INSTUDERINGSFRÅGOR med SVAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INSTUDERINGSFRÅGOR med SVAR"

Transkript

1 INSTUDERINGSFRÅGOR med SVAR FRÅGA 1 Denna kurs kan indelas i grundläggande problemområden. Till respektive problemområde finns ett metodiskt angreppssätt (analysteknik). Sammanför respektive problemområde med tillhörande analystekniska angreppssätt som diskuterats i kursen. FRÅGA 2 Ett resultat av den neoklassiska (Heckscher-Ohlin modellen) handelsteorin är, att den vara, vars produktion intensivt använder ett lands knappa faktor tenderar i isolering att vara relativt dyr. Din uppgift är nu att visa detta resultat. Du utgår från en ekonomi som producerar 2 varor med hjälp av 2 produktionsfaktorer. FRÅGA 3 Antag att siffrorna i tabellen nedan anger produktionen per arbetad timma för respektive vara i respektive land. (Jmf här definitionen med föreläsningsexemplet) Vin Kanoner Total faktortillgång Tyskland timmar Frankrike timmar (a) Tolka tabellen i alternativkostnadstermer. Ange vilket land som har absolut respektive komparativ fördel i vilken vara. Vem kommer att exportera respektive vara? (b) Rita en produktionsmöjlighetskurva för respektive land. (c) Visa att specialisering gynnar det ena eller bägge länderna. Illustrera grafiskt. (d) En produktivitetsökning i Frankrike, vilket innebär att Frankrike nu tillverkar 3 kanoner per arbetad timma. Ange nu vilket land som har komparativ fördel i respektive vara. FRÅGA 4 Då vi går in på ämnesområdet teknisk utveckling och strukturomvandling brukar man tala om teknikfaktorn (kallas även för totalproduktiviteten, TFP) Vad menas med teknikfaktorn och vad innehåller denna storhet?

2 FRÅGA 5 (a) Hur definieras tekniskt framsteg? (b) Klassificering av tekniska framsteg sker efter den verkan de har på produktionsfaktorernas marginalproduktiviteter (MP). Klassificera nedan tekniska framsteg och ange effekten på marginalproduktiviteten med avseende på K och L. FRÅGA 6 I denna fråga skall vi behandla s k årgångsmodeller (Salterkurvor). (a) Ange vilka storheter vi jämför i denna typ av modeller. (b) Rita en Salterkurva i ett diagram. Sätt ut benämningarna på axlarna. Vad anger Salterkurvan? (c) Åskådliggör effekterna av en ökning i arbetsproduktiviteten. (d) Åskådliggör en lönekostnadsökning. Ange konsekvenserna med utgångspunkt från diagrammet. (e) Hur har situationen förändrats i svensk industri mellan Åskådliggör svaret med hjälp av ett Salterdiagram. Svara utförligt! FRÅGA 7 Ett ofta använt mått på internationell konkurrenskraft är relativa arbetskraftskostnaden (RULC). Definiera detta begrepp och beskriv hur det utvecklats sedan talets början i Sverige samt ange vilka komponenter som spelat störst roll. Illustrerar i diagram! FRÅGA 8 Förutsättningarna för att bedriva ekonomisk politik har drastiskt ändrats under den sista 10-års perioden. Avreglering av kredit- och valutamarknader mellan olika länder har kraftigt påverkat effektiviteten i finans- respektive penningpolitiken. Växelkursen är sedan den 19 november 1992 fritt rörlig. Traditionellt har finanspolitiken använts för att stabilisera ekonomin. I dagens debatt diskuteras möjligheterna av att öka sysselsättningen med en expansiv ekonomisk politik riktad mot den inhemska efterfrågan.

3 (a) Är det möjligt att med en fritt rörlig växelkurs att öka inhemsk efterfrågan med finanspolitik? Visa och förklara med hjälp av lämplig modell. (b) Med penningpolitik? Visa och förklara. Redovisa din slutsatser. FRÅGA 9 I den svenska debatten ställs krav på tillväxt och strukturell omvandling. Målet är en strukturellt balanserad utveckling (konkurrenskraft ur samhällsekonomisk synvinkel) på lång sikt. I kursen har begreppet strukturell balanserad utveckling preciserats, gällande en liten öppen ekonomi som den svenska. (a) Hur definieras detta begrepp? Förklara och illustrera grafiskt problemställningen i den för ändamålet lämplig modell. (b) Vilken roll spelar de inhemska respektive utländska importefterfrågeelasticiteterna för storleken på en devalverings effekt på bytesbalansen? (c) Redogör för huvuddragen bakom devalveringsstrategin (1982) och på vilket sätt denna strategi har lyckats/misslyckats. (Utgå i ditt svar från vad som utgör en i ekonomiska termer "lyckad devalvering") (d) På vilket sätt kan devalveringens effekter på den svenska industristrukturen (industrisektorer) lämpligen analyseras? Illustrera och förklara. FRÅGA 10 I denna sista fråga skall vi analysera den Europeiska Monetära Unionen (EMU). (a) Ett antal kriterier har utvecklats för att en valutaunion (ex. EMU) skall utgöra ett lämpligt eller optimalt arrangemang. Ange dessa kriterier! (b) Ange argument för och emot skapandet av en monetär union (vinster och kostnader) i Europa med gemensam valuta (EMU). >> Nu tre gamla skrivningar:

4 TENTAMEN Kurs: Ek politik i en öppen ekonomi/a, 5 poäng Examinator: Ronny Norén ( ) Skrivningen består av sammanlagt 5 huvudgrupper av frågor med delfrågor i varje hu-vudgrupp. Skrivningen kan ge maximalt 30 poäng. Gränsen för godkänt är 16 poäng och för väl godkänt 24 poäng. Vid rättning fästes vikt vid disposition, problemformulering och genomförande av resonemang samt vid klarhet och systematik i framställningen. Var noga med genomläsningen av frågorna innan Du svarar. Grafisk och/eller matematisk framställning skall åtföljas av förklarande text. Skriv läsligt och kontrollera att Du fått alla blad. LYCKA TILL! FRÅGA 1 7 poäng (a) Utlandsberoendet medför både intäkter och kostnader för den enskilda ekonomin. Vad kan sägas vara intäkterna och vad kan sägas vara kostnaderna? (b) I Ricardo modellen för utrikeshandel redovisas 4 grundläggande antaganden. Ange dessa antaganden samt beskriv deras innebörd. FRÅGA 2 6 poäng Förutsättningarna för att bedriva ekonomisk politik har drastiskt ändrats under den sista 10-års perioden. Avreglering av kredit- och valutamarknader mellan olika länder har kraftigt påverkat effektiviteten i finans- respektive penningpolitiken. Växelkursen är sedan den 19 november 1992 fritt rörlig. Traditionellt har finanspolitiken använts för att stabilisera ekonomin. I dagens debatt diskuteras möjligheterna av att öka sysselsättningen med en expansiv ekonomisk politk riktad mot den inhemska efterfrågan. (a) Är det möjligt att med en fritt rörlig växelkurs att öka inhemsk efterfrågan med finanspolitik? Visa och förklara med hjälp av lämplig modell. (b) Med penningpolitik? Visa och förklara. Redovisa din slutsatser.

5 FRÅGA 3 4 poäng Ett ofta använt mått på internationell konkurrenskraft är relativa arbetskraftskostnaden (RULC). Definiera detta begrepp och beskriv hur det utvecklats sedan talets början i Sverige samt ange vilka komponenter som spelat störst roll för dess utveckling. Illustrerar i diagram! FRÅGA 4 7 poäng (a) Vilken roll spelar de inhemska respektive utländska importefterfrågeelasticiteterna för storleken på en devalverings effekt på bytesbalansen? (b) För att få den önskvärda effekten på bytesbalansen av en devalvering måste man ta hänsyn till den ekonomiska situationen före som efter devalveringen. Ange kortfattat vad som måste beaktas. (c) Ulf Jakobsson sammanfattar i den svenska devalveringscykeln de återkommande problemen för 70- och 80-talets devalveringspolitik i Sverige. Redogör för dessa problem. Vad är Ulf Jakobssons slutsats? FRÅGA 5 6 poäng I denna sista fråga skall vi studera EU och EMU. (a) När vi talar om Europeisk integration nämns ofta två begrepp: Handelsomfördelning och handelsalstring. Förklara dessa båda begrepp. (b) Ett antal kriterier har utvecklats för att en valutaunion (ex. EMU) skall utgöra ett lämpligt eller optimalt arrangemang. Ange dessa kriterier! (c) Ett viktigt dokument gällande den Europeiska valutaunionen är Maastrichtfördraget. Detta är ett politiskt dokument och består av ett antal restriktioner för de länder vilka ingår i valutaunionen. Ange dessa restriktioner. (d) Vad menas med en asymmetrisk chock? Detta var skrivningens sista fråga. Om Du använder lösblad, skriv namn och personnummer på dessa. Omslaget till skrivningen måste inlämnas.

6 TENTAMEN Kurs: Ek politik i en öppen ekonomi/a, 5 poäng Examinator: Ronny Norén ( ) Skrivningen består av sammanlagt 5 huvudgrupper av frågor med delfrågor i varje hu-vudgrupp. Skrivningen kan ge maximalt 30 poäng. Gränsen för godkänt är 16 poäng och för väl godkänt 24 poäng. Vid rättning fästes vikt vid disposition, problemformulering och genomförande av resonemang samt vid klarhet och systematik i framställningen. Var noga med genomläsningen av frågorna innan Du svarar. Grafisk och/eller matematisk framställning skall åtföljas av förklarande text. Skriv läsligt och kontrollera att Du fått alla blad. LYCKA TILL! Tentamen omfattar 3 sidor. Hjälpmedel: miniräknare FRÅGA 1 8 poäng (a) Utrikeshandelsteorin (Ricardo) innebar en revolution inom det ekonomiska tänkandet. Framläggandet av utrikeshandelsteorin var den främsta orsaken till vetetullarnas avskaffande i England. En av teorins viktigaste slutsats var vem som tjänade på handel. Således, om två länder bedriver handel (perfekt konkurrens förutsätts), vem är det då som kan tjäna på denna handel? Svara på frågan och illustrera ditt svar i diagram. (b) Ett resultat av den neoklassiska (Heckscher-Ohlin modellen) handelsteorin är, att den vara, vars produktion intensivt använder ett lands knappa faktor tenderar i isolering att vara relativt dyr. Din uppgift är nu att visa detta resultat. Du utgår från en ekonomi som producerar 2 varor med hjälp av 2 produktionsfaktorer. Du kan svara på frågan (b), antingen visa ett exempel på HO-ansatsen eller rita en figur. Om Du väljer figur, förklara noga vad som händer i figuren då länderna börjar bedriva handel med varandra och hur man kan se resultatet av frågeställningen ovan. OBS! Glöm inte att redogöra för de viktigaste förutsättningarna i modellerna (Ricardo respektive Heckscher-Ohlin). FRÅGA 2 4 poäng Definiera allmänt begreppet "tekniskt framsteg" och klassificera ett arbetsbesparande tekniskt framsteg. Du skall här förklara: (a) Dess verkningar på produktionsfaktorernas marginalprodukter av det tekniska framsteget.

7 (b) Hur faktoranvändningen förändras vid givna varu- och faktorpriser. Illustrera i diagram! FRÅGA 3 5 poäng Växelkursen bestäms av efterfrågan och utbudet av valuta (vid rörliga växelkurser). Växelkursen definieras (kr/dollar). Den valuta som skall analyseras är USA dollar. Förklara, och illustrera ditt svar i ett lämpligt diagram (ett diagram för varje delfråga). Vilka verkningar uppkommer på valutamarknaden av: (a) En höjning av priser och kostnader i USA vid oförändrad nationalinkomst. (b) En räntehöjning i USA relativt omvärlden. USAs riksbank (FED) följer den amerikanske ekonomen Milton Friedmans rekommendationer (inflationsbekämpning) vad avser den ekonomiska politikens utformning, dvs att penningmängden skall begränsas. FRÅGA 4 6 poäng (a) Förklara vilken roll de inhemska respektive utländska importefterfrågeelasticiteterna (vår importefterfrågeelasticitet respektive vår exportefterfrågeelasticitet) för storleken på en devalveringseffekt på bytesbalansen? (b) För att få den önskvärda effekten på bytesbalansen av en devalvering måste man ta hänsyn till den ekonomiska situationen före som efter devalveringen. Ange kortfattat vad som måste beaktas. (c) Ulf Jakobsson sammanfattar i den svenska devalveringscykeln de återkommande problemen för 70- och 80-talets devalveringspolitik i Sverige. Redogör kortfattat för dessa problem. Vad är Ulf Jakobssons slutsats? FRÅGA 5 7 poäng I denna sista fråga skall vi studera EMU. (a) Ett antal kriterier har utvecklats för att en valutaunion (ex. EMU) skall utgöra ett lämpligt eller optimalt arrangemang. Ange dessa kriterier! (b) Vad menas med asymmetrisk chock?

8 (c) Vilka fördelar (s.k vinster) kan uppnås av detta ett medlemskap i EMU, samt vilka begränsningar (s.k kostnader) innebär en anslutning till EMU för Sveriges handlingsutrymme i stabiliseringspolitiken jämfört med ett utanförskap? Detta var skrivningens sista fråga. Om Du använder lösblad, skriv namn och personnummer på dessa. Omslaget till skrivningen måste inlämnas. TENTAMEN Kurs: Ek politik i en öppen ekonomi/a, 5 poäng Examinator: Ronny Norén ( ) Skrivningen består av sammanlagt 5 huvudgrupper av frågor med delfrågor i varje hu-vudgrupp. Skrivningen kan ge maximalt 30 poäng. Gränsen för godkänt är 16 poäng och för väl godkänt 24 poäng. Vid rättning fästes vikt vid disposition, problemformulering och genomförande av resonemang samt vid klarhet och systematik i framställningen. Var noga med genomläsningen av frågorna innan Du svarar. Grafisk och/eller matematisk framställning skall åtföljas av förklarande text. Skriv läsligt och kontrollera att Du fått alla blad. LYCKA TILL! Tentamen omfattar 3 sidor. Hjälpmedel: miniräknare FRÅGA 1 7 poäng Vi studerar teorin om komparativa fördelar enligt Ricardo med hjälp av följande exempel. Länder A B Total faktortillgång TYSKLAND SVERIGE Tidsåtgång (timmar) för produktionen av 1 enhet av vara A respektive B. (a) Vem har absolut fördel och vem har komparativ fördel i produktionen av varorna? Sedan händer följande: (b) Sverige blir produktivare och behöver endast 4 timmar för att producera vara A. Allt annat är oförändrat. Gör nu en ny beräkning och visa vem som nu har absolut respektive komparativ fördel i produktionen av varorna?

9 (c) Vilket land exporterar respektive vara? (d) Vad händer nu om tidsåtgången för var A i Sverige endast sänkes till 10 timmar? Allt annat är oförändrat. Gör en ny beräkning och visa vem har nu absolut respektive komparativ fördel i produktionen av varorna? (e) Vilket land exporterar nu respektive vara? Motivera ditt svar! FRÅGA 2 6 poäng (d) Ulf Jakobsson sammanfattar i den svenska devalveringscykeln de återkommande problemen för 70- och 80-talets devalveringspolitik i Sverige. Redogör för dessa problem. Vad är Ulf Jakobssons slutsats? (e) I samband med presentationen av Ulf Jakobssons den svenska devalveringscykeln nämns begreppet RULC. Vad står detta begrepp för och vilka komponenter är det uppbyggt av? FRÅGA 3 5 poäng (a) Det finns ingen definition på finanskris eller finansiell kris. Finanskriser brukar analyseras som ett förlopp i två faser. Ange dessa faser samt redogör för tillgångsprisernas utveckling under de båda faserna. (b) Vad var lärdomen rörande växelkurspolitiken av 90-talets ekonomiska kris enligt Fregert & Jonung? FRÅGA 4 6 poäng a) I tillväxtteori talar man ofta om steady-state. Vad avses med detta begrepp? Svara på frågan och illustrera i ett diagram! b) Visa hur en uppgång i de faktiska investeringarna (investeringskvoten) påverkar steady-state tillväxten i Solows tillväxtmodell. Illustrera problemställningen med ett lämpligt diagram. Diskutera i modellens termer och betona kort- respektive långsiktig anpassning. FRÅGA 5 6 poäng I denna sista fråga skall vi analysera den Europeiska Monetära Unionen (EMU) och EU.

10 (a) 1999 fick Robert Mundell riksbankens pris till Alfred Nobels minne. Motiveringen innehöll bland annat hans artikel om kriterierna för vad som skulle känneteckna ett optimalt valutaområde. Din uppgift är att kort redogöra för dessa kriterier. (b) En fråga som har varit mycket uppmärksammad det senaste åren är Östutvidgningen av EU. Här finns både gamla problem inom EU och nya problem som uppkommit när EU nu utvidgats. Försök att ange dessa problem (2 gamla och 2 nya). (c) Då man talar om EMU finns det argument för och emot. Dessa bruka sammanfattas i termerna monetär effektivitet och stabiliseringsförlust. Visa i diagram hur termerna kan användas för att avgöra om anslutning till EMU är gynnsam för oss eller ej. Hur påverkas ditt resultat om exempelvis om EU:s konstitution röstas ned och därav valutaoron på de icke EMU anslutna valutorna inom EU, där vi ingår, ökar? Detta var skrivningens sista fråga. Om Du använder lösblad, skriv kodnummer på dessa. Omslaget till skrivningen måste inlämnas. SVAR PÅ INSTUDERINGSFRÅGORNA FRÅGA 1 Tillväxt - Produktionsfunktion Q = K,L, e t Strukturomvandling - Salterdiagram Konkurrenskraft - RULC FRÅGA 2 Resurstillgång: Faktorproportionsteorin ( Heckscher - Ohlin modellen). Teorin presenteras: Förutsättningar: 1) Inga handelshinder, inga transportkostnader, dvs varupriserna samma i olika länder. 2) Ren konkurrens (varu- och faktormarknaden), dvs produktionsfaktorerna används effektivt. 3) Tillgången på produktionsfaktorer given i båda länderna. Rörliga inom varje land, orörliga mellan länderna. 4) Olika produktionsteknik i olika sektorer (varorna), dvs olika faktorintensiteter för olika varor.

11 5) Olika produktionsteknik för olika varor (4), men samma i bägge länderna, dvs samma kunskap i olika länder. Faktorintensiteter direkt relaterade till faktorpriserna. Anpassningen illustreras med hjälp av produktionsmöjlighetskurvor och relativprislinjer för respektive land. Följande skall framgå och redovisas: (1) Internationella skillnader i relativ tillgång på produktionsfaktorer bestämmer komparativa fördelar, genom att produktionsmöjlighetskurvorna i olika länder blir olika. (2) Den vara, vars produktion intensivt använder ett lands knappa faktor tenderar i isolering att vara relativt dyr. Visas i hur faktorpriserna förändras när allokeringen av de två varorna ändras via att handel påbörjas. (3) Ett land kommer att exportera den vara, vars produktion är intensiv i användningen av den produktionsfaktor som landet har relativt gott om, och importera den vara, vars produktion är intensivt i användning av landets knappa faktor. FRÅGA 3 (a) Tyskland har absolut fördel i båda varorna. Alternativkostnad: Kanoner i termer av vin; vin i termer av kanoner. Vin Kanoner Tyskland 6/4 (1,5) 4/6 (0,67) Frankrike 2/2 (1,0) 2/2 (1,0) Tyskland har komparativ fördel i kanoner (lägst alternativkostnad) Frankrike har komparativ fördel i vin (lägst alternativkostnad) Tyskland exporterar kanoner Frankrike exporterar vin Notera här skillnaden i beräkningsteknik - täljare och nämnare byter plats - jämfört med exemplet i föreläsningskompendiet. Orsak är skillnad i definition av effektiviteten. I föreläsningskompendiet är det tidsåtgång av produktionen för respektive vara. Här är det produktion per arbetade timme för respektive vara. Denna skillnad påverkar också konstruktionen av produktionsmöjlighetskurvan. I föreläsningskompendiet är det den totala faktortillgången dividerat med tidsåtgång av produktionen (timmar) för respektive vara. Här är det den totala faktortillgången multiplicerat med produktion per arbetade timme för respektive vara. (b) Produktionsmöjlighetskurvan. Tyskland (vin) 200, (kanoner) 300. Frankrike (vin) 200, (kanoner) 200.

12 (c) Vinst av handel vin kanoner Tyskland Frankrike (a) Produktivitetsökning i Frankrike. vin kanoner Tyskland 4 6 Frankrike 2 3 Alternativkostnader: vin kanoner Tyskland 6/4 (1,5) 4/6 (0,67) Frankrike 3/2 (1,5) 2/3 (0,67) Alternativkostnaderna lika; ingen handel. FRÅGA 4 Den produktionsökning som ej kan förklaras genom ökad insats av K och L. Restpost i produktionsfunktionen. Teknisk förbättring (kapitalbunden) Överflyttningsvinster/strukturförändringseffekter Ökad utbildning Ökad utnyttjande av stordriftsfördelar Organisatoriska förändringar FRÅGA 5 Tekniskt framsteg: Större produktmängd med konstanta faktorinsatser eller samma produktmängd med mindre faktorinsatser. Klassificering sker efter den verkan de tekniska framstegen har på produktionsfaktorernas marginalproduktiviteter MP (Hicks). Neutralt tekniskt framsteg: Bägge MP ökar i samma proportion. Arbetsbesparande: MP kapital ökar mer än MP arbetskraft. Produktionen mer kapitalintensiv. Kapitalbesparande: MP arbetskraft ökar mer än MP kapital. Produktionen mer arbetsintensiv. FRÅGA 6

13 Årgångsmodeller (Salterkurvor) (a) Analyser av strukturomvandling och industriell förnyelse bygger ofta på jämförelser mellan: Arbetsproduktivitet (Prod.värde/anställd) Arbetskraftskostnad (Kostnad/anställd) på olika aggregeringsnivåer (Industri, bransch) (b) FIGUR Y-axel - Förädlingsvärde per sysselsatt; värdet av produktion - värdet av insatsvaror. Kan också ange produktivitet i proc. av personalkostnad.. X-axel - Sysselsatta (proc.) Tillkommer: Aktuell lönekostnad (ink sociala avgifter) Rangordnar arbetsställen i industri/branschen efter deras arbetsproduktivitet i en stegvis fallande kurva. Kurvan återspeglar: Kapitalintensitet Teknikskillnader/årgångar Förlustgivande enheter är industri/arbetsställen vars arbetsproduktivitet understigen den totala arbetskraftskostnaden per sysselsatt (OBS! förlust innan någon av de fasta kostnaderna för produktionen inkluderats i lönsamhetskalkylen). Kurvan visar hur löneutbetalningsförmågan per sysselsatt sjunker när sysselsättningen utvidgas över grupper av arbetsställen med allt lägre produktivitet. Kan tolkas som en efterfrågekurva för arbetskraft inom branschen. (c) Förändrad produktivitet innebär att fördelningen i figuren förskjuts. Förändring uppåt innebär ökad produktivitet. (d) Lönekostnadsökning (kostnadslinjen förskjuts uppåt) De sista anläggningarna riskerar att slås ut. Åtgärder: Rationaliseringar, ny teknik dvs, staplarnas höjd ökar. (e) En klar förbättring av produktivitetsnivån (staplarnas höjd ökar). Minskad andel av industrin nedläggningshotad. Förnyelse och avveckling. Ökad kapacitetsutnyttjande. FRÅGA 7 Mått på internationell konkurrenskraft: Den relativa arbetskraftskostnaden per producerad enhet, RULC

14 Man tar inte upp andra faktorer vid sidan om pris och kostnader. Relative Unit Labour Cost, RULC = arbetskraftskostnaden per producerad enhet i gemensam valuta, RULC = RULC i Sverige / RULC i våra konkurrentländer. följande komponenter: effektiv växelkurs (växelkurs relativt 11 OECD-länder) relativ produktivitetsutveckling relativ lönekostnadsutveckling Visa FIGUR (finns i föreläsningskompendiet). Utvecklingen i Sverige i korthet: Stora devalveringar skapade kraftigt ökad konkurrenskraft, vilken successivt urholkades under resten av 1980-talet p.g.a. minskad produktivitet och/eller högre lönelyft i Sverige. När den svenska kronan blev flytande 1992 sjönk kronan kraftigt i värde. Följden därav blev lägre RULC och således bättre konkurrenskraft för Sverige. FRÅGA 8 (a) Åtgärd: Expansiv finanspolitik (G ökas, T sänks). Jämvikt r = rint Flytande växelkurs. De statliga utgifterna ökas. Detta leder till (via multiplikatorn) till att Y ökas. Eftersom det är en ökning av utgiftssidan givet tillgången på monetära resurser, ökar den inhemska räntenivån. Den inhemska räntenivån blir högre än den internationella. Detta leder till ett inflöde av kapital, dvs kronor köpes och utländsk valuta säljs. Med flytande växelkurs får vi omedelbart en appreciering. Export faller. Den ursprungliga expansiva finanspolitiken motverkas. Y kommer inte att öka. (b) Åtgärd: Expansiv penningpolitik (M S ökas). Jämvikt r = rint Flytande växelkurs. Riksbanken ökar den inhemska penningmängden, den inhemska räntenivån sänks och blir lägre än den internationella. Detta leder till ett utflöde av kapital, dvs kronor säljes och utländsk valuta köps. Med flytande växelkurs får vi omedelbart en depreciering. Export gynnas. Y ökar, vilket också var avsikten med ökningen i pennigmängden. Slutsats: Penningpolitik: Finanspolitik: Gynnas av rörlig växelkurs Motverkas av rörlig växelkurs Antaganden:

15 Givna priser. Alla varor tradeabels, dvs i utrikeshandel. Fullständigt räntelastiska kapitalrörelser. Inhemsk räntenivå = internationell räntenivå i jämvikt (r = rint), där rint är given, dvs exogen. Vår räntenivå får ej någon effekt på omvärldens räntor. Ovanstående kan visas med hjälp av IS-LM-modellen. FRÅGA 9 (a) Begreppet konkurrenskraft (samhällsekonomin) s k strukturell jämvikt: Balans mellan K och S sektor (givet full sysselsättning) så att bytesbalansjämvikt kan garanteras på lång sikt. Visa produktionsmöjlighetskruva med S och K sektor, samt hur det strukturella bytesbalansunderskottet härleds från ojämvikt i K sektorn. (b) Marshall-Lerner-villkoret: Summan av efterfrågeelasticiteterna för importen (vår import + vår export) skall vara större än ett för att en devalvering skall få en positiv effekt (lyckad devalvering) på ett lands bytesbalans. I 1982 års devalvering tillkommer att den skulle vara strukturpåverkande. (c) Politiken är utförligt redovisad i föreläsningsunderlaget. Dela upp BNP i C, I, X och M. (d) Analysen delas upp i kunskapsintensiv-, arbetsintensiva och kapitalintensiva tillverkningsindustri. Det krav på kontinuerlig förnyelse av produktionsprocessen, vilket är av strategisk betydelse för konkurrenssituationen inom den kunskapsintensiva tillverkningsindustrin, avtar med devalveringarna. En uppbromsning av avvecklingstakten redovisas i detta sammanhang också för den arbetsintensiva tillverkningsindustrin. I den kapitalintensiva tillverkningsindustrin, vilken till övervägande del består av exportinriktade branscher inom svensk basindustri, är kapitalkostnaderna betydande. Strukturrationaliseringar och stordriftsfördelar har föranlett en koncentration av olika verksamheter och därav en tydlig avveckling av antalet företag. En stark vinstuppgång under första halvan av 1980-talet skapade uttrymme för de långsiktiga investerings-beslut som karakteriserar sektorn. Däremot visar skattningsresultatet avseende växel-kursen ingen signifikant inverkan. Devalveringens effekter kan visas med hjälp av ett salterdiagram. FRÅGA 10 (a) Det optimala valutaområdet (EMU). Kriterier: Länderna likartade och drabbas av symmetriska störningar

16 Stor politisk integration Den nominella löne- och prisrörligheten är hög. Handeln mellan länderna är stor och produktionsfaktorerna lättrörliga (b) Vinster: - Eliminerar risk och osäkerhet vid handel och investeringar inom unionen. - Reducerar transaktionskostnader. - Reducerar informationskostnader. - Kräver mindre valutareserver. och Kostnader: Minskar handlingsfriheten i den nationella ekonomiska politiken. Tvingar fram en lägre inflation i Sverige. Omöjligt att göra avvägning mellan infla-tion och arbetslöshet. Nackdelen försvinner om: a) Likartade inflationspreferenser mellan länderna b) EU-ländernas ekonomier i fas med varandra, d.v.s. konjunkturväxlingarna infaller ungefär samtidigt. Gemensam stabiliseringspolitik tillräcklig. Förlust av växelkursinstrumentet i den ekonomiska politiken (devalvering/revalvering omöjliggörs). Problem vid asymmetriska chocker, d.v.s. chocker som endast drabbar delar av EU. SLUT på instuderingsfrågorna. SVAR: TENTAMEN : EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI/A FRÅGA 1a: Utlandsberoendets intäkter och kostnader: Intäkter: Produktion med givna resurser blir större till följd av specialisering (komp. fördelar). Produktionskostnader och priser kan sänkas via stordriftsfördelar. Varuutbudet mer varierat till följd av möjlighet till import. Kostnader: Störningar av olika slag, krav på anpassning. Relativprisstörningar (arbetskraftskostnader varierar inom branscher, olja)) Konkurrensstörningar (nya företag, etc) Konjunkturstörningar Prisnivåstörningar (inflation) FRÅGA 1b: Teorin om komparativa fördelar. Antaganden: Perfekt konkurrens - Vi har effektivitet i ekonomin (optimalitet). Inga transportkostnader - Endast rena produktionskostnader avgörande. Konstanta alternativkostnader - Vi får fullständig specialisering vid handel. Arbetskraft enda produktionsfaktorn Vi får konstanta alternativkostnader (se pkt 3)

17 FRÅGA 2 a: Åtgärd: Expansiv finanspolitik (G ökas, T sänks). Jämvikt r = rint Flytande växelkurs. De statliga utgifterna ökas. Detta leder till (via multiplikatorn) till att Y ökas. Eftersom det är en ökning av utgiftssidan givet tillgången på monetära resurser, ökar den inhemska räntenivån. Den inhemska räntenivån blir högre än den internationella. Detta leder till ett inflöde av kapital, dvs kronor köpes och utländsk valuta säljs. Med flytande växelkurs får vi omedelbart en appreciering. Export faller. Den ursprungliga expansiva finanspolitiken motverkas. Y kommer inte att öka. FRÅGA 2 b: Åtgärd: Expansiv penningpolitik (M S ökas). Jämvikt r = rint Flytande växelkurs. Riksbanken ökar den inhemska penningmängden, den inhemska räntenivån sänks och blir lägre än den internationella. Detta leder till ett utflöde av kapital, dvs kronor säljes och utländsk valuta köps. Med flytande växelkurs får vi omedelbart en depreciering. Export gynnas. Y ökar, vilket också var avsikten med ökningen i pennigmängden. Slutsats: Penningpolitik: Finanspolitik: Gynnas av rörlig växelkurs Motverkas av rörlig växelkurs Antaganden: Givna priser. Alla varor tradeabels, dvs i utrikeshandel. Fullständigt räntelastiska kapitalrörelser. Inhemsk räntenivå = internationell räntenivå i jämvikt (r = rint), där rint är given, dvs exogen. Vår räntenivå får ej någon effekt på omvärldens räntor. Ovanstående har de flesta valt att visa med hjälp av IS-LM-modellen. FRÅGA 3: Relative Unit Labour Cost, RULC = arbetskraftskostnaden per producerad enhet i gemensam valuta, RULC = ULC i Sverige / ULC i våra konkurrentländer. Följande komponenter: effektiv växelkurs (växelkurs relativt 11 OECD-länder) relativ produktivitetsutveckling relativ lönekostnadsutveckling Utvecklingen i Sverige i korthet: Stora devalveringar skapade kraftigt ökad konkurrenskraft, vilken successivt urholkades under resten av 1980-talet p.g.a. minskad produktivitet och/eller högre lönelyft i Sverige. När den svenska kronan blev flytande 1992 sjönk kronan kraftigt i värde. Följden därav blev lägre RULC och således bättre konkurrenskraft för Sverige. Figur skall visas. FRÅGA 4 a: Marshall-Lerner-villkoret: Summan av efterfrågeelasticiteterna för importen (vår import + vår export) skall vara större än ett för att en devalvering skall få en positiv effekt (lyckad devalvering) på ett lands bytesbalans. FRÅGA 4 b: Teorin bygger på ledig kapacitet, dvs konstanta priser och ursprunglig extern balans. Teorin betonar permanent förbättring. Följande måste beaktas: Ledig kapacitet?

18 Löne- och priskompensation? Genomslag av importpriser? FRÅGA 4 c: Redogör kort för devalveringscykeln. Förloppet visas i diagram 1: Devalvering återhämtning uppgång överhettning stagnation kostnadskris tills vi börjar på ny runda. Den viktigaste slutsatsen i artikeln är att devalveringscykeln har bidragit till att skymma sikten för de underliggande problemen i den svenska ekonomin. FRÅGA 5 a: Handelsomfördelning: När import från ett mera effektivt producerande land flyttas över till ett mindre effektivt producerande land på grund av unionen. Länderna i unionen producerar varan ineffektivt. Mindre effektiv resursallokering - sänkning av välfärden. Handelsalstring: När länderna i tullunionen producerar varan mer effektivt. - Välfärdsökning. Nettoeffekten beror på styrkan av dessa två effekter. FRÅGA 5 b: Det optimala valutaområdet (EMU). Kriterier: Länderna likartade och drabbas av symmetriska störningar Stor politisk integration Den nominella löne- och prisrörligheten är hög. Handeln mellan länderna är stor och produktionsfaktorerna lättrörliga FRÅGA 5 c: Maastrichtfördraget: (Politiskt dokument) Budgetunderskott max 3 procent av BNP Statskuld max 60 procent av BNP Inflation; 3 länder med lägst inflation, får max överstiga med 1,5 procent Långa räntan; 3 länder med lägsta räntan, får max överstiga med 2 procent FRÅGA 5 d: En ekonomisk störning som drabbar olika länder olika, dvs chocker som endast drabbar delar av EMU-länderna. SVAR: TENTAMEN : EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI/A FRÅGA 1 a: Utan handel kan respektive land endast konsumera så mycket som de själv producerar. Med ömsesidig specialisering och byte (handel) kan båda länderna konsumera mer än vad respektive land själv producerar. Eftersom båda vid handel har möjlighet att konsumera mer de producerar, än då länderna ej bedriver handel, tjänar båda länderna på handelsutbytet. I välfärdstermer skall de individer som förlorar kompenseras av de som individer vinner så att någon inte anser sig fått det sämre innan handel inleddes. Detta kan visas i diagram eller med ett exempel. Detta visas i figur. Kom ihåg! Konstanta alternativkostnader. FRÅGA 1 b: Anpassningen illustreras med hjälp av produktionsmöjlighetskurvor och relativprislinjer för respektive land. Följande skall framgå och redovisas: Produktionskurvan visar avtagande avkastning (utåtbuktande). Internationella skillnader i relativ tillgång på produktionsfaktorer bestämmer komparativa fördelar, genom att produktionsmöjlighetskurvorna i olika länder blir olika. Olika relativprislinjer.. Den vara, vars produktion intensivt använder ett lands knappa faktor tenderar i isolering att vara relativt dyr. Prislinjen för den vara som använder den knappa faktorn mest intensivt ligger innanför prislinjen på den vara som använder relativt mer den rikligt förekommande faktorn. Anpassningen illustreras med hjälp av produktionsmöjlighetskurvor och relativprislinjer för respektive land. Följande skall framgå och redovisas:

19 (1) Internationella skillnader i relativ tillgång på produktionsfaktorer bestämmer komparativa fördelar, genom att produktionsmöjlighetskurvorna i olika länder blir olika. (2) Den vara, vars produktion intensivt använder ett lands knappa faktor tenderar i isolering att vara relativt dyr. Visas i hur faktorpriserna förändras när allokeringen av de två varorna ändras via att handel påbörjas. (3) Ett land kommer att exportera den vara, vars produktion är intensiv i användningen av den produktionsfaktor som landet har relativt gott om, och importera den vara, vars produktion är intensivt i användning av landets knappa faktor. Förutsättningar Ricardo och H-O: Inga handelshinder, inga transportkostnader, dvs endast produktionskostnader medräknas. Ren konkurrens (varu- och faktormarknaden), dvs produktionsfaktorerna används effektivt. Tillgången på produktionsfaktorer given i båda länderna. Rörliga inom varje land, orörliga mellan länderna. I Ricardo endast en rörlig produktionsfaktor. I H-O två rörliga produktionsfaktorer. Olika produktionsteknik för olika varor. I Ricardo olika för båda länderna men i H-O är den samma i bägge länderna, dvs samma kunskap i olika länder. FRÅGA 2: Tekniskt framsteg: Större produktmängd med konstanta faktorinsatser eller samma produktmängd med mindre faktorinsatser. (TFP), dvs total faktorproduktivitet. Klassificering sker efter den verkan de tekniska framstegen har på produktionsfaktorernas marginalproduktiviteter MP (Hicks). a) Arbetsbesparande: MP kapital ökar mer än MP arbetskraft. b) Produktionen mer kapitalintensiv, dvs relativa användningen av K ökar. Detta visas i diagram. FRÅGA 3: Diagram skall visas. Valuta: US Dollar. Växelkurs: kr/dollar sätts på den vertikala axeln. Mängden dollar sätts på den horisontella axeln. FRÅGA 3b: Utbudet på dollar ökar. Skift av utbudskurvan åt höger. Orsak: USA måste utbjuda dollar för att köpa utländsk valuta Importen ökar på grund av substitutionseffekten av att USAs varor blivit dyrare. Efterfrågan på dollar minskar. Skift av efterfrågekurvan till vänster. Orsak: USA erhåller mindre antal dollar (exportintäkter minskar). Depreciering av dollar, appreciering av kr. (sker här i två steg ). FRÅGA 3 c: Efterfrågan på dollar ökar. Skift av efterfrågekurvan till höger. Monetarism: begränsa penningmängden för att undvika inflation. När inflödet av kapital ökar neutraliseras detta av FED genom en åtstramning av penningmängden. Utbudskurvan åt vänster. De USA beroende räntorna går upp. Ränteökningen ökar ånyo efterfrågan på dollar osv. Appreciering av dollar, depreciering av kr. Denna politik tillämpades i USA åren /85. FRÅGA 4 a: Elasticitetsansatsen. Inga kapitalrörelser, dvs ren bytesbalansteori. Kan T-of-T försämring kompenseras via kvantitetsanpassning i bytesbalansen? Marshall-Lerner-villkoret: Summan av efterfrågeelasticiteterna för importen (vår import + vår export) skall vara större än ett för att en devalvering skall få en positiv effekt på ett lands bytesbalans. (OBS! ökad export innebär ökad import). Devalvering: (1) Importpriser ökar. Hur mycket minskar importen? Beror på importelasticieteten. (2) Exportpriser faller i utländsk valuta. Ökar svensk export? Importefterfrågan utomlands (elasticiteten) för svenska varor avgör om en prissänkning ger en stor eller liten ökning av exportvärdet. OBS ingen prissänkning om endast en liten ökning av exportvärdet förväntas.

20 Beror på typen av varor. Tidsperiod. FRÅGA 4 b: Teorin bygger på ledig kapacitet, dvs konstanta priser och ursprunglig extern balans. Teorin betonar permanent förbättring. Följande måste beaktas: Ledig kapacitet? Löne- och priskompensation? Genomslag av importpriser? FRÅGA 4 c: Redogör kort för devalveringscykeln. Förloppet visas i diagram 1: Devalvering återhämtning uppgång överhettning stagnation kostnadskris tills vi börjar på ny runda. Den viktigaste slutsatsen i artikeln är att devalveringscykeln har bidragit till att skymma sikten för de underliggande problemen i den svenska ekonomin. FRÅGA 5 a: Det optimala valutaområdet (EMU). Kriterier: Länderna likartade och drabbas av symmetriska störningar Stor politisk integration Den nominella löne- och prisrörligheten är hög. Handeln mellan länderna är stor och produktionsfaktorerna lättrörliga FRÅGA 5 b: En ekonomisk störning som drabbar olika länder olika, dvs chocker som endast drabbar delar av EMU-länderna. FRÅGA 5 c: Vinster - kostnader av EMU Vinster (Effektivitetsargumentet): Eliminerar risk och osäkerhet vid handel och investeringar inom unionen. Reducerar transaktionskostnader. Reducerar informationskostnader (Ökad pristransparens). Mindre växelkursvolatilitet (mindre valutareserver). Kostnader (Stabiliseringspolitiska effekter) Minskar handlingsfriheten i den ekonomiska politiken. Tvingar fram en lägre inflation i Sverige. Omöjligt att göra avvägning mellan inflation och arbetslöshet, dvs likartade inflationspreferenser måste finnas mellan länderna EU-ländernas ekonomier bör vara i fas med varandra, d.v.s. konjunkturväxlingarna infaller ungefär samtidigt. Gemensam stabiliseringspolitik. Förlust av växelkursinstrumentet i den ekonomiska politiken (devalvering/revalvering omöjliggörs). Ingen penningpolitisk självständighet (räntenivån). Problem vid asymmetriska chocker, d.v.s. chocker som endast drabbar delar av EU.

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Övningar i Handelsteori

Övningar i Handelsteori Övningar i Handelsteori 1. Figuren nedan visar marknaden för en viss vara i Land A och Land B. a) Antag att de båda länderna börjar handla med varandra. Härled exportutbud och importefterfrågekurvorna.

Läs mer

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori Nationalekonomi Grunder i modern ekonomisk teori Tomas Guvå Vad är nationalekonomi? Oikonomia = Ekonomi (Oikos Nomos = Regler för hushållning) En första definition: Ekonomi = Att på det mest effektiva

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Extra frågor att träna på

Extra frågor att träna på Extra frågor att träna på Multiple choice frågor 1. Vilket av följande påståenden är sant? a) Kapitalägarna i USA förlorar på kapitalflöden från USA till Kina. b) Kapitalägarna i Kina gynnas av kapitalflöden

Läs mer

Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.

Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Mats Persson Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.

Läs mer

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 28/8 2014 Tid: 14:00 19:00 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal,

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur

Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur Nationalekonomi Hushållning med knappa resurser Alternativkostnad Konsumenter maximerar sin nytta Företag vinstmaximerar Förenklade modeller Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur Utrikeshandelsteori

Läs mer

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING Varför handlar länder med varandra? Vad bestämmer handelsstrukturen? Vilka effekter får handel på produktion och priser i ett land? Vilka effekter får handel på välfärden

Läs mer

Skriftlig tentamen 21IE1B Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen. 60 poäng

Skriftlig tentamen 21IE1B Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen. 60 poäng Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 4/6 2015 Tid: 14:00 19:00 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal, rutat

Läs mer

Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen. 60 poäng

Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen. 60 poäng Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 30/8 2013 Tid: 09:00 14:00 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal,

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG SEMINARIEUPPGIFTER NE2010/2400 Övningsuppgifter utarbetade av Lars Calmfors / John Hassler STOCKHOLMS UNIVERSITET sid

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) 2011-08-23 Ansvarig lärare: Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 16 För betyget G

Läs mer

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 22/11 2013 Tid: 9:00 14:00

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 22/11 2013 Tid: 9:00 14:00 Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 22/11 2013 Tid: 9:00 14:00 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal,

Läs mer

Tentamen i Nationalekonomi

Tentamen i Nationalekonomi Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Nationalekonomi och Statistik Tentamen i Nationalekonomi Kurs: Globalisering och utveckling 4,5 hp, kurskod NEGA01 Datum: 1 juni 2012 Kursansvarig lärare: Joakim

Läs mer

Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen. 60 poäng

Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen. 60 poäng Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 3/6 2014 Tid: 09:00 14:00 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal, rutat

Läs mer

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 16 januari 2010 kl 9-14.

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 16 januari 2010 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Mats Persson Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 16 januari 2010 kl 9-14. Tentamen består

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten Y = C + I + G (1) Y är (aggregerad) produktion av varor och tjänster och beror på mängden tillgängliga

Läs mer

1. BNP, sysselsättning, arbetskraft, arbetslöshet, inflation - centrala begrepp i makroekonomin (kap. 2)

1. BNP, sysselsättning, arbetskraft, arbetslöshet, inflation - centrala begrepp i makroekonomin (kap. 2) Stockholms universitet Nationalekonomiska institutionen VT09 Grundkurs i nationalekonomi Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Gruppövningar Gruppövning 1 1. BNP, sysselsättning, arbetskraft,

Läs mer

Skriftlig tentamen 21IE1B Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen. 60 poäng

Skriftlig tentamen 21IE1B Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen. 60 poäng Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 21IE1B Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen 7, högskolepoäng Tentamensdatum: 31/ 2016 Tid: 14:00 19:00 Hjälpmedel:

Läs mer

Utbudsfunktionen på kort (SAS) och medelfristig sikt (MAS)

Utbudsfunktionen på kort (SAS) och medelfristig sikt (MAS) Från kort till medelfristig sikt den aggregerade utbuds- och efterfrågemodellen Kapitel 17 Utbudsfunktionen på kort (SAS) och medelfristig sikt (MAS) Tre tidshorisonter i makroanalys Kort sikt Medelfristig

Läs mer

Samhällsekonomi 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Namn: Personnummer: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Allmänna anvisningar:

Samhällsekonomi 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Namn: Personnummer: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Allmänna anvisningar: Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH2A 7, högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 6/11 201 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Miniräknare,

Läs mer

Del 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ.

Del 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ. Kurs: MS 3280 Nationalekonomi för Aktuarier Tisdagen den 14 december 2004. Tentamen Examinator: Lars Johansson Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan. Förklara begrepp och

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Kursexaminator Sammanfattning Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

1 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Harry Flam Tentamen i Nationalekonomi I EC1211 Makroteori med tillämpningar 15 hp Lördagen den 15 januari 2011 kl 9-14. -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Övningsfrågor 3. a) Hur påverkas multiplikatorn och utgiftsfunktionen i en öppen ekonomi jämfört med en sluten ekonomi

Övningsfrågor 3. a) Hur påverkas multiplikatorn och utgiftsfunktionen i en öppen ekonomi jämfört med en sluten ekonomi Övningsfrågor 3 1. Den öppna ekonomin a) Hur påverkas multiplikatorn och utgiftsfunktionen i en öppen ekonomi jämfört med en sluten ekonomi Svar: Då vi har en öppen ekonomi så kommer en inkomstökning resultera

Läs mer

Campus Sundsvall. F alt. F(x) E D C B. 70% 35p. 80% 40p

Campus Sundsvall. F alt. F(x) E D C B. 70% 35p. 80% 40p Campus Sundsvall EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI 7,5 hp EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI 7,5 HP Skriftlig tentamen 2011-01-13 kl. (fem timmar) Tentamen består av sammanlagt 9 uppgifter om sammanlagt

Läs mer

5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden.

5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden. Följande nationalräkenskapsdata gäller för uppgift 1-4 Privat konsumtion = 1100 Privat bruttoinvestering = 350 Offentlig sektors köp (G) = 450 Export av varor och tjänster = 1000 Import av varor och tjänster

Läs mer

Lösningsförslag tentamen 31 maj Flervalsfrågorna 10 st 10. D 2. D 3. A 4. B 5. D 6. D 7. B 8. D 9. A

Lösningsförslag tentamen 31 maj Flervalsfrågorna 10 st 10. D 2. D 3. A 4. B 5. D 6. D 7. B 8. D 9. A Lösningsförslag tentamen 31 maj 2011 Flervalsfrågorna 10 st 1. D 2. D 3. A 4. B 5. D 6. D 7. B 8. D 9. A 10. D Essäfrågor Fråga 1 a) Hur mycket kommer att konsumeras av varan i landet? Läs av efterfrågan

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum 2013-03-27 Material Kursexaminator Tentamen Olle Hage Betygsgränser G = 30-39,5; VG = 40-50 Tentamenspoäng

Läs mer

Institutionen för Samhällsvetenskap / SHV

Institutionen för Samhällsvetenskap / SHV Institutionen för Samhällsvetenskap / SHV Internationell Ekononomi, 7,5hp: Skriftlig omtentamen 2010 01 08 Tentamen består av sammanlagt 7 uppgifter om sammanlagt 50 poäng. För att tentamen skall godkännas,

Läs mer

TENTAMEN. Karlstad Business School Handelshögskolan vid Karlstads universitet. Globalisering och utveckling 4,5 hp NEGAOI. Datum: Tid: Lärare:

TENTAMEN. Karlstad Business School Handelshögskolan vid Karlstads universitet. Globalisering och utveckling 4,5 hp NEGAOI. Datum: Tid: Lärare: Karlstad Business School Handelshögskolan vid Karlstads universitet TENTAMEN NEGAOI Globalisering och utveckling 4,5 hp Datum: Tid: Lärare: Fredagen den 1 juni 2012 14-17 Lars Bohlin Totalt antal poäng

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen

Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen Makroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 11/12 2015 Tid: 14:00 19:00 Hjälpmedel: Miniräknare,

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

TENTAMEN l A/INTERNATIONELL MAKROEKONOMI. TORSDAGEN DEN 31 maj Sätt ut skrivningsnummer, ej namn eller födelsenummer, på samtliga inlämnade ark.

TENTAMEN l A/INTERNATIONELL MAKROEKONOMI. TORSDAGEN DEN 31 maj Sätt ut skrivningsnummer, ej namn eller födelsenummer, på samtliga inlämnade ark. UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN.NR.... Lämnat kl.... TENTAMEN l A/INTERNATIONELL MAKROEKONOMI TORSDAGEN DEN 31 maj 2012 Skrivtid: Hjälpmedel: 3 timmar Miniräknare ANVISNINGAR

Läs mer

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q Föreläsningsnoteringar 2009 03 7 Bengt Assarsson Real BN identitet Y CI G X Q Y BN i reala termer C hushållens konsumtionsutgifter i reala termer I investeringar i reala termer G offentliga utgifter i

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt Viktor Mejman Kristin Ekblad Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

c) Antag att man i stället för prisreglering ger en subvention per producerad enhet av X. Hur kommer detta att påverka de båda marknaderna?

c) Antag att man i stället för prisreglering ger en subvention per producerad enhet av X. Hur kommer detta att påverka de båda marknaderna? Fråga 1 (4+3+3 p) Varorna X och Y är substitut till varandra. Priset på X är 40, priset på Y 75. X uppfattas av konsumenterna som sämre, men säljs ändå i omfattande kvantitet, tack vare det låga priset.

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH1A. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH1A. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH1A 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 5/11 2014 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Miniräknare,

Läs mer

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft F7 Faktormarknader 2011-11-21 Faktormarknader Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individen Samhället Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut 2 1 Antaganden Rationalitetsantagandet

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser!

Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser! F UTRKESHANDEL Fördelar med handel orsaker Vad förklarar handelsstruktur Välfärdseffekter Effekter av handelsbegränsningar Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser!

Läs mer

Internationell Handel

Internationell Handel Internationell handel: OSS: kap. 19; [KW: kap. 17]. Internationell Handel Sammanfattning Detta kapitel använder teorierna om fördelar med specialisering och handel som först introducerades i början av

Läs mer

Dugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009

Dugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009 Dugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009 6 maj 2009 Inga hjälpmedel är tillåtna Svara på samtliga frågor Rätt svar ger 1 poäng och fel svar ger 0 poäng Poängen kan tas med till tentor denna

Läs mer

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågan Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågad = vad man önskar att köpa på en marknad under rådande förhållanden

Läs mer

Campus Sundsvall E D C B. 80% 40p. 70% 35p

Campus Sundsvall E D C B. 80% 40p. 70% 35p Campus Sundsvall EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI 7,5 hp Skriftlig tentamen 2011-02-24 kl. (fem timmar) Tentamen består av sammanlagt 8 uppgifter om sammanlagt 50 poäng. För att tentamen skall godkännas,

Läs mer

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT 21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0012N Tillämpad Makroekonomi Datum LP4 13-14 Material Tentamen Kursexaminator Betygsgränser G 30; VG 40 Tentamenspoäng 40 Övrig kommentar Luleå

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik i) Samband mellan inflation och arbetslöshet

Läs mer

Gör vi motsvarande övning men fokuserar på relativa arbetskraftskostnader istället för relativ KPI framträder i grunden samma mönster.

Gör vi motsvarande övning men fokuserar på relativa arbetskraftskostnader istället för relativ KPI framträder i grunden samma mönster. Avtalsrörelsen avgörande för konkurrenskraften! Ett vanligt argument som framförs i debatten kring avtalsförhandlingarna är att det egentligen inte spelar någon större roll för industrins konkurrenskraft

Läs mer

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, lördagen den 14 augusti 2010 kl.

Läs mer

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består

Läs mer

Välfärdseffekter av handel och handelspolitik

Välfärdseffekter av handel och handelspolitik Välfärdseffekter av handel och handelspolitik Handelspolitik ofta åtgärder riktade mot importen T ex tullar och importkvoteringar Påverkar även produktion, sysselsättning, konsumtion och inkomster Effekterna

Läs mer

F7 Produktionsfaktorer. 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se

F7 Produktionsfaktorer. 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se F7 Produktionsfaktorer 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se F7 Produktionsfaktorer Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individ Samhälle Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-09-14 Emma Rosklint Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan

Läs mer

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten, Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: 2012-12-05. Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet.

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET Nationalekonomi UTRIKESHANDEL. Jan Lindvall

LINKÖPINGS UNIVERSITET Nationalekonomi UTRIKESHANDEL. Jan Lindvall 1 LINKÖINGS UNIVERSITET Nationalekonomi UTRIKESHANDEL Jan Lindvall 2 Sverige brukar i vissa sammanhang kallas för en liten, öppen ekonomi". Med detta uttryck menar man att Sverige dels är förhållandevis

Läs mer

Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.

Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. Lördagen den 12 mars 2005 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell Ekonomi. Lektion 4 Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Stabiliseringspolitik: synen på behov och möjligheter under de senaste 100 åren

Stabiliseringspolitik: synen på behov och möjligheter under de senaste 100 åren Stabiliseringspolitik: synen på behov och möjligheter under de senaste 100 åren Syfte: Dämpa/neutralisera obalanser på makronivå Konjunktursvängningar Chocker Före Keynes Ingen stabiliseringspolitik Guldmyntfoten:

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004

Läs mer

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter 1. Vad räknas inte till privata investeringar? A) Nyproduktion av bostäder B) En ökning av lager C) Nyproducerade fabriker D) Företags inköp av begagnade maskiner 2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde?

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Makroekonomi, 730G43, 10hp

Makroekonomi, 730G43, 10hp LINKÖPINGS UNIVERSITET IEI Civilekonomprogrammet, T2 Birgit Hagberg, Bo Sjö, Mikael Wendschlag Vt11 Kursinformation Makroekonomi, 730G43, 10hp Makroekonomisk teori analyserar samhällens ekonomi ur ett

Läs mer

Hej, problemet kanske beror på om det är produktivitet (MPL) eller åtgångstal som anges i uppgiften. De är varandras motsatser.

Hej, problemet kanske beror på om det är produktivitet (MPL) eller åtgångstal som anges i uppgiften. De är varandras motsatser. Fråga 1. En fråga på övningen till grupplektion 5 (övningar nr2), fråga 2: Har Sverige verkligen fördel i att producera mat i alternativ b. Det går ju åt fler andelar arbetskraft för Sverige än för Finland.

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet l Kurskod: 730071 Provkod: EXA1 Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2012-03-30 Sal TER1, TER2 Tid 14-19 Kurskod 730071 Provkod EXA1 Kursnamn/benämning Makroekonomi

Läs mer

Tentamen förslag till lösningar

Tentamen förslag till lösningar Kurs: MS 3280 Nationalekonomi för Aktuarier Tisdagen den 14 december 2004. Tentamen förslag till lösningar Examinator: Lars Johansson Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan.

Läs mer

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar

Läs mer

TENTAMEN A/MIKROTEORI MED TILLÄMPNINGAR Delkurs 1, 7,5hp VT2011. Examinator: Dr. Petre Badulescu 30 april 2011

TENTAMEN A/MIKROTEORI MED TILLÄMPNINGAR Delkurs 1, 7,5hp VT2011. Examinator: Dr. Petre Badulescu 30 april 2011 1 LINNÉUNIVERSITET KALMAR Nationalekonomi TENTAMEN A/MIKROTEORI MED TILLÄMPNINGAR Delkurs 1, 7,5hp VT2011 Examinator: Dr. Petre Badulescu 30 april 2011 Skrivid: 5 timmar Hjälpmedel: Miniräknare. Programmerbar

Läs mer

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig 7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta

Läs mer

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0

Läs mer

Tentamen i Makroekonomisk analys (NAA117)

Tentamen i Makroekonomisk analys (NAA117) Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Makroekonomisk analys (NAA117) Kurspoäng: 7,5 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2016-05-13, 8.30-12.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,

Läs mer

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 8 Finanskrisen 2008 Repetition Dagordning Finanskrisen 2008 Har vi uppnått vårt mål? En nationalekonom bör vara ödmjuk Sammanfattning av kursen Mikroekonomi Makroekonomi Tips inför tentan Finanskrisen

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR PÅ FLERVALLSFRÅGORNA

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR PÅ FLERVALLSFRÅGORNA STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR PÅ FLERVALLSFRÅGORNA Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, måndagen

Läs mer

Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen. Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007

Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen. Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007 Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007 HÖGA ARBETSKRAFTSKOSTNADER BROMSAR SYSSELSÄTTNINGEN..3 1. ARBETSKRAFTSKOSTNADER UR ETT INTERNATIONELLT

Läs mer

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Inför 2016 års avtalsrörelse en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Industrins Ekonomiska Råd Cecilia Hermansson, KTH/Swedbank Mauro Gozzo, Business Sweden Juhana Vartiainen, Riksdagen, Finland

Läs mer

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Begrepp = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop?

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Begrepp = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Samhällsekonomi = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Ekonomi = Hushållning eller En vetenskap uppfunnen av överklassen för att komma åt frukten av underklassens arbete / August Strindberg?

Läs mer