Ditt Landsting. Lättläst Sidan 15. Kalle fick dö hemma. Landstingsskatten. Lycklig skilsmässa. Trygg vård för den som blir slagen

Transkript

1 Ditt Landsting Nr Kalle fick dö hemma Kalle Berglund var en äkta Hemsjöbo och ville dö hemma. Tack vare insatser från landstinget fick han och hustrun Lillemor Bonde både medicinsk hjälp och medmänskligt stöd under Kalles sista tid i livet. Sidan 8 9 Landstingsskatten höjs Landstingsskatten höjs med 80 öre nästa år. Läs om varför och hur det påverkar din ekonomi. Sidan 6 Lycklig skilsmässa När jourcentralen i Karlskrona lämnade akutmottagningens lokaler och flyttade ihop med Tullgårdens vårdcentral innebar det många fördelar för patienter och personal. Det blev en lycklig skilsmässa. Sidan 3 Trygg vård för den som blir slagen Ett tryggt och bra omhändertagande är a och o när vårdpersonalen möter någon som blir slagen av sin partner eller på något annat sätt utsätts för våld i en nära relation. Viktiga samarbetspartner för landstinget är länets kvinnojourer. Sidan 11 Smärta behandlas med enkla rörelser Med böjningar och andra enkla rörelser som du gör själv kan du bli av med smärta i ryggen och nacken. McKenziemetoden finns i Blekinge. När Gunnar Larsson i Nogersund fick en stroke trodde han att han skulle få sitta i rullstol resten av sitt liv och aldrig mer kunna spela på sitt älskade dragspel. Han kunde ju inte röra vänster arm och vänster ben. Men ödet ville annorlunda. Tack vare att Gunnar och hans fru precis läst om stroke i Ditt Landsting visste de precis hur de skulle agera. Sidan 4 5 Sidan 13 Lättläst Sidan 15 Information och nyheter från Landstinget Blekinge Postens gruppförsändelser

2 2 Ditt Landsting december 2011 Folktandvården i Kallinge stängs Folktandvården i Kallinge kommer att stänga vid årsskiftet. I stället erbjuds patienterna tandvård i Ronneby eller Bräkne-Hoby. Skälet till att kliniken stängs är bland annat att det är mycket svårt att rekrytera tandläkare till mindre kliniker. Ja till sydsvensk region Senast den 1 januari år 2019 ska en sydsvensk region vara bildad. Det är innebörden av den avsiktsförklaring som landstingsfullmäktige har ställt sig bakom. Enligt planerna ska förutom Blekinge även Skåne, Kronobergs län och Kalmar län ingå i regionen. Ny politisk organisation Landstinget Blekinge inför en ny politisk organisation från och med den 1 april Då inrättas en särskild hälso- och sjukvårdsnämnd. Hälso- och sjukvårdsnämnden kommer att vara direkt underställd landstingsfullmäktige och alla ärenden som rör Blekingesjukhuset, primärvården, folktandvården, psykiatrin och habiliteringen och som kräver politiska beslut kommer att behandlas av den nya nämnden. Nämnden kommer bland annat fastställa intern budget för hälsooch sjukvårdsförvaltningarna. Avgift för fakturapåminnelse Från och med den 1 januari 2012 inför landstinget påminnelseavgift när en faktura inte betalas i tid. Påminnelseavgiften är för närvarande 50 kronor. Grannlandstingen Kalmar, Kronoberg och Region Skåne tar redan ut en påminnelseavgift. Landstingskatalogen 2012 landstinget telefonkatalog I februari kommer katalogen hem till dig med posten. Julklapp med komplikationer Vilken pryl blir årets julklapp 2011? Enligt detaljhandelns utredningsinstitut kommer svenskarna ge bort en färdigpackad matkasse. Det låter praktiskt och kan säkerligen underlätta för den stressade småbarnsföräldern, men hur spännande är det att få ett abonnemang på en matkasse av sin respektive? Underförstått: Varsågod vännen, ställ dig vid spisen. Här har du dina ingredienser för veckan. I fjol hårdlanserades gåbandet som julklapp. Det är lite oklart om det verkligen blev årets julklapp men själv föll jag för frestelsen. När tomtesäcken gapade tom på gåband gav jag mig själv det som försenad julklapp. Kanske var det massiv marknadsföring som lockade till inköp. Kanske var det följande rader som fick mig i fällan: Var tredje svensk är överviktig. Risken för ohälsa ökar hos kvinnor som har ett midjemått över 88 centimeter. Övervikt ökar risken för bland annat typ 2-diabetes, högt blodtryck och hjärtinfarkt. Men regelbunden motion, gärna sådan där man anstränger sig måttligt under 30 minuter, tillsammans med sunda kostvanor, hjälper dig att gå ned i vikt. Gåbandet kändes därför som en livräddare, åtminstone vintertid när tanken på en rask promenad i rusk och regn inte lockar nämnvärt. Sagt och gjort, bandet inhandlades, baxades hem och placerades framför tv:n. Jag började promenera regelbundet om kvällarna och hastigheten ökades successivt. Det gick riktigt bra även om det var VANSIN- NIGT tråkigt. Men så plötsligt skedde det oförklarliga. Av någon outgrundlig anledning (för hög hastighet?) snavade jag på bandet och föll framlänges. Säkerhetslinan som borde ha stoppat bandat fungerade inte. I stället löpte bandet amok. Det tokrusade på högsta hastighet, motorn brann upp och jag vrålade när det skenande bandet svedde mot ben och armar. Lyckligtvis befann sig en tonårig dotter i samma rum och hon kunde ganska snabbt dra ur kontakten. Bandet stannade men det luktade brandrök i rummet. Chockad och svedd rullade jag av det och kom till vett och sans efter en stund. Följande dag packade jag in det i bilen, körde till butiken och lämnade tillbaka eländet. Jag fick ett nytt band, men det tog ett bra tag innan jag vågade mig upp på det igen. I år då? Kommer jag ändå falla för reklamen och ge mig själv en matkasse? Men vad kan då hända? Ett gigantiskt fiskben fastnar i matstrupen och jag kvävs? En smörklick landar på golvet? Jag snavar och bryter benet? Nej, ingen matkasse, tack. Larsson från Nogersund. Han och hans fru läste vårt förra nummer. Samma natt visade det sig att Gunnar och hans fru fick stor nytta av vad de läst. Berättelsen om Gunnar är en fantastisk historia den bästa julklappen redaktionen för Ditt Landsting någonsin har fått. Med förhoppning om en god läsestund. Madeleine Flood kommunikationsdirektör Landstinget Blekinge Kan fysisk aktivitet bota psykisk ohälsa? Flera studier visar att patienter med psykisk ohälsa lätt hamnar mellan stolarna i vården och riskerar långvariga besvär. Landstinget Blekinge deltar nu i en forskningsstudie som tittar på hur bra fysisk aktivitet och andra behandlingsalternativ för psykisk ohälsa fungerar. Den psykosociala ohälsan är hög i dag och är en av de största anledningarna till sjukskrivning, säger Ingrid Hoffmann, koordinator för studien i Landstinget Blekinge. Studien innebär att vi får bättre underlag till behandling och i framtiden kan rikta rätt sorts behandling till rätt patienter. Forskningsstudien undersöker patienter som har mild till måttlig depression, ångest och stressrelaterad psykisk ohälsa. Det som undersöks är effekten av internetbaserad kognitiv beteendeterapi (KBT), fysisk aktivitet och sedvanlig behandling, till exempel medicinering och KBT-behandling enskilt eller i grupp. Studien undersöker också hur de olika behandlingsalternativen påverkar hur länge och hur mycket patienterna är sjukskrivna. Målet är att hitta fler alternativ till behandling. Det är viktigt att det finns enkla genomförbara alternativ, både som självständiga metoder och som tillägg till medicinering och andra insatser, säger Ingrid Hoffmann. Studien bedrivs i Karlskrona kommun på fyra vårdcentraler: KRÖNIKAN Så här inpå julen vill jag givetvis passa på att önska dig som läser Ditt Landsting en god helg. Självklart hoppas jag också att du ska finna detta nummer givande. Förhoppningen är förstås att tidningen ska bidra till att ge dig ökade kunskaper om hälsa och sjukdomar så att du kan leva ett så gott liv som möjligt. Men att tidningen till och med kan bidra till att rädda liv har vi nog aldrig vågat hoppas på. I detta nummer möter du Gunnar Foto: lovisa swahn Hälsohuset för alla, Jämjö vårdcentral, Kungsmarkens vårdcentral och Lyckeby vårdcentral. 60 blekingar kan komma att delta. Det är fantastiskt att kunna erbjuda patienterna denna möjlighet. De får tolv veckors intensiv professionell behandling som följs upp under lång tid efteråt, säger Christel Walén, psykolog och forskningskoordinator. Ditt Landsting är producerad av Landstinget Blekinge och delas ut till alla hushåll i Blekinge. Ansvarig utgivare: Madeleine Flood, kommunikationsdirektör Redaktör: Jens Lindell, informationsavdelningen Landstinget Blekinge Produktion: Informationsavdelningen Landstinget Blekinge Tryck: Markbladet tryckeri AB, Skene Adress och telefon: Landstinget Blekinge Karlskrona E-post: nyhetsredaktionen@ltblekinge.se Internet:

3 Ditt Landsting december Ett väntrum blev två Det finns lyckliga skilsmässor. Det är jourcentralen och akutmottagningen i Karlskrona ett bevis på. Att inte längre dela lokal har fört med sig flera fördelar för både patienter och personal. Det har gått tre år sedan jourcentralen flyttade ut från akutmottagningens lokaler och istället blev en del av Tullgårdens vårdcentrals verksamhet. Här tas patienter emot efter vårdcentralernas ordinarie öppettider. Alf Engström, verksamhetschef för jourcentralen är mycket nöjd med delningen som i början i första hand gjordes för att lösa ett arbetsmiljöproblem, berättar han. Överfulla väntrum När vi hade gemensamma lokaler fanns det hela tiden mycket patienter i omlopp, väntetider kunde vara orimligt långa och väntrum överfulla. Det var stökigt, trångt och många patienter blev frustrerade och arga när de såg att andra som inte suttit och väntat så länge fick komma in före dem. De förstod ju inte skillnaden - att vissa väntade på att få träffa en familjeläkare medan andra sökte akut hjälp. Den gemensamma jourverksamheten för Karlskronas och Ronnebys vårdcentraler har öppet fram till klockan 21 varje dag på året. De allra flesta patienter som kommer dit har ringt till 1177 och bedömts vara i behov av vård men inte tillräckligt sjuka för att tas om hand av akutmottagningen. Intensivt samarbete När beslutet om delningen kom inledde akutmottagningen och jourcentralen ett intensivt samarbete för att det skulle bli så bra som möjligt. Och det samarbetet har varit och är fortfarande mycket lyckosamt, menar Alf Engström. Vi tycker att man genom förändringen nått en optimal lösning på ett mångårigt växande problem. Carina Ingemansson, avdelningschef på akutmottagningen nickar och instämmer. Det har blivit tydligare vart patienter som söker hjälp i primärvården och blivit bokade för ett läkarbesök via 1177 ska vända sig, vilket har lett till att patienten får rätt vård på rätt vårdnivå. Vi är också väldigt samspelta och strävar efter att patienter hamnar på rätt plats från början, men vi har fortfarande en bit kvar på vägen innan vi är i mål, Carina Ingemansson säger hon. Lyckad skilsmässa Både Carina Ingemansson och Alf Engström beskriver utflyttningen som en lyckad skilsmässa med flera fördelar. Väntetiderna på jourcentralen kan kanske vissa helger bli en halvtimme men annars rullar det på precis som planerat. Det går inte alls att jämföra med hur det var tidigare, det är så smidigt nu. Det visar också den enkät vi gjorde efter ett halvår där patienterna är mycket nöjda och mycket få klagomål har kommit in. Vi har ju också jourpersonal i beredskap som vi kan in kalla för några timmar om det skulle bli en anhopning av patienter i väntrummet, säger Alf Engström. Bättre planering Fördelen är också att arbetet på jourcentralen kan planeras på ett annat sätt och bemannas av Foto: Petra sapic Sjuksköterskan Christin Svensson öppnar dörren till Tullgårdens vårdcentral, som sedan tre år även är kvällsöppen jourcentral. sjuksköterskor på Tullgårdens vårdcentral i ett roterande schema. Det är fler som hjälps åt med patientmottagningen och för det mesta finns två distriktssköterskor och en läkare på plats. Våra sjuksköterskor ger även råd och tar emot egna besök när det gäller till exempel omläggningar, infektioner, mindre sårskador och hudutslag. Redan vid ankomsten till jourcentralen sorteras dessa ärenden bort från läkaren. Per år rör det sig om drygt besök som därmed minskar trycket på familjeläkaren, säger Alf Engström. Blivit betydligt lugnare På akuten sjönk antalet patientbesök och arbetsmiljön blev också betydligt lugnare. Sedan jourcentralen flyttade har vi inte längre samma patientström i akutens lokaler. Vissa intensiva dagar kunde vi ha runt 50 patienter som satt och väntade på att få besöka familjeläkaren fördelat över dygnet. Ur patientens perspektiv har det också blivit tydligare vilken typ av besök man gör. Nu är det tydligt att till akuten vänder man sig bara till vid akuta åkommor, säger Carina Ingemansson. text: Petra sapic Minskade vårdkostnader visar jämförelse med andra landsting Landstinget Blekinges besparingsarbete har börjat ge resultat. Det visar rapporten Öppna jämförelser, där man bland annat kan se att vårdkostnaderna minskar för andra året i rad. Socialstyrelsen och organisationen Sveriges Kommuner och Landsting har för sjätte året i rad presenterat Öppna jämförelser som mäter kvaliteten i svensk hälso- och sjukvård. På så sätt kan landstingen jämföra sina resultat med varandra. Varje landsting kan också jämföra sina resultat över tid och se om en viss vårdinsats blivit bättre eller sämre sedan föregående mätning. I den senaste rapporten kan man exempelvis se att kvinno- kliniken har börjat genomföra allt fler operationer av livmoderframfall i dagkirurgi, där patienten får komma hem samma dag som operationen. Därmed har kliniken kunnat dra ner på antalet slutenvårdsplatser och sänka kostnaderna. Satsningen har gått så bra att man sedan förra mätningen har förbättrat sitt eget resultat med över 400 procent och nu är bland de landsting i landet som gör flest dagkirurgiska ingrepp inom området. Fler patienter tas om hand Det är bättre för patienten att få komma igång snabbt efter operationen och få åka hem direkt, säger Göran Larsson, verksamhetschef för kvinnokliniken. Dessutom har vi möjlighet att ta hand om fler patienter på det här sättet. Blekinge har länge haft höga kostnader för sin vård och legat en bra bit över genomsnittet för landet. Men förra året sjönk denna kostnad och årets rapport visar att den fortsatt sjunka med ytterligare nio procent i Blekinge. På rätt väg Det är glädjande att se att kostnaderna sjunker och att vi är på rätt väg, även om vården fortfarande är dyr, säger ekonomidirektören Agneta Kalnins. Man ska dock vara försiktig i tolkningen eftersom en del av förändringen kan bero på att vi har blivit bättre på att registrera och rapportera in våra resultat, något vi har jobbat mycket med de senaste åren, fortsätter hon. Generellt sett är tillgängligheten till vårdcentralerna och den specialiserade vården i nivå med riksgenomsnittet. En förbättring har skett vad gäller tillgängligheten till besök och operation inom den specialiserade vården. Årets öppna jämförelser bekräftar också det som tidigare undersökningar visar, att blekingarna har ett högt förtroende för vårdcentralerna. Olämpliga läkemedel Det ser på det hela taget mycket bra ut för Blekinge även när det gäller användningen av läkemedel, men andelen äldre personer som har tio eller fler läkemedel har ökat något. Ett nytt mått för i år är också andelen olämpliga läkemedel för äldre. Vi kan se att vi använder för mycket olämpliga läkemedel för äldre och det är inte bra. Jag ser resultatet som en uppmaning till ännu större noggrannhet vid användning av dessa medel till äldre, säger apotekaren Mats Josefsson. Mellanvård Ett annat förbättringsområde är att många patienter som vårdats för schizofreni kommer tillbaka och skrivs in på nytt. Psykiatrin har under de senaste åren gjort flera förändringar som man hoppas ska förbättra vården för patienter med denna diagnos. Till exempel har psykiatrin minskat sina slutenvårdsplatser och byggt upp mellanvård, som innebär att fler patienter kan bo kvar hemma samtidigt som de får kvalificerad psykiatrisk vård på dagarna.

4 4 Ditt Landsting december 2011 Undret i Nogersund Gunnar Larsson läste om stroke i Ditt Landsting och några timmar senare blev han sjuk i stroke Att känna igen symtomen och ta dem på allvar kan vara helt avgörande för den som får stroke. Det är Gunnar Larsson i Nogersund ett levande och piggt bevis för. Han och hustrun Ingrid kallar det som hänt Gunnar för ett under. Gunnar Larsson i Nogersund fyllde 80 år den 18 oktober. Han firade som en pigg man för sin ålder, med en resa till Köpenhamn tillsammans med hustrun Ingrid och andra anhöriga. Två dagar senare, på kvällen, satt Ingrid och läste det senaste numret av Ditt Landsting, som precis kommit hem i brevlådan. Det stod om stroke, stort på första sidan. Jag sade att det här behöver vi läsa båda två och propsade på att Gunnar skulle ta tidningen. En stund senare såg jag att han satt och lyfte ena armen, så som det står att man ska göra berättar Ingrid Larsson. Hon och maken bjuder på nybryggt kaffe och flera sorters kaffebröd när Ditt Landsting kommer på besök en dryg månad senare. Ingrids snabba agerande har en avgörande roll i berättelsen om när maken fick stroke. Vaknar på natten Efter tidningsläsningen spelar Gunnar på sitt älskade dragspel en stund. Sedan är det läggdags. Halv två på natten vaknar Gunnar och vill vända sig om. Men vänster arm och ben lyder inte. Jag väckte Ingrid och sade jag har nog fått en stroke, så du får ringa efter en ambulans, berättar Gunnar. Gunnar drömmer ofta och jag tänkte att nu har han drömt om det han läste under kvällen, fortsätter Ingrid. Men Ingrid hör genast, när Gunnar pratar genom en hängande mungipa, att något är fel. Hon ringer 112 direkt. Ambulansen kommer inom en kvart och Gunnar åker med blåljus till akutmottaningen i Karlshamn. I ambulansen får han syrgas och personalen tar på honom någon slags mätutrustning. Han hör hur de har radiokontakt med akutmottagningen. Jag var medveten hela tiden och förstod vad som hände. Jag började föreställa mig att få sitta i rullstol resten av mitt liv. Stort uppbåd av personal På akutmottagningen väntar ett stort uppbåd av personal för att ta hand om Gunnar. Han räknar till minst åtta läkare och sjuksköterskor. Han skjutsas snabbt till hjärnröntgen, medan Ingrid, som är lätt chockad av det som händer, Det var här i tidningen Ditt Landsting som Gunnar Larsson läste om hur man upptäcker stroke. Några timmar senare fick han själv stroke. följer med och blir ompysslad under tiden. Fick propplösande medel Röntgen visar att Gunnar fått en propp i hjärnan. Han får ett nålstick och det propplösande medlet trombolys börjar pumpas ut i blodet. Då är klockan fyra på morgonen. Efter en stund upptäcker Gunnar att han kan röra vänster stortå. Snart kan han även lyfta foten. Sedan kommer rörelsen i vänster hand tillbaka och även den hängande mungipan försvinner. Före klockan sex på morgonen var jag helt återställd igen. Jag hade lika mycket kraft som vanligt. Gunnar blir kvar på sjukhus i fem dagar. På strokeenheten håller personalen koll på blodtrycket och han får träna genom att bland annat räfsa löv och vattna blommor. I matsalen möter han de andra patienterna, människor som släpar sig fram eller sitter i rullstol och har svårt att äta själva. Då inser man hur priviligierad man är. Känner sig piggare Gunnar hade kunnat få bestående men eller till och med dö av sin stroke om han och Ingrid inte varit så pålästa och snabba att söka vård. I ett läkarutlåtande från när Gunnar skrevs ut framkommer att han haft en mycket allvarlig stroke. Nu går han på regelbundna kontroller på vårdcentralen och han får inte köra bil på ett halvår, enligt regler från Trafiksäkerhetsverket. Ändå känner han sig till och med piggare än före stroken, något han själv tror kan bero på den blodförtunnade medicin han får. Och så är jag så glad och tacksam för att jag blivit så bra omhändertagen, både av ambulans- och sjukhuspersonalen. Nu kan jag spela dragspel som vanligt, ler Gunnar. Jag brukar inte ta till överord, men hur vi läste om det här, hur Gunnar blev sjuk samma natt och sedan blev återställd, allt är ett under, säger Ingrid. Dragspelet är viktigt i Gunnars liv. Med sitt band Duvans husband förbereder han sig för ett uppträdande på ett aktivitetscentrum för äldre i Sölvesborg.

5 Ditt Landsting december I trädgården framför den gröna villan i Nogersund pågår livet som vanligt igen. Att Gunnar Larsson en månad tidigare låg på sjukhus för en allvarlig stroke märks inte alls när han promenerar fram över gräsmattan. Här får strokepatienter vård och intensiv träning Blekingesjukhuset har sina egna elitidrottsläger, med tuffast möjliga träningsprogram. Skillnaden är att patienterna inte har ett VM eller OS som mål, utan att bli så bra som möjligt efter sin stroke. Om du kommer till sjukhus med misstanke om stroke hamnar du allra först på akutmottagningen. Där gör man först bedömningen om du kan få trombolys, ett blodförtunnande medel som kraftigt minskar risken att dö i stroke och ökar chansen att bli fullt återställd. Från akutmottagningen kommer du sedan till någon av de strokeenheter som finns vid Blekingesjukhuset, en i Karlshamn och en i Karlskrona. Här får du först ett akut omhändertagande. Sedan börjar arbetet för att du ska bli så bra som möjligt efter din stroke. Kontrollerar patienten Vårdpersonalen har till uppgift att kontrollera patienten, se vilka problem han eller hon har, och om symtomen förändras. Ett av de vanligaste symtomen vid stroke är att man får svårt att röra vissa kroppsdelar. Vi gör kontroller var fjärde timme det första dygnet, som går ut på att se hur patienten mår och kan röra sig, och att tidigt upptäcka förändringar som tyder på komplikationer, berättar Boel Bingström Karlsson, sjuksköterska vid avdelning 58, Karlskronas strokeenhet. En snabb behandling av akutvårdsteamet gör att du snabbare kan komma i gång med den viktiga rehabiliteringen. Rehabiliteringsteamet är liksom akutteamet sammansatt av ett stort antal yrken. Målet med deras arbete är att väcka slumrande hjärnceller. När du drabbas av stroke uppstår ett skadeområde i hjärnan med döda celler. Den skada som skett här går inte att göra något åt. Men utanför det området finns ett annat område med hjärnceller som inte dött men är omtöcknade eller slumrande. Dessa celler kan man rädda genom medicinska insatser och rehabiliterande träning, så att de helt eller åtminstone delvis fungerar som tidigare. Enkel träning Träningen består av enkla, vardagsnära saker som att klä på sig, tvätta sig i ansiktet och gå till de gemensamma måltiderna i matsalen. Men för den som till exempel blivit förlamad i halva kroppen är denna träning rena elitidrottslägret. Det är en mycket bra liknelse. Daglig träning, både för- och eftermiddag med lagom vilopass emellan, säger Carina Abrahamsson, sjukgymnast. De flesta som fått en stroke är oerhört motiverade och målinriktade. Realistika mål Jag ska bli som vanligt igen och fort ska det gå, resonerar de flesta. Vi har en viktig roll i att sätta upp realistiska delmål, poängterar Carina Abrahamsson. Undersköterskan Kerstin Nilsson och sjuksköterskan Boel Bingström Karlsson samtalar med en av patienterna vid strokeenheten i Karlskrona, avdelning 58. Att ta sig från salen man ligger på till de gemensamma utrymmena är en viktig del av träningen för den som fått stroke. Alla patienter orkar inte heller med ett tufft träningsprogram. När man på strokeenheten bedömer att patienten behöver längre tid på sig för att bli bättre får han eller hon i stället komma till ett korttidsboende och träna i en lugnare takt. Korttidsboende kan också bli aktuellt för patienter som är medicinskt färdigbehandlade på strokeenheten. Andra kommer direkt hem, med eller utan hemtjänst. Många patienter har behov av fortsatt träning och kan få specialistrehabilitering efter vårdtiden på avdelningen. Ibland kan det också bli aktuellt med anpassning av bostaden, till exempel att man tar bort trösklar eller breddar dörrar för den som behöver rullstol. Avdelningschefen Gertrud Wilke poängterar att det finns en framtid för den som får stroke. Alla blir inte helt återställda men det går att få tillbaka livskvalitet. Livet är inte färdiglevt bara för att man fått en stroke. Det ser vi varje gång vi haft någon patient som varit mycket dålig, som vi sedan träffar på stan några månader senare. I Blekinge finns två strokeenheter: avdelning 58 vid Blekingesjukhuset i Karlskrona och rehabiliteringsavdelningen vid Blekingesjukhuset i Karlshamn. Vid strokeenheterna arbetar läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, kuratorer och logopeder. Personalen arbetar i två team, akutvårdsteamet och rehabiliteringsteamet.

6 6 Ditt Landsting december 2011 Landstingsskatten höjs med 80 öre Den 1 januari höjs landstingsskatten med 80 öre till 11,51 kronor per intjänad hundralapp. Det är första gången på många år som skatten höjs och ändringen ska ge Blekinges vård cirka 200 miljoner kronor mer varje år. En av anledningarna till landstingets ekonomiska underskott är att inkomsterna genom landstingsskatten har minskat under de senaste åren. Minskningen beror på att Landstinget Blekinges skatteunderlag inte återhämtat sig efter konjunkturnedgången i samma takt som i övriga landet. Skatten har stått still länge Landstingsskatten i Blekinge har stått still på 10,71 kronor per hundralapp väldigt länge. Vi förlorade en stor inkomst när Sveriges Kommuner och Landstings utjämningssystem förändrades år 2008, men skatten förblev densamma. Utjämningssystemet är till för att alla landsting ska få likvärdiga ekonomiska förutsättningar, men i vårt fall har det gjort att vi förlorat mycket pengar varje år. Det är även en av anledningarna till det ekonomiska läge vi nu befinner oss i, säger ekonomidirektör Agneta Kalnins. När skatten nu höjs får vården ett andrum och realistiska budgetar att arbeta efter. Samtidigt har en del av pengarna öronmärkts för att gå till äldrevård och palliativ vård, vård i livets slutskede. Men de extra miljonerna betyder inte att alla problem är lösta. Måste sänka kostnaderna Vi måste fortfarande rationalisera våra verksamheter inom vården. Skattehöjningen ger oss utrymme att jobba med alla förändringar som måste genomföras, men vi måste fortfarande bli mer effektiva. Vi kan absolut inte slappna av än utan vi har stora belopp att spara speciellt inom Blekingesjukhuset, säger Agneta Kalnins. Totalt måste Blekingesjukhusets kostnader minska med 50 miljoner kronor för att klara den nya budgeten. Landstingets serviceorganisation, Landstingsservice, har fått nya besparingar på 10 miljoner kronor. Även landstingets centrala administration och Blekinge kompetenscentrum ska minska sina kostnader med 15 miljoner kronor. Men är skattehöjningen nödvändig? Finns det verkligen inte några andra alternativ? Alternativet till skattehöjningen skulle vara att ta bort 200 miljoner kronor från vården, vilket så klart inte hade fungerat. Då hade vi inte kunnat ta ansvar för den vård som Blekinges invånare ska ha. En dyr vårdavdelning kostar Betalar vi mer eller mindre än andra? Eftersom Sveriges landsting och regioner har olika uppdrag kan det vara svårt att jämföra skattesatserna mellan länen. Landstingsskatten i Blekinge finansierar till exempel även hemsjukvård, ett uppdrag som ligger på kommunerna i vissa andra län. För att kunna jämföra skattesatserna använder man något som varje år runt 40 miljoner kronor, det ger en förståelse för hur långt 200 miljoner kronor räcker inom vården. kallas för justerad skattesats. Där är hemsjukvård, kollektivtrafik och andra uppdrag som ligger utanför landstingets huvuduppdrag inte inräknade. I den jämförelsen har Blekinge den sjätte lägsta skatten under Hur Blekinge ligger till efter höjningen är svårt att säga eftersom alla landstings skattesatser ännu inte är bestämda. Så här mycket betalar du i landstingsskatt efter årsskiftet beroende på vilken lön du har: i månaden: 160 kronor i månaden: 200 kronor i månaden: 240 kronor En ekonomi i balans vid årets slut Landstinget räknar med ett ekonomiskt nollresultat vid årets slut. Men det förutsätter att landstinget fortsätter att genomföra tidigare beslutade åtgärder för att nå en budget i balans. Dock kommer landstinget få en särskild minuspost i resultaträkningen på knappt 100 miljoner kronor. Det beror på att staten har sänkt räntan på de pensionspengar som landstinget, i likhet med andra landsting och kommuner i landet, har avsatt för att betala ut kommande pensioner (så kallad RIPS-ränta, Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld). Landstingsstyrelsens sammanträden är öppna för alla Du vet väl att landstingsstyrelsens sammanträden numera är öppna för allmänheten? Det betyder att vem som helst kan komma till styrelsens sammanträden och följa debatten och besluten från åhörarplats. Undantaget är när styrelsen behandlar ärenden som gäller myndighetsutövning eller där det förekommer uppgifter som är sekretessbelagda. Om någon skulle uppträda störande under ett möte har ordföranden rätt att avvisa den personen. Information om tid och plats för landstingsstyrelsen sammanträden finns på Landstinget Blekinges webbplats, Även landstingsfullmäktiges sammanträden är sedan länge öppna för allmänheten. Följande datum äger landstingsstyrelsens och landstingsfullmäktiges sammanträden rum under nästa år. Landstingsstyrelsen 13 februari 2 april 30 april 4 juni 17 september 8 oktober 5 november 10 december Landstingsfullmäktige 27 februari 23 april 18 juni 29 oktober 26 november Lång väntan på organ trots hög donationsvilja Trots att åtta av tio svenskar vill donera organ växer kön av personer som behöver ett nytt organ. En undersökning som Socialstyrelsen gjort visar att Sverige har den största donationsviljan i Europa. Ändå kan väntetiden för att få nya organ vara lång. En anledning kan vara att hälften av de som uppger att de är positiva till donation inte gör sin vilja känd. Ett enkelt sätt att göra sin vilja känd är att anmäla sig till donationsregistret. Men det går också att informera sina närstående eller fylla i ett donationskort och ha det i plånboken, säger Maria Åberg Sjölin, informatör på Socialstyrelsen. Läs mer på 1177.se om organdonation och gör din vilja vad gäller organdonation känd på Socialstyrelsens donationsregister. Vi har sämre sömn under vinterhalvåret För lite ljus bidrar till att många sover sämre under vintern, säger Torbjörn Åkerstedt, professor vid Stockholms universitet och Karolinska institutet. Sedan 1980 går Sverige över till vintertid natten till den sista söndagen i oktober. Det är då den mörka årstiden börjar på allvar. Torbjörn Åkerstedt har forskat om sömnsvårigheter och menar att vintermörkret får människors biologiska klocka att slira. När det är svart ute får vi för lite ljus på oss. När den biologiska klockan då glider iväg blir sömnen för kort. Det blir svårare att gå och lägga sig på kvällen och vi sover för få timmar, säger Torbjörn Åkerstedt. Sömnproblem beror ofta på stress och då kan man behöva sänka tempot i vardagen. Att motionera kan också göra att man sover bättre. Ett sätt att motverka sömnsvårigheter på vintern är att vistas mycket ute i dagsljus, säger Torbjörn Åkerstedt. På 1177.se finns en sömnskola för den som har sömnsvårigheter. Källa: 1177.se

7 Ditt Landsting december FEM FRÅGOR... till Bengt Wittesjö, som sedan den 1 oktober är förvaltningschef för Blekingesjukhuset Vem är du? Jag är 52 år, bor i Karlskrona och är infektionsläkare. Jag har varit chef för infektions- och hudkliniken i många år. Det senaste året har jag varit chefläkare för Blekingesjukhuset, ett arbete som bland annat innebär ansvar för patientsäkerhetsfrågor. Hur tänkte du när du blev tillfrågad om att bli förvaltningschef för Blekingesjukhuset? Att leda sjukhuset är en utmaning. Vi har ett stort ekonomiskt underskott och en rad viktiga frågor att brottas med. Jag funderade mycket och länge innan jag tackade ja. Men jag känner för Blekingesjukhuset och jag tror på sjukhuset. Hur ska du göra för att vända underskottet? En viktig uppgift för mig nu är att gå igenom budgeten för 2012 och se vilken verksamhet som sjukhuset ska kunna bedriva med de pengar som finns. Vi måste bli mer effektiva och prioritera. Vi kanske inte kan göra allt som vi tidigare gjort. Men det är också min roll att påtala för landstingsdirektören och politikerna vilka pengar som behövs för att vi ska kunna bedriva god och patientsäker vård. Vilka andra frågor är viktiga för dig? Förutom ekonomin prioriterar jag arbetet med att bygga ut vården av äldre genom den geriatriska avdelningen, så som landstingets politiker beslutat. En annan viktig fråga som är aktuell just nu är att garantera en patientsäker akutsjukvård. Var tror du Blekingesjukhuset befinner sig om fem år? Jag tror att sjukhuset finns kvar i både Karlshamn och Karlskrona men att vi inte har samma verksamhet på två ställen. Då är vi också på väg in i en storregion, som säkert kommer att innebära förändringar för både Karlshamn och Karlskrona. Ofta blir du frisk även utan antibiotika Din lilla son har ont i örat, du har ont i halsen, kollegan har ont i bihålorna. Visst är det i de situationerna lätt att tänka nu behövs antibiotika. Men det troliga är att du blir frisk lika eller nästan lika fort även utan antibiotika. Många infektioner orsakas av virus och mot virus hjälper inte antibiotika, förklarar Ingrid Lindblad, familjeläkare på Rödeby vårdcentral och hygienläkare i Landstinget Blekinge. Hon förklarar också att även om infektionen beror på bakterier kan man bli frisk utan antibiotika. Antibiotika ska vi bara använda när det gör nytta. Att vi kan lita på våra antibiotika är viktigt för vår moderna sjukvård. De behövs både för att behandla vanliga infektioner och för att möjliggöra avancerad sjukvård. I dag har vi en situation där vi runt om i Europa använt så mycket antibiotika att vissa bakterier blivit motståndskraftiga. Det gör att det kan vara svårt att bota vissa infektioner. Resistenta bakterier Infektioner orsakade av resistenta bakterier, det vill säga bakterier som är motståndskraftiga mot antibiotika, är vanligare i södra Europa än i Sverige. Men de ökar också hos oss. Exempel på resistenta bakterier i Sverige är ESBL, en typ av resistens hos tarmbakterier som kan orsaka bland annat urinvägsinfektion, sårinfektioner, blodförgiftning eller lunginflammation. Ett annat exempel är MRSA, en stafylokockbakterie som kan infektera sår och ge allvarliga infektioner. Är mer försiktiga För att minska ökningen av resistenta bakterier behöver vi minska onödig användning av antibiotika. Därför är läkare kanske mer försiktiga i dag än för några år sedan med att skriva ut antibiotika. Vi vet också att de flesta av våra patienter har förståelse för det här. Men vi behöver fortsätta berätta varför vi i det längsta vill undvika antibiotika. Ingrid Lindblad framhåller också vikten av god hygien för att undvika smittspridning. Tvätta händerna, undvik folksamlingar vid utbrott av till exempel influensa, vistas mycket ute, stanna hemma när du är sjuk och lämna inte sjuka barn på förskolan är några exempel på hur man minskar risken för smitta. Ju mindre smitta, desto mindre behov av antibiotika. Om du vill veta mer, läs på 1177.se om öroninflammation, ont i halsen, bihåleinflammation och MRSA, eller ring 1177 om du behöver råd när du är sjuk. Näthandel med förfalskade läkemedel ökar Att köpa läkemedel via internet kan vara en hälsorisk. För att vara säker ska man bara köpa läkemedel från webbplatser med den gröna apotekssymbolen, säger Maria Gustafsson, utredare på Läkemedelsverket. Webbplatser som har den här symbolen är godkända och har tillstånd att sälja läkemedel. I Sverige kontrollerades nyligen fyra webbplatser som sålt bantningsprodukter och potenshöjande medel. Kontrollen ingick i en internationell insats mot näthandel med olagliga läkemedel då Tullverket, polisen och Läkemedelsverket hittade substansen sibutramin i bantningsprodukter. Sibutramin är ett ämne som ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Läkemedelsverket har tidigare varnat för det efter att personer som fått symtom som hjärtklappning och illamående hört av sig till myndigheten. Det har blivit vardag att bantningsmedel, potensmedel och olika sorters läkemedel köpta på nätet innehåller läkemedelssubstanser som inte är deklarerade på förpackningarna, säger Maria Gustafsson. Ett läkemedel kan vara för- falskat på många olika sätt. Det kan till exempel innehålla rätt verksamt ämne men i för liten eller för stor mängd, men det kan också innehålla något som inte alls är godkänt som läkemedel. Näthandeln med läkemedel har gått brant uppåt de senaste åren, säger Maria Gustafsson. Många webbplatser som säljer läkemedel på nätet är olagliga och har inte tillstånd att sälja läkemedel. Om webbplatsen däremot är godkänd för läkemedelsförsäljning har den en nationell apotekssymbol, ett grönt kors. Läs mer på 1177.se om förfalskade läkemedel. Källa: 1177.se Filmer ger kunskap om små barn Temaavdelningarna Gravid och Barn och föräldrar på 1177.se har nu utökats med nytt innehåll. I flera nya filmer vänder vi oss till nyblivna föräldrar. Filmerna visar hur man kan lyfta ett litet barn, hur man ammar, matar med flaska samt tvättar och badar barnet. Det är vardagliga situationer som filmats i hemmiljö och som sedan granskats av bland annat barnläkare och barnsjuksköterskor, säger Maria Bång som är projektledare för nysatsningen på Gravid och Barn och föräldrar. På temasidorna märks också faktatexter om frågor som rör barns hälsa, intervjuer, berättelser, tecknade filmer för barn samt möjlighet att själv ställa frågor till experter. Besök gärna temasidorna. Idéer och synpunkter skickas till: barnochforaldrar@1177.se. Källa: 1177.se

8 8 Ditt Landsting december 2011 Kalle fick dö hemma i Det känns konstigt att se Kalle frisk när man kommer ihåg hur det blev på slutet, säger Lillemor Bonde och bläddrar mellan bilder på datorn. Foto: Håkan Linder Kalle Berglund var en genuin Hemsjöbo. Han föddes och levde hela sitt liv i den lilla landsbygdsorten norr om Karlshamn. Här fick han också dö, i sitt hem, bygdens gamla stationshus. Kalle köpte huset på 80-talet, som lokal till det egna företaget i finmekanik, berättar hans änka Lillemor Bonde, när Ditt Landsting träffar henne en vacker eftermiddag i oktober. Kalle och Lillemor möttes år Lillemor bodde i Dalarna och hade tidigare förlorat sin första man i en arbetsplatsolycka. Hon hade börjat vänja sig vid det stilla livet som sjukpensionär när hon av en slump kom i kontakt med ett internetforum för seniorer. Hon började delta i en diskussionstråd och fick snart svar från signaturen Grodan. Det var Kalle. Vi bytte mejl inom diskussionsforumet, gick snart över till direkt mejlkontakt och inom en vecka hade vi bytt telefonnummer. Vi pratade i två Lillemor Bonde med hunden Demon. Jag hoppas att Foto: Håkan Linder fler får kännedom om den hjälp man kan få i livets slutskede. timmar och dagen därefter i en och en halv timme, säger Lillemor, med ett leende och ett detaljminne som vittnar om omedelbar och stark förälskelse. Efter det andra samtalet var båda helt klara över att de skulle träffas på riktigt. När ska jag komma, frågade Kalle. I går, svarade jag. Kalle åkte till Dalarna dagen därpå. Efter det mötet, som varade en vecka, fanns inget annat alternativ än att vi skulle dela livet med varandra. Trappade ner sitt arbete Efter tre års långpendlande flyttade Lillemor till Blekinge och Hemsjö för gott. Kalle, som alltid levt ensam och bara jobbat, trappade ner sitt arbete med företaget för att ägna tid åt relationen. När Kalle år 2009 började bli ovanligt trött visade hälsoundersökningen inga fel. Ett år senare fick han ont i ryggen men det kom ingen annan förklaring än dålig rygg. Kalle blev bara sämre och efter ett vårdcentralsbesök i oktober 2010 fick han tid för röntgen. Men innan tiden var inne fick han symtom på gulsot och kom akut till röntgen. Där konstaterades att Kalle hade cancer i bukspottsskörteln med metastaser i levern. Det fanns inget som kunde bota honom. Lillemor har nära till känslorna och gråter och skrattar om vartannat när hon berättar om sitt charmtroll, som nu plötsligt stod inför cellgiftsbehandling, inte för att bli frisk utan bara få lite mer tid att leva. Tillvaron blev en pendelresa mellan Blekingesjukhuset och Hemsjö. Men att det var hemma i stationshuset i Hemsjö Kalle skulle dö var hela tiden självklart. Det fanns aldrig någon annan tanke hos mig. Jag tror inte ens att vi pratade om det när jag tänker efter. Palliativ vård är vård som ges vid sjukdomar när det inte längre finns någon bot. Oftast är det vård i livets slutskede. Tack vare att Lillemor tidigare vårdat en vän hemma hos sig i livets slutskede hade hon varit i kontakt med det palliativa teamet i Falun. Hon berättade om detta för en sköterska när Kalle var inlagd för cellgiftsbehandling. På så vis kom hon i kontakt med den palliativmedicinska enheten i Karlshamn. Hjälp dygnet runt När Kalle kommit hem ringde jag dit. Inom två dagar kom en sköterska hit och kunde konstatera att Kalle var så dålig att vi behövde hjälp. Vi fick en kontaktläkare och en kontaktsköterska direkt. Från den dagen hade de hjälp och stöd dygnet runt, av sina kontaktpersoner och av hemtjänstpersonal. Lillemor och Kalle fick hjälp med medicinering, smärtlindring, näringstillskott och andra medicinska frågor. Men stödet var mycket mer än så. Fanns alltid någon här Jag slapp känna mig ensam, övergiven och maktlös. När man som vi saknar nära anhöriga som bor i närheten var det oerhört skönt att få avlösning. När jag behövde handla fanns det någon här under tiden och varje natt kom personal från hemtjänsten så att jag skulle kunna få några timmars välbehövlig, ostörd sömn. Något Lillemor uppskattade mycket var att få egen tid med personalen, att få sitta vid köksbordet och samtala om vardagliga, normala saker, inte enbart medicindoseringar och behandlingsalternativ. Det kändes mer som om en god vän tittade in på en fika än att få besök från sjukvården. För att orka med som anhörig behöver man dessa andningshål i allt sorgligt och svårt. Men viktigast av allt var att Lillemor och Kalle fick lite extra värdefull tid att leva tillsammans hemma och göra vanliga, normala och trevliga saker, som att sitta i trädgården och att ta ett glas vin till maten, även om det bara blev ett par klunkar. Kalle tänkte mycket på hur det skulle gå för mig. Att han såg att jag fick hjälp och stöd av vårdpersonalen lättade hans oro. Lillemor valde att delta i vården

9 Ditt Landsting december sitt kära Hemsjö Foto: håkan linder Lillemor Foto: Håkan Linder förbereder för flytten till Dalarna. Lillemors och Kalles hem var det gamla stationshuset i Hemsjö. Foto: Håkan Linder av Kalle och gav honom själv smärtstillande sprutor. Det är en möjlighet man har som anhörig, om man vill och orkar. Kalle var uppe och rörde på sig ända till sista dagen. Kroppen var slut men livsviljan gjorde att han orkade mycket mer än vad han rimligen borde ha gjort. Måndagen den 20 juni, vid 18-tiden, kom katten in och lade sig på sägen hos Kalle, som kunde kunde öppna munnen men inte prata. Lillemor lade hans hand på kattens päls. Så var de samlade. Kalle, Lillemor, katten och hunden, som de senaste veckorna vägrat gå från gården och vaktat sin husse. Sedan dröjde det inte mer än 20 minuter till Kalle tog sitt sista andetag. Jag är så tacksam för att jag fick vara med och att vi fick vara ensamma här hemma när det hände. Det hade hunnit bli kväll och Lillemor ringde hemtjänstens nattpersonal för att berätta att Kalle var död. När personalen kom fick hon vara med och tvätta Kalle och sätta på honom rena kläder. Han såg så belåten ut, konstigt nog, säger Lillemor tankfullt. Hon sitter i köket och tittar ut mot vägen där busshållplatsskyltarna sticker upp på var sin sida. Beslutet att flytta tillbaka till Dalarna efter Kalles död var enkelt. Kalle var Lillemors enda band till Blekinge. Hemsjö blev bara en parentes i livet. Men Kalle och jag fick sju fina år tillsammans. Den sista tiden ska bli så bra som möjligt Den palliativa vården i Blekinge är uppbyggd på olika sätt i öst och väst. Men uppgiften att se till att patientens sista tid i livet blir så bra och smärtfri som möjligt är densamma. När en person som drabbats av en obotlig och dödlig sjukdom befinner sig i livets slutskede behövs särskild vård. I västra Blekinge finns sedan 2008 ett specialistteam, en palliativmedicinsk enhet som är knuten till sjukhuset och som har utvecklat ett nära samarbete med kommunerna, primärvården och hemtjänsten i väst. En viktig tillgång Det är hemsjukvården som har hand om den palliativa vården i hela Blekinge men här i väst finns vi som en specialistenhet som arbetar som en rådgivande instans för hemsjukvården. Vi är en viktig tillgång och det kan vi även vara i östra Blekinge om det skulle efterfrågas, säger Tora Campbell Chiru, chef för palliativmedicinska enheten i Karlshamn. Det multiprofessionella teamet består av läkare, sjuksköterskor, kurator och diakon med specialkompetens i palliativ vård. Bred kompetens Vi kan bli inblandade när det blir väldigt kaotiskt med mycket ångest och smärta. Bredden i vår kompetens gör att vi kan hantera väldigt många situationer och sätta in rätt åtgärder, ge avancerad smärtlindring och samtala om livet och döden, säger hon. Om patienten behöver särskilda sjukhusresurser finns det även platser på medicinavdelningen på Blekingesjukhuset i Karlshamn där patienten kan läggas in. Men om patienten endast är i behov av omvårdnad och smärtlindring men inte vill vara hemma i slutet finns det andra lösningar också. Vi försöker se till att patienten kommer till ett kommunalt boende i sin kommun där de har ett eget rum och kan få lugn och ro men där det ändå finns personal. Det här är även ett alternativ om anhöriga behöver avlastas en tid. Placeringen sker då i samråd med kommunens biståndshandläggare och vi stöttar med den medicinska kompetensen. I östra Blekinge finns inte ett särskilt palliativt team utan det är hemsjukvården som har hand om den palliativa vården. Varje patient har en patientansvarig läkare på sin vårdcentral plus en medicinskt ansvarig läkare på den klinik de tillhör på sjukhuset. Hemsjukvården i öst kan hela tiden vända sig till teamet i väst för konsultationer vid behov. Stöttar anhöriga De flesta medicinska insatser kan göras av oss i hemmet. Vi ser till att patienten mår så bra som möjligt utifrån den situationen de har. Vi samtalar och stöttar också anhöriga en sådan situation påverkar hela familjen, säger Anders Nyqvist som arbetar som distriktssjuksköterska inom hemsjukvården i Karlskrona med ansvar för områdena Långö och Pantarholmen. Sedan i våras finns boendet Storören som ligger i Gullberna Park i Karlskrona. Det är ett boende med palliativ profil inriktad på omvårdnad där patienter i livets slutskede kan få bo en tid. Det är viktigt att erbjuda anhöriga möjlighet till avlastning också, säger han. Text: Petra Sapic

10 10 Ditt Landsting december 2011 Om en skada inträffar Ibland inträffar oönskade händelser i vården som leder till en skada. Det är vårdens ansvar och skyldighet att informera dig och utreda händelsen och förebygga så att liknande händelser inte upprepas. Som patient har du vid vårdskada rätt att förvänta dig att vården: informerar lyssnar bemöter dig bra är tillgänglig för frågor tar ansvar utreder förebygger står vid din sida. När en skada inträffat eller när du har synpunkter eller klagomål på vården kan du som patient eller närstående vända dig till Förtroendenämnden i Landstinget Blekinge. Källa: Sveriges kommuner och landsting Det här kan du göra själv På toaletterna på avdelning 58 tänds ljuset automatiskt när undersköterskan Susanne Lindén öppnar dörren. Avdelning 58 har utsetts till patientsäkrast i landstinget Landstinget Blekinge har för första gången utsett den patientsäkraste avdelningen. Det blev avdelning 58 vid Blekingesjukhuset i Karlskrona. Att vården ska vara säker och att ingen ska skadas i vården kan låta självklart. Ändå beräknar Socialstyrelsen att vårdskadorna i Sverige orsakar mer än extra vårddygn per år. Givetvis gör vi allt för att undvika att patienten kommer till skada under vårdtiden, säger Gertrud Wilke, avdelningschef för avdelning 58, där patienter som fått stroke vårdas. Att besöka vården eller ligga på sjukhus innebär en rad möjliga risker, allt från att få fel läkemedel, smittas av en sjukdom, råka ut för fallolycka eller drabbas av undernäring. En vårdskada innebär först och främst mänskligt lidande för den drabbade, men också en kostnad för vården och samhället, säger Gertrud Wilke. Tydlig struktur Hon tror att hennes avdelning fick utmärkelsen i första hand för att de har en tydlig struktur för hur de arbetar med patientsäkerheten, som hela tiden är aktuell i det dagliga arbetet. Det är den på våra avdelningsmöten, vid fikabordet, på anslagstavlan och genom de mätningar Maud Månsson, Carina Abrahamsson, Boel Bingström Karlsson, Gertrud Wilke och Kerstin Nilsson, alla arbetar de på landstingets patientsäkraste avdelning. av hygienen som vi genomför och följer upp varje månad. Vi är också bra på att se risker och åtgärda det vi kan direkt. Bra på hygien Avdelning 58 är extra duktig på hygien, menar Gertrud Wilke, liksom att förebygga fallskador. Till exempel är det ordnat så att ljuset på toaletterna alltid tänds automatiskt för att minska risken för att falla vid toalettbesöket. Det finns också särskilda halksockor, och så uppmanar personalen närstående att ta med bra skor till patienten hemifrån. Gertrud Wilke ser gärna att både patienten och de närstående är delaktiga i vården genom att fråga, berätta och hjälpa till med att till exempel använda handsprit före besöket och kontrollera medicinering. Ju mer vi vet om patienten med hjälp av patienten själv och närstående, desto större möjlighet har vi att göra sjukhusvistelsen säker. Exakt hur bra avdelning 58 och andra verksamheter kan bli på att minska vårdskadorna återstår att se, men målet är glasklart. Det måste vara att det inte uppstår några skador alls. Vi måste alla arbeta tillsammans för en hög säkerhet i vården. Som patient finns det mycket du kan göra för att påverka säkerheten. Fråga hellre för mycket än för lite. Det är viktigt att du förstår syftet med den vård och behandling du får och att du vet hur du själv ska medverka. Fråga om din fortsatta vård och behandling. Du har rätt att få veta resultat av undersökningar och prover. Ta också reda på om och när du ska komma tillbaka för kontroll eller undersökning. Hör av dig om du inte blir kallad. Ta gärna med en närstående om det känns bra för dig. Som patient befinner du dig ofta i en ovan situation. Det är svårt att komma ihåg all viktig information som du får i samband med vård, vilket kan vara riskabelt. En närstående kan hjälpa till genom att lyssna, fråga, tolka information och öka förståelsen. Tvätta händerna ofta för att minska risken för infektioner. Rena händer ger färre infektioner. Cirka 10 procent av alla patienter som vårdas på sjukhus drabbas av en infektion. God handhygien är viktig för att Landstinget Blekinge klarar tre av fyra krav för att få del av de särskilda patientsäkerhetspengar som regeringen delar ut till landstingen i en ny satsning från och med i år. Landstinget får därmed nära 4,9 miljoner kronor för De krav som Landstinget Blekinge, i likhet med alla andra landsting i Sverige, levt upp till handlar om att mäta minska infektionsrisken! Lär känna dina läkemedel vilka du tar, i vilken dos och varför. Läkemedel ska tas på rätt sätt för att inte skada. Missförstånd kopplade till läkemedel är vanliga mellan vården och patienten. Mellan 6 och 16 procent av alla sjukhusinläggningar beror på att läkemedel inte tagits på rätt sätt. Gör ett rökuppehåll i samband med operation. Rökare har kraftigt ökad komplikationsrisk i samband med operationer. Det gäller framför allt sårinfektioner. Källa: Sveriges kommuner och landsting Landstinget Blekinge klarar patientsäkerhetskrav förekomsten av trycksår, hur man följer hygien- och klädregler och vilken inställning personalen har i frågor som rör patientsäkerheten. Det fjärde kravet, som bara landstingen i Dalarna, Västernorrland och Jämtland klarar, handlar om att behandla rätt med antibiotika och minska utskrivningen av antibiotika.

11 Ditt Landsting december Trygghet i vården för den som blir slagen Det ska vara tryggt och enkelt att besöka vården för den som blir slagen. Det säger Petra Karlsson, sjuksköterska vid akutmottagningen i Karlskrona. I sitt arbete möter hon många som blivit utsatta för våld av en nära anhörig. Det händer att en misshandlad kvinna kommer till akutmottagningen med ambulans eller polis, men de allra flesta som utsätts för våld i hemmet kommer inte alls till vården på det sättet. Väldigt få söker vård direkt för att de blivit misshandlade. Söker ofta vård för annat I stället är det vanligt att man söker för symtom som magont, huvudvärk och hjärtklappning, som kommer av den stressade situation det innebär att bli misshandlad av någon man lever nära. Vi som arbetar i vården frågar mycket och ska vara bra på att fånga upp dolda signaler om att det kan röra sig om misshandel, till exempel att skadan inte stämmer överens med patientens berättelse om hur den uppstått, säger Petra Karlsson. Våga ta steget till förändring Även om man inte vill erkänna att man blivit misshandlad lämnar Petra Karlsson och hennes kollegor ut information om hur man kan få hjälp, bland annat kontaktuppgifter till kvinnojourerna i Blekinge. Vi hoppas att vi väcker en tanke som innebär att den som misshandlats längre fram vågar ta ett steg för att förändra sin situation. Ett steg kan vara att vilja berätta om hur man har det, ett annat att få hjälp med att avsluta relationer med den som misshandlar och ytterligare ett att göra en polisanmälan. För att underlätta för en eventuell polisutredning och rättegång beslutar läkaren ofta om att skadan ska dokumenteras. Det görs till exempel genom fotografering eller att man ritar av och beskriver skadan, information som sedan läggs i patientjournalen. Viktigt är också att ordna så att besöket i vården sker på ett tryggt och säkert sätt för den misshandlade. Därför kostar det inget att besöka vården om man gör det på grund av våld i en nära relation och man får också ett gratis återbesök inom tre dagar. Det gäller besök inom alla verksamheter i landstinget. Att det är gratis gör att man inte behöver vara rädd för att det kommer hem en räkning från landstinget. Har tystnadsplikt Vi har tystnadsplikt och anmälningsplikt bara i vissa undantagsfall, till exempel om man är gravid och det ofödda barnets liv är i fara, om personen ifråga är under under 18 år eller om det finns minderåriga barn i familjen som far illa, säger Petra Karlsson. I vården finns rutiner för hur den som utsätts för våld i en nära relation ska tas om hand. Bland annat ska man kunna få ett akut boende första dygnet efter att man sökt vård. Här visar Petra Karlsson hur en skada av misshandel dokumenteras med hjälp av att rita in skadan på en bild av människokroppen. Kvinnojouren en viktig samarbetspartner för landstinget Våld i nära relationer finns i alla samhällsklasser, yrken och åldrar. Oftast sker våldet i det egna hemmet och i de allra flesta fallen är det en man som utövar våld mot en kvinna. Landstinget tar problemet på största allvar och har ett nära samarbete med Blekinges kvinnojourer. Kvinnor som utsätts för våld av sin partner kommer ibland i kontakt med kvinnojourerna med hjälp av vården eller polisen. Men vanligast är att kvinnan själv kontaktar oss direkt, säger Mia Jonsson, som arbetar vid kvinnojouren i Karlskrona. Kvinnojourer finns i varje kommun i länet och är frivilligorgansationer. De flesta av de cirka 80 kvinnojoursarbetarna i Blekinge, samtliga kvinnor, arbetar ideellt. Insatserna omfattar utbildningar och att verka för jämställdhet. Att kvinnor blir slagna av sina män är nämligen en konsekvens av att kvinnan alltjämt är underordnad mannen, även om det inte märks lika tydligt som förr i världen. Viktigast av allt för den som är utsatt för våld är att kvinnojouren erbjuder ett direkt stöd. Inte själklart att ta kontakt Stödet kan se ut på många olika sätt och det är viktigt att veta att allt sker på kvinnans villkor. Man får vara helt anonym och vi utövar inga påtryckningar på att man exempelvis ska lämna den som slår eller anmäla honom till polisen. Om man bara vill prata lite går det bra, poängterar Mia Jonsson. Att överhuvudtaget ta steget att kontakta kvinnojouren är inte självklart. Misshandel följer nämligen ofta ett mönster som börjar med att mannen beter sig svartsjukt och börjar kontrollera sin kvinna, vart hon går, vem hon umgås med, hur hon klär sig. Beteendet kan övergå till nedsättande kommentarer, hot om våld eller om att exempelvis ta barnen ifrån kvinnan. När slagen till sist kommer är kvinnan redan försvagad och förminskad. Att bli misshandlad har blivit en del av det normala i vardagen. Ett stort mörkertal Kvinnojourerna i Blekinge får varje år cirka 800 enskilda kontakter från kvinnor som behöver hjälp eller anhöriga som oroar sig. Men mörkertalet är stort. Och av dem som ändå väljer att kontakta kvinnojouren med sina problem väljer mycket få att gå så långt som att anmäla misshandeln till polisen. Bara sju procent, visar en undersökning vi gjorde i Karlskrona för ett par år sedan, berättar Mia Jonsson. Vanliga former av stöd är samtal och rådgivning, hjälp med att komma i kontakt med läkare för att dokumentera skador och med polisen för dem som vill göra en anmälan. Om en anmälan leder till rättegång kan kvinnojoursarbetare följa med både som stöd och för att vittna. En viktig stödform är också de skyddade eller hemliga boenden som finns i varje kommun. Vissa har flytt det egna Den du älskar aktar du är budskapet på tavlan. Tavlan i Olofströms kvinno- och tjejjours lokaler omges av representanter för fyra av länets fem kvinnojourer: Marie Gunnarsson, Ronneby, Mia Jonsson, Karlskrona, Anne- Lott Antonsson, Karlshamn och Karin Svensson, Olofström. hemmet för sitt liv och behöver någonstans att bo akut, andra kan behöva bo skyddat en tid när de nyss avslutat ett förhållande. Det är då risken för våld är som störst, förklarar Karin Svensson från Olofströms kvinno- och tjejjour. Viktig samarbetspartner För Landstinget Blekinge är kvinnojourerna en viktig samarbetspartner. Varje år får kvinnojourerna i Blekinge ekonomiskt stöd från landstinget, för närvarande sammanlagt kronor. Det är viktigt att skilja på det formella ansvar som landstinget, polisen och andra organisationer har inom sina områden, och den kompletterande resurs som våra kvinnojourer utgör. För vår del kan de ta vid där det medicinska ansvaret för kvinnan tar slut. Därför har vi ett nära samarbete, säger landstingets folkhälsostrateg Thomas Gustafson. Är du utsatt? Här följer några tips från kvinnojourerna: Skriv dagbok om vad som händer. Det hjälper dig att få en överblick över våld och hot. Dagboken kan också vara ett bra underlag om du bestämmer dig för att göra en polisanmälan. Att läsa din egen dagbok om våldet kan hjälpa dig att förstå din egen situation. När du läser den ser du dig själv utifrån. Det här är våld i nära relationer Våld i nära relationer kan vara fysiskt, psykiskt, sexuellt och ekonomiskt våld. Begreppet omfattar alla övergrepp som är kriminaliserade enligt lagen. Våld i nära relationer utövas av en person som vill ha makten inom och över relationen. Våld i nära relationer är: mäns våld mot kvinnor kvinnors våld mot män våld i samkönade realtioner våld mot äldre våld mot personer med funktionsnedsättningar hedersrelaterat våld Källa: Landstinget Blekinges riktlinjer för omhändertagande vid våld i nära relationer och våldtäkt. Kvinnojourer i Blekinge: Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Kvinnofridslinjen (gratis samtal som inte syns på telefonräkningen) Gå till en vårdcentral och få skadan fotograferad och dokumenterad. Det innebär inte att du behöver göra en polisanmälan, men om du senare vill anmäla är det bra att skadan finns dokumenterad. Den som blir misshandlad drar sig ofta undan sociala sammanhang. Om du är anhörig, vän eller arbetskamrat och misstänker att något inte står rätt till, våga fråga och tränga dig på, fastän kvinnan signalerar att hon inte vill.

12 12 Ditt Landsting december 2011 Ismael Bouachmir, Viktor Hall, Viktor Sturkman och Björn Kjellgren rådgör vid frågekontrollen i det rollspel som till sist ska leda fram till en hemlig kista. Foto: Mattias Selander Diabetesläger för ungdomar med både teori och äventyr Barn och ungdomar som har diabetes måste kunna mycket om sin sjukdom för att kontrollera den och leva ett bra liv. På diabetesläger får deltagarna lära både av varandra och av barn- och ungdomsklinikens medarbetare. Ditt Landsting fick följa med på en förmiddag av teori, äventyr och gemenskap. Har man diabetes tillhör begrepp som HbAc, sockerkurvor, celiaki och sköldkörtel till vardagen. Barnläkarna Magnus Ljungcrantz och Grazyna Skladzien berättar om hur cellerna i njurar, ögon, nerver och blodkärl påverkas vid högt socker. Kan man bli blind när man har diabetes? Ja, men risken är liten. Bara en av diabetiker blir blind, säger Magnus Ljungcrantz. Om ni inte röker, lägger han till efter en konstpaus. Då ökar risken med tre gånger. Rollspelsäventyr i tre dagar Lägerdeltagarna sitter lugnt i olika ställningar bakom det u-formade bordet och svarar kort och blygt. En och annan blick far ut genom fönstret. Efter en timmes teoripass är det hög tid att dra in frisk luft i lungorna och röra på benen i det rollspelsäventyr som de vuxna kommit på och som går som en röd tråd genom lägrets tre dagar. Pedagogik en del av vården Diabetetslägret är bara ett av många exempel där barnoch ungdomskliniken arbetar med patienterna på andra sätt än traditionell sjukvård. Förutom diabeteslägret för barn i årskurs 5 till 8 ordnar barnoch ungdomskliniken årliga diabetesskoldagar för barn med diabetes mellan årskurs 1 och 5. Och för äldre barn arrangeras årliga vinterläger. Pedagogiken är en stor del av vården. Barnen ska lära sig om sin sjukdom för att få ett så bra liv som möjligt, säger Göran Åström, verksamhetschef på barn- och ungdomskliniken. Därför ordnar kliniken inte bara en diabetesskola utan astmaskola, exemskola och kisseskola, den senare för barn som har problem med att de kissar ner sig. Men det handlar inte om lärande i traditionell bemärkelse, med kunskapsförmedling i ett klassrum. Lärandet sker i stället oftast i grupp, genom lek och i andra miljöer. Ett viktigt syfte med lärandet är också att betona det friska hos barnet. Deltagarna tävlar i lag genom att svara på frågor om diabetes, undvika de vuxna soldater som lurar i skogen och ha en lagstrategi om någon i laget skulle råka bli tillfångatagen. Slutmålet är att hitta den plats där en hemlig kista finns. Vi måste bli först, annars får jag damp, ropar 11-årige Viktor Hall från Karlskrona, samtidigt som han och hans lagkamrater sätter fart från en frågekontroll till nästa i skogen, som denna septemberdag dränks i sol och svampdoft. Är vi först, är det viktigaste Viktor Hall vill veta av lekterapeuten Lars-Göran Boström när hans grupp kommer i mål. Lära av varandra Diabeteslägren har pågått under 25 år och ett viktigt syfte är att barn och ungdomar med diabetes ska lära av varandra. Vad har du för stickteknik? Hur gör du när du får godissug? Jasså, du har pump i stället för penna, hur fungerar det? Lägerledaren och barnöverläkaren Magnus Ljungcrantz berättar att alla barn i Blekinge med diabetes blir inbjudna till lägret två gånger i årskurserna 5 till 8, en gång i de yngre åren, en gång i de äldre. Tanken med det är att de äldre, som har varit med förut, ska veta mer än de yngre och få visa dem hur allt går till, säger Magnus Ljungcrantz. Att det finns deltagare med både koll och bestämda åsikter om vad som är bäst och sämst med lägret råder ingen tvekan om: Teorin, att sitta ner och lyssna, är jobbigast, säger Viktor Hall. På kvällarna, när vi spelar spel och pratar, då är det roligast, slår 12-åriga Hillevi Magnusson fast. På väg ut till rollspelsäventyret får Hanna Andersson Foto: Mattias Selander avbryta och kolla blodsockret. Barnsjuksköterskan Eva Strigård hjälper till. Barnläkaren Grazyna Skladzien visar hur diabetes kan påverka ögonen. Foto: Mattias Selander

13 Ditt Landsting december Böj dig smärtfri Det är många som har ont i rygg och nacke. Med McKenziemetoden kan du få hjälp med smärtan och det till största delen med böjningar och enkla rörelser som du gör själv. I mitten av 90-talet kom Mc- Kenziemetoden till Blekinge. Sjukgymnasterna fick en ny och effektivare metod att behandla rygg- och nackbesvär. 70 till 80 procent av patienter med dessa besvär kan behandlas med metoden, enligt Anna Danilo, sjukgymnast på Sölvesborgs vårdcentral. Blir snabbt bättre Det som är fantastiskt med denna metod är att patienterna snabbt kan bli bättre genom rörelser jag visar dem. Samtidigt ger jag kunskap om hur man kan behandla sig själv om smärtan återkommer i framtiden, säger hon. Självbehandlingen bygger på att patienterna kan kontrollera sina besvär med hjälp av enkla, upprepade rörelser som kan utföras var som helst. Var ett misstag Metoden upptäcktes av misstag när sjukgymnasten Robin McKenzie på Nya Zeeland 1959 sade till en patient att lägga sig på magen på en brits och vänta. Britsen var bakåtfälld och patienten fick böja ryggen kraftigt bakåt. När Mc- Kenzie kom in i rummet och bad patienten att stiga upp var smärtan borta. Felbelastning orsak Oftast beror smärta på att vi belastar ländrygg och nacke för ensidigt. Mycket sittande i kombination med många framåtböjningar gör att disken som finns mellan ryggkotorna börjar bukta bakåt. Det kan vara en orsak till att ryggsmärta uppstår, säger Anna Danilo. Hon förklarar att när man böjer tillbaka åt andra hållet får man tillbaka balansen i ryggkotorna och därmed kan smärtan minska. Välkänd metod McKenziemetoden är världsomspännande och började användas i Sverige i slutet av 1980-talet. I dag är metoden välkänd bland alla svenska sjukgymnaster. I USA är metoden den vanligaste och populäraste för att bota rygg- och nackbesvär. Nu har man även med gott resultat börjat använda McKenziemetoden när man botar smärta i axel-, armbåg-, höft-, knäoch fotleder. Bakåtböjning är en vanlig rörelse inom McKenziemetoden. Sjukgymnast Anna Danilo visar på Tove Vaugarny. I dag finns det tre sjukgymnaster i landstinget som har McKenzieexamen och cirka 15 personer har utbildning i metoden. Här finns behandlingen På dessa vårdcentraler kan du få hjälp genom McKenzie-metoden: Jämjö Kallinge Lyckeby Nättraby Olofström Ronneby Rödeby Sölvesborg Trossö Tullgården Tobbe Trollkarl och Mojje besökte på eget initiativ Blekingesjukhusets barnklinik. Tobbe Trollkarl och Mojje på besök Torsdagen den 3 november blev det trolleri och musik på barn- och ungdomskliniken vid Blekingesjukhuset i Karlskrona. Barnidolerna Tobbe Trollkarl och Mojje besökte på eget initiativ kliniken för att glädja några av patienterna med tricks och toner. Stämningen var hög. Tobbe trollade och Mojje fick barnen till att sjunga så taket nästan reste sig. Efter framträdandet fick barnen leka och busa med sina idoler en stund. Tobbe och Mojje skojade, gjorde roliga grimaser och ställde upp för fotografering tillsammans med barnen. Vilka bustokiga gubbar, tyckte Ida Larsson 6 år, efter att fått en stor kram och ett signerat foto av Mojje. Foto: Håkan Linder Snyggingen Mojje med Ida och Albin. Missbrukarvården ska förbättras på en rad områden Missbrukarvården i Sverige ska förbättras på en rad områden. Det framgår av en nationell utredning som landstingsstyrelsen har behandlat. Bakgrunden till missbruksutredningen är att många människor med beroendeproblem i Sverige inte får rätt vård, bland annat på grund av bristande kunskap om nya behandlingsmetoder och otydliga gränsdragningar mellan landsting och kommuner kring vem som ansvarar för vad. För att komma tillrätta med dessa problem föreslår utredningen flera förändringar som landstinget ställer sig bakom, till exempel följande: Landstingen ska ha ansvar för avgiftning, behandling av abstinens, utredning och all behandling av missbruk. Kommunerna ska ha ansvar för psykosocialt stöd, boende, sysselsättning och försörjning. Myndigheter ska bli bättre på att tidigt upptäcka beroende eller risk för beroende, exempelvis genom att familjeläkarnas kompetens inom missbruk höjs. Den enskildes ställning ska stärkas, till exempel genom en lagreglerad rätt till ett gott bemötande. På några punkter tycker Landstinget Blekinge annorlunda än det som föreslås i utredningen. Det gäller exempelvis förslaget om en förstärkt vårdgaranti för personer med missbruk. Landstinget Blekinge menar att den vårdgaranti som gäller för övrig vård också ska gälla för personer med missbruk. Enligt landstinget finns det ingen anledning att särbehandla just missbrukare utan samma regler ska gälla för missbrukare som för människor med andra sjukdomstillstånd. Likaså tycker landstinget att berusade och våldsamma personer som omhändertas enligt lagen om omhändertagande av berusade personer ska nyktra till hos polisen och inte på en tillnyktringsenhet i sjukvården. Däremot ska landstinget bistå polisen med medicinsk bedömning. Landstinget menar också att lagen bör gälla från och med den 1 januari 2014 och inte som det föreslås i utredningen, den 1 januari Detta eftersom införandet av förändringarna kräver bra förberedelser.

14 14 Ditt Landsting december 2011 Ett snyggt jobb gör Helena glad Hon beskriver sitt arbete som roligt, kreativt och varierande. Att arbeta med kirurgi och göra det funktionellt och snyggt får henne att må bra. Möt Helena Gladh, ortopedläkare på Blekingesjukhuset. JOBBA I LANDSTINGET Efter studentexamen gick hon ett år på Lunds Tekniska Högskola och läste kemiteknik men kände väldigt snabbt att det inte var någonting för henne. Däremot tyckte hon att kompisarna som läste på läkarlinjen verkade gå en väldigt rolig och spännande utbildning. Så då sökte hon dit i stället. Nu har Helena Gladh arbetat som läkare i 13 år och är sedan 2006 verksam som ortopedläkare på Blekingesjukhuset. Hur kommer det sig att du specialiserade dig inom ortopedi? Det är en väldigt rolig specialitet. Ortopedi är en levande verksamhet, det händer saker hela tiden och är dessutom ett ganska konstnärligt arbete. Jag tycker att det är roligt att arbeta med kirurgi och göra det snyggt. Ser det snyggt ut så blir det oftast bra och funktionellt också. Det estetiska och konstnärliga i mitt yrke tilltalar mig mycket. Jag har alltid haft ett stort behov att få jobba med mina händer det får mig att må bra. Och det gör jag i mitt arbete som ortopedläkare. Berätta om ditt jobb. Mitt arbete är uppdelat på fyra stationer: operation, akutmottagningen, mottagningsarbete och avdelningsarbete. Kärnan och tyngdpunkten i verksamheten är operationer, som jag utför både i Karlshamn och i Karlskrona. Vad är svårast? Patienter med långdragen smärta och värk som inte är livshotande men som vi inte kan bota utan som de måste lära sig leva med det är alltid tråkigt att ge den typen av besked och att inte kunna hjälpa. Jourpassen blir också tyngre och tyngre eftersom fler söker vård på natten. Vad är det bästa med ditt arbete? Att det är kreativt och att jag får arbeta praktiskt med mina händer. Det är också väldigt varierat med flera olika arbetsuppgifter. Dessutom är det fantastiskt att få möta så många olika människor gamla, unga, barn, män och kvinnor. Om man vill bli ortopedläkare vilka egenskaper bör man ha? Man måste vara stresstålig, händig, tycka att det är roligt med praktiskt arbete, tolerera nattarbete och kunna vända på dygnet och sedan vända tillbaka på samma vecka. text: Petra sapic Helena Gladh Ålder: 40 Bor: I Karlskrona Familj: Man och två barn Fritidsintressen: Att läsa böcker och titta på film Läser just nu: Niceville av Kathryn Stockett Lyssnar på: Traditionell melodiös jazz och blues. På radion gärna P1 och Rix FM. Helena Gladh pratar med en av sina patienter vid Blekingesjukhuset i Karlskrona. Lär dig mer om vinterkräksjuka Det finns många typer av magsjuka som antingen beror på virus eller bakterier. I Sverige beror magsjuka oftast på en virusinfektion, till exempel Calicivirus som ger vinterkräksjukan. Viruset är mycket smittsamt och är en av de vanligaste orsakerna till magsjuka i Sverige. När virus orsakar magsjuka skadas celler i tunntarmens slemhinna, i det ytliga tarmluddet. När viruset skadar cellerna försämras upptaget av vätska från tarmen vilket i sin tur orsakar kräkningarna och diarréerna. Den här typen av infektioner är vanligast under vinterhalvåret när smittspridningen ökar av att människor lever tätare tillsammans inomhus. Tvätta händerna ofta Calicivirus sprids oftast från människa till människa via smittad, kall mat. Smittan kan även spridas via direktkontakt eller via dryck, till exempel om någon som är smittad hanterar drycken. Om man kräks häftigt kan smittan spridas genom luften i form av små droppar. Calicivirus drabbar alla åldersgrupper, men framför allt äldre barn och vuxna. Barn drabbas mest av kräkningar och vuxna av diarré. För att förebygga smitta är det viktigt med god hygien, framför allt att tvätta händerna ofta och noga när man varit på toaletten. Stanna hemma minst två dygn Inkubationstiden, det vill säga den tid det tar från det att man smittas till att man blir sjuk, är en till två dagar. Symtomen är häftiga kräkningar, diarré, ont i magen, måttlig feber, huvudvärk och muskelvärk. Man kan känna sig riktigt sjuk och dålig. Besvären brukar hålla i sig i ett till två dygn, ibland något dygn längre. Man brukar oftast inte smitta längre när två dygn har gått efter det att besvären har försvunnit. Men ibland kan man smitta andra personer upp till tre veckor efter det att man blivit frisk igen. Behandling Eftersom diarré gör att man förlorar vätska är det viktigt att dricka mycket. Man bör dricka ofta och lite i taget. Om små barn har kräkningar och diarréer är det extra viktigt att de får i sig vätska. Så snart man känner sig bättre och kan börja äta igen går det bra att pröva vanlig mat direkt. När ska man söka vård? Man ska kontakta en vårdcentral eller ringa sjukvårdsrådgivningen 1177 om man har symtom på magsjuka och inte får behålla någon dryck utan riskerar att få vätskebrist i kroppen. Man ska också kontakta vården om man har symtom på magsjuka och är mycket trött och svag har blodiga diarréer har hög feber och fryser har svåra magsmärtor eller återkommande kräkningar tar medicin på grund av en kronisk sjukdom. Källa: 1177.se 1177.se bästa offentliga sajt 1177.se har blivit utsedd till Sveriges bästa offentliga sajt Det finns något storslaget över det uppdrag som 1177 har tagit sig an: Att både guida till rätt vårdcentral eller sjukhus och informera om såväl sjukdomar som symtom. Med funktioner hela vägen som varför man har ont i tummen till möjligheten att jämföra kvaliteten på olika vårdcentraler är det här en sajt som verkligen tar det bästa från Vårdsverige till webben. Och det görs på ett riktigt modernt sätt. Så lyder motiveringen för 1177.se som vid Internetworlds årliga tävling Sveriges 100 bästa sajter blev utsedd till Sveriges bästa offentliga sajt se landstingen och regionernas gemensamma webbplats för råd om vård - tog hem utmärkelsen i konkurrens med Omvård, Systembolaget, Socialdemokraterna och Röda Korset.

15 Ditt Landsting december LÄTTLÄST Landstingsskatten höjs Alla som bor i Blekinge betalar skatt till landstinget. Den skatten kallas landstingsskatt. Från och med nästa år höjs landstingsskatten med 80 öre. Den nya skatten blir 11,51 kronor. Det betyder att 11,51 kronor av varje hundralapp som du tjänar dras i skatt till landstinget. De extra skattepengarna som landstinget får in ska göra att landstinget får bättre ekonomi. En del av pengarna ska gå till att vårda gamla människor och till att vårda människor som snart ska dö. Kalle fick dö hemma Kalle Berglund från Hemsjö, utanför Karlshamn, ville dö hemma när han blev sjuk i cancer som inte gick att bota. Den sista tiden i livet fick Kalle vård hemma av sin fru Lillemor Bonde. Lillemor och Kalle fick hjälp av landstinget. Det är personal från hemsjukvården som kommer hem och hjälper sjuka och anhöriga när någon vill dö hemma. Personalen kan bland annat ge medicin till den som är sjuk och ge stöd till anhöriga. Det finns också en särskild enhet som stöttar hemsjukvården. Den heter palliativmedicinska enheten. Palliativmedicinska enheten finns i Karlshamn och stöttar mest hemsjukvården i västra Blekinge. Om du blir slagen hemma ska du få hjälp Om du blir slagen hemma av din man eller någon annan anhörig ska du få hjälp av landstinget. Det kan vara svårt att våga berätta att man blir slagen av en anhörig. Om du vågar berätta när du besöker vården blir besöket gratis. Då behöver du inte vara rädd för att det kommer hem en räkning som den som slår dig kan se. Om du har blivit skadad ritar vårdpersonalen av skadan eller fotograferar den. Det kan behövas om du vill göra en anmälan till polisen. Du väljer själv om du vill anmäla eller inte. Du kan också få hjälp med att kontakta kvinnojouren. Kvinnojouren tar hand om kvinnor som blir slagna. Kvinnojouren hjälper också kvinnor som blivit hotade och kvinnor som blivit våldtagna. På kvinnojouren jobbar bara kvinnor. Du kan själv ringa till kvinnojouren om du vill ha hjälp eller fråga om något. Det här är telefonnummer till alla kvinnojourer i Blekinge: Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Du kan också ringa till kvinnofridslinjen. Telefonnumret är Det kostar inget att ringa till kvinnofridslinjen. Samtal till kvinnofridslinjen syns inte på telefonräkningen. Gunnar kom snabbt till sjukhus när han fick stroke Gunnar Larsson i Nogersund, utanför Sölvesborg, vaknade på natten och kunde inte röra vänster arm och vänster ben. Hans vänstra mungipa hängde också. Gunnar hade fått stroke. Gunnar hade tur som precis läst hur man gör för att upptäcka att någon fått stroke. Han läste det i förra numret av Ditt Landsting. Gunnar väckte sin fru Ingrid och sade att han fått en stroke. Ingrid ringde 112. Gunnar kom snabbt med ambulans till sjukhus. Där röntgades Gunnar och personalen såg att Gunnar fått en propp i hjärnan. Propp i hjärnan är en form av stroke. Gunnar fick ett medel i blodet som löste upp proppen. Efter bara ett par timmar var han bra igen. Nu är Gunnar hemma igen och mår som vanligt trots att läkaren sagt att stroken var allvarlig. Tack vare att Gunnar kom snabbt till sjukhuset blev han helt frisk igen. Det blev bättre när jourcentralen flyttade Jourcentralen är en vårdcentral som har öppet på kvällen. För tre år sedan flyttade jourcentralen i Karlskrona från akutmottagningen i Karlskrona till Tullgårdens vårdcentral. Då blev det bättre för patienterna. Innan kunde det vara stökigt, trångt, och långa väntetider, i akutens väntrum. Nu är väntetiderna kortare. Det har också blivit tydligare att det bara är de som är akut sjuka som ska komma till akutmottagningen.

16 16 Ditt Landsting december 2011 Ny utredning om akutverksamheten Landstinget Blekinge gör en ny utredning om hur akutverksamheten ska organiseras i Blekinge. I våras tog landstingets politiker beslut om att förändra akutorganisationen. Bland annat skulle akutmottagningen i Karlshamn, som bemannas främst av ortopeder och kirurger, dras in nattetid. Men eftersom beslutet skulle få negativa konsekvenser för patientsäkerheten och heller inte är bra ur arbetsmiljösynpunkt, rev politikerna upp beslutet. Nu har förvaltningschef Bengt Wittesjö fått i uppdrag att utreda akutverksamheten igen. Utredningen ska presenteras senast den sista februari nästa år. Hänsyn ska också tas till ett antal allvarliga lex Mariaärenden på akutmottagningen i Karlshamn som Socialstyrelsen har reagerat på. Socialstyrelsen kräver därför åtgärder för att garantera en säker vård. Skidnära stuga för cancerdrabbade familjer Intill Snötorget i skidorten Lindvallen i Dalarna ligger Stefans Stuga. Här kan familjer som drabbats av cancer koppla av, umgås, uppleva och vara tillsammans. Stefans Stuga ingår i Stefan Paulssons cancerfond. Stefan, som gick bort i februari 2008, hade en speciell relation till Lindvallen. Stefans Stuga är resultatet av många människors och företags engagemang. Gemensamt för alla är viljan att bidra till en plats för positiva upplevelser och goda minnen, en plats där familjer som drabbats av cancer kan koppla av, umgås, uppleva och vara tillsammans. Stefans Stuga är praktiskt utrustad och inredd efter alla tänkbara behov. När familjerna kommer är allt praktiskt förberett. Förutom boende omfattar erbjudandet vintertid även skidpass, skidhyra, bad och ett restaurangbesök. Sänglinne, avresestädning och stugvärdsservice ingår alltid. Familjen kommer vid behov att erbjudas en hyrbil och vid speciella behov två flygbiljetter. Till Stefans Stuga kan familjer, där någon familjemedlem, barn eller vuxen, drabbats av cancer eller gått bort i cancer, komma för att ha fjällsemester. Varje vecka under hela året erbjuder stiftelsen två familjer en kostnadsfri veckovistelse i Stefans Stuga. Sökande familjer ska vara bosatta och mantalsskrivna inom Södra sjukvårdsregionen där Skåne, Blekinge, Kronoberg och södra Halland ingår. Ansökningsblankett finns på Region Skånes webbplats, Flertalet avgifter oförändrade De flesta avgifterna i vården kommer att vara oförändrade nästa år. Några förändringar görs dock. Här är några exempel: Avgiften vid abort blir densamma som vid ett vanligt läkarbesök, det vill säga 300 kronor. Avgiften höjs för den som inte avbokar tid för dagkirurgiskt ingrepp (ingrepp där man får komma hem samma dag) med tillräckligt god framförhållning. Avgifter för det som inte räknas som hälso- och sjukvård, till exempel friskintyg, höjs. MAGKNIP 1177 DIARRÉ 1177 Skolungdomar röker mer Fler 15-åringar röker, visar folkhälsoinstitutets senaste enkät. Ökningen är störst bland flickor. Var fjärde läsår genomför folhälsoinstitutet enkätundersökningen Skolbarns hälsovanor. Den senaste studien visar att andelen 15-åriga flickor som röker minst en gång i veckan har ökat från 10 till 16 procent sedan läsåret För pojkar är utvecklingen likartad. Det är en stor ökning, men ett sätt att minska antalet unga rökare är att öka skatten på tobak. Ungdomar är priskänsliga och ökar priset finns det goda chanser att de köper mindre tobak, säger Maria Corell utredare på folkhälsoinstitutet. Källa: 1177.se ALLERGISK CHOCK SOS 112 UTSLA G 1177 Ett av S veriges viktigaste nummer Du behöver bara kunna två enkla telefonnummer om du eller någon annan blir sjuk eller råkar ut för en olycka. Det ena kan du redan, nödnumret 112. Det andra är Hela Sveriges nummer för sjukvårdsrådgivning, på både webb och telefon. Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning eller besök En tjänst från S veriges landsting och regioner.