En kvalitativ studie om samarbetet mellan polis och kvinnojour

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En kvalitativ studie om samarbetet mellan polis och kvinnojour"

Transkript

1 Kriminologiska institutionen En kvalitativ studie om samarbetet mellan polis och kvinnojour Fem intervjupersoners tankar och funderingar kring förutsättningar och hinder i samverkan Examensarbete 1 15 hp Kriminologi Examensarbete 1, Avancerad nivå (15 hp) Vårterminen 2011 Emma Berglund

2 1

3 Sammanfattning Våld mot kvinnor i nära relationer betraktas idag som ett omfattande samhällsproblem då det inskränker på eller upphäver helt kvinnors grundläggande mänskliga rättigheter. Även om lagstadgar vuxit fram genom åren och organisationer arbetar mot våldet så är det könsrelaterade våldet idag både utbrett och dolt i samhället. Kvinnojourer i landet erbjuder våldsutsatta kvinnor stöd och hjälp samtidigt som polisen gör sitt bästa för att motverka dessa våldsbrott. Denna studie behandlar samarbetet mellan polisen och kvinnojourer och syftar till att undersöka vad anställda vid polis och kvinnojour upplever för förutsättningar och hinder i deras samarbete. Studiens syftar även till att undersöka vilka faktorer som kan påverka samarbetet. Studiens frågeställningar är: Vilka hinder kan, enligt intervjupersonerna, eventuellt finnas för ett effektivt samarbete mellan polis och kvinnojour? samt Vilka förutsättningar kan, enligt intervjupersonerna, eventuellt finnas för ett effektivt samarbete mellan polis och kvinnojourer? För att kunna besvara frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer skett med totalt fem personer från kvinnojourer, kvinnocenter och polisen. Studiens resultat har kategoriserats i temana: Kommunikation, Skillnader mellan polis och kvinnojour, Resurser och Förväntningar samt Mål. Ur intervjuerna framkom bland annat en rad faktorer som kan påverka samarbetet: kommunikationen, regelverk, organisationskultur, resurser, förväntningar, initiativ, överlämnande av uppgifter över yrkesgränserna, kommunen, målsättning, rutiner samt enskilda individer vilket även lyfts fram som viktiga i både teori och tidigare forskning. 2

4 3

5 Innehållsförteckning 1. INTRODUKTION Syfte och frågeställningar Definitioner Brottsoffer Våld mot kvinnor Samverkan/Samarbete Disposition BAKGRUND Förändrad syn på våldet mot kvinnor och kvinnojourernas framväxt Kommunernas ansvar Kvinnor som brottsoffer i samhället Polismyndighetens arbete med brottsoffer Sekretesslagstiftning STUDIENS TEORETISKA FÖRANKRING Organisationsteori Organisationskultur Samverkansteori Konflikt i samverkan Skilda regelvärk Kommunikationsteori Kommunikationens betydelse för samverkan Återkoppling TIDIGARE FORSKNING Polis och kvinnojour i Västa Götalands Län Samverkan mellan socialtjänst, sjukvård och försäkringskassan Faktorer som främjar samverkan Faktorer som hämmar samverkan METOD Val av metod

6 5.2 Vetenskapligt förhållningssätt Urval Organisationerna Min förförståelse och påverkan i kunskapsproduktionen Etiska ställningstaganden Genomförande Analysen Metoddiskussion Reliabilitet och validitet Generaliserbarhet RESULTAT OCH ANALYS Kommunikation skillnader mellan polis och kvinnojour Resurser och förväntningar Mål AVSLUTANDE DISKUSSION Vilka hinder kan, enligt intervjupersonerna, eventuellt finnas för ett effektivt samarbete mellan polis och kvinnojour? Vilka förutsättningar kan, enligt intervjupersonerna, eventuellt finnas för ett effektivt samarbete mellan polis och kvinnojour? Faktorer som påverkar samarbetet Förslagsåtgärder Framtida forskning REFERENSER Bilaga 1 5

7 1. Introduktion Våld mot kvinnor i nära relationer betraktas idag som ett omfattande samhällsproblem då det inskränker på eller upphäver helt kvinnors grundläggande mänskliga rättigheter. Det könsrelaterade våldet är idag både utbrett och dolt i samhället. Våldet riktas mot kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser (Brå, 2007:18) och enligt Amnesty (2004:3) utgör det ett av de största hoten mot kvinnors liv och hälsa. Polisen jobbar ständigt med att försöka effektivisera sitt arbete i dessa fall (Brå, 2008:12) och som komplement till samhällets resurser och insatser spelar kvinnojourerna en avgörande roll för dem som utsatts för kvinnofridsbrott. Kvinnojourerna kan bland annat erbjuda kvinnor och deras barn skydd, stöd och hjälp (Uppsala kommun, 1997:7). Ett effektivt samarbete mellan polis och kvinnojour kan leda till många fördelar, till exempel att minska sannolikheten att brott ska begås samt reducera brottens skadeverkningar (Brå, 2011). Ett effektivt samarbete kan även leda till fler anmälningar (Länsstyrelsen, 2004:21) vilket kan vara ett sätt att få slut på våldet samt ett sätt för kvinnorna att markera för gärningspersonerna att beteendet inte är acceptabelt (Brå, 2008:62). Det framgår i 3 Polislagen (1984:387) att polisen skall samarbeta med organisationer vars verksamhet berör polisverksamhetens. Dock framgår det inte hur samarbetet skall ske och vilka mål för samarbetet som finns. Frågan kvarstår om det över huvud taget finns ett fungerande samarbete mellan polis och kvinnojour samt om och hur det eventuellt kan förbättras. Det är således viktigt att undersöka hur samarbetet ser ut för att kunna ge en bild av problemet samt eventuellt ge förslag på förändringar i samverkan. Förhoppningen är bland annat att skapa ett diskussionsunderlag som kan vara användbart för parter som berörs av samarbetet. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med föreliggande studie är att undersöka vad anställda vid polis och kvinnojour upplever för förutsättningar och hinder i deras samarbete. Stor vikt kommer läggas vid att försöka öka kunskapen om vilka faktorer som kan påverka samarbetet, vilket görs genom kvalitativa intervjuer med fem intervjupersoner i stockholmsområdet samt med hjälp av organisations-, samverkans- samt kommunikationsteori. Frågeställningarna är: - Vilka hinder kan, enligt intervjupersonerna, eventuellt finnas för ett effektivt samarbete mellan polis och kvinnojour? - Vilka förutsättningar kan, enligt intervjupersonerna, eventuellt finnas för ett effektivt samarbete mellan polis och kvinnojourer? 6

8 1.3 Definitioner I följande kapitel redogörs för några av studiens centrala begrepp Brottsoffer En central och viktig beståndsdel i arbetet, för både poliser och anställda vid kvinnojourer är mötet med personer som utsatts för brott. Dessa, så kallade brottsoffer, utgörs bland annat av kvinnor som utsatts för fysisk, psykisk eller sexuell skada av närstående person. Det finns idag ingen allmän accepterad definition av vem eller vilka som är brottsoffer. Begreppet brottsoffer definieras inte ingående i lagstiftningen men omnämns bland annat i lagen om Brottsofferfond (1994:419) och instruktionen för Brottsoffermyndigheten (1994:572). Den juridiska termen för en person som utsatts för brott är målsägande. Rättegångsbalken (RB) 20 kap. 8 definierar målsägande som den mot vilken ett brott har blivit begånget eller som har blivit förnärmad av brottet eller som har lidit skada av det (Rikspolisstyrelsen [RPS], 2001:5). Definitionen som används i denna uppsats är framförallt alla personer som utsatts för brott enligt svenska brottsbalken (1962:700) Våld mot kvinnor De brottsoffer som framförallt söker sig till kvinnojourerna kan ha utsatts för våld eller hot om våld. Dessa kvinnor får själva ta ställning till om de vill anmäla våldet till polisen. FN har definierat våld mot kvinnor på följande vis: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnan, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller det privata livet. (citerad i Grände, 2009:9). Även WHO har definierat mäns våld mot kvinnor som fysisk och psykisk misshandel, påtvingat samlag eller andra former av sexuellt tvång samt andra former av kontrollerande beteenden så som att exempelvis isolera kvinnan från vänner och familj eller att begränsa tillgängligheten till information och hjälp. Det psykiska våldet kan även bestå av nedsättande ord, sexistiska benämningar eller hot om att skada kvinnan eller någon närstående till henne (Holmberg & Enander, 2004:32-33). Mäns våld mot kvinnor strider mot kvinnors rättigheter och grundläggande frihet (Grände, 2009:9). Denna uppsats syftar till samtliga av dessa definitioner när våld mot kvinnor omnämns Samverkan/Samarbete Ett av de centrala begreppen i uppsatsen är samverkan som står för ett gemensamt handlande för visst syfte (Allén, et al., 1990:840). Samverkan innebär att personer, som ofta har olika 7

9 utbildning eller yrkesbakgrund, som ingår i olika organisationer samt är styrda av olika regelverk, tillsammans arbetar mot ett gemensamt mål. Enligt Danemark preciseras samverkan som medvetna målinriktade handlingar som utförs tillsammans med andra i ett klar avgränsad grupp avseende ett definierat problem och syfte (Danemark, 2003:15). I denna uppsats kommer samverkan och samarbete användas synonymt samt syfta till polisens och kvinnojourernas samarbete. 1.4 Disposition Uppsatsen har inletts med introduktionskapitlet där syfte och frågeställningar presenterats. Därefter har termerna brottsoffer, våld mot kvinnor och samverkan/samarbete redogjorts för. I följande kapitel presenteras studiens bakgrund med utgångspunkt i denförändrade synen på våldet mot kvinnor och kvinnojourernas framväxt, kommunens ansvar, kvinnor som brottsoffer i samhället, polismyndighetens arbete med brottsoffer samt sekretesslagstiftningen.. Därefter följer ett kapitel som presenterar studiens teori och tidigare forskning. Teorikapitlet berör organisations, samverkans- och kommunikationsteori. Under rubriken tidigare forskning berörs en studie om kvinnojourerna i Västa Götalands Läns tankar kring polisen samt en samverkansstudie mellan socialtjänst, sjukvård och försäkringskassan. Det efterföljande metodkapitlet innehåller beskrivningar av studiens metodik. Kapitlet innehåller bland annat beskrivningar av valet av metod, urval och utförandet, min egen påverkan av kunskapsutvecklingen, validitet och reliabilitet samt etik med mera. Efter metodkapitlet följer studiens resultat och analys. Där redogörs för de teman som framkommit ur intervjuerna. Det sista kapitlet innehåller en diskussion om studien där även förslag på framtida forskning ges. 8

10 2. Bakgrund 2.1 Förändrad syn på våldet mot kvinnor och kvinnojourernas framväxt Historiskt sett har våldet mot kvinnor inte alltid betraktats som en uppgift för polisen och det dröjde även länge innan de första kvinno- och brottsofferjourerna kom till. Det var dock redan på 1200-talet som begreppet kvinnofrid introducerades i svensk lagstiftning. Detta innebar ett begränsat skydd för kvinnor mot våldtäkt och bortförande. Samtidigt tillät de gamla landskapslagarna den äkta mannen att använda skälig aga mot hustrun. För denna rättighet fanns dock vissa begränsningar. Mannen skulle helst inte slå hustrun offentligt, döda henne eller slå henne med stort redskap. I de fall då kvinnan hade lagligt skydd mot våld var det ofta i egenskap av mannens egendom (Eliasson, 2000:67). Det var först i och med Strafflagen 1864 som hustruaga omdefinierades till straffbar icke-grov misshandel på enskild plats och därmed kriminaliserades. Men om inte offret själv anmälde brottet så hade åklagaren inga möjligheter att väcka åtal. Därför kallades detta våld för ett angivelsebrott. Samhällets syn på våld mot kvinnor har förändrats avsevärt under de senaste decennierna. Några juridiska exempel är: kriminaliserades våldtäkt inom äktenskapet lades det våld i hemmet som betecknas som kvinnomisshandel under allmänt åtal. Därmed kunde även andra personer än offret själv anmäla brottet och åtal kunde väckas utan offrets medgivande lades våldtäktsbrotten under allmänt åtal infördes begreppet grov kvinnofridskränkning i Brottsbalken kriminaliserades köp av sexuella tjänster skärptes besöksförbudslagen, till att även gälla den gemensamma bostaden gjordes tillägg i lagstiftningen som innebär att sexuella handlingar med en person i ett hjälplöst tillstånd, till exempel berusning, i större utsträckning kan straffas som våldtäktsbrott (Stockholms läns landsting, 2007:7-8). Samhällets syn på våldsutsatta kvinnor har förändrats drastiskt under senare decennier vilket bland annat avspeglar sig i lagstiftningen. Även kvinnojoursrörelsens framväxt är en avspegling av den förändrade synen på våld mot kvinnor. Kvinnojourrörelsen startade internationellt sett i London i början av 70-talet. I Sverige bildades de första kvinnojourerna 1978 i Stockholm och Göteborg (Steen, 2003:17-18; RPS, 2001:5; Brå, 2007:18). I dag finns det cirka 160 ideella kvinnojourer i Sverige och de flesta är knutna till någon av de två riksorganisationerna ROKS (Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige) 9

11 eller SKR (Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund). ROKS bildades 1984 för att tillvarata kvinnojourernas intresse. Dock splittrades medlemmarna upp 1996 och några valde att starta SKR. År 2009 var 99 kvinno- och tjejjourer anknutna till ROKS och 80 stycken till SKR. Traditionellt sett har de flesta kvinnojourer bedrivits ideellt och gör det på många håll än idag. På senare tid har det dock skett en förändring då allt fler anställda har ett avlönat arbete på jourerna (SOU 2006:65). De flesta kvinnojourer kan erbjuda skyddat boende, stödsamtal i olika former, rådgivning samt stöd i kontakterna med olika myndigheter, däribland polisen (Eliasson, 2000:237). Polisens är den instans i samhället, utöver de ideella organisationerna, som uppmärksammat brottsoffers och försökt förbättra deras situation (Qvarnström, 2005:4). 2.2 Kommunernas ansvar Kvinnojourerna spelar en stor roll för kommunerna när det gäller att förmedla stöd, hjälp och skydd till våldsutsatta kvinnor. Kvinnojourerna jobbar bland annat med att synliggör mäns våld mot kvinnor i samhället och de anställda besitter ofta mycket erfarenhet och kompetens (Amnesty, 2004:52). Mäns våld mot kvinnor är att betrakta som ett allvarligt demokrati- och människorättsproblem och beroende på var i landet kvinnorna bor kan det bli svårt att erbjudas skydd och stöd. Det åligger därför kommunerna att avsätta tillräckliga resurser till de våldsutsatta. Om statens och kommunernas bidrag till de ideella kvinnojourerna ökade skulle jourernas arbete kunna utvecklas och bedrivas för ett mer långsiktigt arbete (Ibid.). 2.3 Kvinnor som brottsoffer i samhället Det bedrivs idag omfattande forskning kring våldsutsatta kvinnor (Wergens, 2002:4). Brottsofferproblematiken har generellt fått större fokus på både nationell och internationell nivå. Under de senaste 30 åren har även ett antal konventioner, deklarationer och rekommendationer angående brottsoffer sammanställts och antagits av FN, EU och Europarådet (Lindgren, Pettersson, Hägglund, 2001:44). Bland annat antogs kvinnokonventionen år 1979 och tio år senare antogs barnkonventionen, som båda spelat en avgörande roll för kvinnor och barns rättigheter att som brottsoffer få samma rättigheter som män (Lindgren, 2004:46-47). Ordet kvinnomisshandel kom även in i Svenska Akademins ordlista år Detta var ett steg i synliggörandet av våldet mot kvinnor som tidigare i stor omfattning skett i det dolda. Ordet uppmärksammade offret samt antydde att detta inte var något som förekom i enstaka fall utan att det var mer utbrett (Winberg, Sahlström, 2001:5). 10

12 2.4 Polismyndighetens arbete med brottsoffer Det var för omkring tio år sedan regeringen började lyfta fram brottsofferfrågorna som ett av polisen viktigaste arbetsområden. I budgetpropositionen för år 2000 (prop. 1999/2000:1, utgiftsområde 4) uttalar regeringen att rättstrygghet främst uppnås genom en effektiv brottsförebyggande, brottsbeivrande och brottsofferstödjande verksamhet. Genom en sådan skrivning har regeringen i princip jämställt den brottsofferstödjande verksamheten med tidigare polisiära kärnverksamheter. Denna markering måste rimligen innebära att brottsofferstödet, på olika sätt, bör prioriteras ännu hårdare i polisens arbete och en viktig förutsättning för det brottsofferstödjande arbetet i samhället är att det finns en utvecklad samverkan mellan myndigheter och ideella organisationer. För att denna samverkan skall bli lyckad bör myndigheterna, med bevarande av sina respektive yrkesroller och ansvar, utbyta erfarenheter om kompetens- och metodutvecklingsfrågor (RPS, 2003:9ff). Det är nödvändigt att polismyndigheten samverkar med myndigheter, organisationer och andra aktörer i lokalsamhället för att uppnå hållbara och bra resultat. Detta på grund av att dessa på olika sätt kan hjälpa, stödja och skydda brottsoffer. På samma sätt kan det vara bra för ideella organisationer att samverka med myndigheter (Ibid.). Samverkan mellan polis och andra myndigheter tas även upp i 3 Polislagen (1984:387). Där föreskrivs att: Polisen skall samarbeta med åklagarmyndigheterna. Samarbete skall också äga rum med andra myndigheter och organisationer vars verksamhet berör polisverksamheten. Särskilt åligger det därvid polisen att fortlöpande samarbeta med myndigheterna inom socialtjänsten och snarast underrätta dessa om förhållanden som bör föranleda någon åtgärd av dem. Andra myndigheter skall ge polisen stöd i dess arbete. I dagens polisutbildning ingår även utbildning i lagstiftningen kring brottsofferhantering och bemötande av brottsoffer. Inte minst ingår vilka brottsofferkategorier som är extra prioriterade vilket bland annat innefattar våldsutsatta kvinnor och barn. Tanken är att alla nyutbildade aspiranter ska ha ett tydligt brottsofferperspektiv med sig (Malmberg & Färm, 2008:54). Dagens poliser tillåts vara mer initiativrika och arbetar aktivt och uppsökande. Detta har inneburit bättre samarbetsklimat och bättre brottsbekämpning bland annat genom kännedom och uppsökande av kriminella i samhället. Detta har även lett till en större medvetenhet om polisens agerande i brottssituationer där kommunikationen spelar en stor roll. Strävan är att vara tydlig i kommunikationen mellan berörda parter till exempel i samband med anmälan, förhör eller utredning så att det inte ska uppfattas som kränkande (Ibid:55). Samordning inom 11

13 polismyndigheten och även mellan och med andra myndigheter ses som viktigt för att utvecklingen ska gå framåt inom polisens arbete med brottsoffer. Bristen på samordning mellan olika aktörer har enligt rikspolisstyrelsen lett till att polisen har fått kritik för sitt agerande gentemot vissa brottsoffer, särskilt gällande misshandlande kvinnor, då enskilda polismän och deras befäl gjort vad som verkat bäst för stunden. Samordning uppges därför vara av största vikt för att undvika sådan kritik (RPS, 2001:19). Enskilda polismäns agerande är även orsaken till ett lyckat brottsofferarbete på många håll. Bland annat har många av de drygt 100 brottsofferjourer som finns i Sverige tillkommit på initiativ av enskilda poliser (Qvarnström, 2005:4). 2.5 Sekretesslagstiftning Då samverkan sker över gränser, till exempel när olika organisationer och myndigheter samverkar, kan frågan om sekretess komma upp (Göteborgs kunskapscentrum för organiserad brottslighet, nd:279). Syftet med brottsofferjourer och kvinnojourer är att med frivilliga insatser lämna stöd åt personer som drabbats av brott. Jourerna bygger oftast på ett ideellt och frivilligt engagemang och har inte samma författningsreglerade förhållningssätt som myndigheter måste ha. De jourer som bygger på frivilliga sammanslutningar lyder inte under reglerna i 14 kap. Sekretesslagen, om överlämnande av sekretessbelagda uppgifter mellan myndigheter. Vad som gäller för brottsofferjourerna angående rätten att ta del av sekretessbelagt material är i princip samma som för vilken enskild person som helst (Boutz & Hultin, 1996:453f). En enskild person kan efterge sekretess angående uppgifter som gäller för denne enligt 14 kap. 4 sekretesslagen som lyder: Sekretess till skydd för enskild gäller inte förhållande till den enskilde själv och kan i övrigt helt eller delvis efterges av honom. Vad nu har sagts gäller dock inte om annat följer av bestämmelse i denna lag.. Även om det föreligger samtycke från den enskilde måste myndigheten alltid självständigt ta ställning till att förutse risk för skada, men eller annan ogelägenhet som utgör hinder för utlämnande till enskild. I vissa fall kan sådan risk för skada, men eller annan ogelägenhet undanröjas genom att myndigheten uppställer ett förbehåll som inskränker den enskildes rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, enligt 14 kap. 91 Sekretesslagen. De konflikter som kan uppkomma mellan sekretessintressena och myndigheternas informationsbehov löses genom bestämmelserna i 14 kap. Sekretesslagen, om undantag från sekretessen och sekretessen mellan myndigheter regleras i princip på samma sätt som när det gäller 12

14 sekretessen i förhållande till enskilda. Sekretesslagen innehåller bestämmelser som medger undantag från sekretessen i särskilda fall och för att inte oförutsedda svårigheter skall uppkomma i myndigheternas verksamhet finns även en generalklausul i 14 kap. 3 sekretesslagen. Generalklausulen medger att uppgifter kan lämnas i de fall då det är uppenbart att intresset av att uppgifterna lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda, dock finns det undantag och vidare begränsningar (Regner, Eliason & Heuman, 2006:III22ff). Det är viktigt att samverkansparterna respekterar sekretessen då det kan få omfattande konsekvenser om den bryts. Skulle en yrkesverksam person som innehar sekretess röja en uppgift begränsas straffet i BrB: Röjer någon uppgift, som han är pliktig att hemlighålla enligt lag eller annan författning eller enligt förordnande eller förbehåll som har meddelats med stöd av lag eller annan författning, eller utnyttjar han olovligen sådan hemlighet, dömes, om ej gärningen eljest är särskilt belagd med straff, för brott mot tystnadsplikt till böter eller fängelse i högst ett år. Den som av oaktsamhet begår gärning som avses i första stycket, dömes till böter. I ringa fall ska dock ej dömas till ansvar. BrB 20 kap. 3 13

15 3. Studiens teoretiska förankring I följande kapitel presenteras de teoretiska utgångspunkterna för uppsatsen. Jag har valt att fokusera på organisationsteori, samverkansteori samt kommunikationsteori då jag anser att dessa teorier är applicerbara på samarbetet mellan polis och kvinnojour och kan vara till hjälp vid analysen av det empiriska resultatet. 3.1 Organisationsteori Inom traditionell organisationsteori har organisationer framförallt betraktats som formella, målinriktade och slutna enheter. Denna betraktelse avfärdades dock av senare forskare som istället övergick till uppfattningen om organisationen som ett naturliga system. Den senare uppfattningen präglas av sociala grupperingar inom organisationerna som i sin tur ständigt påverkas av omgivningen (Johansson, 2002:17). En organisation kan, enligt den senare uppfattningen, ses som ett system av samspel mellan olika aktörer (Andersson, 1994:11). Enligt senare organisationsteorin består alla organisationer av en grupp människor som strävar efter ett mål. När en sådan grupp av människor etablerats påbörjar en process där de identifierar sig själva som organisation och markerar gränsen utåt mot andra grupper. Skillnaden mellan en grupp och en organisation är framförallt att en organisation i högre grad är formell (Ibid:13). Det går även att studera informella grupper inom organisationen. Nätverk av sociala relationer och inofficiella normer uppstår inom verksamheter där människor möts. Informella strukturer kan analyseras genom ett kulturperspektiv (se 3.1.1) (Ibid.). Eftersom människan konstant konstruerar och rekonstruerar sina relationer till andra individer i olika roller så existerar en organisation först och främst i medvetandet på ett antal involverade individer (Stenberg, 2000:15). Även den riktning som kallas för nyinstitutionalismen utvecklades som en reaktion av den traditionella uppfattningen om organisationer som formella, målinriktade och slutna enheter. Nyinstitutionalismen präglas av att organisationers handlingsfrihet begränsas av institutionella krav i samhället. Dessa krav kan vara både socialt och kulturellt betingade. Organisationer strävar efter att överensstämma med kraven från samhället vilket kallas för institutionell isomorfism. Denna process är mycket viktig då organisationer belönas för sin anpassning till samhället och på så vis legitimerar sin verksamhet (Johansson, 2002:17-18). Lilja och Larsson (2005:327) har beskrivit att institutionella organisationer skiljer sig från mer traditionellt marknadsinriktade organisationer, för vilka en effektiv produktionsprocess är 14

16 viktigast. Institutionella organisationer måste ta hänsyn till diskurser i det omgivande samhället och de krav som dessa stället på organisationen. Sådana diskursiva regler är bland annat lagstiftning och professioners olika synsätt och förklaringsmodeller. Genom att inlemma omgivande diskurser i organisationen kan den minska risken för kritik från utomstående och där med legitimera verksamheten. Den institutionella organisationen kan även legitimera verksamheten genom samarbete med andra organisationer i omgivningen (Ibid.) Organisationskultur Offentliga organisationer har ofta mål och medel definierade men det finns även många beteenden, värderingar och strukturer som inte är reglerade från början, utan som gradvis utvecklas inom organisationen. Det är svårt att sätta fingret på vad organisationskultur är. Det kan bland annat förklaras som symboler som organisationerna visar. Exempelvis har tidigare forskning visat att maktutövande offentliga organisationer som polis och domstol ofta använder symboler för sin auktoritet, vilket kan tolkas som att de vill signalera att de inte är särskilt tillmötesgående eller flexibla i sin verksamhet. Offentliga organisationer som är mer serviceinriktade använder däremot symboler som sänder budskap om öppenhet (Christensen, 2005:53). 3.2 Samverkansteori Samverkan kan idag ses som en nödvändig arbetsform i och med utvecklingen som skett i många välfärdsstater (Danemark & Kullberg, 1999:10). Samverkan innebär att människor arbetar tillsammans mot ett visst mål med ett definierat problem och syfte (Danemark, 2003:5). Organisationer som arbetar med människor har en speciell form av samverkan sinsemellan. Eftersom de samverkande parterna ofta har olika synsätt och perspektiv bör samtliga perspektiv betraktas och människan bör ses som en helhet. Samverkansformen inkluderar således olika teorier och synsätt eftersom de inblandade samverkansparterna ofta företräder olika kunskapsområden. För att uppnå god samverkan är det viktigt att klargöra synsätten och definiera dessa samt att föra en öppen kommunikation mellan samverkansparterna (Ibid:28). Många aktörer inom offentlig sektor har börjat inse att samverkan är en lösning på många problem. Bland annat har samverkan i många fall varit ett försök att organisera verksamheten genom att överskrida myndighets- och organisationsgränser (Löfström, 2001:69). Inom samverkansteori lyfts, enligt Löfström (2001:69), tre huvudsakliga skäl fram för samverkan: 1) Samverkan kan ses som ett sätt för olika myndigheter med likartad verksamhet att uppnå effektivare resursanvändning. Detta avser inte minst en mer kostnadseffektiv 15

17 resursanvändning då olika stödåtgärder sätts in. Detta kan i sin tur leda till kvalitativt bättre verksamhet samt att samhällets totala kostnader minskar. 2) Det andra skälet är att myndigheter bättre ska svara upp mot de behov som finns hos olika grupper i samhället. Det handlar bland annat om olika typer av bistånd. 3) Det tredje skälet är att öka inflytandet för såväl medborgarna som lokala aktörer i samhället. Samverkan innebär alltså både tydliggörande av gränser och överskridande av gränser. Om myndigheter överskrider sina gränser innebär inte det att deras uppdrag förändras eller att gällande regelverk åsidosätts. Det handlar snarare om frågan huruvida aktörerna är beredda att överträda föreställningen om sin egen verksamhet. Det kan till exempel handla om att utveckla andra handlingsmönster, det vill säga att aktörerna förhåller sig till varandras handlande för att möjliggöra förändring av det egna handlandet (Löfström, 2001:70) Konflikt i samverkan Eftersom alla människor har olika bakgrund, intressen och åsikter finns det stort utrymme för att skapa motsättningar och oenigheter (Kaufman & Kaufman, 1996:102). Konflikt definieras ofta som oöverensstämmande och som ett tillstånd där det finns motsättningar som är svåra att förena (Ibid.103). Vanliga orsaker till konflikt i samverkan kan bland annat vara begränsade resurser, (Ibid:104) eller oklara ansvarsförhållanden. Under dessa förhållanden uppstår vanligtvis ett negativt samspel utifrån frustration och stress (Ibid:105). En konflikt kan uppstå vid en sammanstötning, en kollision eller annan oförenlighet mellan mål, intressen, synsätt, värderingar, grundläggande behov eller personlig stil (Maltén, 1998:145). En konflikt utlöser irrationella och negativa känslor som kan ha en mycket begränsande effekt på produktiv problemlösning och prestation. En stor del av de sociala processerna mellan människor innehåller konfliktmoment (Kaufman & Kaufman, 1996:102). I samverkansprojekt kan även andra olika problem uppstå. Idéer om inflytande, pressade arbetssituationer, prestige och dagliga rutiner är exempel sådant som kan leda till motsättningar och eventuellt konkurrens om makten. Även om myndigheten/organisationen strävar efter att lära sig av samverkan, uppnå kreativitet och visa hänsyn så stöter de ofta på irritation, strid och destruktivitet (Danemark, 2003:22). Vissa typer av kunskaper och yrkesgrupper har ofta högre status än andra. Ju större skillnaden är mellan samverkansparterna desto större risk är det att problem uppstår under samarbetet. Viss kunskap i koppling till en viss yrkeskategori räknas eventuellt även som mer viktig, vilket kan skapa problem i samverkan (Ibid:26). Det är viktigt att klargöra synsätten och reda ut 16

18 oenigheterna så att de kan ses som en tillgång där det finns utrymme att lära sig av varandra (Ibid:28) Skilda regelvärk Organisationer och myndigheter lyder under regelverk, lagar och förordningar. Dessa anger vilket ansvar myndigheterna och organisationerna har. I samverkan möts individer på olika nivåer med olika grader av ansvar vilket kan leda till ojämna roller (Danemark, 2003:41). Problem kan uppstå då en person med inflytande och makt i en viss typ av frågor även gör anspråk på att få bestämma i andra frågor som inte är relevanta i ärendet. Det är viktigt att de personer som ska samverka har respekt för varandras kompetens och erfarenheter. Intrång på andras kompetenser och professioner bör hanteras på ett ödmjukt sätt för att undvika konflikter. Dessa problem går att undvika genom att klargöra vilka regler och lagar som styr arbetet (Ibid:43). Det är viktigt att ha insikt i andra personers förhållningssätt och regelverk. Det är även viktigt att gå igenom vilken typ av information som är nödvändig att utbyta i samverkan samt vilka hinder regelverket utgör för detta. Andra problem kan vara fackliga avtal, yrkesetiska koder, interna bestämmelser och andra föreskrivna regelsystem (Ibid:44). Det är viktigt att tydliggöra de skillnader som finns i formella och informella regelverk innan man påbörjar samverkan (Ibid:45). 3.3 Kommunikationsteori Människor har alltid haft behov av kontakt, att skapa och upprätthålla relationer samt att utbyta information med varandra. Dessa typer av överföranden kan med et annat ord kallas för kommunikation (Angelöw & Jonsson, 2000:114). Det finns två huvudriktningar gällande synen på kommunikation. Båda riktningarna förespråkar dock den gemensamma grunden att kommunikation är en slags aktivitet där människor utbyter information om verkligheten (Falkheimer & Heide, 2003:87). Det första synsättet präglas av kommunikation som överföring av meddelanden där kommunikationen uppfattas som ett linjärt förlopp, med målet att få till en så effektiv överföring av meddelanden som möjligt, från en sändare till en mottagare. Detta kallas för transmissionssystemet (Falkheimer & Heide, 2003:67) eller processkolan. Kommunikationen uppfattas som enkelriktad och sändaren är den aktiva parten (Fiske, 2004:12). Det andra synsättet förespråkar kommunikation som meningsskapare (Falkheimer& Heide, 2003:68). Denna syn präglas inte av ren informationsöverföring utan istället strävar de kommunicerande parterna efter att skapa gemensamma betydelser för att kunna utveckla en 17

19 gemensam förståelsegrund. Samtliga kommunikationsparter är aktiva i processen (Larsson, 2001:26). Information och budskap kan tolkas på olika sätt av olika grupper, beroende på vilken grundläggande tolkningsram gruppens medlemmar tillsammans har utvecklat (Fiske, 2004:14) Kommunikationens betydelse för samverkan Kommunikation kan även definieras som överföringen av information, idéer, synpunkter och känslor från en person eller grupp till en annan. Kommunikationen kan även ske då en person eller en grupp skickar meddelanden till varandra (Jacobsen & Thorsvik, 2008: ). Kommunikation är även en av de viktigaste samordningsprocesserna inom en organisation samt en förutsättning för en framgångsrik organisation (Hwang, Lundberg, Rönnberg, Smedler, 2007:351; Flaa, Hofoss, Holmer-Hoven, Medhus, Rönning, 1998:132). Kommunikationsprocessens viktigaste funktion är att förstärka det sociala samspelet och samarbetet (Hwang, et al., 2007:361). Utan kommunikation fungerar inte ett samarbete mellan två parter. Kommunikationen är även avgörande för hur organisationen eller gruppen fungerar och därför är det viktigt att diskutera hur informationskanalerna ska gå, det vill säga hur informationen ska gå till och på vilket sätt informationen ska nå fram (Flaa, et al., 1998:132). Varje yrkeskategori har olika språk och det är viktigt att de olika parterna förstår varandras språk. Samverkan innebär bland annat att vi skapar ett möte mellan människor som talar olika språk (Danemark, 2003:29-31) Återkoppling Återkoppling eller så kallas feedback sker då ena parten i en kommunikationsprocess återkopplar eller svarar avsändaren. Kommunikationen och återkoppling kan många gånger ställa till problem då aktörernas olika tolkningar förmedlas och uppfattas felaktigt. Därvid ligger ett ansvar hos både sändare och mottagare att informationen uppfattats korrekt (Jacobsen & Thorsvik, 2008:336). 18

20 4. Tidigare forskning Det saknas i dag svensk forskning kring polisens samarbete med kvinnojourer. Studier har däremot gjorts på bland annat samarbetet mellan socialtjänst och kvinnojour samt samarbetet mellan polis och socialtjänst. Det finns fåtalet internationella studier på området och jag har valt att inte ha med dessa i min uppsats. Anledningen är framförallt på grund av att jag anser att jämförelsen med min studie blir för problematisk då andra påverkande faktorer spelar in. Till exempel så skiljer sig olika lagar och regler från andra länder samt eventuellt sociala normer och arbetssätt hos både kvinnojour och polis. En jämförelse av det slaget skulle eventuellt sakna tillförlitlighet såvida inte de påverkande faktorerna granskas i jämförelsen. En sådan jämförelse lämnar jag således åt framtida forskning. 4.1 Polis och kvinnojour i Västa Götalands Län Länsstyrelsen i Västra Götalands län gav år 2004 ut rapporten Kvinnojouren medmänniska, inte myndighet, som är en kartläggning av kvinnojourerna och deras verksamhet i Västra Götalands län. Syftet med rapporten var bland annat att följa en utvecklingsprocess, att belysa kvinnojourernas villkor och förutsättningar i Västra Götalands län samt att synliggöra deras insatser för att stödja och hjälpa kvinnor. Syftet var alltså inte att utreda samarbetet mellan polis och kvinnojour men rapporten berör trotsallt ämnet vilket är anledningen till att jag valt att ha med studien i min uppsats. Undersökningen grundade sig i en enkät där de kvinnojoursanställda bland annat fick ange svarsalternativ hur de upplevde samarbetet med polisen. Svarsalternativen var: mycket bra, bra, dåligt eller bra och dåligt. I rapporten framgick att 16 av 23 kvinnojourer ansåg att samarbetet med polisen fungerade bra eller mycket bra. Medan resterande 7 jourer angav att samarbetet fungerade dåligt eller både bra och dåligt. I resultatet av undersökningen framgick även att några anställda vid kvinnojour ansåg att planerade besök med polisen fungerar bättre än vid akuta utryckningar, då det kan komma poliser som saknar kunskap i hur de skall bemöta kvinnorna. Undersökningen visade även att nästan alla kvinnor som anmäler, fullföljer sin anmälan och att kvinnojourerna i detta skede kan fungera som ett viktigt stöd. När kvinnojouren angav att de inte kunde stödja kvinnan i rättegång berodde det oftast på tidsbrist (Länsstyrelsen Västra Götalands län, 2004:20-21). Studien sammanfattas bland annat med slutsatser och förslag där bland annat omnämns att samarbetet kan förbättras mellan flera av de inblandade. Det föreskrivs att polisen kan utse speciella kontaktpersoner, gärna kvinnor, som vid behov kan komma till jouren och ta upp en 19

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras.

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras. Del 1 ICF:s definition av coaching Coaching: Coaching är ett partnerskap med klienter i en tankeväckande och kreativ process som inspirerar dem att maximera sin personliga och professionella potential.

Läs mer

Kvinnors rätt till trygghet

Kvinnors rätt till trygghet Kvinnors rätt till trygghet Fem konkreta insatser för kvinnofrid som kommer att ligga till grund för våra löften i valmanifestet Inledning Ett av svensk jämställdhetspolitisks viktigaste mål är att mäns

Läs mer

Sekretess och tystnadsplikt

Sekretess och tystnadsplikt Sekretess och tystnadsplikt tryckfrihetsförordningen offentlighets- och sekretesslagen patientdatalagen HU 2013-09-04 Susan Ols Landstingsjurist Översikt Offentlighetsprincipen Allmänna handlingar Sjukvårdssekretessen

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

RUTIN FÖR SEKRETESS INOM SOCIALTJÄNSTEN

RUTIN FÖR SEKRETESS INOM SOCIALTJÄNSTEN Socialnämnden RUTIN FÖR SEKRETESS INOM SOCIALTJÄNSTEN Handläggare: Befattning: Eila Medin Socialchef Upprättad: 2015-01-16 Version: 2 SEKRETESS INOM SOCIALTJÄNSTEN VAD ÄR SEKRETESS Alla som arbetar inom

Läs mer

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76 Handlingsplan för våld i nära relationer Antagen av socialnämnden den 4 maj 2016 53 Dnr SN16/76 Inledning Med våld eller andra övergrepp av närstående avses i detta sammanhang systematisk misshandel och

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Till dig som har anmält ett brott

Till dig som har anmält ett brott 6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till

Läs mer

Kommittédirektiv. Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning. Dir.

Kommittédirektiv. Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning. Dir. Kommittédirektiv Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning Dir. 2011:44 Beslut vid regeringssammanträde den 31 maj 2011 Sammanfattning En särskild

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

BROTT I NÄRA RELATIONER. Illustration: Anders Worm

BROTT I NÄRA RELATIONER. Illustration: Anders Worm BROTT I NÄRA RELATIONER Illustration: Anders Worm Illustration: Anders Worm Inledning I Sverige lever vi utifrån FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna. De slår fast att alla människor är födda

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om etikprövning av forskning som avser människor; SFS 2003:460 Utkom från trycket den 27 juni 2003 utfärdad den 5 juni 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, m.m.; SFS 2002:444 Utkom från trycket den 11 juni 2002 utfärdad den 30 maj 2002. Enligt riksdagens

Läs mer

Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan

Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbete Vårterminen, 2009 Rapport nr. 553 Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan Eva Lindholm Abstract År 2008 anmäldes 1375 våldtäkter

Läs mer

2017 års riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2017 års riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 1 (10) Lärande Lärande Centralt Christian Jerhov Verksamhetsutvecklare 0302-52 12 04 2017 års riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier

Läs mer

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Brottsoffer i fokus. En genomlysning av verksamheter med fokus på stöd till brottsoffer i Huddinge kommun. Stiftelsen Tryggare Sverige

Brottsoffer i fokus. En genomlysning av verksamheter med fokus på stöd till brottsoffer i Huddinge kommun. Stiftelsen Tryggare Sverige Brottsoffer i fokus En genomlysning av verksamheter med fokus på stöd till brottsoffer i Huddinge kommun Stiftelsen Tryggare Sverige Adress: Stiftelsen Tryggare Sverige Crafoords väg 14 Box 45407 104 31

Läs mer

Samhällets skyldigheter och möjligheter gällande barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck

Samhällets skyldigheter och möjligheter gällande barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck Samhällets skyldigheter och möjligheter gällande barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck Hannah Kejerhag Oldenmark Annica Odelind Utvecklingsledare mäns våld mot kvinnor 6:e jämställdhetspolitiska

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands Län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR 1 kap 2 SoL

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 1 (8) 2013-08-15 Lärande Lärande Centralt Christian Jerhov Verksamhetsutvecklare 0302 52 12 04 Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1988:688) om besökförbud; SFS 2011:487 Utkom från trycket den 24 maj 2011 utfärdad den 12 maj 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om lagen

Läs mer

Pussel DISC/Morot Kombination

Pussel DISC/Morot Kombination Pussel DISC/Morot Kombination Kommunikation Exempel på agenda för första coaching mötet ID: 72955 Ensize International AB Analysdatum: 2012-06-14 Tid: 14 minuter Utskriftsdatum: 2013-09-23 Ensize International

Läs mer

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6 Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Vad vi snackar om. Tänk igenom vad som är de stora samtalsämnena på din arbetsplats. Grundläggande ombudsutbildning September 2010

Vad vi snackar om. Tänk igenom vad som är de stora samtalsämnena på din arbetsplats. Grundläggande ombudsutbildning September 2010 1 Vad vi snackar om Tänk igenom vad som är de stora samtalsämnena på din arbetsplats. 2 Mina medlemmar Lista medlemmarna och fundera på nedanstående: Hur bra kontakt har du med personen? Är detta en person

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION

VÅLD I NÄRA RELATION VÅLD I NÄRA RELATION RIKTLINJE FÖR HANTERING VID MISSTANKE OM ELLER UPPTÄCKT VÅLD MOT KUND SOM UTFÖRS AV NÄRSTÅENDE SAMT HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Biståndskontoret

Läs mer

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

Ert datum. ML är född 1992 och var vid tiden för gärningarna 20 år fyllda.

Ert datum. ML är född 1992 och var vid tiden för gärningarna 20 år fyllda. Svarsskrivelse Sida 1 (8) Datum Rättsavdelningen 2014-09-24 ÅM 2014/5010 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-07-03 B 1041-14 R 1 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm ML./. riksåklagaren

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Yllestad förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Yllestad förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Yllestad förskola Verksamhetsåret 2018-2019 1 Innehållsförteckning 1. Vision 2 2. Mål 2 3. Inledning 2 4. Ansvarsfördelning 3 5. Utvärdering av föregående

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor Innehållsförteckning Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor... 1 Inledning...

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Den här skriften vänder sig till dig som är anställd inom verksamhet i Gävleborgs län vars arbete berör barn och ungdomar. En informationsskrift från Barnahus

Läs mer

Plan för förebyggande av diskriminering och kränkande behandling. Åsle förskola. Läsåret 2018/2019

Plan för förebyggande av diskriminering och kränkande behandling. Åsle förskola. Läsåret 2018/2019 Plan för förebyggande av diskriminering och kränkande behandling Åsle förskola Läsåret 2018/2019 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Ansvarsfördelning 4 Utvärdering och revidering 5 Främjande arbete 5 Kartläggning

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till 2014 års sexualbrottskommitté (Ju 2014:21) Dir. 2015:5. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2015

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till 2014 års sexualbrottskommitté (Ju 2014:21) Dir. 2015:5. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2015 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till 2014 års sexualbrottskommitté (Ju 2014:21) Dir. 2015:5 Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2015 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

KARTLÄGGNING. Kartläggningen av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld i Bollnäs.

KARTLÄGGNING. Kartläggningen av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld i Bollnäs. KARTLÄGGNING Kartläggningen av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld i Bollnäs. Inledning Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och ett brott. I genomsnitt mördas 17 kvinnor varje

Läs mer

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige SOU 2015:55 Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för

Läs mer

Sex ska vara frivilligt

Sex ska vara frivilligt Sex ska vara frivilligt - en presentation av den nya sexualbrottslagstiftningen Louise Lundqvist, jurist louise.lundqvist@brottsoffermyndigheten.se Uppdrag och målgrupp Regeringsuppdrag att ta fram en

Läs mer

S2011/8989/FST. Socialstyrelsen Stockholm

S2011/8989/FST. Socialstyrelsen Stockholm Regeringsbeslut II:5 2011-10-13 S2011/8989/FST Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om skyddat boende Regeringens beslut Regeringen beslutar att ge Socialstyrelsen i uppdrag att

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012 2013-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

1 Utkast till lagtext

1 Utkast till lagtext 1 Utkast till lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 1.1 Förslag till lag om ändring i brottsbalken Härigenom föreskrivs i fråga om brottsbalken 1 dels att 6 kap. 3 ska upphöra att gälla,

Läs mer

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011 Statistik 2011 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011 2012-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

8 Sekretess. 8.1 Allmänt. Sekretess, Avsnitt 8 125

8 Sekretess. 8.1 Allmänt. Sekretess, Avsnitt 8 125 Sekretess, Avsnitt 8 125 8 Sekretess Skattesekretess 8.1 Allmänt Den 30 juni 2009 ersattes Sekretesslagen (1980:100) av Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I denna handledning görs hänvisningar

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande

Läs mer

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Folkbokföringen (SOU 2009:75) Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, är en feministisk

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv Chrystal Kunosson Utbildare, NCK Mäns våld i heterosexuella relationer Köp av tjänster för sexuella ändamål Mäns våld mot kvinnor Våld i hbtrelationer Hedersrelaterat

Läs mer

Riktlinjer för Våld i nära relation

Riktlinjer för Våld i nära relation Riktlinjer för Våld i nära relation Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderad Riktlinjer Vård- och omsorgsnämnden 2017-03-01 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Katarina Haddon Castor, G/VOK/Ledning/

Läs mer

Fattas informationskampanj. Throw Back Thursday (#tbt) med fokus på sexualbrottslagstiftningen

Fattas informationskampanj. Throw Back Thursday (#tbt) med fokus på sexualbrottslagstiftningen Fattas informationskampanj Throw Back Thursday (#tbt) med fokus på sexualbrottslagstiftningen Den svenska sexualbrottslagstiftningen genom tiderna Historiskt sett har våldtäkt inte betraktats som ett

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv Chrystal Kunosson Utbildare, NCK Mäns våld i heterosexuella relationer Köp av tjänster för sexuella ändamål Mäns våld mot kvinnor Våld i hbtrelationer Hedersrelaterat

Läs mer

SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten

SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige,

Läs mer

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013 Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013 En rapport från Brottsofferjourens förbundskansli Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd... 3 Kontakter...

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 364/2010 rd

Lag. RIKSDAGENS SVAR 364/2010 rd RIKSDAGENS SVAR 364/2010 rd Regeringens proposition med förslag till lag om godkännande av Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp och till lagar som har

Läs mer

Fattas informationskampanj. Throw Back Thursday (#tbt) med fokus på sexualbrottslagstiftningen

Fattas informationskampanj. Throw Back Thursday (#tbt) med fokus på sexualbrottslagstiftningen Fattas informationskampanj Throw Back Thursday (#tbt) med fokus på sexualbrottslagstiftningen Den svenska sexualbrottslagstiftningen genom tiderna Historiskt sett har våldtäkt inte betraktats som ett

Läs mer

Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;

Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet; 1 (8) Datum: xxxx-xx-xx MYHFS 20xx:xx Dnr: MYH 2017/1098 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet; beslutade

Läs mer

7 Rättsintygets utformning och innehåll

7 Rättsintygets utformning och innehåll 7 Rättsintygets utformning och innehåll Administrativa uppgifter Vissa administrativa uppgifter skall alltid redovisas: datum och tidpunkt för undersökningen uppdragsgivande myndighet denna myndighets

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Förord 5 Inledning 17 Bokens syfte och utgångspunkter 20 Bokens uppbyggnad 21 Del I Bilden av offret 25 1. Vad är ett brottsoffer? 27 Politiska intressen bakom offerdefinitionen 29

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Författning om socialnämnders och vårdgivares ansvar vid våld i nära relationer Marit Birk 2014-12-12 Inledning Målbeskrivning Sammanhållen

Läs mer

Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd

Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: Kommunstyrelse, Nämnder med ansvar för SoL, Förvaltningschefer Nr 8/2013 Juni 2013 Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från

Läs mer

Konflikter och konfliktlösning

Konflikter och konfliktlösning Konflikter och konfliktlösning Att möta konflikter Alla grupper kommer förr eller senare in i konflikter. Då får man lov att hantera dessa, vare sig man vill eller inte. Det finns naturligtvis inga patentlösningar

Läs mer

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt

Läs mer

Bilaga 7: OH-underlag

Bilaga 7: OH-underlag BILAGA 7: OH- UNDERLAG 7 : 1 Bilaga 7: OH-underlag Materialet i denna bilaga kan användas som underlag vid presentationer när ni på förskolan eller skolan arbetar med värdegrundsfrågor utifrån Trygghetspärmen.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Diskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling

Diskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling Diskriminering trakasserier, kränkande särbehandling Information om hur du som medarbetare, chef, facklig representant eller skyddsombud bör agera i dessa situationer Nationell policy och riktlinjer Ansvarig

Läs mer

Kommittédirektiv. Stärkt skydd för transpersoner och översyn av vissa termer. Dir. 2014:115. Beslut vid regeringssammanträde den 31 juli 2014

Kommittédirektiv. Stärkt skydd för transpersoner och översyn av vissa termer. Dir. 2014:115. Beslut vid regeringssammanträde den 31 juli 2014 Kommittédirektiv Stärkt skydd för transpersoner och översyn av vissa termer Dir. 2014:115 Beslut vid regeringssammanträde den 31 juli 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska överväga om det straffrättsliga

Läs mer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer Bilaga Dnr 3.1-0532/2011 Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer 2012 2014 Förslag september 2011 SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR Förord

Läs mer

Trakasserier och kränkande särbehandling

Trakasserier och kränkande särbehandling Trakasserier och kränkande särbehandling Alla medarbetare i Lunds kommun ska erbjudas en trygg arbetsmiljö där alla möts av respekt. I detta ingår att inte utsättas för kränkande särbehandling, sexuella

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:944 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 2

Läs mer

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...

Läs mer

Statistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Statistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren Statistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjourens förbundskansli Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd...

Läs mer

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

HR-enheten inom sektor styrning och verksamhetsstöd ansvarar för den övergripande uppföljningen av planen.

HR-enheten inom sektor styrning och verksamhetsstöd ansvarar för den övergripande uppföljningen av planen. I Skövde kommun har vi en positiv grundsyn med stark tilltro till verksamheten, till oss själva, våra arbetskamrater, vår arbetsgrupp och vår chef. Delaktighet, ansvar och inflytande ska vara naturliga

Läs mer