ENERGIPLAN FÖR VILHELMINA KOMMUN. Kommunstyrelsens AU Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige

Transkript

1 ENERGIPLAN FÖR VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsens AU Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige

2 Innehållsförteckning Förord 2 Allmänt om Vilhelmina 3 Varför energiplan 3 Kommunens övergripande målsättning 4 Kommunens målsättning 4 Övriga mål 5 År 2020 kännetecknas energisituationen i Vilhelmina av 5 Nulägesanalys 6 Energiöversikt för Vilhelmina Kommun 6 Energibalans 6 Energibärare till slutkonsument 7 Slutanvändning, jämförelse mellan samhällssektorer 8 Fjärrvärme 8 Uppvärmningssätt 9 Vattenkraft 9 Växthusgaser 9 Sammanfattande kommentarer 10 Vilka möjligheter finns? 10 Prioritering av åtgärder 10 Förändrade livsmönster 11 Uppvärmningsformer 11 Biobränslen 11 Nya elproduktionsmetoder 12 Övrig elförbrukning 12 Konsumtion 12 Resvanor 12 Revision av energiplan 12 Sammanfattning 13 Referenser 14 Ordlista

3 FÖRORD Energifrågorna har stor betydelse för samhällsutvecklingen. Kopplingen till miljöfrågorna är mycket stark varför det är viktigt att Vilhelmina kommun driver en aktiv och medveten energipolitik. Det är denna politik som kommer till uttryck i föreliggande energiplan. Denna plan ersätter energiplan Utvecklingen på energiområdet har sedan 1986 föranlett förändringar i synen på energifrågorna. Sverige har i olika sammanhang åtagit sig att miljöanpassa energisystemet till naturligt förekommande kretslopp. Agenda-21 planen, som undertecknades i Rio 1992, har resulterat i ett aktivt miljö- och utvecklingsarbete, så även i Vilhelmina. Det är inte minst viktigt att göra energifrågorna till en integrerad del av detta arbete. Med en för året nyreviderad A-21 plan ges därför miljöfrågorna en övergripande betydelse i Energiplan Det statliga regelverket och skattesystemet styr mot en övergång till förnyelsebara energikällor, miljöbeskattning och marknadsanpassning. Den framtida energimarknaden kommer att ge nya perspektiv på tillförsel och användning av energi. Transportsektorn svarar för en ansenlig del av den totala energiförbrukningen. Det är därför av stor vikt att energifrågorna görs till en integrerad del av trafikplaneringen i syfte att minska energianvändningen inom transportsektorn. Med energiplanen som underlag ska en handlingsplan för kommun och kommunrelaterad verksamhet upprättas. I handlingsplanen ska konkreta mål och projekt beskrivas. Handlingsplanen ska årligen uppdateras. Utarbetande och uppdateringar av energiplan ska vara en återkommande kommunal uppgift och en revidering av energiplanen ska ske varje mandatperiod. Det är även viktigt att involvera alla nyckelaktörer på energiområdet i detta arbete. Vilhelmina i januari 2004 Tommy Danvind, Utredare Vilhelmina energiplangrupp Gunnar Hörnlund, ordförande Jan-Ola Borg Magnus Kristensson Annika Wijk Sune Hansson, energirådgivare. Tore Sundqvist, vd Sydkraft Värme Vilhelmina AB 2

4 Vilhelmina kommun VILHELMINA ENERGIPLAN Allmänt om Vilhelmina I Vilhelmina bor totalt 7654 personer (2003). Kommunen har en total yta på 8795 km 2. De största arealerna är bevuxna med gran och tallskog, med inslag av björk. Myrmarker upptar också stora områden. Den västliga delen utgörs av ett massivt fjällområde. Centralorten Vilhelmina är det största samhället med ca 3800 invånare. Varför energiplan? Enligt lagen (SFS 1977:439) om kommunal energiplanering skall det i varje kommun finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Energiplan för Vilhelmina kommun har upprättats av energiplan-gruppen. Det finns flera syften bakom att utarbeta energiplaner: Att nå ett ekologiskt hållbart samhälle. Att minska kostnaderna för energin. Att säkerställa energitillförseln. Att en analys av miljökonsekvenser utförs. Energiplanen har upprättats med beaktande av riktlinjer för det internationella samarbetet, som syftar till att begränsa de globala miljöproblemen samt med stöd av regeringens proposition 1996/1997:84 En uthållig energiförsörjning. För att nå ett hållbart samhälle krävs att energi används i den form, i den mängd och vid den tidpunkt som är till störst gagn då alla fördelar och nackdelar har vägts mot varandra. Målgrupp för dokumentet är såväl politiker och tjänstemän som intresserad allmänhet. Energiplanen ska löpande revideras varje mandatperiod. Utifrån målsättningarna i huvuddokumentet ska en handlingsplan upprättas där årligen ett antal konkreta projekt och åtgärdsplaner upprättas. I handlingsplanen ska mål och projekt beskrivas och för varje åtgärd bestäms tidsplan och ansvarig person/myndighet. Målgrupp för åtgärdsplanerna är i första hand de nyckelaktörer som berörs av arbetet. Föreslagna åtgärder, där kommunen förutsätts ta ansvar för eller vara delaktig i, ska kostnadsberäknas och tas med i den kommunala budgeten, varvid ska beaktas åtgärdernas återbetalningsförmåga och vidare en beskrivning av åtgärdernas miljöpåverkan. 3

5 Vilhelmina kommuns övergripande målsättning Underlaget baseras på Vilhelmina energiplan från 1986, översiktsplanen, Agenda 21 planen. Även statistik från SCB samt kommunens egna uppgifter ligger till grund för nulägesanalysen i energiplanen. Den hotbild dagens energisystem har på miljö och samhälle är mångfacetterad. Flera gemensamma nämnare finns dock. För att kunna nå energivisionen definieras därför följande övergripande mål. Kommunen ska aktivt verka för: Säker och effektiv energiförsörjning till konkurrenskraftiga villkor. Energiförbrukningen i kommunen ska minska. Användningen av fossila bränslen vid uppvärmning ska upphöra. Användningen av fossila bränslen i trafiken ska minska. Kommunens målsättning År 2005 ska en översyn ha genomförts av energiförbrukningen i den kommunala verksamheten. År 2005 Kommunala motorvärmaruttag ska ha utrustats med timer. År 2008 ska en fungerande pilotanläggning för förbränning av avfall finnas. År 2010 ska uppvärmning i kommunala fastigheter ska ske med hjälp av förnyelsebara bränslen. År 2010 ska det finnas anslutningspunkter till fjärrvärmenätet framdraget till villaområden på tätorten. Kommunen ska erbjuda energirådgivning. El som värmekälla bör konverteras till annan förnyelsebar energi eller effektiviseras. I Vilhelmina kommuns Agenda-21 plan, finns flera målsättningar som är kopplade till energi: År 2005 ska miljökrav ställas vid kommunal upphandling av fordon och fordonstjänster. År 2010 ska minst 75 % av de pannor som används för småskalig vedeldning i kommunen vara miljö- och typgodkända. Utveckla samdistribution av varor. Utbilda kommunalt anställda i ecodriving. På sikt bör eftersträvas att upphandlad el ska vara miljömärkt, dvs. producerad av vindkraft, solceller, bränsleceller, biobränslen (där askan återförs till marken) eller av vattenkraft. 4

6 Övriga mål Hälsofarliga utsläppen från gamla vedpannor, kaminer etc. ska minska. Fjärrvärmesystemet i Vilhelmina centralort ska fortsätta att expandera. Närvärmesystem kan med fördel anläggas vid områden där ekonomiska eller praktiska underlag för utbyggnad av fjärrvärme ej finns för tillfället. Etablering av vindkraft bör ske i enlighet med kommunens översiktsplan. År 2020 kännetecknas energisituationen i Vilhelmina av Energin används i den form, i den mängd och vid den tidpunkt som är till störst gagn för samhället då alla för och nackdelar vägts mot varandra. Energisystemet är utformat för att vara en del av ett hållbart och livskraftigt samhälle. Energisystemet är anpassat efter naturens spelregler och bygger på ett förnuftigt resursutnyttjande. Samtidigt skapar energisystemet utrymmen för utveckling av en levande landsbygd med positiva effekter på lokal företagsanda och samhällsstruktur. Förnyelsebara energikällor utgör grundplåten i energitillförseln. Lokala energiformer premieras och naturgivna förutsättningar utnyttjas på bästa sätt. En omställning av det svenska energisystemet kommer att krävas. Målsättningen innebär att Vilhelmina kommun skall ta väl tillvara på de positiva möjligheter som förändringarna medför. Exempelvis kan energieffektivisering medföra ekonomiska fördelar, nya bränslen kan innebära nya arbetstillfällen och ändrade livsmönster kan öka livskvaliteten. För energi som används inom kommunen, men produceras på annat håll, gäller samma krav på hänsyn till miljö och människor som för energiproduktionen inom kommunen. Modern energiteknik används och utvecklas på ett sätt som gör att Vilhelmina kommun väl följer med i utvecklingen. Vilhelmina kommun har en ledande position inom användning och förädling av bioråvara. Energimålen skall fungera som en brygga mellan visionen och verkligheten. Att hot och problem som uppkommer ska omsättas till möjligheter. 5

7 Nulägesanalys Energiöversikt för Vilhelmina kommun Figurerna på denna sida ger en överblicksbild över energiomsättningen i kommunen. I energiöversikten har energitillförseln grupperats på tre energiformer; oljeprodukter, biobränslen och el. År 2000 Energitillförsel Oljeprodukter* Biobränslen El Summa 112 GWh 87 GWh 141 GWh 340 GWh Biobränslen 27% Bruttoenergibalans Oljeprodukter 32% *Inkluderar ej hjälpenergi till framställning och distribution El 41% Oljeprodukter El Biobränslen Källa SCB 2000 Energibalans för Vilhelmina kommun Energibalans, total energi för varje kategori (MWh) Vilhelmina Folkmängd Jord, skog,fiske Industri & byggverksamhet Offentlig verksamhet Transporter Övriga tjänster Hushåll Källa SCB 2000, kommunala energibalanser Tabellen ger en översikt hur energifördelningen mellan olika verksamheter fördelats under en 10-års period. Där framgår att hushållssektorn konstant har ökat sin energiförbrukning fastän innevånarantalet har minskat. 6

8 Energibärare till slutkonsument Jämförelsen sker mellan Vilhelmina kommun och grannkommuner i inlandet. Jämförelse av energiförbrukning mellan olika energislag till slutkonsument. Slutkonsuments energianvändning, jämförelse mellan Vilhelmina och grann- kommunerna. Energiform År 2000 Vilhelmina [MWh/person,år] Medelvärde Åsele, Dorotea, Storuman, Sorsele kommuner [MWh/person,år] % fördelning Vilhelmina % fördelning Medelvärde Åsele, Dorotea, Storuman, Sorsele kommuner El 17,9 14,4 41,3% 32,3% Bensin 6,8 7,3 15,7% 16,4% Diesel 5,6 9,5 12,9% 21,3% Eldningsolja 1,2 5,7 2,8% 12,8% Trädbränsle m m 2,3 4,2 5,3% 9,4% Fjärrvärme 9,5 3,5 21,9% 7,8% SUMMA 43,3 44,6 100% 100% Källa SCB: Kommunala energibalanser, Energibärare till slutkonsument Energibalans Vilhelmina Trädbränsle m m 5% Eldningsolja 3% Fjärrvärme 22% Diesel 13% Bensin 16% El 41% El Bensin Diesel Eldningsolja 1 & >1 Trädbränsle m m Fjärrvärme Källa SCB: Kommunala energibalanser, 2000 Användandet av bensin och diesel är lägre än de övriga kommunernas medeltal. Användandet av eldningsolja tycks vara betydligt lägre än medel, även trädbränsleanvändningen. En orsak är ett väl utbyggt fjärrvärmenät, vilket även visar sig i siffror. El-användandet är betydligt högre än snittet. En bland flera större energiförbrukare är Vilhelmina Sågen, vilken använder en betydande del energi både i form av el och fjärrvärme. Från sågen kommer även stora volymer sågverksavfall som används till bränsle i värmeverket. 7

9 Slutanvändning, jämförelse mellan samhällssektorer Energianvändning per invånare (kwh/inv.) mellan samhällssektorer, jämförelse mellan Vilhelmina och medelvärdet hos grann- kommunerna Åsele, Dorotea, Storuman & Sorsele År 2000 Medel Vilhelmina [kwh/person,år] Medelvärde Åsele, Dorotea, Storuman, Sorsele kommuner [kwh/person,år] % fördelning Vilhelmina % fördelning Medelvärde Åsele, Dorotea,Storuman Sorsele kommuner Industri % 16 % Transporter % 34 % Service % 20 % Hushåll % 30 % SUMMA % 100 % Källa: SCB Kommunala energibalanser, 2000 Energiförbrukningen per invånare i Vilhelmina är något lägre än snittet i grannkommunerna. Medan förbrukningsstatistiken för sektorn Hushåll, service är något större i Vilhelmina. Noteras kan att Sveriges totala energiförbrukning ligger på KWh/inv. men fördelas på andra energislag. (SCB) Fjärrvärme Redan år 1974 upprättades en värmeplan för tätorten uppförde Vilhelmina Bostadsstiftelse en blockcentral vilken blev en hörnsten i det som skulle bli ett fjärrvärmesystem bildades AB Vilhelmina Värmeverk och en fjärrvärmecentral vid Vilhelmina Sågen utvecklades samt att fjärrvärmenätet runt centralorten vartefter byggdes upp under talet. Även en fjärrvärmecentral vid industriområdet Ekorrbacka med fjärrvärmenät finns utbyggt. De båda näten är under senare år hopbyggda. Pannan vid Ekorrbacka har tagits ur drift det senaste året, samtidigt som ny panna har uppförts vid Sågen. Värmeverket ägs nu (2004) av Sydkraft. Det värms med tre biobränslepannor på tillsammans 20 MW. Även oljepannor för reserv och topplast finns. Levererad fjärrvärme 2003 beräknas bli ca: 53 GWh, viket till 97% produceras med biobränslen och 3% med olja och el. En utredning om att i samarbete med grannkommuner bygga en anläggning för förbränning av avfall har även påbörjats. 8

10 Uppvärmningssätt Fördelningen av huvudsakliga uppvärmningssätt för byggnaderna i kommunen. Inom kommunen finns 2226 Hushåll och 2953 fritidshus. Vilhelmina Bostäder (VIBO) inom Vilhelmina tätort med 746 lägenheter har uteslutande fjärrvärme i sina fastigheter. Även kommunens egna fastigheter uppvärms med fjärrvärme i tätorten. Till dessa tillkommer ett antal privata fastigheter och privata fastighetsbolag. Totalt finns i kommunen som helhet 137 st. oljepannor, 619 st. fastbränsleeldade värmepannor, 654 st. lokala eldstäder. Det finns 83 anmälda värmepumpar. En stor andel har även direktverkande eluppvärmning. Vattenkraft I den del av Ångermanälven som rinner igenom Vilhelmina kommun finns tre vattenkraftsstationer. Dessutom finns en mindre vattenkraftsstation i Vojmån. Vattenkraftsstationer i Vilhelmina kommun. Kraftstation Vattendrag Ägare Normalårsproduktion [GWh] Stalon Ångermanälven Vattenfall 564 Malgomaj Ångermanälven Graninge 34,2 Volgsjöfors Ångermanälven Graninge 78,5 Gubbselefors Vojmån Vattenfall 0,8 Summa 667,5 Källa Den totala elproduktionen inom kommunen är 667,5 GWh per år, vilket kan jämföras med elkonsumtionen inom kommunen på ca 141 GWh per år. Vilhelmina har alltså en stor nettoexport av el. Växthusgaser Det totala energianvändandet belastar miljön med ökande växthusgaser. Koldioxid (CO 2 ) är det största bidraget bland de olika gaserna. Det är främst den totala ökningen av CO 2 som är ett stort problem. Ökning av CO 2 i atmosfären påverkar vårt klimat med höjda temperaturer, s.k. växthuseffekten. Orsaken till de ökande CO 2 halterna kommer främst från förbränning av fossila bränslen. Till dessa räknas oljeprodukter, kol/koks och naturgas. Vilhelmina Kommuns totala utsläpp av CO 2 per person har minskat från 6377 kg (1990) till 3766 kg (2000)., där hela 63% resp. 82 % kommer från transportsektorn. Att jämföras med hela Västerbottens län där utsläppen är 4886 kg/inv. (2000) varav transporterna står för 50%. (källa: SCB, kommunala energibalanser). 9

11 Sammanfattande kommentarer: Ökningen av el-användningen i Vilhelmina är ungefär lika stor som medelvärdet i övriga kommuner. (SCB) Med tanke på att det finns få elintensiva industrier i kommunen, är det rimligt att anta att den privata konsumtionen är högre än normalt. Förklaringen till detta kan ligga i kallt klimat och hög andel uppvärmning via el. Mycket el används till uppvärmning. Att situationen är sådan är naturligt med tanke på att det finns stora elproduktionsanläggningar inom kommunen vilka bidrog till den stora satsningen på direktverkande el-uppvärmning i bostäder under 70-talet. De nationella målsättningar är dock att successivt fasa ut befintlig elvärme till förmån för alternativa uppvärmningssystem. Sågverksavfall (biobränsle) används till fjärrvärmeproduktionen inom tätorten. Det används även en betydande del biobränsle i form av ved, skogsavfall och pellets till små privat eldade eldstäder. Detta är mycket positivt med tanke på de nationella målsättningarna för att bromsa växthuseffekten. Vedeldningen kan dock medföra hälsoproblem inom tätorter. Vilka möjligheter finns? Prioritering av åtgärder De typer av åtgärder som måste vidtas kan grupperas i tre grupper: energieffektivisering ny energiförsörjning förändrade livsmönster - Ett flertal av miljömålen kan nås enbart med tekniska åtgärder av typen energieffektivisering och ny energiförsörjning. - Energieffektivisering är som regel lämpligt att börja med. Åtgärderna är ofta relativt enkla och ger snabbt resultat för både miljö och ekonomi. - Exempel, på typiska åtgärder som kan göras för att minska värmebehovet i fastigheter. - tilläggsisolering av vindsbjälkslaget, tätning av fönster och dörrar, byte av fönster och värmeåtervinning i ventilationssystemet. Men energieffektivisering (utan livsstilsförändring) har begränsningar. Man når nämligen en punkt där ökad energieffektivisering kräver mer och mer material (ex byggmaterial, isolering m.m.) och teknisk utrustning. - Att sänka temperaturen en eller ett par grader är också en effektiv åtgärd. Komforten kan bibehållas genom styr och reglerutrustning. - En enda revolutionerande innovation kommer inte ensam att kunna lösa alla problem. - Lösningen ligger i summan av många större och mindre åtgärder, där förändrade livsmönster är en nödvändig beståndsdel. 10

12 Förändrade livsmönster Att förändra vanor och livsmönster kan ge stora positiva effekter med små medel. Det är mycket en fråga om att fokusera på livskvalitet istället för på kvantitet. Några exempel: I Sverige har vi större boendeyta än i andra länder i Europa, ca 58 m 2 per person bodde vi endast på halva den ytan. En grads sänkning av temperaturen sparar ca 5% av uppvärmningsenergin. Uppvärmningsformer Där det finns möjlighet att bygga ut fjärrvärme är detta ett bra alternativ. Små fjärrvärmeanläggningar i byakärnor, s k närvärmesystem, är en teknik på uppgång. För den enskilde villaägaren som saknar möjlighet att ansluta till fjärrvärme är alternativen pellets, värmepump eller ny vedpanna, relativt likvärdiga ur miljösynpunkt. Biobränslen Biobränslen har stor potential, speciellt i en skogskommun som Vilhelmina. Rörflen och Salix eller andra energigrödor kan odlas på nedlagd åkermark. Etanol är ett fullvärdigt bränslealternativ för motorfordon. Etanol kan t ex produceras från skogsråvaror och ger därmed inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären. Genom pyrolys (upphettning utan tillgång till syre) av ved kan flera värdefulla varor framställas, exempelvis oljor och tjära. Inom kommunen finns totalt ha produktiv skogsmark, vilken beräknas ha en total tillväxt om m 3 sk/år. (Persson, M 2001) I ett teoretiskt räkneexempel kan den skogliga tillväxten inom Vilhelmina kommun producera en total energimängd av: m 3 sk * 400 kg/m 3 sk (torrsubstans) = ton ton * 4800 kwh/ton ( GWh. Det är ca. 2,3 gånger den el-energi vattenkraften producerar inom Vilhelmina kommun. År 2000 avverkades ca m 3 sk. (Persson, M 2001) Av den mängden går ca 80% till såg och pappersmassaindustrin, ca 20% utgörs av kvist & toppar, vilket blir kvar i skogen. Torv är användbar både som bränsle och jordförbättringsmedel. Inom Vilhelmina kommun finns stor areal torvmyr. Torv är ett fullvärdigt bränsle. Genom beslut i Sveriges Riksdag så har torven blivit berättigad till el-certifikat. Torv sameldad med trädbränslen ger positiva förbränningseffekter i pannor. Vilhelmina kommun ska aktivt verka för att torvutvinning för energiändamål får ökad omfattning och betydelse. 11

13 Nya elproduktionsmetoder Vindkraft står fortfarande för en försvinnande liten andel av Sveriges totala elproduktion Solceller eller termiska sol-anläggningar används ofta för att producera el i isolerade system. Kraftvärmeverk, för samtidig produktion av el och värme, har funnit en plats inom såväl industrin som kommunala fjärrvärmenät. Ännu återstår dock mycket innan dessa är konkurrenskraftiga mot andra elproduktionsmetoder i nätanslutna system. Övrig elförbrukning Motorvärmare är viktiga för att få effektiv och ren förbränning. Samtidigt är motor- och kupévärmare storförbrukare av el. Dessa kan styras med tidur. I de moderna varianterna styrs även inkopplingstiden av utomhustemperaturen. Rekommenderade inkopplingstider är: -15 C - ca 1,5 timmar; 0 C - ca 1 timme. Konsumtion Kött och mejerivaror kräver mycket energi att producera. Likaså varor som är omständligt förpackade, varor som är frysta och varor som transporterats lång väg. Lokalt odlade varor t.ex. rotfrukter, som förvaras i en jordkällare, kräver minst energi. Studier visar t.ex. att det både ur energisynpunkt och med hänsyn till koldioxidutsläpp är effektivare att importera tomater från varmare länder än att odla dem i växthus i Sverige. (Naturvårdsverkets rapport 4732) Resvanor Sedan 1950 har resandet i Sverige ökat med en faktor fem och i dag reser vi i genomsnitt ca 40 km per dygn. Resor till och från arbetet och tjänsteresor utgör den stora biten, men även fritidsresor utgör en stor del (36%). Att samåka istället för att åka en person i varje bil, är ett bra grepp. IT kan vara ett bra grepp för att hitta personer att samåka med. Olika färdsätt kan rangordnas ur energi/miljö effektivitet enligt följande (från bäst till sämst): gång cykel tåg buss bil flyg. Revision av energiplan Energiplanens huvuddokument, alltså detta dokument, ska revideras varje mandatperiod. Några ord om kommande revideringar: En ny energiplan skall föregås av en ny energiinventering för att kunna studera utvecklingen och följa upp hur mål och åtgärder uppfyllts. Den reviderade planen bör utökas till att även omfatta industri och näringsliv. När ny energiinventering gjorts kan man utvärdera om det är möjligt att bestämma fler specifika mål för minskning av utsläpp av växthusgaser. 12

14 Sammanfattning Möjligheterna till en omläggning av energiförsörjningen fram till år 2010 bör ses som ett viktigt steg mot ett kretsloppsanpassat och hållbart försörjningssystem. Omläggningen fordrar ett omfattande arbete och planeras ske genom att ett antal separata energiprojekt genomförs. Projekten förutsätts att i huvudsak kunna genomföras på marknadsmässiga villkor. De styrande har att ta ställning till om omläggningen ska ske utifrån lägsta energikostnad, låga miljöutsläpp eller minskad energiimport. En mixad strategi bör vara det mest tilltalande alternativet. Kommunen bör lämna bred information till allmänheten om planerna. Allmänheten bör också lämnas tillfälle att komma med egna projekt- och idéförslag. Omstruktureringen bör vidare samordnas med kommunens övriga aktörer vad det gäller planering, miljöledning mm. 13

15 Referenser Energimyndigheten, En hållbar lokal energistrategi MILEN 2000 Energimyndigheten, Miljöanpassade lokala energiplaner Energimyndigheten, Lokala uppvärmningsstrategier Energimyndigheten, Kommunernas värmeberedskap Naturvårdsverket, Ute Boken Naturvårdsverket, Om 50 år Formas, Effektiv energiplanering Hushållningssällskapet, Västerbotten Räddningstjänsten Vilhelmina, Tord Pålsson Sotarmästaren, Hahlin Lars Sydkraft Värme Vilhelmina AB, Tore Sundqvist Översiksplan, Vilhelmina Kommun Agenda 21, Vilhelmina Kommun Person, M Miljöutredning för Vilhelmina kommun Naturvårdsverkets rapport 4732, Energiflöden i livsmedelskedjan", Uhlin H-E 14

16 Ordlista Biobränslen- biomassa T.ex. trädbränslen och energigrödor Biogas/deponigas Gas som tas tillvara/utvinns från t ex deponi (soptipp) eller rötkammare vid avloppsreningsverk. Gasen, metan, bildas normalt vid nedbrytningen av organiskt avfall i syrefattig miljö. Effekt Medelvärde av energi under viss tidsperiod. Effekten anges i kilowatt (kw), megawatt (MW), gigawatt (GW) eller Terawatt (TW). 1 kw = watt (ung effekten på en kokplatta). 1 MW = kw; 1 GW = MW; 1 TW = GW. Ekosystem Ett mer eller mindre avgränsat område för levande organismer och deras livsmiljö tex. en hagmark, en skog, en sjö. Energi Arbete. Det anges i kilowattimme (kwh), megawattimme (MWh), gigawattimme (GWh) eller terawattimme (TWh). 1 kwh är förbrukningen av watt under en timme och motsvarar energiförbrukningen från en vanlig glödlampa i timmar. En apparat på watt (kupévärmare) i två timmar förbrukar 2 x 1,2 = 2,4 kwh. 1 m3 olja motsvarar ca kwh. Energikällor Källor man kan utvinna energi från, t ex sol, vind, vatten, uran och olja. El och fjärrvärme är inga energikällor utan olika sätt att överföra energi på. Fjärrvärme Distributionsform för vattenburen värme som levererats till olika abonnenter via ett ledningssystem som inte är begränsat till fastighet eller kvarter. Flyktiga kolväten Ämnen som uppstår vid bl.a. förbränning, många är giftiga och andra verkar som växthusgaser. Flödande energi Energi från sol, vind och vatten. Fossila bränslen Bränslen som har bildats under mycket lång tid i naturen, flera tusentals år. Kol, olja, naturgas är fossila bränslen. Förnyelsebara energikällor Benämning på energikällor som ständigt (kan) förnyas, t ex skog, flödande energi, lägesenergi i vatten, sol m.m. Inhemska bränslen Bränslen som det finns tillgång till i landet som energigrödor, skogsbränslen, torv och avfallsbränslen. 15

17 Koldioxid (CO2) Koldioxid bildas vid förbränning av alla kolhaltiga bränslen. Vid förbränning av fossila bränslen frigörs bundet kol som tillförs atmosfären. Balansen rubbas och vi får en ökad CO2-halt. Vid förbränning av biobränslen kan det antas att atmosfären inte tillförs något nettotillskott av CO2 (under förutsättning att CO2 förbrukas vid växtproduktion i samma omfattning). Koldioxiden bidrar till den s.k. växthuseffekten, se nedan. Ungefär hälften av växthusgasernas inverkan beror på koldioxid. Kondenskraftverk En anläggning som enbart producerar el. Verkningsgraden är ca %. Kraftvärme Energiproduktion som innebär att man samtidigt producerar el och värme. Kraftvärme har en hög verkningsgrad, ca % av energiinnehållet tillgodogörs. Kväveoxider (NOx) Samlingsbegrepp för olika föreningar mellan kväve (N) och syre (O). De vanligaste är kvävemonoxid (NO) och kvävedioxid (NO2). Vid förbränning bildas NO, ju högre temperatur desto större NO-bildning. Efter förbränningen reagerar NO med luftens syre så att det övergår i NO2, som verkar försurande på mark och vatten. Nyckelaktörer Alla som berörs av eller arbetar med energi, t ex vaktmästare, fastighetsförvaltare, hyresgäster, elleverantörer m fl. Närvärmesystem Flera fastighetsägare nyttjar gemensam värmecentral. Spillvärme Energiförluster, framförallt i industrisammanhang, som kan tas tillvara för uppvärmningsändamål. Svavel (S) Grundämne. Olja och kol innehåller vissa halter av svavel som frigörs vid förbränning. Vid förbränning bildas svaveldioxid (SO2) som verkar försurande. Värmepump Anläggning som kan ta upp energi från en lågtemperaturkälla vatten, luft etc. och efter tillförsel av ytterligare energi, oftast el, kan avge det sammanlagda energiinnehållet i form av värme. För varje tillförd kwh el avges 2-3 kwh värme. Växthuseffekt När halten s.k. växthusgaser ökar i atmosfären kommer balansen mellan in- och utstrålad värme att förändras. Instrålningen från solen påverkas inte medan värmestrålningen ut från jorden delvis förhindras. På sikt sker en global temperaturhöjning. Koldioxid, freoner (CFC) och metan tillhör gruppen växthusgaser. 16