Alkohol och våld. hur ser sambanden ut?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Alkohol och våld. hur ser sambanden ut?"

Transkript

1 Seminarierapport 2014:2 Alkohol och våld hur ser sambanden ut? Det finns ett starkt samband mellan alkohol och våldsbrottslighet. Studier visar att unga löper större risk att bli indragna i gatuvåld under kvällar och nätter om de har druckit alkohol. Läktarvåldet knyts till ölservering i anslutning till sportarenor och alkohol förekommer ofta i samband med våld i nära relationer. Men hur ser sambanden ut, vad finns det för högriskmiljöer och varför blir inte alla aggressiva av att dricka alkohol? Och hur kan ökad kunskap om sambanden mellan alkohol och våld ge oss större möjligheter att förebygga våldsbrott? 1

2 INNEHÅLL När fyllan blir farlig Hur kan vi motverka alkoholrelaterat våld? 1 Alkohol en utlösande faktor till våld viktigast orsak att berusning leder till minskad självkontroll 2 Så förändras uppfattningen om konsekvenser 4 Kostnadseffektivt att arbeta förebyggande på krogen 6 Allt är ett undantagstillstånd när man är full 8 Kronobergsmodellen en förebild men kräver struktur 10 Högt tryck på kvinnojouren kan inte ta emot alla 12

3 När fyllan blir farlig Hur kan vi motverka alkoholrelaterat våld? Frågorna var många när Systembolaget den 25 november i Stockholm bjöd in till ett seminarium om alkohol och våld hur ser sambanden ut? Seminariet är det andra i en rad planerade insatser och aktiviteter som Systembolaget genomför i syfte att sprida resultaten av aktuell alkoholforskning till fler och bredare målgrupper. Närmare 130 personer hade hörsammat inbjudan till seminariet om alkohol och våld som hölls i Svenska Läkaresällskapets anrika jugendlokaler på Klara Östra Kyrkogata mitt i Stockholm city. Seminariet inleddes av Systembolagets VD Magdalena Gerger. Trots att vi svenskar har en låg alkoholkonsumtion i ett EU-perspektiv är det alkoholrelaterade våldet ett reellt problem. Den bilden blir tydlig när jag är ute och träffar människor och organisationer som på olika sätt arbetar med de här frågorna. På senare tid har jag bland annat varit på studiebesök på Brottsförebyggande rådet, polisen och Alla Kvinnors Hus, säger Magdalena Gerger. Och även om vi kan se en förändring till det bättre ifråga om alkoholrelaterat våld är det fortsatt en mycket obehaglig och sorglig bild som målas upp. Vare sig vi talar om ungdomsvåld, våld i nära relationer eller läktarvåld är alkoholen en viktig komponent eftersom hjärnan påverkas och impulskontrollen blir sämre. Magdalena Gerger beskrev också Systembolagets vision, ett samhälle där alkoholdrycker njuts med omsorg om hälsan så att ingen tar skada, och hur Systembolaget arbetar praktiskt för att utföra sitt samhällsuppdrag att ta ansvar i varje led. Forskning är viktigt för Systembolaget eftersom alkoholpolitiken måste grundas på evidensbaserad kunskap. Systembolaget ger de närmaste tre åren 15 miljoner kronor till alkoholforskningen, säger Magdalena Gerger. Forskning som är av särskild betydelse för det förebyggande arbetet mot alkoholskador har hög prioritet. Systembolaget delfinansierar också en professur i klinisk alkoholforskning. Professuren innehas av Hanne Tønnesen, som är verksam vid Lunds universitet. Parallellt med forskningssatsningen pågår ett strukturerat arbete för att föra ut forskningsresultat till fler och bredare målgrupper. Seminariet med titeln Alkohol och våld hur ser sambanden ut? är ett led i denna satsning. Systembolaget ger de närmaste tre åren 15 miljoner kronor till alkoholforskningen. Forskning som är av särskild betydelse för det förebyggande arbetet mot alkoholskador har hög prioritet. 1

4 Alkohol en utlösande faktor till våld viktigast orsak att berusning leder till minskad självkontroll Först ut av dagens föreläsare var Mats Ramstedt, forskningsansvarig på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, som beskrev svenskarnas alkoholvanor. Hur mycket dricker vi? Hur dricker vi? Finns det ett samband mellan alkohol och våld? Dagens moderator, SVT-profilen Fredrik Berling, inledde med att fråga Mats Ramstedt om hans dragning till alkohol, eftersom denne innan han inledde sin karriär som alkoholforskare arbetade på Systembolaget. Och det stod snabbt klart att det kan ha sina sidor att röra sig i den här världen. När mina barn var mindre trodde deras kompisar att jag jobbade som alkoholist, berättar han med ett leende. Och i min nuvarande roll som alkoholforskare märker jag på fester och middagar att det finns de som tror att jag registrerar och analyserar deras beteende. Mats Ramstedts presentation bygger sedan på ett digert statistiskt material, både om alko- 6,1% så mycket har alkoholkonsumtionen bland män ökat på helgerna mellan 1996/97 och 2004/05. holkonsumtionen i stort och om våld av olika slag. Några grundläggande fakta: Varje år begås cirka 100 mord i Sverige. Under 2013 anmäldes drygt fall av misshandel till polisen. Siffrorna för så kallat självrapporterat våld är ännu högre: Inte mindre än personer uppger att de har blivit utsatta för misshandel, i samband med totalt händelser (2012, personer år). Självrapporterat våld är signifikant vanligare bland män och unga än hos befolkningen generellt. Vad våldsbrott beträffar, berättar Mats Ramstedt, var mellan 75 och 80 procent av våldsutövarna alkoholpåverkade. Andelen alkoholpåverkade bland offren var nästan lika stor. När det gäller dödligt våld var 45 procent av gärningsmännen och 30 procent av offren berusade. 35 respektive 25 procent klassades som alkoholmissbrukare. Minskad självkontroll Alkohol är i huvudsak en utlösande faktor till våld, men drickandet samverkar med andra faktorer, framförallt det faktum att berusningen leder till minskad självkontroll. Olika drickande leder till olika typer av våld: Starksprit har en stark koppling till mord medan öl, i synnerhet om den inmundigats på krogen, ofta leder till misshandel. Vin, som numera är den vanligaste alkoholdrycken i Sverige, har ingen tydlig koppling till våld alls. 2

5 Men långt ifrån all berusning leder till våld, klargör Mats Ramstedt. Grovt räknat dricker sig en genomsnittlig svensk berusad 17 gånger per år, vilket ger omkring 130 miljoner berusningstillfällen om året för hela befolkningen. Då det inträffar omkring våldsincidenter på ett år innebär det alltså, rent statistiskt, att tre fyllor av leder till våldsincidenter. Berusningsdrickandet minskar Mats Ramstedt skissade också utvecklingen över tid. Han och andra forskare noterar en trend av minskande berusningsdrickande vi dricker oftare men inte mer och det alkoholrelaterade våldet ser ut att minska. De här förändringarna i alkoholkonsumtionen har varit gynnsamma för våldsutvecklingen i Sverige, säger han och lyfter också fram vikten av det förebyggande arbetet mot alkoholrelaterat våld på krogen och i andra riskmiljöer. Mats Ramstedt avslutade sitt anförande med att avliva några myter: Tvärtemot en populär föreställning har den andel alkohol som dricks på helgen inte minskat. Och trots att antalet restauranger stadigt ökar dricks inte mer alkohol ute på lokal. Konsumtionen av alkohol i restaurangmiljö har legat stabil under hela 2000-talet, konstaterar han. Grovt räknat dricker sig en genomsnittlig svensk berusad 17 gånger per år vilket ger omkring 130 miljoner berusningstillfällen om året för hela befolkningen. 3

6 Så förändras uppfattningen om konsekvenser Malin Hildebrand Karlén, psykolog vid Beroendekliniken, Beroendemottagningen, Hisingen i Göteborg talade under rubriken Alkohol och aggression. Hon arbetar just nu med en doktorsavhandling inom området missbrukspsykologi. Malin Hildebrand Karlén inledde med ett citat av den blinde siaren i grekisk mytologi, Teiresias: Vinet lyfter kvalen från de betungade, skänker sömn och är det enda som kan mildra sorg. Citatet visar att man redan på den tiden var medveten om alkoholens avslappnande, rentav ångestdämpande potential något vi ska återkomma till längre fram. Sedan övergick hon snabbt till nutid genom att klargöra det mest grundläggande att alkohol har en benägenhet att förändra våra känslor och våra bedömningar. Dels förstärker alkohol den känsla man är i när man börjar dricka och gör känslorna mer extrema, men alkoholens påverkan på vårt känsloliv är mer komplicerad än så, säger hon. Tidigare kartläggningar har visat att det finns ett starkt samband mellan berusning och i stort sett alla typer av våldsbrott. Olika studier visar dock på olika styrka i sambanden. Mellan 25 och 75 procent uppskattas vara måttligt berusade vid våldsutövandet. Att det finns ett samband är klart, men det går inte att entydigt fastställa att alkohol orsakar våld, nyanserar Malin Hildebrand Karlén. Dels förstärker alkohol den känsla man är i när man börjar dricka och gör känslorna mer extrema, men alkoholens påverkan på vårt känsloliv är mer komplicerad än så. 4

7 Alkohol har två effekter Enkelt uttryckt har alkohol två effekter, en aktiverande i början av ruset och en sederande, sövande, i slutet av ruset. Är det då så att man endast blir aggressiv i början av rus eftersom man sedan mest blir trött? Nja, riktigt så enkelt är det inte, förklarar Malin Hildebrand Karlén. I alkoholens fall kan sederande också innebära ångestdämpande. Och om vi inte blir lika rädda för saker och inte har ångestsignalen som kompass i den sociala tillvaron längre, är det lättare att ge sig in i potentiellt farliga situationer. Dessutom, påpekar hon, gör alkoholen att bedömningsförmågan försämras så att mindre viktiga saker kan upplevas som provocerande och utlösa en våldshandling. Man kan uttrycka det som att man helt enkelt processar information sämre när man druckit alkohol. Skillnad mellan kön och åldrar Både ålder och kön har betydelse när det gäller alkohol och aggressivitet. Yngre blir mer aggressiva än äldre och män blir mer aggressiva än kvinnor vid berusning. En tänkbar förklaring till skillnaden mellan könen är att män dricker mer sprit, något som oftare leder till aggression. Stereotypiskt tänkande kring att leva upp till en macho-inriktad könsroll är ytterligare en tänkbar orsak. Sammanfattningsvis kan konstateras att alkohol förvränger våra sinnen och får oss att göra bedömningar utifrån andra premisser än vi skulle göra som nyktra. Alkohol förändrar också vår uppfattning om konsekvenser av olika handlingar. Det finns stöd för att så lite som 0,2 promille alkohol i blodet kan räcka för att öka benägenheten för aggression. Sammanfattningsvis kan konstateras att alkohol förvränger våra sinnen och får oss att göra bedömningar utifrån andra premisser än vi skulle göra som nyktra. 5

8 Kostnadseffektivt att arbeta förebyggande på krogen Programmet omfattade också en presentation av Johanna Gripenberg, forskare och enhetschef på STAD, Stockholm förebygger alkoholoch drogproblem, som talade om krogen och fotbollsarenan båda högriskmiljöer när det gäller alkohol och våld. Att STAD fokuserar på krogmiljön kommer sig av att krogen är en högriskmiljö för både anställda och gäster. Dessutom ökar antalet restauranger som har tillstånd att servera alkohol stadigt. Målet är att skapa en tryggare och säkrare miljö genom att utveckla en restaurangkultur som motverkar servering till underåriga och till märkbart berusade personer. I projektet har flera aktörer samarbetat: Polisen i Stockholms län, tillståndsmyndigheten i Stockholms stad, Länsstyrelsen i Stockholm, besöksnäringens branschorganisation Visita, Krogmiljön är en viktig arena för alkoholförebyggande insatser och nu sprids projektet nationellt och internationellt. 6

9 Hotell- och restaurangfacket samt representanter för krogbranschen. Johanna Gripenberg redogjorde för innebörden av begreppet ansvarsfull alkoholförsäljning. Vi utgår från samverkan mellan berörda aktörer och satsar också på utbildning av både krogpersonal och ordningsvakter samtidigt som tillsynsverksamheten utökas, förklarar hon. Skådespelare agerade berusade För att avgöra om utbildningssatsningen haft avsedd effekt anlitades skådespelare som fick agera berusade och försöka köpa ytterligare alkohol, i det här fallet starköl. Utvecklingen är glädjande och siffrorna har rört sig i en positiv riktning genom åren: 1996 var det bara 5 procent av synbarligen berusade personer som nekades att beställa, medan motsvarande siffra vid senaste kontrollen, år 2011, var 65 procent visserligen en försämring mot rekordåret 2005 då hela 84 procent nekades, men likväl en påtaglig förbättring över tid. Bland ungdomar var siffrorna ännu bättre. Över 90 procent av skådespelarna nekades att köpa alkohol, framhåller Johanna Gripenberg och förklarar att man har anlitat skådespelare som förvisso har fyllt 18, men som ser osedvanligt unga ut för sin ålder. Inom ramen för projektet minskade andelen anmälda våldsbrott med 29 procent. Det visar, enligt Johanna Gripenbergs sammanställning, att det går att komma tillrätta med våldet om man får ner berusningsnivån. Utvärderingen visar också på hur kostnadseffektiva de förebyggande insatserna är. För varje satsad krona har man fått 39 kronor tillbaka det lönar sig att satsa på prevention. Hon sammanfattar: Krogmiljön är en viktig arena för alkoholförebyggande insatser och nu sprids projektet nationellt och internationellt men man bör tänka på att det tar tid att utvärdera. Fotbollsarenor nästa steg Johanna Gripenberg rapporterade också att STAD har sökt medel för ett planerat projekt i vår där man ska ta sig an problemet med berusningsdrickande i anslutning till fotbollsarenor. Fältstudier visar att många som går på matcher är berusade redan när de kommer dit. Inom det planerade projektet ska man mäta promillehalten hos besökare på arenorna i Stockholm. Sedan tidigare har STAD ett samarbete med Svenska Hockeyligan som gäller policyfrågor och utbildning av personal. Många kopplar våld vid arenor och i anslutning till matcher till alkohol, inte minst efter den tragiska händelsen i Helsingborg säger Johanna Gripenberg. Nu kan vi få svart på vitt hur set ser ut. Fältstudier visar att många som går på matcher är berusade redan när de kommer dit. 7

10 Allt är ett undantagstillstånd när man är full Seminariet knöts ihop av kriminologen Sven Granath från Brottsförebyggande rådet, Brå, som talade om alkoholrelaterade våldsbrott i Sverige mönster och utveckling. Sven Granath inledde med att konstatera att mer än var tredje förövare av dödligt våld mellan åren 2000 och 2010 var alkoholmissbrukare. Sambandet är särskilt starkt vid vissa typer av våldshandlingar: Det gäller våld mot och mellan män, dödligt våld med kniv, spontanbråk och hatbrott. Den allmänna uppfattningen om att hatbrott som regel är planerade stämmer alltså inte. Allt är ett undantagstillstånd när man är full, som Sven Granath lite drastiskt uttryckte det. Det han syftar på är det faktum att berusning i många sammanhang ses som en förmildrande omständighet, som i det exempel han citerar från en avhandling med titeln Freedom in a bottle : Är det ett bråk, eller är dom bara fulla? Mer än var tredje förövare av dödligt våld mellan åren 2000 och 2010 var alkoholmissbrukare. 8

11 1,6 Per invånare 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 Mord och dråp, , enl. dödsorsaksstatistiken, per invånare Registrerad alkoholkonsumtion (liter per invånare 15 år och däröver; skalanpassad, dividerad med faktor 8), års medeltal.* * Värdena på Y-axeln (0-1,6) för alkoholkonsumtion har i diagrammet dividerats med 8 för att samma skala ska vara tillämplig på både den mörkblå och den ljusblå linjen. För den ljusblå linjen betyder värdet 1 således 8 liter alkohol per person och år. 0, Starkt samband över tid Från 1990-talet har antalet alkoholrelaterade våldsbrott i Sverige minskat. Sven Granath spekulerade i orsaker till den uppmuntrande utvecklingen. Är det övergången till en mer kontinental dryckeskultur mer vin och mindre sprit samtidigt som en allt mindre andel av våldsbrotten kan kopplas till alkohol? Tittar man på längre tidsserier blir det emellertid tydligt hur starkt sambandet mellan befolkningens alkoholkonsumtion och våldsbrottsligheten faktiskt är och har varit historiskt: Samvariationen mellan de kurvor för mord och totalkonsumtion som Sven Granath presenterar är onekligen alltför uppenbar för att kunna förklaras med slumpen och då har han gått tillbaka inte mindre än 150 år. 9

12 Kronobergsmodellen en förebild men kräver struktur Växjöbaserade Scott Goodwin, känd som Facebookpolisen, redogjorde sedan för hur den så kallade Kronobergsmodellen har minskat våldsbrotten genom att på flera sätt vissa synnerligen handgripliga ta tag i ungdomars alkoholvanor. Modellen har utarbetats för att få färre unga att dricka alkohol och den är uppdelad i tre komponenter nolltolerans, respekt och samarbete. Det är ingen idé att hälla ut ungdomars alkohol om man sedan inte följer upp och väcker förståelse hos föräldrarna för hur situationen ser ut på kvällar och helger, fastslår Scott Goodwin, som förespråkar ett strukturerat arbetssätt. I Kronoberg har man under de senaste åren gjort stora insatser för att minska langningen. Ungdomar kan få alkohol från många olika håll och Scott Goodwin förklarar att langningen ofta sätts i system på ett välorganiserat sätt som man måste ha kunskap om för att kunna sätta in åtgärder. Exempel på hur för lagning alkohol lagras. Källa: Kronobergspolisen 10

13 Det är också viktigt att känna till lagstiftningen och att man endast kan åtala för den langning man har bevis för, säger Scott Goodwin. Då spelar det ingen roll hur mycket alkohol personen har i lager. Och lager av olika slag, från proppfulla bagageutrymmen i ambulerande spritbilar till veritabla varulager i garage och industrilokaler, finns det gott om. Men, säger Scott Goodwin, att bli påkommen när man säljer en kasse öl ger hårdare straff än att förvara hektolitervis med starksprit som man, rent teoretiskt, skulle kunna ha köpt för eget bruk. Polisen är ingen gratistaxi Inom ramen för Kronobergsmodellen har man bland annat satsat på utbildning för att poliser ska känna till vad som gäller om man vill uppnå reell effekt. Det kan handla om hur man hanterar situationer där man träffar på underåriga personer som har alkohol med sig. Tidigare valde en hel del poliser att se mellan fingrarna med den här sortens förseelser detta för att ett ingripande leder till så mycket krångel och följdåtgärder att många helt enkelt inte tyckte att det var värt besväret. Men efter att polisen fått utbildning i hur man navigerar sig genom det ganska komplexa flödesschemat har våldet i länet minskat med 17 procent. Men mer än någonting annat understryker Scott Goodwin vikten av att få igång en dialog med föräldrarna. Det är en förutsättning för att nå resultat, hävdar han bestämt. Polisen är ingen gratistaxi som kör hem dina barn när de har druckit sig fulla det är du som förälder som måste ta ansvar för att ditt barn kommer hem i säkerhet. Vi som poliser arbetar aktivt med att kontakta berusade ungdomars föräldrar och kräver aktiv handling. Om föräldrarna inte säger sig kunna hämta sina barn upplyser vi dem om att vi gör en anmälan till socialtjänsten. Då brukar det bli fart! Bästa verktyget vi någonsin haft Polisen i Kronoberg har arbetat aktivt för att nå vuxenvärlden via sociala medier. Den främsta kanalen är Facebook. Vi berättar om vår vardag för att sprida kunskap och verka förebyggande, förklarar Scott Goodwin. Faktum är att sociala medier är den bästa kanal vi någonsin haft för att nå ut med information till vuxna och föräldrar. Inläggen, som till stor del skrivs av Scott Goodwin, har fått enorm viral spridning. De har blivit mycket uppskattade och nått miljoner mottagare som tagit del av de engagerade polisernas charmiga blandning av humor och allvar. Scott Goodwin går numera under namnet Facebook-polisen. Faktum är att sociala medier är den bästa kanal vi någonsin haft för att nå ut med information till vuxna och föräldrar. Facebookinlägg 13 maj 2014 Under ett barns liv finns det någonting farligare än allt annat. Det är inte mopeder, det är inte alkohol, det är inte ens narkotika. Det är en sandlåda! Låt mig förklara varför. När barnen är väldigt unga kan de få sand i ögonen. Senare, när barnen är lite äldre, kan de trilla över kanten och slå sig. När de är runt 4 år gamla kan de slåss med olika redskap som finns i sandlådan. Men det absolut farligaste är när barnen är i tonåren då stoppar vissa föräldrar sina huvuden så djupt ned i sanden att de varken kan eller vill veta vad deras ungdomar håller på med när de inte är hemma. Det finns inget farligare för en ungdom än föräldrar eller vuxna som inte ser eller hör varningssignaler. Därför uppmanar jag alla föräldrar med barn i tonåren att ta bort sina gamla sandlådor så att man inte har någonstans att stoppa huvudet när polisen kommer för att informera dem om deras barns beteende. //Scott Inlägget, som har nått över 1,7 miljoner människor, handlar om vuxenansvar. 11

14 Högt tryck på kvinnojouren kan inte ta emot alla I anslutning till den avslutande paneldiskussionen berättade Ann Isaksson, verksamhetschef på Alla Kvinnors Hus i Stockholm, om arbetet med att ta emot och hjälpa våldsutsatta kvinnor och barn, men också med att stödja förövarna, som inte sällan är män som inte sällan har druckit alkohol. 12

15 Det kan tilläggas att kvinnojourerna tillämpar strikt förbud mot alla droger, inklusive alkohol. Det är ett högt tryck på oss och vi får tyvärr neka många som är i behov av hjälp, säger hon. I dagsläget har vi 14 platser i vår verksamhet för skyddat boende, men dessa kommer att utökas från och med nästa år. Mer forskning av största vikt Många händer sträcktes upp under frågestunden. Frågeställarna grävde djupare kring sambandet mellan alkohol och våld, hur kvinnojourer arbetar rent praktiskt och hur dryckestrender kan påverka våldsbrottsutvecklingen. Många delade också med sig av egna erfarenheter som talarna tog med sig. Panelen var enig i vad som man behöver satsa på framöver forskning, prevention och ökad spridning av kunskap till allmänheten om alkoholrelaterat våld. Magdalena Gerger avslutade dagen, men ingalunda diskussionerna som fortsatte långt efter att strålkastarna slocknat och ljudanläggningen tystnat. Alkohol och våld är ett ämne som engagerar. 13

16 December

TÄNK OM frågor och svar

TÄNK OM frågor och svar TÄNK OM frågor och svar (Rev. den 26 april 2010) Vad är syftet med TÄNK OM? Syftet är att sprida kunskap och föra upp frågan om langning av alkohol till tonåringar på samtals- och medieagendan. Den primära

Läs mer

Information om Ansvarsfull Alkoholservering

Information om Ansvarsfull Alkoholservering Information om Ansvarsfull Alkoholservering Ansvarsfull Alkoholservering i södra Halland Ett projekt inom Ansvarsfull Alkoholservering (AAS) har under hösten 2009 startat i Halmstad, Hylte och Laholm.

Läs mer

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING Liter 100% alkohol per invånare 1 år och äldre ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING Alkohol på gott och ont Våren 2012 En utbildning anordnad av Länsstyrelsen i Västmanlands län Framtagen i samarbete med länets

Läs mer

Hur gammal är du? En studie av ungdomars möjligheter att bli serverade starköl på restauranger i Göteborg. Louise Bergman Sara Reis.

Hur gammal är du? En studie av ungdomars möjligheter att bli serverade starköl på restauranger i Göteborg. Louise Bergman Sara Reis. Hur gammal är du? En studie av ungdomars möjligheter att bli serverade starköl på restauranger i Göteborg Louise Bergman Sara Reis Augusti 2004 Rapport 4 Förord RUS-projektet (Restauranger Utveckling

Läs mer

Alkohol och våld. Kunskapsöversikt 2014:2

Alkohol och våld. Kunskapsöversikt 2014:2 Kunskapsöversikt 2014:2 Alkohol och våld Alkohol kan vara en stämningshöjare som bidrar till trevligt och givande socialt umgänge. Men alkohol kan också kopplas till misshandel, dråp och andra våldsbrott.

Läs mer

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott Kortanalys Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott URN:NBN:SE:BRA-590 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Johanna Olseryd Omslagsillustration: Susanne Engman Produktion:

Läs mer

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Vad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium

Vad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium Vad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium Systembolaget bjöd på kunskap Systembolagets seminarium Vad händer inom alkoholforskningen, måndagen den 10 maj i Stockholm, lockade ett 80-tal

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

STAD modellen restaurangbransch och myndigheter i samverkan

STAD modellen restaurangbransch och myndigheter i samverkan Bergen 23 februari 2011 STAD modellen restaurangbransch och myndigheter i samverkan Daniel Müller Sorgearbeid STAD samarbetet: Driver och utvecklar förebyggande metoder inom restaurangområdet Vad är STAD?

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3

Läs mer

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Unga vuxna om att förse unga med alkohol Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Bakgrund Många kommunikationsinsatser har de senaste åren genomförts för att påverka föräldrars attityder till att förse

Läs mer

Alkoholpolicyarbete i det alkoholförebyggande arbetet med fokus på lokal nivå? Håkan Leifman Sektionschef STAD Konferens, FAS 25 mars 2010

Alkoholpolicyarbete i det alkoholförebyggande arbetet med fokus på lokal nivå? Håkan Leifman Sektionschef STAD Konferens, FAS 25 mars 2010 Alkoholpolicyarbete i det alkoholförebyggande arbetet med fokus på lokal nivå? Håkan Leifman Sektionschef STAD Konferens, FAS 25 mars 2010 Idag Policy Kort om definition Policy på olika nivåer Hur vi använder

Läs mer

En öl, tack! En berusningsstudie i centrala Göteborg 2011. Rapport 15. Pernilla Gilvad februari 2012

En öl, tack! En berusningsstudie i centrala Göteborg 2011. Rapport 15. Pernilla Gilvad februari 2012 En öl, tack! En berusningsstudie i centrala Göteborg 2011 Pernilla Gilvad februari 2012 Rapport 15 Sammanfattning Under tre helger i november 2011 genomförde RUS en berusningsstudie på 30 restauranger

Läs mer

Inled övningen med att berätta att ni ska prata om alkohol, lagar och hur dessa på olika sätt påverkar oss.

Inled övningen med att berätta att ni ska prata om alkohol, lagar och hur dessa på olika sätt påverkar oss. Du, lagen och genus Lektionslängd: 40-80 min (beroende på deltagarnas kapacitet) Material och förberedelser: Kopiera upp elevmaterial 1 till varje elev eller grupp. Syfte: Syftet med övningen är att eleverna

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

RAPPORT 2006 : 28. Legitimation, tack! En studie utifrån metoden Ansvarsfull alkoholservering SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN

RAPPORT 2006 : 28. Legitimation, tack! En studie utifrån metoden Ansvarsfull alkoholservering SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN RAPPORT 2006 : 28 Legitimation, tack! En studie utifrån metoden Ansvarsfull alkoholservering SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Förord Antalet restauranger med serveringstillstånd har ökat de senaste åren och alkoholkonsumtionen

Läs mer

Hur berusad kan man bli?

Hur berusad kan man bli? Hur berusad kan man bli? En studie av servering till berusade gäster på restauranger i centrala Göteborg Louise Bergman Augusti 2003 Rapport 3 Förord RUS-projektet (Restauranger Utveckling Samarbete)

Läs mer

Ung och serverad? En studie som visar på krogarnas benägenhet att servera ungdomar alkohol utan att kräva legitimation

Ung och serverad?  En studie som visar på krogarnas benägenhet att servera ungdomar alkohol utan att kräva legitimation Ung och serverad? En studie som visar på krogarnas benägenhet att servera ungdomar alkohol utan att kräva legitimation Foto: Annika Borg, Länsstyrelsen www.t.lst.se Publ. nr 2006:42 Innehållsförteckning

Läs mer

ALKOHOL + VÅLD = SANT. Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010

ALKOHOL + VÅLD = SANT. Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010 ALKOHOL + VÅLD = SANT Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010 Text: Peter Moilanen Grafisk form: IOGT-NTO:s kommunikationsenhet Tryck: Sandvikens Tryckeri 2010 Alkohol

Läs mer

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Vad är riskabel alkoholkonsumtion? Om du är tjej och dricker fler än 9 standardglas under en vecka eller om

Läs mer

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Alkohol och olyckor Vi lever i ett land där många ser alkohol som en naturlig del av livet. Vid privata fester

Läs mer

Länsstyrelsen Västernorrland Rapport nr 2016:14. Berusningsstudie 2016 Härnösands och Sollefteå kommuner

Länsstyrelsen Västernorrland Rapport nr 2016:14. Berusningsstudie 2016 Härnösands och Sollefteå kommuner Länsstyrelsen Västernorrland Rapport nr 2016:14 Berusningsstudie 2016 Härnösands och Sollefteå kommuner Fotograf omslag: mostphotos.se Rapport nr 2016:14 Dnr 705-1560-16 ISSN 1403-624X Tryck: Länsstyrelsen

Läs mer

Ansvarsfull. tillståndsgivning. Information till dig som fattar beslut om tillstånd att servera alkohol

Ansvarsfull. tillståndsgivning. Information till dig som fattar beslut om tillstånd att servera alkohol Ansvarsfull tillståndsgivning Information till dig som fattar beslut om tillstånd att servera alkohol Vad är ansvarsfull tillståndsgivning? Att som politiker fatta beslut enligt alkohollagen är en ansvarsfull

Läs mer

Många tycker att livet är......en enda stor fest! Vad tycker du?

Många tycker att livet är......en enda stor fest! Vad tycker du? Många tycker att livet är......en enda stor fest! Vad tycker du? Alkohol- och drogpolitiskt program för Eksjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 31 aug 2006 Utgiven av Arbetsgruppen för alkoholoch drogpolitiska

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

Ansvarsfull Alkoholhantering

Ansvarsfull Alkoholhantering Ansvarsfull Alkoholhantering Utbildning Tillsyn Samverkan En del av ett större arbete... Reglering och kontroll Sociala påtryckningar för regler och kontroll Sociala normer Begränsningar av tillgängligheten

Läs mer

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2 Drogvaneundersökning på gymnasium 2009 år 2 Sedan 2004 har Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet. Detta är en kort sammanställning efter undersökning under november 2009

Läs mer

Drogpolitiskt program för Kumla kommun

Drogpolitiskt program för Kumla kommun Drogpolitiskt program för Kumla kommun Antaget av kommunfullmäktige den 19 april 2010, 57 Bakgrund Hösten 2007 antogs Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål. En god och jämlik hälsa i Örebro län 2008-2011.

Läs mer

Alla överens! Ingen under 18 år ska få tag på alkohol

Alla överens! Ingen under 18 år ska få tag på alkohol Alla överens! Ingen under 18 år ska få tag på alkohol Öckerömodellen Resultat från drogvaneundersökningar 21-214 i årskurs 7-9 Eva Malmqvist, Folkhälsosamordnare Rökning 21-214 Svar på frågan Har du rökt

Läs mer

Resultaten i sammanfattning

Resultaten i sammanfattning Resultaten i sammanfattning Andelen konsumenter av alkohol Pojkarnas alkoholvanor var relativt oförändrade under början och mitten av 1970-talet, medan flickorna ökade sin konsumtion. Andelen alkoholkonsumenter

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol!

På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring alkohol. Att vara förälder till tonåringar är ofta helt underbart.

Läs mer

Alkohol och drogpolitiskt program

Alkohol och drogpolitiskt program Alkohol och drogpolitiskt program Syfte med det alkohol- och drogpolitiska programmet Att få fram ett heltäckande kommunprogram som involverar alla verksamheter inom kommunen samt andra myndigheter och

Läs mer

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 29 Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 Inledning Denna rapport är en sammanställning av drogvaneundersökningen

Läs mer

ALKOHOLLAGENS REGLER VID SERVERING AV ALKOHOLDRYCKER. Information till Dig som arbetar med alkoholservering i Kronobergs län

ALKOHOLLAGENS REGLER VID SERVERING AV ALKOHOLDRYCKER. Information till Dig som arbetar med alkoholservering i Kronobergs län ALKOHOLLAGENS REGLER VID SERVERING AV ALKOHOLDRYCKER Information till Dig som arbetar med alkoholservering i Kronobergs län Alkohollagen bakgrund Alkohollagens regler som styr hur servering av alkoholdrycker

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltningen Drogförebyggande. Nyhetsbrev nr 4, 2015. Till dig som är förälder i Vimmerby kommun

Kultur- och fritidsförvaltningen Drogförebyggande. Nyhetsbrev nr 4, 2015. Till dig som är förälder i Vimmerby kommun Drogförebyggande Nyhetsbrev nr 4, 215 Till dig som är förälder i Vimmerby kommun Nyhetsbrev nr 4, 215 Nyhetsbrevet till dig som är förälder i Vimmerby kommun. Syftet är att informera och stötta dig i arbetet

Läs mer

Ansvarsfull Alkoholhantering

Ansvarsfull Alkoholhantering Ansvarsfull Alkoholhantering Utbildning Tillsyn Samverkan En del av ett större arbete... Reglering och kontroll Sociala påtryckningar för regler och kontroll Sociala normer Begränsningar av tillgängligheten

Läs mer

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSPLAN Innehållsförteckning Inledning...3 Indikatorer...4

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Hudiksvalls kommun 2009-2013 Förord Det drogförebyggande arbetet i Hudiksvalls kommun utgår från ett folkhälsoperspektiv och syftar till att främja alla medborgares rätt till en

Läs mer

KUNSKAPSÖVERSIKT 2016: 3. Hur påverkas vi av andras drickande?

KUNSKAPSÖVERSIKT 2016: 3. Hur påverkas vi av andras drickande? KUNSKAPSÖVERSIKT 2016: 3 Hur påverkas vi av andras drickande? Hur påverkas vi av andras drickande? Att alkohol skadar den som dricker är allmänt känt. Men alkoholens skadeverkningar drabbar många fler

Läs mer

Hur dricker du, egentligen? Är det okej att bli berusad när barn är med?

Hur dricker du, egentligen? Är det okej att bli berusad när barn är med? Iq Rapport 2010:1 IQs Alkoholindex och människors attityder till alkohol Hur dricker du, egentligen? Är det okej att bli berusad när barn är med? En smartare syn på alkohol För den som vill arbeta med

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Alkohol i Sverige Förr i tiden drack svenskarna mycket

Läs mer

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON ALKOHOL NARKOTIKA 2010-06-01 www.lensikonsult.se 2010-06-01 www.lensikonsult.se DEFINITION (i vart fall den vanligaste) BERUSANDE BEROENDEFRAMKALLANDE GIFTIG www.lensikonsult.se 2010-06-01 ENDORFIN DOPAMIN

Läs mer

VI HAR BESTÄMT OSS! Ängelholm kommuns arbete för en drogfri framtid

VI HAR BESTÄMT OSS! Ängelholm kommuns arbete för en drogfri framtid VI HAR BESTÄMT OSS! Ängelholm kommuns arbete för en drogfri framtid Så här ser det ut i Ängelholm Idag är det många ungdomar som dricker sig berusade i Ängelholm. Faktiskt fler än i övriga Sverige. Det

Läs mer

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Sammanställning av Jennie Palmberg 101122 BORTFALL Undersökningen i Söderhamn gäller årskurs 2 i gymnasiet på Staffanskolan. Bortfallet är 19

Läs mer

En sammanställning av uppföljande krögarintervjuer genomförda i Örebro län våren 2007.

En sammanställning av uppföljande krögarintervjuer genomförda i Örebro län våren 2007. Krögarintervjuer En sammanställning av uppföljande krögarintervjuer genomförda i Örebro län våren 2007. Bakgrund Sedan februari 2006 pågår arbetet med Ansvarsfull alkoholservering vilket är en arbetsmetod

Läs mer

PROGRAM FÖR DET BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE RÅDET (Brå) Antaget av Socialnämnden

PROGRAM FÖR DET BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE RÅDET (Brå) Antaget av Socialnämnden PROGRAM FÖR DET BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE RÅDET (Brå) Antaget av Socialnämnden 2008-11-27 MÅLSÄTTNING Brotts- och drogförebyggande rådet (Brå) i Kristianstad skall verka för att: Öka tryggheten i kommunen

Läs mer

Onyktert på krogen. En berusningsstudie i centrala Göteborg. Rapport 6. Pernilla Gilvad Juni 2006

Onyktert på krogen. En berusningsstudie i centrala Göteborg. Rapport 6. Pernilla Gilvad Juni 2006 Onyktert på krogen En berusningsstudie i centrala Göteborg Pernilla Gilvad Juni 26 Rapport 6 1 2 Sammanfattning Under tre helger i mars och april 26 gjordes en berusningsstudie på 3 restauranger belägna

Läs mer

En öl till? En berusningsstudie i centrala Göteborg. Rapport 9. Maja Andersson Juni 2007

En öl till? En berusningsstudie i centrala Göteborg. Rapport 9. Maja Andersson Juni 2007 En öl till? En berusningsstudie i centrala Göteborg Maja Andersson Juni 2007 Rapport 9 Sammanfattning En berusningsstudie har genomförts på 30 krogar, i centrala Göteborg, under två helger i februari

Läs mer

En berusningsstudie på Hisingen i Göteborg

En berusningsstudie på Hisingen i Göteborg En berusningsstudie på Hisingen i Göteborg Pernilla Gilvad Utredare RUS september 9 Rapport 11 Sammanfattning Under våren 9 genomfördes en berusningsstudie på Hisingen i Göteborg. Syftet var att undersöka

Läs mer

ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR. Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO

ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR. Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO Text: Bo Högstedt Grafisk form: IOGT-NTO:s kommunikationsenhet Tryck: Sandvikens Tryckeri 2010 Inledning Vem vågar

Läs mer

SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN SAMT I LANDET

SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN SAMT I LANDET SURAHAMMARS VISION BARN OCH UNGDOMSTIDEN 0-18 ÅR SKALL VARA FRI FRÅN ALKOHOL, NARKOTIKA OCH TOBAK ALKOHOL OCH DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR SURAHAMMARS KOMMUN 2007-2010 SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Värt att veta om alkohol och din hälsa Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi

Läs mer

Stockholmsenkäten 2010

Stockholmsenkäten 2010 SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR PREVENTIONSCENTRUM -EUROPAFORUM TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 3.2-0487/2010 SID 1 (5) 2010-09-28 Handläggare: Olavi

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Ung och serverad? En återuppföljande studie som visar på krogarnas benägenhet att servera ungdomar alkohol utan att kräva legitimation

Ung och serverad?  En återuppföljande studie som visar på krogarnas benägenhet att servera ungdomar alkohol utan att kräva legitimation Ung och serverad? En återuppföljande studie som visar på krogarnas benägenhet att servera ungdomar alkohol utan att kräva legitimation Foto: Roger Lundberg www.t.lst.se Publ. nr 2007:35 Innehållsförteckning

Läs mer

En sammanfattande presentation av regeringens åtgärdsprogram för alkohol-, narkotika-, dopnings- och. tobakspolitiken 2014

En sammanfattande presentation av regeringens åtgärdsprogram för alkohol-, narkotika-, dopnings- och. tobakspolitiken 2014 En sammanfattande presentation av regeringens åtgärdsprogram för alkohol-, narkotika-, dopnings- och Regeringens ANDT-strategi Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade

Läs mer

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Regeringen Nationell handlingsplan för att förebygga ALKOHOLSKADOR Nationell handlingsplan mot NARKOTIKA Minska sociala, fysiska och psykiska skador

Läs mer

Den livslånga baksmällan

Den livslånga baksmällan Den livslånga baksmällan Studiematerial för gymnasielärare inom Kalmarsunds gymnasieförbund Från diskussion till handling 1 Rattfylleri - hur vanligt är det? Ungefär 12 500 resor med påverkade förare varje

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum 2014-01-09. Motion om längre serveringstider för Salas restauranger

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum 2014-01-09. Motion om längre serveringstider för Salas restauranger l " SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum 2014-01-09 15 (25) 11 Motion om längre serveringstider för Salas restauranger Dnr 2013/52 INLEDNING Andreas Weiborn (M) inkom den

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2 Drogvaneundersökning år 2008 Jämtlands gymnasium årskurs 2 Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ till en bred

Läs mer

Dina barn går inte i repris

Dina barn går inte i repris Dina barn går inte i repris FAKTA OCH ERFARENHETER OM ALKOHOL DINA BARN GÅR INTE I REPRIS Vi älskar våra barn. Vi vill skydda dem från allt ont och önskar att de utvecklas till lyckliga och självständiga

Läs mer

Drogvanor, åk 9, Kalmar, 2010

Drogvanor, åk 9, Kalmar, 2010 Drogvanor, åk 9,, 2010 Enkätundersökning, CAN Generellt lägre nivåer jämfört med riket Alkoholkonsumenter Total årlig alkoholkonsumtion Intensivkonsumtion Provat narkotika Rökare Snusare Alkoholkonsumenter

Läs mer

Kommunen arrangerar en utbildning i ansvarsfull alkoholservering.

Kommunen arrangerar en utbildning i ansvarsfull alkoholservering. UTBILDNING Kommunen arrangerar en utbildning i ansvarsfull alkoholservering. För dig som redan har serveringstillstånd erbjuder vi möjligheten att skriva Folk hälsomyndighetens kunskapsprov gratis. Under

Läs mer

Alkohol och drogsituationen Nationellt och lokalt

Alkohol och drogsituationen Nationellt och lokalt Alkohol och drogsituationen Nationellt och lokalt Pirjo Svegréus Drogförebyggande samordnare pirjo.svegreus@skovde.se 0500-49 87 67 www.skovde.se/drogforebyggande Nationell Baskurs: Riskbruk, missbruk

Läs mer

Svenska dryckesvanor och relaterade konsekvenser i början av det nya millenniet

Svenska dryckesvanor och relaterade konsekvenser i början av det nya millenniet Svenska dryckesvanor och relaterade konsekvenser i början av det nya millenniet Klara Hradilova Selin (red.) Forskningsrapport nr 20 SoRAD, Stockholm 2004 Svenska dryckesvanor och deras konsekvenser i

Läs mer

STAD STockholm förebygger Alkohol- och Drogproblem. Håkan Leifman, Sektionschef

STAD STockholm förebygger Alkohol- och Drogproblem. Håkan Leifman, Sektionschef STAD STockholm förebygger Alkohol- och Drogproblem Håkan Leifman, Sektionschef Självrapporterad alkoholkonsumtion per månad bland män och kvinnor i olika åldersgrupper, juni 2001-december 2002 1,2 1 0,8

Läs mer

Varifrån kommer alkoholen?

Varifrån kommer alkoholen? 18 Alkohol & Narkotika Nr 3/2013 Unga dricker mindre Andelen elever som smuggelsprit minskar sedan 2007. Vanligast är att man alkohol som kommer från Systembolaget. Det är framför allt yngre vuxna i 20-årsåldern

Läs mer

Ungdomsstudie

Ungdomsstudie Ungdomsstudie 2009 En återuppföljande studie som visar på krogarnas benägenhet att servera ungdomar alkohol utan att kräva legitimation www.lansstyrelsen.se/orebro Foto: Magnus Swärd Publ. nr 2009:33 Innehållsförteckning

Läs mer

Vad dricker ditt barn?

Vad dricker ditt barn? Vad dricker ditt barn? INFORMATION FRÅN EN UNDERSÖKNING I LINKÖPINGS KOMMUN BLAND UNGDOMAR MELLAN 12-19 ÅR Till dig som är förälder VARFÖR DRICKER UNGDOMAR ALKOHOL? 85% av eleverna i årskurs 6 svarar,

Läs mer

Berusningsstudie 2009

Berusningsstudie 2009 Berusningsstudie 2009 En uppföljande studie över krogarnas benägenhet att servera alkohol till kraftigt berusade personer www.lansstyrelsen.se/orebro Foto: Magnus Swärd Publ. nr 2009:34 Innehållsförteckning

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 1 (7) Stockholmsenkäten 2014 Kommunövergripande resultat Stockholmsenkäten genomförs vartannat år och är en enkätundersökning som besvaras av ungdomar i grundskolans årskurs 9 och gymnasiets år 2 i Sundbybergs

Läs mer

ILFA Indikatorsbaserat Lokalt Förebyggande Arbete

ILFA Indikatorsbaserat Lokalt Förebyggande Arbete ILFA Indikatorsbaserat Lokalt Förebyggande Arbete 11 november2015 Förebygg.nu Göteborg Så här lägger vi upp det: Övergripande om ILFA Vad ger det kommunen? Vad ger det länet? Frågor? Prevention eller?

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind Bild 1 Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Jag heter Karolina Eldelind och arbetar som hälsoplanerare inom, Landstinget i Uppsala län.

Läs mer

Fullskärmsläge. Tryck + för fullskärmsläge. Vänsterklicka för att bläddra framåt, högerklicka för att bläddra bakåt. för att gå ur fullskärmsläge.

Fullskärmsläge. Tryck + för fullskärmsläge. Vänsterklicka för att bläddra framåt, högerklicka för att bläddra bakåt. för att gå ur fullskärmsläge. Fullskärmsläge Tryck + för fullskärmsläge. Vänsterklicka för att bläddra framåt, högerklicka för att bläddra bakåt. Tryck för att gå ur fullskärmsläge. Don t drink & drive vill ge dig styrka och insikt

Läs mer

Samverka för att motverka

Samverka för att motverka En inspirationsskrift från Skånesamverkan mot droger Samverka för att motverka - om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen Risktillfällen är ett samlingsnamn för kvällar, helger och perioder

Läs mer

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala

Läs mer

Så kan den allvarliga våldsbrottsligheten minskas

Så kan den allvarliga våldsbrottsligheten minskas DN Debatt Så kan den allvarliga våldsbrottsligheten minskas PUBLICERAD 2016-01-03 2014 utsattes 154 000 vuxna för misshandel i Sverige, enligt Brå. Endast 30 procent av fallen anmäldes. Foto: JESSICA GOW

Läs mer

Föräldrar är viktiga!

Föräldrar är viktiga! Allmän info om ÖPP i Skövde 27 september [1] Föräldrar är viktiga! Ett konkret exempel på hur tonårsföräldrar kan involveras i det alkoholoch drogförebyggande arbetet Vad är ÖPP? [2] ÖPP är en kunskapsbaserad

Läs mer

Från kamrater eller kamraters syskon. Från egna föräldrar. (med lov) På restaurang, pub eller liknande. Från annan vuxen. som köper ut åt...

Från kamrater eller kamraters syskon. Från egna föräldrar. (med lov) På restaurang, pub eller liknande. Från annan vuxen. som köper ut åt... RESULTAT KALMAR Det här är s kommunspecifika bilaga till rapporten Att utveckla nas alkohol- och narkotikaförebyggande arbete Sex försöks i samarbete med Alkoholkommittén, Mobilisering mot narkotika och

Läs mer

KRONOBERGSMODELLEN DET LOKALA EXEMPLET

KRONOBERGSMODELLEN DET LOKALA EXEMPLET KRONOBERGSMODELLEN DET LOKALA EXEMPLET NPO-Söderåsen 1 NPO Söderåsen Är ett närpolisområde som omfattar fem kommuner, Klippan, Åstorp, Bjuv, Örkelljunga samt Svalöv Området har polisstationer med yttre

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Salems kommun Björn Callmar Ungdomssamordnare/projektledare Ung i Salem 2004-10-21. 2004 års provinköpsstudie - tobak och folköl Salems kommun

Salems kommun Björn Callmar Ungdomssamordnare/projektledare Ung i Salem 2004-10-21. 2004 års provinköpsstudie - tobak och folköl Salems kommun Björn Callmar Ungdomssamordnare/projektledare Ung i Salem 2004-10-21 - tobak och folköl Salems kommun 2 rörande tobak och folköl Under våren 2004 genomfördes en uppföljning av 2001och 2002 års provinköpsstudie

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun

till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun BAKGRUND till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun Inledning Detta program innehåller Uddevalla kommuns politiska mål och strategier för det alkohol- och drogförebyggande arbetet.

Läs mer

Ungdomars våld i samhället

Ungdomars våld i samhället Ungdomars våld i samhället Ämne: Ungdomar våld Namn: Natalie Carlberg Handledare: Erik Nilsson Klass: 9 Årtal: 2009 Sida 1 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 INLEDNING...FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Denna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation Drogutvecklingen i Sverige 2008 (CAN-rapport nr 113)

Denna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation Drogutvecklingen i Sverige 2008 (CAN-rapport nr 113) Denna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation 2008 (CAN-rapport nr 113) Det är tillåtet att: a) spara en kopia av presentationen b) att använda valfritt antal bilder i egna presentationer.

Läs mer

Drogvaneundersökning År 9

Drogvaneundersökning År 9 Drogvaneundersökning År 9 Uddevalla Kommun 2001 2 (23) Innehåll SAMMANDRAG... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel tobakskonsumenter... 9 Andel rökare...

Läs mer

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1 Alkohol och drogpolitiskt handlingsprogram för Sala kommun Bakgrund Bruk och missbruk av alkohol och droger är ett allvarligt folkhälso- och samhällsproblem i såväl Sala som i resten av landet. Alkoholkonsumtionen

Läs mer

brottsutveckling Lärarhandledningen har tagits fram av fil. dr Jan Andersson och fil. dr Sven Granath för Brottsrummet.se

brottsutveckling Lärarhandledningen har tagits fram av fil. dr Jan Andersson och fil. dr Sven Granath för Brottsrummet.se En lektion om Lärarhandledning brottsutveckling FRÅGA 1: Vilka är de vanligaste brotten? FRÅGA 2: Vilken bild ger massmedia av de vanligaste brotten? FRÅGA 3: Ökar brottsligheten? FRÅGA 4: Begår unga i

Läs mer

På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol!

På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring alkohol. Att vara förälder till en tonåring är ofta underbart. Men

Läs mer