Kvalitetssäkring på Roks kvinnojourer och tjejjourer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetssäkring på Roks kvinnojourer och tjejjourer"

Transkript

1 Kvalitetssäkring på Roks kvinnojourer och tjejjourer 2011 Hornsgatan 66, 1 tr Stockholm Tel Fax

2 Roks 2011 Hornsgatan 66, Stockholm Tryck: Eko Reklam, Älmeboda 2011

3 Roks kvalitetssäkringsmaterial Ramdokument 1 Modell för kvalitetssäkring av Stödarbete 6 Uppsökande/förebyggande arbete 13 Opinionsbildning 19 Mallar, checklistor, utkast och underlag se USB

4 Kvalitetssäkring på Roks kvinnojourer och tjejjourer Ramdokument På Roks årsmöte 2010 beslutades att anta den modell för kvalitetssäkring som beskrivs nedan samt i dokumentet Modell för kvalitetssäkring av stödarbetet på Roks kvinnojourer och tjejjourer. Modellen ska fungera som ett stöd för jourerna i deras arbete med att säkra kvaliteten i sin verksamhet. Utifrån modellen utformar varje jour sina egna rutiner, metoder och arbetssätt. För de jourer som önskar finns ett USB-minne med förslag på hur mallar, checklistor och policydokument kan se ut. Uppdatering maj 2011: Roks årsmöte 2011 antog även kvalitetssäkringsmodellerna för uppsökande/förebyggande arbete och opinionsbildning. Inledning God kvalitet innebär att rätt saker görs på rätt sätt, och kvalitetssäkring är processen för att säkerställa att kvalitet uppnås. Många jourer gör redan mycket för att säkra kvaliteten på sin verksamhet. Dock har Roks hittills saknat en övergripande och gemensam modell för kvalitetssäkring. Syftet med en sådan modell är följande: Jourerna får ett verktyg för att granska och utveckla sin verksamhet. Detta är till nytta internt därför att strukturerade metoder kan förenkla arbetet. Det är också till nytta när det gäller att redovisa verksamheten externt, t.ex. i ansökningar om ekonomiskt stöd. Idag upplever många jourer att det finns en risk för att de ska konkurreras ut av bl.a. kommunala verksamheter. Genom att kvalitetssäkra sin verksamhet kan jouren visa att den både är unik och bygger på hög kompetens. 1

5 Att kvalitetssäkra en verksamhet innebär att säkerställa att man når de mål man formulerat och att verksamheten utförs i enlighet med övergripande riktlinjer (stadgar, värdegrund och etiska riktlinjer) samt med kompetens. Kvalitetssäkringen kan genomföras fortlöpande, efter avslutad insats och vid vissa bestämda tillfällen. Jourernas verksamhet består av tre grenar: stödarbete, uppsökande/förebyggande arbete och opinionsbildning. Den modell för kvalitetssäkring som Roks tagit fram kan tillämpas på alla grenar och beskrivs mer detaljerat i separata dokument. Nedan finns en mer översiktlig beskrivning av modellen, samt en beskrivning av jourernas verksamhet och värdegrund. Roks modell för kvalitetssäkring Kvalitetssäkring kan definieras som en strukturerad process vars syfte är att säkra kvaliteten i en verksamhet. Kvalitet är som nämnts att rätt saker görs på rätt sätt. För att man ska kunna avgöra huruvida man gör rätt saker behöver man veta vad rätt saker är, d.v.s. vad jourernas uppdrag är. Detta beskrivs i nästa avsnitt. För att säkerställa att sakerna görs på rätt sätt behöver man en beskrivning av hur det rätta sättet ser ut. Det är detta som görs i Roks modell för kvalitetssäkring. Modellen består av fyra faser: planering, utförande, kontroll och åtgärdande. Planering innebär att bestämma mål och metoder för att nå dessa mål. Målen ska stå i överensstämmelse med Roks och jourens egna stadgar. Ett mål kan t.ex. vara att se till att barn 1 får ett bra bemötande på jouren. En metod för att nå dit kan vara att avsätta en särskild person för att välkomna barnet till jouren. Utförande är själva aktiviteten där man genomför uppgiften enligt planeringen. Om man behöver avvika från det som planerats ska detta kunna motiveras. (Om t.ex. ett stödsamtal pågår längre än planerat bör man reflektera över om det berodde på att den stödsökande behövde det eller att jourkvinnan/jourtjejen hade svårt att avsluta i överenskommen tid.) 1 Barn definieras i lagstiftning generellt som alla personer under 18 år. När det gäller vilka barn jourerna kan ge stöd till har vissa jourer dock en lägre åldersgräns än 18 för pojkar. 2

6 Kontroll innebär att analysera insatsen. Uppfyllde man målet? Var metoden lämplig? Bör något göras annorlunda i fortsättningen? Om jouren inte uppnått det uppsatta målet är det viktigt att identifiera vad som beror på jourens insats och vad som beror på andra omständigheter. Om jouren t.ex. arrangerar en föreläsning och bara två personer kommer gäller det att avgöra om jouren har spridit informationen tillräckligt. Åtgärdande innebär att förbättra det som brustit. Om man konstaterat att något bör göras annorlunda behöver man planera och agera på ett nytt sätt nästa gång. Att åtgärda innebär också att föra kunskap vidare, dels till andra jourkvinnor/jourtjejer, dels utåt. Jourernas verksamhet och värdegrund Roks jourer är fristående självständiga föreningar med egna stadgar och målsättningar och de arbetar självständigt och under eget ansvar visavi Roks. Föreningens styrelse har det yttersta ansvaret för verksamheten. I de föreningar som har anställda har styrelsen även arbetsgivaransvar. För att bli medlem i Roks ska jourerna ha en verksamhetsplan och stadgar som överensstämmer med Roks stadgar och endast ha kvinnor/tjejer som medlemmar. 2 Kärnan i jourernas arbete är stödet till kvinnor, tjejer och barn som utsätts för mäns våld (stödarbete). Förutom detta ingår även uppsökande/förebyggande arbete samt opinionsbildning i jourernas verksamhet. Jourernas uppdrag är alltså både att stödja enskilda kvinnor, tjejer och barn och att arbeta mot manlig dominans och överordning på samhällets alla nivåer. Jourerna fungerar som fristäder från mäns våld, en plats där kvinnor, tjejer och barn kan få stöd och skyddat boende. Ideologiskt binds jourerna samman av en feministisk grundsyn med könsmaktsförståelse 3. Det unika med jourrörelsen, jämfört med myndigheter som möter samma målgrupper, är bl.a. att jourerna kan stå på kvinnans/tjejens sida och att den stödsökande kan vara anonym 4. Arbetet med att ge stöd åt kvinnor, 2 Se Roks stadgar 5. 3 Könsmaktsförståelse är en analys som beskriver att män som grupp är överordnade kvinnor som grupp. 4 Med anonymitet menas att joren inte lämnar ut stödsökandes personuppgifter utan hennes medgivande. 3

7 tjejer och barn utförs av jourkvinnor och jourtjejer som genomgått utbildning i kvinno- och tjejjourskunskap. Jourkvinnor/jourtjejer kan både arbeta ideellt och vara anställda på jouren. Som tidigare nämnts består jourernas verksamhet av tre grenar; stödarbete, uppsökande/förebyggande arbete och opinionsbildning. Stödarbete består bl.a. av att erbjuda stödsamtal (enskilt eller i grupp) där kvinnan/tjejen får bearbeta sina våldsupplevelser och återvinna sin självkänsla och förmåga att fatta egna beslut. En annan del är stöd vid myndighetskontakter, rådgivning i vardagsjuridik med mera. I stödarbete ingår också skyddat boende och praktisk hjälp som att skjutsa och handla. Stödarbete innefattar även att uppmärksamma den stödsökandes barn och deras behov. Uppsökande/förebyggande arbete innebär att nå ut till kvinnor och tjejer som inte på egen hand kontaktar oss. Detta kan göras t.ex. genom föreläsningar på arbetsplatser, skolor och ungdomsgårdar, genom cafékvällar och på jourens hemsida. Det sker genom att informera om mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn. Informationen riktas både till kvinnor och tjejer som själva utsätts för våld och till deras omgivning familj, grannar, yrkesverksamma. Syftet är dels att få kvinnor och tjejer som är utsatta för mäns våld att söka stöd och dels att förbättra omgivningens bemötande av och kunskap om dem. Opinionsbildning handlar om att påverka. Roks och jourerna arbetar på olika sätt för att informera och påverka allmänhet, myndigheter och beslutsfattare om frågor som rör mäns våld mot kvinnor och barn, feminism och jämställdhet. Syftet med opinionsbildning är att öka kunskap, förändra attityder och förbättra lagstiftning. Metoder för opinionsbildning är kontakt med politiker och tjänstemän, debattartiklar, aktioner, demonstrationer, offentliga möten, föreläsningar med mera. Jourerna kan opinionsbilda på egen hand eller genom Roks. 4

8 Goda rutiner All verksamhet ska genomsyras av goda rutiner. Goda innebär att rutinerna är dokumenterade, aktuella, kända och tillgängliga för medlemmarna. Ett sätt för jouren att upprätthålla goda rutiner är att använda sig av olika av mallar, checklistor och policydokument. Exempel på hur dessa kan se ut finns i det USB-minne alla jourer får. 5

9 Modell för kvalitetssäkring av STÖDARBETET på Roks kvinnojourer och tjejjourer Inledning Stödarbetet, d.v.s. stödet till kvinnor, tjejer och barn som utsatts för mäns våld, utgör jourernas kärnverksamhet. I det här dokumentet beskrivs hur jourerna kan använda Roks modell för kvalitetssäkring i stödarbetet. Modellen har antagits av Roks årsmöte 2010 och är därmed att betrakta som ett gemensamt verktyg för alla jourer. God kvalitet innebär att rätt saker görs på rätt sätt, och kvalitetssäkring är processen som ska säkerställa att god kvalitet uppnås. Kvalitetssäkring innebär att planera och bedöma hur verksamheten genomförs och om fastställda mål uppfylls, samt att åtgärda brister. Detta kan göras både fortlöpande och vid vissa bestämda tillfällen (t.ex. vid medlemsmöten, i samtal jourkvinnor/jourtjejer emellan, efter avslutad kontakt med den stödsökande eller genom årlig utvärdering). Att kvalitetssäkra stödarbetet innebär att säkerställa att man når de mål man formulerat och att verksamheten utförs i enlighet med övergripande riktlinjer (stadgar, värdegrund och etiska riktlinjer) samt med kompetens. Kompetens uppnås genom utbildning och fortbildning i kvinnojourskunskap och annan aktuell fortbildning och forskning. Jouren bör också ha rutiner kring vilka begrepp som används och vilken förklaringsmodell vi har till våldet (mäns våld mot kvinnor, könsmaktsförståelse, feminism, normaliseringsprocessen etc.). Modellen Modellen är en beskrivning av hur jouren kvalitetssäkrar sin verksamhet. Den kan ses som en plan för hur jourens arbete organiseras eller 6

10 som ett verktyg för att få struktur och rutiner i verksamheten. Modellen består av fyra faser: 1. Planering - bestämma mål och metod 2. Utförande - aktivitet enligt planeringen 3. Kontroll - analysera insatsen 4. Åtgärdande - förbättra det som brustit Varje jour är självständig och bestämmer själv, utifrån vissa gemensamma riktlinjer 5, vilka mål och metoder den ska ha. Det finns dock några mål och metoder som är gemensamma för de flesta jourer (se Fas 1). Fas 1 Planering av stödarbetet I planeringsfasen fastställer jouren mål och väljer metoder för stödarbetet. Vanliga mål för kvinnojourers/tjejjourers stödarbete är: Att ge alla stödsökande ett bra bemötande (stödjande, stärkande och respektfullt) Att erbjuda en plats för samtal 6 och boende 7 där kvinnor, tjejer och barn kan känna sig trygga Att stärka den stödsökande så att hennes självkänsla ökar Att stödja kvinnan/tjejen i hennes egna beslut Att kvinnan/tjejen lämnar förövaren Jouren bör vara tydlig med vilket stöd den kan erbjuda (öppettider, resurser, kompetens etc.) både gentemot stödsökande, allmänheten och myndigheter. I planeringen ingår också att ta fram verktyg för verksamheten: Ta fram handlingsplaner, policydokument och checklistor Fastställa ramar och rutiner för jourverksamheten Ha rutiner för statistik för att synliggöra behovet och nyttan av jourer (statistik ska föras med hänsyn till tystnadslöftet och den stödsökandes anonymitet) 5 Se Roks stadgar, etiska riktlinjer och värdegrund 6 Samtal kan ske på jouren eller annan plats, via mejl/chat eller telefon 7 Gäller de jourer som erbjuder skyddat boende 7

11 Fas 2 Utförande av stödarbetet I utförandefasen genomför jouren stödarbetet. Jourernas övergripande metod är kvinno- och tjejjoursarbete. En grundprincip för kvinno- och tjejjoursarbete är hjälp till självhjälp. Alla stödsökande kan vara anonyma och jourkvinnorna/jourtjejerna avger ett tystnadslöfte. Undantag från tystnadslöftet bör göras om ett barn far illa eller den stödsökande kvinnan/tjejen är i fara. I kvinno- och tjejjoursarbete ingår följande metoder som riktar sig direkt till den stödsökande kvinnan/tjejen (alla jourer erbjuder inte alla metoder): Erbjuda stödsamtal (enskilt och eventuellt också i grupp) Erbjuda skyddat boende Informera om vilka rättigheter kvinnan/tjejen har och vilket stöd myndigheter och andra aktörer erbjuder, samt rådgivning i vardagsjuridik Stöd vid myndighetskontakter Praktiskt stöd, t.ex. att skjutsa och handla Dessa metoder bör utföras i enlighet med fastställda rutiner, handlingsplaner, policydokument, ramar och checklistor. Om man behöver avvika från det som planerats bör jouren fundera över anledningen till detta. I utförandefasen ingår också andra uppgifter för jouren, bl.a. att föra löpande statistik arrangera utbildning för nya jourkvinnor/jourtjejer samt fortbildning. Fas 3 Kontroll av stödarbetet Kontrollfasen är kvalitetssäkringsarbetets analysdel. Här följer jouren upp den utförda aktiviteten för att se om de fastställda målen har uppfyllts, om man har arbetat i enlighet med övergripande riktlinjer, samt om arbetet har utförts på ett kompetent sätt. Om så är fallet har god kvalitet uppnåtts. 8

12 Förslag på kontrollmetoder: Ställa frågor till kvinnan/tjejen Utvärderingsblankett till kvinnan/tjejen Samtal jourkvinnor/jourtjejer emellan Avstämning vid medlemsmöte Stämma av insatsen mot planeringen Föra statistik Måluppfyllelse För att lättare kunna bedöma om målen har uppfyllts kan man arbeta med indikatorer. Indikatorer är mätbara företeelser som visar indikerar hur nära målet man kommit. En enskild indikator kan inte ensam säga om målet uppfyllts utan för detta får man se till indikatorernas sammantagna resultat. Här följer några exempel på indikatorer för de gemensamma mål för stödarbete som listats ovan. Det står varje jour fritt att utveckla sina egna indikatorer: Indikatorer på att kvinnan/tjejen får ett bra bemötande: Hon får gott om tid att prata Hon känner sig trodd och respekterad Hon känner sig stärkt och att hon kan förändra sitt liv Hon får tillfälle att utvärdera jourens stöd Medföljande barn får ett bra bemötande Indikatorer på att jouren är en plats där kvinnan/tjejen känner sig trygg: Jouren och dess lokal är kvinno/tjejseparatistisk Lokalen har hög säkerhet Det finns rutiner för hur information hanteras externt och internt Jourkvinnorna/jourtjejerna har avgett tystnadslöfte Kvinnan/tjejen kan vara anonym 9

13 Indikatorer på att kvinnans/tjejens självkänsla stärks: Hon uppmuntras att själv kontakta myndigheter I samtal lyfter jouren fram och bekräftar bra saker som hon har gjort Hon känner att hon är värd att slippa hot och våld Hon känner att hon kan förändra sin situation Indikatorer på att jouren stöder kvinnan/tjejen i hennes egna beslut: Jouren ställer öppna frågor och låter henne berätta själv Alla beslut fattas av kvinnan/tjejen och jouren utför ingen åtgärd utan hennes tillstånd Om hon inte vill lämna relationen gör jouren det tydligt att ingen fördömer henne och att hon är välkommen att kontakta jouren igen Indikatorer på att kvinnan/tjejen lämnar förövaren: Hon håller kontakt med jouren, alternativt bor på jouren Hon ansöker om skilsmässa Hon lägger ansvaret och skulden på förövaren Hon går inte tillbaka till förövaren 8 Hon gör vad hon kan för att skydda sina eventuella barn från förövaren, bl.a. överväger hon sina möjligheter när det gäller vårdnad och umgänge. Övergripande riktlinjer Kontrollera att arbetet utförts i överensstämmelse med stadgar, värdegrund och etiska riktlinjer. Detta innebär bl.a. att: Tro på kvinnan/tjejen och hennes egen kraft att frigöra sig Ha ett feministiskt perspektiv med könsmaktsförståelse Ta utgångspunkt i kvinnors, tjejers och barns egna berättelser utan ifrågasättande Arbeta utifrån kvinnors, tjejers och barns behov och önskemål, dock inte utöver vårt uppdrag som jourkvinna/jourtjej 8 Om t.ex. en kvinna/tjej väljer att gå tillbaka till förövaren betyder det inte nödvändigtvis att jouren misslyckats. 10

14 Agera med den stödsökandes samtycke Bistå den stödsökande i kontakt med andra aktörer när vårt uppdrag begränsar oss Se barnen som egna individer som kan vara i behov av stöd Kompetens Alla jourkvinnor/jourtjejer ska ha kvinno/tjejjourskompetens för sitt arbete på jouren. Detta innebär flera olika saker: Utbildning: Alla aktiva jourkvinnor/jourtjejer har genomgått en utbildning i kvinno/tjejjourskunskap som arrangeras av jouren. 9 Utbildningen innehåller kunskap om bl.a.: Mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn och dess konsekvenser Feminism och könsmaktsförståelse Roks värdegrund och etiska riktlinjer Grundläggande samtalsmetodik Kvinno/tjejgemenskap: Något som är speciellt för just kvinno- och tjejjourers stöd åt kvinnor och tjejer är att de erbjuder en kvinnogemenskap, där kvinnor och tjejer stöder och stärker varandra. I boendet och olika typer av stödgrupper kan kvinnornas/tjejernas isolering brytas och deras skuld- och skamkänslor minska genom att de känner igen sig i andra kvinnors/tjejers berättelser. Jourkvinnor och jourtjejer som själva utsatts för våld fungerar som stärkande förebilder. En kvinnoseparatistisk miljö kan ge trygghet och uppmuntra till självständighet. Individuellt stöd: Till jourerna kommer stödsökande i olika åldrar, med olika bakgrunder och resurser. Alla befinner sig i olika situationer och behöver olika stöd. Jouren ger alla kvinnor, tjejer och barn stöd utifrån deras individuella behov. Möjlighet till kreativa lösningar. Det är viktigt att ha tydliga rutiner och regler, men även att kunna se när de bör frångås. Rutiner ska inte vara begränsande eller tvingande utan ett stöd. Att jouren inte är bunden till myndigheternas arbetsformer och förordningar (jouren har t.ex. inte 9 Kvinno- och tjejjourskompetens kräver inte akademisk examen. 11

15 skyldighet att anmäla, utreda eller föra journaler) är en del av jourens styrka. Fas 4 - Åtgärdande av stödarbetet Genom kontrollfasen har jouren identifierat eventuella brister och möjligheter till förbättringar av jourens arbete, d.v.s. ringat in sådant som behöver åtgärdas. Detta tar man med sig till nästa planeringsfas, som alltså kan äga rum fortlöpande eller vid vissa bestämda tidpunkter. Det kan handla både om brister som är lätta att åtgärda - sådant som enkelt kan göras annorlunda nästa gång (t.ex. att agera annorlunda vid nästa stödsamtal) och om mer övergripande förbättringsmöjligheter som behöver utvecklas under en längre tid. I och med åtgärdandefasen har man knutit ihop säcken i kvalitetssäkringsarbetet och är tillbaka i fas 1. Exempel på tillämpning av modellen Om vi tittar på målet Att stärka den stödsökande så att hennes självkänsla ökar kan modellen användas så här: Planering Utförande Kontroll Åtgärdande Målet är att stärka den stödsökande. En metod är stödsamtal med kvinnan/tjejen Utför stödsamtalet enligt de mallar och rutiner som tagits fram för detta. Fråga kvinnan/tjejen hur hon upplevde samtalet eller diskutera din insats med andra jourkvinnor/tjejer. Nådde du ditt mål, d.v.s. att stärka kvinnan/tjejen? Borde något ha gjorts annorlunda: Skulle samtalet skett vid någon annan tidpunkt, på någon annan plats? Skulle du ställt andra frågor, på ett annat sätt? Är det samtalet med just den här kvinnan/tjejen som behöver förbättras eller bör jourens allmänna rutiner för stödsamtal ses över? Slutsatserna från kontrollfasen tas med till nästa planeringstillfälle. Är jouren nöjd kan man släppa frågan? Eller behöver jouren planera vidare insatser? 12

16 Modell för kvalitetssäkring av UPPSÖKANDE/FÖREBYGGANDE ARBETET på Roks kvinnojourer och tjejjourer Inledning Det uppsökande/förebyggande arbetet handlar om att sprida information om mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn och om jourernas verksamhet. Syftet är dels att få kvinnor och tjejer som är utsatta för mäns våld att söka stöd och dels att förbättra omgivningens bemötande av och kunskap om dem. Informationen riktas därför till flera olika målgrupper (se nedan). I det här dokumentet beskrivs hur jourerna kan använda Roks modell för kvalitetssäkring i sin uppsökande/förebyggande verksamhet. Modellen har antagits av Roks årsmöte 2011 och är därmed att betrakta som ett gemensamt verktyg för alla jourer. God kvalitet innebär att rätt saker görs på rätt sätt, och kvalitetssäkring är processen som ska säkerställa att god kvalitet uppnås. Kvalitetssäkring innebär att planera och bedöma hur verksamheten genomförs och om fastställda mål uppfylls, samt att åtgärda brister. Detta kan göras både fortlöpande och vid vissa bestämda tillfällen (t.ex. vid medlemsmöten, i samtal jourkvinnor/jourtjejer emellan och genom årlig utvärdering). Att kvalitetssäkra det uppsökande/förebyggande arbetet innebär att säkerställa att man når de mål man formulerat och att verksamheten utförs i enlighet med övergripande riktlinjer (stadgar, värdegrund och etiska riktlinjer) samt med kompetens. Det är även viktigt att kunna föra ut budskapet på ett trovärdigt och seriöst sätt. Det finns flera målgrupper när det gäller insatser för uppsökande/förebyggande verksamhet: 13

17 Potentiellt stödsökande kvinnor och tjejer Yrkesgrupper som möter/arbetar kvinnor, tjejer och barn som är utsatta för mäns våld (socialtjänst, hälso- och sjukvård, polis och rättsväsende, politiker, organisationer etc.) Dagliga kontakter (arbetsgivare, skola, föreningsliv etc.) Allmänhet/privatpersoner (familj, vänner, grannar, kollegor etc.) I allt uppsökande/förebyggande arbete är det viktigt att jouren har hög kompetens (vilket uppnås genom utbildning och vidareutbildning i kvinnojourskunskap och annan aktuell fortbildning och forskning.) och att verksamheten genomsyras av Roks värdegrund och etiska riktlinjer. Jouren bör också ha rutiner kring vilka begrepp som används och vilken förklaringsmodell vi har till våldet (mäns våld mot kvinnor, könsmaktsförståelse, feminism, normaliseringsprocessen etc.). Modellen Modellen är en beskrivning av hur jouren kvalitetssäkrar sin verksamhet. Den kan ses som en plan för hur jourens arbete organiseras eller som ett verktyg för att få struktur och rutiner i verksamheten. Modellen består av fyra faser: 1. Planering - bestämma mål och metod 2. Utförande - aktivitet enligt planeringen 3. Kontroll - analysera insatsen 4. Åtgärdande - förbättra det som brustit Varje jour är självständig och bestämmer själv, utifrån vissa gemensamma riktlinjer 10, vilka mål och metoder den ska ha. Det finns dock några mål och metoder som är gemensamma för de flesta jourer (se Fas 1). Fas 1 Planering av uppsökande/förebyggande arbete I planeringsfasen fastställer jouren övergripande mål och delmål och väljer metoder för att uppfylla dessa mål. Exempel på övergripande mål som är gemensamma för alla jourer är: 10 Se Roks stadgar, etiska riktlinjer och värdegrund. 14

18 Mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn ska minska Målgruppernas kunskap om mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn ska öka Målgruppernas kunskap om jourens verksamhet ska öka Arbete kring mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn inom kommunen ska bygga på jourens kunskap Exempel på delmål för det övergripande målet Målgruppernas kunskap om jourens verksamhet ska öka: Socialtjänsten ska känna till kvinnojourens/tjejjourens verksamhet Alla gymnasieelever ska veta var närmaste jour finns Allmänheten ska veta i vilken kommun närmaste jour finns Fas 2 Utförande av uppsökande/förebyggande arbete I utförandefasen genomför jouren det uppsökande/förebyggande arbetet. Några exempel på metoder som jouren kan använda: Besöka miljöer där det finns många kvinnor/tjejer (mammagrupper, skolor, sfi, öppna förskolan etc.) Föreläsa (på arbetsplatser, skolor, föreningar etc.) Göra och ta emot studiebesök Informera (genom informationskvällar, bokbord, öppet hus etc.) Ta fram och sprida informationsmaterial Utbilda och vidareutbilda jourkvinnor/jourtjejer Samverka med andra aktörer som arbetar med liknande frågor Leda värderingsövningar Lära ut feministiskt självförsvar Metoder bör användas i enlighet med fastställda rutiner, handlingsplaner, policydokument, ramar och checklistor. Om man behöver avvika från det som planerats bör jouren fundera över anledningen till detta. Fas 3 Kontroll av uppsökande/förebyggande arbete Kontrollfasen är kvalitetssäkringsarbetets analysdel. Här följer jouren 15

19 upp den utförda aktiviteten för att se om de fastställda målen har uppfyllts, om man har arbetat i enlighet med övergripande riktlinjer, samt om arbetet har utförts på ett kompetent sätt. Om så är fallet har god kvalitet uppnåtts. Förslag på kontrollmetoder: Muntlig eller skriftlig utvärdering med de som jouren föreläst för Intern utvärdering vid samtal/medlemsmöten på jouren Statistikföring Måluppfyllelse För att lättare kunna bedöma om målen har uppfyllts kan man arbeta med indikatorer. Indikatorer är mätbara företeelser som visar indikerar hur nära målet man har kommit. En enskild indikator kan inte ensam säga om målet uppfyllts, utan för detta får man se till indikatorernas sammantagna resultat. Här följer några exempel på indikatorer för de gemensamma mål för uppsökande/förebyggande arbete som listats ovan. Det står varje jour fritt att utveckla sina egna indikatorer: Indikatorer på att mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn minskat: Den samlade erfarenheten från jourer, socialtjänst, polis, rättsväsende och sjukvård visar på en kraftig minskning av mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn Forskning visar på en faktisk minskning av mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn Kvinnor/tjejer som lämnat våldsamma män utsätts inte för vidare våld av mannen Indikatorer på att målgruppernas kunskap om mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn ökat: Kvinnor, tjejer och barn som är utsatta för mäns våld får ett bra och kunnigt bemötande av socialtjänst och andra myndigheter 16

20 Jourens informationsmaterial finns på bibliotek, vårdcentraler, arbetsförmedlingen etc. Fler kvinnor/tjejer engagerar sig i jouren Indikatorer på att målgruppernas kunskap om jourens verksamhet ökat: Fler stödsökande kvinnor/tjejer kontaktar jouren Stödsökande har en bra förkunskap om vilket stöd jouren kan erbjuda Jourens informationsmaterial finns på bibliotek, vårdcentraler, arbetsförmedlingen etc. Fler kvinnor/tjejer engagerar sig i jouren Indikatorer på att arbete kring mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn inom kommunen bygger på jourens kunskap: Myndigheters handlingsplaner bygger på könsmaktsförståelse Jouren bjuds in till referensgrupper och liknande och får gehör för sin kunskap Myndigheter efterfrågar jourens råd i sitt dagliga arbete Arbetsplatser, skolor etc. bjuder in jouren att föreläsa Övergripande riktlinjer Kontrollera att arbetet utförts i överensstämmelse med stadgar, värdegrund och etiska riktlinjer. Dessa omfattar bl.a. feministisk grundsyn och en könsmaktförståelse. Kompetens Alla jourkvinnor/jourtjejer ska ha kvinno/tjejjourskompetens. För att säkerställa att arbetet har utförts med kompetens tittar man på om jourkvinnorna/jourtjejerna agerat i enlighet med det som lärts ut vid jourutbildningen. Utbildningen innehåller bl.a. information om: Mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn Feminism och könsmaktsförståelse Barn som upplever våld Roks värdegrund och etiska riktlinjer 17

21 Fas 4 - Åtgärdande av uppsökande/förebyggande arbete Genom kontrollfasen har jouren identifierat eventuella brister och möjligheter till förbättringar i arbetet, d.v.s. ringat in sådant som behöver åtgärdas. Detta tar man med sig till nästa planeringsfas. Det kan handla både om brister som är lätta att åtgärda - sådant som enkelt kan göras annorlunda nästa gång (t.ex. att anpassa föreläsningens innehåll till målgruppen) och om mer övergripande förbättringsmöjligheter som behöver utvecklas under en längre tid (t.ex. att ta fram ett helt nytt utbildningsmaterial om lagförändringar). I och med åtgärdandefasen har man knutit ihop säcken i kvalitetssäkringsarbetet och är tillbaka i fas 1. Exempel på tillämpning av modellen Om vi tittar på delmålet Socialtjänsten ska känna till jourens verksamhet kan modellen användas så här: Planering Utförande Kontroll Åtgärdande Målet är att socialtjänsten känner till jourens verksamhet. En metod för att nå detta mål är att jouren besöker socialtjänsten och föreläser för personalen. Föreläsningen utförs enligt de mallar och rutiner som tagits fram för detta. Utvärdering av föreläsningens utförande, innehåll och effekt. Detta kan göras på flera sätt. Ett är att återkoppla till socialtjänsten en kort tid efter föreläsningen och få deras perspektiv på föreläsningen: Var de nöjda? Lärde de sig något? Upplever de att något förändrats i deras arbetssätt? Nådde information rätt målgrupper? Positiv och negativ kritik? En annan kontrollmetod är att jouren skattar om något förändrats i socialtjänstens arbete efter föreläsningen. Slutsatserna från kontrollfasen tas med till nästa planeringstillfälle. Är jouren nöjd kan man släppa frågan? Eller behöver jouren planera vidare insatser? 11 Mallar med kriterier för jourkvinnor/jourtjejer och förslag på utbildningens innehåll finns i dokumentet 13, 14 och 21 i USB-minnet. 18

22 Modell för kvalitetssäkring av OPINIONSBILDNING på Roks kvinnojourer och tjejjourer Inledning Opinionsbildning handlar om att påverka. Roks och jourerna arbetar på olika sätt för att informera och påverka allmänhet, myndigheter och beslutsfattare om frågor som rör mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn, feminism och jämställdhet. Syftet med opinionsbildning är att öka kunskap, förändra attityder och förbättra lagstiftning. Jourerna kan opinionsbilda på egen hand eller genom Roks. I det här dokumentet beskrivs hur jourerna kan använda Roks modell för kvalitetssäkring i sitt opinionsbildande arbete. Modellen har antagits av Roks årsmöte 2011 och är därmed att betrakta som ett gemensamt verktyg för alla jourer. God kvalitet innebär att rätt saker görs på rätt sätt, och kvalitetssäkring är processen som ska säkerställa att god kvalitet uppnås. Kvalitetssäkring innebär att planera och bedöma hur verksamheten genomförs och om fastställda mål uppfylls, samt att åtgärda brister. Detta kan göras både fortlöpande och vid vissa bestämda tillfällen (t.ex. vid medlemsmöten, i samtal jourkvinnor/jourtjejer emellan och genom årlig utvärdering). Att kvalitetssäkra det opinionsbildande arbetet innebär att säkerställa att man når de mål man formulerat och att verksamheten utförs i enlighet med övergripande riktlinjer (stadgar, värdegrund och etiska riktlinjer) samt med kompetens. Det finns flera målgrupper när det gäller insatser för opinionsbildande verksamhet: 19

Roks etiska riktlinjer Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Roks etiska riktlinjer Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Roks etiska riktlinjer Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige etiska riktlinjer01.indd 1 2008-08-26 22:50:00 Roks etiska riktlinjer antogs av årsmötet 2008 2008 Roks, Riksorganisationen

Läs mer

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Roks är en feministisk organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, som verkar för kvinnors och flickors rättigheter och frigörelse,

Läs mer

Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Värdegrunden antogs av Roks årsmöte 2007 2007 Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Stockholm

Läs mer

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf

Läs mer

Innehåll Om Roks och jourrörelsen... 3 Vision... 3 Verksamhetsidé... 3 Värdegrund... 4 Kvinnosolidaritet... 4 Feministisk grundsyn...

Innehåll Om Roks och jourrörelsen... 3 Vision... 3 Verksamhetsidé... 3 Värdegrund... 4 Kvinnosolidaritet... 4 Feministisk grundsyn... Innehåll Om Roks och jourrörelsen... 3 Vision... 3 Verksamhetsidé... 3 Värdegrund... 4 Kvinnosolidaritet... 4 Feministisk grundsyn... 4 Mäns våld mot kvinnor och barn... 4 Jourernas verksamhet och värdegrund...

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN En värld där vi lever fria från våld och förtryck

VERKSAMHETSPLAN En värld där vi lever fria från våld och förtryck VERKSAMHETSPLAN 2017 2019 En värld där vi lever fria från våld och förtryck INNEHÅLL UTGÅNGSPUNKT FÖR ROKS VERKSAMHET 3 VISION OCH VERKSAMHETSIDÉ 5 OM ROKS OCH JOURRÖRELSEN 6 ROKS STÄLLNINGSTAGANDEN 8

Läs mer

Många tjejjourer arbetar med förebyggande verksamhet genom föreläsningar och tjejgrupper i skolor och på fritidsgårdar.

Många tjejjourer arbetar med förebyggande verksamhet genom föreläsningar och tjejgrupper i skolor och på fritidsgårdar. Tjejjourer Vad är en tjejjour? En tjejjour är en feministisk förening där tjejer arbetar för att stötta andra tjejer. Det finns över 60 tjejjourer runt om i hela Sverige, i små och i stora städer. Varenda

Läs mer

SUO 2016:13 Palett för ett stärkt civilsamhälle

SUO 2016:13 Palett för ett stärkt civilsamhälle SUO 2016:13 Palett för ett stärkt civilsamhälle Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, är

Läs mer

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige SOU 2015:55 Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor

SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor REMISSVAR 2006-10-31 från Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks Riksorganisationen

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

Att vara ambassadör i Hjärnkoll

Att vara ambassadör i Hjärnkoll Detta dokument beskriver riktlinjerna för uppgiften som i kampanjen Hjärnkoll. Det utgör grunden för en gemensam överenskommelse som sluts mellan varje enskild och Hjärnkolls projektadministration under

Läs mer

Porrfritt. Innehåll. Hornsgatan 66, 1 tr 118 21 Stockholm Tfn +46 8 442 99 30 Fax +46 8 612 73 25 info@roks.se www.roks.se

Porrfritt. Innehåll. Hornsgatan 66, 1 tr 118 21 Stockholm Tfn +46 8 442 99 30 Fax +46 8 612 73 25 info@roks.se www.roks.se Porrfritt Innehåll Ett porrfritt alternativ!... 1 Information om certifieringen Porrfritt... 2 Porrfritt märket... 3 Syftet med satsningen... 3 Hur vi kommer att marknadsföra porrfria hotell... 3 Villkor

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Värdegrund och Policy. för ATSUB/Göteborg

Värdegrund och Policy. för ATSUB/Göteborg Värdegrund och Policy för ATSUB/Göteborg En grundläggande beskrivning av ATSUB/Göteborg finns att läsa i föreningens stadgar där kan man också läsa om organisationens syfte och mål. Detta dokument knyter

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 14-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Hbt-certifiering. Kriterier och förutsättningar för RFSL:s hbt-certifiering inom vård- och omsorgssektorn. Senast uppdaterad 11-01-11 RFSL 2011

Hbt-certifiering. Kriterier och förutsättningar för RFSL:s hbt-certifiering inom vård- och omsorgssektorn. Senast uppdaterad 11-01-11 RFSL 2011 Hbt-certifiering Kriterier och förutsättningar för RFSL:s hbt-certifiering inom vård- och omsorgssektorn Senast uppdaterad 11-01-11 Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

Fryshusets Volontärpolicy

Fryshusets Volontärpolicy Fryshusets Volontärpolicy Fastställd av ledningsgruppen den 2 juni 2010 Volontärpolicy Volontär verksamheten på Fryshuset drivs i enlighet med Fryshusets vision, värdegrund och policydokument. I denna

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 1 Bakgrund Kommun Frivilligorganisation Myndighet (BO) Landsting 2 Regeringens proposition 2009/10:232

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer

SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken

SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer

Läs mer

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF:

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: Formulär för kvalitetsuppföljning av verksamheten Fyll i formuläret så korrekt och sanningsenligt som möjligt. Syftet är inte bara att kvalitetssäkra verksamheten utan

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

POLISENS LEDARKRITERIER

POLISENS LEDARKRITERIER MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

att bevilja 40 000 kronor i verksamhetsbidrag till Uppsala Tjejjour för 2016

att bevilja 40 000 kronor i verksamhetsbidrag till Uppsala Tjejjour för 2016 Socialnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2016-02-04 13 Bidragsansökan för verksamhetsbidrag för Uppsala Tjejjour SN-2016/25. Beslut Arbetsutskottet beslutar att föreslå socialnämnden besluta att

Läs mer

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden 2011-2015 Lättläst version av På spaning efter jämställdheten Inledning Här kan du läsa hur Eskilstuna kommun ska göra sina verksamheter mer jämställda

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

Vår verksamhet. Vår värdegrund

Vår verksamhet. Vår värdegrund Vår verksamhet Roks är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars uppgift är att tillvarata kvinno- och tjejjourernas gemensamma intressen i deras arbete med mäns våld mot kvinnor. Detta

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

Välkomna till workshop om socialt bokslut!

Välkomna till workshop om socialt bokslut! Välkomna till workshop om socialt bokslut! 2013-11-15 1 Upplägg Inledning Vad är ett socialt bokslut? Hur jobbar vi med jämställdhet, barnperspektiv och tillgänglighet? Hur kan vårt sociala bokslut se

Läs mer

1.1 Erbjuda individuellt ombudsmannaskap till cirka 12 deltagare (per ombud).

1.1 Erbjuda individuellt ombudsmannaskap till cirka 12 deltagare (per ombud). Stockholms Stadsmission Sociala Verksamhetsområdet Arbetsbeskrivning - Ombud Klaragården/Stadsmissionens Center Huvudarbetsuppgifter Genom ombudsmannaskap möjliggöra att deltagare får stöd, service och

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Friskvårdsklubben Social resursnämnd Innehåll Bakgrund och förutsättningar för avtalet... 3 Värdegrund... 3 Friskvårdsklubbens värdegrund:... 4 Insatser...

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar Vig23119439-1 ESLÖVS KOMMUN Carin Svensson 0413-621 71 Utlåtande 2011-12-01 Vård- och omsorgsnämnden,t. INVESTOR IN PEOPLE Informationsstrategi Vård och Omsorg Förslag till beslut Förvaltningen föreslår

Läs mer

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Folkbokföringen (SOU 2009:75) Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, är en feministisk

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten

SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige,

Läs mer

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Enhetens namn: Veroma Omsorg VD: Veronica Forsberg-Meurling Enhetschefens namn: Eva Torgestad/ Veronica Forsberg-Meurling Telefonnummer till enheten: 0705850067 E-post

Läs mer

Verksamhetsplan Brottsofferjouren i Västerort

Verksamhetsplan Brottsofferjouren i Västerort Verksamhetsplan 2012 Brottsofferjouren i Västerort Enligt styrelsebeslut december 2011 SYFTET MED EN VERKSAMHETSPLAN Verksamhetsplanen används som ett redskap för att styra och utveckla BOJ Västerorts

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Hot och våld. Om utsatthet i yrkesgrupper som är viktiga i det demokratiska samhället. Brottsförebyggande rådet

Hot och våld. Om utsatthet i yrkesgrupper som är viktiga i det demokratiska samhället. Brottsförebyggande rådet Hot och våld Om utsatthet i yrkesgrupper som är viktiga i det demokratiska samhället Uppdrag: Göra en kunskapsöversikt över hot, våld och trakasserier mot personer med uppdrag eller anställningar av särskild

Läs mer

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Syfte Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan organisationens/enhetens mål och medarbetarens

Läs mer

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Visions ståndpunkter om HBTQ Vision är en Fair Union. Vi jobbar för ett schyst arbetsliv i hela världen, med internationellt fackligt samarbete,

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset policyoch handlingsplan mot sexuella trakasserier

Sahlgrenska Universitets sjukhuset policyoch handlingsplan mot sexuella trakasserier Sahlgrenska Universitets sjukhuset policyoch handlingsplan mot sexuella trakasserier Denna policy och handlingsplan för att förebygga och motverka sexuella trakasserier på arbetsplatsen är ett av flera

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Rambos värdegrund. Vi är miljöhjältar!

Rambos värdegrund. Vi är miljöhjältar! Rambos värdegrund Vi är miljöhjältar! Verksamhetspolicy Rambo AB erbjuder konkurrenskraftiga priser utan att göra avkall på kvalitet och leveranssäkerhet. Med hjälp av effektiva processer och personal

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga

Våld i nära relationer en folkhälsofråga Våld i nära relationer en folkhälsofråga Kerstin Bynander och Lina Blombergsson Kommittédirektiv Uppdrag samla och stödja berörda myndigheter och organisationer för att öka effektiviteten, kvaliteten och

Läs mer

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy för Köpings kommun Kvalitetspolicyn ingår i kommunens styrmodell inom ramen för kommunfullmäktiges policy för verksamhets- och ekonomistyrning.

Läs mer

Ansökan till länsstyrelsen om utvecklingsmedel för att förstärka och kvalitetsutveckla stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Ansökan till länsstyrelsen om utvecklingsmedel för att förstärka och kvalitetsutveckla stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE FRÅGOR DNR 1.7-0213/2010 SID 1 (7) 2010-08-25 Handläggare: Linn Ljunglöf Telefon: 08-508 25 077 Till Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

Till Socialnämnden Organisations- och föreningsutskottet. Handläggare Linn Ljunglöv Ahlenius Telefon:

Till Socialnämnden Organisations- och föreningsutskottet. Handläggare Linn Ljunglöv Ahlenius Telefon: Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Dnr: 8.1.1 100/2015 OFU 2015-03-24 Sida 1 (7) 2015-03-02 Handläggare Linn Ljunglöv Ahlenius Telefon: 08-508 25 077 Till Socialnämnden Organisations-

Läs mer

Ärendebeskrivning LULEÅ KOMMUN. Beredningen Allmänna utskottet Socialnämnden

Ärendebeskrivning LULEÅ KOMMUN. Beredningen Allmänna utskottet Socialnämnden Allmänna utskottet 2011-09-13 79 26 Socialnämnden 2011-09-22 152 31 Dnr 2010/246-75 Slutrapport avseende beviljade utvecklingsmedel 2010 till projektet tjejjourens preventiva arbete för att främja jämställdhet

Läs mer

Policy för socialt företagande

Policy för socialt företagande Policy för socialt företagande Antagen av kommunfullmäktige 2015-02-25 3 Policy Socialt företagande Innehållsförteckning Inledning... 1 Definition sociala företag... 1 Policy... 1 Syfte... 2 Möjligheter

Läs mer

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Foto: Bo Dahlgren Antagen av kommunfullmäktige 2002-05-28 Förkortad version Detta är en kortversion av Mjölby kommuns handikappolitiska plan. Förhoppningen är att

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamheten

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Att säkra Europeiska socialfondens och projektens resultat - att arbeta resultatbaserat

Att säkra Europeiska socialfondens och projektens resultat - att arbeta resultatbaserat Datum: 1 (6) 2015-10-20 Att säkra Europeiska socialfondens och projektens resultat - att arbeta resultatbaserat Svenska ESF-rådet Huvudkontoret Besöksadress: Rosterigränd 12, 3 tr Postadress: Box 47141,

Läs mer

Vår verksamhet. Vår värdegrund

Vår verksamhet. Vår värdegrund Vår verksamhet Roks är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars uppgift är att tillvarata kvinno- och tjejjourernas gemensamma intressen i deras arbete med mäns våld mot kvinnor. Detta

Läs mer

Jag behöver inte någon hjälp, jag vill bara att någon lyssnar

Jag behöver inte någon hjälp, jag vill bara att någon lyssnar EFFEKTRAPPORT ENLIGT FRII: S MALL November 2014 Namn: Tjejzonen Organisationsnummer: 802405-8839 Juridisk form: Ideell förening Vi vill uppnå Tjejzonens vision är ett samhälle där den mänskliga rättigheten

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering Illustration: Nina Hemmingsson ESF Jämt ESF Jämt är ett av de processtöd som finns knutna till socialfonden ESF Jämt tillhandahåller kostnadsfritt stöd till potentiella och beviljade

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Mål för Norrgårdens förskola läsåret NORMER OCH VÄRDEN. 1 Mål. 2 Arbetssätt. 3. Utvärderingssätt

Mål för Norrgårdens förskola läsåret NORMER OCH VÄRDEN. 1 Mål. 2 Arbetssätt. 3. Utvärderingssätt NORMER OCH VÄRDEN 1. Vi arbetar för att barnen ska känna en trygghet i vår verksamhet. 2. Vi arbetar för att barnen ska kunna visa/ta: Ansvar över sitt handlande, för varandra, för omgivningens leksaker

Läs mer

2. Utvärderingsbilaga

2. Utvärderingsbilaga Förfrågningsunderlag 2014-02-07 Upphandlande organisation Upphandling Stockholms stad, Rinkeby-Kista Drift av bostäder enligt LSS, Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning stadsdelsnämnd Christina Fagerström

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Manual för ansökan om bidrag för insatser mot hiv/sti 2017

Manual för ansökan om bidrag för insatser mot hiv/sti 2017 Manual för ansökan om bidrag för insatser mot hiv/sti 2017 Denna manual har tagits fram som ett komplement till ansökningshandlingarna om bidrag för insatser mot hiv/sti. För att er ansökan ska kunna behandlas

Läs mer

Policyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012

Policyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012 KOMMUNIKATIONSPOLICY Policyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012 KOMMUNENS MÅL, AKTIVITETER OCH BESLUT STRÄVAR MOT ATT NÅ DEN GEMENSAMMA ÖVERGRIPANDE VISIONEN FÖR ÅR 2020 DET GRÖNA OCKELBO VI

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen? 2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Läs mer

STRATEGI. Dokumentansvarig Monica Högberg,

STRATEGI. Dokumentansvarig Monica Högberg, Dokumentansvarig Monica Högberg, 0485-470 11 monica.hogberg@morbylanga.se Handbok Personal STRATEGI Beslutande Kommunstyrelsens 257 2015-11-03 Giltighetstid 2015-2019 1(6) Dnr 2015/000275-003 Beteckning

Läs mer

Förhandsvisning webblankett

Förhandsvisning webblankett Dokumentbeteckning 2015-10-27 1(20) Regler och behörighet Statsbidrag Förhandsvisning webblankett Välkommen att ansöka om statsbidrag för 2016 och 2017 till kvinno- och tjejjourer. Ansökan ska ha kommit

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (5)

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (5) SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING SID 1 (5) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PROJEKTET SAMVERKAN OCH STYR- NING UTIFRÅN EFFEKTER FÖR MÅLGRUPPEN SAMORDNAD VÅRDPLAN FÖR

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

Täby kommun Din arbetsgivare

Täby kommun Din arbetsgivare Täby kommun Din arbetsgivare 1 4 Ledar- och medarbetarskapspolicy 6 KOMPETENSPOLICY 8 Hälsofrämjande policy Täby kommun en arbetsgivare i ständig utveckling att arbeta i täby kommun 10 Lönepolicy Antagen

Läs mer