Alkohol och våld. hur ser sambanden ut?
|
|
- Sara Öberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Seminarierapport 2014:2 Alkohol och våld hur ser sambanden ut? Det finns ett starkt samband mellan alkohol och våldsbrottslighet. Studier visar att unga löper större risk att bli indragna i gatuvåld under kvällar och nätter om de har druckit alkohol. Läktarvåldet knyts till ölservering i anslutning till sportarenor och alkohol förekommer ofta i samband med våld i nära relationer. Men hur ser sambanden ut, vad finns det för högriskmiljöer och varför blir inte alla aggressiva av att dricka alkohol? Och hur kan ökad kunskap om sambanden mellan alkohol och våld ge oss större möjligheter att förebygga våldsbrott? 1
2 INNEHÅLL När fyllan blir farlig Hur kan vi motverka alkoholrelaterat våld? 1 Alkohol en utlösande faktor till våld viktigast orsak att berusning leder till minskad självkontroll 2 Så förändras uppfattningen om konsekvenser 4 Kostnadseffektivt att arbeta förebyggande på krogen 6 Allt är ett undantagstillstånd när man är full 8 Kronobergsmodellen en förebild men kräver struktur 10 Högt tryck på kvinnojouren kan inte ta emot alla 12
3 När fyllan blir farlig Hur kan vi motverka alkoholrelaterat våld? Frågorna var många när Systembolaget den 25 november i Stockholm bjöd in till ett seminarium om alkohol och våld hur ser sambanden ut? Seminariet är det andra i en rad planerade insatser och aktiviteter som Systembolaget genomför i syfte att sprida resultaten av aktuell alkoholforskning till fler och bredare målgrupper. Närmare 130 personer hade hörsammat inbjudan till seminariet om alkohol och våld som hölls i Svenska Läkaresällskapets anrika jugendlokaler på Klara Östra Kyrkogata mitt i Stockholm city. Seminariet inleddes av Systembolagets VD Magdalena Gerger. Trots att vi svenskar har en låg alkoholkonsumtion i ett EU-perspektiv är det alkoholrelaterade våldet ett reellt problem. Den bilden blir tydlig när jag är ute och träffar människor och organisationer som på olika sätt arbetar med de här frågorna. På senare tid har jag bland annat varit på studiebesök på Brottsförebyggande rådet, polisen och Alla Kvinnors Hus, säger Magdalena Gerger. Och även om vi kan se en förändring till det bättre ifråga om alkoholrelaterat våld är det fortsatt en mycket obehaglig och sorglig bild som målas upp. Vare sig vi talar om ungdomsvåld, våld i nära relationer eller läktarvåld är alkoholen en viktig komponent eftersom hjärnan påverkas och impulskontrollen blir sämre. Magdalena Gerger beskrev också Systembolagets vision, ett samhälle där alkoholdrycker njuts med omsorg om hälsan så att ingen tar skada, och hur Systembolaget arbetar praktiskt för att utföra sitt samhällsuppdrag att ta ansvar i varje led. Forskning är viktigt för Systembolaget eftersom alkoholpolitiken måste grundas på evidensbaserad kunskap. Systembolaget ger de närmaste tre åren 15 miljoner kronor till alkoholforskningen, säger Magdalena Gerger. Forskning som är av särskild betydelse för det förebyggande arbetet mot alkoholskador har hög prioritet. Systembolaget delfinansierar också en professur i klinisk alkoholforskning. Professuren innehas av Hanne Tønnesen, som är verksam vid Lunds universitet. Parallellt med forskningssatsningen pågår ett strukturerat arbete för att föra ut forskningsresultat till fler och bredare målgrupper. Seminariet med titeln Alkohol och våld hur ser sambanden ut? är ett led i denna satsning. Systembolaget ger de närmaste tre åren 15 miljoner kronor till alkoholforskningen. Forskning som är av särskild betydelse för det förebyggande arbetet mot alkoholskador har hög prioritet. 1
4 Alkohol en utlösande faktor till våld viktigast orsak att berusning leder till minskad självkontroll Först ut av dagens föreläsare var Mats Ramstedt, forskningsansvarig på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, som beskrev svenskarnas alkoholvanor. Hur mycket dricker vi? Hur dricker vi? Finns det ett samband mellan alkohol och våld? Dagens moderator, SVT-profilen Fredrik Berling, inledde med att fråga Mats Ramstedt om hans dragning till alkohol, eftersom denne innan han inledde sin karriär som alkoholforskare arbetade på Systembolaget. Och det stod snabbt klart att det kan ha sina sidor att röra sig i den här världen. När mina barn var mindre trodde deras kompisar att jag jobbade som alkoholist, berättar han med ett leende. Och i min nuvarande roll som alkoholforskare märker jag på fester och middagar att det finns de som tror att jag registrerar och analyserar deras beteende. Mats Ramstedts presentation bygger sedan på ett digert statistiskt material, både om alko- 6,1% så mycket har alkoholkonsumtionen bland män ökat på helgerna mellan 1996/97 och 2004/05. holkonsumtionen i stort och om våld av olika slag. Några grundläggande fakta: Varje år begås cirka 100 mord i Sverige. Under 2013 anmäldes drygt fall av misshandel till polisen. Siffrorna för så kallat självrapporterat våld är ännu högre: Inte mindre än personer uppger att de har blivit utsatta för misshandel, i samband med totalt händelser (2012, personer år). Självrapporterat våld är signifikant vanligare bland män och unga än hos befolkningen generellt. Vad våldsbrott beträffar, berättar Mats Ramstedt, var mellan 75 och 80 procent av våldsutövarna alkoholpåverkade. Andelen alkoholpåverkade bland offren var nästan lika stor. När det gäller dödligt våld var 45 procent av gärningsmännen och 30 procent av offren berusade. 35 respektive 25 procent klassades som alkoholmissbrukare. Minskad självkontroll Alkohol är i huvudsak en utlösande faktor till våld, men drickandet samverkar med andra faktorer, framförallt det faktum att berusningen leder till minskad självkontroll. Olika drickande leder till olika typer av våld: Starksprit har en stark koppling till mord medan öl, i synnerhet om den inmundigats på krogen, ofta leder till misshandel. Vin, som numera är den vanligaste alkoholdrycken i Sverige, har ingen tydlig koppling till våld alls. 2
5 Men långt ifrån all berusning leder till våld, klargör Mats Ramstedt. Grovt räknat dricker sig en genomsnittlig svensk berusad 17 gånger per år, vilket ger omkring 130 miljoner berusningstillfällen om året för hela befolkningen. Då det inträffar omkring våldsincidenter på ett år innebär det alltså, rent statistiskt, att tre fyllor av leder till våldsincidenter. Berusningsdrickandet minskar Mats Ramstedt skissade också utvecklingen över tid. Han och andra forskare noterar en trend av minskande berusningsdrickande vi dricker oftare men inte mer och det alkoholrelaterade våldet ser ut att minska. De här förändringarna i alkoholkonsumtionen har varit gynnsamma för våldsutvecklingen i Sverige, säger han och lyfter också fram vikten av det förebyggande arbetet mot alkoholrelaterat våld på krogen och i andra riskmiljöer. Mats Ramstedt avslutade sitt anförande med att avliva några myter: Tvärtemot en populär föreställning har den andel alkohol som dricks på helgen inte minskat. Och trots att antalet restauranger stadigt ökar dricks inte mer alkohol ute på lokal. Konsumtionen av alkohol i restaurangmiljö har legat stabil under hela 2000-talet, konstaterar han. Grovt räknat dricker sig en genomsnittlig svensk berusad 17 gånger per år vilket ger omkring 130 miljoner berusningstillfällen om året för hela befolkningen. 3
6 Så förändras uppfattningen om konsekvenser Malin Hildebrand Karlén, psykolog vid Beroendekliniken, Beroendemottagningen, Hisingen i Göteborg talade under rubriken Alkohol och aggression. Hon arbetar just nu med en doktorsavhandling inom området missbrukspsykologi. Malin Hildebrand Karlén inledde med ett citat av den blinde siaren i grekisk mytologi, Teiresias: Vinet lyfter kvalen från de betungade, skänker sömn och är det enda som kan mildra sorg. Citatet visar att man redan på den tiden var medveten om alkoholens avslappnande, rentav ångestdämpande potential något vi ska återkomma till längre fram. Sedan övergick hon snabbt till nutid genom att klargöra det mest grundläggande att alkohol har en benägenhet att förändra våra känslor och våra bedömningar. Dels förstärker alkohol den känsla man är i när man börjar dricka och gör känslorna mer extrema, men alkoholens påverkan på vårt känsloliv är mer komplicerad än så, säger hon. Tidigare kartläggningar har visat att det finns ett starkt samband mellan berusning och i stort sett alla typer av våldsbrott. Olika studier visar dock på olika styrka i sambanden. Mellan 25 och 75 procent uppskattas vara måttligt berusade vid våldsutövandet. Att det finns ett samband är klart, men det går inte att entydigt fastställa att alkohol orsakar våld, nyanserar Malin Hildebrand Karlén. Dels förstärker alkohol den känsla man är i när man börjar dricka och gör känslorna mer extrema, men alkoholens påverkan på vårt känsloliv är mer komplicerad än så. 4
7 Alkohol har två effekter Enkelt uttryckt har alkohol två effekter, en aktiverande i början av ruset och en sederande, sövande, i slutet av ruset. Är det då så att man endast blir aggressiv i början av rus eftersom man sedan mest blir trött? Nja, riktigt så enkelt är det inte, förklarar Malin Hildebrand Karlén. I alkoholens fall kan sederande också innebära ångestdämpande. Och om vi inte blir lika rädda för saker och inte har ångestsignalen som kompass i den sociala tillvaron längre, är det lättare att ge sig in i potentiellt farliga situationer. Dessutom, påpekar hon, gör alkoholen att bedömningsförmågan försämras så att mindre viktiga saker kan upplevas som provocerande och utlösa en våldshandling. Man kan uttrycka det som att man helt enkelt processar information sämre när man druckit alkohol. Skillnad mellan kön och åldrar Både ålder och kön har betydelse när det gäller alkohol och aggressivitet. Yngre blir mer aggressiva än äldre och män blir mer aggressiva än kvinnor vid berusning. En tänkbar förklaring till skillnaden mellan könen är att män dricker mer sprit, något som oftare leder till aggression. Stereotypiskt tänkande kring att leva upp till en macho-inriktad könsroll är ytterligare en tänkbar orsak. Sammanfattningsvis kan konstateras att alkohol förvränger våra sinnen och får oss att göra bedömningar utifrån andra premisser än vi skulle göra som nyktra. Alkohol förändrar också vår uppfattning om konsekvenser av olika handlingar. Det finns stöd för att så lite som 0,2 promille alkohol i blodet kan räcka för att öka benägenheten för aggression. Sammanfattningsvis kan konstateras att alkohol förvränger våra sinnen och får oss att göra bedömningar utifrån andra premisser än vi skulle göra som nyktra. 5
8 Kostnadseffektivt att arbeta förebyggande på krogen Programmet omfattade också en presentation av Johanna Gripenberg, forskare och enhetschef på STAD, Stockholm förebygger alkoholoch drogproblem, som talade om krogen och fotbollsarenan båda högriskmiljöer när det gäller alkohol och våld. Att STAD fokuserar på krogmiljön kommer sig av att krogen är en högriskmiljö för både anställda och gäster. Dessutom ökar antalet restauranger som har tillstånd att servera alkohol stadigt. Målet är att skapa en tryggare och säkrare miljö genom att utveckla en restaurangkultur som motverkar servering till underåriga och till märkbart berusade personer. I projektet har flera aktörer samarbetat: Polisen i Stockholms län, tillståndsmyndigheten i Stockholms stad, Länsstyrelsen i Stockholm, besöksnäringens branschorganisation Visita, Krogmiljön är en viktig arena för alkoholförebyggande insatser och nu sprids projektet nationellt och internationellt. 6
9 Hotell- och restaurangfacket samt representanter för krogbranschen. Johanna Gripenberg redogjorde för innebörden av begreppet ansvarsfull alkoholförsäljning. Vi utgår från samverkan mellan berörda aktörer och satsar också på utbildning av både krogpersonal och ordningsvakter samtidigt som tillsynsverksamheten utökas, förklarar hon. Skådespelare agerade berusade För att avgöra om utbildningssatsningen haft avsedd effekt anlitades skådespelare som fick agera berusade och försöka köpa ytterligare alkohol, i det här fallet starköl. Utvecklingen är glädjande och siffrorna har rört sig i en positiv riktning genom åren: 1996 var det bara 5 procent av synbarligen berusade personer som nekades att beställa, medan motsvarande siffra vid senaste kontrollen, år 2011, var 65 procent visserligen en försämring mot rekordåret 2005 då hela 84 procent nekades, men likväl en påtaglig förbättring över tid. Bland ungdomar var siffrorna ännu bättre. Över 90 procent av skådespelarna nekades att köpa alkohol, framhåller Johanna Gripenberg och förklarar att man har anlitat skådespelare som förvisso har fyllt 18, men som ser osedvanligt unga ut för sin ålder. Inom ramen för projektet minskade andelen anmälda våldsbrott med 29 procent. Det visar, enligt Johanna Gripenbergs sammanställning, att det går att komma tillrätta med våldet om man får ner berusningsnivån. Utvärderingen visar också på hur kostnadseffektiva de förebyggande insatserna är. För varje satsad krona har man fått 39 kronor tillbaka det lönar sig att satsa på prevention. Hon sammanfattar: Krogmiljön är en viktig arena för alkoholförebyggande insatser och nu sprids projektet nationellt och internationellt men man bör tänka på att det tar tid att utvärdera. Fotbollsarenor nästa steg Johanna Gripenberg rapporterade också att STAD har sökt medel för ett planerat projekt i vår där man ska ta sig an problemet med berusningsdrickande i anslutning till fotbollsarenor. Fältstudier visar att många som går på matcher är berusade redan när de kommer dit. Inom det planerade projektet ska man mäta promillehalten hos besökare på arenorna i Stockholm. Sedan tidigare har STAD ett samarbete med Svenska Hockeyligan som gäller policyfrågor och utbildning av personal. Många kopplar våld vid arenor och i anslutning till matcher till alkohol, inte minst efter den tragiska händelsen i Helsingborg säger Johanna Gripenberg. Nu kan vi få svart på vitt hur set ser ut. Fältstudier visar att många som går på matcher är berusade redan när de kommer dit. 7
10 Allt är ett undantagstillstånd när man är full Seminariet knöts ihop av kriminologen Sven Granath från Brottsförebyggande rådet, Brå, som talade om alkoholrelaterade våldsbrott i Sverige mönster och utveckling. Sven Granath inledde med att konstatera att mer än var tredje förövare av dödligt våld mellan åren 2000 och 2010 var alkoholmissbrukare. Sambandet är särskilt starkt vid vissa typer av våldshandlingar: Det gäller våld mot och mellan män, dödligt våld med kniv, spontanbråk och hatbrott. Den allmänna uppfattningen om att hatbrott som regel är planerade stämmer alltså inte. Allt är ett undantagstillstånd när man är full, som Sven Granath lite drastiskt uttryckte det. Det han syftar på är det faktum att berusning i många sammanhang ses som en förmildrande omständighet, som i det exempel han citerar från en avhandling med titeln Freedom in a bottle : Är det ett bråk, eller är dom bara fulla? Mer än var tredje förövare av dödligt våld mellan åren 2000 och 2010 var alkoholmissbrukare. 8
11 1,6 Per invånare 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 Mord och dråp, , enl. dödsorsaksstatistiken, per invånare Registrerad alkoholkonsumtion (liter per invånare 15 år och däröver; skalanpassad, dividerad med faktor 8), års medeltal.* * Värdena på Y-axeln (0-1,6) för alkoholkonsumtion har i diagrammet dividerats med 8 för att samma skala ska vara tillämplig på både den mörkblå och den ljusblå linjen. För den ljusblå linjen betyder värdet 1 således 8 liter alkohol per person och år. 0, Starkt samband över tid Från 1990-talet har antalet alkoholrelaterade våldsbrott i Sverige minskat. Sven Granath spekulerade i orsaker till den uppmuntrande utvecklingen. Är det övergången till en mer kontinental dryckeskultur mer vin och mindre sprit samtidigt som en allt mindre andel av våldsbrotten kan kopplas till alkohol? Tittar man på längre tidsserier blir det emellertid tydligt hur starkt sambandet mellan befolkningens alkoholkonsumtion och våldsbrottsligheten faktiskt är och har varit historiskt: Samvariationen mellan de kurvor för mord och totalkonsumtion som Sven Granath presenterar är onekligen alltför uppenbar för att kunna förklaras med slumpen och då har han gått tillbaka inte mindre än 150 år. 9
12 Kronobergsmodellen en förebild men kräver struktur Växjöbaserade Scott Goodwin, känd som Facebookpolisen, redogjorde sedan för hur den så kallade Kronobergsmodellen har minskat våldsbrotten genom att på flera sätt vissa synnerligen handgripliga ta tag i ungdomars alkoholvanor. Modellen har utarbetats för att få färre unga att dricka alkohol och den är uppdelad i tre komponenter nolltolerans, respekt och samarbete. Det är ingen idé att hälla ut ungdomars alkohol om man sedan inte följer upp och väcker förståelse hos föräldrarna för hur situationen ser ut på kvällar och helger, fastslår Scott Goodwin, som förespråkar ett strukturerat arbetssätt. I Kronoberg har man under de senaste åren gjort stora insatser för att minska langningen. Ungdomar kan få alkohol från många olika håll och Scott Goodwin förklarar att langningen ofta sätts i system på ett välorganiserat sätt som man måste ha kunskap om för att kunna sätta in åtgärder. Exempel på hur för lagning alkohol lagras. Källa: Kronobergspolisen 10
13 Det är också viktigt att känna till lagstiftningen och att man endast kan åtala för den langning man har bevis för, säger Scott Goodwin. Då spelar det ingen roll hur mycket alkohol personen har i lager. Och lager av olika slag, från proppfulla bagageutrymmen i ambulerande spritbilar till veritabla varulager i garage och industrilokaler, finns det gott om. Men, säger Scott Goodwin, att bli påkommen när man säljer en kasse öl ger hårdare straff än att förvara hektolitervis med starksprit som man, rent teoretiskt, skulle kunna ha köpt för eget bruk. Polisen är ingen gratistaxi Inom ramen för Kronobergsmodellen har man bland annat satsat på utbildning för att poliser ska känna till vad som gäller om man vill uppnå reell effekt. Det kan handla om hur man hanterar situationer där man träffar på underåriga personer som har alkohol med sig. Tidigare valde en hel del poliser att se mellan fingrarna med den här sortens förseelser detta för att ett ingripande leder till så mycket krångel och följdåtgärder att många helt enkelt inte tyckte att det var värt besväret. Men efter att polisen fått utbildning i hur man navigerar sig genom det ganska komplexa flödesschemat har våldet i länet minskat med 17 procent. Men mer än någonting annat understryker Scott Goodwin vikten av att få igång en dialog med föräldrarna. Det är en förutsättning för att nå resultat, hävdar han bestämt. Polisen är ingen gratistaxi som kör hem dina barn när de har druckit sig fulla det är du som förälder som måste ta ansvar för att ditt barn kommer hem i säkerhet. Vi som poliser arbetar aktivt med att kontakta berusade ungdomars föräldrar och kräver aktiv handling. Om föräldrarna inte säger sig kunna hämta sina barn upplyser vi dem om att vi gör en anmälan till socialtjänsten. Då brukar det bli fart! Bästa verktyget vi någonsin haft Polisen i Kronoberg har arbetat aktivt för att nå vuxenvärlden via sociala medier. Den främsta kanalen är Facebook. Vi berättar om vår vardag för att sprida kunskap och verka förebyggande, förklarar Scott Goodwin. Faktum är att sociala medier är den bästa kanal vi någonsin haft för att nå ut med information till vuxna och föräldrar. Inläggen, som till stor del skrivs av Scott Goodwin, har fått enorm viral spridning. De har blivit mycket uppskattade och nått miljoner mottagare som tagit del av de engagerade polisernas charmiga blandning av humor och allvar. Scott Goodwin går numera under namnet Facebook-polisen. Faktum är att sociala medier är den bästa kanal vi någonsin haft för att nå ut med information till vuxna och föräldrar. Facebookinlägg 13 maj 2014 Under ett barns liv finns det någonting farligare än allt annat. Det är inte mopeder, det är inte alkohol, det är inte ens narkotika. Det är en sandlåda! Låt mig förklara varför. När barnen är väldigt unga kan de få sand i ögonen. Senare, när barnen är lite äldre, kan de trilla över kanten och slå sig. När de är runt 4 år gamla kan de slåss med olika redskap som finns i sandlådan. Men det absolut farligaste är när barnen är i tonåren då stoppar vissa föräldrar sina huvuden så djupt ned i sanden att de varken kan eller vill veta vad deras ungdomar håller på med när de inte är hemma. Det finns inget farligare för en ungdom än föräldrar eller vuxna som inte ser eller hör varningssignaler. Därför uppmanar jag alla föräldrar med barn i tonåren att ta bort sina gamla sandlådor så att man inte har någonstans att stoppa huvudet när polisen kommer för att informera dem om deras barns beteende. //Scott Inlägget, som har nått över 1,7 miljoner människor, handlar om vuxenansvar. 11
14 Högt tryck på kvinnojouren kan inte ta emot alla I anslutning till den avslutande paneldiskussionen berättade Ann Isaksson, verksamhetschef på Alla Kvinnors Hus i Stockholm, om arbetet med att ta emot och hjälpa våldsutsatta kvinnor och barn, men också med att stödja förövarna, som inte sällan är män som inte sällan har druckit alkohol. 12
15 Det kan tilläggas att kvinnojourerna tillämpar strikt förbud mot alla droger, inklusive alkohol. Det är ett högt tryck på oss och vi får tyvärr neka många som är i behov av hjälp, säger hon. I dagsläget har vi 14 platser i vår verksamhet för skyddat boende, men dessa kommer att utökas från och med nästa år. Mer forskning av största vikt Många händer sträcktes upp under frågestunden. Frågeställarna grävde djupare kring sambandet mellan alkohol och våld, hur kvinnojourer arbetar rent praktiskt och hur dryckestrender kan påverka våldsbrottsutvecklingen. Många delade också med sig av egna erfarenheter som talarna tog med sig. Panelen var enig i vad som man behöver satsa på framöver forskning, prevention och ökad spridning av kunskap till allmänheten om alkoholrelaterat våld. Magdalena Gerger avslutade dagen, men ingalunda diskussionerna som fortsatte långt efter att strålkastarna slocknat och ljudanläggningen tystnat. Alkohol och våld är ett ämne som engagerar. 13
16 December
TÄNK OM frågor och svar
TÄNK OM frågor och svar (Rev. den 26 april 2010) Vad är syftet med TÄNK OM? Syftet är att sprida kunskap och föra upp frågan om langning av alkohol till tonåringar på samtals- och medieagendan. Den primära
Läs merANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING
Liter 100% alkohol per invånare 1 år och äldre ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING Alkohol på gott och ont Våren 2012 En utbildning anordnad av Länsstyrelsen i Västmanlands län Framtagen i samarbete med länets
Läs merInformation om Ansvarsfull Alkoholservering
Information om Ansvarsfull Alkoholservering Ansvarsfull Alkoholservering i södra Halland Ett projekt inom Ansvarsfull Alkoholservering (AAS) har under hösten 2009 startat i Halmstad, Hylte och Laholm.
Läs merALKOHOLLAGEN ÄR VIKTIG FÖR DIG
ALKOHOLLAGEN ÄR VIKTIG FÖR DIG ETT MATERIAL ANPASSAT FÖR: HOTELL- OCH TURISMPROGRAMMET RESTAURANG- OCH LIVSMEDELSPROGRAMMET. 1 Elevmaterial - Risker med alkohol - Sida 1/7 Elevmaterial Alkohollagen är
Läs merHur gammal är du? En studie av ungdomars möjligheter att bli serverade starköl på restauranger i Göteborg. Louise Bergman Sara Reis.
Hur gammal är du? En studie av ungdomars möjligheter att bli serverade starköl på restauranger i Göteborg Louise Bergman Sara Reis Augusti 2004 Rapport 4 Förord RUS-projektet (Restauranger Utveckling
Läs merAlkohol och våld. Kunskapsöversikt 2014:2
Kunskapsöversikt 2014:2 Alkohol och våld Alkohol kan vara en stämningshöjare som bidrar till trevligt och givande socialt umgänge. Men alkohol kan också kopplas till misshandel, dråp och andra våldsbrott.
Läs merVad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?
Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre
Läs merKortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott
Kortanalys Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott URN:NBN:SE:BRA-590 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Johanna Olseryd Omslagsillustration: Susanne Engman Produktion:
Läs merTextstöd till oh-bild 1 Myter
Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att
Läs merRISKER MED ALKOHOL ETT MATERIAL ANPASSAT FÖR: HOTELL- OCH TURISMPROGRAMMET RESTAURANG- OCH LIVSMEDELSPROGRAMMET.
RISKER MED ALKOHOL ETT MATERIAL ANPASSAT FÖR: HOTELL- OCH TURISMPROGRAMMET RESTAURANG- OCH LIVSMEDELSPROGRAMMET. 1 Elevmaterial - Risker med alkohol - Sida 1/5 Elevmaterial Risker med alkohol Hej! I den
Läs merUnga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan
Unga vuxna om att förse unga med alkohol Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Bakgrund Många kommunikationsinsatser har de senaste åren genomförts för att påverka föräldrars attityder till att förse
Läs merVad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium
Vad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium Systembolaget bjöd på kunskap Systembolagets seminarium Vad händer inom alkoholforskningen, måndagen den 10 maj i Stockholm, lockade ett 80-tal
Läs merHandlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014
Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...
Läs merSTAD modellen restaurangbransch och myndigheter i samverkan
Bergen 23 februari 2011 STAD modellen restaurangbransch och myndigheter i samverkan Daniel Müller Sorgearbeid STAD samarbetet: Driver och utvecklar förebyggande metoder inom restaurangområdet Vad är STAD?
Läs merAnsvarsfull Alkoholhantering
Ansvarsfull Alkoholhantering Utbildning Tillsyn Samverkan En del av ett större arbete... Reglering och kontroll Sociala påtryckningar för regler och kontroll Sociala normer Begränsningar av tillgängligheten
Läs merEn öl, tack! En berusningsstudie i centrala Göteborg 2011. Rapport 15. Pernilla Gilvad februari 2012
En öl, tack! En berusningsstudie i centrala Göteborg 2011 Pernilla Gilvad februari 2012 Rapport 15 Sammanfattning Under tre helger i november 2011 genomförde RUS en berusningsstudie på 30 restauranger
Läs merALKOHOL + VÅLD = SANT. Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010
ALKOHOL + VÅLD = SANT Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010 Text: Peter Moilanen Grafisk form: IOGT-NTO:s kommunikationsenhet Tryck: Sandvikens Tryckeri 2010 Alkohol
Läs merInled övningen med att berätta att ni ska prata om alkohol, lagar och hur dessa på olika sätt påverkar oss.
Du, lagen och genus Lektionslängd: 40-80 min (beroende på deltagarnas kapacitet) Material och förberedelser: Kopiera upp elevmaterial 1 till varje elev eller grupp. Syfte: Syftet med övningen är att eleverna
Läs merVisste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner
Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Alkohol och olyckor Vi lever i ett land där många ser alkohol som en naturlig del av livet. Vid privata fester
Läs merAlkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen
Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3
Läs merPå www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol!
På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring alkohol. Att vara förälder till tonåringar är ofta helt underbart.
Läs merDrogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2
Drogvaneundersökning på gymnasium 2009 år 2 Sedan 2004 har Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet. Detta är en kort sammanställning efter undersökning under november 2009
Läs merUng och serverad? En studie som visar på krogarnas benägenhet att servera ungdomar alkohol utan att kräva legitimation
Ung och serverad? En studie som visar på krogarnas benägenhet att servera ungdomar alkohol utan att kräva legitimation Foto: Annika Borg, Länsstyrelsen www.t.lst.se Publ. nr 2006:42 Innehållsförteckning
Läs merRAPPORT 2006 : 28. Legitimation, tack! En studie utifrån metoden Ansvarsfull alkoholservering SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN
RAPPORT 2006 : 28 Legitimation, tack! En studie utifrån metoden Ansvarsfull alkoholservering SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Förord Antalet restauranger med serveringstillstånd har ökat de senaste åren och alkoholkonsumtionen
Läs merKultur- och fritidsförvaltningen Drogförebyggande. Nyhetsbrev nr 4, 2015. Till dig som är förälder i Vimmerby kommun
Drogförebyggande Nyhetsbrev nr 4, 215 Till dig som är förälder i Vimmerby kommun Nyhetsbrev nr 4, 215 Nyhetsbrevet till dig som är förälder i Vimmerby kommun. Syftet är att informera och stötta dig i arbetet
Läs merDu bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser
Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Vad är riskabel alkoholkonsumtion? Om du är tjej och dricker fler än 9 standardglas under en vecka eller om
Läs merAlkoholpolicyarbete i det alkoholförebyggande arbetet med fokus på lokal nivå? Håkan Leifman Sektionschef STAD Konferens, FAS 25 mars 2010
Alkoholpolicyarbete i det alkoholförebyggande arbetet med fokus på lokal nivå? Håkan Leifman Sektionschef STAD Konferens, FAS 25 mars 2010 Idag Policy Kort om definition Policy på olika nivåer Hur vi använder
Läs merHur berusad kan man bli?
Hur berusad kan man bli? En studie av servering till berusade gäster på restauranger i centrala Göteborg Louise Bergman Augusti 2003 Rapport 3 Förord RUS-projektet (Restauranger Utveckling Samarbete)
Läs merDROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2
DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga
Läs merLangning av sprit och annan alkohol
SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2.6.1-0390/2011 SID 1 (6) 2011-09-14 Handläggare: Christina Högblom Telefon: 08 508 25 606 Till Socialnämnden
Läs merIntroduktion till lokal kartläggning av ANDT-situationen
Introduktion till lokal kartläggning av ANDT-situationen Introduktion till lokal kartläggning av ANDT-situationen Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Stockholm 219 Bakgrund CAN fick i
Läs merMånga tycker att livet är......en enda stor fest! Vad tycker du?
Många tycker att livet är......en enda stor fest! Vad tycker du? Alkohol- och drogpolitiskt program för Eksjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 31 aug 2006 Utgiven av Arbetsgruppen för alkoholoch drogpolitiska
Läs merDrogpolitiskt program för Kumla kommun
Drogpolitiskt program för Kumla kommun Antaget av kommunfullmäktige den 19 april 2010, 57 Bakgrund Hösten 2007 antogs Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål. En god och jämlik hälsa i Örebro län 2008-2011.
Läs merATT SERVERA ALKOHOLDRYCKER
September 2017 ATT SERVERA ALKOHOLDRYCKER Karlstads kommun, Kontaktcenter, 651 84 Karlstad. Tel: 054-540 00 00 E-post: karlstadskommun@karlstad.se Webbplats: karlstad.se DET HÄR BEHÖVER DU VETA ANSVARSFULL
Läs merAlkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården
Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren
Läs merLänsstyrelsen Västernorrland Rapport nr 2016:14. Berusningsstudie 2016 Härnösands och Sollefteå kommuner
Länsstyrelsen Västernorrland Rapport nr 2016:14 Berusningsstudie 2016 Härnösands och Sollefteå kommuner Fotograf omslag: mostphotos.se Rapport nr 2016:14 Dnr 705-1560-16 ISSN 1403-624X Tryck: Länsstyrelsen
Läs merÖvergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika
Läs merEn berusningsstudie på Hisingen i Göteborg
En berusningsstudie på Hisingen i Göteborg Pernilla Gilvad Utredare RUS september 9 Rapport 11 Sammanfattning Under våren 9 genomfördes en berusningsstudie på Hisingen i Göteborg. Syftet var att undersöka
Läs merAnsvarsfull. tillståndsgivning. Information till dig som fattar beslut om tillstånd att servera alkohol
Ansvarsfull tillståndsgivning Information till dig som fattar beslut om tillstånd att servera alkohol Vad är ansvarsfull tillståndsgivning? Att som politiker fatta beslut enligt alkohollagen är en ansvarsfull
Läs merUngdomars våld i samhället
Ungdomars våld i samhället Ämne: Ungdomar våld Namn: Natalie Carlberg Handledare: Erik Nilsson Klass: 9 Årtal: 2009 Sida 1 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 INLEDNING...FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE
Läs merResultaten i sammanfattning
Resultaten i sammanfattning Andelen konsumenter av alkohol Pojkarnas alkoholvanor var relativt oförändrade under början och mitten av 1970-talet, medan flickorna ökade sin konsumtion. Andelen alkoholkonsumenter
Läs merALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON
ALKOHOL NARKOTIKA 2010-06-01 www.lensikonsult.se 2010-06-01 www.lensikonsult.se DEFINITION (i vart fall den vanligaste) BERUSANDE BEROENDEFRAMKALLANDE GIFTIG www.lensikonsult.se 2010-06-01 ENDORFIN DOPAMIN
Läs merUngdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs
Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera
Läs merFöräldrar är viktiga
Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker
Läs merBilaga A Traumaintervju
Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,
Läs merAlla överens! Ingen under 18 år ska få tag på alkohol
Alla överens! Ingen under 18 år ska få tag på alkohol Öckerömodellen Resultat från drogvaneundersökningar 21-214 i årskurs 7-9 Eva Malmqvist, Folkhälsosamordnare Rökning 21-214 Svar på frågan Har du rökt
Läs merHur dricker du, egentligen? Är det okej att bli berusad när barn är med?
Iq Rapport 2010:1 IQs Alkoholindex och människors attityder till alkohol Hur dricker du, egentligen? Är det okej att bli berusad när barn är med? En smartare syn på alkohol För den som vill arbeta med
Läs merVärt att veta om alkohol och din hälsa
Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi
Läs merDen livslånga baksmällan
Den livslånga baksmällan Studiematerial för gymnasielärare inom Kalmarsunds gymnasieförbund Från diskussion till handling 1 Rattfylleri - hur vanligt är det? Ungefär 12 500 resor med påverkade förare varje
Läs merUNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9
UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 29 Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 Inledning Denna rapport är en sammanställning av drogvaneundersökningen
Läs merSFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska.
SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska. Hälsa och alkohol Alkohol i Sverige Förr i tiden drack
Läs merOnyktert på krogen. En berusningsstudie i centrala Göteborg. Rapport 6. Pernilla Gilvad Juni 2006
Onyktert på krogen En berusningsstudie i centrala Göteborg Pernilla Gilvad Juni 26 Rapport 6 1 2 Sammanfattning Under tre helger i mars och april 26 gjordes en berusningsstudie på 3 restauranger belägna
Läs merSITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN SAMT I LANDET
SURAHAMMARS VISION BARN OCH UNGDOMSTIDEN 0-18 ÅR SKALL VARA FRI FRÅN ALKOHOL, NARKOTIKA OCH TOBAK ALKOHOL OCH DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR SURAHAMMARS KOMMUN 2007-2010 SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN
Läs merAlkohol och drogpolitiskt program
Alkohol och drogpolitiskt program Syfte med det alkohol- och drogpolitiska programmet Att få fram ett heltäckande kommunprogram som involverar alla verksamheter inom kommunen samt andra myndigheter och
Läs merDrogvaneundersökning 2015
Drogvaneundersökning 215 Drogvaneundersökning 215 Genomfördes på Arenaskolan och Ala skola den 26-27 augusti 215 Utomstående funktionärer 513 av 579 elever deltog Åk 7: 165 av 184 elever Åk 8: 162 av 188
Läs merKUNSKAPSÖVERSIKT 2016: 3. Hur påverkas vi av andras drickande?
KUNSKAPSÖVERSIKT 2016: 3 Hur påverkas vi av andras drickande? Hur påverkas vi av andras drickande? Att alkohol skadar den som dricker är allmänt känt. Men alkoholens skadeverkningar drabbar många fler
Läs merAlkoholkonsumtionen i Sverige 2017
PM Alkoholkonsumtionen i Sverige 2017 Preliminära uppgifter Björn Trolldal Mars 2018 Sammanfattning De resultat som presenteras i detta pm för 2017 är preliminära. Några officiella uppgifter om restaurang-
Läs merUppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014
Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSPLAN Innehållsförteckning Inledning...3 Indikatorer...4
Läs merAnsvarig: Socialnämnden Senaste ändringen antagen: KF , 3. Alkohol- och drogpolitiskt program för Fagersta kommun
Alkohol- och drogpolitiskt program för Fagersta kommun Styrdokument 1 Alkohol- och drogpolitiskt program för Fagersta kommun Inledning Det alkohol- och drogpolitiska programmet uttrycker Fagersta kommuns
Läs merALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR. Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO
ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO Text: Bo Högstedt Grafisk form: IOGT-NTO:s kommunikationsenhet Tryck: Sandvikens Tryckeri 2010 Inledning Vem vågar
Läs merEn sammanställning av uppföljande krögarintervjuer genomförda i Örebro län våren 2007.
Krögarintervjuer En sammanställning av uppföljande krögarintervjuer genomförda i Örebro län våren 2007. Bakgrund Sedan februari 2006 pågår arbetet med Ansvarsfull alkoholservering vilket är en arbetsmetod
Läs merAlkoholkonsumtionen i Sverige 2016
PM Alkoholkonsumtionen i Sverige 2016 Preliminära uppgifter Håkan Leifman, Björn Trolldal & Ulf Guttormsson Mars 2017 Sammanfattning Huvudsyftet med Monitormätningarna är att beräkna den totala alkoholkonsumtionen
Läs merALKOHOLLAGENS REGLER VID SERVERING AV ALKOHOLDRYCKER. Information till Dig som arbetar med alkoholservering i Kronobergs län
ALKOHOLLAGENS REGLER VID SERVERING AV ALKOHOLDRYCKER Information till Dig som arbetar med alkoholservering i Kronobergs län Alkohollagen bakgrund Alkohollagens regler som styr hur servering av alkoholdrycker
Läs merHär följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014
Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014 Drogförebyggare Håkan Fransson 1 Undersökning genomförd i Essunga
Läs merDrogpolitiskt program
Drogpolitiskt program Hudiksvalls kommun 2009-2013 Förord Det drogförebyggande arbetet i Hudiksvalls kommun utgår från ett folkhälsoperspektiv och syftar till att främja alla medborgares rätt till en
Läs merANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun
ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan
Läs merDina barn går inte i repris
Dina barn går inte i repris FAKTA OCH ERFARENHETER OM ALKOHOL DINA BARN GÅR INTE I REPRIS Vi älskar våra barn. Vi vill skydda dem från allt ont och önskar att de utvecklas till lyckliga och självständiga
Läs merDen livslånga baksmällan
Den livslånga baksmällan Studiematerial för gymnasielärare i Jönköpings län Från diskussion till handling De fem stegen 1 Steg 1 - Diskussion Vilka känslor väckte filmen? - Diskutera filmens innehåll -
Läs merPROGRAM FÖR DET BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE RÅDET (Brå) Antaget av Socialnämnden
PROGRAM FÖR DET BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE RÅDET (Brå) Antaget av Socialnämnden 2008-11-27 MÅLSÄTTNING Brotts- och drogförebyggande rådet (Brå) i Kristianstad skall verka för att: Öka tryggheten i kommunen
Läs merSFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.
SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Alkohol i Sverige Förr i tiden drack svenskarna mycket
Läs merSkolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010
Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Sammanställning av Jennie Palmberg 101122 BORTFALL Undersökningen i Söderhamn gäller årskurs 2 i gymnasiet på Staffanskolan. Bortfallet är 19
Läs merPå www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol!
På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring alkohol. Att vara förälder till en tonåring är ofta underbart. Men
Läs merDrogvaneundersökning 2019
Sjuttonde året i rad (3-19). Genomförs på vårterminen årligen i åk 7-9 i kommunens tre högstadieskolor. Samma enkät görs i ca 15 kommuner i år. Drogvaneundersökning Genomfördes 28 januari Hedenskolan,
Läs merNorrtälje kommun, Gymnasiet
10 9 8 7 6 5 4 3 Röker du? Norrtälje kommun, Gymnasiet Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Pojkar
Läs merAnsvarsfull Alkoholhantering
Ansvarsfull Alkoholhantering Utbildning Tillsyn Samverkan En del av ett större arbete... Reglering och kontroll Sociala påtryckningar för regler och kontroll Sociala normer Begränsningar av tillgängligheten
Läs merBarn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,
Läs merDryckesmotiv varför dricker man alkohol i Sverige?
Sammanfattning Dryckesmotiv varför dricker man alkohol i Sverige? I detta kapitel studerades hur olika typer av dryckesmotiv är fördelade i befolkningen utifrån modellen Drinking Motive Questionnaire Revised
Läs merOm mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön
Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan
Läs merIdrott och alkohol? Ett diskussionsmaterial för dig som är aktiv
Idrott och alkohol? Ett diskussionsmaterial för dig som är aktiv IQ Stars är ett samarbete mellan IQ-initiativet och Riksidrottsförbundet. Läs mer på www.iqstars.se Detta häfte tillhör: Hur gör vi svensk
Läs merAlkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202
Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell
Läs merDROGVANEUNDERSÖKNING 2014
DROGVANEUNDERSÖKNING 214 Genomfördes på Perslundaskolan 22 september 214 133 av 148 elever deltog (externt bortfall 1,1%) Åk 7: 42 av 49 elever (externt bortfall 14,2%) Åk 8: 4 av 44 elever (externt bortfall
Läs merVI HAR BESTÄMT OSS! Ängelholm kommuns arbete för en drogfri framtid
VI HAR BESTÄMT OSS! Ängelholm kommuns arbete för en drogfri framtid Så här ser det ut i Ängelholm Idag är det många ungdomar som dricker sig berusade i Ängelholm. Faktiskt fler än i övriga Sverige. Det
Läs merVad dricker ditt barn?
Vad dricker ditt barn? INFORMATION FRÅN EN UNDERSÖKNING I LINKÖPINGS KOMMUN BLAND UNGDOMAR MELLAN 12-19 ÅR Till dig som är förälder VARFÖR DRICKER UNGDOMAR ALKOHOL? 85% av eleverna i årskurs 6 svarar,
Läs merVem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN?
Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vartannat år genomförs en drogvaneenkät på Gotland bland elever i grundskolans årskurs 9 Syftet: Följa utvecklingen
Läs merILFA. en metod för att stärka kommunernas ANDT-förebyggande arbete
ILFA en metod för att stärka kommunernas ANDT-förebyggande arbete Produktion: Kommunikation & Samverkan, CAN Design: HeiDesign Tryck: Åtta45 Beställ och ladda ner på www.can.se/publikationer Regeringens
Läs merEn öl till? En berusningsstudie i centrala Göteborg. Rapport 9. Maja Andersson Juni 2007
En öl till? En berusningsstudie i centrala Göteborg Maja Andersson Juni 2007 Rapport 9 Sammanfattning En berusningsstudie har genomförts på 30 krogar, i centrala Göteborg, under två helger i februari
Läs merMer tillåtande attityd till alkohol
IQ RAPPORT 2018:1 2017 Mer tillåtande attityd till alkohol trendbrott bland unga? Innehåll 1. Förord 2. Sammanfattning 4. Alkoholindex 2017 mer tillåtande syn på berusningsdrickande 6. Ungas attityd 8.
Läs merFullskärmsläge. Tryck + för fullskärmsläge. Vänsterklicka för att bläddra framåt, högerklicka för att bläddra bakåt. för att gå ur fullskärmsläge.
Fullskärmsläge Tryck + för fullskärmsläge. Vänsterklicka för att bläddra framåt, högerklicka för att bläddra bakåt. Tryck för att gå ur fullskärmsläge. Don t drink & drive vill ge dig styrka och insikt
Läs merDrogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2
Drogvaneundersökning år 2008 Jämtlands gymnasium årskurs 2 Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ till en bred
Läs merHÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST
HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST NAMN... DATUM... A. DIN ALKOHOLKALENDER SYFTE Att få en bild av vilken mängd alkohol du dricker och mönster för alkoholkonsumtionen. INSTRUKTIONER 1. Ta fram din egen almanacka,
Läs merStockholmsenkäten 2010
SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR PREVENTIONSCENTRUM -EUROPAFORUM TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 3.2-0487/2010 SID 1 (5) 2010-09-28 Handläggare: Olavi
Läs merEn sammanfattande presentation av regeringens åtgärdsprogram för alkohol-, narkotika-, dopnings- och. tobakspolitiken 2014
En sammanfattande presentation av regeringens åtgärdsprogram för alkohol-, narkotika-, dopnings- och Regeringens ANDT-strategi Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade
Läs merUppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011
Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala
Läs merPresskonferens 14 oktober Verksamhetsområde Social utveckling
Presskonferens 14 oktober 213 Kunskapskällar'n Göteborgs Stads informations- och kunskapscentrum för ANDT-frågor - Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak Utbildningar, föreläsningar, konferenser och konsultation
Läs merVarifrån kommer alkoholen?
18 Alkohol & Narkotika Nr 3/2013 Unga dricker mindre Andelen elever som smuggelsprit minskar sedan 2007. Vanligast är att man alkohol som kommer från Systembolaget. Det är framför allt yngre vuxna i 20-årsåldern
Läs merUng och serverad? En återuppföljande studie som visar på krogarnas benägenhet att servera ungdomar alkohol utan att kräva legitimation
Ung och serverad? En återuppföljande studie som visar på krogarnas benägenhet att servera ungdomar alkohol utan att kräva legitimation Foto: Roger Lundberg www.t.lst.se Publ. nr 2007:35 Innehållsförteckning
Läs merAlkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004
Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11
Läs merDärför går jag aldrig själv om natten.
Därför går jag aldrig själv om natten. Pressrapport Ny trygghetsbelysning i området Lappkärrsberget. Ett samarbetsprojekt mellan Stockholms Stad och Fortum. Innehåll Sammanfattning 3 Resultat från undersökning
Läs merEnkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg
Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasiet 2 2013 Ambjörn Thunberg Innehåll: Sammanfattning Diagram Redovisning av resultat Om ni har frågor kring undersökningen kontakta: Fältsekreterare
Läs merPå får du fakta och tips om tonåringar och alkohol!
På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring alkohol. Att vara förälder till en tonåring är ofta underbart. Men
Läs mer