SAN FRANCISCO TUR OCH RETUR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SAN FRANCISCO TUR OCH RETUR"

Transkript

1 Elin Göthe Rapport från stipendieresa Rut Hammarströms minnesfond Februari-mars 2006 SAN FRANCISCO TUR OCH RETUR Arbete på en amerikansk kvinnojour sett med svenska ögons erfarenheter INNEHÅLLSFÖRTECKNING

2 1. INLEDNING 1.2 Bakgrund 1.3 Syfte 2. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER 2.1 Problemställning 2.2 Termer och begrepp 3. MATERIAL OCH METOD 3.1 Källkritisk diskussion 3.2 Deltagande observationer 3.3 Intervjuer 3.4 Samtal 4. SVENSKA KVINNOJOURSRÖRELSEN 4.1 Alla Kvinnors Hus, Stockholm 4.2 Historik 4.3 Verksamhet 5. AMERIKANSKA KVINNOJOURSRÖRELSEN 5.1 La Casa de las Madres, San Francisco 5.2 Historik 5.3 Verksamhet 5.4 Intervjuer med La Casa de las Madres företrädare 5.5 Tre för mig viktiga händelser under vistelsen 6. AVSLUTANDE SAMMANFATTNING 6.1 Skillnader 6.2 Likheter 7. KÄLLOR OCH LITTERATUR

3 1. INLEDNING Följande är en rapport över den månad jag spenderade i San Francisco efter att i slutet av 2005 ha emottagit Rut Hammarströms minnesfonds resestipendie om kronor för att studera kvinnojoursarbete för invandrarkvinnor i ett annat land. 1.2 Bakgrund I augusti 2005 sökte och fick jag ett resestipendium från Rut Hammarströms minnesfond, en fond som funnits sedan 1994 och som delar ut stipendier till kvinnor för studier samt forskning inom det socialpolitiska området. 1 Från början var min tanke att genomföra studieresan som en del av min sista termin på Genusvetarprogrammet vid Södertörns Högskola. Den avslutande terminen består till stora delar av ett avslutande längre utredningsarbete på tio veckor och min tanke var att slå två flugor i en smäll. Dock avrådde min handledare från att försöka både resa, fältarbeta och skriva klart uppsatsen under samma termin. Istället gjorde jag en utredning på ett IT-företag och sparade resan. Min tidigare erfarenhet av arbete på kvinnojour består av cirka fyra år som volontär på Alla Kvinnors Hus (AKH) där jag i olika perioder varit engagerad i barngruppen, informationsgruppen men längst har jag varit i tjejjouren. Då mina erfarenheter av kvinnojoursarbete grundar sig på erfarenheter från Alla Kvinnors Hus varför jag inte kan uttala mig om hela kvinnorörelsen i Sverige. Jag vill också vara tydlig med att mina erfarenheter från AKH är just mina erfarenheter och att den officiella hållningen kan vara annorlunda. Detta gäller även för den amerikanska kvinnojouren i San Francisco där jag spenderade en månad och jobbade sida vid sida med volontärer, kvinnor och barn i skyddat boende och anställda på La Casa de la Madres. Jag kommer i följande rapport att stundtals, där det är gynnsamt, jämföra mina erfarenheter från de båda kvinnojourerna för att tydliggöra skillnader och likheter. 1.3 Syfte Min resa till och mitt arbete på La Casa de las Madres i San Francisco hade till främsta syfte att studera en kvinnojours arbete, med och för invandrarkvinnor, i ett annat land. Det var

4 temat angivet från stipendiefonden. Mitt eget syfte med att åka var att få möjlighet att ta mig till en spännande och mångfasetterad del av USA. Jag funderade länge på var jag skulle åka när jag satt och skrev min ansökan till stipendiefonden. Eftersom jag bara talar flytande engelska och svenska begränsade det mitt urval, jag valde att lösa det problemet genom att söka mig till en stad som hade en stor blandning av människor. San Francisco har en stor spansktalande del av befolkningen samt även många med asiatisk bakgrund. Staden är också en klassisk gay-community med en egen inmutad del av staden, Castro som ger prägel på staden och hela dess befolkning. Jag valde att vända mig till en kvinnojour med ett uttalat etnicitetsperspektiv. La Casa de las Madres har med sin tvåspråkighet där alla anställda måste kunna både spanska och amerikanska, för att få med ett intersektionalitetsperspektiv. Att studera en amerikansk jour innebar för mig att kunna ta del av och delta i jourarbetet utan att själv vara spansktalande. 2. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER Min teoretiska förförståelse till studieresan till kvinnojouren i San Francisco bygger på mina studieår inom den genusvetenskapliga disciplinen samt de kurser jag läst inom etnologi. Jag har under min studieresa sett skeenden och händelser och läst situationer genom detta raster av kunskap. I det följande redovisar jag huvudinriktningarna för dessa. Jag kommer att tala om genussystemet, queer, och etnicitet publicerade Yvonne Hirdman i Kvinnovetenskaplig tidskrift en artikel om sin teori genussystemet. Den förklarar hur patriarkatet och den strukturella diskrimineringen av kvinnor vidmakthålls genom två principer. Den första är isärhållandet av män och kvinnor som till exempel kan visa sig i en uppdelad arbetsmarknad. Den andra principen kallar Hirdman de manliga normens primat, som hon menar är den systematiska uppvärderingen av manliga sysslor, kunskap och arbete. 2 Genom denna teori ser jag hur kvinnors strukturella underordning skapas och vidmakthålls. I dess extremaste form kan detta leda till våld mot kvinnor. Sedan 1990-talet har begreppet queer spridits på bred front inom vetenskapens alla grenar. Tiina Rosenberg menar i Queerfeministisk agenda att queerteori är inte en enhetlig eller 1 2 Hirdman, Yvonne. Genussystemet - reflektioner kring kvinnors sociala underordning Kvinnovetenskaplig tidskrift nr

5 systematisk skolbildning. Istället är det en blandning av studier, som granskar det heteronormativa på ett kritiskt sätt. Med heteronormativt menas de relationer, strukturer, handlingar och institutioner som vidmakthåller heterosexualiteten som den naturliga, allomfattande ursprungsexualiteten. 3 Undersökningar har gjorts hur våldssituationen ser ut i samkönat partnervåld, generellt följer det samma mönster som i heterosexuella partnervåldssituationer men det finns viktiga skillnader. En av dem är hotet om outing det vill säga att förövaren hotar med att berätta för hela eller delar av omgivningen att offret är homo- bi- eller transperson. Det finns också hotet utifrån emot gruppen LHBT-personer i form av hatbrott. 4 Etnicitet är ett ofta använt men inte lika ofta definierat ord. Tomas Hylland Eriksen skriver i Etnicitet och nationalism att etnicitet uppstår och blir intressant i sociala situationer, möten och förhållanden människor emellan. 5 Hylland Eriksen skriver vidare att ordet etnicitet i vardagligt tal väcker associationer till begrepp som minoritetsfrågor och rasrelationer men att ordet inom socialantropologin betecknar de aspekter på relationer mellan grupper som betraktar sig själva och betraktas av andra som kulturellt särpräglade. 6 I denna rapport använder jag etnicitet som en infallsvinkel och perspektiv i ett försök att bryta med den etnocentrism som tex. radikalfeminismen har anklagats för att ha. I sammanhanget menas med etnocentrism att inte ta hänsyn till eller ge en missvisande bild av andra kulturer än sin egen. Denna kritik har menat att radikalfeminismen utgår från dagens, vita, västerländska medelklasskvinnors situation och i och med detta osynliggör andra kvinnors erfarenheter Problemställning Mitt uppdrag från stipendiefonden var att studera hur man på en kvinnojour, i ett annat land, arbetar med och för invandrarkvinnor. 2.2 Termer och begrepp Abuse - missförhållande, ovett, smädelser. 3 Rosenberg, Tiina, Queerfeministisk agenda. Atlas, Stockholm. Sida Svensson, Anneli och Östergren, Petra Brott mot homo- och bisexuella och /eller transpersoner. RFSL Stockholm. Sida Hylland Eriksen, Thomas Etnicitet och nationalism. Nya Doxa, Nora. Sida Ibid. Sida Gemzöe, Lena Feminism. Bilda förlag, Stockholm. Sida 56.

6 AKH - Alla Kvinnors Hus, kvinnojour i Stockholm, Avocate - De anställda kontaktperson på La Casa de las Madres som boende kvinnor har närmast kontakt med. Batterer - Amerikanskt ord för förövare, den som slår. Castro - De uttalade gaykvarteren i San Francisco. Child Trauma - Organisation vars företrädare föreläste på volontärkursen. Arbetar med barn som varit utsatta för våld eller hot om våld. CUAV- Community United Against Violence. Organisation vars företrädare föreläste på volontärkursen. Crisis-line - La Casa de las Madres 24-timmarsöppna linje att ringa för råd och stöd. Domestic Violence - Betydelsen direkt översatt ungefär våld hemmavid eller våld inom olika familjerelationer. I kvinnojourssammanhang att jämföra med svenskans våld mot kvinnor och /eller lägenhetsbråk. Förkortas DV. Empowerment - Amerikanskt ord för att återuppbygga självförtroende, stärka, medvetandegöra. Halfwayhome - Mary Elisabeth Inn är La Casas utslussningshem för ensamstående kvinnor utan barn som inte ännu kan, tex. av ekonomiska skäl, skaffa eget boende. HBT - Förkortning för Homosexuell, Bisexuell, Transsexuell. Används oftast i Sverige för att beteckna icke heterosexuella. Heterosexuell - Person som attraheras av person av motsatt kön. Homosexuell - Person som attraheras av person av samma kön. Invandrarkvinnor - Termen invandrarkvinnor är oprecis och täcker många sinsemellan olika etniska grupper. I denna rapport finns termen med både i betydelsen kvinnor med annan bakgrund än svensk eller amerikansk. La Casa - La Casa de las Madres, kvinnojour i San Francisco, LHBTQ - Förkortning för Lesbisk, Homosexuell, Bisexuell, Transsexuell, Queer. Vidareutveckling av HBT för att innefatta fler. LGTBQQ - Förkortning för Lesbian, Gay, Transsexual, Bisexual, Queer, Questioning. Används i San Francisco. MTF - Male To Female. Manalive - Men Allied Nationally Against Living In Violent Environments. Organisation vars företrädare föreläste på volontärkursen, arbetar med män och attityder

7 våld. Potluck - Knytkalas ROKS - Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige. Paraplyorganisation för kvinnojourer. Safetycircle - De säkerhetsavstånd kring det skyddade boendet där kvinnorna inte får bo, känna någon som bor eller arbetar dä med risk för att springa på en bekant. Shelter - Den amerikanska motsvarigheten till skyddat boende i Sverige. Hos La Casa de las Madres på hemlig plats i staden. SKR - Sveriges Kvinnojourers Riksförbund. Paraplyorganisation för kvinnojourer. Skyddat boende - Svenska motsvarigheten till amerikanska shelter. Stalking - Förföljelse av en annan person mot personens vilja. Transsexuell - Samlingsbegrepp för personer som tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerades för dem vid födseln MATERIAL OCH METOD Mitt material består av samtal med personer i kvinnojoursverksamheten, arbetande och boende. Det består också av deltagande observationer såsom att följa med på föreläsningar och delta i utbildningar eller följa med vid rättegångar. Jag har till detta genomfört ett fåtal regelrätta intervjuer med anställda på La Casa de las Madres, dessa har inte bandats utan jag har antecknat och tagit kopior på viktiga dokument. Min metod har under tiden på La Casa de las Madres varit att praktiskt delta i dagliga sysslor som volontärarbetare och därigenom ta reda på hur verksamheten fungerar och sköts. Detta har varit möjligt då jag har en volontärutbildning från Sverige samt vana från liknande verksamhet och sysslor från Alla Kvinnors Hus. Alla volontärer och anställda i La Casa de las Madres kvinnojoursverksamhet, måste genomgå en 40 timmar lång utbildning innan de arbetar i verksamheten. 3.1 Källkritisk diskussion Det material jag använt eller skapat i form av intervjuer har tillkommit med hjälp av de 8 Svensson, Anneli och Östergren, Petra Brott mot homo- och bisexuella och /eller transpersoner. RFSL Stockholm. Sida 2.

8 anställda på La Casa de las Madres. Jag har utgått från material som de gett mig tillgång till, jag har således inte letat fram dokument på egen hand då detta inte ligger i mitt syfte. Då jag har velat delta i deras dagliga verksamhet för att skapa en förståelse för deras arbete. Men jag vill påpeka att La Casa de las Madres arbete präglas av öppenhet och att de under min tid där aldrig nekade mig att ta del av några dokument. Istället hjälpte de mig att förstå deras arbete, lät mig ta del av volontärutbildning, seminarier, konferenser, dagligt arbete och föredrag. De hjälpte mig boka intervjuer och lät mig glädjande nog ta del av alla sidor i verksamheten. 3.2 Deltagande observationer Under min tid på La Casa de las Madres har jag främst använt mig av metoden deltagande observation. Man kan arbeta med observationer på flera sätt, strukturerat genom att föra observationsscheman som sedan kategoriseras och analyseras. Man kan också använda ostrukturerade observationer exempelvis om man vill inhämta så mycket information som möjligt om ett visst sammanhang eller företeelse. Vid ostrukturerade observationer är det bra om man redan innan observationerna har god kunskap både teoretiskt och empiriskt om det man ska studera. Detta hjälper observatören att sortera ut viktig information och händelser och styra arbetet emot det som är viktigt för frågeställningen. 9 Metodkritiskt kan man naturligtvis fråga sig om just de veckorna jag var där kan räknas som representativa för La Casa de las Madres arbete. Jag anser att det var det. Ingenting uppseendeväckande skedde utan arbetet hade sin stilla gång. Det ändå som jag förstod som extraordinärt under min vistelse var att det snöade för första gången på närmare 30 år. I mitt arbete betydde de deltagande observationerna att jag främst deltog i arbetet som vilken annan anställd eller volontär som helst men att jag sedan minnesantecknade och förde dagbok över jourtiden. Det är möjligt att jag deltog och arbetade mer än vad en observatör vanligtvis gör. 3.3 Intervjuer Jag har med personal anställd på La Casa de las Madres genomfört ett fåtal regelrätta intervjuer. Dessa utgick från specifik delverksamhet som jourkvinnan verkade inom och inte från ett fastställt frågeformulär, dessa intervjuer bandades inte. 9 Patel, Runa och Davidsson Bo. Forskningsmetodikens grunder Att planera, genomföra och rapportera en undersökning Studentlitteratur, Lund. Sida

9 3.4 Samtal Under min vistelse i San Francisco kom jag att i arbete och under fritid att ha många samtal med en mängd olika människor knutna eller i samröre med La Casa de las Madres. Alla dessa var inte medvetna om att jag skulle skriva en rapport. Jag har hela tiden varit tydlig med detta i min kontakt med de anställda på jouren. Men om jag tex. skulle passa en boendekvinnas barn i en timme har jag inte berättat allt om mig själv, varför jag är där och att jag ska skriva en rapport, då det i situationen inte var relevant. Vissa av de jag mött bryr sig säkerligen inte heller om rapportskrivande men jag har valt att konsekvent inte ange vem som sagt vad eller ens återge vad vissa av kvinnorna sagt till mig. Vad gäller kvinnor och barn boende i La Casa de las Madres skyddade boende finns inga samtal med i rapporten. 4. SVENSKA KVINNOJOURSRÖRELSEN I Sverige finns två riksorganisationer för kvinnojourer, Sveriges Kvinnojourers Riksförbund, SKR samt Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, ROKS. ROKS är den största medlemsorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer. Deras uppgift är att tillvarata kvinno- och tjejjourernas gemensamma intressen i deras arbete med mäns våld mot kvinnor. ROKS har även ett opinionsbildande syfte och arbetar för att synliggöra den verklighet som jourerna möter. Idag är omkring 90 kvinnojourer medlemmar i organisationen som är en feministisk organisation som verkar för kvinnors och flickors rättigheter och frigörelse, samt jämställdhet på alla plan i samhället. 10 ROKS bildades 1984 för att hjälpa alla de nya jourer som tillkom under 1980 talet. I oktober 1996 valde sexton kvinnojourer att lämna ROKS och bilda Sveriges Kvinnojourers Riksförbund, SKR. Idag bedriver omkring 160 lokala kvinnojourer arbete för att stödja och hjälpa våldsutsatta kvinnor och deras barn. SKR organiserar ungefär en fjärdedel av dessa. 11 Kvinnojoursrörelsen i Sverige har bildats som en reaktion på samhällets oförmåga att skydda kvinnor som utsattes för våld och övergrepp från närstående män. Tanken var också att kvinnor - inte experter - skulle möta kvinnor. 12 Skillnaden mellan de två organisationerna kan sägas vara att ROKS ideologiska Ibid.

10 utgångspunkt finns i radikalfeminismen och SKRs mer åt liberalfeminismen. 4.1 Alla Kvinnors Hus, Stockholm Alla Kvinnors Hus startade upp verksamheten 1978 och är Sveriges äldsta kvinnojour. Alla Kvinnors Hus erbjuder skyddat boende, barnverksamhet, stöd- och rådgivning för våldsutsatta kvinnor och barn samt jourtelefon. Sedan februari 2001 samarbetar AKH med Kriscentrum för kvinnor i verksamheten Team för våldtagna. Verksamheten består av två delar, dels en stödverksamhet för kvinnor som utsatts för våldtäkt. Dels en förebyggande och uppsökande informationsverksamhet. 13 Alla Kvinnors Hus är med i riksorganisationen ROKS. 4.2 Historik På hösten 1976 samlas ett antal kvinnor för att diskutera ett kvinnohus i Stockholm. Inspirationen kom från USA, England och Tyskland där jourarbete redan var igång, kvinnohus fanns redan i Oslo och Köpenhamn och liknande diskussioner fördes i Göteborg. I Sverige väckte förslaget i den nya sexualbrottsutredningen stor ilska då den menade att våldtäkt egentligen inte fanns och att straffsatsen för liknande brott därför borde sänkas. 14 En viktig aktör emot lagförslaget var journalisten Maria-Pia Boëthius som i en uppmärksammad artikelserie i Expressen beskrev förslaget och dess konsekvenser. Grupp 8, den nya kvinnorörelsens företrädare samlade tretton kvinnoorganisationer bakom en gemensam protest och uppvaktade justitieministern. 15 I den offentliga debatten existerade inte kvinnomisshandel och i Svenska Akademins ordlista fanns ordet inte med. När kvinnor i allmänhet fick läget klart för sig väcktes en ilska som ledde till politiska förändringar. Sexualbrottsutredningens förslag skrotades och utredarna avsatte, regeringen tillsatte en ny utredning, sexualbrottskommittén. 16 Efter mycket diskussioner inom gruppen och med politiker fick man så i september 1979 nycklarna och tillgång till fastigheten på Svartensgatan 3 på Södermalm i Stockholm. Arbetet 13 Grände, Josefin Jag kallade det aldrig för våldtäkt Att möta våldtagna kvinnor. Sida Utgiven av ROKS, Stockholm. 14 Önfelt, Cecilia Vardagens hjältinnor, 10 år på Alla Kvinnors Hus. Sida 10. Utbildningsförlaget Brevskolan, Stockholm. 15 Gemzöe, Lena Feminism. Bilda förlag, Stockholm. Sida Önfelt, Cecilia Vardagens hjältinnor, 10 år på Alla Kvinnors Hus. Sida 10.

11 kunde börja Verksamhet Alla Kvinnors Hus är en fristående feministisk organisation som genom sin verksamhet vill öka medvetenheten och kunskapen om mäns våld mot kvinnor. Man vill därför ha en öppen verksamhet och genom volontärer och personal sprida den kunskap som byggts upp under Alla Kvinnors Hus tak sedan starten Alla Kvinnors Hus är en ideell förening med cirka 500 medlemmar varav cirka 130 stycken arbetar som volontärer inom verksamheten. Föreningens uppdrag är att bedriva rådgivning i sociala och juridiska frågor relaterade till mäns våld mot kvinnor och deras barn. Man ger stöd i akuta nödsituationer, såsom misshandel och våldtäkt. Telefonjour och skyddat boende finns för kvinnor som utsatts för våld eller hot om våld. Volontärerna är organiserade i olika grupper; Telefonjoursgruppen Dövjouren Juristjouren Tjejjouren Stödsamtalsgruppen Team för våldtagna Barnjouren Styrelsen De fyra förstnämnda grupperna sköter telefonjoursarbetet på kvällstid mellan 18 och 21 med olika inriktning på målgrupp. Under 2006 emottogs 729 samtal till de olika jourgrupperna varav 185 berörde juridiska frågor, samtal till jouren ökade under året med 13% jämfört med Grupperna besvarar även frågor och för samtal med kvinnor via mail. 19 Alla Kvinnors Hus har 9 anställda, en verksamhetschef, två anställda i Kvinnojouren som stöd till boendekvinnorna, två anställda i Barnjouren, en redovisningsekonom, en anställd i Team för våldtagna och en vaktmästare. 20 Utbildningsförlaget Brevskolan, Stockholm. 17 Ibid. Sida AKH verksamhetsberättelse 2006 sida 6. Se även 19 AKH verksamhetsberättelse 2006 sida 6. Sida Ibid. Sida 8.

12 Det skyddade boendet kan husera sammanlagt 11 kvinnor och deras barn. 9 av lägenheterna finns i huset medan 2 lägenheter finns på annan, hemlig plats. I och med detta kan kvinnor med vuxna tonårspojkar tas emot som annars kanske inte skulle ha accepterats i huset. I en av lägenheterna i huset finns möjlighet att ta med sig husdjur. Andelen boendekvinnor som har invandrarbakgrund är relativt hög, i jämförelse med deras del av befolkningen. Detta beror på att de troligtvis har sämre eller inga egna sociala nätverk av vänner, bekanta, familj och släktingar. Under 2006 har 44 kvinnor fått skyddat boende på Alla Kvinnors Hus. Antalet är något lägre än tidigare år beroende på att vistelsetiden i genomsnitt ökat i längd, beläggningen i boendet var under året hög AMERIKANSKA KVINNOJOURSRÖRELSEN I Minnesota öppnar det första skyddade boendet för misshandlade kvinnor Eftersom det råder en brist på DV-verksamheter som kan hjälpa spansktalande kvinnor bildas i Boston året efter en skyddat boende verksamhet för att möta behovet. Detta är den första, mot en etnisk grupp, riktade verksamheten blir Nebraska den första stat att ta bort förbehållet i lagstiftningen för makar som tidigare gjort det omöjligt för en juridisk dom vid våldtäkt hos gifta par. The National Coalition Against Domestic Violence bildats 1978 och samma år bildas även Lesbian Task Force som en del av den. LTF är en grupp som arbetar med att göra skyddade boenden och DV-verksamheter trygga och utvecklande platser även för lesbiska. De vill också föra fram, för dem viktiga frågor i koalitionen finns hela 250 DV-verksamheter, skyddade boenden och kvinnojourer i hela USA finns mer än 700 skyddade boenden inom den amerikanska kvinnojoursrörelsen, de ger tillsammans service till kvinnor och barn varje år. Ms. Magazine genomför tillsammans med koalitionen 1994 en nationell kom-i-håg-mittnamn registrering av dödsfall pga. DV firar koalitionen 20 års jubileum och håller sin åttonde nationella konferens. Arbetet fortskrider Ibid. Sida La Casa de las Madres 40 hour domestic violence training manual 2006.

13 5.1 La Casa de las Madres, San Francisco La Casa de las Madres erbjuder akut skyddat boende och icke-boende service till kvinnor, tonåringar och deras barn som innefattar samtalsterapi, konsultationer, familjeservice och hjälp till vidare hjälp. La Casa de las Madres mission statement lyder La Casa de las Madres provides shelter to battered women and their children; we strive to empower women and children to know their own strenghts, take risks and better control their own lives. Our goal is to restore dignity, generate hope, evoke courage, and help maximize the potential in our clients Historik La Casa de la Madres är San Franciscos största och äldsta kvinnojour och har funnits sedan 1976 då en grupp kvinnor som ville förändra situationen för kvinnor slöt sig samman och grundade jouren. Många hade erfarenhet av våld mot kvinnor eller våld inom familjen. och var starkt motiverade att förändra situationen. En av kvinnorna hade förlorat sin mamma genom upprepade övergrepp och misshandel och tog initiativet till att skapa en säker och trygg plats för kvinnor som misshandlats Verksamhet Dagens verksamhet består av en kontorsdel med lokaler på officiell och central adress på Missions street. Man har även en inofficiell adress där det skyddade boendet med 35 bäddplatser ligger. Den huvudsakliga verksamheten består av ett skyddat boende för kvinnor och deras eventuella barn. Övrig service man ger är: 2 st 24-timmars telefonjourslinjer, en för tonåringar och en för vuxna. Drop-in- counseling center. Teen Program. Community Education and Outreach Program. San Francisco Police Department Domestic Violence Responce Unit. Advocacy Program. Safe Havens Program 23 La Casa de las Madres 40 hour domestic violence training manual Ibid.

14 Mary Elisabeth Inn Case Management Program. Safe Housing Project. Crisis-line finns tillgänglig 24 timmar om dygnet, på kontorstid från en anställd på kontoret och kvällar och nätter från boendet. Boendet har ett antal advocates som är de boendes kontaktpersoner och som boendekvinnorna har stödsamtal med och pratar igenom olika framtidscenarier med. Boendet har också en köksa då de boende har fria lagade matmål. Man har också en boendeansvarig. Man har två stycken anställda som finns på olika skolor i området genom Teen Program och även har stödsamtal med unga kvinnor på dessa och på kontoret. En anställd stationerad på polishuset inom Domestic Violence Responce Unit som söker upp utsatta kvinnor och kvinnliga brottsoffer och som ska fungera som en länk mellan rättsväsende och kvinnojouren. De har även en anställd psykologutbildad kvinna stationerad på Mary Elisabeth Inn vilket är ett halfway house mellan kvinnojourens boende och ett eget boende. Verksamheten har även en chef som sitter på kontoret på Mission Street och är länken mellan styrelsen och verksamheten Intervjuer med La Casa de las Madres företrädare Genomförda intervjuer med La Casa de las Madres företrädare har koncentrerats till de som fanns externt i staden och som jag i den dagliga verksamheten inte kom i kontakt med. Intervjuerna genomfördes för att ge mig kunskap även om dessa delar av verksamheten. 28 februari 2006; Intervju med La Casas representant på San Francisco Police Department Domestic Violence Responce Unit stationerad i polishuset. Tjänsten fungerar som en länk mellan två verksamheter, polisen och La Casa. Tanken är att de ska kunna dra nytta av varandras erfarenheter och verksamheter. Under intervjuns gång får vi avbryta då det kommer in två poliskvinnor som vill ha hjälp med en familjeproblematik som blad annat innefattar Domestic Violence. Poliskvinnornas tanke är att få bort kvinnan och barnet ur en svår situation för att om möjligt arbeta vidare med kriminella element i familjens omgivning. Det blir en kort diskussion om vad som skulle bli den bästa lösningen på situationen och efter ett par telefonsamtal har poliserna nya idéer att gå vidare med i fallet. De tar med sig ett par 25 La Casa de las Madres 40 hour domestic violence training manual 2006.

15 telefonnummer och går. Tjänsten kan också innebära att läsa igenom polisrapporter och fastställa om någon av de inblandade kan vara i behov av La Casas verksamhet, kontakt försöker då etableras. Ibland kan det handla endast om informationsarbete angående verksamheten och man kommer inte längre än ett samtal över telefonen och ett telefonnummer ifall kvinnan vill ringa upp vid ett senare tillfälle. Men ett frö har såtts. 6 mars 2006; Intervju med La Casas representant på Mary Elisabeth Inn i centrala San Francisco. Verksamheten är ett halfway-home och en länk mellan det skyddade boendet och ett eget framtida boende, detta till en billig penning så att kvinnorna ska kunna arbeta ihop ett eget kapital under sin vistelse. I verksamheten ingår stödsamtal som kvinnorna själva bestämmer hur ofta och när de ska ske, vissa vill inte ha så mycket stöd medan andra vill prata mer frekvent. Mary Elisabeth Inns verksamhet vänder sig endast till ensamstående kvinnor utan barn. 15 mars 2006; Intervju och medföljning till förhandlingar i familjerätten med La Casas representant i juridiska frågor. Under förmiddagen sitter vi som åhörare i familjerätten, en av kvinnorna som bor i La Casas skyddade boende har begärt att hennes förövare ska förbjudas ta kontakt med henne och har begärt en restraining order från domstolen. La Casa representant ger råd och stöd till de som genom kvinnojouren kommit till rätten men sina ärenden, hon följer med och förklara hur processen kommer att gå till och finns med under hela processen. 5.5 Tre för mig viktiga händelser under vistelsen För att tydliggöra inte bara mitt syfte med att åka till San Francisco och vad jag gjorde där har jag valt att med tre exempel peka på händelser som var viktiga för mig personligen och som fick mig att särskilt reflektera över dem. En dag följde jag med en av de anställda på kontoret på en föreläsning. Det var för en grupp som under sin utbildning inom juridik och mänskliga rättigheter jobbade med frivillig rättshjälp, som en del av utbildningen. De hade under ett flertal tillfällen haft problem med familjer som kom dit och gapade och skrek på varandra. Det hade förekommit att familjemedlemmar slog varandra eller sina barn under besöken hos rättshjälpen något som de på flera sätt tyckte var obehagligt och svårt att hantera. Så de bjöd in La Casa de las Madres för att prata om våld i hemmet för att få mer kunskap och tips om hur de kunde agera och gå

16 vidare med sin hjälp till utsatta. När vi var på väg därifrån kom vi in på hur man bäst hanterar olika situationer som kan uppstå i jouren och hur man kan och inte kan göra i våra respektive länder. Jag berättade att många jourer, däribland min egen inte tillåter några män alls i huset av flera anledningar, men att det kan uppfattas av vissa som att alla män är potentiella våldsverkare och därför inte har någon som helst tillträde till verksamheten. Min kollega från La Casa de las Madres berättade då att de haft två män anställda i verksamheten både i boendet och på kontoret. Hon poängterade sedan att det självklart måste vara någon med rätt inställning och som kommer in i verksamheten med passande förutsättningar. De hade tidigare en man som jobbade i köket på boendet och lagade all mat. Det hade fungerat bra eftersom, enligt min kollega. Han var en lugn och lite tillbakadragen man som trivdes bäst med att hålla sig i köket. Hon hade också, rent personligt, gillat att ha en man i just den stereotypt kvinnliga positionen och tyckte att de i verksamheten lärde sig mycket av att, så att säga byta roller. Hon berättade också att de hade haft en man i Avocate-rollen på kontoret där hans jobb var att samtala, råda och vägleda kvinnor och att även det fungerat utmärkt. Kanske därför att, återigen en personlig åsikt från min kollega, han var så uppenbart inte intresserad av kvinnor på andra sätt. Att de kände att de kunde prata öppet med honom om allt möjligt just därför att han var en öppet homosexuell man. Däremot hade de valt att inte låta crisis-line bemannas av män som tar emot samtal då de trodde att kvinnor i behov av råd och stöd hellre i en sådan situation ville tala med en kvinna. Efter dessa exempel poängterade hon dock att det var väldigt viktigt för La Casa de las Madres som verksamhet, kunskapsbärare och en viktig del av samhället som folk i staden litar på, inte bara agerar ansvarsfullt utan också väldigt genomtänkt. Alla som blir en del av verksamheten måste veta vad de håller på med. Det gäller både för kvinnor och män. En av anledningarna att jag valde att åka till just San Francisco, var som sagts tidigare att jag trodde dels att det var en spännande stad men också för att de har en väldigt blandad befolkning. De har dels en väldigt stor del spansktalande men också en stor del homosexuella i invånargruppen. Detta ger ett etnicitet, genus- och queerperspektiv på hela staden. Vid ett tillfälle kom jag att diskutera detta med en av de anställda på La Casa de las Madres kontor. Vi hade någon dag innan haft ett samtal till crisis-line från en kvinna, som min kollega sa,

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Roks är en feministisk organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, som verkar för kvinnors och flickors rättigheter och frigörelse,

Läs mer

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18

Läs mer

Sammanfattning av RFSLs synpunkter

Sammanfattning av RFSLs synpunkter Sveavägen 57-59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för sexuellt likaberättigande The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights Member of International Lesbian

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Manifest, värdegrund och policy. för Unizon

Manifest, värdegrund och policy. för Unizon Manifest, värdegrund och policy för Unizon Unizon samlar kvinnojourer, tjejjourer och andra stödverksamheter som arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld. Jourerna stöttar, skyddar, förebygger

Läs mer

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Målområde 1 - Örebro kommun ska skapa förutsättningar för att hbtperspektivet finns med i det fortsatta arbetet för alla människors

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

Har du utsatts för brott?

Har du utsatts för brott? Har du utsatts för brott? Kort information om stöd och ersättning Misshandel Hot Våld Särskilt sårbara brottsoffer Mordför Stalkning Ofredande sök Internetrelaterade brott Sexuella övergrepp Brott med

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Spegeln. RFSL Norrköpings medlemstidning. Nummer 4-2006 Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl.

Spegeln. RFSL Norrköpings medlemstidning. Nummer 4-2006 Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl. Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl.se Styrelsen har ordet... 1 Lavinartad spridning...1 Samkönat partnervåld... 1 Rockfesten... 2 HBT-filmtävlingen

Läs mer

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51 Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Skyddsnät saknas. - en rapport om mäns våld mot kvinnor i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län.

Skyddsnät saknas. - en rapport om mäns våld mot kvinnor i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län. Skyddsnät saknas - en rapport om mäns våld mot kvinnor i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län. 1 Innehåll Inledning 3 Feministiskt initiativs slutsatser 4 Tillvägagångssätt 5 Resultat 6 Reflektioner

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

RFSL:s synpunkter på förslag till Sveriges SRHR policy

RFSL:s synpunkter på förslag till Sveriges SRHR policy Skapat den Sveavägen 57-59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för sexuellt likaberättigande The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights Member of International

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Folkbokföringen (SOU 2009:75) Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, är en feministisk

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Värdegrund och Policy. för ATSUB/Göteborg

Värdegrund och Policy. för ATSUB/Göteborg Värdegrund och Policy för ATSUB/Göteborg En grundläggande beskrivning av ATSUB/Göteborg finns att läsa i föreningens stadgar där kan man också läsa om organisationens syfte och mål. Detta dokument knyter

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

Till dig som har anmält ett brott

Till dig som har anmält ett brott 6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

+ Tjejjouren Idun Sigtuna var på Hultsfredsfestivalen

+ Tjejjouren Idun Sigtuna var på Hultsfredsfestivalen Sigtuna Sigtuna var på Hultsfredsfestivalen Plats: Sigtuna Sommar 2013 Juni Sigtuna var på Hultsfredsfestivalen. Sigtuna var och lyssnade på Allan Wade. Sida 3 Vi söker nu fler volontärer. Är du en av

Läs mer

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen. Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor:

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor: Möte 7. utvärdering Samling med fika 18.00 Feministcirkeln startar 18.15 och slutar cirka 20.30 Servera gärna fika till självkostnadspris. Upplägg Det kan vara bra om man gjort en plan för hur lång tid

Läs mer

Reserapport- utbytestermin West Virginia University, USA

Reserapport- utbytestermin West Virginia University, USA Reserapport- utbytestermin West Virginia University, USA Jag heter Veronica och har precis avslutat mitt 16 veckor långa utbyte på sjuksköterskeprogrammet i Morgantown, West Virginia. Utbytet innefattade

Läs mer

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet.

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Förord Kvinnorörelsen har uppnått mycket i arbetet mot mäns våld mot kvinnor och för ett jämställt samhälle. Med nästa stora

Läs mer

Kvinnojouren ställer upp för kvinnor som blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld eller känner sig hotade och behöver någon att tala med.

Kvinnojouren ställer upp för kvinnor som blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld eller känner sig hotade och behöver någon att tala med. Kvinnojouren i Mark är en ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Kvinnojouren ställer upp för kvinnor som blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld eller känner sig hotade och behöver

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

DELA LIKA 20 mars! Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen Färgargårdstorget 66, Stockholm. Årsmöte den 21 mars kl 16.

DELA LIKA 20 mars! Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen Färgargårdstorget 66, Stockholm. Årsmöte den 21 mars kl 16. M e d l e m s i n f o r m a t i o n Föreningen för SUS kvinnoprojekt i Bangladesh www.susisverige.se susisverige@gmail.com Rapport från styrelsen Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011 Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Gotlands Regnbågshelg 2012

Gotlands Regnbågshelg 2012 Gotlands Regnbågsgrupp Visby 2012-02-05 Inbjudan till deltagande i Gotlands Regnbågshelg 2012 Projektet Gotlands Regnbågshelg 2012 vill ge mångfaldsarbetet på Gotland ytterligare en dimension. Det genom

Läs mer

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner (L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner Homo -bi eller heterosexualitet handlar om sexuell läggning. Transbegreppet handlar om hur man överskrider normer kring könsidentitet (upplevt kön)/könsuttryck

Läs mer

Projektet En hemlighet känd av många

Projektet En hemlighet känd av många Projektet En hemlighet känd av många Fredag 12/2 Helgen inleddes med presentation av daltagare efter middag på hotell Scandic Star i Sollentuna av kursledare Helena Svensson och Veronica Svensk. Deltagarna

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Om kvinnojourernas situation och samhällets ansvar

Om kvinnojourernas situation och samhällets ansvar Om kvinnojourernas situation och samhällets ansvar En rapport från Feministiskt initiativ 2005 Sammanställd av Carin Holmberg, fil dr feministisk sociologi Kvinnojourerna och deras arbete Med tanke på

Läs mer

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär Örebro kommun 2015 01 21 Ks 1130/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR UTFORMANDE AV ENKÄTER PROGRAM

Läs mer

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar.

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Vi är många som vill hjälpa Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Stora broschyren.pgm 2-3 Våld används för att få en person att göra något som hon inte vill, eller få

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

BLOOD CALLS YOU. Diskussionsunderlag till filmen

BLOOD CALLS YOU. Diskussionsunderlag till filmen en banbrytande film 4 **** Situation Stockholm omöjligt att inte bli berörd Aftonbladet en gripande historia som är både personlig och allmängiltig. Expressen stark och angelägen. Sydsvenska Dagbladet

Läs mer

Hedersrelaterad brottslighet

Hedersrelaterad brottslighet LÄRARHANDLEDNING Hedersrelaterad brottslighet Illustration: Anders Worm Innehåll Lärarhandledning för en fallstudie om vad som händer när en närstående slår eller utsätter en familjemedlem för andra sorters

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Förslag till Hbt-policy för Stockholms läns landsting

Förslag till Hbt-policy för Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (3) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-09-22 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-08-04 HSN 1107-0685 Handläggare: Gunilla Neves Ekman Förslag till Hbt-policy för Stockholms

Läs mer

Folkhälsorådet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 på Orust 2012-10-19

Folkhälsorådet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 på Orust 2012-10-19 Folkhälsorådet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 Plats och tid Saras Hus, Henån, kl. 08.30 12.00 Beslutande Ledamöter Bo Andersson Kristina Svensson Birgit Strömberg Anders Fröjdö Lisbeth Arff Roland Kindslätt Christer

Läs mer

2006-11-08. Brottsofferjourernas Riksförbund vill lämna några ytterligare förslag och kommentarer på betänkandet.

2006-11-08. Brottsofferjourernas Riksförbund vill lämna några ytterligare förslag och kommentarer på betänkandet. 2006-11-08 Brottsofferjourernas Riksförbunds remissvar angående betänkande Att ta ansvar för sina insatser Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor, SOU 2006:65 Brottsofferjourernas Riksförbund,

Läs mer

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten Trygghetsplan Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Musikanten 2014-2015 1 Örebro kommuns trygghetsvision Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor

Läs mer

Första hälpen Andra hjälpen Tredje hjälpen eller något vid sidan av

Första hälpen Andra hjälpen Tredje hjälpen eller något vid sidan av Första hälpen Andra hjälpen Tredje hjälpen eller något vid sidan av Inledning Det här temanumret producerades i samband med projektet No More Violence. Det är ett samarbete mellan vänkommunerna Haninge,

Läs mer

Välkommen till seminarier på temat Marginaliserade grupper, våld av närstående och utanförskap ur ett socialt perspektiv

Välkommen till seminarier på temat Marginaliserade grupper, våld av närstående och utanförskap ur ett socialt perspektiv Välkommen till seminarier på temat Marginaliserade grupper, våld av närstående och utanförskap ur ett socialt perspektiv Kompetensutvecklingsseminarier med möjlighet till examination (7,5 hp på grundnivå).

Läs mer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Beslutad av kommunfullmäktige den 26 april 2010, 39. Inledning Mäns våld mot kvinnor har erkänts som ett grundläggande brott mot mänskliga

Läs mer

Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv

Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv Lisa Ericson Lisa.ericson@stockholm.rfsl.se RFSL Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter - Bildades 1950 - Arbetar för att

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Kvinnohusets arbete och statistik 2014

Kvinnohusets arbete och statistik 2014 1 Kvinnohusets arbete och statistik 2014 Kvinnohusets arbete innehåller flera delar och kan erbjuda: - Ett skyddat boende där misshandlade och hotade kvinnor och barn kan bo kollektivt en tid - Stödjande

Läs mer

Samlade systrar 70 Inblick

Samlade systrar 70 Inblick 70 Inblick Samlade systrar Text: Sara Brinkberg Foto: Maria Macri xx Det händer att tjejer tar hissen upp till åttonde våningen i Fryshuset i Stockholm för att knacka på. Eller att föräldrar och skolkuratorer

Läs mer

Egen växtkraft Barn och ungas delaktighet. Handikappförbunden & Barnombudsmannen 2008 2011

Egen växtkraft Barn och ungas delaktighet. Handikappförbunden & Barnombudsmannen 2008 2011 Egen växtkraft Barn och ungas delaktighet Handikappförbunden & Barnombudsmannen 2008 2011 Tove Rinnan Oktober 2010 Barn har rätt att komma till tals Barn har rätt enligt art 12 i barnkonventionen att komma

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge ASI fördjupningsdag Familj och umgänge Dagordning 9.00-9.30 Inledning 9.30-10.00 Fika 10.00-10.45 Frågorna i Familj och Umgänge 10.45-10.50 Bensträckare 10.50-11.30 Övning 11.30-12.00 Sammanfattning och

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

Inledning. Version på lätt svenska

Inledning. Version på lätt svenska Inledning Version på lätt svenska HBTQ Hbtq är ett paraplybegrepp, eller ett samlingsnamn, för homosexuella (h), bisexuella (b), transpersoner (t) och andra personer vars identitet är queer (q). Inom vården

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Erasmus-utbyte jan juli 2010

Erasmus-utbyte jan juli 2010 Erasmus-utbyte jan juli 2010 Hogeschool van Amsterdam, Nederländerna Varför valde du att studera utomlands? Jag ville uppleva annan, ny kultur, träffa människor från olika platser i världen och byta ut

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

Internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor 25 november 2013, Folkets Hus, Göteborg.

Internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor 25 november 2013, Folkets Hus, Göteborg. Internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor 25 november 2013, Folkets Hus, Göteborg. Text och foto: Malin Sand Inledning Katarina Idegård, Dialoga Kunskapscentrum om våld i nära relationer,

Läs mer

1. 17 Juli 2000. - Ja du HP, eller förlåt, Hasse menar jag, sa fängelsedirektören.

1. 17 Juli 2000. - Ja du HP, eller förlåt, Hasse menar jag, sa fängelsedirektören. 1. 17 Juli 2000 - Ja du HP, eller förlåt, Hasse menar jag, sa fängelsedirektören. HP var det namn han haft de senaste åtta åren som han tillbringat på den slutna avdelningen på Kumla. HP hette egentligen

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Transpersoner - en del av HBT-familjen! Alexandra Milton (alexandra@rfsl.se)

Transpersoner - en del av HBT-familjen! Alexandra Milton (alexandra@rfsl.se) Transpersoner - en del av HBT-familjen! Alexandra Milton (alexandra@rfsl.se) Alexandra Milton, 29 Bor i Stockholm Yrkesofficer i Flygvapnet sedan 1996 Lunds universitet - statskunskap 2 år i RFSL:s förbundsstyrelse

Läs mer