Kvinnofrid - erfarenheter och visioner Nationell kvinnofridskonferens den september Scandic Star i Sollentuna

Transkript

1 Kvinnofrid - erfarenheter och visioner Nationell kvinnofridskonferens den september Scandic Star i Sollentuna I år är det 10 år sedan kvinnofridsreformen trädde i kraft vilket alla inom Nationell myndighetssamverkan för kvinnofrid vill uppmärksamma. Vad har vi lärt oss, vilka nya idéer finns och hur bör/vill vi arbeta i framtiden? Under konferensen kommer många exempel på kvinnofridsarbete att presenteras med fokus på framgångar och vändpunkter, men också på lärorika bakslag. Konferensen syftar till att ge ytterligare inspiration för kvinnofridsarbete och fortsatt samverkan genom att också vara en arena för möten mellan olika professioner, för nätverkande och brobygge mellan teori och praktik.

2 Kvinnofrid - erfarenheter och visioner Nationell kvinnofridskonferens den september Dag 1, 18 september Kaffe och registrering Välkomna! Konferensen inleds av Karin Alfredsson, journalist, författare och moderator för konferensdagarna. Karin skrev den första faktaboken på svenska om våld mot kvinnor Den man älskar agar man?"(1979) Män, maskulinitet och våld The Macho Paradox: Why some men hurt women and how all men can help Jackson Katz, internationellt erkänd för sitt nyskapande våldsförebyggande arbete med män och pojkar inom skola, idrottsrörelse och militären i USA. Han är forskare, utbildare, författare, filmskapare och grundare av the Mentors in violence prevention program. Föreläsningen sker på engelska utan tolkning Seminarieblock 1 med parallella seminarier 1. Makt, våld och manlighet om genusperspektiv på förebyggande arbete mot våld Emma Lundqvist och Karolin Röcklinger, utbildningsledare för utbildningsmaterialet Ingen ser oss om förebyggande arbete mot våld i nära relationer berättar om materialet och erfarenheter av primärpreventivt arbete mot mäns våld inom skola och yrkesliv 2. Beskyddaren som förövare? Kroppspolitik och manlig dominans Maud Eduards, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, som forskar om kön, makt och kvinnors handlingsutrymme. Hennes senaste bok har titeln Kroppspolitik. Om moder Svea och andra kvinnor 3. Våld i samkönade relationer Carin Holmberg, fil.dr. i sociologi och anställd på RFSL:s Brottsofferjour, som tillsammans med Ulrica Stjernqvist har skrivit Våldsamt lika och olika om våld i samkönade parrelationer 4. Hot- och riskbedömningar ur olika praktikers perspektiv Lina Blombergsson, enhetschef och Elisabeth Såsser, socionom, Rinkeby - Kista kvinnofridsenhet diskuterar med Mikael Hiljegren, kriminalinspektör, länskriminalpolisen Stockholm och Lars Widén, polisinspektör Södertörns polismästardistrikt, Stockholm 5. G(l)ömda om gömda och hotade barns och kvinnors vardag Mona Eliasson, professor i psykologi, Gävle universitet, berättar om studien om kvinnor och barn med skyddade personuppgifter

3 6. Vad kostar våld i nära relationer? Katarina Weinehall, fil.dr. och lektor vid juridiska institutionen på Umeå universitet, som bland annat skrivit rapporten Räkna med kostnader en fallstudie om mäns våld mot kvinnor, och Elis Envall, utredare på Socialstyrelsen, som ansvarat för Socialstyrelsens rapport Kostnader för våld mor kvinnor. En samhällsekonomisk analys 7. Arbete med våldsamma män inom Kriminalvården Mari-Anne Tobiasson, programsamordnare för Kriminalvårdens nationella program IDAP, och Hanna Harnesk, leg. psykolog, Kriminalvården 8. Erfarenheter av arbete med våldsbenägna män Hans Åberg, leg. psykolog, leg. psykoterapeut och verksamhetsansvarig vid Mansmottagningen i Uppsala och Owe Sjölander, socionom och samordnare för Kriscentrum för män i Malmö 9. Sex och ansvar hur ser det ut och hur borde det se ut? Madeleine Leijonhufvud, professor emerita i straffrätt vid Stockholms universitet, som i Kvinnofridsutredningen och många andra texter väcker frågor om juridikens gränser och värderingar 10. Kriminalisering av sexköp ett perspektivskifte med konsekvenser för arbetet mot trafficking Jenny Westerstrand, jur.kand. och doktorand vid Uppsala universitet, i slutfasen på arbetet med avhandlingen Mellan mäns händer feministiska diskurser om prostitution och trafficking och den folkrättsliga regleringen Lunch Samverkan för kvinnofrid framgångsfaktorer och framtidsfrågor - Kvinnofridsprogrammet i Malmö, Margot Olsson, samordnare, Malmö stad - Rinkeby - Kista Kvinnofridsenhet, Lina Blombergsson, enhetschef - Relationsvåldcentrum, RVC i Stockholm, Åsa Frostfeldt, projektledare Kaffe Seminarieblock 2 med parallella seminarier 1. Kvinnofridsprogrammet i Malmö och projektet Karin i utveckling Anna Gustavsson, kriminalkommissarie vid polismyndigheten i Skåne och chef vid familjevåldsroteln i Malmö och Margot Olsson, samordnare och utvecklingssekreterare i Malmö stad, som under 10 år lett det effektiva, prisade och expanderade samarbetet

4 2. Relationsvåldscentrum i Stockholm ett ärende som exempel på samverkan Åsa Frostfeldt, projektledare och Åsa Dahlenborg, socionom, båda vid RVC, samt Karin Antonson, brottsoffersamordnare vid Västerortspolisen och Elisabeth Brandt, relationsvåldsspecialist vid Västerorts åklagarkammare 3. Framgångsrikt Kvinnofridsarbete inom socialtjänsten erfarenheter från Rinkeby - Kista Kvinnofridsenhet Lina Blombergsson, enhetschef och Ulrika Sandberg, socionom 4. Omhändertagande av sexualbrottsoffer och samverkan inom hälso- och sjukvården Åsa Witkowski, verksamhetsansvarig, Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK och Lotta Sundström, kammaråklagare, Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK 5. Brottsoffersluss att skydda brottsoffer och förhindra återfall i brott Hanna Harnesk, leg. psykolog och Monika Nielsen, kriminalvårdare, Brottsofferslussen berättar om Kriminalvårdens utvecklingsprojekt 6. Hedersrelaterat våld att se och hantera risker i mötet med utsatta flickor Sara Högdin, fil.dr. i socialt arbete, Stockholms universitet, ger en bild av omfattningen av föräldrars sociala begränsningar av sina barn och hur hedersförtryck kan uppmärksammas i skolan. Azam Qarai, Kvinnors nätverk & Linna-mottagningen, berättar om sitt vardagsarbete med flickor som utsatts för hedersrelaterat våld 7. Relationsvåldsspecialisternas roll för samverkan och metodutveckling i förundersökningar som rör brott inom relation Marianne Ny, vice överåklagare och Eva Bloch, kammaråklagare, Åklagarmyndigheten Utvecklingscentrum Göteborg 8. Lokalt personsäkerhetsarbete för brottsoffer Mikael Hiljegren, kriminalinspektör, länskriminalpolisen Stockholm och Lars Widén, polisinspektör, Södertörns polismästardistrikt, Stockholm, redogör för och diskuterar polismyndighetens lokala arbete med skydd och stöd till utsatta brottsoffer 9. Hur drabbas barn av våld i familjen och vilket stöd behöver de? Erfarenheter från BUP Bågen gällande behandling och samverkan kring våldutsatta barn Anna Norlén, enhetschef, leg. psykolog och psykoterapeut, BUP Bågen, Stockholm Paus, ledig tid Teater med Tage Granit Middag

5 Dag 2, 19 september Jämställdhetsperspektiv på kvinnofridskränkning mannens ansvar med straffrätten som exempel Monica Burman, universitetslektor, juridiska institutionen på Umeå universitet, som har skrivit avhandlingen Straffrätt och mäns våld mot kvinnor. Om straffrättens förmåga att producera jämställdhet Kaffe Seminarieblock 3 med parallella seminarier 1. Uppbrottsprocessen när går hon och hur kan omgivningen stötta? Viveka Enander, doktorand vid institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, som tillsammans med Carin Holmberg skrivit boken Varför går hon? Om misshandlade kvinnors uppbrottsprocesser 2. Påtala, tala om, tala med, eller tiga vittnens reaktioner vid övergrepp mot äldre Christen Erlingsson, med. dr, Humanvetenskapliga institutionen på Högskolan i Kalmar, som skrivit avhandlingen Elder abuse explored through a prism of perceptions: Perspectives of potential witnesses 3. Hur kan myndigheter och organisationer stödja varandra för att möta individer utsatta för hedersrelaterat våld? Juno Blom, utvecklingssamordnare, Länsstyrelsen, Östergötland 4. Var går gränsen? Om våldtäkt, tjatsex och arbete med unga sexualbrottsoffer Josefin Grände, utbildare och författare, tidigare verksam bland annat i Team för Våldtagna kvinnor och med Operation Kvinnofrids kampanj okejsex.nu 5. Misshandlade invandrarkvinnor deras handlingar och val i ljuset av ett genusperspektiv Grazyna Lenardt, fil.dr. i psykologi, Uppsala universitet. Passet genomförs tillsammans med Sahra Bargadle, Tensta kvinnojour, Olika sätt - Olika länder. 10 års arbete med våldutsatta barn och unga tjejer 6. En nationell kvinnofridslinje efterfrågan och erfarenheter Åsa Witkowski, verksamhetsansvarig och Annika Björck, utbildningschef, Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK 7. Barnahus uppföljning av försöksverksamheten Berith Josefsson, utredare på Socialstyrelsen, Katarina Olsson, kammaråklagare vid Åklagarmyndigheten, Utvecklingscentrum Göteborg och Malin Källström, kommissarie vid Rikspolisstyrelsen

6 8. Brott och övergrepp mot kvinnor med funktionshinder Denise Malmberg, universitetslektor, centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet och Kicki Nordström, Synskadades riksförbund. 9. Fristad från våld erfarenheter från FRIBO, akutboende för våldsutsatta kvinnor med missbruk Rolf Nilson, bostadssamordnare, Malmö stad 10. Barn i eller utanför rätten reformer utan genomslag och utan samverkan för barn som bevittnat våld? Gudrun Nordborg, jurist och informationschef på Brottsoffermyndigheten Lunch Beskyddade, osynliga eller oskyddade offer? Professionellas bemötande av utsatta barn Maria Eriksson, fil.dr. i sociologi, Uppsala Universitet, med omfattande tidigare forskning och här även med helt nya forskarrön Kort bensträckarpaus i konferenssalen Visioner inför framtidens kvinnofridsarbete vilka nya idéer finns och hur bör/vill vi arbete i framtiden? Moderator Karin Alfredsson På framtidsspaning för kvinnofrid! Sveriges Kvinnojourers Riksförbund, SKR, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, ROKS, och Brottsofferjourernas Riksförbund, BOJ, ger oss uppmaningar och goda idéer för framtidens kvinnofridsarbete Var är vi om 5 år? Panelsamtal med ministrar Ett samtal mellan Maria Larsson, äldre- och folkhälsominister och Nyamko Sabuni, integrations- och jämställdhetsminister Slut, för denna gång