Biblioteksplan för Haninge kommun Del 1 Kartläggning och analys av biblioteksverksamheten i Haninge kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Biblioteksplan för Haninge kommun Del 1 Kartläggning och analys av biblioteksverksamheten i Haninge kommun"

Transkript

1 Biblioteksplan för Haninge kommun Del 1 Kartläggning och analys av biblioteksverksamheten i Haninge kommun Arbetsgrupp: Kerstin Alfhagen, BuF Ulla Kristina Bergkvist, KoF Karin Nordh, Klk

2 2

3 1. INLEDNING UPPDRAG KARTLÄGGNING AV BIBLIOTEKSSTRUKTUREN FOLKBIBLIOTEKEN BIBLIOTEKSORGANISATION PERSONAL BIBLIOTEKSVERKSAMHET FÖR VUXNA VUXNAS LÄRANDE BIBLIOTEKSVERKSAMHET FÖR BARN OCH UNGDOM STORSTADSSATSNINGEN SOCIAL BIBLIOTEKSVERKSAMHET...9 SJUKHUSBIBLIOTEKET SKOLBIBLIOTEK INLEDNING MEDIECENTER HÖGSKOLEBIBLIOTEK...11 TILLBAKABLICK...11 NY ORGANISATION...11 ÖPPETTIDER...11 PERSONAL...11 VERKSAMHET IT-STRUKTUREN EKONOMI ANALYS AV DET SAMLADE BIBLIOTEKSBEHOVET I KOMMUNEN BARN OCH UNGDOM VUXNAS LÄRANDE ÄLDRE KOMMUNINVÅNARE OCH MÄNNISKOR MED FUNKTIONSHINDER...16 BIL 1 BIBLIOTEKSLAGEN...17 BIL 2 SKOLBIBLIOTEKENS ORGANISATION, RESURSER OCH ÖPPETHÅLLANDE

4 1. Inledning En biblioteksplan är ett redskap för att strukturerat och i samverkan ta tillvara de biblioteksresurser som finns, skapa beredskap för framtidens krav och för att stimulera till utveckling. Svensk Biblioteksförening definierar en biblioteksplan på följande sätt: Med en biblioteksplan avses ett politiskt förankrat dokument som omfattar en analys av det samlade biblioteksbehovet i en kommun och åtgärder för hur dessa behov skall tillgodoses. Denna biblioteksplan skall förutom folkbiblioteksverksamheten också innefatta biblioteksbehovet vad gäller utbildning, omsorg, vård och näringsliv. Bibliotekslagen, som gäller från 1997 (se bilaga 1), innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. Där står bl.a. Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet skall alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek. Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Varje kommun skall ha folkbibliotek. Lagen säger också: På folkbiblioteken skall allmänheten avgiftsfritt få låna litteratur för viss tid. Inom grundskolan och gymnasieskolan skall det finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen. Det skall finnas tillgång till högskolebibliotek vid alla högskolor. Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bl.a. genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov. Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. I februari 2004 presenterade kulturdepartementet en ny utredning, där utgångspunkten är bibliotekslagen men utredningen tar också upp folkbibliotekens ställning. Samverkan är nyckelordet i rapporten. Som stöd för ökad samverkan föreslås en ny paragraf i bibliotekslagen: Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka. Kommuner och landsting bör anta planer för biblioteksverksamheterna. Den 8 december 2004 beslutade riksdagen att bifalla förslaget om att ändra bibliotekslagen med det föreslagna tillägget. Folkbiblioteken är den mest använda och fritt tillgängliga mötesplatsen för utbildning, kultur och information. I en tid när behoven från utbildningssektorn växer är det viktigt med en gemensam plan som definierar de olika bibliotekens ansvar och även värnar om den traditionella folkbiblioteksverksamheten och ansvaret för övriga prioriterade grupper. 4

5 1.1 Uppdrag På förslag av kultur- och fritidsnämnden skall en biblioteksplan för kommunen upprättas i avsikt att möta framtidens behov av biblioteksservice. Det föreligger en kraftigt ökad efterfrågan på biblioteksservice på alla nivåer och inom alla områden, vilken inte kan mötas med utökade resurser. En grupp med representanter från berörda förvaltningar tillsätts för att strukturerat och i samverkan ta tillvara de biblioteksresurser som finns, skapa beredskap för framtidens krav och att stimulera till utveckling. Förslaget till biblioteksstruktur skall i första hand omfatta biblioteksservice till barn och ungdom, studerande på alla nivåer samt av kommunen prioriterade grupper. Förslaget till kommunal biblioteksplan skall utgöra en arbets- och ansvarsfördelning för alla sorters bibliotek och kan grundas på följande indelning: Fullservicebibliotek Kulturhuset och Västerhaninge bibliotek Kultur & Fritid Inkluderar bland mycket annat även i möjligaste utsträckning tillgång till biblioteksverksamhet Områdesbibliotek Brandbergen och Jordbro Skolbibliotek. Samverkan KOF och BUF Kraftfulla komplement till fullservicebiblioteken. Profil 0-16 äldre och "biblioteksovana". Barn & Utbildning Skolbibliotek skall finnas inom alla rektorsområden. Förslag till biblioteksplan bör finnas senast under december Därefter eller under utredningstiden sker remissförfarande på förvaltningarna. Varje förvaltning utser minst en person att ingå i utredningsgruppen. Kvalitetsnivån för den ordinarie folkbiblioteksverksamheten är säkerställd vid biblioteken i Handen och Västerhaninge (fullservicebibliotek) genom en organisationsförändring under år 2002, då även inriktningen för biblioteken i Jordbro och Brandbergen (områdesbibliotek) förändrades till förmån för barn- och ungdom samt äldre och biblioteksovana vuxna. Biblioteksplanen kommer därför inte att behandla den ordinarie folkbiblioteksverksamheten utöver beskrivningen, som finns i kapitel 2 Kartläggning av biblioteksstrukturen. Planen kommer att ange struktur och ansvarsfördelning hos de bibliotek, som kommunen ansvarar för samt högskolebiblioteket, för barn- och ungdom, studerande, äldre, funktionshindrade samt kommuninvånare med utländsk bakgrund. Planen bör utvärderas kontinuerligt. 5

6 1.2 Vår omvärld Stora förändringar sker i vår omvärld. En del påverkar kommunens möjligheter mer än andra. Konjunkturvariationerna har den allra största betydelsen. En välskött ekonomi är därför en viktig förutsättning för att kunna nyttja trenderna i positiv riktning. Vi lever i en värld av snabb teknikutveckling vilket innebär ökad konkurrens, större krav på effektiviseringar, krav på hög kompetens och stor förändringsbenägenhet. Samspelet är komplext och många faktorer har olika påverkan på en kommun, dess invånare och dess företag. Valfrihet och livskvalitet är begrepp som spelar stor roll vid val av bostad, arbete och fritidssysselsättning. Miljömedvetandet ökar alltmer, ren luft, rent vatten och frihet från buller efterfrågas alltmer. Det är viktigt att informations- och kommunikationsteknik, vägar och kollektivtrafik fungerar för att människor ska kunna bo och arbeta. Men möjligheter till utbildning, kultur, information och kommunikation är lika viktiga för framtidstron som de fysiska förutsättningarna. Med framväxten av ett kunskapssamhälle och ökad internationell konkurrens har befolkningens utbildningsnivå hamnat i fokus. Enligt bedömningen i den nationella politiken och i den Regionala Utvecklingsplanen För Stockholmsregionen (RUFS) är det angeläget att fler skaffar sig en högskoleutbildning. Att åstadkomma en övergång till högre studier är därför en nyckelfråga. Nationellt har målsättning satts om att 50% av varje årskull med 25-åringar ska ha påbörjat högskolestudier. Stockholmsregionens befolkning uppvisar idag en låg benägenhet att gå vidare till högre studier jämfört med övriga län även om en ljuspunkt kan skönjas i senaste siffrorna. I rapporten På väg till högskolan (RTK/SCB maj 2003) märks nu ett ökat intresse bland gymnasieungdomar i Stockholms län att läsa vidare på högskola mot tidigare år. Drygt 70 % av ungdomar från Stockholms län som börjar studera gör det på en högskola här, i hemlänet, och de större lärosätena i regionen rekryterar en stor del av sina studenter från den egna regionen. Stockholms universitet och Södertörns högskola ligger båda på drygt 70% rekryterade från det egna länet. Övergångsfrekvensen från gymnasieskola till högskola är fortfarande låg i Haninge, betydligt lägre än länsgenomsnittet. För riket är övergångsfrekvensen 39%, för länet 41% och för Haninge 30 %. 6

7 2. Kartläggning av biblioteksstrukturen 2.1 Folkbiblioteken Bibliotekslagen: Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet skall alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek. Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Varje kommun skall ha folkbibliotek. Lagen säger också: På folkbiblioteken skall allmänheten avgiftsfritt få låna litteratur för viss tid. Folkbibliotekens del av den formella utbildningen har vuxit lavinartat under senare år. Men av tradition har biblioteken också en stor del i folkbildningen utöver det formella lärandet, enligt lagen ska t.ex. den databaserade informationen göras tillgänglig för alla medborgare med hjälp av folkbiblioteken. Biblioteken utgör också en mötesplats, är delaktiga i bevarandet av kulturarvet, utgör en källa till stimulans, upplevelser och kreativitet och bidrar till delaktighet och demokrati genom att ge alla fri tillgång till kunskap och information. För barn och ungdom är skolbibliotekens uppgift att vara ett verktyg för skolans pedagogiska arbete medan folkbibliotekens egen nisch är utrymmet vid sidan av skolan, ett frirum för barns och ungdomars eget kunskapssökande, deras egna behov av upplevelser och uttrycksbehov Biblioteksorganisation Folkbiblioteket lyder under kultur- och fritidsförvaltningen i Haninge. Bibliotekssystemet omfattar fem utlåningsställen. Huvudbiblioteket är beläget i Haninge kulturhus i anslutning till Haninge centrum. Lokala bibliotek finns i Västerhaninge, Jordbro och Brandbergen samt på Ornö. Biblioteken i Jordbro och Brandbergen är belägna i 6-9 skolorna och man delar lokal med skolbiblioteksverksamheten. Biblioteksservicen riktar sig framför allt mot barn och ungdom samt äldre och biblioteksovana. På biblioteken i Handen och Västerhaninge finns litteratur, information och service för alla grupper. Här finns ett större och mer kvalificerat utbud av media inom olika områden och till skillnad från övriga bibliotek finns det litteratur för vuxenstuderande på alla nivåer, vilka utgör en allt större del av besökarna. Det finns en liten biblioteksfilial på Ornö. Bokbeståndet innehåller mest populär fack- och skönlitteratur för vuxna. Bokbeståndet kompletteras med böcker från bokbåten, som genom länsbibliotekets försorg åker runt i skärgården varje höst och vår. Genom avtal med marinen får Berga Örlogsskolor och Ostkustens Marinkommando rådgivning och administration i samband med inköp och registrering av böcker Personal Bibliotekspersonalen består av 33 fasta heltidstjänster varav 20 bibliotekarier och 13 kanslister. Därutöver omfattar bibliotekspersonalen 5 lönebidragstjänster. Under öppethållandet är informationsdiskarna alltid bemannade med bibliotekarier. 7

8 2.1.4 Biblioteksverksamhet för vuxna På biblioteken finns skön- och facklitteratur, tidningar och tidskrifter, av-media, dvs. cdskivor, cd-rom, video, dvd, kassettböcker samt talböcker på kassett och som Daisy (Digitalt Audiobaserat System). Biblioteken har också ett stort antal Internetdatorer för allmänheten. Det finns läsplatser och på de större biblioteken även grupprum för studier. Den utländska avdelningen omfattar litteratur på ca 35 språk. Det egna beståndet utgörs av litteratur på 13 olika språk och böcker på ytterligare ett 20-tal språk lånas in från länsbiblioteket. Alla biblioteken köper in finsk litteratur. I övrigt köps det utländska beståndet in på huvudbiblioteket och skickas sedan ut till filialbiblioteken allt efter behov. På biblioteken finns samlingar med Haningelitteratur. Det finns även möjlighet att släktforska vid datorer och läsapparater. Referenslitteraturen omfattar handböcker och uppslagsböcker inom olika ämnesområden, vilka ej lånas ut Vuxnas lärande På Huvudbiblioteket finns en studieavdelning med läsplatser, datorer och studierum. Studerande på olika nivåer och i olika former av studier har här tillgång till bibliotekets samlade resurser och en lugn studiemiljö. Bibliotekets datorer ger tillgång till Internetuppkoppling, ordbehandling, släktforskning m.m. En av datorerna har förstoringsprogram med talsyntes. För att kunna använda medhavd dator finns eluttag vid läsplatserna. På Huvudbiblioteket finns en studiebibliotekarie för vuxna med syfte att främja förutsättningarna för lärande, det formella såväl som informella. Studiebibliotekarien ska skapa kontaktnät med andra med anknytning till vuxnas lärande, bevaka inköp av lämplig litteratur och bidra till en god lärmiljö på biblioteket. Att ta emot studiegrupper på biblioteket samt användarundervisning ingår också i ansvarsområdet. Under 2002/2003 har medel från den statliga satsningen på infrastruktur för vuxnas lärande tilldelats biblioteket för inköp av viss kurs- och bredvidläsningslitteratur Biblioteksverksamhet för barn och ungdom På bibliotekens barn- och ungdomsavdelningar finns, med vissa undantag för de mindre, faktaböcker för barn och ungdomar, skönlitteratur från pekböcker och bilderböcker till tonårsböcker, tidskrifter för barn, ungdomar och föräldrar, cd-skivor och kassetter, samt cd-rom, dvd och videofilmer för barn och ungdom. Det finns också kassettböcker, talböcker, daisy-talböcker och bok & band för lästräning. Bibliotekens barn- och ungdomsavdelningar erbjuder sagostunder för barn från 4 år. I samband med barnavårdscentralernas 4-årskontroll får barnen en inbjudan att komma till biblioteket och hämta en bokgåva. Alla barn i grundskolans år 1 inbjuds till en biblioteksintroduktion och visning av biblioteket och år 2 och år 4 inbjuds till bokpresentationer. Kulturhusets barnoch ungdomsavdelning bjuder in lärare som arbetar i kommunens grundskolor med år 6 till 9, till bokpresentationer vid några tillfällen per år. Skol- och folkbiblioteken söker gemensamt stöd från kulturrådet för media sedan några år tillbaka. Under 2003 och 2004 kommer folkbiblioteket med stöd av Statens kulturråd att bygga upp ett bestånd av böcker och andra medier speciellt anpassade för barn och ungdomar med olika funktionshinder. Statens kulturråd stöder även ett projekt som innebär ett utökat samarbete med kommunens barnavårdscentraler. Anslaget från Kulturrådet är för läsåret 2003/2004 på kr, vilket dras in om mediananslaget sänks. 8

9 2.1.7 Storstadssatsningen Inom ramen för storstadssatsningen har en barnbibliotekarie varit anställd vid biblioteket i Jordbro sedan Syftet med projektet har varit att öka barns tillgång till bibliotek för att på så sätt stimulera till läsning och ökad kunskap i svenska. Insatsen har också syftat till att stärka bibliotekets stöd till dem som genomgår grundläggande vuxenutbildning och till vuxna med svaga läskunskaper. Barnbibliotekarien har bl.a. samarbetat med förskolor, skolor, dagbarnvårdare och språkpedagoger i Jordbro och insatserna har bestått av läsprojekt för barn och ungdom, sagoläsning på olika språk, bokinformation och klassbesök samt urval och inköp av media. Enligt utvärdering i september 2003, som delvis grundas på en enkät, har insatserna bidragit till att öka läsandet hos barnen samt stimulerat språkinlärning och fantasi. Projektet avslutades vid årsskiftet 2003/ Social biblioteksverksamhet Den sociala biblioteksverksamheten riktar sig till personer med särskilda behov. Boken kommer - servicen ger de kommuninvånare som av ålders- eller hälsoskäl inte själv kan besöka biblioteket möjlighet att få hem en boklåda var femte vecka. Kommunens servicehus förses med bokdepositioner. Inom ramen för Lättlästprojektet cirkulerar ett 10-tal bokdepositioner till Haninge dagliga verksamhet och gruppboenden. Telefonsvarare för beställning av talböcker är öppen dygnet runt. De flesta talböcker sänds med post. Spelare för daisy-skivor finns att låna på biblioteken. Enheten ger ut Haninge taltidning, som är en lokal taltidning för talboksberättigade och som utkommer med 44 nummer om året. Genom inläsningstjänsten kan synskadade och läskhandikappade få text inläst på kassett. Enhetens mediabestånd består till mer än hälften av talböcker. Vid inköp av talböcker bistår en referensgrupp från SRF. Sjukhusbiblioteket Biblioteksverksamheten vid Handens närsjukhus upphör vid årsskiftet 2004/ Skolbibliotek Grundskoleförordningen, utdrag ut Bibliotekslag SFS 1996: Inom grundskolan och gymnasieskolan skall det finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen. 7 Kommunerna svarar för folk- och skolbiblioteksverksamheten. 8 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bl.a. genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov. 9 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. 9

10 2.2.1 Inledning Så gott som samtliga elever i Haninge skolor har tillgång till skolbibliotek i någon form. Det ser olika ut på olika skolor, alltifrån heltids anställd bibliotekarie till att pedagogisk personal använder biblioteket tillsammans med elever i undervisningen. På några skolor kan eleverna självständigt använda biblioteket.. Fr o m kommer alla förskolor att ingå i skolans organisation. Då kommer enheterna att omfatta barn från 1 år upp till år 3 eller 1 år till år 5. Några skolor har elever från 1 år år 9. Det finns 8 skolor som har elever år 6 9. På dessa skolor har man fått styrda resurser för att anställa skolbibliotekarier. På övriga skolor organiserar rektor biblioteksverksamheten efter behov på enheten och avsätter medel inom sitt anslag. Skolbibliotekens organisation, resurser och öppethållande, se bilaga 2. Kultur- och fritidsförvaltningen förser för närvarande förskolorna med biblioteksservice. Gymnasiebiblioteket kan betjäna Fredrika Bremerskolan och Fredrik men inte i praktiken Restaurangskolan Riksäpplet eller gymnasieverksamheten i f.d. Västerhaninge folkhögskola. Kostnaden för gymnasiebibliotek ingår i bidragsunderlaget till fristående gymnasieskolor. De två fria gymnasier, som för närvarande finns i Haninge Centrum utnyttjar i stor utsträckning huvudbiblioteket i Kulturhuset, eftersom man inte har eget skolbibliotek. Skolorna kommer att få betala för service utöver sedvanligt utbud. Vuxenutbildningen Centrum Vux har inte eget bibliotek. Som en del av uppbyggnaden av infrastruktur för vuxnas lärande har medel temporärt överförts till huvudbiblioteket för vissa inköp av litteratur för vuxnas lärande. Inom ramen för CentrumVux finns en öppen verksamhet Studietorget, dit vuxenstuderande kan gå för att prova på olika ämnen, testa eller validera sina kunskaper liksom funktioner för rekrytering, information och vägledning. Enligt den definition, som de flesta kommuner gör, utgör denna verksamhet ett lärcentrum Mediecenter Servicen till skolbiblioteken omfattar: - Inköp av beställda böcker inkl. leverans- och fakturakontroll. - Information om böcker genom bl.a. bokträffar och studiedagar. - Introduktion av nya skolbibliotekarier/biblioteksansvariga. - Biblioteksutrustning samt plastning och lagning av böcker. - Inläggning av skolbibliotekens bokbestånd i Book-it. - Systemadministration och support till Book-it användarna. Skolorna har också tillgång till Mediecenters: - Skönlitterära temalådor och klassuppsättningar. - Bok och band för elever med lässvårigheter. - Pedagogiska bibliotek med lärarlitteratur. På Mediecenter finns idag flera tjänster bl.a. en skolbibliotekssamordnare. Mediecenter satsar ca kr under år 2003 på inköp av boklådor och bok och band. En stor del av inköpen görs med anslag från Kulturrådet. För läsåret 2003/2004 är detta anslag kr, vilket rekvireras via Kultur- och Fritidsförvaltningen. Anslaget dras in om mediaanslaget sänks och medför då att kommunen blir återbetalningsskyldig. De flesta friskolor i Haninge kommun har idag avtal med Mediecenter, vilket innebär att de kan låna temalådor, klassuppsättningar och bok och band. Mediecenter är i nuläget föremål för utredning. 10

11 2.3 Högskolebibliotek Tillbakablick Ett treårigt samarbetsprojekt mellan KTH-Haninge och Haninge bibliotek avslutades den 30 juni Projektet finansierades av Haninge kommun, KTH-Haninge, KTHB ( KTH:s huvudbibliotek), Statens kulturråd, Framtidens kultur, Sveriges Allmänna biblioteksförening och Institutet för datorstödd företagsledning vid Stockholms universitet. Projektet innebar att Haninge bibliotek åtog sig att sköta biblioteksservicen för KTH- Haninge och inrättade en teknisk-ekonomisk avdelning på huvudbiblioteket. Projektet syftade bl.a. till att pröva en samarbetsmodell och att ge invånarna i Haninge tillgång till kvalificerad information och ett utökat mediabestånd inom teknik och ekonomi. Utvärderaren konstaterade att KTH-Haninge varit mycket nöjd med biblioteksservicen till högskolan. Kommunens invånare i alla åldrar har även i hög grad utnyttjat den förstärkta servicen. Samarbetet konstaterades givande för alla parter. Kommunens förhoppningar om en långtgående integration av de båda bibliotekstyperna infriades inte då byggnationen av Riksäpplet II var i full gång och byggnaderna togs i bruk under våren Inom de nya lokalerna planerades för ett nytt bibliotek för KTHs och Södertörns högskolas räkning. KTHB blev senare huvudman för denna biblioteksfilial. Samtidigt pågick en utredning inom kommunen om alternativa placeringar av huvudbiblioteket initierat av önskemål från hyresvärden om alternativ användning av de dåvarande bibliotekslokalerna. Ny organisation Från och med den 1/ är Södertörns högskola huvudman för biblioteket i Riksäpplet. Pga. rådande ekonomiska läge och en allmän ekonomisk översyn av verksamheterna fanns ingen möjlighet för KTHB att ha kvar biblioteksfilialen i Riksäpplet. En överenskommelse gjordes mellan KTH Syd och Södertörns högskola vilket innebär ett nytt huvudmannaskap för biblioteket. Detta uppfattas som positivt av personalen då biblioteket och dess verksamhet utgör en hjärtpunkt i lokalerna i Riksäpplet. Verksamheten är nu en filial till biblioteket vid Södertörns högskola Campus Flemingsberg. Öppettider Biblioteket är öppet måndag, tisdag och torsdag kl Onsdagar kl och fredagar kl Tillträde till biblioteket kan också ske övriga tider med gällande passerkort. Personal Personalen har anställts av Södertörns högskola. För närvarande finns tre heltidstjänster. Verksamhet Samarbetet mellan KTH och Södertörns högskola utgör en bra plattform. Många intressenter i verksamheten ( KTH Syd, KTHB, Södertörns högskola, biblioteket i Campus Flemingsberg) ger också många kontakter. Bibliotekspersonalens arbete består bl.a. i att: köpa in och katalogisera kurslitteratur och referenslitteratur undervisa i biblioteksintroduktion och bibliotekskunskap, informationssökning på Internet samt databassökning bistå forskare med att köpa in forskningslitteratur, göra litteratursökningar och hjälpa till med specifika databassökningar hålla ett stort kontaktnät och bygga nätverk 11

12 Då huvudmannaskapet för biblioteket i Riksäpplet ändrades fördes alla böcker över till Södertörns högskolas bibliotekssystem och alla böcker och material ligger nu i detta katalogsystem. Även studenter på Campus Flemingsberg, Campus Telge och Karolinska Institutet kan låna alla böcker. KTHB s katalog och bibliotek är fortfarande tillgängligt för studenter vid Södertörns högskola och KTH Syd i Haninge. Detta medför att två parallella lånesystem samt två parallella katalogsystem finnes. KTH- studenterna har sina lånekort och Södertörns högskolas studenter använder kårkort med foto och streckkod. Teknisk support utgår från biblioteket i Campus Flemingsberg. Biblioteket i Riksäpplet är en naturlig mötespunkt i huset och en miljö att träffas i och att studera i. Den fysiska miljön är viktig. Flera studieplatser finns, även möjlighet att boka grupprum och studierum. Tyst läsesal finns också. I biblioteket finns för närvarande endast 5 publika datorer för ca 1500 studenter att tillgå, vilket enligt personalen är alldeles för få. Antalet besökare uppgår till ca 200 personer/dag. Biblioteket i Riksäpplet är ett offentligt bibliotek där alla är välkomna, även om biblioteket kanske ses som närbibliotek för de olika utbildningarna. 2.4 It-strukturen De kommunala skolorna och biblioteken är anslutna till kommunens datanät. Biblioteksdatasystemet Book-it har installerats och anpassats av folkbiblioteket. Ansvar för systemet, uppgraderingar m.m. ligger hos folkbiblioteket. Efterhand har ett antal skolbibliotek lagt in sina böcker i databasen och ambitionen är att kommunens samlade mediabestånd skall finnas i en gemensam databas. Skolorna betalar själva användarlicenser och en del av den summa för bibliografisk service, som folkbiblioteket betalar till Bibliotekstjänst AB. Summorna grundar sig på antalet titlar i basen. Katalogen är även tillgänglig på nätet på bibliotekens hemsidor. 2.5 Ekonomi Förskolor avsätter medel för media inom egen budget. Detsamma gör de enskilda skolorna. För 2003 avsatte de sammanlagt ca kr för mediainköp. Folkbibliotekens mediabudget för 2004 är varav för böcker för barn och ungdom. Där ingår alla typer av medier på alla folkbibliotek i kommunen: böcker, tidningar, tidskrifter, kassett- och talböcker, cd, dvd/ video, databasabonnemang m.m. Folkbiblioteken har fått besparingskrav för 2004 i Brandbergen och Jordbro på vardera. Det innebär att personal kommer att minskas. Nuvarande kostnader för personal och media är på respektive bibliotek. Folkbiblioteket i Jordbromalmsskolan avsätter till mediainköp. Skolbiblioteket i Brandbergsskolan har och folkbiblioteket till media för På biblioteket i Jordbro svarar folkbiblioteket för 78 personaltimmar/vecka och skolan för 40 personaltimmar/vecka. I Brandbergen svarar folkbiblioteket för 68 och skolan för 60 personaltimmar/vecka. För sjätte året i rad har folkbiblioteken tillsammans med Mediecenter sökt projektbidrag från Kulturrådet för inköp av barn- och ungdomslitteratur. För läsåret är bidraget , varav Mediecenter fått kr, resten fördelas mellan huvudbibliotek och filialer, där det används för att bygga upp ett mediabestånd för funktionshindrade barn- och ungdomar. Bidraget dras in om kommunens budget för mediainköp sänks. 12

13 Kommunen blir återbetalningsskyldig, om budgeten sänks efter att bidraget är utbetalt. Mediecenters totala budget är kr 13

14 3. Analys av det samlade biblioteksbehovet i kommunen. 3.1 Barn och ungdom Biblioteket ska tillsammans med föräldrar, barnhälsovård, förskola och skola lägga grunden till det livslånga lärandet och hjälpa barn och ungdomar att skapa sammanhang i tillvaron (Ur svensk biblioteksförenings rekommendationer för folkbibliotekens barn- och ungdomsverksamhet På barns villkor, som grundar sig på FN:s barnkonvention) Barns och ungdomars användande av biblioteket ska inte heller begränsas av ekonomiska hinder. Böcker och läsning har stor betydelse för barns språk, uttrycksförmåga och läsförståelse. Det är därför viktigt att barnen tidigt har tillgång till ett varierat utbud av böcker. Genom samarbete med BVC får både barn och föräldrar en första kontakt med biblioteket. På de flesta förskolor i kommunen pågår ett aktivt arbete med att stimulera barns språkutveckling. Detta kräver tillgång till lättlästa böcker, cd-rom och videofilm med teckenstöd. Därutöver behöver förskolan enkla fackböcker samt sagor och berättelser, bilderböcker och temaböcker. Från förskolorna finns önskemål om att föräldrarna ska kunna låna hem en bok när barnen hämtas, s.k. bokpåsar, vilka finns i ett flertal andra kommuner. Utvecklingsarbete kring språkutveckling är centralt även i grundskolan upp till år 5. Där behöver man bibliotek för att söka aktuella fakta och böcker att läsa. Många skolor arbetar ämnesövergripande med tema och det kräver tillgång till ett brett utbud. Eleverna ska själva söka information. Under år 6 år 9 i grundskolan är kraven på aktuella fakta i böcker och på nätet stora. Läsprojekt med regelbunden läsning av skönlitteratur kräver stor tillgång och ett varierat utbud för alla åldrar. Skolorna har ofta höga förväntningar på folkbiblioteken vad det gäller temalådor, klassuppsättningar av skönlitteratur och biblioteksundervisning. Här bör också nämnas att Mediecenter arbetar med temalådor och klassuppsättningar av skönlitteratur. Skolans arbetssätt kräver ett mycket större utbud av böcker än vad skolbiblioteken kan erbjuda och när eleverna sedan skickas till folkbiblioteken töms hyllorna snabbt på litteratur inom vissa fackämnen och många får gå besvikna och tomhänta därifrån. Med bemannade skolbibliotek på varje skola ökar elevernas förutsättningar att hitta den information de söker. På alla nivåer finns behov av personal som har kunskap om biblioteket och hur man söker material och information samt kan stimulera till läsning av skönlitteratur och berätta om böcker. Gruppen barn som har problem som dyslexi, Damp, ADHD m.m. ökar och blir mer och mer uppmärksammad.för dem liksom för särskoleklasserna krävs speciella media som bok & band, lättläst, video, teckenspråk samt taktila böcker. För alla barn med utländsk bakgrund är det viktigt att det finns böcker på deras modersmål. 14

15 3.2 Vuxnas lärande Den explosionsartade utvecklingen när det gäller samhällets satsningar på utbildning från grundläggande skolunderbyggnad till universitets- och högskolenivå från 1990-talet och framåt har i hög grad påverkat biblioteksverksamheten i kommunerna. Folkbiblioteken möter stora krav på kurs- och bredvidläsningslitteratur från elever i olika former av utbildning som grundskola, gymnasium, vuxenutbildning, högskola, folkhögskola, studieförbund m.m. Antalet distansstuderande blir allt fler och på många bibliotek inrättas lärcentra eller liknande med teknisk och personell hjälp speciellt för distansstudenter. Över hälften av folkbibliotekets besökare är studerande. Utvecklingen av arbetssätt och arbetsformer ställer ökade krav på tillgång till väl fungerande bibliotek för såväl gymnasieungdomar som vuxna. Kraven på aktualitet vad gäller faktabestånd ökar. Införandet av projektarbete (100 p) inom gymnasieskolan har ställt ökade anspråk på biblioteksresurser. Gymnasiekommittén föreslår för den reformerade gymnasieskolan att gymnasiearbetet (ny terminologi) skall ges en stark ställning vilket understryker framtida växande behov. Studerande på olika nivåer och med olika bakgrunder och erfarenheter av studier utgör en mycket stor del av folkbibliotekets besökare i dag. Det är nödvändigt att köpa in ett brett urval av såväl lämplig facklitteratur, kurs- och bredvidläsningslitteratur, som skönlitteratur, inte minst för dem med annat modersmål än svenska. Den förändrade synen på livslångt lärande som ges uttryck för i regeringens proposition Vuxnas lärande (2000/01:72), där även vardagslärandet, som pågår vid sidan av de formella utbildningsvägarna och som utgör en viktig del av individens kunskapsinhämtande, påverkar folkbiblioteken och ställer stora krav på flexibilitet, samarbete och effektivitet. Samhället behöver välutbildade medborgare och i strävan efter att höja utbildningsnivån har biblioteken en nyckelroll. Folkbiblioteken och biblioteken, som är organiserade inom utbildningsinstitutionerna, utgör alla en självklar resurs för de studerande. För att (i enlighet med propositionen) kunna utnyttja de kommunala resurserna på ett effektivt sätt, behövs en ansvarsfördelning. Det befintliga mediebeståndet för vuxnas lärande som byggts upp på folkbiblioteket behöver hela tiden aktualiseras. Nuvarande nivå på service till Centrum Vuxeleverna och de studerande inom SFI och restaurangskolan m.fl. kommer inte att kunna bibehållas utan ett tillskott motsvarande det, som folkbiblioteket erhållit av statliga medel via BUF för 2002/2003. ( Summan motsvaras av kostnaden för ca 1000 böcker) Högskolebiblioteket i Riksäpplet besöks också av grupper med elever och lärare från Centrum Vux och Ky-utbildningarna vilket pekar på behovet av en ansvarsfördelning och ev. avtal avseende biblioteksservice för dessa elever. Behov finns även av att vidare utveckla samarbetet mellan högskolebibliotek och folkbibliotek, gemensamma utbildningsinsatser och personalträffar för planering och erfarenhetsutbyte bl.a. för att kunna hänvisa studenter och tillsammans möta behoven från Centrum Vux. En växande skara släktforskare kommer att med den ökade fritiden utnyttja möjligheten att på biblioteket via Internet söka i betaldatabasen Genline, Sveriges mikrofilmade kyrkoarkivalier på nätet. 15

16 3.3 Äldre kommuninvånare och människor med funktionshinder Under de närmaste 5 åren från 2003 till 2008 äger en markant ökning av antalet kommuninvånare i åldrarna år rum. Det är den åldersgrupp som enligt kommunens befolkningsprognos kommer att växa snabbast, en ökning med 40%.Då kommuninvånarna i den åldersgruppen blir fler, så innebär det en allt större efterfrågan på bibliotekens tjänster i många avseenden. När det gäller den uppsökande verksamheten, den s.k. boken kommer -verksamheten, ökar behovet av förmedling av olika media hem till bostaden. Både på äldreboenden och på sjukhus har man behov av litteratur i bok- och ljudmedieform. Den uppsökande verksamheten bör kunna vidareutvecklas gentemot äldreboenden genom regelbundna kontakter med s k kulturombud. Efterfrågan på ljudmedia såsom talböcker på kassett och som daisy (digitalt audiobaserat system) kommer också att öka. Av en kommuns invånare beräknas 4% vara talboksberättigade, d v s i Haninges fall ca 3000 personer i alla åldrar. Talboksläsarnas antal är sedan några år tillbaka i ständig tillväxt. Den anpassade datorn med förstoringsprogram och talsyntes, som är placerad i huvudbibliotekets studieavdelning, kommer med stor sannolikhet att användas av personer med dyslexi men även äldre av biblioteksbesökare med nedsatt synförmåga. Information om den av Kultur & Fritid producerade Haninge taltidning ges vid inskrivning av nya talbokslåntagare och genom annonsering i Haninge närradio. 3.4 Invandrare och andra minoriteter Haninge uppvisar en mångfald av kulturer, vilket ska återspeglas i biblioteksverksamheten och de medier som biblioteken erbjuder. De olika biblioteken i kommunen måste komplettera varandra för att göra detta. Invånare med ursprung eller bakgrund i andra länder kommer framgent att efterfråga litteratur och andra media på sitt modersmål, vilket innebär att samlingarna ska bestå av medier på relevanta språk. Tidningar och tidskrifter är ett av de viktigaste medlen för att hålla kontakt med hemlandet, då ofta rapporteringen i svenska media är mager eller obefintlig från ursprungsländerna. Biblioteken har datorer för tidningsläsning över Internet och denna service kommer det att finnas ett ökande behov av p g a utbudet och också p g a att abonnemangspriserna för periodica som ständigt ökar. Modersmålets betydelse i skolundervisningen uppmärksammas nu mer och mer liksom behovet av biblioteksservice på det egna språket senare i livet. Service till äldre kommuninvånare med ursprung i andra länder kommer att ställa helt nya krav på biblioteken. 16

17 Bil 1 Bibliotekslagen Den nya bibliotekslagen gäller fr.o.m. 1 januari Bibliotekslag; utfärdad den 20 december SFS 1996:1596, omtryck 1998:1249. Enligt riksdagens beslut (Prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU:1, rskr. 1996/97:129) föreskrivs följande: 1 Denna lag innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. 2 Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt skall alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek. Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Varje kommun skall ha folkbibliotek. 3 På folkbiblioteken skall allmänheten avgiftsfritt få låna litteratur för viss tid. Bestämmelsen hindrar inte att ersättning tas ut för kostnader för fotokopiering, porto och andra likande tjänster. Inte heller hindrar den att en avgift tas ut i de fall låntagare inte inom avtalad tid lämnar tillbaka det som de har lånat. 4 Ett länsbibliotek bör finnas i varje län. Länsbiblioteken skall bistå folkbiblioteken i länet med kompletterande medieförsörjning och andra regionala biblioteksuppgifter. För den kompletterande medieförsörjningen skall också finnas en eller flera lånecentraler. 5 Inom grundskolan och gymnasieskolan skall det finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen. 6 Det skall finnas tillgång till högskolebibliotek vid alla högskolor. Dessa bibliotek skall inom de områden som anknyter till utbildning och forskning vid högskolan svara för biblioteksservice inom högskolan och i samverkan med landets biblioteksväsen i övrigt ge biblioteksservice. 7 Kommunerna ansvarar för folk- och skolbiblioteksverksamheten. Landstingen ansvarar för länsbiblioteken och för biblioteken vid högskolor med landstingskommunalt huvudmannaskap. Staten ansvarar för övriga högskolebibliotek och för lånecentralerna samt för sådan biblioteksverksamhet som enligt särskilda bestämmelser tillkommer på staten. 8 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bl.a. genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov. 9 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. 10 Länsbibliotek, lånecentraler, högskolebibliotek, forskningsbibliotek och andra av staten finansierade bibliotek skall avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till folkbibliotekens förfogande samt i övrigt samverka med folk- och skolbiblioteken och bistå dem i deras strävan att erbjuda låntagarna en god biblioteksservice. Denna lag träder i kraft den 1 januari På regeringens vägnar Göran Persson, Marita Ulvskog (Kulturdepartementet) 7 ändrad i SFS 1998:1249 ("svarar" har ändrats till "ansvarar) 17

18 Bilaga 2 Skolbibliotekens organisation, resurser och öppethållande Skola samt år Söderbymalmsskolan år 6-9 Tungelsta skola år 4-9 Vikingaskolan F år 5 Ribbyskolan år 6 9 Brandbergsskolan år 6-9 Skola samt år Hagaskolan F år 5 Klockarbergsskolan F år 5 Elevantal Omfattning Personalkategori Öppettider 666 Heltid Bibliotekarie dagligen 545 Heltid Bibliotekarie dagligen 554 Ingen tid avsatt Lärare huvudansvarig 570 Heltid Bibliotekarie, arbetar 80 % som bibl. och 20 % som lärare Heltid samt en halvtid Bibliotekarie på 100 % Biblioteksassistent på 50 % Elevantal Omfattning ½ tim varje dag Personalkategori Biblioteksansvarig Ingen speciell tid Dagligen under skoltid dagligen Öppettider 1 1½ tim varje dag Verksamhet Nybyggt bibliotek. Läsprojekt i samarbete med svensklärare för samtliga i år 8 och 9. Bokpresentationer i alla klasser. Planerar att starta ett biblioteksråd i samarbete med eleverna. Det finns 3 datorer som används flitigt av eleverna. Bookit. Bibliotekarien har bokpresentationer både i klasserna och i biblioteket. Läsprojekt riktade främst mot år 4-7. Möjlighet till läxhjälp finns. En arbetsplan i informationskompetens är under utarbetande i vilken skolbiblioteket har en betydande roll. Under utarbetande: en arbetsplan i informationskompetens. 2 elevdatorer. Bookit. Inget samarbete med närliggande förskola och lågstadieskola Det finns även ett finskt bibliotek. 1 person/enhet ansvarar för ordningen. Läsning är en central verksamhet på skolan vilket innebär att biblioteket används flitigt av samtliga klasser (tillsammans med sin lärare), fritids och fsk-klasser. Lärare lånar även boklådor från bibl. och har i klassrummet. Mediecenters boklådor lånas i mycket stor utsträckning. Inget samarbete med närliggande förskolor. Främst utlåning av skönlitteratur. Biblioteket fungerar också som arbetsplats för elever. Sökning av information i litteratur och på Internet. 2 datorer. Bookit. inget samarbete med andra skolor. Biblioteket är ett kombinerat folk- och skolbibliotek. Varje måndagsmorgon har hela skolan en lästimme i resp. klassrum. Bibliotekarien har bokpresentationer i klasserna. Klasserna gör även klassbesök i biblioteket. 4 dator för skolarbete. Inget samarbete med närliggande skolor. Verksamhet Fsk-klasserna på skolan använder ofta biblioteket. 1 ggr/månad har biblioteksansvarig, lärare och personal möte och diskuterar inköp av litteratur. Inget samarbete med närliggande skolor och förskolor tim/w Lärare 3 tim/w Frimärksklubb. Sagostund för år 1 och 2. Läsorientering år 4. Temaarbete år 4 och datorer finns tillgängliga för eleverna, en stationär i bibl. och övriga i anslutande rum och på rullvagn.

19 Inget samarbete med närligande förskolor. Nytorpsskolan F år 5 Jordbromalmsskolan år 6-9 Lundaskolan F år 5 Skola samt år Vendelsömalmsskolan F - 9 Lyckebyskolan år tim/w Speciallärare Varje dag Lärare besöker bibl. tillsammans med eleverna. Fsk-klasserna utnyttjar också bibl. Läsprojekt, författarbesök. En dator. Bookit. Inget samarbete med närliggande förskola. 445 Heltid Bibliotekarie Mån-ons To Heltid Bibliotekarie Dagligen Elevantal Omfattning Personalkategori Öppettider 742 Heltid Bibliotekarie dagligen 367 Heltid Bibliotekarie dagligen Eleverna och lärare kan även använda bibl. på folkbibliotekets ordinarie öppettider. Bibliotekarien ger stöd till elever/personal i biblioteksverksamhet, informationssökning på Internet och i Nationalencyklopedin, bibliotekskunskap, bokpresentationer, författarbesök. Hon arbetar även i skolans datasal som stöd. Bibliotekarien är ansvarig för skolportalens område, bibliotek och evenemang. Ht-03 inleds projektet hela skolan läser då samtliga elever läser skönlitteratur 3 morgnar/vecka. Nära samarbete med personalen på folkbiblioteket och regelbundna träffar med bibliotekarien på Lundaskolan. Bokpresentationer. Läsprojekt i samarbete med klasslärarna kring en författare eller ett tema. Ett språkprojekt har inletts på skolan där bibliotekarien, klasslärarna och en språkutvecklare delar in klassen i tre grupper och arbetar med språk och läsning. Bibl. används som pedagogisk resurs för att kunna dela klasserna i mindre grupper. Läxhjälp. Fsk-klasserna på Lunda- och Blockstenskolan besöker bibl. 1 ggr/w. Mycket samarbete med folkbibl. och Jordbromalmsskolan. Inget samarbete med närliggande förskolor. Verksamhet Skolbibliotekarien undervisar i bibliotekskunskap och ger datastöd till elever. Biblioteket genomgick en omfattande renovering och tillbyggnad under Biblioteket och datasalen med 15 elevdatorer är numera integrerade och kan skärmas av med glasdörrar. Skolbibliotekarien har inf. om biblioteket i samtliga klasser vid terminsstart. All skönlitteratur för år F-9 finns samlat i biblioteket. Däremot är facklitteraturen för år F-6 placerat i den närliggande byggnaden där dessa elever har sina klassrum. Det finns även tre särskilda avd., med främst hela klass-uppsättningar av litteratur, i anslutning till Språkinstitutionen, Svenskinstitutionen och SO/NO-institutionen. Bokbeståndet är inlagt i Bookit. Bokpresentationer i klasserna och i biblioteket. Bokcirklar för lärare. Det planeras även bokcirklar för eleverna. Arrangerar författarbesök i samråd med lärarna. Boktävlingar, novelltävlingar i samarbete med svensk- och bildlärarna. 19

20 Parkskolan F år 3 Skola samt år Båtsmansskolan F - 5 Kvarnbäcksskolan F år 5 Lidaskolan F år 3 Läspedagog Inga särskilda tider min/w av lektionstid Elevantal Omfattning Personalkategori Öppettider 401 Lärare Öppet under skoltid tim/w Spec.pedagog Må för år 1 och 2 samt to för år Lärare dagligen Bibliotekarien är delaktig i temaarbeten på skolan. Bokbeståndet är inlagt i Bookit. Inget samarbete med närliggande F-5-skola. Läspedagogen ansvarar för inköp och ordningen i bibl. tillsammans med elever. Klasslärarna går med sina elever till bibl. och lånar. Biblioteket är ett f d klassrum, som vissa em används av Musikskolan, inrett med lässoffa och arbetsbord. Läspedagogen ansvarar för Lästemaarbeten på skolan, ex "Hela skolan läser". Alla barn på skolan läser för och tillsammans med läspedagogen. Biblioteket används också av förskoleklasserna och den närliggande förskolan Karusellen. Bokbeståndet är inlagt i Bookit. Verksamhet En lärare är skolbibliotekarie och sköter inköp och ordningen i biblioteket. Lärare går dit med sina elever. Eleverna kan också gå dit om biblioteksvärd (elever i år 5) finns på plats. Förskoleklasserna får besök av elever i år 4 som läser högt för dem. Biblioteket är inrymt i lokal avsedd endast för detta. En biblioteksgrupp (lärarrepresentanter) ansvarar för och arrangerar lärprojekt på skolan. En dator finns tillgänglig för eleverna. Inget samarbete med närliggande förskolor. Skolan har en liten bibliotekslokal. "Pratstuga" under lunchrasten 3 dagar/vecka. Förskoleklasserna har läsgrupper i biblioteket. Biblioteket används periodvis väldigt mycket. Uppstart av läsprojekt under ht-03. Inget samarbete med närliggande förskolor i nuläget. Kan komma att förändras. En lärare är ansvarig för biblioteket och sköter inköp och håller ordning tillsammans med elever i år 3. Biblioteket ligger mellan två klassrum i anslutning till en datasal. Öppet dagligen då hela skolan har tyst läsning. Övriga tider sköter klassläraren. År 2 och 3 har varje termin "Läskontraktsperioder" då eleverna i tre veckor intensivläser. Hög utlåning i skolbiblioteket under denna tid och även boklådor från IPC används i stor utsträckning. Förskoleklasserna och den närliggande förskolan använder sej flitigt av skolbiblioteket. 20

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Bibliotekslagen innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. I lagen redovisas

Läs mer

Biblioteksplan 2011-2014

Biblioteksplan 2011-2014 Biblioteksplan 2011-2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-21, 53, dnr 2010.0111 Inledning Enligt bibliotekslagens 7 ska kommuner och landsting efter den 1 januari 2005 anta planer för biblioteksverksamheterna.

Läs mer

Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010

Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010 1 Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010 Bakgrund Riksdagen har beslutat att bibliotekslagen utökas med tillägget att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 Innehåll - Bakgrund...2 - Syfte...2 - Arbetsgrupp...2 - Nulägesbeskrivning...3 - Omvärldsanalys...4 - Samverkan...5 -

Läs mer

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2009-06-16 1/10 Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING 3 Folkbiblioteksverksamheten 3 Skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

LUDVIKA KOMMUN (6)

LUDVIKA KOMMUN (6) LUDVIKA KOMMUN 150610 1 (6) Biblioteksplan Syftet med planen är att få en samlad bild av biblioteksverksamheten i Ludvika kommun samt befästa bibliotekets roll. Planen skall ange mål och riktning. Planen

Läs mer

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun 2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN för Båstads kommun Biblioteksplan bakgrund Den första januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun

Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun Innehåll 1 Bibliotekens lagrum 2 Vision för biblioteksverksamheten 2012-2014 3 Kommunens biblioteksstruktur 4 Bibliotekets uppdrag 4.1 Ett centrum för litteratur,

Läs mer

Diarienummer 555/11-880 BIBLIOTEKSPLAN 2012 ÖDESHÖGS KOMMUNBIBLIOTEK. Antaget av Kommunfullmäktige 31, 2012.05.07.

Diarienummer 555/11-880 BIBLIOTEKSPLAN 2012 ÖDESHÖGS KOMMUNBIBLIOTEK. Antaget av Kommunfullmäktige 31, 2012.05.07. Diarienummer 555/11-880 BIBLIOTEKSPLAN 2012 ÖDESHÖGS KOMMUNBIBLIOTEK Antaget av Kommunfullmäktige 31, 2012.05.07. Bibliotekslagen (1996:1596) 1 Denna lag innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet.

Läs mer

Kulturnämnden har gett kulturförvaltningen i uppdrag att utarbeta en biblioteksplan. Biblioteksplanen antas av kommunfullmäktige.

Kulturnämnden har gett kulturförvaltningen i uppdrag att utarbeta en biblioteksplan. Biblioteksplanen antas av kommunfullmäktige. Inledning Mora kommuns biblioteksplan berör den kommunala biblioteksverksamheten i Mora. Den utgår från Bibliotekslagen samt det kommunala uppdrag som varje år ges genom Kommunplanen. Enligt bibliotekslag

Läs mer

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018 Biblioteksplan för Härjedalens kommun 2014-2018 1 Syftet med biblioteksplanen är att formulera en lokal bibliotekspolitik, ta tillvara de biblioteks- och medieresurser som finns i kommunen samt skapa en

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2015

Biblioteksplan 2012-2015 Biblioteksplan 2012-2015 Vi har en vision Denna plan uttrycker inriktningen för biblioteksverksamheten i Hallsbergs kommun. I vår framtidsbild ser vi huvudbiblioteket och de sammanslagna skol- och filialbiblioteken

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

Biblioteksplan 2015-2016

Biblioteksplan 2015-2016 Biblioteksplan 2015-2016 Ödeshögs kommun Bilaga. Läsfrämjandeplan 2015-2016 Gunilla Christensen BIBLIOTEKSANSVARIG Bibliotekslagen 2013:801 (ersätter tidigare lag 1996:1596) 1 Denna lag innehåller bestämmelser

Läs mer

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018 Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan 2015-2017 1 Inledning... 2 1.1 Styrdokument... 2 1.2 Bibliotekets

Läs mer

Biblioteksplan för Sunne kommun KS2016/64/01 Antagen av kommunfullmäktige , 35

Biblioteksplan för Sunne kommun KS2016/64/01 Antagen av kommunfullmäktige , 35 Datum Sida 2016-01-20 1 (5) Biblioteksplan för Sunne kommun 2016-2019 KS2016/64/01 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-21, 35 Postadress Besöksadress Telefon Internet och fax Giro och org.nr Sunne kommun

Läs mer

Biblioteksplan Alingsås kommun

Biblioteksplan Alingsås kommun Biblioteksplan 2017-2018 Alingsås kommun Fastställelsedatum, nämnd, paragraf: Kommunfullmäktige 2016-12-14 283 Diarienummer: 2016.212.540 KFN, 2015.646.540 KS Dokumentansvarig, befattning och namn: Bibliotekschef,

Läs mer

Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019

Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019 Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019 1 Biblioteksplan för Valdemarsviks bibliotek Bakgrund Enligt bibliotekslagens 17 ska kommuner och landsting anta planer för biblioteksverksamheterna. En

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SURAHAMMARS KOMMUN 2009-2012

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SURAHAMMARS KOMMUN 2009-2012 BIBLIOTEKSPLAN FÖR SURAHAMMARS KOMMUN 2009-2012 Antagen av barn och bildningsnämnden 0900202 1 Biblioteksplan för Surahammars bibliotek 2009-2012 Syftet med biblioteksplanen En biblioteksplan är, enligt

Läs mer

Biblioteksplan. Köpings kommun 2014-2016

Biblioteksplan. Köpings kommun 2014-2016 Biblioteksplan Köpings kommun 2014-2016 Köpings kommun Rapporten skriven av: Kultur & Fritid 2013-10-16 Antagen av: Kommunfullmäktige 2014-01-27 5 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se.

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

Biblioteksplan för Timrå kommun

Biblioteksplan för Timrå kommun Biblioteksplan för Timrå kommun 2016-2021 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Biblioteksorganisation i Timrå kommun 3. Kopplingar till lagstiftning och regionala dokument på kultur- och biblioteksområdet

Läs mer

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete.

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete. BIBLIOTEKSPLAN BIBLIOTEKSPLAN INLEDNING Folkbiblioteken är en lagstadgad verksamhet som är en central del i ett demokratiskt och hållbart samhälle. Den 1 januari 2014 träder den nya bibliotekslagen i kraft.

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119. Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018

Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119. Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119 Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018 Kultur- och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 1 576 80 Sävsjö telefon: 0382-152 00 mejl: biblioteket@savsjo.se

Läs mer

Biblioteksplan för Lerums kommun

Biblioteksplan för Lerums kommun 2016-03-17 Innehåll 1 Inledning 5 2 Bakgrund 6 2.1 Bibliotekets roll i samhället... 6 2.2 Folkbiblioteken i kommunen - Lerums bibliotek... 6 2.3 Skolbibliotek... 6 2.4 Organisation skolbibliotek... 7

Läs mer

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PLAN FÖR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I PAJALA KOMMUN Biblioteken är en grundläggande del av samhällets kulturella infrastruktur, till främjande av intresse för läsning

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

PAJALA KOMMUN 2012-03-13 BIBLIOTEKSENHETEN

PAJALA KOMMUN 2012-03-13 BIBLIOTEKSENHETEN PAJALA KOMMUN 2012-03-13 BIBLIOTEKSENHETEN PLAN FÖR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I PAJALA KOMMUN Biblioteken är en grundläggande del av samhällets kulturella infrastruktur, till främjande av intresse för läsning

Läs mer

Innehåll Inledning... 1 Vision Värmdö 2030 övergripande målsättningar... 1 Uppföljning... 2 Prioriterade grupper... 3 Folkbibliotek...

Innehåll Inledning... 1 Vision Värmdö 2030 övergripande målsättningar... 1 Uppföljning... 2 Prioriterade grupper... 3 Folkbibliotek... Biblioteksplan 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 27 januari 2016 14, 2015KS/0405 Innehåll Inledning... 1 Vision Värmdö 2030 övergripande målsättningar... 1 Uppföljning... 2 Prioriterade grupper...

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Biblioteksplan för Sollentuna kommun 2009-2010 Antagen av fullmäktige 2008-12-17, 118 1 Inledning 1.1 Bibliotekslagen I 7a bibliotekslagen anges att kommuner ska anta planer för biblioteksverksamheterna.

Läs mer

Biblioteksplan. för Eslövskommun 2015-2018 ESLÖVS KOMMUN

Biblioteksplan. för Eslövskommun 2015-2018 ESLÖVS KOMMUN Biblioteksplan för Eslövskommun 2015-2018 ESLÖVS KOMMUN Innehåll Inledning 3 Vad säger bibliotekslagen? 4 Varför en biblioteksplan? 4 Vad är ett bibliotek? 5 ViIka är bibfiotekets målgrupper? 5 Utmaningar!

Läs mer

GAGNEFS KOMMUNBIBLIOTEK

GAGNEFS KOMMUNBIBLIOTEK Ank. 2015-11- 0 5 Diarienr J015.' ~ Df- 88 Bl BLIOTEKSPLAN 2015-2018 GAGNEFS KOMMUNBIBLIOTEK Innehållsförteckning S e 2 Biblioteksplanen i ett kommunperspektiv 2 Hur kommunbiblioteket är organiserat 3

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN 2012 2015

BIBLIOTEKSPLAN 2012 2015 BIBLIOTEKSPLAN 2012 2015 Biblioteksplan för Svedala kommun 2012 2015 Svedala kommuns biblioteksplan är ett politiskt styrdokument som anger riktning och ramar för den övergripande utvecklingen av folk-

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som skall ge en överblick över bibliotekens verksamheter och ansvarsfördelningar i

Läs mer

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN 2 Förord En biblioteksplan är tänkt att vara ett redskap för politiker och tjänstemän att på ett strukturerat sätt ta tillvara befintliga biblioteksresurser,

Läs mer

Biblioteksplan 2015-2018 har tagits fram i samverkan med representanter för kommunens övriga förvaltningar. Fokusgrupper med brukare har genomförts.

Biblioteksplan 2015-2018 har tagits fram i samverkan med representanter för kommunens övriga förvaltningar. Fokusgrupper med brukare har genomförts. Förslag 2015-06-16 Biblioteksplan Mönsterås kommun 2015-2018 Bakgrund Enligt Bibliotekslagen SFS 2013:801 ska kommuner och landsting ha en politiskt antagen biblioteksplan. Biblioteken ska ägna särskild

Läs mer

Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25

Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25 Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25 Bakgrund och syfte Alla kommuner och landsting skall

Läs mer

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8 Sida 1/8 Biblioteksplan 1 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2008-12-16 261 att ge Kultur & Turism i uppgift att i samarbete med berörda parter utarbeta en Biblioteksplan för Kungsbacka kommun. (Dnr KT08-00223/88).

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2017-2023 Vision Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Inledning I bibliotekslagen (SFS

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

Plan. Biblioteksplan för Herrljunga kommun KF, Bildningsnämnden, för Herrljunga kommuns verksamhet på biblioteksområdet

Plan. Biblioteksplan för Herrljunga kommun KF, Bildningsnämnden, för Herrljunga kommuns verksamhet på biblioteksområdet DIARIENUMMER: UN-10/2016 FASTSTÄLLD: 2016-02-01 VERSION: 1 SENAS T REVIDERAD: GILTIG TILL: 2018-12-31 DOKUMENTANSVAR: Bibliotekschef Plan Biblioteksplan för Herrljunga kommun 2016-2019 KF, Bildningsnämnden,

Läs mer

Biblioteksplan för Landstinget Sörmland 2007-2009. Behandlad av nämnden 2007-06-07

Biblioteksplan för Landstinget Sörmland 2007-2009. Behandlad av nämnden 2007-06-07 Biblioteksplan för Landstinget Sörmland 2007-2009 Behandlad av nämnden 2007-06-07 Innehållsförteckning Inledning s. 2 Bakgrund till biblioteksplanen s. 3 Bilden av Sörmland s. 3 Kommunala bibliotek s.

Läs mer

Sammanträdesdatum. Lena Johansson (s), ordförande Ragnar Lif (c) Monica Dahlén (s) Hans Ringberth (s)

Sammanträdesdatum. Lena Johansson (s), ordförande Ragnar Lif (c) Monica Dahlén (s) Hans Ringberth (s) Barn-, kultur- och utbildningsnämndens 2013-03-15 Blad 1 (6) Plats och tid Kommunkontoret Strömsund, sammanträdesrum Almen kl 10.00-11.00 Beslutande Lena Johansson (s), ordförande Ragnar Lif (c) Monica

Läs mer

Biblioteken i Tanums kommun utgår i sitt arbete ifrån fokusområdena: erbjudandet, tillgänglighet och lärande.

Biblioteken i Tanums kommun utgår i sitt arbete ifrån fokusområdena: erbjudandet, tillgänglighet och lärande. Tanums kommun Biblioteksplan Tanums bibliotek 2014-2016 Kommuner är skyldiga enligt bibliotekslagen att anta en plan för sin biblioteksverksamhet. I denna biblioteksplan finns strategier för kommunens

Läs mer

Biblioteksplan 2016 Simrishamns kommun

Biblioteksplan 2016 Simrishamns kommun Biblioteksplan 2016 Simrishamns kommun 1 Innehåll Inledning... 3 Styrdokument... 4 Bibliotekslagen SFS 2013:801... 4 Skollagen och läroplanen (SFS 2010:800) 2 kap. 35-36 (Lgr 11)... 4 Unescos skol- och

Läs mer

1 (12) Biblioteksplan Vetlanda här växer människor och företag

1 (12) Biblioteksplan Vetlanda här växer människor och företag 1 (12) Biblioteksplan 2015-2019 Vetlanda här växer människor och företag 2 Biblioteksplan 2015-2019 Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-12-16 204) Gäller för: Kultur- och fritidsnämnden,

Läs mer

Vad tycker besökarna? Enkät om biblioteket i Brandbergen

Vad tycker besökarna? Enkät om biblioteket i Brandbergen Vad tycker besökarna? Enkät om biblioteket i Brandbergen Rapport 2005-10-10 Sammanfattning Kultur och fritidsnämndens resultatmål för biblioteksverksamheten finns angivna i förvaltningens verksamhetsplan.

Läs mer

Biblioteksplan. för Bergs kommun 2014-2018

Biblioteksplan. för Bergs kommun 2014-2018 Biblioteksplan för Bergs kommun 2014-2018 1 Innehåll 1. Bibliotekets lagrum 2. Vision för biblioteksverksamheten 3. Verksamhetsbeskrivning 4. Bibliotekets uppdrag 4.1 Tillgång till medier 4.2 Kulturupplevelser

Läs mer

Biblioteksplan för Filipstads kommun 2015-2018

Biblioteksplan för Filipstads kommun 2015-2018 Biblioteksplan för Filipstads kommun 2015-2018 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SYFTE OCH UPPDRAG... 1 BIBLIOTEKEN I FILIPSTAD... 2 Verksamheten idag... 3 BIBLIOTEK VÄRMLAND... 5 PRIORITERADE OMRÅDEN... 6 Barn och

Läs mer

VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN. Biblioteksplan. Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA

VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN. Biblioteksplan. Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN Biblioteksplan Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA Innehåll 1. Kvalitetsgarantier för biblioteks- verksamheterna i Vallentuna...

Läs mer

Verksamhetsplan. Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015

Verksamhetsplan. Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015 Verksamhetsplan Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015 1 1 Bakgrund 3 2 Vision 4 3 Verksamheten 5 3.1 Organisation... 5 3.2 Lokaler och bemanning... 5 3.3 Bibliotekssamarbete... 5 4 Verksamhetens

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2016 2018 1 SVEDALA KOMMUNS BIBLIOTEKSPLAN Enligt bibliotekslagen 2013:801 ska varje kommun anta en biblioteksplan som visar riktning och utvecklingsområden inom biblioteksverksamheten.

Läs mer

Bemanna skolbiblioteken. Ett verktyg för skolutveckling

Bemanna skolbiblioteken. Ett verktyg för skolutveckling Bemanna skolbiblioteken Ett verktyg för skolutveckling 1 2 ã Nationella Skolbiblioteksgruppen ISBN 91-975027-3-1, april 2004 Omslagsbild: Linnéa Funke, 12 år Räcker det inte med en samling böcker?...5

Läs mer

Biblioteksplan för Nynäshamns kommun ( Antagen av kommunfullmäktige , 159 ) Inledning och bakgrund Med en biblioteksplan avses

Biblioteksplan för Nynäshamns kommun ( Antagen av kommunfullmäktige , 159 ) Inledning och bakgrund Med en biblioteksplan avses Biblioteksplan för Nynäshamns kommun 2010-2013 ( Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-08, 159 ) Inledning och bakgrund Med en biblioteksplan avses ett politiskt styrande dokument som omfattar en analys

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011 Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan läsåret 2010-2011 1 Biblioteks- och läsutvecklingsplan samt IT Övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteket Skolbiblioteket ska hjälpa eleverna: att utveckla

Läs mer

folk- och skolbibliotek

folk- och skolbibliotek folk- och skolbibliotek 2016-2018 LAGAR OCH RIKTLINJER Det gröna Ockelbo: I det natursköna Ockelbo värnar vi om det gröna och har en nära relation till det spirande växtriket. Folkbiblioteket ser miljön

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2016-2019 Biblioteksplanen är ett politiskt beslutat styrdokument som anger inriktningen för kommunens biblioteksverksamhet och de områden som prioriteras under perioden 2016-2019. Planen

Läs mer

Biblioteksplan 2009-2012. Laxå kommun

Biblioteksplan 2009-2012. Laxå kommun Biblioteksplan 2009-2012 Laxå kommun Förord Biblioteket har betydelse för medborgarna. Det är inte enbart skolan som står för lärandet utan där har också biblioteket och skolbiblioteken en stor central

Läs mer

Biblioteksplan för Örkelljunga kommun 2015-2017

Biblioteksplan för Örkelljunga kommun 2015-2017 Biblioteksplan för Örkelljunga kommun 2015-2017 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Uppdraget... 3 3. Lagar och riktlinjer... 4 4. Verksamhet och organisationen... 5 4.1 Folkbibliotek... 5 4.2 Skolbibliotek...

Läs mer

1(7) Biblioteksplan 2015-2018. Styrdokument

1(7) Biblioteksplan 2015-2018. Styrdokument 1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Plan Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-10-28 144 Dokumentansvarig Kommunchefen Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning Förord...4...5 Folkbibliotek - för

Läs mer

Biblioteksplan 2013-2016

Biblioteksplan 2013-2016 Biblioteksplan 2013-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Kommunens struktur 3. Verksamhetsområden 3.1 Allmänheten 3.1.1 Nuläge och utgångspunkt för fortsatt verksamhet 3.1.2 Framtiden att arbeta för

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Älmhults kommuns. Biblioteksplan 2009-2012. Överraskande Älmhult - internationellt & nära

Älmhults kommuns. Biblioteksplan 2009-2012. Överraskande Älmhult - internationellt & nära Älmhults kommuns Biblioteksplan 2009-2012 Överraskande Älmhult - internationellt & nära Kära biblioteksvänner! Syftet med Älmhult kommuns biblioteksplan 2009-2012 är att, mot bakgrund av bibliotekslagen,

Läs mer

BIBLIOTEKET PLATSEN FÖR DET PERSONLIGA MÖTET 24/7

BIBLIOTEKET PLATSEN FÖR DET PERSONLIGA MÖTET 24/7 BIBLIOTEKET PLATSEN FÖR DET PERSONLIGA MÖTET 24/7 16 mars 2009 sid 2 av 11 Alla bibliotek ska vara bemannade med personal som professionellt och helhjärtat bygger goda relationer med våra besökare. 24/7

Läs mer

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Bibliotekslagen (SFS 1996:1596) fick år 2005 ett tillägg som säger att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka och

Läs mer

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors.

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors. lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153

Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153 Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153 Bakgrund Den 1 januari 2014 antogs en ny bibliotekslag i Sverige. Den säger att kommunen ska upprätta en biblioteksplan för den samlade

Läs mer

Sammanfattning 1. Vår verksamhet och organisation idag Folkbiblioteken Grundskolebiblioteken samt gymnasiebiblioteket på Kul agymnasiet

Sammanfattning 1. Vår verksamhet och organisation idag Folkbiblioteken Grundskolebiblioteken samt gymnasiebiblioteket på Kul agymnasiet Sammanfattning I bibliotekslagen anges att kommuner ska anta planer för biblioteksverksamheten. Lagen anger också att bibliotekslån ska vara avgiftsfria, att det ska finnas lämpligt fördelade skolbibliotek

Läs mer

Biblioteksplan fo r Tyreso kommun 2015-2019

Biblioteksplan fo r Tyreso kommun 2015-2019 Biblioteksplan fo r Tyreso kommun 2015-2019 1. Inledning Biblioteksplanen är ett styrdokument för strategisk och långsiktig utveckling av biblioteksverksamheterna i Tyresö kommun. Denna plan har antagits

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING. Antagen av kultur- och fritidsnämnden , 81

FÖRFATTNINGSSAMLING. Antagen av kultur- och fritidsnämnden , 81 Antagen av kultur- och fritidsnämnden 2016-12-08, 81 Norrtälje kommuns biblioteksplan 2016-18 har tagits fram genom omvärldsanalys och vilar samtidigt på den samlade yrkeserfarenheten hos personalen, Norrtälje

Läs mer

Biblioteksplan Antagen i Kultur- och fritidsnämnden

Biblioteksplan Antagen i Kultur- och fritidsnämnden Biblioteksplan 2016-2018 Antagen i Kultur- och fritidsnämnden 2015-12-02 Innehåll Bakgrund 3 Biblioteken i Östersunds kommun 4 Det tillgängliga biblioteket 5 Samverkan 6 Fokusområden 7 Litteratur och läsning

Läs mer

Promemoria Nya skollagen Kap. 2 Huvudmän och ansvarsfördelning 36 Skolbibliotek 1 (7) Skolbibliotek

Promemoria Nya skollagen Kap. 2 Huvudmän och ansvarsfördelning 36 Skolbibliotek 1 (7) Skolbibliotek Promemoria 2011-05-30 Nya skollagen Kap. 2 Huvudmän och ansvarsfördelning 36 Skolbibliotek 1 (7) Skolbibliotek 2 (7) Innehåll Elevers tillgång till skolbibliotek... 3 Nyheter... 3 1. Regleringen av skolbibliotek

Läs mer

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2010-2014

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2010-2014 FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 6.25 Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2010-2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-02-15 att gälla fr.o.m. 2010-04-01 Biblioteksplan 2010-2014, flik 6 25 1 Inledning... 2

Läs mer

Fördel Solna. En Biblioteksplan för

Fördel Solna. En Biblioteksplan för Fördel Solna En Biblioteksplan för 2012-2016 Inledning Solna stads biblioteksplan är ett politiskt beslutat styrdokument som anger riktningen för bibliotekens utveckling och verksamhet under perioden 2012-2016.

Läs mer

Biblioteksplan för Säffle kommun 2010

Biblioteksplan för Säffle kommun 2010 Biblioteksplan för Säffle kommun 2010 Antagen av kommunfullmäktige, x 2010-xx 1 Innehållsförteckning Biblioteksplan för Säffle kommun 3 Inledning 3 Styrdokument 3 Bibliotekets övergripande roll i samhället

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Dnr 301/2015 Fastställd av Kommunfullmäktige 2016-10-17, 78. Uppdateras före 2019-10-31. 1/8 Innehållsförteckning Inledning... 3 Allmänna biblioteksväsendet... 3 Folkbiblioteket... 4 Barn och unga... 5

Läs mer

Kultur- och biblioteksplan 2012-2015

Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Storumans kommun Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-04-24 49 Vision Storumans kommuns kulturpolitik bidrar till ett dynamiskt, öppet och demokratiskt samhälle präglat

Läs mer

Biblioteksplan för Strängnäs kommun

Biblioteksplan för Strängnäs kommun Biblioteksplan för Strängnäs kommun Antagen i Kommunfullmäktige 2008-01-28, 9. Beslutad i Kulturnämnden 2007-12-12, 162. Diarienummer KN/2007:34-012 Biblioteks- och museienheten 2007-11-19 Biblioteksplan

Läs mer

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014 Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 (Omslaget- baksida) Norrköpings bibliotek Visionen för 2030 Det goda livet säger att Norrköping

Läs mer

Överkalix bibliotek. Biblioteksplan 2009 2015. Överkalix kommun

Överkalix bibliotek. Biblioteksplan 2009 2015. Överkalix kommun Överkalix bibliotek Biblioteksplan 2009 2015 Överkalix kommun Vision Biblioteket som mötesplats kunskapscentrum kulturcentrum Överkalix bibliotek är viktig som mötesplats för kommuninnevånare i alla åldrar.

Läs mer

Bibliotekets roll. Vision och värdeord för Hultsfreds kommun. Biblioteksenheten nuläge 2015

Bibliotekets roll. Vision och värdeord för Hultsfreds kommun. Biblioteksenheten nuläge 2015 Biblioteksplan Bibliotekets roll Biblioteket spelar en viktig roll i ett demokratiskt samhälle. Det är fritt för alla att besöka och en mötesplats utan krav. Biblioteket verkar för att ge alla lika möjligheter

Läs mer

Biblioteksplan. Älvdalens kommun 2015-2016

Biblioteksplan. Älvdalens kommun 2015-2016 Biblioteksplan Älvdalens kommun 2015-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-14 110 1 Innehållsförteckning: Inledning och syfte s 3 Kommunens övergripande mål s 3 Styrdokument s 4 Definition av begreppen

Läs mer

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Innehåll: 1. Bibliotekssamarbetet i Norrbotten 2. Nationella och regionala styrdokument 3. Mediesamarbete i Norrbotten 4. Riktlinjer för

Läs mer

Biblioteksplan för Skinnskattebergs kommun

Biblioteksplan för Skinnskattebergs kommun 1 Biblioteksplan för Skinnskattebergs kommun 2015-2018 Antagen av Kommunstyrelsen i Skinnskattebergs kommun 2015.11.03 2 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Underlag 1.2 Regional kulturplan, regional biblioteksplan

Läs mer

Biblioteksplan. Ydre kommun. Skolbiblioteksplan med handlingsplan. Antagen av Kommunfullmäktige 2015 02 23, Kf 2 Diarienummer 2014/00263

Biblioteksplan. Ydre kommun. Skolbiblioteksplan med handlingsplan. Antagen av Kommunfullmäktige 2015 02 23, Kf 2 Diarienummer 2014/00263 Biblioteksplan Ydre kommun 2015 2018 Skolbiblioteksplan med handlingsplan Antagen av Kommunfullmäktige 2015 02 23, Kf 2 Diarienummer 2014/00263 Biblioteksplan, Ydre kommunbibliotek 2015 2018 Bakgrund:

Läs mer

Jenny Nilsson, samhälls- och utvecklingssekreterare Allas gymnasiebibliotek? Stockholm, 28 november 2014

Jenny Nilsson, samhälls- och utvecklingssekreterare Allas gymnasiebibliotek? Stockholm, 28 november 2014 Vad betyder bibliotekslagen och de internationella manifesten för gymnasiebiblioteken? Jenny Nilsson, samhälls- och utvecklingssekreterare Allas gymnasiebibliotek? Stockholm, 28 november 2014 Artikel 19

Läs mer

Handlingsplan för fokusbiblioteket

Handlingsplan för fokusbiblioteket Handlingsplan för fokusbiblioteket Vist skola 2011/2012 Innehållsförteckning Presentation av fokusbiblioteket... 3 Handlingsplanens syfte... 3 Fokusbibliotekets mål... 3 Styrdokument... 3 Lgr 11... 3 Skollagen...

Läs mer

Biblioteksplan för Knivsta kommun 2015-2018 Antagen av Knivsta kommunfullmäktige den 17 juni 2015, 148

Biblioteksplan för Knivsta kommun 2015-2018 Antagen av Knivsta kommunfullmäktige den 17 juni 2015, 148 Diarienummer KS-2015/176 Biblioteksplan för Knivsta kommun 2015-2018 Antagen av Knivsta kommunfullmäktige den 17 juni 2015, 148 SYFTE MED PLANEN Kommuner har i uppdrag att anta biblioteksplaner för sin

Läs mer

Rapport nr 9/2015 Södertälje kommun

Rapport nr 9/2015 Södertälje kommun Rapport nr 9/2015 Södertälje kommun Kartläggning av skolbiblioteken som pedagogisk resurs Innehåll 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Syfte... 1 1.3 Avgränsningar... 1 1.4 Ansvariga nämnder... 1 1.5

Läs mer

Biblioteksverksamheten

Biblioteksverksamheten www.pwc.se Revisionsrapport Andreas Jönsson Cert. kommunal revisor Biblioteksverksamheten Gällivare kommun Augusti 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...3

Läs mer

2014-12-09. Verksamhetsplan/Biblioteksplan

2014-12-09. Verksamhetsplan/Biblioteksplan Verksamhetsplan/Biblioteksplan 2015 I Sverige har vi tre huvudsakliga typer av bibliotek; forsknings-, folk- och skolbibliotek. För kommunens invånare är det främst folk- och skolbibliotek som är av betydelse.

Läs mer

Biblioteksplan för Melleruds kommun 2007-2010. bilagor

Biblioteksplan för Melleruds kommun 2007-2010. bilagor Biblioteksplan för Melleruds kommun 2007-2010 bilagor Bilaga 1 Biblioteksverksamhet i Melleruds kommun Lägesbeskrivning 2005 Kommunbiblioteket Öppettider må 10.00-14.00 ti-fr 10.00-18.30 lö 10.00-13-00

Läs mer

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Kultur & Fritid Sundsvalls stadsbibliotek Kerstin Sjöström 2006-12-06 INKÖPSPOLICY vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Mål och riktlinjer 2 Urvalsprinciper 3 Sid. 2 MÅL OCH RIKTLINJER Biblioteket skall värna

Läs mer

Biblioteksplan för Säters kommun

Biblioteksplan för Säters kommun Antagen av kommunfullmäktige 20110929 Biblioteksplan för Säters kommun 2011 2015 SÄTERS KOMMUN Kulturnämnden Innehållsförteckning Inledning...1 Syfte...1 Fakta om kommunen...1 Äldreboenden...1 Förskolor

Läs mer