Motioner och utlåtanden. Grupp F Valprogrammets avslutning m m

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Motioner och utlåtanden. Grupp F Valprogrammets avslutning m m"

Transkript

1 Motioner och utlåtanden Grupp F Valprogrammets avslutning m m Stockholms arbetarekommuns årsmöte april 2014

2 Sida 2 av 78

3 Motion F1 Kvinnofrid - kvinnojourer Traneberg-Ålsten-Bromma s-kvinnoklubb Hässelby s-kvinnor Södra Kvinnoklubben Vällingby s-kvinnor Sveriges kvinnojourer har en central roll för att minska våldet mot kvinnor och för att skydda kvinnor och deras barn mot våld. Kvinnojourernas arbete startade för år sedan. Det har ofta bedrivits i motvind och inte sällan har kommunernas stöd till jourerna varit begränsat. Under senare år har jourerna mött ett ökat intresse från samhället. Men det har allt för ofta handlat om hur man kan styra verksamheten. Från jourerna finns en rädsla att de ska upphandlas och att därmed den fristående och opinionsbildande verksamheten i jourerna ska försvinna. Bland jourerna finns en irritation över att den socialtjänst som allt för ofta misslyckas med att skydda kvinnorna till exempel genom att lämna ut skyddade adresser ska få ökad kontroll och inflytande över jourverksamheten. I snitt mördas 17 kvinnor årligen av män. Siffran är relativt oförändrad över åren. Det måste ses som ett misslyckande för samhället och rättsapparaten att det dödliga våldet inte pressats tillbaka. Det har också hänt att rättsväsendets och socialtjänstens agerande fått förödande konsekvenser för enskilda kvinnor och deras barn. Fortfarande är kunskapsluckorna kring våld i nära relationer stora i rättsväsendet och bland myndigheter. Stockholms kommun har antagit ett program för kvinnofrid, Programmet för kvinnofrid mot våld i nära relationer. Alla Kvinnors Hus har nyligen genomfört en undersökning som visar att 6 av 13 stadsdelar inte genomfört den kartläggning av närståendes våld och övergrepp som beslutats om i planen. 10 av Stockholms stadsdelar vet inte om de klarar att uppnå målen i Stockholms stads kvinnofridsgaranti. Det hedersrelaterade våldet har uppmärksammats under senare år. Inte minst Sharafs hjältar, under ledning av Arhe Hamednaca har haft stor betydelse för att utveckla kompetensen och arbetsmetoderna. Vi menar att det nu är dags för Socialdemokraterna i Stockholm att ta nästa steg och utforma en tydlig handlingslinje för arbetet med våld i nära relationer och stödet till kvinnojourerna. Det är några frågor som är särskilt viktiga på kommunal nivå: Kvinnojourerna måste garanteras oberoende. Socialtjänsten är i bästa fall ett stöd för kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Men många kvinnor saknar förtroende för socialtjänsten. Därför måste (s) ta ställning för oberoende jourer med ekonomiskt, långsiktigt stöd. Det innebär också ett nej till upphandling av privata utförare. Socialdemokraterna i stadsdelsnämnderna måste också driva på för att socialtjänsten ska fullfölja och genomföra Programmet för kvinnofrid. Under hösten har finansieringen av Terrafem, som arbetar mot hedersrelaterat våld, varit hotad. Nu har finansieringsfrågan löst sig. Det är dock centralt att jourer och verksamheter mot det hedersrelaterade våldet har en långsiktig garanti för sin finansiering. Jourerna möter brist på kunskap om mäns våld mot kvinnor bland socialtjänst, polis och domstolar. Många enskilda handläggare menar att de saknar utbildning och att de inte fått det i sin grundläggande utbildning. Stockholms stad borde kunna ta ansvaret för att berörd personal inom socialtjänsten har adekvat utbildning. Sida 3 av 78

4 Vi kräver 1. att partiet och de förtroendevalda verkar för ett långsiktigt stöd till kvinnojourerna bort med projektstöd 2. att kvinnojourerna ges ett stöd som gör dem oberoende och fria försök till styrning av jourerna från olika myndigheter bör avvisas 3. att det finns personal med kunskap och kompetens kring våld mot kvinnor i alla stadsdelar 4. att kommunen svarar för att det finns utbildningar för personal om barns rätt när de bevittnat våld i familjen Gerd Granlund- Sjöberg, Lena Josefsson Antagen enhälligt på medlemsmöte i Traneberg-Ålsten-Bromma S-kvinnoklubb söndagen den 1 december Antagen av Hässelby s-kvinnor Vällingby S-kvinnor har beslutat ställa sig bakom motionen den 21 november Motionen behandlad på medlemsmöte i Södra Kvinnoklubben och antagen som klubbens egen Sida 4 av 78

5 Motion F2 Våld mot kvinnor i nära relationer Allmänna kvinnoklubben Sveriges kvinnojourer har en central roll för att minska våldet mot kvinnor och för att skydda kvinnor och deras barn mot våld. Kvinnojourernas arbete startade för år sedan. Det har ofta bedrivits i motvind och inte sällan har kommunernas stöd till jourerna varit begränsat. Under senare år har jourerna mött ett ökat intresse från samhället. Men det har allt för ofta handlat om hur man kan styra verksamheten. Från jourerna finns en rädsla att de ska upphandlas och att därmed den fristående och opinionsbildande verksamheten i jourerna ska försvinna. Bland jourerna finns en irritation över att den socialtjänst som allt för ofta misslyckas med att skydda kvinnorna till exempel genom att lämna ut skyddade adresser ska få ökad kontroll och inflytande över jourverksamheten. I snitt mördas 17 kvinnor årligen av män. Siffran är relativt oförändrad över åren. Det måste ses som ett misslyckande för samhället och rättsapparaten att det dödliga våldet inte pressats tillbaka. Det har också hänt att rättsväsendets och socialtjänstens agerande fått förödande konsekvenser för enskilda kvinnor och deras barn. Fortfarande är kunskapsluckorna kring våld i nära relationer stora i rättsväsendet och bland myndigheter. Stockholms kommun har antagit ett program för kvinnofrid, Programmet för kvinnofrid mot våld i nära relationer. Alla Kvinnors Hus har nyligen genomfört en undersökning som visar att 6 av 13 stadsdelar inte genomfört den kartläggning av närståendes våld och övergrepp som beslutats om i planen. 10 av Stockholms stadsdelar vet inte om de klarar att uppnå målen i Stockholms stads kvinnofridsgaranti. Det hedersrelaterade våldet har uppmärksammats under senare år. Inte minst Sharafs hjältar, under ledning av Arhe Hamednaca har haft stor betydelse för att utveckla kompetensen och arbetsmetoderna. Vi menar att det nu är dags för Socialdemokraterna i Stockholm att ta nästa steg och utforma en tydlig handlingslinje för arbetet med våld i nära relationer och stödet till kvinnojourerna. Det är några frågor som är särskilt viktiga på kommunal nivå: Kvinnojourerna måste garanteras oberoende. Socialtjänsten är i bästa fall ett stöd för kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Men många kvinnor saknar förtroende för socialtjänsten. Därför måste (s) ta ställning för oberoende jourer med ekonomiskt, långsiktigt stöd. Det innebär också ett nej till upphandling av privata utförare. Socialdemokraterna i stadsdelsnämnderna måste också driva på för att socialtjänsten ska fullfölja och genomföra Programmet för kvinnofrid. Under hösten har finansieringen av Terrafem, som arbetar mot hedersrelaterat våld, varit hotad. Nu har finansieringsfrågan löst sig. Det är dock centralt att jourer och verksamheter mot det hedersrelaterade våldet har en långsiktig garanti för sin finansiering. Jourerna möter brist på kunskap om mäns våld mot kvinnor bland socialtjänst, polis och domstolar. Många enskilda handläggare menar att de saknar utbildning och att de inte fått det i sin grundläggande utbildning. Stockholms stad borde kunna ta ansvaret för att berörd personal inom socialtjänsten har adekvat utbildning. Sida 5 av 78

6 Vi kräver 1. att partiet och de förtroendevalda verkar för ett långsiktigt stöd till kvinnojourerna bort med projektstöd 2. att det finns personal med kunskap och kompetens kring våld mot kvinnor i alla stadsdelar 3. att kommunen svarar för att det finns utbildningar för personal om barns rätt när de bevittnat våld i familjen Motionen antogs som Allmänna kvinnoklubbens egen den 28 november 2014 Motionen är likalydande med en motion skriven av Lena Josefsson och Gerd Granlund-Sjöberg. Skillnaden är att vår motion bara upptar tre att-satser (den andra att-satsen i originalmotionen har strukits) Sida 6 av 78

7 Motion F3 Stoppa förslagen om upphandling av kvinnojourernas verksamhet Traneberg -Ålsten -Bromma s-kvinnoklubb Det finns en stor politisk enighet om hur viktig kvinnojourernas verksamhet är för att minska och lindra våld i nära relationer, för kvinnor med och utan barn. Samhällets sätt att stödja verksamheten ser olika ut : statligt stöd ges dels till riksorganisationerna SKR, Sveriges Kvinno-och Tjejjourers Riksförbund, och ROKS, Riksorganisationen för Kvinnojourer och Tjejjourer i Sverige, för deras verksamhet mestadels i olika projekt samt från kommunerna där stödet är av olika slag, såsom bidrag till verksamheten, hyresbidrag och/eller olika projekt. Huddinge kommun bekostar en fastighet där både boende och stödverksamhet bedrivs, i Solna bekostas en stor lägenhet för boende och samtalsstöd. Stockholms kommun betalar för boende per dygn men inte för löpande verksamhet eller hyra, vilket gör arbetet i jourerna inom Stockholm tungt och osäkert. Verksamheten bedrivs av ideella föreningar där volontärarbetet utgör huvudsaklig grund. Utbildning sker dels i egen regi dels av respektive huvudorganisation. S-kvinnor har kraftfullt drivit på för att öka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn vilket kan konstateras när man ser på engagemang i de olika jourerna, ett typexempel är Alla Kvinnors Hus i Stockholm, det största i landet. Nu har i den borgerliga regeringens iver att privatisera välfärden tiden kommit till kvinnojourernas verksamhet, I upphandlingsutredningen 2010 med det belysande namnet: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling, finns förslag som skulle kunna medföra ett upphandlingsförfarande även av kvinnojourernas verksamhet. Det finns i och för sig många intressanta överväganden i utredningens förslag men det är uppenbart att för idéburna organisationer med stor andel ideella arbetsinsatser kommer verksamheten att drastiskt förändras, kanske säljas ut till stora vinstdrivande företag. Traneberg-Ålsten-Bromma s-kvinnor anser att stödet till kvinnojourernas verksamhet bör stärkas, främjas och förbättras men att detta ej kan ske genom upphandling enligt förslagen. Vi föreslår därför Stockholms Arbetarekommun 1. att uttala att kvinnojourernas verksamhet ej ska upphandlas enligt förslagen 2. att ge kommunfullmäktigegruppen i uppdrag att arbeta för att kvinnojourerna får dels ett verksamhetsanslag, dels ett hyresbidrag 3. att ge riksdagsgruppen ett uppdrag att arbeta för att jourernas verksamhet utreds med inriktning på ett samhälleligt stöd för jourernas verksamhet mot våld i nära relationer utan föreslaget upphandlingsförfarande Bromma 1 december 2013 Margrethe Höglund Enligt uppdrag Motionen antagen på klubbmöte 1 december 2013 Sida 7 av 78

8 Utlåtande F1, F2 och F3 Våld i nära relationer är ett stort och allvarligt samhällsproblem som huvudsakligen drabbar kvinnor. När den som utövar våld och hot är en närstående, ofta make och far till barnen, har de samhälleliga instanserna som t ex polis och socialtjänst under lång tid varit blinda för de mekanismer som styr. Skyddet för utsatta kvinnor har istället byggts upp, under många års tid, av kvinnojourer på ideell basis. Först under senare år har kvinnojourerna fått del av skattemedel för att finansiera sin viktiga verksamhet. Mot denna bakgrund delar styrelsen helt motionärernas uppfattning att det är oerhört viktigt att kvinnojourerna garanteras oberoende och långsiktig finansiering. Styrelsen menar dock att det är alltför långtgående att besluta om att avvisa varje form av styrning från myndigheter när det gäller skattemedels användning. Upphandling passar dåligt för kvinnojourerna som har ett starkt ideellt engagemang som är av avgörande värde. Styrelsen ställer sig därför bakom motionerna som är delvis likalydande. Delar av motionerna överlappar varandra. Styrelsen menar att andra och tredje att-satsen i F3 tillgodoses genom bifall till F1 och F2. Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår årsmötet besluta 1. att bifalla första att-satsen i motion F1 2. att anse andra att-satsen i motion F1 besvarad 3. att bifalla tredje att-satsen i motion F1 4. att bifalla fjärde att-satsen i motion F1 5. att bifalla första att-satsen i motion F2 6. att bifalla andra att-satsen i motion F2 7. att bifalla tredje att-satsen i motion F2 8. att bifalla första att-satsen i motion F3 9. att anse andra att-satsen i motion F3 besvarad 10. att anse tredje att-satsen i motion F3 besvarad Beslut: Sida 8 av 78

9 Motion F4 Medborgarvittnen på polisstationer Skärholmens s-kvinnoklubb Skärholmen/Vårbergs s-förening Sätra/Bredäng s-förening Oavsett att polisen gör ett bra jobb, så händer det incidenter, som är upprörande. Det kan inte undgå någon, att personer som blivit arresterade har farit illa i arresten. Det har även hänt, att personer avlidit. Det ska inte vara förenat med livsfara, att bli arresterad. Det kan naturligtvis vara svårt att bedöma om en person är berusad, psykiskt sjuk eller har någon sjukdom t ex diabetes eller epilepsi, som gör att man beter sig onormalt. Oavsett vad en person har för symtom, så kan man inte låsa in personen utan övervakning. För ett antal år sedan, så hade vi s k medborgarvittnen. Det var personer politiskt tillsatta, som var på polisstationen och övervakade det hela och som sedan kunde verifiera om något ovanligt hände. Jag tycker att det vore bra om man tar upp frågan om att införa medborgarvittnen igen eller hittar andra åtgärder för att stärka säkerheten för de arresterade. Därför yrkar jag 1. att Stockholms arbetarekommun bifaller motionen och skickar den till Riksdagsgruppen 2. att Socialdemokraterna driver frågan om att åstadkomma en lösning för hur säkerheten för de arresterade ska stärkas. Liliane Svensson Motionen behandlad och antagen på klubbens möte den 17 november Skärholmens socialdemokratiska kvinnoklubb Motionen antagen på Skärholmen/Vårberg och Sätra/Bredäng socialdemokratiska föreningsmöten den 17 november Sida 9 av 78

10 Utlåtande F4 Styrelsen delar motionärens intentioner i att medborgarna måste få större insyn i polisens arbete. Både i stort men också i de som för polisen är rutin men för enskilda medborgare kan vara väldigt chockerande och traumatiserande. Det är på många sätt viktigt att medborgarna ser vad polisen gör men också att polisen vet att allt de gör kan granskas. Styrelsen är däremot inte säker på att politiskt tillsatta medborgarvittnen är rätt metod. Poliskåren granskas redan idag av förtroendevalda genom olika politiska institutioner och det bör vara en naturlig uppgift för våra företroendevalda i polisstyrelsen vid Polismyndigheten i Stockholms län att t ex bevaka säkerheten för frihetsberövade personer. Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår årsmötet besluta 1. att avslå första att-satsen 2. att avslå andra att-satsen Beslut: Sida 10 av 78

11 Motion F5 En rättshjälp för arbetarklassen Sofia s-förening Rättshjälp är en social skyddslagstiftning som ska hjälpa den som inte kan få sina ombudskostnader för jurist eller advokat täckta via hemförsäkringen eller på annat sätt. Endast privatpersoner kan få rättshjälp, alltså inte föreningar, företag och liknande. Antalet ansökningar om rättshjälp var förra året (2012) Motsvarande system med rättshjälp finns i de flesta europeiska länder. En förutsättning för rättshjälp är att den som söker inte har ett ekonomiskt underlag (summan av inkomster, försörjningsbörda, förmögenhet och skulder) på mer än kr per år. Gränsen för högsta ekonomiska underlag för att få rättshjälp har varken indexuppräknats eller höjts sedan Detta har i praktiken lett till att systemet håller på att dö sotdöden. Antalet personer med lägre årsinkomst m.m. än kr blir mindre för varje år. Utvecklingen är anmärkningsvärd och beklämmande inte minst mot bakgrund av den viktiga roll systemet spelar för socialt och ekonomiskt utsatta grupper i samhället, som t.ex. migrantarbetare som inte är med i facket. För dessa grupper är rättshjälpen i praktiken det enda sättet att kunna hävda sina rättigheter i samhället (access to justice) och för vårt land ett sätt att kunna hävda rättsstatens principer. Vi föreslår därför 1. att gränsen för högsta ekonomiska underlag för att vara berättigad till rättshjälp höjs väsentligt och att gränsen indexuppräknas varje år. Anders Karlsson Motionen antagen av Sofia s-förenings styrelse den 29 november 2013 Sida 11 av 78

12 Utlåtande F5 Tanken bakom rättshjälp är att alla ska kunna tvista i domstol utan att ekonomin ska vara ett hinder. Men i praktiken så omfattar systemet av olika skäl väldigt få personer och fall. Första kriteriet är att du har en månadsinkomst under drygt kronor i månaden när du räknat bort kostnader för barn, skulder och liknande. Om det handlar om ett brottsmål så drivs fallet av åklagare och du har för det mesta rätt till offentlig försvarare eller målsägarbiträde beroende på vilka sida du är. Kostnaderna för dessa betalas av staten om du inte har tillräckliga inkomster att betala själv. I tvistemål så täcks kostnaderna i de allra flesta fall av försäkringar genom arbetet eller genom hemförsäkringarna. I många andra typer av tvister så drivs målen av organisationer som DO eller av fackförbund. När det kommer till förvaltningsmål när man tvistar mot staten så har domstolarna delvis en annan roll i att utreda och i att stötta den som klagar och där är sällan behovet av rättshjälp lika stort även om man kan få det. I andra fall som i migrationsmål så har man rätt till offentligt ombud. De som i praktiken får rättshjälp handlar nästan uteslutande om personer med låga inkomster i vårdnadstvister eftersom att dessa mycket sällan täcks av hemförsäkringarnas rättskydd. Här skulle det kanske finnas skäl att höja nivåerna samtidigt så måste man fundera på om det är till långdragna vårdnadstvister. Men här kanske man skulle kunna se över om det finns möjligheter att införa karens på hur tätt man kan få rättshjälp eftersom att det inte finns någon bortre gräns för hur mycket man kan tvista. Sen så är det så att även om man har så pass låg inkomst att man kvalificerar för rättskydd så har man skyldighet att betala en andel av kostnaderna ändå i storlek till sin inkomst. Sammanfattningsvis så ser styrelsen att det kan finnas ett behov av att höja lägsta gränsen för att få möjlighet till rättskydd något och även att det är rimligt att den fortsättningsvis indexuppräknas årligen. Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår årsmötet besluta 1. att bifalla motionen Beslut: Sida 12 av 78

13 Motion F6 Rätt till yttrandefrihet, tryckfrihet och en rättvis rättegång Husby s-förening Yttrandefrihet är viktig för ett demokratiskt samhälle som vill utvecklas. Att synligöra yttrandefriheten och rättsäkerheten är viktigt och nödvändigt i ett mer individinriktad samhälle som vårt. Det finns idag många människor världen över som får betala ett högt pris just för att de har använt sig av det fria ordet. Många av dessa sitter i fängelse utan en rättvis rättegång. En av dem är den Svensk Eritreanske, Dawit Isaak som har under 12 år väntat på att bli fri och få återvända hem till sina tre barn i Sverige. Det är en fruktansvärd situation för barnen och andra som kämpar för att få honom fri. Det är inte självklart för vissa länder som har diktatoriska regeringar att respektera rätten till yttrandefrihet. Sverige har en stark tradition att det är lag på att vi ska ha tryckfrihet och yttrandefrihet än i många andra länder världen över. Detta är något som vi måste skydda och synligöra internationellt. Det är en fruktansvärd situation för människor som sitter i fängelse utan en rättvis rättegång. Det demokratiska samhället ska skydda varje människas utveckling, genom att just få använda det fria ordet, eftersom yttrandefriheten är en av demokratins grundpelare. Begreppet demokrati används huvudsakligen för att representera ett statsskick baserat på folkstyre men alla länder har inte en fungerande grundläggande demokrati som enligt FN:s deklaration så tydligt markerar, mänskliga rättigheter garanterad för alla. Människor sitter i fängelse år efter år utan att ha gjort något fel, Dawit Isaak i Eritrea är en viktig symbol för det fria ordet. Att använda oss av internationella organ för att synligöra solidariteten är en vision vi alla borde arbeta mer för. Det är oerhört viktigt att höja kravet eftersom den tysta diplomatin inte har gett någon resultat i Dawit Isak frigivning. Med hänvisning till ovanstående yrkar motionären 1. att få veta om Dawit Isaak fortfarande är vid liv 2. att socialdemokratin ska verka för att använda FN, EU och internationella organ som tredje part samt arbeta för att bekräfta detta. Sara Tafere Motionen antogs under ett medlemsmöte den 24 november 2013 i Husby Socialdemokratiska förening Sida 13 av 78

14 Utlåtande F6 Att Dawit Isaak ännu inte har blivit fri är en ständigt pågående skandal. Såsom många andra kränkningar och hemskheter som pågår över tid så hamnar den lätt lite i glömska. Många har hört om det så många gånger att de blir uppgivna och bryr sig om andra saker istället. Men den här typen av övergrepp på enskilda personer och på hela yttrandefriheten kan inte tyst få passera. Därför är styrelsen glad att motionären lyfter frågan. Även om det på många håll arbetas med frågan även inom FN och EU så är det uppenbarligen inte tillräckligt eftersom att det nu gått mer än 12 år sedan Dawit fängslades. Styrelsen är övertygad om att en framtida socialdemokratisk regering kommer att agera tydligare i frågan och göra betydligt mer än att bara twittra om det. Men även lokalt ska styrelsen bli bättre och se till att partiföreträdare lyfter frågan i lämpliga forum. Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår årsmötet besluta 1. att anse första att-satsen besvarad 2. att anse andra att-satsen besvarad Beslut: Sida 14 av 78

15 Motion F7 AP-fondernas innehav i fossila energitillgångar hotar framtidens pensioner Reimersholme s-förening Enligt den internationella energibyrån IEA, knuten till OECD, krävs att två tredjedelar av de kända reserverna av fossila bränslen stannar i marken och inte eldas upp om det ska finnas en rimlig chans att klara målet om att begränsa temperaturhöjningen på jorden till 2 grader. De ännu inte utvunna reserverna av fossila bränslen utgör samtidigt den viktigaste tillgången i många stora företag. Om världen enas om en kraftfull klimatpolitik blir rimligen dessa reserver i huvudsak värdelösa. Mot denna bakgrund har det norska försäkringbolaget Storebrand beslutat att successivt göra sig av med alla aktieinnehav som är kopplade till fossil energi. Man gör det inte i första hand av etiska utan av ekonomiska skäl. Den dag världen beslutar sig för en kraftfull klimatpolitik vill Storebrand inte sitta med aktier i företag vars viktigaste tillgång reserverna av fossil energi på sikt (förhoppningsvis) är värdelösa. Enligt en sammanställning av Världsnaturfonden WWF ägde i mitten av 2013 fem av de svenska APfonderna aktier i 133 av världens 200 mest koldioxidintensiva kol-, olje- och gasföretag till ett sammanlagt värde av 32 miljarder kronor. Om/när den globala klimatpolitiken (förhoppningsvis ganska snart) blir på allvar innebär dessa innehav en betydande ekonomisk risk för svenska pensionärer. Dessutom innebär ju innehaven indirekt att APfonderna (sannolikt oavsiktligt) uttrycker misstro mot den klimatpolitik bl a Sverige och EU driver. Mot denna bakgrund föreslår 1. att AP-fonderna och andra offentligt styrda fonder och företag bör instrueras att avveckla eventuella innehav i företag med exponering inom utvinning av fossil energi 2. att motionen sänds vidare till riksdagsgruppen Magnus Nilsson Vid medlemsmöte den 21 november 2013 beslöt Reimersholmes socialdemokratiska förening att anta motionen som sin egen Sida 15 av 78

16 Utlåtande F7 Motionären tar upp frågan om AP-fondernas innehav av aktier i företag vars tillgångar i huvudsak utgörs av fossila energitillgångar. Enligt Världsnaturfonden äger fem av de svenska AP-fonderna aktier i 133 av världens 200 mest koldioxidintensiva kol-, olje- och gasföretag till ett värde av 32 miljarder kr. Om världen ska klara de uppsatta klimatmålen krävs att två tredjedelar av de kända reserverna av fossila bränslen stannar i marken och därmed blir värdelösa. Därför föreslår motionären att AP-fonderna och andra offentligt styrda fonder och företag ska avveckla sitt innehav av aktier i dessa företag. Styrelsen delar motionärens uppfattning att det finns en motsättning mellan Sveriges klimatpolitik och AP-fondernas stora innehav i fossilbränslebaserade företag. Man kan diskutera hur snabbt energiomställningen kan genomföras, men att politiken aktivt måste verka för att minska världens fossilbränsleberoende är helt klart. Styrelsen kan inte bedöma hur snabbt en avveckling av aktieinnehavet kan göras utan att riskera pensionsfondernas värden, men instämmer i det principiella resonemanget. Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår årsmötet besluta 1. att bifalla motionen 2. att motion jämte utlåtande sänds till riksdagsgruppen Beslut: Sida 16 av 78

17 Motion F8 Att ta fram en handlingsplan för den strategi som togs 2010 för hur barnkonventionen ska tillämpas PES aktivisterna i Stockholm Sammanfattning: Trots att det har gått mer än 20 år sedan Sverige ratificerade barnkonventionen råder fortfarande splittring om att göra FN:s barnkonvention till svensk lag. Bakgrund: I flera rapporter får Sverige kritik för att inte tillgodose barnets rättigheter fullt ut. FN:s barnrättskommitté har rekommenderat Sverige att inkorporera barnkonventionen. Oavsett om en sådan åtgärd vidtas är Sverige folkrättsligt bunden av konventionen och måste följa den. I Norge har däremot barnkonventionen inkorporerats i norsk rätt och gjordes till norsk lag år I Sverige tog regeringen fram en strategi 2010 för hur barnkonventionen ska tillämpas, men inte någon handlingsplan för hur och när strategin ska förverkligas eller hur den ska följas upp. FN:s barnkonvention antogs 1990, har ratificerats av nästan alla länder i världen och är en av de nio internationella konventionerna som reglerar mänskliga rättigheter i världen. Konventionen definierar tydligt vilka rättigheter som bör gälla för alla barn till och med 18 års ålder. Barnkonventionen omfattar 54 artiklar. Men det är framförallt fyra artiklar som är de fyra grundprinciperna i barnkonventionen som ska vara ledande för hur konventionens övriga artiklar ska tolkas Artikel 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras Artikel 3 Barnets bästa ska alltid komma i första rummet Artikel 6 Varje barn har rätt att överleva och att utvecklas Artikel 12 Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. Genom att göra barnkonventionen till svensk lag ökar man sannolikt genomförandet av barns rättigheter. En sådan ändring skulle göra skillnad i hanteringen av många av de ärenden där barn är involverade och där barnets bästa bör vara det centrala och genomsyra alla de beslut som fattas. Barnrättsorganisationer har varit de som har hörts mest i debatten. Många av politikerna har lyst med sin frånvaro i att driva det övergripande ansvaret för att se till att barnets grundläggande rättigheter inte kränks och skyddas inom all de aspekter som omfattas i barnets liv. Trots att barnets bästa sedan lång tid har haft en central plats i svensk lagstiftning så har vi inte lyckats fullt ut med förverkligandet av barnkonventionen. Både myndigheter och domstolar avfärdar i dag konventionen eftersom den inte har status av svensk lag. Sverige har fått svidande kritik från barnrättsorganisationer och UNICEF om huruvida Sverige faktiskt följer barnkonventionen. FN:s barnrättskommitté har gett oss kritik för att svenska barn fortfarande har väldigt låg kunskap om sina rättigheter och att det finns stora brister i barnens möjligheter till inflytande. Kritiken har också riktats mot situationen för de gömda flyktingbarn som diskriminerats när de inte får gå i skolan, enligt UNICEF. Att utlänningslagen dessutom krockar med Lagen om vård av unga (LVU) försvårar helhetsbedömningen av barnets bästa och behov. Här bör barnkonventionen gå före både utlänningslagen och LVU, menar både UNICEF och Rädda Barnens Sverigeprogram. Sida 17 av 78

18 En del av kritiken från kommittén har också riktats mot att barnkonventionen inte gäller som svensk lag. Oftast beror detta på att det brister kunskap och kompetens på hur man ska använda sig av konventionerna. Om barnkonventionen blir till lag kommer det förhoppningsvis leda till att barnkonventionen får en större plats på utbildningar för personer som ska arbeta inom rättsväsendet, myndigheter och andra institutioner som arbetar med barns frågor, för att kunna förverkliga barnkonventionen. Denna kompetens saknas i dag i de flesta yrkesområden. Därför behövs informationsprogram och obligatoriska grundutbildningar för alla tjänstemän för att värna om barnrättigheter inom alla aspekter. Rädda Barnen, Unicef och andra barnrättsorganisationer sitter med i en referensgrupp till regeringens utredning om att göra barnkonventionen till svensk lag och följer den noga. Utredningen ska analysera hur barnkonventionen genomförs i praktiken inom rättssystemet och även analysera för- och nackdelarna med en inkorporering av barnkonventionen i svensk rätt. Barnminister Maria Larsson (KD) har varit en av de få ministrar som har drivit att barnkonventionen blir lag i Sverige och varit drivande för en inkorporering av barnkonventionen i svensk lag. Andra partier som har stått bakom förslaget är Folkpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet som till och med har skrivit det i sina partiprogram. Men även många politiker inom Socialdemokraterna driver frågan. Centerpartiet menar att lagarna ska anpassas efter konventionerna och vara en naturlig utgångspunkt samtidigt som att man gör en skärpning av de svenska lagarna gällande barnrättsfrågor. Men partiet har inte satt ner foten om de vill se en inkorporering eller inte. Sverigedemokraterna och Moderaterna däremot är de enda partierna som motsätter sig helt att barnkonventionen blir svensk lag. Sveriges politiker måste enas och driva arbetet framåt för att barnens rättigheter ska garanteras och skyddas fullt ut. Detta genom att barnkonventionen får samma status som andra svenska lagar. Arbetet måste även följas genom att öka konventionens roll i olika yrkesutbildningar inom rättsväsendet, hos myndigheter, bland socionomer och bland organisationer men även inom skolan. Staten måste se till att öka både medvetenheten och kunskapen hos barn om deras rättigheter och i deras omgivning. Bakgrunden till motionen har tidigare publicerats i form av en debattartikel i Dagens Arena av Delvin Arsan. Yrkande: - Baserad på den strategi regeringen tog fram 2010 för hur barnkonventionen ska tillämpas, bör regeringen omgående ta fram en handlingsplan för hur och när strategin ska förverkligas samt hur den ska följas upp. - En mekanism bör även tas fram för hur arbetet förverkligas och kvalitetssäkras - Obligatoriska grundutbildningar bör ske för alla tjänstemän för att värna om barnrättigheter inom alla aspekter inom rättsväsendet, myndigheter och andra institutioner som arbetar med barns frågor, för att kunna förverkliga barnkonventionen. Delvin Arsan PES Stockholm Aktivistförening PES Stockholms aktivistförenings styrelse har antagit motionen som sin egen. Sida 18 av 78

19 Utlåtande F8 Styrelsen delar motionärens uppfattning om att Sverige brister i att tillgodose barns rättigheter fullt ut och Socialdemokraternas uppfattning är att Barnkonventionen ska göras till Svensk lag. Idag finns också en majoritet för detta i riksdagen så efter valet 2014 bör förslaget att göra barnkonventionen till Svensk lag äntligen kunna förverkligas! Barnkonventionen innehåller samtidigt många ganska vaga formuleringar och artiklar som är svåra att direkt tolka av en domstol. Barnkonventionens genomförande är därför samtidigt en politisk process. Kommuner och landsting ansvarar för de flesta frågor som direkt rör barn och ungdomar i Sverige. Därför är det viktigt att beslut och verksamheter inom kommuner, landsting och regioner utgår från barnkonventionen. Det räcker heller inte att konventionen återspeglas i den nationella lagstiftningen. Styrelsen delar därmed motionärens uppfattning om att personer som arbetar med beslut rörande barn måste utbildas i barnkonventionen och i hur ett barnrättsperspektiv tillämpas. Detta kan ske både i utbildningen på universitet och på högskolor eller som utbildning på berörda arbetsplatser. När barnkonventionen blir svensk lag kommer det automatiskt att krävas vidareutbildning av de personer som berörs av lagstiftningen i sitt arbete. Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår årsmötet besluta 1. att anse motionen besvarad Beslut: Sida 19 av 78

20 Motion F9 Bankernas avgift vid betalning Skärholmens s-kvinnoklubb Skärholmen/Vårbergs s-förening Sätra/Bredäng s-förening Det finns personer och i många fall äldre personer, som av olika anledningar inte har tillgång till bankomatkort, giro, dator för att betala sina räkningar/överföringar. Bankerna tar då ut från 40 kr till 150 kr för en transaktion oberoende av storleken på det som ska betalas. Bankerna borde inte få ta ut så höga avgifter. Därför yrkar jag 1. att Stockholms Arbetarekommun bifaller motionen 2. att socialdemokraterna tar en diskussion med bankerna om avgiften vid betalning/överföring 3. att motionen skickas till Riksdagsgruppen Fanny Gustafsson Motionen behandlad och antagen på klubbens möte den 17 november Skärholmens socialdemokratiska kvinnoklubb Motionen antagen på Skärholmen/Vårberg och Sätra/Bredäng socialdemokratiska föreningsmöten den 17 november Sida 20 av 78

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70)

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) REMISSYTTRANDE 2011-03-18 2010-1542 Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) Sametingets ställningstagande Sametinget tillstyrker

Läs mer

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Enligt uppdrag: Per Colliander

Enligt uppdrag: Per Colliander Partiet behöver förnyelse. I den kris partiet nu befinner sig finns det anledning granska struktur och arbetsformer. Detta bör också ske på det lokala planet. Gamla Gardet har en nu pågående studiecirkel

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Motion om kvinnofridsteamets verksamhet. KS 2014-213

Motion om kvinnofridsteamets verksamhet. KS 2014-213 kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-10-14 288 Motion om kvinnofridsteamets verksamhet. KS 2014-213 KS KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande Februari 2015 Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 14; Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor

SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor REMISSVAR 2006-10-31 från Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks Riksorganisationen

Läs mer

Vad innebär det att Barnkonventionen blir lag? Karin Fagerholm Jurist Rädda Barnen karin.fagerholm@rb.se 1

Vad innebär det att Barnkonventionen blir lag? Karin Fagerholm Jurist Rädda Barnen karin.fagerholm@rb.se 1 Vad innebär det att Barnkonventionen blir lag? Karin Fagerholm Jurist Rädda Barnen karin.fagerholm@rb.se 1 Kort om Rädda Barnen Bildades 1919 Sveriges största barnrättsorganisation Medlem i Internationella

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf

Läs mer

Snabba fakta om Asyl från Migrationsverket

Snabba fakta om Asyl från Migrationsverket Snabba fakta om Asyl från Migrationsverket Mottagandet av asylsökande Migrationsverket ska se till att de sökande som inte kan ordna sitt boende själva också har någonstans att bo. Under tiden som asylansökan

Läs mer

Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå

Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå RB1000, v 4.0, 2014-02-27 Catherine Johnsson Datum 2017-01-09 Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Inledning Rädda Barnen är positiv till intentionerna med

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Tillfälle att prioritera frågan. Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid

Tillfälle att prioritera frågan. Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid Tillfälle att prioritera frågan Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid 24 november, 2005 Inledning...3 Den aktuella uppföljningen...4 Amnestys kommunundersökning och den kommunpolitiska

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Kvinnors rätt till trygghet

Kvinnors rätt till trygghet Kvinnors rätt till trygghet Fem konkreta insatser för kvinnofrid som kommer att ligga till grund för våra löften i valmanifestet Inledning Ett av svensk jämställdhetspolitisks viktigaste mål är att mäns

Läs mer

Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Värdegrunden antogs av Roks årsmöte 2007 2007 Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Stockholm

Läs mer

2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö.

2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö. 2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö. Det är det här valet handlar om För de flesta politiker har det politiska engagemanget börjat i en önskan om en bättre värld,

Läs mer

Kompletterande handlingar

Kompletterande handlingar Kompletterande handlingar Innehåll Grön Ungdoms representant i Miljöpartiet i Stockholmsregionens valbrednings verksamhetsberättelse 3 Motion 1 DivesteraStockholmsregionen nu! 4 Årsbokslut 6 Representant

Läs mer

Rutiner för barnkonsekvensanalys KS-2014/282

Rutiner för barnkonsekvensanalys KS-2014/282 Sida 1 av 2 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Stina Desroses Datum KS-2014/282 2014-02-20 Kommunstyrelsen Rutiner för barnkonsekvensanalys KS-2014/282 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren

Läs mer

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige SOU 2015:55 Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

Presentation Länsstyrelsen Gävleborg Gustav Wilhelmsson

Presentation Länsstyrelsen Gävleborg Gustav Wilhelmsson Presentation Länsstyrelsen Gävleborg 2016-06-16 Gustav Wilhelmsson Agenda Organisation Statistik Migrationsverkets uppdrag Mottagningssystemet Skydd/asyl/asylsökande Asylprocessen Rättigheter/skyldigheter

Läs mer

Motion för yttrande - Förtur för våldsutsatta

Motion för yttrande - Förtur för våldsutsatta UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum 2013-10-22 198 Motion för yttrande - Förtur för våldsutsatta Dnr SN 2013/0459 Handlingar Tjänsteskrivelse daterad 2013-10-14 Yttrande ska enligt 5 kap. 11 andra stycket socialtjänstlagen

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Värnandet av papperslösa personers grundläggande rättigheter stöd till jourer och ideella verksamheter i Stockholms stad

Värnandet av papperslösa personers grundläggande rättigheter stöd till jourer och ideella verksamheter i Stockholms stad RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) DNR 1.5.1.-200-2011 2011-08-11 SDN 2011-08-25 Handläggare: Lisbeth Oulis Telefon: 08-508 02 340 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Riktlinjer för vårdgivare

Riktlinjer för vårdgivare Riktlinjer för vårdgivare Policy Gömda flyktingar I vårt land finns det troligtvis över tiotusentals gömda flyktingar. Med gömda flyktingar menas personer som sökt och fått avslag på sin asylansökan och

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

DOM 2015-08-20 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-08-20 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-08-20 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 3266-14 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholm; migrationsdomstolens

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Motioner E01 E04. Till Stockholms arbetarekommuns årsmöte 2010. Motion om hälsofrämjande krav på äldreomsorgen

Motioner E01 E04. Till Stockholms arbetarekommuns årsmöte 2010. Motion om hälsofrämjande krav på äldreomsorgen Till Stockholms arbetarekommuns årsmöte 2010 Motion om hälsofrämjande krav på äldreomsorgen Hur vi mår som äldre hänger oftast samman med de livsvillkor vi haft tidigare under livet. Den rikaste tiondelen

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:83 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Barnperspektiv i asylprocessen

Motion till riksdagen 2015/16:83 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Barnperspektiv i asylprocessen Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:83 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Barnperspektiv i asylprocessen 1 Innehåll 1 Innehåll 1 2 Förslag till riksdagsbeslut 1 3 Inledning 2 4 Barnkonventionen

Läs mer

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest? Är Sverige till Salu?? Ja idag är Sverige till salu! Vill vi ha det så? Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som

Läs mer

FYRA NYANSER AV VITT. en rapport som granskar Socialdemokraternas enfald.

FYRA NYANSER AV VITT. en rapport som granskar Socialdemokraternas enfald. FYRA NYANSER AV VITT en rapport som granskar Socialdemokraternas enfald. BAKGRUND Fyra nyanser av vitt är ett initiativ från tre unga socialdemokrater som under 2012 väntade på att Socialdemokraterna skulle

Läs mer

--------- --------- --------- --------- --------- --------- ---------

--------- --------- --------- --------- --------- --------- --------- Totalt Kön Ålder --------- ----------------------- --------------------------------------------------- Man Kvinna 18-29 år 30-49 år 50-64 år 65+ år --------- --------- --------- --------- --------- ---------

Läs mer

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutet 2007-11-15 Justitiedepartementet Migrationsenheten Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutets yttrande om utredningen

Läs mer

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

Kommittédirektiv. Möjligheten att bevilja uppehållstillstånd när ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas eller har preskriberats

Kommittédirektiv. Möjligheten att bevilja uppehållstillstånd när ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas eller har preskriberats Kommittédirektiv Möjligheten att bevilja uppehållstillstånd när ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas eller har preskriberats Dir. 2016:92 Beslut vid regeringssammanträde den 3 november

Läs mer

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden Motion 38 Motion 39 med utlåtanden 106 Motion 38 Kortare handläggningstider vid behov av tvångsförvaltning. Hyresgästföreningen får ibland ärenden om dålig teknisk förvaltning och bristande underhåll.

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

Rättelse/komplettering

Rättelse/komplettering Mål nr UM 2929-15 UM 2930-15 Rättelse/komplettering Slutligt beslut, 2015-12-07 Rättelse, 2015-12-07 Beslutat av: Kammarrättsrådet Beslut Rättelse enligt 32 förvaltningsprocesslagen (1971:291) mål nr är

Läs mer

Fler lagliga vägar in i EU

Fler lagliga vägar in i EU Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1424 av Désirée Pethrus (KD) Fler lagliga vägar in i EU Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen

Läs mer

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3228 av Beatrice Ask m.fl. (M) Brott mot äldre Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Åklagarmyndigheten

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta?

70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta? 70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta? Reflektioner över ej verkställda beslut inom socialtjänsten. Johan Brisfjord, Inspektionen för vård och omsorg Problemet med ej verkställda beslut

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

STÅNDPUNKT ASYLPOLITIK

STÅNDPUNKT ASYLPOLITIK STÅNDPUNKT ASYLPOLITIK LSU:S ASYLPOLITISKA STÅNDPUNKT LSU är en ideell organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, av och för ungdomsorganisationer. Ungdomsorganisationer samlas i LSU för att gemensamt

Läs mer

Samhällsorientering på modersmål Kursplan

Samhällsorientering på modersmål Kursplan Samhällsorientering på modersmål Kursplan Syfte Det övergripande målet med samhällsorienteringen (SFS 2010:1138) är att deltagarna ska inhämta och utveckla kunskap om: - de mänskliga rättigheterna och

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:97 1 (5) LS 312-3044 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:76 av Jan Liliemark (fp) om att informera om skatteutjämningssystemets avgifter på landstingets lönebesked Föredragande

Läs mer

Bris strategi

Bris strategi Bris strategi 2013-2016 1 Bris löfte till barn All verksamhet inom Bris utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen): Bris är en barnrättsorganisation där alla arbetar för att stärka

Läs mer

Internationellt engagemang. Påverkansarbete för säkra vägar

Internationellt engagemang. Påverkansarbete för säkra vägar Internationellt engagemang Påverkansarbete för säkra vägar Påverkansarbete för säkra vägar Vill du engagera dig i Rädda Barnens internationella påverkansarbete? Nu lyfter vi frågan om barn på flykt från

Läs mer

SUO 2016:13 Palett för ett stärkt civilsamhälle

SUO 2016:13 Palett för ett stärkt civilsamhälle SUO 2016:13 Palett för ett stärkt civilsamhälle Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, är

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Kommittéprotokoll. Område 9. Partistämman Öppenhet mot omvärlden migration, asyl, integration 5. Datum: LEDAMÖTER: Ordförande

Kommittéprotokoll. Område 9. Partistämman Öppenhet mot omvärlden migration, asyl, integration 5. Datum: LEDAMÖTER: Ordförande OMRÅDE: Kommittéprotokoll Partistämman 2009 Område 9 SIDANTAL: Öppenhet mot omvärlden migration, asyl, integration 5 LEDAMÖTER: Datum: 2009-05-08 Ordförande Partistyrelsen Riksdagsledamot Regeringskansliet

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

När får jag mitt bistånd (V)?

När får jag mitt bistånd (V)? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR När får jag mitt bistånd (V)? Beslut och domar enligt SoL och LSS som inte har verkställts i Kalmar län 31 december 2004 Meddelande 2005:26 När får jag mitt bistånd

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37)

Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37) 2015-10- 08 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm (e- post till ju.l7@regeringskansliet.se) Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37) Frågor om situationen

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Fattiga EU-medborgare en politik med både hjärta och hjärna

Fattiga EU-medborgare en politik med både hjärta och hjärna Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:1482 av Fredrik Malm m.fl. (FP) Fattiga EU-medborgare en politik med både hjärta och hjärna Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Analys av partiernas svar på Handikappförbundens tio krav Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Var femte väljare har en funktionsnedsättning. Handikappförbundens 39 medlemsförbund

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 november 2014. SFS 2014:1400 Utkom från trycket den 5 december 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 att 4

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad

Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad 1 (6) Fastställd av kommunfullmäktige 2016-03-15 Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad Bakgrund 2008 fattades ett regeringsbeslut som kom att

Läs mer

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Motverka i Borås Stad Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder i riktning

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Rätten att söka skydd

Rätten att söka skydd Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2974 av Johanna Jönsson m.fl. (C) Rätten att söka skydd Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna rätten

Läs mer