Kinas ekonomi första kvartalet 2005: Tillväxt vs harmoni

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kinas ekonomi första kvartalet 2005: Tillväxt vs harmoni"

Transkript

1 Telemeddelande (A) Sid. 1(9) Mnr PEKI/ Peking Erik Widman UD-ASO Dnr 39 Kinas ekonomi första kvartalet 2005: Tillväxt vs harmoni Trots regeringens ambition att strama åt växte den kinesiska ekonomin 9,5 procent under det första kvartalet som en följd av åter växande investeringar och handelsöverskott. Framöver finns indikationer på avtagande tryck i form av sjunkande import, färre nya investeringar, lägre inflation och minskad lönsamhet. Regeringen vill fortsatt hålla igen, i synnerhet inom byggsektorn. Ett dilemma för tillväxten är konsumtionens ännu svaga roll. Utsikterna för obligationsmarknaden ter sig ljusare tack vare nya förbättrade regler. Regeringen har initierat utförsäljning av det stora statliga börsinnehavet, men många år återstår innan börsens bekymmer kan anses löst. I slutet av maj stod börsen nära åtta-års-lägsta. Bankerna skakades av nya skandaler. Nationella folkkongressen bekräftade president Hu Jintaos vision om det "harmoniska samhället", i vilket landsbygdsbefolkningen och migrantarbetarna får mer uppmärksamhet. Harmonin ska uppnås under fortsatt enpartistyre. Fortsatt överhettning, men mindre tryck Den höga tillväxttakten i den kinesiska ekonomin fortsatte under det första kvartalet BNP växte med 9,5 procent i reala termer jämfört med samma kvartal föregående år, vilket är lika högt som hela Det mesta av tillväxten skedde i industrin, som bidrog med 6,5 procentenheter. Exportdrivna sektorer växte i hög takt, t.ex. datorer, faxmaskiner och mobiltelefoner som växte med 58, 34 respektive 24 procent, liksom stål, kraft

2 2(9) och kol som ökade med 22, 13 och 9 procent. Biltillverkningen sjönk däremot med 3 procent. Tjänstesektorn bidrog med 2,6 procentenheter av den totala tillväxten. Tillväxten i jordbruket var svag. Investeringarna sköt åter fart under det första kvartalet, vilket ledde en del analytiker till att ifrågasätta verkningsgraden i regeringens åtgärder för att begränsa dem. Den årliga tillväxttakten i investeringar i fasta tillgångar uppskattades till 21 procent i reala termer (och 23 i nominella), vilket var en ökning jämfört med det sista kvartalet 2004 då investeringarna ökade med ca 17 procent i reala termer. Investeringarna finansierades av fortsatt kraftig expansion av lån. Den utestående lånestocken var 13 procent högre i februari jämfört med ett år tidigare. På sikt kan investeringstakten emellertid komma att avta givet att tillväxttakten i antalet påbörjade investeringar sjönk till 5 procent under det första kvartalet från 49 procent föregående år. Det finns andra faktorer som pekar på ett något avtagande tryck i ekonomin. En kraftig ökning av handelsöverskottet till 17 miljarder US-dollar under det första kvartalet från ett underskott på 9 miljarder US-dollar samma kvartal 2004 återspeglar ett fall i efterfrågan. Överskottet uppstod på grund av att importtillväxten sjönk till 12 procent, ner från 36 procent för helåret Exportens tillväxt var fortsatt hög med 35 procent under första kvartalet, vilket är i nivå med helåret En förklaring torde vara att åtstramningarna av investeringar har minskat importefterfrågan på insatsvaror. En annan indikator är inflationen som var beskedlig. Konsumentprisindex var 2,7 procent högre i mars jämfört med ett år tidigare, vilket är samma nivå som i slutet av 2004, men lägre än i februari då ökningen var 3,9 procent. Prisökningar på mat (5,5 procent i mars) var fortsatt den viktigaste orsaken till ökningen. Det bör emellertid noteras att viktiga priser som bränsle och elektricitet fortsatt är statligt reglerade. Också det underliggande inflationstrycket har avtagit. De viktigare prisindexen för insatsvaror fortsätter att sjunka från topparna under det tredje och fjärde kvartalen Centralbankens företagsvaruprisindex visade en prisökning på 3,5 procent på årsbasis i mars, vilket är lägre än toppen på ca 9 procent i slutet av tredje kvartalet förra året. Producentprisindex sjönk till 5,6 procent jämfört med 7,1 procent i december. Inköpsprisindex för råvaror, bränsle och energi låg på 10,1 procent, vilket var lägre än ökningen på ca 14 procent vid slutet av förra året. Tillväxten i penningmängden var 14 procent vilket var under centralbankens målsättning och vilket indikerar en återhållande penningpolitik.

3 3(9) Därtill verkar lönsamheten har sjunkit. Industriföretag rapporterade att vinstökningarna endast var 17 procent under första kvartalet, vilket var betydligt lägre än 44 procent samma kvartal föregående år. Börsnoterade företag (A-aktier) rapporterade att deras nettomarginaler sjönk från 6,5 procent under första kvartalet 2004 till 3,5 procent under det sista kvartalet. Detta återspeglar troligtvis de stigande kostnaderna för insatsvaror och hård konkurrens som förhindrar tillverkare att höja sina priser gentemot konsumenterna. Den officiella målsättningen för tillväxten är 8 procent. De flesta bedömare menar emellertid att tillväxten kommer att bli högre. IMF räknar med 8,5 procent. Flera banker rapporterar att de har höjt sina prognoser. I ett fall från 7,8 till 9,5 procent och i ett annat från 8,8 till 9,0 procent. Tillväxtens drivkrafter väntas vara fortsatt hög investeringstakt, men framförallt en kraftig ökning av handelsöverskottet, enligt en prognos till rekordnivån 79 miljarder US-dollar. Denna beräkning bygger på antagandet att tekoexporten ska växa snabbt tack vare avskaffandet av kvoterna vid slutet av förra året. Det ter sig emellertid för optimistiskt. Både EU och USA föreföll i slutet av maj gå mot att upprätta särskilda skyddsåtgärder i syfte att förhindra en alltför snabb ökning av tekoimporten från Kina. På sikt kommer det också att bli en utmaning för omvärlden att absorbera Kinas växande export. Samtidigt är det ett dilemma att den inhemska konsumtionen inte är större och att dess tillväxt inte är högre. På sikt torde efterfrågan i Kina, liksom i de flesta stora ekonomier, drivas av inhemska konsumenter. För att nå dit behöver kineserna spara mindre och spendera mer vilket ter sig svårt givet de outvecklade finansmarknaderna och de bristande sociala systemen. Flera analytiker bedömer att tillväxten nästa år, 2006, kommer att vara klart lägre. Detta, menar de, är inledningen på en recession orsakad av överinvesteringar, i synnerhet i fastigheter. Fortsatt åtstramning, i synnerhet inom fastigheter En recession är precis vad regeringen vill undvika. Således är den angelägen om att upprätthålla de åtstramande åtgärderna. Överinvesteringar uppfattas fortsatt som det överhängande hotet. Beslutsfattarna fokuserar nu framförallt på risken för en prisbubbla inom fastighetssektorn, särskilt i Shanghai.

4 4(9) Risken för en bubbla återspeglas av att priserna på bostadsfastigheter i 35 städer ökade mer än hyrorna jämfört med första kvartalet 2003: 10 procent jämfört med 1 procent. I Shanghai ökade priserna med 19 procent under det första kvartalet. Samtidigt hävdar en del analytiker att prisökningarna inte är för stora med hänvisning till att urbaniserings- och moderniseringsbehoven är fortsatt stora, att betalningsförmågan är god givet att reglerade hyresrätter omvandlas till mer värdefulla bostadsrätter och att spekulationen är begränsad för att de flesta som köper bostäder också bosätter sig i dem. Skulle den eventuella bubblan spricka och priserna sjunka snabbt är oron att det skulle kunna leda till en kreditåtstramning och kraftig minskning av investeringarna i fastigheter med allvarliga konsekvenser för tillväxt och arbetstillfällen. Bostadslån utgör ännu inte en stor del av bankernas utlåning, men fastigheter står för en mycket stor del av de kommersiella låntagarnas säkerheter. En annan risk är att valutainflödet till fastighetssektorn också avtar om lönsamheten i sådana investeringar sjunker. I slutet av mars antog regeringen ett policydirektiv med syfte att kontrollera prisökningarna och stävja spekulation i fastigheter. Flera marknadsbaserade åtgärder följde. Centralbanken höjde den lägsta räntan för bostadslån med 30 baspunkter till 5,51 procent och lät bankerna själva bestämma om högre priser samt lyfte kravet på kontantinsats från 20 procent till 30 procent. En fyraprocentig reavinstskatt infördes i Shanghai. Därutöver beslutades om ett flertal mer administrativa åtgärder. Lokala myndigheter har instruerats att se över sina byggplaner för att främja byggandet av billiga bostäder och att kontrollera priserna. Skatte- och kreditpolitiken ska utnyttjas för att stoppa spekulation och prisökningar och byggregler ska följas. En målsättning är att "vanligt" folk ska ha tillgång till billiga bostäder, vilket återspeglar oron för ökade sociala klyftor i samhället. Det harmoniska samhället Oron för växande klyftor och miljöförstöring i spåren av många års ensidigt fokus på ekonomisk tillväxt har lett president Hu Jintao till att lansera en delvis ny inriktning för Kinas utveckling: det harmoniska samhället. Begreppet antogs av kommunistpartiet under hösten 2004 och bekräftades av den Nationella folkkongressen i mars i år. Samtidigt som den ekonomiska utvecklingen fortsatt ska stå i centrum skall i det harmoniska samhället utvecklingen balanseras och samordnas mellan stad och landsbygd, mellan regioner, mellan människa och natur och mellan omvärlden och Kina.

5 5(9) Framförallt ska mer uppmärksamhet ges åt utsatta grupper i samhället, t.ex. landsbygdsbefolkningen och migrantarbetarna i städerna. Hittills har regeringen utlovat mer stöd till landsbygden som ett led i att förverkliga det harmoniska samhället. Vid folkkongressen aviserades en snabbare utfasning av jordbruksskatten, höjda subventioner samt förbättrad tillgång till sjukvård och utbildning. Frågan om tillgång till sjukvård är en av de största utmaningarna som regeringen står inför. I dag får t.ex. den stora helt oförsäkrade landsbygdsbefolkningen ingen kurativ vård utan att först betala vad det kostar, och ofta bli kroniskt skuldsatt. Även om skyddet av rätten att bruka jorden avses stärkas utesluter regeringen bestämt att bönderna skulle få full äganderätt till sin mark. Här finns ideologiska begränsningar vad gäller kommunistpartiets syn på privat äganderätt. Det handlar också om jordens roll som familjens yttersta försäkring i en tid då allt fler lämnar landsbygden för att söka sig till en många gånger osäker tillvaro som migrantarbetare i städerna. Migrantarbetarna, som enligt vissa beräkningar uppgår till hela 140 miljoner, och deras levnadsförhållanden står också i fokus. Under Hu Jintao har regeringen börjat bejaka urbanisering som lösning på landsbygdens problem. Utmaningen är att det ska ske under ordnade former. I flera städer, bl.a. Peking, vidgas möjligheterna för migranter att starta företag, ta nya jobb (t.ex. som taxichaufför), skaffa bostad och ta del av sjukvård och utbildning. Regeringen vill också organisera migrantarbetarna inom den statligt kontrollerade fackföreningen. Under senare tid har det uppmärksammats att de, utan formell rätt att bilda förening, tenderar att sluta sig samman i grupper från sina hemorter för att hävda sina intressen gentemot arbetsgivarna, en utveckling som inte passar enpartistaten. Det återstår att se vad det harmoniska samhället kommer att innebära i form av konkreta åtgärder på sikt. Säkert är att harmonin ska uppnås utan att "partistaten" försvagas. Säkert är också att takten och utformningen av de ekonomiska reformerna kommer att behöva justeras för att inte drabba vissa utsatta grupper alltför hårt under för kort tid. Ekonomiska reformer långsamt framåt Under senvåren fattades beslut om reformer som stärker utsikterna för de anemiska kinesiska kapitalmarknaderna. Den största utvecklingen skedde inom obligationsmarknaden som fick nya, enklare och mer transparenta regler, som skyddar både utställare och investerare, samt förutser en friare

6 6(9) räntesättning. Den tidigare regleringen hämmade utvecklingen av marknaden. Den hade hårda villkor, räntekontroller, flera krav på tillstånd, ett implicit krav på statlig eller bankgaranti och bristande skydd för investerare. Nu öppnas marknaden för banker och finansiella företag, vilket möjliggör även företagsobligationer. Därtill har regler för s.k. ABS ('Asset-Backed Securities') introducerats vilket öppnar möjligheten till fler långa obligationer. Sedan tidigare har utländska finansiella institutioner fått möjlighet att ställa ut obligationer. Analytiker menar att dessa nya regler lägger grunden för utvecklingen av obligationsmarknaden, som i dag bara motsvarar två procent av BNP om man bortser från obligationer från finansministeriet, centralbanken och policybankerna. Dels öppnas nya möjligheter för företag att finna finansiering och för investerare att sprida risker. Dels öppnas nya affärsmöjligheter för fondförvaltare, försäkringsbolag och investmentbanker. Beslutet i april från värdepapperskommissionen att inleda utförsäljningen av det stora statliga börsinnehavet var också positivt, men långt ifrån tillräckligt för att lösa börsens problem. Idag kontrollerar staten eller statliga aktörer ca 70 procent av aktierna på börserna i Shanghai och Shenzhen, vilket har förhindrat deras utveckling. Separationen av aktieslag som handlas fritt och de som är inlåsta har hämmat börsernas prissättande funktion och möjligheterna att köpa och kontrollera börsföretag. Investerarnas bristande förtroende sänkte Shanghaibörsen till nära åtta-års-lägsta i maj. Den nya utförsäljningspolicyn är ett första litet steg mot en lösning. I ett pilotförsök har fyra företag valts ut. Minoritetsägare av fritt handlade aktier och (de statliga) ägarna till de inlåsta aktierna förutses förhandla om villkoren för försäljningen av de inlåsta aktierna. Ägarna till fritt handlade aktier väntas bli kompenserade, t.ex. genom obligationer, tilldelning av nya aktier eller kontanter, för den värdeförlust som väntas följa på det att marknaden översköljs av tidigare inlåsta aktier. Det kommer att ta mycket lång tid innan utförsäljningen är genomförd och marknaden kan fungera väl. Dilemmat är att ju mer marknaden tror att staten kommer att sälja desto djupare sjunker börsvärdet, samtidigt som staten hoppas notera banker och andra statliga företag. Regleraren har valt en stegvis strategi. De enklaste företagen, t.ex. de med ett fåtal ägare, kommer att gå först. De svårare fallen får vänta. Utförsäljningen, som begränsats till 10

7 7(9) procent av aktierna för närvarande, är inte heller i närheten av tillräckligt omfattande. Problemen på börserna ser ut att kvarstå under överskådlig tid. Bankreformerna drevs vidare, men viktiga steg har ännu inte tagits. I april beslutades att Kinas största bank, 'Industrial Bank And Commercial Bank of China' (ICBC), skulle tillföras motsvarande 30 miljarder US-dollar, varav hälften skulle tas från valutareserven. Det följer på det förra kapitaltillskottet om 22,5 miljarder US-dollar var som 'Bank of China' (BOC) och 'China Construction Bank' (CCB) fick vid årskiftet 2003/2004 och bekräftar att ICBC är den tredje av de fyra stora bankerna att prioriteras för börsnotering, möjligtvis under år Den fjärde 'Agricultural Bank of China' (ABC), anses få vänta en längre tid. Landets femte största bank 'Bank of Communications' (BOCOM) godkändes att noteras av Hongkongbörsen i juni som första fastlandsbank på en utländsk börs. I slutet av maj stod det däremot klart att börsnoteringen av BOC, som tidigare planerats till 2005 inte skulle bli av förrän Varken BOC eller den andra pilotbanken lyckades presentera en strategisk partner i form av en utländsk bank, vilket de har sökt sedan slutet av förra året. Möjligtvis har privatiseringsprocessen fördröjts av en ström av stora skandaler under våren. Chefen för CCB tvingades att avgå sedan han anklagats för att ha tagit emot 1 miljon US-dollar i muta. 8 miljoner US-dollar rapporterades ha stulits av CCB-medarbetare. BOC rapporterade att 600 miljoner yuan hade förskingrats i samband med ett byggprojekt i Peking och 1 miljard yuan i nordöstra Kina. Under de senaste fem åren har BOC genomlidit flera stora skandaler som bl.a. lett till VD:s fall. ABC och ett landsbygdskreditkollektiv skakades av avslöjandet att anställda hade stulit 115 miljoner yuan. Att dessa skandaler blir kända nu kan säkert härledas till att reformerna tvingar bankerna till större öppenhet, vilket är bra. Samtidigt kan man konstatera att det som nu blir känt inte stärker förtroendet för de kinesiska bankerna i investerarnas ögon. Kommentar Ambassaden har i tidigare rapporter sökt att illustrera hur den kinesiska regeringen tvingas gå en balansgång mellan att "gasa" och "bromsa" ekonomin och de ekonomiska reformerna. Läget under våren 2005 återspeglar denna situation väl, i synnerhet samspelet mellan målsättningen att bygga Xiaokang, det medelhöga välståndet och det harmoniska samhället.

8 8(9) Å ena sidan vill regeringen uppmuntra hög och stabil tillväxt, vilket återspeglas i de fortsatta stora investeringarna och i reformerna i finanssektorn. Å andra sidan måste den hålla igen för att inte rubba det harmoniska samhällets framväxt och riskera den långsiktiga tillväxten. Fastighetspriserna får inte skena iväg. Det skulle hota tillväxten på sikt och uppfattas som alltför höga för "vanligt" folk. Börsreformen hämmas av hänsyn till aktiesparare, som hotas av utförsäljningen av statskontrollerade aktier. Bankreformerna begränsas av hänsyn till arbetstagare i statliga företag, som inte skulle klara sig om inte statliga banker gav visst skydd med billiga lån. Bankskandalerna illustrerar oron för korruptionen, som delvis innebär ett direkt hot mot den ekonomiska utvecklingen. Viktigare är emellertid att korruptionen riskerar att urholka det politiska stödet hos allmänheten för de ekonomiska reformerna.

9 9(9) Statistisk sammanfattning De statistiska uppgifterna i denna rapport bygger (om inte annat anges) på information från Kinas 'National Bureau of Statistics'. Tillförlitligheten i dessa uppgifter är omdebatterad. Den statistiska byrån ska kontinuerligt revidera sina uppgifter vilket innebär att uppgifter från tidigare rapporter från ambassaden kan skilja sig från senare rapporter. '04 K1 '04 K1-2 '04 K1-3 '04 K1-4 '05 K1 BNP-tillväxt, % 9,7 9,7 9,5 9,5 9,5 BNP mrd USD 328,6 710,1 1137, ,1 Export mrd USD 115,7 258,1 416,2 593,4 155,9 Import mrd USD 124,1 264,9 412,3 561,4 139,3 Ökn statl investeringar % 46,1 28,6 27,7 25,8 22,8 Inflation: KPI % 3,0 5,0 5,2 2,7 2,7 (slutet av perioden, årsbasis) Detaljhandelspriser % 1,7 4,1 4,3 1,9 (nov) 1,4 (slutet av perioden, årsbasis) Ökn industriproduktion % 17,7 17,7 16,1 16,7 16,2 Utl dir inv (kontr) mrd USD 34,3 72,7 107,4 137,9 35,2 Utl dir inv (real) mrd USD 14,1 33,9 48,7 60,6 13,4 Valutareserv mrd USD 439,8 470,6 514,5 609,9 659,1 Utlandsskuld mrd USD ** ** ** ** Växelkurs RMB/USD 8,2771 8,2771 8,2767 8,2765 8,2765 Tillväxt M2% (året före) 19,1 16,2 13,9 14,6 14,0 ** = ingen uppgift LJUNGGREN CC: Shanghai, Generalkonsulat Kanton, Generalkonsulat Hongkong, Generalkonsulat

Telemeddelande (A) Sid. 1(6) Mnr PEKI/20051116-1 2005-11-16. Peking. Erik Widman. UD-ASO Dnr 108

Telemeddelande (A) Sid. 1(6) Mnr PEKI/20051116-1 2005-11-16. Peking. Erik Widman. UD-ASO Dnr 108 Telemeddelande (A) Sid. 1(6) Mnr PEKI/20051116-1 2005-11-16 Peking Erik Widman UD-ASO Dnr 108 Kinas ekonomi under det tredje kvartalet 2005: Lägre tillväxt i det "harmoniska samhället"? Tillväxten fortsatte

Läs mer

Kinas ekonomi första kvartalet 2004: Överhettningens vägval

Kinas ekonomi första kvartalet 2004: Överhettningens vägval Telemeddelande (A) Sid. 1(8) Mnr PEKI/20040513-1 2004-05-13 Peking Ambassaden i Peking Erik Widman UD-ASO Dnr 51 Kinas ekonomi första kvartalet 2004: Överhettningens vägval Sammanfattning Den kinesiska

Läs mer

Kinas ekonomi 2003: Hög tillväxt och nya utmaningar

Kinas ekonomi 2003: Hög tillväxt och nya utmaningar Telemeddelande (A) Sid. 1(7) Mnr PEKI/20040406-2 2004-04-06 Peking Ambassaden i Peking Erik Widman UD-ASO Dnr 39 Kinas ekonomi 2003: Hög tillväxt och nya utmaningar Sammanfattning Med en tillväxt på 9,1

Läs mer

Telemeddelande (A) Sid. 1(9) Mnr PEKI/20060529-1 2006-05-26. Peking. Erik Widman. UD-ASO Dnr 72

Telemeddelande (A) Sid. 1(9) Mnr PEKI/20060529-1 2006-05-26. Peking. Erik Widman. UD-ASO Dnr 72 Telemeddelande (A) Sid. 1(9) Mnr PEKI/20060529-1 2006-05-26 Peking Erik Widman UD-ASO Dnr 72 Kinas ekonomi första kvartalet 2006: Oväntad snabb tillväxt Tillväxten i den kinesiska ekonomin accelererade

Läs mer

Kinas ekonomi andra kvartalet 2004: Stabiliserad tillväxt?

Kinas ekonomi andra kvartalet 2004: Stabiliserad tillväxt? Telemeddelande (A) Sid. 1(8) Mnr PEKI/20040818-1 2004-08-18 Peking Ambassaden i Peking Erik Widman UD-ASO Dnr 94 Kinas ekonomi andra kvartalet 2004: Stabiliserad tillväxt? Tempot i den kinesiska ekonomin

Läs mer

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166 Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24 Peking Sara Dahlsten UD-ASO Dnr 166 Kinas valutapolitik några argument för och emot kraven på flexibel växelkurs eller omfattande revalvering

Läs mer

Kinas ekonomi andra kvartalet 2005: En ekonomisk stormakt blir till

Kinas ekonomi andra kvartalet 2005: En ekonomisk stormakt blir till Telemeddelande (A) Sid. 1(11) Mnr PEKI/20050914-1 2005-09-13 Peking Erik Widman UD-ASO Dnr 73 Kinas ekonomi andra kvartalet 2005: En ekonomisk stormakt blir till Under det andra kvartalet växte ekonomin

Läs mer

Finansiella risker och lösningar

Finansiella risker och lösningar Finansiella risker och lösningar Jonas Rybring, Deputy General Manager Swedbank Shanghai Branch Shanghai 2008-03-10 1 Lång erfarenhet i Kina Swedbank har gjort affärer i Kina i över 20 år Representationskontor

Läs mer

Telemeddelande (A) Sid. 1(9) Mnr PEKI/20040524-1 2004-05-24. Peking. Ambassaden i Peking Erik Widman. UD-ASO Dnr 64

Telemeddelande (A) Sid. 1(9) Mnr PEKI/20040524-1 2004-05-24. Peking. Ambassaden i Peking Erik Widman. UD-ASO Dnr 64 Telemeddelande (A) Sid. 1(9) Mnr PEKI/20040524-1 2004-05-24 Peking Ambassaden i Peking Erik Widman UD-ASO Dnr 64 Kinas finansiella sektor: en överblick Sammanfattning Kinas finansiella system har gått

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Kinas ekonomi 2006: tillväxten slår förväntningarna igen utblicken för 2007 är god

Kinas ekonomi 2006: tillväxten slår förväntningarna igen utblicken för 2007 är god Telemeddelande (A) Sid. 1(13) Mnr PEKI/20070405-1 2007-04-05 Peking Sara Dahlsten UD-ASO Dnr 33 Kinas ekonomi 2006: tillväxten slår förväntningarna igen utblicken för 2007 är god 2006 blev ett rekordår

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 tyder på att konjunkturläget

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock PENNINGSYSTEMET 1 I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock Text till kort 1 Pengarnas tre funktioner Dagens pengar har fler funktioner

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Kinas ekonomi tredje kvartalet 2006: Handelsöverskottet och valutareserven når rekordnivåer medan investeringstillväxten försvagas

Kinas ekonomi tredje kvartalet 2006: Handelsöverskottet och valutareserven når rekordnivåer medan investeringstillväxten försvagas Telemeddelande (A) Sid. 1(11) Mnr PEKI/20061221-1 2006-12-20 Peking Sara Dahlsten UD-ASO Dnr 183 Kinas ekonomi tredje kvartalet 2006: Handelsöverskottet och valutareserven når rekordnivåer medan investeringstillväxten

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Landrapport från ISLAND NBO:s styrelsemöte 21.-22.november 2012 i Göteborg

Landrapport från ISLAND NBO:s styrelsemöte 21.-22.november 2012 i Göteborg Landrapport från ISLAND NBO:s styrelsemöte 21.-22.november 2012 i Göteborg Nyckeltal för ISLAND nov. 2012 Förväntad BNP-utveckling 2,8 % Inflationstakt 4,6 % Arbetslöshet 5,0 % Bostadsbyggande prognos

Läs mer

Kina från ett handels- och affärsperspektiv

Kina från ett handels- och affärsperspektiv Kina från ett handels- och affärsperspektiv S v e r i g e s G e n e r a l k o n s u l a t, K a n t o n ULF SÖRMARK Sveriges närvaro i Kina Ambassaden Peking Generalkonsulatet Shanghai Generalkonsulatet

Läs mer

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 1. Kombinera rätt (3 poäng) a) Kombinera med ett streck land och offentlig skuld av BNP. (1 poäng) USA Japan Finland 1 2 3 Offentlig skuld 250 200 % av BNP 1

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Valutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen!

Valutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen! Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Reporäntan i dag: 0 % Så här fungerar valutabevis Löptid på cirka två år Nominellt belopp 10 000 kr/post Fyra

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2011-08-15 Publicerad i augusti 2011 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll Den ekonomiska

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009 placeringsverksamhet 29 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund placeringsverksamhet 29 placeringsverksamhet 29 Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.29... 4 nya

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år): Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

VECKOBREV v.22 maj-15

VECKOBREV v.22 maj-15 0 0,001 Makro Veckan Nyhetsflödet som gått under veckan handlade som vanligt mycket om Grekland. Nu på fredag ska Grekland betala tillbaka 300 miljoner euro till IMF men IMF har gett Aten en möjlighet

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige Juli/Augusti 2003 Valutawarranter sverige in troduktion Valutamarknaden är en av de mest likvida finansiella marknaderna, där många miljarder omsätts i världens olika valutor varje dag. Marknaden drivs

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

SKAGEN m 2. En andel i den globala fastighetsmarknaden

SKAGEN m 2. En andel i den globala fastighetsmarknaden SKAGEN m 2 En andel i den globala fastighetsmarknaden Förvaltarna av SKAGEN m 2 Peter Almström Michael Gobitschek Harald Haukås Vad är SKAGEN m 2? En global aktiefond med syfte att skapa god långsiktig

Läs mer

Kinas ekonomi: Stora insatser, men räcker de och blir det rätt sorts tillväxt?

Kinas ekonomi: Stora insatser, men räcker de och blir det rätt sorts tillväxt? Telemeddelande (A) Sid. 1(15) Mnr PEKI/20090225-2 2009-02-25 Peking Andre ambassadsekreterare Markus Lundgren UD-ASO Dnr 21 Kinas ekonomi: Stora insatser, men räcker de och blir det rätt sorts tillväxt?

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 2015 SVERIGE- BAROMETERN

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 2015 SVERIGE- BAROMETERN FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 15 SVERIGE- BAROMETERN Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen på den

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

SBAB spekulerar eller Fastighetsmarknaden enligt de som vet

SBAB spekulerar eller Fastighetsmarknaden enligt de som vet SBAB spekulerar eller Fastighetsmarknaden enligt de som vet Innehållsförteckning Det ser ljust ut... 3 Nyproduktion... 4 Transaktioner... 4 Finansiering... 5 Priserna... 5 Rosenkavaljeren, Malmö Finns

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 Eurosystemets experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

Makroanalys april-juni 2012

Makroanalys april-juni 2012 Makroanalys april-juni 2012 GLOGBALT Det har nu gått mer än 2 år sedan den europeiska skuldkrisen blossade upp på allvar våren 2010. Internationella stödprogram till Grekland, Irland, Portugal och nu senast

Läs mer

VECKOBREV v.19 maj-13

VECKOBREV v.19 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 15 hp 2011-06-01. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi

Tentamen i nationalekonomi, makro A 15 hp 2011-06-01. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi Tentamen i nationalekonomi, makro A 15 hp 2011-06-01 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt Viktor Mejman Kristin Ekblad Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen Kriser KRISER Kris normalt och återkommande! Sverige gått igenom flera oljekrisen, fastighetskrisen och finanskrisen 2008 1990-tals krisen Finanskrisen 2008 90-tals krisen 1990-talets början djup kris

Läs mer

VECKOBREV v.5 jan-14

VECKOBREV v.5 jan-14 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro Grekland är nära en överenskommelse om en ny utbetalning av stödlån. Överenskommelsen förväntas bli klar i februari vilket skulle innebära att en utbetalning kan ske

Läs mer

Utvecklingen på fastighetsmarknaden

Utvecklingen på fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2007-05-30 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Lars Nyberg Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Nya stimulanser på väg

Nya stimulanser på väg 1/5 Makroanalys januari 2015 We will do what we must to raise inflation and inflation expectations as fast as possible. MARIO DRAGHI (ECB), 2014-11-21 Nya stimulanser på väg De europeiska ekonomierna fortsätter

Läs mer

AFFÄRSBREVET FREDAG DEN 12 OKTOBER 2012

AFFÄRSBREVET FREDAG DEN 12 OKTOBER 2012 AFFÄRSBREVET FREDAG DEN 12 OKTOBER 2012 New Yorkbörserna USA meddelade att antalet amerikaner som sökte arbetslöshetsunderstöd under förra veckan sjönk till den lägsta nivån, 330.000 personer, på fyra

Läs mer

Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor

Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor Räntefokus 8 november 2011 Fördel korta räntor SAMMANFATTNING Den 3 november sänkte den europeiska centralbanken, ECB, sin styrränta från 1,5 till 1,25 procent. Ytterligare sänkningar är troliga framöver.

Läs mer

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består

Läs mer

Stark tro på fortsatt prisökning

Stark tro på fortsatt prisökning SOMMAR 2014 Stark tro på fortsatt prisökning i Norge Stabilt i Sverige och Danmark Het marknad för sjönära fritidshus Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight - Sommar 2014

Läs mer

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING 2000-12-11 STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING =Prognosen för 2000 indikerar ett budgetöverskott på 88,1 miljarder kr. Justerat för tillfälliga betalningar beräknas ett överskott på ca 40 miljarder. =Prognosen

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Något om nationalekonomi

Något om nationalekonomi Tradingguiden kap 4 02-01-30 14.19 Sida 89 KAPITEL 4 Något om nationalekonomi Wall Street når nya höjder. Ökad arbetslöshet gav glädjefnatt. Stockholmsbörsen följde efter. Rubrik i Dagens Nyheter 1998

Läs mer

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Ska vi oroas av hushållens skulder? Disponibelinkomsterna har ökat snabbare än bostadspriserna sedan finanskrisen 31 procent (inkomster) jämfört med 22 procent (priser) 12 Disponibel inkomst i relation till bostadspriser 11 Index 237:3=1

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Wall Street har ingen aning om hur dåligt det är därute. Ingen aning! Ingen aning! Dom är idioter! Dom förstår ingenting! Jim Cramer, programledare CNN (tre veckor före finanskrisen) Grundkurs i nationalekonomi,

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010 placeringsverksamhet 2010 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.2010... 4 nya placeringar 2010... 6 Placeringsintäkternas

Läs mer

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden VÅR 2013 Hett i Norge Varmt i Sverige Svalt i Danmark Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight VÅR 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande undersökning som visar hur

Läs mer