AHLSÉNS FORSKNINGSINSTITUT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "AHLSÉNS FORSKNINGSINSTITUT"

Transkript

1 ISSN X DÖVBLINDA: TAKTILT ÖVERFÖRD INFORMATION OM SKEENDEN I OMGIVNINGEN Erik Borg, Jerker Rönnberg AHLSÉNS FORSKNINGSINSTITUT Rapport nr Regionsjukhuset Örebro Örebro Universitet Linköpings Universitet Socialvetenskapliga Forskningsrådet :2C

2 ISSN X Maj 2007 Tryckning 3 DÖVBLINDA: TAKTILT ÖVERFÖRD INFORMATION OM SKEENDEN I OMGIVNINGEN Erik Borg, Jerker Rönnberg AHLSÉNS FORSKNINGSINSTITUT Rapport nr Regionsjukhuset Örebro Örebro Universitet Linköpings Universitet Socialvetenskapliga Forskningsrådet :2C

3 I. SAMMANFATTNING Dövblinda personers perception och hantering av information om händelser i omgivningen analyserades ur ett socialt och perceptuellt perspektiv. På basen av en hierarkisk perceptuell modell fokuserades på de lägsta nivåerna, upptäckt och lokalisation av skeenden i omgivningen. I en strukturerad intervjustudie med 13 dövblinda, de flesta med Ushers syndrom, visades att den sekundära funktionen "lokalisation" var nästan lika viktig som den basala processen "upptäckt", men i vissa avseenden svårare. Synrester och hjälpmedel för att utnyttja dessa upplevdes som viktigast för omgivningsinformation och individuell förbättring av densamma. Luftdrag och luktsinnet var också viktiga, medan få medvetet utnyttjade vibrationssinnet. De flesta hade en ganska positiv syn på sig själva och omvärlden, men det fanns ett positivt samband mellan att ha svårigheter att upptäcka och lokalisera ( om man upplever dessa funktioner som viktiga ( och negativa tankar. För 7 dövblinda med tilläggshandikapp, främst utvecklingsstörning, var känsel, lukt och syn de viktigaste sinnena för upptäckt och lokalisation. Ett huvudburet hjälpmedel (glasögon) med tre mikrofoner och fyra vibratorer utvecklades i en laboratorieprototyp med en digital signalbearbetning i stationär datorutrustning. Analysprogrammet testades i ett ljudmiljörum och visade sig ha god precision i alla riktningar och ett signalstörförhållande om db för tal och 0 db för bruspulser. Vibratorsignalen kodades i åtta riktningar som uppfattades korrekt utan nämnvärd träning. Åttio procents korrekta riktningsangivelser erhölls med vibratorerna i de flesta huvudriktningar (0o, 90o, 180o, 270o) och 95 % korrekta svar erhölls i en kommunikationssituation i ett kontorsrum. Nio av tolv döva eller dövblinda försökspersoner var positiva till att prova ett miniatyriserat portabelt hjälpmedel med upptäckts- och riktningsfunktion. De nya resultaten diskuterades från ett ekologiskt perspektiv. Genom att öka specificiteten i omvärldsperceptionen minskas den mentala energi, som går åt för att uppfatta och ha kontroll av omvärlden. 1

4 II. INLEDNING A. ALLMÄN BAKGRUND Föreliggande rapport avser projekt "Ljudlokalisation: Taktilt överförd riktningsinformation hos dövblinda i ett perceptuellt och socialt perspektiv", som genomförts med stöd av Socialvetenskapliga Forskningsrådet (SFR) : 2C. Det här aktuella arbetet, vilket avses utgöra den första fasen i ett längre forskningsprojekt, har bestått av tre delar. 1) En intervjuundersökning med 20 dövblinda med avseende på deras känslor, problem och strategier när det gäller att övervaka och ha kontroll över händelser i omgivningen. 2) En analys av de perceptuella förutsättningarna för att överföra riktningsinformation via hudsinnet, och 3) en utveckling, konstruktion och testning av en prototyp till ett hjälpmedel som automatiskt och på ett lämpligt sätt ger de dövblinda information om riktningen till relevanta händelser i omgivningen. I projektet har arbetet prof. Erik Borg, prof. Jerker Rönnberg, fo-audionom Yvonne Behrenth, fo-audionom Eva Samuelsson-Jonsson, fo-audionom Inga-Stina Olsson, socialpedagog Birgitta Andersson-Olsson, socionom Olle Söderlind, fo-ing. Kasper Marklund, fo-ing. Mats Wilson, ing. Anders Hjälm, ing. David Josefsson, fo-sekr. Anita Dandenell Till projektet har knutits en referensgrupp: Prof. Arne Risberg, doc. Karl-Erik Spens, prof. Birger Roos, doc. Gunnar Jansson. Följande arbeten har publicerats eller är accepterade för publikation: Borg E. Cutaneous senses for detection and localization of environmental sound sources: a review and tutorial. Scand Audiol 1997; 26: Borg E, Wilson M, Samuelsson E. Towards an ecological audiology: Stereophonic listening chamber and acoustic environmental tests. Scand Audiol 1998; 27: Borg E. Audiology in an ecological perspective - development of a conceptual framework. Scand Audiol 1999; 28 (Suppl 49): Borg E, Rönnberg J, Neovius L. Monitoring the environment: Sound lozalisation equipment for deaf-blind people. Acta Otolaryngol 1999; 119: Borg E, Rönnberg J, Neovius L. Att veta vad som händer i omgivningen, utvecklingen av ett hjälpmedel. Symposievolym Rendevouz Örebro, Människa, Handikapp, Livsvillkor. 1999; Rönnberg J, Samuelsson E, Borg E. Omvärldsstrategier för dövblinda: en enkät- och intervjustudie. Symposievolym Rendevouz Örebro, Människa, Handikapp, Livsvillkor. 1999;

5 Borg E, Rönnberg J, Neovius L. Monitoring environmental events: problems, strategies and sensory compensation. Proceedings from ISAC'00 Conference, Exeter. May 23-6, Borg E, Neovius L, Kjellander M. A three-microphone system for environmental monitoring in deaf-blind. J Rehab Res Dev Accepterad för publikation. Borg E, Rönnberg J, Neovius L. Vibratory coded directional analysis: evaluation of a three-microphone - four vibrator DSP-system. J Rehab Res Dev Accepterad för publikation. Rönnberg J, Borg E. A review and evaluation of research on the deaf-blind from perceptual, linguistic-communicative, and social-rehabilitative aspects. Selective review. Scand Audiol Accepterad för publikation. Rönnberg J, Jonsson E, Borg E. Exploring the perceived world of the deaf-blind: On the development of an instrument. Scand Audiol. Accepterad för publikation. Rapporten börjar med en allmän inledning, därefter specificeras frågeställningarna. Metoder och resultat presenteras, och slutligen genomförs en kort allmän diskussion. B. HÖRSEL- OCH SYNSINNETS NORMALA ROLL 1) Nivåer av sensorisk omvärldsinformation De sensoriska och perceptuella processer som ligger bakom vår omvärldsuppfattning och kommunikationsförmåga kan indelas efter flera olika grunder. Alla de klassiska sinnena bidrar, syn, hörsel, känsel, lukt och smak. De skiljer sig både med avseende på sinnesorganets konstruktion och den sensoriska signalens karaktär, fysisk energi, t.ex. ljus, ljud eller tryck, eller kemiska substanser såsom doft- och smakämnen. Syn, hörsel och lukt kan betraktas som teleceptiva, dvs. de tar upp information från den mer avlägsna yttre världen. Smak och känsel fordrar direkt kontakt (värmestrålning och vinddrag kan dock uppfattas av huden även från avlägsna källor). Det finns också sensoriska signaler från kroppen, som ger information om individens relation till omgivningen, t ex balansorgan och kinestetiska och proprioceptiva system. Fjärrinformationen och perceptionen av omgivningen kan i sin tur indelas i flera nivåer utifrån den interna signalbearbetningen och personens reaktion på de sensoriska signalerna. Tabell I visar den hierarkiska indelning som används i föreliggande projekt. 3

6 Tabell I. Bearbetning av information om omgivningen. 1. Upptäckt av personer eller händelser i omgivningen 2. Lokalisation av personen eller händelsen, riktning och avstånd 3. Identifikation av fenomenet 4. Tolkning av fenomenet 5. Reaktion (kognitiv, emotionell), möjligheten att påverka och interagera med fenomenet (fysiskt eller språkligt) I nivåerna 1-4 mottas och bearbetas information utifrån. I nivåerna (4 och) 5 sker ett samspel ( kommunikation. Processerna i Tabell I kan i sin tur både och/eller vara medvetna och omedvetna. Man kan omedvetet reagera på händelser i omgivningen och först efter reaktionen bli medveten om vad som hänt. Däremot är naturligtvis tolkningsnivån alltid att betrakta som medveten. Bortfall av sinnesfunktioner begränsar och förändrar förutsättningarna för personens omvärldsuppfattning. Förändringens karaktär beror på vilket sinne som drabbas och hur sinnesintrycken förvrängs av skadan. De sinnen som är drabbade hos den dövblinde har kortfattat följande funktionella roll. 2) Hörsel Hörseln möjliggör detektion, lokalisation och identifikation av händelser, som själva är ljudkällor, dvs. en kontinuerlig övervakning av aktiviteter i omvärlden, samt kommunikation med andra personer. Information erhålls också om föremål i omgivningen, som inte själva sänder ut ljud men som reflekterar ljud, ekolokalisation. 3) Syn Synen är viktig för rumsorientering, underlag för eget rörelsemönster (mobility), detektion, identifikation och analys av föremål och händelser inom synfältet, samt kommunikation med andra personer. De flesta föremål vi ser sänder inte själva ut ljus, utan reflekterar ljus från andra källor. C. DÖVBLINDHET Den nordiska definitionen av dövblindhet är följande (Nordiska Nämnden för Handikappfrågor, 1980): "En person är dövblind när han har en allvarlig grad av kombinerad syn- och hörselskada. En del dövblinda är helt döva eller blinda. Andra har både synoch hörselrester. Kombinationen av handikappet reducerar ömsesidigt möjligheterna till att utnyttja eventuella syn- och hörselrester. Detta medför att dövblinda inte utan vidare kan tillgodogöra sig rehabiliterande åtgärder som passar personer som enbart har funktionsnedsättning av syn eller hörsel. Dövblindhet medför därför extrema svårigheter vid skolgång, vidareutbildning, arbete, familj och socialt liv samt utestänger också från information och kulturella aktiviteter. För de som är födda dövblinda eller har blivit dövblinda i en tidig ålder kompliceras situationen av att de ofta har tilläggssvårigheter av personlighetsmäs- 4

7 sig eller beteendemässig art. Sådana komplikationer reducerar ytterligare möjligheterna att utnyttja eventuella syn- och hörselrester och försvårar utvecklingen av andra funktioner. Dövblindhet bör därför anses vara ett självständigt handikapp, som ställer krav om särskilda metoder för att kommunicera och att klara sig i det dagliga livet". Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB) har en något annorlunda definition (ur stadgar maj 1998): "Som dövblind räknas en person med så nedsatt syn och hörsel att dessa funktionshinder tillsammans ger betydande svårigheter i det dagliga livet." Det finns ca personer i Sverige med en befolkning på 9 miljoner, som uppfyller dessa kriterier enligt tillgänglig statistik (Nordström, 1984). Det finns troligen ett betydande mörkertal framförallt av äldre gravt syn- och hörselskadade (Möller K, personligt meddelande). Tolv procent är helt döva och blinda, medan 50 % har en liten rest både av syn och hörsel. Många har varit seende och/eller hörande och förlorat sina sinnesfunktioner i vuxen ålder. Dessa har vuxit upp med en normal omvärldsuppfattning och ett språk antingen talat eller med tecken. En speciell grupp föds döva och har en recessivt ärftlig progredierande synnedsättning, som så småningom leder till ett tunnelseende eller total blindhet (Ushers syndrom). Synskadan vid Ushers syndrom kan leda till en inskränkning av synfältet och resultera i ett "tunnelseende" omfattande 5-10 grader. Synskärpan kan vara påverkad. Det kan föreligga nattblindhet eller ljusöverkänslighet och bländningsfenomen. Synnedsättningen ger svårighet att upptäcka händelser i omgivningen, ta in visuell information (text, bilder, kroppsspråk, teckenspråk) och att fysiskt uppfatta och röra sig i rummet (mobility). Andra dövblinda har andra symtom. Hörselskadan kan, leda till total dövhet, men också till andra typer av funktionsnedsättning. Dels kan ljuden vara försvagade och dels kan de vara förvrängda och otydliga. Förmågan att uppfatta tal är nedsatt framförallt i närvaro av störningsljud. Förmågan att lokalisera ljud kan vara nedsatt eller upphävd. Hörselnedsättningen eller dövheten förhindrar muntlig språkkommunikation som inte heller kan ersättas av visuellt språk t ex tecken, om personen också är blind. Den hörselskadade är också utestängd från de estetiska och emotionella upplevelser som ljud förmedlar. En viktig men ofta mindre uppmärksammad begränsning som inträder på grund av hörselskadan är svårigheter att uppfatta vad som händer i omgivningen. Omvärldsuppfattningen är ofta omedveten, t.ex. om bakgrundsljud i omgivningen och egna kroppsljud. Ett typiskt exempel är att man inte märker att fläkten är på förrän den stängs av. Omvärldsuppfattningen kan naturligtvis också vara medveten, man lyssnar efter någon som kommer, upptäcker ett varningsljud etc. Avsaknaden av omgivningsinformation vid dövblindhet är inte total, som vi skall se nedan, men påverkar framförallt förmågan att upptäcka och få information om det som händer längre bort än armslängds avstånd. Ett vanligt problem är att andra personer inte ger sig till känna, hälsar på den dövblinde och inte informerar om sin närvaro. Telefonsignaler, dörrklockor, trafik och det som händer i rummet och utomhus är exempel på områden där den dövblinde får liten eller ingen information. Balans- 5

8 problemen, som en dövblind ofta har, försämrar dessutom möjligheten att ha kontroll över omgivningen (Sauerburger, 1993). Enligt den gängse definitionen av dövblindhet har många personer en liten syn- eller hörselrest kvar. Synen, i det smala synfält som fungerar, blir då mycket viktig. En liten hörselrest kan också förmedla omgivningsinformation både om händelser i omgivningen och för orientering, t.ex. via ekolokalisation. De flesta normalhörande använder omedveten ljudinformation från omgivningen när de rör sig, såväl information om andra händelser som ekon från egna steg, t.ex. när man går nära en väg. Det taktila sinnet och luktsinnet kan också förmodas vara viktiga. Vinddrag, värmen av en person i närheten, solen eller ett värmeelement ger viktig omgivningsinformation. Den vanliga uppfattningen, att dövblinda kan identifiera de flesta personer genom lukten, är emellertid en överdrift (Sauerburger, 1993). Fram till i slutet av 40-talet fanns hypotesen om "facial vision", en speciell sinnesfunktion som dövblinda använde för att kunna orientera sig. Många hade nämligen observerat att deras förmåga att undvika föremål var anmärkningsvärt stor. Vid en noggrann undersökning visade emellertid Worchel och Dallenbach (1947) att denna förmåga helt enkelt var resultatet av odiagnosticerade hörsel- och synrester. Den moderna litteraturen om barndomsblinda ger ej heller belägg för påståendet att barndomsblinda skulle utveckla en överlägsen rumsuppfattning, eller förmåga att orientera sig (Rönnberg och Borg 2001, se dock Lessard et al., 1998 och Röder et al., 1999). Den dövblindas kontakt med samhälleliga institutioner och möjlighet att delta i alla de verksamheter, som är så självklara för övriga, är också begränsade. Detta har nyligen utretts av Möller (Möller och Samuelsson, 1998; Möller 1999). Dövblindheten ger ofta en större nedsättning av personens förmåga att kommunicera och orientera sig än vad man skulle förvänta sig av enbart dövhet eller blindhet. En viktig orsak till detta är att de båda sinnesfunktionerna delvis kan ta över varandras roll vid skada. Om bara ett av organen är skadade kan det andra kompensera. Denna kompensationsmöjlighet faller bort om båda organen är skadade. Vid hörselskada och dövhet blir talavläsning, mun-hand-systemet och teckenspråk effektiva kompensationsprocesser och hörseln kan utnyttjas av den synskadade, bl.a. för rumsorientering. Man brukar säga att för dövblindhet gäller 1 + 1mer än 2. Dessutom medför de sjukdomar, skador eller åldersprocesser som ger dövhet och blindhet ofta också andra skador, t.ex. på nervsystemet eller rörelseapparaten. Forskningsmässigt har man framförallt koncentrerat sig på att studera olika kommunikationsmetoder för dövblinda, där den s.k. Tadoma-metoden rönt störst intresse. Tadoma-metoden baseras på att den dövblinde talavläser genom att placera handen vid käken hos den talande, varmed både käkrörelser, luftströmmar och struprörelser bidrar. Forskning om taktilt teckenspråk förekommer också. Framförallt har den tagit fram kunskaper om hur teckenspråksförmågan och teckenförvärvandet utvecklas i barndomen och om procedurer för beteendemodifikationer. De faktiska valen av träningsmetod och kommunikationsform är mycket beroende av vilken typ av dövblindhet som man arbetar med (Rönnberg och Borg, 2001). Effekten av dövblindhe- 6

9 ten på personens liv är ofta mycket stor, och kunskapen om dessa förhållanden är inte särskilt spridd i det omgivande samhället (Möller och Samuelsson, 1998; Möller, 1999). Problem i dövblindas skolgång har behandlats i FUNKIS-utredningen 1998 och gymnasieutbildningen har nyligen genomlysts i en utredning stödd av Skolverket (Möller, 2001). D. KOMPENSATIONSMÖJLIGHETER Eftersom dövblindhet oftast inte kan botas utan blir bestående, får olika kompensatoriska åtgärder stor betydelse. Man kan uppfatta kompensation i en bred bemärkelse och inte bara som en förstärkning eller tydliggörande av vissa sinnessignaler. För att illustrera de olika dimensionerna av kompensatoriska möjligheter kan man utgå från en ekologisk kommunikationsmodell. Denna modell (Fig. 1 A, B, Borg 1999) utgår från en förenklad situation med två kommunicerande personer i en bakgrundsmiljö. Kommunikationen innefattar ett utbyte av akustiska och visuella signaler, vilket innebär att man först upptäcker varandras närhet och lokaliserar varandras position och ofta kartlägger identiteten. Andra signaler kan bidra via känsel och luktsinnet. På en högre nivå sker utbytet av symbolinformation, språk och andra meddelanden. Själva kommunikationsbeteendet och utbytet av information om detta pågår på ytterligare en annan nivå. Den yttre miljön, störningsljud, akustik och ljusförhållanden finns med som bakgrundsfaktorer liksom sociala faktorer och samhälleliga normer. Hela kommunikationssituationen är variabel både avseende den sociala och fysiska miljön. Olika typer av situationer är olika vanliga och upplevs olika viktiga för de agerande individerna. 7

10 Fig. 1. Schematisk framställning av processer i ett ekologiskt kommunikationssystem. Modellen är hämtad från ett ekologiskt system med interaktion mellan djur och växter. Interaktionen sker där med olika grad av biologisk komplexitet, allt ifrån enkla molekyler till sammansatta organiska föreningar och beteenden. Den inre miljön och den inre metabolismen både i djuret och växten är viktiga komponenter. De två aktörerna, djur och växt, deltar i den specifika interaktionen men den allmänna bakgrunden, ljus, vatten, temperatur och kemiska förhållanden, är också involverade. A. Ett analogt begreppssystem är tillämpbart för mellanmänsklig kommunikation där det sker ett utbyte i form av signaler (ljus, ljud, vibration) och budskap, men också i form av kommunikationsbeteenden. Den "inre metabolismen" utgörs av fysiologiska förlopp i hörselsystemet (afferenta processer, A); neuropsykologiska processer relaterade till språk (centrala, C) och talmotoriska processer (efferenta, E). 8

11 Fig. 1 B. I systemet ingår energiresurser som i kommunikationsmodellen utgörs av mental (emotionell, kognitiv) enegeri. En viktig faktor är också förväntningarna (preference) avseende kommunikationens förlopp och resultat, samt den egna förmågan. Detta motsvarar ekologins preferendum eller ekologiska nisch. Avvikelser mellan upplevd (perceived) kommunikation och förväntad (preferred) kommunikation ger upphov till ett upplevt handikapp, missnöje eller känsla av skam och skuld. Den mentala energin kan vara positiv och minska skillnaden mellan upplevd och förväntad situation (dvs. upplevt handikapp), men kan också blockera en adekvat anpassning. För höga förväntningar kan öka det upplevda handikappet, för låga kan leda till onödiga inskränkningar i aktivitet och delaktighet. Inom båda personerna sker hela tiden en intern bearbetning av informationen. Den bearbetning som sker är som regel inte frikopplad från vad som har hänt tidigare och vad man förväntar sig eller önskar skall hända framöver, men sker i hög grad momentant. I denna modell uppdelas processerna i en afferent inåtledande, en centralt språkbearbetande, och en efferent tal (tecken) producerande länk. Dessa är naturligtvis mycket komplicerade och Figuren visar en starkt förenklad bild av verkligheten. I synnerhet den centrala delen innehåller eller är kopplad till många andra mentala funktioner. Dessa utvecklas i Fig. 1 B. I denna införs ett grundläggande begrepp i ekologin, preferendum, dvs. den av djurarten eller individen önskade och/eller biologiskt optimala miljön. Denna modell postulerar också att varje person har en bild av en önskad kommunikationsförmåga, kommunikationsförlopp och kriterier för framgångsrik kommunikation. Dessa normvärden är bestämda av biologiska, sociala och psykologiska faktorer, till stor del baserade på egna erfarenheter och kan variera med situationen. De jämförs sedan mer eller mindre medvetet med den faktiska kommunikationsfunktionen eller mer exakt uttryckt den egna bilden av den faktiska kommunikationen. Om dessa bilder, den önskade och den verkliga, stämmer upplever personen balans och inget handikapp. Dock kan omgivningen uppleva att personen är handikappad i så motto att den inte förmår eller inte vill deltaga i aktiviteter eller leva 9

12 ett sådant liv som andra människor tycker vore naturligt. Vem som har den sanna bilden och tolkningsföreträdet, personen själv eller omgivningen, är en öppen fråga och beroende på sådana faktorer som relationer mellan parterna, maktförhållanden etc. Om det finns en skillnad mellan preferendum och den faktiska situationen uppstår en känsla av otillfredsställdhet, en handikappupplevelse och/eller skam- och skuldkänsla, och incitament skapas i mer eller mindre omedvetna försök att minska avvikelsen. Utgående från modellen kan avvikelserna minskas på i princip flera olika sätt. Antingen kan den faktiska kommunikationen förändras (den egna uppfattningen om densamma) eller så kan preferendum ändras, dvs. den egna bilden av önskvärd kommunikation och kommunikationsförmåga och kriterierna för framgång. Ett tydligt exempel på förändring av preferendum sker i samband med dövhet hos barn. Man byter kultur till en teckenspråkig kultur där hörandet är mindre viktigt. Om man å andra sidan i denna situation väljer att fortsätta med oralt språk som huvudsaklig eller enda kommunikationsväg, fordras kompensation på många andra nivåer för att balans skall uppstå om det alls är möjligt. Detsamma gäller vid hörselskada hos barn och vuxna där det finns betydande hörselrester. Signalerna behöver anpassas och förstärkas med tekniska anordningar, rumsakustiken saneras, kommunikationspartner informeras och tränas att sända på en för den hörselskadade mottagaren lämpligt sätt. Andra sinnesorgans betydelse måste uppmärksammas. Läppavläsning tränas intuitivt och systematiskt, hudsinnet utnyttjas. Dessutom kommer de centrala och språkliga förmågorna att spela en avgörande roll. Upplärning i språklig förmåga, träning att påverka kommunikationssituationer, strategiska och taktiska åtgärder är viktiga. Sist men inte minst måste den åtgång av mentala resurser, både emotionella och kognitiva, som visas i Fig. 1B uppmärksammas. Den leder ibland till höggradig trötthet. Modellen fäster också uppmärksamhet på den fysiska konditionens betydelse. Den kan behöva vara god som en grund för att den ofta kraftigt ökade ansträngningen skall klaras av. Ur den ekologiska modellen kan man alltså direkt härleda en mängd olika kompensatoriska processer. De grupperas nedan i tre huvudtyper och tillämpas på det speciella fallet dövblindhet. 1) Kompensation inom modalitet Denna typ av kompensation innefattar medvetna systematiska åtgärder som att tala nära örat, eller att anpassa hörapparater. Det finns allt bättre bevis från djurförsök att hjärnan själv har en viss plasticitet så att mer hjärnfunktion kopplas till den kvarvarande hörselfunktionen från döva områden. Någon förbättring av de enkla hörselfunktionerna, hörtrösklar etc. sker troligen ej. Huruvida centrala hörselfunktioner förbättras hos människor är ännu så länge mycket litet utrett. Det faktum att man efter ca 6 veckors ihärdig hörapparatanvändande har anpassat sig till hörapparatens nya ljud, talar dock för att det förekommer centrala kompensatoriska förändringar (Gatehouse, 1993). En kompensation på språklig eller kognitiv nivå kan mycket väl förekomma men är ofullständigt dokumenterad (Rönnberg et al., 1999b). 10

13 2) Kompensation mellan sinnesmodaliteter Omvärlden tas normalt in via alla sinnesorgan, men de olika sinnesmodaliteterna är specialiserade för att vara "huvudansvariga" för olika typer av signaler från omgivningen och därmed olika aspekter av densamma. Synen ger t ex information för rumsorientering, lokalisation och identifikation samt händelser i omgivningen, men också mycket språklig information. Hörseln är basen för den orala språkliga kommunikationen och för detektion och lokalisation av händelser i omgivningen, även bakom ryggen på observatören och i mörker. Gibson (1966) konstaterade att hörandet registrerar riktningen till ett skeende och synen ger möjlighet att orientera sig mot händelsen och identifiera den. Om ett sinnesorgan skadats eller dess funktion faller bort, blir personens sensoriska kapacitet på ett antal områden helt beroende av övriga sinnesorgan. Dess funktionella kapacitet och förmåga att ta över det skadade organets funktion kan under vissa betingelser tränas upp. De hörselskadade barnens förmåga att tillägna sig läppavläsning (Tillberg et al., 1997) är ett exempel där processen ofta går automatiskt utan formell träning. Inlärning av teckenspråket är också spontant om barnet vistas i teckenspråkig miljö. Efter ca 7 års ålder avtar det naturliga språktillägnandet och en systematisk träning behöver sättas in. Huruvida systematisk träning i läppavläsning hos vuxna verkligen ger resultat är omdiskuterat. Den sensoriska förmågan kan troligen ej förbättras, men de centrala och kognitiva högnivåfunktionerna kan möjligen tränas (Rönnberg et al., 1999b). En kompensation sker även vid blindhet. Detta har tidigare varit kontroversiellt, men nya studier (Lessard et al., 1998 och Röder et al., 1999) visar att medfött helt blinda har bättre ljudlokalisationsförmåga än seende framförallt vid komplicerade lyssningsuppgifter. Vad detta leder till i vardagslivet är dock fortfarande oklart. Även för personer med medfödd dövhet sker vissa förändringar i synfunktionen. Neville och Lawson (1987) visade att det perifera seendets utveckling kraftigt påverkas av medfödd dövhet. De elektriska signalerna från hjärnbarken ökar betydligt mer när en barndomsdöv person ser på ett rörligt föremål i det perifera synfältet än vad som är fallet hos en normalhörande. 3) Central kompensation Denna har berörts något tidigare. Den kan vara av olika slag och både ske inom ett visst sinnessystem, och omfatta högre, integrerade funktioner. Förutom för språket kan det gälla för beteende vid orientering och förflyttning, taktik och strategier vid kommunikation. Att använda och anpassa sig till ett hjälpmedel kräver en central sensorisk anpassning (Gatehouse, 1993), men den slutliga nyttan av hjälpmedlet är också beroende på inlärning, hantering och användning, dvs. processer på en högt integrerad beteendenivå. 4) Kompensation vid dövblindhet Som nämnts ovan är endast ca 12 % av dövblinda helt utan syn- och hörselfunktion, dvs. ofta finns syn- och hörselrester som kan användas. Med starka hörapparater och/eller teckenspråk kan man erhålla både en kommunikation och en omvärldsorientering, dock naturligtvis med stora svårigheter. Samtidigt utvecklas ofta spontant en förmåga att utnyttja hudsinnet, både känsel/vibration och temperatur samt 11

14 muskel- och ledsinne (proprioception), och luktsinnet för att upptäcka, lokalisera och identifiera personer och händelser i omgivningen. Dessa funktioner nämns ofta i studier av dövblinda och i levnadsbeskrivningar, men få systematiska studier finns. Miles (1995) påpekade t ex att hud- och rörelsesinnet ger viktig information liksom värmen från en lampa och ett vinddrag. Genom att känna muskelspänningar i handen kan man avgöra sinnesstämning och känsloläge hos den man kommunicerar med. Det rumsliga minnet är också av stor betydelse för att klara orientering, dvs. en central kompensatorisk funktion (Sauerberger, 1993). Welsh (1980) nämner en kompensation på den beteendemässiga nivån som blinda använder: Genom att själva göra ljud och bedöma ekona, kan de få en uppfattning om rummet och ett stöd för sin egen förflyttning (mobility). Denna metod kan även användas av dövblinda förutsatt att det finns någon hörselrest (Dalentoft, 1989). I en intervju med 33 dövblinda i Örebro fann Möller och Samuelsson (1998) att 16 hade vibrator för att uppfatta telefon- och dörrsignaler. E. HJÄLPMEDEL Hjälpmedel för dövblinda måste vara effektiva och socialt acceptabla. Detta gäller inte bara för dövblinda, men problemen blir större ju större hjälpbehovet är. Det finns två principiellt olika strategier för hjälpmedel ( då uppfattade i vid bemärkelse ( dels levande hjälpmedel, personliga assistenter, tolkar, ledarhundar m.m. och dels icke levande eller tekniska hjälpmedel, linser, förstorings- och förstärkningsanordningar, datorer, bildtelefoner etc. De förra är adaptiva och har en stor förmåga att inom givna gränser anpassa sig till det momentana behovet och den aktuella situationen. De har ofta en begränsning i tillgängligheten och kostnaden kan bli mycket hög. Personlig assistent och tolk kan ge en känsla av beroende, som kan upplevas negativt. De tekniska hjälpmedlen anpassas individuellt och fungerar inom relativt snäva ramar. Många moderna hjälpmedel har en av brukaren styrbar adaptation, t ex hörapparater som kan ställas in för olika lyssningssituationer. Ju mer avancerade och flexibla de tekniska hjälpmedlen är desto större pedagogiska insatser behövs i allmänhet för att de skall kunna utnyttjas till fullo. En fördel är att de har hög tillgänglighet och kan skapa ett oberoende av andra människors beslut och prioriteringar, en större integritet och självständighet. En nackdel är att de riskerar att bli klumpiga, i synnerhet ju mer avancerade de är t ex kommunikationsdatorer, käppar med vibrotaktila anordningar för orientering och förflyttning. En naturlig strävan i hjälpmedelsutvecklingen är hög flexibilitet och anpassbarhet till det momentana behovet och situationen förenad med hög tillgänglighet, driftsäkerhet samt liten och behändig dimension. Dövblinda utnyttjar i första hand de syn- och hörselrester som finns kvar för hjälpmedelsanpassning. En given fördel med detta är att de centrala hörsel- och synsystemen är utrustade och tränade att bearbeta informationen och har utvecklade förbindelser med andra centra i hjärnan. Dessa hjälpmedel skall inte närmare beskrivas här. Det finns utförliga presentationer i gängse audiologisk och oftalmologisk litteratur. Hjälpmedel som anpassas till andra sinnen (intermodal kompensation) är mindre kända och av större intresse här. Hudsinnets möjligheter att överföra information om riktning till pågående händelser, objekt i rummet och språk har studerats både från 12

15 grundvetenskaplig och tillämpad synvinkel. Békésy visade hudens förmåga att göra frekvensanalys liknande den i örat, och även ge riktningsinformation. Senare försök har gjorts av Gescheider, Robinson och andra. En översikt över ämnesområdet presenterades av Borg (1997). Slutsatsen i den översikten var att Weisenbergers (1992) binauralt anpassade vibratorer i öronmusslan var de mest intressanta för praktisk tillämpning. Någon uppföljning med kliniska försök eller fältförsök har dock ej presenterats. Övriga undersökningar gjordes med vibratorer på fingrarna eller armarna och var rena laboratoriestudier. De flesta vibrotaktila hjälpmedel är utvecklade för kommunikation och framförallt som ett stöd för läppavläsning (Summers, 1992, Plant och Spens, 1995), men ger också omvärldsinformation på nivå 1 (att något händer), ej på nivå 2 (lokalisation) men möjligen på nivå 3 (identifikation), (Söderlund p.c.). Några hjälpmedel som kopplas till lukt- och smaksinnena känner vi inte till om man bortser från brandvarnare. Dessa utnyttjar visserligen luktsignalen rök, men ej luktsinnet. De ger ljud-, eventuellt ljussignaler eller vibratorsignaler. 13

16 III. FORSKNING INOM DET AKTUELLA PROJEKTET A. ÖVERGRIPANDE MÅL 1) Att i en strukturerad intervju kartlägga dövblindas upplevelser och värderingar samt strategier avseende omvärldskontakt och kontroll, samt känslomässiga korrelat. 2) Att utveckla och i laboratoriemiljö utvärdera ett vibratorbaserat hjälpmedel för detektion och lokalisation av händelser i omgivningen. B. STRUKTURERAD INTERVJU ANALYS AV STRATEGIER OCH BEHOV MED AVSEENDE PÅ OMVÄRLDSUPPFATTNING Ett intervjuformulär utvecklades på basen av diskussioner med dövblinda och personer som arbetar med dövblindas problematik och stöd. Den strukturerade intervjun gav kvantitativa och kvalitativa analyser av perceptuella strategier hos dövblinda, sensorisk kompensation, samt emotionella och kommunikativa aspekter. Intervjun innehöll olika områden och var uppdelad i fem block. 1) Bakgrund. 2) Upptäckt och lokalisering av händelser och personer. 3) Kompensatoriska strategier. 4) Kommunikation. 5) Tekniska hjälpmedel. Data i block 2 var kvantitativa uppskattningar på en femgradig skala. I block 3 gavs verbala svar på både riktade och öppna frågor. Svaren kodades med hjälp av nyckelord. I block 3 rangordnade personerna också hur den sensoriska informationen kunde användas för upptäckt och lokalisation. Intervjuformuläret finns i sin helhet i bilaga 1. Tjugo personer intervjuades. Tretton av dessa var dövblinda med Ushers syndrom I eller II, eller av annan orsak. De 7 övriga hade dessutom utvecklingsstörning och var elever på Ekeskolan, en skola för blinda barn med tilläggshandikapp, t.ex. dövhet, eller Resurscenter Mo Gård, ett centrum för (re)habilitering av vuxna, döva och dövblinda med ytterligare funktionshinder. 1) Dövblinda utan tilläggshandikapp Material och metoder Intervjuerna med dessa 13 skedde med dövas teckenspråk eller dövblindtecken. En av intervjuarna behärskade dövas teckenspråk. I övrigt användes dövtolkar eller dövblindtolkar. Tabell II visar syn- och hörseldata på de 13 intervjuade personerna. 14

17 Tabell II. Deltagarnas syn och hörsel. Ålder vid testtillfället, anges Nr Ålder Kön Huvuddiagnos 1 30 k 2 40 k 3 17 k Hörsel* Höger/Vänster öra Synfält H/V öga Synskärpa H/V öga Prog. neuropati >100/>100 db 20 /20 0,4/0,4 Wolframs syndrom 95/92 db 30 /30 0,6/0,6 Medfödd dövhet >100/>100 db 20 /25 0,3/0, k Usher I >100/>100 db 20 /20 0,4/0, k Usher I >100/>100 db 10 /10 0,5/0, m Encephalitis 85/>100 db 40 /50 0,1/0, k Usher III >100/100 db 20 /20 0,8/0, k Usher I >100/100 db 5 /5 / 9 42 k Usher I >100/100 db / / m Usher II 90/90 db 5 /5 0,2/0, k Usher I >100/>100 db /5 /0, k Prog. neuropati 53/90 db 30 /25 0,25/, m Usher I >100/>100 db 20 /20 0,8/0,7 Utbildn. Komm.sätt Grundskola Tecken/ tal Gymnasium Tecken/tal Gymnasium Tecken Grundskola Tecken Gymnasium Tecken Grundskola Tal/skrift Gymnasium Tal/tecken Högskola Taktilt tecken Gymnasium Taktilt tecken Högskola Taktilt tecken Grundskola Taktilt tecken Högskola Tecken/tal Grundskola Tecken * Tonmedelvärde (0,5, 1,0 och 2,0 khz ) dbhl Synfält i grader Synskärpa med optimal korrektion Ingen mätbar funktion Resultat Resultaten (Tabell III) visade att den primära funktionen "upptäckt" (se Tabell I) var viktigare än den sekundära funktionen, "lokalisation". Det var betydligt svårare att upptäcka en händelse än en person, medan det var något svårare att lokalisera en person än en händelse. Det var också svårare att lokalisera än att upptäcka en person, 15

18 vilket inte är förvånansvärt. Man vet att en person finns i närheten, men kan inte uppfatta var eller vem. Tabell III. Medelvärde av skattning av svårighet/betydelse att upptäcka eller lokalisera person eller händelse. Ett högt värde anger hög grad av svårighet eller betydelse (skala från 1 till 5). Standarddeviation anges inom parentes. Antal är för varje värde. Upptäcka Lokalisera Svårighet Betydelse Svårighet Betydelse Person 2,92 (1,31) 3,85 (1,34) 3,50 (1,45) 3,45 (1,29) Händelse 3,67 (1,15) 4,15 (1,14) 3,27 (1,42) 3,42 (1,24) Den sensoriska information som de 13 dövblinda använde i första och andra hand för att upptäcka/lokalisera eller bara upptäcka, visas i Tabell IV. Helst användes kvarvarande syn, vilken också var mest angelägen att stödja med hjälpmedel. Vinddrag var näst viktigast, medan vibrationer upplevdes mindre användbara. Vibrationer ger heller inte en teleperception, utom när man upplever att vibrationer fortleds från en avlägsen källa, t.ex. via golv eller bordsskiva. De kan då signalera händelser på avstånd. Hörselrester användes av dem som ej var helt döva. Lukt hade också hög rankning. Mer än hälften av de intervjuade upplevde problem med kommunikationen, men de flesta hade en ganska positiv syn på sin situation och omvärlden i allmänhet. Det fanns en positiv korrelation mellan att ha svårigheter att upptäcka och lokalisera ( om man upplevde dessa funktioner som viktiga ( och negativa tankar. Betydelsen av de egna förväntningarna och preferensen framgår här tydligt och ansluter till den ekologiska modellen. Tabell IV. Sensorisk information använd av dövblinda för att upptäcka och lokalisera personer och händelser/skeenden. Första och andra valet i en rangordning presenteras som procent för 13 försökspersoner (n=13 x 2=26). Upptäcka/Lokalisera Upptäcka Första Andra Första Andra Personer 54% syn 31% vinddrag 53% syn 31% vinddrag Händelser/ skeenden 42% syn 23 % hörsel 38% syn 23% hörsel Kommentar Av dessa 13 dövblinda var de flesta helt döva, men hade synrester. Detta är sannolikt förklaringen till att synsinnet hade en dominerande roll för omvärldsorientering, medan hörselsinnet var mindre utnyttjat. Hjälpmedelsbehovet var också koncentrerat till seendet. Personerna var rätt nöjda med sina sociala kontakter, vilket är positivt och får tas som ett gott betyg åt de stödåtgärder och rehabiliteringsprogram som satts in. Dock utgör de intervjuade personerna inte något representativt stickprov av dövblinda i allmänhet i Sverige. Eftersom de utgör de personer som vi hade lättast att få 16

19 kontakt med, är det inte förvånande att de i intervjuerna beskriver omvärldskontakterna i ganska positiva ordalag. 2. Utvecklingsstörda dövblinda Material och metoder. Sju dövblinda med utvecklingsstörning ingick i studien. Deras ålder var från 15 till 25 år och de hade varit elever på Ekeskolan eller vistades i Mo Gårds dövblindcenter. Hos två av personerna, de två 25-åringarna, var intervjudata ofullständiga och de ingår inte i resultatbeskrivningen. Data om syn- och hörselfunktion visas i Tabell V. Tabell V. De utvecklingstörda, dövblinda deltagarnas syn och hörsel. Ålder vid testtillfället, anges. Nr Ålder Kön Huvuddiagnos Hörsel Höger/ Vänster öra Synfält H/V öga Kommunikation Utbildn. Komm.sätt 1 25 m Utvecklingsstörd 2 25 m Utvecklingsstörd 3 23 m Utvecklingsstörd Döv Grav Ingen Döv Grav Ingen Döv Blind Tecken Ingen 4 21 m Utvecklingsstörd Döv Blind Tecken taktilt Ingen 5 20 m Utvecklingsstörd Döv Grav Tecken Ingen 6 19 m Utvecklingsstörd Döv Blind Tecken taktilt Ingen 7 15 k Utvecklingsstörd Döv Grav Tecken Ingen Intervjuerna gjordes med personlig assistent eller personal som kände de dövblinda personerna väl och ovan beskrivna intervjuformulär användes (bilaga 1). Utvecklingsstörningen i kombination med syn- och hörselskadan gjorde att det inte var möjligt att få direkta intervjudata från de funktionshindrade personerna. 17

20 Resultat Upptäcka person eller händelse. De två personerna som inte var helt blinda använde synen. För övriga var känsel och lukt de sinnesfunktioner som användes för att upptäcka personer. När de olika sinnesfunktionerna prioriterades, framkom att prioritet 1 utgjordes av: känsel (2 personer), lukt (2 personer), syn (2 personer). Med prioritet 2 angavs luftdrag (3), vibrationer (2 ), lukt (3) känsel (2 ), dvs. 7 omnämnande av hudsinnet och 3 av luktsinne. Lokalisation. Även här användes känsel och lukt och syn. Ett par påpekade att händelsen måste vara nära för att kunna lokaliseras samt att de ogärna vistades i miljöer som de inte kände att de hade god kontroll över. Sinnesorganen prioriterades på följande sätt. Prioritet 1: känsel (2) syn (2), lukt (1); prioritet 2: drag (3), vibration (1), känsel (1), lukt (2), dvs. 5 omnämnande av hudsinnet och 2 av luktsinnet. Kontakt med andra. Två personer angav att de bara är intresserade av kända personer, en person känner igen mamma direkt, sannolikt via känsel och lukt, enligt assistentens uppfattning. För identifikation av andra personer användes kroppskontakt (4), syn (2), lukt (2). Kommentar De utvecklingsstörda dövblinda hade i flera fall sämre syn än Usher-patienterna och 3 var helt blinda. Det kan vara orsaken till att hudsinne och lukt intar en viktigare roll än för Usher-patienterna, där synresterna var viktigast. Samtliga var döva och hörselrester användes ej eller ytterst minimalt. För dessa personer är kontaktnätverket ytterst litet och intresset för att vidga det också litet. C. UTVECKLING AV UTRUSTNING FÖR RIKTNINGSIDENTIFIKATION - ANALYSSYSTEMET 1. Hjälpmedlet Den laboratorieprototyp som utnyttjas vid försöken visas i Fig. 2. Dessutom finns mikrofonförstärkare och dator vid sidan om försökspersonen. Signaler tas upp från tre mikrofoner, ett arrangemang som gör det möjligt att också avgöra om ljudkällan ligger framför eller bakom de två sidomikrofonerna. Efter analog-till-digital-omvandling sker en multipel korskorrelationsanalys (Fig. 3), där signalerna från de tre mikrofonerna parvis jämförs. Med den använda "samplings" frekvensen får systemet en stor bandbredd och en noggrannhet av 17 beräknade värden framåt och 11 värden åt vardera sidan. Snabbheten i analysen kan varieras genom en tidskonstant som gör att riktningsberäkningen baserar sig på ljudregistrering under olika lång tid. Systemet är också försett med eko-undertryckning som består av att signalerna efter en analyserad sekvens dämpas under några msec. De tre korrelationerna jämförs och den framräknade tidsförskjutningen omräknas till gradtal baserat på en individuell kalib- 18

3. Metoder för mätning av hörförmåga

3. Metoder för mätning av hörförmåga 3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest

Läs mer

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser 2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i

Läs mer

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra

Läs mer

Vilka har funktionshindret

Vilka har funktionshindret Rapport från Syncentralen och Hörcentralen Vilka har funktionshindret dövblindhet? Kartläggning av antalet personer med syn- och hörselnedsättning som har kontakt med Landstinget i Uppsala län Författare

Läs mer

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Inledning I Sverige beräknas 560 000 vuxna personer ha så stor hörselnedsättning att de kan ha nytta av hörapparat. Ungefär 270 000 vuxna har hörapparat, varav mer än

Läs mer

8. Skaderisker och komplikationer

8. Skaderisker och komplikationer 8. Skaderisker och komplikationer Sammanfattning Skador och komplikationer har observerats i samband utprovning och användande av hörapparater. Skador av allvarlig natur är dock sällsynta. En allvarlig

Läs mer

Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige

Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Ljudstyrka mäts i decibel (db) Några exempel Stor risk för hörselskada Risk för hörselskada Svårt att uppfatta tal

Läs mer

Kärlekens språk En analys

Kärlekens språk En analys (publ. i Ottar - boktidningen om sexualitet samlevnad samhälle Nr 3/1988) Kärlekens språk En analys AV JENS ALLWOOD 1 "Det är, åtminstone i de bästa faserna, frågan om en så total och öppen kommunikation

Läs mer

Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet. Innehållsförteckning

Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet. Innehållsförteckning t Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet Gilitigt från och med 2010-01-01 Reviderad den 2014-11-07 Innehållsförteckning 04 Hjälpmedel vid personlig medicinsk behandling 04 27 Stimulatorer

Läs mer

Sinnena den mänskliga hårdvaran

Sinnena den mänskliga hårdvaran Sinnena den mänskliga hårdvaran Synsinnet Organet som används för att utnyttja synen är ögat. Näthinnan har ca 130 Bilden är tagen från wwww.ne.se miljoner sinnesceller, dessa kallas för stavar och tappar.

Läs mer

Dålig hörsel kan leda till demens

Dålig hörsel kan leda till demens Dålig hörsel kan leda till demens Jerker Rönnberg Linnécentrum HEAD består av ett tvär och mångvetenskapligt forskningsteam inom området hörselnedsättning och dövhet. Linköping Örebro Lund. Huvudfokus

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

enspr k h tec Barn oc

enspr k h tec Barn oc Barn och teckenspråk Uppbyggnaden sker utifrån den information om språket som individen möter och kan ta till sig i kommunikation med andra. Språk och språkutveckling Denna broschyr vänder sig till föräldrar

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa

Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa 2 Synverksamheten Synverksamheten riktar sig till personer i alla åldrar med en varaktig måttlig till svår synnedsättning eller blindhet,

Läs mer

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,

Läs mer

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati 1 Från enpersonsperspektiv till samspelsperspektiv De fyra första kapitlen i boken har handlat om emotioner hos den enskilda individen: om basaffekterna och

Läs mer

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Anteckningar från kvällsseminarium inom projektet Från forskningsobjekt till medaktör Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Kerstin Möller, Örebro universitet

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA) Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål

Läs mer

Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF)

Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) 2013-12-11 ALL 2014/2 Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) Inledning TUFF ska bland annat syfta till att föräldrar till barn, som för sin kommunikation är beroende

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling.

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling. Därför tvåspråkighet Alla barn med hörselskada ska tidigt i livet utveckla både svenska och teckenspråk så att de senare kan välja vilken typ av kommunikation de vill använda. Det är valfrihet. På riktigt.

Läs mer

2212 Hjälpmedel för teckning och handskrift 221203 Manuella hjälpmedel för att teckna och skriva Betalas av patienten/brukaren.

2212 Hjälpmedel för teckning och handskrift 221203 Manuella hjälpmedel för att teckna och skriva Betalas av patienten/brukaren. KOMMUNIKATION OCH INFORMATION 03 Synhjälpmedel 0303 Ljusfilter (absorbtionsfilter) 1(6) 0306 Glasögon och kontaktlinser Se riktlinje Glasögon och kontaktlinser (bidragsregler) 0309 Glas, linser och linssystem

Läs mer

MOTORISKA/PERCEPTUEL LA FUNKTIONER

MOTORISKA/PERCEPTUEL LA FUNKTIONER MOTORISKA/PERCEPTUEL LA FUNKTIONER För att bättre kunna stimulera elevernas motoriska och perceptuella utveckling i skola och i förskola följer här en beskrivning av de olika områdena och hur de påverkar

Läs mer

Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör

Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör Johan Adler, läkare Hörsel- och Balanskliniken, B58 Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

All utveckling och alla förmågor har sina rötter i socialt samspel. I detta samspel utvecklas språket.

All utveckling och alla förmågor har sina rötter i socialt samspel. I detta samspel utvecklas språket. All utveckling och alla förmågor har sina rötter i socialt samspel. I detta samspel utvecklas språket. Vad är Teckenspråk Tecken Som Stöd (TSS) Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK)

Läs mer

Återvinn din hörsel. Använd dina hörapparater framgångsrikt

Återvinn din hörsel. Använd dina hörapparater framgångsrikt Återvinn din hörsel Använd dina hörapparater framgångsrikt Välkommen tillbaka till ljudens värld Nu när du har tagit steget till att återvinna din hörsel kommer det att vara nödvändigt att göra vissa omställningar.

Läs mer

Samspråk. Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning

Samspråk. Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning Samspråk Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning Ingrid Gustafsson Gerd Tobiason Jackson Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens

Läs mer

Step Up! Ökad insikt om myter

Step Up! Ökad insikt om myter Step Up! Ökad insikt om myter IS IT TRUE THAT...? Människor som är blinda inte ser någonting! De flesta personer som är blinda har viss synförmåga. Det är bara ett litet fåtal som inte har någon synförmåga

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden

Läs mer

2 Studier som metoden grundas på

2 Studier som metoden grundas på 2 Studier som metoden grundas på Elrullstol för träning av störd hjärnfunktion Det som började med en studie av barn som normalt aldrig får möjlighet att prova elrullstol har under tidens gång utökats

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp För en bättre dagvård - utvecklande av specialdagvården inom småbarnsfostran i Västra och Mellersta Nyland Barnets behov

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

en liten blå bok om IKT och dövblindhet - tips och råd om bemötande och samarbete Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor

en liten blå bok om IKT och dövblindhet - tips och råd om bemötande och samarbete Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor en liten blå bok om IKT och dövblindhet - tips och råd om bemötande och samarbete Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor Boken kan laddas ner från hemsidan www.nkcdb.se en liten blå bok om Den kan

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Upplägg. Perception. Olika slags perception. Sensorik och perception. Generella aspekter. Generella aspekter

Upplägg. Perception. Olika slags perception. Sensorik och perception. Generella aspekter. Generella aspekter Perception Pär Nyström www.babylab.se Upplägg Syn / Hörsel / Lukt / Smak / Känsel Från sensation till perception till kognition Summering Sensorik och perception Olika slags perception När ett sinnesorgan

Läs mer

Syntolkningsproblem. Visuell Perceptionsstörning. Hjärnsynskada /CVI. Bakre synbaneskada. Monica Danielsson 2014-02-06

Syntolkningsproblem. Visuell Perceptionsstörning. Hjärnsynskada /CVI. Bakre synbaneskada. Monica Danielsson 2014-02-06 Syntolkningsproblem Visuell Perceptionsstörning Hjärnsynskada /CVI Bakre synbaneskada Monica Danielsson 2014-02-06 Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska skolfrågor.

Läs mer

Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet

Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet - en information till dig som är arbetsgivare Lättläst svenska 1 Pontus Johansson Bild: Magnus Pehrsson 2 Med hjälpmedel orkar Pontus jobba heltid Pontus Johansson

Läs mer

Definitioner. IT och funktionshindrade. Hur uppstår ett handikapp? Olika typer av funktionshinder. Synskador. Synskador och IT

Definitioner. IT och funktionshindrade. Hur uppstår ett handikapp? Olika typer av funktionshinder. Synskador. Synskador och IT IT och funktionshindrade Fredrik Winberg, MDI/CSC, KTH Stig Becker, Hjälpmedelsinstitutet Definitioner Skada en faktisk skada, sjukdom eller annan störning som ger en nedsatt fysisk eller psykisk funktion.

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Annorlunda tänkande vid intellektuell funktionsnedsättning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post:

Annorlunda tänkande vid intellektuell funktionsnedsättning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post: Annorlunda tänkande vid intellektuell funktionsnedsättning SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2017-01-23 1 Grundproblem Många olika diagnoser forskning oftast utifrån specifika funktionsnedsättningar.

Läs mer

ATT LEVA MED EN ANNORLUNDA PERCEPTION. Perception

ATT LEVA MED EN ANNORLUNDA PERCEPTION. Perception ATT LEVA MED EN ANNORLUNDA PERCEPTION Barbro Ivars-Àroch Överläkare BUP Umeå/ Umeå Universitet Perception! Den grundläggande funktion genom vilken vi människor håller oss informerade om vår omgivning.!

Läs mer

Regionala Mötesdagar Kommunikation och Engagemang hos barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Jenny Wilder Möjliggörare/Forskare

Regionala Mötesdagar Kommunikation och Engagemang hos barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Jenny Wilder Möjliggörare/Forskare Regionala Mötesdagar 2012 Kommunikation och Engagemang hos barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning Jenny Wilder Möjliggörare/Forskare Uppdraget Uppdragets syfte är att utveckla ett nationellt kunskapsstöd

Läs mer

Rehabilitering och habilitering för personer med syn- och hörselnedsättning. Syn-, hörsel- och dövverksamheten

Rehabilitering och habilitering för personer med syn- och hörselnedsättning. Syn-, hörsel- och dövverksamheten Rehabilitering och habilitering för personer med syn- och hörselnedsättning Syn-, hörsel- och dövverksamheten Syn- hörsel- och dövverksamhetens uppdrag är rehabiliterings- och habiliteringsinsatser för

Läs mer

Förvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada?

Förvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada? Förvärvad hjärnskada vad är det? ABI = Acquired Brain Injury TBI = Traumatic Brain Injury Christina Jacobsson Neuropsykolog BarnReHab Skåne i Lund En skada som inträffar efter nyföddhetsperioden hos ett

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Rapport avseende lågfrekventa ljud och övrig ljudspridning MARS 2016 VINDPARK MÖRTTJÄRNBERGET VINDPARK ÖGONFÄGNADEN VINDPARK BJÖRKHÖJDEN

Rapport avseende lågfrekventa ljud och övrig ljudspridning MARS 2016 VINDPARK MÖRTTJÄRNBERGET VINDPARK ÖGONFÄGNADEN VINDPARK BJÖRKHÖJDEN MARS 2016 Rapport avseende lågfrekventa ljud och övrig ljudspridning VINDPARK MÖRTTJÄRNBERGET VINDPARK ÖGONFÄGNADEN VINDPARK BJÖRKHÖJDEN Statkraft SCA Vind AB FAKTA LÅG- OCH HÖGFREKVENTA LJUD Ett ljuds

Läs mer

Rapport om deltagande i nationellt tillsynsprojekt Höga ljudnivåer från musik. Mätningar i Jönköping

Rapport om deltagande i nationellt tillsynsprojekt Höga ljudnivåer från musik. Mätningar i Jönköping Rapport om deltagande i nationellt tillsynsprojekt Höga er från musik Mätningar i Jönköping Miljökontoret kommun Per-Åke Sandberg och Erik Engwall November 2005 Projektet Socialstyrelsen har under våren,

Läs mer

Exekutiva funktioner och trafik. Björn Lyxell, Institutet för Handikappvetenskap, Linköpings universitet

Exekutiva funktioner och trafik. Björn Lyxell, Institutet för Handikappvetenskap, Linköpings universitet Exekutiva funktioner och trafik Björn Lyxell, Institutet för Handikappvetenskap, Linköpings universitet Exekutiva funktioner Exekutiva funktioner är kognitiva processer ligger bakom målinriktat beteende,

Läs mer

Trygg hjälp när hörseln inte räcker till

Trygg hjälp när hörseln inte räcker till Trygg hjälp när hörseln inte räcker till Sinnesro för dig och dina nära och kära Säkerhet, självständighet och sinnesro skänker livskvalitet och det är något som du förtjänar när du blir äldre. Det är

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN 2008-10-24 Kristinebergs ro LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN Lärande för livet genom arbetsglädje och engagemang! 2008-10-24 Kristinebergs ro Innehållsförteckning

Läs mer

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande

Läs mer

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn Ramkursplan 2013-06-19 ALL 2013/743 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk för syskon

Läs mer

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4 IHM Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 4 Datum 213-11-7 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare Linjal

Läs mer

Tecken som stöd för tal, TSS

Tecken som stöd för tal, TSS Hörselskadades Riksförbund Tecken som stöd för tal, TSS ett verktyg för kommunikation Hörselskadades Riksförbund, HRF december 2011 Fungerande kommunikation en förutsättning för god livskvalité För att

Läs mer

Idunskolans lokala pedagogiska planering. Läsåren 2015/16 och 2016/17

Idunskolans lokala pedagogiska planering. Läsåren 2015/16 och 2016/17 Idunskolans lokala pedagogiska planering Läsåren 2015/16 och 2016/17 Kommunikation Språket är elevens främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom kommunikation utvecklar eleven sin identitet,

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter

Läs mer

Målsättningsarbete. Bakgrund. Bakgrund (forts)

Målsättningsarbete. Bakgrund. Bakgrund (forts) SMS för personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar en intervjustudie av användares upplevelser SMS för personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar en intervjustudie

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder

Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder Hörselskadades distrikt I Uppsala län Kungsgatan 64 753 18 Uppsala tel: 018-56 09 28 fax: 018-56 09 01 Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder 65-74 år: en av fyra 75-84 år: en av tre 85-110 år:

Läs mer

b450 genom munnen 76 b4502 Funktioner för att nysa Ny kod funktioner relaterade till slem slem, ospecificerade

b450 genom munnen 76 b4502 Funktioner för att nysa Ny kod funktioner relaterade till slem slem, ospecificerade 1 Avdelningen för statistik och jämförelser Enheten för klassifikationer och terminologi Nya, ändrade och borttagna koder samt ändrade er i Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder

Läs mer

Funktionell beteendeanalys vid. teori och praktik Kan röd tejp och en rengjord hörapparat göra någon skillnad? 5/17/2016

Funktionell beteendeanalys vid. teori och praktik Kan röd tejp och en rengjord hörapparat göra någon skillnad? 5/17/2016 Funktionell beteendeanalys vid problema ska förfly ningar teori och praktik Kan röd tejp och en rengjord hörapparat göra någon skillnad? Förflyttningar föregår alla ADL aktiviteter Försämrad ADL predicerar

Läs mer

Risk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet ÖVERSIKT: VERBAL KOMMUNIKATION

Risk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet ÖVERSIKT: VERBAL KOMMUNIKATION Risk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet ÖVERSIKT: VERBAL KOMMUNIKATION ÖVERSIKT 1. Verbal kommunikation 2. Effektiv kommunikation Definition Muntlig kommunikationinnebärkommunikationvia

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning Detta dokument visar de hjälptexter som finns till frågorna i Läkarutlåtande för sjukersättning (FK 7800). De kan ge en ökad förståelse för vilken information

Läs mer

Fältstudier. Torsdagen den 13 november K2. Ann Lantz Sinna Lindqvist

Fältstudier. Torsdagen den 13 november K2. Ann Lantz Sinna Lindqvist Fältstudier Torsdagen den 13 november 15-17 K2 Ann Lantz alz@nada.kth.se Sinna Lindqvist Sinna@nada.kth.se Fältstudier Fält Målgrupp Funktionshinder Design för alla 24-timmars myndigheten Web Accessibility

Läs mer

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

Unga vuxna och neuropsykiatri Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Gillberg ESSENCE (early symptomatic syndromes eliciting neuro developmental clinical examinations

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet

Läs mer

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog KOGNITIONSKUNSKAP För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt KOGNITIVA

Läs mer

Autismspektrumtillstånd AST

Autismspektrumtillstånd AST Autismspektrumtillstånd AST Malin Sunesson, specialpedagog Resursgrupp Au4sm malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autismspektrumtillstånd Autistiskt syndrom Desintegrativ störning

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

Tankar om språkundervisning

Tankar om språkundervisning in Lingua Nr 1, 1983.. 1 Tankar om språkundervisning Jens Allwood, Inst. för lingvistik, Göteborg universitet Om man funderar över undervisning inom något visst område, är det naturligt att ta sin utgångspunkt

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap. Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,

Läs mer

Mer tid Mer pengar Mer energi

Mer tid Mer pengar Mer energi Mer tid Mer pengar Mer energi 27 augusti 2014 Feedback kompendium Introduktion Syftet med dina fem sinnen är att ge dig feedback, inget annat. Lukt, smak, syn, hörsel och känsel är de fem sinnen vi är

Läs mer

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Kursplan för Svenska Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att

Läs mer

Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till

Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till Mindfulness Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till sinnesnärvaro Uppmärksamhet medveten närvaro Mindfulness kan ses som en uppmärksamhetsträning

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Vårdande/stödjande handlingar inom privata boendeformer för personer med psykiska funktionshinder

Vårdande/stödjande handlingar inom privata boendeformer för personer med psykiska funktionshinder Studier om boende och boendestödsverksamheter för personer med psykiska funktionshinder BOENDEPROJEKTET Projektledare: David Brunt Delrapport: 8 Vårdande/stödjande handlingar inom privata boendeformer

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar för att

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24 Kognitiv utveckling Pär Nyström www.babylab.se Studier med barn, fördelar Ordning av kognitiva processer Mindre försöksledareffekter Bra fysiologiska förutsättningar Kan testa sånt som är omöjligt på vuxna

Läs mer

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö Mötet? störning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling Anna Liljestrand Leg psykolog Resurscenter tal och språk förskolekonferensen Hässleholm 2012-08-24 INRE YTTRE OSYNLIGT

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Att leva innanför, men hamna utanför att leva med neuropsykiatriska diagnoser. Eve Mandre, speciallärare, fil.dr.

Att leva innanför, men hamna utanför att leva med neuropsykiatriska diagnoser. Eve Mandre, speciallärare, fil.dr. Att leva innanför, men hamna utanför att leva med neuropsykiatriska diagnoser Eve Mandre, speciallärare, fil.dr. Vilka personer talar vi om? De som har utvecklingsrelaterade störningar avvikande utveckling

Läs mer

Neural bas för kognition

Neural bas för kognition Kommunikation Neural bas för kognition stimulerande, retande inhiberande, förhindrande depolarisation vid tillräckligt mycket retning blir hela neuronen för en stund positivt laddad, då har en SPIKE uppnåtts

Läs mer

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat.

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Våra sinnen Hörseln Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Ytterörat I ytterörat finns öronmusslan och hörselgången. Öronmusslan fångar in ljudet som åker in i hörselgången. I hörselgången

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer