INSTUDERINGSFRÅGOR med SVAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INSTUDERINGSFRÅGOR med SVAR"

Transkript

1 INSTUDERINGSFRÅGOR med SVAR FRÅGA 1 Denna kurs kan indelas i grundläggande problemområden. Till respektive problemområde finns ett metodiskt angreppssätt (analysteknik). Sammanför respektive problemområde med tillhörande analystekniska angreppssätt som diskuterats i kursen. FRÅGA 2 Ett resultat av den neoklassiska (Heckscher-Ohlin modellen) handelsteorin är, att den vara, vars produktion intensivt använder ett lands knappa faktor tenderar i isolering att vara relativt dyr. Din uppgift är nu att visa detta resultat. Du utgår från en ekonomi som producerar 2 varor med hjälp av 2 produktionsfaktorer. FRÅGA 3 Antag att siffrorna i tabellen nedan anger produktionen per arbetad timma för respektive vara i respektive land. (Jmf här definitionen med föreläsningsexemplet) Vin Kanoner Total faktortillgång Tyskland timmar Frankrike timmar (a) Tolka tabellen i alternativkostnadstermer. Ange vilket land som har absolut respektive komparativ fördel i vilken vara. Vem kommer att exportera respektive vara? (b) Rita en produktionsmöjlighetskurva för respektive land. (c) Visa att specialisering gynnar det ena eller bägge länderna. Illustrera grafiskt. (d) En produktivitetsökning i Frankrike, vilket innebär att Frankrike nu tillverkar 3 kanoner per arbetad timma. Ange nu vilket land som har komparativ fördel i respektive vara. FRÅGA 4 Då vi går in på ämnesområdet teknisk utveckling och strukturomvandling brukar man tala om teknikfaktorn (kallas även för totalproduktiviteten, TFP) Vad menas med teknikfaktorn och vad innehåller denna storhet?

2 FRÅGA 5 (a) Hur definieras tekniskt framsteg? (b) Klassificering av tekniska framsteg sker efter den verkan de har på produktionsfaktorernas marginalproduktiviteter (MP). Klassificera nedan tekniska framsteg och ange effekten på marginalproduktiviteten med avseende på K och L. FRÅGA 6 I denna fråga skall vi behandla s k årgångsmodeller (Salterkurvor). (a) Ange vilka storheter vi jämför i denna typ av modeller. (b) Rita en Salterkurva i ett diagram. Sätt ut benämningarna på axlarna. Vad anger Salterkurvan? (c) Åskådliggör effekterna av en ökning i arbetsproduktiviteten. (d) Åskådliggör en lönekostnadsökning. Ange konsekvenserna med utgångspunkt från diagrammet. (e) Hur har situationen förändrats i svensk industri mellan Åskådliggör svaret med hjälp av ett Salterdiagram. Svara utförligt! FRÅGA 7 Ett ofta använt mått på internationell konkurrenskraft är relativa arbetskraftskostnaden (RULC). Definiera detta begrepp och beskriv hur det utvecklats sedan talets början i Sverige samt ange vilka komponenter som spelat störst roll. Illustrerar i diagram! FRÅGA 8 Förutsättningarna för att bedriva ekonomisk politik har drastiskt ändrats under den sista 10-års perioden. Avreglering av kredit- och valutamarknader mellan olika länder har kraftigt påverkat effektiviteten i finans- respektive penningpolitiken. Växelkursen är sedan den 19 november 1992 fritt rörlig. Traditionellt har finanspolitiken använts för att stabilisera ekonomin. I dagens debatt diskuteras möjligheterna av att öka sysselsättningen med en expansiv ekonomisk politik riktad mot den inhemska efterfrågan.

3 (a) Är det möjligt att med en fritt rörlig växelkurs att öka inhemsk efterfrågan med finanspolitik? Visa och förklara med hjälp av lämplig modell. (b) Med penningpolitik? Visa och förklara. Redovisa din slutsatser. FRÅGA 9 I den svenska debatten ställs krav på tillväxt och strukturell omvandling. Målet är en strukturellt balanserad utveckling (konkurrenskraft ur samhällsekonomisk synvinkel) på lång sikt. I kursen har begreppet strukturell balanserad utveckling preciserats, gällande en liten öppen ekonomi som den svenska. (a) Hur definieras detta begrepp? Förklara och illustrera grafiskt problemställningen i den för ändamålet lämplig modell. (b) Vilken roll spelar de inhemska respektive utländska importefterfrågeelasticiteterna för storleken på en devalverings effekt på bytesbalansen? (c) Redogör för huvuddragen bakom devalveringsstrategin (1982) och på vilket sätt denna strategi har lyckats/misslyckats. (Utgå i ditt svar från vad som utgör en i ekonomiska termer "lyckad devalvering") (d) På vilket sätt kan devalveringens effekter på den svenska industristrukturen (industrisektorer) lämpligen analyseras? Illustrera och förklara. FRÅGA 10 I denna sista fråga skall vi analysera den Europeiska Monetära Unionen (EMU). (a) Ett antal kriterier har utvecklats för att en valutaunion (ex. EMU) skall utgöra ett lämpligt eller optimalt arrangemang. Ange dessa kriterier! (b) Ange argument för och emot skapandet av en monetär union (vinster och kostnader) i Europa med gemensam valuta (EMU). >> Nu tre gamla skrivningar:

4 TENTAMEN Kurs: Ek politik i en öppen ekonomi/a, 5 poäng Examinator: Ronny Norén ( ) Skrivningen består av sammanlagt 5 huvudgrupper av frågor med delfrågor i varje hu-vudgrupp. Skrivningen kan ge maximalt 30 poäng. Gränsen för godkänt är 16 poäng och för väl godkänt 24 poäng. Vid rättning fästes vikt vid disposition, problemformulering och genomförande av resonemang samt vid klarhet och systematik i framställningen. Var noga med genomläsningen av frågorna innan Du svarar. Grafisk och/eller matematisk framställning skall åtföljas av förklarande text. Skriv läsligt och kontrollera att Du fått alla blad. LYCKA TILL! FRÅGA 1 7 poäng (a) Utlandsberoendet medför både intäkter och kostnader för den enskilda ekonomin. Vad kan sägas vara intäkterna och vad kan sägas vara kostnaderna? (b) I Ricardo modellen för utrikeshandel redovisas 4 grundläggande antaganden. Ange dessa antaganden samt beskriv deras innebörd. FRÅGA 2 6 poäng Förutsättningarna för att bedriva ekonomisk politik har drastiskt ändrats under den sista 10-års perioden. Avreglering av kredit- och valutamarknader mellan olika länder har kraftigt påverkat effektiviteten i finans- respektive penningpolitiken. Växelkursen är sedan den 19 november 1992 fritt rörlig. Traditionellt har finanspolitiken använts för att stabilisera ekonomin. I dagens debatt diskuteras möjligheterna av att öka sysselsättningen med en expansiv ekonomisk politk riktad mot den inhemska efterfrågan. (a) Är det möjligt att med en fritt rörlig växelkurs att öka inhemsk efterfrågan med finanspolitik? Visa och förklara med hjälp av lämplig modell. (b) Med penningpolitik? Visa och förklara. Redovisa din slutsatser.

5 FRÅGA 3 4 poäng Ett ofta använt mått på internationell konkurrenskraft är relativa arbetskraftskostnaden (RULC). Definiera detta begrepp och beskriv hur det utvecklats sedan talets början i Sverige samt ange vilka komponenter som spelat störst roll för dess utveckling. Illustrerar i diagram! FRÅGA 4 7 poäng (a) Vilken roll spelar de inhemska respektive utländska importefterfrågeelasticiteterna för storleken på en devalverings effekt på bytesbalansen? (b) För att få den önskvärda effekten på bytesbalansen av en devalvering måste man ta hänsyn till den ekonomiska situationen före som efter devalveringen. Ange kortfattat vad som måste beaktas. (c) Ulf Jakobsson sammanfattar i den svenska devalveringscykeln de återkommande problemen för 70- och 80-talets devalveringspolitik i Sverige. Redogör för dessa problem. Vad är Ulf Jakobssons slutsats? FRÅGA 5 6 poäng I denna sista fråga skall vi studera EU och EMU. (a) När vi talar om Europeisk integration nämns ofta två begrepp: Handelsomfördelning och handelsalstring. Förklara dessa båda begrepp. (b) Ett antal kriterier har utvecklats för att en valutaunion (ex. EMU) skall utgöra ett lämpligt eller optimalt arrangemang. Ange dessa kriterier! (c) Ett viktigt dokument gällande den Europeiska valutaunionen är Maastrichtfördraget. Detta är ett politiskt dokument och består av ett antal restriktioner för de länder vilka ingår i valutaunionen. Ange dessa restriktioner. (d) Vad menas med en asymmetrisk chock? Detta var skrivningens sista fråga. Om Du använder lösblad, skriv namn och personnummer på dessa. Omslaget till skrivningen måste inlämnas.

6 TENTAMEN Kurs: Ek politik i en öppen ekonomi/a, 5 poäng Examinator: Ronny Norén ( ) Skrivningen består av sammanlagt 5 huvudgrupper av frågor med delfrågor i varje hu-vudgrupp. Skrivningen kan ge maximalt 30 poäng. Gränsen för godkänt är 16 poäng och för väl godkänt 24 poäng. Vid rättning fästes vikt vid disposition, problemformulering och genomförande av resonemang samt vid klarhet och systematik i framställningen. Var noga med genomläsningen av frågorna innan Du svarar. Grafisk och/eller matematisk framställning skall åtföljas av förklarande text. Skriv läsligt och kontrollera att Du fått alla blad. LYCKA TILL! Tentamen omfattar 3 sidor. Hjälpmedel: miniräknare FRÅGA 1 8 poäng (a) Utrikeshandelsteorin (Ricardo) innebar en revolution inom det ekonomiska tänkandet. Framläggandet av utrikeshandelsteorin var den främsta orsaken till vetetullarnas avskaffande i England. En av teorins viktigaste slutsats var vem som tjänade på handel. Således, om två länder bedriver handel (perfekt konkurrens förutsätts), vem är det då som kan tjäna på denna handel? Svara på frågan och illustrera ditt svar i diagram. (b) Ett resultat av den neoklassiska (Heckscher-Ohlin modellen) handelsteorin är, att den vara, vars produktion intensivt använder ett lands knappa faktor tenderar i isolering att vara relativt dyr. Din uppgift är nu att visa detta resultat. Du utgår från en ekonomi som producerar 2 varor med hjälp av 2 produktionsfaktorer. Du kan svara på frågan (b), antingen visa ett exempel på HO-ansatsen eller rita en figur. Om Du väljer figur, förklara noga vad som händer i figuren då länderna börjar bedriva handel med varandra och hur man kan se resultatet av frågeställningen ovan. OBS! Glöm inte att redogöra för de viktigaste förutsättningarna i modellerna (Ricardo respektive Heckscher-Ohlin). FRÅGA 2 4 poäng Definiera allmänt begreppet "tekniskt framsteg" och klassificera ett arbetsbesparande tekniskt framsteg. Du skall här förklara: (a) Dess verkningar på produktionsfaktorernas marginalprodukter av det tekniska framsteget.

7 (b) Hur faktoranvändningen förändras vid givna varu- och faktorpriser. Illustrera i diagram! FRÅGA 3 5 poäng Växelkursen bestäms av efterfrågan och utbudet av valuta (vid rörliga växelkurser). Växelkursen definieras (kr/dollar). Den valuta som skall analyseras är USA dollar. Förklara, och illustrera ditt svar i ett lämpligt diagram (ett diagram för varje delfråga). Vilka verkningar uppkommer på valutamarknaden av: (a) En höjning av priser och kostnader i USA vid oförändrad nationalinkomst. (b) En räntehöjning i USA relativt omvärlden. USAs riksbank (FED) följer den amerikanske ekonomen Milton Friedmans rekommendationer (inflationsbekämpning) vad avser den ekonomiska politikens utformning, dvs att penningmängden skall begränsas. FRÅGA 4 6 poäng (a) Förklara vilken roll de inhemska respektive utländska importefterfrågeelasticiteterna (vår importefterfrågeelasticitet respektive vår exportefterfrågeelasticitet) för storleken på en devalveringseffekt på bytesbalansen? (b) För att få den önskvärda effekten på bytesbalansen av en devalvering måste man ta hänsyn till den ekonomiska situationen före som efter devalveringen. Ange kortfattat vad som måste beaktas. (c) Ulf Jakobsson sammanfattar i den svenska devalveringscykeln de återkommande problemen för 70- och 80-talets devalveringspolitik i Sverige. Redogör kortfattat för dessa problem. Vad är Ulf Jakobssons slutsats? FRÅGA 5 7 poäng I denna sista fråga skall vi studera EMU. (a) Ett antal kriterier har utvecklats för att en valutaunion (ex. EMU) skall utgöra ett lämpligt eller optimalt arrangemang. Ange dessa kriterier! (b) Vad menas med asymmetrisk chock?

8 (c) Vilka fördelar (s.k vinster) kan uppnås av detta ett medlemskap i EMU, samt vilka begränsningar (s.k kostnader) innebär en anslutning till EMU för Sveriges handlingsutrymme i stabiliseringspolitiken jämfört med ett utanförskap? Detta var skrivningens sista fråga. Om Du använder lösblad, skriv namn och personnummer på dessa. Omslaget till skrivningen måste inlämnas. TENTAMEN Kurs: Ek politik i en öppen ekonomi/a, 5 poäng Examinator: Ronny Norén ( ) Skrivningen består av sammanlagt 5 huvudgrupper av frågor med delfrågor i varje hu-vudgrupp. Skrivningen kan ge maximalt 30 poäng. Gränsen för godkänt är 16 poäng och för väl godkänt 24 poäng. Vid rättning fästes vikt vid disposition, problemformulering och genomförande av resonemang samt vid klarhet och systematik i framställningen. Var noga med genomläsningen av frågorna innan Du svarar. Grafisk och/eller matematisk framställning skall åtföljas av förklarande text. Skriv läsligt och kontrollera att Du fått alla blad. LYCKA TILL! Tentamen omfattar 3 sidor. Hjälpmedel: miniräknare FRÅGA 1 7 poäng Vi studerar teorin om komparativa fördelar enligt Ricardo med hjälp av följande exempel. Länder A B Total faktortillgång TYSKLAND SVERIGE Tidsåtgång (timmar) för produktionen av 1 enhet av vara A respektive B. (a) Vem har absolut fördel och vem har komparativ fördel i produktionen av varorna? Sedan händer följande: (b) Sverige blir produktivare och behöver endast 4 timmar för att producera vara A. Allt annat är oförändrat. Gör nu en ny beräkning och visa vem som nu har absolut respektive komparativ fördel i produktionen av varorna?

9 (c) Vilket land exporterar respektive vara? (d) Vad händer nu om tidsåtgången för var A i Sverige endast sänkes till 10 timmar? Allt annat är oförändrat. Gör en ny beräkning och visa vem har nu absolut respektive komparativ fördel i produktionen av varorna? (e) Vilket land exporterar nu respektive vara? Motivera ditt svar! FRÅGA 2 6 poäng (d) Ulf Jakobsson sammanfattar i den svenska devalveringscykeln de återkommande problemen för 70- och 80-talets devalveringspolitik i Sverige. Redogör för dessa problem. Vad är Ulf Jakobssons slutsats? (e) I samband med presentationen av Ulf Jakobssons den svenska devalveringscykeln nämns begreppet RULC. Vad står detta begrepp för och vilka komponenter är det uppbyggt av? FRÅGA 3 5 poäng (a) Det finns ingen definition på finanskris eller finansiell kris. Finanskriser brukar analyseras som ett förlopp i två faser. Ange dessa faser samt redogör för tillgångsprisernas utveckling under de båda faserna. (b) Vad var lärdomen rörande växelkurspolitiken av 90-talets ekonomiska kris enligt Fregert & Jonung? FRÅGA 4 6 poäng a) I tillväxtteori talar man ofta om steady-state. Vad avses med detta begrepp? Svara på frågan och illustrera i ett diagram! b) Visa hur en uppgång i de faktiska investeringarna (investeringskvoten) påverkar steady-state tillväxten i Solows tillväxtmodell. Illustrera problemställningen med ett lämpligt diagram. Diskutera i modellens termer och betona kort- respektive långsiktig anpassning. FRÅGA 5 6 poäng I denna sista fråga skall vi analysera den Europeiska Monetära Unionen (EMU) och EU.

10 (a) 1999 fick Robert Mundell riksbankens pris till Alfred Nobels minne. Motiveringen innehöll bland annat hans artikel om kriterierna för vad som skulle känneteckna ett optimalt valutaområde. Din uppgift är att kort redogöra för dessa kriterier. (b) En fråga som har varit mycket uppmärksammad det senaste åren är Östutvidgningen av EU. Här finns både gamla problem inom EU och nya problem som uppkommit när EU nu utvidgats. Försök att ange dessa problem (2 gamla och 2 nya). (c) Då man talar om EMU finns det argument för och emot. Dessa bruka sammanfattas i termerna monetär effektivitet och stabiliseringsförlust. Visa i diagram hur termerna kan användas för att avgöra om anslutning till EMU är gynnsam för oss eller ej. Hur påverkas ditt resultat om exempelvis om EU:s konstitution röstas ned och därav valutaoron på de icke EMU anslutna valutorna inom EU, där vi ingår, ökar? Detta var skrivningens sista fråga. Om Du använder lösblad, skriv kodnummer på dessa. Omslaget till skrivningen måste inlämnas. SVAR PÅ INSTUDERINGSFRÅGORNA FRÅGA 1 Tillväxt - Produktionsfunktion Q = K,L, e t Strukturomvandling - Salterdiagram Konkurrenskraft - RULC FRÅGA 2 Resurstillgång: Faktorproportionsteorin ( Heckscher - Ohlin modellen). Teorin presenteras: Förutsättningar: 1) Inga handelshinder, inga transportkostnader, dvs varupriserna samma i olika länder. 2) Ren konkurrens (varu- och faktormarknaden), dvs produktionsfaktorerna används effektivt. 3) Tillgången på produktionsfaktorer given i båda länderna. Rörliga inom varje land, orörliga mellan länderna. 4) Olika produktionsteknik i olika sektorer (varorna), dvs olika faktorintensiteter för olika varor.

11 5) Olika produktionsteknik för olika varor (4), men samma i bägge länderna, dvs samma kunskap i olika länder. Faktorintensiteter direkt relaterade till faktorpriserna. Anpassningen illustreras med hjälp av produktionsmöjlighetskurvor och relativprislinjer för respektive land. Följande skall framgå och redovisas: (1) Internationella skillnader i relativ tillgång på produktionsfaktorer bestämmer komparativa fördelar, genom att produktionsmöjlighetskurvorna i olika länder blir olika. (2) Den vara, vars produktion intensivt använder ett lands knappa faktor tenderar i isolering att vara relativt dyr. Visas i hur faktorpriserna förändras när allokeringen av de två varorna ändras via att handel påbörjas. (3) Ett land kommer att exportera den vara, vars produktion är intensiv i användningen av den produktionsfaktor som landet har relativt gott om, och importera den vara, vars produktion är intensivt i användning av landets knappa faktor. FRÅGA 3 (a) Tyskland har absolut fördel i båda varorna. Alternativkostnad: Kanoner i termer av vin; vin i termer av kanoner. Vin Kanoner Tyskland 6/4 (1,5) 4/6 (0,67) Frankrike 2/2 (1,0) 2/2 (1,0) Tyskland har komparativ fördel i kanoner (lägst alternativkostnad) Frankrike har komparativ fördel i vin (lägst alternativkostnad) Tyskland exporterar kanoner Frankrike exporterar vin Notera här skillnaden i beräkningsteknik - täljare och nämnare byter plats - jämfört med exemplet i föreläsningskompendiet. Orsak är skillnad i definition av effektiviteten. I föreläsningskompendiet är det tidsåtgång av produktionen för respektive vara. Här är det produktion per arbetade timme för respektive vara. Denna skillnad påverkar också konstruktionen av produktionsmöjlighetskurvan. I föreläsningskompendiet är det den totala faktortillgången dividerat med tidsåtgång av produktionen (timmar) för respektive vara. Här är det den totala faktortillgången multiplicerat med produktion per arbetade timme för respektive vara. (b) Produktionsmöjlighetskurvan. Tyskland (vin) 200, (kanoner) 300. Frankrike (vin) 200, (kanoner) 200.

12 (c) Vinst av handel vin kanoner Tyskland Frankrike (a) Produktivitetsökning i Frankrike. vin kanoner Tyskland 4 6 Frankrike 2 3 Alternativkostnader: vin kanoner Tyskland 6/4 (1,5) 4/6 (0,67) Frankrike 3/2 (1,5) 2/3 (0,67) Alternativkostnaderna lika; ingen handel. FRÅGA 4 Den produktionsökning som ej kan förklaras genom ökad insats av K och L. Restpost i produktionsfunktionen. Teknisk förbättring (kapitalbunden) Överflyttningsvinster/strukturförändringseffekter Ökad utbildning Ökad utnyttjande av stordriftsfördelar Organisatoriska förändringar FRÅGA 5 Tekniskt framsteg: Större produktmängd med konstanta faktorinsatser eller samma produktmängd med mindre faktorinsatser. Klassificering sker efter den verkan de tekniska framstegen har på produktionsfaktorernas marginalproduktiviteter MP (Hicks). Neutralt tekniskt framsteg: Bägge MP ökar i samma proportion. Arbetsbesparande: MP kapital ökar mer än MP arbetskraft. Produktionen mer kapitalintensiv. Kapitalbesparande: MP arbetskraft ökar mer än MP kapital. Produktionen mer arbetsintensiv. FRÅGA 6

13 Årgångsmodeller (Salterkurvor) (a) Analyser av strukturomvandling och industriell förnyelse bygger ofta på jämförelser mellan: Arbetsproduktivitet (Prod.värde/anställd) Arbetskraftskostnad (Kostnad/anställd) på olika aggregeringsnivåer (Industri, bransch) (b) FIGUR Y-axel - Förädlingsvärde per sysselsatt; värdet av produktion - värdet av insatsvaror. Kan också ange produktivitet i proc. av personalkostnad.. X-axel - Sysselsatta (proc.) Tillkommer: Aktuell lönekostnad (ink sociala avgifter) Rangordnar arbetsställen i industri/branschen efter deras arbetsproduktivitet i en stegvis fallande kurva. Kurvan återspeglar: Kapitalintensitet Teknikskillnader/årgångar Förlustgivande enheter är industri/arbetsställen vars arbetsproduktivitet understigen den totala arbetskraftskostnaden per sysselsatt (OBS! förlust innan någon av de fasta kostnaderna för produktionen inkluderats i lönsamhetskalkylen). Kurvan visar hur löneutbetalningsförmågan per sysselsatt sjunker när sysselsättningen utvidgas över grupper av arbetsställen med allt lägre produktivitet. Kan tolkas som en efterfrågekurva för arbetskraft inom branschen. (c) Förändrad produktivitet innebär att fördelningen i figuren förskjuts. Förändring uppåt innebär ökad produktivitet. (d) Lönekostnadsökning (kostnadslinjen förskjuts uppåt) De sista anläggningarna riskerar att slås ut. Åtgärder: Rationaliseringar, ny teknik dvs, staplarnas höjd ökar. (e) En klar förbättring av produktivitetsnivån (staplarnas höjd ökar). Minskad andel av industrin nedläggningshotad. Förnyelse och avveckling. Ökad kapacitetsutnyttjande. FRÅGA 7 Mått på internationell konkurrenskraft: Den relativa arbetskraftskostnaden per producerad enhet, RULC

14 Man tar inte upp andra faktorer vid sidan om pris och kostnader. Relative Unit Labour Cost, RULC = arbetskraftskostnaden per producerad enhet i gemensam valuta, RULC = RULC i Sverige / RULC i våra konkurrentländer. följande komponenter: effektiv växelkurs (växelkurs relativt 11 OECD-länder) relativ produktivitetsutveckling relativ lönekostnadsutveckling Visa FIGUR (finns i föreläsningskompendiet). Utvecklingen i Sverige i korthet: Stora devalveringar skapade kraftigt ökad konkurrenskraft, vilken successivt urholkades under resten av 1980-talet p.g.a. minskad produktivitet och/eller högre lönelyft i Sverige. När den svenska kronan blev flytande 1992 sjönk kronan kraftigt i värde. Följden därav blev lägre RULC och således bättre konkurrenskraft för Sverige. FRÅGA 8 (a) Åtgärd: Expansiv finanspolitik (G ökas, T sänks). Jämvikt r = rint Flytande växelkurs. De statliga utgifterna ökas. Detta leder till (via multiplikatorn) till att Y ökas. Eftersom det är en ökning av utgiftssidan givet tillgången på monetära resurser, ökar den inhemska räntenivån. Den inhemska räntenivån blir högre än den internationella. Detta leder till ett inflöde av kapital, dvs kronor köpes och utländsk valuta säljs. Med flytande växelkurs får vi omedelbart en appreciering. Export faller. Den ursprungliga expansiva finanspolitiken motverkas. Y kommer inte att öka. (b) Åtgärd: Expansiv penningpolitik (M S ökas). Jämvikt r = rint Flytande växelkurs. Riksbanken ökar den inhemska penningmängden, den inhemska räntenivån sänks och blir lägre än den internationella. Detta leder till ett utflöde av kapital, dvs kronor säljes och utländsk valuta köps. Med flytande växelkurs får vi omedelbart en depreciering. Export gynnas. Y ökar, vilket också var avsikten med ökningen i pennigmängden. Slutsats: Penningpolitik: Finanspolitik: Gynnas av rörlig växelkurs Motverkas av rörlig växelkurs Antaganden:

15 Givna priser. Alla varor tradeabels, dvs i utrikeshandel. Fullständigt räntelastiska kapitalrörelser. Inhemsk räntenivå = internationell räntenivå i jämvikt (r = rint), där rint är given, dvs exogen. Vår räntenivå får ej någon effekt på omvärldens räntor. Ovanstående kan visas med hjälp av IS-LM-modellen. FRÅGA 9 (a) Begreppet konkurrenskraft (samhällsekonomin) s k strukturell jämvikt: Balans mellan K och S sektor (givet full sysselsättning) så att bytesbalansjämvikt kan garanteras på lång sikt. Visa produktionsmöjlighetskruva med S och K sektor, samt hur det strukturella bytesbalansunderskottet härleds från ojämvikt i K sektorn. (b) Marshall-Lerner-villkoret: Summan av efterfrågeelasticiteterna för importen (vår import + vår export) skall vara större än ett för att en devalvering skall få en positiv effekt (lyckad devalvering) på ett lands bytesbalans. I 1982 års devalvering tillkommer att den skulle vara strukturpåverkande. (c) Politiken är utförligt redovisad i föreläsningsunderlaget. Dela upp BNP i C, I, X och M. (d) Analysen delas upp i kunskapsintensiv-, arbetsintensiva och kapitalintensiva tillverkningsindustri. Det krav på kontinuerlig förnyelse av produktionsprocessen, vilket är av strategisk betydelse för konkurrenssituationen inom den kunskapsintensiva tillverkningsindustrin, avtar med devalveringarna. En uppbromsning av avvecklingstakten redovisas i detta sammanhang också för den arbetsintensiva tillverkningsindustrin. I den kapitalintensiva tillverkningsindustrin, vilken till övervägande del består av exportinriktade branscher inom svensk basindustri, är kapitalkostnaderna betydande. Strukturrationaliseringar och stordriftsfördelar har föranlett en koncentration av olika verksamheter och därav en tydlig avveckling av antalet företag. En stark vinstuppgång under första halvan av 1980-talet skapade uttrymme för de långsiktiga investerings-beslut som karakteriserar sektorn. Däremot visar skattningsresultatet avseende växel-kursen ingen signifikant inverkan. Devalveringens effekter kan visas med hjälp av ett salterdiagram. FRÅGA 10 (a) Det optimala valutaområdet (EMU). Kriterier: Länderna likartade och drabbas av symmetriska störningar

16 Stor politisk integration Den nominella löne- och prisrörligheten är hög. Handeln mellan länderna är stor och produktionsfaktorerna lättrörliga (b) Vinster: - Eliminerar risk och osäkerhet vid handel och investeringar inom unionen. - Reducerar transaktionskostnader. - Reducerar informationskostnader. - Kräver mindre valutareserver. och Kostnader: Minskar handlingsfriheten i den nationella ekonomiska politiken. Tvingar fram en lägre inflation i Sverige. Omöjligt att göra avvägning mellan infla-tion och arbetslöshet. Nackdelen försvinner om: a) Likartade inflationspreferenser mellan länderna b) EU-ländernas ekonomier i fas med varandra, d.v.s. konjunkturväxlingarna infaller ungefär samtidigt. Gemensam stabiliseringspolitik tillräcklig. Förlust av växelkursinstrumentet i den ekonomiska politiken (devalvering/revalvering omöjliggörs). Problem vid asymmetriska chocker, d.v.s. chocker som endast drabbar delar av EU. SLUT på instuderingsfrågorna. SVAR: TENTAMEN : EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI/A FRÅGA 1a: Utlandsberoendets intäkter och kostnader: Intäkter: Produktion med givna resurser blir större till följd av specialisering (komp. fördelar). Produktionskostnader och priser kan sänkas via stordriftsfördelar. Varuutbudet mer varierat till följd av möjlighet till import. Kostnader: Störningar av olika slag, krav på anpassning. Relativprisstörningar (arbetskraftskostnader varierar inom branscher, olja)) Konkurrensstörningar (nya företag, etc) Konjunkturstörningar Prisnivåstörningar (inflation) FRÅGA 1b: Teorin om komparativa fördelar. Antaganden: Perfekt konkurrens - Vi har effektivitet i ekonomin (optimalitet). Inga transportkostnader - Endast rena produktionskostnader avgörande. Konstanta alternativkostnader - Vi får fullständig specialisering vid handel. Arbetskraft enda produktionsfaktorn Vi får konstanta alternativkostnader (se pkt 3)

17 FRÅGA 2 a: Åtgärd: Expansiv finanspolitik (G ökas, T sänks). Jämvikt r = rint Flytande växelkurs. De statliga utgifterna ökas. Detta leder till (via multiplikatorn) till att Y ökas. Eftersom det är en ökning av utgiftssidan givet tillgången på monetära resurser, ökar den inhemska räntenivån. Den inhemska räntenivån blir högre än den internationella. Detta leder till ett inflöde av kapital, dvs kronor köpes och utländsk valuta säljs. Med flytande växelkurs får vi omedelbart en appreciering. Export faller. Den ursprungliga expansiva finanspolitiken motverkas. Y kommer inte att öka. FRÅGA 2 b: Åtgärd: Expansiv penningpolitik (M S ökas). Jämvikt r = rint Flytande växelkurs. Riksbanken ökar den inhemska penningmängden, den inhemska räntenivån sänks och blir lägre än den internationella. Detta leder till ett utflöde av kapital, dvs kronor säljes och utländsk valuta köps. Med flytande växelkurs får vi omedelbart en depreciering. Export gynnas. Y ökar, vilket också var avsikten med ökningen i pennigmängden. Slutsats: Penningpolitik: Finanspolitik: Gynnas av rörlig växelkurs Motverkas av rörlig växelkurs Antaganden: Givna priser. Alla varor tradeabels, dvs i utrikeshandel. Fullständigt räntelastiska kapitalrörelser. Inhemsk räntenivå = internationell räntenivå i jämvikt (r = rint), där rint är given, dvs exogen. Vår räntenivå får ej någon effekt på omvärldens räntor. Ovanstående har de flesta valt att visa med hjälp av IS-LM-modellen. FRÅGA 3: Relative Unit Labour Cost, RULC = arbetskraftskostnaden per producerad enhet i gemensam valuta, RULC = ULC i Sverige / ULC i våra konkurrentländer. Följande komponenter: effektiv växelkurs (växelkurs relativt 11 OECD-länder) relativ produktivitetsutveckling relativ lönekostnadsutveckling Utvecklingen i Sverige i korthet: Stora devalveringar skapade kraftigt ökad konkurrenskraft, vilken successivt urholkades under resten av 1980-talet p.g.a. minskad produktivitet och/eller högre lönelyft i Sverige. När den svenska kronan blev flytande 1992 sjönk kronan kraftigt i värde. Följden därav blev lägre RULC och således bättre konkurrenskraft för Sverige. Figur skall visas. FRÅGA 4 a: Marshall-Lerner-villkoret: Summan av efterfrågeelasticiteterna för importen (vår import + vår export) skall vara större än ett för att en devalvering skall få en positiv effekt (lyckad devalvering) på ett lands bytesbalans. FRÅGA 4 b: Teorin bygger på ledig kapacitet, dvs konstanta priser och ursprunglig extern balans. Teorin betonar permanent förbättring. Följande måste beaktas: Ledig kapacitet?

18 Löne- och priskompensation? Genomslag av importpriser? FRÅGA 4 c: Redogör kort för devalveringscykeln. Förloppet visas i diagram 1: Devalvering återhämtning uppgång överhettning stagnation kostnadskris tills vi börjar på ny runda. Den viktigaste slutsatsen i artikeln är att devalveringscykeln har bidragit till att skymma sikten för de underliggande problemen i den svenska ekonomin. FRÅGA 5 a: Handelsomfördelning: När import från ett mera effektivt producerande land flyttas över till ett mindre effektivt producerande land på grund av unionen. Länderna i unionen producerar varan ineffektivt. Mindre effektiv resursallokering - sänkning av välfärden. Handelsalstring: När länderna i tullunionen producerar varan mer effektivt. - Välfärdsökning. Nettoeffekten beror på styrkan av dessa två effekter. FRÅGA 5 b: Det optimala valutaområdet (EMU). Kriterier: Länderna likartade och drabbas av symmetriska störningar Stor politisk integration Den nominella löne- och prisrörligheten är hög. Handeln mellan länderna är stor och produktionsfaktorerna lättrörliga FRÅGA 5 c: Maastrichtfördraget: (Politiskt dokument) Budgetunderskott max 3 procent av BNP Statskuld max 60 procent av BNP Inflation; 3 länder med lägst inflation, får max överstiga med 1,5 procent Långa räntan; 3 länder med lägsta räntan, får max överstiga med 2 procent FRÅGA 5 d: En ekonomisk störning som drabbar olika länder olika, dvs chocker som endast drabbar delar av EMU-länderna. SVAR: TENTAMEN : EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI/A FRÅGA 1 a: Utan handel kan respektive land endast konsumera så mycket som de själv producerar. Med ömsesidig specialisering och byte (handel) kan båda länderna konsumera mer än vad respektive land själv producerar. Eftersom båda vid handel har möjlighet att konsumera mer de producerar, än då länderna ej bedriver handel, tjänar båda länderna på handelsutbytet. I välfärdstermer skall de individer som förlorar kompenseras av de som individer vinner så att någon inte anser sig fått det sämre innan handel inleddes. Detta kan visas i diagram eller med ett exempel. Detta visas i figur. Kom ihåg! Konstanta alternativkostnader. FRÅGA 1 b: Anpassningen illustreras med hjälp av produktionsmöjlighetskurvor och relativprislinjer för respektive land. Följande skall framgå och redovisas: Produktionskurvan visar avtagande avkastning (utåtbuktande). Internationella skillnader i relativ tillgång på produktionsfaktorer bestämmer komparativa fördelar, genom att produktionsmöjlighetskurvorna i olika länder blir olika. Olika relativprislinjer.. Den vara, vars produktion intensivt använder ett lands knappa faktor tenderar i isolering att vara relativt dyr. Prislinjen för den vara som använder den knappa faktorn mest intensivt ligger innanför prislinjen på den vara som använder relativt mer den rikligt förekommande faktorn. Anpassningen illustreras med hjälp av produktionsmöjlighetskurvor och relativprislinjer för respektive land. Följande skall framgå och redovisas:

19 (1) Internationella skillnader i relativ tillgång på produktionsfaktorer bestämmer komparativa fördelar, genom att produktionsmöjlighetskurvorna i olika länder blir olika. (2) Den vara, vars produktion intensivt använder ett lands knappa faktor tenderar i isolering att vara relativt dyr. Visas i hur faktorpriserna förändras när allokeringen av de två varorna ändras via att handel påbörjas. (3) Ett land kommer att exportera den vara, vars produktion är intensiv i användningen av den produktionsfaktor som landet har relativt gott om, och importera den vara, vars produktion är intensivt i användning av landets knappa faktor. Förutsättningar Ricardo och H-O: Inga handelshinder, inga transportkostnader, dvs endast produktionskostnader medräknas. Ren konkurrens (varu- och faktormarknaden), dvs produktionsfaktorerna används effektivt. Tillgången på produktionsfaktorer given i båda länderna. Rörliga inom varje land, orörliga mellan länderna. I Ricardo endast en rörlig produktionsfaktor. I H-O två rörliga produktionsfaktorer. Olika produktionsteknik för olika varor. I Ricardo olika för båda länderna men i H-O är den samma i bägge länderna, dvs samma kunskap i olika länder. FRÅGA 2: Tekniskt framsteg: Större produktmängd med konstanta faktorinsatser eller samma produktmängd med mindre faktorinsatser. (TFP), dvs total faktorproduktivitet. Klassificering sker efter den verkan de tekniska framstegen har på produktionsfaktorernas marginalproduktiviteter MP (Hicks). a) Arbetsbesparande: MP kapital ökar mer än MP arbetskraft. b) Produktionen mer kapitalintensiv, dvs relativa användningen av K ökar. Detta visas i diagram. FRÅGA 3: Diagram skall visas. Valuta: US Dollar. Växelkurs: kr/dollar sätts på den vertikala axeln. Mängden dollar sätts på den horisontella axeln. FRÅGA 3b: Utbudet på dollar ökar. Skift av utbudskurvan åt höger. Orsak: USA måste utbjuda dollar för att köpa utländsk valuta Importen ökar på grund av substitutionseffekten av att USAs varor blivit dyrare. Efterfrågan på dollar minskar. Skift av efterfrågekurvan till vänster. Orsak: USA erhåller mindre antal dollar (exportintäkter minskar). Depreciering av dollar, appreciering av kr. (sker här i två steg ). FRÅGA 3 c: Efterfrågan på dollar ökar. Skift av efterfrågekurvan till höger. Monetarism: begränsa penningmängden för att undvika inflation. När inflödet av kapital ökar neutraliseras detta av FED genom en åtstramning av penningmängden. Utbudskurvan åt vänster. De USA beroende räntorna går upp. Ränteökningen ökar ånyo efterfrågan på dollar osv. Appreciering av dollar, depreciering av kr. Denna politik tillämpades i USA åren /85. FRÅGA 4 a: Elasticitetsansatsen. Inga kapitalrörelser, dvs ren bytesbalansteori. Kan T-of-T försämring kompenseras via kvantitetsanpassning i bytesbalansen? Marshall-Lerner-villkoret: Summan av efterfrågeelasticiteterna för importen (vår import + vår export) skall vara större än ett för att en devalvering skall få en positiv effekt på ett lands bytesbalans. (OBS! ökad export innebär ökad import). Devalvering: (1) Importpriser ökar. Hur mycket minskar importen? Beror på importelasticieteten. (2) Exportpriser faller i utländsk valuta. Ökar svensk export? Importefterfrågan utomlands (elasticiteten) för svenska varor avgör om en prissänkning ger en stor eller liten ökning av exportvärdet. OBS ingen prissänkning om endast en liten ökning av exportvärdet förväntas.

20 Beror på typen av varor. Tidsperiod. FRÅGA 4 b: Teorin bygger på ledig kapacitet, dvs konstanta priser och ursprunglig extern balans. Teorin betonar permanent förbättring. Följande måste beaktas: Ledig kapacitet? Löne- och priskompensation? Genomslag av importpriser? FRÅGA 4 c: Redogör kort för devalveringscykeln. Förloppet visas i diagram 1: Devalvering återhämtning uppgång överhettning stagnation kostnadskris tills vi börjar på ny runda. Den viktigaste slutsatsen i artikeln är att devalveringscykeln har bidragit till att skymma sikten för de underliggande problemen i den svenska ekonomin. FRÅGA 5 a: Det optimala valutaområdet (EMU). Kriterier: Länderna likartade och drabbas av symmetriska störningar Stor politisk integration Den nominella löne- och prisrörligheten är hög. Handeln mellan länderna är stor och produktionsfaktorerna lättrörliga FRÅGA 5 b: En ekonomisk störning som drabbar olika länder olika, dvs chocker som endast drabbar delar av EMU-länderna. FRÅGA 5 c: Vinster - kostnader av EMU Vinster (Effektivitetsargumentet): Eliminerar risk och osäkerhet vid handel och investeringar inom unionen. Reducerar transaktionskostnader. Reducerar informationskostnader (Ökad pristransparens). Mindre växelkursvolatilitet (mindre valutareserver). Kostnader (Stabiliseringspolitiska effekter) Minskar handlingsfriheten i den ekonomiska politiken. Tvingar fram en lägre inflation i Sverige. Omöjligt att göra avvägning mellan inflation och arbetslöshet, dvs likartade inflationspreferenser måste finnas mellan länderna EU-ländernas ekonomier bör vara i fas med varandra, d.v.s. konjunkturväxlingarna infaller ungefär samtidigt. Gemensam stabiliseringspolitik. Förlust av växelkursinstrumentet i den ekonomiska politiken (devalvering/revalvering omöjliggörs). Ingen penningpolitisk självständighet (räntenivån). Problem vid asymmetriska chocker, d.v.s. chocker som endast drabbar delar av EU.

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 28/8 2014 Tid: 14:00 19:00 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal,

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q Föreläsningsnoteringar 2009 03 7 Bengt Assarsson Real BN identitet Y CI G X Q Y BN i reala termer C hushållens konsumtionsutgifter i reala termer I investeringar i reala termer G offentliga utgifter i

Läs mer

Campus Sundsvall. F alt. F(x) E D C B. 70% 35p. 80% 40p

Campus Sundsvall. F alt. F(x) E D C B. 70% 35p. 80% 40p Campus Sundsvall EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI 7,5 hp EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI 7,5 HP Skriftlig tentamen 2011-01-13 kl. (fem timmar) Tentamen består av sammanlagt 9 uppgifter om sammanlagt

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser!

Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser! F UTRKESHANDEL Fördelar med handel orsaker Vad förklarar handelsstruktur Välfärdseffekter Effekter av handelsbegränsningar Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser!

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell Ekonomi. Lektion 4 Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten, Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: 2012-12-05. Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet.

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik i) Samband mellan inflation och arbetslöshet

Läs mer

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 8 Finanskrisen 2008 Repetition Dagordning Finanskrisen 2008 Har vi uppnått vårt mål? En nationalekonom bör vara ödmjuk Sammanfattning av kursen Mikroekonomi Makroekonomi Tips inför tentan Finanskrisen

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 15 hp 2011-06-01. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi

Tentamen i nationalekonomi, makro A 15 hp 2011-06-01. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi Tentamen i nationalekonomi, makro A 15 hp 2011-06-01 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt Viktor Mejman Kristin Ekblad Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Personbeteckning RÄTT SVAR GER 1 POÄNG, FEL SVAR GER -0,5 POÄNG, OBESVARAD FRÅGA GER 0 POÄNG.

Personbeteckning RÄTT SVAR GER 1 POÄNG, FEL SVAR GER -0,5 POÄNG, OBESVARAD FRÅGA GER 0 POÄNG. Namn Personbeteckning Ifylles av examinator: Uppgift : poäng Svenska handelshögskolan INTRÄDESPROV 16.6.2003 Uppgift 1 (10 poäng) FLERVALSUPPGIFT RINGA IN RÄTT ALTERNATIV RÄTT SVAR GER 1 POÄNG, FEL SVAR

Läs mer

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 1. Kombinera rätt (3 poäng) a) Kombinera med ett streck land och offentlig skuld av BNP. (1 poäng) USA Japan Finland 1 2 3 Offentlig skuld 250 200 % av BNP 1

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Svensk stabiliseringspolitik (Jakobsson, AK) 1950-1970. Oljeprischocken. Vägledande idéer. Devalveringspolitiken. Mått på kostnadsläge

Svensk stabiliseringspolitik (Jakobsson, AK) 1950-1970. Oljeprischocken. Vägledande idéer. Devalveringspolitiken. Mått på kostnadsläge Svensk stabiliseringspolitik (Jakobsson, AK) Början av efterkrigstiden: Arbetslösheten sjönk till en varaktigt låg nivå Reglering av kapitalmarknaden Bretton Woods-systemet (fast växelkurs) 1950-1970 Hög

Läs mer

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Seminarium 3 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

Internationella relationer Nationalekonomi fö1 Om handel, valuta och den globala ekonomin. Sandra Backlund och Johanna Wiss

Internationella relationer Nationalekonomi fö1 Om handel, valuta och den globala ekonomin. Sandra Backlund och Johanna Wiss Internationella relationer Nationalekonomi fö1 Om handel, valuta och den globala ekonomin Sandra Backlund och Johanna Wiss NEK 1 och 2 i) Utrikeshandel och valuta ii) Finansiella kriser iii) Sveriges utveckling

Läs mer

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år): Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Produktion Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Företaget i ekonomisk teori Produktionsresurser FÖRETAGET färdiga produkter (inputs) (produktionsprocesser) (output) Efterfrågan

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

MAKROEKONOMI, 10hp SPREK

MAKROEKONOMI, 10hp SPREK MAKROEKONOMI, 10hp SPREK Kursens struktur är ett resultat av aktiva studenters konstruktiva och övervägande positiva utvärderingar Vi koncentrerar oss på och fördjupar oss i en huvudbok, Blanchard m.fl..

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Seminarium 2 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige Juli/Augusti 2003 Valutawarranter sverige in troduktion Valutamarknaden är en av de mest likvida finansiella marknaderna, där många miljarder omsätts i världens olika valutor varje dag. Marknaden drivs

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi Utbud och efterfrågan 1 Exempeluppgift 1: Elasticiteter När inkomsterna ökade med 7 % ökade efterfrågan på bussresor med

Läs mer

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal)

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) Förra gången Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) I st f LM-kurva (som ändå finns där!) Vad är rätt inflatonsmål? Trögrörliga priser eller inte? Alla priser Bara de trögrörliga Hur ska inflation

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Kapitel 8. Öppna ekonomier

Kapitel 8. Öppna ekonomier Kapitel 8 Öppna ekonomier Hela analysen hittills gäller enbart för autarkier, dvs slutna ekonomier som inte handlar med omvärlden. En riktigt stor och mångfasetterad ekonomi till exempel USA:s kan i många

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen Kriser KRISER Kris normalt och återkommande! Sverige gått igenom flera oljekrisen, fastighetskrisen och finanskrisen 2008 1990-tals krisen Finanskrisen 2008 90-tals krisen 1990-talets början djup kris

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Ränta och växelkurs i och utanför EMU*

Ränta och växelkurs i och utanför EMU* NILS GOTTFRIES Ränta och växelkurs i och utanför EMU* Att ha samma ränta som övriga länder i EMU och samma växelkurs mot länder utanför EMU kan vara problematiskt om utvecklingen i Sverige skiljer sig

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

NATIONAL EKONOMI K O M P E N D I U M

NATIONAL EKONOMI K O M P E N D I U M NATIONAL EKONOMI K O M P E N D I U M Kompendium nationalekonomi Makro Hip2 Vt 2014 Det ekonomiska kretsloppet och multiplikatoreffekten Det har vi talat om tidigare och man bör kunna det nu också. Konjunkturer

Läs mer

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen VT 2009 Astri Muren Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

3. Förklara hur en skattehöjning inte nödvändigtvis kommer att innebära att vi arbetar mindre. Visa!!

3. Förklara hur en skattehöjning inte nödvändigtvis kommer att innebära att vi arbetar mindre. Visa!! Övning 7 den 24 september 2009 Faktormarknaderna Frank kap 14-15 1. Hur kan man förklara den i relation till spridningen i marginalproduktivitet låga lönespridningen på arbetsplatser? Läs The Internal

Läs mer

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens (Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS 2012-11-25 Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att inse att företagen ökar produktionen så

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Bedömare som i dag vill fördela "skulden" för krisen mellan olika aktörer bör därför inte glömma bort de utländska långivarnas missbedömningar.

Bedömare som i dag vill fördela skulden för krisen mellan olika aktörer bör därför inte glömma bort de utländska långivarnas missbedömningar. DN DEBATT: "Domedagsprofetiorna kommer för tidigt". Assar Lindbeck och Dan Lindbeck analyserar den asiatiska finanskrisen: Västländernas skuld får inte glömmas bort. Asiatiska företag och banker har underskattat

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Poäng på tentan Astri Muren 090421 Fråga 1 / dugga 1: max 10 p Fråga 2 / dugga 2: max 10 p Fråga 3 / seminarierna: max 10 p Fråga 4

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström AEplan 45 o 1 0 Idioten i duschen Aggregerad prisnivå

Läs mer

Att tänka som en ekonom

Att tänka som en ekonom INTRODUKTION TILL NATIONALEKONOMI Att tänka som en ekonom Viktigt syfte med kursen: Att medvetet kunna inta ett nationalekonomiskt förhållningssätt till olika typer av ekonomiska problem. Att tänka som

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge

Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge 1 Maj 2014 Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge Under vintern och våren har nya löneavtal slutits i Danmark och Norge. Den danska lönebildningen har alltsedan 2010 års avtal starkt präglats

Läs mer

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1 17 FACIT TILL TENTAMEN, 3/4, 211 Delkurs 1 FRÅGA 1 I. c.(x) 38,25 euro. II. b.(x) Om MC < ATC så sjunker ATC. III. c.(x) 1/3 av skattebördan bärs av konsumenterna och resten av producenterna. 1 3Q = 1

Läs mer

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september 1. Knapphet (scarcity) är ett viktigt begrepp för att kunna tala om värden. Använd utbudefterfråge-modellen för att analysera

Läs mer

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Makroekonomi Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Ekonomi Ekonomi hur man allokerar knappa resurser Mikroekonomi studerar individer och företag (enskilda individer) Makroekonomi studerar aggregerade variabler

Läs mer

Ytterligare övningsuppgifter Makroekonomi, NA0133

Ytterligare övningsuppgifter Makroekonomi, NA0133 Ytterligare övningsuppgifter Makroekonomi, NA0133 Rob Hart 24 april 2013 Inledning Dessa ytterligare uppgifter är ett komplement till uppgifterna som Daniel går igenom. De delas i 5 grupper, i likhet med

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad?

Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad? Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad? Per Lundborg SULCIS och Institutet för social forskning Invandringsregler i Sverige. 1) Grundläggande är den fria rörligheten inom EES. Utvidgningen

Läs mer

VECKOBREV v.19 maj-13

VECKOBREV v.19 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare 7 februari 2012 Statens roll. Plan eller marknad? Arbetsmarknad och kapitalmarknad Utrikeshandel Anders Fjellström, Nationalekonomiska institutionen Statens roll.

Läs mer

EXAMENSARBETE. Växelkurskanalens effekt vid reporänteförändringar. Samuel Lundmark 2015. Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi

EXAMENSARBETE. Växelkurskanalens effekt vid reporänteförändringar. Samuel Lundmark 2015. Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi EXAMENSARBETE Växelkurskanalens effekt vid reporänteförändringar Samuel Lundmark 2015 Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle SAMMANFATTNING

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET TILLÄGGSMATERIAL Christer Lindholm ÖVNINGAR till del 1 1. Placera in följande ekonomiska beslut i rätt kategori (privatekonomi, företagsekonomi, samhällsekonomi). a) Att köpa

Läs mer

Tentamen Finansiering I (FÖ3006) 22/8 2013

Tentamen Finansiering I (FÖ3006) 22/8 2013 1 Tentamen Finansiering I (FÖ3006) 22/8 2013 Hjälpmedel: Räknare Betyg: G = 13 p, VG = 19 p Maxpoäng 25 p OBS: Glöm ej att redovisa dina delberäkningar som har lett till ditt svar! För beräkningsuppgifterna:

Läs mer

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166 Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24 Peking Sara Dahlsten UD-ASO Dnr 166 Kinas valutapolitik några argument för och emot kraven på flexibel växelkurs eller omfattande revalvering

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 tyder på att konjunkturläget

Läs mer

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? Seminarium, Almi Företagspartner AB Seminarium, Almi Företagspartner AB 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson The big five (Spanien 1977, Norge

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer