Kvalitetssäkring på Roks kvinnojourer och tjejjourer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetssäkring på Roks kvinnojourer och tjejjourer"

Transkript

1 Kvalitetssäkring på Roks kvinnojourer och tjejjourer 2011 Hornsgatan 66, 1 tr Stockholm Tel Fax

2 Roks 2011 Hornsgatan 66, Stockholm Tryck: Eko Reklam, Älmeboda 2011

3 Roks kvalitetssäkringsmaterial Ramdokument 1 Modell för kvalitetssäkring av Stödarbete 6 Uppsökande/förebyggande arbete 13 Opinionsbildning 19 Mallar, checklistor, utkast och underlag se USB

4 Kvalitetssäkring på Roks kvinnojourer och tjejjourer Ramdokument På Roks årsmöte 2010 beslutades att anta den modell för kvalitetssäkring som beskrivs nedan samt i dokumentet Modell för kvalitetssäkring av stödarbetet på Roks kvinnojourer och tjejjourer. Modellen ska fungera som ett stöd för jourerna i deras arbete med att säkra kvaliteten i sin verksamhet. Utifrån modellen utformar varje jour sina egna rutiner, metoder och arbetssätt. För de jourer som önskar finns ett USB-minne med förslag på hur mallar, checklistor och policydokument kan se ut. Uppdatering maj 2011: Roks årsmöte 2011 antog även kvalitetssäkringsmodellerna för uppsökande/förebyggande arbete och opinionsbildning. Inledning God kvalitet innebär att rätt saker görs på rätt sätt, och kvalitetssäkring är processen för att säkerställa att kvalitet uppnås. Många jourer gör redan mycket för att säkra kvaliteten på sin verksamhet. Dock har Roks hittills saknat en övergripande och gemensam modell för kvalitetssäkring. Syftet med en sådan modell är följande: Jourerna får ett verktyg för att granska och utveckla sin verksamhet. Detta är till nytta internt därför att strukturerade metoder kan förenkla arbetet. Det är också till nytta när det gäller att redovisa verksamheten externt, t.ex. i ansökningar om ekonomiskt stöd. Idag upplever många jourer att det finns en risk för att de ska konkurreras ut av bl.a. kommunala verksamheter. Genom att kvalitetssäkra sin verksamhet kan jouren visa att den både är unik och bygger på hög kompetens. 1

5 Att kvalitetssäkra en verksamhet innebär att säkerställa att man når de mål man formulerat och att verksamheten utförs i enlighet med övergripande riktlinjer (stadgar, värdegrund och etiska riktlinjer) samt med kompetens. Kvalitetssäkringen kan genomföras fortlöpande, efter avslutad insats och vid vissa bestämda tillfällen. Jourernas verksamhet består av tre grenar: stödarbete, uppsökande/förebyggande arbete och opinionsbildning. Den modell för kvalitetssäkring som Roks tagit fram kan tillämpas på alla grenar och beskrivs mer detaljerat i separata dokument. Nedan finns en mer översiktlig beskrivning av modellen, samt en beskrivning av jourernas verksamhet och värdegrund. Roks modell för kvalitetssäkring Kvalitetssäkring kan definieras som en strukturerad process vars syfte är att säkra kvaliteten i en verksamhet. Kvalitet är som nämnts att rätt saker görs på rätt sätt. För att man ska kunna avgöra huruvida man gör rätt saker behöver man veta vad rätt saker är, d.v.s. vad jourernas uppdrag är. Detta beskrivs i nästa avsnitt. För att säkerställa att sakerna görs på rätt sätt behöver man en beskrivning av hur det rätta sättet ser ut. Det är detta som görs i Roks modell för kvalitetssäkring. Modellen består av fyra faser: planering, utförande, kontroll och åtgärdande. Planering innebär att bestämma mål och metoder för att nå dessa mål. Målen ska stå i överensstämmelse med Roks och jourens egna stadgar. Ett mål kan t.ex. vara att se till att barn 1 får ett bra bemötande på jouren. En metod för att nå dit kan vara att avsätta en särskild person för att välkomna barnet till jouren. Utförande är själva aktiviteten där man genomför uppgiften enligt planeringen. Om man behöver avvika från det som planerats ska detta kunna motiveras. (Om t.ex. ett stödsamtal pågår längre än planerat bör man reflektera över om det berodde på att den stödsökande behövde det eller att jourkvinnan/jourtjejen hade svårt att avsluta i överenskommen tid.) 1 Barn definieras i lagstiftning generellt som alla personer under 18 år. När det gäller vilka barn jourerna kan ge stöd till har vissa jourer dock en lägre åldersgräns än 18 för pojkar. 2

6 Kontroll innebär att analysera insatsen. Uppfyllde man målet? Var metoden lämplig? Bör något göras annorlunda i fortsättningen? Om jouren inte uppnått det uppsatta målet är det viktigt att identifiera vad som beror på jourens insats och vad som beror på andra omständigheter. Om jouren t.ex. arrangerar en föreläsning och bara två personer kommer gäller det att avgöra om jouren har spridit informationen tillräckligt. Åtgärdande innebär att förbättra det som brustit. Om man konstaterat att något bör göras annorlunda behöver man planera och agera på ett nytt sätt nästa gång. Att åtgärda innebär också att föra kunskap vidare, dels till andra jourkvinnor/jourtjejer, dels utåt. Jourernas verksamhet och värdegrund Roks jourer är fristående självständiga föreningar med egna stadgar och målsättningar och de arbetar självständigt och under eget ansvar visavi Roks. Föreningens styrelse har det yttersta ansvaret för verksamheten. I de föreningar som har anställda har styrelsen även arbetsgivaransvar. För att bli medlem i Roks ska jourerna ha en verksamhetsplan och stadgar som överensstämmer med Roks stadgar och endast ha kvinnor/tjejer som medlemmar. 2 Kärnan i jourernas arbete är stödet till kvinnor, tjejer och barn som utsätts för mäns våld (stödarbete). Förutom detta ingår även uppsökande/förebyggande arbete samt opinionsbildning i jourernas verksamhet. Jourernas uppdrag är alltså både att stödja enskilda kvinnor, tjejer och barn och att arbeta mot manlig dominans och överordning på samhällets alla nivåer. Jourerna fungerar som fristäder från mäns våld, en plats där kvinnor, tjejer och barn kan få stöd och skyddat boende. Ideologiskt binds jourerna samman av en feministisk grundsyn med könsmaktsförståelse 3. Det unika med jourrörelsen, jämfört med myndigheter som möter samma målgrupper, är bl.a. att jourerna kan stå på kvinnans/tjejens sida och att den stödsökande kan vara anonym 4. Arbetet med att ge stöd åt kvinnor, 2 Se Roks stadgar 5. 3 Könsmaktsförståelse är en analys som beskriver att män som grupp är överordnade kvinnor som grupp. 4 Med anonymitet menas att joren inte lämnar ut stödsökandes personuppgifter utan hennes medgivande. 3

7 tjejer och barn utförs av jourkvinnor och jourtjejer som genomgått utbildning i kvinno- och tjejjourskunskap. Jourkvinnor/jourtjejer kan både arbeta ideellt och vara anställda på jouren. Som tidigare nämnts består jourernas verksamhet av tre grenar; stödarbete, uppsökande/förebyggande arbete och opinionsbildning. Stödarbete består bl.a. av att erbjuda stödsamtal (enskilt eller i grupp) där kvinnan/tjejen får bearbeta sina våldsupplevelser och återvinna sin självkänsla och förmåga att fatta egna beslut. En annan del är stöd vid myndighetskontakter, rådgivning i vardagsjuridik med mera. I stödarbete ingår också skyddat boende och praktisk hjälp som att skjutsa och handla. Stödarbete innefattar även att uppmärksamma den stödsökandes barn och deras behov. Uppsökande/förebyggande arbete innebär att nå ut till kvinnor och tjejer som inte på egen hand kontaktar oss. Detta kan göras t.ex. genom föreläsningar på arbetsplatser, skolor och ungdomsgårdar, genom cafékvällar och på jourens hemsida. Det sker genom att informera om mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn. Informationen riktas både till kvinnor och tjejer som själva utsätts för våld och till deras omgivning familj, grannar, yrkesverksamma. Syftet är dels att få kvinnor och tjejer som är utsatta för mäns våld att söka stöd och dels att förbättra omgivningens bemötande av och kunskap om dem. Opinionsbildning handlar om att påverka. Roks och jourerna arbetar på olika sätt för att informera och påverka allmänhet, myndigheter och beslutsfattare om frågor som rör mäns våld mot kvinnor och barn, feminism och jämställdhet. Syftet med opinionsbildning är att öka kunskap, förändra attityder och förbättra lagstiftning. Metoder för opinionsbildning är kontakt med politiker och tjänstemän, debattartiklar, aktioner, demonstrationer, offentliga möten, föreläsningar med mera. Jourerna kan opinionsbilda på egen hand eller genom Roks. 4

8 Goda rutiner All verksamhet ska genomsyras av goda rutiner. Goda innebär att rutinerna är dokumenterade, aktuella, kända och tillgängliga för medlemmarna. Ett sätt för jouren att upprätthålla goda rutiner är att använda sig av olika av mallar, checklistor och policydokument. Exempel på hur dessa kan se ut finns i det USB-minne alla jourer får. 5

9 Modell för kvalitetssäkring av STÖDARBETET på Roks kvinnojourer och tjejjourer Inledning Stödarbetet, d.v.s. stödet till kvinnor, tjejer och barn som utsatts för mäns våld, utgör jourernas kärnverksamhet. I det här dokumentet beskrivs hur jourerna kan använda Roks modell för kvalitetssäkring i stödarbetet. Modellen har antagits av Roks årsmöte 2010 och är därmed att betrakta som ett gemensamt verktyg för alla jourer. God kvalitet innebär att rätt saker görs på rätt sätt, och kvalitetssäkring är processen som ska säkerställa att god kvalitet uppnås. Kvalitetssäkring innebär att planera och bedöma hur verksamheten genomförs och om fastställda mål uppfylls, samt att åtgärda brister. Detta kan göras både fortlöpande och vid vissa bestämda tillfällen (t.ex. vid medlemsmöten, i samtal jourkvinnor/jourtjejer emellan, efter avslutad kontakt med den stödsökande eller genom årlig utvärdering). Att kvalitetssäkra stödarbetet innebär att säkerställa att man når de mål man formulerat och att verksamheten utförs i enlighet med övergripande riktlinjer (stadgar, värdegrund och etiska riktlinjer) samt med kompetens. Kompetens uppnås genom utbildning och fortbildning i kvinnojourskunskap och annan aktuell fortbildning och forskning. Jouren bör också ha rutiner kring vilka begrepp som används och vilken förklaringsmodell vi har till våldet (mäns våld mot kvinnor, könsmaktsförståelse, feminism, normaliseringsprocessen etc.). Modellen Modellen är en beskrivning av hur jouren kvalitetssäkrar sin verksamhet. Den kan ses som en plan för hur jourens arbete organiseras eller 6

10 som ett verktyg för att få struktur och rutiner i verksamheten. Modellen består av fyra faser: 1. Planering - bestämma mål och metod 2. Utförande - aktivitet enligt planeringen 3. Kontroll - analysera insatsen 4. Åtgärdande - förbättra det som brustit Varje jour är självständig och bestämmer själv, utifrån vissa gemensamma riktlinjer 5, vilka mål och metoder den ska ha. Det finns dock några mål och metoder som är gemensamma för de flesta jourer (se Fas 1). Fas 1 Planering av stödarbetet I planeringsfasen fastställer jouren mål och väljer metoder för stödarbetet. Vanliga mål för kvinnojourers/tjejjourers stödarbete är: Att ge alla stödsökande ett bra bemötande (stödjande, stärkande och respektfullt) Att erbjuda en plats för samtal 6 och boende 7 där kvinnor, tjejer och barn kan känna sig trygga Att stärka den stödsökande så att hennes självkänsla ökar Att stödja kvinnan/tjejen i hennes egna beslut Att kvinnan/tjejen lämnar förövaren Jouren bör vara tydlig med vilket stöd den kan erbjuda (öppettider, resurser, kompetens etc.) både gentemot stödsökande, allmänheten och myndigheter. I planeringen ingår också att ta fram verktyg för verksamheten: Ta fram handlingsplaner, policydokument och checklistor Fastställa ramar och rutiner för jourverksamheten Ha rutiner för statistik för att synliggöra behovet och nyttan av jourer (statistik ska föras med hänsyn till tystnadslöftet och den stödsökandes anonymitet) 5 Se Roks stadgar, etiska riktlinjer och värdegrund 6 Samtal kan ske på jouren eller annan plats, via mejl/chat eller telefon 7 Gäller de jourer som erbjuder skyddat boende 7

11 Fas 2 Utförande av stödarbetet I utförandefasen genomför jouren stödarbetet. Jourernas övergripande metod är kvinno- och tjejjoursarbete. En grundprincip för kvinno- och tjejjoursarbete är hjälp till självhjälp. Alla stödsökande kan vara anonyma och jourkvinnorna/jourtjejerna avger ett tystnadslöfte. Undantag från tystnadslöftet bör göras om ett barn far illa eller den stödsökande kvinnan/tjejen är i fara. I kvinno- och tjejjoursarbete ingår följande metoder som riktar sig direkt till den stödsökande kvinnan/tjejen (alla jourer erbjuder inte alla metoder): Erbjuda stödsamtal (enskilt och eventuellt också i grupp) Erbjuda skyddat boende Informera om vilka rättigheter kvinnan/tjejen har och vilket stöd myndigheter och andra aktörer erbjuder, samt rådgivning i vardagsjuridik Stöd vid myndighetskontakter Praktiskt stöd, t.ex. att skjutsa och handla Dessa metoder bör utföras i enlighet med fastställda rutiner, handlingsplaner, policydokument, ramar och checklistor. Om man behöver avvika från det som planerats bör jouren fundera över anledningen till detta. I utförandefasen ingår också andra uppgifter för jouren, bl.a. att föra löpande statistik arrangera utbildning för nya jourkvinnor/jourtjejer samt fortbildning. Fas 3 Kontroll av stödarbetet Kontrollfasen är kvalitetssäkringsarbetets analysdel. Här följer jouren upp den utförda aktiviteten för att se om de fastställda målen har uppfyllts, om man har arbetat i enlighet med övergripande riktlinjer, samt om arbetet har utförts på ett kompetent sätt. Om så är fallet har god kvalitet uppnåtts. 8

12 Förslag på kontrollmetoder: Ställa frågor till kvinnan/tjejen Utvärderingsblankett till kvinnan/tjejen Samtal jourkvinnor/jourtjejer emellan Avstämning vid medlemsmöte Stämma av insatsen mot planeringen Föra statistik Måluppfyllelse För att lättare kunna bedöma om målen har uppfyllts kan man arbeta med indikatorer. Indikatorer är mätbara företeelser som visar indikerar hur nära målet man kommit. En enskild indikator kan inte ensam säga om målet uppfyllts utan för detta får man se till indikatorernas sammantagna resultat. Här följer några exempel på indikatorer för de gemensamma mål för stödarbete som listats ovan. Det står varje jour fritt att utveckla sina egna indikatorer: Indikatorer på att kvinnan/tjejen får ett bra bemötande: Hon får gott om tid att prata Hon känner sig trodd och respekterad Hon känner sig stärkt och att hon kan förändra sitt liv Hon får tillfälle att utvärdera jourens stöd Medföljande barn får ett bra bemötande Indikatorer på att jouren är en plats där kvinnan/tjejen känner sig trygg: Jouren och dess lokal är kvinno/tjejseparatistisk Lokalen har hög säkerhet Det finns rutiner för hur information hanteras externt och internt Jourkvinnorna/jourtjejerna har avgett tystnadslöfte Kvinnan/tjejen kan vara anonym 9

13 Indikatorer på att kvinnans/tjejens självkänsla stärks: Hon uppmuntras att själv kontakta myndigheter I samtal lyfter jouren fram och bekräftar bra saker som hon har gjort Hon känner att hon är värd att slippa hot och våld Hon känner att hon kan förändra sin situation Indikatorer på att jouren stöder kvinnan/tjejen i hennes egna beslut: Jouren ställer öppna frågor och låter henne berätta själv Alla beslut fattas av kvinnan/tjejen och jouren utför ingen åtgärd utan hennes tillstånd Om hon inte vill lämna relationen gör jouren det tydligt att ingen fördömer henne och att hon är välkommen att kontakta jouren igen Indikatorer på att kvinnan/tjejen lämnar förövaren: Hon håller kontakt med jouren, alternativt bor på jouren Hon ansöker om skilsmässa Hon lägger ansvaret och skulden på förövaren Hon går inte tillbaka till förövaren 8 Hon gör vad hon kan för att skydda sina eventuella barn från förövaren, bl.a. överväger hon sina möjligheter när det gäller vårdnad och umgänge. Övergripande riktlinjer Kontrollera att arbetet utförts i överensstämmelse med stadgar, värdegrund och etiska riktlinjer. Detta innebär bl.a. att: Tro på kvinnan/tjejen och hennes egen kraft att frigöra sig Ha ett feministiskt perspektiv med könsmaktsförståelse Ta utgångspunkt i kvinnors, tjejers och barns egna berättelser utan ifrågasättande Arbeta utifrån kvinnors, tjejers och barns behov och önskemål, dock inte utöver vårt uppdrag som jourkvinna/jourtjej 8 Om t.ex. en kvinna/tjej väljer att gå tillbaka till förövaren betyder det inte nödvändigtvis att jouren misslyckats. 10

14 Agera med den stödsökandes samtycke Bistå den stödsökande i kontakt med andra aktörer när vårt uppdrag begränsar oss Se barnen som egna individer som kan vara i behov av stöd Kompetens Alla jourkvinnor/jourtjejer ska ha kvinno/tjejjourskompetens för sitt arbete på jouren. Detta innebär flera olika saker: Utbildning: Alla aktiva jourkvinnor/jourtjejer har genomgått en utbildning i kvinno/tjejjourskunskap som arrangeras av jouren. 9 Utbildningen innehåller kunskap om bl.a.: Mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn och dess konsekvenser Feminism och könsmaktsförståelse Roks värdegrund och etiska riktlinjer Grundläggande samtalsmetodik Kvinno/tjejgemenskap: Något som är speciellt för just kvinno- och tjejjourers stöd åt kvinnor och tjejer är att de erbjuder en kvinnogemenskap, där kvinnor och tjejer stöder och stärker varandra. I boendet och olika typer av stödgrupper kan kvinnornas/tjejernas isolering brytas och deras skuld- och skamkänslor minska genom att de känner igen sig i andra kvinnors/tjejers berättelser. Jourkvinnor och jourtjejer som själva utsatts för våld fungerar som stärkande förebilder. En kvinnoseparatistisk miljö kan ge trygghet och uppmuntra till självständighet. Individuellt stöd: Till jourerna kommer stödsökande i olika åldrar, med olika bakgrunder och resurser. Alla befinner sig i olika situationer och behöver olika stöd. Jouren ger alla kvinnor, tjejer och barn stöd utifrån deras individuella behov. Möjlighet till kreativa lösningar. Det är viktigt att ha tydliga rutiner och regler, men även att kunna se när de bör frångås. Rutiner ska inte vara begränsande eller tvingande utan ett stöd. Att jouren inte är bunden till myndigheternas arbetsformer och förordningar (jouren har t.ex. inte 9 Kvinno- och tjejjourskompetens kräver inte akademisk examen. 11

15 skyldighet att anmäla, utreda eller föra journaler) är en del av jourens styrka. Fas 4 - Åtgärdande av stödarbetet Genom kontrollfasen har jouren identifierat eventuella brister och möjligheter till förbättringar av jourens arbete, d.v.s. ringat in sådant som behöver åtgärdas. Detta tar man med sig till nästa planeringsfas, som alltså kan äga rum fortlöpande eller vid vissa bestämda tidpunkter. Det kan handla både om brister som är lätta att åtgärda - sådant som enkelt kan göras annorlunda nästa gång (t.ex. att agera annorlunda vid nästa stödsamtal) och om mer övergripande förbättringsmöjligheter som behöver utvecklas under en längre tid. I och med åtgärdandefasen har man knutit ihop säcken i kvalitetssäkringsarbetet och är tillbaka i fas 1. Exempel på tillämpning av modellen Om vi tittar på målet Att stärka den stödsökande så att hennes självkänsla ökar kan modellen användas så här: Planering Utförande Kontroll Åtgärdande Målet är att stärka den stödsökande. En metod är stödsamtal med kvinnan/tjejen Utför stödsamtalet enligt de mallar och rutiner som tagits fram för detta. Fråga kvinnan/tjejen hur hon upplevde samtalet eller diskutera din insats med andra jourkvinnor/tjejer. Nådde du ditt mål, d.v.s. att stärka kvinnan/tjejen? Borde något ha gjorts annorlunda: Skulle samtalet skett vid någon annan tidpunkt, på någon annan plats? Skulle du ställt andra frågor, på ett annat sätt? Är det samtalet med just den här kvinnan/tjejen som behöver förbättras eller bör jourens allmänna rutiner för stödsamtal ses över? Slutsatserna från kontrollfasen tas med till nästa planeringstillfälle. Är jouren nöjd kan man släppa frågan? Eller behöver jouren planera vidare insatser? 12

16 Modell för kvalitetssäkring av UPPSÖKANDE/FÖREBYGGANDE ARBETET på Roks kvinnojourer och tjejjourer Inledning Det uppsökande/förebyggande arbetet handlar om att sprida information om mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn och om jourernas verksamhet. Syftet är dels att få kvinnor och tjejer som är utsatta för mäns våld att söka stöd och dels att förbättra omgivningens bemötande av och kunskap om dem. Informationen riktas därför till flera olika målgrupper (se nedan). I det här dokumentet beskrivs hur jourerna kan använda Roks modell för kvalitetssäkring i sin uppsökande/förebyggande verksamhet. Modellen har antagits av Roks årsmöte 2011 och är därmed att betrakta som ett gemensamt verktyg för alla jourer. God kvalitet innebär att rätt saker görs på rätt sätt, och kvalitetssäkring är processen som ska säkerställa att god kvalitet uppnås. Kvalitetssäkring innebär att planera och bedöma hur verksamheten genomförs och om fastställda mål uppfylls, samt att åtgärda brister. Detta kan göras både fortlöpande och vid vissa bestämda tillfällen (t.ex. vid medlemsmöten, i samtal jourkvinnor/jourtjejer emellan och genom årlig utvärdering). Att kvalitetssäkra det uppsökande/förebyggande arbetet innebär att säkerställa att man når de mål man formulerat och att verksamheten utförs i enlighet med övergripande riktlinjer (stadgar, värdegrund och etiska riktlinjer) samt med kompetens. Det är även viktigt att kunna föra ut budskapet på ett trovärdigt och seriöst sätt. Det finns flera målgrupper när det gäller insatser för uppsökande/förebyggande verksamhet: 13

17 Potentiellt stödsökande kvinnor och tjejer Yrkesgrupper som möter/arbetar kvinnor, tjejer och barn som är utsatta för mäns våld (socialtjänst, hälso- och sjukvård, polis och rättsväsende, politiker, organisationer etc.) Dagliga kontakter (arbetsgivare, skola, föreningsliv etc.) Allmänhet/privatpersoner (familj, vänner, grannar, kollegor etc.) I allt uppsökande/förebyggande arbete är det viktigt att jouren har hög kompetens (vilket uppnås genom utbildning och vidareutbildning i kvinnojourskunskap och annan aktuell fortbildning och forskning.) och att verksamheten genomsyras av Roks värdegrund och etiska riktlinjer. Jouren bör också ha rutiner kring vilka begrepp som används och vilken förklaringsmodell vi har till våldet (mäns våld mot kvinnor, könsmaktsförståelse, feminism, normaliseringsprocessen etc.). Modellen Modellen är en beskrivning av hur jouren kvalitetssäkrar sin verksamhet. Den kan ses som en plan för hur jourens arbete organiseras eller som ett verktyg för att få struktur och rutiner i verksamheten. Modellen består av fyra faser: 1. Planering - bestämma mål och metod 2. Utförande - aktivitet enligt planeringen 3. Kontroll - analysera insatsen 4. Åtgärdande - förbättra det som brustit Varje jour är självständig och bestämmer själv, utifrån vissa gemensamma riktlinjer 10, vilka mål och metoder den ska ha. Det finns dock några mål och metoder som är gemensamma för de flesta jourer (se Fas 1). Fas 1 Planering av uppsökande/förebyggande arbete I planeringsfasen fastställer jouren övergripande mål och delmål och väljer metoder för att uppfylla dessa mål. Exempel på övergripande mål som är gemensamma för alla jourer är: 10 Se Roks stadgar, etiska riktlinjer och värdegrund. 14

18 Mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn ska minska Målgruppernas kunskap om mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn ska öka Målgruppernas kunskap om jourens verksamhet ska öka Arbete kring mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn inom kommunen ska bygga på jourens kunskap Exempel på delmål för det övergripande målet Målgruppernas kunskap om jourens verksamhet ska öka: Socialtjänsten ska känna till kvinnojourens/tjejjourens verksamhet Alla gymnasieelever ska veta var närmaste jour finns Allmänheten ska veta i vilken kommun närmaste jour finns Fas 2 Utförande av uppsökande/förebyggande arbete I utförandefasen genomför jouren det uppsökande/förebyggande arbetet. Några exempel på metoder som jouren kan använda: Besöka miljöer där det finns många kvinnor/tjejer (mammagrupper, skolor, sfi, öppna förskolan etc.) Föreläsa (på arbetsplatser, skolor, föreningar etc.) Göra och ta emot studiebesök Informera (genom informationskvällar, bokbord, öppet hus etc.) Ta fram och sprida informationsmaterial Utbilda och vidareutbilda jourkvinnor/jourtjejer Samverka med andra aktörer som arbetar med liknande frågor Leda värderingsövningar Lära ut feministiskt självförsvar Metoder bör användas i enlighet med fastställda rutiner, handlingsplaner, policydokument, ramar och checklistor. Om man behöver avvika från det som planerats bör jouren fundera över anledningen till detta. Fas 3 Kontroll av uppsökande/förebyggande arbete Kontrollfasen är kvalitetssäkringsarbetets analysdel. Här följer jouren 15

19 upp den utförda aktiviteten för att se om de fastställda målen har uppfyllts, om man har arbetat i enlighet med övergripande riktlinjer, samt om arbetet har utförts på ett kompetent sätt. Om så är fallet har god kvalitet uppnåtts. Förslag på kontrollmetoder: Muntlig eller skriftlig utvärdering med de som jouren föreläst för Intern utvärdering vid samtal/medlemsmöten på jouren Statistikföring Måluppfyllelse För att lättare kunna bedöma om målen har uppfyllts kan man arbeta med indikatorer. Indikatorer är mätbara företeelser som visar indikerar hur nära målet man har kommit. En enskild indikator kan inte ensam säga om målet uppfyllts, utan för detta får man se till indikatorernas sammantagna resultat. Här följer några exempel på indikatorer för de gemensamma mål för uppsökande/förebyggande arbete som listats ovan. Det står varje jour fritt att utveckla sina egna indikatorer: Indikatorer på att mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn minskat: Den samlade erfarenheten från jourer, socialtjänst, polis, rättsväsende och sjukvård visar på en kraftig minskning av mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn Forskning visar på en faktisk minskning av mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn Kvinnor/tjejer som lämnat våldsamma män utsätts inte för vidare våld av mannen Indikatorer på att målgruppernas kunskap om mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn ökat: Kvinnor, tjejer och barn som är utsatta för mäns våld får ett bra och kunnigt bemötande av socialtjänst och andra myndigheter 16

20 Jourens informationsmaterial finns på bibliotek, vårdcentraler, arbetsförmedlingen etc. Fler kvinnor/tjejer engagerar sig i jouren Indikatorer på att målgruppernas kunskap om jourens verksamhet ökat: Fler stödsökande kvinnor/tjejer kontaktar jouren Stödsökande har en bra förkunskap om vilket stöd jouren kan erbjuda Jourens informationsmaterial finns på bibliotek, vårdcentraler, arbetsförmedlingen etc. Fler kvinnor/tjejer engagerar sig i jouren Indikatorer på att arbete kring mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn inom kommunen bygger på jourens kunskap: Myndigheters handlingsplaner bygger på könsmaktsförståelse Jouren bjuds in till referensgrupper och liknande och får gehör för sin kunskap Myndigheter efterfrågar jourens råd i sitt dagliga arbete Arbetsplatser, skolor etc. bjuder in jouren att föreläsa Övergripande riktlinjer Kontrollera att arbetet utförts i överensstämmelse med stadgar, värdegrund och etiska riktlinjer. Dessa omfattar bl.a. feministisk grundsyn och en könsmaktförståelse. Kompetens Alla jourkvinnor/jourtjejer ska ha kvinno/tjejjourskompetens. För att säkerställa att arbetet har utförts med kompetens tittar man på om jourkvinnorna/jourtjejerna agerat i enlighet med det som lärts ut vid jourutbildningen. Utbildningen innehåller bl.a. information om: Mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn Feminism och könsmaktsförståelse Barn som upplever våld Roks värdegrund och etiska riktlinjer 17

21 Fas 4 - Åtgärdande av uppsökande/förebyggande arbete Genom kontrollfasen har jouren identifierat eventuella brister och möjligheter till förbättringar i arbetet, d.v.s. ringat in sådant som behöver åtgärdas. Detta tar man med sig till nästa planeringsfas. Det kan handla både om brister som är lätta att åtgärda - sådant som enkelt kan göras annorlunda nästa gång (t.ex. att anpassa föreläsningens innehåll till målgruppen) och om mer övergripande förbättringsmöjligheter som behöver utvecklas under en längre tid (t.ex. att ta fram ett helt nytt utbildningsmaterial om lagförändringar). I och med åtgärdandefasen har man knutit ihop säcken i kvalitetssäkringsarbetet och är tillbaka i fas 1. Exempel på tillämpning av modellen Om vi tittar på delmålet Socialtjänsten ska känna till jourens verksamhet kan modellen användas så här: Planering Utförande Kontroll Åtgärdande Målet är att socialtjänsten känner till jourens verksamhet. En metod för att nå detta mål är att jouren besöker socialtjänsten och föreläser för personalen. Föreläsningen utförs enligt de mallar och rutiner som tagits fram för detta. Utvärdering av föreläsningens utförande, innehåll och effekt. Detta kan göras på flera sätt. Ett är att återkoppla till socialtjänsten en kort tid efter föreläsningen och få deras perspektiv på föreläsningen: Var de nöjda? Lärde de sig något? Upplever de att något förändrats i deras arbetssätt? Nådde information rätt målgrupper? Positiv och negativ kritik? En annan kontrollmetod är att jouren skattar om något förändrats i socialtjänstens arbete efter föreläsningen. Slutsatserna från kontrollfasen tas med till nästa planeringstillfälle. Är jouren nöjd kan man släppa frågan? Eller behöver jouren planera vidare insatser? 11 Mallar med kriterier för jourkvinnor/jourtjejer och förslag på utbildningens innehåll finns i dokumentet 13, 14 och 21 i USB-minnet. 18

22 Modell för kvalitetssäkring av OPINIONSBILDNING på Roks kvinnojourer och tjejjourer Inledning Opinionsbildning handlar om att påverka. Roks och jourerna arbetar på olika sätt för att informera och påverka allmänhet, myndigheter och beslutsfattare om frågor som rör mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn, feminism och jämställdhet. Syftet med opinionsbildning är att öka kunskap, förändra attityder och förbättra lagstiftning. Jourerna kan opinionsbilda på egen hand eller genom Roks. I det här dokumentet beskrivs hur jourerna kan använda Roks modell för kvalitetssäkring i sitt opinionsbildande arbete. Modellen har antagits av Roks årsmöte 2011 och är därmed att betrakta som ett gemensamt verktyg för alla jourer. God kvalitet innebär att rätt saker görs på rätt sätt, och kvalitetssäkring är processen som ska säkerställa att god kvalitet uppnås. Kvalitetssäkring innebär att planera och bedöma hur verksamheten genomförs och om fastställda mål uppfylls, samt att åtgärda brister. Detta kan göras både fortlöpande och vid vissa bestämda tillfällen (t.ex. vid medlemsmöten, i samtal jourkvinnor/jourtjejer emellan och genom årlig utvärdering). Att kvalitetssäkra det opinionsbildande arbetet innebär att säkerställa att man når de mål man formulerat och att verksamheten utförs i enlighet med övergripande riktlinjer (stadgar, värdegrund och etiska riktlinjer) samt med kompetens. Det finns flera målgrupper när det gäller insatser för opinionsbildande verksamhet: 19

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Roks är en feministisk organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, som verkar för kvinnors och flickors rättigheter och frigörelse,

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Värdegrund och Policy. för ATSUB/Göteborg

Värdegrund och Policy. för ATSUB/Göteborg Värdegrund och Policy för ATSUB/Göteborg En grundläggande beskrivning av ATSUB/Göteborg finns att läsa i föreningens stadgar där kan man också läsa om organisationens syfte och mål. Detta dokument knyter

Läs mer

Porrfritt. Innehåll. Hornsgatan 66, 1 tr 118 21 Stockholm Tfn +46 8 442 99 30 Fax +46 8 612 73 25 info@roks.se www.roks.se

Porrfritt. Innehåll. Hornsgatan 66, 1 tr 118 21 Stockholm Tfn +46 8 442 99 30 Fax +46 8 612 73 25 info@roks.se www.roks.se Porrfritt Innehåll Ett porrfritt alternativ!... 1 Information om certifieringen Porrfritt... 2 Porrfritt märket... 3 Syftet med satsningen... 3 Hur vi kommer att marknadsföra porrfria hotell... 3 Villkor

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Manifest, värdegrund och policy. för Unizon

Manifest, värdegrund och policy. för Unizon Manifest, värdegrund och policy för Unizon Unizon samlar kvinnojourer, tjejjourer och andra stödverksamheter som arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld. Jourerna stöttar, skyddar, förebygger

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet.

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Förord Kvinnorörelsen har uppnått mycket i arbetet mot mäns våld mot kvinnor och för ett jämställt samhälle. Med nästa stora

Läs mer

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Folkbokföringen (SOU 2009:75) Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, är en feministisk

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga

Våld i nära relationer en folkhälsofråga Våld i nära relationer en folkhälsofråga Kerstin Bynander och Lina Blombergsson Kommittédirektiv Uppdrag samla och stödja berörda myndigheter och organisationer för att öka effektiviteten, kvaliteten och

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

Jag behöver inte någon hjälp, jag vill bara att någon lyssnar

Jag behöver inte någon hjälp, jag vill bara att någon lyssnar EFFEKTRAPPORT ENLIGT FRII: S MALL November 2014 Namn: Tjejzonen Organisationsnummer: 802405-8839 Juridisk form: Ideell förening Vi vill uppnå Tjejzonens vision är ett samhälle där den mänskliga rättigheten

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

+ Tjejjouren Idun Sigtuna var på Hultsfredsfestivalen

+ Tjejjouren Idun Sigtuna var på Hultsfredsfestivalen Sigtuna Sigtuna var på Hultsfredsfestivalen Plats: Sigtuna Sommar 2013 Juni Sigtuna var på Hultsfredsfestivalen. Sigtuna var och lyssnade på Allan Wade. Sida 3 Vi söker nu fler volontärer. Är du en av

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Friskvårdsklubben Social resursnämnd Innehåll Bakgrund och förutsättningar för avtalet... 3 Värdegrund... 3 Friskvårdsklubbens värdegrund:... 4 Insatser...

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Plan för etnisk mångfald 2007 2009

Plan för etnisk mångfald 2007 2009 BILAGA 20 Plan för etnisk mångfald 2007 2009 Vårdtagarperspektiv Personalperspektiv Äldrenämnden 2007-10-31 2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Vidtagna åtgärder enligt tidigare handlingsplaner 4 Nuläget

Läs mer

Att säkra Europeiska socialfondens och projektens resultat - att arbeta resultatbaserat

Att säkra Europeiska socialfondens och projektens resultat - att arbeta resultatbaserat Datum: 1 (6) 2015-10-20 Att säkra Europeiska socialfondens och projektens resultat - att arbeta resultatbaserat Svenska ESF-rådet Huvudkontoret Besöksadress: Rosterigränd 12, 3 tr Postadress: Box 47141,

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

POLISENS LEDARKRITERIER

POLISENS LEDARKRITERIER MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen

Läs mer

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 1 Bakgrund Kommun Frivilligorganisation Myndighet (BO) Landsting 2 Regeringens proposition 2009/10:232

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

1.1 Erbjuda individuellt ombudsmannaskap till cirka 12 deltagare (per ombud).

1.1 Erbjuda individuellt ombudsmannaskap till cirka 12 deltagare (per ombud). Stockholms Stadsmission Sociala Verksamhetsområdet Arbetsbeskrivning - Ombud Klaragården/Stadsmissionens Center Huvudarbetsuppgifter Genom ombudsmannaskap möjliggöra att deltagare får stöd, service och

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Datum 2012-07-05 Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Kvalitetsdokument Redaktör Dokumentnamn Upprättat (dat.) 2011-11-24 Handlingsplan

Läs mer

Civilförsvarsförbundets

Civilförsvarsförbundets för Civilförsvarsförbundets AKUTGRUPPER 2012-01-24 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid 2 AKUTGRUPPSVERKSAMHET sid 3 Akutgruppernas beredskap Övriga uppgifter Tystnadslöfte ANSVARSFÖRDELNING inom ORGANISATIONEN

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT

att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT En kortfattad vägledning kring arbete och bemötande av personer med intellektuell funktionsnedsättning som utsätts för hedersrelaterat

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18

Läs mer

Skyddsnät saknas. - en rapport om mäns våld mot kvinnor i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län.

Skyddsnät saknas. - en rapport om mäns våld mot kvinnor i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län. Skyddsnät saknas - en rapport om mäns våld mot kvinnor i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län. 1 Innehåll Inledning 3 Feministiskt initiativs slutsatser 4 Tillvägagångssätt 5 Resultat 6 Reflektioner

Läs mer

Certifiering för ett respektfullt och tryggt boende

Certifiering för ett respektfullt och tryggt boende Certifiering för ett respektfullt och tryggt boende Bo porrfritt! Porrfritt är en kvalitetsstämpel som sätts på de hotell och konferensanläggningar som väljer att erbjuda sina gäster en trygg och säker

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

POLICYDOKUMENT. för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism. Fastställd på kongressen 2014

POLICYDOKUMENT. för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism. Fastställd på kongressen 2014 POLICYDOKUMENT för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism Fastställd på kongressen 2014 Vad är policydokument? Ungdom Mot Rasisms policydokument berättar om de olika riktlinjer som finns för organisationens

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla

Läs mer

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Visions ståndpunkter om HBTQ Vision är en Fair Union. Vi jobbar för ett schyst arbetsliv i hela världen, med internationellt fackligt samarbete,

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar.

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Vi är många som vill hjälpa Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Stora broschyren.pgm 2-3 Våld används för att få en person att göra något som hon inte vill, eller få

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR VISION GÖTEBORG

VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR VISION GÖTEBORG VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR VISION GÖTEBORG INLEDNING Vår verksamhetsplan för 2015 grundar sig i rapporten Vi bygger Vision nu tar vi nästa steg! och de hjärtefrågor som förbundsmötet 2014 beslutade om. Vi

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

Utvecklings- och lönesamtal för ett

Utvecklings- och lönesamtal för ett Utvecklings- och lönesamtal för ett För chefer som leder samtal bra ledarskap För chefer som leder samtal Även en ledare kan behöva ledning. Som chef och medlem i Vision har du tillgång till Chef Direkt:

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT HOT OCH VÅLD FÖRSKOLEVERKSAMHET, SKOLBARNOMSORGEN SAMT GRUND- OCH SÄRSKOLA

HANDLINGSPLAN MOT HOT OCH VÅLD FÖRSKOLEVERKSAMHET, SKOLBARNOMSORGEN SAMT GRUND- OCH SÄRSKOLA NORDANSTIGS KOMMUN Utbildnings- och kulturförvaltningen Oktober 2008 HANDLINGSPLAN MOT HOT OCH VÅLD FÖRSKOLEVERKSAMHET, SKOLBARNOMSORGEN SAMT GRUND- OCH SÄRSKOLA Mål Policy Alla, oberoende av ålder, kön

Läs mer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer Mall inklusive anvisningar 1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer 2. Godkännande Undertecknad av GD, datum Namnförtydligande 3. Bakgrund och nulägesbeskrivning

Läs mer

Effektrapport, Skåne Stadsmission, augusti 2014

Effektrapport, Skåne Stadsmission, augusti 2014 Effektrapport, Skåne Stadsmission, augusti 2014 1. Vad vill Skåne Stadsmission uppnå? Stiftelsens ändamålsparagraf, 1 i organisationens stadgar: Skåne Stadsmission är en stiftelse, vilande på kristen grund,

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer 2014 1. Inledning Arbetet med våld i nära relationer är ett högt prioriterat område utifrån regeringens skrivelse 2007/08:39. Familjefridssamordnarens

Läs mer

Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR

Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR Ett informationsmaterial från Roks Vi har upplevt att äldre kvinnor dragit sig för att söka hjälp när de utsatts för våld av sin man. De har

Läs mer

POLICY DOKUMENT KÄVLINGE

POLICY DOKUMENT KÄVLINGE POLICY DOKUMENT KÄVLINGE DOKUMENTETS INNEHÅLL Förhållningssätt och agerande i föreningen gentemot Tobak, Alkohol, Narkotika, Jämställdhet och Sexuella Trakasserier. I huvudsak inriktning barn och ungdomar

Läs mer

Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv

Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv Fastställd av Brottsofferjouren Sverige den 2 september 2014 Innehållsförteckning Alla människor har lika värde och lika rättigheter...

Läs mer

Fastställt på förbundsmötet oktober 2013

Fastställt på förbundsmötet oktober 2013 Målprogram Fastställt på förbundsmötet oktober 2013 Målsättning och Huvudmål Förbundet Unga Rörelsehindrade har som huvudmålsättning att ungdomar med nedsatt rörelseförmåga ska vara en del av samhället.

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Mall för medarbetarsamtal CHEF *

Mall för medarbetarsamtal CHEF * Mall för medarbetarsamtal CHEF * Datum: Namn: Avdelning: Institution: Chefens namn: * Denna mall ska användas då medarbetarparten är en chef med personalansvar. Medarbetarsamtal har förts mellan ovanstående

Läs mer

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy för Köpings kommun Kvalitetspolicyn ingår i kommunens styrmodell inom ramen för kommunfullmäktiges policy för verksamhets- och ekonomistyrning.

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet

Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet Läs dessa anvisningar samt dokumentet Så här bedömer Socialstyrelsen ansökningar om verksamhetsbidrag för social verksamhet innan ni lämnar

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Foto: Bo Dahlgren Antagen av kommunfullmäktige 2002-05-28 Förkortad version Detta är en kortversion av Mjölby kommuns handikappolitiska plan. Förhoppningen är att

Läs mer

Ansökan om bidrag till Kriscentrum för män i Västmanland för verksamhetsår 2015

Ansökan om bidrag till Kriscentrum för män i Västmanland för verksamhetsår 2015 tiilaga ~s 2015/36/1 Kriscentrum för Män SALA KOMMUN Vård- och omsorgsförvaltningen Ink. 2015-01- O 2 Till Socialnämnden i Sala kommun Ansökan om bidrag till Kriscentrum för män för verksamhetsår 2015

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län Policy för Hjälpmedel 2013 HSO i Stockholms län Hjälpmedel är en rättighet och en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva självständigt och aktivt. Bakgrund Hjälpmedel är

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun

Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun 2(8) Innehåll 1 Syfte... 3 2 Målsättning... 3 3 Informations- och kommunikationsansvar... 4 3.1 Ledningsansvar... 4 3.2 Individens ansvar...

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Program mot Våld och förtryck i nära relationer

Program mot Våld och förtryck i nära relationer Program mot Våld och förtryck i nära relationer Hudiksvalls kommun Förord Arbetet med att förebygga våld och förtryck i nära relationer utgår från ett folkhälsoperspektiv och syftar till att medborgarnas

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning eller har prostitutionsliknande erfarenheter

Unga som har sex mot ersättning eller har prostitutionsliknande erfarenheter Unga som har sex mot ersättning eller har prostitutionsliknande erfarenheter 1000 Möjligheter Startade som Järfälla Tjejjour 2005 2011 omvandlingen till 1000 Möjligheter klar och vi arbetar nu med alla,

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016

Verksamhetsplan 2015/2016 Verksamhetsplan 2015/2016 Fastställd av fullmäktige 2015-05-20 Bakgrund och Syfte Verksamhetsplanen är det styrdokument som beskriver de frågor Studentkåren i Borås planerar arbeta med under året utöver

Läs mer

Att arbeta i statlig tjänst. - styrning och värden

Att arbeta i statlig tjänst. - styrning och värden Att arbeta i statlig tjänst - styrning och värden Att arbeta i statlig tjänst styrning och värden Produktion: Statens kvalitets- och kompetensråd Grafisk utformning: Statens kvalitets- och kompetensråd

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer