Våld i nära relationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Våld i nära relationer"

Transkript

1 Våld i nära relationer en ögonblicksbild oktober 2011 maj 2012 Vilka verksamheter erbjuder stöd, vilket förebyggande arbete görs och hur ser behovet av kompetensutveckling ut i Halland? Ett samarbete mellan Region Halland, Hallands samtliga kommuner, rättsväsende, frivilligorganisationer, privat verksamhet och Länsstyrelsen Halland. våld i nära relationer kartläggning 1

2 Förord Region Halland har ansvarat för kartläggningen av arbetet med våld i nära relationer i Halland i samverkan med Hallands samtliga kommuner, rättsväsende, frivilligorganisationer, privat verksamhet och Länsstyrelsen Halland. Kartläggningen är en uppföljning av en tidigare kartläggning som genomfördes Målet med kartläggningen är att sprida information och inventera utvecklingsområden som avser arbetet med våld i nära relationer (mäns våld mot kvinnor, våldsutövare och barn som bevittnat våld) i länet. Kartläggningen har genomförts med statliga medel via Länsstyrelsen. Kontaktperson: Sigun Lilja Samordnare Våld i nära relationer Tfn Mobil E-post Länsstyrelsen i Hallands län Halmstad Grafisk produktion: M&CO Reklambyrå, Foto: Shutterstock, Tryck: Tryckservice, januari Om du vill beställa fler exemplar av denna trycksak, kontakta Broschyrbeställningen, tfn eller beställ via För några år sedan talades det om kvinnofrid. Idag används allt oftare begreppet Våld i nära relationer. Det är inte bara ett byte av namn/begrepp, utan också ett tecken på att kunskapen om problematiken och dess vidd ökat. Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet använder följande definition: Våld i nära relationer inkluderar alla typer av våld som kan förekomma mellan närstående i såväl heterosexuella som samkönade relationer samt inom syskon- och andra familje- och släktrelationer. Kännetecknande är att den utsatta har en nära relation till och ofta starka emotionella band till förövaren, vilket försvårar möjligheten till motstånd och uppbrott. Våldet sker vanligtvis inomhus i offrets egen bostad och ökar i allvar och intensitet ju längre relationen pågår. Våld i nära relationer är ett samhällsproblem. Förutom att det orsakar ett stort antal drabbade fysiskt och psykiskt lidande samt en påtaglig risk för traumatisering av familjernas barn, innebär våldet mycket stora samhällskostnader för sjukvård, sjukskrivningar inklusive arbetsbortfall, rättsväsende, kriminalvård och socialtjänst gjordes en kartläggning i Halland av det dåvarande kvinnofridsarbetet inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården, polisen, åklagarkammaren, frivården och frivilligverksamheterna. Motsvarande kartläggning har nu upprepats. Frågeställningarna har bland annat handlat om organisation, kompetens, arbetsformer, samverkan, möjligheter, problem och utvecklingsbehov. Det har naturligtvis inte varit möjligt att genomföra en total kartläggning men rapporten ger en ögonblicksbild av hur det ser ut i Halland. Att svaren från de intervjuade blivit varierande beror delvis på att arbetet är organiserat olika inom verksamheterna och att uppdragen ser olika ut. En sak är helt säker jämfört med den föregående kartläggningen. Allt fler verksamheter har påbörjat ett utvecklingsarbete och en kompetensutveckling inom området. Och inte minst har medvetenhet om problematiken ökat! Lika säkert är att det även fortsättningsvis krävs verksamhetsutveckling, förbättrad samverkan, kompetensutveckling samt inte minst ett ökat tillvaratagande av de drabbades erfarenheter och kunskaper! Anders Langemark Utvecklingsledare vid Avdelningen för regional samverkan 2 våld i nära relationer kartläggning våld i nära relationer kartläggning 3

3 Innehåll Uppdrag... 6 Metod... 7 Sammanfattning Kunskap och utveckling idag... 9 Forskning Verksamheternas ansvar Utvecklingsmöjligheter Kapitel 1 Verksamheter inom kommunernas socialtjänster Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Hylte Laholm Sociala jouren Översikt verksamheter i länet Kapitel 2 Hälso- och sjukvården Akutmottagningen, Halmstad Närakuten, Kungsbacka Vårdcentralen Breared Hälsans hus, Varberg Vårdcentralen Nyhem, Halmstad Vuxenpsykiatriska mottagningen, Laholm Psykiatriska slutenvården, Halmstad Barnpsykiatriska mottagningen, Kungsbacka Kvinnokliniken, Halmstad Kvinnokliniken, Varberg Mödrahälsovården i södra Halland Mödrahälsovården i norra Halland Habiliteringen, Varberg Kapitel 3 Rättsväsendet Polisen Åklagarmyndigheten Frivården Kapitel 4 Frivilligorganisationer och privat verksamhet Kvinnojouren i Falkenberg Kvinnojouren i Halmstad Brottsofferjouren i Varberg Män i fokus Tidigare kartläggningar i länet Referenser Bilagor Socialtjänstens regelverk Hälso- och sjukvårdens regelverk våld i nära relationer kartläggning våld i nära relationer kartläggning 5

4 Uppdrag Metod Syftet med detta arbete är att genomföra en kartläggning genom kontakter med respektive kommun, Region Halland och andra aktörer som berörs. Uppdraget innebär även att inventera behov av kompetensutveckling hos verksamheterna. Därefter ska en analys göras och förslag ges om eventuellt övriga möjliga samverkansområden. Nyckelpersoner inom socialtjänstens arbete med våld i nära relationer har kontaktats och intervjuats i grupp. Samtliga sex kommuner i länet har deltagit i kartläggningen. Intervjuer har företagits med personal som på ett eller annat sätt arbetar med våld i nära relationer. Ett antal av de intervjuade arbetar i stort sett heltid inom området, medan andra i sin yrkesutövning arbetar med problematiken eller undantagsvis träffar på och identifierar våld i nära relationer. Inom hälso- och sjukvården har representanter för ett urval av verksamheter intervjuats kring deras arbete med våld i nära relationer. Ansvariga nyckelpersoner har gett förslag på vilka personer inom hälso- och sjukvården som kan intervjuas. En ansvarig inom polisens verksamhet har intervjuats. Därefter har även representanter för kriminalvården och åklagarmyndigheten intervjuats. Intervjuer har även genomförts med representanter för två kvinnojourer och en brottsofferjour i länet. Därutöver har en representant för en privat behandlingsverksamhet med inriktning på män som utövar våld intervjuats. Kartläggningen är på intet sätt heltäckande gällande arbetet med våld i nära relationer i länet. Den ger ett urval och en ögonblicksbild av det pågående arbetet och utvecklingsprocesser. Intervjuerna har genomförts under perioden oktober 2011 till och med maj Totalt har 35 intervjuer genomförts med sammanlagt 64 personer inom ovanstående verksamheter. Länssamordnaren har via den regionala stödstrukturen och dess taktiska grupper inom regionen presenterat uppdraget och kartläggningen. Därefter framkom namn på personer som kunde delta och intervjuas. De frågor som använts har varit öppna och intervjuerna har spelats in. Därefter har länssamordnaren skrivit ut intervjuerna. Frågorna har anpassats utifrån om det gällt socialtjänst, hälso- och sjukvård, rättsväsendet eller frivilligorganisationerna. Rapporten har skrivits utifrån de svar som framförts. De intervjuade har tagit del av texten i rapporten och beretts möjlighet att lämna synpunkter för att undvika missuppfattningar och för att få med eventuella viktiga förändringar som genomförts sedan intervjutillfället. Samtliga intervjuer är sparade i ursprungligt skick. 6 våld i nära relationer kartläggning våld i nära relationer kartläggning 7

5 Sammanfattning Kunskap och utveckling idag Ett positivt utvecklingsarbete inom området våld i nära relationer har ägt rum sedan tidigare kartläggning Som exempel kan nämnas att alla kommuner idag har tillgång till gruppverksamheter som erbjuder hjälp till barn som bevittnat våld, Kriscentrum finns i två kommuner, specialiserade tjänster inom området våld finns i flera kommuner. Den länsövergripande socialjouren finns numera och har som prioriterat område våld i nära relationer. Kungsbacka är anslutet till sociala jouren i Göteborg. Ett utvecklingsarbete pågår inom vissa delar av hälso- och sjukvården där numera screening och intervjuer kring förekomsten av våld genomförs. Kartläggningen visar att en attitydförändring ägt rum inom polis och åklagarmyndighet när det gäller att arbeta med brott i nära relation. Detta har inneburit att specialistkompetens och särskilda arbetsgrupper idag finns för att arbeta med denna typ av brott. Intervjuerna visar på att denna förbättring lett till att fler anmälningar leder till åtal. Inom polis, åklagare och frivården genomförs utbildningar nationellt gällande våld i nära relationer. Hos frivilligorganisationerna genomförs ett viktigt arbete inom området och även där jobbar man med utvecklingsfrågor. Ett exempel är Falkenbergs kvinnojours särskilt skyddade boende för våldsutsatta med starkt skyddsbehov. Kunskapsnivån kring våld i nära relationer ser väldigt olika ut i de verksamheter som kartlagts. Kartläggningen innehåller intervjuer med de verksamheter vars huvudsakliga arbetsuppgift är att arbeta med våldsproblematik och bland de som förvånande nog inte kommer i kontakt med någon våldsutsatt eller våldsutövare. Kunskapsnivån inom den del som avser hälso- och sjukvården är varierande, men av intervjuerna framkom att det är viktigt för personalen att kunna ställa rätt frågor och att veta var den våldsutsatta/ våldsutövande kan söka hjälp. Numera har flera av kommunerna i länet verksamheter och speciella tjänster som är riktade mot våld i nära relationer. Kartläggningen visar att de som arbetar specifikt med dessa frågor har någon form av vidareutbildning inom området. Inom såväl kommunerna, hälso- och sjukvården som rättsväsendet används och utvecklas olika arbetsmetoder. Några exempel är riskbedömningsinstrument, screeningfrågor, Trappanmodellen, Children Are People (CAP) och Integrated Domestic Abuse Programme (IDAP). På senare år har flera av kommunerna arrangerat basutbildningar inom våld i nära relationer för den egna personalen och exempelvis hälso- och sjukvårdspersonalen hos samverkanspartners. I Region Hallands mål och strategier för åren framgår att invånarna i Halland ska erbjudas god och jämlik hälso- och sjukvård. Detta innebär att invånarna ska erbjudas samma hälso- och sjukvård oavsett var de bor i länet. 8 våld i nära relationer kartläggning våld i nära relationer kartläggning 9

6 Kartläggningen visar att ett återkommande problem i kommunerna är att det inte finns en lösning när det gäller att köpa tjänster av varandra eller samfinansiera verksamheter. Genomgående i intervjuerna med personal inom hälso- och sjukvården framgår att det finns en efterfrågan gällande handlingsplaner och riktlinjer rörande våld i nära relationer. Kunskap och fortbildning inom området efterfrågas, liksom kompetens att ställa frågor kring våld och att tolka tecken på att våld förekommer. Nationellt centrum kvinnofrid (NCK) har på sin hemsida förslag på frågeställningar som kan användas inom hälso- och sjukvården för att ställa frågor om våld. Av kartläggningen framgår att detta frågematerial inte används i någon större omfattning inom hälso- och sjukvården i Halland. Under arbetet med kartläggningen har det framkommit att NCK bildat ett nationellt nätverk med möten två gånger per år för hälso- och sjukvårdens representanter. Halland som enda län deltar inte i detta nätverk. Kartläggningen visar att mycket utvecklingsarbete kvarstår inom länet. Detta framförallt inom delar av hälso- och sjukvården för att uppmärksamma och utveckla arbetet med våldsutsatta, våldsutövare och barn som bevittnat våld. Forskning Våld i nära relationer är ett folkhälso- och samhällsproblem som måste bekämpas på bred front. Barn som växer upp i familjer där det förekommer våld mellan vuxna löper tio gånger högre risk att utsättas för misshandel än där våld inte förekommer, enligt Staffan Jansson professor i folkhälsovetenskap/socialpediatrik vid Karlstads och Örebro universitet. I de familjer där mannen misshandlar kvinnan förekommer enligt Janson i 60 % av fallen även barnmisshandel. Barn som växer upp i familjer med missbruk eller annan social utsatthet löper inte samma risk att utsättas för våld som barn där våld förekommer mellan vuxna. Verksamheternas ansvar är nödvändig för att komma i kontakt med och arbeta med våldsutsatta, barn som bevittnat våld och våldsutövare. innebär att använda specifika kunskaper och resurser för att bedriva ett gemensamt arbete med våld i nära relationer. I sammanhanget är det av yttersta vikt att styrning sker där ledningen aktivt driver på samverkan och stödjer dess utveckling. De olika aktörerna bör samverka för att ha en strategi för att utföra arbetet gällande våld i nära relationer. Av lagstiftningen framgår att verksamheterna har ett uppdrag att samverka och ta ett gemensamt ansvar för dessa frågor. Den ekonomiska utvecklingen i samhället visar på att allt stramare ekonomiska villkor finns att vänta och att samverkan mellan olika kommuner, hälso- och sjukvård, frivilligorganisationer med flera är av yttersta vikt för att använda kompetens och resurser på optimalt sätt i arbetet med våld i nära relationer. Nämnas kan även att de mindre kommunerna med ett lägre befolkningstal inte kommer att kunna ha fullgod kompetens gällande våld i nära relationer och andra uppdrag som ingår i socialtjänstens verksamhetsområde. I dessa kommuner kan samverkan/samgående vara ett sätt att upprätthålla kompetens och service. Ett syfte med samverkan är att synliggöra de samverkande parternas insatser så att dessa blir välkända och anpassade till målgruppens behov. Insatser för att arbeta med våld i nära relationer innebär att ett antal aktörer måste samverka. Kommunen har det yttersta ansvaret men andra verksamheter måste ta sitt ansvar (Prop. 2006/07:38 s.15, SOSFS 2009:22). De olika aktörerna bör utveckla en samsyn utifrån sina olika professioner och kunskaper. Samtidigt behöver god tillit finnas till varandras kompetenser. Att arbeta med och sprida kunskap om hanteringen av skyddade personuppgifter är väsentligt, eftersom det är av yttersta vikt för den våldsutsatta och barnen att uppgifter om dem inte kommer till våldsutövarens kännedom. Av de uppgifter som framkommit i kartläggningen bör nämnas att det händer att uppgifter läcker ut och kommer den våldsutsatta till skada. En anledning till detta är troligen okunskap och även otillräckliga sekretessregler. Utvecklingsmöjligheter Utifrån den kartläggning som genomförts i länet har följande utvecklingsmöjligheter framkommit: Gemensamma utvecklingsmöjligheter Gemensam utbildningsplanering efterfrågas, såväl grundläggande som mer riktad spetskompetensutbildning. Övergripande utbildningsinsatser, som med jämna mellanrum återkommer för att delge olika personalgrupper och även nyanställda kunskap inom området. Handbok; våld i nära relationer, med vägledning för personal inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, rättsväsende med flera. Utveckling av kunskapen och arbetet med hanteringen av skyddade personuppgifter. Utveckling av insatser för våldsutsatta med specifika problem. Inte minst för dem med särskilda behov på grund av funktionsned- sättning, missbruksproblematik eller utsatthet gällande hedersproblematik. Samtliga behöver göra förtydliganden hur hitta information om vilken hjälp som finns när det gäller våld i nära relationer på respektive hemsida. Utvecklingsförslag för kommunerna Insamling av gemensam statistik inom kommunerna gällande förekomsten av våld i nära relation inom olika verksamheter. Länsövergripande/kommungemensamma insatser gällande våldsutövare. Länsgemensamt boende för våldsutövare. Ett ersättningssystem för att kommunerna i länet ska kunna köpa tjänster av varandra. Hälso- och sjukvårdens specifika möjligheter till utveckling Satsning för att sprida kunskap och öka medvetenheten inom området. Öka och sprida kunskapen kring screening och frågor gällande våld i nära relation i övrigt. Utveckla handlingsplaner, riktlinjer och checklistor rörande våld i nära relationer inom hälso- och sjukvårdens område. Att beslut fattas om att prioritera arbetet med våld i nära relationer inom hälso- och sjukvården. Kunskapen om våld i nära relationer måste öka. Metoder att ställa frågor om våldsutsatthet behöver utvecklas och få en större spridning. Verksamheter som arbetar med och har metoder för att fånga upp våldsutövare är ett utvecklingsområde att arbeta med i hela Halland. Frivården och några av kommunerna arbetar med våldsutövare. Flera av kommunerna, delar av hälso- och sjukvården, rättsväsendet och frivilligorganisationerna arbetar med att utveckla arbetet gällande våld i nära relationer. 10 våld i nära relationer kartläggning våld i nära relationer kartläggning 11

7 Kapitel 1 Verksamheter inom kommunernas socialtjänster Kungsbacka Intervju med enhetschefen och fyra personer som arbetar vid Kriscentrum inom socialtjänsten i Kungsbacka. Inom Kriscentrum i Kungsbacka arbetar man med såväl kvinnor som män, enskilt och i grupp. Det bedrivs även gruppverksamheter samt enskilda samtal enligt Trappanmetoden för barn som bevittnat våld. När en kvinna sökt hjälp hos Kriscentrum träffar man henne ett antal gånger i enskilda, individuella samtal. Utgångspunkten är kvinnans speciella situation, känslor och tankar. Därefter erbjuds hon delta i gruppverksamhet där antalet deltagare uppgår till högst åtta kvinnor. Det bedrivs även samtalsbehandling med män som utövar våld samt kurativa samtal för män som befinner sig i kris främst på grund av någon relationsinriktad problematik. Personalen är speciellt inriktad på att arbeta med männen. Hösten 2009 startade Kriscentrum, tidigare bedrevs arbetet med våld i nära relationer inte inom en enhetlig arbetsgrupp. Under hela 2000-talet har man i olika former arbetat med projekt kring våld i nära relationer. På Kungsbacka kommuns hemsida finns information kring arbetet gällande våld. Det finns även informationsfoldrar som finns tillgängliga på till exempel vårdcentraler. En lokal samverkansgrupp (CARLA) har startat upp på nytt, där finns bland andra Kriscentrum, polisen, hälso- och sjukvården, brottsofferjouren och kvinnojouren representerade. CARLA samverkan bidrar till att göra arbetet gällande våld i nära relationer känt och att sprida kunskap. Kriscentrum samverkar i övrigt med andra delar av socialtjänsten, skolan, vårdcentraler och mödravården, polisen, brottsofferjouren med flera. Särskilda grupper Inom Kriscentrum arbetar man en hel del med kvinnor under 25 år som är våldsutsatta och som behöver stöd. Av kvinnor som är över 65 år deltar endast ett fåtal i Kriscentrums verksamhet. Det är inte lätt att nå den åldersgruppen. Detsamma gäller de funktionsnedsatta, våldsutsatta kvinnorna. 12 våld i nära relationer kartläggning våld i nära relationer kartläggning 13

8 Kompetens Våld i nära relationer är ett svårt område att arbeta med, det krävs vidareutbildningar inom området och inte bara grundutbildning. Det är även viktigt att ha professionell handledning för att kunna utföra ett arbete med hög kvalitet. Det behövs kompetensutveckling på flera nivåer, dels organisatoriskt och dels strategiskt, med inriktning på hur arbetsmetoder kan förbättras. Vidare behövs kompetensutveckling som förbättrar utrednings- och behandlingsmetoder i arbetet med individer och grupper. Framtida arbete Det är viktigt att ha en ständigt pågående process för att ha en utveckling inom området. Mål och handlingsplaner Målsättningen är att alla som söker ska få hjälp. Det finns även en tidsangivelse för inom vilken tid till exempel en hjälpsökande kvinna ska få kontakt och hjälp. Det finns idag ingen handlingsplan gällande våld i nära relationer. Dock sker en viss rapportering till nämnden för Individ och Familjeomsorg. De olika gruppverksamheterna utvärderas kontinuerligt. Vi hjälper individer att bli medvetna om deras utsatthet, vi vill se kvinnor segla ut härifrån som är kapabla. Det finns möjlighet att söka hjälp utan att uppge sitt namn. Det är inte ofta personalen inom Kriscentrum kommer i kontakt med någon som har skyddade personuppgifter. Det har dock hänt att kvinnor som kommer till exempel via kvinnojouren till Kungsbacka därefter sökt sig till Kriscentrum. Äldreomsorg I intervju med enhetschefen för hemtjänsten i centrala Kungsbacka framkom följande: Internt arbete Inom äldreomsorgen uppstår problematik kring att den enskilde kan bli kränkt av närstående som på grund av okunskap agerar utan ont uppsåt. Personalen kan gå in där och agera och hjälpa den enskilde och dess anhöriga. Det förekommer att den friske kränker den sjuke och tvärtom. Om något ärende gällande våld i nära relation skulle förekomma finns en kontaktperson inom individ- och familjeomsorgen (IFO) att ringa till. Det går att få vägledning och hjälp från IFO och kvinnojouren. När det gäller enskilda ärenden så sker samverkan. Inom de olika delarna av socialtjänsten köper man tjänster av varandra och det fungerar väl. Det finns en politisk viljeinriktning i Kungsbacka att äldreomsorgen, funktionhinderenheten och IFO ska samverka i högre utsträckning. Kompetens Personalen har inte rätt kompetens för att jobba med våld i nära relationer. De har däremot en generell kunskap om att gå in och arbeta i familjer. Det skulle behövas en generell övergripande kompetensutveckling gällande våld i nära relationer med frågeställningar som exempelvis: hur lägga märke till och agera? Som arbetsgivare vore det önskvärt att man lär sig mera om hur frågeställningar kring våld hanteras när det gäller anställda som de kan misstänka utsätts för våld i hemmet. Mål och uppföljning Det finns ingen handlingsplan när det gäller våld i nära relationer. Verksamhet i Kungsbacka styrs av riktlinjer. Det är inte vanligt förekommande med skyddade personuppgifter inom äldreomsorgen, men det förekommer att personal har det. Den intervjuade är då noga med att kontrollera med den enskilde vad som gäller och vad som eventuellt kan lämnas ut. Kungsbacka Kommunen har uppmärksammat och arbetat under lång tid med våld i nära relationer i olika former. Utvecklingsarbete inom området pågår. med andra myndigheter och verksamheter har intensifierats på senare år. Personal finns som i huvudsak arbetar med våld i nära relationer. Personal med spetskompetens inom området finns. Barngruppsverksamheter finns. Politisk viljeinriktning som främjar samverkan mellan äldreomsorg, funktionshinderenhet och IFO finns. Handlingsplan gällande våld i nära relationer saknas, dock styrs verksamheterna av riktlinjer och rapportering till respektive nämnd. 14 våld i nära relationer kartläggning våld i nära relationer kartläggning 15

9 Varberg I intervju med enhetschef äldreomsorgen, enhetschef barn och familj, enhetschef för vuxenenheten och kvinnofridshandläggare. Arbete med våld i nära relationer idag Inom vuxenenheten i Varberg finns för närvarande fyra kvinnofridshandläggare. Det finns en speciell kvinnofridstelefon som behövande kan ringa till och det är alltid någon som svarar under kontorstid. De som ringer ska kunna få kontakt med någon samma dag. Om det finns barn i familjen kopplas alltid en barnhandläggare med. Det finns bra rutiner för detta och samarbetet fungerar väl enligt de intervjuade. Det finns dock ett problem och det är att det inte finns någon verksamhet i Varberg att hänvisa vidare till, till exempel behandling eller skyddat boende. Vad gäller skyddat boende finns ett samarbete med kvinnojourerna och vid behov köper socialtjänsten platser externt om någon kvinna och barn behöver komma bort från mannen och sitt nuvarande boende. För stöd i övrigt förekommer det att hjälpsökande hänvisas till kuratorer på vårdcentralerna. Sedan många år finns barngrupper för barn som bevittnat våld och barn i missbruksmiljö inom nämndens verksamhet. Dessa är välfungerande verksamheter. Numera kan barn/ ungdomar söka direkt till gruppverksamheterna. Tidigare var detta en beslutad insats efter utredning med stöd av socialtjänstlagen. Inom de delar som har många privata utförare kan problem uppstå om man misstänker att våld förekommer mot vårdtagaren av till exempel den som är personlig assistent/ anhörig. Om problematiken påtalas händer det att vårdtagaren och dess anhöriga byter assistansbolag. Handlingsplaner/rutiner Skriftliga rutiner gällande våld i nära relationer finns och de är nyligen omarbetade. Förslag till förändringar Tidigare har försök gjorts för att kunna köpa tjänster gällande insatser inom området våld i nära relationer från Kungsbacka, men det har inte gått att genomföra på grund av att det är svårt att komma överens om omfattningen. I Varberg arbetar man nu för att kunna skapa egna verksamheter och socialnämnden har fattat beslut om detta. Från och med juni 2012 kommer Varbergs omsorg (den kommunala egenregin) att erbjuda gruppbehandling, enskilda samtal och praktiskt arbete kring våldsutsatta kvinnor/män. Delar av dessa arbetsuppgifter utförs idag av de fyra kvinnofridshandläggarna. Dessutom kommer de att erbjuda behandling för våldsutövande män/ kvinnor enskilt och i trepartssamtal. Det sistnämnda innebär att mannen får en egen kontaktperson under den tid som en utredning pågår kring våld i nära relation inom barn/familjeenheten. Mannens egen kontaktperson ska motivera och hjälpa honom, utreda hans föräldraförmåga och arbeta med honom som förälder till barnen. Tidigare verksamhet gällande våld i nära relationer För några år sedan fanns det gruppverksamhet för våldsutsatta kvinnor, det var ett samverkansprojekt under två år mellan kommunen och landstinget. Detta lades ner eftersom landstinget drog sig ur då man inte ville vara med och betala längre. 16 våld i nära relationer kartläggning våld i nära relationer kartläggning 17

10 Särskilda grupper Inom de olika enheterna förs statistik över antal ärenden, verksamhetsberättelser upprättas och nämnden tar del av dessa. Sedan år 2008 förs statistik gällande våld i nära relationer. Alla samtal som inkommer till kvinnofridstelefonen räknas. När det gäller statistik rörande barn så arbetar man på att förbättra underlaget för detta. Den avdelning som handhar utvecklings- och kvalitetsfrågor reviderar olika verksamheter, vilket innebär uppföljning av basutbudet och att kvalitetskraven hålls. Dock har ännu inte alla verksamheter dessa uppföljningskrav idag men enligt planeringen ska detta byggas ut. De intervjuade uppger att det är ett problem att föra statistik så att den visar rätt uppgifter. Det vore en fördel om man till exempel kunde ange flera orsakskoder när en anmälan om att barn misstänks fara illa inkommer. Noterar man att det är en anmälan från polisen men inte något ytterligare, som att barnet bevittnat våld, så finns det inte med i statistiken. Detta medför att våld i nära relation inte registreras i den omfattning som det förekommer. Äldreomsorg Inom äldreomsorgens hemtjänst är det svårt att hantera de våldsutsatta, eftersom det är svårt för personalen att veta vad man kan göra. Tidigare fanns en projektledare gällande våld i nära relationer men nu undrar äldreomsorgen vem som är ansvarig för dessa frågor. Det finns en del samverkan kring äldre kvinnor mellan kvinnofridssamordnarna och äldreomsorgen. Dementa kvinnor och deras anhöriga erbjuds delta i gruppverksamheter och där kommer troligen frågan om våld upp. För några år sedan fanns en projektledare gällande våld i nära relationer för hela socialförvaltningen och hon började med äldreomsorgen. En föreläsning hölls som var välbesökt av personalen. Funktionshinderområdet Intervju med en enhetschef inom utförarsidan och en handläggare/metodhandledare inom funktionshinderområdet. Internt arbete Handläggare inom funktionshinderområdet tillhör vuxenenheten där kvinnofridssamordnarna finns. Om behov uppstår finns ett naturligt samarbete med kvinnofridssamordnarna. Det har varit lite olika bud inom förvaltningen huruvida kvinnofridssamordnarna ska finnas kvar i den funktion de idag har eller inte. Inom boendestödsdelen tar man i första hand kontakt med respektive handläggare om problematik kring våld skulle uppmärksammas kring en enskild. Därefter kommer kvinnofridshandläggaren in och hjälper till. sker internt med bland andra kvinnofridshandläggarna och de som utreder barn som misstänks fara illa. Externt samarbete finns med polisen, skolan, gruppverksamheter såsom barn i våldsmiljöer. gäller även annat än förekomsten av våld i nära relation. Kompetens Överlag behövs mera kunskap kring våld i nära relationer. Hur se tecken på våld och vad göra är frågeställningar som behöver utvecklas. Mål och uppföljningar Det finns en övergripande handlingsplan gällande våld i nära relationer, men ingen speciell för funktionshinderområdet. Våld i nära relation ingår inte i de mål som finns för verksamheten. På uppdragssidan inom verksamheten har det vid något enstaka tillfälle förekommit att någon haft skyddade personuppgifter. Men det är väldigt ovanligt. Hur länge jag än jobbar så är det svårt att nå fram till vissa personer. Det ligger i vilka svårigheter man har och att kommunicera. Det behövs nog mera kunskap kring våld i nära relationer. Det finns personer som är bättre på att tala om detta än vi, med alternativ kommunikation och bilder. De kan nog få helt andra svar. Varberg Handlingsplan och skriftliga rutiner för våld i nära relationer finns. Grupper för barn som bevittnat våld finns sedan länge. Verksamheter för våldsutsatta och våldsutövare är under uppbyggnad. Mera kunskap kring våld i nära relationer efterfrågas överlag. Inom funktionshinderenheten och äldreomsorgen vill man öka kunskapen: hur se tecken på våld och vad göra? 18 våld i nära relationer kartläggning våld i nära relationer kartläggning 19

11 Falkenberg Intervju med två enhetschefer och en utredningssekreterare. Interna verksamheter/samverkan Arbetet när det gäller våld i nära relationer bedrivs inom olika delar av förvaltningen. Kvinnor som söker akut hjälp kommer till enheten för försörjningsstöd och kan då få hjälp med att söka sig vidare till andra delar av förvaltningen och kvinnojouren. Inom kvinnofridsteamet arbetar man på olika nivåer med relationsvåld och då även med kvinnor som har missbruksproblematik. Arbetet utförs såväl i grupp som genom enskilda samtal med kvinnan. För barn som bevittnat våld finns gruppverksamhet att tillgå. En mottagning för män som utövar våld är under uppstart. Den ska vara lokaliserad på annan plats än verksamheten som arbetar med våldsutsatta. Inledningsvis kommer mottagningen att hålla öppet en dag i veckan. Information om mottagningen för män ska spridas med hjälp av samverkanspartners såsom övrig socialtjänst, hälso- och sjukvård, polis och kriminalvård. På planeringsavdelningen, vilken är övergripande för hela socialnämndens verksamhet, finns den person som är sekreterare inom den samverkansgrupp som finns gällande arbetet med våld i nära relationer i kommunen. I samverkansgruppen finns representanter från socialtjänsten, närsjukvården, privat vårdcentral, vuxenpsykiatrin, barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen (BUP), polisen, kriminalvården, åklagaren, Falkenbergs Bostads AB (FABO), kvinnojouren, brottsofferjouren, kultur- och fritidsförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen. sgruppen anordnar halvdagars basutbildningar gällande våld i nära relationer. Samtliga ska ha deltagit i en sådan utbildningshalvdag. Utbildningen vänder sig till alla anställda inom de olika delarna av samverkansgruppen. Under halvdagen informerar de olika verksamheterna som arbetar med våld i nära relationer om sitt arbete. inom förvaltningen när det gäller våld i nära relationer är god. Det finns även ett gott samarbete med FABO. Det vore en fördel att enkelt kunna samarbeta med andra kommuner gällande skydd för kvinnor och barn, till exempel genom att byta skyddade boenden mellan kommunerna vid behov. Under våren 2011 förtydligades vistelsebegreppet i socialtjänstlagen, vilket skulle kunna underlätta ansvarsfördelningen mellan kommuner gällande våldsutsatta. Handlingsplaner/rutiner Det finns en övergripande handlingsplan för kommunen och denna är under revidering. Inom försörjningsstöd finns en speciell checklista som används. I verksamhetsberättelsen som presenteras för socialnämnden redogör kvinnofridsteamet och barngruppsverksamheterna för sitt arbete gällande relationsvåld. Särskilda grupper Inom vuxenenheten har man under flera års tid arbetat med missbrukande, våldsutsatta kvinnor. Detta har tidigare bland annat finansierats av utvecklingsmedel via Länsstyrelsen. 20 våld i nära relationer kartläggning våld i nära relationer kartläggning 21

12 De intervjuade anser att det är viktigt att jobba med missbruket för att sen ta itu med problematiken kring våldsutsattheten. En svårighet är dock att vid behov hitta skyddat boende för missbrukande, våldsutsatta kvinnor. Kvinnojourerna har som regel inte möjlighet att ta emot dessa. En ansökan om gruppledarutbildning vid Bräcke Diakoni i Göteborg har gjorts gällande två anställda vid daglig verksamhet inom funktionsnedsättningsområdet och en från kvinnofridsteamet. Syftet är i första hand att inom daglig verksamhet arbeta förebyggande för att flickorna/kvinnorna ska få hjälp med att sätta gränser. Förhoppningen är att dessa kunskaper då kommer att sprida sig inom funktionshinderområdet. Inom äldreomsorgen har man ingen egen verksamhet rörande våld i nära relationer, men det finns planer att på sikt även där kunna utbilda gruppledare. Personal från äldreomsorgen har dock deltagit i utbildningshalvdagen inom området. Kompetensutveckling En stor del av personalen har rätt kompetens för att arbeta med våld i nära relationer och att genomföra riskbedömningar. Dock skulle en utveckling behövas när det gäller att upptäcka och synliggöra män som slår och hur man arbetar med denna problematik. Inom äldreomsorgen och funktionshinderenheten finns en efterfrågan på fortbildning inom området gällande arbetsledare och chefer. Detta för att dessa ska kunna stödja sin personal. Framtida arbete Under år 2011 har en aktivitetsplan för samverkansgruppen/kvinnofrid i Falkenberg upprättats: Kompetensutveckling: fortsatt halvdagars basutbildning för personal hos samtliga aktörer, information om vilka resurser som finns att tillgå inom kvinnofridsteamet, barngruppsverksamheten och upplysningar relationsvåld. Fokus ska vara på vad man som personal gör när man upptäcker att det förekommer våld. i akuta fall: fortsatt utveckling inom detta område, bilda en samverkansgrupp för akuta insatser. med andra kommuner kring skyddat boende: utveckla samverkan med socialtjänst, kvinnojour och bostadsbolag i andra kommuner för att möjliggöra skyddat boende för kvinnor och barn i andra kommuner. mellan socialtjänst och kriminalvård: utveckla samverkan kring brottsoffer. Revidering av kvinnofridsplanen. Ett utvecklingsarbete pågår för att se om socialnämnden ska starta upp verksamhet för våldsutövare och hur denna ska se ut. Tidigare har man försökt köpa in tjänster från grannkommuner men det har varit svårt att hitta ett sätt att lösa den ekonomiska delen. För att kunna gå ut med information till våldsutövare behövs en egen verksamhet att hänvisa till och detta finns inte idag. Det behövs även en utveckling av hur man ska kunna nå fler våldsutövare och erbjuda hjälp. De intervjuade uppger att hanteringen av sådana uppgifter kunde förbättras. När en kvinna och barn får hjälp att flytta till en ny kommun från Falkenberg så skrivs inte namnet på kommunen in i personakten. En fråga är om de personakter som innehåller uppgifter om personer med skyddade personuppgifter överhuvudtaget ska hanteras i datasystemet. Äldre och funktionsnedsatta Intervju med avdelningschefen för äldreomsorgen och funktionshinderenheten i Falkenberg. Internt arbete Vid intervju med chefen för avdelningarna som arbetar med äldre och funktionsnedsatta framkom att en stor del av verksamheterna under år 2013 ska utföras på entreprenad. Det finns därför osäkerhet om befattningar och organisation inom kommunens del. Det finns en övergripande handlingsplan gällande våld i nära relationer i kommunen. Inom äldreomsorgen och funktionshinderenheten har man ännu inte brutit ner och gjort någon egen handlingsplan. Några diskussioner på ledningsnivå gällande våld i nära relationer har inte hållits men det är ändå ett område som det ska arbetas med. Personal har deltagit i utbildningsdagar inom området. Inom gruppboende används avvikelserapportering vid våld mellan boende. Om problematik kring våld i nära relationer skulle uppstå så sker samverkan med individoch familjeomsorgen. Kompetens Personalen har nog rätt kompetens, men det krävs en tydlighet och ett arbete med att bryta ner den övergripande handlingsplanen. Den basutbildning som anordnats har personal deltagit i. Det är positivt om Region Halland tänker på samtliga kommuner när det gäller kompetensutveckling inom våld i nära relationer. Det är viktigt att uppmärksamma till exempel sjukvårdspersonalen inom kommunen på dessa frågor och att diskussionen hålls levande. Vilka frågor ska ställas när man misstänker våld och så vidare? En implementeringsplan i kommunen kring dessa frågor vore bra. När någon anställd personal har skyddade personuppgifter så finns en rutin kring hanteringen av detta. Falkenberg Lokal samverkansgrupp finns sedan länge. Övergripande handlingsplan finns. Basutbildningar våld i nära relationer för personal inom de olika verksamheterna anordnas regelbundet. Barngrupper för barn som bevittnat våld finns att tillgå. Arbetet med våld i nära relationer utförs inom olika delar av socialtjänsten, ett kvinnofridsteam finns. Ett långsiktigt utvecklingsarbete genomförs. 22 våld i nära relationer kartläggning våld i nära relationer kartläggning 23

13 Halmstad Intervju med enhetschef och två anställda inom Kriscentrum i Halmstad. Interna verksamheter Inom socialtjänsten i Halmstad, barn- och ungdomsavdelningen, finns Kriscentrum som är en enhet som är helt inriktad på målgruppen våld i nära relationer. Dessutom arbetar även familjerådgivningen samt mottagnings- och utredningsenheten inom barn- och ungdomsavdelningen med problematiken. I Kriscentrum finns 8,0 årsarbetare. Kriscentrum arbetar med vuxna som utsätts för våld i nära relation, vuxna som utövar våld i nära relation och barn som och/eller bevittnat våld i nära relation. Kontinuerligt bedrivs gruppverksamhet och enskilda samtal med såväl kvinnor som är utsatta för våld, barn som bevittnat våld och med män som utövar våld. Initialt när en kvinna söker sig till Kriscentrum genomförs en kartläggning av det våld hon upplevt. Om kvinnan har barn görs en bedömning om en anmälan till mottagningsenheten ska göras. Under ärendets gång görs kontinuerliga riskbedömningar och säkerhetsplaneringar kring kvinnan och det enskilda barnet. Riskbedömningar görs för att kunna bedöma vilken risk kvinnan och barnen lever i och vilket skydd som behövs. De riskbedömningsinstrument som används är SARA, Patriark och Cambells, vilka samtliga är rekommenderade av Socialstyrelsen. När det gäller barn och arbetet med dessa används flera olika arbetssätt, allt från krissamtal enligt Trappanmodellen och individuella behandlingssamtal under en begränsad tid till familjesamtal och gruppbehandling under en längre tid. De som söker hjälp hos Kriscentrum i Halmstad kan ringa själva eller komma via biståndsbeslut från myndighetsdelen inom socialtjänsten. De intervjuade uppger att de som söker själva fått tips och rekommendation från kuratorer på till exempel vårdcentralen, mödrahälsovården, polisen, försörjningsstöd inom socialtjänsten och vänner/väninnor. När beslut om bistånd i form av insats från Kriscentrum fattas, upprättar behandlaren tillsammans med den hjälpsökande en genomförandeplan. Genomförandeplanen följs upp var tredje till var sjätte månad. Det händer även att Kriscentrum får ett uppdrag under den tid som barnets förhållanden utreds av myndighetsdelen inom avdelningen. Ett lokalt nätverk finns för våld i nära relationer, där Kriscentrum i Halmstad, polisen, sjukvården, kriminalvården deltar. Det finns även ett kunskapsnätverk mellan socialförvaltningen och arbets- och utbildningsförvaltningen. Kriscentrum representeras i den länsövergripande Referensgruppen gällande våld i nära relationer liksom i Referensgruppen för övergrepp och barnmisshandel. Kompetensutveckling Kriscentrum har hittills, en halv dag varje månad, arrangerat en basutbildning för 24 våld i nära relationer kartläggning våld i nära relationer kartläggning 25

14 samarbetspartners med föreläsning och tillfälle till diskussioner. Under år 2012 har hittills genomförts två basutbildningar som handlade om hedersrelaterat våld. De samverkanspartners som bjudits in kommer från övriga socialtjänstverksamheter, hälsooch sjukvården och ses som en kontinuerlig fortbildning gällande våld i nära relationer. De intervjuade uppger att basutbildningen är välbesökt. Personal från Kriscentrum deltar även vid utbildningsdagar för till exempel undersköterskor, läkarsekreterare, AT-läkare och polisaspiranter. De intervjuade uppger att de ofta blir kontaktade för att delge information om våld i nära relationer och Kriscentrums verksamhet. Efter beslut om neddragning av Kriscentrums verksamhet kommer basutbildningarna endast att rikta sig till personal internt inom socialtjänsten. Mål och handlingsplan Det finns en förvaltningsövergripande handlingsplan när det gäller våld i nära relationer och varje enhet inom avdelningen skulle under år 2011 upprätta en egen handlingsplan för sin verksamhet. Det finns ingen angiven tidsintervall för när dessa handlingsplaner ska revideras. Kriscentrum för statistik gällande de kvinnor, män och barn som man kommer i kontakt med. Särskilda grupper Kriscentrum har ett uppdrag att intensifiera arbetet när det gäller våld mot missbrukande kvinnor och kvinnor med funktionsnedsättning. Beträffande äldre kvinnor, över 65 år, finns inget organiserat samarbete med hemvårdsförvaltningen. Det ska dock finnas broschyrer tillgängliga gällande våld i nära relationer inom hemvårdsnämndens verksamheter. Representanter från hemvårdsförvaltningen är inbjudna till det lokala nätverket gällande våld i nära relationer men deras närvaro har varit sporadisk. Inom förvaltningen finns det en person som har hand om frågor gällande skyddade personuppgifter. Av de kontakter som Kriscentrum har med våldsutsatta kvinnor framgår att uppgifter läcker ut trots beslut om skyddade uppgifter. Detta är ett problem, regelverket på detta område är inte heltäckande. Framtida arbete Socialnämnden i Halmstad har fattat beslut om budgetneddragning vilket innebär att Kriscentrum minskar till att omfatta 4,5 tjänster från och med maj Det innebär i stort sett en halvering av antalet tjänster. Verksamheten ska vara inriktad på enskilda kris- och stödsamtal med korta behandlingstider. Om det finns behov för den enskilde av längre behandlingstid/terapi ska denna söka hjälp inom sjukvården eller hos privata terapimottagningar. Kriscentrums behandlingsmodell ska rikta sig till enskilda och grupper av kvinnor, män och barn. Dock inte i form av familjesamtal. De hjälpsökande ska även fortsättningsvis kunna söka direkt till Kriscentrum men huvuddelen ska komma via andra delar inom socialtjänsten, till exempel via biståndsbeslut inom myndighetsdelen. En av de 4,5 tjänster som ska finnas kvar ska på prov vara place- rad i mottagningsenheten. Detta för att möta upp våldet i tidig kris och sedan föra med sig ärendet för behandling inom Kriscentrums ram. Äldreomsorg I intervju med en enhetschef inom äldreomsorgen framkom följande: Internt arbete Om våldsproblematik kommer till personalens kännedom ute i hemtjänsten så lyfts ju alltid frågan med chefen och sjuksköterskan. När det gäller hemtjänst så arbetar personalen i den enskildes hem och vet inte vad som förekommer när de inte är där. Personalen kan ana att våld förekommer. När det gäller den äldre generationen så är våld som regel förknippat med att den enskilde drabbats av demens eller annan sjukdom. I övrigt känner inte äldreomsorgspersonalen till mycket av våld. förekommer med anhöriga, demenssjuksköterska, läkare och övrig sjukvård gällande till exempel äldre som drabbas av demenssjukdom. Det förekommer även samverkan med andra verksamheter inom socialtjänsten. Beträffande kontakt med anhöriga så respekteras den enskildes vilja att inte tala med anhöriga om så är fallet. Kompetens Tidigare har någon personal deltagit i Kriscentrums basutbildning. Föreläsningen upplevdes intressant men att ingen koppling fanns till den egna verksamheten. Dock behövs stöd och handledning i svåra arbetssituationer. Mål och uppföljningar Det finns mål för verksamheten men inte för våld i nära relationer. Målen bygger på kvalitet, kontinuitet och nöjda kunder. Det är väldigt sällsynt med skyddade personuppgifter inom äldreomsorgen och skulle situationen uppstå så kan det lösas. Funktionshinderområdet Intervju med två enhetschefer för gruppbostäder. Internt arbete Förekommer våld mellan boende så finns det handlingsplan om hur detta ska förebyggas och hanteras. Det finns en övergripande plan gällande våld inom Halmstads kommun och den ska brytas ner för att anpassas till den egna verksamheten. Inom arbetsgrupperna talas det om våld när detta är aktuellt och egen handlingsplan upprättas vid behov. En av de intervjuade uppger att det inte förekommer våld på hennes arbetsplats så där har det hittills inte varit aktuellt att upprätta handlingsplan. Det vore bra om mannen i det här fallet fått ett erbjudande men i så fall måste man inse att det finns ett problem. Jag har ju tidigare varit på utbildning och då har man fått höra hur män fått hjälp när de insett att de har problem. För den mannen vi hade kontakt med hade det varit väldigt bra om han fått hjälp. 26 våld i nära relationer kartläggning våld i nära relationer kartläggning 27

15 Vid förekomst av våld i nära relationer har man använt sig av Kriscentrum, det har dock inte varit helt okomplicerat eftersom mannen som utövat våld inte upplevde något problem själv. Kompetens En hel del av personalen har deltagit i basutbildning kring våld i nära relationer anordnad av Kriscentrum i Halmstad. Det finns dock frågetecken kring hur det kommer att bli när Kriscentrum drar ner på sin verksamhet. Kompetensutveckling behövs och särskilt finns behov av detta för de som arbetar med utvecklingsstörda. Alla anställda skulle behöva basutbildning. Det här är ett medmänskligt problem, vi har brukare som kan råka illa ut och vi har medarbetare, granne, kompis. Det är viktigt att inte skuldbelägga kvinnan och tycka att hon är svag. Jag hade en medarbetare som hade en blåtira som hon fått när hon ramlat och hon berättade att ingen frågade vad som hänt henne. Ser man någon som skadat armen så frågar man vad som hänt men inte i detta fall. Man är nog rädd för att få veta. Mål och uppföljning Inom verksamheterna finns mål som följs upp i form av verksamhetsberättelser. Trygghet och att arbeta aktivt med våld och hot ingår i målen. Det är inte vanligt förekommande med skyddade personuppgifter. Intervju med två enhetschefer och en handläggare vid avdelningen för stöd och service. Interna verksamheter Personal har gått Kriscentrums basutbildning. Kriscentrum finns och deras kunskap och verksamhet kan användas vid behov. En övergripande handlingsplan togs fram och blev färdig år 2011, två personer från avdelningen deltog i framställandet. Det finns en handlingsplan för personlig assistans och en för handläggarsidan inom avdelningen. Kriscentrum har två gånger per termin hittills inbjudit till kunskapsnätverk gällande våld i nära relationer. Men de intervjuade vet inte hur det blir när Kriscentrum ska dra ner på sin verksamhet. Det finns en samtalsguide som kallas kunskapstrappan med generella frågor kring våld. Vid misstanke om våld ska vi använda oss av frågorna i detta material. Medvetenheten hos personalen kring våldsproblematik har ökat. De intervjuade uppger att ärenden som sköts av en privat utförare är svårare att nå om problematik uppstår där. Insynen i ärendet är inte lika stor inom den privata sidan och speciellt inte när det gäller beslut som är fattade av Försäkringskassan. Till de brukarna har, när misstankar om att allt inte står rätt till, försök gjorts med oanmälda hembesök för att ha någon form av kontroll men detta har inte uppskattats av brukaren och dess anhöriga. Personalen vet att de ska anmäla till arbetsledningen om våldshändelser inträffar. Det framgår av handlingsplanen hur man ska gå tillväga och även använda sig av Kriscentrum. En gruppverksamhet för flickor med lindrig utvecklingsstörning har startats i samverkan mellan kommunen och habiliteringen inom Region Halland. Där talar man till exempel om utsatthet och annat som kan finnas i flickornas vardag. I övrigt när det gäller våld i nära relation samarbetar man med Kriscentrum när så behövs. De intervjuade har även funnits med och hjälpt Kriscentrum att se vad de behöver för att kunna ta emot funktionsnedsatta i sin verksamhet. Kunskapen och känslan av att ta itu med familjeproblem är mera tydlig idag. Det här med våld mellan boende på gruppbostäder har ju förekommit i alla tider. Men det förändras, de flesta vet med sig att man idag måste ta tag i dessa problem. Kompetens För några år sedan ordnades en föreläsning kring våld av en extern föreläsare på en arbetsplatsträff. Dessutom har personal från Bräcke Diakoni föreläst under temat Dubbelt utsatt, vilket var en grundläggande föreläsning. De intervjuade har aldrig kommit i kontakt med någon som har skyddade personuppgifter. Halmstad Övergripande handlingsplan finns. Kriscentrum finns med inriktning mot våld i nära relationer. Barngrupper för barn som bevittnat våld finns sedan länge. Lokalt nätverk finns. Basutbildningar inom området genomförs. Numera endast för personal i den egna förvaltningen och inte för personal från andra huvudmän. Kunskapstrappan, generella frågor kring våld används inom funktionshinderområdet. Kriscentrums verksamhet avvecklas till viss del och nästan hälften av tjänsterna försvinner. 28 våld i nära relationer kartläggning våld i nära relationer kartläggning 29

16 Hylte Intervju med chefen för närings- och arbetslivsförvaltningen och chef och socialsekreterare tillhörande Familjecentralen. Interna verksamheter Familjecentralen som arbetar med barn/ familjer tillhör barn- och ungdomsnämnden organisatoriskt, medan de som arbetar med vuxna och försörjningsstöd finns inom närings- och arbetslivsnämnden. De intervjuade uppger att fördelen med uppdelningen är att vuxna och barn kan samtala mer fritt kring sin egen livssituation. I vuxenverksamheten ges det främst stödsamtal till de kvinnor som söker hjälp. Det finns även en kvinnofridstelefon som utsatta kvinnor kan ringa och det är alltid någon som finns tillhands för att svara. Utifrån att kvinnan gett sitt medgivande kontaktar handläggaren mannen och erbjuder honom hjälp. Man hjälper även till att förmedla skyddat boende till särskilt utsatta kvinnor och barn. För barn som bevittnat våld finns såväl gruppverksamhet som enskilda samtal att tillgå. I barngrupperna arbetar man enligt Capmetoden och i de enskilda samtalen enligt Trappanmodellen. Det finns inom familjecentralens verksamhet även grupper för tonårsmammor och där uppmärksammas våld i nära relationer. På Hylte kommuns hemsida finns information gällande våld i nära relationer och den hjälp som finns att söka. Det finns även foldrar med information som finns på strategiska platser såsom väntrum och så vidare. Såvitt man vet är denna information väl spridd. Ett förankringsarbete pågår i skolor när det gäller såväl barn- som föräldragrupper. De intervjuade uppger att ett gemensamt intranät vore av vikt för att lägga in rutiner och handlingsplaner som kan användas såväl inom barnområdet som inom vuxendelen. Det finns samverkan mellan socialtjänsten, polisen och barnpsykiatrin (BUP). Dock efterfrågas en utveckling när det gäller samarbetet med polisen. Av intervjun framkommer att polisen är bra på samarbete när de utreder ett misstänkt brott. Särskilda grupper När det gäller våldsutsatta, missbrukande kvinnor händer det att hon beviljas plats på behandlingshem för att få hjälp i en akut situation. Därefter jobbar man vidare med andra alternativ. Inom de delar inom socialtjänsten som arbetar med barn och vuxna har man inte kontakt med kvinnor med funktionsnedsättning och kvinnor över 65 år som är våldsutsatta. Kompetens Avseende barngruppsverksamheten finns medel avsatta för fortsatt kompetensutveckling gällande Capmetoden. Det är också viktigt att jobba med rutiner kring förhållningssätt när det gäller bland annat våld. Personal inom verksamheterna har deltagit i de utbildningar som anordnas av Region Halland. 30 våld i nära relationer kartläggning våld i nära relationer kartläggning 31

17 Framtida arbete Det finns planer på att erbjuda föräldragrupp parallellt med de barn/ungdomsgrupper som anordnas. Hylte kommun har idag ingen verksamhet som vänder sig till män som utövar våld. Underlaget för att anordna riktade insatser till dessa män är för litet och försök har gjorts att köpa tjänster från till exempel Kriscentrum i Halmstad. Det har dock varit svårt att hitta ett system för kostnader. Mål och handlingsplaner Det finns en handlingsplan när det gäller våld i nära relationer men även en manual som ska användas i kritiska och akuta situationer. Där finns instruktioner hur man ska handla i olika situationer, till exempel vilka tidsramar som gäller vid att få fram skyddat boende. Det finns ett intresse i att utvärdera och analysera de tjänster som erbjuds gällande våld i nära relationer inom kommunen för att se om de ger effekt. Det borde tydligare i dokumentationen framgå om den enskilde har skyddade personuppgifter för att ingen av misstag ska kunna röja uppgifter på grund av otydlighet i journalhanteringen. Som exempel nämns att ett barn som hade hemlig vistelseadress gentemot föräldrarna skulle få en kallelse till BUP men att kallelsen skickades till föräldrarnas hemadress av misstag. En diskussion pågår hur man ska kunna förbättra hanteringen av skyddade personuppgifter. Funktionshinderområdet Intervju med en anställd inom en gruppbostad. Internt inom verksamheten Den intervjuade arbetar på gruppboende för funktionsnedsatta men har tidigare arbetat som personlig assistent och inom äldreomsorgen. Det har hittills inte förekommit våld på de arbetsplatser hon arbetat. Däremot kan det förekomma kränkningar genom att någon till exempel ställer en rullstol en bit bort så att vårdtagaren inte kan nå den. Om till exempel någon anställd känner sig hotad av någon brukare så tas detta upp i arbetsgruppen och med arbetsledningen. Det är viktigt att känna sig trygg i arbetsgruppen och att som arbetstagare få handledning. Kompetensutveckling Det kan behövas kunskap kring våld i nära relationer även om det hittills inte förekommit i större omfattning. Om någon situation skulle uppstå är det bra att veta vad man ska göra och vilken hjälp som finns att få. Hylte Handlingsplan finns. Lokal samverkansgrupp finns. Barngrupper för barn som bevittnat våld finns att tillgå. Grupper för tonårsmammor finns och där tas förekomsten av våld upp. Insatser för våldsutövare finns inte, försök har gjorts att köpa tjänster från annan kommun men detta har inte lyckats. Ökad kunskap kring våld i nära relationer efterfrågas. 32 våld i nära relationer kartläggning våld i nära relationer kartläggning 33

18 Laholm Intervju med avdelningschef och projektledare inom socialtjänsten i Laholm. Vi kan förbättra bemötande. De kände en styrka i att träffas, många trodde de varit ensamma om detta. Vi har haft besök av en kvinna och familjerådgivare på en arbetsplatsträff, där de satt och hade ett samtal, de kan ju lära oss mycket. Viktigt att de vågat berätta hur de känt när de blivit bemötta på olika sätt. Detta har även varit av intresse för Socialstyrelsen. Interna verksamheter Familjefridssamordnaren inom Resurscentrum och mottagningsenheten erbjuder stöd till våldsutsatta, våldsutövare och barn som bevittnat våld. Inom Resurscentrum anordnas enskilda samtal och gruppverksamhet för barn som bevittnat våld. Familjerådgivningen erbjuder våldsutsatta enskilda samtal och gruppsamtal. Även våldsutövare kan erbjudas enskilda samtal inom ramen för familjerådgivningen. Från och med mars 2012 finns ett familjefridsteam i Laholm som arbetar med våldsutsatta och våldsutövare. Teamet består av familjefridsamordnare, leg psykoterapeut samt tre familjerehabiliterare. Inom familjerådgivningen bildades under 2010 ett nätverk för våldsutsatta kvinnor. Som mest har 18 kvinnor deltagit. Kvinnorna är i åldern 30 till 70 år gamla. Initiativet till nätverket kom från familjerådgivaren som hade enskilda samtal med ett antal kvinnor och frågade om de var intresserade av att möta andra kvinnor i liknande situation. Till att börja med höll familjerådgivaren i nätverksmötena, men därefter träffas kvinnorna på egen hand i kommunens lokaler. Det finns informationsmaterial gällande arbetet med våld i nära relationer, såsom visitkort och informationsfoldrar. På hemsidan och på Facebook finns också information att tillgå. Det kommer även att finnas en möjlighet att anonymt ställa frågor till familjefridssamordnaren via hemsidan. I nuläget finns inget samverkansavtal mellan kommunen och kvinnojouren i Halmstad. Laholms kommun betalar årligen föreningsbidrag till kvinnojouren i Halmstad. För närvarande pågår en uppbyggnad av samverkan och dialog med aktörer som är viktiga i arbetet med våld i nära relationer. Särskilda grupper När det gäller våldsutsatta, missbrukande kvinnor finns verksamhet inom den socialmedicinska beroendeenheten för dem. En särskild personalgrupp har arbetat med att utveckla rutiner för bland annat denna grupp. Kompetens Idag finns överlag en högre kompetens kring våld i nära relationer, men en hel del kompetensutvecklingsbehov kvarstår. I kommunen har man hittills hållit interna utbildningar och anordnat föreläsningar. Familjefridssamordnaren, en familjerådgivare och en handläggare från mottagningsenheten genomgår en 7,5 poängsutbildning gällande ämnet inom Ersta Sköndals utbildningsverksamhet. I april 2012 var tre av personalen inom socialtjänsten på gruppledarutbildning för Per Isdal, i Göteborg. Deltagarna fick lära sig ATV:s (Alternativ till våld) behandlingsprogram för våldsutövande män. Framtida arbete Det finns en tveksamhet till om insatser för män ska anordnas i egen regi eller köpas externt. De intervjuade säger att det behövs mera kompetens när det gäller våldsutövande pappor. I framtiden kanske ett kriscentrum skulle kunna skapas i Laholm. 34 våld i nära relationer kartläggning våld i nära relationer kartläggning 35

19 I länet, kanske utbildningar på olika nivåer, dels de som inte kan så mycket och de som tidigare utbildats, och särskilja dessa. Man kan inte alltid börja på basnivå. Mål och handlingsplaner Nämnden följer utvecklingen via nyckeltal och verksamhetsberättelser. Det vore dock önskvärt med bättre instrument för uppföljning och utvärdering inom området. Familjefridssamordnarens anställning föregicks av en projekttid där man arbetade med att ta fram rutiner för arbetet med våld i nära relationer. Rutiner kring handläggning och vem som gör vad har upprättats. Handlingsplan inom området fanns sedan tidigare. Rutiner kring skyddade personuppgifter finns upprättade inom förvaltningen. De intervjuade uppger att antalet kvinnor med skyddade personuppgifter ökar. Funktionshinderområdet Intervju med enhetschef inom funktionshinderområdet. Internt arbete I kommunen finns en kvinnofridsgrupp, där deltar olika representanter såsom enhetschefen för personlig assistans, enhetschef för äldreomsorgen, försörjningsstöd, kultur och barnavård. Det är viktigt att arbeta med anhörigstöd inom funktionhinderområdet. Anhörigombud ska kunna hjälpa anhöriga om de behöver hjälp i sin situation. Ett anhörighus har nyligen startats upp dit anhöriga kan vända sig, träffa andra, dricka kaffe och få en paus från hemmet. finns med målsättningen att skapa goda relationer till brukarna och deras anhöriga. En presentation av vilken hjälp anhöriga kan få är viktigt att ge. Det finns regelbunden samverkan med till exempel kommunsjuksköterskan, enhetschefen och rehabiliteringspersonal. Kompetens Enligt planeringen ska en utbildningsdag kring våld anordnas för all personal under året. Utbildningsmaterialet Sällan sedda, om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning från Socialstyrelsen kommer att användas. Hur ska våld uppmärksammas och var vända sig när man misstänker att våld förekommer? Den nyanställda kvinnofridssamordnaren kommer att anordna utbildningsdagar för olika personalgrupper. Den intervjuade uppger att det hittills inte förekommit någon brukare med skyddade personuppgifter. Laholm Handlingsplan och rutiner finns. Kvinnofridsgrupp finns inom kommunen. Personal med spetskompetens inom området finns. Kompetensutvecklingsbehov i vissa delar kvarstår. Gruppverksamhet för barn som bevittnat våld finns att tillgå. Sen när vi började jobba mera och definiera och tänka till så har vi sett att våld förekommer i större utsträckning, i alla fall inom assistansen. Det är ju inte bara fysiskt våld utan även psykiskt våld och försummelse ekonomiskt. 36 våld i nära relationer kartläggning våld i nära relationer kartläggning 37

20 Sociala jouren Intervju med två medarbetare från sociala jouren i länet. Internt arbete Fyra personer arbetar i socialjouren i Halland, där samtliga kommuner utom Kungsbacka ingår. Vissa rutiner för arbetet finns och arbetet med relationsvåld är ett prioriterat område, där sociala jouren har i uppdrag att bryta sin beredskapstid och arbeta aktivt. Kommunernas individ- och familjeomsorgschefer finns i styrgruppen för jouren och de har bestämt vilka områden som ska prioriteras under jourtid. Sociala jouren kan komma in i många olika skeenden när det gäller våld i nära relationer. Oftast handlar det om en säkerhet för kvinnan och barnet, boende och att göra en skyddsbedömning. En bedömning av om kvinnan och barnet kan vara kvar i hemmet eller om en placering måste ske. Är mannen fortfarande med i bilden så blir han tagen av polisen, anhållen. Sociala jourens personal får försöka sätta sig in i situationen. När det gäller boenden, eller hjälp överhuvudtaget, så används kvinnojourerna. De kan ordna boende men de är också bra på att vara stödkontakt för kvinnan. Kvinnan får hjälp fram till måndagen då socialtjänsten i berörd kommun öppnar igen. Det händer att sociala jourens personal har stödsamtal med kvinnan. Kvinnojourerna stänger klockan 22. Våld i nära relationer händer ju även nattetid. Kvinnojouren tar oftast inte emot nya kvinnor mitt i natten eftersom de kvinnor som bor där blir oroliga. Då finns endast hotell och vandrarhem att tillgå. Sociala jouren följer även kvinnan till sjukhuset eller/och polisen. Efter att polisen tagit upp anmälan och mannen är anhållen så kanske kvinnan kan komma hem. Det måste kanske göras en plan. Om polisen ska släppa mannen måste de meddela kvinnan när. För sociala jouren innebär arbetet en hel del samarbete med polisen. Det kan ju vara att paret festat ihop och det gäller missbruk. Det gäller ju också hur barnet har det i den situationen. Att genomföra skyddsbedömningar är en av socialjourens arbetsuppgifter. De intervjuade uppger att de överlag har ett gott samarbete med sina samverkanspartners, såsom polisen, socialtjänsten, hälso- och sjukvården, kvinnojourerna. Två gånger per år hålls referensgruppsmöten där representanter för barn- och familjedelen såsom försörjningsstöd inom kommunerna finns med. Kompetens Av intervjun framgår att det skulle vara bra med fortbildning när det gäller våld i nära relationer. För något år sedan fanns deltagare från sociala jouren i polisens utbildning kring riskbedömningar enligt SARA-modellen. Medarbetarna behöver även information och kunskap om hur andra arbetar med våld i nära relationer i länet för att vara uppdaterad i sitt jourarbete och på så sätt kunna erbjuda rätt hjälp i en akut situation. 38 våld i nära relationer kartläggning Uppföljning och statistik Sociala jouren rapporterar statistik till styrgruppen. De uppgifter som efterfrågas är vilken kommun ärendet avser, vilken tid på dygnet, vilken typ av ärende som avses, till exempel barn/unga, vuxen/missbruk, försörjningsstöd och våld i nära relation. De intervjuade uppger att de är noga med vad som skrivs i anteckningarna och har möjlighet att rådfråga berörd socialtjänst. Inom jouren har man tillgång till folkbokföringsregistret. Översikt verksamheter i länet Sociala jouren Relationsvåld är ett prioriterat område för sociala jouren. insatser för våldsutsatta Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Hylte Laholm (2) Rådgivning Enskilda, (1) bearbetande samtal Gruppsamtal, (1) bearbetande insatser för barn som bevittnat våld Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Hylte Laholm Gruppsamtal, Trappan, CAP, BIV insatser för våldsutövare Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Hylte Laholm (2) Enskilda (1) (1) bearbetande samtal Gruppsamtal, (1) bearbetande (1) Uppstart under (2) Personalstyrkan minskades under 2012 med nästan hälften inom Kriscentrum, Halmstad. Styrgrupp finns där individ- och familjeomsorgens chefer finns med från deltagande kommuner. Sociala jouren arbetar med att göra skyddsbedömningar för den våldsutsatta och barnen. Kompetensutveckling inom området efterfrågas. våld i nära relationer kartläggning 39

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Datum 2012-07-05 Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Kvalitetsdokument Redaktör Dokumentnamn Upprättat (dat.) 2011-11-24 Handlingsplan

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Maria Strömbäck Våld i nära relationer Kiruna kommun Våld i nära relationer Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer Trosa kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...

Läs mer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer 2014 1. Inledning Arbetet med våld i nära relationer är ett högt prioriterat område utifrån regeringens skrivelse 2007/08:39. Familjefridssamordnarens

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december.

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. se bifogat. Med vänlig hälsning Vesna Casitovski SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19(19) Socialnämnden Sammanträdesdatum 2013-12-11 Handlingsplan

Läs mer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 HANDLINGSPLAN mot våld i nära relationer Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 Socialtjänsten 1 (9) DNR: SN/2012:16 Socialnämndens handlingsplan mot våld i nära relationer. Inledning Socialnämnden antog

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid

Handlingsplan för kvinnofrid för kvinnofrid i Härryda kommun MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Uppdraget Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Våld i nära relationer 2013

Våld i nära relationer 2013 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2013-06-04 SN 2013/0301 0480-450885 Socialnämnden Våld i nära relationer 2013 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta handlingsplan

Läs mer

Utredning. Våld i nära relationer

Utredning. Våld i nära relationer Utredning Våld i nära relationer Umeå kommun 2014 1 Inledning Under fem månader har en kartläggning kring våld i nära relationer genomförts i Umeå kommun. Utredningen har finansierats av medel från Socialstyrelsen.

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-10-16 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser är

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer

Handlingsplan Våld i nära relationer Handlingsplan Våld i nära relationer Sn 2015-01-14 8 2 Inledning Våld i nära relationer är förutom att vara ett allvarligt brott, även ett stort folkhälsoproblem och ett brott mot de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Vad ska vi prata och samtala om?

Vad ska vi prata och samtala om? Vad ska vi prata och samtala om? Om Länsstyrelsen och våra uppdrag Om mäns våld mot kvinnor Läget i länet Kommande lagstiftning Vad gör Operation Kvinnofrid och vad kan Länsstyrelsen erbjuda Regional strategi

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Datum KVINNOFRIDSPLAN. För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer

Datum KVINNOFRIDSPLAN. För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer 1(7) Datum Omsorgs- och socialförvaltningen KVINNOFRIDSPLAN För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer http://www.mjolby.se/download/18.54ac24de1298495895b80003654/kvinnofridsplan-2010-03-15.doc

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Handlingsplan Våld i nära relationer Författare: Nadja Aria-Garystone Datum: 2014-10-19 Reviderad Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Innehållsförteckning Förord... 3 Handlingsplanens

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Slutrapport från en nationell tillsyn 2012 2013 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 1 2003-03-21 STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 Bakgrund Individ- och familjeomsorgen i kommunen styrs på många sätt av den nationella lagstiftning som finns. Till

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun

Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST HÄRRYDA KOMMUN UPPDRAGET Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Huddinge kommun. Granskning av stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Huddinge kommun. Granskning av stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Revisionsrapport 3 / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Juni 2011 Huddinge kommun Granskning av stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3

Läs mer

Personlig assistans Kvalitet i bemötande

Personlig assistans Kvalitet i bemötande Revisionsrapport Personlig assistans Kvalitet i bemötande och rätt insatser Christel Eriksson Cert. Kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning har fått de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommuns

Läs mer

Rätten till kvinnofrid

Rätten till kvinnofrid LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Rätten till kvinnofrid Socialtjänstens insatser för våldsutsatta kvinnor i län Meddelande 2001: 29 701-0792-1997 Förord Länsstyrelsen är den regionala tillsynsmyndigheten

Läs mer

motverka våld mot kvinnor

motverka våld mot kvinnor 1 Handlingsplan för att motverka våld mot kvinnor 2011-2016 1 Handlingsplan för att motverka våld mot kvinnor 2011-2016 godkändes i socialnämnden 13 april 2011 efter en remissrunda i alla övriga nämnder.

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga

Våld i nära relationer en folkhälsofråga Våld i nära relationer en folkhälsofråga Kerstin Bynander och Lina Blombergsson Kommittédirektiv Uppdrag samla och stödja berörda myndigheter och organisationer för att öka effektiviteten, kvaliteten och

Läs mer

Från polisanmälan till stöd och hjälp

Från polisanmälan till stöd och hjälp samverkan mellan polis och socialtjänst vid brott i nära relation då målsägande är över 18 år Från polisanmälan till stöd och hjälp Handbok för införande av arbetsmetod grundad på Relationsvåldscentrum

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

Godkännande av reviderad handlingsplan

Godkännande av reviderad handlingsplan SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum 2014-02-27 Sida 6(23) Socialnämnden SN Punkt 5 SNau 19 Sn/2014:52/001 Godkännande av reviderad handlingsplan Förslag till beslut Socialnämndens arbetsutskott föreslår att socialnämnden

Läs mer

2013-045.17. Länsstyrelsen, Landstinget Västmanland, Polismyndigheten, Kriminalvården, Kommunerna

2013-045.17. Länsstyrelsen, Landstinget Västmanland, Polismyndigheten, Kriminalvården, Kommunerna Dokumentnamn: Mäns våld mot kvinnor Dokumentnummer: Version: Dnr:801-2961-12 Datum: VKL:s diarienummer: 2013-045.17 Gäller fr o m: Gäller t o m: 2012 2014 Parter: Länsstyrelsen i Västmanlands län Handläggare:

Läs mer

Kvinnofridsplan för kvinnofrid i Falkenberg

Kvinnofridsplan för kvinnofrid i Falkenberg Kvinnofridsplan för kvinnofrid i Falkenberg 2012-2014 1 Denna handling antogs av kommunfullmäktige 2012-xx-xx INNEHÅLL Inledning 5 1. Samverkansaktiviteter 5 2. Översikt aktörer och deras ansvarsområden

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN

RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN 1 BAKGRUND...3 SOCIALTJÄNSTEN...3 UTVÄG SKARABORG...4 POLISEN...4 SJUKVÅRDEN...4 KVINNOJOUREN...4 BROTTSOFFERJOUREN...5 MÅL...5 ÖVERGRIPANDE MÅL...5 KVINNOPERSPEKTIVET...5

Läs mer

Rapport 2001:01 2013:3. Socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer

Rapport 2001:01 2013:3. Socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer Rapport 2001:01 2013:3 Socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer En kartläggning i Stockholms län 2012 Författare: Birgitta Vigil Rapport 2013:3 Socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer 1(18) Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Antagen i förvaltningsledningen Handlingsplan mot våld i nära relationer Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax:

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Socialnämnders respektive ideella föreningars ansvar för god kvalitet m.m. vid utförandet av insatser enligt socialtjänstlagen

Socialnämnders respektive ideella föreningars ansvar för god kvalitet m.m. vid utförandet av insatser enligt socialtjänstlagen Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder, ideella föreningar m.fl. Nr 2/2012 Februari 2012 Socialnämnders respektive ideella föreningars ansvar för god kvalitet m.m. vid utförandet av insatser enligt socialtjänstlagen

Läs mer

Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Stöd till brottsoffer 2014

Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Stöd till brottsoffer 2014 Arbetsrapport 2014:11 Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Stöd till brottsoffer 2014 Tord Fredriksen Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Stöd till brottsoffer 2014 Tord Fredriksen Arbetsrapport

Läs mer

Handlingsplan för den lokala samverkansgruppen kvinnofrid KAK

Handlingsplan för den lokala samverkansgruppen kvinnofrid KAK Handlingsplan för den lokala samverkansgruppen kvinnofrid KAK Bakgrund Mäns våld mot kvinnor är ett folkhälsoproblem och en av vår tids största samhällsproblem. De flesta fall av kvinnomisshandel begås

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Datum 20130218. Delrapport - Utredning om forma kommunens arbete med våldutövare

Datum 20130218. Delrapport - Utredning om forma kommunens arbete med våldutövare A [J O Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Sureya Calli Datum 20130218 Diarienummer [ange diarienummer här] Nämnden för hälsa och omsorg Delrapport - Utredning om forma kommunens

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Nationella bedömningskriterier för kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Nationella bedömningskriterier för kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2012-09-03 Nationella bedömningskriterier för kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Dessa nationella bedömningskriterier utvecklades och användes första gången i den nationella

Läs mer

Vad innebär lagändringen?

Vad innebär lagändringen? Stöd d till anhöriga Vad innebär lagändringen? Vellinge den 19 november 2009 Britta Mellfors Äldreenheten, Socialstyrelsen Disposition Nya lagtexten. - Vad är nytt och vad står det för? Vem är anhörig?

Läs mer

Delrapport för verksamheter som har beviljats utvecklingsmedel år 2011 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld

Delrapport för verksamheter som har beviljats utvecklingsmedel år 2011 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld Delrapport för verksamheter som har beviljats utvecklingsmedel år 2011 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld 1. Grunduppgifter Kommun/verksamhet: Medrapporterande

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

Granskning av handläggningen av institutionsplaceringar

Granskning av handläggningen av institutionsplaceringar Revisionsrapport Granskning av handläggningen av institutionsplaceringar Uppvidinge kommun Datum 2009-02-18 Författare Stefan Wik Eva Gustafsson 200X-XX-XX Namnförtydligande Namnförtydligande Innehållsförteckning

Läs mer

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga If'\ 1nspekt1onen för vård och omsorg 2014-01-31 Dnr 10.1-45335/2013 1(2) Avdelning syd Elisabet Marklund elisabet.marklund@ivo.se Socialstyrelsen 106 30 Stockholm socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Yttrande

Läs mer

Regeringen angav i beslutet att det är särskilt viktigt att länsstyrelserna granskar:

Regeringen angav i beslutet att det är särskilt viktigt att länsstyrelserna granskar: RAPPORT 1(25) Resultatredovisning och Länsstyrelsens bedömning av socialtjänstens arbete i Malmö stad, SDF Hyllie med våldutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Bakgrund Regeringen har gett samtliga

Läs mer

HYLTE. Revisionsrapport "Skyddad identitet" 2012-03- 1 9 2012-03-09

HYLTE. Revisionsrapport Skyddad identitet 2012-03- 1 9 2012-03-09 HYLTE Kommunrevisionen 2012-03-09 Ki-loYLTE KOMMUN I mm9iiingskontor 2012-03- 1 9 _'idnerir Till Kommunstyrelseii- Hylte kommun Revisionsrapport "Skyddad identitet" Ernst & Young har, på revisorernas uppdrag,

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar

Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se Våld i nära relationer Våld och övergrepp mot barn Barn

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

Handlingsplan för den lokala samverkansgruppen kvinnofrid KAK

Handlingsplan för den lokala samverkansgruppen kvinnofrid KAK Handlingsplan för den lokala samverkansgruppen kvinnofrid KAK Bakgrund Mäns våld mot kvinnor är ett folkhälsoproblem och en av vår tids största samhällsproblem. De flesta fall av kvinnomisshandel begås

Läs mer

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16 Handlingsplan Då barn misstänks far illa Reviderad 2015-05-16 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning s. 2 Förord s. 3 Vad säger lagen om anmälningsplikt? s. 4 Vad innebär detta i praktiken? s. 4 Vad

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer

Grundvärderingar. Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn

Grundvärderingar. Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn Kvinnofridsprogrammet i Malmö 1 Grundvärderingar Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn Helhetssyn - insatser behövs för alla parter - kvinnor, barn och män

Läs mer

samt Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

samt Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Gemensamt handlingsprogram för personalgrupper i Lindesbergs kommun som möter våldsutsatta kvinnor eller män och barn som bevittnat våld i nära relation samt Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och

Läs mer

ANHÖRIGPLAN 2012-2015

ANHÖRIGPLAN 2012-2015 ANHÖRIGPLAN 2012-2015 INLEDNING Anhörigplanen för Svedala kommun 2012-2015 är kommunens plattform för anhörigstödet. Planen ska ses som ett uttryck för den politiska synen på verksamheten, övergripande

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Malmö Trygg och säker stad

Malmö Trygg och säker stad Malmö Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016 Malmö trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016

Läs mer

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping Mansrådgivningen Jönköping - ett alternativ till våld i nära relationer Dan Rosenqvist Leg. psykolog 0703-92 32 29 Kjell Nordén Skötare/leg. psykoterapeut 036-10 25 13 Mansrådgivningen Jönköping Få kontakt

Läs mer

Ansökan om bidrag till Kriscentrum för män i Västmanland för verksamhetsår 2015

Ansökan om bidrag till Kriscentrum för män i Västmanland för verksamhetsår 2015 tiilaga ~s 2015/36/1 Kriscentrum för Män SALA KOMMUN Vård- och omsorgsförvaltningen Ink. 2015-01- O 2 Till Socialnämnden i Sala kommun Ansökan om bidrag till Kriscentrum för män för verksamhetsår 2015

Läs mer