RENOVERING AV SKOLBYGGNADER VID PROBLEM MED INOMHUSKLIMATET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RENOVERING AV SKOLBYGGNADER VID PROBLEM MED INOMHUSKLIMATET"

Transkript

1 RENOVERING AV SKOLBYGGNADER VID PROBLEM MED INOMHUSKLIMATET DEL 1 Red. Vesa Asikainen FASTIGHETSÄGARENS HANDBOK FÖR UNDERSÖKNING OCH RENOVERING AV SKOLBYGGNADER VID PROBLEM MED INOMHUSKLIMATET

2 RENOVERING AV SKOLBYGGNADER VID PROBLEM MED INOMHUSKLIMATET DEL 1 Red. Vesa Asikainen FASTIGHETSÄGARENS HANDBOK FÖR UNDERSÖKNING OCH RENOVERING AV SKOLBYGGNADER VID PROBLEM MED INOMHUSKLIMATET

3 Utbildningsstyrelsen och författare Översättning till svenska: Svenska översättningsbyrån Ab ISBN Fotografier: förtattare Layout och ombrytning: Elvi Turtiainen Vammalan Kirjapaino Oy, Sastamala 2009

4 INNEHÅLL DEL 1 FASTIGHETSÄGARENS HANDBOK FÖR UNDERSÖKNING OCH RENOVERING AV SKOLBYGGNADER VID PROBLEM MED INOMHUSKLIMATET 1 FÖRORD 4 1. INLEDNING Handbokens syfte och användning Problem med inomhusklimatet, klagomål och symptom Olika faser i ett renoveringsprojekt 8 2. INLEDANDE GENOMGÅNG OCH BESTÄLLNING AV FORTSATT UNDERSÖKNING Användarenkäter UNDERSÖKNING AV BYGGNADEN Kartläggning av fuktskador Funktionsgranskning av ventilationssystemet Bedömning av inomhusluftens kvalitet Undersökning av konstruktionernas fukttekniska kondition Undersökning av inomhusklimatet Rapportering RENOVERING: GENOMFÖRANDE OCH ÖVERVAKNING Informationshantering Planering av renoveringen Genomförande Övervakning Uppföljning 31 Källor 33 BILAGOR 34 Bilaga 1: Användarenkät till servicepersonal 35 Bilaga 2: Förfrågan om inomhusklimat 38 Bilaga 3: Enkät om hur lång tid tidarbetstagarna vistas i byggnaden avsedd för lokalisering av orsakerna till den dåliga inomhusluften 40 Bilaga 3a: Anvisning om hur en enkät om tidsanvändningen utformas och om hur denna enkät kan kombineras med klimatenkäten 42 Bilaga 3b: Datum och underskrift 45 Bilaga 3c: Exempel på analys av uppgifterna om tidsanvändningen och på jämförelse av hälsoproblem och andra problem med inomhusklimatet i olika delar av byggnaden 46 3

5 FÖRORD Denna handbok handlar om undersökningar av skolbyggnader och om hur renoveringsprojekt skall genomföras. Den har utarbetats inom ramen för ett forskningsprojekt om riskfaktorer, lösningar och processer vid renovering av skolbyggnader med dåligt inomhusklimat (Sisäilmaongelmisten koulurakennusten riskitekijät, korjausratkaisut ja -prosessit). Handboken är en översättning av första delen i en tvådelad handbok om renovering av skolbyggnader sammanställd av Tekniska högskolan, Andningsförbundet Heli rf, Kuopio universitet och de städer, kommuner och företag som deltagit i projektet. Andra delen i den tvådelade tryckta version Sisäilmaongelmaisten koulurakennusten korjaaminen (2008), som bara finns på finska, behandlar olika renoveringslösningar. Projektet har finansierats av Utbildningsstyrelsen, Tekes, miljöministeriet, Andningsförbundet Heli rf och de städer, kommuner och företag som varit representerade i projektets ledningsgrupp. Ledningsgruppen som styrt projektet har bestått av följande personer: Utbildningsstyrelsen Tekes Miljöministeriet Andningsförbundet Heli rf Tekniska högskolan Kuopion yliopisto HKR-Rakennuttaja (t.o.m Jyväskylä landskommun) HKR-Rakennuttaja Esbo Jyväskylä landskommun Jyväskylä Kotka Vichtis Korpilahti Insinööritoimisto Mikko Vahanen Oy Ins. byrå Mittatyö Jukka Holopainen Oy Suomen Sisäilmaston Mittauspalvelu Oy Pöyry CM Oy Mikrosem Oy Finnmap Consulting Oy PÖYRY building service Oy Optiplan Oy Raksystems Oy ClimaConsult Finland Oy Reino Tapaninen Jarmo Heinonen Kaisa Kauko ja Erkki Laitinen Vesa Kukkonen ja Juhani Pirinen Jarek Kurnitski ja Susanna Peltola Pertti Pasanen Ritva Lappalainen (puheenjohtaja) Sari Hildén (varapuheenjohtaja) Pekka Sipola Väinö Tuononen ja Pentti Arjotie Olli Salmela Leila Hietala Erkki Eriksson ja Harri Parviainen Kaija Kähkönen Ilkka Jerkku ja Ari-Veikko Kettunen Jukka Holopainen Eija Puhakka Hannu Leskinen ja Sointu Rajakallio Tuula Salmi Aimo Heimala Santeri Kondakov Seppo Kuitunen Jari Marttinen Harri Ripatti 4

6 Följande forskare och representanter för företag har deltagit i forskningen och författat handböckerna: Minna Aalto Vesa Asikainen Hannu Hakkarainen Ilkka Jerkku Mika Jumpponen Targo Kalamees Pekka Kanerva Ari-Veikko Kettunen Jarek Kurnitski Pertti Pasanen Susanna Peltola Juhani Pirinen Eija Puhakka Harri Ripatti Tekniska högskolan, VVS-teknik Kuopio universitet, institutionen för miljövetenskap Tekniska högskolan, husbyggnadsteknik Insinööritoimisto Mikko Vahanen Oy Kuopio universitet, institutionen för miljövetenskap Tekniska högskolan, VVS-teknik Tekniska högskolan, husbyggnadsteknik Insinööritoimisto Mikko Vahanen Oy Tekniska högskolan, VVS-teknik Kuopio universitet, institutionen för miljövetenskap Tekniska högskolan, husbyggnadsteknik Andningsförbundet Heli rf Suomen Sisäilmaston Mittauspalvelu Oy ClimaConsult Finland Oy I det aktuella projektet har vi i fråga om reparationer av ventilationssystem utnyttjat resultaten av MIV-projektet (Ilmanvaihdon parannus- ja korjausratkaisut, sv. lösningar för förbättring och renovering av ventilationssystem). Bakgrunden till att vi publicerar denna handbok är att man på kort tid varit tvungen att renovera flera skolbyggnader upprepade gånger. Att renovera skolbyggnader rätt och ändamålsenligt har visat sig vara mycket svårt i praktiken. Renoveringarna har beklagligt nog ofta misslyckats och man har varit tvungen att göra om dem flera gånger. När man inte fått bukt med problemen med inomhusluften, har man slutligen till och med rivit byggnader som i övrigt varit i tämligen god kondition och som med rätt reparationslösningar hade kunnat sättas i användbart skick. Anvisningarna i denna handbok presenterar aktuell kunskap om fungerande renoveringsmetoder och heltäckande konditionsundersökningar av byggnader. En heltäckande undersökning är det enda sättet att säkerställa att alla väsentliga brister avhjälps. I denna anvisning har vi försökt presentera allmänt godtagna reparationsmetoder som lämpar sig för olika ändamål såväl i fråga om konstruktioner som i fråga om ventilationssystem. Författarna är övertygade om att man genom att följa dessa anvisningar effektivare än tidigare kan undvika renoveringar som är för stora, för små eller fel utförda och att renoveringarna därför kommer att lyckas bättre än tidigare. Esbo jul 2008 Jarek Kurnitski Tekniska högskolan 5

7 1. INLEDNING 1.1 Handbokens syfte och användning Denna handbok ger personer som ansvarar för fastigheter råd vid planering och genomförande av renoveringsprojekt. Den är ämnad för renoveringar som skall avhjälpa problem med kvaliteten på inomhusluft och fuktskador i skolbyggnader, men den kan i tillämpliga delar användas även vid totalrenoveringar och renoveringar som gäller andra byggnader än skolbyggnader. Handboken riktar sig särskilt till de personer som ansvarar för städernas och kommuners fastigheter och renoveringsprojekt och till dem som kartlägger, granskar och undersöker fastigheternas kondition. Att renovera skolbyggnader rätt har visat sig vara mycket svårt. I praktiken har renoveringarna ofta misslyckats, och man har varit tvungen att renovera samma byggnad flera gånger. När man inte fått bukt med problemen, har man slutligen till och med rivit byggnader som i övrigt varit i tämligen god kondition och som med rätt lösningar hade kunnat sättas i användbart skick. Ofta har rivningsbesluten inte varit tekniskt och ekonomiskt försvarbara. Figur 1 föreställer en skola i Mellersta Finland som rivits på grund av problem med inomhusluften, trots att den i övrigt var helt funktionsduglig. Eftersom det både administrativt och för dem som utnyttjar byggnaden är en mycket besvärlig process att åtgärda problem med inomhusluften, är det utomordentligt viktigt att problemen åtgärdas en gång för alla. Figur 1. Denna skolbyggnad i Mellersta Finland har rivits på grund av problem med inomhusluften. 6

8 1.2 Problem med inomhusklimatet, klagomål och symptom En byggnads inomhusklimat är en komplicerad helhet som beror på temperatur och luftkvalitet. Luftkvaliteten påverkas framför allt av ventilation och föroreningskällor. Förutom mikrobtillväxt som orsakas av fuktskador är materialemissioner, mineralfibrer, ett smutsigt ventilationssystem och eventuella onormala lukter, såsom avloppslukt typiska orsaker till förorenad inomhusluft. Många av de föroreningar som ger upphov till problemen är gasformiga ämnen eller små partiklar, som lätt transporteras med luftströmmar. Eftersom det finns många möjliga föroreningskällor, är det inte alltid lätt att klarlägga orsakerna till problemen med inomhusklimatet. Klagomålen och symptomen kan bero på fuktskador, materialemissioner, dålig städning, bristfällig ventilation eller på en kombination av flera orsaker. I fuktskadade konstruktioner uppstår lätt en mikrobflora, som kan ge ifrån sig sporer och andra partiklar och ämnesomsättningsprodukter. Även materialemissionerna kan öka med ökad fukthalt, eftersom fukten kan ge upphov till kemiska reaktioner i byggmaterial. En del fuktskador är synliga och lätta att upptäcka, men för att man skall hitta dolda skador inuti konstruktionerna krävs i allmänhet grundliga konditionsundersökningar. När man frilägger konstruktioner, vet man ofta inte på förhand hurdana föroreningar som konstruktionerna kan avge. Därför bör arbetstagarna skydda sig åtminstone med andningsskydd. Även hudkontakt bör undvikas, varför användning av skyddshandskar och skyddsoveraller är nödvändigt. Anvisningar om rivning av fukt- och mikrobskadade konstruktioner ges i RATU-kort [Bygginformationsstiftelsen, 1996]. Även utrymmen som ligger intill de konstruktioner som friläggs bör vid behov skyddas, så att damm inte sprids i byggnaden. Efter reparationen måste rummen städas omsorgsfullt innan de på nytt kan tas i bruk. Föroreningar kan spädas ut genom ventilation, men det eliminerar inte problemet. För att lösa problemet måste man avlägsna föroreningskällorna eller isolera dem effektivt från inomhusluften. Ventilationen är av stor betydelse för luftcirkulationen i byggnader och därmed också för transporten av föroreningar mellan olika rum. I en byggnad med undertryck kan exempelvis luft som kommer från en trossbotten, genom en betongplatta eller genom en yttervägg föra in föroreningar. Övertryck i byggnaden kan förhindra detta, men övertrycket kan å andra sidan leda till att fukt i inomhusluften kondenseras i konstruktionerna. Vikten av att ventilationen ställs in och används rätt accentueras i gamla byggnader, där det även efter en renovering kan finnas källor till orenheter. Problem med inomhusklimatet upptäcks ofta efter att de som utnyttjar byggnaden har fått olika hälsobesvär och börjat tala om dessa. Symtom som uppträder i skolor skall genast tas på allvar, särskilt om de försvinner eller blir lindrigare när 7

9 eleverna eller personalen inte vistas i byggnaden, till exempel under veckoslut eller ferier. Till de typiska symtom som kan sammankopplas med fuktskador hör symtom i andningsorganen och ögonen (bl.a. hosta, rinnande näsa, andnöd, irritation i hud eller ögon), höjd frekvens av infektioner i andningsorganen (förkylning, bihåleinflammation), ökade allergier och astmatiska problem samt andra allmänna besvär (huvudvärk, trötthet, illamående). Symtomer och klagomålen utgör en klar orsak att undersöka byggnadens kondition. Även när man planerar reparationer eller totalrenoveringar är det viktigt att man undersöker hela byggnadens kondition för att säkerställa att orsakerna åtgärdas. I många fall har det hänt att problem upptäckts först efter en totalrenovering. Detta har medfört att man har tvingats göra nya renoveringar och i värsta fall riva byggnaden. I denna handbok ges anvisningar för en kontrollerad renoveringsprocess, där orsakerna till problemen med inomhusklimatet utreds. Dessutom ger handboken grundläggande kunskap om hur renoveringen skall planeras. 1.3 Olika faser i ett renoveringsprojekt Syftet med reparationer av ventilationssystem och fuktskadade konstruktioner är att förbättra kvaliteten på inomhusluften genom att eliminera orsakerna till den dåliga inomhusklimatet. Innan man startar ett sådant projekt, bör man göra en så heltäckande och tillförlitlig utredning som möjligt för att klarlägga vad det dåliga inomhusklimatet beror på. Dessutom skall man sätta sig in i byggnadens skadeoch renoveringshistoria. Innan renoveringen inleds är det även bäst att kartlägga vilka hälsobesvär de personer som vistas i byggnaden har för att man efter renoveringen skall kunna undersöka om besvären har avtagit efter renoveringen. Det är ofta svårt att verifiera att inomhusklimatet har blivit bättre enbart genom mätningar av inomhusluften. När man undersöker problem med inomhusklimatet och planerar renoveringar är det viktigt att man betraktar byggnaden som en helhet som består av ventilationssystemet och de olika byggnadsdelarna och är medveten om att en ändring i en av dessa komponenter inverkar på de övriga. Även om man strävar efter att kartlägga skadorna på byggnaden så väl som möjligt innan renoveringsarbetena inleds, är det mycket vanligt att man när man vid renoveringar river konstruktioner hittar nya orsaker till den försämrade inomhusluften, eller att kända föroreningskällor visar sig vara större än man väntat. Sådana överraskningar kan inte helt förutses när en tidplan och en budget för ett projekt görs upp, även om man strävar efter att utföra heltäckande konditionsundersökningar och bedömningar av omfattningen av nödvändiga reparationer innan projekteringen inleds. När de sker måste man i samband med rivningsarbetena utföra kompletterande undersökningar för att precisera renoveringsmetoden. 8

10 För att säkerställa att renoveringen lyckas måste kvalitetsövervakningen planeras mera detaljerat än vid normal nybyggnation. Den som övervakar renoveringen måste ha tillräcklig fackkunskap om problem med inomklimatet. Om övervakaren saknar tillräcklig fackkunskap, bör man för projektet anlita en konsult som är specialist på inomhusklimat. Även efter att slutbesiktningen utförts och byggnaden tagits i bruk bör man följa med hur de som använder byggnaden upplever kvaliteten på luften i byggnaden. Ett renoveringsprojekt som syftar till att förbättra inomhusklimatet och reparera fuktskadorna är en process som framskrider enligt schemat i figur 2. När man undersöker konditionen hos en byggnad är det viktigt att närma sig uppgiften från ett helhetsperspektiv som sedan gradvis preciseras. På så sätt säkerställs att alla väsentliga faktorer blir utredda. Hur omfattande konditionsundersökningen bör vara kan inte bestämmas när undersökningen beställs, utan den skall bestämmas efter en inledande genomgång (teknisk riskbedömning), som närmast innebär att riskkonstruktioner identifieras och att den tekniska nivån på ventilationssystemet granskas utifrån ritningar. Den inledande genomgången beställs av ett företag (utredare) som har nödvändig teknisk beredskap för att undersöka fuktskador, ventilationssystem och inomhusklimatets kvalitet. Den utgör en liten, men likväl viktig, arbetsfas. Den inledande genomgången visar vilka konstruktioner och förhållanden som bör undersökas genom kartläggningar, kontroller och konditionsundersökningar. I följande fas skall de kartläggningar, granskningar och konditionsundersökningar som behövs beställas. Detta görs utgående från den inledande genomgången och resultaten av eventuella enkäter. Dessa utredningar beställs vanligen som en helhet, förutsatt att den inledande genomgången gett tillräckligt detaljerat information om vad som bör undersökas. Vid de kartläggningar och granskningar som utförs efter den inledande genomgången friläggs inga konstruktioner, men skolbyggnaden (eller den del av byggnaden som undersökningen gäller) bör underkastas en systematisk och heltäckande genomgång. De observationer som görs i samband med kartläggningarna och granskningarna visar på vilka punkter och i vilken utsträckning utförligare skadeundersökningar är nödvändiga. I undersökningarna bör man beakta att omfattningen av användningen samt årstiderna och vädret inverkar på hur fuktiga konstruktionerna är och hur de fungerar. I samband med undersökningen frilägger man ofta konstruktioner för provtagning. Man borrar också hål för mätningar, undersöker inomhusluften och tar prover. I utredarens uppdrag ingår i allmänhet ett bestämt antal åtgärder, till exempel att frilägga tio konstruktioner och utföra mätningar och analyser av dessa. Om detta inte räcker för att klarlägga byggnadens kondition måste arbetet fortsätta. 9

11 Den som planerar renoveringen föreslår utifrån resultaten av undersökningarna olika alternativa renoveringslösningar, och byggherren besluter utifrån dessa vilka lösningar som skall genomföras. När byggherren har valt lösningar, gör planeraren upp en renoveringsplan. Vid ett renoveringsprojekt skall konditionsutredningen i allmänhet göras klar innan projekteringen inleds. Det är viktigt att samma konsult eller konsultbyrå koordinerar hela utredningen från början till slut, föreslår renoveringsmetoder, granskar renoveringsplanen och står för den tekniska övervakningen av genomförandet. Renovering vid fuktskador och problem med inomhusklimatet Inledande genomgång/ Teknisk riskebedömning Konditionsbedömningar och konditionsundersökningar (se figure 3) Teknisk riskebedömning Telefonintervju med beställaren Genomgång av tidigare utredningar Bedömning av riskkonstruktioner utifrån ritningar Besök i byggnaden, 1 4 timmar Byggherren beslutar om fortsatta undersökningar Anvendarenkät Användarnas iaktttagelser Enkät om hälsobesvär bland personalen Rapport om inledande genomgång och teknisk riskebedömning Undersökningsplan Fältundersökningar, flera dagar Rapportering av undersökningsresultat och förslag till renoveringssätt Byggherren beslutar om renoveringen och beställning av en renoveringsplan Planering av renovering Beslut om renoveringssätt Genomförande Uppföljning efter slutförd renovering Övervakning Allmän övervakning Tidplan, kostnader Teknisk övervakning Provarbeten Kvalitetssäkring Teknisk övervakning Övervakning som utförs av planeraren Figur 2. Processen vid konditionsbedömning och renovering av fastigheter med dåligt inomhusklimat och fuktskador. 10

12 Genom att tillämpa processen ovan kan man undvika överraskningar medan projektet pågår eller så vet man åtminstone om sådana är sannolika eller inte. Medan renoveringen pågår är det viktigt att man övervakar att planerna och anvisningarna följs i detalj. I många fall har renoveringen misslyckats därför att entreprenörer eller den ansvariga byggmästaren har avvikit från renoveringsplanerna och använt lösningar som grundar sig på egen erfarenhet. Om det under arbetets gång, till exempel när konstruktioner friläggs, framkommer nya skador eller skador som är större än väntat, måste renoveringsplanen kompletteras utgående från den nya situationen. Efter att reparationerna utförts måste man verifiera att de har lyckats. Även om klagomålen från användarna upphör, finns det skäl att göra en klimatenkät exempelvis sex månader efter att byggnaden åter tagits i bruk. 11

13 2. INLEDANDE GENOMGÅNG OCH BESTÄLLNING AV FORTSATT UNDERSÖKNING När man börjar undersöka konditionen hos en byggnad där det förekommer problem med inomhusklimatet, kan man i allmänhet ännu inte bedöma vilka undersökningar som är nödvändiga och vad de kommer att kosta. Därför genomförs projektet vanligen i två faser. Bedömningen av byggnadens kondition börjar med en inledande genomgång (teknisk riskbedömning, figur 3) som skall kartlägga utgångsläget. Den beställs av ett företag som är specialiserat på konditionsundersökningar (utredare) och som besitter tillräcklig expertis inom byggnads- och VVS-teknik. Beställaren skall som bilaga till sin anbudsförfrågan lämna alla väsentliga konstruktions- och VVS-ritningar samt rapporter om tidigare utförda utredningar och renoveringar. Utredaren genomför den inledande genomgången utifrån intervjuer, tidigare utredningar, ritningar och en liten inspektion av byggnaden. I byggnaden går man då igenom bara de utrymmen som misstänks förorsaka problemen. Systematiska kartläggningar eller granskningar utförs inte i detta skede. Den inledande genomgången av en medelstor skolbyggnad räcker omkring timmar. Vid den inledande genomgången kontrollerar man utgående från ritningar och tidigare utredningar riskkonstruktionerna och den tekniska nivån på ventilationssystemet med hänsyn till kvaliteten på inomhusluften. Man måste även säkerställa att ritningarna överensstämmer med verkligheten. Risklösningar i byggnader från olika tidsperioder presenteras i andra delen av denna renoveringsguide (Sisäilmaongelmaisten koulurakennusten korjaaminen Opetushallitus 2008). En expert kan identifiera byggnadens riskkonstruktioner utgående från ritningar och tack vare sin kunskap om typiska konstruktioner för perioden i fråga. Även den tekniska nivån på ventilationssystemet kan utläsas ur ritningarna och utgående från bygg- eller renoveringsåret. När riskkonstruktionerna har identifierats bedömer man vilka av som har lett till fuktskador eller problem med inomhusklimatet och vilka som har fungerat problemfritt. Dessa slutsatser kontrolleras senare genom systematiska kartläggningar, granskningar och skadeundersökningar. De observationer som görs under den inledande genomgången skall dokumenteras i en rapport. I rapporten måste man klart redogöra för vilka metoder som använts, vilka resultat som uppnåtts och i vilken utsträckning utförligare konditionsundersökningar behövs. En god praxis är att utredaren vid den inledande genomgången bedömer hur omfattande undersökningar behövs och hur mycket de kommer att kosta. Den inledande genomgången fungerar då samtidigt som ett anbud, och beställaren kan utifrån detta avgöra vilka undersökningar som skall beställas. När det är förenligt med beställarens praxis, kan undersökningarna 12

14 beställas direkt på grundval av ovan nämnda anbud, till exempel ifall beställaren och anbudsgivaren har ett gällande avtal. Alternativt kan beställaren utnyttja informationen från den inledande genomgången för att begära anbud från flera lämpliga företag. Utredningen kan beställas till ett fast pris eller som ett timavlönat arbete innehållande en uppskattning av tidsåtgången. Beställningen görs i allmänhet inte med öppna penningkranar, eftersom priset på hela utredningen kan vara ganska högt, till exempel euro. Utredningen bör beställas som ett komplett paket. Utredaren kan vid behov i sin tur köpa tjänster av underentreprenörer (i allmänhet kan ett och samma företag inte göra allt) eftersom utredaren även vid sådana arrangemang ansvarar för att resultaten av undersökningarna i alla avseenden analyseras som en helhet och att resultaten lämnas till beställaren som en rapport. Symtom och klagomål Teknisk riskbedömning och inledande genomgång Användarenkät Kartläggning av fuktskador: Besiktning av alla rum och konstruktioner Kartläggning av ytfukt Mätning av ytfuktighet utan friläggning av konstruktioner Funktionskontroll av ventilationssystem: Funktionskontroll av ventilationssystemet och annan vvs-teknik Onormala temperature Drag och tryckskllnader Bedömning av inomhusluftens kvalitet: Sensorisk bedömning av lukter och material m.m. Eventuell uktteknisk undersökning: Fuktmätning med hjelp av borrhål Friläggning av konstruktioner Provtagning av material Bestämning av skademekanismer Förslag till renoveringssätt Eventuell undersökning av inomhusklimatet Kondititionsundersökning av ventilationssystemet: Mätning av luftflöden Kontroll av kanalernas renhet Mätning av inomhusluften och mikrobutredningar: Tolkning av material- och ytprover Mätning av förekomsten av mineralfibrer VOC-mätningar Aldehydmätningar Ammoniakmätningar Figur 3. Faserna vid bedömning och undersökning av byggnaders kondition. 13

15 2.1 Användarenkäter Om man inte på basis av den tekniska riskbedömningen hittar klara orsaker till symtom och klagomål gällande den dåliga inomhusluften, är det bra att dessutom genomföra en användarenkät bland personalen [Jokiranta m.fl,, 1998]. En sådan enkät ger även information om problemens omfattning, och den kan dessutom eventuellt göra det möjligt att delvis lokalisera problemen. Användarenkäten innehåller frågor om skador på konstruktioner och andra olägenheter som byggnadens användare upptäckt (i bilaga 1 finns ett exempel på en enkät riktad till servicepersonalen) och om hälsobesvär och om problem i arbetsmiljön. Användarenkäten genomförs med hjälp av frågeformulär som delas ut till hela personalen eller till de personer som arbetar i den del av byggnaden som skall undersökas, d.v.s. även andra arbetstagare än lärare. Användarenkäter görs i allmänhet inte bland eleverna. Hälso- och miljöenkäten genomförs i enlighet med Arbetshälsoinstitutets enkät MM-40 om inomhusklimat (bilaga 2) [Seuri och Palomäki, 2005; Arbetshälsoinstitutet, 2006]. Den grundar sig på en enkät som utvecklats i Sverige [Andersson m.fl., 1993]. Enkäten bör genomföras i samarbete med den lokala företagshälsovården. Personalen får 1 2 veckor på sig att besvara enkäten. I samband med enkäten lönar det sig även att kartlägga hur långa perioder personerna som besvarat enkäten vistas i de olika delarna av byggnaden (bilaga 3). På så sätt kan man lättare rikta in senare kartläggningar och granskningar på valda delar av byggnaden. När man frågar arbetstagare hur mycket tid de tillbringar i olika delar av byggnaden måste man be dem om ett separat medgivande (bilaga 3). Om enkäter görs både om inomhusklimatet och om tidsanvändningen, bör de som besvarar enkäterna tilldelas ett entydigt personligt nummer som antecknas på svaren till bägge enkäterna. Företagshälsovården skickar därefter uppgifterna från den statistikförda hälsoenkäten och svaren från tidsanvändningsenkäten till utredaren. Utredaren kan efter detta kombinera de statistiska uppgifterna från enkäterna med hjälp av personernas nummer i enlighet med anvisningarna i bilaga 3. Om resultaten av enkäterna tyder på att det bara är vissa delar av byggnaden, vissa våningar eller vissa utrymmen orsakar hälsobesvär kan dessa genast undersökas närmare. Om man inte gör en enkät om inomhusklimatet, finns det risk för att besvärliga dolda fel inte upptäcks i de översiktliga kartläggningarna och granskningarna. Samtidigt slösar man kanske resurser på att undersöka delar av byggnaden som inte har gett användarna några hälsobesvär. Av tids- och kostnadsskäl kan grundliga konditionsundersökningar i allmänhet genomföras bara i begränsade delar av en byggnad. Därför kan enkäterna vara av stor betydelse för hur hela renoveringsprojektet lyckas. När resultatet av enkäterna bedöms, måste man likväl alltid beakta även enstaka personer med hälsobesvär, eftersom de till exempel kanske arbetar i delar av byggnaden där bara få personer vistas under längre perioder. 14

16 Klimatenkäten kan genomföras på nytt när renoveringen är klar. På så sätt kan man avgöra hur väl renoveringen lyckats och hur den inverkat på personalens hälsa. Den enkät som genomförs efter renoveringen bör ske under samma årstid som den tidigare för att resultaten skall kunna jämföras på ett tillförlitligt sätt. Tillförlitligheten i en sådan jämförelse ökar om enkäterna riktar sig till samma personer eller personalgrupper, ifall de på nytt börjat arbeta i den renoverade delen av byggnaden. 15

17 3. UNDERSÖKNING AV BYGGNADEN Det främsta syftet med de kartläggningar, granskningar och undersökningar som utförs i byggnaden är att påvisa mekanismerna för problemen med inomhusklimatet och bygga upp det informationsunderlag som renoveringen skall baseras på. Den person som utför undersökningarna skall ta reda på vilka konstruktioner och material som förekommer och hur konstruktionerna fungerar tillsammans byggnadsfysikaliskt för att kunna rikta undersökningarna rätt. Om de delar av byggnaden som undersökts är fel valda eller för små, måste man medan renoveringen eller rivningen pågår göra nya undersökningar och motsvarande ändringar i renoveringsplanen. 3.1 Kartläggning av fuktskador En kartläggning av eventuella fuktskador i byggnadens riskkonstruktioner utförs oftast utan att konstruktionerna friläggs. Största delen av riskkonstruktionerna har i detta skede redan identifierats i den inledande genomgången och användarenkäten. Övriga riskkonstruktioner kommer fram vid en kartläggning av alla rum och konstruktioner. Vid en sådan kartläggning är det viktigt att man utan undantag går igenom samtliga utrymmen i byggnaden. Kartläggningen omfattar förutom inomhusutrymmen (utrymmen ovan mark och källare) även kryprum, vindar, yttertak och ytterväggar. Ytfukten kartläggs i samtliga riskkonstruktioner. Typiska konstruktioner som kartläggs är golv på mark och väggar i källarutrymmen. I kartläggningen ingår även enklare fuktmätningar som utförs utan att konstruktionerna friläggs. De kan t.ex. göras på takkonstruktioner i trä på en vind med hjälp av en fuktmätare med mätspetsar och i isoleringsull med hjälp av en mätare som mäter den relativa fuktigheten. En fuktmätare som mäter ytfukten ger ett relativt resultat, och utifrån resultatet kan man sluta sig till om materialet är fuktigare än det borde vara. Att kartlägga fuktskador kräver flera arbetsdagar av flera expeter och deras assistenter. Kartläggningen kan utföras av utredare som specialiserat sig på konditionsundersökningar och renoveringar. 3.2 Funktionsgranskning av ventilationssystemet Granskningen av ventilationssystemet gäller systemets allmänna kondition, renhet och tekniska nivå. Om byggnaden har enbart frånluftsventilation, vare sig den fungerar med självtryck eller är maskinell, måste systemet givetvis renoveras. Under tio år gamla maskinella system för till- och frånluftsventilation är i regel 16

18 i gott skick, och i fråga om dem skall man närmast kontrollera att de fungerar som avsett. Likväl måste man fästa uppmärksamhet vid eventuella mineralullskällor. Maskinella system för till- och frånluftsventilation som är äldre än tio år kräver grundligare kontroll för att fastställa i vilken kondition systemet är, om luftflödena är tillräckliga och vilka reparationer som behövs. Den person som utför granskningen bör vara väl insatt i konditionsgranskning av ventilationssystem och inomhusklimat. Vid granskningen genomgås alla maskinrum som ingår i ventilationssystemet. I dessa granskas samtliga fläktar, filter, ljuddämpare (potentiella fiberkällor) och ventilationskamrar. Dessutom granskas den allmänna konditionen och renheten hos apparaterna i ventilationssystemet [webbkälla, 2007]. Luftströmmarna i hela ventilationssystemet kontrolleras som stickprov med teströk eller papperstest. Kontrollen skall utföras åtminstone i de rum där man utifrån användarenkäten misstänker att problem förekommer. Via inspektionsluckorna i ventilationskanalerna kontrollerar man okulärt hur rena tilluftskanalerna är [Asikainen m.fl., 2007]. Särskild uppmärksamhet måste fästas vid ljuddämpningsmaterialen, eftersom fibrer kan lossna i fall de är trasiga. Om tilluftsflödet orsakar ett betydande drag i rummen, måste detta rapporteras. Balansen mellan till- och frånluftsströmmarna bedöms genom mätningar av tryckskillnader, både mellan lufttrycket inuti och utanför byggnaden och mellan lufttrycket i olika rum i byggnaden. När man kontrollerar om ventilationen är tillräcklig kan man även kontrollera koldioxidhalten i inomhusluften. Vid kontrollen mäter man även temperaturen i rummen och kontrollerar radiatorernas termostater och deras kondition. 3.3 Bedömning av inomhusluftens kvalitet Bristerna i inomhusluften skall bedömas av en expert på inomhusluft eller av den utredare som utför funktionskontrollen. Bedömningen utförs sensoriskt så att eventuella lukter identifieras och deras ursprung lokaliseras. I utrymmena kan t.ex. finnas lukt av avlopp eller mögel, från kök eller matsal. Även en allmän instängdhet, vars källa inte kan påvisas, är en viktig observation som skall antecknas och beaktas i de fortsatta undersökningarna. I samband med att kvaliteten på inomhusluften bedöms kan man även granska okulärt hur dammiga ytorna är, bedöma nivån på städningen och avgöra behovet av noggrannare undersökningar. 3.4 Undersökning av konstruktionernas fukttekniska kondition En fuktteknisk undersökning skall utföras ifall observationerna i kartläggningen av fuktskadorna kräver vidare utredningar. En sådan undersökning gäller vanligen en viss konstruktion och ett begränsat område. Syftet är att dolda skador upptäcks och skademekanismen klarläggs, varvid att ett förslag till reparationsmetoder kan utarbetas. För den skull gör man borrhålsmätningar, frilägger konstruktioner och 17

19 tar material- och ytprover som används för bestämningen av mikrobinnehållet och mikrofloran. Detaljerade anvisningar om hur fuktskador skall undersökas ges i miljöministeriets handbok [Miljöministeriet, 1997] och i flera andra publikationer [Leivo, 1998; Torikka et. al., 1999]. Vid en konditionsundersökning måste man kunna bestämma skadans omfattning, orsakerna till problemen och skademekanismerna, samt utifrån dessa föreslå lämpliga reparationsmetoder. I samband med konditionsundersökningen tar man materialprover av frilagda konstruktioner. På grundval av de frilagda ställena försöker man klarlägga konstruktionens mikrobiologiska kondition i hela konstruktionen och separat för varje materialskikt. Stället som friläggs måste vara så stort att en cm stor provbit kan tas. Anvisningar om hur materialprover skall tas och om hur de skall behandlas ges i Social- och hälsoministeriets handbok Asumisterveysopas [Ympäristö- ja Terveys, 2008]. Friläggningen av konstruktioner och provtagningen koncentreras till sådana delar av byggnaden där det finns riskkonstruktioner, exceptionell fukt eller lukt eller där användarna fått hälsobesvär. Hur många ställen som friläggs avgörs från fall till fall. Ett ställe som friläggs bör vara så representativt som möjligt för riskkonstruktionen som undersöks. Då kan ett enda ställe som öppnas i det misstänkta problemområdet räcka till för att bekräfta en skada men likväl inte för en bedömning av dess omfattning. Det är ofta nödvändigt att ta ett jämförelseprov från en annan riskkonstruktion, som inte har de problem, som analyseras. I fråga om ytmaterial (golvbeläggning, puts osv.) kan man ta 2 5 prover från samma område. 3.5 Undersökning av inomhusklimatet Genom att undersöka inomhusklimatet söker man orsaker till problemen med inomhusluften, särskilt i fall där allvarliga fuktskador inte upptäckts eller där dessa inte förklarar problemen. I en undersökning av inomhusklimatet ingår också att tolka de data som erhållits från analysen av mikrober i materialproverna från fuktskadeutredningen. Undersökningen utförs enligt en plan som gös upp skilt för varje objekt. Planen görs upp utgående från undersökningen av ventilationssystemet, den sensoriska bedömningen av inomhusluftens kvalitet och kartläggningen av fuktskadorna. Mikrobprover och andra prover är befogade endast om resultaten av dem kan utnyttjas när man fastställer orsakerna till sanitära olägenheter och skadorna på konstruktionerna. Provtagningarna som genomförs i samband med bedömningen av kvaliteten på inomhusluften skall koncentreras till de områden som i klimatenkäten och konditionsbedömningarna visat sig vara problematiska. Utöver de mätningar som utförs och prover som tas i de utrymmen av byggnaden där problem finns tas jämförelseprover i problemfria utrymmen. 18

20 Med stöd av undersökningen av inomhusklimatet försöker man sluta sig till i vilka delar av byggnaden skadan finns och till vilka delar noggrannare undersökningar och friläggning av konstruktioner bör koncentreras. När man gör upp en renoveringsplan bör man utnyttja resultaten av alla analyser och observationer som gjorts i samband med undersökningen av inomhusklimatet. De mikrobiologiska undersökningarna bör främst fokuseras på materialprover, som gör det möjligt att skadade konstruktioner genast lokaliseras. Mikrobkoncentrationerna i luften varierar mycket med tiden, även under så korta perioder som en arbetsdag. Variationerna beror på många faktorer, såsom luftströmmar, tryckförhållanden, mikrobernas växtunderlag och växtförhållanden (t.ex. fukthalten i konstruktionerna) och mikrobernas egenskaper. Mätningar av mikrobkoncentrationer i luften kan bidra till att verifiera dolda fukt- och mikrobskador som inte kommit fram vid tidigare kartläggning av fuktskadorna. I vissa fall kan man utifrån mikrobprover från inomhusluften även lokalisera de rum där fukt- och mikrobskadorna finns. Anvisningar om hur mikrobkoncentrationen i inomhusluften skall bestämmas ges i den tidigare nämnda handboken Asumisterveysopas [Ympäristö ja Terveys, 2008]. I Folkhälsoinstitutets handbok från år 2007 [Mecklin m.fl.,] finns motsvarande anvisningar för skolbyggnader. Mikrobkoncentrationen skall helst bestämmas på vintern när marken är snö- och istäckt. Nivån på städningen i byggnaden kan följas upp, om den misstänks vara otillräcklig. Om damm inte avlägsnas kontinuerligt, kan en del hamna i luften. Mängden damm som samlas på ytor som städas regelbundet skall mätas enligt städstandarden INSTA 800 [INSTA, 2000], och nivån på städningen skall jämförs med referensvärdena i standarden. Mineralfiberprover bör tas i rum där värmeisoleringen eller ventilationssystemets ljudisolering är trasig eller obelagd, och där användarna klagar över hälsobesvär. För att identifiera och lokalisera källan till fibrerna kan man mäta hur mycket fiber som samlas på sådana ytor i rummet, vars städhistoria är känd, samtidigt som man kartlägger fiberkällorna i byggnaden [Harju m.fl., 2006; Schneider, 2000]. Koncentrationen av VOC-föreningar (flyktiga organiska föreningar) skall mätas om det finns stickande lukter i rummet och om personer som arbetar i rummet har symtom som kan bero på stora materialemissioner t.ex. från våta material. Vid VOC-mätningar upptäcks även sådana flyktiga organiska föreningar som alstras av mikrober (MVOC-föreningar), vilket kan ge mera information om arten av skadan. Förekomsten av MVOC-föreningar är likväl en osäker indikator på skador orsakade av mikrober, och därför bör man förhålla sig med ett visst förbehåll till de mätresultat som erhålls. Materialemissionerna kan även bedömas via analys av kemiska föroreningar i inomhusluften. Limmet i gamla träbaserade skivor (t.ex. spånskivor) kan emit- 19

21 tera formaldehyd, till exempel när byggnadens vägg blivit fuktig och bara den invändiga ytan av väggskivan är målad. Formaldehydkoncentrationen bör särskilt mätas när personer, som vistas i byggnaden drabbas av problem i ögonen och de övre luftvägarna. Ammoniaklukt kan orsakas av att organiska ämnen, såsom kasein eller gelatin börjat nedbrytas. Dessa var tidigare beståndsdelar i spackel Om ammoniaklukt förekommer i byggnaden, och de personer som arbetar där besväras av retningssymtom, finns det skäl att mäta koncentrationen av ammoniak. När man utreder orsaken till retningssymtom bör man även ta ett VOC-prov för att utreda förekomsten av andra irriterande föreningar. När det är befogat kan man även ta andra mera specifika prover av inomhusluften, såsom PAH-prover (polycykliska aromatiska kolväteföreningar), med vars hjälp man kan klarlägga problem med inomhusluften orsakat av kreosot- och bitumenbaserade isoleringsmaterial. Behovet att använda sådana undersökningsmetoder skall bedömas utifrån byggnadssättet och byggnadens ålder. Om det gamla ventilationssystemet helt eller delvis kommer att bevaras vid renoveringen, måste man klarlägga systemets kondition, uppbyggnad och reglerbarhet, så att man i hela byggnaden kan åstadkomma en sådan ventilation som önskas. När man utvärderar ventilationssystemets kondition och funktion bör man mäta tilluftsströmmarna och bedöma om de är tillräckliga, undersöka hur tätt och rent systemet är och vid behov mäta koldioxidhalten i inomhusluften. I en undersökning av inomhusluftens kvalitet kan förutom undersökningar av föroreningar, klimatförhållanden och ventilationsteknik även andra utredningar ingå. Man kan exempelvis undersöka konstruktioners täthet med hjälp av märkämnen. Anvisningar om hur konditionsundersökningar skall utföras ges i rapporter publicerade av Finlands VVS-föreningars förbund (Suomen LVI-yhdistysten liitto) [Suomen LVI-yhdistysten liitto, 1997] och föreningen för inomhusluft (Sisäilmayhdistys) [Jokiranta m.fl., 1998]. Anvisningar om provtagning för mätning av föroreningar i inomhusluften, valet av provtagningsställen och behövligt antal prover ges i social- och hälsovårdsministeriets publikation [Social- och hälsovårdsministeriet, 2003; Ympäristö- ja Terveys, 2008]. När resultaten av analysen av prover som tas i en undersökning av inomhusklimatet skall tolkas används bland annat de gränsvärden, normvärden, normalvärden eller målvärden som ges i Sisäilmastoluokitus (klassning av inomhusklimat) publicerad av Sisäilmayhdistys [Sisäilmayhdistys, 2000], social- och hälsovårdsministeriets Anvisning om boendehälsa [Social- och hälsovårdsministeriet, 2003], handboken Asumisterveysopas [Ympäristö- ja Terveys, 2008] och, särskilt i fråga om mikrobprover i skolbyggnader, Folkhälsoinstitutets handbok [Meklin m.fl., 2007]. Även om det finns goda anvisningar för att tolka resultaten av mikrobprover i ovan nämnda publikationer, är det viktigt att komma ihåg att tolkningen alltid bör 20

22 göras från fall till fall. Samma mätresultat kan i ett fall innebära att en renovering måste göras med det snaraste, medan det i ett annat fall innebär att konstruktionen fungerar normalt. Renoveringsbehovet påvisas med stöd av mätresultaten utifrån någon mekanism som orsakar problem med inomhusklimatet, inte enbart utifrån mätresultaten. När proverna tolkas måste man beakta att årstiden inverkar på provtagningen och tolkningen av proverna. Förhöjda mikrobhalter kan även bero på föroreningar i utomhusluften eller på att mikrobhaltiga material hanteras inomhus. I en del gamla fungerande konstruktioner eller material i bottenbjälklag kan även förhöjda mikrobhalter förekomma utan att de nödvändigtvis skulle kräva någon renovering, förutsatt att emissioner från materialet inte hamnar i inomhusluften via någon luftläcka. Referensvärden har inte getts för alla egenskaper som kan mätas i samband med en konditionsundersökning, alla provtagningssätt och alla metoder för behandling av prover. Resultaten måste därför ibland jämföras med allmänna forskningsresultat och med eventuellt jämförelsematerial. Om det för en metod som används i undersökningen, till exempel elektronmikroskopering [Heikkilä m.fl., 1988], inte finns jämförelsevärden för de föroreningar vars halter mätts, måste de grunder som används för tolkningen av resultaten anges i rapporterna. När man bedömer vilken betydelse analysresultaten av proverna har med hänsyn till kvaliteten på inomhusklimatet, måste man beakta följande frågor: (1) hur nära rummets invändiga ytor finns materialet i fråga, (2) alstrar mikrobfloran lukter, (3) är konstruktionerna onormalt fuktiga och (4) läcker luft in i byggnaden genom konstruktionen, som granskats? 3.6 Rapportering Efter att konditionsgranskningen har slutförts skall en rapport skrivas. Rapporten måste tydligt ange vilka slags konstruktioner som förekommer i byggnaden, vilken typ av skador ha observerats (fuktskador och dåligt inomhusklimat), var finns de, hur omfattande är de och vad beror de på. Det är även viktigt att redogöra för lämpliga metoder att reparera skadorna och lämpliga material för reparationen. Att ange vilka material som kan användas är särskilt viktigt i sådana fall då en konstruktion fungerar rätt bara när materialen har de rätta fukttekniska egenskaperna. Resultaten av utredningen skall alltså presenteras i en rapport, som innehåller all den information om orsakerna till och omfattningen av fuktproblemen och problemen med inomhusklimatet som utredningen gett. Rapporten bör vara så klar och entydig som möjligt, och den skall fokusera på den viktigaste informationen. Rapporten kan bygga på undersökningar som utförts av en eller flera utredare. Eller så kan rapporten vara sammanställd av en expert och innehålla som bilagor kompletterande utredningar som utförts av andra experter. I byggnader med svåra eller många problem bör olika experter delta i utredningen t.ex. 21

23 en expert på byggnadsteknik, en VVS-expert och en expert på mikrober eller inomhusluft. I sådana fall kan slutdokumentet bestå av rapporter som sammanställts av samtliga utredare. I den gemensamma rapporten bör dessutom ingå en kort sammanfattning, som sammanställs av samtliga utredare under ledning av en ansvarig utredare. I sammandraget lägger de fram de viktigaste resultaten och de olika alternativa renoveringssätt som de planerat tillsammans. Vikten av samarbete måste betonas redan när utredningen inleds, särskilt i fråga om stora fastigheter och fastigheter med många problem. Utredningsrapporten skall vara klar och tydlig, och den skall kunna begripas utan tilläggsmaterial såsom separata byggritningar eller annat bakgrundsmaterial. Den som sammanställer rapporten måste beakta att den kommer att läsas även av personer som inte är experter på byggnadsteknik, såsom arbetarskyddspersonal och personer, som vistas i byggnaden Innehållet i rapporten I utredningsrapporten presenteras resultaten av undersökningarna och mätningarna och de slutsatser som dragits. Framställningen måste utformas så att det klart framgår vad som är information som erhållits direkt genom mätningar och andra undersökningar och vad som är utredarens/utredarnas egna slutsatser. Rapporten skall ha följande innehåll i tillämplig utsträckning: 1. Uppgifter om undersökningen vem som utfört undersökningen vilka mät- och provtagningsredskap och vilka mätmetoder som använts hur undersökningen har avgränsats undersökningens syften 2. Grundläggande uppgifter om undersökningsobjektet och bakgrundsfakta information som beställaren har gett dokument som varit tillgängliga observationer från andra undersökningar, kartläggningar och handlingar 3. Undersökning av konstruktioner strukturerad enligt byggnadsdetaj och rum konstruktionstyp observationer och avvikelser från ritningar observationer och mätningar (eventuella skador och deras art, omfattning och orsaker) 4. Undersökning av ventilationssystemet ventilationssystemets generella kondition och dess tekniska nivå resultaten från funktionskontrollen resultaten från undersökningen av den ventilationstekniska utrustningen, ifall det gamla ventilationssystemet skall bevaras helt eller delvis 22

24 5. Undersökning av inomhusluften resultaten från undersökningen av inomhusluften 6. Slutsatser sammanfattning av de väsentliga skador och brister i ventilationssystemet som orsakar problem med inomhusklimatet beskrivning av de viktigaste orsaker som ligger bakom fuktskador och brister i inomhusklimatet 7. Reparationsmetoder förslag till reparationsmetoder och alternativa åtgärder förslag till fortsatta åtgärder 8. Sammanfattning brådskande åtgärder (med en kort motivering varför de är brådskande) normala åtgärder åtgärder som skall genomföras senast i samband med en totalrenovering 9. Bilagor nödvändiga planritningar och sektionsritningar fotografier resultaten från kartläggningen av ytfukten Grundläggande uppgifter om undersökningen: Tidpunkten för undersökningen, personer som deltog, beställare och omfattningen av undersökningen. Av omfattningen framgår utgångspunkten för utredningen och den del av byggnaden eller de utrymmen som ingår utredningen. Grundläggande uppgifter och bakgrundsfakta om byggnaden: Byggnaden och dess adress samt en kort redogörelse som innehåller byggåret, antalet våningar, det huvudsakliga materialet i stommen och arbetssättet, som använts då husgrunden lagts. Bara sådana uppgifter som är väsentliga med hänsyn till utredningen av skadeorsaken och skadans omfattning skall tas med. Dessa utgör bara bakgrundsfakta, och är således inte utredarens egna observationer. Till denna typ av information hör bland annat alla handlingar, och användarenkäter som gäller byggnaden samt intervjuer av byggare och planerare. I bakgrundsfakta ingår sådan tillgänglig information, som utgör utgångspunkten för utredningen men som inte gäller en specifik del av byggnaden. I rapporten skall även ingå en förteckning över de betydande, tidigare utförda utredningar som används som bakgrundsinformation. Dessutom skall rapporten presentera omständigheter som noterats i samband med tidigare utredningar och som varit viktiga i den aktuella utredningen. I rapporten anges också vilka ritningar som använts och hur de erhållits. 23

25 Mät- och provtagningsredskap och undersökningsmetoder: En förteckning över de mät- och provtagningsredskap och mätmetoder som använts skall ingå i rapporten. Observationer, slutsatser och förslag till åtgärder och reparationssätt, skilt för varje byggnadsdel: Observationer slutsatser och förslag till åtgärder och reparationssätt skall framläggas för varje byggnadsdel, till exempel så att information som gäller bottenbjälklaget, stomkonstruktionerna och ventilationssystemet redovisas i egna kapitel. Sådana undersökningar av inomhusluften som inte begränsar sig till specifika delar av byggnaden kan grupperas enligt byggnadsskede, typ av utrymme eller undersökningsmetod. Observationer: Beroende på omfattningen av undersökningen i fråga skall beskrivningen av observationerna struktureras och göras klarare med hjälp av underrubriker, så att läsaren lätt kan hitta önskad information. Den skriftliga utredningen bör kompletteras med fotografier. Fotografierna kan antingen integreras i texten eller samlas i en särskild bilaga. I samband med observationerna bör man i allmänhet inte behandla skadeorsakerna, utan dessa skall redovisas i en analysdel. För varje del av byggnaden som undersökts eller beaktats anges konstruktionstyperna, materialskikten och deras tjocklek och eventuell skade- och reparationshistoria. Dessutom redovisas tidigare undersökningar av konstruktionerna i fråga. Materialen skall beskrivas så utförligt som möjligt Om utredningen gäller flera byggnader, eller om olika delar av en byggnad avviker mycket från varandra, skall de grundläggande konstruktionerna för var och en av dessa byggnader eller delar av byggnader redovisas separat. Om det finns flera konstruktionstyper, skall man använda en placeringsritning eller på något annat sätt entydigt beskriva var de olika konstruktionstyperna förekommer. Om en konstruktion som undersökts och den konstruktion som anges i ritningarna inte stämmer överens med varandra, skall materialskikten i bägge konstruktionerna räknas upp och skillnaderna klargöras. Med utgångspunkt i ritningarna skall riskkonstruktionerna analyseras och andra viktiga observationer som erhållits genom analys av konstruktionerna beskrivas. När det är nödvändigt att göra redogörelsen begriplig bör bilder av viktiga genomskärningsritningar av konstruktioner eller detaljer skannas in och införas i rapporten eller i en bilaga till rapporten. I fråga om ventilationssystemet skall huvudventilationssystemet presenteras. Systemets ålder och alla stora reparationer i systemet skall anges. Mätningarna och mätställena skall också anges med hjälp av placeringsritningar. Som placeringsritning används i allmänhet en planritning eller en ventilationsritning. Om mätstället finns inne i en konstruktion, skall man även i sektionsritningen markera mätställets placering, eller så måste det på annat sätt framgå av rapporten i vilken konstruktion mätningen utförts, hur tjock konstruktionen 24

26 är och var i konstruktionen mätstället är belägen. En del av mätresultaten skall redovisas i själva rapporten medan en del kan redovisas i bilagor. I rapporten presenteras åtminstone de mätresultat, som slutsatserna grundar sig på. Mätresultaten skall presenteras i form av uppmätta storheter som en separat helhet. I samband med detta skall inga slutsatser om orsakerna till skadorna framläggas, utan dessa skall redovisas i ett skilt avsnitt. Slutsatser: I denna del av rapporten ingår en bedömning av konstruktionernas kondition och de risker som den eventuellt medför. Här redovisas även vad problemen med luftkvaliteten i byggnaden eller vad fuktproblemen beror på, hur omfattande problemen eller skadorna är och hur dessa inverkar på de personer som vistas i byggnaden och på konstruktionernas hållfasthet. Slutsatserna måste grunda sig på tillgänglig information, riskbedömningar, konstruktions- och vvstekniska utredningar och mätresultat. Slutsatserna om fuktskadorna skall grunda sig på byggnadsfysikaliska beräkningar eller annan tillförlitlig information t.ex. på erfarenhetsbaserad kunskap om konstruktionens hållbarhet vid långvarigt bruk. Ifall slutsatserna inte kan motiveras på ett tillförlitligt sätt, skall detta nämnas i rapporten. I så fall skall rapporten ange vilka ytterligare insatser som krävs för att man skall kunna ge en tillförlitlig förklaring till hur skadan eller problemet med luftkvaliteten har uppstått. Förslag till åtgärder och reparationer: Rapporten skall presentera alternativa reparationssätt och eventuella fortsatta åtgärder. Åtgärdsförslaget skall vara så detaljerat att man beroende på syfte och åtgärd kan a) beräkna ett kostnadsförslag för projekteringsfasen och låta projektera renoveringen så, att även en annan planerare i projektet kan göra upp en renoveringsplan b) beställa en renoveringsplan c) genomföra små underhållsarbeten eller serviceåtgärder omedelbart. I ovan nämnda punkter skall även en bedömning av åtgärdens omfattning, kostnadernas storleksordning och behovet av planering, samt en bedömning av behovet av specialplanering eller kvalitetssäkring genom prov ingå. I rapporten framläggs olika alternativa reparationssätt som avlägsnar skadan eller orsaken till den dåliga inomhusluften och dess orsaker. Med undantag för punkt c är avsikten inte att sammanställa en detaljerad renoveringsplan, utan att redogöra för sådana principiella lösningar, som säkerställer antingen att konstruktionerna, inklusive kritiska konstruktionsdetaljer, fungerar byggnadsfysikaliskt korrekt eller att värme- eller ventilationssystemet fungerar så bara som möjligt med befintlig teknik; vid behov ges rekommendationer om byte av vvs-teknik. Åtgärdsförslagen delas in i brådskande, normala och sådana som skall genomföras senast i samband med en totalrenovering. I samband med åtgärdsförslagen skall 25

27 riskerna med olika reparationsalternativ och sannolikheten för att renoveringen lyckas klargöras. Om risken för att skadan återkommer är för stor, måste utredaren ange vilka undersökningar som ännu behövs för att en renoveringsplan som beaktar alla skador skall kunna utarbetas. Sammanfattning: En kort sammanfattning i form av ett utlåtande om byggnadens kondition eller orsakerna till det dåliga inomhusklimatet, om de mest betydande skadorna och deras orsaker och följder samt en kort uppräknande sammanfattning av åtgärdsförslagen. Bilagor: All information som inte tas med i själva rapporten men som kan göra det lättare att förstå skadans orsaker och omfattning och de föreslagna reparationsalternativen bör ingå som bilagor. Bilagorna kan innehålla placeringsritningar, fotografier, uppgifter om konstruktioner och mätresultat. Samtliga bilagor skall levereras som elektroniska filer. Bland bilagorna till rapporten måste finnas en placeringsritning baserad på en planritning i A4- eller A3-format. I placeringsritningen skall mät- och provtagningsställena samt de områden som undersöks på annat sätt markeras. Antingen i samma eller i en annan ritning skall även observerade skador markeras. När ett litet område undersöks kan skadekartan även ingå i själva rapporten. Fotografier kan ingå antingen i rapporten eller som separata sidor med färgkopior. Fotografierna skall förses med datum och bildtexter, som anger var i byggnaden det fotograferade objekten är belägna. Det senare kan dessutom anges med en placeringsritning. Av bildtexterna bör framgå, vad bilderna är tänkta att illustrera. Användning av fotografier i rapporten rekommenderas. De ursprungliga byggplanerna för byggnaden skall redovisas i den utsträckning det är nödvändigt. Planerna skannas när det är möjligt och tas antingen med i den egentliga rapporten eller så fogas de till rapporten som en bilaga. Byggplanerna skall vara i A4-format, och de skall tillhandahållas som elektroniska filer, så att rapporten blir lätt att använda. En del av mätresultaten, såsom resultat av omfattande fuktmätningar, kan redovisas i en bilaga. Även i samband med de mätresultat som presenteras i bilagor måste mätställenas positioner anges. Om farliga ämnen upptäcks i utredningen, skall observationerna redovisas i en särskild bilaga. I en bilaga om arbetssäkerheten anges de konstruktioner som måste rivas med särskilda metoder t.ex. med metoder som uttryckligen lämpar sig för hantering av konstruktioner som skadats av mikrober eller innehåller asbest. 26

28 4. RENOVERING: GENOMFÖRANDE OCH ÖVERVAKNING 4.1 Informationshantering En absolut förutsättning för att renoveringsprojektet skall lyckas är att rätt personer får tillräcklig och korrekt information. Ett projekt för reparation av fuktskador tar vanligen 2 5 år räknat från att användarna drabbats av symptom till det att renoveringen slutförts. Då projektet är långvarigt och många parter deltar blir kraven på informationshanteringen stora. I mindre lyckade fall har renoveringsprojekt inte lett till önskat resultat, därför att reparationerna inte genomförts i enlighet utredarens eller planerarens anvisningar eller därför att man på grund av bristfälliga undersökningar reparerat fel saker. Bristerna i reparationsåtgärderna har bland annat berott på att informationen under projektets gång inte nått rätt personer. När samma person fungerar som konditionsutredare, planerare och övervakare, är all information om byggnaden som samlats under projektets gång hela tiden tillgänglig. I en sådan centraliserad planeringsorganisation uppkommer inte avbrott i informationsutbytet, varför önskat slutresultat uppnås säkrare. Emellertid är fuktteknisk konditionsundersökning, konstruktionsteknisk planering och övervakning av reparationerna uppgifter som kräver olika typer av yrkeskompetens, och därför sköts dessa faser av arbetet ofta av olika personer I sådana fall måste man särskilt säkerställa att informationen på ett tillfredsställande sätt förs vidare från utredaren till planeraren och från planeraren vidare till entreprenören och övervakaren. Genom en omsorgsfullt skriven utredningsrapport och omsorgsfullt utarbetade planeringshandlingar förs en stor del av granskarens och planerarens kunskap vidare till entreprenören som genomför renoveringen och till övervakaren. Skriftliga redogörelser förmedlar likväl i allmänhet inte all nödvändig information om grunderna och principerna för reparationsåtgärderna. Denna information är emellertid viktig att förstå även för dem som genomför arbetet på byggplatsen. Utredaren skall helst för planeraren vid ett särskilt möte presentera de reparationer, inklusive motiveringar, som han eller hon föreslår i utredningen (figur 4: alternativ 2). Planeraren skall i sin tur helst presentera sin renoveringsplan för utredaren innan slutgiltigt beslut om reparationerna fattas. Då är det ännu lätt att vid behov ändra planen. Man måste komma ihåg att det i första hand är planeraren som svarar för planen, varför det även är planeraren som skall bestämma om konditionsgranskarens förslag skall beaktas och om de till exempel är tillräckligt väl underbyggda. 27

29 Vid entreprenadförhandlingarna skall planeraren presentera de viktiga delarna av renoveringsplanen för entreprenörskandidaterna. När en entreprenör valts rekommenderas att planeraren innan renoveringen inleds går igenom renoveringsplanen på nytt tillsammans med entreprenören och personalen på byggarbetsplatsen och den övervakare som utsetts av byggherren. Särskild uppmärksamhet bör vid denna genomgång fästas vid de arbetsfaser som är viktiga med tanke på hur arbetet skall lyckas och grunderna för de reparationsmetoder som valts. Det är utomordentligt viktigt att den som utför arbetet förstår varför arbetet måste utföras exakt enligt planen och inte som personen kanske vant sig att genomföra liknande arbeten. I början av projektet rekommenderas att man utser en person som under hela den tid projektet pågår skall ansvara för att informationen från undersökningarna och planering ges till de olika parterna i projektet (figur 4, alternativ 1). När en och samma person ansvarar för förmedlingen av all information som är väsentlig för att projektet skall lyckas, minimeras risken för missförstånd (figur 4, alternativ 2). Även den projektledare som deltar i konditionsundersökningen och planeringsfasen skall kontrollera kvaliteten på arbetet medan renoveringen pågår. Redan i samband med projektplaneringen skall man även planera hur de som vistas byggnaden skall informeras om renoveringen. I planeringen av informationsspridningen ingår att bestämma tidpunkter för informationsmöten, utse personer som sköter informationsförmedlingen och besluta vilken information som skall ges. I allmänhet skall de som vistas i byggnaden informeras öppet om vad som sker under hela den tid projektet pågår. De kan t.ex. få information om resultaten av konditionsundersökningarna, om tidsplaner och hur projektet fortskrider och om valda reparationslösningar. All information som ges skall vara väl genomtänkt. Lösningar som inte är helt klara, alternativa lösningar och motstridiga expertutlåtanden kan skapa onödig förvirring. Om det har förekommit problem med inomhusklimatet i byggnaden, rekommenderas att experter från olika områden, såsom hälsovården och tekniken, deltar i informationsmötena. 4.2 Planering av renoveringen I planeringen av renoveringsprojektet deltar i allmänhet flera planerare som ansvarar för egna delplaner. Stora projekt, där betydande ändringar görs t.ex. i byggnadens fasad, har också en huvudplanerare. Planerarna skall lägga fram sina lösningar i reparationsritningar och arbetsbeskrivningar. Av reparationsplanen bör entydigt framgå vilka konstruktioner som skall renoveras, hur omfattande de nödvändiga reparationerna är, renoveringssättet och de material som skall användas. Planerna bör även ange alla andra faktorer som inverkar på kostnaderna för reparationsarbetet, tidplanen för genomförandet och antalet arbetstimmar som 28

30 Konditionundersökning Utredare Planering av renovering Planerare Genomförande av renovering Arbetsledning och arbetare Alternativ 1 Övervakning Uppföljning efter slutförande Övervakare Användare och fastighetsägare Projektledare Konditionundersökning Utredare Planering av renovering Planerare Genomförande av renovering Arbetsledning och arbetare Alternativ 2 Övervakning Uppföljning efter slutförande Övervakare Användare och fastighetsägare Utbyte av information om principerna för utredningen och planeringen Utbyte av information om arbetets genomförande Figur 4. Alternativa sätt att genomföra informationshanteringen vid renovering på grund av fuktskador och dålig inomhusluft. 29

31 krävs. Till dessa hör till exempel nödvändiga provarbeten, deras omfattning och sättet att godkänna dem, åtgärder för kvalitetssäkring, obligatorisk skyddsutrustning, sektionering, städning medan arbetet pågår och nivån på slutstädningen, exceptionella torktider för material etc. Planerarna bör godkänna och förstå utredarnas tolkningar och slutsatser gällande skadorna, så att de kan göra upp renoveringsplanerna utifrån de reparationssätt som utredarna föreslagit. Planerarna skall presentera ett förslag till hur byggnaden skall renoveras medan fastighetsägaren fattar det slutliga beslutet. Konditionsutredaren skall helst ges tillfälle att kommentera planen. När fastighetsägaren fattar beslut om renoveringssättet, skall han eller hon ha tillgång till all behövlig information om de olika alternativa renoveringssättens byggnadstekniska egenskaper och om deras sanitära och ekonomiska verkningar. 4.3 Genomförande Den entreprenör som valts att genomföra renoveringen måste utföra arbetet i enlighet med renoveringsplanen. Entreprenören skall omedelbart meddela om brister i planen eller oförutsedda skador i konstruktionerna upptäcks medan arbetet pågår eller om konstruktionerna visar sig avvika från de uppgifter om konstruktionerna som används som underlag för renoveringslösningen. Vid ändringar i genomförandet skall en ändringsplan göras upp. Är ändringarna mycket små, räcker det med en anteckning i protokollet för ett arbetsplatsmöte. Beställningar av kompletterande planer eller ändringsplaner skall göras av en representant för fastighetsägaren enligt förslag av övervakaren eller planeraren. Om det finns fuktskador i konstruktionerna, måste många faser av reparationsarbetet utföras mycket noggrant. Särskild omsorg behövs bland annat vid rivning, sektionering, skyddsåtgärder, isoleringsarbete, tätning, städning samt i de skyddsåtgärder som skall vidtas. Entreprenören skall innan arbetet inleds göra upp en tidsplan, där arbetets särskilda karaktär beaktas. Tidsplanen skall sammanställas så att arbetet, inklusive provarbeten, processer för godkännande och torktider, kan genomföras tekniskt korrekt. Även övervakaren och övriga representanter som byggherren utsett bör granska entreprenörens tidplan kritiskt. Om väsentliga arbetsmoment saknas i tidplanen eller om den innehåller osäkra moment, måste entreprenören omedelbart informeras om detta. Om entreprenören till exempel reserverat för lite tid för arbetet t.ex. på grund av önskemål om att något utrymme i byggnaden snabbt skall kunna tas i bruk, är det sannolikt att resultatet av renoveringen inte kommer att uppfylla uppställda kvalitetskrav. 30

32 4.4 Övervakning Entreprenören ansvarar för kvaliteten på renoveringsarbetet, varför kvalitetsövervakningen i första hand hör till entreprenörens uppgifter. Det är att rekommendera att entreprenören använder ett internt system för kvalitetsövervakning, där den som slutfört en arbetsfas ber den som skall utföra följande fas godkänna genomförandet. Vid en sådan överlåtelse skall både den arbetstagare som överlåter arbetet och den som tar emot det underteckna ett protokoll som arkiveras. Denna praxis med intern överlåtelse mellan arbetsfaserna sporrar arbetstagarna att prestera ett högklassigt arbete. Det lönar sig att redan i samband med anbudsförfrågan kräva att entreprenören och underentreprenörerna tillämpar ett system för intern kvalitetsövervakning. Byggplatsens övervakare fungerar som representant för byggherren. Till övervakarens uppgifter hör att säkerställa att byggprojektet genomförs i enlighet med de kommersiella och tekniska handlingar som ingår i entreprenadavtalet. Övervakningsuppdraget kan delas in i allmän övervakning och teknisk övervakning. Till den allmänna övervakningen hör att övervaka arbetsplatsens betalningstrafik och tidplan samt att sköta uppgifter som rör dokumenteringen av dessa. Till den tekniska övervakningen hör den tekniska kvalitetssäkringen av renoveringsarbetet. Med hänsyn till byggnadens hela livscykel är den tekniska övervakningen av väsentligt större vikt än den allmänna övervakningen av byggarbetsplatsen. Den som sköter den tekniska övervakningen skall se till att provarbeten och kvalitetssäkringsanalyserna utförs och godkänns i enlighet med handlingarna. Dessutom skall övervakaren kontrollera andra arbetsfaser i den utsträckning det är nödvändigt. Till de moment som bör kontrolleras hör samtliga konstruktionsdelar som döljs av ytmaterial. Anmärkningar som ges i samband med inspektioner, och de kompletterande arbeten som övervakaren kräver skall antecknas i promemorior som arkiveras. Vid stora renoveringsobjekt är den tekniska övervakningen tidvis ett heltidsarbete. Planeraren rekommenderas delta i sådana kvalitetssäkringsåtgärder som är avgörande för att arbetet skall lyckas tekniskt. Planeraren skall helst även delta i planeringen av kompletterande arbeten och ändringar. Alla ändringar och tillägg som görs i de ursprungliga planerna för arbetet och alla orsaker som lett till dessa ändringar och tillägg skall dokumenteras och arkiveras. 4.5 Uppföljning Fastighetens ägare bör följa upp hur renoveringen har lyckats efter att arbetet har slutförts. En uppföljningsplan gör det lättare att sköta uppföljningen systematiskt. Man skall helst komma överens om uppföljningen och hur den skall genomföras redan i samband med planeringen av renoveringen. I uppföljningen kan till exempel ingå en enkät om inomhusklimatet som användarna fyller i, analys av in- 31

33 omhusluften, kontroll av konstruktioner med hjälp av märkämnen och kontroll av konstruktionerna i våtrum med hjälp av fuktmätare. De konstruktioner som är kritiska med tanke på inomhusluftens kvalitet t.ex. isoleringsmaterialet i byggnadens klimatskärm, kan kontrolleras med hjälp av en funktionstest som utförs av en utomstående expert vid tidpunkter som bestämts på förhand. Brister i den tekniska funktionen måste åtgärdas omedelbart. Fastighetens ägare och planeraren skall informeras om sådana funktionsstörningar och skaderisker som beror på brister eller fel i renoveringsplanen. 32

34 Källor 1. Rakennustieto (1996). RATU-kortti : Kosteus ja mikrobivaurioituneiden rakenteiden purku: turvalliset työmenetelmät. Rakennusinfo, Helsinki. 2. Jokiranta, K. ym. (1998). Sisäilmasto- ja kosteustekninen kuntotutkimus kouluille ja päiväkodeille. Sisäilmayhdistyksen raportti 12, Espoo. 3. Seuri, M. & Palomäki, E. (2005). Työterveyslaitoksen sisäilmastokysely uudistuu. Sisäilmastoyhdistyksen raportti 23 (Säteri och Backman red.). Sisäilmastoseminaari 2006, Sisäilmatieto Oy. 4. Työterveyslaitos (2006). Sisäilmaston oirekysely MM Andersson, K., Fagerlund, I., Strindh, G. & Larsson, B. (1993). The MM-questionnaires. Department of Occupational and Environmental Medicine in Örebro, Sweden. 6. MIV-CD Ilmanvaihdon parannus- ja korjausratkaisut (2007). Webbkälla: julkaisut.html (2007). 7. Asikainen, V., Pasanen, P. & Holopainen, R. (2007). LVI-kortti : Ilmanvaihtojärjestelmän puhtauden tarkastus. Rakennustietosäätiö ja LVI-keskusliitto. 8. Ympäristöministeriö (1997). Ympäristöopas 28: Kosteus- ja homevaurioituneen rakennuksen kuntotutkimus. Ympäristöministeriö, Helsinki. 9. Leivo, V. (toim.) (1998). Opas kosteusongelmiin: Rakennustekninen, mikrobiologinen ja lääketieteellinen näkökulma. Julkaisu 95, Talonrakennustekniikka. Tampereen teknillinen korkeakoulu, Tampere. 10. Torikka, K., Hyypöläinen, T., Mattila, J. & Lindberg, R. (1999). Kosteusvauriokorjausten laadunvarmistus, Julkaisu 99, Talonrakennustekniikka, Tampereen teknillinen korkeakoulu, HKR- Rakennuttaja, Ympäristöministeriö. Tampere. 11. Ympäristö ja Terveys (2008). Asumisterveysopas: Sosiaali ja terveysministeriön Asumisterveysohjeen soveltamisopas. 12. Meklin, T., Putus, T., Hyvärinen, A., Haverinen-Shaughnessy, U., Lignell, U. & Nevalainen, A. (2007). Koulurakennusten kosteus- ja homevauriot: Ohjeita ongelmien selvittämiseen. KTL:n julkaisusarja C 9: INSTA (2000). INSTA 800: Cleaning quality Measuring system for assessing the quality of cleaning services. 14. Harju, R., Tuovila, H., Riala, R., Kovanen, K., Laamanen, J., Säntti, J. & Tossavainen, A. (2006). Ilmanvaihtolaitteiden hiukkaspäästöt työtiloihin. I boken Sisäilmastoyhdistyksen raportti 24 (toim. Säteri, J. ja Backman, H. ). Sisäilmastoseminaari 2006, Sisäilmatieto Oy. Renovering av skolbyggnader vid problem med inomhusklimatet Del 1: Fastighetsägarens handbok för undersökning och renovering av skolbyggnader vid problem med inomhusklimatet (Vesa Asikainen red.). Sisäilmaongelmaisten koulurakennusten korjaaminen (2008). Opetushallitus, Helsinki Osa 2: Suunnittelijan opas koulurakennusten sisäilmasto-ongelmien ja kosteusvaurioiden korjaamiseen (toim. Susanna Peltola). 15. Schneider, T. (2000). Synthetic vitreous fibers. I boken Indoor air quality handbook (Spengler, J. D, Samet J. M. och McCarthy J. F. red.), Skip 39, s McGraw-Hill Companies. 16. Suomen LVI-yhdistysten liitto (1997). Sisäilmaston kuntotutkimus. Julkaisu 4. Suomen LVIyhdistysten Liitto ry, Helsinki. 17. Anvisning om boendehälsa, social- och hälsovårdministeriets handböcker 2003:2. Social- och hälsövårdministeriet, Helsingfors Sisäilmayhdistys (2001). Sisäilmastoluokitus Sisäilmastoyhdistyksen julkaisu 5. Sisäilmayhdistys, Espoo. 19. Sisäilmayhdistys (2008). Sisäilmastoluokitus Sisäympäristön tavoitearvot, suunnitteluohjeet ja tuotevaatimukset. Sisäilmastoyhdistyksen julkaisu 5. Sisäilmayhdistys, Espoo. (Kommer på svenska) 20. Heikkilä, P., Kotimaa, M., Tuomi, T., Salmi, T. & Louhelainen, K. (1988). Identification and counting of fungal spores by scanning electron microscope. Ann Occup Hyg 1988; 32:

35 34 BILAGOR

36 Bilaga 1: Användarenkät till servicepersonal ENKÄT TILL SERVICEPERSONAL t.ex. serviceperson, skolvärd, vaktmästare Byggnadens namn Namn Datum Yrke Hur länge har Du arbetat i denna skola? år månader Byggnadens och utrustningens kondition och underhåll Vilken är temperaturen i klassrummen på våren?... C... C Hur ofta sker underhåll av byggnadens ventilationssystem? 0 Inget underhåll behövs 1 När fel uppstår 2 Regelbundet Hur ofta byts filtren i ventilationssystemet? 0 Aldrig 1 Vart... år 2 Var... månad 3 Var... vecka 4 filtren tvättas var... 5 det finns inga filter Hur ofta utförs underhåll på byggnadens yttertak? 0 Inget underhåll behövs 1 När fel uppstår 2 Regelbundet Vilken är temperaturen i klassrummen på vintern?... C... C Hur ofta kontrolleras fläktarna? 0 Aldrig 1 Vart... år 2 Var... månad 3 Var... vecka Hur väl anser Du att byggnadens ventilationssystem fungerar? 1 Bra 2 Rätt bra 3 Dåligt Hur ofta kontrolleras dagvattenbrunnarna? 0 Aldrig 1 Vart... år 2 Var... månad 3 Var... vecka Hur väl anser Du att byggnadens dagvattensysyem fungerar? 1 Bra 2 Rätt bra 3 Dåligt Hur väl anser Du att byggnadens värmesystem fungerar? 1 Bra 2 Rätt bra 3 Dåligt Vilka fel och brister har byggnaden och dess utrustning? Hur väl anser Du att byggnadens dräneringssystem fungerar? 1 Bra 2 Rätt bra 3 Dåligt Hur väl anser Du att byggnadens vatten- och avloppssystem fungerar? 1 Bra 2 Rätt bra 3 Dåligt

37 ENKÄT TILL SERVICEPERSONAL serviceperson, skolvärd, vaktmästare Problem med inomhusklimatet Har något av följande problem förekommit allmänt i skolan (under det senaste året)? 1 För hög rumstemperatur 10 Otillräcklig ventilation under vintern 15 Belysningen är svag, bländar eller ger reflexer 2 För låg rumstemperatur 11 Otillräcklig ventilation under sommaren 16 Ytor som ger elektriska stötar 3 Varierande rumstemperatur 12 Synligt damm eller smuts på ytor. 17 Annat, vad? 4 Drag 13 Buller från ventilationsutrustningen 5 Kalla golv 14 Annat buller (t.ex. utifrån), vad? 6 Torr luft Fuktig luft 8 Instängd ( dålig ) luft 9 Dammig luft Förekommer starka eller obehagliga lukter i skolbyggnaden?? 0 Nej 1 Mögellukt (källarlukt) 2 Matlukt 3 Avloppslukt 4 Avgaslukt 5 Annat, vad?... Finns det fuktskador i byggnaden? 0 Nej 1 Synligt mögel 2 Mögellukt 3 Fuktiga ställen eller mörka fläckar på invändiga ytor 4 Ställen där ytmaterialet lossar 5 Annat, vad? I vilka utrymmen? Varifrån kommer lukterna? 0 Golvbrunnar, tvättställ 1 Kök, matsal 2 Källare 3 Kryprum 4 Annat utrymme, vad?... På vad beror fuktskadorna? 1 Taket har läckt 2 Fönstren har läckt 3 Väggarna kar blivit våta 4 Rör har läckt 5 En del av den tekniska utrustningen är skadad 6 Fukt har stigit från marken upp i golv eller väggar 7 Fuktisoleringen i våtrummen är bristfällig 8 Annat, vad?

38 ENKÄT TILL SERVICEPERSONAL serviceperson, skolvärd, vaktmästare Problem med inomhusklimatet Hur ofta klagar eleverna eller personalen i genomsnitt på inomhusklimatet? 0 Aldrig 1 En gång om året 2 En gång i månaden 3 En gång i veckan 4 Dagligen Har eleverna och personalen lidit ovanligt mycket av sjukdomar eller hälsobesvär under det senaste året? 0 Nej 1 Ja, vad? Vad anser Du att problemen beror på? 1 Fuktskador 2 Byggmaterial eller konstruktioner 3 Ventilationssystemet... 4 Felaktig användning 5 Bristfälligt underhåll 6 Annat, vad?... I vilka klassrum eller andra utrymmen är problemen särskilt vanliga? Är problemen koncentrerade till särskilda omständigheter eller årstider? Anmärkningar och kompletterande information

39 Bilaga 2: Förfrågan om inomhusklimat Modell: Använd inte som frågeformulär ARBETSHÄLSOINSTITUTETS Arbetshälsoinstitutet FÖRFRÅGAN OM INOMHUSKLIMAT version 2.0 mån år namn verksamhetsfält ifylles av handläggaren arbetsgivare registreringskod byggnad lagrare avdelning/grupp Bakgrundsdata födelseår kön Röker du? man kvinna Hur många år har du jobbat i den rådande fastigheten? nej ja, dagligen Med denna förfrågan försöker vi få fram hur du upplever inomhusklimatet på din arbetsplats och om du har besvär eller symtom. I förfrågan behandlas situationen under de senaste 3 månaderna. Om du har jobbat i denna fastighet under 3 månaderna, kan du tyvärr inte delta i denna förfrågan. Arbetsmiljö Har du de senaste 3 månaderna upplevt besvär av någon eller några av följande faktorer på din arbetsplats? Ja, varje vecka Ja, ibland Inte alls drag för hög rumstemperatur varierande rumstemperatur för låg rumstemperatur instängd ("dålig") luft torr luft otillräcklig ventilation lukt av mögel eller jordkällare annan obehaglig lukt tobaksrök buller belysning som är för svag, bländning eller reflexer märkbart damm eller smuts Arbetsförhållanden Är ditt arbete intressant och inspirerande? Ja, oftast Ja, ibland Nej, sällan Nej, aldrig Är din arbetsbörda för tung? Har du möjlighet att påverka ditt arbete och arbetsförhållande? Får du hjälp av dina arbetskamrater ifall du har problem i arbetet? 38

40 Modell: Använd inte som frågeformulär Nuvarande symtom Har du under de senaste 3 månaderna haft något/några av nedanstående besvär/ symtom? trötthet tung i huvudet huvudvärk koncentrationssvårigheter klåda, sveda eller irritation i ögonen irriterad, täppt, rinnande näsa heshet, halstorrhet hosta hosta som stör nattsömnen torr eller rodnad hud i ansiktet torr, kliande eller rodnad hud på händerna andtäppa pipande vid andning feber eller köldrysning ledvärk eller -stelhet muskelvärk något annat Ja, varje vecka Ja, ibland Om JA: Tror du att dina symtom beror på din arbetsmiljö? Nej, aldrig ja nej vet ej Med stress avser man en situation, där personen känner sig spänd, rastlös, nervös eller ångestfylld, man kan också ha svårt att sova p.g.a. att sakerna ständigt finns i tankarna. inte alls endast litet i någon mån rätt mycket synnerligen mycket Känner du för närvarande sådan stress? (kruxa endast ett alternativ) Tidigare och nuvarande sjukdomar Har du haft eller har du astmatiska besvär? nej ja (svara på frågan invid) Har du haft eller har du hösnuva eller annan allergisk snuva? nej ja (svara på frågan invid) Har du haft eller har du mjölkskorv eller böjveckseksem? nej ja (svara på frågan invid) Ifall du har/har haft astma, vilket år har den diagnostiserats av läkare? Ifall du har/har haft hösnuva eller annan allergisk snuva, vilket år uppträdde den för första gången? (din uppskattning räcker) Ifall du har/har haft mjölkskorv eller böjveckseksem, vilket år uppträdde det för första gången? (din uppskattning räcker) Ytterligare synpunkter Informationen behandlas konfidentiellt. Tack för din medverkan! 39

41 Bilaga 3: Enkät om hur lång tid tidarbetstagarna vistas i byggnaden avsedd för lokalisering av orsakerna till den dåliga inomhusluften Anvisning om hur enkäten om arbetstagarnas vistelse i byggnaden sammanställs och om hur resultaten från enkäten kan kombineras med resultaten från enkäten om inomhusklimatet. Syftet med enkäten är att utreda omfattningen av sådana hälsobesvär bland fastighetens användare som beror på dålig kvalitet på inomhusluften och andra faktorer i inomhusmiljön samt att kartlägga symtombilden. Med en enkät om tidsanvändningen kan man utreda hur mycket tid de personer som besvarat klimatenkäten tillbringar i olika delar av byggnaden. Genom att kombinera svaren från de två enkäterna kan man lokalisera de utrymmen i byggnaden som sannolikt orsakar de flesta symtomen. På detta sätt kan man rikta senare kartläggningar och undersökningar precisare mot bestämda delar av byggnaden. Om de två enkäterna visar att det bara är vissa delar av byggnaden, vissa våningar eller vissa utrymmen som orsakar symtomen bör dessa undersökas noggrannare. Om man inte genomför liknande enkäter om inomhusklimatet, finns det risk att besvärliga dolda fel inte upptäcks i översiktliga kartläggningar och granskningar. Utan den information som enkäterna ger slösar man kanske resurser på delar av byggnaden som inte orsakar symtom eller där problem med inomhusluften inte förekommer. Av tids- och kostnadsskäl kan grundliga konditionsundersökningar ofta genomföras bara i begränsade delar av en byggnad. Enkäterna kan därför ha stor betydelse för hur hela renoveringsprojektet lyckas. Enkäten om arbetstagarnas vistelse i byggnaden består av ett följebrev, en del som innehåller en planritning och ett frågeformulär (bilaga 3a), där de som deltar i enkäten antecknar hur länge de vistas i olika utrymmen i byggnaden under en vecka. I följebrevet ges deltagarna anvisningar om hur enkätformulären skall fyllas i och skickas till handläggaren eller en annan person som samlar in svaren. Planritningsdelen innehåller planritningar som upptar alla rum i byggnaden Den som besvarar enkäten hittar koder för de olika utrymmena i planritningarna. Frågeformuläret innehåller en exempeltabell och anvisningar om hur formuläret skall fyllas i. Det egentliga formuläret utgörs av en tabell, där den första kolumnen innehåller en förteckning över alla utrymmen i byggnaden och rubrikraden i de övriga kolumner innehåller veckans arbetsdagar. Den som besvarar enkäten skall för varje dag fylla i hur lång tid hon eller han vistas i de olika rummen med 15 minuters noggrannhet. Svararna bör ge ett skriftligt medgivande till att uppgifterna om deras tidsanvändning utnyttjas i konditionsundersökningen (bilaga 3b). För att enkätsvaren skall bli användbara, bör byggnaden delas in i avdelningar och de hälsobesvär eller problem med inomhusmiljön som kan förknippas med dessa avdelningar jämföras. I exempelfallet kan byggnaden till exempel delas 40

42 i fem delar (bottenvåningen, gymnastiksalen, och den övre våningens vänstra, mellersta och högra flygel). Dessa delar kan vid behov ytterligare delas in i mindre delar, om man vill studera de ställen som orsakar hälsobesvär ännu noggrannare. För att olika delar av byggnaden skall kunna jämföras med varandra, måste minst fem personer arbeta i var och en av delarna. Utredaren analyserar de uppgifter om tidsanvändningen som uppgetts i enkätsvaren och beräknar den procentuella användningen av de olika delarna (bilaga 3c, tabell 1). En person som arbetar i exempelbyggnaden kanske tillbringar 65 % av sin arbetstid i den första delen, 25 % i den tredje och 20 % i den femte. Hon tillbringar alltså mest tid i den första delen. För att en del av byggnaden skall kunna fastställas, som en persons huvudskaliga arbetsplats bör personen tillbringa över 60 % av sin arbetstid där. Om tidsanvändningen fördelar sig jämt över många delar av byggnaden, finns inget område där personen huvudsakligen vistas. När de delar av byggnaden där de anställda huvudsakligen vistas bestämts för alla som besvarat enkäten, specificerar man resultaten av klimatenkäten för olika delar av byggnaden (bilaga 3c, tabell 2). Symtom som förknippas med olika delar av byggnaden kan jämföras med varandra eller med de symtom som förekommer i byggnaden i genomsnitt (bilaga 3c, figur 1). Enligt anvisningar från Arbetshälsoinstitutet bör man få minst femton svar från olika delar av byggnaden för att det skall vara värt att kartlägga symtomen. Eftersom det i fråga om en skolbyggnad är svårt att få femton svar som gäller en enskild del av byggnaden, blir man ofta tvungen att tolka resultaten utifrån färre svar (under tio personer) De delar av byggnaden där bara några få personer arbetar måste behandlas skilt, till exempel med hjälp av utförligare intervjuer, och de symtom och problem med inomhusmiljön som förekommer i sådana delar av byggnaden kan inte tillförlitligt jämföras med genomsnittet eller med symtom som uppträder i andra delar. 41

43 Bilaga 3a: Anvisning om hur en enkät om tidsanvändningen utformas och om hur denna enkät kan kombineras med klimatenkäten Ärade mottagare Syftet med denna enkät är att klarlägga de hälsobesvär som byggnaden orsakar och att kartlägga de orsaker till eventuella problem med luftkvaliteten som förekommer i olika delar av byggnaden. I enkäten ingår två olika formulär. Med hjälp av klimatenkäten (det blåa formuläret) utreder vi vilka symtom inomhusklimatet på Din arbetsplats orsakar Dig och vilka orsakerna till symtomen kan vara. Det är viktigt att Du besvarar klimatenkäten, så att vi kan reda ut sambanden mellan arbetsförhållandena och eventuella sjukdomar och symtom. Med hjälp av planritningsdelen och tabell 1 i formuläret om tidsanvändningen försöker vi klarlägga i vilka utrymmen symtom uppstår. Det är viktigt att Du fyller i tabell 1 för en hel arbetsvecka, så att vi kan lokalisera dessa utrymmen tillförlitligt. Utförligare anvisningar om hur tabell 1 skall fyllas i ges i formuläret. Svarstiden för klimatenkäten (det blåa formuläret) är två veckor. När svarstiden löpt ut, bör du returnera frågeformulären i ett slutet kuvert till rektor Hulda Person. Enkätsvaren behandlas konfidentiellt, och enskilda deltagares svar kommer inte att offentliggöras i något skede när svaren behandlas och resultaten rapporteras. För att vi skall kunna använda Dina uppgifter om Din tidsanvändning för att lokalisera de utrymmen som orsakar hälsobesvär, ber vi Dig ge Ditt medgivande genom att underteckna den bifogade fullmakten. Tack för Ditt svar! Med vänliga hälsningar Utredare Per Person 42

44 Planritning DEL 1 DEL 2 DEL 3 Övre våningen L4 L5 L6 A4 A3 A2 A1 L3 L7 A11 A6 OSA 4 L2 L8 A7 A8 L1 E4 E3 E5 E2 L9 E6 E1 Y6 Y7 Y8 Y9 A10 Y5 Y1 Y2 Y4 Y3 Lärarrum A9 Kansli Rekt. Rekt. KO1 Spr Vaktmestare Auditorium Gymnastiksal Nedre våningen Teknisk slöjd Specialund. Tekstilslöjd HE3 HE1 HE2 HV DEL 5 Formulär om tidsanvändning Anteckna beteckningarna för de arbetsrum där du vistas under dagen i första kolumnen. Om du har arbetat i rum A1 skall du alltså göra anteckningen A1 i kolumn 1. Beteckningarna för en del klassrum finns färdigt tryckta i tabellen. Fyll i kolumn 2 på måndag. Anteckna hur många minuter (med 15 minuters noggrannhet) som du vistas i rummet i fråga (t.ex. A1 90 min. på morgonen och 120 min. på eftermiddagen, i lärarrummet 30 min. och i matsalen 30 min). Använd exempeltabellen som modell. I tabell 1 anges alla rum i skolan som används för undervisning. Gör anteckningar bara för de utrymmen där du arbetar! 43

45 Exempeltabell: Arbetsrummets beteckning Tid som jag vistats i rummet (min) A1 90 min min E2 Lärarrum 30 min Matsal 30 min Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Tid som jag vistats i rummet (min) Tid som jag vistats i rummet (min) Tid som jag vistats i rummet (min) Tid som jag vistats i rummet (min) Tabell 1. Tid i minuter som jag vistats i olika arbetsrutrymmen under skolveckan. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Sammanlagt Arbetsrummets beteckning Tid som jag vistats i rummet (min) Tid som jag vistats i rummet (min) Tid som jag vistats i rummet (min) Tid som jag vistats i rummet (min) Tid som jag vistats i rummet (min) A8 (spec.und.) Auditorium E 0 Spesialundervisning 0 HE1 0 Språkstudio (KDS) 0 L 0 Gymnastik 0 Gymnasiets rektor 0 Gymnasiets studiehandledare 0 Konferensrum (KR) 0 Lär.arb.rum Lärarrum 0 Hälsovårdare (HV) 0 Teknisk slöjd 0 Kansli 0 Tekstilslöjd 0 V 0 Prorektor Vaktmästare (VM) 0 Y 0 Högstadiets rektor 0 Y9 (spec.underv.) 0 Annat utrymme: 0 Sammanlagt 960 Datum och underskrift Tid som jag vistats i rummet (min) 44

46 Bilaga 3b: Datum och underskrift Jag godkänner härmed att utredare Per Person använder de uppgifter om min tidsanvändning som jag har gett i det bifogade formuläret för att lokalisera de rum som orsakar hälsobesvär och andra problem med inomhusklimatet. Enkätsvaren behandlas konfidentiellt, och uppgifter om enskilda deltagare kommer inte att vara tillgängliga för andra. Datum och underskrift 45

47 Bilaga 3c: Exempel på analys av uppgifterna om tidsanvändningen och på jämförelse av hälsoproblem och andra problem med inomhusklimatet i olika delar av byggnaden Tabell 1. Tid som en person visats i olika delar av byggnaden och bestämning av den del av byggnaden där personen huvudsakligen vistas. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag SAMMANLAGT Tid som personen vistats i rummet (min) Tid som personen vistats i rummet (min) Tid som personen vistats i rummet (min) Tid som personen vistats i rummet (min) Tid som personen vistats i rummet (min) Arbetsrummets beteckning A8 (spec.und.) Auditorium E 0 Special- 0 undervisning HE1 0 Språkstudio (KDS) 0 L 0 Gymnastik 0 Gymnasiets rektor 0 Gymnasiets studie- 0 handledare Konferensrum (KR) 0 Lär.arb.rum Lärarrum 0 Hälsovårdare (HV) 0 Teknisk slöjd 0 Kansli 0 Tekstilslöjd 0 V 0 Prorektor Vaktmästare (VM) 0 Y 0 Högstadiets rektor 0 Y9 (spec.underv.) 0 Annat utrymme: 0 Sammanlagt 960 Tid som personen vistats i rummet (min) 46

48 Tabell 2. Bestämning av den del av byggnaden där personen huvudsakligen vistas. Tid tillbringat i rummet, andel (%) Rummets beteckning Rummets placering 52 % A8 (spec.underv.) 3 3a 5 % Auditorio 3 3a 28 % Lär.arb.rum 1 1a 16 % Prorektor 3 3b tid tillbringad, andels (%) 3 72 % tid tillbringad, andels (%) 3A 56 % del av byggnaden där personen 3 huvudsakligen arbetar del där personen huvudsakligen arbetar, preciserad 3a Preciserad placering Tabell 3. Fördelning av de anställdas huvudsakliga arbetstid mellan byggnadens olika delar i exempelbyggnaden. del av byggnaden antal personer kan ej bestämmas 3 sammanlagt 52 Aktuella symtom som förknippas med arbetet exempelfallet, delarna 1 3 (N=36) och del 2 (N=5) annat trötthet 80 tung i huvudet hudproblem på händerna klåda i hårbottnen eller örongängarna huvudvärk illamående eller yrsel torr eller rodnad hud i ansiktet koncentrationssvårigheter hosta heshet eller halstorrhet näsirritation ögonirritation Figur 1. Jämförelse mellan de symtom personalen upplevt i byggnadsdel 2 och de genomsnittliga hälsobesvären i delarna

49 Denna handbok handlar om undersökningar av skolbyggnader och om hur renoveringsprojekt skall genomföras. Den har utarbetats inom ramen för ett forskningsprojekt om riskfaktorer, lösningar och processer vid renovering av skolbyggnader med dåligt inomhusklimat (Sisäilmaongelmaisten koulurakennusten riskitekijät, korjausratkaisut ja -prosessit). Handboken är en översättning av första delen i en tvådelad handbok om renovering av skolbyggnader sammanställd av Tekniska högskolan, Andningsförbundet Heli rf, Kuopio universitet och de städer, kommuner och företag som deltagit i projektet. Andra delen i den tvådelade tryckta version Sisäilmaongelmaisten koulurakennusten korjaaminen (2008), som bara finns på finska, behandlar olika renoveringslösningar. ISBN Utbildningsstyrelsen/biblioteket PB 380 (Hagnäskajen 6) Helsingfors Telefon (växel)

Innehåll: 2 Guide om inneluft. Utgivare: Allergi- och Astmaförbundet rf och Andningsförbundet rf

Innehåll: 2 Guide om inneluft. Utgivare: Allergi- och Astmaförbundet rf och Andningsförbundet rf Guide om inneluft Guiden innehåller information om hur kvaliteten på inneluften kan förbättras och hur man ska handla i problemsituationer i anknytning till inneluften. Guiden är avsedd för förbättring

Läs mer

Radonsanering av bostäder

Radonsanering av bostäder / JUNI 2009 A Radonsanering av bostäder H. Arvela, H. Reisbacka Säteilyturvakeskus Strålsäkerhetscentralen Radiation and Nuclear Safety Authority / JUNI 2009 Radonsanering av bostäder H. Arvela, H. Reisbacka

Läs mer

Får jag gå på promenad idag?

Får jag gå på promenad idag? Får jag gå på promenad idag? Vem vet i vilken utsträckning äldres behov av hjälp och stöd tillgodoses på särskilda boenden? Rapport från tillsynsinsats med anledning av uppdrag från regeringen 2014 Du

Läs mer

Att beställa utvärderingar

Att beställa utvärderingar 2005:26 UTVÄRDERING Att beställa utvärderingar en vägledning 1 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Processbeskrivning 6 1. Klargör syftet 8 2. Formulera utvärderingsfrågan 12 3. Går utvärderingsfrågan

Läs mer

2012:20. Köpta relationer. Om korruption i det kommunala Sverige

2012:20. Köpta relationer. Om korruption i det kommunala Sverige 2012:20 Köpta relationer Om korruption i det kommunala Sverige MISSIV DATUM DIARIENR 2012-06-01 2011/174-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2011-06-16 Fi2011/2882 (delvis) Regeringen Finansdepartementet 103 33

Läs mer

Utformning och seminariebehandling av uppsatser i psykologi. praktiska anvisningar och rekommendationer

Utformning och seminariebehandling av uppsatser i psykologi. praktiska anvisningar och rekommendationer LINKÖPINGS UNIVERSITET Tredje versionen, uppdaterad 060112 Institutionen för beteendevetenskap Utformning och seminariebehandling av uppsatser i psykologi praktiska anvisningar och rekommendationer I redaktionen:

Läs mer

Riskhantering vid miljöfarliga verksamheter Sammanställt material

Riskhantering vid miljöfarliga verksamheter Sammanställt material Riskhantering vid miljöfarliga verksamheter Sammanställt material Augusti 2010 Huvudmän Länsstyrelserna, Naturvårdsverket och Socialstyrelsen Webbplats www.miljosamverkansverige.se Grupparbetsplats http://miljoportal.intra.lst.se/miljosamverkansverige

Läs mer

T I L L k o n s u m e n t. anlita hantverkare

T I L L k o n s u m e n t. anlita hantverkare T I L L k o n s u m e n t tips till dig som ska anlita hantverkare Checklista Jag har undersökt om jag behöver bygganmälan eller bygglov Jag har tagit in och jämfört offerter Jag har kontrollerat vad som

Läs mer

Byggnadsrelaterad ohälsa i Kvarkenregionen

Byggnadsrelaterad ohälsa i Kvarkenregionen Slutrapport för projektet Kompetenscentrum Byggnad - Luftkvalitet - Hälsa 2 (KLUCK 2) Byggnadsrelaterad ohälsa i Kvarkenregionen nio delprojekt om miljökänslighet, luftkvalitet och sjuka hus ur ett tvärvetenskapligt

Läs mer

Vägledning för. Kommunala handlingsprogram

Vägledning för. Kommunala handlingsprogram Vägledning för Kommunala handlingsprogram Vägledning för Kommunala handlingsprogram Vägledning för Kommunala handlingsprogram Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Redaktörer: Patrik Hjulström

Läs mer

Kontrollhandbok för storhushåll. Del 2 Kontrollmetoder och kontrollområden inom storhushåll

Kontrollhandbok för storhushåll. Del 2 Kontrollmetoder och kontrollområden inom storhushåll Kontrollhandbok för storhushåll Del 2 Kontrollmetoder och kontrollområden inom storhushåll Innehåll Inledning... 4 1 Kontrollmetoder... 5 1.1 Val av kontrollmetod och frekvens... 6 1.2 Kontrollmetoden

Läs mer

Livsmedelskontroll - vårt uppdrag

Livsmedelskontroll - vårt uppdrag Livsmedelskontroll - vårt uppdrag Utbildningsmaterial från Livsmedelsverket - grundkunskaper om livsmedelskontroll Livsmedelsverket, oktober 2014 ISBN: 978 91 7714 2342 4 Layout: Merethe Andersen Foto:

Läs mer

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor RAPPORT Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor Pär Fjällström, Erica Bloom, Bengt Christensson, Bo Sahlberg, Gabriella Östlund, Ann-Beth Antonsson B 2166 Januari 2014 Rapporten godkänd:

Läs mer

HUR NÅR MAN EN ÖKAD PROFESSIONELL NYTTA FRÅN FORSKNINGEN OCH ANDRA KUNSKAPSBASERADE ORGANISATIONER?

HUR NÅR MAN EN ÖKAD PROFESSIONELL NYTTA FRÅN FORSKNINGEN OCH ANDRA KUNSKAPSBASERADE ORGANISATIONER? HUR NÅR MAN EN ÖKAD PROFESSIONELL NYTTA FRÅN FORSKNINGEN OCH ANDRA KUNSKAPSBASERADE ORGANISATIONER? Ett studie inom IVAs projekt Agenda för forskning KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) är en fristående

Läs mer

Hans-Åke Scherp ATT LEDA LÄRANDE SAMTAL

Hans-Åke Scherp ATT LEDA LÄRANDE SAMTAL Hans-Åke Scherp ATT LEDA LÄRANDE SAMTAL Hans-Åke Scherp. Att leda lärande samtal (Andra tryckningen) ISBN 91-85019-50-X Författaren Grafisk form: Gun-Britt Scherp Omslagsbild: Uwe Hamayer, Kiel Tryck:

Läs mer

Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen

Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen Kvalitetsgranskning Rapport 2014:09 Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen AD/HD Skolinspektionens rapport 2014:09 Diarienummer 400-2012:524 Stockholm 2014 Foto: Thomas Henrikson Innehåll

Läs mer

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1997:10 LABORATORIEARBETE MED KEMIKALIER

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1997:10 LABORATORIEARBETE MED KEMIKALIER ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1997:10 LABORATORIEARBETE MED KEMIKALIER LABORATORIEARBETE MED KEMIKALIER Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om laboratoriearbete med kemikalier samt allmänna

Läs mer

Hemtjänst - införandet av ett nytt arbetssätt med kunden i centrum RAPPORT 2013:5

Hemtjänst - införandet av ett nytt arbetssätt med kunden i centrum RAPPORT 2013:5 RAPPORT 2013:5 Hemtjänst - införandet av ett nytt arbetssätt med kunden i centrum Ett arbetssätt baserat på kunskap, kundernas behov och syftet med verksamheten Författare: Åsa Swan, Madeleine Blusi Hemtjänst

Läs mer

Vad är god forskningssed?

Vad är god forskningssed? VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE Vad är god forskningssed? Synpunkter, riktlinjer och exempel Bengt Gustafsson, Göran Hermerén, Bo Petersson RAPPORT 2005 1 Vad är god forskningssed? Synpunkter, riktlinjer

Läs mer

ATT ANVÄNDA ASKOR RÄTT

ATT ANVÄNDA ASKOR RÄTT ATT ANVÄNDA ASKOR RÄTT - Handbok för miljöprövning av askor Så gör du en tillståndsansökan enligt miljöbalken för att få använda askor - tips, mallar och checklistor Sida 0 Askor en resurs rätt använd

Läs mer

OM OFFENTLIG SEKTOR. Överenskommelser som styrmedel

OM OFFENTLIG SEKTOR. Överenskommelser som styrmedel OM OFFENTLIG SEKTOR Statskontoret, 2014 Innehåll Sammanfattning 5 En studie om överenskommelser 9 Vad är en överenskommelse? 9 Ett komplement till traditionell styrning 9 Ett styrmedel i tiden 11 Andra

Läs mer

Sorgen finns det inga ord för

Sorgen finns det inga ord för 2014:19 Sorgen finns det inga ord för Om utredningar av vissa dödsfall MISSIV DATUM DIAR ENR 2014-09-18 2012/123-5 ERT DATUM ER BETECKN NG 2012-05-24 S2012/3862/FST (delvis) Regeringen Socialdepartementet

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering

Arbetslivsinriktad rehabilitering Arbetslivsinriktad rehabilitering Per Johansson, Eshat Aydin, Sisko Bergendorff, Nina Granqvist, Malin Josephson och Inger Sohlberg Inspektionen för socialförsäkringen UNDERLAGSRAPPORT TILL DEN PARLAMENTARISKA

Läs mer

Följ upp kostnader för kvalitetsbrister

Följ upp kostnader för kvalitetsbrister Följ upp kostnader för kvalitetsbrister Förutsättningar för byggverksamhet och lärdomar från annan industri Per-Erik Josephson och Johnny Lindström Följ upp kostnader för kvalitetsbrister Förutsättningar

Läs mer

Konsekvensutredning för förslaget till nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Konsekvensutredning för förslaget till nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö 2014-09-16 REM 2011/101340 1 (17) Enheten för människa och omgivning Konsekvensutredning för förslaget till nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö 1. Sammanfattning Förslaget behandlar

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress: skolverket@fritzes.se

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning Rapport 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Skolinspektionens rapport 2014:04 Diarienummer 2013:1536 Stockholm 2014 Foto: Monica

Läs mer

Ställa krav på kvalitet och följa upp. en vägledning för upphandling av vård och omsorg för äldre

Ställa krav på kvalitet och följa upp. en vägledning för upphandling av vård och omsorg för äldre Ställa krav på kvalitet och följa upp en vägledning för upphandling av vård och omsorg för äldre Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN

SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN Kandidatuppsats Organisations- och personalutvecklare i samhället Inriktning arbetsvetenskap 15 hp Alexandra

Läs mer

Nya verktyg för föräldrar

Nya verktyg för föräldrar Nya verktyg för föräldrar förslag till nya former av föräldrastöd Sven Bremberg (redaktör) statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Nya verktyg för föräldrar förslag till nya former av föräldrastöd Sven Bremberg

Läs mer