoritetsspråk i kontakt med myndigheter. OSSE:s högkommissarie för nationella minoriteter, HCNM, Rolf Ekéus, som tryckte på för att Lettland skulle ratificera konventionen, välkomnade när så skedde. Frågan var politiskt laddad i Lettland i samband med debatten om förhållandet för den ryskspråkiga minoriteten och gavs stor politisk betydelse av båda sidor.

4 4 I samband med ratificeringen definierade Lettland nationella minoriteter som grupper som varit bosatta i landet under generationer och som skiljer sig från letter med avseende på kultur, religion eller språk och som samtidigt anser sig höra till Lettland och är medborgare i Lettland. De personer som inte är medborgare i Lettland eller någon annan stat men som bor i landet permanent och lagligt (det vill säga så kallade icke-medborgare), som inte tillhör någon nationell minoritet enligt den lettiska definitionen men som själva identifierar sig med en sådan nationell minoritet, skall också åtnjuta rättigheterna enligt konventionen, så länge det inte stipuleras uttryckliga undantag enligt lettisk lag. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Tortyr är enligt landets författning förbjudet, men polisövergrepp förekommer i häkten och fängelser. Ansvariga har i vissa fall bestraffats. Många fängelser och framförallt häkten är kraftigt överbelastade. Meningsfulla aktiviteter saknas ofta och den materiella samt hygieniska standarden är bristfällig. Den lettiska regeringen har emellertid vidtagit åtgärder för att förbättra förhållandena, och projekt med detta syfte har bland annat stötts av Sverige. Trångboddheten i cellerna innebär en risk att drabbas av multiresistent TBC men antalet fall är på nedgång tack vare förbättrad vård. Antalet hiv/aidsfall i fängelserna ökar däremot med anledning av det utbredda drogmissbruket. Inhemska organisationer som till exempel den inflytelserika Latvian Center for Human Rights and Ethnic Studies, LCHRES, har påpekat den undermåliga standarden på lettiska fängelser för att skapa en debatt kring problemet. 4. Dödsstraff Dödsstraffet för brott begångna i fredstid är avskaffat, medan dödsstraffet i krigstid kvarstår. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Godtyckliga frihetsberövanden eller reserestriktioner förekommer enligt uppgift inte (se dock avsnitt 3 om långa häktningstider). Med anledning av problemen i domstolsväsendet förekommer häktningstider på över ett år, även för minderåriga och för mindre förseelser som t.ex. snatteri. Minderåriga hålls inte alltid åtskilda från vuxna i häktena. Under häktningstiden tillåts endast en begränsad kontakt med omvärlden, inklusive den egna familjen, och ingen undervisning förekommer.

5 5 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Rättsväsendet är enligt författningen självständigt men i realiteten inträffar det att rättegångar styrs av såväl politiska som affärsmässiga hänsyn. Brist på resurser och kapacitet utgör ett stort problem med följder även för rättssäkerheten. Väntetiderna för rättegångar är t.ex. mycket långa (se även punkt 3 om långa häktningstider). Allmänhetens förtroende för rättssystemet är lågt. Ett stort antal nya lagar, granskade av EU, antogs i och med anslutningsprocessen och medlemskapet. Omfattande insatser för att säkerställa implementering av lagarna har genomförts med stöd av bl.a. Sverige Bl.a. ledde Sverige ett EU-projekt ämnat att höja kompetensen inom rättsväsendet samt att bygga upp en självständig domstolsadministration. I förhandlingarna inför budgeten 2006 diskuterades behoven av att höja lönerna för olika kategorier inom rättssektorn som ett led i bekämpandet av korruptionen, men höjningarna blev inte särdeles markanta. Sannolikt återkommer frågan inför budgeten för 2007, inte minst mot bakgrund av att bl.a. ett stort antal poliser slutade under 2006 just på grund av de låga lönerna. Inrikesministeriet har under året tagit fram en strategi för att komma till rätta med såväl låga löner som missnöje i myndigheter inom dess ansvarsområde, men denna har hittills inte haft mycket effekt i rätt riktning. Budgeten är ansträngd och de lönehöjningar, som har ägt rum, har inte kunnat stävja att delar av rättssystemet fortfarande är hämmat av korruption. En författningsdomstol finns och enskilda individer har rätt att vända sig till denna med klagomål om brott mot deras grundläggande rättigheter. En ombudsmannaliknande institution för frågor om mänskliga rättigheter, National Human Rights Office, finns. Kontoret tar emot och behandlar klagomål från allmänheten och bedömer om ärendet ska föras vidare till allmän domstol, informerar allmänheten om mänskliga rättigheter samt studerar (mer begränsat) på eget initiativ lagar, förordningar eller andra frågor relaterade till mänskliga rättigheter. Kontoret har formellt en självständig roll men har inte riktigt fått den betydelse och roll man från början hade hoppats. Andelen ryskspråkiga som vänt sig till kontoret har hittills varit lågt. Kontoret har även länge stått utan chef eftersom partierna i parlamentet inte kunnat komma överens under utnämningsprocessen. Ett förslag till skapandet av en regelrätt ombudsmannainstitution röstades för en tid sedan igenom i parlamentet men några konkreta åtgärder för detta har ännu inte genomförts, då partierna ännu inte kunnat enas om någon chef.

6 Vid 16 tillfällen har personer i Lettland vänt sig till Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Vid 14 av dessa fall har Lettland blivit fällt på en eller flera punkter i någon av domstolens instanser. De flesta fallen har varit relaterade till långa häktningstider. Fem av målen gällde rysktalande som ansåg sig diskriminerade p.g.a. sin ryska etnicitet. 7. Straffrihet Straffrihet förekommer i regel inte. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Yttrande-, tryck-, förenings-, församlings- och religionsfriheten är garanterad av författningen och respekteras, generellt sett. Någon censur från statens sida förekommer inte. Pressen uppvisar mångfald, både vad gäller åsikter och politisk inriktning, och är till största delen privatägd. Det finns dock starka ekonomiska intressen i medieföretagen, framför allt när det gäller vissa av de största tidningarna, vilket i någon mån riskerar att påverka det publicistiska innehållet. Det finns såväl rikstäckande som lokala tidningar på både lettiska och ryska. Inte sällan inspireras de ryskspråkiga tidningarna av ryska media. TV och radio är såväl i privat som i statlig ägo. Tidningar får publiceras på valfritt språk. Kommersiell etermedia sänds på både lettiska och andra språk (fr.a. rör detta naturligtvis det ryska språket). Nationella radio- och TV-rådet är den instans som avgör hur stor andel som får sändas på annat språk än statsspråket. I praktiken har detta inneburit att man helt enkelt valt att följa den etniska fördelningen i olika regioner om det rört sig om t.ex. regionala radiostationer. Som exempel kan nämnas att områdena kring Daugavpils ofta har uppåt procent på det ryska språket. Vad gäller de två statliga TVkanalerna och de två statliga radiokanalerna, det vill säga public service etermedia, gäller bestämmelsen att högst 20 procent av sändningstiden får vara på annat språk än statsspråket. Många ryskspråkiga har satellit-tv där man direkt från Ryssland tar in helt ryskspråkig TV. En baltisk filial av den ryska kanalen ORT har öppnat kontor i Riga och sänder (samt i viss mån producerar) ryskspråkiga program från Riga. Fackföreningar tillåts verka fritt och diskriminering med anledning av medlemskap är förbjuden. Fackföreningarna är överlag svagare än i Sverige. Mötesfriheten är, som sagt, garanterad i konstitutionen och respekteras i princip. I sammanhanget bör dock nämnas turerna kring Riga stadsfullmäktiges och den överprövande domstolens nej till organiserandet av en parad i 6

7 samband med Rigas Gay Pride dagar. Riga stad hänvisade till säkerhetsskäl, men kritikerna till det negativa beslutet menade att detta skäl ekade tomt mot bakgrund av att ordningsmakten klarat av besök av USA:s president och sagt sig redo att garantera säkerheten under NATO:s toppmöte i Riga. Även polisen menade att man utan problem hade kunnat garantera säkerheten för paradens deltagare. Med tanke på att motståndet mot Gay Pride-dagarna och HBT-personers rättigheter blev en valfråga för vissa partier och politiker, antas det att det snarare låg politiska och populistiska skäl bakom beslutet att inte tillåta en parad (se mer under avsnitt 17). 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Politisk pluralism och ett parlamentariskt styrelseskick i vedertagen mening råder. Lettisk inrikespolitik har allt sedan den återvunna självständigheten präglats av turbulens och regeringsskiftena har varit många. Inget parti i parlamentet kan sägas vara någon folkrörelse. Personligheter, snarare än ideologi och program, är ofta den enande kraften bakom partierna och antalet medlemmar och gräsrötter är relativt litet. Det finns inte något statligt partistöd och många av partierna har direkta kopplingar till ekonomiska grupperingar och finansieras via privata sponsorer. Rent privatekonomiska intressen får således inom vissa politikområden antas delvis påverka innehållet i den politik som bedrivs. Trots en ny lag om partifinansiering har Lettland inte lyckats komma åt problemet med kopplingen mellan privata affärsintressen och politik, och lagen framstår som något tandlös och alltför lätt att kringgå. Det var tydligt i kampanjerna inför valet i början av oktober Den nya lagen medförde dock att de mest uppseendeväckande bidragen uteblev och att det var lättare än tidigare att spåra varifrån pengarna till partierna kommit. I viss mån kunde man även begränsa inflödet. Korruption och misstankar om korruption medför att såväl politiker som demokratiska institutioner har låg trovärdighet och åtnjuter föga förtroende hos allmänheten. Den myndighet som arbetar med att minska korruptionen (KNAB) har drabbats av flera bakslag och präglats av såväl inre stridigheter som ineffektivitet. Tidvis har verksamheten även hämmats av att den blivit en bricka i det inrikespolitiska spelet. KNAB har haft svårigheter att fälla någon på högre nivå eller ta upp fall med riktigt stora summor och har därför mest ägnat sig åt personer på lägre nivå. Hos allmänheten är KNAB dock en av de institutioner som åtnjuter störst förtroende. Sedan den återupprättade självständigheten har ett genomgående mönster varit att nya, och därmed fortfarande fläckfria, partier lockat till sig ett stort antal röster. Fortfarande förekommer det att nya partier bildas samt sammanslagningar av etablerade partier men tendensen är ändå att den politiska miljön så sakteliga börjar sätta sig. Partier vars syfte anses stå i strid 7

8 med konstitutionen (nazister, icke-reformerade kommunister) är förbjudna. I parlamentsvalen 2006 vann för första gången en sittande regering valet, vilket både får tolkas som en stabilisering och ett bevis för att den förda politiken fungerat. I sammanhanget bör dock påminnas om att valdeltagandet sjunkit och får anses lågt. Det var endast 62 procent av de röstberättigade som röstade 2006, mot 72 procent vid valet Icke-medborgarna saknar rösträtt i såväl nationella som lokala val och har inte rätt att bilda politiska partier. Däremot har de rätt att delta i existerande partier. I det nyvalda parlamentet är endast 19 av 100 ledamöter kvinnor vilket är än färre än de 22 kvinnor som satt i det förra parlamentet. På lokal nivå är drygt 30 procent av politikerna kvinnor. I den i november 2006 tillträdda regeringen är fem av 18 ministrar kvinnor (lika många som i den närmast föregående). Under 2007 avslutar Vaira Vike Freiberga sin andra, och enligt konstitutionen sista, fyraårsperiod som landets president. Presidenten väljs av parlamentet i en sluten omröstning och har i huvudsak endast ceremoniella befogenheter, men Vike Freiberga har tack vare sin personlighet, auktoritet och popularitet blivit en inflytelserik politisk faktor genom åren. 8 EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Enligt arbetslagstiftningen får ingen åtskillnad göras med anledning av etnisk tillhörighet, hudfärg, religion, politisk åsikt eller kön när det gäller tillgång till anställning eller lön. I realiteten är dock löneskillnaderna mellan kvinnor och män betydande. Andelen ryskspråkiga är fortfarande låg inom förvaltningen på både central och lokal nivå, till och med i ryskspråkiga Latgale. Undantaget från den lettiska dominansen är inrikesministeriet, polisen och kriminalvården, vilket framför allt är ett arv från Sovjettiden då främst ryssar anställdes inom den sovjetiska säkerhetsapparaten. Den ojämna etniska fördelningen inom den offentliga sektorn kan förklaras av krav på kunskaper i lettiska för vissa yrkesgrupper vilket diskvalificerar många ryskspråkiga från att söka. Andra orsaker är bristande vilja hos ryskspråkiga att ta lågavlönad offentlig anställning och känslan av alienation från staten och därmed statliga institutioner, samt platsannonsering endast i lettisk press. För vissa offentliga tjänster krävs dessutom lettiskt medborgarskap. Inom den privata sektorn är den ryskspråkiga minoriteten betydligt bättre representerad. Många företag är etniskt homogena, det vill säga de består uteslutande av antingen lettiska eller ryskspråkiga.

9 Vid endast ett tillfälle har ett diskrimineringsärende (på grund av kön) gått till domstol. Det låga antalet ärenden förklaras närmast av allmänhetens bristande förtroende för domstolsväsendet. Tidigare har arbetsskyddslagstiftningen ofta tillämpats godtyckligt och i vissa fall inte alls. Problemen finns fortfarande kvar på vissa arbetsplatser men en förbättring har skett de senaste åren. Det lettiska parlamentet föreslog under hösten att i arbetsskyddslagstiftningen inte inkludera skydd för sexuella minoriteter, vilket är ett direkt brott mot EU:s regler. Presidenten sände tillbaka lagförslaget till parlamentet med krav om en ändring så att även diskriminering av sexuella minoriteter medtogs varvid parlamentet drog tillbaka sin ursprungliga text och antog en lag i linje med EU:s bestämmelser. Händelsen visar dock på den brist på tolerans mot HBTpersoner som alltjämt finns kvar hos delar av såväl politiker som befolkningen i stort (se även avsnitt 17). Lettland har ratificerat internationella arbetsorganisationens, ILO, åtta centrala konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Lettland har ett sjukförsäkringssystem och alla har i princip tillgång till sjukvård, även om standarden varierar mellan stad och landsbygd. Standarden på sjukvården är tillfredsställande hög åtminstone i Riga. Läkarlönerna är låga varför "kuvertsystemet" fortfarande praktiseras. Systemet går ut på att det utöver den avgift operationen eller undersökningen kostar ges under bordet en summa pengar direkt till läkaren i fråga. I de senaste årens budgetar har försök gjort att höja läkarnas löner för att få bukt med att en del av betalningen sker svart. Lönehöjningarna har dock varit långt ifrån tillräckliga och systemet lever således kvar. Olika läkargrupper har då och då hotat med att gå ut i strejk mot de låga lönerna och frågan finns alltjämt på dagordningen. Hälsosektorns andel av den totala budgeten har tidigare varit låg (endast kring knappa 10 procent de senaste åren). De senaste årens budgetar har inneburit en viss höjning av resurser till hälsosektorn. Vissa sjukhus har drabbats av stora ekonomiska problem med bristande tekniskt underhåll, uppskjutna operationer och avvisade patienter som följd. Budgeten för 2007 har när detta skrivs ännu inte antagits men det mesta tyder på att diskussionerna och utfallen av dessa kommer att vara ungefär desamma som tidigare. 12. Rätten till utbildning Utbildningen är kostnadsfri både på grundskole- och gymnasienivå, men man måste betala skolböckerna själv. Yrkesutbildningen är fortfarande centralstyrd av olika fackministerier och har haft svårt att anpassa sig till arbetsmarknadens 9

10 nya behov och efterfrågan. Utbildningssektorns andel av budgeten har de senaste åren legat på knappa 20 procent. Budgeten har höjts något under de senaste tre åren bland annat för att möjliggöra högre lärarlöner. Även i budgeten för 2007 är en viss ökning att vänta men lönerna är fortfarande låga. En utbildningsreform sjösattes till skolstarten Reformen innebar att ryskspråkiga gymnasieelever som går i de så kallade minoritetsskolorna efter hand skall ha 60 procent av undervisningen på statsspråket, d.v.s. lettiska, istället för som tidigare 40 procent. Reformen var föremål för diskussioner och ledde till protester från ryskspråkiga organisationer. En av tankarna bakom reformen var att bättre förbereda eleverna för eftergymnasial utbildning eftersom undervisningen på statliga universitet sker på lettiska. Protesterna mot reformen som sådan dog dock snabbt ut och varken vid skolstarten 2005 eller 2006 var det en fråga som diskuterades i någon större utsträckning. Således handlade det snarast om att frågan politiserades tämligen omgående och utnyttjades inrikespolitiskt av framför allt de radikala ryskspråkiga företrädarna, men även av representanter för nationalistiska lettiska strömningar. Hur reformen påverkar kvaliteten i undervisningen och elevernas förmåga att gå vidare till universitetsstudier är ännu inte känt Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Stora skillnader råder mellan stad och landsbygd, framför allt mellan Riga med närliggande områden och resterande delar av landet. Arbetslösheten är betydligt högre på landsbygden än i storstäderna. Den sociala misär som alltjämt råder i delar av landet, framför allt i östra Lettland, är i mycket ett resultat av den pågående strukturomvandlingen. Den etniska minoriteten, det vill säga till största delen de ryskspråkiga, kan generellt inte sägas ha sämre levnadsstandard än övriga grupper. OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Kvinnor är underrepresenterade i politiska fora på alla nivåer. Presidenten är dock kvinna. (Se även punkt 9 om andelen kvinnor i politiken.) Kvinnosynen hos gemene man är överlag konservativ och kvinnan bär ofta huvudansvaret för barn och hushållsarbete. Skilsmässofrekvensen är vid en europeisk jämförelse hög, men har minskat. Många män dör i förtid på grund av

11 alkoholmissbruk och olyckor. Medellivslängden är för kvinnor därför mer än tio år längre än för män (77 respektive 66 år). Fri abort finns. Antalet aborter som genomförs årligen är relativt stort fortfarande men minskar kraftigt. I princip lika många kvinnor som män är yrkesverksamma, även vad gäller heltidsarbete. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män är betydande. Kvinnor återfinns visserligen framför allt inom s.k. låglöneyrken, men även inom respektive yrkeskategori har män högre snittlön. Samtidigt har en större andel kvinnor än män högre utbildning. Det är tydligt att på lägre nivåer och mellanchefsnivåer är kvinnorna på stark frammarsch, inte minst inom offentlig sektor. Detta återspeglas dock ännu inte fullt ut i ledningsstrukturer men en del kvinnor intar ledande positioner inom både näringsliv och förvaltning och på sikt torde andelen öka. Andelen hushåll med ensamstående mödrar är hög. Våld inom familjen förekommer och är ett brott som faller under strafflagen. I allmänhet kan våldet relateras till alkoholmissbruk, arbetslöshet och fattigdom. Det finns även anledning att anta att alltför få fall av våld i hemmet verkligen anmäls. En kvinnojour (telefonjour och enkel mottagning) finns för kvinnor i nödsituationer, men inga härbärgen där utsatta kvinnor kan få en fristad. Under parlamentets kommitté för mänskliga rättigheter finns en arbetsgrupp med uppgift att arbeta med jämställdhetsfrågor framför allt inom ramen för diskriminering på arbetsmarknaden och våld i hemmet. Prostitutionen är utbredd. Det rör sig om prostitution på hotell, nattklubbar och eskortservice snarare än gatuprostitution, och skälet är försörjningssvårigheter och arbetslöshet. De påtagligt stora inkomstskillnaderna i Lettland och en iögonfallande lyxkonsumtion hos ett fåtal kan också bidra till att dra in unga kvinnor i sexindustrin. Många av sexköparna är turister. Någon pålitlig statistik på hur utbredd prostitutionen är finns inte. De nära kontakterna mellan den inhemska sexindustrin och den organiserade sexslavhandeln gör att kvinnor även riskerar att hamna utomlands som offer för människohandel. Den internationella organisationen IOM, som arbetar med frågor relaterade till handel med människor, uppskattar antalet lettiska offer för människohandel till cirka personer om året. Mörkertalet är stort, eftersom flertalet kvinnor aldrig kommer i kontakt med myndigheterna. Det är straffbart att värva och smuggla människor i syfte att exploatera dem utomlands. Lagen inkluderar även minderåriga och då med utökad straffskala. Som exploatering räknas utnyttjande för sexuella ändamål och tvångsarbete. Lettland deltar i arbetet inom Östersjöstaternas råd för att stävja människohandel. 11

12 Barnets rättigheter Barn är, som så ofta under pågående strukturomvandlingar, utsatta och många har drabbats av de ekonomiska och sociala svårigheter som orsakats av de samhälleliga förändringarna. Hög arbetslöshet i vissa regioner och ett utbrett alkoholmissbruk har medfört att många barn lever i social misär. Fattiga familjer har rätt till socialbidrag men då ersättningsnivåerna är mycket låga och något annat stöd inte erbjuds, placeras barnen istället ofta på barnhem eller internatskolor. Antalet barn placerade på institutioner är därför mycket högt. Uppgifter förekommer om att upp till 6000 barn inte går i skolan. Ministeriet för barn- och familjefrågor har en tid arbetat på ett system som i framtiden snarare skall bygga på fosterfamiljer än internat och barnhem. Barnprostitution förekommer. Antalet gatubarn är osäkert, uppskattningarna varierar mellan 2000 och 5000 barn. Att siffrorna varierar på detta sätt handlar dels om källan, dels hur man väljer att definiera vem som ska anses vara ett gatubarn. Det finns barn som vistas på gatan som egentligen har ett hem, men med oordnade förhållanden och fattigdom. Det förekommer att gatubarnen utnyttjas sexuellt. Det finns enskilda organisationer som arbetar med att ge barnen hjälp och stöd. Barnarbete är en relativt ovanlig företeelse. Personer under 18 år, dvs barn, rekryteras inte till väpnade styrkor. Se även punkt 3 om långa häktningstider. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk De etniska letterna utgör knappt 60 procent av befolkningen. Den största minoriteten utgörs av de etniska ryssarna vilka uppgår till drygt 28 procent (cirka personer) av befolkningen i Lettland. Av de etniska ryssarna är knappa 42 procent ( personer), icke-medborgare och dryga 55 procent (cirka personer) medborgare (cirka tre procent, personer, är ryska medborgare). Därutöver finns knappt fyra procent vitryssar och cirka 2,5 procent ukrainare och lika många av polsk etnicitet samt ett antal mindre etniska grupper. Sammanlagt är i dagsläget cirka personer av den totala befolkningen på cirka 2,3 miljoner invånare icke-medborgare, vilket alltså motsvarar knappa 18 procent. Av dessa 18 procent utgör de etniska ryssarna cirka 67 procent, de etniska vitryssarna dryga 13 procent och de etniska ukrainarna knappa 10 procent.

13 13 Någon statssanktionerad diskriminering på grund av etnicitet eller religion förekommer inte i Lettland. I praktiken torde ibland de som inte talar lettiska drabbas av ett mindre tillmötesgående sätt från myndigheter och/eller enskilda tjänstemän och många icke-medborgare uppger att de känner sig ovälkomna i samhället. Att inte behärska det officiella språket minskar naturligt nog också tillgången till offentlig service och information samt begränsar möjligheterna på arbetsmarknaden. Trots den kraftiga ökningen av antalet naturaliseringar bland ickemedborgarna, särskilt omedelbart efter Lettlands ja till EU (se även avsnitt 1), är takten fortfarande förhållandevis låg, sett till det totala antalet ickemedborgare. Detta trots kampanjer och ett särskilt språkprogram som syftar till att förbereda inför naturaliseringsprovet. Den myndighet som arbetar med naturaliseringen räknar med att cirka icke-medborgare i dagsläget inte är intresserade av att bli lettiska medborgare. Detta gäller framför allt äldre icke-medborgare. Sverige har varit medfinansiär i både kampanjen och programmet. De lettiska myndigheterna har klarat av att möta den ökade efterfrågan och man har lyckats hålla jämna steg mellan antalet sökande och antalet som beviljas medborgarskap. I siffror innebär detta att antalet icke-medborgare som ansökte om medborgarskap under 2000-talet före omröstningen om EUmedlemskap i snitt var cirka 750 personer per månad, att jämföra med ett snitt på nästan 1700 personer per månad de sista fyra månaderna 2003 och åren 2004 och Under 2006 har antalet ansökningar gått ner något men stabiliserat sig på en högre nivå än innan det stod klart att Lettland skulle bli medlem i EU. Snittet de första nio månaderna i år har varit cirka 1000 ansökningar per månad. Den lettiska staten är medveten om det problem som det innebär att ha nästan 18 procent av landets invånare som icke-medborgare. Myndigheterna arbetar vidare med de olika program som finns för naturalisering, och det finns även en särskild myndighet för detta. Det är viktigt att lettiska staten även fortsatt klarar av att möta den ökande efterfrågan på naturalisering från ickemedborgarna. Fram tills nyligen har kvinnor uppvisat en större vilja att bli lettiska medborgare än män. Endast 30 procent av dem som ansökte om naturalisering tidigare var män. Statistiken för 2006 är jämnare och männen utgör nu nästan 50 procent av de sökande. En förklaring till detta är att Lettland inför en yrkesarmé från och med 2007 och att unga män med lettiskt medborgarskap därför inte inkallas till obligatorisk militärtjänst längre. Före införandet av en yrkesarmé inkallades alla män under 30 år med medborgarskap till allmän

14 värnplikt. Icke-medborgare behövde inte göra militärtjänsten, vilket innebar att en del unga män avvaktade beslutet om en yrkesarmé innan de beslutade att ansöka om medborgarskap. Den lettiska lagstiftningen kring medborgarskap uppfyller såväl EU:s och NATO:s som OSSE:s krav. Undersökningar om varför naturaliseringen av icke-medborgare hållit så låg fart har visat sig vara kopplade till känslomässiga och praktiska skäl. Den statliga informationen om hur man kan bli medborgar har varit knapphändig, inte minst på landsbygden. Den har förbättrats de senaste året, med ökat antal ansökningar som följd. Vidare har det saknats vilja att ansöka om medborgarskap hos en del icke-medborgarna. Många har angivit en känslomässig motvilja till att behöva genomgå ett test för att bli medborgare, trots att de i vissa fall talar lettiska. En del anser sig vara berättigade till ett medborgarskap utan att behöva bevisa något för den lettiska staten. Lettland har på senare tid sänkt avgiften och på andra sätt underlättat för t.ex. pensionärer och funktionshindrade att naturaliseras. Barn till icke-medborgare födda efter den återupprättade självständigheten har rätt till medborgarskap genom anmälan från föräldrarna. Det krävs alltjämt att föräldrarna aktivt tar ställning för ett medborgarskap för deras barn. Förfarandet bör kunna förenklas ytterligare, anser såväl OSSE som Europarådet. En statlig fond för samhällsintegrationen, Society Integration Foundation, med syfte är att initiera och kanalisera pengar till projekt som främjar integrationen av etniska minoriteter och även utsatta grupper som till exempel funktionshindrade, finns. Se även avsnitt 1, 9, 10 och Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Brottsbalken betecknar homosexuella handlingar som onaturlig sexuell tillfredsställelse, men klassar det inte som något brottsligt. En arbetsskyddslagstiftning som även inkluderar skydd för sexuella minoriteter har nyligen antagits. Parlamentet antog dock först en lag där man strök skyddet mot diskriminering vad gällde sexuella minoriteter. Detta var inte bara ett brott mot EU:s regelverk, utan aktualiserade även frågan om tolerans i samhället i stort. Lettland fick kritik internationellt och presidenten återsände lagen till parlamentet med krav om ändringar dels utifrån ett toleransperspektiv, dels utifrån vad EU krävde. Efter en debatt, där flera ledamöter gjorde homofoba uttalanden, antog parlamentet slutligen en lag inkluderande även skydd för sexuella minoriteter och uppfyllde därmed EU:s regelverk. Parlamentet var 14

15 dock långt ifrån enigt och ett par partier (vilka även i valkampanjerna försökte locka röster genom homofob propaganda) stod på sig in i det sista. Fördomar mot personer med annan sexuell läggning är vanliga vilket visade sig i även i somras då Riga Gay Pride dagarna hölls i Riga för andra året i rad. Liksom året innan kom ett antal ledande politiker med uttalanden som visade på brist på tolerans och präglades av en fördomsfull inställning till HBTpersoner. Även allmänheten visade upp prov på bristande förståelse och tolerans och vissa media rapporterade utifrån ett intolerant perspektiv. Vid 2006 års Gay Pride tilläts inte deltagarna paradera genom stan utan befanns sig mest inomhus i seminarier och dylikt. Ett antal grupperingar av extremister från både vänster- och högerkanten genomförde ändå demonstrationer och också förföljelser av deltagarna där bl a avföring kastades på deltagarna. Polisens ovilja att ingripa var slående. Inrikesministern kom med ett antal uttalanden som närmast var att uppfatta som stöd för dem som försökte stoppa evenemanget. Överhuvudtaget saknades tydliga uttalanden och budskap från landets politiska ledning om att det var en oacceptabel brist på tolerans som vissa grupperingar och politiska partier uppvisade. Ledningen för alla de stora kyrkliga samfunden uttalade sig mycket kritiskt till att HBT-personer skulle få genomföra Gay Pride dagarna och partiet Första Partiet drev en mycket hård politik riktad mot HBT-personer. Samma parti lade fram ett förslag under hösten som skulle förbjuda organisationer, föreningar, klubbar etc. som arbetade med någon form av HBT-aktiviteter att få använda media för reklam och information. Förslaget röstades ner men bidrar till bilden av att Lettland har mycket kvar att arbeta med i denna fråga. Det får ändå betecknas som positivt att frågan kom upp på dagordningen och att vissa organisationer och politiska debattörer i Lettland öppet kritiserade politiker för brist på tolerans. En organisation för HBT-personers rättigheter, Mozaika, finns. Organisationen arbetade intensivt med Gay Pride dagarna. Sedan organisationen fått nej till en gatuparad även av högre instans anordnade den bl.a. ett antal seminarier inomhus med även internationellt deltagande från exempelvis Sverige. 18 Flyktingars rättigheter Lettland har ratificerat flyktingkonventionen och dess tilläggsprotokoll. Mottagningsförhållandena har förbättrats, med stöd av främst EU, inklusive Sverige, samt USA, men förhållandena i mottagningscentret i staden Olaine är fortfarande knappa. Sedan Lettland fick sin asyllag har endast 169 personer sökt asyl, varav 8 ansökningar beviljats. En av dessa har genomgått naturaliseringsprocessen och blivit lettisk medborgare. Under 2005 ansökte 20 15

16 personer om asyl, varav sju stycken somalier som kom till Lettland via människosmugglare i tron att de skulle föras till Sverige. Dessa somalier har nu beviljats temporärt uppehållstillstånd i linje med lagen om så kallad alternativ status (se nedan). Eftersom det är så få personer som kommit till Lettland som flyktingar är det svårt att dra några slutsatser om hur de har integrerats i samhället. Majoriteten av de asylsökande har kommit från OSS-länderna, bland annat från Ryssland (bl.a. Tjetjenien), Vitryssland, Turkmenistan och Kirgizistan. Enligt den reviderade asyllagen skall skydd även kunna ges till personer med så kallad alternativ status, det vill säga personer som inte bedöms ha flyktingstatus men ändå är i behov av skydd på grund av t.ex. militär konflikt eller om de riskerar dödsstraff eller tortyr i sitt hemland. Sedan den reviderade lagen trädde i kraft har 16 personer beviljats alternativ status. Fem av dessa har dock självmant återvänt till sitt hemland och därmed blivit fråntagna denna status. En annan nyhet som introducerades i och med revideringen var att tillfälligt skydd skall kunna ges, samt att möjligheten skall ges att tillämpa "snabbehandling" (accelerated procedure) redan vid gränsen. Handläggningstiden inklusive överklagande är då mycket kort endast fem dagar. 19. Funktionshindrades rättigheter Funktionshindrade är berättigade till nödvändigt stöd för att kunna integreras och leva i samhället. Synen på funktionshindrade kan vara fördomsfull och i vissa fall även nedvärderande, speciellt i fråga om psykiskt funktionshindrade. Regeringen stöder särskilda skolor för funktionshindrade, inklusive några yrkesskolor. Endast ett fåtal funktionshindrade har emellertid fast arbete. Allmänna platser och kollektivtrafiken är endast i undantagsfall anpassade till funktionshindrade. Ett kontinuerligt arbete för att förbättra detta pågår men mycket arbete återstår ännu. Den politiska viljan att avsätta mer resurser för de funktionshindrade har hittills varit liten. Frivilligorganisationer för funktionshindrade (främst bildade och stödda av anhöriga) blir allt fler men är fortfarande relativt små och svaga. Sverige har bidragit med stöd till detta område. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Det finns ett stort antal enskilda organisationer verksamma inom området mänskliga rättigheter. Dialog mellan regering och organisationerna 16

17 förekommer. Bland de mer inflytelserika återfinns Latvian Center for Human Rights and Ethnic Studies, LCHRES, som är knuten till internationella Helsingforsfederationen. Genom sina undersökande rapporter och artiklar har organisationen blivit en viktig opinionsbildare. Den ryskspråkiga intresseorganisationen Latvian Human Rights Committee fungerar i realiteten som ett slags ombudsman för ryskspråkiga och erbjuder bland annat gratis rättshjälp i civilmål, men av varierande kvalitet. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Regeringen har länge haft ett samarbete med OSSE. Även EU och NATO förde en kontinuerlig dialog med Lettland om mänskliga rättigheter när Lettland hade ansökt om medlemskap. Som medlem av dessa två organisationer för nu Lettland en regelbunden dialog med dem kring frågorna. Under 2006 var OSSE:s högkommissarie för nationella minoriteter, Rolf Ekéus, i Riga, främst för att följa upp tidigare besök. Han uttryckte tillfredsställelse över det som gjorts i Lettland och den ökade naturaliseringstakten. Han tryckte på vikten av att se till att naturaliseringsmyndigheten även i fortsättningen fick tillräckliga medel för att möjliggöra en än högre takt. Ekéus påpekade, liksom vid tidigare besök, att såväl Lettlands lagstiftning som den genomförda utbildningsreformen uppfyller alla internationella krav och underströk behovet av en fortsatt och utökad dialog och flexibilitet i förbindelserna mellan det offentliga Lettland och de ryskspråkiga. OSSE/ODIHR (Organisationen för fred och säkerhet i Europa) sände en begränsad delegation om sju personer att övervaka parlamentsvalet i oktober Delegationen konstaterade att valen genomfördes transparent och professionellt. Den upprepade dock OSSE:s tidigare påpekanden om att alltför många invånare i Lettland alltjämt saknade medborgarskap och därmed rösträtt, samt att Lettland kunnat vidta fler åtgärder för att minska antalet ickemedborgare inför detta val. FN är representerat i Lettland genom WHO och, i viss mån, UNDP. Den senare organisationen har visserligen under 2006 stängt sitt kontor men har kvar två personer, som arbetar som ett lokalt kontor för några få kvarvarande projekt. Dessutom finns en nationell kommission för UNICEF. För några år sedan lämnade även flyktingkommissariens kontor, UNHCR, och UNODC (narkotikaorganet, f d UNDCP) Lettland. IOM, (International Organization for Migration) delar kontor i Riga med bl.a. UNICEF och kvarvarande UNDP. IMF och Världsbanken har nyligen stängt sina kontor i Riga. 17

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns

Läs mer

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val.

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Slovenien 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen för de mänskliga rättigheterna (MR) i Slovenien är god. Slovenien har ratificerat

Läs mer

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Ekvatorialguinea 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Ekvatorialguinea har president Teodoro Obiang Nguemas styre karaktäriserats

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT

KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT Sammanställd av: Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter NORSTEDTS JURIDIK Adress till förlaget: Norstedts Juridik AB, Box

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS CRI(96)43 Version suédoise Swedish version EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS ECRI:S ALLMÄNNA POLICYREKOMMENDATION NR 1: BEKÄMPANDE AV RASISM, FRÄMLINGSFIENTLIGHET, ANTISEMITISM OCH INTOLERANS

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Den senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000.

Den senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000. Utrikesdepartementet De mänskliga rättigheterna i Andorra 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Furstendömet Andorra är en fungerande rättsstat och respekten för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna. Information

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Liechtenstein är inte med i ILO och har inte ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner (core labour standards) om mänskliga rättigheter.

Liechtenstein är inte med i ILO och har inte ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner (core labour standards) om mänskliga rättigheter. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Liechtenstein 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande respekten för de mänskliga rättigheterna i Liechtenstein är gott.

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Brottsoffrens rättigheter Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Människohandel kränker rättigheterna och påverkar otaliga människors liv i Europa och utanför dess gränser. Ett ökande antal

Läs mer

Flyktingars rättigheter stärktes ytterligare under året.

Flyktingars rättigheter stärktes ytterligare under året. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Costa Rica 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Costa Rica är i ett regionalt sammanhang

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Iranskariksförbundets stadgar

Iranskariksförbundets stadgar Iranskariksförbundets stadgar 1 Definition: Iranska Riksförbundet i Sverige, IRIS som i stadgan benämns Riksförbund är en demokratisk, obunden, frivillig organisation. Riksförbundet är organiserat genom

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, som nu är internationell

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige 2 3 Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Mänskligarättighe ter

Mänskligarättighe ter Mänskligarättighe ter & ISO 26000 Sandra Atler, jurist ECPAT Sverige Mot barnsexhandel Barnsexhandel =kommersiell sexuell exploatering av barn Hear no evil Barnsexturism = kommersiellt sexuellt utnyttjande

Läs mer

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees Innehållsförteckning Definition, antal och förekomsten av flyktingar i världen 1 Flyktingars rättsliga ställning och UNHCR:s arbete 2 Flera internationella

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

Rådet för Mänskliga Rättigheter

Rådet för Mänskliga Rättigheter Rådet för Mänskliga Rättigheter I. Säkerställa alla barns rätt till utbildning, utan diskriminering Bakgrund FN:s Deklaration om de mänskliga rättigheterna Artikel 26 Var och en har rätt till utbildning.

Läs mer

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 1 KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 2 INLEDNING Kinnarps, som grundades av Jarl och Evy Andersson 1942, har sina rötter i den svenska landsbygden. Från början var Kinnarps ett litet familjeföretag, men har idag vuxit

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet 2 (8) 3 (8) Förenta nationerna Säkerhetsrådet 31 oktober 2000 Resolution 1325 (2000) antagen av säkerhetsrådet vid dess

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING

RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING (En uppdatering av riktlinjerna) SYFTE Föreliggande riktlinjer syftar

Läs mer

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Antagna av regionstyrelsen 2013-02-26, 38 Diarienummer RS 678-2011 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Riktlinjer för tillgänglig information och

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket. Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Uppförandekod för leverantörer

Uppförandekod för leverantörer Uppförandekod för leverantörer 1 Inledning 1.1 Uppförandekodens grundval: Internationella standarder Denna uppförandekod ( uppförandekoden ) grundar sig på de allmänna principerna i FN:s allmänna förklaring

Läs mer

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative.

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative. Uppförandekod Husqvarna Groups uppförandekod följer FNs Global Compacts principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption riktade till företag. Husqvarna Group stödjer FN Global Compact

Läs mer

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter ILO:s arbete för mänskliga rättigheter 2 3 I detta utbildningshäfte beskrivs i korthet ILO:s arbete för mänskliga rättigheter och ILO-arbetet i Sverige. Se även övriga utbildningshäften

Läs mer

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland:

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland: Augusti-september 2014 Enkät om Sveriges demokratistöd till Ryssland Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter har under lång tid bevakat och granskat det svenska demokratistödet till Ryssland,

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2009-11-10 LS-LED09-687 156 Funktionsnedsättning Policy inom Landstinget Sörmland 2010-2014. LF Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen återremitterar

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna. Frågor och Svar

Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna. Frågor och Svar Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna Frågor och Svar Frågor och Svar VAD ÄR DEN EUROPEISKA DOMSTOLEN FÖR DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA? Dessa frågor och svar har förberetts av domstolens kansli.

Läs mer

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige Höj kunskapen! Mänskliga rättigheter! Alla människor har lika värde! Design Blomquist Illustrationer Tove Siri Artikelnummer A14.010 Ett

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD FÖR PALMECENTRETS REPRESENTANTER OCH KONSULTER GODKÄND AV PALMECENTRETS LEDNING, 2009-06-23

UPPFÖRANDEKOD FÖR PALMECENTRETS REPRESENTANTER OCH KONSULTER GODKÄND AV PALMECENTRETS LEDNING, 2009-06-23 UPPFÖRANDEKOD FÖR PALMECENTRETS REPRESENTANTER OCH KONSULTER GODKÄND AV PALMECENTRETS LEDNING, 2009-06-23 INLEDNING Olof Palmes Internationella Center ( Palmecentret ) är arbetarrörelsens organisation

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Anmälningsblankett Sida 1 (9) Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad,

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Tra cking: Nästa SR-fråga för näringslivet Business Against Tra cking www.realstars.eu/csr

Tra cking: Nästa SR-fråga för näringslivet Business Against Tra cking www.realstars.eu/csr Tra cking: Nästa SR-fråga för näringslivet Business Against Tra cking www.realstars.eu/csr [Fair Sex] is sex on equal terms and with mutual respect in all situations. Sex trafficking is the opposite of

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna

Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna Sveriges Kristna Råd 2007 Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna Vår kristna tro har präglats av exilens och flyktingskapets erfarenheter. Jesus

Läs mer

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct) Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder

Läs mer

Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier

Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier Anmälningsblankett Sida 1 (9) Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad,

Läs mer

Vår uppförandekod. (Code of Conduct)

Vår uppförandekod. (Code of Conduct) Vår uppförandekod (Code of Conduct) 2012 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder gentemot omvärlden

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande Februari 2015 Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 14; Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Grekland 2006. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Mänskliga rättigheter i Grekland 2006. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer