Våld i nära relation DOKUMENTATION FRÅN TRE SEMINARIEDAGAR I SURAHAMMAR APRIL 2008

Transkript

1 Våld i nära relation DOKUMENTATION FRÅN TRE SEMINARIEDAGAR I SURAHAMMAR APRIL 2008 Karin Tilly, Länsstyrelsen. Stor uppslutning. Det var fullsatt i Folkets hus när Surahammars kommun arrangerade utbildningsdagar om våld i nära relationer. Våldsutsatta ska ges stöd Kvinnor och barn som utsätts för våld i hemmet ska lättare få stöd och hjälp. Det är målet med de tre utbildningsdagar som Surahammars kommun genomförde under april S urahammars kommun har genom socialnämnden beslutat att arbeta fram ett gemensamt handlingsprogram för att motverka våld i nära relationer. Initiativet ligger i linje med regeringens mål att alla som lever i en våldsutsatt situation har rätt till stöd, oavsett i vilken kommun man bor. Bättre beredskap Som en inledning till kommunens arbete bjöds politiker, kommunala förvaltningar, myndigheter och frivilligorganisationer in till tre utbildningsdagar. Eva-Lena Odeling, som är chef för Individ- och familjeomsorgen i Surahammar, inledde den första utbildningsdagen om våld i nära relationer. Om ni kommer i kontakt med kvinnor som lever med våld i nära relationer ska ni i fortsättningen veta vad ni ska göra. Brett deltagande Eva-Lena Odeling vände sig till de drygt hundra personer som deltog i den första utbildningsdagen den 2 april 2008 i Surahammars Folkets hus. De som lyssnade kom från skolor och förskolor, polisen, vårdcentralen, akutsjukvården, vuxenpsykiatrin, barnpsykiatrin, socialtjänsten och Svenska kyrkan. Dessutom fanns politiker, kvinnojourer och andra frivilligorganisationer närvarande. Kommunalrådet Anders Tollin hälsade alla välkomna och underströk hur viktigt det är att arbeta med dessa frågor. Vi läser ständigt i tidningarna om mäns våld mot kvinnor, vi vet att det finns överallt, även här i Surahammar. Handlingsplaner Moderator under alla tre dagarna var Anders Rydell, ordförande i socialnämnden. Han påpekade att anmälningar av våld mot kvinnor och barn har ökat. Kommunen är ansvarig för att de får stöd och hjälp och det är socialnämnden som konfronteras först. Men mer och mer är det skolan, barnomsorgen och andra som ser de första signalerna. Anders Rydell betonade att de handlingsplaner som utbildningsdagarna ska resultera i kräver samverkan. Det här är ingen lätt uppgift, men det berör alla och vi måste göra det här arbetet tillsammans. Fler utsätts för våld än som har högt blodtryck Karin Tilly, chef för Livsmiljöenheten vid Länsstyrelsen i Västmanlands län, underströk vid inledningen av seminariedagarna hur vanligt det är att kvinnor och barn utsätts för våld i nära relationer. Det är fler kvinnor som är utsatta för mäns våld än som har högt blodtryck. Våldet finns i alla samhällsklasser och grupper. Statsbidrag till Västmanland Karin Tilly redogjorde för regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Den innefattar även hedersrelaterat våld och våld i samkönade relationer. Vi har fått statsbidrag till länet för att utveckla socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer. Målet med insatserna är att misshandlade kvinnor ska bemötas väl. Ansvariga myndigheter ska ha handlingsplaner och veta vad de ska göra när de möter kvinnorna.

2 KVINNANS Varför slår han? Varje år drabbas cirka fyra tusen kvinnor i länet av mäns våld, men endast 15 procent anmäler detta. Även en stor andel äldre kvinnor och funktionshindrade är utsatta för våld. Våldet kan se olika ut fysiskt, psykiskt, indirekt, materiellt, sexuellt. Varför slår han? det är den stora frågan, sa Karin Tilly som redogjorde för statistik från Västmanland. Hon betonade att det finns många faktorer som spelar in; individuella faktorer, livssituationen, jämställdhet makt och kontroll. Och det som kallas normaliseringsprocess, vilket innebär att en person som är nertryckt i ett förhållande vänjer sig vid detta och identifierar sig med förtryckaren. Våldet ses som normalt och som deras eget fel. Mörkertal. Endast 15 procent av det våld som kvinnor utsätts för av män anmäls. Skydd och boende på Kvinnojouren Kvinnojouren erbjuder kvinnor som utsatts för mäns våld skyddat boende. Men det är ett stort steg att ta kontakt, ofta har våldet pågått länge innan kvinnan tar kontakt berättade Marja Antonsson från Kvinnojouren i Västerås. Marja Antonsson från Kvinnohuset i Västerås berättade om dess verksamhet. Föreningen driver Kvinnojouren, Tjejjouren och en öppen verksamhet för kvinnor. Arbetet vilar på en feministisk grund. Mäns våld mot kvinnor anses handla om maktbalans, om över- och underordning. Marja Antonsson, Kvinnojouren i Västerås. Från alla samhällsgrupper Till kvinnojoursarbetet får föreningen bidrag från kommunen. Inom den öppna verksamheten arrangeras aktiviteter, föreläsningar och fester. Tjejjouren arbetar bland annat med rådgivning och ordnar Tjejcaféer. Via nätet når de också många ungdomar. I Kvinnohuset erbjuds utsatta kvinnor skyddat boende. Det är kvinnor från alla samhällsgrupper och i alla åldrar som söker sig till Kvinnojouren. Den yngsta som sökte skydd var 12 år, den äldsta 81 år. Vi har träffat kvinnor från mer än 50 länder, sade Marja Antonsson. Pågått länge För många är det är ett stort steg att ta kontakt med Kvinnojouren. De flesta som kommer ringer själva och bokar in en träff. Men det kan även vara polisen, sjukvården, arbetskamrater, släktingar eller vänner som tar första kontakten. Under ett år handlar det om cirka 220 nya kontakter. De flesta kvinnor som kommer är utsatta för psykiskt, fysiskt och sexuellt våld. Ofta har våldet pågått en lång tid innan kvinnan kommer till oss, ibland i flera år. Gränserna förskjuts Det som börjar med en förälskelse blir ett problem när kvinnan vill göra saker på egen hand eller träffa andra. Mannen ställer ultimatum. Det blir dålig stämning, gräl, bråk och fysiskt våld. Han slår och ber om förlåtelse. Hon lägger skulden på sig själv. Våldet fortsätter och växlar mellan våld och värme. Han plåstrar om och ber om ursäkt samtidigt som våldet blir allt grövre. Gränserna för vad som är våld förskjuts. Mannen håller kvinnan på plats och hotar henne på olika sätt. Marja Antonsson berättade att de flesta kvinnor som kommer till Kvinnojouren inte vill göra anmälan. De vill att barnen ska ha bra kontakt med pappan. Vi pratar med kvinnan om varför vi har kvinnofridslagstiftning. Att det inte är hon som straffar honom, det är samhället som ska göra det. Vi gör bättre utredningar Göran Hamrin vid polisens våldsrotel berättade att det under 2007 kom in 600 anmälningar om våld mot kvinnor i länet. Av dessa gick 200 till åklagare. Krimjouren fick dessutom 118 ärenden, varav en tredjedel gick vidare till åklagare. Vi har blivit mycket bättre på att utreda våld mot kvinnor, sa Göran Hamrin. Snart kommer även en nationell handbok som stöd för vårt arbete. När polisen kallas till bråk i en familj och mannen grips kontaktas åklagare som fattar beslut om mannen ska anhållas. Redan nästa vardag påbörjas utredningsarbetet. Det är viktigt med tidiga förhör och att dokumentera skador på både kvinnan och mannen samt skador i bostaden. Vi tar kontakt med rättsläkaren, intyget därifrån är väldigt viktigt vid rättegången. Snabbt utses dessutom ett målsägandebiträde. Vi arbetar intensivt med utredningen. Efter tre dygns anhållan måste mannen häktas, om det finns tillräckliga skäl. När det finns barn med i bilden i samband med att kvinnor utsätts för våld kontaktas även socialjouren. Socialnämnden ska ge stöd Farzaneh Abotaleb, flyktingsamordnare i Surahammar, redogjorde för statistik som visar att 16 kvinnor blir ihjälslagna i Sverige varje år och kvinor utsätts för våld i nära relationer. Farzaneh Abotaleb betonade att socialnämnden har ett särskilt ansvar. Socialnämnden ska verka för att kvinnor som utsatts för våld i nära relation ska få stöd och hjälp att förändra sin situation. Detta gäller även kvinnans anhöriga.

3 KVINNANS Missbrukande kvinnor söker inte själva hjälp Missbrukande kvinnor som utsätts för våld i nära relationer söker ofta inte själva hjälp. Kunskapen om deras särskilda situation behöver bli bättre. Leena Harakém berörde olika aspekter som är centrala för att hjälpa kvinnor utsatta för våld. FN:s Kvinnokonvention är en viktig grund, den tar upp alla kvinnors rätt till värdighet, jämlikhet och jämställdhet. Hon framhöll även regeringens handlingsplan för att bekämpa våld i nära relationer liksom vikten av att lokala handlingsplaner leder till praktisk handling. Leena Harakém betonade också att våldet finns i vilken familj som helst, det är många barn som bär på hemligheten. Men det är inte en privat fråga om en kvinna dödas. Misstro mot myndigheter Enligt Leena Harakém finns det en stor misstro mot myndigheter bland missbrukande kvinnor. De tror inte att de kan få hjälp och anmäler därför inte när de utsätts för våld. När ni gör handlingsplaner, ta med dem som ska få hjälp brukarna uppmanade hon. Missbruk. Leena Harakém, kanslichef vid KSAN, pratade om de särskilda behov som missbrukande kvinnor har. Lena Harakém fick en fråga från publiken om vad det är kvinnorna vill ha. De behöver trygghet och mänskligt bemötande, känna gemenskap och få personlig, men professionell hjälp. Se inte ner på människor med missbruk, uppmanade hon. KSAN står för Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol- och Narkotikafrågor. Organisationen arbetar förebyggande och sprider information om sambandet mellan bruk och skador när det gäller alkohol, narkotika och läkemedel utifrån kvinnors. Många drabbas av hedersrelaterat våld Mariam Afrasiabpour, Arosdöttrarna i Västerås tog i sitt anförande upp hedersrelaterat våld. Att rädda familjens heder handlar om en krock mellan patriarkala och jämställda värderingar, mellan traditionell och modern kultur. Hon framhöll också att frågan om hedersrelaterat våld uppmärksammas alltmer och att det har hänt mycket. Men fortfarande finns mycket att göra, inte minst på det förebyggande planet och hur kvinnorna bemöts. Mänskliga rättigheter gäller för alla, det är det viktigaste. Tvångsäktenskap är våldtäkt Genom Arosdöttrarna ordnas utbildning på tre språk om mäns våld och om hedersrelaterat våld, även för föräldrar. Hedersrelaterat våld kan ta sig olika utryck, beroende på kultur och religion. Det kan även förekomma i icke-religiösa sammanhang. Hedersrelaterat våld drabbar inte bara flickor, sa Mariam Afrasiabpour. Det skapar även problem för pojkar och för homosexuella. Och mammorna drabbas mycket hårt. Hon vill särskilt uppmärksamma faran för de flickor som tvingas in i tvångsäktenskap. Tvångsäktenskap är lika med våldtäkt, det är en brist i lagstiftningen att det inte klassas som ett brott. Ett av Arosdöttrarnas projekt vänder sig till unga med information på fyra språk. Grupparbete: Det osynliga måste göras synligt Fallbeskrivning Under eftermiddagen var deltagarna indelade i nio tvärgrupper för att diskutera två fallbeskrivningar där kvinnor under lång tid utsatts för både psykisk och fysisk misshandel. Till slut har våldet lett fram till en akut situation, där kvinnan söker hjälp. Karin Tilly var processledare. Hon uppmanade grupperna att diskutera både förebyggande och akuta insatser, att tänka bort hindren och se möjligheterna. När grupperna efter en och en halv timme redovisade vad de kommit fram till handlade det om hur myndigheter och organisationer bör agera för att kvinnan ska få bästa skydd, stöd och vård. Förebyggande arbete Stärka självkänslan hos individen. Kontinuerligt arbete i förskola och skola! Medvetandegöra, information, besök från t ex Tjejjouren i skolan. Bygga nätverk. Föräldrautbildning MVC, BVC, föräldragrupper, samtalsgrupper. Bättre kunskap om varandras verksamhet och om personer man kan vända sig till. Reagera på tecken om kvinnor försvinner från olika verksamheter. Vid flyktingmottagning ge separat information till mansoch kvinnogrupp. Akuta situationen Polis förhör på platsen snarast. Kallar på socialtjänsten. Dokumentation. Polisen upprättar en anmälan. Förhör av kvinna och barn med tolk. Åklagaren beslutar om mannen ska anhållas. Socialtjänsten tar kontakt med kvinna och barn. Eventuell utredning kontakt med skola. Hjälp och stöd till både kvinnan och barnet. Brottsofferenheten. Arosdöttrarna. Kontaktstöd hela vägen för kvinnan, kvinnojour, socialtjänsten, brottsofferjour, läkare. Erbjuda enskilt stödsamtal och kvinnogruppsamtal. Information om praktiska saker t ex ekonomi och bostad. Vad måste hända efteråt? Fortsatt stöd långsiktigt. Besöksförbud. Hjälp att bygga nya nätverk t ex stödfamiljer. Ställa krav, exempelvis om ekonomi, bostad. Samverkan med gemensam sekretess. Skolorna informeras och stöttar barnen. Sjukvården informerar primärvården. Bra dokumentation. Rättshjälp vid skilsmässa. Gemensamma insatser Skolan Socialtjänsten Sjukvården Polisen Ideella föreningar Kvinnojouren Anhöriga/vänner

4 BARNETS Eva-Lena Odeling, chef för Individoch familjeomsorgen i Surahammar. Surahammar för barnens skull Ingen ska falla mellan stolarna Eva-Lena Odeling var tydlig när hon inledde den andra utbildningsdagen om Våld i nära relation. De här dagarna ska leda till att ni gör egna handlingsplaner och att ni känner till andras planer. Ingen kvinna och inte något barn ska falla mellan stolarna. Om ni träffar kvinnor som lever med våld i nära relationer ska ni veta precis vad ni ska göra. Efter de tre utbildningsdagarna ska alla verksamheter ha lämnat namn på kontaktpersoner inför det fortsatta arbetet. Vår slogan sätter press på kommunen Kurt Haraldsson, chef för skola och omsorg i Surahammar förklarade kommunens stolta slogan Surahammar för barnens skull. Det är bra för barn att växa upp i en kommun av Surahammars storlek. Men vår slogan sätter också press på kommunen. Alla barn ska bli sedda och uppmärksammade. Han konstaterade att det finns en hel del kvar att göra. Vi kan inte skylla på ekonomin, det kostar inte mycket att vuxna ser och vet och som barnen vågar vända sig till. Viktigt med utbildning Jan Larsson, Landstingets folkhälsoenhet, berättade att undersökningen Liv och hälsa i Västmanland visar att elever med låga betyg har mer fysiska och psykiska symtom än de normalpresterande. De har även högre alkoholkonsumtion och flera har varit utsatta för sexuella övergrepp. Elever med tre IG eller mer känner i större utsträckning än övriga ungdomar rädsla för att gå till skolan på grund av risken för bråk, sa han. Även vid utbildningsdagen med kvinnans, redogjorde Jan Larsson för undersökningen Liv och hälsa. Han framhöll vikten av att ändra attityden hos män som slår och satsa på utbildning i alla sammanhang. Trots allt händer det mycket positivt, inte minst genom de nationella direktiven om arbetet för att stödja kvinnor och barn som utsätts för våld. Barn är också brottsoffer Britt Smevold, barnavårdsutredare i Surahammar, berättade att var tionde barn i Sverige bevittnar våld i familjen. Totalt handlar det om barn varje år. Barn som bevittnar våld är också brottsoffer, de utsätts för en allvarlig psykisk misshandel. Hotet kommer från den person som barnet ska få skydd och omsorg från. Barnet lever ofta med rädsla att förlora mamman. Vi måste vara noga med att barnet får prata och sätta ord på sina upplevelser. Barn är egna individer med egna rättigheter Mer samarbete. Det är nödvändigt att sudda ut revirgränserna, ansåg Lena Nyberg. Barnombudsmannen Lena Nyberg betonade i sin föreläsning att alla barn är lika mycket värda och att de inte får diskrimineras. Lena Nyberg berättade att Barnombudsmannen är en liten statlig myndighet som har till uppgift att arbeta med barns rättigheter. BO ska företräda barn och ungas intressen, väcka opinion och se till att vi blir bättre på att leva upp till FN:s barnkonvention. Hon konstaterade att det fortfarande är tio procent av barnen som blir fysiskt bestraffade hemma. Barn är egna individer med egna rättigheter, men i Sverige har vi en stark tradition att vuxna har rätt till sina barn. Det är inte alltid gemensam vårdnad är det bästa för barnen till exempel. Lena Nyberg påpekade att inställningen att se barn som verktyg för sina föräldrar behöver förändras. Det finns föräldrar som inte är bra för sina barn, vi måste våga inse det. Föräldrar som slår sina barn, som missbrukar och som utnyttjar sina barn sexuellt. Hon förklarade att det är ett växande problem att tryggheten bland barn och unga minskar. Många barn möter brott i sin vardag och trygghetsfrågor blir alltmer påtagliga. Sex av tio utsatta för brott Varje år gör BO en enkätundersökning till drygt tusen elever i Barnombudsmannens 190 kontaktklasser, från mellanstadiet till gymnasiet. Eleverna svarar på frågor om hur de ser på sin vardag hemma, i skolan och på fritiden. 60 procent av ungdomarna har blivit utsatta för brott. Flickor för tillgreppsbrott och kränkningar. Pojkar mer för våldsbrott. Lena Nyberg anser att det är ett stort problem att de flesta misstankar om brott inte leder till någon rättsprocess. Men vad kan man göra? frågade en deltagare. Föräldrastöd är viktigt, svarade Barnombudsmannen. Lena Nyberg underströk betydelsen av att föräldrar får hjälp att hitta metoder och modeller. Och så behövs en väl fungerande skolhälsovård som kan fånga upp barn med problem. Det viktiga är inte vem som gör vad, det avgörande är att något händer. Vi måste sudda ut revirgränserna och skapa förutsättningar för ett bra samarbete. Samverkan är absolut nödvändigt.

5 BARNETS Rädda Barnens trappa en modell i tre steg Nystartat. Lena Lagerström, tv, och Lotten Eriksson redogjorde för Barnahus i Västmanland, en verksamhet som varit igång sedan januari Barnahus för utsatta barn Till Barnahus kommer alla berörda personer. Därmed slipper barnet slussas runt mellan olika myndigheter. Polisen Lotten Eriksson och socionomen Lena Lagerström berättade om Barnahus i Västmanland. Alla myndigheter som har kontakt med barnet samverkar under samma tak och samordnar utredningar och behandling. I Barnahus tas barn som varit utsatta för våld eller övergrepp emot i en lugn och hemlik miljö. Barnet behöver inte slussas runt mellan olika myndigheter. I stället kommer de personer barnet ska träffa till Barnahus, allt för att göra det så bra som möjligt för barnet. Tanken är att det ska vara en snabb hantering och att barnet ska höras inom en vecka. Det är en stor fördel att barnet slipper berätta sin historia flera gånger, förklarade Lotten Eriksson. Vad är bäst för barnet? Personal från socialtjänsten, polisen, barnkliniken och barn- och ungdomspsykiatrin träffas varje måndag för samråd om de ärenden som anmälts. Hur gör vi för att det ska bli bäst för det här barnet, det är det som är utgångspunkten, sa Lena Lagerström. På bara tre månader har 97 barn tagits emot i Barnahus. Av dessa var en tredjedel sexuella övergrepp och två tredjedelar misshandel. Cirka två barn förhörs per dag. Lotten Eriksson berättade att de redan har haft ett tiotal ärenden från Surahammar. Barnahus är ett samarbete mellan polis, åklagare, socialtjänsten, barnkliniken samt barn- och ungdomspsykiatrin. Kerstin Bouvin, från Kvinnojouren i Sala- Heby, redogjorde för Trappan, en metod som utarbetas av Rädda Barnen för att möta barn som upplevt våld i sin familj. Arbetssättet bygger på strukturerade samtal och uppgifter som är anpassade till barnets ålder. Modellen är utformad i tre steg och till hjälp finns arbetsblad med bilder att samtala kring. Barnet ritar också egna bilder. Att barnen får prata är viktigt eftersom det i familjer där det förekommer våld ofta är tyst. Genom att erbjuda barnen krissamtal får de möta en vuxen som tar dem på allvar och som orkar lyssna på deras upplevelser. Till att börja med handlar det om att lära känna varandra för att så småningom komma in på det barnen varit med om. Tre steg Steg 1, Kontakt. Skapa förtroende mellan behandlaren och barnet. Barnet får veta att många andra barn och unga har upplevt samma situation. Steg 2, Rekonstruktion. Det är viktigt att barnet får sätta ord på sina känslor och möjlighet att berätta vad som hänt. I samtalet får barnet hjälp att fylla i sin berättelse så att den blir hel. Steg 3, Kunskap. Barnet får hjälp att bearbeta traumatiska upplevelser och höra att det aldrig är barnets fel. I samtalet pratar man om pappan och vad som händer om det blir våldsamt igen. Barnet får hjälp att rita en enkel nätverkskarta och skriva ett hjälpkort person som jag kan ringa. Grupparbete: Hur agera för att hjälpa barnen? Fallbeskrivning Tio grupper med deltagare från olika verksamheter diskuterade två fallbeskrivningar där kvinnor utsatts för misshandel av sin man. Uppgiften inför diskussionen var att fokusera på barnen och komma fram till hur respektive verksamhet skulle agera för att hjälpa barnen på bästa sätt. Synpunkter på den första fallbeskrivningen Vi har anmälningsplikt och måste alltid tro på barnets berättelse. Polisanmälan. Barnen till Barnahus stöd efter behov, BUP, sjukvård etc. Information till skolan. Kvinnojour stödperson. Diverse insatser för mannen anhållan, alkoholberoende, beteende Är det alltid lämpligt med gemensam vårdnad? Det är viktigt att respektera barnens vilja. Vi behöver fler vuxna i skolan. Och fältarbetare för ungdomar på kvällarna. Egentligen behövs det ett litet Barnahus i varje kommun. Det är viktigt att reagera och agera snabbt. Kanske måste barnet lyftas bort direkt. Synpunkter på den andra fallbeskrivningen Polisanmälan. Vad kan socialtjänsten göra? Erbjuda enskilt samtal, kontakta Barnahus och Kvinnojour, mycket stöd, eventuellt en kontaktfamilj. Ansöka om besöksförbud. Trappan-samtal med barn. Skolan ordnar elevkonferens för att få mer kunskap. För att se barnen fältarbetare! Mer vuxna i skolan! Professionellt bemötande från personal, dokumentation av skador. Erbjuda själavårdssamtal med kyrkan. Kartläggning av familjens sociala nätverk. Samarbetet skolan-socialtjänsten. Det fungerar inte alltid så bra med återkopplingen. Skolsköterska: vi ska anmäla, men får inte veta hur det går. Sekretess skall inte vara ett hinder! Tillgänglighet, utsedda kontaktpersoner skall finnas i samtliga verksamheter. Lärare: Vi saknar ofta kontakt med socialen, det skadar både barnen och vårt arbete. BVC: Vi träffar de minsta barnen tillsammans med deras föräldrar, men när de blir lite äldre ser vi dem sällan. Och vi ser inte barnen i akuta skeenden.

6 MANNENS Många orsaker Karin Tilly knöt tillbaka till frågan hon ställde den första utbildningsdagen, om varför mannen slår. Men hon inledde med att betona att de flesta män inte slår. Det finns många orsaker till att män slår. Redan från födseln behandlar vi pojkar och flickor olika, och det finns en tilllåtande syn på att småpojkar löser konflikter med våld. Hon underströk att behovet av insatser för män på olika nivåer är mycket stort och det behövs mer forskning. Karin Tilly berättade att det finns cirka 50 verksamheter för män inom kriminalvården, rättspsykiatrin, mansmottagningar och myndighetssamverkan inom socialtjänsten. Kriminalvården arbetar med ett behandlingsprogram för män som är dömda för att ha misshandlat sin partner. Förebygga våld. Under den tredje utbildningsdagen stod mannens i fokus. Grupperna diskuterade bland annat förebyggande insatser. Den traditionella mansrollen är i kris Mehrdad Darvishpour gav flera exempel på de olika förklaringsmodeller som finns inom forskningen om mäns våld mot kvinnor. Han konstaterade också att våldet mot kvinnor inte har ökat, däremot ökar antalet anmälningar. Mehrdad Darvishpour, fil dr i sociologi, inledde med att redogöra för olika uppfattningar inom forskningen om varför män använder våld mot kvinnor. Socialpsykologiskt tolkas våldet som en process, könet i sig har då ingen betydelse. Våldet har sina rötter i konflikter. När man saknar konstruktiva lösningar leder konflikter till våld. Våld är ett maktmedel som man använder för att tvinga en annan person att agera mot sin vilja. Det socialpsykologiska et får dock kritik för att inte kopplas till könsmaktordningen i samhället. Feministisk förklaring Könsmaktordnings-et är en feministisk förklaring som påvisar att mannen är normen, det dominerande könet. Och mannen använder alla medel för att upprätthålla sin dominans. Våldet kan vara såväl psykiskt, som fysiskt och sexuellt. Könsmaktordningen upprätthålls på flera olika sätt förklarade Mehrdad Darvishpour. Alla vinner. Både män och kvinnor vinner på ökad jämställdhet, hävdade sociolgen Mehrad Darvishpour. Exempelvis är det en helt legitim norm i samhället att hushållsarbetet bara är jämställt i 13 procent av familjerna i Sverige, sa han. Olika maktordningar Mehrdad Darvishpour gav flera exempel på hur könsamaktordningen kan upprätthållas. Det kan vara genom könsdiskriminering (olika lön för samma arbete) eller könssegregation (män anställer män till överordnade och kvinnor till underordnade positioner). Den tredje förklaringsmodellen som Mehrdad Darvishpour redogjorde för var det intersektionella et. Det står för att det finns olika maktordningar inte bara könsmaktordningen som påverkar mannens våld. Klasstillhörighet, kön, sexualitet och etnicitet är exempel på detta. Allt handlar om makten, vilken maktposition man har. Genus räcker inte Mehrdad Darvishpour framhöll att könsmaktordningen är viktig, men att det inte räcker som förklaring till mäns våld. Varför förekommer inte våld i alla familjer i så fall? frågade han. Jag anser att det finns olika maktordningar och olika bilder av manlighet. Det räcker inte att bara ta upp genuset. Att manlighet och våld hör ihop och att våldet har legitimitet i samhället är ett samhällsproblem. Vid våldtäkt läggs fortfarande fokus på kvinnan, hur hon var klädd, om hon var full etcetera. En ny manlighet Även männen vinner på jämställdhet, hävdade Mehrdad Darvishpour. Den traditionella manliga rollen är i kris, vi måste satsa på en ny manlighet. Han underströk också att männen måste komma närmare intimiteten, att samhället behöver uppmuntra den emotionella aspekten och ge män som tar ut föräldradagar extra bonus. Dessutom förordade han att männens våld mot kvinnor ska bestraffas hårdare. Våldet ska vara kostsamt för de som slår, en strängare lagstiftning gynnar kvinnorna. Våldet har inte ökat Mehrdad Darvishpour betonade att en förutsättning för att mäns våld mot kvinnor ska minska är mer jämställdhet. Och att kvinnor får ökade maktresurser i samhället. Han konstaterade slutligen att våldet mot kvinnor inte har ökat, däremot har anmälningarna ökat. Det är fler kvinnor som vågar ställa krav idag.

7 MANNENS Män för jämställdhet Jämställdhet är nyckelfrågan för att förebygga mäns våld mot kvinnor. Det ansåg Roger Gustafsson från organisationen Män för jämställdhet. Roger Gustafsson, berättade om antivåldsorganisationen Män för jämställdhet. Det är en ideell och partipolitiskt obunden riksorganisation som verkar för kvinnofrid och mot mäns våld och övergrepp. Organisationen ser jämställdhet som en nyckelfråga för att förebygga mäns våld mot kvinnor. De arbetar med opinionsbildning, kunskapsförmedling och med olika projekt. Pojkar formas till riktiga män Roger Gustafsson beskrev hur pojkar formas till riktiga män genom förväntningar från föräldrarna, omgivningen och media. Synen på vad det innebär att vara pojke kommer från många håll. Och den som inte lever upp till dessa förväntningar bestraffas på olika sätt. Det kan handla om allt från att bli osynliggjord och hånad till att vara utstött och utsatt för våld. Roger Gustafsson, Män för jämställdhet. Manssamhället drabbar personligen Att vara man och leva i ett manssamhälle drabbar männen personligen påpekade Roger Gustafsson. Män lever kortare liv än kvinnor, fler män begår självmord och råkar ut för olyckor. Det är högre kriminalitet, mer våld och missbruk bland män än bland kvinnor. Det finns också en större ensamhet bland män och svaga relationer till andra. Kriscentrum för män i Västmanland I maj öppnar Kriscentrum för män i Västerås, som vänder sig till alla män i länet. Dit kan män i kris vända sig anonymt. Kriscentrum för män är en ekonomisk förening som startar på initiativ av ideella krafter. Det berättade Karin Tilly från Länsstyrelsen. Hon påpekade att det blir en bra helhet med Barnahus, Kvinnocentrum och Kriscentrum för män. Till att börja med kommer två personer att arbeta halvtid på Kriscentrum för män. CITERAT Mannen skiljer sig för att han hittat någon annan. Kvinnan för att hon hittat sig själv. Mehrdad Darvishpour, sociolog Barn reagerar ofta väldigt starkt och är rädda för både sitt eget och för mammans och pappans liv. Barn lär sig också att vuxna använder våld. Men våld i hemmet är en familjehemlighet som de inte talar om. Karin Tilly, Länsstyrelsen Det finns en attityd hos många i samhället att det är bäst att låsa in dem som slår. Men vi måste inrikta oss på att behandla män som är våldsamma i sina relationer. Anders Rydell, socialnämndens ordförande Förr var männen mer moderna än kvinnorna. Nu är det tvärtom. Det är ett socialt handikapp om man inte hänger med. Mehrdad Darvishpour, sociolog Grupparbete: Hur ser mannens situation ut? Fallbeskrivning Vid de avslutande gruppdiskussionerna var frågeställningarna: Hur ser din bild av mannens situation i Surahammar ut? Vilka behov av förebyggande insatser för män ser du? Vid återrapporteringen framkom många olika och ibland även motstridiga åsikter. Om mannens situation i Surahammar Äldre män har en traditionell mansroll, bruksmentaliteten lever fortfarande. Yngre män flyttar och utbildar sig, men kommer tillbaka när de bildar familj. De har en modern mansroll. Yngre och äldre män har föreningslivet gemensamt. Alla män är inte med i föreningar, många är isolerade. Stark lokal förankring. Sociala arv. Tendens till macho-kultur. Utanförskap, bor här, arbetar någon annanstans. Invandrarmannen blir lätt isolerad. Utanförskap finns överallt. Killarna blir kvar på bruket, tjejerna flyttar och utbildar sig. Invandrarmän är ingen homogen grupp. Oftast kommer lika många pappor som mammor till utvecklingssamtal i skolan. När biblioteket ordnar aktiviteter för småbarn, kommer allt fler pappor. Vi behöver en glokal kultur för att inte fastna på lokal nivå. Förebyggande insatser Satsa på information tidigt, redan i förskolan och skolan. Anpassa informationen efter målgruppen, vi måste prata med killarna hela tiden. Kunskap är viktigt verktyg och maktmedel. Satsa på studiecirklar om genus. Vi jobbar med det här i skolan, viktigt stärka tjejers självkänsla. Arbeta förebyggande i arbetslivet. Föräldrautbildning vid MVC/BVC. Ta upp jämställdhetsfrågor på föräldramöten. Viktigt att ge signaler att det är människovärdet det handlar om. Kämpa mot homofobi. Manligt nätverk. Våga prata om pappa slår mamma. Företag positiva till föräldraskap/penning. Inom polisen är jämställdhetsfrågor högt prioriterade. Men vi behöver hålla det vid liv hela tiden. Polisen får aldrig tolerera misshandel på grund av kulturella bakgrunder.

8 SYFTET Syftet med utbildningsdagarna om Våld i nära relationer: Ge kunskap. Upptäcka, skydda och vårda våldsutsatta kvinnor och barn. Konkret samarbete om kvinna, barn och man. Upprätta handlingsplaner. MEDVERKANDE Farzaneh Abotaleb, flyktingsamordnare Surahammar Mariam Afrasiabpour, Arosdöttrarna Västerås Marja Antonsson, Kvinnojouren Västerås Kerstin Bouvin, Kvinnojouren i Sala-Heby Leif Carlberg, vice ordförande i kommunstyrelsen Surahammar Mehrdad Darvishpour, fil dr i sociologi vid Stockholms universitet och Mälardalens Högskola Lotten Eriksson, polis Barnahus i Västmanland Keke Gustafsson, Teatermaskinen Riddarhyttan Roger Gustafsson, Män för jämställdhet Stockholm Göran Hamrin, polisens våldsrotel Kurt Haraldsson, chef skola och omsorg Surahammar Leena Harakém, KSAN (Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol- och Narkotikafrågor) Lena Lagerström, socionom Barnahus i Västmanland Jan Larsson, hälsoplanerare Landstinget Västmanland Lena Nyberg, Barnombudsman Eva-Lena Odeling, chef Individoch familjeomsorgen Surahammar Anders Rydell, socialnämndens ordförande Surahammar Britt Smevold, socionom och barnavårdsutredare Surahammar Karin Tilly, Länsstyrelsen Västmanland Anders Tollin, kommunalråd Surahammar ARBETSGRUPP Arbetsgruppen som planerat utbildningsdagarna har bestått av: Eva-Lena Odeling, chef Individ och familjeomsorgen, Surahammars kommun Britt Smevold, barnavårdsutredare, Individ och familjeomsorgen, Surahammars kommun Farzaneh Abotaleb, flyktingsamordnare, Surahammars kommun Jan Larsson, hälsoplanerare, Landstinget Västmanland Teater om våld i familjen Ett teaterstycke om hur våldet kan se ut i en familj utgjorde inledningen till en livlig diskussion under en av utbildningsdagarna. Skådespelaren Keke Gustafsson framförde ett teaterstycke som skrivits av Teatermaskinen i samarbete med Kvinnojouren i Västerås. Han gestaltade en ung man som vuxit upp i en vanlig familj, men så länge han kan minnas har pappan slagit mamman. Efter 22 år tog äktenskapet slut och pojken frågar sig varför mamman stannade hos den kränkande mannen. Vilket ansvar tar mamman? Efter föreställningen följde en diskussion som handlade om hur man kan hjälpa och stötta barnen och få dem att våga berätta. Det handlade också om mammans ansvar, om hon tar för lite ansvar för sina barn när hon stannar hos mannen. Mamman är så nertryckt att hon inte klarar av att ta sitt ansvar, var en åsikt som framkom under diskussionen. Erfarenheter från Kvinnojouren visar att de kvinnor som bryter har haft ett långvarigt stöd. Barn är alltid lojala med sina föräldrar. Om man säger att vi ska hjälpa både mamma och pappa kan det vara en öppning, sa Eva-Lena Odeling. Farzaneh Abotaleb, Individ- och familjeomsorgen Britt Smevold, Individ- och familjeomsorgen Jan Larsson, Folkhälsoenheten Landstinget Västmanland Ann-Britt Ekman, Vård och omsorg Lotta Rygaard, Virsboskolan Marie Bork, Björnstugans förskola Kjell Karlsson, Skogslundsskolan Birgitta Rydell, Ängsgården Lena Runfeldt, skolsköterska Birgit Fahlgren, skolkurator Teatermaskinen. Keke Gustafsson från Teatermaskinen i Riddarhyttan medverkade vid en av utbildningsdagarna. Samverkansgruppen för Våld i nära relation Kontaktpersoner Farzaneh Abotaleb, tel , e-post farzaneh.abotaleb@surahammar.se Britt Smevold, tel , e-post britt.smevold@surahammar.se Jan Larsson, tel , e-post jan.larsson@ltv.se Kvinnojouren tel , e-post kaita@live.se Ing-Marie Swärd, skolsköterska Sven Lundstedt, Svenska kyrkan, Sura församling Margareta Jonasson, Ängsgårdens Vårdcentral Liselotte Lagesson, polisen Hallsta/Sura Solweig Salzmann, Barn- och ungdomspsykiatrin/vuxenpsykiatrin Sara Svedlin, Kvinnojouren Ingrid Raij, Biblioteket Katarina Johansson, Bergslagens kvinnomuseum Asylenheten Akutsjukvården Webbadresser (Nationellt centrum för kvinnofrid) handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Lästips Våldsutsatta kvinnor: samhällets ansvar Redaktör: Gun Heimer och David Sandberg Våldets normaliseringsprocess, Eva Lundgren Produktion: Journalistgruppen Media 21 Text och bild: Marita Gustavsson Tryck: Digitalporten, maj 2008