Lågstatusanställda kontra högstatusanställda

Transkript

1 Jessica Larsson Lågstatusanställda kontra högstatusanställda Förhållningssätt och upplevelser kring yrkesrollen Low status employees versus high status employees Approaches and experiences of the professional role Arbetsvetenskap C-uppsats Termin: Våren 2014 Handledare: Helena Lundberg

2 Förord Denna uppsats innebär nu slutet på tre roliga och lärorika år på Karlstads universitet. Jag har många att tacka för denna uppsats. Till att börja med vill jag rikta ett stort tack till dem som valde att ställa upp på intervjuer. Utan er hade aldrig denna uppsats varit möjlig och jag är er mycket tacksam. Jag vill dessutom rikta ett stort tack mot min handledare Helena Lundberg. Hon har varit ett bra stöd som gett mig goda råd och tips genom hela processen..

3 Sammanfattning Uppsatsen syftar till att undersöka likheter och skillnader kring anställdas förhållningssätt och upplevelser till deras arbete beroende på om deras yrke anses ha hög status eller låg status. I den teoretiska referensramen belyser jag relevant teori till mitt forskningsområde. Den inleds med en redogörelse för yrkesstatus och närliggande begrepp för att på en grundläggande nivå kunna förklara dess innebörd. På så sätt kan läsaren få en ökad förståelse kring forskningsområdet. Vidare presenteras tidigare forskningsresultat kring yrkesstatus. Bland annat berörs olika inställningar och förhållningssätt människor kan ha till arbete samt olika strategier som anställda i lågstatusyrken kan använda sig av för att upprätthålla värdighet. För att studera människors upplevelser och förhållningssätt på bästa sätt har en kvalitativ ansats använts för att få fram det empiriska materialet. Metoden som använts är en löst strukturerad intervju med sju olika personer, tre med ett högsstatusyrke och fyra med ett lågstatusyrke. Intervjuerna transkriberades i sin helhet och jämfördes med varandra. Memos, i enlighet med grundad teori, var en teknik som användes för att underlätta analysarbetet. Det framkommer i undersökningen att det finns vissa tendenser till att anställda med ett högstatusyrke har lättare för att uppleva identifikation med sitt yrke till skillnad från lågstatusanställda. Respondenterna i lågstatusyrken tenderade istället att distansera sig från sitt yrke. Det kan finnas olika förklaringar till varför människor skulle vilja distansera sig från sitt yrke. En anledning är att de vill skapa distans till yrkets medföljande stereotyper. En annan kan vara deras inställning. Mitt resultat visar på att lågstatusanställda tenderar att ha en instrumentell inställning där arbetet endast är ett medel för att uppnå andra mål, medan högstatusanställda tenderar att ha en icke-instrumentell inställning. Är arbete endast ett medel för att uppnå andra mål kan det kanske vara svårt att skapa en yrkesidentitet. Ytterligare skillnader mellan högstatusanställda och lågstatusanställda är att individer i lågstatusyrken tenderar att använda sig av olika strategier för att motverka skam som de erhåller från sina arbeten. Strategier som kan användas av individen för att motverka skam kan till exempel vara att hen påpekar om sitt arbete endast är tillfälligt eller att man jämför sitt arbete utifrån en fördelaktig position med arbeten med högre eller lägre yrkesstatus. Skam är inget vanligt fenomen bland högstatusanställda varpå inga sådana strategier påträffades bland de högstatusanställda i min studie. Vidare upplever både högstatusanställda och lågstatusanställda stöd i sitt arbete samtidigt som båda varit med om negativa händelser i sitt yrke. Det som skiljde dem åt var att ett negativt bemötande var mer personligt riktat när det kom till lågstatusanställda medan de var mer organisatoriskt orienterade gällande högstatusanställda. Nyckelord: högstatus, lågstatus, yrkesstatus, förhållningssätt, upplevelser, yrkesidentitet, strategier, inställning till arbete, genus, yrkestitel, värdighet.

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställning Disposition Teoretisk referensram Yrkesstatus Yrkesstatus och identitet Yrkesstatus och klass Yrkesstatus och genus Förhållningssätt till arbete Inställning till arbete Yrkesidentitet Att upprätthålla värdighet normaliserings- och försvarsstrategier vid lågstatusyrken Tillfällighet, distansering och ett aktivt val Särskilja, identifiera och lokalisera Jämförelse, kompetenskrav och individens betydelse Undvika, humorisera, övertyga och användning av utbytesord Statussköld, omformulering, neutralisering och omkalibrering Metod Metodval Intervjuguidens framtagning Urvalsgrupp Studiens respondenter Genomförande Analysmetod Forskningsetiska överväganden Reliabilitet och validitet Analys och resultat Yrke som identitet Omgivningens reaktioner Användning av yrkestitel Arbete och inställning Strategier för att uppnå värdighet Upplevelser av arbetssituationen... 35

5 4.6 Uppskattning i arbetet Sammanfattning Yrkesidentitet och inställning till arbete Strategier Stöd och uppskattning Avslutande kapitel Slutsatser Diskussion Referenslista Bilagor Intervjuguide... 49

6 1. Inledning Yrkesstatus är något som berör de flesta av oss. Att diskutera status kan ofta ses som tabu, något man inte diskuterar eller berör. Men så gott som alla vet vad status är, även om fenomenet kan vara svårt att ringa in. De Botton (2004, s. 3) samt Ulfsdotter Eriksson och Flisbäck (2011, s. 19) är några av många som försökt definiera begreppet. De menar att status är individens värde och betydelse utifrån andra människors uppfattningar. Vidare menar Ulfsdotter Eriksson och Flisbäck (2011, s. 14 f.) att människan har en tendens att vilja rangordna allt hen ser och gör det i förhållande till andra, både medvetet och omedvetet. Detta resulterar i att man klassar olika saker som bättre eller sämre än andra. På samma sätt gör människan detta även med yrken. Detta resulterar i att vissa yrken rangordnas som bättre och vissa som sämre utefter olika människors uppfattningar, och det är detta fenomen som begreppet yrkesstatus berör. Vissa yrken anses ha en hög status medan andra anses ha en låg status. Anledningen till att det blir så beror på att de sätts i relevans gentemot varandra där man plockar ut olika faktorer som man anser vara mer eller mindre attraktivare än andra. Vad som får hög status respektive låg status beror alltså på vad människor anser är statushöjande respektive statusminskande. Tidigare forskning visar på att utbildningsnivå samt lönenivå oftast är påverkande faktorer (Reiss 1961, s. 32 ff.) men även att andra faktorer kan vara relevanta. Ett antal olika rangordningslistor utifrån yrkens prestige och status har genomförts, det absolut första största försöket anses ha publicerats 1925 (Reiss 1961, s. 2). Den första svenska undersökningen gjordes dock Denna svenska studie fokuserade på att undersöka och förklara hur stor rörelse det var mellan de olika sociala skikten mellan generationer av män. Detta var den enda rangordningsstudien som gjorts i Sverige ända fram till 2000 då en ny undersökning påbörjades av Göteborgs universitet (Ulfsdotter Eriksson 2006, s. 14, 59). Denna studie syftade till att få fram svenska befolkningens uppfattning kring yrkesstatus och en rangordningslista presenterades sedan 2006 av Ylva Ulfsdotter Eriksson. Detta betyder i sin tur att det även är den första svenska yrkesrangordningslistan i Sverige som inkluderar kvinnor. Att endast så få rangordningslistor kring yrkesstatus har gjorts i Sverige visar på att intresset finns men inte i den utsträckning det borde. Det är inte bara forskning där man rangordnar yrken utefter status som är sparsam. Även forskning där man studerar upplevelser och förhållningssätt kring yrkesstatus är begränsad. Det finns exempelvis begränsat med forskning kring det jag avser att undersöka, vilket är att jämföra högstatusanställda och lågstatusanställda gentemot varandra. Vidare är det ytterst lite forskning kring lågstatusanställdas strategier för att upprätthålla värdighet i sitt arbete. Yrkesstatus är viktigt att beröra då det oftast uppfattas som en del av vår identitet och kan därmed påverka människors självuppfattning (Ulfsdotter Eriksson 2011, s. 24). Det är viktigt att forska kring varför människor agerar, eller inte agerar, på ett visst sätt när man diskuterar yrke. En del studier har gjorts med hjälp av intervjuer och observationer, men då fokuseras det främst på lågstatusyrken ur olika perspektiv. De flesta studier fokuserar även på arbetets innehåll istället för arbetarens förhållningssätt och upplevelser. 1.1 Syfte och frågeställning Syftet med studien är att undersöka likheter och skillnader kring anställdas förhållningssätt och upplevelser till sitt arbete beroende på om ens yrke anses ha hög status eller låg status. Jag vill alltså undersöka hur man upplever och förhåller sig till sin egen yrkesstatus samt yrkesroll i jämförelse med andra. Nedan presenteras min frågeställning: - Hur skiljer sig anställdas förhållningssätt och upplevelse kring sin egen yrkesroll mellan högstatusyrken och lågstatusyrken? 1

7 1.2 Disposition Denna studie kan delas in i fem olika delar. Den första delen består av inledningen som ger läsaren en övergripande blick över studiens behandlingsområde. I denna del presenteras studiens forsknings- samt problemområde och dess syfte och frågeställning. Den andra delen är den teoretiska referensramen. I denna del kommer redogöras för relevanta begrepp för att underlätta förståelse för studiens område. Vidare kommer tidigare forskning inom det aktuella forskningsområdet att presenteras. Den tredje delen behandlar studiens metod. I denna del beskrivs det utförligt hur urvalet, datainsamlingen och bearbetningen av intervjumaterialet genomfördes. Jag presenterar samt motiverar mitt val av metod och avslutar med en diskussion kring studiens trovärdighet, tillförlitlighet och etiska ställningstaganden. I den fjärde delen redovisas studiens analys och resultat utifrån den empiriska undersökningens material samt den teoretiska referensramen. Studiens sista och femte del är det avslutande kapitlet. I detta kapitel genomförs en slutdiskussion där slutsatser presenteras. Slutligen ges förslag på vidare forskning. 2

8 2. Teoretisk referensram I detta kapitel kommer den teoretiska referensramen att presenteras. Kapitlet kommer belysa tidigare forskning som är relevant för studiens syfte. Det som tas upp i den teoretiska referensramen kommer även ligga till grund vid analysen av mitt empiriska material. Till att börja med är studiens syfte att få fram likeheter och skillnader mellan högstatusanställda och lågstatusanställda när det kommer till förhållningssätt och upplevelser. Därmed kommer kapitlet inledas med en genomgång kring begreppet yrkesstatus. Vidare kommer närliggande begrepp kring yrkesstatus att redogöras för. Dessa begrepp kommer att tydliggöras för att underlätta förståelsen för ämnet. Begreppen som kommer behandlas och problematiseras är status, identitet, klass samt genus då var och en av dessa är relevanta ur ett yrkesstatusperspektiv. Begreppet identitet är relevant då forskning visar på att en del människor upplever att deras yrkestillhörighet är den samma som deras identitet (Hammarén & Johansson 2009, s. 9; Ulfsdotter Eriksson 2012, s. 10). Liksom identitet är klass också ett begrepp som är svårt att separera från yrkesstatus. Forskning visar på att människor kan tillges olika klasstillhörigheter utefter deras yrke (Berglund & Schedin 2009, s. 348; Oskarson 2008, s. 126; Ulfsdotter Eriksson 2012, s. 7) samtidigt som andra forskare menar att klass och status kan ersätta och användas synonymt till varandra (Skeggs 2000, s. 128; Ulfsdotter Eriksson & Flisbäck 2011, s. 19). Precis som att forskning visar på att yrken påverkar människors klasstillhörighet visar forskning även att yrken tillskrivs olika status (Ulfsdotter Eriksson 2012, s. 8), och eftersom ens yrke kan fungera som ens identitet tillskrivs denna status till individen själv. Samtliga av dessa begrepp är med andra ord tätt invirade i varandra och svåra att inte ta hänsyn till. Vidare värderas vissa yrken som högre och andra yrken som lägre i samhället, och det är på så sätt yrken tillskrivs olika status (Ulfsdotter Eriksson 2006, s. 25, s. 199). Varför vissa yrken anses erhålla högre och lägre status kommer att beröras i detta kapitel. Det är utifrån detta som begreppet genus både blir tydligt och viktigt att benämna. Män förknippas med hög lön, status och makt medan kvinnor förknippas med omhändertagande, lyhördhet och känslighet (Westberg-Wohlgemuth 1996, s. 174). Jag kommer först att redogöra för yrkesstatus i förhållande till identitet, klass och genus. Därefter kommer jag belysa människors olika inställningar och förhållningssätt till sitt arbete. Vidare kommer ett flertal strategier som ibland används bland lågstatusanställda för att upprätthålla värdighet att behandlas. 2.1 Yrkesstatus Begreppet status kan definieras på en mängd olika sätt. De Botton (2004, s. 3) definierar status med vår ställning i samhället. Status, menar han, syftar på vår yrkesmässiga och juridiska ställning, exempelvis advokat och gift. Men status kan även användas för att definiera en individs värde och betydelse utifrån andra människor. Ulfsdotter Eriksson och Flisbäck (2011, s. 19) menar också att status är värderingar utifrån andras uppfattningar. De hävdar dessutom att status inte kan fördelas lika. För att någon ska erhålla hög status måste en annan individ erhålla låg status. Sofia Ulver-Sneistrup (2012, s. 7 f., 90 f.) tar upp ett annat, men liknande, sätt att definiera ordet status. Det är att status direkt eller indirekt kan kopplas till positioner i sociala hierarkier samt ojämn fördelning av privilegier. Hon nämner till exempel att de med hög status anses ha många privilegier medan de med låg status har få, alternativt inga privilegier alls. Privilegier kan exempelvis vara beundran, känsla av gemenskap samt att man kan få ett smidigare liv generellt. Flisbäck (2010, s. 34) refererar till Bourdieu (1979/1989) som istället menar att status och anseende uppnås genom att distansera sig från tillvarons nödvändigheter. Detta är exempelvis anledningen till att hushålls- och omvårdnadsarbete genom åren har haft ett lågt anseende. 3

9 Statusstress är ett begrepp som förklarar känslan av att uppleva sig ha en alltför låg status eller att man är nära på att förlora en del av sin status. Det är svårt att erhålla hög status, särskilt svårt är det att upprätthålla den under hela sitt liv. Detta beror på att status erhålls utifrån prestationer och det är ytterst svårt att ständigt prestera. Uppnås inte den status som eftersträvats kan en känsla av förödmjukelse upplevas. Denna förödmjukelse beror på att man har misslyckats att visa sitt värde och kan därmed inte betraktas som framgångsrik utav andra (De Botton 2004, s. 4 f.). Ulfsdotter Eriksson och Flisbäck (2011, s. 27) refererar till sociologen Richard Sennett (2007) som även han menar att människans värde bedöms och erhålls allt mer utifrån prestationer. Människan ska inte ärva maktpositioner utan ska bedömas utifrån enskilda förmågor och ambitioner i förhållande till andra. Eftersom man ständigt jämförs med andra människor betyder det att ens egen framgång måste resultera i någon annans misslyckande och tvärtom. Ulfsdotter Eriksson och Flisbäck (2011, s. 27) beskriver detta med att en yrkesverksamhets värde sätts i relation till en annan yrkesverksamhet, och högt erkännande erhålls genom att yrkesgruppens förmågor speglas i andra yrkesgruppers bristande kvalifikationer. De Botton (2004, s. 11, 15) beskriver jakten på status som ett medel för att uppnå kärlek. Det är kärlek man vill uppnå med hög status menar han, inte pengar, inflytande eller berömmelse. Kärlek är ett sätt att bli bekräftad på, noterad, omtyckt och få människor att lyssna på en. När det kommer till kärlek vill människor tillfredsställa en och tittar bort när man gör fel. Allt detta är något människan älskar att uppleva. Vidare menar han att människan har en medfödd osäkerhet kring sitt eget värde vilket gör att andra människors synpunkter om oss ses som otroligt viktiga. Omvärldens synpunkter påverkar nämligen hur man ser på sig själv och sin egen identitet, till exempel kan man uppleva sig värdelös om man berättar vad man arbetar med och får en otålig blick som svar. De Botton (2004, s. 45 f.) nämner även att vi ständigt jämför oss med andra, men endast med personer vi har eller har haft relation till; Vi anser oss själva lyckligt lottade först när vi har lika mycket som, eller lite mer än, de människor vi växer upp tillsammans med, arbetar tillsammans med, har som vänner och identifierar oss med på den offentliga arenan. Som det tidigare beskrivits så menar Ulfsdotter Eriksson (2012, s. 8) att yrken tillskrivs olika status. Människor kategoriserar vissa yrken som mer prestigefyllda och finare än andra yrken, exempelvis är advokat ett yrke som generellt får mer intresse, uppskattning och engagemang än hemtjänstpersonal. Ulfsdotter Eriksson (2006, s. 25, s. 199) menar även att vi värderar vissa yrken som högre och andra som lägre i samhället och det är det som resulterar i olika yrkens status. Hon beskriver två komponenter när det kommer till uppfattningar kring yrkesstatus. Den första är kunskap som baseras på erfarenhet och individens nuvarande position. Den andra är värdering. Värderingskomponenten har ett beroende till kunskapskomponenten då våra värderingar ofta grundar sig i våra erfarenheter och kunskap. Marsh (1971 s. 221) presenterar tre förfaranden som är viktiga när det kommer till att inneha status. Dessa tre menar han är utbildning, inkomst och auktoritet. Flisbäck (2010, s. 35) själv skriver att det är utifrån arbetsuppgifterna som den anställde värderas och att statusen bestäms utifrån de sociala grupper av individer som i huvudsak utför dessa sysslor. Aurell (2001, s. 195), som har genomfört en studie inom städbranschen, kom fram till att många människor ser ner på städyrket. Hon beskrev att många ser det som ett lågstatusyrke och man ofta motiverar det med att städning inte kräver någon viss utbildning utan är något alla klarar av att utföra. Hon beskriver vidare i sin studie att det främst var kvinnorna i yrket som sågs ner på, då männens arbetsuppgifter ansågs vara annorlunda, tyngre, och därav mer kvalificerade. Eftersom männen ansågs ha mer specialiserade arbetsuppgifter än kvinnorna 4

10 resulterade det i att de även fick högre lön och en högre status. I Ulfsdotter Erikssons (2006, s. 74 f., 98, 201 f.) avhandling rangordnades yrken utifrån deras status. Ambassadörer, läkare, domare, forskare och advokater rankades högst medan yrken så som biljettkontrollant, sophämtare, städare, gatuköksbiträde samt diskare rangordnades längst ner. Resultatet visade bland annat att positiva statuseffekter för ett yrke kunde erhållas genom hög utbildning och hög inkomst, precis som Marshs forskning visar på. Däremot såg hon att kvinnor hade en negativ effekt när de kom till de högst rankade yrkena, till exempel svarade 23 procent i hennes undersökning att ett yrke behövde vara mansdominerat för att erhålla status. Att kvinnor hade en negativ effekt på ett yrkes status gällde dock inte de lågt rankade yrkena, som till största del var kvinnodominerade. Vidare fann Ulfsdotter Eriksson (2006, s. 202) i sin studie kopplingar till att psykiska påfrestningar ofta förknippades med hög yrkesstatus medan lågstatusyrken ofta förknippades med fysisk påfrestning. Med andra ord ansåg man att fysisk påfrestning hade en negativ effekt på ett yrkes status medan psykisk påfrestning ansågs positiv. Ytterligare saker som Ulfsdotter Eriksson fick fram i sin studie var att karriärmöjligheter, fin titel och hederlighet också betraktades som statushöjande. Vad som ansågs ge låg status var bland annat kvinnor, som nämnts tidigare, samt unga människor och människor med invandrarbakgrund. Bernd Wegener (1992, s. 267 f.) nämner att forskare i många tidigare studier hävdat att antalet män och kvinnor i ett yrke inte påverkade yrkets status till någon större grad. Vidare lyfter han dock fram att detta inte stämmer då senare studier visar att man, särskilt på grund av kön, gärna skiljer på yrken och yrkesinnehavare. I Ulfsdotter Erikssons och Flisbäcks (2011, s. 86) studie nämns utbildning som ett sätt att erhålla högre status, vilket jag gått in på tidigare. De beskriver att en teoretisk bas med formell kunskap upplevs ge ett yrke en högre status enligt deras intervjupersoner. Samtidigt upplevde respondenterna att de inte fick bli allt för professionella då det i så fall skulle kunna inkräkta på andras yrkesområden. Ledningens uppfattning verkade vara att man bör byta arbete om man har för hög utbildning eller för höga ambitioner. Reiss (1961, s. 11) menar att fysiska uppgifter, smutsig arbetsmiljö samt interna utbildningar tenderar att ge ett yrke en lägre status i förhållande till ren arbetsmiljö, symboliska arbetsuppgifter och längre formella utbildningar. Vidare menar Ashforth och Kreiner (1999, s. 416) att yrken där man arbetar med smuts tenderar att stigmatiseras, med andra ord arbetar man med smuts resulterar det i att man ses som smutsig. Ulfsdotter Eriksson och Flisbäck (2011, s. 129) nämner att stigmatisering och att skapa stereotyper av yrken är olika strategier för att höja sitt eget värde på bekostnad av andra. Ashforth och Kreiner (1999, s. 415 f.) beskriver tre sätt som smutsigt arbete kan belastas på; fysisk, socialt eller moraliskt. Fysiskt smutsigt arbete är direkt associerat med sopor, döden, utsläpp med mera men också arbeten som utförs under farliga eller skadliga omständigheter. Exempel på yrken kan vara sophämtning, vaktmästeri och soldatarbete. Socialt smutsigt arbete handlar om yrken där man arbetar med människor som själva anses stigmatiserade. Det kan till exempel handla om yrken såsom fängelsevakt och socialarbetare. Men det kan också vara arbeten där man ska ha ett servilt beteende gentemot kunden såsom hembiträde och skoputsare. Moraliskt smutsigt arbete är ofta ett arbete som ses som något syndigt, exempelvis tatuerare och exotiska dansare. De nämner dock att det även kan vara arbeten såsom journalist och telefonförsäljare då deras arbete går ut på att vara påträngande. De beskriver vidare att ett smutsigt arbete inte behöver betyda att det har en låg status per automatik. Ulfsdotter Eriksson och Flisbäck (2011, s. 127) tar upp läkare och brottsmålsadvokat som två exempel på yrken med hög status som ses som smutsigt arbete. De menar att dessa fortfarande har en hög status på grund av sin utbildningsnivå samt ekonomiska ställning, vilket då fungerar som en statussköld mot andra människors syn på smutsigt arbete. Begreppet statussköld är myntat av Hochschild (2003, s. 5

11 163) i en av hennes studier, hon menar att statussköld är ett skydd mot nedvärderande attityder och låg status. Ulfsdotter Eriksson och Flisbäck (2011, s. 127) beskriver vidare att människor som arbetar med ett smutsigt arbete och har en låg eller ingen statussköld alls, så som kvinnor och etniska minoriteter, tenderar att bli mer nedvärderade. Att smutsiga yrken har låg status visas bland annat genom att människor ständigt ställer frågan Hur kan du arbeta med det? enligt Ashforth och Kreiner (1999, s. 415). Ulfsdotter Eriksson och Flisbäck (2011, s. 139) förklarar detta med att om frågan frekvent ställs är det ett tecken på en allmän uppfattning hos många i samhället att dessa smutsiga yrken inte är något man vill eller orkar arbeta med. 2.2 Yrkesstatus och identitet Hammarén och Johansson (2007, s. 6, 10) skriver att begreppet identitet kan se olika ut från individ till individ men att det ofta är en känsla av vem du är. Hammarén och Johansson (2009, s. 9 ff.) tydliggör definitionen av identitet i en av sina senare böcker där de beskriver identitet som ett sätt att fastställa och avgränsa en individs tillhörighet, exempelvis tillhörighet till en grupp, utifrån likheter och skillnader. De beskriver även att det finns olika varianter av identitet, nämligen självidentitet, social identitet samt kulturell identitet. Självidentitet är ens egna personliga identitet. Social identitet beskriver de som gruppens identitet, exempelvis att män har svårt för att visa känslor och kulturell identitet är den nationella och kollektiva identiteten så som den svenska och värmländska. Roll, är ett begrepp som i mångt och mycket liknar identitet (Hammarén & Johansson 2009, s. 27). Enligt Goffman (2009, s 9, 13, 35 ff.) innebär rollbegreppet att samhället kan ses som en teaterpjäs. Människan spelar sedan olika roller på samhällsscenen och man kan kliva in och ur flera olika roller. Människan behöver alltså inte ha en bestämd roll utan går in i en viss roll utifrån vilken samhällsscen de befinner sig i. Varje roll har dessutom ett bestämt manuskript. Hammarén och Johansson (2009, s. 27) menar vidare att vår identitet fastställs när vi går in i en roll och de tar upp olika exempel på roller, så som förälder, polis och brottsling. Att fråga en person vad hen arbetar med är ett vanligt förekommande fenomen i det vardagliga livet. Att ställa denna fråga är ett sätt att få mer kunskap om personen man pratar med utan att bli allt för närgången. Man får en bättre kännedom om vem personen är då man genom yrke kan anta vad för intressen personen i fråga har samtidigt som det kan ge en indikation till personens sociala bakgrund och uppväxt (Ulfsdotter Eriksson 2012, s. 5 f.). Hughes (2008, s. 338 f.) menar att människan därför väljer att presentera sig själv med den bästa titeln till deras arbete när de träffar nya människor. Genom att välja den bästa titeln kan man påverka och forma den bild andra får av en när man uppger sitt yrke. Denna försköning beror på att ens yrke är kopplat till ens sociala identitet. Även andra forskare anser samma sak. Hammarén och Johansson (2009, s. 9) menar att vissa individer ser sin yrkestillhörighet som den samma som sin identitet. Ulfsdotter Eriksson (2012, s. 10) hävdar att individens yrke kan fungera som en självidentitet då ens yrke kan påverka synen på sig själv och få en att agera utefter denna syn. En individs yrke kan utgöra en stor del av dennes sociala identitet. Ulfsdotter Eriksson (2012, s. 10) menar att individer bär yrken, detta innebär dock att yrken även bär människor. Detta skapar stereotyper av olika yrkeskategorier, föreställer man sig förslagsvis byggarbetare resulterar det i att man föreställer sig en viss typ av människa. Hanna Westberg-Wohlgemuth (1996, s. 5 f.) diskuterar också detta fenomen. Hon hävdar att människan kopplar maskulina och feminina värderingar och egenskaper med olika yrken. Detta sker omedvetet och denna konstruktion sker på grund av de sociala, personliga och kulturella förhållanden som omger 6

12 individen. Med andra ord menar Westberg-Wohlgemuth att vår bild av vilket kön ett yrke har beror på samhället man lever i, vad vi har med oss från tidigare kunskaper och erfarenheter samt vår kunskap och erfarenhet från den aktuella situationen. Detta är en ständig process som formas och ändras hela tiden utifrån det sociala sammanhanget. 2.3 Yrkesstatus och klass Berglund och Schedin (2009, s. 347) beskriver social klass som skillnader mellan människor, både när det kommer till levnadsstandard, inflytande och makt. Klass är ett begrepp som ligger väldigt nära status och nämns ofta i liknande sammanhang. Beverley Skeggs (2000, s. 128) menar exempelvis att status är ett ord som ibland till och med kan ersätta begreppet klass. Anledningen till att man behöver ett ersättningsord kan bero på att klass är ett begrepp som kan anses stötande medan status ses som mer neutralt (Ulfsdotter Eriksson & Flisbäck 2011, s. 19). Yrke är ett sätt att kunna definiera människor, att se vilket socialt skikt i samhället som de tillhör. En individs yrke är med andra ord ytterst viktigt vid social klasstillhörighet (Ulfsdotter Eriksson 2012, s. 7). Berglund och Schedin (2009, s. 348) förklarar det följande; Den klassposition en människa har avgörs av vad hon arbetar med. Klasstrukturen i ett samhälle har med andra ord ett nära samband med yrkesstrukturen. Även Oskarson (2008, s. 126) nämner att människors klasstillhörighet fastställs utifrån deras yrke. Ulfsdotter Eriksson (2012, s. 7) skriver att olika yrken kan resultera i olika sociala klasstillhörigheter. Hon menar att detta i sin tur leder till skilda löner och inflytande i samhället, vilket resulterar i att olika intressen och preferenser bildas då man har olika förutsättningar i det vardagliga livet. 2.4 Yrkesstatus och genus Förr i tiden ansågs mannen överordna kvinnan vilket resulterade i positiva konsekvenser för mannen menar Hanna Westberg-Wohlgemuth (1996, s. 77, 174). Hon nämner att vissa av dessa positiva konsekvenser till exempel var att männen då fick makten till att bestämma vad som var viktigt i samhället och vad som definierades som kunskap. De kunde på så sätt få de bättre jobben med högre löner och högre status. Det sistnämnda lever kvar än idag hävdar hon vidare. I en studie som Westberg-Wohlgemuth genomfört frågade hon vilka egenskaper som förknippas med vilket kön mest. Resultatet visade att män förknippades främst med hög lön, status och makt medan kvinnan främst förknippades med att vara omhändertagande, lyhörda och känsliga. Westberg-Wohlgemuth (1996, s. 1, 5) inleder sin avhandling om könsmärkningsprocesser med att skriva att ett yrke inte har ett kön utan står neutralt. Vi kopplar ihop yrken med kön först när vi fyller yrket med innehåll och sammanlänkar det med personer. Har de flesta av dessa personer sedan samma kön kommer yrket sannolikt kopplas till detta kön. Sådana här sammanlänkningar kan dock med tiden förändras och ändra skepnad. Vidare nämner hon att arbetsdelningen inom familjen, samhällets normer och värderingar, arbetsdelningen och arbetsförhållanden i arbetslivet samt socialiseringen av individer påverkar den ständiga processen kring könsmärkning av yrken. Det är utifrån val, reflekterande kring val samt utifrån svar från andra personers förväntningar som människan lär sig, alltså genom erfarenhet. Detta brukar kallas för socialisationsprocessen och även den, precis som könsmärkningsprocessen, är en ständigt pågående process. Socialisationsprocessen kan delas in i två delar, medveten fostran och immanent pedagogik. Med immanent pedagogik menas den dolda och osynliga påverkan som individen utsätts för av andra. Det kan till exempel vara familj, organisation eller media. 7

13 Socialisationsprocessen ser olika ut beroende på individens kön, processen är alltså inte densamma för en man som för en kvinna. Detta leder till att kvinnor och män utvecklar olika egenskaper och kvalifikationer, vilket i sin tur också är anledningen till föreställningen om att vissa egenskaper och kvalifikationer är mer feminina eller maskulina än andra. Dessa egenskaper och kvalifikationer kopplas sedan till arbetsuppgifter vilket resulterar i att kvinnor och män fördelas till olika yrken (Westberg-Wohlgemuth 1996, s. 10, 161). Hans Robertsson (2003, s. 4) beskriver att när kvinnor och män verkar i olika områden på arbetsmarknaden brukar det gå under begreppet könssegregering. Vidare hävdar han att det råder stor könssegregering på den svenska arbetsmarknaden där män är överrepresenterade i ledande poster och kvinnorna på de lägre. Det är heller inte ovanligt att de mansdominerade yrkena har högre löner än de kvinnodominerade yrkena. Vidare skriver han om begreppet horisontell segregering, som innebär att män dominerar i yrken som har hög status och bra lön medan kvinnor dominerar i yrken med dåligt betalt och låg status. Exempel på en bransch med ett dominerande kön är teknikbranschen. Där arbetar främst män. Varför kvinnor inte söker sig till tekniska arbetsområden kan bero på att teknik anses som något manligt (Linn 1987, 132 ff.).wikander (1999, s. 33 f.) beskriver bondesamhället förr i tiden. Till en början hjälptes både kvinnor och män åt vid skördning men när tekniken utvecklade sig resulterade det i att kvinnorna allt mer plockades bort från fälten. Teknik ger möjlighet till nya genusarbetsfördelningar menar Wikander samtidigt som teknik tenderar att höja ett yrkes status hävdar Aurell (2001, s. 101). Hughes (2008, s. 146 f.) menar att när ett yrke tillges ny teknik bryts statusen för detta yrke tillfälligt och en ny status kan tilldelas detta yrke. Detta då tekniken kan skapa flera yrken utifrån ett enda yrke alternativt tvärtom, samt att det kan krävas utbildning för den nya tekniken. I Westberg-Wohlgemuths (1996, s. 170 f.) egna studie visade det sig dock att om kvinnor var kunniga inom tekniken förminskades deras kunskap, just för att teknik är reserverat för och av män. Detta, menar Westberg-Wohlgemuth, kan vara en strategi för mannen att behålla makten, oavsett om den är medveten eller omedveten. 2.5 Förhållningssätt till arbete I följande avsnitt kommer jag redogöra för människors inställning till arbete. Inställning till arbete är viktigt att beröra eftersom det säger mycket om hur människor förhåller sig till sitt arbete. Det kan även ge en indikation kring hur mycket människor identifierar sig med sina arbeten. Vidare kommer jag att redogöra för hur identifikation med sitt arbete kan te sig. Utifrån hur människor presenterar sig själva kan man nämligen få en uppfattning kring hur mycket de identifierar sig med sitt arbete Inställning till arbete Theandersson (2000, s. 139) har utfört en studie där han ville undersöka hur människors inställning till arbete såg ut. Stor fokus i hans studie var att ta reda på om människor hade en instrumentell inställning till arbete. Goldthorpe et al. (1971, s. 53) menar att har individen en instrumentell inställning till arbete ser de sitt arbete som ett medel för att uppnå ett eller flera mål i deras liv. Dessa mål är satta utanför ens arbete och det ekonomiska kan vara en viktig faktor för att kunna uppfylla dem. Theandersson (2000, s. 56, 140) hävdar sedan att en ickeinstrumentell syn är att se arbetet utifrån ett eget värde, till exempel att den sociala gemenskapen eller arbetet i sig ses som viktig för individen. Faktorer som lyfts fram i denna inställning är kamratskap, lära sig nya saker, möjlighet att påverka ens arbetsuppgifter, möjlighet till egna initiativ, intressanta och omväxlande arbetsuppgifter samt att arbetet är av värde för andra människor. Goldthorpe et al. (1971, s. 54 f.) beskriver även begreppen byråkratisk inställning samt solidarisk inställning. Han menar att byråkratisk inställning är att ställa sina tjänster till en organisations förfogande i utbyte mot stadigt stigande inkomster, social status och långsiktig trygghet dvs. i utbyte mot en karriär. Arbetet är med andra ord 8

14 som en karriärstege där individen kan förverkliga sig själv, det viktiga är att kunna höja sin sociala status, få en ökad inkomst samt trygghet i samhället. Även solidarisk inställning har en viss fokus på det ekonomiska menar Goldthorpe et al., men det prioriteras inte lika högt som lojalitet gentemot arbetskamraterna och arbetsplatsen. I Theanderssons (2000, s. 145 f.) studie såg han att lönen inte prioriteras lika högt hos tjänstemän som hos arbetare, han drar därför slutsatsen att en instrumentell inställning är vanligare hos arbetare än tjänstemän. Även Erikssons (1998, s. 94) studie påvisar detta fenomen, där hon ställde frågan varför de arbetade varpå fler arbetare svarade att de enbart arbetade för pengarnas skull än tjänstemän. Vidare i Theanderssons (2000, s. 147 ff.) studie såg han att lön, anställningstrygghet och kamratskap sågs som mer viktigt bland människor med en låg utbildning än de med en hög. Högutbildade prioriterade mer arbetets art och innehåll samt möjligheter till befordran. Vidare menar han att lönen ansågs mer viktig för män än kvinnor vilket han tolkar som att den instrumentella arbetssynen därmed är vanligare bland män. Män prioriterade även befordran mer än kvinnor vilket Theandersson förklarar med att det skulle kunna vara ett uttryck för en specifik manlig kultur där pengar och status betonas, med andra ord har de en mer byråkratisk inställning menar Theandersson. I Ulfsdotter Eriksson (2006, s. 202) studie fick hon fram att människor definierade status olika beroende på hur deras sociala och ekonomiska situation såg ut. Hon tog fram två dimensioner för status; det goda arbetet och det lönsamma arbetet. Resultatet hon fick fram var att människor som betraktades som priviligierade ansåg att det goda arbetet var betydelsefullt för status medan de mindre priviligierade ansåg det lönsamma arbetet som betydelsefullt. Ulfsdotter Eriksson menar att detta kan bero på att människor som redan erhållit olika typer av belöningar inte behöver tänka på detta utan kan istället fokusera på andra aspekter i arbetet Yrkesidentitet I Ulfsdotter Erikssons och Flisbäcks (2011, s ) studie kunde de urskilja tre genomgripande teman när det kom till att presentera sitt yrke för andra; jag är.., jag jobbar som eller jag jobbar på/inom. Att säga jag är är att identifiera sig med sitt yrke. Egenskaper som individen besitter kan också vara egenskaper som krävs för yrket vilket gör att de inte skiljer på sig själva som yrkesperson och sig själva privat allt för mycket. Att vara sitt yrke kan även vara ett medel för att visa yrkesstolthet. Att istället säga jag jobbar som är ett sätt att distansera sig från sitt yrke. Att uttrycka sig på det här sättet är oftast väldigt vanligt bland människor som ofta byter yrke men Ulfsdotter Eriksson och Flisbäck drar i sin studie slutsatsen att det mer berodde på att individen inte ville skapa en allt för stor identifikation till sitt yrke. Detta berodde troligen på att de ville kunna särskilja arbete och fritid. Till detta berör Ulfsdotter Eriksson och Flisbäck begreppet professionell distans, vilket de såg var extra vanligt hos människor inom omsorg. Med professionell distans menas att man som anställd ska kunna skilja på personligt och privat, man ska vara genuin och engagerad men inte på ett plan att ens egna känslor blandas in i arbetet. Isacson och Silvén (2002, s. 274 f.) nämner själva att människor som använder beskrivningen jag arbetar som kan göra det av anledningen att slippa föreställningar och egenskaper som följer med yrket. De skriver också att människor i allt högre grad idag använder begreppet jag jobbar som än jag är vilket kan bero på en mer flexibel arbetsmarknad. Till sist tar Ulfsdotter Eriksson och Flisbäck (2011, s. 116 ff.) upp det tredje förhållningssättet, jag jobbar på/inom. Här lyfter individen fram vilket företag de arbetar på eller vilken bransch de befinner sig i. Ulfsdotter Eriksson och Flisbäck kommenterar det med att detta förhållningssätt är det mest distanstagande. Här undviks yrkestitlar och benämningar och kan istället vara en strategi för att erhålla status från företagets anseende. De beskriver vidare att detta kan bero på att man upplever skam för sitt 9

15 arbete eller att man byter arbetsuppgifter ofta inom samma företag eller bransch. Men det kan också vara ett sätt att bryta sig ur stereotyper som skapats för yrket. 2.6 Att upprätthålla värdighet normaliserings- och försvarsstrategier vid lågstatusyrken Ulfsdotter Eriksson och Flisbäck (2011, s. 24) menar att yrkesstatus kan påverka ens självuppfattning, vilket i sin tur påverkar hur man agerar och handlar. Detta beror på att människan får olika grad av erkännande och respekt beroende på vad för status ens yrke har. Att inneha ett arbete med en låg status kan då påverka människor väldigt mycket, det kan påverka dem i den grad att de själva börjar identifiera sig med sitt yrkes status och förminska sig själva. Flisbäck (2010, s. 36) refererar till Bourdieu (2000) som beskriver begreppet symboliskt våld. Med symboliskt våld menas det att man inte öppet ifrågasätter den dominerande samhällsgruppens synsätt och värdesystem. Istället utför man omedvetet osynligt våld som resulterar i en känsla av social skam som Bourdieu menar många gånger visas genom känslor av osäkerhet och otillräcklighet. Flisbäck (2010, s. 36) kopplar detta till lågstatusyrken och menar att för utövare i lågstatusyrken kan symboliskt våld handla om att identifiera sig med dominansstrukturernas givna bilder av de egna prestationerna som i grunden bristfälliga. Med detta menar hon att individer accepterar och samtidigt stärker den bild som finns av högstatusyrken även om det betyder att de kritiserar och förminskar sig själva och sitt eget yrke. Ulfsdotter Eriksson och Flisbäck (2011, s. 24) menar dock att det finns människor som, trots sin låga yrkesstatus, gör allt för att försvara sig mot den låga statusbilden. De hävdar att olika strategier kan uppstå när man upplever en låg grad av erkännande, det kan till exempel vara att man försöker kompensera för bristen på erkännande eller att man försöker skydda det egna värdet på olika sätt. Nedan kommer en redogörelse för olika strategier att göras Tillfällighet, distansering och ett aktivt val Ulfsdotter Eriksson och Flisbäck (2011, s. 160) refererar till en intervjustudie som Sennett och Cobb (1972/1993) utfört. I deras studie fann de att intervjupersonerna hade bland annat två olika strategier för att behålla självrespekt när det kom till deras yrkes låga status. En strategi var att tydliggöra att ens arbete endast var tillfälligt, de skulle vidare och nå en annan yrkesposition. Den andra strategin var att distansera sig från yrket och de menade att arbetet endast var ett medel för att nå andra mål, till exempel för att kunna spara in pengar så att ens barn får bättre förutsättningar till andra yrken. Genom att skilja på sin egen identitet och sitt yrke kan man bevara viss självrespekt. I Ulfsdotter Erikssons och Flisbäcks (2011, s. 181 f.) studie framgick det att deras intervjupersoner, trots att de ansågs ha yrken med låg status, var de relativt nöjda med sin situation och såg det som ett aktivt val. Flisbäck (2008, s ) skriver att det är en strategi att poängtera att ens yrke är ens eget val, genom att hänvisa till att man själv ansvarar för sina handlingar upprätthåller man ett visst anseende. Genom att hävda att det är ens egna val skapar man även en bild av att man har flera valmöjligheter. Anställda i lågstatusyrken motiverar sedan sitt val genom att påpeka olika positiva aspekter. Dessa aspekter kan till exempel vara ekonomiska fördelar, trygghet samt fördelar för hälsan. Ulfsdotter Erikssons och Flisbäcks (2011, s. 181 f.) intervjupersoner menar att lönen de får oftast är bra och de kan med hjälp av den leva ut på fritiden istället. Vidare beskriver Ulfsdotter Eriksson och Flisbäck att intervjupersonerna ser universitetsstudier som en ekonomisk förlust då det inte garanterar arbete efter studier utan istället får man höga skulder. De nämner också att respondenterna ofta förknippar ohälsa med högre utbildning på grund av prestationskrav och stress, och att de valt denna typ av arbete för att kunna släppa jobbet efter arbetstid. Flisbäck (2008, s. 34 f.) 10

16 upplevde att hennes respondenter beskrev sig själva som friare än människorna med arbeten med ledarställning eller inom vården. Ulfsdotter Eriksson och Flisbäck (s. 183) beskriver detta som en strategi mot samhällets yrkesstatushierarki. Att spegla sitt eget val och sitt eget yrke som bättre än yrken med högre status är alltså också ett sätt att förhöja sin egen status och ställning. Flisbäck (2008, s. 39) själv skriver Att lyfta fram individuella valsituationer och framhålla yrkets positiva aspekter kan ses som ett sätt att undvika lågt erkännande genom att konstruera sig själv som en aktör med flera olika valmöjligheter Särskilja, identifiera och lokalisera Flisbäck (2010, s ) beskriver tre olika positioner när det kommer till strategier för människor med lågstatusyrken. Dessa tre är att särskilja, identifiera och lokalisera. Den första positionen, särskilja, handlar om att den anställde accepterar och finner sig i att hen har ett yrke med låg status. Exempelvis svarade några av hennes intervjupersoner att deras yrke inte krävde någon kompetens och att deras yrkesutövande saknade värde men att de fann sig i detta. De uppfattade det inte som nödvändigt att hävda sig själva eller förhöja sina arbetsuppgifter vilket Flisbäck tror beror på att de inte identifierar sig i någon större grad med deras arbetsuppgifter. I den andra positionen, identifikation, försöker man istället hävda värdet av sitt yrke och sina yrkesuppgifter genom att se det speciella, komplicerade och nödvändiga i det de gör. Man identifierar sig med sitt yrke och menar att stereotyper av ett yrke beror på okunskap av omgivningen. Intervjupersonerna menar att det är en vanlig uppfattning bland människor att tro att lågstatusarbeten är fysiskt lättare arbeten än vad de egentligen är. Flisbäck tolkar detta som ett resultat av att yrkena saknar tillräckligt med respekt för att människor ska vilja sätta sig in i dem. Dock finns det en överdriven motsatt uppfattning också, att arbetena istället ses som extremt monotona. För människor som befinner sig i den andra positionen är det inte ovanligt att irritation upplevs gentemot individer i positionen särskilja, den första positionen. Detta beror på att människor i den första positionen förminskar sina arbetsuppgifter vilket den andra positionen verkligen inte gör. Att förminska sitt värde och sin kompetens kan vara ett uttryck för symboliskt våld medan att förhöja sina arbetsuppgifter och sitt arbete kan vara ett uttryck för att försöka minska eller få bort skamkänslor. Den tredje positionen handlar istället om att man inte ser den egna arbetssituationen lika enkel och okvalificerad som yrket i allmänhet. Arbetsplatsen och en själv ses som ett undantag från den övergripande yrkesidentiteten och därför ses denna position som lokaliserad. Ett exempel för att förtydliga denna position är att man ser städare som smutsiga, dock är inte ens kollegor eller individen det trots att samtliga arbetar som städare Jämförelse, kompetenskrav och individens betydelse Ytterligare strategier för att höja sin yrkesstatus och därmed sin egen status är att beskriva och jämföra sitt arbete utifrån arbeten som redan har hög status. Fine (1996, s. 111 ff.) intervjuade exempelvis kockar i sin studie där de ibland drog paralleller till andra yrken såsom konstnär. I den intervjustudie som Flisbäck (2010, s. 39) utförde uppgav en livsmedelsarbetare att sina arbetsuppgifter liknade en maskinoperatörs arbetsuppgifter. Detta verkar vara ett medel för att höja sig själv även om livsmedelsarbetaren inte ansåg sitt arbete vara skamligt. Även Ashforth och Kreiner (1999, s. 424 f.) märkte av att människor tenderade att göra vad de kallar för selektiva sociala jämförelser. Detta innebär att lågstatusanställda jämför sina yrken med yrken både med högre och lägre status. De menar att människan kan öka sin självkänsla genom att jämföra sitt yrke med högre statusyrken medan jämförelser nedåt ofta görs för att försöka undkomma olika stigmatiserade bilder kring sitt yrke. Andra sätt att hävda sig själv på är bland annat genom att peka på den kompetens arbetet kräver, och att det ständigt kräver att förnya sin kunskap menar Flisbäck (2010, s. 44 ff.). Att ett arbete kräver vissa kvalifikationer, 11

17 till exempel engagemang och teknisk kompetens, kan vara ett medel för att höja ett yrkes status. Flisbäck nämner även en annan strategi, att hävda värdet av den egna insatsen genom att anmärka att arbetet är skapat av människan. Istället för att säga att man står i en fabrik och tillverkar kryddor kan man lyfta fram den individuella insatsen och säga att man själv skapat kryddan. På så sätt kan man hävda att ens arbete är viktigt för själva samhället Undvika, humorisera, övertyga och användning av utbytesord För att ta reda på hur människor resonerar och hanterar sin situation i stigmatiserade yrken gjorde Sandström (2012, s. 9, s. 18 f.) en studie där han intervjuade individer både från ett krigsmaterialföretag samt porrföretag. Resultatet visade att respondenterna inte alltid ville avslöja vad de arbetade med för utomstående. För att undvika detta valde de som alternativ att beskriva deras arbetsuppgifter istället för att säga deras yrkestitel. De som arbetade på ett porrföretag kunde till exempel säga att de arbetade med ekonomi och försäljning av film och plast. En respondent från krigsmaterialföretaget svarade i kontrast till detta att hen ibland presenterade sig med att arbeta med produktion. Sandström nämner dock att en respondent från porrbranschen ibland dolde sitt arbete helt och presenterade sig istället som dagisfröken. Sandström tolkar det som att hans respondenter aktivt väljer att berätta och fokusera på arbetsuppgifter som för det mesta ses som positiva istället för att fokusera på organisationen, branschen samt produkterna inom deras yrke. Valde de däremot att avslöja och vara öppna med vad de arbetade med var det inte ovanligt att de använde humor som ett medel skriver Sandström. Ulfsdotter Eriksson och Flisbäck (2011, s. 166 f.) menar att humor kan vara ett sätt att ironisera de stereotypiska bilderna människor har av yrket, vilket fungerar som en försvarsstrategi för att upprätthålla det egna värdet. Sandström (2012, s. 19 f.) nämner vidare andra försvarsargument som han märker av i sin intervjustudie. Argument kunde till exempel vara att det är bättre att de (respondenterna och deras företag) gjorde detta än andra med färre och mindre strikta regelverk. På så sätt blir respondenternas arbete mindre smutsigt, då de ändå är bättre än eventuellt andra företag. Dessutom är det en sådan liten del i det stora hela som de påverkar. Vidare menar respondenterna att branscherna är relativt accepterade då de alltid funnits och ger arbetsmöjligheter, om de inte var accepterade hade branscherna inte funnits menar de. Ytterligare ett sätt att försvara sitt yrke på var att hänvisa till de myndigheter som godkänner deras produkter. Sandström såg att respondenterna gärna gav en del av det moraliska ansvaret vidare till dessa myndigheter vilket resulterar i att de även får ta över en del av stigman branschen medför. Ytterligare försvarsargument var att deras branscher har en funktion och hjälper människor på olika sätt. Exempelvis använder respondenterna inte begreppet krigsmaterial inom krigsmaterialbranschen, utan istället använder de ordet försvarsmaterial. De menar med andra ord att produkterna de säljer är till för att hjälpa länder att försvara sig mot exempelvis terrorism, inte starta krig. I porrbranschen handlar det om att hjälpa människor med att förbättra deras sexliv, och de använder hellre begreppet erotik istället för porr. Att byta ut begrepp inom ett yrke kan vara en strategi för att höja statusen och få ett yrke att verka mer attraktivt (Adkins & Swan 1980, s. 6 ff.). Aurell (2001, s. 55 f.) exemplifierar med att statens städningsutredning försökte byta ut yrkestiteln städare till lokalvårdare 1970 av anledning att göra arbetet mer attraktivt, men att det aldrig fick något direkt genomslag Statussköld, omformulering, neutralisering och omkalibrering Jag har tidigare nämnt begreppet statussköld som kommer från Hochschild (2003, s. 163), där begreppet betydde att ens status skyddas av olika variabler. Ashforth och Kreiner (1999, 424 ff.) menar att arbeten som anses vara fysiskt, socialt eller moraliskt smutsiga yrken kan klara sig undan stigma om man upprätthåller en stark grupp- eller yrkeskultur. Annars kan stigman påverka ens självbild negativt och resultera i dåligt självförtroende. Ett sätt som de nämner är 12

18 att vända det negativa för gruppen till något positivt, exempelvis använde den svarta medborgarrättsrörelsen i USA på 1960-talet sloganen Black is beautiful. I Ulfsdotter Erikssons och Flisbäcks (2011, s. 106 f.) studie intervjuar de sophämtare vars statussköld mot andras åsikter är att vara unika i sitt yrke. De har ingen konkurrens om sitt arbete och sina arbetsuppgifter varpå de kan inte enkelt ersättas vilket resulterar i en stolthetskänsla. Ashforth och Kreiner (1999, s ) beskriver vidare tre ideologier som skapats och används för att förändra och mildra innebörden av smutsiga och stigmatiserade yrken. Den första ideologin som de nämner är omformulera. Här försöker man direkt förändra bilden av det stigmatiserade yrket. Ett sätt är exempelvis att lägga in positiva värderingar i yrket, alltså ersätta det negativa med något positivt. Den andra ideologin är att neutralisera som innebär att man försöker justera och ändra på de negativa värderingarna som ett arbete har. Detta görs genom att förneka det negativa värdet associerat med yrket vilket kan uppnås genom förnekande av ansvar, förnekande av skada, förnekande av offer, fördöma de som fördömer och/eller vända sig till högre lojaliteter. Förnekande av ansvar är lite som Sandström (2012, s. 19 f.) varit inne på, att man lägger över ansvaret på en annan individ, organisation eller yrkesgrupp. Förnekande av skada innebär att man nekar att ens arbete kan resultera i skador för andra. Förnekande av offer innebär istället att människor som exploateras endera önskar eller förtjänar sitt öde. Ashforth och Kreiner refererar till Ritzer och Walczak (1986) för att exemplifiera detta förnekande, de menar att hallickar tror att kvinnor som söker säkerhet också är villiga att använda deras kroppar i gengäld mot denna säkerhet, samtidigt anses kvinnorna ha ett begär och behov av att vara beskyddade och kontrollerade av män. Att fördöma de som fördömer innebär att lågstatusanställda fördömer och undviker utomstående på grund av deras respektlösa bemötande. Ashforth och Kreiner menar dock att människor i smutsiga lågstatusyrken har en tendens till att vara känsliga när det kommer till respektlöst bemötande. Detta kan ibland resultera i att individer känner en osäkerhet till utomstående och kan då uppleva respektlöshet i kommentarer som inte menas vara det. Högre lojaliteter är människor med högstatusyrken som pratar positivt kring yrken som anses vara smutsiga och ha låg status. Människor i dessa lågstatusyrken tenderar då att dras till utomstående som stödjer dem då de erbjuder socialt godkännande. Den tredje och sista ideologin är omkalibrering som innebär att man skiftar uppmärksamhet och fokus från den del av arbetet som anses vara stigmatiserat till de delar av arbetet som inte är stigmatiserade. 13

19 3. Metod Detta kapitel kommer inledas med beskrivning samt motivering av metodvalet. Jag kommer i följande avsnitt redogöra för valet av min undersökningsgrupp för att därefter redogöra för hur den empiriska insamlingen genomfördes. Vidare kommer jag beröra hur analysen genomfördes samtidigt som jag kommer beskriva vilka forskningsetiska principer som denna studie valt att ta hänsyn till. Avslutningsvis kommer argument för studiens validitet och reliabilitet. 3.1 Metodval För att utforska likheter och skillnader kring anställdas förhållningssätt och upplevelser beroende på om det är ett arbete som anses ha hög status eller låg status, valde jag att använda mig av kvalitativa intervjuer. Anledningen till att jag valde en kvalitativ ansats har sin grund i att jag ville få fram människors tankesätt och upplevelser. Mitt syfte med uppsatsen är att beskriva och förstå min frågeställning och Trost (2010, s. 32) menar att kvalitativ metod är att föredra om man vill skapa sig en förståelse eller hitta mönster kring människors ageranden och resonemang. Att istället använda mig av en kvantitativ metod, vars syfte är att mäta och få fram data utifrån siffror (Trost 2010, s. 31), upplever jag skulle vara ytterst svårt för min frågeställning Intervjuguidens framtagning Till min kvalitativa ansats valde jag att göra en intervjumall med fasta frågor samt följdfrågor till dessa. Jag såg dock till att ha rum för ytterligare följdfrågor ifall det krävdes under intervjuns gång. Denna struktur skulle Alvesson troligen beskriva som en löst strukturerad intervju. Alvesson (2011, s. 16) skriver nämligen att en löst strukturerad intervjuform består i en del fasta frågor och/eller teman men att intervjun är relativt fri och avvikelser från originalstrukturen kan göras. Jag använde mig inte av teman när jag strukturerade min intervju men jag valde ut ett antal fasta frågor som jag gett en viss följd men som kunde ändras beroende på hur intervjun kom att te sig. Min intervjuguide bestod både av öppna och fasta frågor. Genom att använda mig av öppna frågor blev det enklare för respondenten att svara mer djupgående och innehållsrikt vilket passade min studie. Man brukar däremot avrådas från att använda sig av fasta frågor. Dessa frågor kan nämligen endast besvaras på ett visst sätt, exempelvis vilken ålder respondenten har eller att man simpelt kan svara ja eller nej på frågan. Men jag använde detta för att inte dra slutsatser kring respondenten utan låta hen själv bestämma över hur vederbörande såg på sin situation. Efter att personen gett mig ett svar kunde jag därefter ställa följdfrågor utifrån svaret jag erhållit. Dessa följdfrågor var sedan öppna, det var med andra ord ytterst svårt att endast svara med ett ja eller nej. 3.3 Urvalsgrupp Vid kvantitativ metod är det bland annat slumpmässigt urval som gäller för att få ett så representativt resultat som möjligt (Patel & Davidson 2011, s. 56). Men vid användning av kvalitativ metod är valet mer strategiskt för att det på bästa sätt ska lämpa sig med ens syfte och frågeställning. Därför har ett strategiskt urval använts i min studie. Ett strategiskt urval innebär kortfattat att olika variabler plockas ut för att sedan användas som referens vid val av intervjupersoner (Trost 2010, s. 138). För det första var det viktigt för min studie att mina intervjupersoner befann sig i arbete, då jag ville intervjua människor om deras upplevelser och inställning till sitt yrke. För det andra ville jag hitta intervjupersoner vars yrken ansågs ha hög status respektive låg status i samhället. För att få fram vilka yrken som ansågs ha hög status samt låg status sökte jag efter tidigare forskning på området och fann att Ylva Ulfsdotter Eriksson gjort en studie år 2006 där hon med hjälp av enkäter kunde ranka 100 yrken utefter deras status. Denna rangordningslista som Ulfsdotter Eriksson fick fram genom 14

20 sin studie använde jag mig sedan av för att plocka ut lämpliga yrkeskategorier att intervjua. De högstatusyrken som jag valde hamnade bland de 20 högst rankade yrkena i tabellen medan de med lågstatusyrken hamnade bland de 20 lägst rankade. De yrkeskategorier som valdes till min studie var läkare, personlig assistent, vårdbiträde och städare. Jag valde även att intervjua en kontorschef för en relativt stor offentlig verksamhet. Detta yrke fanns dock inte med på listan men utifrån mina egna antaganden drar jag slutsatsen att detta yrke kan tänkas ligga någonstans mellan VD, som är placerat på sjunde plats, samt personalchef som är rankad på plats 26. Vidare fick jag en intervjuperson från samtliga yrkeskategorier förutom läkare och städare där två intervjupersoner från båda yrkeskategorierna ställde upp. En av respondenterna som intervjuades hade dock ändrat anställning från städare till affärsbiträde. Den intervjun koncentrerade sig främst på när hon fortfarande arbetade som städare men inslag av hennes nya anställning togs dock också i beaktning då affärsbiträde ändå ligger bland de 20 lägsta lågstatusyrken i Ulfsdotter Erikssons studie. Det upplevdes som relativt svårt att få tag på respondenter från en och samma yrkeskategori, både från högstatusyrken samt lågstatusyrken vilket var den främsta anledningen till att det var ett antal olika yrkeskategorier som intervjuades och inte två specifika yrkesgrupper. Däremot såg jag till att intervjua både män och kvinnor i olika åldrar för att få ett så brett intervjumaterial som möjligt. För att finna mina respondenter använde jag mig av vad som kallas för bekvämlighetsurval samt en variant inom bekvämlighetsurval som kallas för snöbollsurval. Bekvämlighetsurval innebär att man väljer respondenter utifrån vad man hittar (Trost 2010, s. 140). I mitt fall innebar det att jag tillfrågade människor i min egen bekantskap. Vidare frågade jag dem ifall de möjligtvis kände människor i några av de yrkeskategorier som rangordnades med hög status kontra låg status. Därefter frågade de sina kontakter om de skulle kunna tänka sig att bli intervjuade inom mitt område. Att fråga människor vidare utifall de själva känner någon som kan tänkas vilja bli intervjuade kallas för snöbollsurval (Trost 2010, s. 141). Hade mina kontakter några de kände och dessa svarade ja till att vara med på en intervju fick jag deras kontaktuppgifter varpå jag kunde skicka mitt följebrev och bestämma tid och plats. Följebrevet skickades främst via mejl men kunde även ibland skickas via sms. Svarade inte den tillfrågade på mejlet eller sms:et efter cirka fem dagar valde jag att ringa upp dem för att på så sätt boka en tid Studiens respondenter Jag har genomfört totalt sju intervjuer där samtliga respondenter är verksamma i Värmland. Utav de som intervjuades ansågs tre ha hög yrkesstatus och fyra låg yrkesstatus. Respondenterna vars yrke anses ha hög status kommer gå under namnen Klara, Anna samt Erik medan de med yrken som anses ha låg status kommer gå under namnen Viktor, Maja, Olivia samt Emma. Dessa namn är påhittade och är till för att underlätta läsandet av uppsatsen. Jag valde att tilldelade dem ett namn som ofta är väldigt vanligt förekommande. När det kommer till ålder och arbetsplats har jag använt mig av vaga beskrivningar för att minska risken för respondenterna att bli igenkända. Detta har jag gjort i syfte att skydda intervjupersonernas identitet då vissa av deras svar kan ha upplevts personliga och känsliga. Innan respondenterna valde att medverka informerade jag dem också om att jag skulle komma att använda deras uppgifter konfidentiellt. Klara är i 50-årsåldern, utbildad civilekonom, och arbetar som kontorschef för en relativt stor offentlig verksamhet. Både Anna och Erik arbetar som läkare med inriktning kirurgi. Båda har gått läkarutbildning och båda är i 40-årsåldern. Emma har idag en tillsvidareanställning som personlig assistent men studerar även på universitetet. Hon är i 20-årsåldern. Maja är också i 15