Kartläggning: Våld i nära relation i Malmö stad 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kartläggning: Våld i nära relation i Malmö stad 2012"

Transkript

1 Kartläggning: Våld i nära relation i Malmö stad 2012 Sociala Resursförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Emma Söderström, Margot Olsson Sociala resursförvaltningen Kvinnofridsprogrammet

2 Innehållsförteckning Kartläggning: Våld i nära relation i Malmö stad Bakgrund... 3 Metod... 4 Disposition... 4 Resurser... 5 Kriscentrum boende... 5 Kriscentrum boende Heder... 5 Kriscentrum Samtalsmottagning... 6 Koncept Karin... 6 Fribo... 8 Social jour... 8 Kriminalvården... 8 Kvinnokliniken... 9 Kvinnojourerna... 9 ATIM kvinnojour... 9 FemCenter... 9 Malmö Kvinnojour Tjejjouren Kvinnorättsförbundet Tänk om! Övriga föreningar Statistik Våld i hemmet - Socialtjänsten Barnmisshandel Kostnader för våldet i Malmö Kvalitativt material Behov och utvecklingsmöjligheter Slutsatser Resurser Särskilda grupper Förebyggande arbete Samverkan Statistik Utbildning Uppföljning, kvalitetssäkring Sociala Resursförvaltningen Kartläggning: Våld i nära relation i Malmö stad 2012

3 Bakgrund Kommunfullmäktige i Malmö antog 1999 Handlingsprogram för insatser vid våld mot kvinnor och barn i Malmö. Detta reviderades och godkändes i kommunfullmäktige 2007 och gäller till och med En ny plan ska utformas under Programmet från 2007 bygger på uppgifter som var aktuella när handlingsprogrammet antogs, därför behövdes en ny kartläggning av omfattningen av problemet, hur behoven för verksamheter och för målgrupperna ser ut nu, samt vilka ytterligare insatser som måste göras för att åtgärda eventuella brister. Den här kommunövergripande kartläggningen kan användas som underlag för denna nya plan. Planen kan gälla för de närmaste fem åren med början 2013 och finnas med i kommunens löpande planeringsarbete och årsanalyser. Kartläggningen är gjord genom insamling av statistik, enkäter och intervjuer med kommunen, polis, hälso- och sjukvård, kriminalvård, föreningar samt andra myndigheter och organisationer. De samverkansgrupper och nätverk som finns i Malmö gällande våld mot närstående har även de involverats i arbetet. Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem, ett folkhälsoproblem och ett brott. Under 2012 mördades 4 kvinnor och en man av en person i nära relation till offret i Malmö. I Sverige dödas i genomsnitt 17 kvinnor per år av en man som de har eller haft en nära relation med och detta är en siffra som varit ungefär samma de senaste 30 åren. (Brå Rapport 2007:6 Utvecklingen av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer). Både våldsutövare och våldsutsatt kan vara en kvinna eller en man, det är dock absolut vanligast att en kvinna är den våldsutsatta och mannen är våldsutövare. Våld kan finnas i samkönade och olikkönade relationer. Våldet mot kvinnor av män är i stor utsträckning ett strukturellt samhällsproblem som har rötter i genusordningen, men kan självklart vara också ha en individuell bakgrund. Våldet mot män däremot är mer av individuell karaktär och beror i högre grad på individuell problematik. Många av verksamheterna som specifikt arbetar med denna typ av brott i Malmö riktar sig enbart till våldsutsatta kvinnor, där behoven är påtagligt större gällande exempelvis skyddsbehov osv. Enligt en nationell kartläggning av våld och kränkningar mot barn Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige, gjord 2011 visar att ca 7-8 % av föräldrarna i Sverige har en positiv syn på kroppslig bestraffning. 14 % av niondeklassarna anger att de blivit slagna någon gång av sina föräldrar och 3 % att detta hänt många gånger. Den i särklass största riskfaktorn för kropplig bestraffning är om det förekommer våld mellan de vuxna i familjen. Varje år sker ungefär 5 barnamord, lika många flickor som pojkar, denna siffra har varit ungefär likadan sedan 90-talet. Mörkertalet inom våld i nära relationer är troligtvis stort och svårt att närma sig. Nationellt räknar man med att mellan en tredjedel och en femtedel av brotten (beroende på typ av brott) anmäls. Grov misshandel anmäls oftare än 3 Sociala Resursförvaltningen Kartläggning: Våld i nära relation i Malmö stad 2012

4 hot och trakasserier, och brott i nära relation antas anmälas i lägre grad än andra brott. (Brå Rapport 2007:14 Nationella trygghetsundersökningen) Enligt Brås statistik från 2011 uppskattas att ca 80 % av brotten mot kvinnor aldrig kommer till polisens kännedom. Det finns i dagsläget inget uppskattat mörkertal för män som utsätts för våld i nära relation. Troligt är att det är högt, då det kan vara svårt för en man att berätta om att han blir utsatt för våld av en kvinnlig närstående för att det strider mot de stereotypa könsbundna normer som finns för män och kvinnor i samhället. År 2012 i Malmö anmäldes 528 fall av misshandel mot kvinna, och 106 fall av misshandel mot män, över 18 år, i nära relation med offret 1. Om mörkertalet stämmer i Malmö skulle det då uppskattningsvis röra sig om ca 2640 kvinnor bara i Malmö som drabbas av misshandel av närstående och ett stort antal av dessa kvinnor kommer inte i kontakt varken med socialtjänst eller med polis. Lägger man till övriga brottsrubriceringar som grov kvinnofridskränkning och olaga förföljelse handlar det om ytterligare ca 415 kvinnor, inklusive mörkertal. Sexualbrott och olaga hot är inte inkluderade i den statistiska delen av kartläggningen. Metod Statistik har insamlats och analyserats från olika källor; Procapita är ett handläggnings- och dokumentationssystem som används inom individ- och familjeomsorgen i Malmö stad. Statistik från Brottsförebyggande rådet visar Kriminalstatistiken, och där ingår ärenden som handläggs av polis, åklagare, tull, domstol och kriminalvård. Skaderegistret är sjukvårdens register över bland annat antal våldsskador som kommer in till akutsjukvård och sjukhus. Primärvården (vårdcentraler etc.) finns inte med i systemet. En enkät har skickats ut till skolor, förskolor, polis, åklagare, familjerättsbyrå, hälso- och sjukvård, socialtjänst, föreningar osv. 39 svar har inkommit och sammanställts. Intervjuer har också utförts med olika representanter från olika verksamheter för att få en djupare och bredare kunskap om olika organisationers uppfattning om omfattning av problemet, samverkan, övriga behov osv. På grund av projektets tidsbegränsning har ingen brukarundersökning inom ramarna för denna kartläggning gjorts, men medel är sökta för ett projekt kring brukarinflytande under 2013, ett behov som också framkommit under denna kartläggning. Disposition Rapporten beskriver först under resurser vilka resurser som finns i staden och vem som gör vad. Under statistik redovisas sedan statistik från Procapita, Brå, Skaderegistret osv. Efter det beskrivs resultaten av den kvalitativa undersökning som gjorts och vad som kommit fram i enkäter och intervjuer i kartläggningen. Avslutningsvis finns under rubriken slutsatser en sammanfattning av de vidare behovsområden som kommit fram i analys av statistik och det kvalitativa materialet. 1 Detta enligt Brottsförebygganderådets preliminära statistik för Sociala Resursförvaltningen Kartläggning: Våld i nära relation i Malmö stad 2012

5 Resurser De resurser som redovisas nedan är de som arbetar specifikt inom området våld i nära relation/kvinnofrid. Utöver dessa pågår ett aktivt arbete inom många verksamheter inom såväl olika kommunala förvaltningar och verksamheter som i andra myndigheter och i frivilliga organisationer. Vissa verksamheter vänder sig bara till våldsutsatta medan andra har kontakt med både utsatta och personer som använder våld. Malmö stads kommunövergripande verksamheter för kvinnofrid är samlade på Sociala resursförvaltningen under Kriscentrum Malmö. I Kriscentrum Malmö ingår både boenden och öppna mottagningar: Kriscentrum, boende Kriscentrum, boende, Heder Kriscentrum, Samtalsmottagningen Koncept Karin Kriscentrum boende är kommunens skyddade boende för våldsutsatta kvinnor och barn med skyddsbehov. Boendet har 9 rum för kvinnor och barn med skyddsbehov samt tre utflyttningslägenheter med fyra platser. Utsatta män kan vid behov få bo i lägenheterna. I februari 2013 tillkommer gruppboendet Borgen på annan adress med plats för 4 kvinnor och barn. Kriscentrum boende har personal dygnet runt. På gruppboendet kommer det att vara personal på dagtid. Kriscentrum boende har också en jourtelefon som är bemannad dygnet runt. Dit ringer både kvinnor, anhöriga och myndighetspersoner som behöver råd i olika ärenden som handlar om våld i nära relation. Verksamheten erbjuder krisbearbetande och rådgivande samtal på boendet både för kvinnor och för barn. Så här ser det totala antalet boende ut de senaste 3 åren kvinnor 81 barn kvinnor 74 barn kvinnor 59 barn Beläggningen på boendet var i snitt 97 % under år Anledningen till att antalet kvinnor har minskat på Kriscentrum de senaste två åren är att under 2011 genomfördes en flytt till ett nytt skyddat boende och under 2012 har kvinnorna haft mycket stort skyddsbehov och därför fått bo kvar längre på boendet. Ett annat problem är de allt större svårigheterna att hitta lägenhet i Malmö. När man har flyttat ut erbjuds kvinnorna några uppföljande samtal och gruppverksamhet. Kriscentrum boende Heder är ett HVB som vänder sig till unga flickor och kvinnor mellan 16 och 22 år utan barn med hedersproblematik och som har ett skyddsbehov. De unga kvinnorna är placerade där på bistånd enligt SoL eller LVU. Även andra kommuner kan placera på boendet. Förutom skyddet erbjuder även detta boende stöd och bearbetande krissamtal. De hjälper också flickorna/kvinnorna att planera för sin framtid i samarbete med handläggande stadsdelförvaltning. De unga kvinnornas skyddsbehov är ofta mycket stort och 5 Sociala Resursförvaltningen Kartläggning: Våld i nära relation i Malmö stad 2012

6 många av dem flyttar vidare någon annanstans i Sverige och blir därför inte kvar i boendet under så lång tid. År Antal placerade Varav under 18 år flyttade verksamheten till en ny del av staden som visade sig lämpligare för målgruppen. Det har inneburit att antalet placeringar har ökat då fler stadsdelar med hög andel utsatta nu kan placera där. Kriscentrum, boende Heder har en mer ojämn beläggning. Under 2012 hade man i snitt 8 personer per månad boende och beläggningen har varierat från 94 % (februari) till 33 % (oktober och november). En anledning till detta kan delvis vara att det handlar om omyndiga flickor som är mycket beroende av att omgivningen uppmärksammar deras situation och behov. Flickor och unga kvinnor kan vara mer beroende av sin familj och det kan därför vara extra problematiskt att bryta kontakten med den. Kriscentrum Samtalsmottagning erbjuder kostnadsfri rådgivning, stöd, krisbearbetning och behandling för de som lever eller har levt i en relation med våld eller risk för våld. Till samtalsmottagningen kan både våldsutsatta och våldsutövare samt barn som upplevt våld komma. De har ambitionen att nå alla i familjen. Verksamheten är en sammanslagning av den tidigare rådgivningen på Kriscentrum för kvinnor respektive Kriscentrum för män och flyttade till gemensamma lokaler i början av Under året har de tagit emot 139 män och 193 kvinnor. 110 är män som utövat våld eller är i riskzonen och 22 män som blivit våldsutsatta. Resten har övrig problematik. Av de 193 kvinnorna var 176 våldsutsatta, 7 våldsutövare och resten av kvinnorna hade annan problematik. 9 flickor och 5 pojkar har också haft kontakt med verksamheten. Vid sammanslagningen fanns inte medel till fler än fem tjänster på mottagningen. Detta har inneburit att man inte kunnat ta emot alla som vänt sig dit och långa köer har byggts upp. I december 2012 var det ca 60 personer i kö. Möjligheten till förebyggande arbete har varit begränsad. Inför 2013 har man fått två ytterligare tjänster vilket bedöms motsvara behovet. Koncept Karin är en fysisk plats där polisens brottsutredande verksamhet tillsammans med socialtjänst, åklagare, kriminalvård samt läkare från rättsmedicinalverket finns under samma tak. Miljön på Koncept Karin är anpassad efter de utsattas behov för att skapa en lugn och trygg plats för både barn och vuxna. Idén är bland annat att förenkla för den som vill polisanmäla ett brott i nära relation eller sexuellt våld samt förstärka samverkan mellan olika myndigheter. Utöver den brottsutredande verksamheten får de som är utsatta för brott råd och stöd innefattande riskbedömning, psykosocialt stöd och vid behov hjälp till skyddat boende. Även barnen och de misstänkta förövarna erbjuds hjälp. Polisområde Malmö omfattar Malmö stad och Burlövs kommun. Polisen har förlagt sitt utredningsarbete avseende våld i nära relation och sexuella övergrepp till koncept Karin. Under 2012 handlade de 1944 ärenden på familjevåldssektionen varav 644 var barnärenden (ibland gäller ett ärende flera 6 Sociala Resursförvaltningen Kartläggning: Våld i nära relation i Malmö stad 2012

7 barn). Åklagarmyndigheten har särskilda familjevåldsåklagare som leder förundersökningarna och som dagligen kommer till Karin. Drygt 30 % av anmälningarna för misshandel mot kvinnor samt ca 15 % av barnärendena ledde till åtal under Det gjordes 665 ansökningar om kontaktförbud i Polisområde Malmö, majorieteten avsåg relationsärenden. 191 beviljades fick socialsekreterarna på Koncept Karin in 832 ärenden avseende målsägande, varav 771 avsåg kvinnor och 61 män. Antal inkommande misstänkta var 208 män och 12 kvinnor. Att antalet misstänkta som socialsekreterarna får kontakta inte överensstämmer med målsägarna beror på sekretessreglerna. Dessa föreskriver att de misstänkta måste tillfrågas om de vill ha kontakt med socialtjänsten, medan de utsatta kan kontaktas direkt som en del av skydds- och riskbedömningen. År Utsatta kvinnor Utsatta män Under 2011 var antalet misstänkta/målsägande män som var intresserade av kontakt 126 stycken. Av dessa hade 91 kontakt både per telefon och genom besök. Endast ett fåtal var utsatta, majoriteten var misstänkta. Från och med 2012 är statstiken helt könsuppdelad. Koncept Karin har ökat sina kontakter mycket från åren innan trots att antalet brott inte ökat i samma grad. Varför är oklart, men beror troligen dels på att alla relationsvåldsärenden tidigare inte hanterats av polisen på Koncept Karin, dels på det utökade och mer välfungerande samarbetet mellan polis och socialtjänst. Inom ramen för Koncept Karin finns Kriscentrum för barn och ungdom för barn som utsatts för våld av närstående eller sexuellt våld. Barn som bevittnat våld ingår i målgruppen. Både barnen och deras föräldrar erbjuds hjälp. Personalen arbetar också med riskbedömning och behandling av unga sexualförövare. Det sker dagliga samråd mellan polis, kriscentrum och berörd stadsdelsförvaltnings Individ och familjeomsorg där det planeras vilka åtgärder som ska göras, vem gör vad och när. I behandlingen använder de sig främst av metoden KIBB - kognitiv integrerad behandling vid barnmisshandel hade de 123 nya barn och 98 föräldrar i behandling. Av de barn som aktualiserades 2012 var 300 flickor och 289 pojkar. Antal barn på barnkriscentrum de senaste 3 åren: År Antal barn Som framgår av statistiken ovan har både de vuxna målsägarna och barnärendena ökat kraftigt. Detta kan vara ett resultat av ökad informationsspridning från bland annat Koncept Karin angående anmälningar 7 Sociala Resursförvaltningen Kartläggning: Våld i nära relation i Malmö stad 2012

8 och kring problematiken, framför allt till skolor, och Individ- och familjeomsorgspersonal. Fribo är ett kommunövergripande akutboende för hemlösa, våldsutsatta, missbrukande kvinnor i Malmö. Det ligger på Rönnbacken, ett dygnsboende för hemlösa kvinnor. Utöver den ordinarie personalen på Rönnbacken har kommunen anställt två socialsekretare som finns tillgängliga på dagtid för att ge stöd till kvinnorna. Dessa kan komma direkt till Fribo, inget bistånd behövs. Fribo har under 2012 haft 225 placeringar, 100 olika kvinnor, och de bor i genomsnitt 4.3 dag på Fribo. 11 av de boende har inte tillhört Fribos målgrupp hemlösa våldsutsatta missbrukande kvinnor även icke missbrukande kvinnor placeras där akut vid platsbrist på övriga boenden. Både antalet placeringar och kvinnor ökade Under 2011 hade Fribo 176 placeringar. Kvinnorna som besökt Fribo är mellan 18 och 87 år. Oftast blir kvinnorna hänvisade till Fribo av social jour, eller så kommer de själva till verksamheten. En anledning till ökningen är troligen är att Fribo blir mer och mer välkänt och att man har högt förtroende i målgruppen. Social jour hanterar akuta sociala ärenden utanför kontorstid och de för egen statistik över hur många ärenden av kvinnomisshandel de handlägger. Under 2012 hade man 208 fall (jämfört med 165 under 2011) av våld mot kvinnor samt 93 ärenden om hedersproblematik. Social jour har även börjat föra statistik över lämpliga och olämpliga placeringar från och med juli år Under de sex månaderna fram till sista december 2012 gjordes 21 placeringar av våldsutsatta kvinnor och 6 på grund av hedersvåld. 10 av dessa har bedömts som olämpliga, vilket innebär att skydds- och stödbehovet inte kan tillgodoses exempelvis genom att kvinnor med skyddsbehov placeras på Fribo fast inte missbruk varit aktuellt, eller på hotell då alla platser på skyddat boende är upptagna. Kriminalvården har genom IDAP (Integrated Domestic Abuse Program) ett behandlingsprogram för män som är dömda för att ha utsatt sin nuvarande eller dåvarande partner för misshandel eller annan typ av kontrollerande beteende. Programmet finns på frivården i Region Syd och även på fängelser. Kriminalvården har en person som arbetar deltid på Koncept Karin med att utveckla samverkan med övriga verksamheter, besök i häktet samt personutredningar på misstänkta förövare. Antal män som genomgått behandling i IDAP: År Antal män Den stora ökningen av deltagare i IDAP berodde delvis på uppsökande arbete på Häktet Malmö och samverkan på Koncept Karin, men också på att man organiserat sig annorlunda på Malmö Frivård. Sjukvården tillhör Region Skåne. De har ingen specifik mottagning eller klinik avseende våld. Kvinnorna och männen kan komma till alla kliniker beroende på vilken skada de har. De kliniker/verksamheter som bedöms ha flest besökare är Primärvården, akutkliniken, kvinnokliniken och psykiatrin inklusive 8 Sociala Resursförvaltningen Kartläggning: Våld i nära relation i Malmö stad 2012

9 Beroendecentrum. I primärvården ingår Ungdomsmottagningarna och barnhälsovården. Ungdomsmottagningarna har tidigare haft ett särskilt hedersprojekt för att få mer kunskap om problematiken och bli bättre på att möta flickorna och pojkarna. Kvinnokliniken är en del av Skånes Universitets Sjukhus (SUS) och erbjuder akut och planerad vård i såväl sluten- som öppenvårdsform. Kliniken erbjuder komplett vård inom hela specialiteten obstetrik och gynekologi. Där mottager man alla sexualbrott, våldtäkter etc. mot kvinnor. Kuratorerna ger stöd till kvinnor som utsatts. Alla kvinnor ska få erbjudande om tid för samtal. Sexologerna vidareutbildade barnmorskor erbjuder också uppföljning av de prover som tas vid undersökningen av det sexuella övergreppet, så att kvinnan kan få besked om eventuella smittsamma sjukdomar hade kliniken på sin akutmottagning totalt besök varav 72 besök handlade om sexuellt övergrepp/våld var besöken varav 94 handlade om sexuellt våld. Kvinnojourerna i landet har under 2012 tagit emot 105 kvinnor och 5 män från Malmö i sina boenden. Kvinnojourerna har boenden på hemlig adress men har i allmänhet inte personal dygnet runt. Kvinnojourerna är frivilliga organisationer som själva avgör vilket stöd föreningen erbjuder. Vilken hjälp man får skiljer sig därmed mellan olika kvinnojourer, vissa erbjuder i första hand boenden medan andra också ger ett mer omfattande stöd till både kvinnor och barn. Kvinnojourerna finansieras främst av kommunala och statliga bidrag samt avgifter i samband med placeringar. Vissa jourer har anställd personal med socionom- eller beteendeutbildning medan andra främst drivs av ideella krafter. Alla jourer i Malmö har utbildad personal. ATIM kvinnojour och Femcenter kan ta emot akuta placeringar på kvällar och helger. Alla jourer har lägenheter som ligger på hemlig adress och betecknas därför som hemliga boenden. Ingen av jourerna i Malmö har personal dygnet runt, vilket skiljer dem från de kommunala boendena. Kvinnojourerna tar emot kvinnor från hela landet. Dels på grund av säkerhetsskäl och dels beroende på platsbrist placerades drygt hälften av de kvinnor som kom till en kvinnojour på en jour utanför Malmö. ATIM kvinnojour har 8 platser i hemligt boende och målgruppen är alla våldsutsatta kvinnor inklusive barn under 18 år. Jouren har på uppdrag av Malmö stad även en plats för papperslösa kvinnor och deras barn. Under 2012 har de haft 23 boende kvinnor samt 22 barn under året. Jouren erbjuder akutoch stödsamtal, barn mamma aktiviteter och barnpassning samt andra aktiviteter både för barn och vuxna. Man har också en öppenvårdmottagning som haft ca 190 samtal och jouren har haft 885 kontakter (telefonsamtal, sms, mail osv.) under kvinnor har blivit nekade plats under det senaste året på grund av platsbrist FemCenter har 6 platser i hemligt boende och målgruppen är främst kvinnor med utländsk härkomst, man har särskild kompetens gällande så kallat hedersvåld. Verksamheten är uppdelad i två delar, KvinnoCenter som har plats för tre kvinnor och upp till sex barn och TjejCenter som erbjuder tre platser till kvinnor utan barn. Verksamheten erbjuder bland annat stöd- kris och motivationssamtal, aktiviteter, barnaktiviteter osv. Under 2012 har FemCenter hjälpt 363 kvinnor i form av boende, stödsamtal (kan vara via telefon), 9 Sociala Resursförvaltningen Kartläggning: Våld i nära relation i Malmö stad 2012

10 öppenvårdsinsatser och juridisk rådgivning (statistiken kan dock vara missvisande, eventuellt kan ett fåtal kvinnor räknats in två gånger på grund av brister i statistikförandet) Man har under denna tid haft kontakt med ungefär 45 barn. Vid 124 tillfällen har jouren nekat kvinnor boendeplats pga. platsbrist. Vid ytterligare 39 tillfällen har de nekat kvinnor plats av andra orsaker än platsbrist, som att kvinnan varit under 18 eller på grund av missbruk eller sjukdom etc. Malmö Kvinnojour har 6 platser i hemligt boende, de har även en öppen mottagning och jourtelefon. Fram till , hade man under året 524 nya samtal med kvinnor på telefon och 1292 återbesök för samtal. De har också haft 71 krissamtal med barn som bor på boendet eller som kommit med sin mamma till den öppna mottagningen. Jouren erbjuder gruppsamtal och individuella samtal samt aktiviteter för kvinnor och barn. De arbetar också utåtriktat för att sprida information gällande våld i nära relationer och kvinnojourens verksamhet. Vid 57 tillfällen har man nekat kvinnor boendeplats. Tjejjouren vänder sig till våldsutsatta kvinnor mellan 12 och 30 år. Majoriteten av de hjälpsökande är mellan 16 och 20 år. De arbetar mycket med kunskapsspridning, opinionsarbete och förebyggande arbete. Under 2012 har 915 stödåtgärder (stödsamtal via mail, sms, telefon samt möten) utförts för unga kvinnor. Av de som hört av sig till jouren har 189 unga kvinnor berättat om fysiskt våld, och ibland handlar det om barn som bevittnat våld (inte själva blivit utsatta). Tjejjouren har också under året bland annat anordnat en föreläsningsdag för socialtjänst, skolor, kuratorer angående tjejer/unga kvinnor som använder sex som självskadebeteende. Kvinnorättsförbundet erbjuder genom Träffhuset också aktiviteter till våldsutsatta kvinnor och deras barn. Detta för att bryta kvinnorna och barnens isolering samt knyta nya kontakter med andra i liknande situation. 93 kvinnor har deltagit i träffhusets aktiviteter under Kvinnorna erbjuds allt från målning, gympa, massage och ansiktsbehandlingar till föreläsningar om kvinnokamp och historia. Barnen har erbjudits sagoläsningar, skridskoåkning, utflykter osv. Personalen på Träffhuset har också kommit till kvinnojourerna och Kriscentrum och utfört aktiviteter i boendena. Tänk om! är en förening som arbetar för att motverka hedersrelaterat våld med kopplingar till missbruk och kriminalitet. Föreningen har ett nystartat stödboende med tre platser. De har under 2012 haft olika projekt, bland annat informationsspridning i skolor angående heder, missbruk, kriminalitet, familj, gränser osv. ex genom rollspel. Föreningen har också träffar vissa dagar i veckan med samtal, aktiviteter, självhjälpsgrupper osv. Under 2012 hade man 6 kvinnor placerade från socialtjänsten i sitt boende. Övriga föreningar som arbetar med förebyggande arbete i Malmö stad är bl.a. BRIS, Röda korset, Rädda barnen, RFSL Rådgivning Skåne, HOMA, Electra på Fryshuset och Enter som är en stödverksamhet på Stadsmissionen för unga tjejer. Stadsmissionen har ett kvinnoboende där det händer att våldsutsatta kvinnor placeras. 10 Sociala Resursförvaltningen Kartläggning: Våld i nära relation i Malmö stad 2012

11 Statistik Här presenteras statistik från 3 olika källor. Procapita, som är individ och familjeomsorgens handläggnings- och dokumentationssystem. Brottsförebygganderådets (BRÅ) statistik som är kriminalstatistik bland annat från Polisen på antal anmälda brott. Skaderegistret som är akutsjukvårdens register över anledningar till att man söker vård. Bifogat till rapporten finns ett appendix med ytterligare diagram. Hänvisningar till dessa sker löpande i texten nedan. Våld i hemmet - Socialtjänsten I Procapita finns flera olika rubriker som infattar våld i nära relation Hot/våld i familjen avser vuxna samt barn har bevittnat våld i sina familjer. Se appendix, diagram 1 för aktualiseringar uppdelade på kön och ålder. Har barnet själv blivit utsatt för misshandel sker aktualiseringen istället under rubriken misstänkt barnmisshandel, se avsnitt längre ner. : män kvinnor pojkar flickor Det totala antalet aktualiseringar har stadigt ökat sedan 2010 från 671 till 1110 år 2012, en ökning med nästan 40 %. Kriteriet hot/våld i familjen infördes i Procapita 2010 och om det är detta förhållande, ökad kunskap och uppmärksamhet på frågan eller en faktisk ökning av våldet är svårt att uttala sig om. Fosie stadsdel har flest aktualiseringar och därnäst Rosengård. Siffrorna avser antal aktualiseringar, och är inte relaterade till folkmängden. Se appendix för antal aktualiseringar uppdelat på stadsdelar, diagram2. Män står för ca 7 % av de aktualiserade vuxna och kvinnor för 93 %. De allra flesta aktualiseringarna angående barn som bevittnar våld kommer från polisen i samband med att kvinnan/mamman gjort en polisanmälan.. Andra vanliga källor för anmälningar är andra verksamheter/sektioner inom socialtjänsten, skolomsorg, kriminalvården och sjukvården inklusive BUP och 11 Sociala Resursförvaltningen Kartläggning: Våld i nära relation i Malmö stad 2012

12 BVC. Bland barn under 10 år är pojkar de som aktualiseras flest gånger, över 10 år är flickor något vanligare. Den familjetyp som är vanligast gällande aktualiseringar för våld/hot i familjen i Procapita är ensamstående kvinnor med barn. Se appendix, diagram 3 Under 2012 inleddes utredning enligt Socialtjänstlagen i drygt 60 % av aktualiseringarna avseende barn som bevittnat våld. År 2011 var denna siffra 40 %. Intressant är att andelen anmälningar som leder till utredning är mycket lägre gällande barn som bevittnat våld, än då anmälan avser fysisk misshandel av barnet (82 %). Konsekvenserna för barn som lever med våld är minst lika allvarliga som för dem som utsätts för eget våld. Vanliga symptom är depression, självdestruktivitet, post-traumatisk stress, aggressivitet och utanförskap. Att barnet blir mobbat eller själv mobbar andra är inte ovanligt. En anledning till att siffrorna avseende utredningar ökar kan vara att detta uppmärksammats allt mer. En annan viktig anledning till att utreda barnets situation, är att när barn och föräldrar hänvisas till specialverksamheterna inom till exempel Kvinnofridsprogrammet utan utredning, så finns inte någon möjlighet att följa upp om de faktiskt går dit och hur det går för dem. Aktualiseringarna för vuxna för gällande hot/våld i familjen avsåg främst ansökningar om boende eller annan insats. Under 2012 ledde de i 93 % av fallen till att utredning inleddes då en ansökan måste utredas. Våldet kan drabba kvinnor och män i samtliga befolkningsgrupper och samhällsklasser. Vissa grupper har dock extra stor risk för att drabbas. En sådan är missbrukande och hemlösa kvinnor. Malmö har ingått i två studier avseende dessa gruppers utsatthet för våld gjordes en undersökning av missbrukande kvinnors situation inom ramen för Mobilisering mot narkotika i Stockholm. Göteborg och Malmö och som en del av ett EU-projekt har en kartläggning genomförts om våldsutsatta hemlösa kvinnor i Wolverhampton i England, Andalusien i Spanien, Budapest i Ungern och Malmö i Sverige. Resultaten är mycket likartade. Både hemlösa och missbrukande kvinnor utsätts för omfattande fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. I båda studierna framkommer att 92 % av kvinnorna i Malmö har utsatts för våld och partner eller före detta partner är den vanligaste förövaren. 2 I enkätstudien som 103 kvinnor besvarat, uppgav 84 % att de varit utsatta för hot, 82 % att de utsatts för knytnävsslag, sparkar m.m. och 44 % att de utsatts för sexuellt våld. Majoriteten av de hemlösa kvinnorna menade att de hamnat i denna situation efter att de flytt från våldet. Att våld kan vara en stor orsak till hemlöshet bland kvinnor bekräftas också av Malmös årliga hemlöshetsundersökning. Under 2010 gjordes inga aktualiseringar på kvinnor eller män äldre än 65 år medan man under 2011 aktualiserade 4 kvinnor och 2 män över 65 år har 6 st. kvinnor över 65 aktualiserats. Denna ökning kan eventuellt förklaras med utbildningsinsatser som gjorts de senaste åren. De sista 4 åren har man utbildat över 1000 personer inom Malmö Stad i våld i nära relationer med fokus på äldre och personer med funktionsnedsättning kom en 2 Mäns våld mot missbrukande kvinnor ett kvinnofridsbrott bland andra. Rapport 8, Carin Holmberg, Goldina Smirthwaite och Agneta Nilsson. Women Rough Sleepers who are the victims on domestic violence, December Kate Moss och Paramjit Singh, University of Wolverhampton. 12 Sociala Resursförvaltningen Kartläggning: Våld i nära relation i Malmö stad 2012

13 yrkesgemensam handbok ut för personal som möter de här grupperna. Det skulle kunna vara så att utbildningssatsningarna gjort skillnad genom att öka kunskapen i problematiken, i större grad uppmärksamma våldet mot äldre. Dock handlar det om mycket få anmälningar inom denna grupp och det är därför svårt att dra några slutsatser av dessa få individer. Sjukvårdens skaderegister Enligt statistik från Skaderegistret, fanns totalt 243 individer 2011 som fått skador på grund av våld i bostadsmiljö, 141 av dessa var kvinnor, 102 var män. I denna siffra ingår all typ av våldsskador i hemmamiljö, oavsett förövare, dvs. förövaren behöver inte vara närstående. Siffror från Skaderegistret från 2012 hade vid kartläggningens slut ännu inte redovisats. Antal skador, Kvinnor i bostadsmiljö, åldrar Notera att åldersspannen inbegriper olika antal år. Fler kvinnor än män får våldskador inomhus. Den grupp kvinnor som oftast drabbas av skador till följd av våld i sitt hem är kvinnor mellan 25 och 44 år, den tid man oftast har små barn. Samma åldersspann är vanligast för män, men i den manliga ungdomsgruppen år är siffrorna lika höga som mellan år. Många söker förmodligen inte sjukvård för skador. Alla uppger heller inte att det är skador till följd av våld i nära relation, så även här finns ett mörkertal som är okänt. En annan brist i skadestatistiken är att Primärvården inte inkluderas, där förs inte statistik över anledningar till att man söker vård. Troligt är att kvinnor, män och barn söker hjälp för mindre akuta skador i Primärvården och också får psykosocialt stöd exempelvis genom kuratorer osv. på vårdcentraler, och dessa våldsutsatta finns då inte med i något statistiskt underlag. Brottsanmälningar - vuxna Antalet kvinnor och män som gör polisanmälan om misshandel av bekant har ökat stadigt i både riket och i Malmö sedan mitten av 1990-talet, se appendix diagram 4. Från och med 2009 infördes ett nytt kriterium som specificerar våld i nära relation. Nedan syns ett diagram över anmälda brott 2012 enligt BRÅ, per invånare. Misshandel inkl grov av kvinnor och män över 18 år, inomhus i nära relation. 13 Sociala Resursförvaltningen Kartläggning: Våld i nära relation i Malmö stad 2012

14 Jämförelse med storstäderna samt riket, uppdelat på kön Män Kvinnor Malmö Stockholm Göteborg Riket Statistiken visar tydligt att kvinnor anmäler brott i nära relation betydligt oftare än män. Jämfört med riket och de andra stora städerna i landet, Stockholm och Göteborg, ligger Malmö högst avseende andelen polisanmälningar om våld. Anmälningarna har ökat något de senaste åren i Malmö. Att männens anmälningar ökar kan bero på att uppmärksamheten kring problemet blivit större. På Koncept Karin har de sett tendenser till att flertalet män som är målsägande gör så kallad "motanmälan" efter att kvinnan anmält mannen gjordes 528 polisanmälningar om misshandel i nära relation avseende kvinnor och 106 avseende män i Malmö. Dessutom registrerades 60 polisanmälningar som Grov kvinnofridskränkning. Siffran var något högre Grov fridskränkning är motsvarande begrepp då barn, män samt kvinnor där den närstående inte är en partner, är utsatta gjordes totalt 107 anmälningar angående grov fridskränkning. I 47 fall var den våldsutsatte en flicka, 48 fall gällde pojkar, 12 gällade kvinnor och 0 gällde män. Inom Malmö finns också stora skillnader i polisanmälningar gällande misshandel i nära relation när man jämför de olika stadsdelarna. Fosie stadsdel följt av Södra Innerstaden och Rosengård har störst andel anmälda brott per invånare gällande misshandel inkl grov av kvinnor. Rosengård har flest anmälningar avseende utsatta män. Enligt Brås statistik har Husie stadsdel minst antal anmälningar per andel invånare avseende utsatta kvinnor och de hade inga utsatta män alls. Se appendix, diagram 4 I statistiken framkommer inte om förövaren är en man eller en kvinna. Det finns därför ingen möjlighet att utifrån denna statistik bedöma om våldet har förekommit i en heterosexuell eller samkönad relation. Det finns begränsningar i att få fullständiga uppgifter om situationen för HBT-personer eftersom sexuell läggning inte registreras. De omfångsundersökningar som gjorts internationellt om förekomsten av våld i samkönade relationer visar varierande resultat beroende på hur definitionerna om våld har utformats. Det finns en relativ konsensus om att formerna för våldsutövning är likartade inom heterosexuella och samkönade parrelationer. En svensk studie riktad till medlemmar i RFSL avseende våld i samkönade relationer besvarades av 2013 personer. Den visade att en fjärdedel av de svarande uppgav att de utsatts för 14 Sociala Resursförvaltningen Kartläggning: Våld i nära relation i Malmö stad 2012

15 någon form fysiskt, sexuellt och/eller sexuellt våld. Antalet som gjort polisanmälan eller sökt hjälp inom en ideell organisation eller hos någon myndighet var mycket lågt. På grund av rädsla för stigmatisering och misstro mot myndigheter avstår många från att söka hjälp. (ur Våldsamt lika och olika - om våld i nära relationer: ) Barnmisshandel Aktualiseringar för misstänkt barnmisshandel i Procapita de tre senaste åren: pojke 0-9 år flicka 0-9 år pojke år flicka Anmälningarna om barnmisshandel ökar totoalt sett. Den största ökning gäller flickor i åldern 0-9 år. En viss minskning syns bland pojkar mellan år. Detta stämmer också med den preliminära statistiken från Brå, som visar på samma minskning av anmälningar i den här gruppen. En hypotes till detta kan vara att pojkar över 10 år är mindre benägna att berätta om att det finns våld i familjen. Den familjetyp där barnmisshandel anmäls oftast är gifta eller sambos med barn, se appendix diagram % av fallen gällande misstänkt barnmisshandel leder till utredning inom socialtjänsten. Lika stor andel flickor och pojkar utreds. De flesta anmälningarna kommer ifrån skola och barnomsorg. Se appendix diagram 5. Det är inte klarlagt om det kan vara så att små barn blir mer slagna, eller om äldre barn är mindre benägna att berätta om detta. Mycket tyder på det senare. Barn är ofta lojala mot sina föräldrar och ju äldre de är ju mer medvetna blir de om att det kan bli konsekvenser om de berättar för utomstående. Många tar också på sig skulden för det som händer och tror att det är deras fel. Äldre barn och ungdomar uppvisar fler symptom såsom missbruk, kriminalitet och andra destruktiva beteenden och uppmärksammas kanske för dessa istället. En annan indikation på våldet mot ungdomar är Ungdomsstyrelsens rapport "Gift mot sin vilja". Där bedöms att ca ungdomar i Sverige mellan år lever i en situation där de har begränsningar i förhållande till äktenskap och/eller att familjen ställer villkor för val av partner. Av dessa är ca oroliga för att inte själva få välja vem de skall gifta sig med. Flickor uppger i störst utsträckning att de har denna begränsning. Ungdomar som inte får välja partner utsätts oftare för hot, våld och kränkningar av närstående. Detta gäller 3 Uppgifterna är hämtade från NCK - Nationellt Centrum för Kvinnofrids bok "Våld i samkönade relationer - en kunskaps- och forskningsöversikt". Studien heter, Våldsamt lika och olika - om våld i samkönade relationer, Stockholms universitet, Centrum för Genusstudier skriven av Carin Holmberg och Ulrica Stjernqvist Sociala Resursförvaltningen Kartläggning: Våld i nära relation i Malmö stad 2012

16 främst pojkar med utländsk bakgrund. Unga som har ett begränsat val av partner är oftare hotade om att bli utkastade eller att skickas iväg hemifrån än de som har fritt val. Andelen unga med utländsk bakgrund som uppgav att de skulle bestraffas hårt eller att föräldrarna skulle ta avstånd från dem om de var homo- eller bisexuella var hög. Av Malmös invånare är ungefär 50 % under 35 år. Andelen med utländsk bakgrund är 40 % (30 % födda i utlandet och 10 % födda i Sverige med båda föräldrarna från annat land). Det innebär att Ungdomsstyrelsens rapport har stor relevans för staden. För de undomar som lever med problematiken är det viktigt att samhället kan erbjuda ett adekvat stöd. För diagram över antal anmälningar ang. misstänkt barnmisshandel till socailtjänsten uppdelat på stadsdelarna se appendix, diagram 6 och 7 I Procapita finns också rubriken Boende/våld i familjen. Under 2012 har 36 personer, 15 flickor och 21 pojkar aktualiserats för boende/ våld i familjen, något färre än under Alla dessa individer är barn under 16 år och förmodligen handlar det om barn som behöver nytt boende på grund av våld i hemmet. Brottsförebyggande rådets statistik för misshandel inkl. grov av bekant med offret för ser ut som följer (observera att siffrorna för 2012 är preliminära): Misshandel inkl grov, mot barn av bekant till offret (prel.) Totalt: barn 0-7år pojkar flickor Totalt: barn 7-14 år pojkar flickor Totalt: barn år pojkar flickor Observera här att BRÅ inte har statistik över misshandel av barn i nära relation, utan endast om man är bekant med offret och om misshandeln sker inomhus eller utomhus, vilket medför att förövare klassad som bekant exempelvis kan vara en skolkamrat, granne, arbetskollega osv., och behöver således inte vara i nära relation till offret. Totalt handlar det om 804 anmälningar (både pojkar och flickor) angående misshandel mot barn av bekant under Motsvarande siffra för 2011 var 645. Polisanmälningarna ökar mest avseende misshandel av pojkar åldrarna Detta överensstämmer med anmälningarna till socialtjänsten. Koncept Karin, både polis och Kriscentrum, har varit och informerat skolorna och Individ- 16 Sociala Resursförvaltningen Kartläggning: Våld i nära relation i Malmö stad 2012

17 och familjeomsorgen om hur en polisutredning går till och vilken hjälp barn och föräldrar kan få samt diskuterat hur samverkan kan utvecklas. Man kan anta att den stora ökningen i anmälningar för gruppen barn mellan 0-14 år har påverkats av informationssatsningen. Den grupp där anmälningar för misshandel av barn minskar enligt Brås preliminära statistik för 2012 är ungdomar i åldrarna år. Samma sak ses i socialtjänstens statistik för Särskilda satsningar måste kanske därför göras för denna åldersgrupp barn för att uppmärksamma dem och för att underlätta för dessa att våga berätta om sin situation. Enligt en nationell kartläggning från 2011 av våld och kränkningar mot barn, Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige 4, kan man i en skolbarnstudie som bygger på en klassrumsenkät i årskurs nio se att den starkaste riskfaktorn för kroppslig bestraffning är att det förekommer våld mellan de vuxna i familjen. Jämfört med familjer där våld inte förekommer innebär våld mellan vuxna i familjen en riskökning på tio gånger. Barn med kroniska sjukdomar och funktionsnedsättning uppger att de blivit slagna dubbelt så ofta som barn utan sjukdomar och funktionsnedsättningar. Utlandsfödda barn är överrepresenterade. Ca 2 tredjedelar av de som blir polisanmälda för barnmisshandel är män, det är också en överrepresentation av personer som får ekonomiskt bistånd och personer med låg utbildningsgrad. Motsvarande undersökning har genomfört tidigare. Det finns inga tecken på att misshandel mot barn som medför skador ökar i Sverige. Däremot framkommer en ökad anmälningsbenägenhet och en del av ökningen kan också bero på alltmer kvalificerade utredningar och förbättrad samverkan mellan myndigheterna exempelvis som på Koncept Karin. 4 Allmäna barnhuset och Karlstads universitet, Sociala Resursförvaltningen Kartläggning: Våld i nära relation i Malmö stad 2012

18 Kostnader för våldet i Malmö 2012 Utöver ett stort lidande för de enskilda orsakar våldet samhället stora kostnader, nationellt beräknas det kosta samhället omkring 3 miljarder kronor per år. (VÅLD: 2011). Nedan finns redovisat hur mycket medel Malmö stad avsatte för de direkta verksamhetskostnaderna under Därutöver tillkommer handläggning av ärendena på stadsdelförvaltningarna, stöd från skolkuratorer och skolsjuksköterskor, bedömning och stöd inom Vård och Omsorg, samordnaren för Kvinnofridsprogrammet, utbildningskostnader mm. De kommunala medlen beviljas av flera olika förvaltningar. För att få en överblick över kommunens satsningar har uppgifter inhämtats från INAR (Stadskontorets avdelning för Integration och Arbetsmarknad) och ATOS (Avdelningen för Trygghet Och Säkerhet). Budgeten för 2012 var för kommunens 3 boenden kronor. Stadsdelarna betalade avgifter för de lägenheter som hör till Kriscentrum boende samt en mindre avgift för mat och dylikt för Kriscentrum boende Heder med kronor. Samtalsmottagningens och Koncept Karins medel uppgick tillsammans till kronor. Total budget för de kommunala verksamheterna var därmed kr Stadsdelarna betalade tillsammans enligt uppgifter i Procapita kronor för placeringar på en kvinnojour avser både de i Malmö och i övriga landet. Föreningar i Malmö som har boende och stöd till utsatta kvinnor och barn fick också organisationsbidrag med sammanlagt kronor. Föreningarna får dessutom bidrag till sina verksamheter från främst staten genom Länsstyrelsen och Socialstyrelsen. Övriga föreningar som United Sisters, Electra, RFSL rådgivningen Skåne, Tjejjouren m.fl - som bedriver stödjande och förebyggande arbete har fått organisationsbidrag från Sociala resursförvaltningen, INAR och ATOS i Malmö med kronor. Totalt avsatte Malmö Stad kronor för verksamheter och föreningar som arbetar med våld i nära relation under Sociala Resursförvaltningen Kartläggning: Våld i nära relation i Malmö stad 2012

19 Kvalitativt material Här redovisas vad som framkommit i enkäter och intervjuer under kartläggningen, hösten Behov och utvecklingsmöjligheter I intervjuer, enkäter och efter analys av statistik har ett antal behovs- och utvecklingsområden framkommit. En del behovsområden är enbart beskrivna från en eller ett par verksamheter, i de fallen står detta utskrivet. Utökad samverkan framkom som ett mycket viktigt område i kartläggningen. Många myndigheter och andra har efterlyst mer samverkan med vården och då speciellt Primärvården. En generell bild av vem som gör vad och när efterfrågas av flertalet svarande i kartläggningen, ett slags resurskatalog som lättillgängligt skulle kunna finnas till hands för personal och målgrupp skulle kunna skapas. Det är också av vikt för många att veta vilka satsningar inom området exempelvis infokampanjer som görs och hur detta kan komma att påverka andra verksamheter, myndigheter osv. Fler intresseorganisationer och föreningar skulle kunna vara med i samverkan, även de som inte arbetar specifikt med frågan. För närmare beskrivning av samverksansbehoven se bilaga 2 där specifika samverkansbehov som framkommit listas. Utbildningsbehov I enkäter och intervjuer har utbildningar efterfrågats av socialtjänst, frivilligorganisationer, polis och andra myndigheter. Det är det behovsområde som flest nämnt tillsammans med utökad samverkan. Också den här kartläggningen visar på stor efterfrågan av breda basutbildningar för stora organisationer så som Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket etc. Önskemål finns också om mindre, mer riktade utbildningar. De specifika behov på utbildningar som framkommit i enkäter och intervjuer är: Flera stadsdelar och kvinnojourer har efterfrågat utbildning i hur man arbetar med barn som bevittnat våld. Många efterfrågar baskunskap kring våld i nära relation, så att en ökad förståelse för problematiken och en samsyn på problematiken finns i den egna organisationen, men också i samverkan med andra organisationer. Mäns utsatthet för våld i nära relation efterfrågas av socialtjänsten. Baskunskap i ämnet för tolkar. Problematiken och farorna kring dagens teknik så som smartphones, spårning och liknande för boenden och de som arbetar med kvinnor med skyddsbehov. Utbildning riktad till de som arbetar med personer med funktionsnedsättning, exempelvis vilka tecken man ska ge akt på. Utbildning i sexuellt våld grundförståelse. 19 Sociala Resursförvaltningen Kartläggning: Våld i nära relation i Malmö stad 2012

20 Information om aktuell forskning kring kvinnans (den våldsutsattes) processer/ behov. Flera aktörer vill ha samarbete med aktuell forskning, exempelvis med hur barn påverkas av att leva i familjer med våld, ett samarbete med skolans elevhälso- och trygghetsteam i frågan efterfrågas av skolan. Ett annat område som efterfrågas kunskap kring är varför barnen till de kvinnor som befunnit sig på skyddat boende det senaste året blivit betydligt yngre än tidigare, beror detta på att våldsutsatta söker hjälp tidigare? Många har efterfrågat ökad kunskap i Hedersproblematik Utökade platser på Kriscentrum Boende är ett vanligt beskrivet behov. Dessutom finns ett behov av fler akutplatser för kvinnor i behov av skydd. Ett skyddat boende där personalen kan ge omsorg för personer med funktionsnedsättning eller som har utökat omsorgsbehov, som äldre, har också efterfrågats av flera verksamheter. Det har även framkommit att ett behov finns för boendeplatser för våldsutsatta unga män med skyddsbehov, framför allt med hedersproblematik. Ett nytt gruppboende för kvinnor och barn startar under februari 2013, detta var inte beslutat vid insamlandet av information till denna kartläggning. Fler tjänster på Kriscentrum samtalsmottagning. Det har under året 2012 varit långa köer på samtalsmottagningen. Köerna har medfört att hjälpsökande har fått vänta i tre månader på samtalskontakt. Detta upplevs som problematiskt då situationen ofta för hjälpsökande, både våldsutsatta och våldsutövare är akut. Det har också lett till att det förebyggande arbete man tidigare hade möjlighet att utföra, inte kunde prioriteras. Verksamheten har dock utökats med två tjänster sedan årsskiftet (efter att enkäter skickats ut samt intervjuerna utförts) och det kommer förhoppningsvis leda till att kortare köer under 2013 och framåt. Familjerättsbyrån upplevs ha långa köer, detta kan vara problematiskt då frågan om vårdnad av barn kan leda till att barn inte får behandling om den våldsutövande föräldern inte ger samtycke. Därför är det viktigt att denna process går så fort som möjligt. Det finns också behov att få ytterligare kunskap om hur man inom socialtjänst etc. arbetar med fall där våldsutövare har vårdnad om barnet. Gemensamma risk- och skyddsbedömningar, efterfrågas av många. Speciellt fördelaktigt skulle vara att Kvinnojourerna, Socialtjänst och Polis utgår från samma risk och skyddsbedömningar då deras samarbete gällande skyddsbehov är av särskild vikt. Detta skulle kunna leda till ökad kvalitet och snabbare handläggningsprocess. Även gemensamma risk- och skyddsbedömningar av barn efterfrågas. Bättre eftervård och uppföljning Flera olika aktörer pekar på brister med uppföljning och eftervårdsprogram för framför allt våldsutsatta. Alla följs inte upp efter att man fått stöd och/eller skydd i det akuta läget och många frågar sig vems ansvar det är. Frågan är komplicerad, dels att många kvinnor får skyddade personuppgifter och/eller flyttar till andra kommuner vilket gör dem svåra att hitta för uppföljning och utvärdering, dels att kvinnorna vill gå vidare 20 Sociala Resursförvaltningen Kartläggning: Våld i nära relation i Malmö stad 2012

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76 Handlingsplan för våld i nära relationer Antagen av socialnämnden den 4 maj 2016 53 Dnr SN16/76 Inledning Med våld eller andra övergrepp av närstående avses i detta sammanhang systematisk misshandel och

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

KARTLÄGGNING. Kartläggningen av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld i Bollnäs.

KARTLÄGGNING. Kartläggningen av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld i Bollnäs. KARTLÄGGNING Kartläggningen av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld i Bollnäs. Inledning Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och ett brott. I genomsnitt mördas 17 kvinnor varje

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck Serviceförvaltningen Staben Tjänsteutlåtande Dnr 1.1.5-729/2016 Sida 1 (5) 2016-11-04 Handläggare Lars Ericsson Telefon: 08 508 11 818 Till Servicenämnden 2016-11-22 Förslag till program mot våld i nära

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Författning om socialnämnders och vårdgivares ansvar vid våld i nära relationer Marit Birk 2014-12-12 Inledning Målbeskrivning Sammanhållen

Läs mer

Kommittédirektiv. Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning. Dir.

Kommittédirektiv. Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning. Dir. Kommittédirektiv Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning Dir. 2011:44 Beslut vid regeringssammanträde den 31 maj 2011 Sammanfattning En särskild

Läs mer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer Social resursförvaltning Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer 2014 2018 www.goteborg.se Innehåll Det här är en kortversion av Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer. I september 2015

Läs mer

Grundvärderingar. Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn

Grundvärderingar. Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn Kvinnofridsprogrammet i Malmö 1 Grundvärderingar Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn Helhetssyn - insatser behövs för alla parter - kvinnor, barn och män

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld

Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld 1. Bakgrund Ödeshögs socialnämnd antog 2012-12-18 ett kommunalt handlingsprogram för att uppmärksamma

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION

VÅLD I NÄRA RELATION VÅLD I NÄRA RELATION RIKTLINJE FÖR HANTERING VID MISSTANKE OM ELLER UPPTÄCKT VÅLD MOT KUND SOM UTFÖRS AV NÄRSTÅENDE SAMT HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Biståndskontoret

Läs mer

Kartläggning av Unizon:s medlemsjourer

Kartläggning av Unizon:s medlemsjourer Ölandsgatan 49 D 116 63 Stockholm 08-642 64 01 www.unizon.se info@unizon.se @unizonjourer Kartläggning av Unizon:s medlemsjourer - Baserad på 2014 års enkätundersökning Författare: Siri Morawski, siri.morawski@gmail.com

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

Ansökan till länsstyrelsen om utvecklingsmedel för att förstärka och kvalitetsutveckla stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Ansökan till länsstyrelsen om utvecklingsmedel för att förstärka och kvalitetsutveckla stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE FRÅGOR DNR 1.7-0213/2010 SID 1 (6) 2010-05-25 Handläggare: Linn Ljunglöf Telefon: 08-508 25 077 Till Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR)

Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR) Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR) GILTIG UNDER PERIODEN 2017-2019 Social- och arbetsmarknadsnämnden 2016-12-13 Innehåll...3 Inledning...3 Bakgrund...4 Handlingsplanens syfte och målsättning...4

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer

Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 HANDLINGSPLAN mot våld i nära relationer Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 Socialtjänsten 1 (9) DNR: SN/2012:16 Socialnämndens handlingsplan mot våld i nära relationer. Inledning Socialnämnden antog

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december.

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. se bifogat. Med vänlig hälsning Vesna Casitovski SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19(19) Socialnämnden Sammanträdesdatum 2013-12-11 Handlingsplan

Läs mer

Utredning. Våld i nära relationer

Utredning. Våld i nära relationer Utredning Våld i nära relationer Umeå kommun 2014 1 Inledning Under fem månader har en kartläggning kring våld i nära relationer genomförts i Umeå kommun. Utredningen har finansierats av medel från Socialstyrelsen.

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013 Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013 En rapport från Brottsofferjourens förbundskansli Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd... 3 Kontakter...

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Länsstyrelsens insatser gällande mäns våld mot kvinnor Årsrapport 2004

Länsstyrelsens insatser gällande mäns våld mot kvinnor Årsrapport 2004 Länsstyrelsens insatser gällande mäns våld mot kvinnor Årsrapport 2004 Avdelningen för tvärsektoriella uppdrag Februari 2005 Maria Lindberg INNEHÅLL 1. Inledning 3 2. Länsstyrelsens insatser. 3 2.1 Insatser

Läs mer

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Mattias Friström Aktuell brottsstatistik om mäns våld

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER Socialnämnden SOCIALNÄMNDENS HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER 2014-11-10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Socialnämndens ansvar 4 1.1 Inledning 4 1.2 Socialnämndens handlingsplan 4 1.3 Handlingsplanens

Läs mer

HANDLINGSPLAN Arbete för kvinnofrid och mot våld i nära relationer

HANDLINGSPLAN Arbete för kvinnofrid och mot våld i nära relationer 1 SOSFS 2014:4 Uppdaterad 2018-02-16 HANDLINGSPLAN Arbete för kvinnofrid och mot våld i nära relationer, Arbetsmarknads- och Socialförvaltningen 2 Inledning Våld i nära relationer är en kränkning av mänskliga

Läs mer

Statistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Statistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren Statistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjourens förbundskansli Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd...

Läs mer

Riktade insatser för pojkar och män som blivit utsatta för sexuella övergrepp och för män som utsatts för våld i nära relationer

Riktade insatser för pojkar och män som blivit utsatta för sexuella övergrepp och för män som utsatts för våld i nära relationer SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPAND E SOCIALA FRÅGOR Handläggare: Ola Jeremiasen Telefon: 08-508 25 077 Till Socialnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1.6-0340/2011 DNR2.6-0334/2011 SON 2011-09-29

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer Bilaga Dnr 3.1-0532/2011 Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer 2012 2014 Förslag september 2011 SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR Förord

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström. Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som

Läs mer

Våld i nära relation mot barn

Våld i nära relation mot barn Våld i nära relation mot barn - 2018 Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: - - 2.0 Margot Olsson Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Social

Läs mer

Kartläggning av förekomst av våld i nära relationer i Göteborgs Stad

Kartläggning av förekomst av våld i nära relationer i Göteborgs Stad Kartläggning av förekomst av våld i nära relationer i Göteborgs Stad Dialoga, Social resursförvaltning Katarina Idegård Mars 2017 Sammanfattning Aktuella studier om förekomst Nästan en tredjedel av världens

Läs mer

Barn som far illa & våld i nära relationer

Barn som far illa & våld i nära relationer Barn som far illa & våld i nära relationer Vad måste sjukvården leva upp till? Välkomna att konsultera Barnskyddsteamet Gå gärna igenom dessa bilder och tänk på att ni är välkomna att konsultera oss på

Läs mer

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Folkbokföringen (SOU 2009:75) Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, är en feministisk

Läs mer

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Socialförvaltningen Boendeenheten Tjänsteskrivelse 1(6) Karin Säfström 046-35 57 94 Karin.safstrom@lund.se Socialnämnden i Lund Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Sammanfattning

Läs mer

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2015

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2015 Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2015 En rapport från Brottsofferjouren Sverige Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om Brottsofferjourens statistik... 2 Kontakt med Brottsofferjouren...

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands Län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR 1 kap 2 SoL

Läs mer

Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor

Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor Publiceringsdatum 20080901 Dnr 7001-2008-008652 Granskningsperiod År 2008 Kartläggning i Stockholms län av socialtjänstens stöd till våldsutsatta flickor,

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

FAMILJEFRID I BROMMA. Handlingsplan mot våld i nära relationer BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING

FAMILJEFRID I BROMMA. Handlingsplan mot våld i nära relationer BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING FAMILJEFRID I BROMMA Handlingsplan mot våld i nära relationer 2013-2014 BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING www.stockholm.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. OM HANDLINGSPLANEN 3 3. RAMAR 4 3.1 Lagar 4 3.2

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Lever du i en. destruktiv relation. eller känner du någon du vill hjälpa?

Lever du i en. destruktiv relation. eller känner du någon du vill hjälpa? Lever du i en destruktiv relation eller känner du någon du vill hjälpa? Våld är varje handling som genom att den skrämmer, smärtar, skadar eller kränker försöker påverka annan person att göra något mot

Läs mer

Kommunövergripande plan mot Våld i nära relationer

Kommunövergripande plan mot Våld i nära relationer Kommunövergripande plan mot Våld i nära relationer 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige, 135 Datum för antagande: 2015-11-30 1 Inledning Det finns en bred politisk enighet i Sverige om samhällets ansvar

Läs mer

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren

Läs mer

Ökning av ärenden kopplat till hedersvåld

Ökning av ärenden kopplat till hedersvåld Rinkeby - Kista stadsdelsförvaltning Socialtjänst - Vuxna Sida 1 (6) 2017-10-04 Handläggare Linda Lantz Telefon: 08-508 01 449 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd 2017-10-26 Skrivelse av Benjamin Dousa m.fl.

Läs mer

2013-05-06. Våld i nära relationer

2013-05-06. Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.30 09.45 Inledning 09.45 11.30 Våldsutsatta, inklusive paus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

Riktlinjer för Våld i nära relation

Riktlinjer för Våld i nära relation Riktlinjer för Våld i nära relation Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderad Riktlinjer Vård- och omsorgsnämnden 2017-03-01 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Katarina Haddon Castor, G/VOK/Ledning/

Läs mer

Kartläggning öppenvård barn och unga

Kartläggning öppenvård barn och unga Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande frågor Sida 1 (7) 2018-12-21 Handläggare Karin Nordmark Telefon: 08-508 25 281 Till Socialnämnden 2019-01-22 Kartläggning öppenvård barn och unga Förvaltningens

Läs mer

Ansökan till länsstyrelsen om utvecklingsmedel för att förstärka och kvalitetsutveckla stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Ansökan till länsstyrelsen om utvecklingsmedel för att förstärka och kvalitetsutveckla stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN KANSLIAVDELNINGEN SAN 2009-06-16 SID 1 (6) 2009-05-28 Handläggare: Linn Ljunglöf Telefon: 08-508 25 077 Till Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden Ansökan

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Stadsrevisionen. Projektplan. Göteborgs Stads arbete med stöd till personer som utsätts för våld i nära relation. goteborg.

Stadsrevisionen. Projektplan. Göteborgs Stads arbete med stöd till personer som utsätts för våld i nära relation. goteborg. Stadsrevisionen Projektplan Göteborgs Stads arbete med stöd till personer som utsätts för våld i nära relation goteborg.se/stadsrevisionen 2 P R O J E K T P L A N Göteborgs Stads arbete med stöd till personer

Läs mer

Handlingsplan. Våld i nära relationer 2018/2019

Handlingsplan. Våld i nära relationer 2018/2019 1 Handlingsplan Våld i nära relationer 2018/2019 2 Syfte med handlingsplanen Syftet med handlingsplanen är att säkerställa att insatser ges till våldsutsatta kvinnor, män och barn samt till barn som upplevt

Läs mer

Skyddat boende för våldutsatta inom äldrenämndens ansvarsområde

Skyddat boende för våldutsatta inom äldrenämndens ansvarsområde TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2018-03-08 Sida 1 (1) Diarienr AN 2018/00050-8.5.2 Sociala nämndernas förvaltning Erika Barreby Epost: erika.barreby@vasteras.se Kopia till Äldrenämnden Skyddat boende för våldutsatta

Läs mer

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck Östermalms stadsdelsförvaltning Socialtjänstavdelningen Dnr 2016-512-1.5.1. Sida 1 (5) 2016-10-01 Handläggare Anne Menes Telefon: 08 508 10 320 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2016-11-24 Förslag till program

Läs mer

SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor

SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor REMISSVAR 2006-10-31 från Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks Riksorganisationen

Läs mer

SOSFS 2009:22 (S) Allmänna råd. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:22 (S) Allmänna råd. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:22 (S) Allmänna råd Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer

Handlingsplan Våld i nära relationer Handlingsplan Våld i nära relationer Sn 2015-01-14 8 2 Inledning Våld i nära relationer är förutom att vara ett allvarligt brott, även ett stort folkhälsoproblem och ett brott mot de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Motion om handlingsprogram för kvinnofrid på Gotland

Motion om handlingsprogram för kvinnofrid på Gotland YTTRANDE 1(2) 19 januari 2005 hs 2004/0190 Hälso- och sjukvårdsnämnden Motion om handlingsprogram för kvinnofrid på Gotland Marianne Gottlander har till Kommunfullmäktige lämnat in en motion om ett handlingsprogram

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012

Kommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012 Kommittédirektiv En nationell samordnare mot våld i nära relationer Dir. 2012:38 Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012 Sammanfattning En nationell samordnare ska åstadkomma en kraftsamling

Läs mer

Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa

Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa Handlingsplanen antagen i november 2014 Det finns ett länkat kunskapsunderlag som stöd Varje verksamhet måste uppdatera / arbeta

Läs mer

Kartläggning av våld i nära relationer i Göteborgs Stad

Kartläggning av våld i nära relationer i Göteborgs Stad Social resursförvaltning Kartläggning av våld i nära relationer i Göteborgs Stad www.goteborg.se Sammanfattning Aktuella studier om förekomst Nästan en tredjedel av världens kvinnor i åldern 15 till 69

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Förslag till beslut Individ- och familjenämnden godkänner rapporten

Förslag till beslut Individ- och familjenämnden godkänner rapporten TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2017-08-04 Sida 1 (1) Diarienr IFN 2017/00419-1.4.2 Sociala nämndernas förvaltning Stefan Lundin Epost: stefan.lundin@vasteras.se Kopia till Krisstöd, vård och omsorg Individ- och

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem. Det är en viktig jämställdhets- och folkhälsofråga

Läs mer

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011 Statistik 2011 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011 2012-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor SÖLVESBORGS KOMMUN KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-27 Kf 165 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 POLISANMÄLAN OCH RÄTTSLIGA FRÅGOR...

Läs mer

VIMMERBY KOMMUNS ARBETE MED VÅLD I NÄRA RELATIONER

VIMMERBY KOMMUNS ARBETE MED VÅLD I NÄRA RELATIONER VIMMERBY KOMMUNS ARBETE MED VÅLD I NÄRA RELATIONER AMBITION OCH ARBETE 2017-2019 AMBITIONER KUNSKAP Alla anställda inom Socialförvaltningen skall ha grundläggande kunskap om våld i nära relationer. Alla

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga If'\ 1nspekt1onen för vård och omsorg 2014-01-31 Dnr 10.1-45335/2013 1(2) Avdelning syd Elisabet Marklund elisabet.marklund@ivo.se Socialstyrelsen 106 30 Stockholm socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Yttrande

Läs mer