AHLSÉNS FORSKNINGSINSTITUT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "AHLSÉNS FORSKNINGSINSTITUT"

Transkript

1 ISSN X DÖVBLINDA: TAKTILT ÖVERFÖRD INFORMATION OM SKEENDEN I OMGIVNINGEN Erik Borg, Jerker Rönnberg AHLSÉNS FORSKNINGSINSTITUT Rapport nr Regionsjukhuset Örebro Örebro Universitet Linköpings Universitet Socialvetenskapliga Forskningsrådet :2C

2 ISSN X Maj 2007 Tryckning 3 DÖVBLINDA: TAKTILT ÖVERFÖRD INFORMATION OM SKEENDEN I OMGIVNINGEN Erik Borg, Jerker Rönnberg AHLSÉNS FORSKNINGSINSTITUT Rapport nr Regionsjukhuset Örebro Örebro Universitet Linköpings Universitet Socialvetenskapliga Forskningsrådet :2C

3 I. SAMMANFATTNING Dövblinda personers perception och hantering av information om händelser i omgivningen analyserades ur ett socialt och perceptuellt perspektiv. På basen av en hierarkisk perceptuell modell fokuserades på de lägsta nivåerna, upptäckt och lokalisation av skeenden i omgivningen. I en strukturerad intervjustudie med 13 dövblinda, de flesta med Ushers syndrom, visades att den sekundära funktionen "lokalisation" var nästan lika viktig som den basala processen "upptäckt", men i vissa avseenden svårare. Synrester och hjälpmedel för att utnyttja dessa upplevdes som viktigast för omgivningsinformation och individuell förbättring av densamma. Luftdrag och luktsinnet var också viktiga, medan få medvetet utnyttjade vibrationssinnet. De flesta hade en ganska positiv syn på sig själva och omvärlden, men det fanns ett positivt samband mellan att ha svårigheter att upptäcka och lokalisera ( om man upplever dessa funktioner som viktiga ( och negativa tankar. För 7 dövblinda med tilläggshandikapp, främst utvecklingsstörning, var känsel, lukt och syn de viktigaste sinnena för upptäckt och lokalisation. Ett huvudburet hjälpmedel (glasögon) med tre mikrofoner och fyra vibratorer utvecklades i en laboratorieprototyp med en digital signalbearbetning i stationär datorutrustning. Analysprogrammet testades i ett ljudmiljörum och visade sig ha god precision i alla riktningar och ett signalstörförhållande om db för tal och 0 db för bruspulser. Vibratorsignalen kodades i åtta riktningar som uppfattades korrekt utan nämnvärd träning. Åttio procents korrekta riktningsangivelser erhölls med vibratorerna i de flesta huvudriktningar (0o, 90o, 180o, 270o) och 95 % korrekta svar erhölls i en kommunikationssituation i ett kontorsrum. Nio av tolv döva eller dövblinda försökspersoner var positiva till att prova ett miniatyriserat portabelt hjälpmedel med upptäckts- och riktningsfunktion. De nya resultaten diskuterades från ett ekologiskt perspektiv. Genom att öka specificiteten i omvärldsperceptionen minskas den mentala energi, som går åt för att uppfatta och ha kontroll av omvärlden. 1

4 II. INLEDNING A. ALLMÄN BAKGRUND Föreliggande rapport avser projekt "Ljudlokalisation: Taktilt överförd riktningsinformation hos dövblinda i ett perceptuellt och socialt perspektiv", som genomförts med stöd av Socialvetenskapliga Forskningsrådet (SFR) : 2C. Det här aktuella arbetet, vilket avses utgöra den första fasen i ett längre forskningsprojekt, har bestått av tre delar. 1) En intervjuundersökning med 20 dövblinda med avseende på deras känslor, problem och strategier när det gäller att övervaka och ha kontroll över händelser i omgivningen. 2) En analys av de perceptuella förutsättningarna för att överföra riktningsinformation via hudsinnet, och 3) en utveckling, konstruktion och testning av en prototyp till ett hjälpmedel som automatiskt och på ett lämpligt sätt ger de dövblinda information om riktningen till relevanta händelser i omgivningen. I projektet har arbetet prof. Erik Borg, prof. Jerker Rönnberg, fo-audionom Yvonne Behrenth, fo-audionom Eva Samuelsson-Jonsson, fo-audionom Inga-Stina Olsson, socialpedagog Birgitta Andersson-Olsson, socionom Olle Söderlind, fo-ing. Kasper Marklund, fo-ing. Mats Wilson, ing. Anders Hjälm, ing. David Josefsson, fo-sekr. Anita Dandenell Till projektet har knutits en referensgrupp: Prof. Arne Risberg, doc. Karl-Erik Spens, prof. Birger Roos, doc. Gunnar Jansson. Följande arbeten har publicerats eller är accepterade för publikation: Borg E. Cutaneous senses for detection and localization of environmental sound sources: a review and tutorial. Scand Audiol 1997; 26: Borg E, Wilson M, Samuelsson E. Towards an ecological audiology: Stereophonic listening chamber and acoustic environmental tests. Scand Audiol 1998; 27: Borg E. Audiology in an ecological perspective - development of a conceptual framework. Scand Audiol 1999; 28 (Suppl 49): Borg E, Rönnberg J, Neovius L. Monitoring the environment: Sound lozalisation equipment for deaf-blind people. Acta Otolaryngol 1999; 119: Borg E, Rönnberg J, Neovius L. Att veta vad som händer i omgivningen, utvecklingen av ett hjälpmedel. Symposievolym Rendevouz Örebro, Människa, Handikapp, Livsvillkor. 1999; Rönnberg J, Samuelsson E, Borg E. Omvärldsstrategier för dövblinda: en enkät- och intervjustudie. Symposievolym Rendevouz Örebro, Människa, Handikapp, Livsvillkor. 1999;

5 Borg E, Rönnberg J, Neovius L. Monitoring environmental events: problems, strategies and sensory compensation. Proceedings from ISAC'00 Conference, Exeter. May 23-6, Borg E, Neovius L, Kjellander M. A three-microphone system for environmental monitoring in deaf-blind. J Rehab Res Dev Accepterad för publikation. Borg E, Rönnberg J, Neovius L. Vibratory coded directional analysis: evaluation of a three-microphone - four vibrator DSP-system. J Rehab Res Dev Accepterad för publikation. Rönnberg J, Borg E. A review and evaluation of research on the deaf-blind from perceptual, linguistic-communicative, and social-rehabilitative aspects. Selective review. Scand Audiol Accepterad för publikation. Rönnberg J, Jonsson E, Borg E. Exploring the perceived world of the deaf-blind: On the development of an instrument. Scand Audiol. Accepterad för publikation. Rapporten börjar med en allmän inledning, därefter specificeras frågeställningarna. Metoder och resultat presenteras, och slutligen genomförs en kort allmän diskussion. B. HÖRSEL- OCH SYNSINNETS NORMALA ROLL 1) Nivåer av sensorisk omvärldsinformation De sensoriska och perceptuella processer som ligger bakom vår omvärldsuppfattning och kommunikationsförmåga kan indelas efter flera olika grunder. Alla de klassiska sinnena bidrar, syn, hörsel, känsel, lukt och smak. De skiljer sig både med avseende på sinnesorganets konstruktion och den sensoriska signalens karaktär, fysisk energi, t.ex. ljus, ljud eller tryck, eller kemiska substanser såsom doft- och smakämnen. Syn, hörsel och lukt kan betraktas som teleceptiva, dvs. de tar upp information från den mer avlägsna yttre världen. Smak och känsel fordrar direkt kontakt (värmestrålning och vinddrag kan dock uppfattas av huden även från avlägsna källor). Det finns också sensoriska signaler från kroppen, som ger information om individens relation till omgivningen, t ex balansorgan och kinestetiska och proprioceptiva system. Fjärrinformationen och perceptionen av omgivningen kan i sin tur indelas i flera nivåer utifrån den interna signalbearbetningen och personens reaktion på de sensoriska signalerna. Tabell I visar den hierarkiska indelning som används i föreliggande projekt. 3

6 Tabell I. Bearbetning av information om omgivningen. 1. Upptäckt av personer eller händelser i omgivningen 2. Lokalisation av personen eller händelsen, riktning och avstånd 3. Identifikation av fenomenet 4. Tolkning av fenomenet 5. Reaktion (kognitiv, emotionell), möjligheten att påverka och interagera med fenomenet (fysiskt eller språkligt) I nivåerna 1-4 mottas och bearbetas information utifrån. I nivåerna (4 och) 5 sker ett samspel ( kommunikation. Processerna i Tabell I kan i sin tur både och/eller vara medvetna och omedvetna. Man kan omedvetet reagera på händelser i omgivningen och först efter reaktionen bli medveten om vad som hänt. Däremot är naturligtvis tolkningsnivån alltid att betrakta som medveten. Bortfall av sinnesfunktioner begränsar och förändrar förutsättningarna för personens omvärldsuppfattning. Förändringens karaktär beror på vilket sinne som drabbas och hur sinnesintrycken förvrängs av skadan. De sinnen som är drabbade hos den dövblinde har kortfattat följande funktionella roll. 2) Hörsel Hörseln möjliggör detektion, lokalisation och identifikation av händelser, som själva är ljudkällor, dvs. en kontinuerlig övervakning av aktiviteter i omvärlden, samt kommunikation med andra personer. Information erhålls också om föremål i omgivningen, som inte själva sänder ut ljud men som reflekterar ljud, ekolokalisation. 3) Syn Synen är viktig för rumsorientering, underlag för eget rörelsemönster (mobility), detektion, identifikation och analys av föremål och händelser inom synfältet, samt kommunikation med andra personer. De flesta föremål vi ser sänder inte själva ut ljus, utan reflekterar ljus från andra källor. C. DÖVBLINDHET Den nordiska definitionen av dövblindhet är följande (Nordiska Nämnden för Handikappfrågor, 1980): "En person är dövblind när han har en allvarlig grad av kombinerad syn- och hörselskada. En del dövblinda är helt döva eller blinda. Andra har både synoch hörselrester. Kombinationen av handikappet reducerar ömsesidigt möjligheterna till att utnyttja eventuella syn- och hörselrester. Detta medför att dövblinda inte utan vidare kan tillgodogöra sig rehabiliterande åtgärder som passar personer som enbart har funktionsnedsättning av syn eller hörsel. Dövblindhet medför därför extrema svårigheter vid skolgång, vidareutbildning, arbete, familj och socialt liv samt utestänger också från information och kulturella aktiviteter. För de som är födda dövblinda eller har blivit dövblinda i en tidig ålder kompliceras situationen av att de ofta har tilläggssvårigheter av personlighetsmäs- 4

7 sig eller beteendemässig art. Sådana komplikationer reducerar ytterligare möjligheterna att utnyttja eventuella syn- och hörselrester och försvårar utvecklingen av andra funktioner. Dövblindhet bör därför anses vara ett självständigt handikapp, som ställer krav om särskilda metoder för att kommunicera och att klara sig i det dagliga livet". Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB) har en något annorlunda definition (ur stadgar maj 1998): "Som dövblind räknas en person med så nedsatt syn och hörsel att dessa funktionshinder tillsammans ger betydande svårigheter i det dagliga livet." Det finns ca personer i Sverige med en befolkning på 9 miljoner, som uppfyller dessa kriterier enligt tillgänglig statistik (Nordström, 1984). Det finns troligen ett betydande mörkertal framförallt av äldre gravt syn- och hörselskadade (Möller K, personligt meddelande). Tolv procent är helt döva och blinda, medan 50 % har en liten rest både av syn och hörsel. Många har varit seende och/eller hörande och förlorat sina sinnesfunktioner i vuxen ålder. Dessa har vuxit upp med en normal omvärldsuppfattning och ett språk antingen talat eller med tecken. En speciell grupp föds döva och har en recessivt ärftlig progredierande synnedsättning, som så småningom leder till ett tunnelseende eller total blindhet (Ushers syndrom). Synskadan vid Ushers syndrom kan leda till en inskränkning av synfältet och resultera i ett "tunnelseende" omfattande 5-10 grader. Synskärpan kan vara påverkad. Det kan föreligga nattblindhet eller ljusöverkänslighet och bländningsfenomen. Synnedsättningen ger svårighet att upptäcka händelser i omgivningen, ta in visuell information (text, bilder, kroppsspråk, teckenspråk) och att fysiskt uppfatta och röra sig i rummet (mobility). Andra dövblinda har andra symtom. Hörselskadan kan, leda till total dövhet, men också till andra typer av funktionsnedsättning. Dels kan ljuden vara försvagade och dels kan de vara förvrängda och otydliga. Förmågan att uppfatta tal är nedsatt framförallt i närvaro av störningsljud. Förmågan att lokalisera ljud kan vara nedsatt eller upphävd. Hörselnedsättningen eller dövheten förhindrar muntlig språkkommunikation som inte heller kan ersättas av visuellt språk t ex tecken, om personen också är blind. Den hörselskadade är också utestängd från de estetiska och emotionella upplevelser som ljud förmedlar. En viktig men ofta mindre uppmärksammad begränsning som inträder på grund av hörselskadan är svårigheter att uppfatta vad som händer i omgivningen. Omvärldsuppfattningen är ofta omedveten, t.ex. om bakgrundsljud i omgivningen och egna kroppsljud. Ett typiskt exempel är att man inte märker att fläkten är på förrän den stängs av. Omvärldsuppfattningen kan naturligtvis också vara medveten, man lyssnar efter någon som kommer, upptäcker ett varningsljud etc. Avsaknaden av omgivningsinformation vid dövblindhet är inte total, som vi skall se nedan, men påverkar framförallt förmågan att upptäcka och få information om det som händer längre bort än armslängds avstånd. Ett vanligt problem är att andra personer inte ger sig till känna, hälsar på den dövblinde och inte informerar om sin närvaro. Telefonsignaler, dörrklockor, trafik och det som händer i rummet och utomhus är exempel på områden där den dövblinde får liten eller ingen information. Balans- 5

8 problemen, som en dövblind ofta har, försämrar dessutom möjligheten att ha kontroll över omgivningen (Sauerburger, 1993). Enligt den gängse definitionen av dövblindhet har många personer en liten syn- eller hörselrest kvar. Synen, i det smala synfält som fungerar, blir då mycket viktig. En liten hörselrest kan också förmedla omgivningsinformation både om händelser i omgivningen och för orientering, t.ex. via ekolokalisation. De flesta normalhörande använder omedveten ljudinformation från omgivningen när de rör sig, såväl information om andra händelser som ekon från egna steg, t.ex. när man går nära en väg. Det taktila sinnet och luktsinnet kan också förmodas vara viktiga. Vinddrag, värmen av en person i närheten, solen eller ett värmeelement ger viktig omgivningsinformation. Den vanliga uppfattningen, att dövblinda kan identifiera de flesta personer genom lukten, är emellertid en överdrift (Sauerburger, 1993). Fram till i slutet av 40-talet fanns hypotesen om "facial vision", en speciell sinnesfunktion som dövblinda använde för att kunna orientera sig. Många hade nämligen observerat att deras förmåga att undvika föremål var anmärkningsvärt stor. Vid en noggrann undersökning visade emellertid Worchel och Dallenbach (1947) att denna förmåga helt enkelt var resultatet av odiagnosticerade hörsel- och synrester. Den moderna litteraturen om barndomsblinda ger ej heller belägg för påståendet att barndomsblinda skulle utveckla en överlägsen rumsuppfattning, eller förmåga att orientera sig (Rönnberg och Borg 2001, se dock Lessard et al., 1998 och Röder et al., 1999). Den dövblindas kontakt med samhälleliga institutioner och möjlighet att delta i alla de verksamheter, som är så självklara för övriga, är också begränsade. Detta har nyligen utretts av Möller (Möller och Samuelsson, 1998; Möller 1999). Dövblindheten ger ofta en större nedsättning av personens förmåga att kommunicera och orientera sig än vad man skulle förvänta sig av enbart dövhet eller blindhet. En viktig orsak till detta är att de båda sinnesfunktionerna delvis kan ta över varandras roll vid skada. Om bara ett av organen är skadade kan det andra kompensera. Denna kompensationsmöjlighet faller bort om båda organen är skadade. Vid hörselskada och dövhet blir talavläsning, mun-hand-systemet och teckenspråk effektiva kompensationsprocesser och hörseln kan utnyttjas av den synskadade, bl.a. för rumsorientering. Man brukar säga att för dövblindhet gäller 1 + 1mer än 2. Dessutom medför de sjukdomar, skador eller åldersprocesser som ger dövhet och blindhet ofta också andra skador, t.ex. på nervsystemet eller rörelseapparaten. Forskningsmässigt har man framförallt koncentrerat sig på att studera olika kommunikationsmetoder för dövblinda, där den s.k. Tadoma-metoden rönt störst intresse. Tadoma-metoden baseras på att den dövblinde talavläser genom att placera handen vid käken hos den talande, varmed både käkrörelser, luftströmmar och struprörelser bidrar. Forskning om taktilt teckenspråk förekommer också. Framförallt har den tagit fram kunskaper om hur teckenspråksförmågan och teckenförvärvandet utvecklas i barndomen och om procedurer för beteendemodifikationer. De faktiska valen av träningsmetod och kommunikationsform är mycket beroende av vilken typ av dövblindhet som man arbetar med (Rönnberg och Borg, 2001). Effekten av dövblindhe- 6

9 ten på personens liv är ofta mycket stor, och kunskapen om dessa förhållanden är inte särskilt spridd i det omgivande samhället (Möller och Samuelsson, 1998; Möller, 1999). Problem i dövblindas skolgång har behandlats i FUNKIS-utredningen 1998 och gymnasieutbildningen har nyligen genomlysts i en utredning stödd av Skolverket (Möller, 2001). D. KOMPENSATIONSMÖJLIGHETER Eftersom dövblindhet oftast inte kan botas utan blir bestående, får olika kompensatoriska åtgärder stor betydelse. Man kan uppfatta kompensation i en bred bemärkelse och inte bara som en förstärkning eller tydliggörande av vissa sinnessignaler. För att illustrera de olika dimensionerna av kompensatoriska möjligheter kan man utgå från en ekologisk kommunikationsmodell. Denna modell (Fig. 1 A, B, Borg 1999) utgår från en förenklad situation med två kommunicerande personer i en bakgrundsmiljö. Kommunikationen innefattar ett utbyte av akustiska och visuella signaler, vilket innebär att man först upptäcker varandras närhet och lokaliserar varandras position och ofta kartlägger identiteten. Andra signaler kan bidra via känsel och luktsinnet. På en högre nivå sker utbytet av symbolinformation, språk och andra meddelanden. Själva kommunikationsbeteendet och utbytet av information om detta pågår på ytterligare en annan nivå. Den yttre miljön, störningsljud, akustik och ljusförhållanden finns med som bakgrundsfaktorer liksom sociala faktorer och samhälleliga normer. Hela kommunikationssituationen är variabel både avseende den sociala och fysiska miljön. Olika typer av situationer är olika vanliga och upplevs olika viktiga för de agerande individerna. 7

10 Fig. 1. Schematisk framställning av processer i ett ekologiskt kommunikationssystem. Modellen är hämtad från ett ekologiskt system med interaktion mellan djur och växter. Interaktionen sker där med olika grad av biologisk komplexitet, allt ifrån enkla molekyler till sammansatta organiska föreningar och beteenden. Den inre miljön och den inre metabolismen både i djuret och växten är viktiga komponenter. De två aktörerna, djur och växt, deltar i den specifika interaktionen men den allmänna bakgrunden, ljus, vatten, temperatur och kemiska förhållanden, är också involverade. A. Ett analogt begreppssystem är tillämpbart för mellanmänsklig kommunikation där det sker ett utbyte i form av signaler (ljus, ljud, vibration) och budskap, men också i form av kommunikationsbeteenden. Den "inre metabolismen" utgörs av fysiologiska förlopp i hörselsystemet (afferenta processer, A); neuropsykologiska processer relaterade till språk (centrala, C) och talmotoriska processer (efferenta, E). 8

11 Fig. 1 B. I systemet ingår energiresurser som i kommunikationsmodellen utgörs av mental (emotionell, kognitiv) enegeri. En viktig faktor är också förväntningarna (preference) avseende kommunikationens förlopp och resultat, samt den egna förmågan. Detta motsvarar ekologins preferendum eller ekologiska nisch. Avvikelser mellan upplevd (perceived) kommunikation och förväntad (preferred) kommunikation ger upphov till ett upplevt handikapp, missnöje eller känsla av skam och skuld. Den mentala energin kan vara positiv och minska skillnaden mellan upplevd och förväntad situation (dvs. upplevt handikapp), men kan också blockera en adekvat anpassning. För höga förväntningar kan öka det upplevda handikappet, för låga kan leda till onödiga inskränkningar i aktivitet och delaktighet. Inom båda personerna sker hela tiden en intern bearbetning av informationen. Den bearbetning som sker är som regel inte frikopplad från vad som har hänt tidigare och vad man förväntar sig eller önskar skall hända framöver, men sker i hög grad momentant. I denna modell uppdelas processerna i en afferent inåtledande, en centralt språkbearbetande, och en efferent tal (tecken) producerande länk. Dessa är naturligtvis mycket komplicerade och Figuren visar en starkt förenklad bild av verkligheten. I synnerhet den centrala delen innehåller eller är kopplad till många andra mentala funktioner. Dessa utvecklas i Fig. 1 B. I denna införs ett grundläggande begrepp i ekologin, preferendum, dvs. den av djurarten eller individen önskade och/eller biologiskt optimala miljön. Denna modell postulerar också att varje person har en bild av en önskad kommunikationsförmåga, kommunikationsförlopp och kriterier för framgångsrik kommunikation. Dessa normvärden är bestämda av biologiska, sociala och psykologiska faktorer, till stor del baserade på egna erfarenheter och kan variera med situationen. De jämförs sedan mer eller mindre medvetet med den faktiska kommunikationsfunktionen eller mer exakt uttryckt den egna bilden av den faktiska kommunikationen. Om dessa bilder, den önskade och den verkliga, stämmer upplever personen balans och inget handikapp. Dock kan omgivningen uppleva att personen är handikappad i så motto att den inte förmår eller inte vill deltaga i aktiviteter eller leva 9

12 ett sådant liv som andra människor tycker vore naturligt. Vem som har den sanna bilden och tolkningsföreträdet, personen själv eller omgivningen, är en öppen fråga och beroende på sådana faktorer som relationer mellan parterna, maktförhållanden etc. Om det finns en skillnad mellan preferendum och den faktiska situationen uppstår en känsla av otillfredsställdhet, en handikappupplevelse och/eller skam- och skuldkänsla, och incitament skapas i mer eller mindre omedvetna försök att minska avvikelsen. Utgående från modellen kan avvikelserna minskas på i princip flera olika sätt. Antingen kan den faktiska kommunikationen förändras (den egna uppfattningen om densamma) eller så kan preferendum ändras, dvs. den egna bilden av önskvärd kommunikation och kommunikationsförmåga och kriterierna för framgång. Ett tydligt exempel på förändring av preferendum sker i samband med dövhet hos barn. Man byter kultur till en teckenspråkig kultur där hörandet är mindre viktigt. Om man å andra sidan i denna situation väljer att fortsätta med oralt språk som huvudsaklig eller enda kommunikationsväg, fordras kompensation på många andra nivåer för att balans skall uppstå om det alls är möjligt. Detsamma gäller vid hörselskada hos barn och vuxna där det finns betydande hörselrester. Signalerna behöver anpassas och förstärkas med tekniska anordningar, rumsakustiken saneras, kommunikationspartner informeras och tränas att sända på en för den hörselskadade mottagaren lämpligt sätt. Andra sinnesorgans betydelse måste uppmärksammas. Läppavläsning tränas intuitivt och systematiskt, hudsinnet utnyttjas. Dessutom kommer de centrala och språkliga förmågorna att spela en avgörande roll. Upplärning i språklig förmåga, träning att påverka kommunikationssituationer, strategiska och taktiska åtgärder är viktiga. Sist men inte minst måste den åtgång av mentala resurser, både emotionella och kognitiva, som visas i Fig. 1B uppmärksammas. Den leder ibland till höggradig trötthet. Modellen fäster också uppmärksamhet på den fysiska konditionens betydelse. Den kan behöva vara god som en grund för att den ofta kraftigt ökade ansträngningen skall klaras av. Ur den ekologiska modellen kan man alltså direkt härleda en mängd olika kompensatoriska processer. De grupperas nedan i tre huvudtyper och tillämpas på det speciella fallet dövblindhet. 1) Kompensation inom modalitet Denna typ av kompensation innefattar medvetna systematiska åtgärder som att tala nära örat, eller att anpassa hörapparater. Det finns allt bättre bevis från djurförsök att hjärnan själv har en viss plasticitet så att mer hjärnfunktion kopplas till den kvarvarande hörselfunktionen från döva områden. Någon förbättring av de enkla hörselfunktionerna, hörtrösklar etc. sker troligen ej. Huruvida centrala hörselfunktioner förbättras hos människor är ännu så länge mycket litet utrett. Det faktum att man efter ca 6 veckors ihärdig hörapparatanvändande har anpassat sig till hörapparatens nya ljud, talar dock för att det förekommer centrala kompensatoriska förändringar (Gatehouse, 1993). En kompensation på språklig eller kognitiv nivå kan mycket väl förekomma men är ofullständigt dokumenterad (Rönnberg et al., 1999b). 10

13 2) Kompensation mellan sinnesmodaliteter Omvärlden tas normalt in via alla sinnesorgan, men de olika sinnesmodaliteterna är specialiserade för att vara "huvudansvariga" för olika typer av signaler från omgivningen och därmed olika aspekter av densamma. Synen ger t ex information för rumsorientering, lokalisation och identifikation samt händelser i omgivningen, men också mycket språklig information. Hörseln är basen för den orala språkliga kommunikationen och för detektion och lokalisation av händelser i omgivningen, även bakom ryggen på observatören och i mörker. Gibson (1966) konstaterade att hörandet registrerar riktningen till ett skeende och synen ger möjlighet att orientera sig mot händelsen och identifiera den. Om ett sinnesorgan skadats eller dess funktion faller bort, blir personens sensoriska kapacitet på ett antal områden helt beroende av övriga sinnesorgan. Dess funktionella kapacitet och förmåga att ta över det skadade organets funktion kan under vissa betingelser tränas upp. De hörselskadade barnens förmåga att tillägna sig läppavläsning (Tillberg et al., 1997) är ett exempel där processen ofta går automatiskt utan formell träning. Inlärning av teckenspråket är också spontant om barnet vistas i teckenspråkig miljö. Efter ca 7 års ålder avtar det naturliga språktillägnandet och en systematisk träning behöver sättas in. Huruvida systematisk träning i läppavläsning hos vuxna verkligen ger resultat är omdiskuterat. Den sensoriska förmågan kan troligen ej förbättras, men de centrala och kognitiva högnivåfunktionerna kan möjligen tränas (Rönnberg et al., 1999b). En kompensation sker även vid blindhet. Detta har tidigare varit kontroversiellt, men nya studier (Lessard et al., 1998 och Röder et al., 1999) visar att medfött helt blinda har bättre ljudlokalisationsförmåga än seende framförallt vid komplicerade lyssningsuppgifter. Vad detta leder till i vardagslivet är dock fortfarande oklart. Även för personer med medfödd dövhet sker vissa förändringar i synfunktionen. Neville och Lawson (1987) visade att det perifera seendets utveckling kraftigt påverkas av medfödd dövhet. De elektriska signalerna från hjärnbarken ökar betydligt mer när en barndomsdöv person ser på ett rörligt föremål i det perifera synfältet än vad som är fallet hos en normalhörande. 3) Central kompensation Denna har berörts något tidigare. Den kan vara av olika slag och både ske inom ett visst sinnessystem, och omfatta högre, integrerade funktioner. Förutom för språket kan det gälla för beteende vid orientering och förflyttning, taktik och strategier vid kommunikation. Att använda och anpassa sig till ett hjälpmedel kräver en central sensorisk anpassning (Gatehouse, 1993), men den slutliga nyttan av hjälpmedlet är också beroende på inlärning, hantering och användning, dvs. processer på en högt integrerad beteendenivå. 4) Kompensation vid dövblindhet Som nämnts ovan är endast ca 12 % av dövblinda helt utan syn- och hörselfunktion, dvs. ofta finns syn- och hörselrester som kan användas. Med starka hörapparater och/eller teckenspråk kan man erhålla både en kommunikation och en omvärldsorientering, dock naturligtvis med stora svårigheter. Samtidigt utvecklas ofta spontant en förmåga att utnyttja hudsinnet, både känsel/vibration och temperatur samt 11

14 muskel- och ledsinne (proprioception), och luktsinnet för att upptäcka, lokalisera och identifiera personer och händelser i omgivningen. Dessa funktioner nämns ofta i studier av dövblinda och i levnadsbeskrivningar, men få systematiska studier finns. Miles (1995) påpekade t ex att hud- och rörelsesinnet ger viktig information liksom värmen från en lampa och ett vinddrag. Genom att känna muskelspänningar i handen kan man avgöra sinnesstämning och känsloläge hos den man kommunicerar med. Det rumsliga minnet är också av stor betydelse för att klara orientering, dvs. en central kompensatorisk funktion (Sauerberger, 1993). Welsh (1980) nämner en kompensation på den beteendemässiga nivån som blinda använder: Genom att själva göra ljud och bedöma ekona, kan de få en uppfattning om rummet och ett stöd för sin egen förflyttning (mobility). Denna metod kan även användas av dövblinda förutsatt att det finns någon hörselrest (Dalentoft, 1989). I en intervju med 33 dövblinda i Örebro fann Möller och Samuelsson (1998) att 16 hade vibrator för att uppfatta telefon- och dörrsignaler. E. HJÄLPMEDEL Hjälpmedel för dövblinda måste vara effektiva och socialt acceptabla. Detta gäller inte bara för dövblinda, men problemen blir större ju större hjälpbehovet är. Det finns två principiellt olika strategier för hjälpmedel ( då uppfattade i vid bemärkelse ( dels levande hjälpmedel, personliga assistenter, tolkar, ledarhundar m.m. och dels icke levande eller tekniska hjälpmedel, linser, förstorings- och förstärkningsanordningar, datorer, bildtelefoner etc. De förra är adaptiva och har en stor förmåga att inom givna gränser anpassa sig till det momentana behovet och den aktuella situationen. De har ofta en begränsning i tillgängligheten och kostnaden kan bli mycket hög. Personlig assistent och tolk kan ge en känsla av beroende, som kan upplevas negativt. De tekniska hjälpmedlen anpassas individuellt och fungerar inom relativt snäva ramar. Många moderna hjälpmedel har en av brukaren styrbar adaptation, t ex hörapparater som kan ställas in för olika lyssningssituationer. Ju mer avancerade och flexibla de tekniska hjälpmedlen är desto större pedagogiska insatser behövs i allmänhet för att de skall kunna utnyttjas till fullo. En fördel är att de har hög tillgänglighet och kan skapa ett oberoende av andra människors beslut och prioriteringar, en större integritet och självständighet. En nackdel är att de riskerar att bli klumpiga, i synnerhet ju mer avancerade de är t ex kommunikationsdatorer, käppar med vibrotaktila anordningar för orientering och förflyttning. En naturlig strävan i hjälpmedelsutvecklingen är hög flexibilitet och anpassbarhet till det momentana behovet och situationen förenad med hög tillgänglighet, driftsäkerhet samt liten och behändig dimension. Dövblinda utnyttjar i första hand de syn- och hörselrester som finns kvar för hjälpmedelsanpassning. En given fördel med detta är att de centrala hörsel- och synsystemen är utrustade och tränade att bearbeta informationen och har utvecklade förbindelser med andra centra i hjärnan. Dessa hjälpmedel skall inte närmare beskrivas här. Det finns utförliga presentationer i gängse audiologisk och oftalmologisk litteratur. Hjälpmedel som anpassas till andra sinnen (intermodal kompensation) är mindre kända och av större intresse här. Hudsinnets möjligheter att överföra information om riktning till pågående händelser, objekt i rummet och språk har studerats både från 12

15 grundvetenskaplig och tillämpad synvinkel. Békésy visade hudens förmåga att göra frekvensanalys liknande den i örat, och även ge riktningsinformation. Senare försök har gjorts av Gescheider, Robinson och andra. En översikt över ämnesområdet presenterades av Borg (1997). Slutsatsen i den översikten var att Weisenbergers (1992) binauralt anpassade vibratorer i öronmusslan var de mest intressanta för praktisk tillämpning. Någon uppföljning med kliniska försök eller fältförsök har dock ej presenterats. Övriga undersökningar gjordes med vibratorer på fingrarna eller armarna och var rena laboratoriestudier. De flesta vibrotaktila hjälpmedel är utvecklade för kommunikation och framförallt som ett stöd för läppavläsning (Summers, 1992, Plant och Spens, 1995), men ger också omvärldsinformation på nivå 1 (att något händer), ej på nivå 2 (lokalisation) men möjligen på nivå 3 (identifikation), (Söderlund p.c.). Några hjälpmedel som kopplas till lukt- och smaksinnena känner vi inte till om man bortser från brandvarnare. Dessa utnyttjar visserligen luktsignalen rök, men ej luktsinnet. De ger ljud-, eventuellt ljussignaler eller vibratorsignaler. 13

16 III. FORSKNING INOM DET AKTUELLA PROJEKTET A. ÖVERGRIPANDE MÅL 1) Att i en strukturerad intervju kartlägga dövblindas upplevelser och värderingar samt strategier avseende omvärldskontakt och kontroll, samt känslomässiga korrelat. 2) Att utveckla och i laboratoriemiljö utvärdera ett vibratorbaserat hjälpmedel för detektion och lokalisation av händelser i omgivningen. B. STRUKTURERAD INTERVJU ANALYS AV STRATEGIER OCH BEHOV MED AVSEENDE PÅ OMVÄRLDSUPPFATTNING Ett intervjuformulär utvecklades på basen av diskussioner med dövblinda och personer som arbetar med dövblindas problematik och stöd. Den strukturerade intervjun gav kvantitativa och kvalitativa analyser av perceptuella strategier hos dövblinda, sensorisk kompensation, samt emotionella och kommunikativa aspekter. Intervjun innehöll olika områden och var uppdelad i fem block. 1) Bakgrund. 2) Upptäckt och lokalisering av händelser och personer. 3) Kompensatoriska strategier. 4) Kommunikation. 5) Tekniska hjälpmedel. Data i block 2 var kvantitativa uppskattningar på en femgradig skala. I block 3 gavs verbala svar på både riktade och öppna frågor. Svaren kodades med hjälp av nyckelord. I block 3 rangordnade personerna också hur den sensoriska informationen kunde användas för upptäckt och lokalisation. Intervjuformuläret finns i sin helhet i bilaga 1. Tjugo personer intervjuades. Tretton av dessa var dövblinda med Ushers syndrom I eller II, eller av annan orsak. De 7 övriga hade dessutom utvecklingsstörning och var elever på Ekeskolan, en skola för blinda barn med tilläggshandikapp, t.ex. dövhet, eller Resurscenter Mo Gård, ett centrum för (re)habilitering av vuxna, döva och dövblinda med ytterligare funktionshinder. 1) Dövblinda utan tilläggshandikapp Material och metoder Intervjuerna med dessa 13 skedde med dövas teckenspråk eller dövblindtecken. En av intervjuarna behärskade dövas teckenspråk. I övrigt användes dövtolkar eller dövblindtolkar. Tabell II visar syn- och hörseldata på de 13 intervjuade personerna. 14

17 Tabell II. Deltagarnas syn och hörsel. Ålder vid testtillfället, anges Nr Ålder Kön Huvuddiagnos 1 30 k 2 40 k 3 17 k Hörsel* Höger/Vänster öra Synfält H/V öga Synskärpa H/V öga Prog. neuropati >100/>100 db 20 /20 0,4/0,4 Wolframs syndrom 95/92 db 30 /30 0,6/0,6 Medfödd dövhet >100/>100 db 20 /25 0,3/0, k Usher I >100/>100 db 20 /20 0,4/0, k Usher I >100/>100 db 10 /10 0,5/0, m Encephalitis 85/>100 db 40 /50 0,1/0, k Usher III >100/100 db 20 /20 0,8/0, k Usher I >100/100 db 5 /5 / 9 42 k Usher I >100/100 db / / m Usher II 90/90 db 5 /5 0,2/0, k Usher I >100/>100 db /5 /0, k Prog. neuropati 53/90 db 30 /25 0,25/, m Usher I >100/>100 db 20 /20 0,8/0,7 Utbildn. Komm.sätt Grundskola Tecken/ tal Gymnasium Tecken/tal Gymnasium Tecken Grundskola Tecken Gymnasium Tecken Grundskola Tal/skrift Gymnasium Tal/tecken Högskola Taktilt tecken Gymnasium Taktilt tecken Högskola Taktilt tecken Grundskola Taktilt tecken Högskola Tecken/tal Grundskola Tecken * Tonmedelvärde (0,5, 1,0 och 2,0 khz ) dbhl Synfält i grader Synskärpa med optimal korrektion Ingen mätbar funktion Resultat Resultaten (Tabell III) visade att den primära funktionen "upptäckt" (se Tabell I) var viktigare än den sekundära funktionen, "lokalisation". Det var betydligt svårare att upptäcka en händelse än en person, medan det var något svårare att lokalisera en person än en händelse. Det var också svårare att lokalisera än att upptäcka en person, 15

18 vilket inte är förvånansvärt. Man vet att en person finns i närheten, men kan inte uppfatta var eller vem. Tabell III. Medelvärde av skattning av svårighet/betydelse att upptäcka eller lokalisera person eller händelse. Ett högt värde anger hög grad av svårighet eller betydelse (skala från 1 till 5). Standarddeviation anges inom parentes. Antal är för varje värde. Upptäcka Lokalisera Svårighet Betydelse Svårighet Betydelse Person 2,92 (1,31) 3,85 (1,34) 3,50 (1,45) 3,45 (1,29) Händelse 3,67 (1,15) 4,15 (1,14) 3,27 (1,42) 3,42 (1,24) Den sensoriska information som de 13 dövblinda använde i första och andra hand för att upptäcka/lokalisera eller bara upptäcka, visas i Tabell IV. Helst användes kvarvarande syn, vilken också var mest angelägen att stödja med hjälpmedel. Vinddrag var näst viktigast, medan vibrationer upplevdes mindre användbara. Vibrationer ger heller inte en teleperception, utom när man upplever att vibrationer fortleds från en avlägsen källa, t.ex. via golv eller bordsskiva. De kan då signalera händelser på avstånd. Hörselrester användes av dem som ej var helt döva. Lukt hade också hög rankning. Mer än hälften av de intervjuade upplevde problem med kommunikationen, men de flesta hade en ganska positiv syn på sin situation och omvärlden i allmänhet. Det fanns en positiv korrelation mellan att ha svårigheter att upptäcka och lokalisera ( om man upplevde dessa funktioner som viktiga ( och negativa tankar. Betydelsen av de egna förväntningarna och preferensen framgår här tydligt och ansluter till den ekologiska modellen. Tabell IV. Sensorisk information använd av dövblinda för att upptäcka och lokalisera personer och händelser/skeenden. Första och andra valet i en rangordning presenteras som procent för 13 försökspersoner (n=13 x 2=26). Upptäcka/Lokalisera Upptäcka Första Andra Första Andra Personer 54% syn 31% vinddrag 53% syn 31% vinddrag Händelser/ skeenden 42% syn 23 % hörsel 38% syn 23% hörsel Kommentar Av dessa 13 dövblinda var de flesta helt döva, men hade synrester. Detta är sannolikt förklaringen till att synsinnet hade en dominerande roll för omvärldsorientering, medan hörselsinnet var mindre utnyttjat. Hjälpmedelsbehovet var också koncentrerat till seendet. Personerna var rätt nöjda med sina sociala kontakter, vilket är positivt och får tas som ett gott betyg åt de stödåtgärder och rehabiliteringsprogram som satts in. Dock utgör de intervjuade personerna inte något representativt stickprov av dövblinda i allmänhet i Sverige. Eftersom de utgör de personer som vi hade lättast att få 16

19 kontakt med, är det inte förvånande att de i intervjuerna beskriver omvärldskontakterna i ganska positiva ordalag. 2. Utvecklingsstörda dövblinda Material och metoder. Sju dövblinda med utvecklingsstörning ingick i studien. Deras ålder var från 15 till 25 år och de hade varit elever på Ekeskolan eller vistades i Mo Gårds dövblindcenter. Hos två av personerna, de två 25-åringarna, var intervjudata ofullständiga och de ingår inte i resultatbeskrivningen. Data om syn- och hörselfunktion visas i Tabell V. Tabell V. De utvecklingstörda, dövblinda deltagarnas syn och hörsel. Ålder vid testtillfället, anges. Nr Ålder Kön Huvuddiagnos Hörsel Höger/ Vänster öra Synfält H/V öga Kommunikation Utbildn. Komm.sätt 1 25 m Utvecklingsstörd 2 25 m Utvecklingsstörd 3 23 m Utvecklingsstörd Döv Grav Ingen Döv Grav Ingen Döv Blind Tecken Ingen 4 21 m Utvecklingsstörd Döv Blind Tecken taktilt Ingen 5 20 m Utvecklingsstörd Döv Grav Tecken Ingen 6 19 m Utvecklingsstörd Döv Blind Tecken taktilt Ingen 7 15 k Utvecklingsstörd Döv Grav Tecken Ingen Intervjuerna gjordes med personlig assistent eller personal som kände de dövblinda personerna väl och ovan beskrivna intervjuformulär användes (bilaga 1). Utvecklingsstörningen i kombination med syn- och hörselskadan gjorde att det inte var möjligt att få direkta intervjudata från de funktionshindrade personerna. 17

20 Resultat Upptäcka person eller händelse. De två personerna som inte var helt blinda använde synen. För övriga var känsel och lukt de sinnesfunktioner som användes för att upptäcka personer. När de olika sinnesfunktionerna prioriterades, framkom att prioritet 1 utgjordes av: känsel (2 personer), lukt (2 personer), syn (2 personer). Med prioritet 2 angavs luftdrag (3), vibrationer (2 ), lukt (3) känsel (2 ), dvs. 7 omnämnande av hudsinnet och 3 av luktsinne. Lokalisation. Även här användes känsel och lukt och syn. Ett par påpekade att händelsen måste vara nära för att kunna lokaliseras samt att de ogärna vistades i miljöer som de inte kände att de hade god kontroll över. Sinnesorganen prioriterades på följande sätt. Prioritet 1: känsel (2) syn (2), lukt (1); prioritet 2: drag (3), vibration (1), känsel (1), lukt (2), dvs. 5 omnämnande av hudsinnet och 2 av luktsinnet. Kontakt med andra. Två personer angav att de bara är intresserade av kända personer, en person känner igen mamma direkt, sannolikt via känsel och lukt, enligt assistentens uppfattning. För identifikation av andra personer användes kroppskontakt (4), syn (2), lukt (2). Kommentar De utvecklingsstörda dövblinda hade i flera fall sämre syn än Usher-patienterna och 3 var helt blinda. Det kan vara orsaken till att hudsinne och lukt intar en viktigare roll än för Usher-patienterna, där synresterna var viktigast. Samtliga var döva och hörselrester användes ej eller ytterst minimalt. För dessa personer är kontaktnätverket ytterst litet och intresset för att vidga det också litet. C. UTVECKLING AV UTRUSTNING FÖR RIKTNINGSIDENTIFIKATION - ANALYSSYSTEMET 1. Hjälpmedlet Den laboratorieprototyp som utnyttjas vid försöken visas i Fig. 2. Dessutom finns mikrofonförstärkare och dator vid sidan om försökspersonen. Signaler tas upp från tre mikrofoner, ett arrangemang som gör det möjligt att också avgöra om ljudkällan ligger framför eller bakom de två sidomikrofonerna. Efter analog-till-digital-omvandling sker en multipel korskorrelationsanalys (Fig. 3), där signalerna från de tre mikrofonerna parvis jämförs. Med den använda "samplings" frekvensen får systemet en stor bandbredd och en noggrannhet av 17 beräknade värden framåt och 11 värden åt vardera sidan. Snabbheten i analysen kan varieras genom en tidskonstant som gör att riktningsberäkningen baserar sig på ljudregistrering under olika lång tid. Systemet är också försett med eko-undertryckning som består av att signalerna efter en analyserad sekvens dämpas under några msec. De tre korrelationerna jämförs och den framräknade tidsförskjutningen omräknas till gradtal baserat på en individuell kalib- 18

3. Metoder för mätning av hörförmåga

3. Metoder för mätning av hörförmåga 3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest

Läs mer

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser 2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i

Läs mer

8. Skaderisker och komplikationer

8. Skaderisker och komplikationer 8. Skaderisker och komplikationer Sammanfattning Skador och komplikationer har observerats i samband utprovning och användande av hörapparater. Skador av allvarlig natur är dock sällsynta. En allvarlig

Läs mer

Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige

Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Ljudstyrka mäts i decibel (db) Några exempel Stor risk för hörselskada Risk för hörselskada Svårt att uppfatta tal

Läs mer

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra

Läs mer

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati 1 Från enpersonsperspektiv till samspelsperspektiv De fyra första kapitlen i boken har handlat om emotioner hos den enskilda individen: om basaffekterna och

Läs mer

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Anteckningar från kvällsseminarium inom projektet Från forskningsobjekt till medaktör Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Kerstin Möller, Örebro universitet

Läs mer

Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet. Innehållsförteckning

Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet. Innehållsförteckning t Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet Gilitigt från och med 2010-01-01 Reviderad den 2014-11-07 Innehållsförteckning 04 Hjälpmedel vid personlig medicinsk behandling 04 27 Stimulatorer

Läs mer

2212 Hjälpmedel för teckning och handskrift 221203 Manuella hjälpmedel för att teckna och skriva Betalas av patienten/brukaren.

2212 Hjälpmedel för teckning och handskrift 221203 Manuella hjälpmedel för att teckna och skriva Betalas av patienten/brukaren. KOMMUNIKATION OCH INFORMATION 03 Synhjälpmedel 0303 Ljusfilter (absorbtionsfilter) 1(6) 0306 Glasögon och kontaktlinser Se riktlinje Glasögon och kontaktlinser (bidragsregler) 0309 Glas, linser och linssystem

Läs mer

Trygg hjälp när hörseln inte räcker till

Trygg hjälp när hörseln inte räcker till Trygg hjälp när hörseln inte räcker till Sinnesro för dig och dina nära och kära Säkerhet, självständighet och sinnesro skänker livskvalitet och det är något som du förtjänar när du blir äldre. Det är

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Syntolkningsproblem. Visuell Perceptionsstörning. Hjärnsynskada /CVI. Bakre synbaneskada. Monica Danielsson 2014-02-06

Syntolkningsproblem. Visuell Perceptionsstörning. Hjärnsynskada /CVI. Bakre synbaneskada. Monica Danielsson 2014-02-06 Syntolkningsproblem Visuell Perceptionsstörning Hjärnsynskada /CVI Bakre synbaneskada Monica Danielsson 2014-02-06 Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska skolfrågor.

Läs mer

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling.

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling. Därför tvåspråkighet Alla barn med hörselskada ska tidigt i livet utveckla både svenska och teckenspråk så att de senare kan välja vilken typ av kommunikation de vill använda. Det är valfrihet. På riktigt.

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat.

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Våra sinnen Hörseln Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Ytterörat I ytterörat finns öronmusslan och hörselgången. Öronmusslan fångar in ljudet som åker in i hörselgången. I hörselgången

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4 IHM Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 4 Datum 213-11-7 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare Linjal

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

Tecken som stöd för tal, TSS

Tecken som stöd för tal, TSS Hörselskadades Riksförbund Tecken som stöd för tal, TSS ett verktyg för kommunikation Hörselskadades Riksförbund, HRF december 2011 Fungerande kommunikation en förutsättning för god livskvalité För att

Läs mer

Målsättningsarbete. Bakgrund. Bakgrund (forts)

Målsättningsarbete. Bakgrund. Bakgrund (forts) SMS för personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar en intervjustudie av användares upplevelser SMS för personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar en intervjustudie

Läs mer

Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder

Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder Andel hörselskadade bland äldre 65-74 år: 28 % 75-84 år: 39 % 85-110 år: 46 % Källa: SCB, genomsnitt 2008-2012 På sjukhus och äldreboenden är det inte ovanligt

Läs mer

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL Begreppet arbetsminne började användas på 1960-talet. Tidigare skrevs det istället om korttidsminne som handlar om vår förmåga att under en kort tid hålla information

Läs mer

Hör alla tillräckligt bra i era lokaler? Comfort Digisystem - Hörselprodukter i offentliga miljöer

Hör alla tillräckligt bra i era lokaler? Comfort Digisystem - Hörselprodukter i offentliga miljöer Hör alla tillräckligt bra i era lokaler? Comfort Digisystem - Hörselprodukter i offentliga miljöer Hör alla tillräckligt bra i era lokaler? Dagligen vistas miljontals människor i offentliga miljöer som

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Autismspektrumtillstånd AST

Autismspektrumtillstånd AST Autismspektrumtillstånd AST Malin Sunesson, specialpedagog Resursgrupp Au4sm malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autismspektrumtillstånd Autistiskt syndrom Desintegrativ störning

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

Rehabilitering och habilitering för personer med syn- och hörselnedsättning. Syn-, hörsel- och dövverksamheten

Rehabilitering och habilitering för personer med syn- och hörselnedsättning. Syn-, hörsel- och dövverksamheten Rehabilitering och habilitering för personer med syn- och hörselnedsättning Syn-, hörsel- och dövverksamheten Syn- hörsel- och dövverksamhetens uppdrag är rehabiliterings- och habiliteringsinsatser för

Läs mer

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap. Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration Neurosensomotorik och kognition Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration Kognitiv neurovetenskap Är läran om hur hjärnan möjliggör psykologiska fenomen eller mentala processer,

Läs mer

Återvinn din hörsel. Använd dina hörapparater framgångsrikt

Återvinn din hörsel. Använd dina hörapparater framgångsrikt Återvinn din hörsel Använd dina hörapparater framgångsrikt Välkommen tillbaka till ljudens värld Nu när du har tagit steget till att återvinna din hörsel kommer det att vara nödvändigt att göra vissa omställningar.

Läs mer

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av?

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Autism Aspergers syndrom SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2012-02-28 1 Typisk utveckling Kognition Diagnos Perception Samtidigt förekommande funktionshinder

Läs mer

Vad händer när man börjar se dåligt?

Vad händer när man börjar se dåligt? Vad händer när man börjar se dåligt? Välkommen till Syncentralen För att komma till Syncentralen måste du ha remiss från ögonläkare. På Syncentralen finns optiker, synpedagoger, datapedagog, kurator, psykolog,

Läs mer

Varför ljud och hörsel?

Varför ljud och hörsel? Ljud & Hörsel Varför ljud och hörsel? Varför ljud och hörsel? Varför ljud och hörsel? Interaktionsdesign ligger flera decennier bakom filmindustrin George Lucas (1977): Ljudet är halva upplevelsen Varför

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Världens första digitala minimottagare

Världens första digitala minimottagare Världens första digitala minimottagare Comfort Digisystem Receiver DT10 Receiver DT10 är minimottagaren med Comfort Digisystems unika ljudkvalitet. Den är enkel att använda, smidig att konfigurera och

Läs mer

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11 en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Utbildningsdag Tierp 22 okt 2012 LYDIA SPRINGER SANDRA MELANDER lydia.springer@lul.se sandra.melander@lul.se Projektet finansieras av: SUF-Kunskapscentrum

Läs mer

Ringsignals-, linjetons- och svarsindikatorer. Anslutningsenheter till telenätet. Programvara för telekommunikation

Ringsignals-, linjetons- och svarsindikatorer. Anslutningsenheter till telenätet. Programvara för telekommunikation ANVISNINGAR FÖR HÖRHJÄLPMEDEL 21 36 Telefoner och telefoneringshjälpmedel Texttelefoner Bildtelefoner Telex- och telefaxmaskiner Ringsignals-, linjetons- och svarsindikatorer Telefonförstärkare Anslutningsenheter

Läs mer

Yttrande om slutbetänkandet av Litteraturutredningen "Läsandets kultur" (SOU 2012:65)

Yttrande om slutbetänkandet av Litteraturutredningen Läsandets kultur (SOU 2012:65) 2013-02-25 Ert diarienummer: Ku20 121 1 478/KO Vårt diarienummer: 54/2013 Till: Kul turdepartementet >DR -=-- SVERIGES OOVAS RIKSFÖRBUND Yttrande om slutbetänkandet av Litteraturutredningen "Läsandets

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten 20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten har ökat. Allt oönskat ljud kallas för buller. Det

Läs mer

Skolbild för Särskolan Regnbågen

Skolbild för Särskolan Regnbågen Skolbild för Särskolan Regnbågen Grundsärskola inriktning träning inom enhet Specialpedagogiskt centrum Läsår 2014/2015 Agne Arnesson, rektor Beskrivning av verksamheten Regnbågen är en grundsärskola med

Läs mer

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Diana Lorenz, kurator Neuropediatriska Avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus 2011-03-31 Diana Lorenz 1 Neuropsykiatriska

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Kursinnehåll. IT-design för funktionshindrade. Vad ingår inte i kursen? Examination. Litteratur. Definitioner

Kursinnehåll. IT-design för funktionshindrade. Vad ingår inte i kursen? Examination. Litteratur. Definitioner IT-design för funktionshindrade, fredrikw@csc.kth.se MDI, CSC Kursinnehåll Allmänt om tillgänglighet Design för alla, universell design Webbtillgänglighet Olika typer av funktionshinder Forskning om tillgänglighet

Läs mer

Stockholm en stad för alla utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för hörselskadade i Stockholms stad

Stockholm en stad för alla utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för hörselskadade i Stockholms stad Stockholm en stad för alla utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för hörselskadade i Stockholms stad Stockholm en stad för alla utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för

Läs mer

Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv

Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv Eva-Kristina Salameh och Luz Solano, Vt 2013 Att kunna kommunicera är en av mänsklighetens

Läs mer

En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium

En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium Kunskaper Eleven i centrum Tydliggörande pedagogik Delaktighet Utvecklingsstörning Självbestämmande

Läs mer

Egenskaper för digitala läromedel och film

Egenskaper för digitala läromedel och film Egenskaper för digitala läromedel och film Digitala läromedel Detta är en sammanställning av vad man bör beakta vid framställning av digitala läromedel för att nå största möjliga tillgänglighet.. Det som

Läs mer

Glasögonmodeller Fatal Vision

Glasögonmodeller Fatal Vision Glasögonmodeller Fatal Vision Här nedan följer det modellutbud som i dag finns att tillgå avseende Fatal Vision (promilleglasögonen). Här framgår även inom vilket promilleområde respektive glasögonmodell

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB

Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB Kommunikation En aptitretare från VisVires AB Inledning Vi använder ofta ganska slarvigt begreppet kommunikation, vi säger t.ex. ofta att ett beslut skall kommuniceras ut i organisationen och sedan skickar

Läs mer

meditation ÖVNINGSBOK

meditation ÖVNINGSBOK meditation ÖVNINGSBOK Meditera en sinnlig väg till hälsobalans Innehåll Hur vi hittar inspiration till att träna och leva våra liv är ytterst individuellt. Några känner att de behöver stark fysisk utmaning,

Läs mer

YTTRANDE 2014-01-07. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se

YTTRANDE 2014-01-07. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se YTTRANDE 2014-01-07 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande över Betänkande av Lättlästutredningen Lättläst (SOU 2013:58) Autism- och Aspergerförbundet är en ideell

Läs mer

Ett sätt att mötas och förstå

Ett sätt att mötas och förstå Ett sätt att mötas och förstå Vad som kan vara bra att veta och tänka på när du möter besökare med olika funktionshinder. Denna handbok är framtagen i samverkan med handikapporganisationerna i Västra Götaland

Läs mer

Vägledning om förvärvad dövblindhet - ett komplement till Nordisk definition av dövblindhet -

Vägledning om förvärvad dövblindhet - ett komplement till Nordisk definition av dövblindhet - Vägledning om förvärvad dövblindhet - ett komplement till Nordisk definition av dövblindhet - nordisk vägledare om förvärvad dövblindhet sid 1 Nordisk vägledare om förvärvad dövblindhet Framtagen i ett

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Nystagmus går det att träna bort?

Nystagmus går det att träna bort? Att ha en hög synskärpa kräver att man har en god bildstabilisering på näthinnan Bildrörelsen på näthinnan: Nystagmus går det att träna bort? storlek < 0.5 grader hastighet < 5 grader/sek Om nystagmus

Läs mer

Små rum och tydliga gränser för att vara trygg

Små rum och tydliga gränser för att vara trygg Små rum och tydliga gränser för att vara trygg Erbjudande omgivning för sinnesstimulering Tillgänglig miljö för att kunna välja och själv vara aktiv Aktiva miljöer för rörelse och beröring Markerade

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag Rapport 2007:2 R Likabehandling ett regeringsuppdrag Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Likabehandling ett regeringsuppdrag

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

KOMMENTAR TILL KURSPLAN FÖR SVENSKUNDERVISNING FÖR INVANDRARE, SFI (SKOLFS 2009:2) vuxnas lärande, m.m. (prop. 2005/06:148 s. 30).

KOMMENTAR TILL KURSPLAN FÖR SVENSKUNDERVISNING FÖR INVANDRARE, SFI (SKOLFS 2009:2) vuxnas lärande, m.m. (prop. 2005/06:148 s. 30). 1 (7) Dnr 62-2009:242 KOMMENTAR TILL KURSPLAN FÖR SVENSKUNDERVISNING FÖR INVANDRARE, SFI (SKOLFS 2009:2) Svenskundervisning för invandrare (sfi) ska ge nyanlända eller tidigare anlända vuxna invandrare,

Läs mer

Kursplan för teckenspråks- och dövblindtolkutbildning, 1 4 år

Kursplan för teckenspråks- och dövblindtolkutbildning, 1 4 år Kursplan för teckenspråks- och dövblindtolkutbildning, 1 4 år Termin 5-8 s- och dövblindtolkutbildningen är en fyraårig, eftergymnasial utbildning med flexibel in- och utgång, beroende på vilka förkunskaper

Läs mer

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013 RF Elitidrott 2013 Elittränarkonferens 2013 Prestera i vardag och mästerskap Tankar, känslor och beteende Göran Kenttä & Karin Moesch Teknikern /Metoder Teknikerna: ACT, exponering, visualisering, avslappning,

Läs mer

MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING PÅ KTH

MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING PÅ KTH MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING PÅ KTH KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING PÅ KTH 2010/2011 KTH SE-100 44 Stockholm Tel: 08-790 60 00 Fax: 08-790 65 00 www.kth.se Välkommen till KTH! KTH arbetar

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Guide för tillämpning av tillgänglighetssymbolerna i SS 30600

Guide för tillämpning av tillgänglighetssymbolerna i SS 30600 Guide för tillämpning av tillgänglighetssymbolerna i SS 30600 Denna guide är avsedd som vägledning för användning av tillgänglighetssymbolerna i SS 30600. Med enhetliga och funktionella bildsymboler i

Läs mer

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län Resursbibliotek för döva I Örebro pågår sedan oktober 2001 projektet Resursbibliotek för döva. Initiativtagare

Läs mer

ADHD aktivitets- och uppmärksamhetsstörning

ADHD aktivitets- och uppmärksamhetsstörning + ADHD aktivitets- och uppmärksamhetsstörning ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Den utmärks av koncentrationssvårigheter, hyperaktivitet och impulsivitet. Kännetecknande för ADHD: svårt

Läs mer

Hörteknik i skolan, nödvändigt men inte tillräckligt?

Hörteknik i skolan, nödvändigt men inte tillräckligt? Hörteknik i skolan, nödvändigt men inte tillräckligt? Seminarium 8 Pedagogen i vardagen samspel och lärande Stockholm 25-26 mars 2010 Arne Gustafsson / Håkan Bergkvist, SPSM 3 Pedagogiska förutsättningar

Läs mer

ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi

ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi Källor: Barnpsykiater Berit Lagerheims och Svenny Kopps föreläsningar (2001-2002)

Läs mer

Hörseltjänst Göteborg

Hörseltjänst Göteborg Hörseltjänst Göteborg Leg Audionom Karin Ilstedt Nordstadstorget 6 411 05 GÖTEBORG Tel 031-761 08 01 Tidsbokad mottagning www.horseltjanst.se karin.ilstedt@horseltjanst.se maj 2014 2 Hörseltjänst erbjuder:

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Betygsskalan och betygen B och D

Betygsskalan och betygen B och D Betygsskalan och betygen B och D Betygsstegen B och D grundar sig på vad som står under och över i kunskapskraven för betygen E, C och A. Betygen B och D speglar en kunskapsprogression där eleven har påvisbara

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i ett produktutvecklingsteam

Min syn på optimal kommunikation i ett produktutvecklingsteam Min syn på optimal kommunikation i ett produktutvecklingsteam Linda Sandgren Inpre 3 KN3060 Produktutveckling med formgivning Vt -07 Inledning Idag sälls det allt större krav på företag att snabbt få ut

Läs mer

som taggar om funktionshinder

som taggar om funktionshinder ORD som taggar om funktionshinder Hur funkar ord som funktionsnedsättning, tillgänglighet, CP, mongo etc? Här finns en lista med ord man kan fundera över nästa gång det är dags att skriva en artikel eller

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

Projektplan. Naturvetenskaps- och tekniksatsningen

Projektplan. Naturvetenskaps- och tekniksatsningen Projektplan Elever: Klass: Version på planen: Senast uppdaterad: Idé Vilket fenomen eller skeende i er omgivning vill ni undersöka? Exempel: Fåglars olika läten och beteenden vid olika situationer. Ämne

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer