Biblioteksplan för Haninge kommun Del 1 Kartläggning och analys av biblioteksverksamheten i Haninge kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Biblioteksplan för Haninge kommun Del 1 Kartläggning och analys av biblioteksverksamheten i Haninge kommun"

Transkript

1 Biblioteksplan för Haninge kommun Del 1 Kartläggning och analys av biblioteksverksamheten i Haninge kommun Arbetsgrupp: Kerstin Alfhagen, BuF Ulla Kristina Bergkvist, KoF Karin Nordh, Klk

2 2

3 1. INLEDNING UPPDRAG KARTLÄGGNING AV BIBLIOTEKSSTRUKTUREN FOLKBIBLIOTEKEN BIBLIOTEKSORGANISATION PERSONAL BIBLIOTEKSVERKSAMHET FÖR VUXNA VUXNAS LÄRANDE BIBLIOTEKSVERKSAMHET FÖR BARN OCH UNGDOM STORSTADSSATSNINGEN SOCIAL BIBLIOTEKSVERKSAMHET...9 SJUKHUSBIBLIOTEKET SKOLBIBLIOTEK INLEDNING MEDIECENTER HÖGSKOLEBIBLIOTEK...11 TILLBAKABLICK...11 NY ORGANISATION...11 ÖPPETTIDER...11 PERSONAL...11 VERKSAMHET IT-STRUKTUREN EKONOMI ANALYS AV DET SAMLADE BIBLIOTEKSBEHOVET I KOMMUNEN BARN OCH UNGDOM VUXNAS LÄRANDE ÄLDRE KOMMUNINVÅNARE OCH MÄNNISKOR MED FUNKTIONSHINDER...16 BIL 1 BIBLIOTEKSLAGEN...17 BIL 2 SKOLBIBLIOTEKENS ORGANISATION, RESURSER OCH ÖPPETHÅLLANDE

4 1. Inledning En biblioteksplan är ett redskap för att strukturerat och i samverkan ta tillvara de biblioteksresurser som finns, skapa beredskap för framtidens krav och för att stimulera till utveckling. Svensk Biblioteksförening definierar en biblioteksplan på följande sätt: Med en biblioteksplan avses ett politiskt förankrat dokument som omfattar en analys av det samlade biblioteksbehovet i en kommun och åtgärder för hur dessa behov skall tillgodoses. Denna biblioteksplan skall förutom folkbiblioteksverksamheten också innefatta biblioteksbehovet vad gäller utbildning, omsorg, vård och näringsliv. Bibliotekslagen, som gäller från 1997 (se bilaga 1), innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. Där står bl.a. Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet skall alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek. Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Varje kommun skall ha folkbibliotek. Lagen säger också: På folkbiblioteken skall allmänheten avgiftsfritt få låna litteratur för viss tid. Inom grundskolan och gymnasieskolan skall det finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen. Det skall finnas tillgång till högskolebibliotek vid alla högskolor. Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bl.a. genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov. Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. I februari 2004 presenterade kulturdepartementet en ny utredning, där utgångspunkten är bibliotekslagen men utredningen tar också upp folkbibliotekens ställning. Samverkan är nyckelordet i rapporten. Som stöd för ökad samverkan föreslås en ny paragraf i bibliotekslagen: Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka. Kommuner och landsting bör anta planer för biblioteksverksamheterna. Den 8 december 2004 beslutade riksdagen att bifalla förslaget om att ändra bibliotekslagen med det föreslagna tillägget. Folkbiblioteken är den mest använda och fritt tillgängliga mötesplatsen för utbildning, kultur och information. I en tid när behoven från utbildningssektorn växer är det viktigt med en gemensam plan som definierar de olika bibliotekens ansvar och även värnar om den traditionella folkbiblioteksverksamheten och ansvaret för övriga prioriterade grupper. 4

5 1.1 Uppdrag På förslag av kultur- och fritidsnämnden skall en biblioteksplan för kommunen upprättas i avsikt att möta framtidens behov av biblioteksservice. Det föreligger en kraftigt ökad efterfrågan på biblioteksservice på alla nivåer och inom alla områden, vilken inte kan mötas med utökade resurser. En grupp med representanter från berörda förvaltningar tillsätts för att strukturerat och i samverkan ta tillvara de biblioteksresurser som finns, skapa beredskap för framtidens krav och att stimulera till utveckling. Förslaget till biblioteksstruktur skall i första hand omfatta biblioteksservice till barn och ungdom, studerande på alla nivåer samt av kommunen prioriterade grupper. Förslaget till kommunal biblioteksplan skall utgöra en arbets- och ansvarsfördelning för alla sorters bibliotek och kan grundas på följande indelning: Fullservicebibliotek Kulturhuset och Västerhaninge bibliotek Kultur & Fritid Inkluderar bland mycket annat även i möjligaste utsträckning tillgång till biblioteksverksamhet Områdesbibliotek Brandbergen och Jordbro Skolbibliotek. Samverkan KOF och BUF Kraftfulla komplement till fullservicebiblioteken. Profil 0-16 äldre och "biblioteksovana". Barn & Utbildning Skolbibliotek skall finnas inom alla rektorsområden. Förslag till biblioteksplan bör finnas senast under december Därefter eller under utredningstiden sker remissförfarande på förvaltningarna. Varje förvaltning utser minst en person att ingå i utredningsgruppen. Kvalitetsnivån för den ordinarie folkbiblioteksverksamheten är säkerställd vid biblioteken i Handen och Västerhaninge (fullservicebibliotek) genom en organisationsförändring under år 2002, då även inriktningen för biblioteken i Jordbro och Brandbergen (områdesbibliotek) förändrades till förmån för barn- och ungdom samt äldre och biblioteksovana vuxna. Biblioteksplanen kommer därför inte att behandla den ordinarie folkbiblioteksverksamheten utöver beskrivningen, som finns i kapitel 2 Kartläggning av biblioteksstrukturen. Planen kommer att ange struktur och ansvarsfördelning hos de bibliotek, som kommunen ansvarar för samt högskolebiblioteket, för barn- och ungdom, studerande, äldre, funktionshindrade samt kommuninvånare med utländsk bakgrund. Planen bör utvärderas kontinuerligt. 5

6 1.2 Vår omvärld Stora förändringar sker i vår omvärld. En del påverkar kommunens möjligheter mer än andra. Konjunkturvariationerna har den allra största betydelsen. En välskött ekonomi är därför en viktig förutsättning för att kunna nyttja trenderna i positiv riktning. Vi lever i en värld av snabb teknikutveckling vilket innebär ökad konkurrens, större krav på effektiviseringar, krav på hög kompetens och stor förändringsbenägenhet. Samspelet är komplext och många faktorer har olika påverkan på en kommun, dess invånare och dess företag. Valfrihet och livskvalitet är begrepp som spelar stor roll vid val av bostad, arbete och fritidssysselsättning. Miljömedvetandet ökar alltmer, ren luft, rent vatten och frihet från buller efterfrågas alltmer. Det är viktigt att informations- och kommunikationsteknik, vägar och kollektivtrafik fungerar för att människor ska kunna bo och arbeta. Men möjligheter till utbildning, kultur, information och kommunikation är lika viktiga för framtidstron som de fysiska förutsättningarna. Med framväxten av ett kunskapssamhälle och ökad internationell konkurrens har befolkningens utbildningsnivå hamnat i fokus. Enligt bedömningen i den nationella politiken och i den Regionala Utvecklingsplanen För Stockholmsregionen (RUFS) är det angeläget att fler skaffar sig en högskoleutbildning. Att åstadkomma en övergång till högre studier är därför en nyckelfråga. Nationellt har målsättning satts om att 50% av varje årskull med 25-åringar ska ha påbörjat högskolestudier. Stockholmsregionens befolkning uppvisar idag en låg benägenhet att gå vidare till högre studier jämfört med övriga län även om en ljuspunkt kan skönjas i senaste siffrorna. I rapporten På väg till högskolan (RTK/SCB maj 2003) märks nu ett ökat intresse bland gymnasieungdomar i Stockholms län att läsa vidare på högskola mot tidigare år. Drygt 70 % av ungdomar från Stockholms län som börjar studera gör det på en högskola här, i hemlänet, och de större lärosätena i regionen rekryterar en stor del av sina studenter från den egna regionen. Stockholms universitet och Södertörns högskola ligger båda på drygt 70% rekryterade från det egna länet. Övergångsfrekvensen från gymnasieskola till högskola är fortfarande låg i Haninge, betydligt lägre än länsgenomsnittet. För riket är övergångsfrekvensen 39%, för länet 41% och för Haninge 30 %. 6

7 2. Kartläggning av biblioteksstrukturen 2.1 Folkbiblioteken Bibliotekslagen: Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet skall alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek. Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Varje kommun skall ha folkbibliotek. Lagen säger också: På folkbiblioteken skall allmänheten avgiftsfritt få låna litteratur för viss tid. Folkbibliotekens del av den formella utbildningen har vuxit lavinartat under senare år. Men av tradition har biblioteken också en stor del i folkbildningen utöver det formella lärandet, enligt lagen ska t.ex. den databaserade informationen göras tillgänglig för alla medborgare med hjälp av folkbiblioteken. Biblioteken utgör också en mötesplats, är delaktiga i bevarandet av kulturarvet, utgör en källa till stimulans, upplevelser och kreativitet och bidrar till delaktighet och demokrati genom att ge alla fri tillgång till kunskap och information. För barn och ungdom är skolbibliotekens uppgift att vara ett verktyg för skolans pedagogiska arbete medan folkbibliotekens egen nisch är utrymmet vid sidan av skolan, ett frirum för barns och ungdomars eget kunskapssökande, deras egna behov av upplevelser och uttrycksbehov Biblioteksorganisation Folkbiblioteket lyder under kultur- och fritidsförvaltningen i Haninge. Bibliotekssystemet omfattar fem utlåningsställen. Huvudbiblioteket är beläget i Haninge kulturhus i anslutning till Haninge centrum. Lokala bibliotek finns i Västerhaninge, Jordbro och Brandbergen samt på Ornö. Biblioteken i Jordbro och Brandbergen är belägna i 6-9 skolorna och man delar lokal med skolbiblioteksverksamheten. Biblioteksservicen riktar sig framför allt mot barn och ungdom samt äldre och biblioteksovana. På biblioteken i Handen och Västerhaninge finns litteratur, information och service för alla grupper. Här finns ett större och mer kvalificerat utbud av media inom olika områden och till skillnad från övriga bibliotek finns det litteratur för vuxenstuderande på alla nivåer, vilka utgör en allt större del av besökarna. Det finns en liten biblioteksfilial på Ornö. Bokbeståndet innehåller mest populär fack- och skönlitteratur för vuxna. Bokbeståndet kompletteras med böcker från bokbåten, som genom länsbibliotekets försorg åker runt i skärgården varje höst och vår. Genom avtal med marinen får Berga Örlogsskolor och Ostkustens Marinkommando rådgivning och administration i samband med inköp och registrering av böcker Personal Bibliotekspersonalen består av 33 fasta heltidstjänster varav 20 bibliotekarier och 13 kanslister. Därutöver omfattar bibliotekspersonalen 5 lönebidragstjänster. Under öppethållandet är informationsdiskarna alltid bemannade med bibliotekarier. 7

8 2.1.4 Biblioteksverksamhet för vuxna På biblioteken finns skön- och facklitteratur, tidningar och tidskrifter, av-media, dvs. cdskivor, cd-rom, video, dvd, kassettböcker samt talböcker på kassett och som Daisy (Digitalt Audiobaserat System). Biblioteken har också ett stort antal Internetdatorer för allmänheten. Det finns läsplatser och på de större biblioteken även grupprum för studier. Den utländska avdelningen omfattar litteratur på ca 35 språk. Det egna beståndet utgörs av litteratur på 13 olika språk och böcker på ytterligare ett 20-tal språk lånas in från länsbiblioteket. Alla biblioteken köper in finsk litteratur. I övrigt köps det utländska beståndet in på huvudbiblioteket och skickas sedan ut till filialbiblioteken allt efter behov. På biblioteken finns samlingar med Haningelitteratur. Det finns även möjlighet att släktforska vid datorer och läsapparater. Referenslitteraturen omfattar handböcker och uppslagsböcker inom olika ämnesområden, vilka ej lånas ut Vuxnas lärande På Huvudbiblioteket finns en studieavdelning med läsplatser, datorer och studierum. Studerande på olika nivåer och i olika former av studier har här tillgång till bibliotekets samlade resurser och en lugn studiemiljö. Bibliotekets datorer ger tillgång till Internetuppkoppling, ordbehandling, släktforskning m.m. En av datorerna har förstoringsprogram med talsyntes. För att kunna använda medhavd dator finns eluttag vid läsplatserna. På Huvudbiblioteket finns en studiebibliotekarie för vuxna med syfte att främja förutsättningarna för lärande, det formella såväl som informella. Studiebibliotekarien ska skapa kontaktnät med andra med anknytning till vuxnas lärande, bevaka inköp av lämplig litteratur och bidra till en god lärmiljö på biblioteket. Att ta emot studiegrupper på biblioteket samt användarundervisning ingår också i ansvarsområdet. Under 2002/2003 har medel från den statliga satsningen på infrastruktur för vuxnas lärande tilldelats biblioteket för inköp av viss kurs- och bredvidläsningslitteratur Biblioteksverksamhet för barn och ungdom På bibliotekens barn- och ungdomsavdelningar finns, med vissa undantag för de mindre, faktaböcker för barn och ungdomar, skönlitteratur från pekböcker och bilderböcker till tonårsböcker, tidskrifter för barn, ungdomar och föräldrar, cd-skivor och kassetter, samt cd-rom, dvd och videofilmer för barn och ungdom. Det finns också kassettböcker, talböcker, daisy-talböcker och bok & band för lästräning. Bibliotekens barn- och ungdomsavdelningar erbjuder sagostunder för barn från 4 år. I samband med barnavårdscentralernas 4-årskontroll får barnen en inbjudan att komma till biblioteket och hämta en bokgåva. Alla barn i grundskolans år 1 inbjuds till en biblioteksintroduktion och visning av biblioteket och år 2 och år 4 inbjuds till bokpresentationer. Kulturhusets barnoch ungdomsavdelning bjuder in lärare som arbetar i kommunens grundskolor med år 6 till 9, till bokpresentationer vid några tillfällen per år. Skol- och folkbiblioteken söker gemensamt stöd från kulturrådet för media sedan några år tillbaka. Under 2003 och 2004 kommer folkbiblioteket med stöd av Statens kulturråd att bygga upp ett bestånd av böcker och andra medier speciellt anpassade för barn och ungdomar med olika funktionshinder. Statens kulturråd stöder även ett projekt som innebär ett utökat samarbete med kommunens barnavårdscentraler. Anslaget från Kulturrådet är för läsåret 2003/2004 på kr, vilket dras in om mediananslaget sänks. 8

9 2.1.7 Storstadssatsningen Inom ramen för storstadssatsningen har en barnbibliotekarie varit anställd vid biblioteket i Jordbro sedan Syftet med projektet har varit att öka barns tillgång till bibliotek för att på så sätt stimulera till läsning och ökad kunskap i svenska. Insatsen har också syftat till att stärka bibliotekets stöd till dem som genomgår grundläggande vuxenutbildning och till vuxna med svaga läskunskaper. Barnbibliotekarien har bl.a. samarbetat med förskolor, skolor, dagbarnvårdare och språkpedagoger i Jordbro och insatserna har bestått av läsprojekt för barn och ungdom, sagoläsning på olika språk, bokinformation och klassbesök samt urval och inköp av media. Enligt utvärdering i september 2003, som delvis grundas på en enkät, har insatserna bidragit till att öka läsandet hos barnen samt stimulerat språkinlärning och fantasi. Projektet avslutades vid årsskiftet 2003/ Social biblioteksverksamhet Den sociala biblioteksverksamheten riktar sig till personer med särskilda behov. Boken kommer - servicen ger de kommuninvånare som av ålders- eller hälsoskäl inte själv kan besöka biblioteket möjlighet att få hem en boklåda var femte vecka. Kommunens servicehus förses med bokdepositioner. Inom ramen för Lättlästprojektet cirkulerar ett 10-tal bokdepositioner till Haninge dagliga verksamhet och gruppboenden. Telefonsvarare för beställning av talböcker är öppen dygnet runt. De flesta talböcker sänds med post. Spelare för daisy-skivor finns att låna på biblioteken. Enheten ger ut Haninge taltidning, som är en lokal taltidning för talboksberättigade och som utkommer med 44 nummer om året. Genom inläsningstjänsten kan synskadade och läskhandikappade få text inläst på kassett. Enhetens mediabestånd består till mer än hälften av talböcker. Vid inköp av talböcker bistår en referensgrupp från SRF. Sjukhusbiblioteket Biblioteksverksamheten vid Handens närsjukhus upphör vid årsskiftet 2004/ Skolbibliotek Grundskoleförordningen, utdrag ut Bibliotekslag SFS 1996: Inom grundskolan och gymnasieskolan skall det finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen. 7 Kommunerna svarar för folk- och skolbiblioteksverksamheten. 8 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bl.a. genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov. 9 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. 9

10 2.2.1 Inledning Så gott som samtliga elever i Haninge skolor har tillgång till skolbibliotek i någon form. Det ser olika ut på olika skolor, alltifrån heltids anställd bibliotekarie till att pedagogisk personal använder biblioteket tillsammans med elever i undervisningen. På några skolor kan eleverna självständigt använda biblioteket.. Fr o m kommer alla förskolor att ingå i skolans organisation. Då kommer enheterna att omfatta barn från 1 år upp till år 3 eller 1 år till år 5. Några skolor har elever från 1 år år 9. Det finns 8 skolor som har elever år 6 9. På dessa skolor har man fått styrda resurser för att anställa skolbibliotekarier. På övriga skolor organiserar rektor biblioteksverksamheten efter behov på enheten och avsätter medel inom sitt anslag. Skolbibliotekens organisation, resurser och öppethållande, se bilaga 2. Kultur- och fritidsförvaltningen förser för närvarande förskolorna med biblioteksservice. Gymnasiebiblioteket kan betjäna Fredrika Bremerskolan och Fredrik men inte i praktiken Restaurangskolan Riksäpplet eller gymnasieverksamheten i f.d. Västerhaninge folkhögskola. Kostnaden för gymnasiebibliotek ingår i bidragsunderlaget till fristående gymnasieskolor. De två fria gymnasier, som för närvarande finns i Haninge Centrum utnyttjar i stor utsträckning huvudbiblioteket i Kulturhuset, eftersom man inte har eget skolbibliotek. Skolorna kommer att få betala för service utöver sedvanligt utbud. Vuxenutbildningen Centrum Vux har inte eget bibliotek. Som en del av uppbyggnaden av infrastruktur för vuxnas lärande har medel temporärt överförts till huvudbiblioteket för vissa inköp av litteratur för vuxnas lärande. Inom ramen för CentrumVux finns en öppen verksamhet Studietorget, dit vuxenstuderande kan gå för att prova på olika ämnen, testa eller validera sina kunskaper liksom funktioner för rekrytering, information och vägledning. Enligt den definition, som de flesta kommuner gör, utgör denna verksamhet ett lärcentrum Mediecenter Servicen till skolbiblioteken omfattar: - Inköp av beställda böcker inkl. leverans- och fakturakontroll. - Information om böcker genom bl.a. bokträffar och studiedagar. - Introduktion av nya skolbibliotekarier/biblioteksansvariga. - Biblioteksutrustning samt plastning och lagning av böcker. - Inläggning av skolbibliotekens bokbestånd i Book-it. - Systemadministration och support till Book-it användarna. Skolorna har också tillgång till Mediecenters: - Skönlitterära temalådor och klassuppsättningar. - Bok och band för elever med lässvårigheter. - Pedagogiska bibliotek med lärarlitteratur. På Mediecenter finns idag flera tjänster bl.a. en skolbibliotekssamordnare. Mediecenter satsar ca kr under år 2003 på inköp av boklådor och bok och band. En stor del av inköpen görs med anslag från Kulturrådet. För läsåret 2003/2004 är detta anslag kr, vilket rekvireras via Kultur- och Fritidsförvaltningen. Anslaget dras in om mediaanslaget sänks och medför då att kommunen blir återbetalningsskyldig. De flesta friskolor i Haninge kommun har idag avtal med Mediecenter, vilket innebär att de kan låna temalådor, klassuppsättningar och bok och band. Mediecenter är i nuläget föremål för utredning. 10

11 2.3 Högskolebibliotek Tillbakablick Ett treårigt samarbetsprojekt mellan KTH-Haninge och Haninge bibliotek avslutades den 30 juni Projektet finansierades av Haninge kommun, KTH-Haninge, KTHB ( KTH:s huvudbibliotek), Statens kulturråd, Framtidens kultur, Sveriges Allmänna biblioteksförening och Institutet för datorstödd företagsledning vid Stockholms universitet. Projektet innebar att Haninge bibliotek åtog sig att sköta biblioteksservicen för KTH- Haninge och inrättade en teknisk-ekonomisk avdelning på huvudbiblioteket. Projektet syftade bl.a. till att pröva en samarbetsmodell och att ge invånarna i Haninge tillgång till kvalificerad information och ett utökat mediabestånd inom teknik och ekonomi. Utvärderaren konstaterade att KTH-Haninge varit mycket nöjd med biblioteksservicen till högskolan. Kommunens invånare i alla åldrar har även i hög grad utnyttjat den förstärkta servicen. Samarbetet konstaterades givande för alla parter. Kommunens förhoppningar om en långtgående integration av de båda bibliotekstyperna infriades inte då byggnationen av Riksäpplet II var i full gång och byggnaderna togs i bruk under våren Inom de nya lokalerna planerades för ett nytt bibliotek för KTHs och Södertörns högskolas räkning. KTHB blev senare huvudman för denna biblioteksfilial. Samtidigt pågick en utredning inom kommunen om alternativa placeringar av huvudbiblioteket initierat av önskemål från hyresvärden om alternativ användning av de dåvarande bibliotekslokalerna. Ny organisation Från och med den 1/ är Södertörns högskola huvudman för biblioteket i Riksäpplet. Pga. rådande ekonomiska läge och en allmän ekonomisk översyn av verksamheterna fanns ingen möjlighet för KTHB att ha kvar biblioteksfilialen i Riksäpplet. En överenskommelse gjordes mellan KTH Syd och Södertörns högskola vilket innebär ett nytt huvudmannaskap för biblioteket. Detta uppfattas som positivt av personalen då biblioteket och dess verksamhet utgör en hjärtpunkt i lokalerna i Riksäpplet. Verksamheten är nu en filial till biblioteket vid Södertörns högskola Campus Flemingsberg. Öppettider Biblioteket är öppet måndag, tisdag och torsdag kl Onsdagar kl och fredagar kl Tillträde till biblioteket kan också ske övriga tider med gällande passerkort. Personal Personalen har anställts av Södertörns högskola. För närvarande finns tre heltidstjänster. Verksamhet Samarbetet mellan KTH och Södertörns högskola utgör en bra plattform. Många intressenter i verksamheten ( KTH Syd, KTHB, Södertörns högskola, biblioteket i Campus Flemingsberg) ger också många kontakter. Bibliotekspersonalens arbete består bl.a. i att: köpa in och katalogisera kurslitteratur och referenslitteratur undervisa i biblioteksintroduktion och bibliotekskunskap, informationssökning på Internet samt databassökning bistå forskare med att köpa in forskningslitteratur, göra litteratursökningar och hjälpa till med specifika databassökningar hålla ett stort kontaktnät och bygga nätverk 11

12 Då huvudmannaskapet för biblioteket i Riksäpplet ändrades fördes alla böcker över till Södertörns högskolas bibliotekssystem och alla böcker och material ligger nu i detta katalogsystem. Även studenter på Campus Flemingsberg, Campus Telge och Karolinska Institutet kan låna alla böcker. KTHB s katalog och bibliotek är fortfarande tillgängligt för studenter vid Södertörns högskola och KTH Syd i Haninge. Detta medför att två parallella lånesystem samt två parallella katalogsystem finnes. KTH- studenterna har sina lånekort och Södertörns högskolas studenter använder kårkort med foto och streckkod. Teknisk support utgår från biblioteket i Campus Flemingsberg. Biblioteket i Riksäpplet är en naturlig mötespunkt i huset och en miljö att träffas i och att studera i. Den fysiska miljön är viktig. Flera studieplatser finns, även möjlighet att boka grupprum och studierum. Tyst läsesal finns också. I biblioteket finns för närvarande endast 5 publika datorer för ca 1500 studenter att tillgå, vilket enligt personalen är alldeles för få. Antalet besökare uppgår till ca 200 personer/dag. Biblioteket i Riksäpplet är ett offentligt bibliotek där alla är välkomna, även om biblioteket kanske ses som närbibliotek för de olika utbildningarna. 2.4 It-strukturen De kommunala skolorna och biblioteken är anslutna till kommunens datanät. Biblioteksdatasystemet Book-it har installerats och anpassats av folkbiblioteket. Ansvar för systemet, uppgraderingar m.m. ligger hos folkbiblioteket. Efterhand har ett antal skolbibliotek lagt in sina böcker i databasen och ambitionen är att kommunens samlade mediabestånd skall finnas i en gemensam databas. Skolorna betalar själva användarlicenser och en del av den summa för bibliografisk service, som folkbiblioteket betalar till Bibliotekstjänst AB. Summorna grundar sig på antalet titlar i basen. Katalogen är även tillgänglig på nätet på bibliotekens hemsidor. 2.5 Ekonomi Förskolor avsätter medel för media inom egen budget. Detsamma gör de enskilda skolorna. För 2003 avsatte de sammanlagt ca kr för mediainköp. Folkbibliotekens mediabudget för 2004 är varav för böcker för barn och ungdom. Där ingår alla typer av medier på alla folkbibliotek i kommunen: böcker, tidningar, tidskrifter, kassett- och talböcker, cd, dvd/ video, databasabonnemang m.m. Folkbiblioteken har fått besparingskrav för 2004 i Brandbergen och Jordbro på vardera. Det innebär att personal kommer att minskas. Nuvarande kostnader för personal och media är på respektive bibliotek. Folkbiblioteket i Jordbromalmsskolan avsätter till mediainköp. Skolbiblioteket i Brandbergsskolan har och folkbiblioteket till media för På biblioteket i Jordbro svarar folkbiblioteket för 78 personaltimmar/vecka och skolan för 40 personaltimmar/vecka. I Brandbergen svarar folkbiblioteket för 68 och skolan för 60 personaltimmar/vecka. För sjätte året i rad har folkbiblioteken tillsammans med Mediecenter sökt projektbidrag från Kulturrådet för inköp av barn- och ungdomslitteratur. För läsåret är bidraget , varav Mediecenter fått kr, resten fördelas mellan huvudbibliotek och filialer, där det används för att bygga upp ett mediabestånd för funktionshindrade barn- och ungdomar. Bidraget dras in om kommunens budget för mediainköp sänks. 12

13 Kommunen blir återbetalningsskyldig, om budgeten sänks efter att bidraget är utbetalt. Mediecenters totala budget är kr 13

14 3. Analys av det samlade biblioteksbehovet i kommunen. 3.1 Barn och ungdom Biblioteket ska tillsammans med föräldrar, barnhälsovård, förskola och skola lägga grunden till det livslånga lärandet och hjälpa barn och ungdomar att skapa sammanhang i tillvaron (Ur svensk biblioteksförenings rekommendationer för folkbibliotekens barn- och ungdomsverksamhet På barns villkor, som grundar sig på FN:s barnkonvention) Barns och ungdomars användande av biblioteket ska inte heller begränsas av ekonomiska hinder. Böcker och läsning har stor betydelse för barns språk, uttrycksförmåga och läsförståelse. Det är därför viktigt att barnen tidigt har tillgång till ett varierat utbud av böcker. Genom samarbete med BVC får både barn och föräldrar en första kontakt med biblioteket. På de flesta förskolor i kommunen pågår ett aktivt arbete med att stimulera barns språkutveckling. Detta kräver tillgång till lättlästa böcker, cd-rom och videofilm med teckenstöd. Därutöver behöver förskolan enkla fackböcker samt sagor och berättelser, bilderböcker och temaböcker. Från förskolorna finns önskemål om att föräldrarna ska kunna låna hem en bok när barnen hämtas, s.k. bokpåsar, vilka finns i ett flertal andra kommuner. Utvecklingsarbete kring språkutveckling är centralt även i grundskolan upp till år 5. Där behöver man bibliotek för att söka aktuella fakta och böcker att läsa. Många skolor arbetar ämnesövergripande med tema och det kräver tillgång till ett brett utbud. Eleverna ska själva söka information. Under år 6 år 9 i grundskolan är kraven på aktuella fakta i böcker och på nätet stora. Läsprojekt med regelbunden läsning av skönlitteratur kräver stor tillgång och ett varierat utbud för alla åldrar. Skolorna har ofta höga förväntningar på folkbiblioteken vad det gäller temalådor, klassuppsättningar av skönlitteratur och biblioteksundervisning. Här bör också nämnas att Mediecenter arbetar med temalådor och klassuppsättningar av skönlitteratur. Skolans arbetssätt kräver ett mycket större utbud av böcker än vad skolbiblioteken kan erbjuda och när eleverna sedan skickas till folkbiblioteken töms hyllorna snabbt på litteratur inom vissa fackämnen och många får gå besvikna och tomhänta därifrån. Med bemannade skolbibliotek på varje skola ökar elevernas förutsättningar att hitta den information de söker. På alla nivåer finns behov av personal som har kunskap om biblioteket och hur man söker material och information samt kan stimulera till läsning av skönlitteratur och berätta om böcker. Gruppen barn som har problem som dyslexi, Damp, ADHD m.m. ökar och blir mer och mer uppmärksammad.för dem liksom för särskoleklasserna krävs speciella media som bok & band, lättläst, video, teckenspråk samt taktila böcker. För alla barn med utländsk bakgrund är det viktigt att det finns böcker på deras modersmål. 14

15 3.2 Vuxnas lärande Den explosionsartade utvecklingen när det gäller samhällets satsningar på utbildning från grundläggande skolunderbyggnad till universitets- och högskolenivå från 1990-talet och framåt har i hög grad påverkat biblioteksverksamheten i kommunerna. Folkbiblioteken möter stora krav på kurs- och bredvidläsningslitteratur från elever i olika former av utbildning som grundskola, gymnasium, vuxenutbildning, högskola, folkhögskola, studieförbund m.m. Antalet distansstuderande blir allt fler och på många bibliotek inrättas lärcentra eller liknande med teknisk och personell hjälp speciellt för distansstudenter. Över hälften av folkbibliotekets besökare är studerande. Utvecklingen av arbetssätt och arbetsformer ställer ökade krav på tillgång till väl fungerande bibliotek för såväl gymnasieungdomar som vuxna. Kraven på aktualitet vad gäller faktabestånd ökar. Införandet av projektarbete (100 p) inom gymnasieskolan har ställt ökade anspråk på biblioteksresurser. Gymnasiekommittén föreslår för den reformerade gymnasieskolan att gymnasiearbetet (ny terminologi) skall ges en stark ställning vilket understryker framtida växande behov. Studerande på olika nivåer och med olika bakgrunder och erfarenheter av studier utgör en mycket stor del av folkbibliotekets besökare i dag. Det är nödvändigt att köpa in ett brett urval av såväl lämplig facklitteratur, kurs- och bredvidläsningslitteratur, som skönlitteratur, inte minst för dem med annat modersmål än svenska. Den förändrade synen på livslångt lärande som ges uttryck för i regeringens proposition Vuxnas lärande (2000/01:72), där även vardagslärandet, som pågår vid sidan av de formella utbildningsvägarna och som utgör en viktig del av individens kunskapsinhämtande, påverkar folkbiblioteken och ställer stora krav på flexibilitet, samarbete och effektivitet. Samhället behöver välutbildade medborgare och i strävan efter att höja utbildningsnivån har biblioteken en nyckelroll. Folkbiblioteken och biblioteken, som är organiserade inom utbildningsinstitutionerna, utgör alla en självklar resurs för de studerande. För att (i enlighet med propositionen) kunna utnyttja de kommunala resurserna på ett effektivt sätt, behövs en ansvarsfördelning. Det befintliga mediebeståndet för vuxnas lärande som byggts upp på folkbiblioteket behöver hela tiden aktualiseras. Nuvarande nivå på service till Centrum Vuxeleverna och de studerande inom SFI och restaurangskolan m.fl. kommer inte att kunna bibehållas utan ett tillskott motsvarande det, som folkbiblioteket erhållit av statliga medel via BUF för 2002/2003. ( Summan motsvaras av kostnaden för ca 1000 böcker) Högskolebiblioteket i Riksäpplet besöks också av grupper med elever och lärare från Centrum Vux och Ky-utbildningarna vilket pekar på behovet av en ansvarsfördelning och ev. avtal avseende biblioteksservice för dessa elever. Behov finns även av att vidare utveckla samarbetet mellan högskolebibliotek och folkbibliotek, gemensamma utbildningsinsatser och personalträffar för planering och erfarenhetsutbyte bl.a. för att kunna hänvisa studenter och tillsammans möta behoven från Centrum Vux. En växande skara släktforskare kommer att med den ökade fritiden utnyttja möjligheten att på biblioteket via Internet söka i betaldatabasen Genline, Sveriges mikrofilmade kyrkoarkivalier på nätet. 15

16 3.3 Äldre kommuninvånare och människor med funktionshinder Under de närmaste 5 åren från 2003 till 2008 äger en markant ökning av antalet kommuninvånare i åldrarna år rum. Det är den åldersgrupp som enligt kommunens befolkningsprognos kommer att växa snabbast, en ökning med 40%.Då kommuninvånarna i den åldersgruppen blir fler, så innebär det en allt större efterfrågan på bibliotekens tjänster i många avseenden. När det gäller den uppsökande verksamheten, den s.k. boken kommer -verksamheten, ökar behovet av förmedling av olika media hem till bostaden. Både på äldreboenden och på sjukhus har man behov av litteratur i bok- och ljudmedieform. Den uppsökande verksamheten bör kunna vidareutvecklas gentemot äldreboenden genom regelbundna kontakter med s k kulturombud. Efterfrågan på ljudmedia såsom talböcker på kassett och som daisy (digitalt audiobaserat system) kommer också att öka. Av en kommuns invånare beräknas 4% vara talboksberättigade, d v s i Haninges fall ca 3000 personer i alla åldrar. Talboksläsarnas antal är sedan några år tillbaka i ständig tillväxt. Den anpassade datorn med förstoringsprogram och talsyntes, som är placerad i huvudbibliotekets studieavdelning, kommer med stor sannolikhet att användas av personer med dyslexi men även äldre av biblioteksbesökare med nedsatt synförmåga. Information om den av Kultur & Fritid producerade Haninge taltidning ges vid inskrivning av nya talbokslåntagare och genom annonsering i Haninge närradio. 3.4 Invandrare och andra minoriteter Haninge uppvisar en mångfald av kulturer, vilket ska återspeglas i biblioteksverksamheten och de medier som biblioteken erbjuder. De olika biblioteken i kommunen måste komplettera varandra för att göra detta. Invånare med ursprung eller bakgrund i andra länder kommer framgent att efterfråga litteratur och andra media på sitt modersmål, vilket innebär att samlingarna ska bestå av medier på relevanta språk. Tidningar och tidskrifter är ett av de viktigaste medlen för att hålla kontakt med hemlandet, då ofta rapporteringen i svenska media är mager eller obefintlig från ursprungsländerna. Biblioteken har datorer för tidningsläsning över Internet och denna service kommer det att finnas ett ökande behov av p g a utbudet och också p g a att abonnemangspriserna för periodica som ständigt ökar. Modersmålets betydelse i skolundervisningen uppmärksammas nu mer och mer liksom behovet av biblioteksservice på det egna språket senare i livet. Service till äldre kommuninvånare med ursprung i andra länder kommer att ställa helt nya krav på biblioteken. 16

17 Bil 1 Bibliotekslagen Den nya bibliotekslagen gäller fr.o.m. 1 januari Bibliotekslag; utfärdad den 20 december SFS 1996:1596, omtryck 1998:1249. Enligt riksdagens beslut (Prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU:1, rskr. 1996/97:129) föreskrivs följande: 1 Denna lag innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. 2 Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt skall alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek. Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Varje kommun skall ha folkbibliotek. 3 På folkbiblioteken skall allmänheten avgiftsfritt få låna litteratur för viss tid. Bestämmelsen hindrar inte att ersättning tas ut för kostnader för fotokopiering, porto och andra likande tjänster. Inte heller hindrar den att en avgift tas ut i de fall låntagare inte inom avtalad tid lämnar tillbaka det som de har lånat. 4 Ett länsbibliotek bör finnas i varje län. Länsbiblioteken skall bistå folkbiblioteken i länet med kompletterande medieförsörjning och andra regionala biblioteksuppgifter. För den kompletterande medieförsörjningen skall också finnas en eller flera lånecentraler. 5 Inom grundskolan och gymnasieskolan skall det finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen. 6 Det skall finnas tillgång till högskolebibliotek vid alla högskolor. Dessa bibliotek skall inom de områden som anknyter till utbildning och forskning vid högskolan svara för biblioteksservice inom högskolan och i samverkan med landets biblioteksväsen i övrigt ge biblioteksservice. 7 Kommunerna ansvarar för folk- och skolbiblioteksverksamheten. Landstingen ansvarar för länsbiblioteken och för biblioteken vid högskolor med landstingskommunalt huvudmannaskap. Staten ansvarar för övriga högskolebibliotek och för lånecentralerna samt för sådan biblioteksverksamhet som enligt särskilda bestämmelser tillkommer på staten. 8 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bl.a. genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov. 9 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. 10 Länsbibliotek, lånecentraler, högskolebibliotek, forskningsbibliotek och andra av staten finansierade bibliotek skall avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till folkbibliotekens förfogande samt i övrigt samverka med folk- och skolbiblioteken och bistå dem i deras strävan att erbjuda låntagarna en god biblioteksservice. Denna lag träder i kraft den 1 januari På regeringens vägnar Göran Persson, Marita Ulvskog (Kulturdepartementet) 7 ändrad i SFS 1998:1249 ("svarar" har ändrats till "ansvarar) 17

18 Bilaga 2 Skolbibliotekens organisation, resurser och öppethållande Skola samt år Söderbymalmsskolan år 6-9 Tungelsta skola år 4-9 Vikingaskolan F år 5 Ribbyskolan år 6 9 Brandbergsskolan år 6-9 Skola samt år Hagaskolan F år 5 Klockarbergsskolan F år 5 Elevantal Omfattning Personalkategori Öppettider 666 Heltid Bibliotekarie dagligen 545 Heltid Bibliotekarie dagligen 554 Ingen tid avsatt Lärare huvudansvarig 570 Heltid Bibliotekarie, arbetar 80 % som bibl. och 20 % som lärare Heltid samt en halvtid Bibliotekarie på 100 % Biblioteksassistent på 50 % Elevantal Omfattning ½ tim varje dag Personalkategori Biblioteksansvarig Ingen speciell tid Dagligen under skoltid dagligen Öppettider 1 1½ tim varje dag Verksamhet Nybyggt bibliotek. Läsprojekt i samarbete med svensklärare för samtliga i år 8 och 9. Bokpresentationer i alla klasser. Planerar att starta ett biblioteksråd i samarbete med eleverna. Det finns 3 datorer som används flitigt av eleverna. Bookit. Bibliotekarien har bokpresentationer både i klasserna och i biblioteket. Läsprojekt riktade främst mot år 4-7. Möjlighet till läxhjälp finns. En arbetsplan i informationskompetens är under utarbetande i vilken skolbiblioteket har en betydande roll. Under utarbetande: en arbetsplan i informationskompetens. 2 elevdatorer. Bookit. Inget samarbete med närliggande förskola och lågstadieskola Det finns även ett finskt bibliotek. 1 person/enhet ansvarar för ordningen. Läsning är en central verksamhet på skolan vilket innebär att biblioteket används flitigt av samtliga klasser (tillsammans med sin lärare), fritids och fsk-klasser. Lärare lånar även boklådor från bibl. och har i klassrummet. Mediecenters boklådor lånas i mycket stor utsträckning. Inget samarbete med närliggande förskolor. Främst utlåning av skönlitteratur. Biblioteket fungerar också som arbetsplats för elever. Sökning av information i litteratur och på Internet. 2 datorer. Bookit. inget samarbete med andra skolor. Biblioteket är ett kombinerat folk- och skolbibliotek. Varje måndagsmorgon har hela skolan en lästimme i resp. klassrum. Bibliotekarien har bokpresentationer i klasserna. Klasserna gör även klassbesök i biblioteket. 4 dator för skolarbete. Inget samarbete med närliggande skolor. Verksamhet Fsk-klasserna på skolan använder ofta biblioteket. 1 ggr/månad har biblioteksansvarig, lärare och personal möte och diskuterar inköp av litteratur. Inget samarbete med närliggande skolor och förskolor tim/w Lärare 3 tim/w Frimärksklubb. Sagostund för år 1 och 2. Läsorientering år 4. Temaarbete år 4 och datorer finns tillgängliga för eleverna, en stationär i bibl. och övriga i anslutande rum och på rullvagn.

19 Inget samarbete med närligande förskolor. Nytorpsskolan F år 5 Jordbromalmsskolan år 6-9 Lundaskolan F år 5 Skola samt år Vendelsömalmsskolan F - 9 Lyckebyskolan år tim/w Speciallärare Varje dag Lärare besöker bibl. tillsammans med eleverna. Fsk-klasserna utnyttjar också bibl. Läsprojekt, författarbesök. En dator. Bookit. Inget samarbete med närliggande förskola. 445 Heltid Bibliotekarie Mån-ons To Heltid Bibliotekarie Dagligen Elevantal Omfattning Personalkategori Öppettider 742 Heltid Bibliotekarie dagligen 367 Heltid Bibliotekarie dagligen Eleverna och lärare kan även använda bibl. på folkbibliotekets ordinarie öppettider. Bibliotekarien ger stöd till elever/personal i biblioteksverksamhet, informationssökning på Internet och i Nationalencyklopedin, bibliotekskunskap, bokpresentationer, författarbesök. Hon arbetar även i skolans datasal som stöd. Bibliotekarien är ansvarig för skolportalens område, bibliotek och evenemang. Ht-03 inleds projektet hela skolan läser då samtliga elever läser skönlitteratur 3 morgnar/vecka. Nära samarbete med personalen på folkbiblioteket och regelbundna träffar med bibliotekarien på Lundaskolan. Bokpresentationer. Läsprojekt i samarbete med klasslärarna kring en författare eller ett tema. Ett språkprojekt har inletts på skolan där bibliotekarien, klasslärarna och en språkutvecklare delar in klassen i tre grupper och arbetar med språk och läsning. Bibl. används som pedagogisk resurs för att kunna dela klasserna i mindre grupper. Läxhjälp. Fsk-klasserna på Lunda- och Blockstenskolan besöker bibl. 1 ggr/w. Mycket samarbete med folkbibl. och Jordbromalmsskolan. Inget samarbete med närliggande förskolor. Verksamhet Skolbibliotekarien undervisar i bibliotekskunskap och ger datastöd till elever. Biblioteket genomgick en omfattande renovering och tillbyggnad under Biblioteket och datasalen med 15 elevdatorer är numera integrerade och kan skärmas av med glasdörrar. Skolbibliotekarien har inf. om biblioteket i samtliga klasser vid terminsstart. All skönlitteratur för år F-9 finns samlat i biblioteket. Däremot är facklitteraturen för år F-6 placerat i den närliggande byggnaden där dessa elever har sina klassrum. Det finns även tre särskilda avd., med främst hela klass-uppsättningar av litteratur, i anslutning till Språkinstitutionen, Svenskinstitutionen och SO/NO-institutionen. Bokbeståndet är inlagt i Bookit. Bokpresentationer i klasserna och i biblioteket. Bokcirklar för lärare. Det planeras även bokcirklar för eleverna. Arrangerar författarbesök i samråd med lärarna. Boktävlingar, novelltävlingar i samarbete med svensk- och bildlärarna. 19

20 Parkskolan F år 3 Skola samt år Båtsmansskolan F - 5 Kvarnbäcksskolan F år 5 Lidaskolan F år 3 Läspedagog Inga särskilda tider min/w av lektionstid Elevantal Omfattning Personalkategori Öppettider 401 Lärare Öppet under skoltid tim/w Spec.pedagog Må för år 1 och 2 samt to för år Lärare dagligen Bibliotekarien är delaktig i temaarbeten på skolan. Bokbeståndet är inlagt i Bookit. Inget samarbete med närliggande F-5-skola. Läspedagogen ansvarar för inköp och ordningen i bibl. tillsammans med elever. Klasslärarna går med sina elever till bibl. och lånar. Biblioteket är ett f d klassrum, som vissa em används av Musikskolan, inrett med lässoffa och arbetsbord. Läspedagogen ansvarar för Lästemaarbeten på skolan, ex "Hela skolan läser". Alla barn på skolan läser för och tillsammans med läspedagogen. Biblioteket används också av förskoleklasserna och den närliggande förskolan Karusellen. Bokbeståndet är inlagt i Bookit. Verksamhet En lärare är skolbibliotekarie och sköter inköp och ordningen i biblioteket. Lärare går dit med sina elever. Eleverna kan också gå dit om biblioteksvärd (elever i år 5) finns på plats. Förskoleklasserna får besök av elever i år 4 som läser högt för dem. Biblioteket är inrymt i lokal avsedd endast för detta. En biblioteksgrupp (lärarrepresentanter) ansvarar för och arrangerar lärprojekt på skolan. En dator finns tillgänglig för eleverna. Inget samarbete med närliggande förskolor. Skolan har en liten bibliotekslokal. "Pratstuga" under lunchrasten 3 dagar/vecka. Förskoleklasserna har läsgrupper i biblioteket. Biblioteket används periodvis väldigt mycket. Uppstart av läsprojekt under ht-03. Inget samarbete med närliggande förskolor i nuläget. Kan komma att förändras. En lärare är ansvarig för biblioteket och sköter inköp och håller ordning tillsammans med elever i år 3. Biblioteket ligger mellan två klassrum i anslutning till en datasal. Öppet dagligen då hela skolan har tyst läsning. Övriga tider sköter klassläraren. År 2 och 3 har varje termin "Läskontraktsperioder" då eleverna i tre veckor intensivläser. Hög utlåning i skolbiblioteket under denna tid och även boklådor från IPC används i stor utsträckning. Förskoleklasserna och den närliggande förskolan använder sej flitigt av skolbiblioteket. 20

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2009-06-16 1/10 Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING 3 Folkbiblioteksverksamheten 3 Skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 Innehåll - Bakgrund...2 - Syfte...2 - Arbetsgrupp...2 - Nulägesbeskrivning...3 - Omvärldsanalys...4 - Samverkan...5 -

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN 2 Förord En biblioteksplan är tänkt att vara ett redskap för politiker och tjänstemän att på ett strukturerat sätt ta tillvara befintliga biblioteksresurser,

Läs mer

VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN. Biblioteksplan. Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA

VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN. Biblioteksplan. Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN Biblioteksplan Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA Innehåll 1. Kvalitetsgarantier för biblioteks- verksamheterna i Vallentuna...

Läs mer

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8 Sida 1/8 Biblioteksplan 1 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2008-12-16 261 att ge Kultur & Turism i uppgift att i samarbete med berörda parter utarbeta en Biblioteksplan för Kungsbacka kommun. (Dnr KT08-00223/88).

Läs mer

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PLAN FÖR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I PAJALA KOMMUN Biblioteken är en grundläggande del av samhällets kulturella infrastruktur, till främjande av intresse för läsning

Läs mer

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors.

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors. lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord

Läs mer

Biblioteksplan 2013-2016

Biblioteksplan 2013-2016 Biblioteksplan 2013-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Kommunens struktur 3. Verksamhetsområden 3.1 Allmänheten 3.1.1 Nuläge och utgångspunkt för fortsatt verksamhet 3.1.2 Framtiden att arbeta för

Läs mer

Biblioteksplan 2009-2012. Laxå kommun

Biblioteksplan 2009-2012. Laxå kommun Biblioteksplan 2009-2012 Laxå kommun Förord Biblioteket har betydelse för medborgarna. Det är inte enbart skolan som står för lärandet utan där har också biblioteket och skolbiblioteken en stor central

Läs mer

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Bibliotekslagen (SFS 1996:1596) fick år 2005 ett tillägg som säger att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka och

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

Biblioteksplan för Strängnäs kommun

Biblioteksplan för Strängnäs kommun Biblioteksplan för Strängnäs kommun Antagen i Kommunfullmäktige 2008-01-28, 9. Beslutad i Kulturnämnden 2007-12-12, 162. Diarienummer KN/2007:34-012 Biblioteks- och museienheten 2007-11-19 Biblioteksplan

Läs mer

Biblioteksplan för Säffle kommun 2010

Biblioteksplan för Säffle kommun 2010 Biblioteksplan för Säffle kommun 2010 Antagen av kommunfullmäktige, x 2010-xx 1 Innehållsförteckning Biblioteksplan för Säffle kommun 3 Inledning 3 Styrdokument 3 Bibliotekets övergripande roll i samhället

Läs mer

Handlingsplan för fokusbiblioteket

Handlingsplan för fokusbiblioteket Handlingsplan för fokusbiblioteket Vist skola 2011/2012 Innehållsförteckning Presentation av fokusbiblioteket... 3 Handlingsplanens syfte... 3 Fokusbibliotekets mål... 3 Styrdokument... 3 Lgr 11... 3 Skollagen...

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN för Vaxholms stad 2014-2018. 1. Biblioteksplan bakgrund och syfte. Bakgrund

BIBLIOTEKSPLAN för Vaxholms stad 2014-2018. 1. Biblioteksplan bakgrund och syfte. Bakgrund VAXHOLMS STAD BIBLIOTEKSPLAN för Vaxholms stad 2014-2018 1. Biblioteksplan bakgrund och syfte 2. Biblioteksverksamheten i Vaxholm i dag 3. Biblioteksbehov i framtiden 1. Biblioteksplan bakgrund och syfte

Läs mer

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011 Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan läsåret 2010-2011 1 Biblioteks- och läsutvecklingsplan samt IT Övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteket Skolbiblioteket ska hjälpa eleverna: att utveckla

Läs mer

Biblioteksplan 2010-2014

Biblioteksplan 2010-2014 FÖRFATTNINGSSAMLING (7.22) 2009-09-15 BUN/2009:120 600 Biblioteksplan 2010-2014 Dokumenttyp: Planer Förvaltning: KSF, FO samhällsutveckling Ämnesområde: Bibliotek Dnr: BUN/2009:120 600 Ägare/ansvarig:

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Innehåll: 1. Bibliotekssamarbetet i Norrbotten 2. Nationella och regionala styrdokument 3. Mediesamarbete i Norrbotten 4. Riktlinjer för

Läs mer

Biblioteksplan för Oxelösunds kommun 2015-2017

Biblioteksplan för Oxelösunds kommun 2015-2017 för 2015-2017 2014-08-12 1(8) Biblioteksplan Kultur- och fritidsförvaltningen Biblioteket Kerstin Nordén, Telefon 0155-383 50 kerstin.norden@oxelosund.se Biblioteksplan för 2015-2017 1. Bibliotekets verksamhet

Läs mer

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012 26 september 2012 Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 Inledning Syfte Det är en demokratisk rättighet att den enskilde individen, var man än bor i landet och vilket format man än behöver, ska ha tillgång

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN 2008 2015 FÖR TIMRÅ KOMMUN

BIBLIOTEKSPLAN 2008 2015 FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KT 30 a 1 (7) BIBLIOTEKSPLAN 2008 2015 FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställd av kommunfullmäktige 2008-03-31, 34 (vision och mål) Inledning och uppdrag Enligt Bibliotekslagen (SFS 1996:1597

Läs mer

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken

Läs mer

Antagen av Höörs kommuns kommunfullmäktige 2010-09-01 BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUNS BIBLIOTEK 2010-2013

Antagen av Höörs kommuns kommunfullmäktige 2010-09-01 BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUNS BIBLIOTEK 2010-2013 Antagen av Höörs kommuns kommunfullmäktige 2010-09-01 BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUNS BIBLIOTEK 2010-2013 INLEDNING Mycket händer i biblioteksvärlden just nu och det är mycket som påverkar dagens folkbibliotek.

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-21

BIBLIOTEKSPLAN Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-21 BURLÖVS KOMMUN BIBLIOTEKSPLAN Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-21 Biblioteksplan 2013-2014 Burlövs kommun Innehåll Inledning Verksamhetsbeskrivning Burlövs kommuns styrdokument Utvecklingsområden Nationella

Läs mer

Biblioteksstrategi Täby

Biblioteksstrategi Täby Skarpäng Mål TemakvällarGribbylund Huvudbiblioteket Service Biblioteksstrategi BokpratNäsbypark Täby Mötesplatser Hägernäs Kulturupplevelser Läslust Meröppet Tillgänglighet Täby kyrkby En plats för alla

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011

BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011 BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011 Innehåll Inledning 3 Bakgrund Organisation 4 Nuläge Utveckling av organisationen Bibliotekslagen 5 Så här ska vi arbeta Utmaningar 6 Verksamhet 2008-2011 Utvecklingsområden

Läs mer

Biblioteksplan för Bengtsfors kommun

Biblioteksplan för Bengtsfors kommun Biblioteksplan för Bengtsfors kommun Foto Jenny Olsson Antagen av kommunfullmäktige 2009-01-28 2 1 Innehåll Inledning o Bakgrund och syfte o Uppdrag Metod Styrdokument Nulägesanalys o Organisation o Statistik

Läs mer

Biblioteksplan 2013-2015

Biblioteksplan 2013-2015 STYRDOKUMENT Sida 1(4) Biblioteksplan 2013-2015 Område Program Plan Riktlinje Biblioteksplan Fastställd Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad BKU-nämnd, Till och med 2015 2012-10-31 79 Tjänsteföreskrift Diarienummer

Läs mer

GÄLLANDE BESLUT: VÄXJÖ KOMMUNS BIBLIOTEKSPLAN

GÄLLANDE BESLUT: VÄXJÖ KOMMUNS BIBLIOTEKSPLAN Författningssamling Ändrad 2007-08-21 Sida 1 (1) Senast reviderad: 2007-11-28 Senast reviderad av: Fredrik Bordahl Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: VÄXJÖ KOMMUNS BIBLIOTEKSPLAN 2007-2010 Antaget av fullmäktige

Läs mer

Biblioteksplan för Lilla Edets kommun

Biblioteksplan för Lilla Edets kommun Biblioteksplan för Lilla Edets kommun Innehållsförteckning Biblioteksplan för Lilla Edets kommun... 1 Innehållsförteckning... 2 Syfte... 3 Inledning... 3 Vision... 3 Övergripande mål... 4 Biblioteket som

Läs mer

Biblioteksplan 2014-2017

Biblioteksplan 2014-2017 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2014-2017 Version: 3.0 Fastställd: KF 2014-04-16, 29 Uppdateras: 2016 Biblioteksplan 2014-2017 Innehållsförteckning 1. Biblioteksfakta 2. Inledning 3. Uppdrag och roller

Läs mer

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar:

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar: Hej! Tack för att du lämnar 2013 års uppgifter om kommunens folkbibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Notera hur lång tid det tar att sammanställa uppgifterna och fylla i enkäten,

Läs mer

Kommunens författningssamling Biblioteksplan 2012-2015 ÖFS 2012:16

Kommunens författningssamling Biblioteksplan 2012-2015 ÖFS 2012:16 Kommunens författningssamling Biblioteksplan 2012-2015 ÖFS 2012:16 Antagen av Kommunfullmäktige 2012-10-01, 155 Dnr KS 2012/310-880 1 Biblioteksplan för Österåker 2012-2015 2 Inledning I december 2004

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009

Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009 Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009 Stadsbibliotekets personal: 2010 2009 2008 Bibliotekschef: 1,00 1,00 1,00 Bibliotekarier: 4,65 4,65 5,40 (Därav skolbiblioteken

Läs mer

Biblioteksplan. Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-24 Diarienummer 58/05

Biblioteksplan. Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-24 Diarienummer 58/05 Biblioteksplan Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-24 Diarienummer 58/05 Innehåll - Bakgrund - Syfte - Arbetsgrupp - Styrdokument - Nulägesbeskrivning - Omvärldsanalys - Strategier Laholms kommuns biblioteksverksamhet

Läs mer

Biblioteksplan. Robertsfors kommun 2015 2017

Biblioteksplan. Robertsfors kommun 2015 2017 Biblioteksplan Robertsfors kommun 2015 2017 Vision Biblioteket ska avgiftsfritt erbjuda ett rikt och varierat. mediebestånd, god service och en stimulerande miljö för läsning, upplevelser och lärande Bibliotekplan

Läs mer

Biblioteksplan 2013-2016

Biblioteksplan 2013-2016 Biblioteksplan 2013-2016 Beslutad av kommunfullmäktige den 25 november 2013, 225. Adress Box 610, 391 26 Kalmar Besök Tullslätten 4 Tel 0480-45 00 00 vx 1 Bibliotek och utveckling Biblioteksplan för Kalmar

Läs mer

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Biblioteksverksamhet Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Riktlinjer 2007 1 Förord En bra biblioteksverksamhet på anstalter och häkten samverkar med offentliga bibliotek och leds av en engagerad bibliotekarie

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Biblioteksplan 2009-2012

Biblioteksplan 2009-2012 Biblioteksplan 2009-2012 1 Bakgrund och Syfte...utgår från invånarnas behov av biblioteksservice...ta tillvara de resurser som finns, skapa beredskap för framtidens krav och stimulera till utveckling 2

Läs mer

Biblioteksplan. för Kristianstad 2015-2017. Antagen av kommunfullmäktige 2015-03 - 17

Biblioteksplan. för Kristianstad 2015-2017. Antagen av kommunfullmäktige 2015-03 - 17 Biblioteksplan för Kristianstad 2015-2017 Antagen av kommunfullmäktige 2015-03 - 17 Biblioteksplan för Kristianstad ORDLISTA... 2 INLEDNING... 3 VISION & STRATEGIER... 3 BAKGRUND OCH SAMVERKAN... 3 BAKGRUND...

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Kultur & Fritid Sundsvalls stadsbibliotek Kerstin Sjöström 2006-12-06 INKÖPSPOLICY vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Mål och riktlinjer 2 Urvalsprinciper 3 Sid. 2 MÅL OCH RIKTLINJER Biblioteket skall värna

Läs mer

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola Elin Lucassi, Kungl. biblioteket Bakgrund Alla elever i Sverige har rätt att få tillgång till bra skolbiblioteksverksamhet.

Läs mer

Växjö kommuns Biblioteksplan 2007 2010, reviderad 2012

Växjö kommuns Biblioteksplan 2007 2010, reviderad 2012 Växjö kommuns Biblioteksplan 2007 2010, reviderad 2012 Växjö kommuns biblioteksplan 2007-2010 Antagen av kommunfullmäktige 2007-08-21 167 Växjö kommuns biblioteksplan är upprättad enligt Bibliotekslagen

Läs mer

Biblioteksplan. för. skol- och folkbiblioteken. i Ljusnarsbergs kommun 2008-2010

Biblioteksplan. för. skol- och folkbiblioteken. i Ljusnarsbergs kommun 2008-2010 Biblioteksplan för skol- och folkbiblioteken i Ljusnarsbergs kommun 2008-2010 Antagen av kommunfullmäktige den 2008-10-09 1 INNEHÅLL sid 1. Vad är en biblioteksplan? Bakgrund 3 Uppdrag 3 Styrinstrument

Läs mer

Biblioteksplan för Skövde Stadsbibliotek

Biblioteksplan för Skövde Stadsbibliotek Kulturförvaltningen Enhet/Handläggare Christina Westerlund Datum Beteckning 2006-11-29 05/0098 Biblioteksplan för Skövde Stadsbibliotek Innehåll Bakgrund Styrdokument Syfte Nulägesbeskrivning er Omvärld

Läs mer

Biblioteksplan för Piteå kommun 2012-2015

Biblioteksplan för Piteå kommun 2012-2015 Biblioteksplan för Piteå kommun 2012-2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bibliotektplan för Piteå kommun 2012-2015 Plan/Program 2012-05-14, 74 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Biblioteksplan för Töreboda kommun 1(9)

Biblioteksplan för Töreboda kommun 1(9) Biblioteksplan för Töreboda kommun 1(9) 1.Utgångspunkt Bibliotekslagen föreskriver att kommuner och landsting ska anta planer för biblioteksverksamheten (lag 2004:1261). En biblioteksplan måste hela tiden

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 biblioteken i Mjölby kommun

Verksamhetsplan 2013 biblioteken i Mjölby kommun 1 Verksamhetsplan 2013 biblioteken i Mjölby kommun Bibliotekslagen: Alla medborgare ska ha tillgång till ett folkbibliotek till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2015

Biblioteksplan 2012-2015 Biblioteksplan 2012-2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Biblioteksplan 2012-2015 Plan/Program 2012-??-?? Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad

Läs mer

För det demokratiska samhällets utveckling

För det demokratiska samhällets utveckling För det demokratiska samhällets utveckling Bibliotekslagen enligt lagstiftaren 44 För det demokratiska samhällets utveckling För det demokratiska samhällets utveckling Bibliotekslagen enligt lagstiftaren

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping 2 Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Varför talboksplan?..

Läs mer

Biblioteksplan för Klippans kommun, 2008

Biblioteksplan för Klippans kommun, 2008 Biblioteksplan för Klippans kommun, 2008 Margareta de Fine Licht BIBLIOTEKSPLAN FÖR KLIPPANS KOMMUN Bakgrund Den första januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek inom

Läs mer

Utveckla och bevara Biblioteksplan del 1 för Sigtuna kommun

Utveckla och bevara Biblioteksplan del 1 för Sigtuna kommun Utveckla och bevara Biblioteksplan del 1 för Sigtuna kommun Sigtuna kommun Kultur och Fritid Monica Dahlgren 2006-06-01 UTVECKLA OCH BEVARA... 2 DEL I: BIBLIOTEKSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN 20060511... 2 1

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Regional talboksplan 2011 Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Inledning Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar län har ett långtgående samarbete som fördjupats genom ett politiskt

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2001 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2001 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 21 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA Huvudmålet år 21 var samma som år 2. Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett

Läs mer

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009 I Uppvidinge kommun finns fem integrerade folk- och skolbibliotek samt ett gymnasiebibliotek. Biblioteken har en gemensam webbplats och gemensam

Läs mer

Skolbiblioteksplan för Svedala kommun, 2009-2011 -från förskoleklass till gymnasium

Skolbiblioteksplan för Svedala kommun, 2009-2011 -från förskoleklass till gymnasium 1 Skolbiblioteksplan för Svedala kommun, 2009-2011 -från förskoleklass till gymnasium 1. Syfte Syftet med följande handlingsplan är att formulera vision och övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Biblioteksplan för Högsby kommun

Biblioteksplan för Högsby kommun Rev 2007-12-04 Rev 2008-03-06 Rev 2008-09-01 Antagen KF 2009-03-26, 51 Rev KS 2012-03-13 Rev och antagen KF 2012-04-02, 46 Biblioteksplan för Högsby kommun 2011-2015 Inledning Folkbiblioteken står i dag

Läs mer

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Region Skåne regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen

Läs mer

Bemanna skolbiblioteken Ett verktyg för skolutveckling

Bemanna skolbiblioteken Ett verktyg för skolutveckling Bemanna skolbiblioteken Ett verktyg för skolutveckling 1 Läroplanen för grundskola, LPO 94, och läroplanen för de frivilliga skolformerna, LPF 94, fastslår att rektor har särskilt ansvar för att: skolans

Läs mer

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-13 5. Dnr BUN 2012007 012 Innehållsförteckning... 2 Gemensamma mål... 3 Övergripande fokusområden...

Läs mer

Välkommen till folkbiblioteksstatistiken 2011 avseende år 2010!

Välkommen till folkbiblioteksstatistiken 2011 avseende år 2010! Välkommen till folkbiblioteksstatistiken 2011 avseende år 2010! Tack för att du lämnar uppgifter om ert bibliotek! Frågorna är i stort sett samma som föregående år. Enkäten ser dock annorlunda ut därför

Läs mer

Biblioteksplan för Malå bibliotek 2015-2016

Biblioteksplan för Malå bibliotek 2015-2016 MALÅ KOMMUN BIBLIOTEKSPLAN 1 (13) Biblioteksplan för Malå bibliotek 2015-2016 Inledning I Malå kommun finns ett integrerat folk- och skolbibliotek. Biblioteksverksamheten styrs av bibliotekslagen (SFS

Läs mer

Biblioteksplan för Söderhamns kommun 2006 2008.

Biblioteksplan för Söderhamns kommun 2006 2008. Förslag till: Biblioteksplan för Söderhamns kommun 2006 2008. Bakgrund och syfte. En biblioteksplan är ett redskap för att strukturerat och i samverkan ta tillvara de biblioteksresurser som finns, skapa

Läs mer

8. Information om ny organisation för folkhälsa och närvård

8. Information om ny organisation för folkhälsa och närvård KALLELSE 2015-03-16 Kommunstyrelsens kultur- och livmiljöutskott Ledamöter Håkan Welin (FP), ordförande Sabine Noresson (MP) Werner Schubert (S) Ersättare Fred Rydberg (KD) Johan Tolinsson (S) Kommunstyrelsens

Läs mer

Biblioteksplan för Hofors kommun 2015 2017

Biblioteksplan för Hofors kommun 2015 2017 1 (19) Biblioteksplan för Hofors kommun 2015 2017 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2015-05-19 2 (19) Innehållsförteckning Biblioteksplan för Hofors kommun 2015 2017...1 Bakgrund och syfte...4 Verksamhetsbeskrivning...4

Läs mer

Medieplan på Rinkeby bibliotek

Medieplan på Rinkeby bibliotek Medieplan på Rinkeby bibliotek 1. Beskrivning av nuläget. I Rinkeby bodde 2003 16 053 människor, fördelat på 5 099 hushåll, varav 67 % med utländsk bakgrund, i Tensta 17 463, varav 61% med utländsk bakgrund.

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KULTUR OCH FRITIDSUTSKOTTET. Sammanträdesdatum 2014-12-18. Revidering av lokal biblioteksplan, redovisning

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KULTUR OCH FRITIDSUTSKOTTET. Sammanträdesdatum 2014-12-18. Revidering av lokal biblioteksplan, redovisning SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KULTUR OCH FRITIDSUTSKOTTET Sammanträdesdatum 2014-12-18 4(101 KFU 72 Revidering av lokal biblioteksplan, redovisning Dnr 2014/773 ; INLEDNING Syftet med en biblioteksplan

Läs mer

Dnr KFN12/62 RIKTLINJER. Riktlinjer för Nyköpings stadsbibliotek. Antagen 2013-06-05 av. Kultur- och fritidsnämnden

Dnr KFN12/62 RIKTLINJER. Riktlinjer för Nyköpings stadsbibliotek. Antagen 2013-06-05 av. Kultur- och fritidsnämnden Dnr KFN12/62 RIKTLINJER Riktlinjer för Nyköpings stadsbibliotek Antagen 2013-06-05 av Kultur- och fritidsnämnden Dnr KFN12/62 2/17 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrundsanalys

Läs mer

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk Biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen för

Läs mer

Granskning av bibliotek som pedagogisk resurs. Huddinge kommun

Granskning av bibliotek som pedagogisk resurs. Huddinge kommun Granskning av bibliotek som pedagogisk resurs Huddinge kommun Innehåll 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte...3 2.3 Revisionsfrågor...3 2.4 Revisionskriterier...3 2.5 Ansvarig

Läs mer

Sveriges Författarförbunds synpunkter över Ny bibliotekslag (Ds 2012:13)

Sveriges Författarförbunds synpunkter över Ny bibliotekslag (Ds 2012:13) Kulturdepartementet 2012-09-14 Ku2012/836/RFS Enheten för rättsliga frågor och styrning 103 33 STOCKHOLM Sveriges Författarförbunds synpunkter över Ny bibliotekslag (Ds 2012:13) Övergripande kommentarer

Läs mer

Biblioteksplanen förlängs till att gälla 2012-2015, beslutat av Skellefteås kulturnämnd 20140415 Antagen i kommunfullmäktige 2012-06-12.

Biblioteksplanen förlängs till att gälla 2012-2015, beslutat av Skellefteås kulturnämnd 20140415 Antagen i kommunfullmäktige 2012-06-12. Biblioteksplan Skellefteå kommun 2012-2015 Biblioteksplanen förlängs till att gälla 2012-2015, beslutat av Skellefteås kulturnämnd 20140415 Antagen i kommunfullmäktige 2012-06-12. (2012-2014) Foto: Terje

Läs mer

Markaryds kommun 7DOERNVSODQ. för Biblioteken L 0DUNDU\GV.RPPXQ

Markaryds kommun 7DOERNVSODQ. för Biblioteken L 0DUNDU\GV.RPPXQ Markaryds kommun 7DOERNVSODQ för Biblioteken L 0DUNDU\GV.RPPXQ 6W\UGRNXPHQWI U0DUNDU\GVWDOERNVSODQ Enligt den regionala talboksplanen ska lokala talboksplaner upprättas, och enligt Markaryds kommuns Kultur-

Läs mer

helena jannert studiebibliotekarie - tankar och idéer om en ny yrkesroll 1 2001 framsteget

helena jannert studiebibliotekarie - tankar och idéer om en ny yrkesroll 1 2001 framsteget helena jannert studiebibliotekarie - tankar och idéer om en ny yrkesroll 1 2001 framsteget innehåll 1 förord 2 bakgrund 2 BILL och EBILL 4 studentens behov 4 Media 6 Inköpsnivå för folkbiblioteket 7 Inköpsnivå

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012

Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012 Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012 Skolbibliotekets två främsta funktioner är att inspirera eleverna att känna läslust samt att hjälpa eleverna att förbättra sin förmåga att söka

Läs mer

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga Ganska bekant Rätt kaxig Lite otydlig Mycket stolt! På stark frammarsch Lätt tilltufsad Kämpar i kylan! Kan snart flyga Varför Lärcentrum? Startade under 1990-talet Ingen egen utbildningsanordnare Förmedlare

Läs mer

OSKARSHAMNS BIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN

OSKARSHAMNS BIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN OSKARSHAMNS BIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN På biblioteket kan man alltid hitta en lugn vrå om man vill vara ifred och oftast någon att prata med om man är på det humöret Anonym låntagare Februari 2008 1 BIBLIOTEKSPLAN

Läs mer

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet

Läs mer

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund

Läs mer

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Birgitta Winlöf 2005-12-21 023-837 38 Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Projektets övergripande syften har varit: Förbättra bibliotekens möjligheter att bidra till den regionala viljan att

Läs mer

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012 Gender budgeting biblioteken i Askersund 212 Sammanfattning: Fler kvinnor än män besöker biblioteken i Askersund. Fler kvinnor än män lånar från biblioteken. Men kvinnorna lånar i högre utsträckning till

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Läsfrämjandeplan 2015-2016 för Ovanåkers kommun

Läsfrämjandeplan 2015-2016 för Ovanåkers kommun OVANÅKERS KOMMUN Edsbyns bibliotek Box 17 828 21 EDSBYN Läsfrämjandeplan 2015-2016 för Ovanåkers kommun Samarbete mellan BVC/MVC/familjecentraler och folkbibliotek - Gratisböcker De små barnens bok. BVC,

Läs mer

Stadsbibliotekets enkätundersökning

Stadsbibliotekets enkätundersökning Stadsbibliotekets enkätundersökning Enkäterna delades ut torsdag 2 april 26 till och med onsdag 26 april 26 med jämn spridning avseende tidpunkt för besök, kön och ålder. Dock kan man i svaren notera att

Läs mer

Att nå ut till talboksläsande barn och unga. Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27

Att nå ut till talboksläsande barn och unga. Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27 Att nå ut till talboksläsande barn och unga Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27 Agenda Introduktion Vem är jag? Hur jobbar jag: Samverka och nätverka Informationskampanjer Kurs

Läs mer