Tjugofem fallbeskrivningar och tre beskrivningar av gruppverksamheter för klienter med kommunikationssvårigheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tjugofem fallbeskrivningar och tre beskrivningar av gruppverksamheter för klienter med kommunikationssvårigheter"

Transkript

1 Tjugofem fallbeskrivningar och tre beskrivningar av gruppverksamheter för klienter med kommunikationssvårigheter Särtryck till rapporten: Allas rätt till kommunikation Förslag till riktlinjer för hur Vuxenhabiliteringen i Värmland ska möta behov hos klienter med kommunikationssvårigheter. Riktlinjerna är baserade på erfarenheter från kliniskt arbete med 25 klienter Vuxenhabiliteringen i Värmland 2009 Slutrapport av projekt Team Kommunikation Anna Blomberg Rose-Marie Johansson Gunnel Karlsson

2 Inledning Under tre års tid, mellan åren 2006 och 2009, har det bedrivits ett internt utvecklingsprojekt på Vuxenhabiliteringen i Värmland. Projektet har haft namnet Team Kommunikation (TeKo). Syftet har varit att Vuxenhabiliteringen i Värmland skulle få fungerande rutiner för hur insatser ska ges till klienter med kommunikationssvårigheter och därigenom förbättra deras möjligheter till kommunikation och delaktighet. Målet med projektet har varit att Team Kommunikation skulle ha ett förslag till riktlinjer för hur Vuxenhabiliteringen i Värmland ska möta behov hos klienter med kommunikationssvårigheter. Mer om detta finns att läsa i Allas rätt till kommunikation Förslag till riktlinjer för hur Vuxenhabiliteringen i Värmland ska möta behov hos klienter med kommunikationssvårigheter. Riktlinjerna är baserade på erfarenheter från kliniskt arbete med 25 klienter.. Detta särtryck innehåller fallbeskrivningar av de 25 ärenden där TeKo har gett insatser. Även beskrivningar av tre olika gruppverksamheter ingår i särtrycket. Projektmedarbetarna har valt att redovisa fallbeskrivningar och gruppbeskrivningar med tanke på att detta sällan görs. Förhoppningen är att materialet ska ge inspiration till personer som arbetar med eller möter vuxna personer med olika typer av kommunikationssvårigheter. I de fall då projektmedarbetarna särskilt har velat lyfta fram lärdomar som gjorts under ärendens gång har dessa samlats under reflektion direkt efter aktuell fallbeskrivning. 2

3 Innehållsförteckning Fallbeskrivningar, klienter Klient Problem/Behov Åtgärder i korthet Sida K1 Kommunicerar via tal som är mycket svåruppfattbart på grund av dysartri med nästan ingen röst. Direkta + indirekta insatser Utbildning i tolketik Nätverk kring AKK 5 K2 Bedömd som mutist. Indirekta insatser Utbildning till personal Bilder som AKK K3 K4 K5 K6 K8 K9 Grav dysartri, svårförståelig, använder inte sin kommunikationskarta regelbundet. Artikulatoriska svårigheter, språkliga svårigheter. Tar nästan inga kommunikativa initiativ, svarar verbalt men tyst och fåordigt. Kommunicerar endast med enstaka ljud, ansiktsmimik och tonusväxlingar. Afasi med mycket stora uttryckssvårigheter. Grav dysartri, svårförståelig på grund av svag röst och extremt långsamt taltempo, använder inte sina kommunikationshjälpmedel regelbundet. Indirekta insatser Utbildning till personal Direkta insatser Råd om AKK Gruppträning Indirekta insatser Rådgivning till personal om aktiviteter som stimulerar till kommunikation Indirekta insatser Filmning av samspel samt analys AKK-sätt att användas i bland annat valsituationer Direkta + indirekta insatser Lågteknologisk AKK i form av kommunikationsbok Råd till personal Direkta insatser Hjälpmedelsöversyn (bokstavstavla med mera) K12 Grav dysartri, svårförståelig. Direkta insatser Högteknologiskt AKK-sätt K14 Kommunicerar med enstaka ord, och Indirekta insatser då bara med föräldrarna. För övrigt Råd till personal endast ja och nej. K17 K18 K19 K20 K21 Svårt att hitta ord, svårt att hålla tråden i samtal. Kommunicerar endast via kroppsspråk, problem med språkförståelse. Har troligen relativt god språkförmåga, men kan endast uttrycka sig genom ja/nej-signal och ansiktsmimik. Nedsatt språklig förmåga. Uttrycker sig endast med blick och enstaka ljud, vilket är oerhört svårtolkat för utomstående. Osäkerhet när det gäller språklig förmåga. Spanska som modersmål, Indirekta insatser Råd till personal i form av samtalsstrategier, lågteknologiska AKK-sätt Indirekta insatser Sammanställning av aktuella tecken (som AKK) Direkta + indirekta insatser Införande av olika lågteknologiska AKK-sätt Utbildning till omgivning Indirekta insatser Konsulter till individuellt team Indirekta insatser Samverkan med skola och boende vid val av AKK-sätt kan några få ord på svenska. K24 Svårt att göra sig förstådd. Indirekta insatser Nätverk kring AKK Råd kring olika lågteknologiska AKK-sätt

4 K25 K26 K27 K28 K29 Kommunicerar med enstaka ord, ljud och ansiktsmimik. Svårigheter att använda sin kommunikationskarta. Inget tal. Har ja- och nejsignal som de närmaste kan tolka. Lärde sig Bliss med svårtolkad ögonpekning som barn. Kommunicerar med enstaka, svårförståeliga ord. Omgivningen upplever att han förstår talat språk i viss mån. Nedsatt tal- och språkförmåga. Omgivningen upplever att hon försämras. Talar enstaka ord med bristfälligt uttal. Använder TAKK. Direkta + indirekta insatser Gruppträning Nätverk kring AKK Direkta + indirekta insatser Gruppträning Nätverk kring AKK Direkta + indirekta insatser Införande av PECS Råd till personal Indirekta insatser Nätverk kring AKK Bilder som AKK Indirekta insatser Nätverk kring AKK Införande av lågteknologiskt AKK i form av kommunikationsbok Indirekta insatser K30 Kommunicerar med ljud, kroppsspråk och mimik. Konsulter till individuellt team K31 Svårförståeligt tal. Indirekta insatser Nätverk kring AKK Uppdatering av befintligt AKK-sätt (kommunikationsbok) K32 K33 Uttrycker sig konkret med lång latens, tar få initiativ i kommunikation med andra. Upplever att han har svårigheter att förstå och uttrycka sig i tal. Indirekta insatser Hjälp vid kunskapsöverföring mellan daglig verksamhet, boende och anhörig Direkta insatser Bedömning Gruppverksamheter Konversationsgrupp för tjejer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autism 84 Konversationsgrupp på daglig verksamhet 86 GAKK-grupp 88 Terminologi, förkortningar och begrepp Terminologi inom kommunikations- och AKK-området 91 Förkortningar och begrepp 92 Författarnas tack 94 Referenser 95 4

5 Fallbeskrivning K1 Bakgrund Tjugoettårig kvinna som har ett omfattande rörelsehinder med mycket begränsad rörlighet, utvecklingsstörning och kraftig synnedsättning. Enligt omgivningen har K1 normal hörsel. K1 är rullstolsburen. Bor i egen lägenhet med assistans dygnet runt och är beroende av andra i alla livssituationer. Hon har dysartri som innebär svårigheter att artikulera och att koordinera andning, röst och tal. K1 påkallar uppmärksamhet genom att smacka. K1 uttrycker sig med enstaka ord och korta meningar. Hon kommunicerar med närstående genom viskande tal (oftast endast markerad artikulation) som även av personer som känner henne väl ibland missuppfattas. Samtal med K1 består mestadels av frågor och hon svarar med ja och nej-signal: ja genom att öppna munnen och markera ett ja och nej genom att sticka ut tungspetsen. K1 har på BUH (Barn och Ungdomshabiliteringen) bedömts ha relativt god förståelse för vardagligt tal, uppfatta nyanser i språket och ha ett bra ordförråd. I perioder under uppväxten har K1 kommit i kontakt med/använt Bliss och Pictogram och i dessa sammanhang användes peklampa men detta ledde inte till någon fortsättning. Hon har också provat scannande samtalsapparat men detta ska inte ha fungerat då K1:s långsamma reaktion gjorde att scanning inte var något lyckat styrsätt. Har prövat en äldre modell av röstförstärkare men den lösningen gillade inte K1 då hon stördes av alla kringljud som också förstärktes. K1 har prövat ett mycket avancerat styrsätt för datoranvändning. Inledningsvis användes datorn för enkla språkövningar och för träning av språkljud, men tanken var att utrustningen längre fram skulle användas för omgivningskontroll och kommunikationshjälpmedel men detta arbete fick på grund av stora tekniska problem avslutas. K1 har också under en tid i skolåldern som förflyttningshjälpmedel använt akka-platta (akka-platta är en platta på hjul som följer en slinga på golvet och kan styras med hjälp av en touchkontakt, och på plattan kan man placera både sitt- eller ståhjälpmedel) men användandet upphörde av okänd anledning. Kontakt med TeKo Innan rutinerna för projektet var helt klara aktualiserade hjälpmedelsservice (HMS) K1 via ArAKK (arbetsgrupp för AKK, en samverkan mellan hjälpmedelsservice, vuxenhabiliteringen och logopedenheten). Hjälpmedelsservice fick över ärendet från barnhjälpmedelscentralen (en del av Barn- och Ungdomshabiliteringen i Värmland) våren K1 hade vid tiden för aktualisering inget bra fungerande komplement till sitt svårförståeliga tal. Det fanns ett uttalat önskemål från föräldrarna att K1 skulle kunna kommunicera självständigt med främmande personer utan tolkhjälp av närstående. En arbetsterapeut och en logoped från vuxenhabiliteringen gick in i ärendet. När projekt TeKo startade i mars 2006 valde arbetsterapeuten och logopeden att föra över ärendet dit. Inledningsvis gjordes en kartläggning av K1:s erfarenheter av AKK och vilka tankar K1 och hennes föräldrar hade inför framtiden när det gällde kommunikationen. Föräldrarna var intresserade av att K1 skulle få hjälp att överbrygga de svårigheter som hennes omfattande rörelsehinder innebar och önskade bland annat att man försökte hitta ett lämpligt styrsätt. Styrsättet skulle K1 kunna använda för omgivningskontroll (tända och släcka lampor, slå av och på elektriska apparater med mera), för att styra akka-platta som hon åter ville prova, och eventuellt för att kunna spela spel på dator. 5

6 En funktionell synundersökning gjordes på syncentralen hösten Då konstaterade man att K1 i princip bara hade användbar syn på höger öga och bästa synförmågan hade hon nedåt åt höger. Hon hade två par glasögon, ett par med korrektion +15 för att se på långt håll och ett par med +17 för avstånd på cirka 40 cm. Efter denna undersökning gjordes försök i samverkan med HMS att hitta ett lämpligt styrsätt. K1 fick under denna period på nytt prova akka-platta som förflyttningshjälpmedel. Hon provade också en modernare röstförstärkare och i kombination med att hon använde en ny korsett kunde hennes tal uppfattas klart bättre. K1 stördes dock fortfarande av förstärkta kringljud av typen harklingar och suckar och återlämnade röstförstärkaren. Akka-plattan lämnades också tillbaka och familjen valde att avbryta letandet efter styrsätt. Under en tid fanns projektets medarbetare endast med som stödpersoner i det omfattande arbete som, i samverkan med flera verksamheter, gjordes för att få K1:s vuxenliv, med assistentgrupp i egen lägenhet, att fungera. TeKo genomförde under denna period en halv dags utbildning i tolkteknik till assistentgruppen. Under utbildningstillfället diskuterades tolkrollen och vikten av att inte lägga till egna värderingar till klientens yttranden betonades. Hösten 2008 framförde K1:s omgivning åter önskemål om insatser av TeKo för att förbättra K1:s kommunikation. K1:s föräldrar och personliga assistenter erbjöds då att delta i Nätverk kring AKK (för närmare beskrivning av arbetssättet, se slutrapport) vilket man tackade ja till. Inbjudan hade även skickats till personal och anhöriga runt ytterligare tre klienter, vilka också tackade ja. K1:s nätverk kom att bestå av följande nyckelpersoner: föräldrarna och en assistent. I slutet av september 2008 startade nätverksarbetet med två utbildningstillfällen à tre timmar i kommunikation och AKK. Förutom nyckelpersonerna deltog även ytterligare tre assistenter vid det första utbildningstillfället och en assistent vid det andra tillfället. Utbildningstillfälle ett innehöll information om vad kommunikation är, vad AKK är, vem som behöver AKK och hur man väljer AKK. Tillfälle två innehöll information om det normala samtalet respektive AKK-samtalet och exempel på strategier och hjälpmedel vid kommunikationssvårigheter. Båda tillfällena varvade teori, i form av föreläsningar och filmvisningar, med praktiska övningar. Därefter gjordes en kartläggning av K1:s kommunikation enligt modellen Gemensam problemlösning vid Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) (Zachrisson, Rydeman & Björck-Åkesson, 2002), den reviderade versionen som finns beskriven i slutrapport. Med stöd av arbetsterapeut och logoped fick nyckelpersonerna formulera vilka resurser och problem de såg i K1:s kommunikation samt vilka förklaringar som kunde finnas till problemen, tabell 1. 6

7 Tabell 1 K1:s resurser och problem samt förklaring, mål och åtgärd formulerade av nyckelpersonerna runt K1, med stöd av arbetsterapeut och logoped. RESURSER PROBLEM FÖRKLAR- ING MÅL ÅTGÄRDER * Ljudar enstaka ord, ibland hela meningar * Använder tecken (egna) med tunga och munnen * Använder tungan för att visa riktning (höger, vänster, upp, ner) * Tydliga ja- och nejsignaler * Vill kommunicera, är motiverad * Förstår, har relativt god språkförståelse * God associationsförmåga * Kan läsa kortare ord - känner igen ordet? * Har ljud som signal, bland annat för att påkalla uppmärksamhet Ibland har omgivningen svårt att uppfatta vad K1 säger Omgivningen ska förstå vad K1 säger/menar Begynnelsebokstav - svårt för K1 att veta när omgivningen frågar vilken bokstav ordet börjar på Utomstående personer har svårt att förstå K1 K1 hinner inte alltid få fram vad hon vill säga - särskilt i en större grupp Svarar ibland för snabbt Beror på kroppsläge, sinnesstämning, trötthet med mera. Kunskapsbrist, outvecklad språklig medvetenhet Svårt att tolka K1:s signaler för utomstående, även ja och nej Omgivningen uppmärksammar inte henne eller väntar inte in henne K1 vill inte alltid visa att hon inte förstår. Vill vara duktig? Impulsiv? Inte använda bokstäver som kommunikationshjälp Utomstående ska förstå K1:s signaler Att K1 i skolan ska kunna göra andra uppmärksamma på att hon har något att säga. Tillverka ett Reda ut-häfte Sluta fråga om begynnelsebokstav Tillverka kommunikationspass (ett introduktionskort och ett mer utförligt) Använda enmeddelandeapparat som uppmärksamhetssignal Som nästa steg träffade TeKo K1 och med hjälp av bilder fick hon ta del av resultatet av omgivningens kartläggning av hennes kommunikation. Därefter fick hon, med hjälp av samtalsmatta, delge sin syn på hur kommunikationen mellan henne och andra fungerar. Då framkom att K1 tyckte att inte heller närmsta omgivningen alltid förstod hennes tecken med tungan eller ja/nej-signal och att det blev en del missförstånd. En samspelssituation när K1 spelade spel med två av sina assistenter filmades för att användas vid en av nätverksträffarna. Nätverksarbetet med utbildning, fyra träffar och uppföljning sträckte sig över sju månader. Föräldrarna hade inte möjlighet att delta vid alla träffar. Detta gjorde att assistenten var ensam vid en av nätverksträffarna och på uppföljningstillfället. På två av de andra nätverksträffarna deltog bara en förälder. Som en första åtgärd kom K1:s omgivning fram till att hon skulle börja använda befintlig BIGmack (enmeddelandeapparat) med inspelat meddelande som uppmärksamhetssignal vid samlingar på särvux. Innan detta blev till en rutin slutade dock K1 på särvux. 7

8 Omgivningen önskade och fick stöd i att ta fram ett mindre kommunikationspass av typen introduktionskort. De tänkte till en början använda det vid läkarbesök och dylikt. Omgivningen fick också stöd i att börja ta fram ett reda ut-häfte för att få struktur på frågandet när de inte uppfattar K1:s tal. Tanken var att häftet skulle underlätta för omgivningen när de försöker komma fram till vad K1 säger. Vid uppföljningstillfället i april 2009 gjordes en utvärdering av arbetssättet Nätverk kring AKK. Den visade att nyckelpersonerna runt de fyra olika klienterna var överlag positiva. Man ansåg att det var positivt att arbeta i ett nätverk eftersom man på så sätt kunde bolla idéer med varandra, ge input och ta upp erfarenheter. Vidare tyckte man att antalet träffar varit lagom, men att intervallet mellan träffarna kunde ha varit tätare. Att klienterna hade olika funktionsnedsättningar upplevde nyckelpersonerna som positivt och de tyckte det var spännande att få sätta sig in i hur andras vardag såg ut. Samtliga nätverk skulle kunna rekommendera nätverksarbetet till annan personal/andra anhöriga och man hade fått kunskaper som skulle kunna komma eller redan hade kommit andra klienter till godo. Eftersom samtliga nyckelpersoner bara deltagit vid en av nätverksträffarna bokades en träff in efter avslutad nätverksomgång då assistenten och en av föräldrarna deltog. Då framställdes ett tallriksunderlägg med bilder för att K1 skulle kunna välja till exempel kryddor och för att kunna ge kommentarer i samband med måltider. För att underlätta val gjordes också tre inplastade A4-sidor, med exempel på mat, frukt och grönsaker i ordning. Introduktionskortet som nyckelpersonerna framställt på nätverksträffarna hade ännu inte använts. Arbetet med reda ut-häftet var inte heller klart. Omgivningen valde att ta en paus i detta arbete och skulle höra av sig när de var redo att fortsätta. Eventuellt fortsatt arbete fick därför ske efter projekttidens slut. Reflektion Det här ärendet är det som pågått längst under projekttiden och det är ännu inte avslutat. Det känns otillfredsställande att klienten har varit aktuell så länge och ändå har man inte kommit längre. Samtidigt är det svårt att säga vad man skulle ha gjort annorlunda. Klienten och dennes familj fick för ganska många år sedan börja prova ett avancerat styrsätt för omgivningskontroll, elrullstol och dator. De hade stora förhoppningar kring denna avancerade teknik och projektmedarbetarna tror att när tekniken inte visade sig fungera så var det svårt för familjen att tänka om. I början av projektmedarbetarnas kontakt med klienten och dennes familj så hade de svårt att se andra AKK-lösningar som tänkbara alternativ till det de provat. För att hjälpa familjen att komma vidare erbjöds omgivningen att delta i Nätverk kring AKK. De åtgärder som omgivningen skulle utföra under nätverksarbetet försenades och försvårades av att samtliga nyckelpersoner bara var samlade vid en träff. Vid nya omgångar av Nätverksarbete kring AKK kommer projektmedarbetarna därför att betona att nyckelpersonerna runt varje klient bör utgöras av minst två personal förutom eventuella anhöriga. På så sätt underlättas utförande och implementering av åtgärder hos klienten och dennes omgivning. 8

9 Fallbeskrivning K2 Bakgrund Fyrtiotreårig man som i tonåren fick diagnosen schizofreni och har vistats inom psykiatrin tills för cirka fem år sedan då diagnosen ändrades till autism. Han flyttade då till eget boende och fick personlig assistans dygnet runt. För tio år sedan slutade K2 gradvis att tala. Numera kommunicerar han mestadels genom mimik och kroppsspråk förutom något enstaka ord. Han uttrycker ja/nej med mimik/kroppsspråk eller handling. Omgivningens uppfattning är att han förstår det mesta. Det finns ingen misstanke om syn- eller hörselnedsättning. Kontakt med TeKo Innan rutinerna för projektet var helt klara så aktualiserades K2 till TeKo av en arbetsterapeut på vuxenhabiliteringen (tillika medarbetare i TeKo). Önskemålet var att en logoped skulle kopplas in i ärendet på grund av de stora svårigheter som fanns att kommunicera med K2 och assistenternas behov av råd kring detta. Innan Teko kopplades in i ärendet hade arbetsterapeuten gjort en enkel språkförståelsebedömning. K2 hade svårt att medverka vid bedömningen på grund av svårigheter med uppmärksamheten och kort uthållighet. Samtliga assistenter ombads därefter att var och en fylla i ett frågeformulär kring hans kommunikation. Frågeformuläret som användes bestod av tjugotalet frågor med vissa följdfrågor (ett urval från; Bedömning av kommunikativ förmåga hos personer med utvecklingsstörning (Brodin & Thurfjell, 1995) samt några frågor från kartläggningsmaterialet i Se mig! Hör mig! Förstå mig! (Winlund, 2004)). En logoped och en arbetsterapeut från TeKo träffade assistenterna och svaren på frågorna gicks igenom. Samtliga assistenter tyckte att kommunikationen med K2, trots hans stora svårigheter, fungerade ganska bra, men en viss frustration fanns över att K2:s möjlighet att själv uttrycka sig var så begränsad. Samtliga assistenter var övertygade om att K2 förstod det mesta. En utbildning genomfördes till assistentgruppen för att öka assistenternas kunskap om K2:s funktionsnedsättning och hur den inverkar på dennes kommunikationsförmåga. Kommunikation i allmänhet, AKK och hur man kan använda bilder både som kognitivt stöd och vid kommunikation, togs också upp. Utbildningen omfattade två tillfällen à tre timmar plus en uppföljning på två timmar. Assistenternas arbetsledare deltog vid ett utbildningstillfälle. Assistentgruppen var mycket nöjd med utbildningen. Efter utbildningstillfällena har arbetsterapeuten och logopeden träffat assistentgruppen och deras arbetsledare vid fem tillfällen utspridda över ett och halvt års tid. De har fått råd om hur de kan använda bilder både som kognitivt stöd och som språkförståelsestöd. Kommunen införskaffade en whiteboardtavla för att kunna sätta upp bilder på. För att K2 skulle veta vem som arbetade under dagen togs foton på assistenterna för att sätta upp på tavlan. Assistenterna tog även bilder med digitalkamera på olika miljöer och aktiviteter som skulle användas som schemabilder. Arbetsterapeuten i TeKo hjälpte sedan till att framställa bilderna. K2:s läsförmåga har inte kunnat testas men eftersom han under skoltiden kunde läsa kompletterades bilderna med text innan de plastades in. Assistenterna skulle visa bilden för respektive aktivitet när K2 skulle genomföra den. Bilder på maträtter togs fram av assistenterna för 9

10 att K2 skulle kunna välja vad han ville äta till middag. Man började med detta på helger men K2 visade inget intresse för dessa bilder. Assistenterna uppmuntrades till att låta K2 göra val i så många olika situationer som möjligt. Även om han inte klart visade vad han föredrog så skulle assistenterna klä sitt beslut i ord, till exempel nu ser jag att du tittar på köttbullarna så därför blir det köttbullar till middag. På så sätt skulle man hjälpa K2 att förstå att hans flyktiga blick hade betydelse. I slutet av 2007 fick assistenterna fylla i samma frågeformulär som de ett och ett halvt år tidigare fyllt i. Vid uppföljningen i början av 2008 framkom att inga större förändringar skett. K2 hade nästan inget talat språk utan uttryckte sig med olika signaler som assistenterna dock hade blivit allt bättre på att tolka. Det hade varit svårt att få K2 intresserad av bilder. Assistenterna uppmuntrades till att använda bilderna ändå då bilderna fungerar som språkförståelsestöd. En förhoppning fanns om att K2 i en framtid kanske själv kan använda bilderna för att uttrycka sig. Assistenterna fick även tips om att inte ställa så mycket frågor till K2 utan mer kommentera olika händelser. Vid ny uppföljning i maj 2008 beskrev assistenterna att K2 hade börjat säga några fler ord och fraser. På mötet framkom att en del av assistenterna inte använde bilderna i kommunikation med K2, men de åtog sig att försöka på nytt. Ny uppföljning planerades till hösten 2008 men blev inte av förrän i februari 2009 på grund av att man var tvungen att ändra ursprungligt datum och då hade svårt att få ihop en ny tid. Under träffen framkom att assistenterna inte använt bilderna enligt det sätt som TeKo föreslagit. De var positiva till att på egen hand utöka bildanvändningen. Under hela tiden har assistenterna fått råd och stöd i hur de kan utveckla K2:s ADLfärdigheter (ADL = aktiviteter i det dagliga livet) som också förbättrats hela tiden. Nästa uppföljningsträff planerades till februari 2010, så ärendet fortsatte efter projekttidens slut. Reflektion Parallellt med arbetet kring klientens kommunikation har arbete pågått med att utveckla hans ADL- och fritidsfärdigheter. Projektmedarbetarna tror att assistenterna har prioriterat att arbeta med klientens ADL- och fritidsfärdigheter framför hans kommunikation. Kanske var det arbetet lättare att ta till sig för assistenterna än råden kring hur man skulle få till en bättre kommunikation med klienten. Assistenterna har också haft olika uppfattning om nyttan med bilder i kommunikativt syfte och därför har inte bilder använts av alla assistenter. Projektmedarbetarna tror att man inte lyckades förklara på ett bra sätt hur kommunikationen med klienten skulle kunna förbättras med hjälp av bilder. Det var nog även svårt för assistenterna att förstå hur lång tid detta skulle ta, och när de inte märkte någon förbättring så tappade de intresset. När det gällde ADL-färdigheterna såg man snabbare förbättringar. Resultatet hade troligen kunnat bli bättre om projektmedarbetarna regelbundet hade gått in som kommunikationsmodeller i klientens hem. Då klienten bor långt bort (10 mil enkel resa) från vuxenhabiliteringens huvudkontor hade detta varit svårt att få till av praktiska skäl. 10

11 Fallbeskrivning K3 Bakgrund Fyrtioåttaårig man som har en Cerebral Pares med spastisk tetraplegi och tonusväxling, svår dysartri och måttlig utvecklingsstörning. Enligt omgivningen har K3 god syn och hörsel. K3 är rullstolsburen. Bor i egen lägenhet med personlig assistans dagtid då han inte är på daglig verksamhet, och har möjlighet att larma personal nattetid. K3 har relativt god språklig förmåga. Han talar mycket och gärna men är på grund av sin dysartri svårförståelig för utomstående personer. K3 har en tendens till upprepningar av ord och uttryck i framförallt stressade situationer. Har en Blisskarta som komplement till sitt tal. K3 är beroende av att ha personer omkring sig som är vana att tolka honom, både vad det gäller hans svårförståeliga tal och då han använder sin Blisskarta. K3 har tidigare, vid flera tillfällen under flera års tid, fått insatser från logoped och tal/hörselpedagog på vuxenhabiliteringen. Bland annat har han fått sin Blisskarta förnyad/kompletterad vid flera tillfällen och fått artikulationsträning i olika omgångar som inte haft någon långvarig effekt. Tidigare assistentgrupp har gått AKK-kurs på vuxenhabiliteringen. Den kunskapen har inte förmedlats vidare till nya assistenter. K3 har också provat flera olika kommunikationshjälpmedel men dessa har inte blivit en naturlig del av hans kommunikationssätt. K3 har bland annat provat datoriserat Blissprogram i stationär dator, samtalsapparat av typ Introtalker och Ordsvarare samt datorprogramvaran Clicker med Blisssymboler. I samband med introduktion av det sistnämnda fick dåvarande assistentgrupp utbildning i hur programvaran fungerade. Kontakt med TeKo K3 hänvisades till TeKo av det individuella teamet på vuxenhabiliteringen med önskemål om att öka kunskapen om kommunikation och AKK hos ny assistentgrupp. TeKo tog sig an ärendet och två logopeder gick in. Utifrån de insatser K3 och hans omgivning fått tidigare av vuxenhabiliteringen när det gällde kommunikation, erbjöd man utbildningsinsats till de personliga assistenterna och deras arbetsledare. Vid en första kontakt med arbetsledare under hösten 2006 då upplägget på utbildningen presenterades, framhölls att det var arbetsledaren som skulle ansvara för att ny personal blev informerad om K3:s kommunikationsförmåga och AKK-sätt. Två utbildningstillfällen à 3 timmar genomfördes i början av Då informerades om kommunikation och AKK i allmänhet. Logopederna gick igenom K3:s historik inom kommunikationsområdet med tidigare insatser och utfall av dessa och förklarade att K3 använde Blisskarta eftersom man tidigt valde Bliss utifrån K3:s relativt goda kognitiva förmåga. Vidare informerades om tvåspråkighetsproblematiken då K3 hör talad svenska från omgivningen men förväntas att själv uttrycka sig med hjälp av Bliss. Samtalspartnerns viktiga roll i ett samtal med en person med kommunikationssvårigheter framhölls; att det var av yttersta vikt att man som samtalspartner också använde/pekade på Blisskartan. Assistentgruppen fick genomföra en praktisk övning med bokstavstavla för att själva få prova på hur det kändes att vara AKK-användare. Förslag gavs på komplettering till K3:s nuvarande AKK i form av kommunikationspass och pärmen Att få vara den man är. K3 tyckte mycket om att prata om sin skolgång, sin familj och tidigare vänner och händelser och vid sådana tillfällen skulle pärmen vara ett bra stöd för att bättre förstå honom. Dessa hjälpmedel visades och en kort genomgång av hur de används gavs. Gruppen fick i uppgift att fundera över om något av hjälpmedlen kunde vara aktuellt för K3. 11

12 Efter första utbildningstillfället utsågs en kontaktperson i assistentgruppen som skulle se till att Blissdagbok fördes. Tanken var att assistenterna skulle skriva ner i vilka situationer Blisskartan användes och hur det fungerade. I mellanperioden gjordes även en kortare telefonuppföljning med en av K3:s assistenter för att höra hur de tyckte att det gick att mer frekvent använda Blisskartan. Vid det andra utbildningstillfället visade det sig att Blissdagboken inte blivit ifylld. Under utbildningen framkom att assistenterna tyckte att K3:s Blisskarta var otymplig och att det var svårt att få plats med den på hans rullstolsbord, vilket försvårade och minskade användningen. En fundering gruppen hade var om det gick att tillverka en karta i mindre format. Mellan första och andra utbildningstillfället besökte logopederna K3 på hans dagliga verksamhet för att själva se hur Blisskartan användes och inhämta K3:s egna synpunkter på kartan. Personalen på daglig verksamhet tyckte att Blisskartan var ett bra hjälpmedel när de inte förstod vad K3 pratade om. De tyckte inte att kartan var otymplig. K3 själv var nöjd med sin karta och duktig på att hitta på kartan och bläddra mellan kartans olika sidor. Han ville inte byta ut sin karta. Efter tre månader, i maj 2007, var det dags för ett två timmar långt uppföljningsoch utvärderingstillfälle med assistenterna och deras arbetsledare. Avsikten med utbildningen hade varit att assistenterna skulle få ökad kunskap om normal kommunikationsutveckling, AKK, K3:s funktionshinder och hur det påverkade hans kommunikationsförmåga. Utbildningstillfällena skulle också ge möjlighet till diskussion om hur omgivningen bäst kunde stötta K3 i hans kommunikation. Vid utvärderingen, som fyra av fyra assistenter genomförde, framkom att assistenterna tyckte att avsikterna uppfyllts och att deras helhetsintryck av utbildningen var mycket bra. På uppföljningstillfället framförde assistenterna önskemål om att få en mall för att själva kunna ta fram ett kommunikationspass till K3, vilket de också fick. De var också intresserade av pärmen Att få vara den man är och köpte senare ett exemplar. Man enades om att behålla K3:s Blisskarta i nuvarande form eftersom K3 hade lång erfarenhet och hittade bra på sin karta. Vid uppföljningen var assistentgrupp, arbetsledare och logopeder överens om att ärendet skulle avslutas. Om assistenterna behövde hjälp med tillverkning av kommunikationspass skulle de själva ta förnyad kontakt. 12

13 Fallbeskrivning K4 Bakgrund Tjugotreårig kvinna med lindrig utvecklingsstörning och autism. Enligt omgivningen har K4 god syn och hörsel. Bor på gruppbostad. K4 uttrycker sig fåordigt, utelämnar vissa språkljud, förenklar konsonantförbindelser och har en avvikande satsmelodi. Detta sammantaget gör att hon är svår att förstå för utomstående. Trots sina svårigheter är K4 mycket kommunikativ och hon kan bli frustrerad då hon inte gör sig förstådd. Kontakt med TeKo K4 hänvisades till TeKo av det individuella teamet på vuxenhabiliteringen med frågeställningen: Kan man hjälpa K4 att få en bättre kommunikation via talträning, AKK eller något annat sätt att kommunicera?. TeKo tog sig an ärendet, och en arbetsterapeut och en logoped gick in. Logopeden och arbetsterapeuten träffade K4 tillsammans med hennes kontaktpersonal i boendet vid ett tillfälle under hösten 2006 för att påbörja kartläggning av K4:s kommunikationsförmåga. Det framkom att K4 använt Pictogram och tecken som AKK (TAKK) när hon var yngre, men hon var inte intresserade av att återuppta detta. Det framkom också att K4 haft mycket språk- och talträning under de sista åren på särgymnasiet, och att K4 gärna skulle vilja förbättra sitt tal. Under mötet bokstaverade K4 vid några tillfällen då hon inte gjorde sig förstådd. I vardagen hände det att K4 ibland skrev ner på papper då hon inte gjorde sig förstådd. För att få en helhetsbild avseende K4:s kommunikationsförmåga träffade arbetsterapeuten och logopeden kontaktpersonal på daglig verksamhet och anhörig vid ett tillfälle vardera under hösten Omgivningen ansåg att de förstod K4 relativt bra, och om de inte gjorde det gav de sig inte förrän de fått fram vad K4 ville ha sagt. De ansåg att talsvårigheterna utgjorde ett hinder för K4 i kontakten med nya människor varför de tyckte att ett kommunikationshjälpmedel i någon form vore bra. Anhörig var av åsikten att K4 behövde fler tjejer runt sig som hon kunde samtala med. I december 2006 träffade logopeden K4 tillsammans med en personal från boendet för att titta närmare på K4:s läs- och skrivförmåga. K4 klarade av att läsa och skriva enklare meningar utan större svårigheter. I diskussion med K4 och personal från boendet bestämdes att de skulle införskaffa ett litet anteckningsblock som K4 alltid skulle kunna ha med sig. Tanken var att hon då skulle kunna skriva ner vad hon menade om hon inte gjorde sig förstådd. Logopeden kontaktade personal på daglig verksamhet för att informera dem om detta. För att K4 skulle få möjlighet att samtala med andra jämnåriga tjejer och få möjlighet att utveckla sin kommunikation startade en logoped och en arbetsterapeut en samtalsgrupp för tjejer (för mer information, se Beskrivning av konversationsgrupp för tjejer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autism längre fram i detta särtryck). Gruppen pågick under två terminer 2007 och K4 deltog vid samtliga grupptillfällen. Det märktes en tydlig skillnad vad gällde K4:s uppträdande i gruppen efter ett antal gånger. Till en början var K4 ganska tyst men efterhand tog hon för sig allt mer. Det föreföll som att konversationsträning i grupp var en bra metod för att utveckla K4:s kommunikation. 13

14 Under hösten 2007 träffade en arbetsterapeut och en logoped K4 tillsammans med kontaktpersonal i boendet och kontaktpersonal på daglig verksamhet för uppföljning. K4 uppgav då att hon tyckte att det fungerade bra att tala och personalen höll med. Det hände ibland att hon inte gjorde sig förstådd och då bokstaverade hon eller skrev ner vad hon menade. En förändring mot tidigare var att K4 inte längre blev så frustrerad om hon inte gjorde sig förstådd. K4 och personalen upplevde också att K4 numera hade lättare att prata med andra och då även med personer hon inte kände så väl. Målen som fanns i habiliteringsplanen som upprättades i början av 2007, att K4 lättare skulle kunna göra sig förstådd på daglig verksamhet och hemma i gruppbostaden samt att K4 skulle ta för sig mer i samtal med andra, var uppnådda. Man beslutade gemensamt att avsluta insatserna från TeKo, men att ytterligare en uppföljning skulle göras i slutet av I december 2008 träffade arbetsterapeuten och logopeden K4 tillsammans med en personal i boendet hemma hos K4. K4 tyckte då att det gick bra att göra sig förstådd. Hon berättade att hon helst ville göra sig förstådd med sitt tal istället för att skriva ner på papper. Personalen beskrev att K4 hade fått bättre självförtroende och att K4 numera uträttade ärenden på egen hand. TeKo avslutade därefter ärendet. 14

15 Fallbeskrivning K5 Bakgrund Tjugofyraårig kvinna med Downs syndrom. Enligt omgivningen ser och hör K5 bra. Bor på gruppbostad och har daglig verksamhet fem dagar i veckan. K5 lärde sig TAKK (Tecken som AKK) i tidig ålder och utvecklade en god verbal kommunikation med bra ordförråd och bra uttal. Talet försämrades i samband med att hon bytte skola efter mellanstadiet. På högstadieskolan användes inte heller TAKK. K5 är numera fåordig och tar nästan inga egna kommunikativa initiativ. När man pratar med henne är det inte alltid hon svarar. Om hon svarar är talet svagt, och orden få och samtalspartnern måste anstränga sig för att uppfatta vad hon säger. Om man frågar om säger hon oftast ingenting. Kontakt med TeKo K5 hänvisades till TeKo av vuxenhabiliteringens mottagningsteam (som först bedömer om de personer som söker insats hör till vuxenhabiliteringens målgrupp och därefter fördelar ärendena) med önskemål från anhörig om att hon skulle bli mer självständig och få tillbaka pratet. TeKo tog sig an ärendet och en arbetsterapeut och en logoped gick in. Arbetsterapeuten och logopeden åkte till K5:s hemkommun under hösten 2006 och träffade personal från gruppbostaden, personal från daglig verksamhet samt anhörig och tillika god man. Syftet med mötet var att ta reda på mer om hur K5 fungerade i olika miljöer med avseende på kommunikation. Det framkom då att K5 tyckte om att gå till badhuset, och var i den miljön mest kommunikativ. På mötet framkom också att det var personalen på daglig verksamhet som hade efterfrågat hjälp. Ett problem som personalen på daglig verksamhet upplevde var att K5 snabbt tröttnade på olika aktiviteter och att hon inte följde det bildschema som var uppsatt vid hennes arbetsplats. Arbetsterapeuten och logopeden var med under en dag på K5:s dagliga verksamhet för att träffa henne, se vad hon arbetade med och hur hon kommunicerade med mera. Därefter träffade man K5 hemma i hennes lägenhet tillsammans med personal från boendet. K5 svarade inte på tilltal när arbetsterapeuten och logopeden ställde frågor till henne. Tredje träffen med K5 skedde i badhuset tillsammans med en personal från boendet. Vid det tillfället var K5 betydligt gladare, och var mer kommunikativ än vad hon varit vid tidigare tillfällen. Situationen i badhuset filmades för att projektmedarbetarna i efterhand skulle kunna studera K5:s kommunikation och samspelsförmåga. Under våren 2007 träffade arbetsterapeuten och logopeden K5, personal på daglig verksamhet och deras chef för att gemensamt titta på filmen och diskutera vad man hittills kunnat se vid träffarna med K5. Under första delen av mötet var K5 inte med. Arbetsterapeuten och logopeden förmedlade då bland annat att K5:s grupp på daglig verksamhet inte var så positiv med avseende på kommunikativ miljö. Detta beroende på att deltagarna utförde de flesta av sina arbetsuppgifter enskilt och därmed fanns nästan inget utrymme för kommunikation mellan deltagarna. På mötet lämnades även frågeformuläret Bedömning av kommunikativ förmåga hos personer med utvecklingsstörning (Brodin & Thurfjell, 1995) ut till personalen för att de skulle kunna fylla i varsitt exemplar. Anhörig/god man och boendepersonal fick formuläret skickat till sig. Logopeden sammanställde inkomna svar och på ett möte våren 2007 med personal från daglig verksamhet, deras chef, personal från boendet, 15

16 deras chef och anhörig, gick man igenom svaren som var ganska samstämmiga, och förde diskussioner utifrån svaren. Många funderingar gällande K5:s diagnos och psykiska funktioner kom då upp, varför TeKo valde att koppla in en psykolog från vuxenhabiliteringen i ärendet. Psykologen var med på två träffar under hösten 2007 tillsammans med arbetsterapeuten och logopeden, personal på daglig verksamhet och deras chef, personal på boendet och deras chef samt anhörig/god man. Det fanns mycket hos K5 som tydde på att hon utöver Downs syndrom även hade autism. Att det är vanligt förekommande med den kombinationen av diagnoser var något som psykologen kunde bekräfta. Hon berättade också att det inte är ovanligt att de personerna tappar förmågor redan i tidig ålder och det gäller även inom kommunikationsområdet. Det skulle kunna vara en förklaring till varför omgivningen upplevde att K5 hade försämrats med avseende på kommunikation. På mötena diskuterade man kring olika åtgärder och aktiviteter som innehöll mer samspel och som kunde stimulera till kommunikation. Man skulle bland annat prova att låta K5 ha musikstunder med andra deltagare, och personalen skulle samtala med K5 kring fotografier man tagit på henne. Psykologen betonade också vikten av att låta K5 ibland vara en passiv deltagare i olika aktiviteter och inte ställa krav på att hon skulle medverka aktivt. Under våren 2008 träffade arbetsterapeuten och logopeden omgivningen vid ytterligare ett tillfälle, då utan psykologen. Personalen från både boendet och daglig verksamhet, deras chefer och anhörig/god man hade kommit fram till att det vore bra med gemensamma träffar och tänkte fortsätta med det på egen hand. Tillsammans kom man överens om att avsluta insatserna från TeKo. 16

17 Fallbeskrivning K6 Bakgrund Tjugonioårig man med omfattande svårigheter efter traumatisk hjärnskada som han fick då han var 24 år. Han har tetraplegi samt omfattande kognitiva och kommunikativa svårigheter som innebär stort omvårdnadsbehov. Har enligt omgivningen god hörsel. Vad gäller syn är det osäkert hur han tolkar synintryck. Ger ögonkontakt och visar intresse för det som händer i omgivningen. K6 är rullstolsburen. Han bor i egen lägenhet med personlig assistans dygnet runt. K6 kommunicerar med mimik och kroppsspråk. Blinkning betyder ja och utebliven ja-signal tolkas som nej. Enligt assistenterna har K6 sju tolkningsbara signaler. Språkförståelsen är troligtvis kontextberoende och för att underlätta förståelse behöver man uttrycka sig konkret och i enkla satser. K6 har en slingstyrd elrullstol som han också använder som ett kommunikationshjälpmedel genom att åka bort från saker han inte vill ha/göra och till saker han vill ha/göra. Kontakt med TeKo K6 hänvisades till TeKo av det individuella teamet på vuxenhabiliteringen med önskemål om kartläggning av nuvarande kommunikationsförmåga och stöd i vidare utveckling av hans kommunikation samt handledning av hans assistentgrupp för att uppnå en god kommunikativ miljö och omvårdnad. TeKo tog sig an ärendet och två logopeder gick in. Under sommaren 2007 filmade, efter godkännande av god man, K6:s assistenter några samspelsituationer i vardagen. Uppgiften var att försöka fånga tillfällen som man av erfarenhet visste att K6 brukade gilla eller ogilla, samt tillfällen då K6 ställdes inför val. De två logopederna analyserade det inkomna materialet och under hösten 2007 träffade man arbetsledare och assistenter för att ge återkoppling och komma med råd. Man diskuterade också hur arbetet med att utveckla kommunikationen med K6 skulle kunna gå vidare. Gemensamt kom man fram till att fortsätta använda videoinspelningar i det kommande arbetet. Assistentgruppen utsåg tre assistenter som skulle fortsätta videofilma K6 i hans vardag. I januari 2008 träffades logopederna och de filmningsansvariga assistenterna för att planera hur den fortsatta filmningen skulle gå till. Man beslutade att assistenterna skulle fylla i ett protokoll vid varje filmningstillfälle med rubrikerna datum, vilken kommunikationssituation har filmats? och kommentarer, till exempel vad fungerade bra/mindre bra?. Filmningen pågick under några veckors tid, och därefter analyserade logopederna det inkomna materialet. Ny träff hölls med de tre assistenterna i mars 2008 där återkoppling lämnades genom att man tillsammans tittade på och diskuterade samspelet i utvalda delar av inspelningarna. I samverkan bestämdes hur man skulle gå vidare med nya filmningar. Denna procedur upprepades tre gånger under våren Något som framkom genom filmerna, och som både logopeder och assistenter var överens om, var att K6 ibland hade svårigheter vid valsituationer som presenterades för honom enbart med talat språk. Assistenterna fick då rådet att prova med bilder som språkförståelsestöd. För att kunna framställa sådana bilder fick assistenterna låna en digitalkamera för att fotografera olika aktiviteter i K6:s vardag. Bilderna framställdes i A5-format, plastades in och försågs med kardborreband för att kunna 17

18 presenteras på en dörrmatta. På senare filmer kunde man se att K6 hade lättare att göra val då han fick bildstöd till valalternativen. Ett resultat av diskussionerna kring inspelningarna blev att begränsa valsituationerna utifrån att det föreföll som K6 ibland var ganska ointresserad och valen blev tröttande för honom. Vid sådana tillfällen uppmanades assistenterna att klart deklarera att de tog beslut åt honom och varför. Assistentgruppen som ansvarade för filmandet hade vid diskussionsträffarna mycket lätt att uppfatta olika aspekter av samspelssituationerna som att se sina egna roller och tog kontinuerligt till sig råd från logopederna. Under hösten 2008 träffade logopederna tillsammans med K6:s individuella team från vuxenhabiliteringen (bestående av sjukgymnast, arbetsterapeut och habiliteringsassistent) hela assistentgruppen, deras arbetsledare samt anhörig till K6. På mötet visades delar av det inspelade materialet och de riktlinjer man kommit fram till presenterades så att alla i personalgruppen skulle vara konsekventa i sitt samspel med K6. Man tog beslut att fotografera olika aktiviteter, platser och personer för att kunna använda bilderna på ett dagsschema. I början av 2009 kontaktade assistentgruppen TeKo för att få hjälp med framställning av ett tjugotal nya bilder till dagsschemat. I samverkan med tre av assistenterna tog en av logopederna fram PCSbilder och fotografier i A5-format som plastades in och försågs med kardborre. I mars 2009 höll logopederna ett inplanerat möte med hela assistentgruppen, deras arbetsledare, anhörig till K6 samt det individuella teamet från vuxenhabiliteringen. Assistentgruppen beskrev att K6 alltmer börjat använda sin slingstyrda elrullstol i kommunikativt syfte. När han till exempel åkte in i sovrummet och tittade på sängen tolkade assistenterna det som att han vill lägga sig, och när han stannade utanför kylskåpet tolkade de det som att han ville ha något därifrån. Personalen hade börjat använda schemat. Man satte upp cirka fyra bilder för förmiddagens aktiviteter och tog bort bilderna successivt när aktiviteten var utförd. När förmiddagens bilder var nedtagna satte man upp cirka fyra nya för eftermiddagen. Vissa dagar tittade K6 noggrant på bilderna och andra dagar verkade han helt ointresserad. Assistenterna tyckte dock att det sammantaget fungerade bra. Tillsammans diskuterades hur man skulle gå vidare med arbetet kring K6:s kommunikation. Man kom överens om att assistenterna skulle lista kommunikativa signaler. För att underlätta det arbetet beslöts att alla skulle fylla i ett frågeformulär (Andén & Hellbom, 1985). Ny träff bestämdes till om två månader. I mellanperioden distribuerade logopederna frågeformuläret och sammanställde sedan de inkomna svaren. För de tre kommunikationsansvariga assistenterna hölls en demonstration av olika lågteknologiska AKK-sätt. Gruppen blev intresserade av en strukturerad frågeordning (av typen förenklat reda ut-häfte) att använda när K6 visade missnöje. Dessutom skulle de vilja ha en tavla med kroppsbilder (en på framsida av kroppen och en på baksidan av kroppen) och frågeordning (se utförligare beskrivning och bild i fallbeskrivning K19) för att underlätta lokalisering av smärta. Vid ytterligare en träff med de tre assistenterna tog en av logopederna fram fler schemabilder. Frågeordningen som skulle användas vid missnöje gjordes klar. PCSbilder på en fram- och en baksida av en manskropp togs fram för att använda tillsammans med frågeordning i samband med smärtlokalisering. I maj 2009 hölls ett uppföljningsmöte med hela assistentgruppen, deras nya arbetsledare, arbetsterapeut från det individuella teamet på vuxenhabiliteringen och de två logopederna. K6 hade på senaste tiden varken varit missnöjd eller haft ont så de nya AKK-sätten hade inte kommit till användning mer än en gång och då hade det fun- 18

19 gerat bra. Logopederna gick igenom sammanställningen av assistentgruppens svar på frågorna kring kommunikation. Svaren var överlag samstämmiga. Man kunde av svaren utläsa flertalet signaler som assistenterna tolkade enhetligt. Diskussion fördes kring behovet av kommunikationspass av typen introduktionskort. Assistentgruppen ställde sig positiv till att på egen hand ta fram ett introduktionskort om god man samtyckte. En av logopederna kontaktade därför god man för att inhämta dennes synpunkter på kommunikationspass och han hade inte något att invända. Nästa uppföljningsträff var planerad till hösten 2009 så ärendet fortsatte efter projekttidens slut. 19

20 Fallbeskrivning K8 Bakgrund Femtiosjuårig man med omfattande motoriska, kognitiva och kommunikativa svårigheter efter vänstersidig intracerebral blödning i basala ganglierna ett och ett halvt år tidigare. K8 är rullstolsburen. Han har afasi som innebär att han i princip saknar tal. Han uttrycker ja genom att nicka med huvudet och skakar på huvudet för nej. När han rycker på axlarna tolkas det som att det inte spelar någon roll. Förefaller ha relativt god språkförståelse. Följer enkla muntliga instruktioner. K8 har också nedsatt hörsel och högersidigt synfältsbortfall. Han är rullstolsburen och kör stolen med vänster arm/hand. Bor tillsammans med hustrun i eget hus med personlig assistans dygnet runt. Kontakt med TeKo Det individuella teamet på vuxenhabiliteringen hänvisade K8 till TeKo med frågeställningen: Kan man hjälpa K8 att göra sig förstådd även utan att omgivningen ställer rätt ja- och nejfrågor? TeKo tog sig an ärendet och två logopeder gick in. I mitten av november 2006 deltog en av logopederna på ett informationsmöte på vuxenhabiliteringen som det individuella teamet höll i. Med på mötet var också arbetsterapeut och sjukgymnast från kommunen, anhörig och assistentgrupp. Logopeden informerade då om hur TeKo arbetade och gav några generella råd kring hur man kan främja kommunikation. Det framkom att K8 hade en samtalsapparat hemma, men att den inte användes eftersom K8 enligt hustrun inte gillade det syntetiska talet. Logopeden lovade att ta kontakt med rehabingenjören på hjälpmedelsservice (HMS) för att höra vilka tankar man haft om kommunikationshjälpmedel. I slutet av november träffade samma logoped K8 vid ett besök i K8:s hemkommun. Tanken var att man skulle påbörja en kartläggning av K8:s kommunikation. Logopeden hade med sig ett dominospel för att testa räkneförmåga och afasitestet A-ning för att testa språkförståelse. Med hjälp av en bokstavstavla som även innehöll siffror var tanken att K8 skulle kunna peka på rätt svar. Rent motoriskt klarade K8 att peka på bokstavstavlan, men i övrigt fungerade inte testuppgifterna. Om detta berodde på att de var för svåra för K8 eller om han helt enkelt var för trött för att koncentrera sig, var oklart. Vid samtal med rehabingenjören på HMS framkom att K8 hade en samtalsapparat av typen GoTalk 20 med tjugo inspelningsbara meddelanden. Att man valt just denna apparat berodde på att den var tryckkänslig vilket var ett måste med tanke på K8:s nedsatta arm- och handfunktion, samt att K8 och hans omgivning velat ha plats för många meddelanden. Vid senaste uppföljningen hade apparaten mest använts som uppmärksamhetssignal. Några dagar senare kontaktade rehabingenjören TeKo och meddelade att K8 och hans omgivning önskade lämna tillbaka apparaten eftersom den inte användes. Man hade gjort upp om att avvakta med fortsatta insatser från HMS kring kommunikationshjälpmedel till dess att TeKo:s kartläggning av K8:s kommunikation var färdig. I slutet av januari 2007 gjorde logopederna ett hembesök hos K8 för att fortsätta kartläggningen kring K8:s kommunikation. K8 gav god kontakt under mötet och följde enkla instruktioner. Bildtolkningsförmåga och språkförståelse testades genom att man lade ut tre olika bildkort framför K8 och läste en tvåordssats av typen skri- 20

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Bakgrund Vid Team Munkhättan finns cirka 40 elever. Många av eleverna har tal-, språk- och kommunikationssvårigheter. Ungefär

Läs mer

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Tänk dig att du befinner dig på resa i ett land där du inte talar språket. Du blir plötsligt sjuk och är hänvisad till ett lokalt sjukhus.

Läs mer

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor i Neurolingvistik,

Läs mer

Allas rätt till kommunikation

Allas rätt till kommunikation Tänk att man kan göra så mycket anhörig som deltagit i Nätverk kring AKK Allas rätt till kommunikation Förslag till riktlinjer för hur Vuxenhabiliteringen i Värmland ska möta behov hos klienter med kommunikationssvårigheter.

Läs mer

Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet. Habiliteringen Halland

Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet. Habiliteringen Halland Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet Habiliteringen Halland Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn, ungdomar och vuxna som har kontakt

Läs mer

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning AKK i skolan Britt Claesson Förskollärare Talpedagog på habiliteringen i Alingsås 1991-2008 AKK-pedagog vid DART - kommunikationsoch dataresurscenter i Göteborg britt.claesson@vgregion.se DART Västra Sveriges

Läs mer

En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter!

En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter! 1.10.2013 En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter! Mångprofessionell social- och hälsovård - resursförstärkande arbetssätt 1.10 Resursförstärkande barndom Två termer: Barn med talsvårigheter

Läs mer

Kom-kIT. "Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism"

Kom-kIT. Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism Kom-kIT "Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism" Gunilla Thunberg Logoped sedan 1984 Verksam vid DART Västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter Doktorand vid Institutionen

Läs mer

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen Hur kan det kännas att uppleva världen på ett annorlunda sätt? Hur enkelt är det att följa en rak linje på golvet om du har

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Presentation. Helena Hörkeby Leg. Logoped. Kommunikationsenheten och IdéTorget

Presentation. Helena Hörkeby Leg. Logoped. Kommunikationsenheten och IdéTorget Presentation Helena Hörkeby Leg. Logoped Kommunikationsenheten och IdéTorget Kommunikationsenheten Enhet inom Handikapp & Habilitering Länscenter Barn och ungdomar upp till 18 år Med flerfunktionshinder

Läs mer

Tecken som stöd för tal, TSS

Tecken som stöd för tal, TSS Hörselskadades Riksförbund Tecken som stöd för tal, TSS ett verktyg för kommunikation Hörselskadades Riksförbund, HRF december 2011 Fungerande kommunikation en förutsättning för god livskvalité För att

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

Målsättningsarbete. Bakgrund. Bakgrund (forts)

Målsättningsarbete. Bakgrund. Bakgrund (forts) SMS för personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar en intervjustudie av användares upplevelser SMS för personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar en intervjustudie

Läs mer

Va V d a d ä r ä r A K A K K? K?

Va V d a d ä r ä r A K A K K? K? Vad är AKK? Vad är AKK? AKK är en förkortning av Alternativ och Kompletterande Kommunikation. AKK är hela den BRO av insatser som behövs för att ersätta eller komplettera ett bristande tal/språk i kommunikationen

Läs mer

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Messa med symboler Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Margret Buchholz, Specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg vid DART Kommunikationsoch dataresurscenter. margret.buchholz@vgregion.se,

Läs mer

Aktiviteter och lekar med enkla samtalsapparater

Aktiviteter och lekar med enkla samtalsapparater StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd Aktiviteter och lekar med enkla samtalsapparater Alla ska hoppa! Oktober 2015 Aktiviteter och lekar med enkla samtalsapparater Samtalsapparater

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Utveckling och klinisk prövning av en AKK modell inom Vuxenhabilitering

Utveckling och klinisk prövning av en AKK modell inom Vuxenhabilitering Handikappförvaltningen Rapport 2007 : 1 FoU Utveckling och klinisk prövning av en AKK modell inom Vuxenhabilitering Ett projekt om att möta frågeställningar om alternativ och kompletterande kommunikation

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år Hälsobesök vid 2 ½ års ålder följer riktlinjerna i barnhälsovårdens Rikshandbok. Besöket omfattar både den fysiska, psykosociala och språkliga utvecklingen.

Läs mer

Uppdaterad 2012-03-06

Uppdaterad 2012-03-06 Uppdaterad 2012-03-06 20 INNEHÅLL Sidan Vad är LSS? 3 Vem gäller lagen för? 4 Råd och stöd 5 Personlig assistent 6 Ledsagarservice 7 Kontaktperson 8 Hjälp till familjer 9 Korttidshem eller extra familj

Läs mer

Kurser. Våren 2015. Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se

Kurser. Våren 2015. Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se Kurser Våren 2015 Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habilitering.nu

Läs mer

På väg mot en kommunikativ habiliteringsmiljö!

På väg mot en kommunikativ habiliteringsmiljö! På väg mot en kommunikativ habiliteringsmiljö! Kommunikationskarnevalen 5 juni 2012 Anna Fäldt leg. Logoped (anna.faldt@lul.se ) Helena Tegler leg. Logoped (helena.tegler@lul.se) Vi kommer presentera:

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

Välkomna till kurs om Kommunikations- och kognitionshjälpmedel

Välkomna till kurs om Kommunikations- och kognitionshjälpmedel Välkomna till kurs om Kommunikations- och kognitionshjälpmedel Hjälpmedelskonsulent Camilla Håkansson Leg logoped Pernilla Lundberg 10:00 Fika 12:00 Testa och prova Team Kommunikation och Kognition Camilla

Läs mer

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till personer som åldras Innehåll 1. Om kompetensinventeringen i delprojektet... 3 2. Grundläggande kompetensutvecklingsbehov... 3 Kontakt

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. 1 Lättläst version

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. 1 Lättläst version LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 1 Lättläst version Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen är en rättighetslag. Lagen förkortas med LSS. LSS gäller för människor

Läs mer

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar Foto: Elisabeth Nilsson Tryck 2012 Innehåll Ett gott bemötande 4 10 goda råd 5 Afasi 6 Allergi 6 Autism/Aspergers

Läs mer

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder INNEHÅLL 1. Ett gott bemötande 2. 10 goda råd 3. Afasi Allergi 4. Autism/Aspergers syndrom 5. Demenssjukdom 6 Diabetes

Läs mer

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010.

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. 1. Bakgrund Under våren 2010 samtalade personal på Teckenspråksutbildningen

Läs mer

Små rum och tydliga gränser för att vara trygg

Små rum och tydliga gränser för att vara trygg Små rum och tydliga gränser för att vara trygg Erbjudande omgivning för sinnesstimulering Tillgänglig miljö för att kunna välja och själv vara aktiv Aktiva miljöer för rörelse och beröring Markerade

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa människor med funktionsnedsättning, är

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lättläst Stöd och service till vissa funktionshindrade Det finns en särskild lag som kan ge personer med funktionshinder rätt till stöd, hjälp och

Läs mer

Idéhäfte Micro Rolltalk Logisk kommunikation i dynamisk miljö

Idéhäfte Micro Rolltalk Logisk kommunikation i dynamisk miljö Idéhäfte Micro Rolltalk Logisk kommunikation i dynamisk miljö Version januari 2011 Innehållsförteckning Micro Rolltalk med Programsnickaren... 3 Micro Rolltalk är ett hjälpmedel med många möjligheter...

Läs mer

LÄTTLÄST LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

LÄTTLÄST LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LÄTTLÄST LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade 1 Här skriver vi om den hjälp du kan få enligt LSS. Kommunerna och regionens hälso- och sjukvård ger hjälpen. Den här texten är lättläst.

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar:

Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar: Kroppsspråk och tal Introduktion I detta avsnitt kommer du lära dig ett par grundläggande saker för kontakt med andra människor. I kontakt med andra använder vi både ord och kroppsspråk. Du kommer att

Läs mer

StoCKK. Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd

StoCKK. Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK - Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK tillhör Habilitering & Hälsa och är ett komplement till habiliteringens

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär -6- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism Selektiv mutism Information för föräldrar, förskola och skola Vad är selektiv mutism? Selektiv mutism (SM) är ett tillstånd där någon kan tala flytande i somliga situationer, men inte i andra. Talhämningen

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade lättläst Introduktion LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger

Läs mer

1000 inlärning En inskolningsmetod som ökar möjligheten för patienter med autismspektrumtillstånd, ADHD m fl att lättare klara av tandvårdsituationen.

1000 inlärning En inskolningsmetod som ökar möjligheten för patienter med autismspektrumtillstånd, ADHD m fl att lättare klara av tandvårdsituationen. 1000 inlärning En inskolningsmetod som ökar möjligheten för patienter med autismspektrumtillstånd, ADHD m fl att lättare klara av tandvårdsituationen. 1000 inlärning är en inskolningsmetod som ökar möjligheten

Läs mer

Att arbeta med kommunikationsbok i grupp

Att arbeta med kommunikationsbok i grupp Att arbeta med kommunikationsbok i grupp Gunilla Thunberg ID-dagarna 9 okt 2009 Komm-A - Kommunikation med stöd av kommunikationsbok för personer med afasi Cirkeldelen Ett 2-årigt 2 projekt som drivs av

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö

KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö Ett projekt i samverkan mellan särskolor i Göteborg DART kommunikations och dataresurscenter Frölunda Data? Finansiering från Specialpedagogiska Skolmyndigheten

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

Träningsskolan-Lextorp, Trollhättan

Träningsskolan-Lextorp, Trollhättan Annika Eriksson Maria Johansson Lotta Karlsson Viola Larsson Träningsskolan-Lextorp, Trollhättan Anna Lotsbom Catherine Nygren Åsa Persson Daniel Sjöberg Maj 2000 Innehållsförteckning Sammanfattning..3

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS Det finns en lag som säger att personer med funktionsnedsättning kan få särskilt stöd och service. Lagen heter LSS, som är ett kortare namn för Lagen om stöd och service till

Läs mer

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d

Läs mer

Projektnr: P95/0182 HANDIKAPPINSTITUTET Projektrapport 1998 Box 510 162 15 VÄLLINGBY

Projektnr: P95/0182 HANDIKAPPINSTITUTET Projektrapport 1998 Box 510 162 15 VÄLLINGBY Projektnr: P9/18 HANDIKAPPINSTITUTET Projektrapport 1998 Box 1 1 1 VÄLLINGBY Projektansvariga: Kersti Samuelsson, Arbetsterapeut Johan Alinder, Överläkare Projektledare: Karoline Göterdal, Arbetsterapeut

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska. Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011

Sammanfattning på lättläst svenska. Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011 Sammanfattning på lättläst svenska Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011 Sammanfattning till lättläst svenska har gjorts av Centrum för

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Vår 2015. Program. för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Haninge

Vår 2015. Program. för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Haninge Vår 2015 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

1000-inlärning En metod för inskolning i tandvården

1000-inlärning En metod för inskolning i tandvården 1000-inlärning En metod för inskolning i tandvården 1000-INLÄRNING, de 1000 gångernas pedagogik Metoden innebär att man avsätter längre behandlingstid under en och samma dag som innehåller flera korta

Läs mer

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut Motioner med förbundsstyrelsens yttranden och förslag till beslut FUB:s förbundsstämma 9-10 maj 2015 Motioner inför förbundsstämman 2014 Nr Sid 1 Ny insats i LSS-boendestöd och hemtjänst, LL 3 2 Bra hälso-

Läs mer

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet STÖD VID MÖTEN Om det här materialet Det är ofta i möten med okända människor och miljöer som en person med Aspergers syndrom upplever svårigheter. Här presenteras materialet "Stöd vid möten", som på ett

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Utveckling av kommunikationsmodeller för elever med grav synskada på tidig utvecklingsnivå.

Utveckling av kommunikationsmodeller för elever med grav synskada på tidig utvecklingsnivå. FRÅN MIG TILL DIG TILL ALLA Utveckling av kommunikationsmodeller för elever med grav synskada på tidig utvecklingsnivå. Överspridning av kunskap kring kommunikation till elevernas olika arenor. Ett utvecklingsprojekt

Läs mer

Hur kan vi tillsammans skapa och använda en kommunikationsbok?

Hur kan vi tillsammans skapa och använda en kommunikationsbok? Hur kan vi tillsammans skapa och använda en kommunikationsbok? 2010 Leg.logoped Joana Kristensson Neurologopedi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Leg. logoped Ann Ander Stroke Forum Göteborg Ett

Läs mer

Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK

Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK EXAMENSARBETE Våren 2010 Lärarutbildningen Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK Författare Ann-Sofie Pettersson Maria Tagesson Handledare Ann-Elise Persson www.hkr.se Pettersson, Ann-Sofie.

Läs mer

Deltagare i projektet

Deltagare i projektet Skolan.En plats med höga ljud och rörelser. När jag precis lärt mig hitta ska vi byta sal och byggnad. Gympan är en plåga. Jag kan inte hoppa och springa, jag trillar och känner mig klumpig. På en lektion

Läs mer

Har alla något att berätta? med fokus på alternativ kommunikation

Har alla något att berätta? med fokus på alternativ kommunikation Har alla något att berätta? med fokus på alternativ Gunilla Thunberg DART västra Sveriges soch dataresurscenter för funktionshindrade Gunilla Thunberg Leg logoped Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Assistentutbildning...3. Arbetsledarutbildning...4. Konduktiv pedagogik 1...5. Konduktiv pedagogik 2...6. Konduktiv pedagogik 3...

Assistentutbildning...3. Arbetsledarutbildning...4. Konduktiv pedagogik 1...5. Konduktiv pedagogik 2...6. Konduktiv pedagogik 3... Kurskatalog Hösten 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Assistentutbildning...3 Arbetsledarutbildning...4 Konduktiv pedagogik 1...5 Konduktiv pedagogik 2...6 Konduktiv pedagogik 3...7 Grundkurs i kommunikation och

Läs mer

glädjestunder ni kan ha tillsammans på tu man hand minskar sannolikt på känslan av missnöje och desorientering.

glädjestunder ni kan ha tillsammans på tu man hand minskar sannolikt på känslan av missnöje och desorientering. Skånes universitetssjukhus Minneskliniken i Lund Omvårdnadsplan för TRIVSEL Vårdtagare nr 1, född 1922, diagnos ospecifik demens Läkemedel: Datum: Kontaktperson: Bakgrund: Änkeman sedan flera år, har 2

Läs mer

Kurser och aktiviteter

Kurser och aktiviteter Kurser Autismcenter för barn & ungdom Våren 2011 Autismcenter för barn & ungdom Stadshagsvägen 7, 1 tr. Kurser och aktiviteter 1. BAS-KURS OM AUTISM 2. PÅ SPÅRET - FÖRDJUPAD BAS-KURS 3. KOMMUNIKATION I

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Övertorneå kommun Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla personer med funktionsvariation har, vid behov, möjlighet till stöd och

Läs mer

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB Träningsläge Har du kul när du tränar lydnad? Har du din hunds fulla uppmärksamhet? Många, jag träffat, speciellt bruksförare tycker att lydnaden är tråkig. Eftersom nästan halva poängen på bruksprov består

Läs mer

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning Leva som andra Stöd för dig som har en funktionsnedsättning Stöd att leva ett självständigt liv Du som har en funktionsnedsättning kan få stöd och hjälp i vardagen. Med hjälp kan du leva som andra och

Läs mer

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Social sektor Leva som andra - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är en lag

Läs mer

LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade.

LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade. LSS LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade. I LSS står att människor med stora och varaktiga funktionshinder har rätt till hjälp. Det står också att människor som

Läs mer

En stammande elev i klassen - inget att haka upp sig på?

En stammande elev i klassen - inget att haka upp sig på? Kontakt Vill Du veta mer om stamning eller ha kontakt med ytterligare människor som stammar? Ta kontakt med Sveriges stamningsförbund Hemsida: http://www.stamning.se/ Telefon: 08-720 61 12 08-720 66 09

Läs mer

Rätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2015

Rätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2015 Rätten till kommunikation Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2015 1 Leg logoped Gunilla Thunberg Fil Dr Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, avhandling

Läs mer

kan och vill påverka i min förening!

kan och vill påverka i min förening! kan och vill påverka i min förening! Varför? På Riksidrottsmötet (RIM) 2009 togs beslut, efter motion från Skåneidrotten, att SISU Idrottsutbildarna skulle ta fram ett studie- och utbildningsmaterial för

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

!"#$%&'($%)*$+)(#,-.+"-"/0.$+1%$)

!#$%&'($%)*$+)(#,-.+-/0.$+1%$) !"#$&#(#)*(+,-)$*./0)*)(*),,-1*&+231*4/0*##**04)54#.10/6#,.7480231*&+9#*1)#,1*:,)07,+**),,$+6$,)$*/5&4#60.)-#0);,1(140#9&1*12541*108012?8;)6601**:#9#*1)#,/5&16:#

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

GRUPPER. och. informationstillfällen HÖSTEN 2014 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60

GRUPPER. och. informationstillfällen HÖSTEN 2014 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 GRUPPER och informationstillfällen HÖSTEN 2014 HABILITERINGSCENTER NACKA Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 www.habilitering.se 1(17) Grupper för person som har en

Läs mer

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33

Läs mer