1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna"

Transkript

1 Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild. Information bör sökas också från andra källor. Mänskliga rättigheter i Lettland 2006 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen för de mänskliga rättigheterna (MR) är överlag god. Medlemskapet i EU och den anpassning till EU:s lagstiftning som därmed skett har inneburit en fortsatt förbättring. Det arbete som enskilda organisationer bedriver, ett ökat fokus inrikespolitiskt på de sociala frågorna, samt i viss mån fortsatt internationellt stöd, bidrar också till utvecklingen. Övergången från kommunistisk planekonomi till marknadsekonomi medförde ekonomiska och sociala svårigheter. Problemen är fortfarande märkbara bland vissa utsatta grupper såsom äldre och funktionshindrade. Vidare är rättsväsendet på många håll svagt och ineffektivt. Korruption förekommer, vilket bidrar till att rättssäkerheten stundtals är svag. Situationen för landets ryskspråkiga befolkning har förbättrats betydligt, sett över en tioårsperiod. Inte minst de senaste tre åren har en betydande ökning i antalet ansökningar om medborgarskap ägt rum. Knappa 30 procent (cirka personer) av landets befolkning är etniska ryssar och dryga 18 procent (cirka personer) av befolkningen är så kallade icke-medborgare och saknar därmed rösträtt. Av de cirka invånare som är icke-medborgare utgör de etniska ryssarna knappa (se även avsnitt 16). Drygt 55 procent av de etniska ryssarna i Lettland är lettiska medborgare. Lettiska är det officiella språket, men en hel del av icke-medborgarna behärskar det inte. Att inte behärska ett lands officiella språk minskar naturligt nog tillgången till offentlig service och information samt begränsar möjligheterna på arbetsmarknaden. Efter Lettlands ja till EU sågs en kraftig ökning i naturaliseringstakten. Denna ökning i ansökningar har nu gått tillbaka något men stabiliserats på en nivå

2 2 klart över den som var före det definitiva steget mot medlemskap i EU togs. Naturaliseringstakten är dock fortfarande förhållandevis låg, sett till antalet personer som alltjämt saknar medborgarskap. Den lettiska lagstiftningen kring medborgarskap lever upp till såväl EU:s och NATO:s som andra internationella organisationers krav. Orsaken till den alltjämt låga naturaliseringstakten står snarast att finna i brist på viljan att naturaliseras enligt de gällande lettiska lagarna (den lettiska naturaliseringsmyndigheten räknar med att så många som cirka ickemedborgare inte är intresserade av att genomgå processen för medborgarskap), ofta mot bakgrund av psykologiska faktorer. Många, inte minst av de ryskspråkiga icke-medborgarna, anser sig vara automatiskt berättigade till medborgarskap. Även mer praktiska orsaker såsom brist på information och dialog från den lettiska statens sida har bidragit till den relativt låga takten. Språkkraven i lagen om medborgarskap utgör en barriär för vissa, framför allt äldre, icke-medborgare. Sverige har bidragit väsentligt till olika integrationsprogram i syfte att öka naturaliseringstakten, inte minst genom finansiella bidrag till den lettiska statens språkprogram som syftar till att utbilda vuxna icke-medborgare i det lettiska språket. I diskussionen om den ryskspråkiga minoriteten har frågan om mänskliga rättigheter ofta återkommit, såväl i inrikes- som utrikespolitiska sammanhang. Det gäller alltjämt, även om frågan spelade mycket mindre roll inför parlamentsvalet i oktober 2006 än vid tidigare val. Lettland är självfallet medvetet om att det är ett problem att dryga 18 procent av landets befolkning saknar medborgarskap, trots att landet uppfyller EU:s kriterier för medlemskap och de krav, vad gäller mänskliga rättigheter och minoriteters behandling, som ställs upp av exempelvis OSSE. Den lettiska regeringen är således medveten om hur viktigt det är att man fortsätter sitt arbete för att förbättra situationen och öka naturaliseringstakten. Se även avsnitt 16. Händelserna kring Gay Pride festivalen i Riga i juli 2006 gav anledning till oro vad gäller synen på homo-, bi och transsexuella, HBT-personers, rättigheter och bristen på tolerans hos vissa delar av samhället. Ett antal politiker och kyrkans företrädare gjorde uttalanden som måste klassas som direkt intoleranta. Homofobin gjordes även till ett verktyg i valkampanjen av vissa partier. Det rådde klar brist på klara budskap från ledande politiker om alla människors lika värde.

3 3 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Lettland har ratificerat FN:s grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter: - Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), samt det fakultativa protokollet om enskild klagorätt. Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR) - Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD) - Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women (CEDAW) - Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT) - Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC) samt de två tillhörande protokollen om barn i väpnade konflikter och om handel med barn Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, samt det tillhörande protokollet från 1967 Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International Criminal Court (ICC) Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) När Lettland 2005 ratificerade Europarådets ramkonvention för skydd av nationella minoriteter ratificerades den med vissa reservationer, dels vad avser rätten att använda minoritetsspråk på väg- och gatuskyltar, dels vad avser rätten att använda sitt minoritetsspråk i kontakt med myndigheter. OSSE:s högkommissarie för nationella minoriteter, HCNM, Rolf Ekéus, som tryckte på för att Lettland skulle ratificera konventionen, välkomnade när så skedde. Frågan var politiskt laddad i Lettland i samband med debatten om förhållandet för den ryskspråkiga minoriteten och gavs stor politisk betydelse av båda sidor.

4 4 I samband med ratificeringen definierade Lettland nationella minoriteter som grupper som varit bosatta i landet under generationer och som skiljer sig från letter med avseende på kultur, religion eller språk och som samtidigt anser sig höra till Lettland och är medborgare i Lettland. De personer som inte är medborgare i Lettland eller någon annan stat men som bor i landet permanent och lagligt (det vill säga så kallade icke-medborgare), som inte tillhör någon nationell minoritet enligt den lettiska definitionen men som själva identifierar sig med en sådan nationell minoritet, skall också åtnjuta rättigheterna enligt konventionen, så länge det inte stipuleras uttryckliga undantag enligt lettisk lag. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Tortyr är enligt landets författning förbjudet, men polisövergrepp förekommer i häkten och fängelser. Ansvariga har i vissa fall bestraffats. Många fängelser och framförallt häkten är kraftigt överbelastade. Meningsfulla aktiviteter saknas ofta och den materiella samt hygieniska standarden är bristfällig. Den lettiska regeringen har emellertid vidtagit åtgärder för att förbättra förhållandena, och projekt med detta syfte har bland annat stötts av Sverige. Trångboddheten i cellerna innebär en risk att drabbas av multiresistent TBC men antalet fall är på nedgång tack vare förbättrad vård. Antalet hiv/aidsfall i fängelserna ökar däremot med anledning av det utbredda drogmissbruket. Inhemska organisationer som till exempel den inflytelserika Latvian Center for Human Rights and Ethnic Studies, LCHRES, har påpekat den undermåliga standarden på lettiska fängelser för att skapa en debatt kring problemet. 4. Dödsstraff Dödsstraffet för brott begångna i fredstid är avskaffat, medan dödsstraffet i krigstid kvarstår. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Godtyckliga frihetsberövanden eller reserestriktioner förekommer enligt uppgift inte (se dock avsnitt 3 om långa häktningstider). Med anledning av problemen i domstolsväsendet förekommer häktningstider på över ett år, även för minderåriga och för mindre förseelser som t.ex. snatteri. Minderåriga hålls inte alltid åtskilda från vuxna i häktena. Under häktningstiden tillåts endast en begränsad kontakt med omvärlden, inklusive den egna familjen, och ingen undervisning förekommer.

5 5 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Rättsväsendet är enligt författningen självständigt men i realiteten inträffar det att rättegångar styrs av såväl politiska som affärsmässiga hänsyn. Brist på resurser och kapacitet utgör ett stort problem med följder även för rättssäkerheten. Väntetiderna för rättegångar är t.ex. mycket långa (se även punkt 3 om långa häktningstider). Allmänhetens förtroende för rättssystemet är lågt. Ett stort antal nya lagar, granskade av EU, antogs i och med anslutningsprocessen och medlemskapet. Omfattande insatser för att säkerställa implementering av lagarna har genomförts med stöd av bl.a. Sverige Bl.a. ledde Sverige ett EU-projekt ämnat att höja kompetensen inom rättsväsendet samt att bygga upp en självständig domstolsadministration. I förhandlingarna inför budgeten 2006 diskuterades behoven av att höja lönerna för olika kategorier inom rättssektorn som ett led i bekämpandet av korruptionen, men höjningarna blev inte särdeles markanta. Sannolikt återkommer frågan inför budgeten för 2007, inte minst mot bakgrund av att bl.a. ett stort antal poliser slutade under 2006 just på grund av de låga lönerna. Inrikesministeriet har under året tagit fram en strategi för att komma till rätta med såväl låga löner som missnöje i myndigheter inom dess ansvarsområde, men denna har hittills inte haft mycket effekt i rätt riktning. Budgeten är ansträngd och de lönehöjningar, som har ägt rum, har inte kunnat stävja att delar av rättssystemet fortfarande är hämmat av korruption. En författningsdomstol finns och enskilda individer har rätt att vända sig till denna med klagomål om brott mot deras grundläggande rättigheter. En ombudsmannaliknande institution för frågor om mänskliga rättigheter, National Human Rights Office, finns. Kontoret tar emot och behandlar klagomål från allmänheten och bedömer om ärendet ska föras vidare till allmän domstol, informerar allmänheten om mänskliga rättigheter samt studerar (mer begränsat) på eget initiativ lagar, förordningar eller andra frågor relaterade till mänskliga rättigheter. Kontoret har formellt en självständig roll men har inte riktigt fått den betydelse och roll man från början hade hoppats. Andelen ryskspråkiga som vänt sig till kontoret har hittills varit lågt. Kontoret har även länge stått utan chef eftersom partierna i parlamentet inte kunnat komma överens under utnämningsprocessen. Ett förslag till skapandet av en regelrätt ombudsmannainstitution röstades för en tid sedan igenom i parlamentet men några konkreta åtgärder för detta har ännu inte genomförts, då partierna ännu inte kunnat enas om någon chef.

6 Vid 16 tillfällen har personer i Lettland vänt sig till Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Vid 14 av dessa fall har Lettland blivit fällt på en eller flera punkter i någon av domstolens instanser. De flesta fallen har varit relaterade till långa häktningstider. Fem av målen gällde rysktalande som ansåg sig diskriminerade p.g.a. sin ryska etnicitet. 7. Straffrihet Straffrihet förekommer i regel inte. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Yttrande-, tryck-, förenings-, församlings- och religionsfriheten är garanterad av författningen och respekteras, generellt sett. Någon censur från statens sida förekommer inte. Pressen uppvisar mångfald, både vad gäller åsikter och politisk inriktning, och är till största delen privatägd. Det finns dock starka ekonomiska intressen i medieföretagen, framför allt när det gäller vissa av de största tidningarna, vilket i någon mån riskerar att påverka det publicistiska innehållet. Det finns såväl rikstäckande som lokala tidningar på både lettiska och ryska. Inte sällan inspireras de ryskspråkiga tidningarna av ryska media. TV och radio är såväl i privat som i statlig ägo. Tidningar får publiceras på valfritt språk. Kommersiell etermedia sänds på både lettiska och andra språk (fr.a. rör detta naturligtvis det ryska språket). Nationella radio- och TV-rådet är den instans som avgör hur stor andel som får sändas på annat språk än statsspråket. I praktiken har detta inneburit att man helt enkelt valt att följa den etniska fördelningen i olika regioner om det rört sig om t.ex. regionala radiostationer. Som exempel kan nämnas att områdena kring Daugavpils ofta har uppåt procent på det ryska språket. Vad gäller de två statliga TVkanalerna och de två statliga radiokanalerna, det vill säga public service etermedia, gäller bestämmelsen att högst 20 procent av sändningstiden får vara på annat språk än statsspråket. Många ryskspråkiga har satellit-tv där man direkt från Ryssland tar in helt ryskspråkig TV. En baltisk filial av den ryska kanalen ORT har öppnat kontor i Riga och sänder (samt i viss mån producerar) ryskspråkiga program från Riga. Fackföreningar tillåts verka fritt och diskriminering med anledning av medlemskap är förbjuden. Fackföreningarna är överlag svagare än i Sverige. Mötesfriheten är, som sagt, garanterad i konstitutionen och respekteras i princip. I sammanhanget bör dock nämnas turerna kring Riga stadsfullmäktiges och den överprövande domstolens nej till organiserandet av en parad i 6

7 samband med Rigas Gay Pride dagar. Riga stad hänvisade till säkerhetsskäl, men kritikerna till det negativa beslutet menade att detta skäl ekade tomt mot bakgrund av att ordningsmakten klarat av besök av USA:s president och sagt sig redo att garantera säkerheten under NATO:s toppmöte i Riga. Även polisen menade att man utan problem hade kunnat garantera säkerheten för paradens deltagare. Med tanke på att motståndet mot Gay Pride-dagarna och HBT-personers rättigheter blev en valfråga för vissa partier och politiker, antas det att det snarare låg politiska och populistiska skäl bakom beslutet att inte tillåta en parad (se mer under avsnitt 17). 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Politisk pluralism och ett parlamentariskt styrelseskick i vedertagen mening råder. Lettisk inrikespolitik har allt sedan den återvunna självständigheten präglats av turbulens och regeringsskiftena har varit många. Inget parti i parlamentet kan sägas vara någon folkrörelse. Personligheter, snarare än ideologi och program, är ofta den enande kraften bakom partierna och antalet medlemmar och gräsrötter är relativt litet. Det finns inte något statligt partistöd och många av partierna har direkta kopplingar till ekonomiska grupperingar och finansieras via privata sponsorer. Rent privatekonomiska intressen får således inom vissa politikområden antas delvis påverka innehållet i den politik som bedrivs. Trots en ny lag om partifinansiering har Lettland inte lyckats komma åt problemet med kopplingen mellan privata affärsintressen och politik, och lagen framstår som något tandlös och alltför lätt att kringgå. Det var tydligt i kampanjerna inför valet i början av oktober Den nya lagen medförde dock att de mest uppseendeväckande bidragen uteblev och att det var lättare än tidigare att spåra varifrån pengarna till partierna kommit. I viss mån kunde man även begränsa inflödet. Korruption och misstankar om korruption medför att såväl politiker som demokratiska institutioner har låg trovärdighet och åtnjuter föga förtroende hos allmänheten. Den myndighet som arbetar med att minska korruptionen (KNAB) har drabbats av flera bakslag och präglats av såväl inre stridigheter som ineffektivitet. Tidvis har verksamheten även hämmats av att den blivit en bricka i det inrikespolitiska spelet. KNAB har haft svårigheter att fälla någon på högre nivå eller ta upp fall med riktigt stora summor och har därför mest ägnat sig åt personer på lägre nivå. Hos allmänheten är KNAB dock en av de institutioner som åtnjuter störst förtroende. Sedan den återupprättade självständigheten har ett genomgående mönster varit att nya, och därmed fortfarande fläckfria, partier lockat till sig ett stort antal röster. Fortfarande förekommer det att nya partier bildas samt sammanslagningar av etablerade partier men tendensen är ändå att den politiska miljön så sakteliga börjar sätta sig. Partier vars syfte anses stå i strid 7

8 med konstitutionen (nazister, icke-reformerade kommunister) är förbjudna. I parlamentsvalen 2006 vann för första gången en sittande regering valet, vilket både får tolkas som en stabilisering och ett bevis för att den förda politiken fungerat. I sammanhanget bör dock påminnas om att valdeltagandet sjunkit och får anses lågt. Det var endast 62 procent av de röstberättigade som röstade 2006, mot 72 procent vid valet Icke-medborgarna saknar rösträtt i såväl nationella som lokala val och har inte rätt att bilda politiska partier. Däremot har de rätt att delta i existerande partier. I det nyvalda parlamentet är endast 19 av 100 ledamöter kvinnor vilket är än färre än de 22 kvinnor som satt i det förra parlamentet. På lokal nivå är drygt 30 procent av politikerna kvinnor. I den i november 2006 tillträdda regeringen är fem av 18 ministrar kvinnor (lika många som i den närmast föregående). Under 2007 avslutar Vaira Vike Freiberga sin andra, och enligt konstitutionen sista, fyraårsperiod som landets president. Presidenten väljs av parlamentet i en sluten omröstning och har i huvudsak endast ceremoniella befogenheter, men Vike Freiberga har tack vare sin personlighet, auktoritet och popularitet blivit en inflytelserik politisk faktor genom åren. 8 EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Enligt arbetslagstiftningen får ingen åtskillnad göras med anledning av etnisk tillhörighet, hudfärg, religion, politisk åsikt eller kön när det gäller tillgång till anställning eller lön. I realiteten är dock löneskillnaderna mellan kvinnor och män betydande. Andelen ryskspråkiga är fortfarande låg inom förvaltningen på både central och lokal nivå, till och med i ryskspråkiga Latgale. Undantaget från den lettiska dominansen är inrikesministeriet, polisen och kriminalvården, vilket framför allt är ett arv från Sovjettiden då främst ryssar anställdes inom den sovjetiska säkerhetsapparaten. Den ojämna etniska fördelningen inom den offentliga sektorn kan förklaras av krav på kunskaper i lettiska för vissa yrkesgrupper vilket diskvalificerar många ryskspråkiga från att söka. Andra orsaker är bristande vilja hos ryskspråkiga att ta lågavlönad offentlig anställning och känslan av alienation från staten och därmed statliga institutioner, samt platsannonsering endast i lettisk press. För vissa offentliga tjänster krävs dessutom lettiskt medborgarskap. Inom den privata sektorn är den ryskspråkiga minoriteten betydligt bättre representerad. Många företag är etniskt homogena, det vill säga de består uteslutande av antingen lettiska eller ryskspråkiga.

9 Vid endast ett tillfälle har ett diskrimineringsärende (på grund av kön) gått till domstol. Det låga antalet ärenden förklaras närmast av allmänhetens bristande förtroende för domstolsväsendet. Tidigare har arbetsskyddslagstiftningen ofta tillämpats godtyckligt och i vissa fall inte alls. Problemen finns fortfarande kvar på vissa arbetsplatser men en förbättring har skett de senaste åren. Det lettiska parlamentet föreslog under hösten att i arbetsskyddslagstiftningen inte inkludera skydd för sexuella minoriteter, vilket är ett direkt brott mot EU:s regler. Presidenten sände tillbaka lagförslaget till parlamentet med krav om en ändring så att även diskriminering av sexuella minoriteter medtogs varvid parlamentet drog tillbaka sin ursprungliga text och antog en lag i linje med EU:s bestämmelser. Händelsen visar dock på den brist på tolerans mot HBTpersoner som alltjämt finns kvar hos delar av såväl politiker som befolkningen i stort (se även avsnitt 17). Lettland har ratificerat internationella arbetsorganisationens, ILO, åtta centrala konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Lettland har ett sjukförsäkringssystem och alla har i princip tillgång till sjukvård, även om standarden varierar mellan stad och landsbygd. Standarden på sjukvården är tillfredsställande hög åtminstone i Riga. Läkarlönerna är låga varför "kuvertsystemet" fortfarande praktiseras. Systemet går ut på att det utöver den avgift operationen eller undersökningen kostar ges under bordet en summa pengar direkt till läkaren i fråga. I de senaste årens budgetar har försök gjort att höja läkarnas löner för att få bukt med att en del av betalningen sker svart. Lönehöjningarna har dock varit långt ifrån tillräckliga och systemet lever således kvar. Olika läkargrupper har då och då hotat med att gå ut i strejk mot de låga lönerna och frågan finns alltjämt på dagordningen. Hälsosektorns andel av den totala budgeten har tidigare varit låg (endast kring knappa 10 procent de senaste åren). De senaste årens budgetar har inneburit en viss höjning av resurser till hälsosektorn. Vissa sjukhus har drabbats av stora ekonomiska problem med bristande tekniskt underhåll, uppskjutna operationer och avvisade patienter som följd. Budgeten för 2007 har när detta skrivs ännu inte antagits men det mesta tyder på att diskussionerna och utfallen av dessa kommer att vara ungefär desamma som tidigare. 12. Rätten till utbildning Utbildningen är kostnadsfri både på grundskole- och gymnasienivå, men man måste betala skolböckerna själv. Yrkesutbildningen är fortfarande centralstyrd av olika fackministerier och har haft svårt att anpassa sig till arbetsmarknadens 9

10 nya behov och efterfrågan. Utbildningssektorns andel av budgeten har de senaste åren legat på knappa 20 procent. Budgeten har höjts något under de senaste tre åren bland annat för att möjliggöra högre lärarlöner. Även i budgeten för 2007 är en viss ökning att vänta men lönerna är fortfarande låga. En utbildningsreform sjösattes till skolstarten Reformen innebar att ryskspråkiga gymnasieelever som går i de så kallade minoritetsskolorna efter hand skall ha 60 procent av undervisningen på statsspråket, d.v.s. lettiska, istället för som tidigare 40 procent. Reformen var föremål för diskussioner och ledde till protester från ryskspråkiga organisationer. En av tankarna bakom reformen var att bättre förbereda eleverna för eftergymnasial utbildning eftersom undervisningen på statliga universitet sker på lettiska. Protesterna mot reformen som sådan dog dock snabbt ut och varken vid skolstarten 2005 eller 2006 var det en fråga som diskuterades i någon större utsträckning. Således handlade det snarast om att frågan politiserades tämligen omgående och utnyttjades inrikespolitiskt av framför allt de radikala ryskspråkiga företrädarna, men även av representanter för nationalistiska lettiska strömningar. Hur reformen påverkar kvaliteten i undervisningen och elevernas förmåga att gå vidare till universitetsstudier är ännu inte känt Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Stora skillnader råder mellan stad och landsbygd, framför allt mellan Riga med närliggande områden och resterande delar av landet. Arbetslösheten är betydligt högre på landsbygden än i storstäderna. Den sociala misär som alltjämt råder i delar av landet, framför allt i östra Lettland, är i mycket ett resultat av den pågående strukturomvandlingen. Den etniska minoriteten, det vill säga till största delen de ryskspråkiga, kan generellt inte sägas ha sämre levnadsstandard än övriga grupper. OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Kvinnor är underrepresenterade i politiska fora på alla nivåer. Presidenten är dock kvinna. (Se även punkt 9 om andelen kvinnor i politiken.) Kvinnosynen hos gemene man är överlag konservativ och kvinnan bär ofta huvudansvaret för barn och hushållsarbete. Skilsmässofrekvensen är vid en europeisk jämförelse hög, men har minskat. Många män dör i förtid på grund av

11 alkoholmissbruk och olyckor. Medellivslängden är för kvinnor därför mer än tio år längre än för män (77 respektive 66 år). Fri abort finns. Antalet aborter som genomförs årligen är relativt stort fortfarande men minskar kraftigt. I princip lika många kvinnor som män är yrkesverksamma, även vad gäller heltidsarbete. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män är betydande. Kvinnor återfinns visserligen framför allt inom s.k. låglöneyrken, men även inom respektive yrkeskategori har män högre snittlön. Samtidigt har en större andel kvinnor än män högre utbildning. Det är tydligt att på lägre nivåer och mellanchefsnivåer är kvinnorna på stark frammarsch, inte minst inom offentlig sektor. Detta återspeglas dock ännu inte fullt ut i ledningsstrukturer men en del kvinnor intar ledande positioner inom både näringsliv och förvaltning och på sikt torde andelen öka. Andelen hushåll med ensamstående mödrar är hög. Våld inom familjen förekommer och är ett brott som faller under strafflagen. I allmänhet kan våldet relateras till alkoholmissbruk, arbetslöshet och fattigdom. Det finns även anledning att anta att alltför få fall av våld i hemmet verkligen anmäls. En kvinnojour (telefonjour och enkel mottagning) finns för kvinnor i nödsituationer, men inga härbärgen där utsatta kvinnor kan få en fristad. Under parlamentets kommitté för mänskliga rättigheter finns en arbetsgrupp med uppgift att arbeta med jämställdhetsfrågor framför allt inom ramen för diskriminering på arbetsmarknaden och våld i hemmet. Prostitutionen är utbredd. Det rör sig om prostitution på hotell, nattklubbar och eskortservice snarare än gatuprostitution, och skälet är försörjningssvårigheter och arbetslöshet. De påtagligt stora inkomstskillnaderna i Lettland och en iögonfallande lyxkonsumtion hos ett fåtal kan också bidra till att dra in unga kvinnor i sexindustrin. Många av sexköparna är turister. Någon pålitlig statistik på hur utbredd prostitutionen är finns inte. De nära kontakterna mellan den inhemska sexindustrin och den organiserade sexslavhandeln gör att kvinnor även riskerar att hamna utomlands som offer för människohandel. Den internationella organisationen IOM, som arbetar med frågor relaterade till handel med människor, uppskattar antalet lettiska offer för människohandel till cirka personer om året. Mörkertalet är stort, eftersom flertalet kvinnor aldrig kommer i kontakt med myndigheterna. Det är straffbart att värva och smuggla människor i syfte att exploatera dem utomlands. Lagen inkluderar även minderåriga och då med utökad straffskala. Som exploatering räknas utnyttjande för sexuella ändamål och tvångsarbete. Lettland deltar i arbetet inom Östersjöstaternas råd för att stävja människohandel. 11

12 Barnets rättigheter Barn är, som så ofta under pågående strukturomvandlingar, utsatta och många har drabbats av de ekonomiska och sociala svårigheter som orsakats av de samhälleliga förändringarna. Hög arbetslöshet i vissa regioner och ett utbrett alkoholmissbruk har medfört att många barn lever i social misär. Fattiga familjer har rätt till socialbidrag men då ersättningsnivåerna är mycket låga och något annat stöd inte erbjuds, placeras barnen istället ofta på barnhem eller internatskolor. Antalet barn placerade på institutioner är därför mycket högt. Uppgifter förekommer om att upp till 6000 barn inte går i skolan. Ministeriet för barn- och familjefrågor har en tid arbetat på ett system som i framtiden snarare skall bygga på fosterfamiljer än internat och barnhem. Barnprostitution förekommer. Antalet gatubarn är osäkert, uppskattningarna varierar mellan 2000 och 5000 barn. Att siffrorna varierar på detta sätt handlar dels om källan, dels hur man väljer att definiera vem som ska anses vara ett gatubarn. Det finns barn som vistas på gatan som egentligen har ett hem, men med oordnade förhållanden och fattigdom. Det förekommer att gatubarnen utnyttjas sexuellt. Det finns enskilda organisationer som arbetar med att ge barnen hjälp och stöd. Barnarbete är en relativt ovanlig företeelse. Personer under 18 år, dvs barn, rekryteras inte till väpnade styrkor. Se även punkt 3 om långa häktningstider. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk De etniska letterna utgör knappt 60 procent av befolkningen. Den största minoriteten utgörs av de etniska ryssarna vilka uppgår till drygt 28 procent (cirka personer) av befolkningen i Lettland. Av de etniska ryssarna är knappa 42 procent ( personer), icke-medborgare och dryga 55 procent (cirka personer) medborgare (cirka tre procent, personer, är ryska medborgare). Därutöver finns knappt fyra procent vitryssar och cirka 2,5 procent ukrainare och lika många av polsk etnicitet samt ett antal mindre etniska grupper. Sammanlagt är i dagsläget cirka personer av den totala befolkningen på cirka 2,3 miljoner invånare icke-medborgare, vilket alltså motsvarar knappa 18 procent. Av dessa 18 procent utgör de etniska ryssarna cirka 67 procent, de etniska vitryssarna dryga 13 procent och de etniska ukrainarna knappa 10 procent.

13 13 Någon statssanktionerad diskriminering på grund av etnicitet eller religion förekommer inte i Lettland. I praktiken torde ibland de som inte talar lettiska drabbas av ett mindre tillmötesgående sätt från myndigheter och/eller enskilda tjänstemän och många icke-medborgare uppger att de känner sig ovälkomna i samhället. Att inte behärska det officiella språket minskar naturligt nog också tillgången till offentlig service och information samt begränsar möjligheterna på arbetsmarknaden. Trots den kraftiga ökningen av antalet naturaliseringar bland ickemedborgarna, särskilt omedelbart efter Lettlands ja till EU (se även avsnitt 1), är takten fortfarande förhållandevis låg, sett till det totala antalet ickemedborgare. Detta trots kampanjer och ett särskilt språkprogram som syftar till att förbereda inför naturaliseringsprovet. Den myndighet som arbetar med naturaliseringen räknar med att cirka icke-medborgare i dagsläget inte är intresserade av att bli lettiska medborgare. Detta gäller framför allt äldre icke-medborgare. Sverige har varit medfinansiär i både kampanjen och programmet. De lettiska myndigheterna har klarat av att möta den ökade efterfrågan och man har lyckats hålla jämna steg mellan antalet sökande och antalet som beviljas medborgarskap. I siffror innebär detta att antalet icke-medborgare som ansökte om medborgarskap under 2000-talet före omröstningen om EUmedlemskap i snitt var cirka 750 personer per månad, att jämföra med ett snitt på nästan 1700 personer per månad de sista fyra månaderna 2003 och åren 2004 och Under 2006 har antalet ansökningar gått ner något men stabiliserat sig på en högre nivå än innan det stod klart att Lettland skulle bli medlem i EU. Snittet de första nio månaderna i år har varit cirka 1000 ansökningar per månad. Den lettiska staten är medveten om det problem som det innebär att ha nästan 18 procent av landets invånare som icke-medborgare. Myndigheterna arbetar vidare med de olika program som finns för naturalisering, och det finns även en särskild myndighet för detta. Det är viktigt att lettiska staten även fortsatt klarar av att möta den ökande efterfrågan på naturalisering från ickemedborgarna. Fram tills nyligen har kvinnor uppvisat en större vilja att bli lettiska medborgare än män. Endast 30 procent av dem som ansökte om naturalisering tidigare var män. Statistiken för 2006 är jämnare och männen utgör nu nästan 50 procent av de sökande. En förklaring till detta är att Lettland inför en yrkesarmé från och med 2007 och att unga män med lettiskt medborgarskap därför inte inkallas till obligatorisk militärtjänst längre. Före införandet av en yrkesarmé inkallades alla män under 30 år med medborgarskap till allmän

14 värnplikt. Icke-medborgare behövde inte göra militärtjänsten, vilket innebar att en del unga män avvaktade beslutet om en yrkesarmé innan de beslutade att ansöka om medborgarskap. Den lettiska lagstiftningen kring medborgarskap uppfyller såväl EU:s och NATO:s som OSSE:s krav. Undersökningar om varför naturaliseringen av icke-medborgare hållit så låg fart har visat sig vara kopplade till känslomässiga och praktiska skäl. Den statliga informationen om hur man kan bli medborgar har varit knapphändig, inte minst på landsbygden. Den har förbättrats de senaste året, med ökat antal ansökningar som följd. Vidare har det saknats vilja att ansöka om medborgarskap hos en del icke-medborgarna. Många har angivit en känslomässig motvilja till att behöva genomgå ett test för att bli medborgare, trots att de i vissa fall talar lettiska. En del anser sig vara berättigade till ett medborgarskap utan att behöva bevisa något för den lettiska staten. Lettland har på senare tid sänkt avgiften och på andra sätt underlättat för t.ex. pensionärer och funktionshindrade att naturaliseras. Barn till icke-medborgare födda efter den återupprättade självständigheten har rätt till medborgarskap genom anmälan från föräldrarna. Det krävs alltjämt att föräldrarna aktivt tar ställning för ett medborgarskap för deras barn. Förfarandet bör kunna förenklas ytterligare, anser såväl OSSE som Europarådet. En statlig fond för samhällsintegrationen, Society Integration Foundation, med syfte är att initiera och kanalisera pengar till projekt som främjar integrationen av etniska minoriteter och även utsatta grupper som till exempel funktionshindrade, finns. Se även avsnitt 1, 9, 10 och Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Brottsbalken betecknar homosexuella handlingar som onaturlig sexuell tillfredsställelse, men klassar det inte som något brottsligt. En arbetsskyddslagstiftning som även inkluderar skydd för sexuella minoriteter har nyligen antagits. Parlamentet antog dock först en lag där man strök skyddet mot diskriminering vad gällde sexuella minoriteter. Detta var inte bara ett brott mot EU:s regelverk, utan aktualiserade även frågan om tolerans i samhället i stort. Lettland fick kritik internationellt och presidenten återsände lagen till parlamentet med krav om ändringar dels utifrån ett toleransperspektiv, dels utifrån vad EU krävde. Efter en debatt, där flera ledamöter gjorde homofoba uttalanden, antog parlamentet slutligen en lag inkluderande även skydd för sexuella minoriteter och uppfyllde därmed EU:s regelverk. Parlamentet var 14

15 dock långt ifrån enigt och ett par partier (vilka även i valkampanjerna försökte locka röster genom homofob propaganda) stod på sig in i det sista. Fördomar mot personer med annan sexuell läggning är vanliga vilket visade sig i även i somras då Riga Gay Pride dagarna hölls i Riga för andra året i rad. Liksom året innan kom ett antal ledande politiker med uttalanden som visade på brist på tolerans och präglades av en fördomsfull inställning till HBTpersoner. Även allmänheten visade upp prov på bristande förståelse och tolerans och vissa media rapporterade utifrån ett intolerant perspektiv. Vid 2006 års Gay Pride tilläts inte deltagarna paradera genom stan utan befanns sig mest inomhus i seminarier och dylikt. Ett antal grupperingar av extremister från både vänster- och högerkanten genomförde ändå demonstrationer och också förföljelser av deltagarna där bl a avföring kastades på deltagarna. Polisens ovilja att ingripa var slående. Inrikesministern kom med ett antal uttalanden som närmast var att uppfatta som stöd för dem som försökte stoppa evenemanget. Överhuvudtaget saknades tydliga uttalanden och budskap från landets politiska ledning om att det var en oacceptabel brist på tolerans som vissa grupperingar och politiska partier uppvisade. Ledningen för alla de stora kyrkliga samfunden uttalade sig mycket kritiskt till att HBT-personer skulle få genomföra Gay Pride dagarna och partiet Första Partiet drev en mycket hård politik riktad mot HBT-personer. Samma parti lade fram ett förslag under hösten som skulle förbjuda organisationer, föreningar, klubbar etc. som arbetade med någon form av HBT-aktiviteter att få använda media för reklam och information. Förslaget röstades ner men bidrar till bilden av att Lettland har mycket kvar att arbeta med i denna fråga. Det får ändå betecknas som positivt att frågan kom upp på dagordningen och att vissa organisationer och politiska debattörer i Lettland öppet kritiserade politiker för brist på tolerans. En organisation för HBT-personers rättigheter, Mozaika, finns. Organisationen arbetade intensivt med Gay Pride dagarna. Sedan organisationen fått nej till en gatuparad även av högre instans anordnade den bl.a. ett antal seminarier inomhus med även internationellt deltagande från exempelvis Sverige. 18 Flyktingars rättigheter Lettland har ratificerat flyktingkonventionen och dess tilläggsprotokoll. Mottagningsförhållandena har förbättrats, med stöd av främst EU, inklusive Sverige, samt USA, men förhållandena i mottagningscentret i staden Olaine är fortfarande knappa. Sedan Lettland fick sin asyllag har endast 169 personer sökt asyl, varav 8 ansökningar beviljats. En av dessa har genomgått naturaliseringsprocessen och blivit lettisk medborgare. Under 2005 ansökte 20 15

16 personer om asyl, varav sju stycken somalier som kom till Lettland via människosmugglare i tron att de skulle föras till Sverige. Dessa somalier har nu beviljats temporärt uppehållstillstånd i linje med lagen om så kallad alternativ status (se nedan). Eftersom det är så få personer som kommit till Lettland som flyktingar är det svårt att dra några slutsatser om hur de har integrerats i samhället. Majoriteten av de asylsökande har kommit från OSS-länderna, bland annat från Ryssland (bl.a. Tjetjenien), Vitryssland, Turkmenistan och Kirgizistan. Enligt den reviderade asyllagen skall skydd även kunna ges till personer med så kallad alternativ status, det vill säga personer som inte bedöms ha flyktingstatus men ändå är i behov av skydd på grund av t.ex. militär konflikt eller om de riskerar dödsstraff eller tortyr i sitt hemland. Sedan den reviderade lagen trädde i kraft har 16 personer beviljats alternativ status. Fem av dessa har dock självmant återvänt till sitt hemland och därmed blivit fråntagna denna status. En annan nyhet som introducerades i och med revideringen var att tillfälligt skydd skall kunna ges, samt att möjligheten skall ges att tillämpa "snabbehandling" (accelerated procedure) redan vid gränsen. Handläggningstiden inklusive överklagande är då mycket kort endast fem dagar. 19. Funktionshindrades rättigheter Funktionshindrade är berättigade till nödvändigt stöd för att kunna integreras och leva i samhället. Synen på funktionshindrade kan vara fördomsfull och i vissa fall även nedvärderande, speciellt i fråga om psykiskt funktionshindrade. Regeringen stöder särskilda skolor för funktionshindrade, inklusive några yrkesskolor. Endast ett fåtal funktionshindrade har emellertid fast arbete. Allmänna platser och kollektivtrafiken är endast i undantagsfall anpassade till funktionshindrade. Ett kontinuerligt arbete för att förbättra detta pågår men mycket arbete återstår ännu. Den politiska viljan att avsätta mer resurser för de funktionshindrade har hittills varit liten. Frivilligorganisationer för funktionshindrade (främst bildade och stödda av anhöriga) blir allt fler men är fortfarande relativt små och svaga. Sverige har bidragit med stöd till detta område. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Det finns ett stort antal enskilda organisationer verksamma inom området mänskliga rättigheter. Dialog mellan regering och organisationerna 16

17 förekommer. Bland de mer inflytelserika återfinns Latvian Center for Human Rights and Ethnic Studies, LCHRES, som är knuten till internationella Helsingforsfederationen. Genom sina undersökande rapporter och artiklar har organisationen blivit en viktig opinionsbildare. Den ryskspråkiga intresseorganisationen Latvian Human Rights Committee fungerar i realiteten som ett slags ombudsman för ryskspråkiga och erbjuder bland annat gratis rättshjälp i civilmål, men av varierande kvalitet. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Regeringen har länge haft ett samarbete med OSSE. Även EU och NATO förde en kontinuerlig dialog med Lettland om mänskliga rättigheter när Lettland hade ansökt om medlemskap. Som medlem av dessa två organisationer för nu Lettland en regelbunden dialog med dem kring frågorna. Under 2006 var OSSE:s högkommissarie för nationella minoriteter, Rolf Ekéus, i Riga, främst för att följa upp tidigare besök. Han uttryckte tillfredsställelse över det som gjorts i Lettland och den ökade naturaliseringstakten. Han tryckte på vikten av att se till att naturaliseringsmyndigheten även i fortsättningen fick tillräckliga medel för att möjliggöra en än högre takt. Ekéus påpekade, liksom vid tidigare besök, att såväl Lettlands lagstiftning som den genomförda utbildningsreformen uppfyller alla internationella krav och underströk behovet av en fortsatt och utökad dialog och flexibilitet i förbindelserna mellan det offentliga Lettland och de ryskspråkiga. OSSE/ODIHR (Organisationen för fred och säkerhet i Europa) sände en begränsad delegation om sju personer att övervaka parlamentsvalet i oktober Delegationen konstaterade att valen genomfördes transparent och professionellt. Den upprepade dock OSSE:s tidigare påpekanden om att alltför många invånare i Lettland alltjämt saknade medborgarskap och därmed rösträtt, samt att Lettland kunnat vidta fler åtgärder för att minska antalet ickemedborgare inför detta val. FN är representerat i Lettland genom WHO och, i viss mån, UNDP. Den senare organisationen har visserligen under 2006 stängt sitt kontor men har kvar två personer, som arbetar som ett lokalt kontor för några få kvarvarande projekt. Dessutom finns en nationell kommission för UNICEF. För några år sedan lämnade även flyktingkommissariens kontor, UNHCR, och UNODC (narkotikaorganet, f d UNDCP) Lettland. IOM, (International Organization for Migration) delar kontor i Riga med bl.a. UNICEF och kvarvarande UNDP. IMF och Världsbanken har nyligen stängt sina kontor i Riga. 17

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Lettland 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Lettland 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Lettland 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen för de mänskliga rättigheterna (MR) är överlag god. Den fortsätter att förbättras

Läs mer

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet.

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet. Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig samman- ställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Guyana har ratificerat följande centrala konventioner:

Guyana har ratificerat följande centrala konventioner: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter:

Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga Utrikesdepartementet rättigheterna i landet. Information

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Komorerna är en demokrati i utveckling. Även om regeringen generellt respekterar invånarnas

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns

Läs mer

De civila myndigheterna upprätthåller en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna.

De civila myndigheterna upprätthåller en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna. Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val.

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Slovenien 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen för de mänskliga rättigheterna (MR) i Slovenien är god. Slovenien har ratificerat

Läs mer

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Ekvatorialguinea 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Ekvatorialguinea har president Teodoro Obiang Nguemas styre karaktäriserats

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

De civila myndigheterna utövar i allmänhet en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna.

De civila myndigheterna utövar i allmänhet en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1975:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1952:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom.

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Monaco är medlem i FN sedan 1993 har bland annat ratificerat följande konventioner:

Monaco är medlem i FN sedan 1993 har bland annat ratificerat följande konventioner: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge e fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i lande Information bör sökas också från

Läs mer

Barnkonventionen tillerkänner barn medborgliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundprinciper:

Barnkonventionen tillerkänner barn medborgliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundprinciper: Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Barnkonventionen fastslår att barn har särskilda rättigheter. Ordet konvention betyder överenskommelse, och genom

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Norge 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Norge är gott. De medborgerliga och politiska

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

En kritik när det gäller mänskliga rättigheter som har riktats mot Andorra har gällt reglerna kring medborgarskap och diskriminering vid urvalet av

En kritik när det gäller mänskliga rättigheter som har riktats mot Andorra har gällt reglerna kring medborgarskap och diskriminering vid urvalet av Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter Övning: Artiklarna Syfte Övningens syfte är att du ska få en ökad förståelse för vilka artiklarna i konventionen är och se vilka artiklar som berör er verksamhet

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Sao Tomé och Principe har ratificerat:

Sao Tomé och Principe har ratificerat: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM

HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM SVENSKA VÄRDERINGAR Grundlagarna är de sanna svenska värderingarna Vårt demokratiska

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Seychellerna Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Mänskliga rättigheter i Seychellerna Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Barnkonventionen kort version

Barnkonventionen kort version Barnkonventionen kort version Fullständig version på länken: https://www.raddabarnen.se/rad och kunskap/skolmaterial/barnkonventionen/helabarnkonventionen/ FN:s konvention om barnets rättigheter består

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Guinea Bissau 2007. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Mänskliga rättigheter i Guinea Bissau 2007. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Kap Verde är en parlamentarisk demokrati. De mänskliga rättigheterna (MR) respekteras

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

Det civila samhället är emellertid relativt starkt med ett flertal aktiva enskilda organisationer, bland annat på området mänskliga rättigheter.

Det civila samhället är emellertid relativt starkt med ett flertal aktiva enskilda organisationer, bland annat på området mänskliga rättigheter. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Kirgizistan 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Kirgizistan har stora politiska förändringar inträffat under året. Omfattande folkliga

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga Utrikesdepartementet rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Elisabeth Abiri Mänskliga rättigheters utgångspunkt! Alla människor är lika i värdighet och rättigheter! Alla människor

Läs mer

Monaco är medlem i FN sedan 1993 och har bland annat ratificerat följande konventioner:

Monaco är medlem i FN sedan 1993 och har bland annat ratificerat följande konventioner: Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

BARNKONVENTIONEN. Kort version

BARNKONVENTIONEN. Kort version BARNKONVENTIONEN Kort version BARNKONVENTIONEN FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Som barn räknas

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer